Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 Allmänt:
[email protected] www.wwf.se
Till: Näringsdepartementet
[email protected] [email protected]
Ulriksdal 16 maj 2014
Världsnaturfonden WWFs synpunkter på Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) Diarienummer: N2014-743-E
Världsnaturfonden WWF välkomnar utredningen om fossilfri fordonstrafik. Vi anser att den är en fundamental del av arbetet med framtagande av nationella färdplaner för att minska växthusgasutsläppen inom ramen för en global uppvärmning om högst 2 grader. Vi har full respekt för komplexiteten och den stora arbetsinsatsen i denna krävande men samtidigt stimulerande uppgift. WWF vill dock särskilt lyfta fram utredningens egen bedömning att ”omställningen behöver påskyndas för att regeringens prioritering ska kunna nås”. Utredningen känns i stora delar som väl underbyggd och avvägd. Den poängterar att vi måste utnyttja flera åtgärder inklusive korta och långsiktiga styrmedel som kompletterar varandra. Tyvärr finns det en tendens i svensk klimat- och energipolitik att vilja använda så få styrmedel som möjligt och enbart fokusera på ett pris på utsläpp. Ett pris på utsläpp är i sig ett bra styrmedel men har visat sig otillräckligt. WWF välkomnar därför utredningens bredare synsätt och mix av åtgärdspaket. WWF delar utredningens bedömning att Sverige behöver vara pådrivande inom EU, IMO och ICAO vad gäller klimatrelaterade krav på sjöfart respektive flyg. WWF vill dessutom komplettera denna bedömning med vikten av att Sverige driver på för att avgifter eller skatter som utfaller från sådana ökade klimatkrav blir till nya intäktskällor för FNs Gröna Klimatfond. WWF delar också utredningens bedömning att Sverige har många framstående företag med koppling till fossilfri fordonstrafik och att en ambitiös utveckling ger förutsättning för stärkt konkurrenskraft, innovationer och möjligheter att skapa arbetstillfällen samtidigt som det realiserar viktiga miljö- och samhällsmål.
Förtroenderådets ordförande: Hans Majestät Konungen Stiftelsens generalsekreterare: Håkan Wirtén
Registrerad som: Världsnaturfonden WWF Org.nr: 802005-9823 Plusgiro 90 1974-6 Bankgiro 901-9746 Verksamheten kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll
Då denna utredning om fossilfri fordonstrafik är mer detaljerad än Naturvårdsverkets rapport avseende Färdplan 2050 och specifikt transportsektorn, så bör slutsatser från den förstnämnda premieras vad gäller politiska mål kring fordonstrafikens omställning. Den svenska transportsektorn bör enbart baseras på 100 % förnybar och hållbar energi WWF har förhoppningen att denna utredning kan vara ett underlag som får debatten i Sverige att förflytta sig från ”fossiloberoende” till ”fossilfria” transporter år 2030, men anser samtidigt att det inte enbart räcker med en fossilfri transportsektor då all energi också måste vara 100 % förnybar och hållbart producerad i linje med WWFs svenska energirapport: ”Hållbar energi – 100 % förnybart på naturens villkor”1 samt WWFs globala energirapport: ”The energy report: 100% renewable energy by 2050”2. Definitionen av en fossiloberoende fordonsflotta bör förtydligas Utredningen har definierat en fossiloberoende fordonsflotta som ”ett vägtransportsystem vars fordon i huvudsak drivs med biodrivmedel eller elektricitet”. WWF föreslår en detaljerad förändring av den definitionen att istället lyda ”ett vägtransportsystem som uppmuntrar gång, cykling, kollektivtrafik och vars fordon i huvudsak drivs med elektricitet och kompletteras med förnybara och hållbara drivmedel”. Vi föreslår detta då ökad gång och cykling är bra för både miljön och folkhälsan, samt att kollektivtrafik är ett mycket mer effektivt sätt att förflytta människor. Elektrifiering och hybridisering bör väljas i första hand för att, när så behövs, kompletteras med förnybara och hållbara drivmedel. Med drivmedel avses här inte enbart biomassabaserade bränslen utan också andra förnybara och ekologiskt hållbara lösningar som bör premieras. Att begränsa utredningen om förnybara drivmedel till enbart biodrivmedel är inte tillräckligt då även utvecklingen inom till exempel solbränslen3 samt vindbränslen4 där produktionsöverskott från vindkraft lagras som förnybar gas, behöver beaktas. En ambitiös klimatlag i Sverige skulle säkerställa måluppfyllelse, kontinuerlig styrning samt hållbar utveckling av transportsektorn Sveriges ambition att använda mer generella och övergripande styrmedel skulle underlättas av en nationell klimatlag inom ramarna för en svensk utsläppsbudget. Utredningens förslag för fossilfri fordonstrafik är ett bra första steg men måste förverkligas genom politiska beslut och implementering. WWF förordar en ambitiös klimatlag som grundar sig i en budget över hur mycket växthusgaser Sverige har utrymme för att släppa ut fram till år 2050. Detta skapar en långsiktighet som medger att samhället kan samarbeta kring hur och vilka nuvarande och kommande detaljerade styrmedel som behövs för att lagen skall kunna följas. 1
www.wwf.se/energirapport www.panda.org/energyreport 3 Energimyndighetens faktablad: energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2733; Audi, Joule and SolarFuel e-Fuel Production: blog.cafefoundation.org/audi-joule-and-solarfuel-announce-e-fuel-production/ 4 Wind Power-To-Gas: energystoragejournal.com/wind-instrument-power-to-gas-technology/; www.nasdaq.com/press-release/excess-wind-power-turned-into-gas-in-denmark-using-hydrogenics-technology20140218-00145 2
2
Sverige måste anta bindande ambitiösa mål och delmål för transportsektorn Det är viktigt att ambitiösa mål sätts kring förnybar energi till år 2030 då dessa är högst relevanta för de investeringar som idag görs inom transportsektorn. WWF anser att ett bindande delmål om 80 % förnybar energi och 100 % förnybar el till 2030 kombinerat med en kraftig energieffektivisering vore en rimlig och högst möjlig ambition. WWF skulle dessutom vilja se ambitiösa målsättningar och åtgärdspaket inom utredningens fyra åtgärdsområden som fokuserar på minskad energianvändning: (1) planering och utveckling av attraktiva och tillgängliga städer som minskar efterfrågan på transporter och ger ökad transporteffektivitet, (2) infrastrukturåtgärder och byte av trafikslag, (3) effektivare fordon och ett energieffektivare framförande av fordon, samt (4) eldrivna vägtransporter. För att skapa goda förutsättningar att nå visionen om ett Sverige med nollutsläpp till 2050 föreslår utredningen ett mål till 2030 på 80 % reduktion av utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken jämfört med 2010 års nivå. Det innebär att utsläppen bör minska med 35 % till 2020 och med 60 % till 2025 för att skapa goda förutsättningar för att nå 2030 målet. Utredningen har dock även visat att åtgärdspotentialerna är tillräckligt stora för att det ska var möjligt att nå upp till 90 % reduktion av koldioxidutsläppen från 2010 till 2030. Givet klimathotets akuta karaktär och vikten av att Sverige går före i omställningen är det önskvärt att Sverige antar utmaningen med målet 90 % till 2030. Dock skulle en målsättning om 80 % till 2030 inom ramen för en klimatlag kombinerat med ett starkt åtgärdspaket och separata målsättningar för växthusgasutsläpp, energieffektivisering, ökad elektrifiering samt förnybara och hållbara drivmedel vara tillräckligt ambitiöst. Som utredningen presenteras nu utgör analysen bara grund för politiska mål kring växthusgasutsläpp och kvoten biodrivmedel. Det anser WWF är otillräckligt för att möjliggöra en tydlig riktning i denna mycket viktiga förändring av transportsektorn och samhället i stort. WWF anser att ambitionen är för lågt satt avseende att nya bilar först 2020 ska ha ett krav på ett koldioxidutsläpp på max 95 g/km. Betydligt lägre tolererad utsläppsnivå behövs kombinerat med en ambitiösare satsning på elektrifiering av personbilar, vilket måste gynnas framför användningen av biodrivmedel oavsett grad av energieffektivisering. Användandet av biodrivmedel i transportsektorn måste vara långsiktigt hållbart och därmed begränsat WWF stödjer hållbart producerade biodrivmedel som en del av dagens och framtidens transportsystem. Utmaningen ligger i att bedöma vad som kan anses vara hållbart och vad som är ohållbart producerade biodrivmedel. Utgångspunkten måste vara vad som är biologiskt och ekologiskt bärkraftigt, det vill säga ett brukande utan att ekosystem, deras struktur och funktion, degraderas. Utredningen sätter stor förhoppning till drivmedel framställda av biomassa från skogen. Sverige står inför en stor utmaning både gällande areal skyddad skog men även miljöhänsyn i skogsbruket om riksdagens uppsatta miljömål ska nås. Vi är idag ännu långt ifrån att nå exempelvis miljömålet Levande skogar och idag finns ca 2000 hotade och rödlistade skogslevande arter i Sverige. Biomassa från skogen kan bli en viktig källa till nya biodrivmedel men detta får inte ske på bekostnad av att nå ett hållbart skogsbruk.
3
Fokus bör ligga på att kontinuerligt investera i hållbara och förnybara bränslen med så låga utsläpp, samt mark- och resursanvändning som möjligt ur ett livscykelperspektiv. De flesta biodrivmedlen är redan idag överlägsna fossila bränslen ur klimatperspektiv, men alla förnybara bränslen måste bedömas med livscykelkriterier som kontinuerligt förbättras för att hela tiden sträva mot bättre prestanda. Då ekologiskt hållbara biodrivmedel är en begränsad resurs vill WWF särskilt lyfta fram utredningens egna slutsats att: ”En generell insikt inom energisystemanalysen de senaste decennierna är att effektiviseringar har stor potential och mycket kan uppnås till låga kostnader. Det är därför naturligt att först undersöka hur långt behovet av drivmedel kan begränsas.”. WWF anser att ett tydligt långsiktigt mål för förnybara drivmedel är viktigt men att det inte ska stå ensamt som mål på transportsidan utan måste kompletteras med mål för effektivisering och elektrifiering. Dessutom bör biodrivmedel i första hand gå till transportslag som sjöfart och flyg där elektrifiering och andra hållbara lösningar rent tekniskt sett initialt är svårare att genomföra. Utredningen menar vidare att ”…ett ökat uttag av skogsråvaror kan inverka på andra näringar som också utnyttjar dessa resurser…”. WWF vill speciellt trycka på att konkurrensen också står mot andra miljömål som biodiversitet och ekosystemtjänster men också sociala frågor. En underlåtenhet att göra ansvarsfulla avvägningar leder redan idag till bakslag för en gemensam syn och strävan mot en grön ekonomi. Vi måste stärka naturvårdsinsatserna i skogen om vi menar allvar med ett hållbart skogsbruk vilket även kommer påverka potentialen för biomassauttag och i slutänden tillgången på hållbart producerade biodrivmedel. En omfördelning av biomassa från idag kortlivade produkter med liten eller ingen substitutionseffekt, exempelvis vissa typer av papper, till förmån för andra generationens biodrivmedel, är dock sannolikt klokt ur ett klimatperspektiv. Därtill går det genom förbättrad traditionell skogsskötsel såsom godkända planteringar och röjningar att höja dagens produktion på den brukade arealen utan att vi behöver införa ett kontroversiellt intensivare skogsbruk. Att ersätta produkter som är negativa för klimatet är avgörande för att Sverige ska nå nollutsläpp till senast år 2050, men hanteringen av biomassa som eventuell substitution för dessa måste hanteras korrekt. När tillgången på biomassa är begränsad så finns det risk för förskjutningar mellan olika biomassaprodukter som inte nödvändigtvis är klimatpositiva. Det saknas idag en samlad kunskap och koordination kring vad som ur ett klimatperspektiv är mest optimalt och vilka styrmedel som bör utvecklas kring detta och därför bör utredningen tydligare beakta och redogöra för detta. Utredningen presenterar beräknade växthusgasbesparingar men medger att man inte beaktat dynamiska och indirekta växthusgaseffekter. Därför är de antagna växthusgasminskningarna sannolikt överskattade vilket tydligare bör framgå. Det bör ske en uppföljande studie på hur stora dessa överskattningar kan vara, exempelvis vad en användning av 20TWh biodrivmedel kan innebära i förhållande till indirekta effekter. Frågan om befintlig kontra additiv resursanvändning blir då viktig. Direkta och indirekt effekter på växthusgaser och klimatet blir extra viktigt vid nyttjande av skogsråvara som har långa omloppstider och stora kolförråd både ovanför och under mark. Kunskap om de dynamiska och indirekta effekterna är också viktig för att åstadkomma effektiva styrmedel som gynnar de val som minskar utsläppen mest. Utredningen föreslår kvotplikt såväl som 12-åriga prisgarantier för biodrivmedel vilket WWF kan se som motiverat. Det är viktigt med en utveckling av bioraffinaderier som kan producera andra och tredje generationens biodrivmedel, dvs den föreslagna prispremien för sådana
4
anläggningar de första 12 åren kan vara ett bra styrmedel. Men det är viktigt att dessa sannolikt dyra investeringar byggs för långsiktig produktion och då bör dessa anläggningar ha en flexibilitet i produktionen för att kunna möta en dynamisk marknad i en framtida grön ekonomi, dvs även kunna producera en rad andra bioprodukter som även medger utfasning av biodrivmedel när nya alternativ utvecklas. Det kan krävas att staten ännu tydligare stödjer dessa långsiktiga investeringar. WWFs bedömning är att detta verkar klokt förutsatt att ett paket för att ”stimulera investeringar” även finns kring kollektivtrafik och elektrifiering av transporter, då det uppstår en obalans om stöd genom prisgarantier bara ges för biodrivmedel. Kvotpliktslagen innebär att skattskyldiga för bensin och diesel ansvarar för att en viss andel av bränslet utgörs av biodrivmedel. WWF bedömer att en övergång till en kvotplikt baserad på växthusgasminskning ur ett livscykelperspektiv är nödvändig. Ett sådant system skall givetvis premiera de alternativ som ger störst utsläppsminskning men det är även av vikt att premiera minskad energianvändning ur ett livscykelperspektiv. Ett mer omfattande kvotpliktssystem som även inkluderar rena och höginblandade förnybara drivmedel, dvs ej enbart biodrivmedel, med möjlighet till handel som baseras på minskade växthusgasutsläpp, är en bra ambition, samt att kvotplikten successivt höjs till 100 % för att nå helt fossilfria drivmedel. En mycket hög andel elektrifiering av fordonstrafiken är avgörande för att nå målet om fossilfri fordonstrafik WWF delar utredningens uppfattning att ett tydligt, långsiktigt och ambitiöst mål för eldrivna vägtransporter är viktigt. Det är av största vikt att Sverige kan använda den begränsade biomassaresursen även till andra prioriterade områden än bara transportsektorn. WWF har utvecklat resonemanget kring vikten av ökad elektrifiering i rapporten: ”Plugged In – The End of the Oil Age”5. WWF vill se ett mycket mer kraftfullt elektrifieringspaket än de som utredningen föreslår. I detalj så välkomnas utredningens förslag att ge Boverket i uppdrag att se över byggreglerna så att krav ställs på att förbereda för laddplatser vid om- och nybyggnad av parkeringsplatser. WWF välkomnar förslaget om ett statligt bidrag till installation av laddinfrastruktur för normalladdning men WWF ser gärna att statligt stöd även utgår till att skala upp privat kapital för snabbladdningsstationer. Det är något oklart om utredningens förslag för elektrifiering av fordonstrafiken räcker. Laddstolpar kommer behövas men bara om det finns fler elbilar på vägarna. Förslaget med en höjning av supermiljöpremie för elbilar bidrar säkert till detta. Men det är inte givet att detta kommer leda till en bred introduktion av elfordon på våra vägar. Det finns en risk för att man bygger fast sig i en lösning baserad på i huvudsak biodrivmedel. Därför vill WWF gärna lyfta fram de åtgärder som införts i Norge vilket ökat försäljningen av elbilar med ca 20 gånger jämfört med Sverige. Åtgärderna innehåller skatte-/momsbefrielse, stöd vid inköp, nollad registreringsavgift, befrielse från trängsel- och vägavgifter, tillgång till bussfiler, gratis parkering samt laddplatser. I Norge har dessa förmåner lyckats säkra investeringar i laddinfrastruktur, gett nödvändig säkerhet till konsumenten och jämnat ut kostnaden för att köpa en fossildriven bil vilket inte supermiljöbilspremien lyckats med i Sverige.
5
awsassets.panda.org/downloads/plugged_in_summary.pdf
5
WWF vill även poängtera vikten av att kontinuerligt utveckla eldrift som minimerar och i längden helt fasar ut kobolt och litium som insatsmaterial. Kobolt- och litiumbrist utgör de två främsta materialbegränsningarna för en global övergång till ett 100 % förnybart energisystem, läs mer i WWF-rapporten: ”Critical materials for the transition to a 100 sustainable energy future”6. WWFs stödjer utredningens förslag gällande generella styrmedel som att en höjning av dieselskatten behövs och att kilometerskatt för tunga och lätta fordon införs. Utredningen saknar dock konkreta förslag för tyngre fordon förrutom en välkommen miljölastbilspremie. Sverige bör redan idag införa styrmedel och offentliga upphandlingsregler som bara premierar nyköp av stadsbussar som antingen är så kallade laddbussar alternativt laddbusshybrider med kompletterande bränslen baserade på 100 % förnybar och hållbar energi. WWF noterar även att arbetsmaskiner är utelämnade. Elektrifiering av arbetsmaskiner kan vara mycket fördelaktigt då dessa ofta befinner sig på små ytor med korta och ofta fördefinierade körningar och bör därför ingå i liknande åtgärdsprogram som för tyngre fordon. Planera och utveckla attraktiva och tillgängliga städer som minskar efterfrågan på transporter WWF instämmer i att samhällsplanering spelar en viktig roll för omställningen till en fossilfri fordonstrafik i Sverige. Städer är centrala arenor för att minska koldioxidfotavtrycket per person från transporter och som kan erbjuda en resurseffektiv infrastruktur med möjligheter och incitament att uppmuntra dess befolkning att välja hållbara alternativ med bibehållen eller ökad livskvalitet. För att stödja städer och kommuner bör regeringen skapa goda förutsättningar för fossilfri kollektiv- samt privattrafik. WWF håller med om att en mer hållbar stadsutveckling med förbättrade möjligheter att gå, cykla och åka kollektivt kan åstadkommas genom ökad förtätning, funktionsblandning, samlokalisering med kollektivtrafik, en utformning av staden där gående och cyklister prioriteras samt genom en striktare parkeringspolitik. Stadsplanering, gång- och cykelvänlighet samt bättre tillgång till kollektivtrafik är även viktiga åtgärder för att drastiskt minska utsläppen från transportsektorn och samtidigt förbättra hälsan. WWF saknar dock förslag kring kollektivtrafiken och anser att Sverige har en unik möjlighet att sätta ett tydligt mål för att all kollektivtrafik i Sverige är baserad på 100 % förnybar och hållbar energi senast år 2030. WWF är också i allmänhet överens med de åtgärder som föreslås kring stadsplanering, särskilt när det gäller rörlighet och transport. Vi vill här särskilt lyfta fram två viktiga områden som anges i utredningen och som vi anser är nödvändiga för att säkerställa en stark politisk ram för att uppfylla målen för att minska transportsektorns utsläpp, dvs en revidering av den nationella transportplanen krävs för att föreslagna åtgärder ska prioriteras, samt att ett antal styrmedel behövs för att stimulera utvecklingen mot attraktivare och tillgängligare städer för att nå
6
www.wwf.eu/?216618/WWF-report-Critical-materials-for-the-transition-to-a-100-sustainable-energy-future
6
klimatmål och andra relevanta mål. Ytterligare rekommendationer om hur Sverige kan genomföra en hållbar stadsutveckling finns i vår rapport "Fem utmaningar för hållbara städer”7. Investeringen i ett stadsmiljöprogram måste upp till den rekommenderade storleksordningen om 30 miljarder kronor mellan 2015 och 2025. WWF vill i det sammanhanget påpeka att den finansiella sektorn redan har börjat investera i gröna obligationer där infrastrukturinvesteringar i städer såsom biogasproduktion och elbilsinfrastruktur i Göteborgs stad utgör goda exempel. WWF ser således en potential i ett nytt tioårigt program som stöttar städerna i att driva långsiktigt placeringskapital, exempelvis pensionsfonder eller obligationer, till strategiska investeringar i beprövad grön infrastruktur. Ett sådant program bör kompletteras med tillgång till mer riskvilligt kapital för att pröva helt nya stadslösningar, till exempel genom innovationsupphandling.
För Världsnaturfonden WWF
Peter Westman Naturvårdschef
7
Mattias de Woul Handläggare energi
www.wwf.se/vrt-arbete/hllbara-stder/1510051-hllbara-stder-start-20
7
