Verksamhetsberättelse för Smittskyddsenheten
2011
Innehåll FÖRKORTNINGAR OCH FÖRKLARINGAR
3
SMITTSKYDDSENHETENS ÖVERGRIPANDE MÅL
4
ANTIBIOTIKARESISTENS Arbetsgruppens mål och arbete Föreläsningar, utbildningar och projekt Analys och diskussion Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013
5 5 5 5 6
BARNINFEKTIONER Arbetsgruppens mål och arbete Projekt, utbrott och händelser PM – nya eller reviderade Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013
7 7 7 8 8
EPI – EPIDEMI, PANDEMI, INFLUENSA, LUFT- OCH VATTENBURNA UTBROTT Arbetsgruppens mål och arbete Aktiviteter under året Föreläsningar, utbildningar och projekt PM – nya eller reviderade
9 9 9 10 10
HEPATIT Arbetsgruppens mål och arbete Föreläsningar, utbildningar och projekt PM – nya eller reviderade Analys och diskussion
11 11 12 12 12
HIV Arbetsgruppens mål och arbete Myndighetsärenden 2011 Föreläsningar, utbildningar och projekt Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013
13 13 14 15 16
INFLUENSA Influensavaccination till riskgrupper Utbildning och information Sentinelrapportering och provtagning Pneumokockvaccination Postpandemisk influensasäsong 2010-2011 Vaccinationstäckning 2010-2011 Postpandemisk influensasäsong 2011-2012 Analys och diskussion
17 17 17 17 17 18 18 18 18
KOMIN – KOMMUNIKATION OCH INFORMATION
20 20 21 21
Arbetsgruppens mål och arbete Föreläsningar, utbildningar och projekt Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013
STI Arbetsgruppens arbete Arbetsgruppens mål och utformning Föreläsningar, utbildningar och projekt Analys och diskussion Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013
22 22 22 24 24 24
STRAMA Föreläsningar, utbildningar och projekt Analys, diskussion och prioritering
26 26 26
TUBERKULOS Arbetsgruppens mål och arbete Projekt Föreläsningar och utbildningar Analys och diskussion Prioritering av åtgärder inför 2012-2013
27 27 27 29 29 31
ZOONOSER Arbetsgruppens mål och arbete Föreläsningar, utbildningar och projekt Prioritering av åtgärder inför 2012-2013
32 32 33 33
HYFS – HYGIENSJUKSKÖTERSKA I FÖRSKOLAN Mål och arbetsbeskrivning Pågående pilotprojekt och samarbeten Barnens sjukfrånvaro Hygienronder, utbildningar och informationsträffar
34 34 34 35 36
SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETEN 2011
38
PUBLIKATIONER
39
Förkortningar och förklaringar 1177
Sjukvårdsrådgivningen
BCG
Vaccin mot tuberkulos
DOT
Direktobserverad terapi – Patienten tar sin medicin under observation av sjukvårdspersonal
EHEC
Enterohemorragisk E. coli
Fyrbodal
Område i norra delen av Västra Götaland (Fyrstad, Bohuslän och Dalsland)
hiv HTA HYFS
Humant immunbristvirus Health Technology Assessment Hygiensjuksköterska i förskolan
IHR i.v. IVM-nätverket
Internationella hälsoreglementet Intravenös Nätverksgrupp för mottagningar i Göteborg som arbetar med missbrukare av intravenösa droger
kinolon
En typ av antibiotika som används vid t.ex. komplicerad urinvägsinfektion
MRB MRSA MSM
Multiresistenta bakterier Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) Män som har sex med män
PKMC
Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum
SKL SMI SmiNet SmL STI Strama
SU
Sveriges Kommuner och Landsting Smittskyddsinstitutet Elektroniskt informationssystem för smittskyddsanmälningar Smittskyddslagen Sexuellt överförbara infektioner Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, Samverkan mot antibiotikaresistens Sahlgrenska Universitetssjukhuset
TBE
Fästingburen hjärninflammation (Tick Borne Encephalitis)
VGR VRE
Västra Götalandsregionen Vancomycinresistenta enterokocker
Zoonos
Infektionssjukdom som kan överföras från djur till människa
3
Smittskyddsenhetens övergripande mål Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar (smittskyddslagen, SFS 2004:168 1 kap. 1 §). Varje landsting eller region ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vidtas. Strategier för att uppfylla Smittskyddsenhetens mål är att: ha hög tillgänglighet tillhandahålla snabba och adekvata smittskyddsåtgärder ge saklig och aktuell information erbjuda omfattande utbildningsinsatser till hälso- och sjukvårdspersonal samt andra grupper i samhället ha ett brett och upparbetat kontaktnät. Smittskyddsläkaren har ett samlat ansvar för smittskyddsarbetet inom det område där han eller hon verkar och skall planera, organisera och leda smittskyddet och verka för effektivitet, samordning och likformighet (6 kap. 1 §). Smittskyddsarbete bedrivs på många olika sätt och i Smittskyddsläkarens uppgifter ingår att: se till att allmänheten har tillgång till den information som behövs för att var och en ska kunna skydda sig mot smittsamma sjukdomar ge råd och anvisningar om smittskyddsåtgärder för grupper som är särskilt utsatta för smittrisk se till att förebyggande åtgärder vidtas stödja behandlande läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal samt andra som är verksamma inom smittskydd i arbetet mot smittsamma sjukdomar och, när det behövs, ge råd om lämpliga åtgärder. följa upp anmälningar om inträffade sjukdomsfall och se till att behövliga åtgärder vidtas för att finna smittkällan och personer som kan ha utsatts för smittrisk samt att råd och förhållningsregler ges till dem som kan ha smittats bevaka att de som bär på en smittsam sjukdom får det stöd eller den vård som påkallas av sjukdomen eller smittrisken fortlöpande följa smittskyddsläget i området. Smittskyddsenheten i Västra Götaland består av fyra kontor (Borås, Göteborg, Skövde och Uddevalla). Vid enheten arbetar sex läkare, nio smittskyddssjuksköterskor, fem hygiensjuksköterskor med inriktning mot förskola (varav fyra är projektanställda), en epidemiolog och sex assistenter, totalt 27 personer. Kontoret i Göteborg har regionalt samordningsansvar för verksamheten. Arbetet har under 2011 till stor del bestått av övervakning och uppföljning av sjukdomar som anmälts enligt smittskyddslagen, och aktiva insatser i samband med utbrott. Smittskyddsarbetet omfattar ett stort antal sjukdomar och ämnesområden, varför det har varit naturligt med flera arbetsgrupper. Gruppernas sammansättning och arbetssätt har utvärderats och omstrukturerats under året. Detta har lett till att antalet grupper har minskat. Vi har dessutom genomfört ett flertal utbildnings- och informationsinsatser samt samverkat i, och organiserat, olika preventiva insatser.
4
Antibiotikaresistens Arbetsgruppens mål och arbete Det övergripande målet är att verka för ett gemensamt och samordnat arbete för att minska spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Mål för 2011
Målet uppnått Ja
Höja kvaliteten på smittskyddsanmälningarna genom att övervaka, följa upp och utvärdera dessa avseende resistenta bakterier.
X
Uppmärksamma antibiotikaresistensproblematiken vid alla utbildningar och aktiviteter där Smittskyddsenheten är representerad.
X
Bevaka, utvärdera och föreslå åtgärder avseende antibiotikaresistensutveckling i Västra Götaland.
X
Samverka med infektionskliniker, vårdhygien, mikrobiologiska laboratorier, Stramagrupper och andra involverade till en fungerande antibiotikaresistensövervakning i VGR.
X
Nej
Kommentar
Regelbundna möten vid alla lokalkontor samt ad hoc.
X
Revidera och ta fram adekvata och samstämmiga PM och information om resistenta bakterier.
Revidering av handlingsprogram för MRSA inom kommunal vård påbörjat. Inventering av sjukhusens handlingsplaner för VREutbrott har gjorts.
X
Bättre spridning av information avseende antibiotikaresistenta bakterier till allmänhet och sjukvårdspersonal.
Föreläsningar, utbildningar och projekt Regionala utbildningar avseende MRB (multiresistenta bakterier) i samorganisation med veterinärer. Lokala utbildningsträffar med sjukvården avseende MRB. Nationellt bollplank (till Socialstyrelsen, SMI, Smittskyddsläkarföreningen, Strama m.fl.) avseende antibiotikaresistensfrågor.
Analys och diskussion Fortsatt nätverksbygge med samarbetspartners för samlade åtgärder i Västra Götaland och Sverige.
5
Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013 Genomgång av befintliga PM. Skapa direktiv för avskrivning gällande MRSA. Bättre spridning av information avseende antibiotikaresistenta bakterier till allmänhet och vårdpersonal. Medverka i regional Stramagrupp i arbetet mot antibiotikaresistens.
6
Barninfektioner Arbetsgruppens mål och arbete Målsättningen är att förebygga och förhindra att infektionssjukdomar sprids bland barn genom att utarbeta och uppdatera handlingsplaner för smittsamma barninfektioner. Arbetet innebär även att följa den epidemiologiska bilden via laboratorieanmälningar och kliniska anmälningar i SmiNet, och genom kontakter med barnmedicinska mottagningar, barnhälsovård, förskole- och skolverksamhet samt från allmänheten. Gruppens mål är även att initiera och bidra med utbildning och information inom barninfektionsområdet, samt vara stödgrupp för HYFSprojektet.
Projekt, utbrott och händelser Under året har ett flertal smittspårningsärenden enligt Smittskyddslagen utretts på förskolor. Utredningarna har gällt infektioner orsakade av EHEC, giardia, shigella, salmonella, campylobakter och cryptosporider. Därtill kommer ett antal ärenden som avsett utbrott orsakade av magsjukevirus (typ vinterkräksjuka) som inte lyder under smittskyddslagen, men som på grund av sin omfattning krävt Smittskyddsenhetens hjälp. Smittskyddsenheten har under året varit delaktig i två ovanliga utbrott av smittsam hudsvamp på förskolor, där både barn och personal drabbats. Ett fall av röda hund gav under 2011 upphov till en omfattande smittspårning på en vårdcentral i länet. Misstänkt mässlingssmitta har föranlett flera utredningar, varav några avskrevs när annan diagnos fastställdes. Ett par utredningar gällde mässlingssmitta på interkontinentalflyg. För övrigt har omfattande smittspårningar gjorts på vårdcentraler och arbetsplatser där de smittade personerna vistats under sin smittsamma period. För mer information om ovanstående utbrott och händelser, se Smittskyddsenhetens Årsstatistik 2011. Streptokockinfektioner har under 2011 besvärat många förskolor. Smittskyddsenheten har därför färdigställt en ny handlingsplan för sådana utbrott, bestående av PM med information till förskola, sjukvård respektive vårdnadshavare. Mål för 2011
Målet uppnått Ja
Nej X
Uppdatera PM om streptokockinfektioner, kikhosta, påssjuka och pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP). (Måltal: Under våren 2011.)
Kommentar PM om påssjuka planeras att publiceras under 2012. Socialstyrelsens riktlinjer för handläggning av PNSP beräknas publiceras våren 2012. För övriga PM, se nedan.
7
Följa epidemiologi och analysera utvecklingen av barninfektioners förekomst. Beskriva och sammanfatta utbrott och trender.
X
Initiera utbildning och information i samverkan med andra aktörer, till exempel primärvården, HYFS, Strama, SMI, barn- och skolhälsovårdsöverläkare.
X
PM – nya eller reviderade Nya Streptokockinfektioner inom förskoleverksamheten – Sjukvårdsinformation – Förskoleinformation – Föräldrainformation Blodburen smitta bland barn och ungdomar (i samarbete med Hepatitgruppen) Mall för inventering av mässlingssmittade personer (på mottagningen) och lista för mässlingsexponerade personer Mässlingsvaccination Reviderade Diarré och kräkningar inom förskolan – Sjukvårdsinformation – Förskoleinformation – Föräldrainformation
Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013 Stödja HYFS-projektet med gemensamma utbildningsinsatser. Fortlöpande uppföljning och åtgärder avseende förskolebarn som smittats med allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (t.ex. MRSA, EHEC, shigella, eller resistenta pneumokocker). Fortsatta informationsinsatser till förskola och vårdnadshavare om risken för till exempel tarmsmitta, hepatit A eller mässling vid utlandsvistelse, och vikten av vaccination i samband med utlandsresa. Diskussion med barnhälsovården om riktlinjer för samordning av profylax i samband med förlossning, och vaccination mot hepatit B (enligt barnvaccinationsprogrammet), till barn med hepatit B-positiva mödrar. Sammanställa PM om kompletteringsvaccinationer mot barninfektioner. Uppdatera PM avseende kikhosta, salmonella hos förskolebarn och pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin – handläggning inom barnomsorgen. Upprätta PM om impetigo (svinkoppor).
8
EPI – epidemi, pandemi, influensa, luft- och vattenburna utbrott Arbetsgruppens mål och arbete En sammanslagning av arbetsgrupperna Vatten, Epidemi/pandemi och Influensa gjordes hösten 2011. Istället bildades en ny grupp som ska arbeta med dessa frågor. Den nya arbetsgruppen (EPI) har haft två möten under året. EPI-gruppen ska verka övergripande kring epidemiplanering och utforma riktlinjer och planer rörande utbrottshantering. Riktlinjerna ska kunna vara till stöd för hela Smittskyddsenheten, till exempel via interna checklistor för utbrottshantering. Gruppen ska arbeta regionalt och ansvarar för att riktlinjerna tillämpas på respektive smittskyddskontor, eventuellt tillsammans med andra lokala aktörer. Gruppmedlemmarna arbetar både i fasta och tillfälliga konstellationer, beroende på aktuella mål. Arbetet med säsongsinfluensan sker varje år, och drivs av ansvarig sköterska och läkare. Strategier för nästkommande säsong utformas i samråd med EPI-gruppen. Säsongsinfluensan 2010-2011 redovisas separat. Mål för 2011
Målet uppnått Ja
Nej
Kommentar
Revidering av epidemiplan.
X
Arbetet har påbörjats.
Lokal plan för flyg- och hamnplanering enligt IHR.
X
Påbörjas våren 2012.
Revidering av pandemiplan.
X
Vi inväntar ny nationell handlingsplan.
Risk- och sårbarhetsanalys för IT och telefoni.
X
Bibehålla att av inkomna laboratorieanmälningar för legionella har 100 % även en klinisk anmälan.
X
Revidering av PM om legionella.
X
Se nedan.
Publicerat på Smittskyddsenhetens hemsida i februari 2011.
Aktiviteter under året Risk- och sårbarhetsanalys Smittskyddsenhetens uppdrag innebär bland annat att vara förberedd på det oförutsedda. IT och telefoni är två mycket viktiga instrument, både för bevakning av smittsamma sjukdomars utbredning, och för kommunikation med till exempel andra myndigheter, sjukvård, allmänhet och media. I samarbete med Säkerhetsstrategiska enheten och Projektkontoret i Västra Götalandsregionen genomfördes därför under året en risk- och sårbarhetsanalys av IT och telefoni. Fortsatt arbete med att förbättra och säkerställa tekniken kommer att ske.
9
Råd vid vattenburen smitta Smittskyddsenheten har utarbetat ett textförslag gällande kokningsrekommendation och information till personer som är magsjuka. Texten, som ska kunna användas vid ett vattenburet utbrott, har översatts till tio olika språk så att informationen snabbt kan nå även icke svensktalande invånare. Sjukvårdsrådgivningen – 1177 Smittskyddsenheten informerar 1177 vid eventuella utbrott, och vid behov deltar de även ibland i telefonmöten med anledning av detta. På förfrågan får Smittskyddsenheten rapporter veckovis om antal samtal på grund av gastroenteritsymtom och övre luftvägssymtom. Uppgifterna publiceras regelbundet på Smittskyddsenhetens hemsida under aktuell säsong.
Föreläsningar, utbildningar och projekt Information om legionella, för fastighetsägare. Föreläsning om livsmedel och vatten, på Enheten för Socialmedicin, Göteborgs universitet.
PM – nya eller reviderade Legionellainfektion – riktlinjer för smittspårning
10
Hepatit Arbetsgruppens mål och arbete Arbetsgruppens mål är att genom övervakning, utbildning och information minska förekomsten av hepatit (A, B och C ) i Västra Götaland. I dessa insatser ingår information om vikten av vaccination mot hepatit A eller B (eller båda), när det är indicerat. Arbetsgruppen har haft fyra möten under året. Mål för 2011
Målet uppnått Ja
95 % av laboratorieanmälningarna gällande all hepatit ska ha en klinisk anmälan.
X
100 % av de laboratorieanmälningar som saknar klinisk anmälan ska få tre påminnelser.
X
Nej
Inga utbrott under 2011.
Sammanställning av akuta hepatit A-fall som är typade via SMI. Erbjudande om vaccination mot hepatit A och B till barn i förskolor där hepatit B förekommer.
X
Inga utbrott under 2011.
Sammanställning av de akuta hepatit B-fall som är typade, och medverka i studie av typningsmönster tillsammans med virologiska laboratoriet, SU. Fortsatt uppbyggnad av nätverk med olika mottagningar i syfte att öka testning för blodburen smitta och öka vaccination (mot hepatit A och B) av intravenösa missbrukare.
X
Fortsatt kampanj för provtagning av personer som fått blodtransfusion 1965-1991, samt verka för aktiv smittspårning av dem som fått blodtransfusion som barn.
Vår begäran om tillgång till Medicinska födelseregistret avslogs av regeringen. I väntan på Socialstyrelsens beslut om fortsatt handläggning fortgår kampanjen.
Införande av sprututbyte i Göteborg.
Revidera PM.
Kommentar
X
X
Frågan ska hållas levande. Missbruksutredningen är överlämnad till regeringen i april 2011. Om utredningens förslag antas, träder det i kraft den 1 januari 2013. Se nedan.
11
Föreläsningar, utbildningar och projekt Möten med förskolepersonal, vårdcentralspersonal och IVM-nätverk. Fortsatta möten har skett med den regionala arbetsgruppen som, enligt Socialstyrelsens direktiv, arbetar med riktlinjer för identifiering av personer kan ha smittats av hepatit C vid blodtransfusion. Hur kan vi förbättra hälsoläget bland narkomaner? (Presentation av Baslinjestudie om blodburen smitta bland injektionsnarkomaner i Stockholms län 1 juli 2007 – 31 augusti 2008). Deltagit vid presentation av Missbruksutredningens förslag. Hepatitdagen – nationell utbildningsdag. Infektionsläkarföreningens vårmöte som bland annat handlande om hepatit C-behandling. Seminarium om piercing och tatuering med risk för blodsmitta, arrangerat av Socialstyrelsen.
PM – nya eller reviderade Hepatitöversikt – lathund över analyser Blodburen smitta hos barn i förskola och skola (i samarbete med Barninfektionsgruppen)
Analys och diskussion Diskussion pågår med Socialstyrelsen om att fortsätta försöka spåra personer som kan ha utsatts för hepatit C-smitta i samband med blodtransfusion under åren 1965-1991. Beslut väntas i början av 2012. Diskussionen om sprututbyte ska hållas levande. Missbruksutredningen förordar sprututbyte och föreslår att varje enskilt landsting kan ansöka om detta. Om regeringen antar förslaget, träder det i så fall i kraft 2013-01-01. Gruppen bör intensifiera sitt arbete med samverkan i regionala IVMnätverksgrupper.
12
Hiv Arbetsgruppens mål och arbete Gruppens övergripande mål är att minska smittspridningen av hiv genom olika former av informations- och utbildningsinsatser, samt förbättrad uppföljning av anmälda fall och inkomna myndighetsärenden. Övervakning och uppföljning av nyanmälda hivfall, liksom myndighetsärenden, har utförts på ett tillfredställande sätt. Ett mycket tidskrävande och omfattande arbete är inventeringen av de äldre registerdata över hivfall, som överförts till SmiNet. Syftet är att säkerställa data över aktuella fall i Västra Götaland, ett arbete som påbörjades 2009 och som fortsatt under 2011. Genomgången blev i det närmaste slutförd under året och korrigering av data gentemot andra landsting pågår. Ett stort antal utbildningstillfällen och samordningsmöten avseende STI, som även har berört hiv, har hållits under året. Ett av de prioriterade målen 2011 var att säkra uppgifter om antalet prover som tagits på personer tillhörande riskgrupper (så kallade nämnardata). Dessa data krävs för analys och värdering av nydiagnostiserade fall, och ett förbättringsarbete har påbörjats med laboratorier och vårdgivare. Förberedelser för regional nätverksbildning mellan hivsmittspårare har gjorts. Mål för 2011
Målet uppnått Ja
Inkomna (myndighets)ärenden ska registreras direkt och påbörjas inom två dagar. Inom ett år ska prövning om eventuellt avslut ske. (Måltal: 100 %.)
X
Besöka samtliga mottagningar i Västra Götaland där hivpatienter behandlas. (Måltal: Minst ett besök per år och mottagning.)
X
Samverka med Hivprevention i Västra Götaland vid samordningsmöten mellan frivilligorganisationer och hälso- och sjukvård kring information och preventiva insatser riktade till unga, MSM, personer som nyttjar narkotika intravenöst och personer från högendemiska områden. (Måltal: Ett möte per halvår.)
X
Identifiera hivinfekterade personer med annan STI och följa upp deras riskbeteende med behandlande läkare. (Måltal: 100 % av tillgängliga fall i SmiNet.)
X
Nej
Kommentar För utförlig beskrivning, se nedan.
13
Bland samtliga hivsmittade med ursprung från länder med hög tuberkulosprevalens proaktivt söka efter tecken på aktivering av tuberkulossjukdomen. (Måltal: 100 % inom två år.)
X
Fortsatt regional och nationell dialog 2012.
Verka för att data hämtad ur andra register återges korrekt i SmiNet, att data i SmiNet hålls uppdaterad samt att informationen som tas ut är tillförlitlig. (Måltal: Manuell och samtidig genomgång av alla registerdata, kontinuerlig övervakning, samt sammanställning och värdering av statistik halvårsvis.)
X
Inventering avslutas under 2012.
Verka för hög testfrekvens bland grupper med särskilt hög risk och att i.v. missbrukare i samband med kontakt med hälso- och sjukvården eller vistelse inom kriminalvården genomgår testning i hög utsträckning. (Medel: Kartläggning av testdata [provtagande enhet, frekvens, rationalitet] över tid med möjlighet till intervention.)
X
Processen startad och en nätverksgrupp med fokus på i.v. missbrukare är bildad. Målet är bl.a. ökad provtagning. Fullständiga nämnardata vad gäller hivtest saknas. En dialog med laboratorierna har påbörjats under 2011.
Med utbildning (t.ex. via nätverk för primärvården, beroendevården och smittspårare) informera om hiv, smittspårning, testningsrutiner, kostnadstäckning, samt varje enskild persons rättigheter och skyldigheter vid misstanke om smitta. (Måltal: Ökad tillgänglighet och kompetens.)
X
Kontinuerlig process. Flera utbildningar har hållits under året (se nedan).
Myndighetsärenden 2011 Totalt har 30 myndighetsärenden rörande hiv handlagts under året. Av dessa utgjorde 20 ärenden (66,5 %) utredning av sjukdomsfall (vid misstanke om hivinfektion, SmL 3 kap.) och 10 ärenden (33,5 %) gällde brott mot förhållningsregler (vid känd hivsmitta, SmL 4 kap.). Under 2011 har ärenden under 3 kap. 5 § delats upp i två grupper: I gruppen ”Ej identifierad eller kontaktad” saknas fullständig identitet, medan det i gruppen ”Ej kontaktad” finns uppgifter om identiteten, men personen har inte kunnat bli kontaktad innan ärendet anmälts till Smittskyddsenheten. Antal
Procent
Smittskyddslag (2004:168)
9
30,0 %
Ej identifierad/kontaktad (SmL 3 kap. 5 §)
10
33,5 %
Ej kontaktad (SmL 3 kap. 5 §)
1
3,0 %
10
33,5 %
Kallad, men ej kommit till undersökning (SmL 3 kap. 6 §) Brott mot förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 §)
14
Antal
Vid årets slut var 26 myndighetsärenden (87 %) avslutade, medan 4 ärenden (13 %) kvarstod.
60
Totalt antal myndighetsärenden enligt smittskyddslagen, rörande hiv i Västra Götaland, varav andel avslutade och kvarvarande ärenden 2008-2011
50 40 30 20 10 0 2008
2009
2010
2011
År Avslutade ärenden
Kvarvarande ärenden
I Västra Götaland var fördelningen av myndighetsärenden följande under 2011: Göteborg 28 (93 %), Uddevalla 2 (7 %), Skövde 0 (0 %) och Borås 0 (0 %).
Antal
Antal myndighetsärenden enligt smittskyddslagen, rörande hiv, per smittskyddskontor i Västra Götaland 40
30
20
10
0 Göteborg
Uddevalla 2008
Skövde 2009
2010
Borås
2011
Föreläsningar, utbildningar och projekt I januari 2011 presenterades Baslinjestudien (som gjorts i Stockholm) och olika insatser som görs för intravenösa droganvändare i Västra Götaland. Ett flertal föreläsningar har hållits under året för bland annat nätverket Forum sexuell hälsa och Social resursförvaltning i Göteborgs Stad.
15
Erfarenhetsutbyte med smittskyddsenheter i andra landsting, genom bland annat studiebesök, har skett. Enheten har medverkat vid planering inför World Aids Day, deltagit i MSMnätverk, prostitutionsgrupp, referensgruppen STI/hiv och anamnesgrupp.
Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013 Efter slutförd inventering fortsätta arbeta för att behålla data uppdaterade i SmiNet. Fortsatt dialog med laboratorierna om förbättrade nämnardata, som indikerar om riskgrupper för hiv provtas i tillräcklig omfattning. Fortgående kontakter med smittskyddsenheter i andra landsting för erfarenhetsutbyte. Utökat samarbete planeras med enheter som arbetar med hivsmittspårning, gällande gemensamma mål, utbildning och uppföljning.
16
Influensa Influensavaccination till riskgrupper På uppdrag av dåvarande Hälso- och sjukvårdsstyrelsen driver Smittskyddsläkaren sedan 2001 ett influensaprogram för att erbjuda vaccination till personer som tillhör någon riskgrupp för att drabbas av allvarlig influensasjukdom. För dem som tillhör en riskgrupp erbjuds säsongsinfluensavaccinet till en subventionerad kostnad om 100 kr.
Utbildning och information Inför varje influensasäsong hålls under hösten en kampanj för att nå ut med budskapet om vaccination till dem som tillhör någon riskgrupp. Annonsering sker i dagspress och affischer och informationsfoldrar trycks upp för att finnas tillgängliga på vårdcentraler och mottagningar.
På Smittskyddsenhetens hemsida presenteras information om influensa och vaccination, både för allmänheten och för sjukvården. Uppdaterade rekommendationer för influensavaccination och för behandling med läkemedel mot influensa, beställningsblanketter för vaccin samt aktuell information om influensaläget återfinns på hemsidan. Information meddelas också direkt till sjukvården, bland annat via Smittskyddsenhetens nyhetsbrev. På 1177 (Sjukvårdsrådgivningen) finns information om influensavaccination på flera språk, inklusive teckenspråk.
Sentinelrapportering och provtagning Som en del i den nationella övervakningen av influensa, som Smittskyddsinstitutet (SMI) ansvarar för, finns ett femtontal vårdcentraler som är sentinelrapportörer inom primärvården i Västra Götaland. Dessa rapporterar misstänkta kliniska influensafall till SMI från vecka 40 på hösten till vecka 20 på våren. De flesta av vårdcentralerna deltar dessutom i en övervakning som innebär provtagning av patienter med luftvägssymtom, där proverna skickas till SMI för analys av influensavirus.
Pneumokockvaccination Många av de personer som har en ökad risk för att drabbas av allvarlig influensasjukdom har också en ökad risk för att få allvarliga lunginflammationer orsakade 17
av pneumokocker. Under höstens utbildningstillfällen informeras därför sjukvårdspersonalen om att också erbjuda pneumokockvaccination till dessa riskgrupper.
Postpandemisk influensasäsong 2010-2011 Den postpandemiska influensasäsongen 2010-2011 var långdragen och intensiv med tre olika influensavirustyper som cirkulerade. De två dominerande virustyperna, A(H1N1) 2009 pdm (svininfluensan) och influensa B drabbade huvudsakligen barn och unga. Influensasäsongen tog fart i mitten av november och avtog under mars månad. Vaccinationerna för influensasäsongen 2010-2011 startade den 19 oktober 2010. De flesta influensastammarna som undersöktes på Smittskyddsinstitutet liknade de stammar som ingick i säsongsinfluensavaccinet. Hos de undersökta virusstammarna mot de antivirala medel som används i Sverige vid influensasjukdom, förekom inte någon omfattande resistens. Under säsongen genomfördes en särskild övervakning av hur många fall med influensa som krävde sjukhusvård i Västra Götaland, hur många av dessa som var vaccinerade och om de tillhörde någon medicinsk riskgrupp. Resultaten presenterades som en poster på Medicinska Riksstämman hösten 2011.
Vaccinationstäckning 2010-2011 Smittskyddsenheten skickar årligen ut enkäter med frågor om influensavaccination till slumpvis utvalda personer i Västra Götaland. Vaccinationstäckningen för personer som var 65 år och äldre var för denna säsong 50 %, vilket var en klar förbättring jämfört med under pandemin föregående år då täckningen för säsongsinfluensavaccinet bara blev 38 %.
Postpandemisk influensasäsong 2011-2012 Även denna influensasäsong definieras som en postpandemisk influensasäsong. Samma virustyper som under föregående säsong bedömdes av WHO återkomma denna säsong, och således blev sammansättningen på säsonginfluensavaccinet densamma som fjolårets vaccin. Säsongsinfluensavaccin rekommenderas till alla personer över 65 år och till personer med vissa kroniska sjukdomar. Dessutom rekommenderas friska gravida kvinnor utan skydd mot A(H1N1) 2009 pdm (svininfluensan) vaccination med säsongsinfluensavaccinet. Inför vaccinationskampanjens start vecka 41, år 2011 hölls elva informationsmöten för sjukvårdspersonal på flera orter runtom i Västra Götaland. Närmare 900 personer kom till dessa utbildningar. Särskild information skickades också till mödrahälsovården med anledning av att gravida fortsatt inkluderades i vaccinationskampanjen.
Analys och diskussion Vaccinationstäckningen bland personer 65 år och äldre under den postpandemiska influensasäsongen 2010-2011 blev bättre jämfört med 2009-2010 då massvaccinationer med pandemivaccinet dominerade, men nådde ändå inte upp till den vaccinationstäckningsnivå på 58 % som blev resultatet av kampanjen
18
under 2008-2009, det vill säga före pandemin. Det kan finnas många orsaker till att färre har vaccinerats efter massvaccinationerna under pandemin 2009-2010. En möjlig orsak som diskuterats är ”vaccinationströtthet” bland allmänheten och kanske även hos sjukvårdspersonal. En annan orsak som diskuterats är rapporterna om biverkningar efter pandemivaccinet. Det har troligen varit svårt att nå fram med tydlig information till allmänhet och sjukvårdspersonal om skillnaderna på sammansättningen av pandemivaccinet och det sedan många år välbeprövade säsongsinfluensavaccinet. Liksom under tidigare influensasäsonger är det förhållandevis få yngre personer som tillhör någon medicinsk riskgrupp som vaccineras med säsongsinfluensavaccin. Fortsatt arbete kommer att ske för att nå dessa riskgrupper med erbjudande om vaccination. Att ha ett gott skydd mot pneumokockinfektioner, som är en vanlig komplikation i samband med influensa, är också viktigt för en del medicinska riskgrupper. En särskild satsning på att ta fram informationsfoldrar och affischer om pneumokockvaccination planeras därför inför nästa influensasäsong.
19
KomIn – kommunikation och information Arbetsgruppens mål och arbete Under 2011 har Smittskyddsenhetens arbetsgrupper omstrukturerats, och IT- och diariegrupperna har integrerats i den nya gruppen KomIn. KomIn-gruppen ska försöka hitta nya sätt att förbättra kommunikationen internt och externt, samt vara ett stöd för de andra arbetsgrupperna i dessa frågor. I samarbete med Region- och Stadsarkivet har arbetet med att ta fram en dokumenthanteringsplan påbörjats. Denna ska ligga till grund för vilka handlingar som ska bevaras eller gallras. Mål för 2011
Målet uppnått Ja
Nej
Kommentar
> 90 % av smittskyddsanmälningarna ska göras elektroniskt.
X
90,1 % av de kliniska anmälningarna har kommit in elektroniskt.
Arbeta med utvecklingen av SmiNet gällande arbetsmiljö och användarvänlighet.
X
Deltagit i möten med SmiNets styrelse och samarbetsgrupp.
Utbilda personal på Smittskyddsenheten och vårdgivare i Västra Götaland.
X
Via nätbaserad nationell utbildning, interna utbildningar och besök på vårdenheter.
Hemsidan ska hållas uppdaterad och aktuell, och anpassas efter besökarens behov.
X
Vi arbetar hela tiden aktivt med att anpassa vår hemsida utifrån gällande krav och behov. X
Regelbundet följa upp hemsidans funktionalitet via besöksenkäter vartannat år. Behovsanpassa Smittskyddsenhetens ITutrustning.
X
Arbetet har påbörjats. Under året har behov som uppstått åtgärdats.
X
Arbete pågår.
Upprätta dokumenthanteringsplan för verksamheten.
X
Arbetet har påbörjats.
Regional arkivering av smittskyddshandlingar.
X
Kontakt har tagits med Region- och Stadsarkivet för inventering och leverans av handlingar.
Kontinuerligt arbete med mappstrukturen på vår gemensamma server. Grundläggande IT-kunskap hos alla medarbetare på Smittskyddsenheten.
X
20
Föreläsningar, utbildningar och projekt Nationella, nätbaserade utbildningar i SmiNet har hållits vid två tillfällen gällande rapport-, statistik- och sökfunktionerna.
Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013 En kartläggning av Smittskyddsenhetens interna och externa kommunikation har gjorts. Följande områden bör prioriteras: Mappstrukturen på vår gemensamma server bör förtydligas så att det dagliga arbetet underlättas för samtliga medarbetare. Hemsidans utseende ska förbättras och förnyas, och antalet besökare ska kartläggas. Sammanfattningar av aktuella utbrott och händelser ska publiceras på hemsidan. Möjligheten att, via e-post, kunna prenumerera på Smittskyddsenhetens nyhetsbrev som ligger på hemsidan. Intern utbildning i SmiNet ska genomföras. Rationalisera hanteringen av de kliniska smittskyddsanmälningarna. Smittskyddsenhetens anvisning för IT-säkerhet ska uppdateras, bland annat genom översyn av befintlig checklista för nyanställd personal. Slutföra arbetet med dokumenthanteringsplanen, och därefter få gallringsbeslut avseende verksamhetens handlingar.
21
STI Arbetsgruppens arbete Smittspårning är en hörnsten i vår strävan att minska antalet STI-fall, särskilt bland unga (15-29 år). Under året har vi, som ett led i Smittskyddsenhetens tillsyns- och kvalitetssäkringsuppdrag, därför genomfört en pilotstudie i hur smittspårningen fungerat i Göteborg och Södra Bohuslän. Studien visar att man utifrån en indexpatient i genomsnitt hittar drygt två kontakter, vilket i jämförelse med tidigare svenska studier är en tämligen låg siffra. Under 2012 planerar vi att utvidga enkäten till att gälla hela Västra Götalandsregionen. I samarbete med de regionala STI-samordnarna har vi utarbetat en provtagningsmall för STI. Tanken var från början att denna skulle kunna användas av ”sällanprovtagaren” för att, utifrån anamnes och symtom, kunna ta adekvata STI-prover. Intresset från ungdomsmottagningar har också varit stort. Under året har vi haft två möten med STI-ansvariga i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, ett i Malmö och ett i Skövde. Syftet med dessa möten är bland annat att få en likartad hantering av våra myndighetsärenden och hitta jämförbara metoder att analysera våra verksamheter. Tillsammans med smittskyddsenheterna i Stockholm och Skåne har vi, via Smittskyddskonferensen i oktober, initierat ett nytt försök att via lagändring få till stånd full identitet på framtida klamydiaanmälningar. Upphandlingen av internetbaserad klamydiaprovtagning underkändes av kammarrätten i början av året. Två alternativ har diskuterats: Antingen att göra en ny upphandling, eller att starta en likadan verksamhet i Västra Götalandsregionens regi. För det sistnämnda togs under hösten kontakt med tänkbara regionala intressenter. Den initiala arbetsinsatsen för att driva verksamheten i egen regi bedöms dock som mycket hög, varför en ny upphandling kommer att genomföras. Detta arbete påbörjades under hösten, men har tagit tid eftersom vi inte vill riskera ett nytt underkännande. Den nya upphandlingen planeras bli klar i början av 2012.
Arbetsgruppens mål och utformning Målet är att minska antalet fall av klamydia, gonorré och syfilis. Klamydia är inte bara den till antalet största STI-sjukdomen, utan är också den anmälningspliktiga sjukdom som har klart flest fall. Klamydia anmäls inte med full identitet, utan med så kallad rikskod (födelseår och fyra sista siffror i personnumret). Detta genererar mycket extra arbete, eftersom de anonyma laboratorieanmälningarna och de kliniska anmälningarna måste kopplas ihop manuellt. Det arbetet är mycket viktigt ur patientsäkerhets- och kvalitetssynpunkt, så att inget fall missas. Vi arbetar med övervakning via SmiNet och statistisk bearbetning av uppgifter från laboratorieanmälningar och kliniska anmälningar. Att få tillförlitliga nämnardata (antal och vilka som provtas) från laboratorierna är mycket viktigt för att kunna analysera klamydiaepidemins dynamik. Utbildningsinsatser är en annan viktig komponent.
22
Mål för 2011
Målet uppnått Ja
Nej
Minskat antal klamydiafall.
X
Få in kliniska anmälningar på minst 98 % av laboratorieanmälningarna.
X
Utbildning i smittspårning. (Måltal: Minst en gång per år, samt en påbyggnadsutbildning med jurist.)
X
Har ökat marginellt i Västra Götaland.
Fyra utbildningar har genomförts under året, varav en med jurist. X
Ökad andel klamydiaprovtagna män. (Måltal: Män ska utgöra minst 45 % av antalet provtagna i ålderspannet 15-29 år.) Att förhållningsregler givits och att smittspårning påbörjats ska framgå av inkomna kliniska anmälningar.
Kommentar
X
Andelen ligger kvar på cirka 30 %. Smittspårningen och tillgängligheten måste förbättras. Målet har nåtts eftersom vi kontaktat mottagningar med mindre erfarna smittspårare, och begärt in kompletterande uppgifter.
X
Avtal för internetprovtagning för klamydia ska upphandlas.
Avtalet fördröjt på grund av att en tidigare upphandling underkändes i kammarrätten. Ny upphandling är initierad.
Myndighetsärenden 2011 Totalt har 1 606 myndighetsärenden rörande klamydia (1 582 st), gonorré (18 st), och syfilis (6 st) handlagts under året. Av samtliga ärenden var 402 (25 %) övertag från annan smittskyddsenhet. Antal
Procent
Smittskyddslag (2004:168)
879
54,7 %
Person som av läkare misstänks bära på en allmänfarlig sjukdom, samtycker inte till undersökning eller provtagning (SmL 3 kap. 1 §) eller Person som i egenskap av uppgiven kontakt vid smittspårning har kallats till undersökning men inte inställt sig (SmL 3 kap. 6 §)
643
40,0%
Person som efter smittspårning inte har kunnat identifieras eller kontaktas (SmL 3 kap. 5 §)
58
3,6 %
Patient följer inte givna förhållningsregler (SmL 4 kap. 4 §)
26
1,6 %
Patient följer inte erbjuden medicinsk behandling och detta medför smittrisk för andra (SmL 4 kap. 8 §)
I Västra Götaland var fördelningen av myndighetsärenden följande: Göteborg 918 (57 %), Uddevalla 297 (19 %), Skövde 175 (11 %) och Borås 216 (13 %).
23
Vid årets slut var 1 529 myndighetsärenden (95 %) avslutade, se cirkeldiagram nedan.
Överflyttad till annat landsting; 203; 13%
Oidentifierade, oanträffbara, bosatt utomlands, uppfyllde ej kravet för §3:2 ; 289; 19%
Provtagna; 1037; 68%
Endast i två ärenden (0,1 %) skickades ansökan om tvångsprovtagning till förvaltningsrätten. Båda provtog sig dock innan polishandräckning blev nödvändig.
Föreläsningar, utbildningar och projekt Tre grundutbildningar (heldagar) för smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar (STI) har hållits under året. Det har dessutom anordnats en fortsättningsutbildning med juridisk inriktning. STI-gruppens ordförande har deltagit i ett möte på Socialstyrelsen om tvångsåtgärder utifrån Smittskyddslagen, som främst berör STI-området. Under början av 2011 planerade vi tillsammans med Hivprevention i Västra Götaland en utbildningsinsats för Västra Götalandsregionens HVB-hem (hem för vård eller boende), där många ungdomar från riskutsatta grupper bor eller vårdas. En sådan insats är nu projekterad i Hivpreventions regi.
Analys och diskussion Antalet klamydiafall i Västra Götaland ökade något under 2011, men det finns variationer geografiskt, åldersgruppsmässigt och mellan könen. Helhetsintrycket är att antalet klamydiafall ligger på jämförbar nivå med föregående år. För att försöka förstå variationerna har vi börjat titta på hur många och vilka som provtas för klamydia, men mycket analysarbete återstår för att kunna förklara skeendet. Vi kan se att andelen positiva varierar stort mellan åldersgrupper och kön. De flesta positiva är i 20-årsåldern.
Förslag till prioritering av åtgärder inför 2012-2013 Arbetet med att koppla kliniska anmälningar till laboratorieanmälningar kommer att fortsätta. Som ett permanent inslag i kvalitetssäkringsarbetet kommer en smittspårningsenkät att införas i hela Västra Götalandsregionen.
24
Fler pojkar och män behöver provtas för STI. Smittskyddsenheten kommer under 2012 att noggrant följa utvecklingen så att inte könsskillnaden ökar ytterligare. Strukturella förändringar i mottagningsverksamheten i Göteborg kan komma att påverka utvecklingen, som till exempel Sesammottagningens flytt till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vi planerar att fortsätta anordna smittspårningsutbildningar. Fortfarande finns många nya aktörer sedan vårdvalet 2009. En utbildning är redan planerad våren 2012, och sannolikt kommer ytterligare en eller par att anordnas beroende på efterfrågan. En påbyggnadsutbildning i smittspårning och juridik planeras även hösten 2012. En revidering av ”Manual för STI, hiv och oönskade graviditeter” har påbörjats och bör kunna slutföras under 2012.
25
Strama Stramatjänsten (läkare, 50 %) började som ett projekt hösten 2007 och permanentades år 2008. I tjänsten ingår att på regional nivå driva frågor rörande rationell antibiotikaanvändning och verka för minskad antibiotikaresistens. Detta sker främst genom utbildning och information till vårdpersonal inom öppen- och slutenvård men även till allmänheten. Det regionala arbetet bedrivs i nära samarbete med bland andra Smittskyddsenhetens arbetsgrupp för antibiotikaresistens, de fyra lokala Stramagrupperna och Terapigrupp Infektion. På nationell nivå sker samarbete med Stramarådet vid Smittskyddsinstitutet. Mål för 2011
Målet uppnått Ja
Kontinuerlig utveckling av Stramas hemsida.
X
Bevaka antibiotikaförbrukningen i Västra Götaland och presentera detta för förskrivare, sjukvård, media och allmänhet.
X
Nej
Kommentar www.vgregion.se/strama.
Initiera, sprida och uppmuntra Stramaprojekt.
X
Verka för rationell antibiotikaanvändning i regeringens patientsäkerhetssatsning.
X
Minskad kinolonanvändning för behandling av nedre urinvägsinfektioner hos kvinnor.
X
Ökad andel penicillinpreparat till de barn som verkligen behöver antibiotika.
X X
Uppnå regeringens och SKL:s mål om max 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. Medverka till en regional Stramagrupp.
X
Ökad medierapportering och debatt om antibiotikaresistens.
X
Förskrivningen av antibiotikarecept har ökat under 2011.
Ytterligare ökning önskvärd.
Föreläsningar, utbildningar och projekt Deltagande i workshop för utvecklande av strategi mot antibiotikaresistens, arrangerad av Socialstyrelsen. Ett tjugotal utbildningar avseende antibiotikaresistens har hållits i samverkan med länsveterinärer, Jordbruksverket, nationella Strama, kommuner, Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Älvsborg. Ordförande vid nationellt expertmöte avseende urinvägsinfektioner hos män.
Analys, diskussion och prioritering Antibiotikaresistens är ett allt mer påträngande problem, som gör sig påmint i sjukvården allt oftare. Den närmaste utmaningen är att uppfylla regeringens 250-mål avseende antibiotikareceptförskrivning per 1 000 invånare och år genom ökad följsamhet till behandlingsrekommendationer. Det innebär en minskning i Västra Götaland med nästan en tredjedel. 26
Tuberkulos Arbetsgruppens mål och arbete Arbetsgruppens målsättning är att övervaka tuberkulosläget i Västra Götaland och vid behov bistå med smittspårning samt informera, utbilda och delta i projekt för att förhindra fortsatt smittspridning. Arbetsgruppen har deltagit i projekt kring omhändertagande och behandling av tuberkulospatienter samt organisation av vården kring dessa. Smittskyddsenhetens uppgift är även att följa upp behandling mot tuberkulos bland anmälda fall inom Västra Götaland samt handlägga ärenden avseende brott mot förhållningsregler, utebliven smittspårningskontakt eller behandlingsavbrott. Under 2011 har även asyl- och flyktingfrågor som berör smittskydd integrerats i arbetsgruppens uppgifter.
Projekt Utbildning till vårdpersonal om smittsamma infektioner och global hälsa Deltagande i föreläsningar och seminarier om internationell hälsa, flyktinghälsovård, vaccinationer och smittsamma sjukdomar hos invandrare och resenärer. Modifierad direktobserverad tuberkulosbehandling (DOT) Samarbete med primärvård och tuberkulosmottagningar. Tuberkulosscreening av asylsökande och andra invandrare från länder med hög förekomst av tuberkulos Förbättrat omhändertagande och strukturerad analys. Fortbildning för primärvård, specialistvård och Migrationsverket. Utarbetande och revidering av journalmall vid hälsoundersökning av asylsökande Utfört i samarbete med Enheten för asyl- och flyktingfrågor inom Västra Götalandsregionen. Kompletteringsvaccination vid hälsoundersökning av asylsökande barn och ungdomar Framtagande av PM och uppdatering av riktlinjer i samarbete med barnhälsovårds- och skolhälsovårdsöverläkare i Västra Götaland. Subtypning av tuberkulosstammar vid alla nya fall i Västra Götaland Samarbete med Bakteriologiska laboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Smittskyddsinstitutet vid smittspårningar och vid resistens mot tuberkulostatika. Säkrad nationell försörjning av tuberkulosläkemedel Samarbete med nationella myndigheter (Socialstyrelsen och Läkemedelsverket) och tuberkulosmottagningar. Behandling av multiresistent tuberkulos Deltagande i nationell referensgrupp.
27
HTA-analys vid Göteborgs Universitet Deltar i förarbete och litteraturstudie angående effekt av vitamin D-behandling som preventiv åtgärd mot tuberkulos. Nationellt kunskapsunderlag avseende vård och omsorg för asylsökande Samarbete med Smittskyddsläkarföreningen, Socialstyrelsen och Enheten för asyl- och flyktingfrågor för att utarbeta riktlinjer för vård och omsorg till asylsökande och invandrare. Mål för 2011
Målet uppnått Ja
Ta initiativ till regionala utbildningar och kontaktmöten om tuberkulos. (Måltal: Besöka samtliga tuberkulosenheter två gånger per år.)
X
Övervaka och följa upp alla nya tuberkulosfall inom fem dygn efter att SmiNet-anmälan inkommit samt övervaka smittspårningar. (Måltal: 100 %.)
X
Nej
X
Överföring av tidigare tuberkulosanmälningar från Hjärt-Lungfonden till SmiNet. (Måltal: Före årets utgång.)
Kommentar
Arbetet pågår.
Bistå och informera sjukvården vid omfattande smittspårningar, vid utbrott eller fall med potentiell smittspridning. (Måltal: 100 % av alla smittspårningar genomförda.)
X
Se ”Utbrott och händelser” i Smittskyddsenhetens Årsstatistik 2011.
Övervaka tuberkulosfallens behandling och resistensmönster. (Måltal: 100 % av de fall som inte är överflyttade till annat landsting.)
X
Sker via avanmälningsinformation från tuberkulosmottagningarna.
Kartlägga fall med rifampicin- och multiresistent tuberkulos närmare genom utvidgad smittspårning. (Måltal: 100 %.)
X
Två nya fall med multiresistent tuberkulos under 2011.
Bistå sjukvården vid bristfällig följsamhet hos den enskilde patienten. (Måltal: 100 % vid smittsam tuberkulos.)
X
Subtypning av alla nya tuberkulosstammar för att kartlägga eventuella kluster som indikation på inhemsk spridning. (Måltal: 90 %.)
X
Alla tuberkulosstammar med resistens mot något av de fyra basläkemedlen samt mot amikacin eller streptomycin sänds till SMI för subtypning och bedömning av tillhörighet i nationella kluster. (Måltal: 100 %.)
X
Sker via SMI eller Bakteriologiska laboratoriet, SU.
X
Granska alla PM rörande tuberkulos och uppdatera vid behov.
28
Arbete pågår.
(Måltal: Minst vartannat år.) Patientgenomgång med de lokala tuberkulosmottagningarna i Västra Götalandsregionen. (Måltal: Minst två gånger per år vid varje enhet.)
X
Övervaka att undersökning av flyktingar och asylsökande genomförs, med inriktning på tuberkulos. (Måltal: 70 % av samtliga asylsökande.) Diskussion med Migrationsverket om förbättrad hälsoundersökning och risken för ökad smittspridning vid avbruten behandling. (Måltal: Våren 2011.)
X
Andelen asylsökande som hälsoundersöks är lägre, se Analys och diskussion nedan.
X
Faktablad klart på somali, arabiska och ryska. Fler språk planeras.
X
Initiera skriftlig patientinformation på olika språk om tuberkulos. (Måltal: Före 2011 års utgång.) Behandling av aktiv tuberkulos ska ske via ”modifierad DOT” med anpassad dosett. (Måltal: 90 % av samtliga tuberkulospatienter.)
X
Fortsatt planläggning inför eventuellt beslut om ett regionalt tuberkuloscentrum.
X
PM för kompletteringsvaccination av asylsökande.
X
Anpassad dosett förmedlas via Smittskyddsenheten.
Föreläsningar och utbildningar Föreläsning vid tuberkulosforum på Kärnsjukhuset i Skövde. Föreläsning vid utbildningsdag på Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum (PKMC) i Göteborg. Föreläsningar på Försvarsmedicincentrum i Västra Frölunda. Mentorsverksamhet för tuberkulosmottagningen vid SU/Östra. Föreläsningar om internationell medicin och flyktingmedicin för medicine kandidater vid Göteborgs Universitet och för MFS-utbildning (Minor Field Studies) vid Göteborgs Universitet. Föreläsning och fortbildning om internationell hälsa och smittsamma sjukdomar vid flera kliniker på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Analys och diskussion Under åren 2010 och 2011 har ett större antal tuberkulosfall anmälts i Västra Götaland, jämfört med under 2000-talets första decennium. Framför allt har personer som är födda i högriskområden, som till exempel Afrikas horn, insjuknat. De flesta fallen har med all sannolikhet insjuknat på grund av en sen reaktivering där smittan skett före ankomst till Sverige. Några mer omfattande smittspårningar avseende tuberkulos har genomförts under året (se Utbrott och händelser i Smittskyddsenhetens Årsstatistik 2011). Vi ser därför ett stort behov av ökad information om tuberkulos och tidiga symtom avseende epidemiologiska riskgrupper.
29
Några av tuberkulosfallen under 2011 har inträffat bland personer med omfattande tidigare eller pågående missbruk. Tuberkulosbehandlingen har i dessa fall varit komplicerad med flera avbrott, och frekventa kontakter har tagits med sociala myndigheter och personal på kommunala boenden. Risken för resistensutveckling är hög, och behovet av en längre och mer komplicerad behandling är stort i dessa fall. Två nya fall av multiresistent tuberkulos upptäcktes under 2011 i Västra Götaland. Ingen sekundärsmitta påvisades i anslutning till något av fallen. Även under 2011 har rifampicin, som är det viktigaste basläkemedlet mot tuberkulos, varit restnoterat vid flera tillfällen. Även pyrazinamid, som är ytterligare ett förstahandsmedel vid behandling, har varit restnoterat. Detta har lett till försenade behandlingar i några fall, men även felaktig dosering på grund av missförstånd vid ordination. En bristsituation har även gällt BCG-vaccin under årets sista två månader. Ett flertal kontakter har tagits med Läkemedelsenheten, centrala apotekslager, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Smittskyddsläkarföreningen för att finna en hållbar lösning på detta problem, på både nationell och regional nivå. Fortsatta diskussioner och planering har skett angående ett framtida regionalt tuberkuloscentrum med placering i Göteborg. Förslaget har diskuterats inom berörda enheter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som ställt sig positiva. Frågan ligger nu åter på regional nivå för fortsatt bearbetning och beslut. Andelen hälsoundersökta asylsökande personer som anländer till Västra Götaland, är fortfarande alltför låg. En orsak till detta är den effektiviserade asylprocessen med snabba förflyttningar mellan kommuner, där hälsoundersökning inte alltid hinns med. En annan möjlig orsak är de fortsatta organisationsförändringarna inom primärvården. Här finns avsevärda behov av utbildningsinsatser för ett långsiktigt och högkvalitativt preventivt arbete. Under år 2011 skickades erbjudande om hälsoundersökning till 3 786 nyinflyttade asylsökande i Västra Götaland * . Av dessa genomgick endast 1 746 personer undersökning. Denna andel (46 %) är högre än för år 2010, men är fortfarande alltför låg. Av dem som har fått erbjudandet, har många dock redan hunnit lämna Västra Götalandsregionen. Andelen kvarvarande asylsökande som erbjudits och genomgått hälsoundersökning beräknades under året till 52 %. Därtill kommer att merparten av de personer som anländer som anhöriginvandrare eller arbetskraftsinvandrare inte genomgår hälsoundersökning, eftersom det för dessa grupper inte är kostnadsfritt eller utgår någon formell kallelse. Nationell utredning pågår angående möjlighet till hälsoundersökning av fler grupper än asylsökande.
*
Källa: Enheten för asyl- och flyktingfrågor, Västra Götalandsregionen
30
Prioritering av åtgärder inför 2012-2013 Minska smittspridningen av tuberkulos bland högriskgrupper. Förbättrad diagnostik och preventiva åtgärder inklusive forskningsprojekt avseende D-vitaminbrist som risk för tuberkulosutveckling. Översättning av informationsbroschyr om tuberkulos till ytterligare språk. Samordning av tidpunkt och indikationer för BCG-vaccinationer. Säkrad försörjning av tuberkulosläkemedel. Kartläggning av orsaker till den sena reaktiveringen av aktiv tuberkulos hos invandrare. Fortsatt kontakt med Migrationsverket angående utvisning av personer med pågående behandling av tuberkulos, där risk föreligger för ytterligare ökad smittspridning och resistensutveckling. Planering för ”Regionalt tuberkuloscentrum” i Göteborg. Slutföra överföring och anpassning av Hjärt-Lungfondens anmälningar av tuberkulosfall till SmiNet. Fortsatta utbildningsinsatser till primärvården om hälsoundersökningarna. En särskild prioritering läggs på arbetet med ensamkommande barn och ungdomar samt papperslösa. Information och uppdaterade riktlinjer om kompletteringsvaccination vid hälsoundersökning av asylsökande och andra invandrare.
31
Zoonoser Arbetsgruppens mål och arbete Under 2011 har två stora zoonosutbrott med anknytning till länet noterats. I båda fallen rör det sig om EHEC; dels ett utbrott från Tyskland och dels ett från Östergötland, med smittade personer från Västra Götaland. EHEC har också föranlett flera utredningar på förskolor, där även sekundärsmittade personer ingått. Också shigella och giardia har lett till några fall av smitta på förskolor. I samråd med Västra Götalandsregionens laboratorier har vi under 2011 enats om hur EHEC ska odlas och typas. Samtliga inhemska positiva provsvar skickas vidare till Smittskyddsinstitutet för typning. Campylobacter är den vanligaste anmälningspliktiga zoonosen, men innebär trots detta inte någon stor arbetsbelastning. Fallen går ännu inte att typa rutinmässigt, vilket gör epidemiologisk utredning svår. Salmonella är betydligt mer arbetskrävande, då alla inhemska fall intervjuas. Inga större utbrott av salmonella har skett i Västra Götaland, men några av fallen har kunnat knytas till mindre, nationella utbrott. Antalet harpestfall som smittats i Västra Götaland ligger på ungefär samma nivå som år 2010. Vad som är ett aktuellt harpestfall eller inte, är ibland svårt att avgöra, vilket innebär utredningsarbete för enheten. TBE, fästingburen hjärninflammation, har ökat och tar mycket tid i anspråk, både med frekventa mediakontakter, men även med personliga intervjuer med patienterna för att, om möjligt, kunna bestämma smittort. I februari diagnostiserades Sveriges första inhemska fall av rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) på en räv i närheten av Uddevalla. En omfattande provtagning därefter har visat ytterligare en smittad räv i samma område och tre på andra håll i Sverige. Inga inhemska humanfall har diagnostiserats, men inkubationstiden är flera decennier lång. Smittrisken bedöms dock som mycket låg. Smittskyddsenheten har tillsammans med länsveterinären haft flera utbildningar i ämnet under året. Arbetsgruppens arbete har under året främst inriktat sig på att via smittskyddsanmälningarna kontrollera att inga utbrott skett. Mål för 2011
Målet uppnått Ja
Nej
Kommentar
Bevaka zoonosområdets sjukdomar.
X
Daglig övervakning.
Årlig genomgång av zoonosrelaterade PM.
X
TBE-information till allmänheten Hygienråd under sommaren
32
Föreläsningar, utbildningar och projekt TBE-information har givits vid två tillfällen under våren i Göteborg. Arbetsgruppens ordförande fungerar som kontaktansvarig i Västra Götaland för STING-studien, som utgår från Linköpings universitet. I studien undersöks bland annat risken för att smittas respektive insjukna i TBE vid fästingbett. Fem vårdcentraler i Västra Götaland deltar i studien. Under året har vi haft en kontinuerlig kontakt med länsveterinären, både i enskilda ärenden, men även mer övergripande för att utveckla samarbetet (gäller både för zoonoser och MRB [multiresistenta bakterier]). Ett pilotprojekt med hygienronder på djursjukhus och djurkliniker har genomförts under året. Smittskyddsenheten har varit delaktig i projektets styrgrupp. Införande av hygienombud planeras nu på veterinärmedicinska enheter. Smittskyddsenheten deltog tillsammans med länsveterinären under våren i ett möte med Västra Götalandsregionens miljö- och hälsoskyddsinspektörer, där framför allt samarbetet mellan dessa tre aktörer och Länsstyrelsen diskuterades. Under året har representanter för parterna träffats vid några tillfällen för att utveckla samarbetsformerna.
Prioritering av åtgärder inför 2012-2013 Under det kommande året behöver arbetsgruppen träffas regelbundet (två gånger per termin). Arbetet med den inhemska salmonellan behöver fortsatt diskuteras eftersom de flesta fallen hittills har förblivit olösta vad gäller smittkälla. En utbredning av riskområden för TBE sker, och sjukvården och allmänheten behöver informeras. Kontakten och samarbetet med länsveterinärerna ska bibehållas. Två möten årligen planeras. Dessutom har kontakt tagits med kommunerna för att hitta samarbetsformer med miljö- och livsmedelsinspektörerna. ”Lathund – Åtgärder vid tarminfektion” är under omarbetning och ska publiceras under våren 2012. Under 2012 kommer vi att få tillgång till enkäter med validerade frågor utformade av Smittskyddsinstitutet. Uppbyggnad och utveckling av dessa kommer att göras tillsammans med Smittskyddsenhetens EPI-grupp (arbetsgrupp för epidemi, pandemi, influensa, luft- och vattenburna utbrott). Förbättrad rapportering krävs avseende tularemi (harpest). Det är viktigt att remitterande klinik tydligare anger epidemiologiska data på remissen till laboratoriet och den kliniska anmälan enligt smittskyddslagen. Samråd behövs mellan kliniker, laboratorier och Smittskyddsenheten för att kunna förbättra diagnostik och bedömning av misstänkta fall. Vi ser en ökning av campylobacter de senaste två åren. Eftersom möjlighet till rutinmässig typning saknats, har orsak och samband inte kunnat utredas. Smittskyddsinstitutet har dock under 2011 påbörjat ett försök med typning av campylobacter, vilket förhoppningsvis kommer att kunna hjälpa oss i detta arbete.
33
HYFS – Hygiensjuksköterska i förskolan HYFS – Hygiensjuksköterska i förskolan – är ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, förskoleverksamheten och Strama. Projektets syfte är att förbättra hygienrutinerna i förskolan för att på så sätt minska förskolebarnens sjukfrånvaro. Projektet, som är finansierat av Västra Götalandsregionen, har pågått sedan oktober 2006 och är förlängt till och med december 2012. Fem hygiensjuksköterskor (3 ½ tjänst) är anställda och knutna till Smittskyddsenhetens kontor i Borås, Göteborg, Skövde och Uddevalla.
Mål och arbetsbeskrivning Projektets mål är att minska antalet smittsamma infektioner hos barn i förskolan. Genom utbildning och information ska förskolans personal få relevant kunskap så att de själva kan arbeta fram hygienrutiner som passar förskolans verksamhet. Hygiensjuksköterskans främsta arbetsuppgift är att besöka förskolorna för kartläggning och samtal kring hygienrutinerna, så kallad hygienrond, och att utbilda förskolepersonalen i basala hygienrutiner, smitta och smittspridning. Därefter sker uppföljning av förskolans förändringsarbete. Förskolechefer och hygienombud har en central roll när det gäller att förankra och genomföra framtagna hygienråd i förskoleverksamheten. Eftersom förskolans kontakt med barnhälsovården många gånger är bristfällig och det råder ett konstant behov av att nå ut till föräldrar om förskolebarnens infektioner, har HYFS-sjuksköterskorna vid betydligt fler tillfällen under 2011 jämfört med 2010 tagit på sig uppgiften att informera på förskolornas föräldramöten.
Pågående pilotprojekt och samarbeten Pilotprojekt – HYFS-pedagog i varje kommun HYFS-modellen är en samverkan mellan Smittskyddsenheten, förskoleverksamheten och barnhälsovården gällande förskolans hygienarbete. Under 2011 har HYFS börjat förbereda implementeringen av HYFS-modellen i kommunerna. Som ett led i det arbetet anställde Smittskyddsenheten i september 2011 en förskolepedagog. Syftet med anställningen är att ta fram en arbetsbeskrivning för en hygienansvarig pedagog i kommunen och att under våren 2012 testa modellen i ett par stadsdelar i Göteborg. I arbetet med att få till stånd ett samarbete med kommunerna i Västra Götaland har HYFS uppvaktat Västsvenska Kommunförbundets Samorganisation (VästKom) och kommunalförbunden i Göteborgsregionen (GR) och Fyrbodal. Under året har samarbete påbörjats med folkhälsosamordnare i Göteborgs Stad. Detta har bland annat lett till ett samarbete med Hälsoäventyret Älgen i Göteborg och Hälsoäventyret Oasen i Vara. Hälsoäventyret bedriver upplevelsebaserad hälsoupplysning för barn i Västra Götaland. Syftet med samarbetet är att tillsammans ta fram utbildningsmaterial riktat till barn och föräldrar.
34
Hygienveckan – vecka 38, 2011 Under hösten 2011 deltog HYFS i en kampanj i samarbete med danska Rådet for Bedre Hygiejne. Kampanjens tema var Rent förnuft – hygien i vardagen, en vardag med goda och sunda hygienvanor, med syfte att öka medvetenheten kring våra hygienvanor. Målgruppen var föräldrar, barn och förskolepersonal, och kampanjen, som fick stor uppmärksamhet i både dagspress, radio och TV, uppskattades av förskolepersonal runt om i Västra Götaland.
Under året har hygiensjuksköterskorna deltagit i en arbetsgrupp, initierad av Socialstyrelsen, med syfte att ta fram nationella riktlinjer vid handläggning av personer med bärarskap av pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin. Övrigt Medverkat vid mässan Baby & Barn med utställning, teater och föreläsning. Deltagit i temamötet Hvordan stopper vi smittespredning i daginstitutioner – er det overhovedet muligt? arrangerat av danska Sundhed i Børneinstitutioner (SiB). Föreläst för Fria förskolors samverkansorganisation (FSO). Föreläsning för förskolepersonal i Karlstad, dit HYFS-pedagogen inbjöds av Smittskyddsenheten i Värmland. Träffar med sjuksköterskor på barnavårdscentraler runt om i hela Västra Götaland för att informera om HYFS-projektet. Medverkan vid Smittskyddsenhetens influensainformationer i hela länet. Tre nyhetsbrev med aktuellt tema har skrivits under året och skickats till verksamhetsansvariga inom förskolan och även lagts ut på HYFS hemsida: www.vgregion.se/hyfs. Deltagit i smittspårning vid utbrott eller misstänkt smittspridning på förskolor.
Barnens sjukfrånvaro En kvalitetsfaktor för att mäta effekten av förskolornas förbättrade hygienrutiner bör kunna vara barnens sjukfrånvaro. Istället för de avidentifierade kopior av närvarorapporter som har skickats in till Smittskyddsenheten sedan 2007, påbörjades 2010 ett projekt med en webbaserad registrering. Av Västra Götalands 49 kommuner har alla, utom Göteborgs Stad, fått möjligheten att registrera sjukfrånvaron via denna webbenkät. Nedan redovisas hur kommunerna valt att göra.
35
Fyrbodal Sjukfrånvaroregistrering pågår på alla kommunala förskolor i Ale och på totalt 17 av förskolorna i Stenungsund, Tanum, Strömstad, Bengtsfors, Åmål, Munkedal och Lysekil. Södra Bohuslän Alla kommunala förskolor i Härryda och enstaka förskolor i Öckerö, Kungälv, Partille och Mölndal registrerar sjukfrånvaro via webbenkäten. Södra Älvsborg Kommunerna Svenljunga och Ulricehamn har anslutit sig till systemet. Skaraborg Essunga kommun har nyligen börjat registrera barnens sjukfrånvaro.
Hygienronder, utbildningar och informationsträffar En hygienrond motsvarar ett besök på en förskola, oberoende av hur många avdelningar förskolan har. Antalet varierar från 1-12 avdelningar per förskola. Alla avdelningar på förskolan får ett personligt besök av hygiensjuksköterskan. Fyrbodal I Fyrbodal finns 18 kommuner och cirka 255 kommunala förskolor. Sedan utvidgningen av HYFS våren 2009 har projektet startats i alla 18 kommunerna. Totalt har 93 hygienronder och 28 hygienutbildningar för förskolepersonal hållits under året. Två utbildningstillfällen för hygienombud och förskolechefer har anordnats i Tanum, Strömstad och Sotenäs, Lysekil och Munkedal, där hygiensjuksköterskan tillsammans med bland annat smittskyddsläkare och barnhälsovårdsöverläkare har föreläst om förskolebarnens infektioner. Fyra informationsträffar med temat förskolebarnens infektioner har ordnats för föräldrar. Uppföljningsträffar med hygienombud i Uddevalla och Trollhättan. Hygiensjuksköterskan har föreläst om hygienrutiner på förskola vid kontaktläkardagar. Hygiensjuksköterskan har föreläst för barnläkarna vid Norra Älvsborgs Länssjukhus. Göteborg Av Göteborgs cirka 400 kommunala förskolor har alla erbjudits besök för hygienrond och hygienutbildning. Under 2011 har totalt tio hygienronder, åtta hygienutbildningar och nio uppföljningsbesök genomförts. Tre hygienombudsträffar i stadsdelarna Askim, Gunnared och Torslanda. En utbildning har anordnats för hygienombud och förskolerektorer. Smittskyddsläkare och barnhälsovårdsöverläkare föreläste om förskolebarnens infektioner, och en pedagog berättade om hygienarbetet på förskolan. Vid 21 tillfällen har föräldrainformationsträffar med temat förskolebarns infektioner hållits.
36
Skaraborg I "gamla" Skaraborgs län finns 15 kommuner och totalt cirka 175 kommunala förskolor. HYFS har sedan starten, våren 2009, introducerats i fjorton av kommunerna, varav sex under 2011. Hygienronder har genomförts på 76 förskolor och hygienutbildning har genomförts vid 21 tillfällen. Vid tio tillfällen har föräldrainformationsträffar med temat förskolebarns infektioner hållits. I elva kommuner har rektorer och hygienombud bjudits in till fyra utbildningstillfällen som genomförts i samarbete med smittskyddsläkare och barnhälsovårdsöverläkare. En hygienombudsträff har anordnats i Essunga kommun. Södra Bohuslän I Södra Bohuslän finns fem kommuner med totalt cirka 150 kommunala förskolor. Sedan 2010 finns HYFS i alla fem kommunerna. Under 2011 har totalt 34 hygienronder och 19 hygienutbildningar genomförts. Föräldrainformationsträffar med temat förskolebarnens infektioner har hållits vid 22 tillfällen. Uppföljningsbesök har gjorts på sju förskolor. Södra Älvsborg I Södra Älvsborg finns det nio kommuner med totalt cirka 230 kommunala förskolor. Sedan starten våren 2009 har HYFS introducerats i åtta av kommunerna. Under 2011 har 88 hygienronder och 35 hygienutbildningar genomförts. Ett utbildningstillfälle har anordnats för hygienombud och rektorer för förskolan, där bland annat smittskyddsläkare och barnhälsovårdsöverläkare föreläste om förskolebarnens infektioner. Miljökontoret informerade om egenkontroll samt om livsmedelslagen. Vid ett tillfälle har hygiensjuksköterskan informerat vårdutvecklare vid Centrala Barnhälsovården och BVC-sjuksköterskor med samordnarfunktion om projektet HYFS. Tio informationsträffar med temat förskolebarnens infektioner har hållits för föräldrar. Ett utbildningstillfälle har genomförts för förskolelärarstudenter på högskolan. Hygiensjuksköterskan har deltagit i ett specifikt projekt på tre förskolor i Ulricehamns kommun. I samarbete med förskolorna och deras städ- och köksenheter har nya, gemensamma rutiner för att förhindra smittspridning tagits fram.
37
Sammanfattning av verksamheten 2011 Under året har verksamheten till stor del inriktats på uppföljande arbete och förberedelse för kommande händelser. Aktivitetsnivån har varit hög och verksamheten i arbetsgrupperna har varierat över tid, bland annat anpassat efter rådande smittskyddsläge. Denna säsong, som var den första postpandemiska, startade med en utdragen influensaperiod. Rapporterna om de tragiska fallen av narkolepsi bland unga personer följdes upp under våren, och kommer att leda till ytterligare studier under ledning av Läkemedelsverket år 2012. Frågan om beredskap för det oväntade har lett till ökat samarbete, såväl regionalt som nationellt, och kommer även i framtiden att vara ett prioriterat område i smittskyddsarbetet. Göteborg den 1 mars, 2012
Per Follin Smittskyddsläkare
38
Publikationer Acquisition of a pathogenicity island in an Escherichia coli clinical isolate causing febrile urinary tract infection. Soto SM, Zúñiga S, Ulleryd P, Vila J. Eur J Clin Microbiol Infect Dis. 2011 Dec;30(12):1543-50. Epub 2011 Apr 18. Avsnitt i läroboken ”Lyme Borreliosis in Europe and North America: Epidemiology and Clinical Practice” Ed: Sunil Kumar Sood, Wiley- Blackwell 2011. Chapter 5 ”Nervous system Lyme Borreliosis” J J. Halperin and L Dotevall. Core mutations, IL28B polymorphisms and response to peginterferon/ribavirin treatment in Swedish patients with hepatitis C virus genotype 1 infection. Alestig E, Arnholm B, Eilard A, Lagging M, Nilsson S, Norkrans G, Wahlberg T, Wejstål R, Westin J, Lindh M. BMC Infect Dis. 2011 May 12;11:124. Epidemic profile of Shiga-toxin-producing Escherichia coli O104:H4 outbreak in Germany. Frank C, Werber D, Cramer JP, Askar M, Faber M, an der Heiden M, Bernard H, Fruth A, Prager R, Spode A, Wadl M, Zoufaly A, Jordan S, Kemper MJ, Follin P, Müller L, King LA, Rosner B, Buchholz U, Stark K, Krause G; HUS Investigation Team. N Engl J Med. 2011 Nov 10;365(19):1771-80. Epub 2011 Jun 22. Hepatitis C treatment response kinetics and impact of baseline predictors. Lindh M, Arnholm B, Eilard A, Färkkilä M, Hellstrand K, Lagging M, Langeland N, Mørch K, Nilsson S, Pedersen C, Buhl MR, Wahlberg T, Wejstål R, Westin J, Norkrans G. J Viral Hepat. 2011 Jun;18(6):400-7. doi: 10.1111/j.1365-2893.2010.01323.x. IL28B polymorphisms determine early viral kinetics and treatment outcome in patients receiving peginterferon/ribavirin for chronic hepatitis C genotype 1. Lindh M, Lagging M, Arnholm B, Eilard A, Nilsson S, Norkrans G, Söderholm J, Wahlberg T, Wejstål R, Westin J, Hellstrand K. J Viral Hepat. 2011 Jul;18(7):e325-31. doi: 10.1111/j.1365-2893.2010.01425.x. Epub 2011 Jan 13. Impact of immigration on tuberculosis epidemiology in a low-incidence country. Svensson E, Millet J, Lindqvist A, Olsson M, Ridell M, Rastogi N; Western Sweden Tuberculosis Epidemiology Study Group. Clin Microbiol Infect. 2011 Jun;17(6):881-7. doi: 10.1111/j.1469-0691.2010.03358.x. Epub 2010 Oct 26.
39
Late bacille Calmette-Guérin infection with a large focal urinary bladder ulceration as a complication of bladder cancer treatment. Ströck V, Dotevall L, Sandberg T, Gustafsson CK, Holmäng S. BJU Int. 2011 May;107(10):1592-7. doi: 10.1111/j.1464-410X.2010.09923.x. Epub 2010 Dec 16. [Less antibiotics in facilities for the elderly in Vastra Gotaland. Antibiotic treatment of urinary infections the most accentuated reducing trend]. Karlsson L, Ulleryd P. Läkartidningen. 2011 Aug 10-23;108(32-33):1498-500 Look-back screening for the identification of transfusion-induced hepatitis C virus infection in Sweden. Ydreborg M, Söderström A, Håkanson A, Alsiö A, Arnholm B, Malmström P, Hellstrand K, Westin J, Lagging M. Scand J Infect Dis. 2011 Jul;43(6-7):522-7. Epub 2011 Mar 7. Marked genomic diversity of norovirus genogroup I strains in a waterborne outbreak. Nenonen NP, Hannoun C, Larsson CU, Bergström T. Appl Environ Microbiol. In press Pertussis after end of a mass vaccination project--end of the "vaccination honeymoon". Trollfors B, Dotevall L, Sundh V, Welinder-Olsson C. Vaccine. 2011 Mar 16;29(13):2444-50. Epub 2011 Feb 1. Ribavirin plasma concentration is a predictor of sustained virological response in patients treated for chronic hepatitis C virus genotype 2/3 infection. Pedersen C, Alsiö Å, Lagging M, Langeland N, Färkkilä M, Buhl MR, Mørch K, Westin J, Sangfelt P, Norkrans G, Christensen PB; NORDynamicIC Study Group. J Viral Hepat. 2011 Apr;18(4):245-51. doi: 10.1111/j.1365-2893.2010.01303.x. [Severe sepsis and septic shock require immediate care]. Gårdlund B, Cronqvist J, Follin P, Furebring M, Gille-Johnson P, Sjölin J. Läkartidningen. 2011 Feb 9-15;108(6):271-5. Review. Swedish. No abstract available. Sjukhusvårdade influensafall i Västra Götaland året efter pandemin Poster vid Svenska Läkaresällskapets Riksstämma 2011 Lindqvist A, Nyström K, Follin P Urine culture doubtful in determining etiology of diffuse symptoms among elderly individuals: a cross-sectional study of 32 nursing homes. Sundvall PD, Ulleryd P, Gunnarsson RK. BMC Fam Pract. 2011 May 19;12:36.
40
41
Smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen www.vgregion.se/smittskydd
[email protected]
42
