VASA STADS BOKSLUT 2013

VASA STADS BOKSLUT 2013

2

BOKSLUT 2013

Vasa stads ekonomisektor Stadsstyrelsen 31.3.2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsdirektörens översikt

1

I VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation 1.2 Stadens förvaltning 1.3 Stadens personal

3 3 4 6

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 2.2 Utvecklingen inom kommunalekonomin 2.3 Väsentliga förändringar i Vasas verksamhet och ekonomi 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna 2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott 2.4.2 Finansieringsrisker 2.4.3 Miljörisker 2.5. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver

8 8 8 14 16 16 17 17 17

3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 3.1 Stadsstyrelsens redogörelse för ordnandet av den interna kontrollen 3.2 Den interna revisionen 3.2.1 Verksamhetsidé 3.2.2 Plan över användningen av arbetsdagar under perioden 3.2.3 Den interna revisionens uppgifter

19 19 20 20 20 21

4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 4.1 Resultaträkning och nyckeltal 4.2 Resultaträkningens intäkter 4.2.1 Verksamhetsintäkter 4.2.2 Skatteinkomster 4.2.3 Statsandelar 4.2.4 Finansieringsintäkter 4.3. Resultaträkningens kostnader 4.3.1 Verksamhetskostnader 4.3.2 Finansiella kostnader 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag

22 22 23 23 23 24 24 24 25 25 25

5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal

27 27

6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 6.1 Balansräkning och nyckeltal 6.2 Balansräkningens struktur

29 29 31

7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER

32

8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI

33

9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal 9.2 Finansieringsanalys för kommunkoncern 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen

39 39 40 41 42

10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT II BUDGETUTFALL 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12.2013

43 44 44 44 45 46

2. EKONOMISKT UTFALL 2.1 Driftsekonomidelens utfall Förvaltningarnas verksamhetsberättelser 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverk) 2.4 Utfallet för finansieringsdelen (staden utan affärsverk) 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 2.5.1 Driftsekonomidelen 2.5.2 Investeringsdelen 2.5.3 Nettoenheternas ekonomiska utfall 2013 2.6 Sammanfattning av anslagsöverskridningar

62 62 63 152 155 156 157 157 160 163 170

III BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Koncernresultaträkning Finansieringsanalys för kommunkoncern Koncernbalansräkning Resultaträknings - sammanställning Finansieringsanalys - sammanställning Balansräknings - sammansättning

172 173 174 176 177 178 180 181 182

IV BILAGEUPPGIFTER Noter för uppgörande av bokslutet Resultaträkningens bilageuppgifter Balansräkningens bilageuppgifter Bilageuppgifter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Bilageuppgifter angående personalen Koncernbokslutets noter Förteckning över använda bokföringsböcker

186 187 189 194 196 197 203

V

AFFÄRSVERKENS BOKSLUT Affärsverkens inverkan på resultatet Affärsverkens inverkan på finansieringen Affärsverkens inverkan på balansräkningen Österbottens räddningsverk Vasa Regionala Företagshälsovård Vasa Hamn Vasa Hussektor Vasa Vatten

205 206 207

1 Stadsdirektörens översikt År 2013 p räglades av såväl landsomfattande som lokala ekonomiska problem. Vårt lands totala produktion sjönk fortsättningsvis, vilket förorsakades av både världsomspännande ekonomiska svårigheter och strukturella problem i vårt eget land, såsom inskränkningar inom elektronik- och pappersindustrin, förändrad åldersstruktur och försämrad kostnadskonkurrenskraft. Situationen har lett till att finansieringsgrunden för den o ffentliga ekonomin har blivit sämre. I nom stats- och kommunalekonomin har under de senaste åren bildats ett kännbart underskott. Man talar om ett hållbarhetsunderskott, som måste korrigeras under de när maste åren för att skuldsättningen inom den offentliga ekonomin ska kunna stoppas. Landets regering förverkligar ett strukturpolitiskt program, i vilket det som en v iktig del också ingår åtgärder som skär ned den kommunala ekonomin. Hela landets situation återspeglar sig också i Vasa, fastän Vasa och Vasaregionen tack vare framgångarna inom sitt exportinriktade energikluster har klarat av lågkonjunkturen bättre än de flesta andra regioner. I alla undersökningar som publicerats under den s enaste tiden där man har bedömt regionernas konkurrenskraft på ett mångsidigt sätt har Vasa fortfarande funnits bland de främsta i vårt land. Stadens skatteinkomster ökade år 2013 totalt 2,7 % jämfört med föregående år. Kommunalskatterna ökade med 4,4 %, men samfundsskatteredovisningarna sjönk med 7,1 %. Verksamhetsutgifterna inom serviceproduktionen ökade med 1,8 %. Lånebeståndet var i slutet av året 176,2 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 13,4 % under året. De statsandelar som staden erhöll sjönk med 4,7 miljoner euro och staden betalade 17,8 miljoner euro i skatteutjämning. Årsbidraget var 18,8 miljoner euro, varvid resultatfinansieringen inte räckte till för finansiering av investeringarna. Man har reagerat på situationen genom att starta ett omfattande ekonomiskt balanseringsprogram inom staden, i vilket ingår både personalbesparingar, strukturella förändringar och granskning av investeringsgraden. Programmet kommer att pågå i flera år för att utgifter och inkomster ska fås i balans. Vasa stad utvidgades i början av år 2013 då Li llkyro och Vasa slogs samman. Sammanslagningen har inneburit bl.a. aktivt deltagande av de f örtroendevalda från Lillkyro i stadens förvaltning samt investeringar i Lillkyroområdet i enlighet med sammanslagningsavtalet. Stadens folkmängd var i slutet av året 66 321 personer (ökning under året 647). Under år 2013 trädde en ny kommunstrukturlag i kraft. Samtidigt bereddes också bl.a. en statsandelsreform, en totalrevidering av kommunallagen och lagen för ordnande av social- och hälsovården. Gällande alla dessa har staden under året inlämnat sitt utlåtande. Den nya kommunstrukturlagen förutsätter att regionens kommuner tillsammans utreder möjligheterna till kommunsammanslagningar, eftersom en kommun enligt lagen borde bildas av ett pendlingsområde eller någon annan funktionell helhet. Nu är det inte så. Målet är att Vasaregionen ska vara framgångsrik i den allt hårdare konkurrensen mellan stadsregionerna i framtiden och kunna garantera invånarna en god servicenivå i ett läge med krympande offentlig ekonomi. Sammanslagningsutredningar inleddes inte ännu under år 2013.

2 Staden och regionen fick komma med i arbets- och näringsministeriets tillväxtavtalsförfarande samt INKA-projektet. Tillväxtavtalet är ett avtal mellan regionens aktörer och statens myndigheter om de viktigaste utvecklingsprojekten som syftar till att främja tillväxt och livskraft samt förutsättningarna för näringsverksamhet i regionen. Tillväxtavtal ingicks med de 12 största stadsregionerna. INKA-projektet (innovativa städer) är för sin del ett utvecklingsprojekt, där Vasa har det nationella ledningsansvaret för temat hållbara energilösningar. Antalet städer med ledningsansvar för olika teman är bara fem. Syftet med projektet är att få fart på uppkomsten av innovationskoncentrationer i Finland. Då det gäller stadens interna utveckling bör det bredbasiga beredningsarbetet för en ny strategi och nya organisationslösningar under ledning av stadens ledningsgrupp och stadsstyrelsen lyftas fram. Samarbetet med Umeå förtätades under året, främst inom ramen för det gemensamma rederibolaget, men också i övrigt. Då det gäller det regionala samarbetet är betydande ärenden bl.a. det nya turismbolaget, framskridandet för logistikområdet som byggs tillsammans med Korsholm samt det regionala strukturmodellsarbetet. Även den g emensamma avfallsnämnden nådde slutrakan efter lång beredning. Allt som allt var år 2013 ett händelserikt och arbetsfyllt år för både be slutsfattare och personal. Inbesparingar och nedskärningar är inga lätta lösningar. Men vi klarade dem och servicenivån har kunnat hållas på rimligt god nivå trots inbesparingarna - tack vare en bra och yrkeskunnig personal. Stadsdirektör Tomas Häyry

3

1. VASA STADS FÖRVALTNING 1.1 Stadens organisation år 2013

Stadens affärsverk 2013: Vasa regionala företagshälsovård, Österbottens räddningsverk, Vasa Hamn, Vasa Hussektor och Vasa Vatten.

4

1.2 Stadens förvaltning Stadsfullmäktige är Vasa stads högsta beslutsfattande organ som ansvarar för stadens verksamhet och ekonomi. Till stadsfullmäktige hör 67 fullmäktigeledamöter. Platserna har fördelats mellan de olika partierna enligt följande: SFP 15, Samlingspartiet 15, SDP 14, Sannfinländarna 8, Vänsterförbundet 4, Centern 4, Gröna förbundet 3, Kristdemokraterna 3 och ryhmä Helin 1. Ahlnäs Anna-Lena (RKP) Ahonpää Markku (SDP) Ala-Kokko Laura (Vihr.) Andrejeff Pirjo (SDP) Axell May-Gret (KD) Berg Kim (SDP) Bertills Anna (RKP) Boucht-Lindeman Helena (RKP) Blomfeldt Ragnvald (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Erickson Sture (RKP) Frantz Hans (RKP) Granfors Ulla (RKP) Heinonen Marko (Kok.) Helin Risto (Ryhmä Helin) Hellman Per (SDP) Hokkanen Heimo (KD) Häkkinen Juha (Kok.) Isomöttönen Vesa (Vas.) Jussila Ville (PS) Karhu Pauli (SDP) Karppi Lauri (PS) Kela Vesa (PS) Keskinen Pasi (Kesk.) Kivimäki Jorma (SDP) Kiviranta Marjatta (SDP) Kloo Barbro (RKP) Koski Susanna (Kok.) Kujanpää Raija (Kok.) Kullas Johan (RKP) Kumpula-Natri Miapetra (SDP) Laaksoharju Kalervo (KD) Lahti Daniel (Kok.)

Lehto Taina Inkeri (Vas.) Miettinen Arja (SDP) Moisio Harri (Vas.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Mäntymaa Markku (Kok.) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Nybacka Mikko (Kesk.) Ollila Mauri (PS) Pastuhov Kari (Kok.) Pääjärvi-Myllyaho Riitta (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rauhala Raimo (SDP) Rintamäki Anne (Kesk.) Rintamäki Merja (Kesk.) Risberg Pentti (Kok.) Rundgren Salla (Kok.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Silander Juha (Kok.) Simons Eeva (Vihr.) Skåtar Kaj (RKP) Sorvari Kim (PS) Stenman Kristina (RKP) Strand Joakim (RKP) Teppo Erkki (SDP) Tolppanen Maria (PS) Tulimaa Leena (Kok.) Uhlgrén Arttu (SDP) Vahtera Matti (PS) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Välimäki Laura (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP) Öhman Thomas (RKP)

Som stadsfullmäktiges ordförande fungerade under år 2013 Joakin Strand, som I vice ordförande Arja Miettinen och som II vice ordförande Markku Mäntymaa. Under året ordnades 10 sammanträden. Bokslutet och utvärderingsberättelsen för år 2012 godkändes 17.6.2013 och budgeten för år 2014 godkändes 11.11.2013. Stadsstyrelsen har i uppgift att leda Vasa stads förvaltning och verksamhet i enlighet med de grunder som stadsfullmäktige godkänt. Till stadsstyrelsen hör 15 ledamöter: Ahlnäs Anna-Lena (RKP)

Frantz Hans (RKP)

5 Katajamäki Jorma (VAS) Kiviranta Marjatta (SDP) Kujanpää Raija (Kok.) Mäkynen Jukka (PS) Mäkynen Matias (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP) Ollila Mauri (PS)

Pastuhov Kari (Kok.) Rapo Seppo (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Salovaara-Kero Anne (RKP) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP)

Som stadsstyrelsens ordförande fungerade Seppo Rapo, som I vice ordförande Anita Niemi-Iilahti och II vice ordförande Hans Frantz. Föredragande i stadsstyrelsen var stadsdirektör Tomas Häyry, bildningsdirektör Christina Knookala, vård- och omsorgsdirektör Jukka Kentala och teknisk direktör Markku Järvelä. Stadsstyrelsen sammanträdde under året 29 gånger. Underställd stadsstyrelsen fungerar två sektioner: Planeringssektionen och allmänna sektionen. Planeringssektionen sammanträdde 16 gånger under år 2013 och allmänna sektionen 12 gånger. Till sektionerna hörde under år 2013 följande ledamöter: Planeringssektionen Boucht-Lindeman Helena (RKP) Capova Ivanka (Vihr.) Kujanpää Raija (Kok.), pj Laaksoharju Kalervo (KD) Laine Kari (SDP) Niemi-Iilahti Anita (SDP), vpj Ollila Mauri (PS) Rautonen Markku (Kok.) Rintamäki Merja (Kesk.) Skåtar Kaj (RKP) Wägar Lars-Erik (RKP)

Allmänna sektionen Katajamäki Jorma (Vas.) Kiviranta Marjatta (SDP), vpj. Kivimäki Jorma (SDP) Kloo Barbro (RKP) Kullas Johan (RKP) Mäkynen Jukka (PS) Rundgren Salla (Kok.) Viinamäki Anne-Marie (Kok.) Wägar Lars-Erik (RKP), pj.

Nämndernas och direktionernas uppgift är att leda verksamheten och ekonomin inom sina verksamhetsområden för uppnåendet av de mål som fullmäktige uppställt. År 2013 fanns det sammanlagt 12 nämnder och 9 direktioner inom staden. Nämnder Centralvalnämnden Revisionsnämnden Lillkyros områdesnämnden Social- och hälsovårdsnämnden Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utbildningsnämnden för andra stadiet Fritidsnänden Kultur- och biblioteksnämnden Museinämnden Teater- och orkesternämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden

Direktioner Direktionen för läroavtalsväsendet Direktionen för Vaasan työväenopisto Direktionen för Vasa arbetarinstitut Direktionen för affärsverket Österbottens räddningsverk Direktionen för Työpaja Arpeeti Direktionen för affärsverket Vasa Regionala företagshälsovård Direktionen för affärsverket Vasa Hamn Direktionen för affärsverket Vasa Hussektor Direktionen för affärsverket Vasa Vatten

Kommittéerna har stadsstyrelsen valt för att sköta och förbereda vissa uppgiftsområden. Utöver ledamöterna i ovan nämnda kommunala organ är även uppgiftsområdenas ledande tjänsteinnehavare samt föredragande tjänsteinnehavare redovisningsskyldiga.

6 1.3 Stadens personal Antalet ikraftvarande anställningsförhållanden den s ista dagen år 2013 var 6 212 ( 6 018 å r 2012), varav 4 727 ( 4 458) ordinarie anställda och 1 485 (1 560) visstidsanställda. I antalet ordinarie personal är alla personer i ordinarie anställningsförhållande med, fastän vederbörande personer skulle ha tjänstledighet/arbetsledighet. Till den vissanställda personalen hör alla anställningsförhållanden som ingåtts för en viss tid, inklusive alla timlärare. I de ovan nämnda siffrorna ingår också personer anställda med sysselsättningsmedel. Dessa uppgick i slutet av året till 136 (99). I siffrorna ingår inte Österbottens räddningsverks s.k. halvordinarie brandmän i bisyssla 486 (509). Mängden anställningsförhållanden 31.12.2013 beskriver inte direkt den genomsnittliga personalresursen som har stått till förfogande för serviceproduktionen under hela året. I siffrorna ingår både de vid årets slut på diverse ledigheter varande personerna och deras vikarier. Antalet årsverken, om lärarna inte medräknas, var 4 905 ( 4 700). I summan ingår sysselsatta. Personalmängden enligt uppgiftsområde 2012-2013 presenteras i bokslutets noter. Det totala antalet anställda 31.12.2013 var 194 personer större än i slutet av år 2012. Antalet fast anställda har ökat med 269 och visstidsanställda har minskat med 75. Ökningen bland den ordinarie personalen förklaras av sammanslagningen med Lillkyro kommun, minskningen bland de visstidsanställda beror på åtgärder för minskande av personalkostnaderna i enlighet med stadens sparkrav. Personal mängd enligt förvaltning

Ordinarie

Visstidsanställda

Antalet anställda beskrivs i de vidstående tabellerna enligt förvaltningsområde. Social- och hälsovårdsväsendet består av områdena hälsovårdsservice, hem- och anstaltsvård, socialarbete och familjeservice, förvaltning och ekonomi och Vasa Regionala Företagshälsovårds personal. Till bildningsväsendet hör utbildnings-, biblioteks-, kultur-, fritids, musei-, orkester- och teaterväsendet. Till tekniska sektorn hörde gatusektorn, fastighetssektorn, byggnadstillsynen, teknisk service, Vasa Matservice, Vasa Hamn, Vasa Städservice, Vasa Hussektor, Vasa Vatten, Samservicen och miljöväsendet. Till gruppen övriga hör centralförvaltningen, revisionsväsendet och Österbottens räddningsverk.

7

Lönernas och arvodenas totalsumma uppgick år 2013 till 202 milj. euro, varav driftsekonomidelens löner var 200,5 milj. euro och investeringsdelens löner 1,5 milj. euro. Av den ordinarie personalen var 78,7 % (78 % 2012) kvinnor och 21,3 % (22 %) män. Av den visstidsanställda personalen var 77,8 % (76 %) kvinnor och 22,2 % (24 %) män. Hela personalens genomsnittsålder år 2013 v ar 44,1 år (43,7 år). Den ordinarie personalens genomsnittsålder var 46,1 år (45,9 år) och för den visstidsanställda personalen 37,1 år (36,4 år). En personalrapport uppgörs separat, där bl.a. mängden och kvaliteten vad gäller personalresurserna samt de uppnådda resultaten beskrivs.

8

2. VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska tillväxten i Finland har upprepade gånger under de senaste åren varit långsammare än prognostiserat. Detta har försvagat den ekonomiska grunden i budgeterna, varvid det har blivit klart att en hål lbar offentlig ekonomi inte kan uppnås utan betydande strukturella reformer. På grund av en svagare utveckling av skatteinkomsterna har effekterna från finanspolitikens åtstramningsåtgärder i stort sett kullkastats och ett kännbart underskott har blivit kvar i den offentliga ekonomin. Finlands regering offentliggjorde hösten 2013 r iktlinjerna för ett omfattande strukturpolitiskt program. Syftet är att stärka kommunekonomin genom att gallra kommunernas uppgifter samt att hitta åtgärder med hjälp av vilka man kan förbättra produktiviteten, förlänga arbetskarriärer, minska på den s trukturella arbetslösheten samt på an dra sätt förbättra den ekonomiska produktionspotentialen. Den offentliga ekonomins hållbarhetsunderskott visar hur mycket den offentliga ekonomins finansieringsrest genast borde förbättras för att de offentliga inkomsterna ska räcka till för att täcka kommande utgifter utan att skuldgraden överskrider 60 % . Finansministeriet har beräknat att hållbarhetsunderskottet för vår offentliga ekonomi är 4,7 procent av BNP, dvs. cirka 9,5 miljarder euro. För att stoppa skuldsättningen förutsätts kommunerna spara och strama åt sin beskattning eller effektivera sin verksamhet under åren 2014-2017 med 2 miljarder euro. Finlands offentliga ekonomi har klarat av den globala recessionen och Finlands egen strukturkris relativt bra i internationell jämförelse. Med tanke på den närmaste tidens ekonomiska utveckling är det av avgörande betydelse hur regeringens strukturpolitiska program framskrider. Finlands kostnadskonkurrensförmåga i förhållande till de konkurrerande länderna har dock försvagats under de senaste åren. Enhetsarbetskostnaderna har i Finland ökat nästan med 22 % under åren 2007-2012, då de inom euroområdet har ökat med cirka 11 %. Med tanke på Finlands kostnadskonkurrensförmåga var ingåendet av ett måttfullt sysselsättnings- och tillväxtavtal ett steg i bättre riktning. Trots statens snabba skuldsättning har Finland bevarat sin goda ställning på stats lånemarknaderna. Statens kreditklassificering har bibehållits oförändrad i AAA-klassen, vilket har underlättat skuldhanteringen i form av låga ränteutgifter. För stabiliseringen av den offentliga ekonomin är det mycket viktigt att framskrida målmedvetet vid förverkligandet av strukturreformerna. På detta sätt stärker det förutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och den offentliga ekonomins hållbarhet på lång sikt. Det bör dock beaktas att strukturreformer tar tid och är politiskt utmanande. (Källa: Finlands Bank) 2.2 Utvecklingen inom kommunekonomin Det gångna året har betytt stora utmaningar även för kommunerna. Kommunstrukturreformen, strukturreformerna inom social- och hälsovården, strukturpolitiska programmet, revideringen av kommunallagen och kommunernas statsandelssystem samt att alla dessa reformer fortfarande pågår präglar även det kommande verksamhetsåret. Också att de ekonomiska utsikterna blir svagare återspeglas på den kommunala ekonomin. En betydligt större grupp än väntat, hela 156 kommuner, dvs. hälften av kommunerna höjde sin kommunalskatt år 2013. Den vägda genomsnittliga kommunalskattesatsen är nu 19, 74.

9 Skillnaden mellan den lägsta och högsta är redan nu hela 6,0 % enheter. Kommunförbundet gav sitt eget förslag för anpassande av kommunekonomin. Då personalutgifterna utgör över hälften av kommunernas utgifter är situationen svår. I praktiken har kommunerna tre alternativ: höja på s katterna, fatta inbesparingsbeslut och justera investeringsplanerna. Enligt regeringens strukturprogram borde kommunerna själva samla cirka en miljard fram till år 2017 samtidigt som staten också skulle lätta på kommunernas uppgifter och förpliktelser med en miljard euro. Man har ändå bes lutat utöka kommunernas uppgifter och förpliktelser genom besluten i Basserviceprogrammet 2014-2017 med cirka 300 miljoner euro. Kommunförbundets anpassningsprogram för kommunekonomin inbegriper förslag för utvidgande av skatte- och betalningsunderlaget, utvecklande av förhållandet kommunen-staten, revidering av statsandelssystemet samt understödande av investeringar. I regeringsprogrammet förutsätts att statens skuldkvot vänder och reduceras fram till slutet av regeringsperioden samt att underskottet i statsfinanserna stannar på högst 1 % av bruttonationalprodukten. Om dessa mål inte ser ut att uppnås verkställer regeringen skattehöjningar och utgiftsnedskärningar som kalkylmässigt är lika stora. Man fortsätter med anpassningsåtgärderna och hittills har inbesparingarna från anpassningsåtgärderna till övervägande del riktats på kommunerna i form av nedskärningar i statsandelarna. Kommunernas situation är nu i flera avseenden mycket osäker och flera samtidiga reformer inverkar även på kommunernas verksamhet och ekonomi. Då den ekonomiska tillväxten hålls kring noll, kan ökningen av kommunernas verksamhetsutgifter inte hållas på samma nivå som under tidigare år. Utmaningarna i kommunekonomin är stora och märks även i Vasa stad. Anpassningsåtgärderna för ekonomin och verksamheten måste fortsätta även i Vasa. (Källa: Finlands Kommunförbund) Vasas ekonomiska utveckling och befolkning Den färskaste statistiken om mängden arbetsplatser är från år 2011 då det i Vasa fanns 38 027 arbetsplatser. På 2000-talet har antalet arbetsplatser ökat med 5 509. Pga den första finanskrisen minskade antalet arbetsplatser med 775 år 2009 även i Vasa men år 2010-2011 ökade antalet arbetsplatser med över 600 platser. I Vasa har utvecklingen i mängden arbetsplatser varit väldigt gynnsam i jämförelse med hela landet. I Vasa var utvecklingen mer gynnsam än i de flesta andra stora städerna i Finland. Statistikcentralen producerar uppgifterna enligt den nya kommunindelningen, så att Lillkyros uppgifter finns med i Vasas siffror redan från år 2011.

10

Tillväxten i antalet arbetsplatser var störst i utbildning (+171), industrin (+161) och affärbranschen (+101) åren 2010-2011. Antalet arbetsplatser minskade inte betydligt inom ingen bransch. Då man granskar hela 2000-talet bör man observera att utvecklingen varit väldigt positiv för industriarbetsplatsernas del.

Av arbetsplatserna är industribranschen störst (23,3 %), hälso- och socialbranschen näst störst (18,2 %), parti- och detaljhandeln tredje störst (9,6 %) och utbildningen 8,6 %. Dessa fyra branscher står för cirka 60 % av Vasas arbetsplatser.

11

Arbetslöshetsgraden i Vasa var i genomsnitt 8,9 % år 2013. Arbetslöshetsgraden steg upp 1,2 % året innan. Arbetslöshetsgraden var tredje lägst bland de 20 största städerna.

I Finland finns för tillfället 36 s tadsregioner. Stadsregionerna består av centralstaden och grankommunerna runtomkring. I statistisk jämförelse bör beaktas att jämförelser mellan städerna är utmanande. Då man jämför städer bör man beakta att flera städer har växt i och

12 med de senaste årens kommunfusioner. Helsingfors stadsregion är störst till befolkningen (ca 1,3 milj. invånare) och Äänekoski stadsregion minst (ca 23.000 invånare). I Vasa stadsregion bor det 112.000 invånare (11:e störst).

Vasa stads befolkning har ökat jämnt de senaste åren. Befolkningsändringen inom hela stadsregionen är dock ännu m er positiv och i nationell jämförelse var stadsregionens befolkningsökning sjunde bäst.

Bruttonationalprodukten per invånare var fjärde högst i Vasa stadsregion bland de 20 största stadsregionerna. Bnp tillväxten har varit relativt sett störst i Vasa stadsregion. Trots recessionen har näringslivet utveckling varit gynnsam i landskapet Österbotten. Exportindustrin har en väldigt stark position i landskapet. Österbottens andel av Finlands export är sjätte högst trots att Österbotten är det 12 största landskapet sett till befolkningsmängd.

13

Vasa hade 66 321 invånare i slutet av år 2013. Stadens befolkning har ökat kraftigt de senaste åren. De fem senaste åren har befolkningen ökat med i snitt över 600 invånare per år. Stadens befolkning ökade med 647 invånare år 2013. Språkfördelningen i Vasa är följande (2012): Finskspråkiga 46 362 (70,6 %), svenskspråkiga 14 856 (22,6 %) och övriga språk 4 456 (6,8 %). Under de fem senaste åren har antalet finskspråkiga ökat med 847, svenskspråkiga med 253 och övriga språkgrupper med 1 245.

14 2.3 Väsentliga ändringar i Vasas verksamhet och ekonomi Året 2013 var med tanke på stadens befolkningsutveckling åter ett tillväxtår. Folkmängden ökade under verksamhetsåret av sammanslagningen med Lillkyro kommun och uppgick till 66 321. Social- och hälsovårdssektorn Verksamhetsområdet klarade väl av utmaningarna och målen med beaktande av de problem som stadens åtstramade ekonomiska situation medförde för förverkligandet av verksamheten. Inom det nya Vasas område kom man under det första verksamhetsåret bra fram till gemensamma verksamhetsformer vid förverkligandet av social- och hälsovårdstjänsterna. En stram ekonomisk disciplin möjliggjorde för ekonomins del att verksamheten förverkligades bra inom det egna verksamhetsområdet. Som en or oande faktor har förvaltningen tagit upp diskussionen om specialsjukvårdens utgiftsram, vilken inte har följt de l injedragningar som i övrigt har förverkligats inom stadskoncernen. För förvaltningens och ekonomins del har de i staden förverkligade personalinbesparingarna under verksamhetsåret samt de nya rekryteringsanvisningarna tydligt betonat förvaltningens betydelse samt behov av att fungera som stöd för styrningen av helheten. Problemen i stadens ekonomiförvaltningssystem försvårade märkbart ekonomiförvaltningens funktioner och rapportering samt medförde mycket tilläggsarbete för beredningen av bokföringen och bokslutet. Inom Förvaltning och ekonomi inleddes kvalitetsarbete med SHQS-metoden. Social- och familjeservice: Man kunde erbjuda klienterna service inom ramen för bestämmelserna, varvid man också hade en verkningsfull verksamhet som mål. Glädjande var den pos itiva utvecklingen inom barnskyddets serviceområde, där man i fråga om anhängiggörande av barnskydd fick en betydande förbättring vad gäller tidsfristerna. Personalrekryteringen i fråga om resultatområdets nyckelgrupper var fortsättningsvis problematisk. Under verksamhetsåret fick man i användning nya utrymmen för Vasa vårdkollektiv samt för handikappservicen den nya boendeserviceenheten Purohovi i Bobäck. Inom hem- och anstaltsvården började man förverkliga kraven enligt den nya lagstiftningen. Åldringsvårdens servicestrukturreform framskred inte planenligt, beroende på a tt servicehusbyggandet drog ut på t iden samt regionförvaltningsverkets beslut gällande servicehus. Vårdpersonalens långa fortbildning kunde slutföras och Telecare-läkarservicen utvidgades till att omfatta hela serviceboendet. Inom hälsovårdstjänsterna har rekryteringen av läkare fortsättningsvis varit en utmaning. Köerna till läkare och tandläkare blev längre men är ännu ändå inom ramen för vårdgarantin. Planeringen av en undervisningshälsocentral fortsatte under hela året. Akutvården överfördes till sjukvårdsdistriktet och diabetespolikliniken till resultatområdet för hem- och anstaltsvård. Bildningssektorn Sammanslagningen av Lillkyro och Vasa år 2013 hade s tor inverkan på bildningsväsendet. Inom bildningsväsendet innebar detta bl.a. att ca 270 arbetstagare inom Lillkyros bildningsväsende, 250 bar n inom småbarnsfostran och cirka 630 elever inom den grundläggande utbildningen samt tre bibliotek förenandes med Vasa stads bildningsväsende. Sammanslagningen har gått bra, men den har inneburit mycket nytt att lära sig, omorganisering av verksamheten och inlärning av nya praxiser. I Lillkyro förenades årskurserna 1-6 och 7-9 till en enhetsskola och verksamheten koncentrerades till skolcentret. Kyröläs bobollsplan förnyades i enlighet med sammanslagningsavtalet och är nu i bra skick. På bildningsväsendets verksamhet inverkade i hög grad även de sparåtgärder som genomfördes år 2013. Inom småbarnsfostran har det inneburit bl.a. koncentrering av verksamheten, gallringar i lekparks- och gruppfamiljedaghemsnätverket, stängande av några daghem, utökande av klubbverksamheten från 5 t ill 11 samt en höjning av det selektiva tillägget från 200 euro till 250 euro. Med höjningarna strävade man efter att rikta efterfrågan till förmånligare serviceformer. Man har kunnat erbjuda alla barn en da ghemsplats inom den i

15 lagen fastställda tiden och även i övrigt har man kunnat beakta det enskilda barnets särskilda behov. Sundoms nya tvåspråkiga daghem togs i bruk. Inom den grundläggande utbildningen har inbesparingarna förverkligats bl.a. på så sätt att både antalet assistenter och vikarier och närskoleprincipen och transporter har dryftats. Trots inbesparingarna har skolnätverket bibehållits tätt, klasstorleken relativt liten och specialtjänster har man kunnat erbjuda på samma sätt som förut. Den förnyade Isolahden koulu togs i bruk. På andra stadiet/Vasa yrkesinstitut har speciell uppmärksamhet fästs vid förebyggande av skolavhopp. Det förverkligade studerandeantalet underskred tyvärr målet; målet i enlighet med budgetförslaget var 1975 studerande och förverkligandet 1916 studerande. I daggymnasiet har antalet studerande ökat. På vuxenlinjen har den årliga variationen varit liten. Även antalet studerande som behöver särskilt stöd har ökat. Vuxenutbildningscentrets verksamhet inriktades på ut bildning av arbetskraft inom branscher som för Vasaregionen är viktiga: el-, metall-, social- och hälsovårdssektorn och handel samt på invandrarutbildning. Rekryteringen av studerande lyckade över förväntningarna och man överskred målet för antalet studerandearbetsdagar (tot. 220 732 studerandedagar). Utbildningsverksamhetens totala omsättning förverkligades ca 1 miljon € öv er det budgeterade. Bildningsväsendets gemensamma utvecklingsprojekt för informationsoch kommunikationsteknik framskred enligt planerna och hösten 2013 öppnades det pedagogiska IKT-centret, som i detta skede fungerar som en webbplats på nät et. Projektet har lyckats utstaka ett gemensamt mål för bildningsväsendet om hur informations- och kommunikationstekniken i undervisningen borde utvecklas i Vasa; bl.a. hur anskaffningar borde koordineras, hur man säkerställer lärarnas utbildning och ett tillräckligt stöd, hur fortbildning ordnas samt hur uppdateringen av undervisningsteknologin/infrastrukturen koordineras. Det fria bildningsarbetet är lika populärt som tidigare. I Työväenopistos hantverkarutrymmen inleddes saneringsarbetena och utrymmena blir färdiga år 2014. Med Laihela och Storkyro har ett samarbetsavtal uppgjorts, där man kom överens om att Vaasa-opisto ordnar medborgarinstitutstjänster fr.o.m. hösten 2014 även där. Kyrönmaan opistos understödsförening upphävs då överföringen av verksamheten till Vaasa-opisto har gjorts. Av de stora idrottsevenemangen kan nämnas Kalevaspelen, som ordnades sommaren 2013. Evenemanget var en succé både i fråga om arrangemang och publikantal. Antalet besökare ökade även i simhallen, där man fick ett nytt rekord; antalet besökare ökade från 260 036 besökare till 277 478 besökare. Av kulturevenemangen ordnades Körfestivalen, LittFest och Konstens natt av olika enheter inom bildningsväsendet och alla evenemang drog en stor publik. Alla kulturinrättningar har satsat på publikarbetet och antalet besökare har också ökat betydligt. Arbetet för utvecklande av bildningsväsendets organisation fortsatte under hela året och i slutet av året presenterades en modell för förenhetligande av bildningsväsendets administration. Arbetet fortsätter år 2014. Tekniska sektorn Till tekniska sektorns viktigaste uppgifter hör att trygga möjligheterna för stadens strategiska utveckling samt att se till att stadens mark, infrastruktur samt lokalbestånd bevaras och utvecklas. Stadens totalgeneralplan gick vidare för att behandlas i högsta förvaltningsdomstolen. Delgeneralplanläggningen av Risö, Liselund och Kungsgårdens område kunde fortsätta då Österbottens etapplandskapsplan för den kommersiella servicen fastställdes av Miljöministeriet. Även delgeneralplanen för Torkkola vindkraftsområde vann laga kraft och byggloven för vindkraftverken godkändes. Stadens detaljplanesaldo var årtusendets bästa, eftersom fullmäktige godkände under året synnerligen viktiga detaljplaner. Av dessa kan nämnas detaljplanen för Bobäck daghem, Vasas hamnområde, Sandvikens idrottsområde, Teaterkvarteret, Backbrunnsvägen, Vikinga, korsningen av Förbindelsevägen-Karlebyvägen och norra Klemetsöområdet.

16 I viktiga kompletterande byggobjekt i centrum inleddes både arkitekttävlingar (Flickis och travbanan) och en pl aneringstävling (busstationsskvären) med utvecklingspartnerskap som mål. I Böle och Gerby fortsatte arbetet med byggandet av den ny a kommunaltekniken samtidigt som man i Bobäckområdet färdigställde tomter i byggdugligt skick. Kommunaltekniken på det med Korsholm gemensamma logistikområdet blev färdig på hösten. Vägplaneringen gällande Förbindelsevägen framskred i samarbete med NTM-centralen och Smedsby omfartsväg på Vasas sida öppnades för trafiken. Affärsverket Vasa Hussektor använde för investeringar totalt cirka 18 miljoner euro, av vilket nybyggnadsobjektens andel var drygt 5 miljoner €. I saneringsprogrammet fanns allt som allt nästan 100 objekt, för vilka man använde cirka 6 miljoner euro. Vidare har för årsreparationer och serviceprogram använts cirka 2,5 miljoner €. Av investeringspengarna som reserverats i budgeten blev nästan 9 m iljoner euro oanvända då de s tora idrottsplatsprojekten flyttades fram till kommande år. Affärsverket Vasa Vattens verksamhet förverkligades huvudsakligen i enlighet med planerna. Nätverksprojekt gjordes emellertid i större omfattning än planerat, bland annat saneringar på Handelsesplanaden och Västerskogsvägen. Vidare föranledde Lillkyro stads infrastruktur, som var sämre än väntat, tilläggskostnader liksom även omedelbara satsningar på en kartläggning av Lillkyros nätverk. På motsvarande sätt sköts vatten- och avloppsvattenprojekt upp el ler skars ned. Affärsverket investerade i ändringen av Lasses kaj och i förbättrade godshanteringsmöjligheter mellan lagerområdena i hamnen. Tyngdpunkten i verksamheten var att öka hamnens godsvolym och passagerartrafikmängd. Både exporten och importen ökade också jämfört med föregående år med cirka en f järdedel då det totala antalet ton var drygt 1,5 miljoner ton. Passagerarmängden fördubblades till drygt 150 000 passagerare under Wasalines första verksamhetsår. Staden kunde erbjuda över 130 egnahemstomter, av vilka 70 reserverades. Vidare överläts ett antal rad- och våningshustomter samt företagstomter. Cirka 56 ha ny råmark anskaffades. Markanvändningsavtal i anslutning till förnyandet av detaljplaner utarbetades 12 s t. Stadens inkomster från markförsäljning, arrenden och markanvändningsavtal uppgick till totalt cirka 11 miljoner €. Bygglovsansökningar inkom 943 st. (853 st. år 2012) och även antalet färdigställda bostäder visade en klar uppgång. Till småhusbyggare riktad föregripande kvalitetsstyrning inleddes år 2012, och arbetet fortsatte och vidareutvecklades för att passa Vasa. Miljösektorn sköter miljöskydds-, hälsotillsyns-, veterinärvårds- och miljölaboratorieuppgifter. Till det förnyade centrallagret för teknisk service fogades vårdförnödenhetslagret. Resultatområdet deltog även i en logistisk optimering av transporter som gjordes som ett samarbete mellan olika förvaltningar. Årets arbetsplats inom Vasa stad, Matservicen, tillreder dagligen förutom ca 12 000 l uncher dessutom morgonmål, mellanmål och middagar för sina kunder. Dessa bildar sammanlagt 3,1 miljoner kalkylmässiga måltider i året. I slutet av året togs det sanerade områdesköket i Storviken i bruk, som betjänar serviceenheterna i Brändö, Dragnäsbäck och Skogsberget. Organisationsändringen inom tekniska sektorn har inte slutförts utan förslaget väntade hela året på att stadens övriga organisationsändring skulle bli färdig. Under året färdigställdes en strategikarta för tekniska sektorn som en del av stadens nya strategi. 2.4 Uppskattning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna På kommunens verksamhet inverkar bl.a. risker med verksamheten, finansiella risker och skaderisker. 2.4.1 Skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott

17 På skaderisker och risker till följd av verksamhetsavbrott har man berett sig genom att försäkra och fondera. Genom att försäkra bereder man sig på bl .a. brandskador i fastigheter och ansvarsskador. Med hjälp av skadefonden har man berett sig på finansiering av följande skador som är på eget ansvar: • Skador som drabbat fast och lös egendom • Skador till följd av verksamhetsavbrott • Ansvarsskador som staden enligt den gällande rätten är ansvarig att ersätta • Ersättningsansvar som eventuellt uppstår utgående från borgensförbindelse Beloppet i skadefonden 31.12.2013 är 7,5 miljoner euro. Fullmäktige har 12.3.2007 fastställt stadgarna gällande minimibeloppet för medlen i fonden, förkovrande av fonden och användningen av medlen i fonden. Stadens försäkringar var under verksamhetsåret i försäkringsbolaget IF vad gäller de i lag bestämda försäkringarna och i försäkringsbolaget Pohjola vad gäller de frivilliga försäkringarna. Från och med januari 2011 har staden dessutom kommuninvånarna tillgodo en frivillig olycksfallsförsäkring för verksamheter som anordnas av staden, en sk. kommuninvånarförsäkring. Ekonomisektorn konkurrensutsatte stadens hela försäkringsskydd under sommaren och hösten 2013 så att de nya försäkringsavtalen träder i kraft fr. o m. början av 2014. Innehållet i försäkringsskyddet bibehålls i stort sett oförändrat trots byte av försäkringsbolag. 2.4.2 Finansieringsrisker Av finansieringsriskerna har man speciellt fäst uppmärksamheten på ränterisken. Stadens låneportfölj är till en del bunden till de rörliga räntorna, vilket på lång sikt har konstaterats vara mest förmånligt. Då är det dock svårare att förutse ränteutgifterna och ränterisken är större. Åtgärder har vidtagits för att öka den skyddade låneandelen med att ingå ränteswap-avtal. Vid utgången av år 2013 var ränteswap-avtalen fem till antalet. I slutet av år 2013 var den skyddade andelen av låneportföljen ca 50 %. Stadens syn på r äntan är att räntenivån hålls kvar på en låg nivå 2014. Enligt prognoserna hålls ECB:s styrränta på nuvarande nivå eller sjunker en aning under år 2014. Situationen på finansmarknaden är dock fortfarande svår att förutspå. 2.4.3 Miljörisker Miljöfaktorer som möjligen har inverkan på verksamheten och/eller ekonomin är bl.a.: Tillståndet för stängning av avstjälpningsplatsen i Sunnanvik är under fortsatt behandling, något beslut erhölls ännu inte år 2013. I bokslutet 2013 ingår en reservering på 2,2 miljoner euro för landskapsarbeten på avstjälpningsplatsen i Sunnanvik, reserveringens tillräcklighet uppskattas efter det att beslutet har erhållits. I slutet av år 2008 erhölls Vasa förvaltningsdomstols beslut om de besvär som inlämnats om tillståndet att leda avloppsvatten. De stränga tillståndskraven för beslutet ändrades inte, en kväveborttagning på 70 % året runt ska vara i bruk 1.7.2012. Vasa Vatten har i sin investeringsplan berett sig på de i nvesteringar som krävs i miljötillståndet för avloppsvattenreningen, investeringarna hänför sig i planen till åren 2011–2012 och färdigställdes under räkenskapsperioden som nu behandlas. Direktionen för Vasa Vatten beslutade lämna in en ny miljötillståndsansökan senast 30.6.2013. 2.5. Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver Balansering av ekonomin

18 Vid behandlingen av 2013 års budget beslutades att ett balanseringsprogram för ekonomin uppgörs. Uppgörandet av balanseringsprogrammet var nödvändigt för att balansera stadens ekonomi och dämpa stadens skuldsättning. Som en balanseringsåtgärd för ekonomin i budgeten 2013 beslutade fullmäktige om en tilläggsinbesparing på c a 5 miljoner euro i personalkostnaderna under år 2013. Riktlinjerna för uppgörandet av balanseringsprogrammet behandlades i stadsfullmäktige i juni 2013. Riktlinjerna för uppgörandet av programmet återremitterades. På detta inverkade för sin del problemen med ibruktagandet av det nya ekonomiförvaltningsprogrammet. Eftersom den ekonomiska situationen försämrades under våren och hösten beslutade stadsstyrelsen och stadsstyrelsens allmänna sektion om separata sparåtgärder. På basis av bokslutet kan man konstatera att det sparmål som fullmäktige satte upp för år 2013 uppnåddes. S tadens ekonomi är i balans under ekonomiplaneperioden under förutsättning att finansieringsunderskottet inom driftsekonomin åren 2014 och 2015 fås balanserat med 10 miljoner euro. Att bestående utgiftsbesparingar eller inkomstökningar åstadkoms är med tanke på saneringen av ekonomin av avgörande betydelse och ett särskilt balanseringsprogram bereds under år 2014. Investeringar År 2014 upp går bruttoutgifterna i stadens investeringsdel till sammanlagt nästan 42 miljoner euro, varav stadens (utan affärsverken) bruttoinvesteringar är 23,5 miljoner euro. Utgångspunkten vid bedömningen av investeringsobjekten är den av stadsfullmäktige 17.6.2013 godkända strategin. Balans i ekonomin är det viktigaste målet i investeringsdelen, och bruttoinvesteringarna är under planperioden i snitt ungefär 40 miljoner euro per år. För att uppnå balans i ekonomin har i nvesteringsobjekten satts i prioriteringsordning, men också alternativa sätt för genomförande av investeringsobjekt har tagits i användning. Ett viktigt mål är därför också utvecklingen av ägarstyrningen med tanke på genomförande av stadens investeringar. Med investeringar görs satsningar på utvecklande av stadens dragningskraft, på förmånlig och konkurrenskraftig samhällsstruktur och på invånarnas välfärd samt på en god tillgång till basservice. Med tanke på den ekonomiska situationen prioriteras investeringar i basservice, och mervärdesprojekt som tjänar stadens frivilliga uppgifter måste skjutas upp till följande fullmäktigeperiod dvs. till slutet av planperioden. Utveckling i fråga om skuldsättning Skuldsättningsutvecklingen stävjas genom balanseringsåtgärder inom driftsekonomin och granskning av investeringarna. Skuldsättningsutvecklingen dämpas också genom försäljning av egendom via ett särskilt försäljningsprogram.

19

3. ORDNANDET AV DEN INTERNA KONTROLLEN 3.1. Stadsstyrelsens redogörelse för ordnande av den interna kontrollen Stadsfullmäktige har 16.12.2013 godkänt grunderna för den i nterna kontrollen och riskhanteringen inom staden och stadskoncernen. Målen för den i nterna kontrollen och ordnandet av den har beskrivits i Vasa stads anvisningar för den i nterna kontrollen, som stadsstyrelsen har godkänt 29.9.2003. Bestämmelser om den interna kontrollen finns också i ekonomistadgan och i revisionsstadgan. Den interna kontrollen stöder sig på kommunallagen, där en ändring som träder i kraft 1.1.2014 ”granskning av förvaltningen och ekonomin samt om intern kontroll och riskhantering” i fortsättningen förutsätter ett allt mer systematiskt ordnande av den interna kontrollen, riskhanteringen och koncernkontrollen och rapporteringen om dessa. Den interna kontrollen är den del av ledningen och kontrollen som syftar till att säkerställa måluppfyllelse, ekonomiskt och effektivt utnyttjande av resurser, tillfredsställande hantering av riskerna i verksamheten samt tillförlitlig och riktig ekonomisk och övrig information för ledningen. Stadsfullmäktige beslutar om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen, stadsstyrelsen och stadsdirektören svarar på koncernnivån för ordnandet och anvisningarna för den i nterna kontrollen och riskhanteringen. I budgeten för år 2013 ingick mål för den interna kontrollen uppsatta av organen och resultatområdena för minskande av riskerna i verksamheten och ekonomin. Måluppfyllelsen har rapporterats i verksamhetsberättelsen. Ordnande av riskhanteringen Olika faktorer i stadens verksamhet kan inverka skadligt bl.a. på produktionen av den basservice som erbjuds invånarna, personalens funktionsförmåga, tryggande av egendomen och verksamhetens resultat. Dessa faktorer kallas risker. Syftet med den interna kontrollen är att hantera risker och säkerställa att målen både på lång och på kort sikt uppnås. Riskhanteringen är en systematisk verksamhet för begränsande av risker och ett fortgående arbete för identifiering, bedömning och hantering av risker. E n omfattande riskhanteringspolicy för stadsorganisationen har godkänts under år 2012. Satsningar har gjorts på ett systematiskt sätt att beskriva, kartlägga, utvärdera och rapportera risker och utvecklingsarbetet är fortgående. De centrala huvudrisker och utvecklingsobjekt som framgår av förvaltningarnas redogörelser kan indelas enligt följande: •

personalrisker: åldersstruktur, pensioneringar, tillgången på/rekryteringen av personal, upprätthållande av kunnandet

•

systematisk utveckling av den interna kontrollen så att den blir en del av det normala förmans- och ansvarspersonsarbetet, utmaningar är styrningen och utbildningsbehovet på hela stadens nivå

•

brister i verksamhetsprocesser och övergripande riskhantering, en utmaning är mätningen.

Uppmärksamhet har fästs på r isker och förebyggande åtgärder har vidtagits. Rekryteringsprocessen och introduktinen har utvecklats och satsningar gjorts på personalutbildning bl.a. i fråga om intern kontroll och riskhantering. Därtill har bl.a. tidigt ingripande i personalärenden varit ett utvecklingsobjekt.

20 Övervakning av egendomsanskaffning, -överlåtelse och -skötsel Vid kontrollen av anskaffning, överlåtande och skötsel av egendom har inga brister observerats som skulle ha föranlett betydande förluster, värdeminskningar eller ersättningsansvar. Ibruktagandet av det nya ekonomistyrningssystemet har varit förknippat med stora problem och den ek onomiska uppföljningen har försvårats under räkenskapsperioden. Verksamhetsprocessen för faktureringen har utvecklats betydligt och en effektiv faktureringskanal garanterar en rättidig och rättvis inkomstuppbörd till staden. Mervärdesskattebehandlingen har beskrivits i stadens förvaltningar och hanteringen av inköpsfakturor är smidig. Avtalshantering Stadens avtal förvaltas inte centraliserat. Avtalshanteringen är på förvaltningarnas ansvar och några betydande brister har inte framkommit i avtalshanteringen. Avtalshanteringen är dock i stor omfattning manuell och av den här orsaken är t.ex. information om avtalen och upphandlingsavtalens existens en utmaning. Centralförvaltningen har utvecklat en elektronisk hantering av handlingar och beslutsfattande, som i framtiden skapar förutsättningar för en övergripande avtalshantering. U nder räkenskapsperioden har man gått över till elektroniskt mötesförfarande. Sammandrag Stadsstyrelsen konstaterar att förvaltningarnas, affärsverkens och dotterbolagens utvärderingar har behandlats i vederbörande beslutsfattande organ, varvid uppgifter om brister och korrigeringsbehov har tagits upp t ill behandling. P å basis av de g ivna redogörelserna konstateras att den interna kontrollen i regel når en god nivå. Då det gäller informationsförmedling och uppföljningsmetoder förekommer brister och behov av förenhetligande i funktionerna. G enom att förbättra rapporteringen kan man svara på dessa utmaningar. 3.2. Ordnande av den interna revisionen 3.2.1 Verksamhetsidé Två interna revisorer arbetar underställda stadsdirektören och har som uppgift att granska de administrativa och de ekonomiska processerna samt delta i utvecklingen av riskhanteringen, den interna kontrollen och förvaltningen. De interna revisorerna stöder förverkligandet av stadens mål genom att granska och utvärdera hur organisationerna och den interna kontrollen fungerar samt att verksamheten och beslutsfattandet sker i enlighet med stadgorna. För övervakning, styrning och utveckling av den interna revisionen samt koordinering av denna och revisionen finns en r evisionskommitté. Till kommittén hör stadsdirektören som ordförande samt som medlemmar stadsstyrelsens ordförande, revisionsnämndens ordförande och revisionschefen. Till revisionskommittén kallas därtill revisorn som ständig sakkunnigmedlem. Ärendena föredras och bereds för kommittén av de interna revisorerna. Man har inte avgränsat den interna revisionens verksamhetsfält. Även rätten att få information, träffa erforderliga personer samt tillgången till fysisk egendom i granskningsuppdrag är garanterad. Många uppgifter och saker som granskas är konfidentiella. 3.2.2. Plan över användningen av arbetsdagar under perioden 1.6.2013-31.5.2014 (2 interna revisorer) • • • •

Assistans gällande ordnande av riskhantering och intern kontroll Uppgifter som hänför sig till revisorsassistans Assistans för Vasa sjukvårdsdistrikt (3 dagar per månad) Intern skolning (bl.a. förmanspasset)

60 dagar 30 dagar 33 dagar 4 dagar

21 •

• • • Totalt

Upprätthållande av yrkeskunskaper (skolning, självstudier, introduktion) Uppgörande och uppdaterande av regelverk som hänför sig till intern revision och intern kontroll Övriga uppdrag Arbetsdagar som hänför sig till revisionsobjekt

30 dagar 30 dagar 30 dagar 209 dagar 426 dagar

3.2.3. Den interna revisionens uppgifter Stadsfullmäktige godkände 16.12.2013 § 153 grunderna för intern kontroll och riskhantering i Vasa stad och stadskoncern. Enligt grunderna är den interna revisionens uppgifter: • granska de administrativa och de ekonomiska processerna • delta i utvecklingen av riskhanteringen, den interna kontrollen och förvaltningen • granska och utvärdera hur den interna kontrollen och riskhanteringen fungerar • granska och utvärdera om verksamheten och beslutsfattandet sker i enlighet med stadgorna • stöda förverkligandet av stadens mål • övriga uppgifter som man kommer överens om med stadsdirektören • bistå revisorn enligt överenskommelse Den interna revisionen deltar inte i beslutsfattande eller verkställande av beslut.

22

4. RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTATANALYS 4.1 Resultaträkning och nyckeltal Resultaträkningen ska visa hur räkenskapsperiodens intäkter räcker till för att täcka kostnaderna för serviceproduktionen. I Affärsverkens bokslut redovisas utgifter och intäkter som erhållits internt och externt. 2013 1 000 € Verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Tilikauden ylijäämä ( alijäämä)

RESULTATRÄKNINGENS NYCKELTAL Verksamhetsintäkter / Verksamhetskostnader, % Årsbidrag / Avskrivningar, % Årsbidrag, euro/invånare Invånarantal

2012 1 000 €

126 524 3 300 -496 814 -366 989 272 854 102 562

120 398 3 514 -487 800 -363 889 265 627 107 327

772 12 298 -1 749 -913 18 835 -25 933 -7 098 1 253 120 18 -5 707

840 13 911 -2 658 -56 21 102 -24 331 -3 229 1 471 0 -125 -1 884

25,6 72,6 284 66 321

24,9 86,7 321 65 674

Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * Verksamhetsintäkter / (Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk) Årsbidraget i procet av avskrivningarna = 100 * Årsbidrag / Avskrivningar och nedskrivningar

23 4.2 Resultaträkningens intäkter Resultaträkningens intäkter uppgick till totalt 515,0 miljoner euro (508,1 milj. år 2012). Skatteinkomsternas andel av intäkterna var 53 % och statsandelarnas 19,9 %, dvs. skattefinansieringen utgör 72,9 % av intäkterna. Skattefinansieringens andel minskade 0,7 procentenheter jämfört med det föregående året.

4.2.1 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkterna var 126,5 miljoner euro, och de ökade med 5,1 % från år 2012, medan den nationella genomsnittliga ökningen var 2,5 %. De största posterna är försäljningsintäkterna 62,9 miljoner euro och avgiftsintäkterna 28,3 miljoner euro. 4.2.2 Skatteinkomster Skatteinkomsterna år 2013 var 272,9 miljoner euro och ökningen var 7,3 miljoner euro. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 81 %, vilket nationellt sett är en ani ng lägre andel än i genomsnitt. Samfundsskattens andel var 14 % och fastighetsskattens 5 %.

Kommunalskatt samlades år 2013 sammanlagt 220,5 milj. euro. Ökningen i de kommunalbeskattningsbara inkomsterna i Vasa ökade 2013 med ca 4 %. Kommunalskatteintäkten år 2013 underskred det budgeterade med ca 0,8 miljoner euro och 0,4 %. Kommunalskattesatsen höjdes senast med 0,5 % till 19,5 % fr.o.m. ingången av år 2010.

24 Samfundsskatt redovisades 38,1 miljoner euro, vilket är 2,9 miljoner euro mindre än föregående år. Samfundsbeskattningsutfallet har försämrats i hela landet. Kommunernas fördelningsandel av samfundsskatten här höjts med 5 procentenheter för regeringsperioden fram till år 2015. Utan höjningen av fördelningsandelen skulle Vasas samfundsskatteintäkter ha varit lägre. Jämfört med andra stora städer var Vasas samfundsskatteutveckling år 2013 avsevärt bättre. Vasas andel av samfundskatten som ska betalas var näst högst i hela landet d.v.s. 716 euro/invånare.

Redovisningarna av fastighetsskatten var 14,2 miljoner euro. Skattesatserna var: allmän 1,0 %, stadigvarande bostad 0,32 %, kraftverk 2,5 % och obebyggd byggplats 3,0 %. Fastighetsskatten ökade med 0,8 milj. euro jämfört med föregående år och överskred det budgeterade med 0,3 milj. euro. 4.2.3 Statsandelar Statsandelarnas utfall var 102,6 miljoner euro, vilket var 0,07 miljoner euro mindre än det budgeterade. Jämfört med år 2012 minskade statsandelarna med 4,7 milj. euro. Statsandelarna utgör 19,9 % av stadens totala inkomster. Kalkylmässiga statsandelar (milj. €) Basservicen Skatteinkomstbaserad statsandelsutj. Utjämning till följd av systemändring Utbildnings- och kulturväsendets övr. statsa. Totalt

2012 96,5 -11,1 0,2

2013 98,2 -17,8 0,3

förändr. % 1,7 % 59,6 % 0,0 %

21,7 107,3

21,9 102,6

1,0 % -4,4 %

4.2.4 Finansieringsintäkter Finansieringsintäkterna blev 13,1 miljoner euro och de m inskade med 1,7 miljoner euro. Av finansieringsintäkterna är den mest betydande den dividend på 11 miljoner euro som Vasa Elektriska Ab har betalt. 4.3 Resultaträkningens kostnader Resultaträkningens kostnader blev totalt 499,4 milj. euro, varav verksamhetskostnaderna utgjorde 99,5 % och de finansiella kostnaderna 0,5 %.

25 4.3.1 Verksamhetskostnader Verksamhetskostnaderna var 496,8 miljoner euro; ökningen jämfört med det föregående året var 1,8 %. Ökningen i verksamhetskostander har minskat kraftigt i Vasa, enligt förhandsuppgifter uppskattas ökningen i hela landet ha varit ca 2,6 %. Av verksamhetskostnaderna är den m est betydande posten personalkostnaderna på 2 57,1 miljoner euro, ökningen jämfört med det föregående året är 0,8 %. Kostnadsposten för köp av service var 171,2 miljoner euro. Över hälften av kostnadsposten, dvs. 89,0 milj. euro, är kostnader för specialsjukvården vilka steg med 7 %. Verksamhetskostnader Personalkostnader Köp av service Material och förnödenheter Understöd Hyror Övriga verks.kostnader Totalt

2013 milj. € 257,1 171,2 29,9 29,9 6,9 1,8 496,8

andel % 51,8 % 34,5 % 6,0 % 6,0 % 1,4 % 0,4 % 100 %

2012 milj. € 255,1 165,7 31,2 26,2 6,8 2,8 487,8

förändring % 0,8 3,3 -4,2 14,0 2,4 -36,0 1,8

Vasas och Lillkyros sammanställda personalkostnader åren 2008-2013

4.3.2 Finansiella kostnader De finansiella kostnaderna under räkenskapsperioden var 2,7 milj. euro, varav 1,8 milj. euro är räntor på långfristiga lån. 4.4 Verksamhetsbidrag och årsbidrag Verksamhetsbidraget var -366,9 miljoner euro och det ökade från föregående år 3,1 milj. euro och 0,9 %. Ökningen av verksamhetsbidraget var betydligt mindre än i kommunerna i genomsnitt (enligt förhandsuppgifterna för boksluten 2,7 %). Skatteinkomster och statsandelar, dvs. skattefinansieringen var 375,4 miljoner euro, varvid det efter finansieringen av nettoutgiften inom driftsekonomin av skattefinansieringen fanns 8,5 miljoner euro till förfogande för investeringar, vilket är 0,6 miljoner euro mindre än senaste år. Verksamhetsbidragets andel av skattefinansieringen var 97,7 %. Årsbidraget var 18,8 miljoner euro; medan det budgeterade årsbidraget var 5,2 miljoner euro. Skillnaden mot budgeten beror på att skatteintäkterna och nettoutgiften förverkligats över det budgeterade och att statsandelarna och de finansiella intäkterna blev mindre än budgeterat.

26

Poster som förklarar årsbidragsavvikelsen Nettoutgift inom driftsekonomin under budgeten Skatteinkomster över budgeten Statsandelar under budgeten Finansiella inkomster netto under budgeten Totalt är årsbidraget bättre än budgeterat

milj.€ 12,9 1,6 -0,1 -0,7 13,7

Minimikravet för ekonomisk balans, nämligen att årsbidraget ska vara lika stort som avskrivningarna, uppfylldes inte längre. Avskrivningarna var 25,9 miljoner euro och årsbidraget täckte 73 % av avskrivningarna.

En finansieringsbalans inom ekonomin på lång sikt förutsätter att de planenliga avskrivningarna och de egna anskaffningsutgifterna för investeringar är på samma nivå. Räkenskapsperiodens resultat blev -7,1 miljoner euro. Efter inkomstföringen avskrivningsdifferensen utgjorde räkenskapsperiodens underskott -5,7 miljoner euro.

av

27

5. FINANSIERING AV VERKSAMHETEN 5.1 Finansieringsanalys och nyckeltal

I finansieringsanalysen sammanställs stadens alla penningkällor och användningen av pengar under räkenskapsperioden. Finansieringsanalysen beskriver räkenskapsperiodens affärshändelsers inverkningar på stadens likvida medel. 2013 1 000 € Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster, netto Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde

2012 Vasa 1 000 €

18 835 0 -7 358

15 524 0 -3 994

-54 107 2 400

-61 550 1 956

9 244 -30 986

4 959 -43 105

Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av lånfristiga lån Förändringar i kortfristiga lån Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del

-94 228 0 49 100 -22 517 -5 705 -4 654 16 358

-24 216 0 40 433 -16 282 -236 19 454 43 561

Förändring av likvida medel

-14 628

456

Likvida medel 31.12. Likvida medel 1.1.

13 558 28 186 -14 628

18 350 17 894 456

-123 807 36,4 8,6 9 66 321

-88 675 26,1 11,9 12 65 674

NYCKELTAL FÖR FINANSIERINGSANALYS Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år, € Intern finansiering av investeringar, % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar Invånarantal Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet, kassadagar = 365 pv * Kassamedel 31.12 / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden

28 Verksamheten och investeringarna under räkenskapsperioden uppvisar ett negativt kassaflöde på 30,9 miljoner euro. Med intern finansiering täcktes 36,4 % av investeringsutgifterna. Under räkenskapsperioden ökade det räntebärande främmande kapitalet 26,6 miljoner euro och likvida medlen ökade med 14,6 miljoner euro. Året 2013 avslutades på räntemarknaden med låga räntenivåer. Den första noteringen år 2013 för 1 mån. euribor var 0,109 %, och vid årets slut var den 0,216 %. Långfristiga lån lyftes 49,1 miljoner euro och amorterades 22,5 milj. euro. Lånestocken vid årets slut var 176,2 miljoner euro.

ÅRSBIDRAG OCH SJÄLVFINANSIERINGSUTGIFT FÖR INVESTERINGAR 70

Årsbidrag

Självfinansieringsutgift gör invest.

60 50 40 30 20 10 0

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, € under räkenskapsperioden och fyra tidigare år sammanlagt ger en bi ld av hur investeringarnas självfinansieringsandel har förverkligats under längre tid. Självfinansieringskravet uppfylls om det kumulativa kassaflödet vid det senaste bokslutet är positivt. Vasas nyckeltal är -123,8 miljoner euro. Inkomstfinansiering av investeringar, % anger hur stor del av de eg na anskaffningsutgifterna för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Nyckeltalet för Vasa 31.12.2013 var 36,4 %. År 2012 var inkomstfinansieringsprocenten för investeringar i kommuner med 40 001 – 100 000 invånare 20 %. Nivån i hela landet var 38 %. Låneskötselbidraget anger inkomstfinansieringens tillräcklighet för betalning av räntor och amorteringar på främmande kapital. Inkomstfinansieringen räcker till skötseln av lånen, om nyckeltalets värde är 1 eller större. Kommunens låneskötselförmåga är god om nyckeltalets värde är över 2, tillfredsställande om nyckeltalet är 1-2 och svag om värdet stannar under 1. Vasas låneskötselbidrag är på svag nivå 0,8 (1,0 år 2012). Kassans täckning (dagar) visar kommunens likviditet. Nyckeltalet anger antalet kassautbetalningsdagar som kan täckas med kommunens likvida medel. Kassan i Vasa stad hade en täckning på 7 dagar i slutet av året. År 2012 var kassans täckning i jämförelsekommunerna 17 dagar, medan den i hela landet var 30 dagar.

29

6. DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH FÖRÄNDRINGAR I DEN 6.1 Balansräkning och nyckeltal Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen på bokslutsdagen. Balansräkningen innehåller egendoms- och kapitalposterna i slutet av räkenskapsperioden. AKTIVA

2013

2013

PASSIVA

ingående balans

BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläg

1 000 € 11 056 1 501 12 556

1 000 € 9 849 360 10 209

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 38 199 35 398 Uppskrivningar av mark- och vattenområden 121 644 120 120 Byggnader

189 295 173 461

Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående nyanläg

89 970 80 905 16 914 15 385 3 537 15 428 459 560 440 695

Placeringar Aktier och andelar Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Förskottsbetalningar och pågående nyanläg

71 345 614 18 005 2 055 0 92 020

67 633 614 18 233 1 962 0 88 442

18 20 044 273 20 335

40 19 192 234 19 466

659 1 439 11 2 109

653 1 047 11 1 711

2 0 142 2 930 0

4 0 360 84 0

14 298 6 804 10 081 1 935 36 191

15 697 500 8 188 2 536 27 369

2 137 0 2 137

2 089 498 2 587

11 421

25 599

RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar

Kassa och banktillgodohavanden

AKTIVA TOTALT

636 329 616 077

2013

ingående balans

1 000 € Grundkapital 191 910 Uppskrivningsfond 122 258 Övriga egna fonder 10 952 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperiod 28 858 Räkenskapsperiodens över-/underskott -5 707 348 272

EGET KAPITAL

1 000 € 191 910 120 734 10 970 30 742 -1 884 352 472

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver

6 043 2 880 8 923

7 297 3 000 10 297

1 519 3 120 4 639

1 837 3 291 5 127

130 20 161 327

71 19 311 274

20 618

19 656

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar

FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital

FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel

2013

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsa 138 163 113 992 Lån från offentliga samfund 2 313 2 988 Anslutningsavgifter och övriga skulder 3 801 3 683 144 277 120 663 Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsa 33 679 34 068 Lån från offentliga samfund 675 2 199 Lån från övriga kreditgivare 1 396 2 101 Erhållna förskott 2 187 622 Skulder till leverantörer 23 421 22 209 Övriga skulder 8 901 8 979 Resultatregleringar 39 342 37 685 109 600 107 863

PASSIVA TOTALT

636 329 616 077

30

BALANSRÄKNINGENS NYCKELTAL Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat över-/underskott, mn € Ackumulerat över-/underskott, €/invånare Lånestock 31.12, mn € Lånestock 31.12, €/invonare Lånefordringar 31.12, mn € Invånarantal

56,3 58,9 50,1 46,2 23,2 28,9 349,1 439,4 176 225 155 347 2 657 2 365 18 005 66 321

18 233 65 674

Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapita + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånestock 31.12 = Främmande kapital - (Erhållna förskott + Skulder till leverantörer + Resultatregleringar + Övriga skuljer) Lånefordringar 31.12 = masskuldebrevslånefordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar

Soliditetsgraden mäter soliditet, förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av åtaganden på l ång sikt. En genomsnittlig soliditetsgrad på 70 % kan anses vara ett eftersträvansvärt mål inom den kommunala ekonomin. Vasas soliditetsgrad 31.12.2013 var 56,3 %. År 2012 var den genomsnittliga soliditetsgraden för kommunerna 62,1 % och soliditetsgraden för Vasas jämförelsegrupp, kommuner med 40 001–100 000 invånare, var 55 %. Den relativa skuldsättningsgraden anger hur stor del av driftsinkomsterna som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Ju lägre nyckeltal, desto bättre möjligheter har kommunen att klara av återbetalningen av skulder genom intern finansiering. Vasa stads relativa skuldsättningsgrad steg från 2012 och var 50,1 %. År 2012 var medelvärdet för hela landet 48,3 %, och den relativa skuldsättningsgraden för kommuner med 40 001–100 000 invånare var 53,6 %. Med lånestock avses främmande kapital som löper med ränta. Vasas lånestock ökade med 20,9 miljoner euro. Lånet/invånare uppgick vid årets slut till 2 657 euro. År 2012 var lånebeloppet för Vasas jämförelsekommuner 2 261 euro/invånare och 2 490 euro/invånare för hela landet.

31 6.2 Balansräkningens struktur I balansräkningens aktiva minskade omsättnings- och finansieringstillgångarna med 15,7 milj. euro och immateriella och materiella förnödenheter ökade 25,3 milj. euro från föregående år. I passiva ökade främmande kapitalet 26,6 milj. euro och eget kapital minskade 6,3 milj. euro.

I aktiva är den största posten materiella tillgångar 459,6 miljoner euro. Placeringarna, som består av aktier, utgivna lån och övriga placeringar, bildar den andra i ordningen av betydande poster, 92 miljoner euro. De förvaltade medlen är ca 20 miljoner euro. Rörliga aktiva, dvs. omsättningstillgångar, kortfristiga fordringar samt kassa och bank uppgår till 51,8 miljoner euro. I passiva förklaras minskningen av eget kapital (348,2 milj. €) med underskottet från den räkenskapsperiod som nu granskas. Det egna kapitalets övriga egna fonder består av skadefonden och läroavtalsväsendets fond, vars sammanlagda värde är 11 miljoner euro. Reserverna är avskrivningsdifferensen 6,0 miljoner euro och investeringsreserveringen 2,9 miljoner euro för investeringar i samband med kommunfusionen. Avsättningarna på 4,6 miljoner euro består av följande: Avsättning för pensionsansvar 1,5 miljoner euro Avsättning för landskapsarbeten på Sunnanvik avstjälpningsplats 2,1 milj. euro Skyldigheter att sanera områden 1,0 miljoner euro Borgensansvaren var totalt 125,6 miljoner euro. Största tillväxten har varit för Pikipruukkis, Fab Vaasan Yrittäjänkatu 17 och Brändö Kampus del. Proprieborgen är 121,9 miljoner euro, av vilka borgen som beviljats dotterbolag var 68,4 milj. euro, borgen som beviljats andra än dotterbolag 53,5 milj. euro och fyllnadsborgen 3,7 milj. euro. Vasa stads andel av Kommunernas garanticentrals borgensansvar uppgick till 286,2 miljoner euro år 2013, motsvarande summa år 2012 var 243,5 miljoner euro.

32

7. TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER Beräkningen över totala inkomster och utgifter uppgörs från resultaträkningen och finansieringsanalysen, vilka innehåller endast externa inkomster, utgifter och finansiella transaktioner. INKOMSTER Verksamhet Verksamhetsintäkter Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Korrigerinsposter i inkomstfinansiering - Överlåtelsevinster på nyttigheter som hör till beståenden aktiva Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgist Överlåtelseinkomster av nyttigheter som hör till bestående aktiva Finansierigsverksamhet Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Totala inkomster sammanlagt

milj€

%

126,5 272,9 102,6 0,8 12,3

22,2 48,0 18,0 0,1 2,2

-6,9

-1,2

2,4

0,4

9,2

1,6

0,2 49,1 0,0 0,0 569,1

0,0 8,6 0,0 0,0 100,0

UTGIFTER Verksamhet Verksamhetskostnader - Tillverkning för eget bruk Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Korrigeringsposter i inkomsfinansiering - Förändring av avsättningar - Överlåtelseförluster för nyttigheter som hör till bestående aktiva Investerigar Investeringsutgifter Finansieringsverksamhet Ökning av utlåningen Minskning av långfristiga lån Minskning av kortfristiga lån Minskning av eget kapital Totala utgifter sammanlagt

milj€

%

496,8 -3,3 1,7 0,9

85,8 -0,6 0,3 0,2

0,5

0,1

0,0

0,0

54,1

9,3

0,1 22,5 5,7 0,0 579,0

0,0 3,9 1,0 0,0 100,0

33 8. KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI Sammanställning av samfund som ingår i koncernbokslutet Koncernbokslutet har upprättats utgående från koncernsamfundens bokslut, dvs. som en sammanställning av balansräkningar och resultaträkningar samt noterna till dessa. I koncernbokslutet inkluderas därtill en finansieringsanalys för koncernen, i vilken kommunkoncernens medelanskaffning och användningen av medlen under räkenskapsperioden utreds. I koncernbokslutet ingår en sammanställning av koncernens dottersamfund samt samkommuner med undantag för Vasa Ekovärme Ab. De största dottersamfunden är Vasa Elektriska-koncernen, Fab Pikipruukki, Vasa yrkeshögskola och Brändö Företagscentrum Ab. Koncernens andelar i intressebolagens eget och främmande kapital presenteras i koncernbokslutets noter. Styrning av koncernens verksamhet och utfallet av de ekonomiska mål som satts för dotterbolagen Stadsfullmäktige fastställer målen för dotterbolagens verksamhet och ekonomi i budgeten. I budgeten har också vissa principer för ägarstyrningen fastställts. Stadsstyrelsen svarar för ordnandet av koncernstyrningen och koncernkontrollen. Stadsstyrelsen ansvarar också för beredningen av de mål som sätts för koncernsamfunden. B eredningsarbetet för de ägarpolitiska riktlinjerna avslutades under räkenskapsperioden i oktober i och med att ägarstrategin godkändes. Stadens koncerndirektiv förnyas av en k ommitté som stadsstyrelsen utsåg i augusti. Stadsstyrelsen har avtalat med Vasa Elektriska om avkastningskravet för åren 2013–2015, enligt vilket beloppet på den di vidend som ska betalas är 50 % av Vasa Elektriska Ab:s resultat, dock i genomsnitt 11 miljoner euro per år. De överenskomna principerna och de uppställda kraven och målen har uppnåtts under räkenskapsperioden. Den dividend som Vasa Elektriska betalade år 2013 (utifrån föregående års resultat) var 11 miljoner euro. De principer som överenskommits med Vasa yrkeshögskola och de krav och mål som ställts har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamhetsåret var bolaget fjärde som aktiebolag. Verksamheten som aktiebolag har befästs, men de strukturomvandlings– och sparåtgärder som staten har riktat på y rkeshögskoleutbildningen innebär stora utmaningar för yrkeshögskolan. A npassande av verksamheten och ekonomin samt utvärdering av verksamheten och utvecklande av den är viktiga fokusområden under de k ommande åren. Fab Brändö Campus omfattande renoveringsprogram inleddes under verksamhetsåret och byggandet har vittgående inverkningar på yrkeshögskolans verksamhet. De principer som överenskommits med Fab Pikipruukki och de uppställda kraven och målen har uppnåtts under räkenskapsperioden. E fterfrågan på hyresbostäder har varit livlig under verksamhetsåret och vid avslutande av räkenskapsperioden var 96 % (98,2 %) av de bostäder som bolaget äger uthyrda. Kontorsbyggnaden på S kolhusgatan 19 s anerades och lokalerna blev färdiga i januari 2013. I Skolhusgatan 19 färdigställdes 48 bostäder och därtill flyttade bolagets kontor in i huset. Under verksamhetsåret fortsatte planeringsarbetet för servicehuset för äldre och seniorhuset på t omten på A ndvägen 12. E fter räkenskapsperioden har Pikipruukki inlett följande servicehusprojekt för äldre i Norra Klemetsö på Himalajagatan. Den grundliga renoveringen på Fabr iksgatan 3 har också blivit färdig och i objektet byggdes 63 tillgängliga bostäder. De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Brändö Företagscentrum Ab har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil.

34 Bolaget har inga enskilda särdeles stora hyresgäster, varvid bolagets kundrisk inte är särskilt stor. Bolaget ekonomiska ställning är ganska stark. De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Vasa Bostadsrätt Ab har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har förbättrats. En allt större del av bolagets bostäder är i hyresanvändning. Ab Stormossen Oy blev en del av stadskoncernen från början av år 2013 som en följd av sammanslagningen av Vasa och Lillkyro. Dialogen med ägarkommunerna har varit aktiv och speciellt med Vasa stad har man aktivt förberett ett biogasprojekt i syfte att förädla biogas för trafikanvändning. De mål för verksamheten och ekonomin som satts upp för Vähänkyrön Vuokratalot Oy har uppnåtts under räkenskapsperioden. Verksamheten under räkenskapsperioden har varit stabil och bolagets ekonomiska ställning har inte förändrats väsentligt.

Väsentliga händelser gällande koncernen Vasa yrkeshögskola Ab Verksamheten vid Vasa stads yrkeshögskola överfördes till Oy Vaasan ammattikorkeakoulu – Vasa yrkeshögskola Ab 1.1.2010 och år 2013 var bolagets fjärde verksamhetsår. Statsrådet har beviljat yrkeshögskolan tillstånd. Bolagets huvudägare är Vasa stad. Bolagets övriga ägare är Vasa universitet, Österbottens förbund och Österbottens handelskammare. Vasa stad köpte genom ett aktieköp Svenska Handelshögskolans aktier i bolaget år 2013. De största utmaningarna för verksamheten vid Oy Vaasan ammattikorkeakoulu – Vasa yrkeshögskola Ab år 2013 och även under några av de följande åren ansluter sig till den strukturella utvecklingen av högskolorna som pågår i Finland. En betydande risk och utmaning under de när maste åren för yrkeshögskolans verksamhet är undervisnings- och kulturministeriets beslut att minska antalet nybörjarplatser. Till följd av beslutet minskar Vasa yrkeshögskolas nybörjarplatser med 71. Fab Brändö Campus Vasa stad och samkommunen SÖFUK har ingått ett intentionsavtal om förverkligande av Brändö och Kungsgårdens campusområden. Intentionsavtalet har godkänts i stadsstyrelsen 22.11.2010. Målet är att koncentrera Vasa yrkeshögskolas och Yrkeshögskolan Novias verksamhet i Vasa till Brändö. S tadsfullmäktige har 21.2.2011 beslutat att grunda ett fastighetsaktiebolag som ska förvalta yrkeshögskolornas kommande utrymmen. Bolaget har inlett sin affärsverksamhet 2012 genom köp av byggnaderna på Wolffskavägen 33 och Wolffskavägen 30-34. År 2013 har bolaget köpt lokalerna på Wolffskavägen 27–31 av SÖFUK. Bolaget har inlett den grundliga renoveringen av Wolffskavägen 30-34 och planeringsarbetet för Wolffskavägen 27-31 år 2013. Det omfattande renoveringsprojektet har uppskattats bli färdigt år 2016. Vasa Elektriska Ab År 2013 var exceptionellt varmt, vilket sänkte energiförbrukningen hos Vasa Elektriska kunder. Priset på elenergi var i genomsnitt något lägre än föregående år. Omsättningen hölls dock på föregående års nivå beroende på en utvidgning av Vasa Elektriska verksamhet.

35 I början av räkenskapsperioden köptes Hiirikosken Energia Oy:s hela aktiestock av Lillkyro kommun (Vasa stad). Hiirikosken Energia fusionerades 31.5.2013 med moderbolaget Vasa Elektriska Ab och i samma sammanhang övergick nätaffärsverksamheten till Vasa Elnät Ab som verksamhetsöverlåtelse. År 2013 v ar med tanke på i nvesteringarna rekordartat i Vasa Elektriskas historia. Vattenkraftsproduktionen ökades genom att andelar köptes i sju vattenkraftverk vid Indalsälven. Inom elproduktionen satsade man också på vind- och kärnkraftsbyggande. Eloch fjärrvärmenätet förstärktes och utvidgades. I anslutning till de nya verksamhetslokalerna färdigställdes ett parkeringshus på sommaren och det egentliga byggandet av verksamhetslokalerna inleddes. Det totala investeringsbeloppet var 56,6 miljoner euro. Det gångna året var det första med den ny a basproduktionsstrukturen för fjärrvärme. Westenergy Ab:s avfallsenergianläggning samt Vaskiluodon Voima Oy:s förgasningsanläggning fungerar tillförlitligt och totalekonomiskt. D e specifika utsläppen för fjärrvärmeproduktionen sjönk till nivån 65 g/kWh (231 g/kWh år 2012), vilket är en utmanande prestation för vilken uppvärmningsform som helst. Forumet för hållbar utveckling premierade den här ändringen av produktionssättet för fjärrvärme som bolagen har genomfört i samarbete som årets klimatgärning 2013 i Finland. Fab Pikipruukki Efterfrågan på bolagets hyresbostäder ökade under året och användningsgraden för bostäderna har hållits på en br a nivå under verksamhetsåret. Bolagets ekonomiska läge är också på en rimlig nivå. Under räkenskapsperioden inleddes byggandet av ett servicehus för äldre med 60 platser på Andvägen 12, därtill påbörjades på s amma tomt också byggarbetena för ett hus med 19 bostäder avsett för äldre pensionärer. Byggnaderna är tillgängliga hisshus. Byggarbetena på Andvägen 12 i nleddes 6.5.2013 och entreprenaden är färdig 30.5.2014. Under räkenskapsperioden inleddes också sanerings- och ändringsarbetena i fastigheten på Fabriksgatan 3. Fastigheten får 19 tillgängliga servicebostäder samt 44 tillgängliga hyresbostäder, byggnadsarbetena inleddes 6.5.2013 och hela entreprenaden är färdig senast 21.7.2014. Kova Login Ab Oy Vasa stadsfullmäktige och Korsholms kommunfullmäktige har i december 2011 godkänt bildandet av ett gemensamt bolag, vars uppgift är utvecklande av ett logistikområde på flygfältets östra sida. Avtalet om bildande av bolaget undertecknades 8.3.2012. Bolaget är en produkt av Vasa stads och Korsholms kommuns gemensamma strategiska mål samt regionens näringslivs behov och det har som huvudsakligt mål att säkerställa långsiktiga tillväxt- och utvecklingsförutsättningar för näringsstrukturen i Vasaregionens ekonomiområde. Byggandet av det första skedet av logistikområdet slutfördes under räkenskapsperioden. Även byggandet av de f örsta tomterna inleddes under räkenskapsperioden. B olaget tog också i bruk marknadsföringsnamnet NLC Vaasa under år 2013. Fastighets Ab Vasa Teaterparkering Bolagets konstituerande möte hölls 25.6.2013, varefter byggandet av parkeringsanläggningen i det s.k. teaterkvarteret inleddes. Parkeringsanläggningen blir färdig 2014.

36 Ab Stormossen Oy Bolaget är från och med 1.1.2013 en del av Vasa stads koncern som en följd av kommunsammanslagningen Vasa-Lillkyro. Å r 2013 v ar bolagets 27:e verksamhetsår. Stormossens verksamhetsprincip är att upprätthålla en kostnadseffektiv avfallshantering med hög servicenivå och att beakta en hål lbar utveckling. För avfallsenergianläggningen Westenergy var 2013 det första verksamhetsåret. Stormossen äger en knapp tredjedel av avfallsenergianläggningen. Stormossen har tillsammans med Vasa stad beslutat att inleda ett biogasprojekt, vars mål är att utnyttja biogas som bränsle i trafiken. Vähänkyrön Vuokratalot Oy Bolaget är från och med 1.1.2013 en del kommunsammanslagningen Vasa-Lillkyro.

av Vasa stads koncern som en följda av

Användningsgraden för bostäderna år 2013 var 94,2 %. Det fanns 7 st. tomma bostäder i slutet av året och omsättningen, dvs. flyttningarna var 65 s t. B olaget ha bl.a. fortsatt med investeringar i värmepumpar under räkenskapsperioden

Bedömning av den sannolika utvecklingen framöver inom koncernen Fastighets Ab Pikipruukki Efterfrågan på bo städer i bolaget fokuseras på grund av utvecklingen i den al lmänna befolkningsstrukturen i framtiden allt mera på små bostäder samt bostäder i synnerhet i centrumområdet och närområdena. B olaget utvidgar boendeserviceutbudet genom att i sin ägo låta bygga servicebostäder för äldre i och med att nya servicehus byggs. Å r 2014 färdigställs det första servicehuset för äldre med 60 platser vid Andvägen och genast i början av år 2014 påbörjas ett nytt servicehusbygge med 60 platser vid Himalajagatan. För att kunna erbjuda sina kunder bostäder som motsvarar efterfrågan försöker bolaget fortsättningsvis aktivt skapa nybyggnadsprojekt i centrum och dess närområden. I Vasa överskrider utbudet av hyresbostäder på många bostadsområden efterfrågan och på sätt kan invånarna verkligen välja både bostadsområde och hyresbostad. Tyngdpunkten i bolagets verksamhet kommer under de närmaste åren att vara byggherreskap för nybygges- och saneringsobjekt samt renovering av det nuvarande bostads- och fastighetsbeståndet så att det motsvarar kundernas växande krav. Vasa Elektriska Ab De överlappande politiska styrmekanismerna på energimarknaden har blivit en bet ydande affärsverksamhetsrisk för energibolagen. Stödd elproduktion har sänkt marknadspriset så att de genuint marknadsbaserade produktionsinvesteringarna har stannat av i Europa. Vasa Elektriska kommer att sakta av sina investeringar efter att de påg ående investeringarna för utsläppsfri elproduktion färdigställts. Vasa Elektriskas relativa konkurrensposition är stark, om än ut sikterna på ener gimarknaden har försvagats under den senaste tiden. E U:s energiriktlinjer för år 2013 s töder de investeringar som Vasa Elektriska gjort via EPV Energi Ab i utsläppsfri elproduktion.

37 Vasa sjukvårdsdistrikt Den nationalekonomiskt svaga situationen fortsätter och syns i sämre bokslut för kommunerna. D et ekonomiska läget i sjukvårdsdistriktets medlemskommuner varierar, men många medlemskommuner har dålig resultatutveckling. K ommunernas ekonomiska läge påverkar också sjukvårdsdistriktets verksamhet som en osäkerhetsfaktor. Samtidigt ökar efterfrågan på häl so- och sjukvård och påverkar således också det ekonomiska läget i offentliga sammanslutningar. Stora brister i centralsjukhusets lokaler ökar sjukvårdsdistriktets investeringsbehov märkbart under de kommande åren. Arbetshälsoinstitutet har utfört en teknisk kartläggning av byggnaderna och den fungerar som styrredskap vid planeringen av investeringarna och prioriteringarna bland renoveringsobjekt.

Redogörelse för hur koncernens interna kontroll är ordnad I den av stadsfullmäktige godkända budgeten fastställs stadens vision och strategi samt stadens mål för verksamheten för år 2013. Det strategiska mål som gäller stadskoncernen rör koncernstyrningen och ägarpolitiken. I målen för verksamheten ingår utvecklande av styrningen och förnyande av koncerndirektivet. Principerna för ägarstyrningen vad gäller de centrala dotterbolagen har fastställts i budgeten. År 2013 godkändes stadens ägarstrategi och uppdateringsarbetet med koncerndirektivet fortsatte. I arbetet för utvecklande av koncerndirektivet och vid ordnandet av koncernkontrollen ska den bolagiseringsskyldighet som en ändring i kommunallagen medför beaktas. Bolagiseringsskyldigheten innebär att stadskoncernen utvidgas med nya koncernsamfund. Utgående från utredningar från dottersamfunden är nivån på den interna kontrollen i koncernen god.

38 V A S A BOSTADS-OCH FASTIGHETSBOLAG Dotterbolag

M O D E R B O L A G

VERKSAMHETSUTRYMMESBOLAG Ägoandel

Fast. Ab Pikipruukki som äger - Bost.Ab Vasa Långviksgatan 31-35 - Bost.Ab Vaasan Asemakatu 43

100 %

Fast. Ab Sekahaku Vasa Bostadsrätt Ab As. oy Teeriniemenkatu 8 As. oy Vaasan Kråklundinkatu Fast. Ab Vaasan Mäntyhovi Vähänkyrön Vuokratalot Ki Oy

53 % 100 % 100 % 100 % 70 % 100 %

100 % 100 %

Intressebolag As. oy Koppelonkatu 2 Bost. ab Styrmansgatan 26 Bost. ab Vasa Stationsgatan 44

S T A D

31,1 % 22,2 % 24,2 %

Dotterbolag Ab Klemetsösvängen Brändö Företagscentrum Ab Vasa Parkering Ab Fast. Ab Vaasan Myllynranta Fast. Ab Cargo Apron Kova Login Oy Fast. Ab Brändö Kampus Fast. Ab Teatteriparkki

ÖVRIGA BOLAG Ägoandel 61,9 % 100 % 100 % 100 % 80,8 % 60 % 100 % 100 %

Intressebolag Fast.Ab Bisatsen Fast. Ab Formansgatan 14 Oy Vaasa Parks Ab som äger: - Fast. Ab Vaasan Yrittäjänkatu 17 - Fast. Ab Vaasan Producta II - Fast. Ab Circle House Fast. Ab Brändö laboratorier Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo Fast Ab Ritz NCL Ferry Oy Ab

20,0 % 38,0 % 35,8 % 100 % 100 % 100 % 43 % 50 % 25,1 % 50 % 1264,6 %

SAMKOMMUNER Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä Vasaregionens Arenor Samkommun Kårkulla samkommun Pohjanmaan Liitto - Österbottens förbund Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun Sv. Österbottens förbund för utbildning och kultur, - som omfattar Yrkesakademin i Österbotten KulturÖsterbotten Wasa Teater

Dotterbolag Vasa Elektriska Ab som äger: - Ravera Oy 1.1.2006 - Vaasan Sähköverkko Oy - VS Vindkraft Ab - EPV Energi Ab - Oy Enerit Ab - Smedsby Värmeservice Ab Vasaregionens Utvecling Ab Vasa Ekovärme Ab Vasa Yrkeshögskolan Ab Stormossen Oy

Ägoandel 99,9 % 100 % 100 % 100 % 40,7 % 34,6 % 20 % 58,1 % 82,5 % 74,0 % 54,3 %

Intressebolag Expo Österbotten Ab Forskningscentrum Conradi Ab Oy Merinova Ab Kyrönmaan jätevesi Oy

30,2 % 25 % 24,6 % 50,0 %

39

9. KOMMUNKONCERNENS BOKSLUT 9.1 Koncernresultaträkning och nyckeltal

KONCERNRESULTATRÄKNING

2013 1 000 €

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Verksamhetsförlust Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperioden över- och underparivärden Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar Räkenskapsperioden överskott (underskott)

382 893 -724 547 943 -340 712 271 657 127 881

Verksamhetsintäkter % av verksamhetskostnader Årsbidrag % av avskrivningar Årsbidrag €/invånare Kommunens invånarantal

52,8 111,5 780,96 66 321

453 1 865 -7 834 -1 516 51 794 -46 444 -5 -1 156 4 189 -610 -262 3 317

Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna = 100 * verksamhetsintäkter / verksamhetskostnader Årsbidrag i procent av avskrivningarna = 100 * årsbidraget / (avskrivningar enligt plan + nedskrivningar)

40 9.2. Finansieringsanalys för kommunkoncern

2013 1 000 € Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförd medel Ökning/minskning i avsättningar Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiv Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiv Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter Korrigering av investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående a Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utåningen Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av korfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar i likviditeten

51 794 -1 156 -4 573 -454 -3 522 6 -145 323 5 391 4 267 -93 571

-14 76 110 989 -42 669 8 847 883 8 038 86 149

Förändring av likvida medel

-7 422

Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. Likvida medel 1.1.

43 105 50 527

Intern finansiering av investeringar % Intern finansiering av kapitalutgifter % Låneskötselbidrag Likviditet, kassadagar

37,0 28,4 1,2 17,2

Intern finansiering av investeringar, % = 100 * årsbidraget / egen anskaffningutgift för investeringat Intern finansiering av kapitalutgifter, % = 100 * årsbidraget / (egen anskaffningutgift för investeringar + nettoökning av utgivna lån + amorteringar på lån) Lånskötselbidrag = (årsbidraget + räntekostnader( / (räntekostnader + amorteringar på lån) Likviditet (kassadagar) = 365 dagar * likvida medel 31.12. / kassabetalningar under räkenskapsperioden

41 9.3 Koncernbalansräkning och nyckeltal VASA STADS KONCERNBALANSRÄKNING 31.12.2013 AKTIVA

2013 1 000 €

BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Anslutingsavgifter Förskottsbetalningar Totalt

2012 1 000 €

1 855 11 823 27 1 501 15 206

2 147 9 924 27 360 12 458

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområde Byggnader Uppskrivningar av byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och nyanläggningar Anslutingsavgifter Totalt

52 516 123 733 387 055 1 453 194 839 29 457 4 347 46 378 5 839 783

47 314 122 401 353 773 2 579 183 228 26 645 5 524 40 800 5 782 269

Placeringar Aktier och andelar i ägointressesamfund Aktier och andelar Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga placeringar Förskottsbetalningar Totalt

104 865 55 130 1 361 3 682 265 0 165 304

88 493 39 590 1 434 3 747 179 0 133 443

FÖRVALTADE MEDEL

21 743

20 826

RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar

7 395

7 863

Fordringar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar

4 104 71 760

922 73 371

17

515

43 088

50 012

1 168 400

1 081 679

PASSIVA

2013 1 000 €

2012 1 000 €

191 910 125 388 13 459 70 597 3 317 404 672

191 910 124 978 13 618 59 874 9 825 400 206

3 283

2 184

AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER Ackumulerad avskrivningsdifferens Reserver Totalt

58 883 19 643 78 526

62 830 17 848 80 678

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Totalt

1 535 9 033 10 568

1 856 8 259 10 114

FÖRVALTAT KAPITAL

22 127

21 109

385 124 69 670 69 355 125 075

322 723 61 980 53 678 129 007

1 168 400

1 081 679

EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övrigt eget kapital Över -/ underskott från tidigare räkenskapsperiod Räkenskapsperiodens över-/underskott Totalt MINORITETSANDEL

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA TOTALT

Finansiella värdepapper Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA TOTALT

Koncernbalansens nyckeltal Koncernens självförsörjnings % Relativ skuldsättningsgrad % Accumulerat över-/underskott 1000 € Accumulerat över-/underskott €/invånare Koncernens lånestock 31.12., 1000 € Koncernens lånestock 31.12., € / invånare Koncernens lånefordringar, 1000 € Kommunens invånarantal Antal anställda i koncernen

Soliditetsgrad, % = 100 * (eget kapital + minoritetsantal + koncernreserv + avskrivningsdifferens och reserver) / (hela kapitalet - erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (främmande kapital - erhållna förskott) / driftsinkomster Koncernens lånestock 31.12. = främmande kapital - (erhållna förskott + skulder till leverantörer + resultatregleringar + övriga skulder) Koncernens lånefordringar 31.12. = masskuldebrevsfordringar och övriga lånefordringar som upptagits bland placeringar

2013 41,7 % 82 % 73 915 1 115 454 479 6 853 3 682 66 321 6 698

42 9.4 Väsentliga skillnader mellan stadens balans och koncernbalansen

KONCERNBALANSENS STRUKTUR 2013 10,8 %

1,9% 14,1%

Omsättnings- och finansieringstillg. 126,4 milj. € Förvaltade medel 21,7 milj. €

55,6 %

Placeringar 165,3 milj.€

1,9 %

73,2 %

Immaterialla och materialla förnödenheter 855,0 milj. €

Främmande kapital 649,2 milj. €

Förvaltat kapital 22,1 milj. € Avsättningar 10,6 milj

6,7 %

Avskrivningsdifferens och reserver

78,5 milj. € 34,6 %

AKTIVA

Eget kapital 404,7 milj. €

PASSIVA

Materiella förnödenheter, differens 56,3 miljoner euro, varav stadens andel är 18 m ilj. euro, Pikipruukki 8,1 milj. euro och Vasa Elektriska 6,5 milj. euro, Brändö Kampus 4,9 milj. euro, Teaterparkering 4,4 milj. euro, Kova Login 2,8 milj. euro och Sjukvårdsdistrikt 12,2 milj. euro. Placeringar, differens 31,8 milj. euro, varav Vasa Elektriskas andel 31,3 milj. euro. Kassa och banktillgodohavanden, differens -7 milj. euro, varav stadens andel -14,1 milj. euro, Pikipruukki + 6,6 milj. euro, Vasa Elektriska -1,4 milj. euro, Brändö Kampus + 4 milj. euro och Kova Login -0,7 milj. euro, Stormossen – 1,9 milj. euro och Vasa sjukvårdsdistrikt -0,9 milj. euro. Långfristiga fordringar, differens +3,1 miljoner euro, varav stadens andel +2,6 milj. euro. Kortfristiga fordringar, differens -1,6 milj. euro, varav stadens andel +1,7 milj. euro, Vasa Elektriska -5,2 milj. euro, Stormossen -1 milj. euro, Teaterparkering + 1 milj. euro och Vasa Sjukvårdsdistrikt + 1 milj. euro. Avskrivningsdifferens och frivilliga avsättningar, differens -2,1 milj. euro, varav stadens andel 1,3 milj. euro, Pikipruukkis andel 1,5 milj. euro och Vasa Elektriska –2,7 miljoner euro. Främmande kapital differens 81,8 miljoner euro, varav staden 24 milj. euro, Pikipruukki 14,3 miljoner euro, Vasa Elektriska 26,1 miljoner euro, Brändö Kampus 9,4 milj. euro, Stormossen -3,1 milj. euro, Vasa sjukvårdsdistriktet 9,7 milj. euro och Söfuk 1,5 milj. euro

43

10. BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Stadsstyrelsen föreslår gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat -7 098 120,81 euro följande: − − −

Inkomstförs avskrivningsdifferenser som gjorts tidigare räkenskapsperioder 1 253 202,75 euro. Görs en inkomstföring ur läroavtalsväsendets fond 18 179,68 euro på basen av läroavtalsverksamhetens resultat för räkenskapsperioden. Inkomstförs investeringsreserveringar motsvarande andel av förverkligade investeringar i Lillkyro 120 000 euro.

Räkenskapsperiodens underskott är efter ovan nämnda överföringar -5 706 738,38 euro, vilket överförs till det egna kapitalet i balansräkningen till kontot för räkenskapsperiodens under-/överskott.

44 II BUDGETUTFALL Under punkten budgetutfall utreds uppfyllandet av de mål som fullmäktige har satt upp för verksamheten och ekonomin. 1. UPPFYLLANDE AV MÅLEN 1.1 Mål för verksamheten som är bindande i förhållande till fullmäktige I budgeten har för åren 2013-2015 uppställts mål för verksamheten, vilka har härletts ur Vasa stads vision och strategi samt kritiska framgångsfaktorer, och mätare och ansvarsparterna år 2013. Utfallssituationen gällande målen för verksamheten vilka är bindande i förhållande till fullmäktige 31.12.2013 presenteras på sidorna 46-61. 1.2 Uppnående av målen som ställts på affärsverken Affärsverkens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige och uppnående av målen enligt affärsverk (ersättning från grundkapitalet, ändrad budget godkänd av fullmäktige 9.8.2013 § 105): Vasa Hamn Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Vasa Vatten Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Vasa Regionala Företagshälsovård Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Vasa Hussektor Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto Österbottens Räddningsverk

Räddningsväsendet Kommunandelarna Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar

Ursprunglig budget € 380 000 1 077 730 2 617 000

Ändrad budget € 386 000 1 077 730 1 131 556

Bokslut

Ursprunglig budget € 1 300 000 5 900 010 5 000 000

Ändrad budget € 1 320 000 5 900 010 5 000 000

Bokslut

Ursprunglig budget € 15 100 207 500 0

Ändrad budget € 22 000 207 500 0

Bokslut

Ursprunglig budget € 4 432 900 12 605 220 18 602 000

Ändrad budget € 4 499 900 12 605 220 25 082 550

Bokslut

Ursprunglig budget €

Ändrad budget €

Bokslut

11 145 386 0 630 000

11 145 386 0 630 000

€ 386 000 1 131 556 2 081 423

€ 1 320 000 6 448 564 5 017 151

€ 22 000 29 128,18 0

€ 4 516 056 14 304 098 17 738 052

€ 10 845 386 0 1 788 333,58

45 Investeringar netto Prehospital akutsjukvård Ersättning från grundkapitalet Rörelseöveskott+avskrivningar Investeringar netto

630 000

630 000

1 134 416,18

0 330 000 330 000

0 330 000 330 000

0 618 464,27 479 854,73

Direktionen för Österbottens räddningsverks godkände 5.2.2014 § 4 att av räddningsväsendets överskottet för år 2013 returneras till medlemskommunerna 300 000 euro Utfallet för affärsverkens budgeter samt de av direktionerna uppsatta målen presenteras under punkten Affärsverkens bokslut. 1.3 De centrala dotterbolagens mål och uppfyllandet av dem Utfallet för de centrala dotterbolagens mål som är bindande i förhållande till fullmäktige presenteras under punkten Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi på sidorna 33-42.

STADENS VISION (2025), STRATEGISKA MÅL, KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER OCH MÅL SOM ÄR BINDANDE I FÖRHÅLLANDE TILL FULLMÄKTIGE

”Vasa – energi för ett gott liv”

Kritiska Strategiska framgångsfak torer (14 st.) mål (3 st.)

1.1 Staden har 120 000 invånare, vilket förutsätter en kommun som baserar sig på pendlingsområdet .

Mätare och ansvarsparter 2013

Uppkomsten av en kommunstruktur som motsvarar besöks- och pendlingsområdet främjas.

• Mätare: Förberedelser för nya kommunfusionsbeslut görs i enlighet med regeringsprogrammet. Ansvarspart: Häyry

Fullmäktige har 11.11.2013 § 149 beslutat föreslå att en särskild kommunindelningsutredning genomförs i Vasaregionen.

Kommunfusionsavtalet Vasa–Lillkyro genomförs, Lillkyroområdets livskraft och tillväxt stärks.

• Mätare: Åliggandena i sammanslagningsavtalet fullföljs. Ansvarspart: Häyry, sektordirektörerna

Planläggning och markanvändning: Karra 5, Eilos triangel Förhandlingar har förts om anskaffningar av råmark. Hälsovårdscentralen/planeringen pågår/projektet blir klart hösten 2015. Tervajoen koulu/planeringen pågår/projektet blir klart hösten 2015. 3 cykelvägsplaner har blivit klara. Bygginspektören är på plats varje tisdag, anhopningen av tillstånd som ska behandlas har avklarats. Gatubelysningen har förnyats.

•

•

Utfall 31.12.2013

Åliggandena i sammanslagningsavtalet har fullföljts för 2013 års del.

46

1 Utvecklingsför utsättningarna tryggas: en konkurrenskra ftig stads- och näringspolitik samt en enhetlig och attraktiv stadsstruktur, som stöder en hållbar utveckling.

Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige för perioden 2013-2015 (42 st.)

Vattenunderhållsfunktionerna har utvecklats och vattendistributionssystemet anslutits till innerstadens system. Medborgarinstitutsverksamheten i Lillkyro fortsätter i avtalets anda. Den grundläggande konstundervisningen har inletts med en grupp i Merikaarron koulu. • Tillväxtavtal för Vasaregionen ingås, och en regional strukturmodell utarbetas. •

• Mätare: Genomförandegraden av Vasaregionens kommunikationsstrategi och Vasas placering i imageundersökningar. Ansvarspart: Laitinen

Vasaregionens tillväxtavtal har undertecknats 20.12.2013. Strukturmodellsarbetet har framskridit enligt planen, blir klart våren 2014. Vasa stad har deltagit i gemensamma kampanjer som anknyter till både energibranschen och högskolorna och som koordineras av Vasek. Genomförandet av kampanjerna följde regionens kommunikationsstrategi, och stadens kommunikationsenhet har även iakttagit den i de egna åtgärderna. Enligt en undersökning 2012 om villigheten att flytta förbättrades de värden som Vasa fick vad gäller alla imagefaktorer jämfört med den föregående undersökningen. En ny undersökning har beställts. Verksamhetsförutsättningarna för Vasaregionens turism stärktes. Vasaregionens Turism Ab bildades hösten 2013. Finansiering erhölls för konceptutformningen av en regional portal och arbetena med konceptutformningen inleddes.

47

Vasaregionens välkändhet och attraktivitet stärks med kommunikation.

• Mätare: Tillväxtavtalet ingås och arbetet med strukturmodellen fortgår. Ansvarspart: Häyry, Slotte-Kock, Järvelä

1.2 Staden baserar sig på pendlingsområdet och har 60 000 arbetsplatser år 2020.

• Tillgången på kunnig arbetskraft stärks med ett kvalitativt och riktat utbildningsutbud och kvalitativa inlärningsmiljöer.

• Fullföljandet av studierna effektiveras. Fortbildning i form av vuxenutbildning. Informations- och kommunikationsteknisk fortbildning för undervisningspersonal. Lokalförvaltningsgruppe ns åtgärder. Saneringen av Brändö campus inleds och genomförs. Ansvarspart: Knookala, Järvelä, Häyry

Den grundliga renoveringen av Brändö campus VYH-del inleddes sommaren 2013.

1 518 personer har deltagit i fortbildning som ordnats som yrkesinriktad vuxenutbildning och som betalts av företag och/eller avlagt yrkeskompetens eller certifikat. Genom IKT-projektet har undervisningspersonalens IKT-kunnande förbättrats. •

Tillräckligt antal affärsoch företagstomter planläggs.

• Mätare: Delgeneralplanen för kvalitetskorridoren i Liselund och Risö till administrativ behandling, och detaljplanläggningen fortsätter. Ansvarspart: Järvelä

Beslutet om landskapsplanen gjorde att kommunplanläggningen fördröjdes. Delgeneralplanen för kvalitetskorridoren framskred till förslagsskedet och detaljplanen för Risö till utkastskedet. Detaljplanen för hamnen blev klar. Detaljplanen för Bockska hörnet framskred till beslutsskedet.

48

Inom VYI är andelen av dem som avbrutit sina studier 4,89 % och inom gymnasierna 1,0 %. Effektiverandet av fullföljandet av studierna har stötts genom mer omfattande inlärning i arbetet, genom s.k. Haavi-Heikki-verksamhet och genom utökad stödundervisning. Grupphandledarnas resurser för handledning har ökats och assistenter anställts. Samarbetet i övergångsskedet mellan den grundläggande utbildningen och andra stadiet har utvecklats ytterligare. Uppsökande arbete görs i samarbete med bl.a. Jupiter, det uppsökande ungdomsarbetet och Föregångarna. Invandrarkoordinatorn fungerar som stöd för studerande med invandrarbakgrund. För att effektivera fullföljandet av studierna finns det olika projekt, t.ex. Osiris, Produktionsskola och Unga i jobb i Österbotten.

Konkurrensutsättningen av planeringen av busstationsområdet har inletts. Ett avtal om inledande har ingåtts vad gäller Kronans område. Långskogen II har inletts. •

Sysselsättningen främjas, målet är att arbetslösheten är klart lägre än landets genomsnitt. Specialåtgärder vidtas för ungdoms- och långtidsarbetslösheten.

Antalet nya lediga arbetsplatser som anmäldes till TE-byrån var 1 312, och sammanlagt var 1 959 arbetsplatser lediga; antalet i hela landet var 27 464. Österbottens NTM-centrals andel av de lediga arbetsplatserna i hela Finland är 4,8 %. 5 NTM-centralområden har en bättre arbetsplatssituation än Österbotten, framgår det av NTM-centralens sysselsättningsöversikt i december 2013. I TE-byråernas statistik påverkas antalet arbetslösa av de ökade permitteringarna. De arbetslösas andel av arbetskraften i december 2013 var i Vasa 9,9 % (juli 2013, 10,2 %) och i hela landet 12,6 % enligt NTM-centralens statistik för december 2013. I jämförelsestäderna var arbetslöshetsgraden i december 2013: Seinäjoki 10,5 % (9,2 % i juli 2013), Karleby 10,4% (10,6 % i juli 2013) Björneborg 15,5 % (14,6 % i juli 2013) och Åbo 15,8 % (16,3 % i juli 2013). Utredningsarbetena för sysselsättningsstrategin, dvs. sysselsättningsverksamhetens struktur, är gjorda. Utredningsarbetet behandlas i stadsstyrelsen i februari 2014. Ett utvecklingsprogram för landsbygdsnäringsgrenarna har utarbetats och det torde godkännas i områdesnämnden i början av år 2014.

49

• Mätare: Bättre arbetsplatstillväxt än det nationella genomsnittet. Arbetslöshetsprocenten näst lägst efter huvudstadsregionen i en jämförelse med de största städerna. En sysselsättningsstrategi uppgörsEtt utvecklingsprogram för landsbygdsnäringarna utarbetas och tilldelas resurser i enlighet med sammanslagningsavtalet . Ansvarspart: Häyry, Kaunisto, Slotte-Kock

1.3 Vasa är Nordens största och europeiskt sett ett viktigt centrum för energikunnande och -industri.

•

Energiklustrets verksamhetsförutsättningar och synlighet stärks, och tillsammans med högskolorna och näringslivet befrämjas ett innovationskluster i Vasaregionen.

• Mätare: Medverkan i projektet Energy Vaasa och i den regionala kommunikationsverksamheten. Ett energipolitiskt program uppgörs, med staten ingås avtal om ett innovationskluster. Ansvarspart: Häyry, Järvelä, Laitinen

Kommunikationens andel har förverkligats. Vasa stadsregion har fått det nationella koordineringsansvaret för INKA-programmet när det gäller Hållbara energilösningar. Vasaregionens välkändhet som centrum inom energisektorn och särskilt som sysselsättare av kunnig arbetskraft inom energisektorn har under rapporteringsperioden stärkts betydligt genom regionens och näringslivets gemensamma kampanj (EnergyVaasa, energiambassadören). Marknadsföringen har noggrant följt regionens kommunikationsstrategi, och fler än 50 organisationer har deltagit i utförandet och finansieringen av åtgärderna, vilket bidragit till att resultaten har nåtts.

Utarbetandet av energi- och klimatprogrammet framskrider inom den fastställda tidtabellen. Fyra teman som har valts och som man koncentrerar sig på i det fortsatta arbetet är: 1. Skapande/stärkande av klustrets verksamhetsförutsättningar 2. Kompetens, image, kommunikation, kommuninvånare och företag 3. Samhällsstruktur, trafik, byggande 4. Energi i den egna verksamheten (produktion av förnybar energi, energisparande, energieffektivitet, ren nutida energi) •

Utbildningen inom energibranschen utvecklas, och tillgången på kunnig

• Mätare: Samarbetet mellan tekniska branschens läroanstalter och näringslivet

Energylab. Beredningsarbetet har framskridit i samarbete med universitet och VasaParks. Utbudet på yrkesinriktad vuxenutbildning har

50

Delgeneralplanen för Torkkola vindkraftspark fastställdes; planen möjliggör direkt beviljandet av bygglov.

arbetskraft stärks.

•

Nya företagsetableringar inom handelsbranschen främjas aktivt i staden.

• Mätare: Vasa bildar med omsättningen mätt den största koncentrationen inom handelsbranschen i det gamla länsområdet. Fortsatt utvecklingsprojekt för stadscentrum. Ansvarspart: Häyry, Slotte-Kock, Järvelä

inriktats på sektorer som är strategiskt viktiga för området: energiindustrin och dess associerade (elbranschen, metallbranschen) samt social- och hälsovårdssektorn (särskilt kompetensområden som stöder åldringsarbetet). Utbudet omfattar även yrkesinriktad tilläggs- och kompletteringsutbildning. Utvecklande av energibranschens utbildningsstig från småbarnsfostran till andra stadiet har inletts. Tekniska delegationen, som tillsatts av yrkesutbildningen på andra stadiet, representerar områdets industriaktörer. Dess uppgift är att stöda utvecklandet av yrkesutbildning i teknikbranschen enligt områdets behov, bl.a. genom platser för inlärning i arbetet. VAKK: Utvecklande av underleverantörernas kunnande, bl.a. genom projektet PROTEK. Samarbetet med yrkeshögskolan och universitet utvecklas, bl.a. Vaasa Energy Campus-temat (VAKK, VYH, Vasa Energiinstitut och Vasa universitet/Levon). Vasa bildar med omsättningen mätt den näst största koncentrationen (Vasa 913 miljoner, Seinäjoki 956 miljoner). Byggandet av området Stenhaga har slutförts.

51

1.4 Vasa är västra Finlands ledande centrum för handel.

utvecklas. Elev- och lärarutbyte stöds. Ansvarspart: Knookala

1.5 Stadsstrukturen är tät, välbalanserad, trivsam, har goda trafikförbindelser och stöder en hållbar ekologisk utveckling.

Den byggda stadsmiljön, landsbygden och rekreationsområdena utvecklas och värnas. Etableringen av små och medelstora företag i landsbygdsområdena stärks.

• Mätare: Vasa generalplan 2030, grönområdesstrukturen och det förebyggande kvalitetsstyrningsprojektet genomförs. Arkitekttävling om travbanan ordnas, och logistikservicen utvecklas. Affärs-, företags- och egnahemstomter planläggs i Lillkyroområdet. Ansvarspart: Järvelä

•

Trafikförbindelserna och logistikområdena i Vasaregionen utvecklas.

• Mätare: Fungerande färjtrafik i Kvarken. Vägplanen för Förbindelsevägen och flyglogistikområdet framskrider. Ansvarspart: SlotteKock, Järvelä

•

Stadens markpolitiska program justeras, en klimatstrategi för staden uppgörs, och energieffektivitetsavtale ts handlingsplan efterföljs.

• Mätare: Det markpolitiska programmet och energieffektivitetsavtalet följs upp, en klimatstrategi utarbetas. Ansvarspart: Järvelä

Besvär över Vasa generalplan 2030 hos Högsta förvaltningsdomstolen. Generalplanen tillämpas till de delar som besvären inte gäller. Förebyggande kvalitetsstyrningstillfällen riktade till egnahemshusbyggare har ordnats som ett samarbete mellan resultatområdena. Arkitekttävlingen för travbaneområdet har inletts. Utvecklande av logistikområdet tillsammans med Korsholms kommun gör att logistiktjänsternas främjas. Infrastrukturen blev klar 11/2013. I Lillkyroområdet planläggs områdena Karra och Eilos triangel. Förfarandet med bygguppmaning i fråga om obebyggda tomter har genomförts.

Midway Alignment of the Bothnian Corridorprojektets första del har fått 6,129 miljoner euro i EU-stöd via TENT-programmet. Motorways of the Sea. De sista avsnitten i vägplanerna för Förbindelsevägen håller på att bli klara. Det planeras en lätt uppdatering av det markpolitiska programmet. Energieffektivitetsavtalets åtgärder har rapporterats till ANM:s uppföljningssystem. Energi- och klimatprogramarbetet har framskridit enligt projekttidtabellen. Klimatprogrammet har integrerats i energi- och klimatprogrammet. Uppdateringen av energieffektivetsavtalets verksamhetsplan tas upp i stadsstyrelsen i november. En kommunmönstring av förnybar energi inleddes i slutet av året och blir klar våren 2014.

52

•

Förebyggande kvalitetsstyrning avsedd för kunderna tas i bruk inom byggnadstillsynen.

•

1.6 Mångsidigt tomtutbud och förutseende och långsiktig planläggning.

•

Ett operativt genomförandeprogra m för markanvändningen uppgörs.

• Mätare: Tomter planlagts enligt bostadsprogrammet, och tomternas kommunalteknik har byggts. Ansvarspart: Järvelä

Information till dem som fått tomt och dem som ansökt om bygglov ingår i den förebyggande kvalitetsstyrningen. 2 kvalitetsstyrningsomgångar har genomförts.

V. De år 2013 färdigställda detaljplanerna omfattar 2 ny våningsyta för bostadsproduktion 187 000 m vy: 2 för AK-byggande 140 000 m vy (kalkylmässigt över 2 5 års byggvolym), för småhusbyggande 47 000 m vy (1 års behov). Planläggningsreserven för AKtomter övergår målsättningarna betydligt. Vad gäller AR- och AO-tomterna framskrider man enligt målsättningarna. Sammanlagt 132 egnahemshustomter delades ut, av dem var 41 tomter på Lillkyroområdet i Vasa. Antalet tomtreserveringar var sammanlagt 70. Antalet övriga bostadstomter som delades ut var sammanlagt 21. Bostadsbyggandet avmattades, och målet enligt bostadsprogrammet på 500 inv./år nåddes inte. Antalet bostäder som blev klara var 429, av dem var AK-bostäder 207, AR 68 och AO 154.

• Mätare: Programmet uppgjorts och tagits i bruk. Ansvarspart: Järvelä

Genomförandeprogrammet för markanvändningen görs upp. Samordningen av servicenäten och MBTarbetet pågår.

53

•

Ett mångsidigt utbud av bostadstomter säkerställs genom ett tomtutbud som motsvarar efterfrågan, antalet utbjudna egnahemstomter är 100 st/år.

• Mätare: För mottagarna av tomterna ordnats infooch utbildningstillfällen. Energirådgivning vid bygglovsbehandlingen inletts. Ansvarspart: Järvelä

2

Omsorg om välfärden: Vasa är ett internationellt och energiskt två- och flerspråkigt centrum för kultur och utbildning, som effektivt, verkningsfullt och rättvist tar hand om välfärd och kunnande.

2.1 Vasa profilerar sig som två- och flerspråkigt centrum för kultur och utbildning, och är också ett historiskt och kulturellt landskapscentrum .

•

Vasas ställning som attraktiv högskolestad stärks och samarbetet med högskolekonsortiet främjas.

• Mätare: Uppkomsten av tvåspråkiga inlärningsmiljöer stöds. Effektiverad finskundervisning i svenskspråkiga skolor. Engelskspråkig grundundervisning i åk 7. Målsättning att alla sökande kan erbjudas språkbadsplats. Ansvarspart: Knookala

• Mätare: Strategisk planering i utvecklingskommittén för utbildningsväsendet. Riktande av Vasa stads jubileumsmedel. Sammarknadsföringsåtg ärder. Ansvarspart: Knookala, Laitinen

Verksamheten vid det tvåspråkiga gymnasiecampuset utvecklas av en förbindelselärare. Tandemarbetet har fortsatt och parallellt med det har en plan gjorts upp om bilingual class-undervisning, som man stiftat bekantskap med i Schweiz. VYI: Två lärargrupper har studerat engelska intensivt för att bereda sig på internationella utbyten. Antalet platser inom småbarnsfostran på engelska har ökats. Undervisningen ordnas som köpservice med English playschool. I augusti 2013 började högstadiets årskurs 7 i Merenkurkun koulu. Vasa övningsskola ordnar engelskspråkig effektiverad undervisning (engelsk linje i klasserna 1–9) för svenskspråkiga elever och upprätthåller IBgymnasiet. Effektiverad undervisning i muntlig framställning i finska för svenskspråkiga ingår i timramen, som omfattar alla barn i åk 3–5. Antalet finskspråkiga barn i svenskspråkigt språkbad är 63. Två av de grupper som kom till skolan började vid Keskuskoulu och en tredje vid Länsimetsän koulu. För närvarande har alla de som önskat språkbad kunnat delta. Inom den grundläggande konstundervisningen förverkligas undervisningen i nutidsdans och cirkuskonst samt projektverksamheten som tvåspråkig. Föremålet för kommittén för utvecklande av bildningsväsendets strategiska planering var utvecklande av bildningsväsendets organisation och utbildningen inom energisektorn. Kampanjen ”Vasa är en Jackpot” har genomförts två gånger (genomförare: staden, Vasek, Vasa universitet och VYH). Målet var att stärka Vasas välkändhet och ställning som attraktiv

54

•

Vasas ställning som två- och flerspråkigt centrum för utbildning stärks.

högskolestad. I genomförandet av kampanjen iakttogs regionens kommunikationsstrategi. Lärande stöds.

• Mätare: Informationsläskunnighet en och användningen av data- och kommunikationstekniken i undervisningen (iktprogram) främjas genom samarbete mellan läroanstalterna och biblioteket. Ansvarspart: Knookala

•

Invandrarnas integration och möjligheter till arbete främjas.

• Mätare: För invandrare, som enligt projektet Delaktig i Finland överskridit läropliktsåldern, permanentas grundskolestudier. Ansvarspart: Knookala

•

Stadens internationella kulturverksamhet och kulturtillgängligheten utvecklas.

• Mätare: Intensivt samarbete mellan kulturinstitutioner. Internationella kulturevenemang ordnas, och åtgärder för förbättrande av tillgängligheten vidtas. Ansvarspart: Knookala

Mellanrapporten av gruppen för användning av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen har blivit klar. Bildningsväsendets centralt koordinerade IKT-arbete har inletts i augusti 2013.

Inom ramen för projektet Delaktig i Finland har man bl.a. arrangerat utbildning för invandrare. Projektet avslutades våren 2013. Dessutom har man med jubileumsmedel inom projektet Wasa United ordnat språkkurser och arbetspraktikplatser för utländska studerande. Vid VAKK studerade ca 390 personer med invandrarbakgrund inom integrationsutbildning och ca 145 inom förberedande utbildning för invandrarnas grundläggande utbildning. Samarbetet har intensifierats bl.a. genom grupparbete inom gemensam kultur samt genom projekt och evenemang (t.ex. Toivo Kuulajubileumsåret). Korsholms musikfestspel, Vasa Körfestival Kulturinrättningarna har erbjudit sina tjänster allmänt utanför sina byggnader (t.ex. bibliotekets nätservice och pop up-verksamhet, Museet i kappsäcken, Kulturkarusellen K-65).

55

•

2.2 Effektiv, områdesvis täckande och rätt dimensionerad basservice som beaktar alla invånare rättvist.

Bildningsväsendets verkningsfullhet främjas.

• Mätare: Projektet gällande bildningsväsendets verkningsfullhet genomförs. Ansvarspart: Knookala

Projektet gällande bildningsväsendets verkningsfullhet senareläggs.

•

Servicen för äldre främjar funktionsförmågan, egen aktivitet och delaktighet.

• Mätare: Större antal äldre som bor hemma. Ansvarspart: Kentala

I slutet av år 2013 var andelen äldre som bor hemma 89,4 % (89,1% år 2012).

•

Strukturreformen av äldreservicen fortsätter.

• Mätare: Servicestrukturen inom äldreomsorgen förnyas enligt de godkända riktlinjerna. Ansvarspart: Kentala

Fullmäktige godkände riktlinjerna för servicestrukturen inom äldreomsorgen år 2012. Förverkligandet av åtgärderna har fördröjts. T.ex. det första servicehuset blir klart först sommaren 2014.

•

Mångsidig, alternativ service inom småbarnsfostran erbjuds, t.ex. öppna daghem, familjedagvård och selektivt tillägg.

• Mätare: Antalet olika verksamhetsformer och andelen deltagare. Ansvarspart: Knookala

Småbarnsfostran har utökat klubbverksamheten, förutom den övriga verksamheten; i lekverksamheten (öppen verksamhet + lekpark) deltar 81 barn/dag. I klubbverksamheten deltar 137.

•

Genom rimligt stora undervisningsgrupper säkerställs undervisningens kvalitet.

• Mätare: Undervisningsresurs/ele v. Undervisningsgrupperna s storlek. Ansvarspart: Knookala

•

Servicen stöder barn, unga och familjer, främjar välfärd och

• Mätare: Ungdomsfullmäktige, ungdomsgarantimätare,

56

•

Målet inom den grundläggande utbildningen är att erbjuda undervisning 2 åvh/elev. På hösten 2013 uppfyllde resursen för den grundläggande utbildningen det uppsatta målet.

Ungdomsfullmäktige har sammanträtt 11 gånger. Den multidisciplinära arbetsgruppen sammanträdde 5 gånger. Vad gäller ungdomsgarantin har Vasa kunnat erbjuda en elevplats åt alla sökande. Enligt

hälsa samt stärker delaktighet.

Kollektivtrafiken utvecklas så att den motsvarar invånarnas behov. Behoven i de nya stadsdelarna beaktas då trafikleder

• Mätare: Den regionala kollektivtrafikplanen genomförs i enlighet med projektet Ketju. Ansvarspart: Järvelä

situationen 31.12 hade 576 unga arbetslösa arbetssökande anmält sig till NTM-centralen, och ca 75 % av dem hade inom 3 mån. kunnat erbjudas en sådan plats som ungdomsgarantin förutsätter. Hemmets pärm förankras som en del av Blå bokens program. Inom VAKK:s kompetensprogram för unga vuxna, vilket omfattas av ungdomsgarantin, studerade 25 personer. Välfärdsberättelsen har godkänts av fullmäktige. Hållande av tidfristerna: utkomststödet – ja, barnskyddet – inte helt, hälsovårdsservicen – inom tidsfristerna. Man har producerat de övriga rapporterna och deltagit i indikatorarbetet. Servicestrukturutredningarna har utarbetats: hemoch anstaltsvården samt hälsovårdsservicen. Inom social- och hälsovårdsektorn har under året ordnats forum samt diskussionsmöten för medborgarena (äldreomsorgen, funktionshindrade).

Kollektivtrafiken utvecklas enligt beslutet om servicenivån. Kollektivtrafiken har konkurrensutsatts.

57

•

multidisciplinära arbetsgruppens rapport om förebyggande av utslagning. Pilotprojekt gällande Blå bokens program. Kultur-, ungdoms- och motionsoch idrottsservice med låg tröskel för barn och unga utvecklas. Uppnåendet av de i lagstiftningen föreskrivna tidsfristerna (utkomststöd, barnskydd, handikappservice och hälso- och sjukvård). En barnskyddsplan har utarbetats. Rapporter enligt 12 § i hälso- och sjukvårdslagen om välfärd och hälsa samt välfärdsberättelsen som görs en gång per fullmäktigeperiod. Uppföljning av och deltagande i de nationella indikatorarbetsgrupperna s arbete. Ansvarspart: Knookala, Kentala

och kollektivtrafiken utvecklas.

2.4 Säkerheten, trivseln och miljöns kvalitet utvecklas.

Servicenätsutredningar kopplade till genomförandeprogram met för markanvändningen görs (social- och hälsovård, dagvård, skolor).

• Mätare: Utredningarna utförda. Effektiverad planering. Ansvarspart: Kentala, Knookala

•

Biblioteks-, kultur- och bildningstjänsterna utvecklas som helhet. Förutsättningarna för kultur-, idrotts- och annan fritidsverksamhet på eget initiativ främjas.

• Mätare: Ett kulturpolitiskt program utarbetas och det idrottspolitiska programmet tillämpas. Kasernområdet utvecklas för kulturen. Ansvarspart: Knookala

En välfärdsplan för Vasa 2013–2016 uppgörs.

• Mätare: En välfärdsplan har utarbetats och godkänts. Ansvarspart: Häyry, sektordirektörerna

•

•

Mångsidiga och hinderfria boende- och mobilitetsmöjligheter, som motsvarar äldres och specialgruppers behov, skapas.

• Mätare: Hissbyggande i äldre fastigheter främjas. Bostadsprogrammets tillämpande följs upp. Ansvarspart: Järvelä

Verket för fostran och utbildning har deltagit i utarbetandet av genomförandeprogrammet för markanvändningen och arbetet blir klart år 2014. En servicenätutredning om museerna har utarbetats. Utredningar görs om hälsostationsnätverket och äldreomsorgen. Kasernområdet har utvecklats för kulturanvändning genom ERUF-projektet och evenemang. I Kasern 13-byggnaden har lokaler hyrts ut till kulturaktörer. Utarbetandet av det kulturpolitiska programmet har senarelagts. Det idrottspolitiska programmet har genomförts genom att träningslokaler ordnas för föreningar, understöd beviljas och bra tränings- och Byggandet av friluftsplatser upprätthålls. närmotionsplatsen i Skogsberget pågår. Ledd motion med låg tröskel för olika målgrupper har utökats. Action-verksamheten för åk 1–6 har utökats. I den elektroniska välfärdsberättelsen, som utarbetats år 2013, har ett säkerhetsavsnitt inkluderats. Vasa deltar i projektet Hissen – ett tillgängligt Finland 2017. En avlönad renoveringsassistent och aktiv marknadsföring för hissbyggandet har ökat antalet ansökningar. Bostadsprogramarbetsgruppens arbetssektion följer regelbundet upp genomförandet av bostadsprogrammet. Uppföljningen görs genom en tabell där alla projekt räknas upp, förverkligandet följs tomtvis.

58

2.3 Livskvalitetsservic e som stöder kreativitet, innovationsförmåga, handlingskraft, invånarnas samarbete och möjligheter att delta och påverka.

•

3

Fungerande stadsorganisation: Vasas stadskoncern är produktiv och verkningsfull och främjar kundorienterin g och samhörighet.

3.1 Stadens verksamhet genomförs på ett kundorienterat sätt.

•

Den strategiska planeringen, det sektorövergripande samarbetet och fungerande servicenät och serviceprocesser samt projekt utvecklas.

• Mätare: Från och med 2013 är strategiuppdateringen och budgetberedningen en del av samma process. Ett utvecklingsprojekt för projektverksamheten startas. Utvecklingen av serviceprocesserna fortsätter. Ansvarspart: Stadens ledningsgrupp

Den uppdaterade strategin har godkänts av fullmäktige 17.6.2013 § 97. Stadsstyrelsen har 19.12.2013 § 577 godkänt riktlinjerna för en fortsatt beredning av utvecklandet av centralförvaltningens stödtjänster. Utvecklingsprojektet för projektverksamheten har inte startats. Åtskilliga enskilda processer i förvaltningarna har beskrivits, bl.a. processerna inom museerna och inom tandvården. De nya intranätsidorna kommer att främja samarbetet och processerna. Utvecklandet av de nya intranätsidorna inleddes.

•

Ägarstyrningen utvecklas och öppenheten utökas.

•

Regelbundet hålls olika typer av medborgarforum och växelverkande tillställningar områdesvis och för olika medborgargrupper.

• Mätare: De förnyade koncerndirektiven godkänns och bedömningspraxis utarbetas. Ansvarspart: Finne • Mätare: Arrangerade forum, medborgartillställningar och hörandetillfällen för kommuninvånarna. Ansvarspart: Häyry, sektordirektörerna

Fullmäktige godkände ägarstrategin på hösten. Utvecklandet av koncernstyrningen fortsätter under ledning av en kommitté som stadsstyrelsen tillsatt.

År 2013 ordnades bl.a. fullmäktiges frågetimme och invånarforum. Elektroniska forum som används är webbenkäter, SoftGis och stadens Facebooksidor.

59

Planläggningen genomför interaktiva processer med kommuninvånarna. Energi- och klimatprogrammet genomförs (som projekt) interaktivt med olika intressentgrupper (medborgare, företag, beslutsfattare, tjänstemän).

3.2 Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare.

3.4 Servicen produceras kostnadseffektivt och skatterna,

Ledarskaps- och chefskompetensen utvecklas.

• Mätare: 90 % av cheferna påbörjat förmanspassutbildningen i slutet av 2013. Ansvarspart: Kaunisto

Ca 80 % av förmännen har inlett förmanspassutbildningen i slutet av år 2013.

•

HR-ledarskapssystem och -processer utvecklas.

• Mätare: Interna anvisningar och tillvägagångssätt (bl.a. introduktion) uppdateras, HR-processerna beskrivs och arbetsfördelningen och ansvaren i ledarskapssystemet utreds. Ansvarspart: Kaunisto

En organisationsutredning om HR-stödservicen har inletts. HR-processerna har beskrivits.

•

Organisationskulturern a och verksamhetssätten samordnas till följd av kommunfusionen.

• Mätare: Stödåtgärder i anslutning till förändringsberedskapen tagits i bruk för chefer och arbetstagare år 2013. Kaunisto

Stödåtgärder i anslutning till förändringsberedskapen har i enlighet med planerna vidtagits för chefer och arbetstagare.

•

Ett balanseringsprogram för ekonomin uppgörs.

• Mätare: Ekonomin är i balans i slutet av ekonomiplaneringsperio den. Ansvarspart: Häyry, Finne

Det ekonomiska utfallet för år 2013 är bättre än budgeterat. För att balans ska uppnås under ekonomiplaneringsperioden måste strukturella ändringar genomföras åren 2014 och 2015.

•

Servicenivån, inkomstskattesatsen, fastighetsskattesatsen samt vatten- och

• Mätare: Jämförelsegruppernas medelvärde överskrids och underskrids inte

60

3.3 Stadens ekonomi sköts balanserat och långsiktigt.

•

Enligt stadens egna bedömningar är servicenivån inom den centrala servicen bättre än i jämförelsestäderna. Inkomstskattesatsen och den allmänna fastighetsskattesatsen är högre än medelvärdet. De övriga fastighetsskattesatserna är

avgifterna och taxorna hålls konkurrenskraftig a.

avloppsvattenavgifterna avviker inte väsentligt från nivån i grannkommunerna och jämförelsestäderna.

väsentligt. Ansvarspart: Finne

lägre än medelvärdet. Vattenavgifterna är lägre än för jämförelsegruppen.

•

Enhetskostnaderna för servicen ligger på medelvärdet i jämförelsegruppen.

• Mätare: Jämförelsegruppens medelvärde överskrids inte. Ansvarspart: Finne

Målet nåddes inte, Vasas enhetskostnader är i huvudsak högre än medelvärdet.

•

Den ekonomiska rapporteringen förbättras.

• Mätare: Ett nytt rapporteringssystem tas i bruk. Ansvarspart: Finne

Rapporteringssystemet togs i bruk redan i slutet av år 2012. I början av år 2013 var det problem med det nya ekonomisystemet och man fick rapporteringen att fungera först på sommaren 2013.

61

62 2. EKONOMISKT UTFALL Budgeten består av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel. Tablån över budgetutfallet är uppbyggd på samma sätt. 2.1 Driftsekonomidelens utfall Fullmäktige har i budgeten fastslagit anslag och inkomstuppskattningar på resultatområdesnivå. Den ursprungliga budgeten innefattar anslag för serviceproduktion i hela den ny a kommunen. I dispositionsplanen disponerade förvaltningarna sina anslag mellan resultatenheter och –områden för att rikta dem rätta på verksamheterna. Anslagsändringar som överskridit verksamhetsorgan har beslutits i stadsstyrelsen. Som följd av kommunfusionen ingick i budgeten en r eservering för eventuella harmoniseringsbehov vad gäller verksamheten (bl. a. löner, intern prissättning). De mest väsentliga ändringarna i dispositionsplanerna föranleddes av att Lillkyros stödfunktioner för serviceproduktionen omvandlades enligt ”Vasa modell” till internt prissatta tjänster. Till följd av detta kan dispositionsplanen avvika från den ursprungliga budgeten; de interna utgifterna / inkomsterna kan ha ökat medan de externa utgifterna är i nivå med budgetens bindande nivå. Resultatområdesvisa anslag enligt den ursprungliga och den ändrade budgeten samt dispositionsplanen och utfallet resultatområdesvis presenteras i förvaltningarnas verksamhetsberättelser på sidorna 63-151. Utfallsjämförelsen är uträknad i förhållande till dispositionsplanen. I verksamhetsberättelserna framförs också motiveringar till de största avvikelserna. Anslagens bindande nivå är i fråga om bruttoenheter organnivå, för nettobudgeteringsenheterna har fastslagits en bi ndande nettoutgift. Ett sammandrag över utfallet i fråga om anslagen inom driftsekonomin presenteras på sidorna 157-160. I kolumnen Avvikelse har utfallet jämförts med den ändrade budgeten. - avvikelse med + tecken = inkomsterna har utfallit över och utgifterna under budgeten - avvikelse med - tecken = utgifterna har utfallit över och inkomsterna under budgeten

63

Verksamhetsorgan

Resultatområde

sida

Revisionsnämnden

110 Revisionsväsendet

65

Stadsfullmäktige

120 Stadsfullmäktige

66

Stadsstyrelsen

130 Stadsstyrelsen 131 Förvaltningsservice 133 Personalservice 134 Ekonomisektorn 135 Stadsutvecklingen 136 Planläggningen 140 Understöd 141 Medlemsavgifter 142 Andelar 143 Reserverade anslag 144 Centralt administrerade kostnader 145 Sysselsättning 146 Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till den avgiftsbelagda affärs- och serviceverksamheten

67 70 74 75 77 79 80 81 81 82 83 83 85

150 Områdesnämnden

85

Lillkyro områdesnämnd Social- och hälsovårdsnämnden

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning

Utbildningsnämnden för andra stadiet

200 Social- och hälsovårdsväsendets förvaltning och ekonomi 210 Socialarbete och familjeservice 220 Hem- och anstaltsvård 230 Hälsovårdsservice 239 Specialsjukvård 240 Samarbetsområdet Laihela 300 Förvaltning för småbarnsfostran, grundläggande utbildning och Kuula-institutet 302 Småbarnsfostran 303 Grundläggande utbildning 305 Hemkommunsersättningar för förskola –och grundläggande utbildning 308 Kuula-institutet

86 87 90 94 96 99 99 102 102 103 106 109 109

310 Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 312 Vaasan Lyseon lukio 313 Vasa Gymnasium och Vasa Svenska Aftonläroverk 315 Vasa yrkesinstitut 318 Vasa vuxenutbildningscenter

111 112 113 114 115 117

Direktionen för läroavtalsväsendet

320 Läroavtalsutbildning

118

Direktion för Vaasan työväenopisto

330 Vaasa-opisto

119

Direktionen för Vasa arbetarinstitut

340 Vasa arbetarinstitut

121

64 Fritidsnämnden

Museinämnden

Kultur- och biblioteksnämnden

Teater- och orkesternämnden

Byggnads- och miljönämnden

Tekniska nämnden

350 Fritidsnämndens förvaltning och ekonomi

123 123

351 Idrottsavdelningen 352 Skötsel av idrottsplatser 355 Ungdomsavdelningen

124 125 126

128 361 Österbottens museum 128 362 Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst 130 370 Förvaltnings- och ekonomiserviceenheten 371 Kulturcentret 372 Stadsbiblioteket

131 132 132 133

380 Vasa stadsorkester 381 Vaasan kaupunginteatteri

135 135 136

500 Byggnadstillsynen 501 Miljöskydd 502 Miljölaboratoriet 503 Samarbetsområdet för hälsoövervakningen 504 Samarbetsområdet för veterinärvården

137 137 138 139 140 141

510 Samservice 511 Fastighetssektorn 512 Kommuntekniken 515 Vasa tekniska service 516 Vasa Städservice 517 Vasa Matservice

142 143 144 145 146 147 149

65 REVISIONSNÄMNDEN 110 Revisionsväsendet Verksamhetsidé Revisionsnämnden, som lyder under stadsfullmäktige, sköter om organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin under de år som motsvarar fullmäktiges mandattid och bereder ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin som fullmäktige ska fatta beslut om. Revisionsväsendet ger sin bedömning om utfallet för de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin samt om stadens serviceverksamhet har ordnats på ett ändamålsenligt sätt. Måluppfyllelse Revisionsväsendet bedömer årligen uppnåendet av de av fullmäktige uppställda målen för verksamheten och ekonomin i enlighet med de mål som är bindande i förhållande till revisionsnämnden. De för revisionsväsendet uppställda målen för verksamhetsåret 2013 har uppnåtts. I anslutning till hanteringen av personalriskerna har under år 2013 modellen som togs i bruk 2011 befästs, enligt vilken personal avdelas för att stöda stadens operativa verksamhet. Mål 2013

Intern kontroll och riskhantering

Utvärderingskriterium/ mätare Utvärderingsberättelse för år 2012

Måluppfyllelse Förverkligats

Bedömningsprogram

Förverkligats

Hantering av personalriskerna

Förverkligats

Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1000 €

Ändringar i budgeten

284

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Bokslutet

1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

284

0

0

267

+ 16

0

0

0

0

0

0

284

-284

0

0

-267

+ 16

2013 1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 €

Under verksamhetsåret 2013 verkade sammanlagt 3 revisionsnämnder, sammanlagt 15 möten. Trots detta har man vidareutvecklat funktioner, så att man har kunnat begränsa de ekonomiska utgifterna inom det sammanslagna revisionsväsendet synnerligen väl. Jämfört med bokslutet för år 2012 ökade verksamhetsutgifterna vid kommunsammanslagningen för det sammanslagna revisionsväsendet endast med 2,3 %. Lagstadgade revisionstjänster har under år 2013 fakturerats 72,7 dagar (avtal fr.o.m. 1.6.2013 80 dagar). Personal 31.12. Ordinarie anställda

Heltid 2

Deltid -

Totalt 2

66

STADSFULLMÄKTIGE 120 STADSFULLMÄKTIGE Verksamhetsidé Stadsfullmäktige fungerar som stadens högsta beslutsfattande organ, fattar beslut om riktlinjerna för Vasa stads verksamhet samt om mängden och kvaliteten på den service som ordnas för kommuninvånarna. Fullmäktige godkänner i budgeten och ekonomiplanen målen för verksamheten och ekonomin för stadens sektorer samt fattar beslut om finansieringen av verksamheten. Måluppfyllelse Fullmäktige godkände vid sitt sammanträde i juni en ny stadsstrategi. Vid sammanträdet i november fastställdes budgeten och ekonomiplanen samt de därtill anknutna bindande målen för sektorerna och servicen. Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal Fullmäktigemöten och seminarier, antal Beslut, antal Kostnader €/sammanträde Kostnader €/invånare Övriga mål 2013 Kommunsammanslagningen med Lillkyro genomförs och en kommun som motsvarar pendlingsområdet skapas.

Resurser anvisas för olika funktioner på det sätt som kraven på ekonomisk balans förutsätter i enlighet med den av fullmäktige godkända strategin. Fullmäktige- och fullmäktigegruppordförandenas sammanträden samt fullmäktigegruppernas arbetssätt utvecklas, och informationen till fullmäktigeledamöterna förbättras.

BS 2012 17 206 22 682 4,51

Utvärderingskriterium/ mätare Genomförande av sammanslagningsavtalet med Lillkyro

BG 2013 16 170 32 630 6,08

BS 2013 15 174 58 794 8,95

Måluppfyllelse Genomförandet av de ärenden som överenskommits i avtalet har inletts till övriga delar förutom vad gäller grundande av ett familjeservicecenter.

Förhandlingar med kommunerna i pendlingsområdena. Förverkligande av stadens vision och strategi.

Förhandlingar har förts. Några avtal har inte uppkommit.

Servicestrukturen och organisationen förnyas så att den är i linje med stadens processkarta. Beslutsfattandet i fullmäktige utvecklas.

Förnyandet av servicestrukturerna och organisationen bereddes, men besluten uppsköts till år 2014 Fullmäktige höll 10 sammanträden. För den nya fullmäktigeförsamlingen ordnades 5 introduktionstillfällen. Fullmäktigegruppernas ordförande höll 10 möten. Behandlingen av fullmäktigemotioner har påskyndats på olika sätt och mycket gamla motioner har slutbehandlats. Antalet obehandlade motioner som är över ett år gamla är ännu 34.

Förnyande av fullmäktiges extranet. Fullmäktigeseminarier om aktuella ämnen

Uppföljning av målen som är bindande i förhållande till fullmäktige har skett 2 ggr per år.

Det nya extranet tas snart i bruk. Under året hölls 5 fullmäktigeseminarier om aktuella ämnen.

67 Fullmäktigeinstitutionens betydelse lyfts fram.

Offentlighet och synlighet, imageutveckling, ökat medborgardeltagande och ökade möjligheter till påverkan.

Nya fullmäktige med 67 ledamöter har inlett sitt arbete planenligt. Fullmäktige har en egen Facebook-grupp. Fullmäktiges självvärdering gjordes och resultaten har utnyttjats bl.a. vid uppgörandet av den nya strategin. Medborgarrespons besvaras snabbt både då det gäller Medborgarkiosken och epostförfrågningar.

Fullmäktiges frågestunder för stadsborna 1-2 gånger per år. Riskhanteringspolicyn godkänns

Riskhanteringen utvecklas

Frågestunder har inte ordnats. Riskhanteringsgpolicyn som godkänts av fullmäktige har förankrats bl.a. vid förmanspassutbildningar och andra tillfällen. De i kommunallagen förutsatta ändringarna gjordes i förvaltningsstadgan i fullmäktige i december vad gäller intern kontroll och riskhantering.

Verksamhetsutgifter och -inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 € 392

Disposition s-plan 2013 1 000 € 392

Ändringar i budgeten

Bokslutet

1 000 € +236

Ändrad budget 2013 1 000 € 628

2013 1 000 € 589

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € +39

0

0

0

0

0

0

-392

-392

236

-228

-589 19

+39

STADSSTYRELSEN 130 STADSSTYRELSEN Antal anställda inom centralförvaltningen 31.12 Personal 31.12 Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta

Heltidsanställda 200 18 7

Deltidsanställda 15 2 4

Totalt 215 20 11

Uppgifter Stadsstyrelsen svarar för stadens förvaltning och ekonomi samt för beredningen, verkställigheten och övervakningen av lagligheten av fullmäktiges beslut. Stadsstyrelsen bevakar stadens intressen samt sköter stadens externa relationer. Stadsstyrelse reagerar aktivt på förändringar i verksamhetsmiljön.

68 Måluppfyllelse Stadsstyrelsen var under året tvungen att koncentrera sig på hur man kan få till stånd ekonomiska besparingar och fattade i anslutning till det här flera beslut gällande personalen, såsom gällande extra förmåner, förbud att tillsätta vakanser, minskande av utnyttjandet av vikarier. I alla verksamhetsutgifter strävade man också efter besparingar och de här tillsammans gav resultat och underskottet minskade. Strukturella förändringar bereddes men beslut i anslutning till dessa fattades inte under verksamhetsåret. Målen förverkligades i huvudsak planenligt, men förnyandet av datasystemet inom ekonomin blev man tvungen att avbryta och leverantören byttes ut. Antalet tillställningar och deltagare inom PR-verksamheten var klart mindre än under tidigare år. Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal Antal styrelsesammanträden Beslut, antal Kostnader €/invånare Övriga mål 2013 Staden och stadskoncernen leds så att de mål för verksamheten och ekonomin som stadsfullmäktige har satt förverkligas.

BS 2012 56 1010 19,59 Utvärderingskriterium/ mätare Vid beslutsfattandet beaktas - målen för verksamheten och ekonomin - beslutens överensstämmelse med strategin, - utvecklande av huvudprocesserna, - månatlig uppföljning av budgetutfallet, och vid behov vidtas åtgärder - måluppfyllelsen följs upp 2 gånger per år

BG 2013 60 1000 15,50

BS 2013 57 976 17,93

Måluppfyllelse Uppföljning av förverkligandet av stadens utvecklingsmål. År 2013 genomfördes ett omfattande uppdateringsarbete för stadsstrategin. Den nya smidiga strategin har börjat förverkligas. Bland de mest centrala utvecklingsmålen enligt strategin kan nämnas ingåendet av INKA- och tillväxtavtalen. Huvudprocesserna har utvecklats bl.a. genom omfattande utredningar av stödservicen och organisationsutredningar för bildningsväsendet. Utfallet för målen för verksamheten rapporteras i verksamhetsberättelsen. Det ekonomiska utfallet har följts upp månatligen sedan augusti. Förseningen vid ibruktagandet av ekonomisystemet har försvårat den ekonomiska uppföljningen under räkenskapsperioden.

Styr- och informationssystem som stöder ledningen utvecklas.

Av informationsstyrsystemen har exreport-tillämpningen tagits i bruk vad gäller ekonomi och hälsovård. För personalförvaltningens del uppsköts ibruktagandet till början av år 2014.

Ägarstyrningen utvecklas i förhållande till koncernbolagen, affärsverken och samkommunerna.

De ägarpolitiska riktlinjerna har godkänts i fullmäktige. Samarbete med samkommunerna och de centrala dotterbolagen har intensifierats under verksamhetsåret.

De mest betydande

Upphandlingar som överskrider det

69

Det nya ledningssystemet förankras och organisationen och produktionen och ordnandet av servicen utvecklas.

konkurrensutsättningarna koordineras.

nationella tröskelvärdet har konkurrensutsatts centraliserat och flera nya ramavtal har ingåtts, varvid avtalen bättre omfattar hela stadens verksamhet.

Datasystemen för budgetarbetet och rapporteringen utvecklas.

Ibruktagande av stadens redovisningssystem fortsätter under år 2014. Förnyandet av organisationen bereddes, men besluten uppsköts till år 2014.

Organisationerna för kulturförvaltningen, tekniska sektorn och centralförvaltningen förnyas. Inrättande av en stödservicenämnd utreds. Organiseringen av turismsektorn utvecklas.

Stadens image och varumärke utvecklas.

Kommunikationssamarbetet mellan staden och Vasek utvecklas.

Gemensamma kommunikationsoch marknadsföringsåtgärder utvecklas och genomförs. En årsplan för marknadsföringen utvecklas. Avtal för världsarvskommunerna förverkligas. Stadens externa relationer till intressentgrupper och andra samarbetsparter sköts på ett kvalitativt sätt.

PR-verksamhet, internationell verksamhet och EU-verksamhet samt direkta förbindelser till intressentgrupperna, t.ex. företag, läroanstalter och organisationer.

Turismsektorn omorganiserades och Vasaregionens turism Ab grundades och inledde sin verksamhet i slutet av år 2013. Staden och Vasek har tillsammans genomfört flera kommunikationsåtgärder bl.a. Energy Vaasa, energiambassadören, högskolekampanjen Jackpot. Kommunikationsåtgärderna har mätts och följts upp. Styrgruppen har godkänt Vasaregionens marknadsföringsplan. Världsarvsåtgärderna har följts upp samt besöksantalens utveckling för uppföljning. PR-tillställningar 67 st. och på dessa 6860 deltagare.

Verksamhetsutgifter och -inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositio nsplan 2013 1 000 €

Ändringar i budgeten

Bokslutet

1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

2013 1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 €

3 029

1 299

+373

1 671

1 681

-10

3 689

3 218

+58

3 276

110

-3 165

-3 029

1 919

315

-1 604

-1 571

-3 175

8

70 Stadsstyrelsens budget 2013 i nnehåll också bland annat följande anslag som överförs vid kommunsammanslagningen, vilka i dispositionsplanen har fördelad på v ederbörande resultatområden: - centralförvalning - näringsverksamhet, projekt - Kyrönmaan opisto - Arpeeti - Områdetsnämnd och poster i sammanslagningsavtalet. Stadsstyrelsens budget har korrigerats med överföringar av reserverade anslag i samband med dispositionsplanen. Besparingar uppkom av att en del av de planerade projekten inte genomfördes. 131 FÖRVALTNINGSSERVICE Verksamhetsidé Förvaltningsservicen svarar för sekreterarservicen och berednings- och verkställighetsuppgifterna för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt stadens ledning och sakkunniga. Förvaltningsservicen har också i uppgift att sköta en del av den centraliserat producerade servicen för stadens förvaltning samt ordnandet av den samservice som erbjuds stadsborna. Måluppfyllelse Stadskansliet Fullmäktiges, stadsstyrelsens och allmänna sektionens sammanträden hölls planenligt. I planeringen och förverkligandet av utbildningen för nya förtroendevalda deltog Förvaltningsservicen aktivt. Under våren gjordes grundläggande kartläggningar om Förvaltningsservicens stödservice och utvecklingsåtgärder gällande dessa presenterades. Även dokumentförvaltningen och beslutsfattandet utvecklades och elektronisk mötespraxis togs omfattande i bruk i olika förtroendeorgan. Av stadens informationstidning publicerades 3 nummer och vidare ansvarade kommunikationsenheten om utvecklandet av hela internet, extranet och intranet i sin helhet. De nya webbsidorna tas i bruk i början av år 2014. Ekonomiskt var det ett bra år, då man fick mera inbesparingar än väntat och inkomsterna ökade. Nyckeltal Arbetsmöten, antal Personer som deltagit i mötena tot. Antalet publikationer Antalet informationsmöten Centralregistraturen;registrerade ärenden

BS 2011 834 10 863 5 42 920

BS 2012 882 11 374 5 35 1 063

BG 2013 850 10 500 3 35 900

BS 2013 851 11 297 3 43 943

Den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen Ekonomi- och skuldrådgivningsservicen i Vasaregionen ordnas som samarbete mellan kommunerna i Vasaregionen. Kötiden har varit i genomsnitt 36 dagar, vilket är tydligt mindre än målet 60 dagar på riksnivå. Nyckeltal Kötiden

BG 2013 42 dagar

BS 2013 35,8 dagar

71 It-avdelningen It-avdelningen nådde s ina mål och kunde säkerställa den dat ateknik- och datanätservice som förvaltningen och servicesektorn behöver. Ett flertal nya utvecklingsprojekt inleddes och nya tillämpningar togs i bruk. Staden var aktivt med i utvecklandet av Tieras service genom att delta i olika utvecklingsprojekt och genom ibruktagande av elektronisk kommunikation. Problemen i ekonomiförvaltningssystemen återspeglades på it-avdelningens arbetsmängd och vissa utvecklingsprojekt flyttades framåt. Nyckeltal Antalet servrar Antalet virtuella servrar Antalet arbetsstationer Verksamhetsmål/princip som härletts ur en kritisk framgångsfaktor för staden Utvecklande av en effektiv stödservice

BS 2011 85 132 3 611

BS 2012 99 130 3 980

Måluppfyllelse

Telefonväxeln, översättningsbyrån, postningen och dokumentförvaltningen utvecklas så att de bättre svarar mot kärnprocessernas behov.

Utredningar och utvecklingsförslag gällande stödservicens hela förvaltning, som förvaltningsservicen ansvarar för, gjordes före sommaren.

Produktionen och upphandlingen av grafiska branschens tjänster centraliseras/koordineras.

Ombesörja att datateknikens funktionsduglighet är på hög nivå.

BS 2013 108 190 5034

Mål 2013 Utvärderingskriterium/ mätare

Den elektroniska kommunikationen utvecklas

Utveckla stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens beredningsprocess och trygga smidigheten.

BG 2013 108 150 4500

Den elektroniska beslutsprocessen, kommunikationen och informationsförmedlingen utvecklas.

Fortsatt arbete med att förena telefonoch datatrafiken med hjälp av en s.k. VoiP-lösning.

Instruering och stöd i anslutning till ibruktagande av nya datasystem (bl.a. dokumentförvaltningen,hälsovårdsväsendet, ekonomiförvaltningen, personalförvaltningen). It-avdelningens servicenivå utvecklas.

Utvecklande av den elektroniska kommunikationen inleddes med Tiera, men projektet framskred inte planenligt och genomförandet flyttades till största delen fram till följande år. Resultatet är 35 741 € Kundbelåtenheten har kartlagts inom grafiska tjänsterna och man fick mycket bra respons. Stadsstyrelsen och –fullmäktige har tagit i bruk ett elektroniskt sammanträdessystem och informeringen via extranet har utvecklats. På beredningsprocessens smidighet och kvalitet har fästs speciell uppmärksamhet och beredningsprocessen har förnyats. Utvecklandet av telefon- och datatrafiken har fortsatt och tyngdpunkten har all mer flyttats på mobil- och VoiP-trafiken. Datatekniken har fungerat bra och det har varit lite störningssituationer.

Reservmaskinsalen blev färdig under år 2013 och avsikten är att ”pejla” alla viktiga datasystem och deras lagringssystem.

72

It-avdelningen konkurrensutsatte internetanslutningen, varvid utbildningen och förvaltningen fick egna internetförbindelser. Förnyandet av webbsidorna i sin helhet framskred till ibruktagningsskedet. Den elektroniska kommunikationen utvecklades och e-faktureringen togs i bruk. I lagerhanteringsprogrammet sammanfördes två stora databaser (centrallagrets och hälsovårdsväsendets databaser). En elektronisk mötespraxis togs omfattande i användning.

Informationen sköts så att kommuninvånarna och olika intressentgrupper får tillräcklig och tidsenlig faktabaserad information om stadens verksamhet och service.

Informationstidningen utkommer 3 gånger per år och ca 35 informationsmöten ordnas.

Samservicen utvecklas som en del av stödserviceproduktionen. Webbsidorna, intranet och extranet förnyas tillsammans med Tiera Oy.

Specialgrupper tas bättre i beaktande i kommunikationen.

Användningen av sociala medier effektiveras och interaktiviteten i nätkommunikationen utvecklas.

Helpdesk verksamheten statistikförs och följs upp med olika rapporter. Informationstidningen utkom 3 gånger. Antalet informationsmöten var 43 och antalet meddelanden till medierna 48. På webbsidorna fanns sammanlagt 563 meddelanden (35 % mera än år 2011). I informationstidningen gjordes en kommunikationsenkät. I medieuppföljningen (nätmedier), gav sökningar på Vasa i rubrikerna 5723 gånger träffar. Medborgarkioskservicen besöktes av 3768 och 63 frågor inlämnades dit. I stödserviceutredningen har startandet av en ny kundserviceenhet år 2015 beaktats. Stadens intranet, www-sidorna samt förtroendevaldas extranet kunde redan i produktionsskedet testas delvis. Arbetet fortsätter 2014. Teckenspråkstjänsterna har utvecklats. Sedan november har man kunnat bekanta sig med stadsstyrelsens beslut med hjälp av videon på teckenspråk på stadens Youtube-kanal. Antalet som gillar staden på Facebook har ökar bl.a. genom en kampanj, år 2013 var antalet sammanlagt 4370 (år 2012 var motsvarande tal 680).

73 Twitter-kontot@VaasaVasa har tagits i bruk.

Beslutskommunikationen utvecklas tillsammans med tjänstemän och förtroendevalda.

I artikelserien ”Stadsstyrelsen beslutar” berättade man om stadsstyrelsens beslut i en förkortad form och på ett lättförståeligt sätt på webbsidorna. I artikelserien gjordes 29 artiklar.

Förvaltningarnas kommunikationsansvarigas kunnande förbättras.

Kriskommunikation planeras och övas.

Intern kontroll och riskhantering

Helhetsbedömning av den interna kontrollen och riskhanteringens nivå.

Förmanspassutbildningen behandlade under en dag kommunikation. En kommunikationsutbildningsdag ordnades på våren och hösten. Mentorverksamheten för sociala medier har fortsatt. Informationschefen deltog i beredskapsövningen Pohja-Botten 2013, och responsen därifrån utnyttjades. Förvaltningsservicens interna kontroll är på en bra nivå (3) och riskkartläggningarna har gjorts och åtgärder vidtagits. Risker i anslutning till datasystemen och lokalsäkerheten anses höra till de största riskerna.

Det ekonomiska utfallet Utfallet för förvaltningsservicens ekonomi var bättre än budg eterat. Utgifterna underskreds och inkomsterna överskreds. I resultatområdet ingår grafiska tjänster som en nettobudgeteringsenhet, för vilken det uppställda ekonomiskt målet också överskreds tydligt. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ekonomiska målet för Grafiska tjänsterna

Målnivå under budgetåret

Måluppfyllelse

Resultaträkningen i balans. Grafiska tjänsternas förverkligade nettoinkomst Målet för Grafiska tjänsterna 2013 är ca 42 363 €. är nettoinkomsten 6 780 € Nettoberäkningar presenteras på sidan 163

Förvaltningsservice

Verksamhetsut gifter Verksamhetsin komster Verksamhetsbi drag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionspl an 2013

Ändringar i budgeten

Ändrad budget 2013

1 000 €

1 000 €

1 000 €

2013 1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 €

-5 098

5 572

+398

5 970

5 693

+277

1 813

1 898

0

1 898

2 061

+163

- 3 285

-3 674

398

-4 071

- 3 632

+ 440

-

Bokslutet

402

74

Verksamhetsutgifterna och -inkomsterna inbegriper också enheten Grafiska tjänster som ingår i nettobudgeteringen och vars nettoinverkan är +42 363 €. För den övriga förvaltningsservicens del har inbesparingar uppstått till följd av obesatta tjänster och befattningar samt semestrar utan lön. För kommunikationens del överförs en del av projekten att förverkligas under år 2014. Överföringen av turistbyrån till Vasaregionens Turism Ab i början av år 2014 inverkade på så sätt att en del av projekten inte kunde genoföras under år 2013. It-avdelningens inkomster har ökat då nya enheter har inkluderats i faktureringen. 133 PERSONALSERVICE Verksamhetsidé Enligt Vasa stads personalstrategi är staden en rättvis arbetsgivare. Verksamhetsidén för stadens personalservice är att i enlighet med personal- och servicestrategin se till att staden har en kompetent, välmående och rätt dimensionerad personal som producerar och ordnar högklassig service i tillräcklig omfattning och på ett ekonomiskt sätt för stadens invånare. Verksamhetsutgifter och -inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositions plan 2013 1 000 €

Budget ändringar

Ändrad budget

Bokslutet 2013

Avvikelse (inverkan på resultatet)

1 000 €

1 000 €

1 000 €

1 000 €

-5 074

-5 329

+266

5 595

5 671

-76

1 540

1 596

0

1 596

1 694

+98

-3 533

-3 733

266

-3 999

-3 977

+22

Måluppfyllelse Ett verksamhetsmål som har härletts ur stadens kritiska framgångsfaktor är inledande och verkställande av delområdena i personalstrategin. Som viktiga mål för personalservicen för år 2013 fastställdes utvecklande av Hr-ledarskapssystemet, ledaskaps- och förmanskompetensen samt en sammanjämkning av kulturer och verksamhetssätt i och med kommunsammanslagningar. Som mätare upptogs utarbetande av stadens interna anvisningar och verksamhetsmetoder samt att 90 % av förmännen har inlett sin Förmanspassutbildning vid utgången av år 2013. Målet var även stödåtgärder (Vasa stads verksamhetsmetoder, introducering i förvaltningens stadgar) i anslutning till ändringsberedskap förverkligas för den personals del som överförs i och med kommunsammanslutningen. En organisationsutredning om Hr-stödservicen inleddes och hr-processer beskrevs. 146 förmän inledde sin förmanspassutbildning år 2013. För personalen som överfördes till följd av kommunsammanslagningen ordnades tre intoduceringstillfällen. Stödåtgärderna för förmän och arbetstagare i anslutning till ändringsberedskapen genomfördes i enlighet med planerna.

75 Mål 2013 Personalstrategins delområden påbörjas och verkställs

Övriga mål 2013 Intern kontroll och riskhantering

Utvärderingskriterium/ mätare Utvecklande av HRledarskapssystemet Ledarskaps- och förmanskompetensen utvecklas. Kulturell sammanjämkning i och med kommunsammanslagningarna.

Utvärderingskriterium/ mätare Stadens riskhanteringspolitik följs. Personalomsättningen minskas.

Måluppfyllelse En organisationsutredning gällande Hrstödservicen har inletts. Hr-processer har beskrivits. Cirka 80 % av förmännen har inlett förmanspassutbildningen i slutet av 2013. Stödåtgärderna för förmän och arbetstagare i anslutning till ändringsberedskapen genomfördes i enlighet med planerna. Personalrapporten 2013 utarbetas under våren 2014. Måluppfyllelse En riskkartläggningsrapport har utarbetats. Antalet visstidsanställda har bibehållits oförändrad.

134 EKONOMISEKTORN Verksamhetsidé och uppgift Ekonomisektorns verksamhetsidé är att stöda ledningen och styrningen av stadskoncernen, beslutsfattarna och serviceproducenterna genom att svara för skötseln av stadens ekonomiplanering, ekonomi- och upphandlingsservice, finansiering och investeringar, koncernstyrning samt se till att styr- och uppföljningssystemen fungerar och utvecklas. Ekonomiservicen ansvarar för skötseln och utvecklingen av följande uppgifter inom stadskoncernen: redovisningen inklusive upprättandet av stadens och stadskoncernens bokslut, ekonomistatistiken, beskattningen (särskilt moms), de ope rativa uppgifterna inom finansieringen, skötseln av betalningsrörelsen, inköps- och försäljningsfakturaprocessen samt indrivningen. Verksamhetsmiljö Ekonomisektorn följer hur det riksomfattande kommunstrukturprojektet avancerar och utvecklas. Kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro förverkligades 1.1.2013. Ekonomisektorn förbereder sig för ändringarna i kommunstrukturen genom att intensifiera samarbetet med kommunerna, samkommunerna och de kommunägda bolagen. Att utveckla verksamhetsprocesser och datasystem har under flera år varit ett av ekonomisektorns budgetmål. Datasystemen har målmedvetet förnyats, och arbetet med att utveckla ekonomisektorns datasystem fortsätter under de kommande åren. Måluppfyllelse Arbetet med att utveckla datasystemen har fortsatt under verksamhetsåret. Nätfakturering har tagits i bruk. Även bl.a. det ekonomiska rapporteringssystemet (Exreport) förnyades. Ibruktagandet av det nya redovisningssystemet har fördröjts och fortgår 2014. I ekonomiplaneringen har balanseringen av ekonomin varit i fokus på grund av stadens försvagade ekonomiska situation. Arbetet med att utveckla koncernstyrningen har fortsatt. I och med kommunsammanslagningen fogades Vähänkyrön Vuokratalot Koy och Kyrönmaan Jätevesi Oy till koncernen. Nya bolag som grundades var Fab Vasa Teaterparkering och Vasaregionens Turism Ab. Till följd av ändringen i kommunallagen har bolagiseringsutredningar inletts inom vissa verksamhetsområden.

76 Under år 2013 har upphandlingsservicecentralen koncentrerat sig på att öka på av talens omfattning och ge förvaltningarna anvisningar om goda upphandlingspraxiser. Även en ny auditeringsprocess för serviceupphandling har utvecklats. Under året genomfördes ett projekt i anslutning till transporttjänster och optimering av logistiken samt ett projekt för sammanslagning av lager. Samarbetet med Vasa Företagare har man också strävat efter att effektivera. Med sjukvårdsdistriktet har en samarbetsutredning i anslutning till lagerfunktionerna gjorts. Verksamhetsmål/princ ip som härletts ur en kritisk framgångsfaktor för staden Stadens verksamhet genomförs på ett kundorienterat sätt. Stadens ägarpolicy och koncernstyrning är tydligt fastställda.

Förvaltningens centrala mål

Mål 2013

Måluppfyllelse

Elektroniska tjänster

Ökande av stadens etjänster

Nätfakturering har tagits i bruk.

Intensifiering av koncernstyrningen och ökad öppenhet

Ökad koncernrapportering och ökat samarbete

Servicen produceras kostnadseffektivt.

Utvecklande av verksamhetsprocesse rna och datasystemen

Produktifiering av tjänsterna

Ägarpolitiska programmet har godkänts i fullmäktige. Utvecklande av koncernstyrningen fortsätter 2014. Produktifieringen av tjänster har inte framskridit I utvecklingsverksamheten har man koncentrerat sig på utvecklande av redovisningssystemet.

Utvecklande av datasystemen enligt verksamhetens fokusområden. Utvidgningen, tydliggörandet och elektroniseringen av upphandlingsprocessen.

Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare.

Förbättrande av personalens ork i arbetet och effektivering av arbetet för trivseln på arbetsplatsen.

Förbättring av resultaten från enkäten om arbetstrivsel och bibehållande av sjukfrånvaron på en nivå under medeltalet för staden.

Avtalstäckningen för upphandlingar har utökats. Auditeringen av tjänsters upphandlingsprocesser har utvecklats. Enkäten gällande arbetstrivseln genomfördes inte 2013.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Disposition splan 2013 1 000 €

Ändringar i budgeten

Bokslutet

1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

2013 1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 €

4 377

4 503

+106

4 640

4 737

-97

386

392

0

392

465

+74

-3 991

-4 111

106

-4 248

-4 272

+23

25

77 135 STADSUTVECKLINGEN Verksamhetsidé Stadsutvecklingen har till uppgift att förutse och aktivt sköta den r egionala livskraftspolitiken, att sköta områdesutvecklings- och regionsamarbetet samt att delta i program i anslutning till stadspolitiken. Därtill sköter stadsutvecklingen uppgifter i anslutning till stadsstrategierna, deltar i utvecklingen av förvaltningen, producerar informations- och statistikmaterial samt som en n y uppgift EU-finansieringskällors uppföljning och utvärdering. Stadsutvecklingen representerar hela staden i olika internationella nätverk. Måluppfyllelse Under verksamhetsåret skapades nya verksamhetsmetoder både r egionalt och mellan regionen och staten. Vasa lyckades i sina båda viktiga mål genom att komma med både i tillväxtavtalet och i programmet Innovativa städer. Vasas ställning som ett beaktansvärt tillväxtcenter förstärks genom båda programmen och samarbetsmetoderna mellan staden, näringslivet samt universiteten har förbättrats. Syftet med tillväxtavtalet är att stärka regionens konkurrenskraft i samarbete mellan staten, regionens kommuner och övriga aktörer. Syftet med tillväxtavtalet är att stöda det nationella målet och Vasaregionens mål att i Finland skapa Europas ledande energiteknologikluster fram till år 2030. Detta förverkligas genom att förstärka Vasa stadsregions livskraft och internationella konkurrensförmåga, en hål lbar utveckling inom samhällsstrukturen samt social sammanhållning. Man beredde tillväxtavtalet mot det gemensamma målet med olika nyckelaktörer i regionen. Följande parter undertecknade avtalet 20.12.2013: Arbets- och näringsministeriet, Undervisningsoch kulturministeriet, Kommunikationsministeriet, Miljöministeriet, Finansministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet, NTM-centralen i Österbotten, Österbottens förbund, Vasa högskolekonsertium och Vasa stad/VASEK. Syftet med programmet Innovativa städer (INKA) är att skapa kompetens på hö g nivå, ny affärsverksamhet och nya företag och på det här sättet skapa nya arbetsplatser. Programmet utmanar stadsregionerna att skapa nya på kompetens baserade utvecklingsmiljöer och pionjärmarknader för affärsverksamhet. Utgångspunkten är ett effektivt samarbete mellan forskningen, utbildningen, företagen och den of fentliga förvaltningen och att samla resurserna. Metoderna är en ny typ av utvecklingsmiljöer, skapande av pionjärmarknader samt samarbete på nationell och internationell nivå för utnyttjande av kompetensen. Arbets- och näringsministeriet har 17.6.2013 godkänt fem nationella teman till programmet och de stadsregioner som har ledaransvaret för dessa. Vasa stadsregion ansvarar för temat Hållbara energilösningar. Inom projektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor har man ansökt om EU-stöd och syftet med detta är att förbättra trafikförbindelsen mellan norra Sverige och västra Finland. Inom projektet planeras, byggs och förbättras trafikförbindelser med hjälp av nya trafikmodeller och kostnadseffektiva lösningar samt genom att utnyttja flera olika logistikformer. Europeiska kommissionen har beviljat 6,129 miljoner euro för projektet. Ett positivt finansieringsbeslut är ett fint resultat. Åtgärderna kommer att ha en märkbar inverkan på den ekonomiska stimulansen i regionen och ett perifert områdes nåbarhet. På EU nivå har Vasa-Umeå transportrutts betydelse således identifierats. Kommunstrukturlagen som styr kommunstrukturreformen trädde i kraft 1.7.2013. Den förpliktar Vasaregionens kommuner att göra en kommunsammanslagningsutredning inom sitt pendlingsområde. Staden ansökte vid finansministeriet om tillsättande av en s ärskild kommunindelningsutredning, men påbörjandet av den och därtill anslutande utredningar flyttades till år 2014.

78 Vidareutvecklandet av en interaktiv strategiprocess har förverkligats planenligt. Stadsfullmäktige godkände den nya strategin i juni 2013 och det fortsatta arbetet inleddes hösten 2013. Anpassande av strategiprocessen till budgettidtabellen har förverkligats delvis. Arbetet med detta fortsätter. Den utvidgade kommunens inverkningar har beaktats i strategierna. Stadsdelen Lillkyro är en del av Vasa stads strategi. Näringspolitiska programmet kommer att gälla hela Vasaregionen. Om saken beslutades på hösten 2013. Under resten av året försökte man hitta en gemensam syn. Därför flyttades näringspolitiska programmets egentliga begynnelsetidpunkt till början av år 2014. Mål 2013 Utarbetande av ett tillväxtavtal för Vasaregionen tillsammans med regionens nyckelaktörer. Aktivt främjande av kommunstrukturreformen och uppgörande av utredningar som anknyter till den. Vidareutveckling av den interaktiva strategiprocessen. Utarbetande av ett näringspolitiskt program Förutseende rekrytering inom stadsutvecklingen.

Utvärderingskriterium/ mätare Ett tillväxtavtal har uppgjorts.

Måluppfyllelse

Utredningar uppgjorts enligt överenskommen tidtabell.

Inledandet av en kommunindelningsutredning och därtill anslutande utredningar flyttades till år 2014.

Strategiprocessen har anpassats till budgettidtabellen och den utvidgade kommunens inverkningar har beaktats. Ett näringspolitiskt program har utarbetats enligt överenskommen tidtabell

Strategiprocessen har utvecklats. Sammanjämkningen med budgettidtabellen har förverkligats delvis. Stadsdelen Lillkyro är en del av Vasa stads strategi. Utarbetande av en livskraftsstrategi flyttades till år 2014.

Personalkontinuiteten tryggad.

För en befattning erhölls inte tillsättningstillstånd.

Tillväxtavtalet har undertecknats 20.12.2013.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

Förändringar i budgeten 1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

606

Utfall 2013 1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 €

773

+673

1 446

917

+529

20

20

0

20

30

+10

-586

-753

673

-1 426

-887

+539

Till stadsutvecklingen hör två resultatenheter: stadsutveckligen och utvecklande av näringsgrenar. I enlighet med den ny a praxisen antecknades i Stadsutvecklingen även utgifterna för regional utveckling, ERUF-medfinansiering och kommunfinansieringsandelar för ESF-projekt. Inbesparingar uppstod i sin helhet 529 000 €, av vilket nästan hälften, dvs. 253 000 € erhölls från ERUF-medfinansiering. Av ESF-projektens kommunandelar besparades 44 000 €. Ovan nämnda inbesparingar berodde på att inga nya projekt inleddes under berättelseåret, eftersom strukturfondens programperiod 2007-2013 upphörde. Från regional utveckling besparades 100 000 €, då utredningarna flyttades till år 2014. Från utvecklande av näringsgrenar besparades 70 000 €, då man för externa projekt och projektet Innovativa städer (INKA) hade förberett sig inför större utgifter. Av s tadsutvecklingens verkliga verksamhetsutgifter besparades 61 000 €, vilket i huvudsak berodde på att tillsättandet av en vakans flyttades fram.

79 136 PLANLÄGGNINGEN Planläggningens grundläggande uppgift är att producera program som förverkligar stadens strategiska mål, stadsplaner samt utredningar i anslutning till dem. Med en interaktiv planering och riktgivande styrning skapar vi förutsättningar för byggande av ekologiskt hållbara, fungerande, trygga och trivsamma miljöer för stadens och stadsregionens invånare, företag och olika aktörer. Måluppfyllelse Berättelseåret var en utmaning för Planläggningen. Under året fattades i genomsnitt en tredjedel av Planläggningens personalresurser och flytten till Tekniska verket var betydande och tidskrävande. Planläggningens mål är till största delen direkt härledda ur stadens strategiska mål och de förverkligades nästan planenligt. Kommunerna i regionen deltog i utarbetandet av en strukturmodell för Vasaregionen. Planläggningen hade ansvaret för ledningen av programmeringsarbetet och rapporteringen beträffande bostadsprogrammet 2012-2014. Bostadsprogrammet kommer i fortsättningen att vara en del av genomförandeprogrammet för markanvändningen och det grundläggande arbetet i anslutning därtill gjordes under år 2013. Bostadsbyggandet mattades av under berättelseåret och det i bostadsprogrammet angivna målet 500 bostäder per år uppfylldes inte. Beslut om Vasa generalplan 2030 erhölls av förvaltningsdomstolen och 95 % av innehållet i planen godkändes. Generalplanen framskred dock till högsta förvaltningsdomstolen. Delgeneralplanen för Torkkola vindkraftsområde vann laga kraft. Viktiga kompletteringsbyggnadsobjekt i centrum lyftes fram via en arkitekttävling. I en allmän arkitekttävling om travbanan erhölls 63 förslag och via en av privata aktörer ordnad tävling för inbjudna om Flickskolan erhölls som grund för detaljplanläggningen ett fräscht och fungerande förslag som beaktar stadsstrukturen. Därtill ordnades en partiell planeringstävling om busstationsområdet som fortsättning på den nya detaljplaneändringens utkastskede och för val av utvecklingspartner. Vad gäller planerna för affärsområdena kunde delgeneralplanen för Risö, Liselund och Kungsgårdens område samt detaljplaneändringen för området Risö framskrida i och med att Etapp 1 av landskapsplanen godkändes. Detaljplaneringen av Eilos triangel i Tervajoki, Långskogen II och Gamla hamnens område startade. Detaljplaneändringarna för Nummen koulu, Klemetsö anläggningsområde och en bollhall på allaktivitetsområdet i Sandviken framskred till utkastskedet. Planerna för områdena Bockska hörnet, Böle II och Karra var offentligt framlagda och framskred till den avslutande processen. Detaljplanerna för Bobäck daghems område, Vasa hamns område, Sandvikens idrottsområde, Teaterkvarteret, Backbrunnsvägen 1, Vikinga, Korsningen av Förbindelsevägen – Karlebyvägen och Norra Klemetsö II vann laga kraft. Detaljplanesaldot var det bästa under det här årtusendet. En del av Planläggningens mål kommer från tekniska sektorn. De utföll planenligt. En gemensam modell för kalkylering av ekonomin i fråga om planerna utarbetades, Planläggningen deltog i arbetet med prognostisering av personalbehoven och i utvecklandet och ibruktagandet av en gemensam modell för den interna kontrollen och riskhanteringen. Övriga mål 2013

Utvärderingskriterium/mätare

Måluppfyllelse

Informationen och växelverkan utvecklas

Kundenkäter

Responsförfrågningar genomfördes vid seminarier. Under årets lopp ordnades 50 evenemang, där Planläggningen var arrangör eller inledare. Planläggningens webbsidor förnyades. Webbplatsen NaturVasa kompletterades med naturtypsinformation.

80

Det av st godkända planläggningsprogrammet 2012-2013 förverkligas.

Intern kontroll och riskhantering

Tillvägagångssätten inom processerna förtydligas. Framskridit i enlighet med planläggningsprogrammet 2012-2013

Rapportering om den interna kontrollen och riskhanteringen utgående från en enhetlig modell.

Processbokens huvudlinjer fastställdes och är i bruk. Nästan alla objekt framskred i enlighet med den tidtabell som anges i planläggningsprogrammet 2012-2013, förutom Kungsgården, Sundom centrum, Gerbybrinken och KWH Pipes områden (Uponor Infra). Planändringen för området Kronan stannade upp i och med Kemiras flytt från Vasa. De godkända detaljplanerna omfattade en våningsyta på 470 158 m². Naturutredningsområdena på detaljplaneobjekten omfattade totalt 260 ha och generalplaneobjekten omfattade 2365 ha. 79 planeringsbehovsärenden och undantag bereddes. Utgående från en enhetlig modell gjordes en risktabell, riskmatris och riskhanteringsplan.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Disposition splan 2013 1 000 €

Ändringar i budgeten

Bokslutet

1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

2013 1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 €

2 411

2 411

+1

2 412

2 060

+352

45

45

0

45

76

+31

-2 366

-2 366

1

-2 367

-1 984

+383

Till Planläggningen hör två resultatenheter: 1218 planläggning och 1219 pl anläggningens konsultservice. Den totala inbesparingen var 352 000 €, varav 228 000 € bes tod av löneinbesparingar. Inbesparingar uppkom i och med obesatta tjänster, olika typer av oavlönade ledigheter och långa sjukledigheter. I köp av konsulttjänster gjordes en inbesparing på 100 000 €. En del av planprojekten hade förverkligats förmånligare än de u rsprungliga beräkningarna och en del av det slutliga förverkligandet av projekt sköts fram till följande år. Flyttkostnaderna blev 30 000 € mindre än beräknat. De ökade inkomsterna berodde på genomfakturering.

UNDERSTÖD, MEDLEMSAVGIFTER OCH ANDELAR Dessa hörde i den ur sprungliga budgeten till samma resultatområde för vilket beviljades anslag 4 876 000 €, inkomstbudgeten var 15 000 €. Enligt kalkylstrukturen som togs i bruk 2013 är dessa tre separata resultatområden 140 Understöd, 141 Medlemsavgifter och 142 Andelar. 140 UNDERSTÖD Under året betalades totalt 1 433 987 euro i understöd. U nderstödsanslag användes som verksamhetsunderstöd för sammanslutningar och föreningar 807 066 euro samt för donationstjänster och stärkande av kunskapsgrunden 626 921 euro.

81 Mottagarna av de s törsta verksamhetsunderstöden är Wasa Footballscup Oy, som beviljades 160 000 euro för byggande av en övertryckshall, Stiftelsen för Vasa universitet 90 000 euro, Högskolestiftelsen i Österbotten 45 000 euro, Vasa sommaruniversitet 50 000 euro, Vasa Operastiftelse 40 000 euro samt Musikfestspelen Korsholm 40 000 euro. Evenemang som ordnades i Vasa under året understöddes med 53 500 euro. För donationstjänster användes i enlighet med gällande beslut 441 000 euro. Om användningen av ett anslag på 200 000 euro som reserverats för förstärkande av kompetensgrunden beslutade stadsstyrelsen 11.3.2013 § 123. Högskolekonsortiet ska rapportera stadsstyrelsen om projektens förverkligande i början av år 2014. Som Vasas andel för Medibothnia-projektet betalades 35 921 euro. Dispositionsplan 2013 1 000 € 1 355 15 -1 340

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € 194 44 150

Ändrad budget 2013 1 000 € 1 548 59 -1 489

Bokslutet 2013

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € +114 -15 +99

1 000 € 1 434 44 -1 390

I budgeten hade reserverats anslag för anskaffning av en räddningsbåt till Vaasan meripelastusseura ry. Anskaffningen förverkligades inte 2013, varför anslaget inbesparades. Tilläggsanslag beviljades under året bl.a. till Wasa Footballcup Oy, som understöd för byggande av en övertryckshall för juniorfotbollen (fg 19.8.2013 § 109) samt en i nkomstföring från allmänna understödsfonden till understöden. 141 MEDLEMSAVGIFTER Medlemsavgifter betalades under året 422 081 euro. De största medlemsavgifterna var Finlands Kommunförbund 184 127 euro, Kommunala arbetsmarknadsverket 47 620 euro och Österbottens Turism 88 605 euro.

Verksamhetsutgifter

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositions -plan 2013 1 000 €

Förändringar i budgeten 2013 1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

Bokslutet 2013

414

463

0

463

427

1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € +36

142 ANDELAR I andelarna, sammanlagt 4 447 345 euro, ingår som de största samkommunen Vasaregionens Arenor Samkommun (992 692 euro), Österbottens förbund (1 245 451 euro) och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (927 600 euro), Vasaregionens Utveckling Ab Vasek 920 150 euro samt Oy Vaasa Parks 222 000 €.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster

Dispositions -plan 2013 1 000 € 4 386 47

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € +70 0

Ändrad budget 2013 1 000 € 4 456 47

Bokslutet 2013 1 000 € 4 447 47

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € +8 0

82 Verksamhetsbidrag Avskrivningar

-4 339

70

-4 408

-4 400 362

+8

STÖDANDE AV NÄRINGSGRENAR I den ursprungliga budgeten var resultatområdets anslag 1 685 000 euro och inkomstbudgeten 47 000 euro. I dispositionsplanen har anslaget riktats enligt följande: - sammarknadsföring av turismen (394 000 euro) till resultatområdet 131 förvaltningsservice - näringslivsprojekt (167 000 euro) till resultatområdet 135 stadsutveckling - serviceavtalet (tot. utgiftsanslag 1 124 000 euro, inkomstbudget 47 000 euro) mellan Vasaregionens Utveckling Ab Vasek samt Vasa stad och Oy Vaasa Parks Ab till resultatområdet 142 andelar. Anslagsutfallet ingår i utfallet för ovan nämnda resultatområde.

HEMKOMMUNSERSÄTTNINGAR I den ur sprungliga budgeten budgeterades ett anslag på 4 659 000 euro och i inkomstbudgeten 905 000 euro på de t här resultatområdet. I dispositionsplanen överfördes resultatområdet till nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Om utfallet finns en redogörelse i nämndens för småbarnsfostran och grundläggande utbildning verksamhetsberättelse.

RESERVERADE ANSLAG För resultatområdet reserverades i den u rsprungliga budgeten 11,9 miljoner euro för verksamhetsutgifterna, inkomstbudgeten var 2,853 miljoner euro. I anslaget ingick både de egentliga reserverade anslagen, som med olika beslut överförs till den förvaltning som förverkligar verksamheten och anslag för uppgifter som administreras centraliserat (bl.a. pensioner, försäkringsavgifter). I den nya redovisningsstrukturen bildades två resultatområden av resultatområdet, 143 Reserverade anslag samt 144 Centralt administrerade kostnader. 143 RESERVERADE ANSLAG

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Dispositionsplan 2013 1 000 € 2 851 2 857 +6

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € +57 -58 115

Ändrad budget 2013 1 000 € 2 908 2 799 -109

Bokslutet 2013 1 000 € 640 5 846 +5 206

Avvikelse (inverkan på resultatet) € +2 268 +3 047 +5 315

I utfallet för anslaget ingår bl.a. en ändring i semesterlöneperiodiseringen ca 530 000 euro. I inkomsterna ingår som en större post sammanslagningsersättningen i anslutning till kommunsammanslagningen och en ersättning för statsandelsminskningen. Anslag har på bas is av besluten överförts till förvaltningarna 2,441 miljoner euro; anslag har överförts bl.a. till tekniska sektorn (reservering för sanering av förorenad mark) och till stadsstyrelsens övriga resultatområden (bl.a. utvecklingspengar, ERUF-medfinansiering).

83 Sjukförsäkringsersättningar som budgeterats i lönereserveringen har överförts till förvaltningarna på basis av utfallen 2,384 miljoner euro. Budgetändringarna utgör i nettobelopp 57 000 euro. Anslag har budgeterats i lönereserveringen för inverkningarna av justeringspotten i enlighet med avtalet för år 2013. Förvaltningarna har täckt höjningarna inom ramen för sina budgeter, varvid reserveringen har inbesparats. 144 CENTRALT ADMINISTRERADE KOSTNADER

Verksamhetsutgifter

Dispositionsplan 2013 1 000 € 9 162

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € -1 111

Ändrad budget 2013 1 000 € 8 051

Bokslutet 2013 1 000 € 7 734

Avvikelse (inverkan på resultatet) € +317

Den största posten i de förverkligade utgifterna är de pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifterna 8,4 miljoner euro. Budgetändringen inbegriper bl.a. överföring av anslag för förtidspensioner och för budgetering av omplaceringar till de förvaltningars budgeter, där de förverkligade kostnaderna har antecknats. 145 SYSSELSÄTTNING Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att ordna sysselsättning med lönesubvention för långtidsarbetslösa Vasabor, sommarjobb för skolelever och studerande från Vasa samt att erbjuda civiltjänstgöringsplatser till vasabor som ska göra sin civiltjänst. Sysselsättningsåtgärderna riktas på sysselsättning med lönesubvention. Måluppfyllelse Sysselsättande av långtidsarbetslösa överskreds både f inansiellt och på månadsnivå. Målet var 1000 mån./år och förverkligandet 1792 mån. På detta inverkade att det var lätt att få lönesubvention år 2013 oc h förvaltningarnas aktiva inställning till sysselsättning med lönesubvention ökade i och med rekryteringsförbudet. Höstens samarbetsförhandlingar var ett hinder för TE-byråns beviljande av lönesubvention och informationen nådde inte förvaltningarna i tid. Anställningsförhållanden ingicks fastän lönesubvention inte beviljades. 2-4 månaders förlängningar av arbetsavtal beviljades 24 st. med sökandens ekonomiska situation som motivering samt att det på arbetsstället fanns ett stort behov av att sysselsätta arbetstagaren. Anslaget för skolelevers och studerandens sommarjobb överskreds. Ungdomar sysselsattes för 542 månader och med sommarjobbsedel understödde man 54 ungdomar att få sommarjobb. I början av sommaren såg det ut som att finnas gott om anslag för sysselsättning och man satsade mera på sommarjobben.

84

Verksamhetsmål/princip som Mål/målnivå för år 2013 Måluppfyllelse härletts ur en kritisk 2013 framgångsfaktor för staden Sysselsättande av Långtidsarbetslösa och unga under 25 Vid stadens ämbetsverk och långtidsarbetslösa och unga år anställs i halvt års inrättningar sysselsattes under 25 år. arbetsförhållanden vid stadens enheter personer med lönesubventioner så jämt fördelat under året som möjligt under 1792 månader. under ca 1000 månaders tid. 2−4 månaders förlängningstider beviljas ca 7 st., det viktigaste kriteriet är den ekonomiska situationen. Stadens egen förlängning 2−4 mån. beviljades 24 personer. Sysselsättningsfrämjande verksamhet Övriga projekt Målen för projekten har uppnåtts inom andra projekt gynnas. på avsett sätt. Att genom köpserviceavtal Målen för de köpserviceavtal som Inom Jupiter-stiftelsen deltog stöda långtidsarbetslösas, uppgörs årligen samt totalt 998 personer i projekt och ungdomars och andra svårt arbetsorienteringsdagar (via projekt ca arbetsorientering, av vilka 367 sysselsattas deltagande i 190 personer, tot. 21 600 personer var nya. Antalet projekt och arbetsorientering arbetsorienteringsdagar) / kostnaderna arbetsorienteringsdagar uppgick inom Jupiter-stiftelsen. högst 1 200 000 euro. till 19691.

För skolelever och studerande ordnas sommararbetsplatser.

Sommararbetsplatser ordnas. för skolelever och studerande för ca 500 månader.

Säkerställande av civiltjänstgöringsplatser

10 st. civiltjänstgöringsplatser utöver förvaltningarnas egna platser.

De mål som Jupiter-stiftelsen uppställt överskreds. Jupiterstiftelsen har beviljats 1,2 miljoner € i understöd, och vidare ett understöd på 183 264 € för genomförande av projekten. Med anslaget för sommararbetsplatser ordnades för skolelever och studerande sommararbete under 542 månader vid stadens ämbetsverk och inrättningar. Med sommarjobbssedeln understöddes 54 ungdomars sommararbete under en månad. Antalet civiltjänstgöringspliktiga har varit 16, av vilkas tio personers tjänstgöring fortsatte sedan år 2012 och fem personers tjänstgöringsskyldighet fortsatte år 2013.

Verksamhetsutgifter och -inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1 000 € 4 133 423 -3 710

Dispositionsplan 2013 1 000 € 4 133 423 -3 710

Ändringar i budgeten 1 000 € -3 214 0 3 214

Nettobindighet, nettoberäkningen har presenterats på sidan 163.

Ändrad budget 2013 1 000 € 919 423 -496

Bokslutet 2013 1 000 € -1 809 50 -1 759

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € -890 -373 -1 263

85

146 ANDELAR I SÄRREDOVISADE AFFÄRSVERK SAMT KOSTNADER SOM HÄNFÖR SIG TILL AFFÄRSVERKSAMHETEN OCH DEN AVGIFTSBELAGDA SERVICEVERKSAMHETEN Det ekonomiska utfallet Vasas andel av räddningsväsendets utgifter 2013 var enligt den ursprungliga budgeten 4 911 911 euro. Direktionen för Österbottens räddningsverk beslöt 5.2.2014 § 4 a tt till kommunerna återbärs totalt 300 000 euro av räddningsväsendets överskott för år 2013, Vasas andel av återbäringen var ca 132.000 euro. I resultatområdet ingår vidare bl.a. ledningscentralens utgifter samt ersättning för anläggande och service av brandvattenanordningar som ska betalas till Vasa Vatten, 40 000 euro. Inkomsterna bildas av allmänna förvaltningens kostnader och övriga kostnader som hänför sig till affärsverk, produktionsstödserviceenheter samt normfinansierade läroanstalter. Inkomstöverskridningen förklaras till stor del med inbesparingsprogrammet som ingår i dispositionsplanen för år 2013 (st 3.6.2013 § 292). Inbesparingen riktades till nettoenheterna genom intern fakturering.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

Förändringar i budgeten 2013 1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

Bokslutet 2013

5 161 2 357 -2 804

5 161 2 357 -2 804

+6 0 6

5 168 2 357 -2811

4 985 3 337 -1 649 2

1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € + 182 + 980 + 1 162

LILLKYRO OMRÅDESNÄMND Verksamhetsidé Områdesnämnden övervakar Lillkyroområdets utveckling och bevakar dess intressen i enlighet med sammanslagningsavtalet. Områdesnämnden tryggar påverkningsmöjligheterna för invånarna i området då det gäller att utveckla närservicen och boendemiljöns funktionsduglighet. Områdesnämnden följer upp, utvärderar och utvecklar servicens funktionsduglighet i området, utbudet på service samt dess kvalitet. Måluppfyllelse Sammanslagningsavtalet Vasa-Lillkyro förverkligas, förstärkande av livskraften och tillväxten i Lillkyroområdet. Områdesnämnden sammanträdde 15 gånger och behandlade sammanlagt 129 ä renden. Byggnadsprojekten Lillkyro hälsostation och Tervajoki koulu framskred i enlighet med projektplanens tidtabeller. Landsbygdsprogrammet har utarbetats och dess förverkligande inleds år 2014. Projektplanen för Servicecentret Fyrrykartano har inte framskridit enligt förväntningarna. Områdesnämnden ordnade ett informations- och diskussionsmöte för områdets invånare.

86 Samserviceenheten öppnades 2.1.2013, öppet hus ordnades på hösten. Arbetsdagsmålet för dem som är i arbetsträning i arbetsverkstaden Arpeeti uppnåddes. Verksamhetsutgifter och -inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Dispositionsplan 2013 1 000 € -1 053 406 -647

Personal 31.12 Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta

Ändringar i budgeten 1 000 € + 61 0 61

Heltidsanställda 4 6 2

Ändrad budget 2013 1 000 € -1 114 406 - 709

Bokslutet

Deltidsanställda -

2013 1 000 € -1 072 457 - 615 2

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € +42 +51 +94

Totalt 4 6 2

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN Verksamhetsidé Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd har i uppgift att för invånarna i Vasa och i enlighet med samarbetsavtalet även för invånarna i samarbetsområdet ordna sådan social- och hälsovårdsservice som behövs för att uppfylla kraven för ett gott liv samt att tillsammans med kunderna, förvaltningarna och övriga aktörer förebygga uppkomsten av sociala problem och hälsoproblem. Måluppfyllelse Ekonomi. Under verksamhetsåret har förvaltningen dock klarat utmaningarna och målen bra med beaktande av de problem som stadens åtstramade ekonomi har orsakat verksamheten. Under det första verksamhetsåret gick arbetet med att finna gemensamma verksamhetsformer inom socialoch hälsovårdsservicen i det nya Vasa bra. En stram ekonomisk disciplin möjliggjorde för ekonomins del ett bra resultat vad gäller verksamhetsområdets egen verksamhet. En oroväckande fråga som förvaltningen har tagit upp är den specialiserade sjukvårdens utgiftsutveckling, som inte har följt de linjedragningar som i övrigt iakttagits inom stadskoncernen. Förvaltning och ekonomi Stadens personalbesparingar samt nya rekryteringsanvisningar har tydligt framhållit förvaltningens betydelse och stödet som den ut gör för helhetsstyrningen. Problemen i anslutning till stadens ekonomiska system försvårade ekonomiförvaltningens funktioner och rapportering och orsakade en hel del tilläggsarbete vid beredningen av bokföringen och bokslutet. Området förvaltning och ekonomi inledde kvalitetsarbete enligt SHQS-metoden. Social- och familjeservice Klienterna fick service inom ramen för de givna bestämmelserna, och avsikten var också att åstadkomma verkningsfull verksamhet. Glädjande var den positiva utvecklingen inom serviceområdet barnskydd, där man i barnskyddsärenden som inletts nådde en be tydande förbättring då det gäller tidsfristerna. Personalrekryteringen vad gäller resultatområdets nyckelgrupper var fortfarande en utmaning. Under verksamhetsåret tog Vasa vårdkollektiv i bruk nya lokaler och handikappservicen en ny boendeserviceenhet, Purohovi, på Brändö.

87 Inom hem- och anstaltsvården påbörjades åtgärder för att uppfylla kraven i den nya lagstiftningen. Servicestrukturreformen inom äldreomsorgen framskred inte som planerat beroende på förseningar i servicehusbyggandet samt regionförvaltningsverkets beslut om servicehusen. En lång fortbildning för vårdpersonalen avslutades och Telecare-läkartjänsten utvidgades till hela serviceboendet. Inom hälsovårdsservicen är rekryteringen av läkare fortfarande en utmaning. Väntetiden till läkare och tandläkare blev längre men är ändå fortfarande inom vårdgarantins gränser. Planeringen av en undervisningshälsocentral fortsatte under hela året. Den prehospitala akutsjukvården överfördes till sjukvårdsdistriktet och diabetespolikliniken till resultatområdet hem- och anstaltsvård. Verksamhetsutgifter och -inkomster Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

Förändringar i budgeten

Verksamhetsutgifter

248 620

Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

2013 1 000 €

248 542

+3 978

252 520

253 085

-564

37 461

37 479

+1 487

38 966

39 457

+491

-211 159

-211 063

2 491

-213 554

-213 628

-73

Avskrivningar

Personal 31.12 Ordinarie Visstidsanställda Sysselsatta

Bokslut

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 €

760

Heltidsanställda 1 538 426 2

Deltidsanställda 131 71 41

Totalt 1 669 497 43

200 FÖRVALTNING OCH EKONOMI Verksamhetsidé Serviceområdena förvaltning och ekonomi har i uppgift att stöda, styra och koordinera resultatområdena i fråga om ledning, utveckling och planering. Dessa tre serviceområden svarar för sina uppgifter enligt uppgiftsfördelningen och har även hand om informationsförvaltningsservicen, förvaltningens sakkunnigservice och den övriga stödservicen som centraliserat sköts av verket. Måluppfyllelse Inom förvaltning och ekonomi inleddes kvalitetsarbete enligt SHQS-metoden. Målet är extern auditering våren 2014 tillsammans med hem- och anstaltsvårdens återauditering. Den genom kommunsammanslagningen utvidgade servicen och samarbetsområdets stödservice kunde skötas planenligt. Man medverkade aktivt i planeringen och genomförandet av det regionala samarbetet och lokala, regionala och nationella reformer. Inom förvaltningen fortsatte klarläggandet av strukturerna och utvecklingen av verksamheten. HRstödservicen och enheten för juridiska ärenden slogs samman till förvaltningens sakkunnigservice. Också postningen och registraturen sammanslogs. Tilläggsrekryteringar kunde undvikas genom uppgiftsomorganisering och genomgång av arbetsbeskrivningarna.

88 Ett annat mål var att utveckla arbetshälsan och rekryteringen inom de givna resurserna för att säkerställa tillgången på personal och att personalen stannar kvar. Stora tilläggsuppgifter som tillkommit vid sidan av den nor mala verksamheten, avvikande rekrytering och planeringen av eventuella permitteringar har försvårat det hela. Personalbesparingarna ledde bl.a. till minskade utbildningsanslag, uppskjutna eller slopade rekryteringar, omorganiserade uppgifter, minskad användning av vikarier, oavlönade ledigheter och försämrade personalförmåner. Arbetskrävande var anvisningarna och stödet till förmännen och personalen då det gällde ändringar i förfaringssätten. Användningen av elektroniska tillämpningar utökades och datasystemen utvecklades tillsammans med centralförvaltningen och de oper ativa resultatområdena (bl.a. överföringen av det gamla patientdatasystemet Finstar till det elektroniska arkivet, Nettiklaara, ibruktagande av ITTEsjälvanmälningsautomat som pilotprojekt, eRecept). Verkets eArkiv-projekt inleddes och kommer att fortsätta som spetsprojekt följande år. Anvisningarna gällande arkivfunktionen och dokumentförvaltningen har uppdaterats. Avgiftsbyrån har under år 2013 bes ökts av 213 k lienter. Antalet beslut om avgifter (hemvård och stödtjänster, boendeservice och anstaltsvård) var totalt 7177; i siffran ingår också besluten om nedsättning av avgift. Från början av 2013 öv erfördes Carl & Carolinas och Fylgias (55 klienter) avgifter till byrån. Chefen för betalningar har fattat beslut om bl.a. efterskänkande av avgift i 47 fall. Antalet beslut om avgifter som stryks är 59, de främsta orsakerna är ett medellöst dödsbo, tryggande av utkomst och sociala skäl. -hemvård och serviceboende -institutionsvård

antalet fakturor/mån. 1950 st. 509 st.

avgiftsinkomster/mån. 591 064 € 342 407 €

Inom stödtjänsterna har tryggandet av säkerheten vid våra verksamhetsställen varit ett av våra viktigaste mål. Vid verket har man inrättat ett trygghetsteam, Turvatiimi, som centraliserat behandlar alla upphandlingar som gäller säkerhet. Övervakningskameror har installerats vid huvudhälsostationen och Korsnästågets områdesbyrå, och personalsäkerhetsutrustning har uppdaterats. Överföringen av transportverksamheten och vårdtillbehörslagret till tekniska sektorn har förberetts under 2013 (genomförts i början av 2014).

89 Det ekonomiska utfallet Övriga mål 2013

Målnivå för år 2013

Fungerande och mångsidig servicestruktur

Måluppfyllelse

Välfärden främjas

Processen har beskrivits

Fullmäktige har godkänt den första elektroniska välfärdsberättelsen. Utvecklingsarbetet fortsätter.

Genomgång av rekryteringsprocesserna och utveckling av rekryteringen

Antalet vikarier ökas så att personalbristen inte leder till att patientsäkerheten äventyras

Antalet anställda och vikarier har inte kunnat utökas utan har i stället minskat på grund av sparåtgärder. Ordinarie vikarier har övergått till andra arbetsgivare.

Klientavgiftsbyrån fungerar såsom överenskommits

Byrån fungerar såsom planerat. Beslut om avgifter inom hem- och anstaltsvården (exkl. servicesedlar) sköts där. En femte faktureringssekreterare möjliggjorde centraliserad skötsel av avgiftstaksärendena.

Klientavgiftsbyråns uppgifter utökas, och överföring från fältet enligt den ursprungliga planen.

Praxis inom förvaltningen och Praxisen har samordnats och ekonomin i Lillkyro samordnas anvisningar har utarbetats med Vasas praxis. Balans mellan mål, resurser och verksamhet

Enhetlig praxis och enhetliga klientavgifter.

Fortsatt produktifiering av tjänsterna och aktivitetsbaserad kostnadskalkylering enligt resurserna

Produktifiering och aktivitetsbaserad kostnadskalkylering genomförts inom alla resultatområden

Nya ansvarspersoner har fått utbildning i aktivitetsbaserad kostnadskalkylering, arbetet har fortsatt vid hälsostationerna.

Lokalitets- och behovsutredningar har gjorts för största delen av funktionerna

Inom förvaltningen, socialarbetet och familjeservicen har utredningar gjorts för alla utrymmen, inom hälsovårdsservicen är utredningar som gäller tandvården på hälft (inom hem- och anstaltsvården en egen utredning)

Resultatet från enkäten om verkets arbetsklimat förankras och olika utvecklingsobjekt genomförs

Arbetsgemenskapsenkäten uppskjutits till våren 2014. Utvecklingsobjekten 2012 har gåtts igenom och rapporterats till centralförvaltningen, förverkligandet utretts 2013.

Antalet sjukfrånvarodagar vid verket högst 14,0 dagar i genomsnitt

Enligt avsnittet om personal i Exreport har verket 45 076 sjukfrånvarodagar, i genomsnitt 19,64 dagar/pers.

Utbildningsdagar såsom planerat

Utbildningarna har till stor del genomförts som planerat.

Lokalitets- och servicenätsutredningarna går vidare till de olika tjänsterna

Kunnig, innovativ och motiverad personal Personalens arbetshälsa

Yrkesskickligheten upprätthålls och utvecklas Språkutbildningen utökas

För vårdpersonalen ökad Språkutbildning ordnats normalt. språkutbildning som eventuella nya språkkunskapskrav kräver

90 Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 2013 1 000 € Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Dispositionsplan 2013

Förändringar i budgeten

Ändrad budget 2013

Bokslut 2013

1 000 €

1 000 €

1 000 €

1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet)

6 828

6 828

-302

7 130

6 829

+301

1 357

1 357

80

1 437

1 325

-112

-5 471

-5 471

222

-5 693

-5 504

+189

Avskrivningar

19

Verksamhetsinkomster: År 2013 utföll inkomsterna 112 000 € under den ändrade budgeten. Avvikelsen beror på statens och övriga kommuners projektersättningar i förhållande till de kalkylerade summorna, delvis var orsaken att projektutgiftsutfallet underskred det budgeterade. Verksamhetsutgifter: Utgifterna underskreds med ca 300 000 € i förhållande till den ändrade budgeten. Summan består av flera utgiftsslag för olika funktioner, i köp av service uppstod mest besparingar. 210 SOCIALT ARBETE OCH FAMILJESERVICE Verksamhetsidé Resultatområdets uppgift är att stärka individers och familjers livskompetens, delaktighet, egen aktivitet, sociala välfärd och samhörighet med kundinriktade tjänster och åtgärder. Måluppfyllelse Resultatområdet gav under verksamhetsåret förebyggande och korrigerande service åt barn, unga, familjer samt vuxna inom handikappservicen, barnskyddet, den psykosociala servicen, det sociala arbetet och invandrararbetet. I regel kunde klienterna få service enligt de gällande bestämmelserna. I institutionsvården var användningsgraden hög, över 90 %. Resultatområdets verksamhet 2013 präglades av problem med inomhusluften som observerades i flera verksamhetslokaler, och sjukledigheterna som hängde samman med dessa problem störde klientarbetet. Rekryteringspraxisen som fastställdes på hösten försvårade verksamheten i synnerhet i treskiftsarbetet, och planeringen av eventuella permitteringar tog upp mycket av förmännens tid. Problem med att hålla de lagstadgade tidsfristerna förekom fortfarande bl.a. inom serviceområdena barnskydd och socialt arbete. Betydande förbättringar (92 %) skedde i tidsfristerna för barnskyddsärenden som inletts, men i fråga om bedömning av barnskyddsbehovet var man långt från det uppställda målet. Resultatområdets klientprocesser är ofta långvariga, och att få klientens förtroende tar ofta lång tid. Jämsides med strävan att hålla tidsfristerna är det allt viktigare att även bedöma arbetets verkningsfullhet. Under verksamhetsåret var det fortfarande problem med att få behöriga sökanden, tjänsteinnehavare och framför allt kortvariga vikarier till bl.a. socialarbetar-, psykolog-, sjukskötaroch närvårdaruppgifter. A ndelen behöriga socialarbetare inom serviceområdet socialt arbete förbättrades, men till barnskyddet erhölls inte tillräckligt antal behöriga socialarbetare trots flera ansökningsomgångar.

91 Inom den p sykosociala servicen tog man i början av verksamhetsåret i bruk Vasa vårdkollektivs nya utrymmen, dit man i februari även tvingades flytta missbrukarstationens funktioner från Smedsbyvägen 4 på g rund av problem med inomhusluften som pågått en l ängre tid. Tillnyktringsvården flyttades till lokaler i Aaltohemmet. Antalet klientplatser sjönk nästan 50 %, vilket å sin sida minskade inkomsterna. Purohovi, en boendeserviceenhet för funktionshindrade, togs i bruk i början av hösten. Planeringsarbetet inleddes gällande flyttningen av en av Gustavsros boendeenheter till lediga utrymmen vid Alkula boendeenhet. Inom invandrararbetet bereddes ett nytt integrationsprogram, och för att förverkliga lagen om främjande av integration fortsatte man med gruppverksamhet i Kotomaja samt genom Österbottens förbunds finansiering med Welcome Office-rådgivningsverksamheten, för vilken en förlängning fram till sommaren 2014 har planerats. Resultatområdet fortsatte planeringsarbetet gällande ordnande av finsk- och svenskspråkig utbildning i socialt arbete och förbättrande av tillgången på socialarbetare. Utvecklingspengar erhölls av Österbottens förbund för denna verksamhet och av högskolekonsortiet för försök med en undervisnings- och forskningsklinik för social- och hälsovården. Uppgifter om prestationer enligt fokusområden Prestation, nyckeltal Ungdomsstationen Klaara (antal besök) Familjerådgivningen (antal besök) Missbrukarstationen (vårddygn) Poliklinisk vård (substitutionsbehandling, besök) Håven – hjälpstation för missbrukande ungdomar (besök) Barnskyddsärenden som inletts Bedömning av barnskyddsbehov Barnskyddsklienter (bs-barn) Österbottens socialjour (åtgärder) Rehabiliterande arbetsverksamhet (verksamhetsdagar) Vuxensocialarbete och handledning (besök) Vuxensocialarbete (klientplaner) Hushåll som fått utkomststöd Ansökningar om utkomststöd Utbetalt utkomststöd €/invånare Färdtjänst (ikraftvarande beslut) Personlig assistans (klienter) Boendeservice inom handikappservicen (klienter) - egen verksamhet - köpservice Klienter i dag- och arbetsverksamhet - egen verksamhet - köpservice Boende för mentalvårdens rehabiliteringsklienter (klienter)

Övriga mål Service av hög kvalitet i rätt tid Klienternas delaktighet och hörandet av dem förbättras

BS 2012 4 098 4 309 2 683 3 125 548 967 352 680 2 261 6 630 522 2 856 18 795 134 e 1 486 172

BS 2013 4 874 4 718 2 056 2 796 582 1 090 368 682 2 310 6 121 8 195 733 3 083 19 166 126 e 1 545 190

82 87

88 103

141 62 55

152 58 59

Målnivå för år 2013

Måluppfyllelse

Metoder för delaktighet och hörande fastställts och testats

Inom Kaste-projektet genomgick åtta personer

92

Den elektroniska kommunikationen utvecklas

Servicens innehåll och arbetsmetoder utvecklas

Åtgärder för utveckling av den elektroniska kommunikationen har vidtagits och pilotförsök har inletts

Medverkan i KASTE-projekten och projektet Delaktig i Finland enligt planerna: • Netti@Klaara • S.O.S. Österbotten • FamiljeKaste 2 • Kaste för funktionshindrade • Delaktig i Finland, stig 2 Verksamhet enligt planen.

Välfärdsplan för barn och unga

Planen färdig och godkänd i fullmäktige

erfarenhetsexpertsutbildning. Fokusgruppsintervjuerna med ungdomar har gjorts. I projektet NettiKlaara har ungdomar deltagit i planeringsarbetet och projektgenomförandet som klienter och kommuninvånare. Inom handikappservicen har alternativa kommunikationsmetoder använts vid utarbetandet av serviceplaner. Medverkan i två World Cafehöranden. I projektet NettiKlaara gjordes en servicewebbplats som är en del av Klaaras tjänster, ibruktagandet har försenats på grund av programleverantören. Underlaget och processbeskrivningen för elektronisk utkomststödsansökan har gjorts, men projektet avstannade efter valet av programleverantör (Tiera). Kaste-projekten har avslutats planenligt. En del av metoderna har tagits i användning. Projektet Delaktig i Finland avslutades 30.6.2013. Projektfunktionerna har tagits i bruk. Kaste för funktionshindrade avslutades 30.8.2013.

Integrationsprogram Välfärdsplanen har kompletterats för rådgivningsverksamhetens del. Integrationsplanen har behandlats i social- och hälsovårdsnämnden 12/2013 Fungerande och mångsidig servicestruktur De enligt lag fastställda tidsfristerna hålls

Tyngdpunkten i vården utom hemmet från institutionsvård till familjevård

Unga ”prioriterad kundgrupp”

Tidsfristerna inom de i lag fastställda gränserna.

Utbildning för familjevårdare ordnats enligt planerna

Service erbjudits systematiskt och av flera olika aktörer

Barnskyddsärenden som inletts 98,2 %. Inom utkomststödet har man hållit tidsfristerna i genomsnitt i 96 % (bl.a. ovan nämnda problem med inomhusluften). Inom de övriga tjänsterna i regel inom tidsfristerna. Vårdtiderna inom institutionsvården förkortats. Arvodena inom familjevården lägre än i landet i genomsnitt. Skolavhoppare målgrupp i S.O.S.projektet. Unga klienter bemöts personligen. Ökat uppgörande av serviceplaner inom det sociala

93 arbetet. I Solid Youth-projektet har unga invandrarklienter intervjuats.

Service till skilsmässofamiljer utvecklas

Pilotgrupp(er) startat

I FamiljeKaste 2 i Österbotten försök med skilsmässohjälp tillsammans med familjerådgivningen och barnskyddet, försöket var lyckat. Arbetsmetoden förankrats inom de familjerättsliga tjänsterna. På hälft

Kompetenskartläggningar av personalen Servicenäts- och lokalitetsutredning görs om resultatområdets service

Kompetenskartläggningarna klara 12/2013 Planering av Gustavsros verksamhetsutrymmen De nya lokalerna för missbrukarrehabiliteringskollektivet i Vasa och Rantakoto tas i bruk, planering av lokaler för Sjöstjärnan

Utredning gjorts om att renovera Alkula boendeenhet till en avdelning vid Gustavsro, planeringen av utrymmen för Sjöstjärnan och funktionshindrade barns eftermiddagsvård påbörjats. Missbrukarrehabiliteringskollektivets utrymmen har tagits i bruk, dit flyttar även missbrukarstationens funktioner. Rantakotos nya utrymmen i bruk 9/2013. Arbetet med behovsutredningen gällande boendeservice för mentalvårdens rehabiliteringsklienter har inletts. En utrymmesutredning gällande resultatområdets serviceställen blev färdig 11/2013, ett sammandrag görs som bäst. I fråga om personer med utvecklingsstörning har planeringsarbetet fortsatt för att trygga individuellt boende och service.

Balans mellan mål, resurser och verksamhet Organiseringen av mentalvårdsoch missbrukartjänsterna genomförs

Organiseringen av servicen har genomförts och processerna har modellerats och är i användning. Teamen fungerar enligt de uppgjorda planerna

Organiseringen av servicen och utvecklingen av förvaltningen är på hälft. Överföringen av boendeservicen till den psykosociala servicen bereddes.

Servicen för invånarna i Lillkyro organiseras

Servicen ordnats så att den motsvarar behovet

I allmänhet förverkligats bra. Service ges på kundmottagningen i Lillkyro och vid hembesök.

Personaldimensioneringen i förhållande till rekommendationerna har fastställts

Dimensioneringarna har inte utretts. Till barnskyddets kvalitetsrekommendationer planerats: 20 - 30 barn/socialarbetare, i Vasa till och med ca 70 barn. Till serviceområdet socialt arbete har socialarbetare erhållits.

Kunnig, innovativ och motiverad personal Personaldimensioneringen utvecklas

94 Fortbildning ordnas enligt rekommendationerna

Fortbildning ordnats enligt rekommendationerna

Utbildningsdagar har ordnats enligt utbildningsplanen och inom anslagsramarna.

Arbetshandledning ordnas enligt behov

Arbetshandledning genomförts planenligt

I regel genomförts enligt planerna.

Vasaregionens undervisningsoch forskningsklinikverksamhet för social- och hälsovården utvecklas

Försöksskedet inletts planenligt

Projektfinansieringen är ordnad. Planeringsarbetet (1 årsverke) har konkurrensutsatts för att få en kompetent person.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

Förändringar i budgeten 1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

52 633 12 738 -39 894

52 635 12 738 -39 896

+117 +679 562

52 752 13 417 -39 334

Bokslut 2013 1 000 € 52 464 13 220 -39 244 90

Avvikelse (inverkan på resultatet) +287 -197 90

Verksamhetsinkomster: Inkomsterna utföll 197 000 € under den ändrade budgeten. Stöden och bidragen underskred den ändrade budgeten 357 000 €, den största orsaken var den inverkan som underskridningen av utgifterna inom grundutkomststödet hade på s tatsandelen 248 000 € s amt att utlänningsbyråns projekt inte genomfördes. Å andra sidan utföll avgiftsintäkterna 76 000 € och de övriga verksamhetsintäkterna 66 000 € över budgeten. Verksamhetsutgifter: Verksamhetskostnaderna utföll 287 000 € unde r den ändr ade budgeten. Besparingar uppkom i personalkostnaderna 389 000 €, eftersom bl.a. alla socialarbetarvakanser inte kunde besättas med behöriga sökande. Köp av service överskred den ändrade budgeten 448 000 €. Överskridningen berodde främst på köp av klientservice av samkommuner inom handikappservicen och av staten inom barnskyddet. Utkomststödet stannade 875 000 € under budgeten. Övriga stöd och bidrag till hushåll utföll 167 000 € över den ändrade budgeten. Personlig assistans inom handikappservicen överskreds med 283 0 00 €, och arbetsmarknadsstödets kommunandel inom serviceområdet socialt arbete överskreds med 335 000 €. 220 HEM- OCH ANSTALTSVÅRD Verksamhetsidé Med hem- och anstaltasvårdens tjänster stöder man enligt behov ett självständigt, tryggt och gott liv för äldre och funktionshindrade Vasabor. Dessutom bidrar man till att de äl dres funktionsförmåga upprätthålls och förbättras. Måluppfyllelse Lagen om stödjande av äldrebefolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre trädde till största delen i kraft 1.7.2013. Lagen sätter en tidsfrist på tre

95 månader (från serviceansökan) inom vilken kommunen ska producera sådan icke brådskande socialservice som de äldre är i behov av. Väntetiderna bör publiceras två gånger per år. Långvarig vård för äldre kan ordnas som vård på bäddavdelning endast med medicinsk indikation. Stadsfullmäktige godkände 6.5.2013 den schemalagda planen för servicestrukturreformen inom äldreomsorgen. Stadssjukhuset har i fortsättningen en r ehabiliterande roll. Lång vården ordnas i form av serviceboende. Det förebyggande arbetet och rehabiliteringen effektiveras. Hemvården är grunden i systemet. Tidtabellen är en utmaning. Planerade stängningar av bäddavdelningar kunde inte genomföras eftersom byggandet av servicehus inte framskrider enligt tidtabellen. Det lokala RFV gjorde inspektionsbesök till serviceboendeenheter redan i slutet av 2012. Utredningar och tilläggsutredningar har gjorts. Alkula boendeenhet stängdes. Abborrhemmet ändrades till pensionärshus (liksom Berghemmet senare). Åtgärderna är i linje med den eg na utvecklingsplanen. Utrymningssäkerheten har förbättrats och personaldimensioneringen har justerats. Kyrkoesplanadens servicehus öde är fortfarandet inte avgjort. Något slutligt tillsynsbeslut har ännu inte erhållits. Servicekedjan för en geriatrisk patient har modellerats tillsammans med VCS:s primärvårdsenhet. Sjukskötarna vid hemträningsenheten inledde under våren hemträningsskötarverksamhet vid centralsjukhuset. Antalet dagar med fördröjd förflyttning kunde minskas, och 2013 var faktureringen 2196 dagar (2012 var antalet dagar 3010). Styrningen av serviceenheterna i Lillkyro överfördes till serviceområdena. Totalrenoveringen och tillbyggnadsplanen gällande servicecentret Fyrrykartano godkändes i lokalförvaltningsgruppen. <0

Man fortsatte köpa dagservice för personer med minnessjukdom av minnesföreningar. I anslutning till Abborrhemmet öppnades en egen dagvårdsplats Muistola. Efterfrågan överstiger fortfarande utbudet. Anslaget för närståendevård tog slut på hösten, och under slutet av året kunde endast särskilt närståendevårdsstöd beviljas. Problem med inomhusluften har förekommit speciellt vid Seniorcentrets verksamhetsställen och i hemsjukhuset. Efter goda erfarenheter av TeleCare-läkarservicen utökades den till hela serviceboendet. Personalens 3-åriga fortbildning (arbetssätt som är kundinriktat och som upprätthåller funktionsförmågan) avslutades. I synnerhet inom institutionsvården har man permanent lämnat lediga vakanser obesatta. Förberedelser görs för servicestrukturreformen, där det behövs olika typer av yrkeskunnande och utbildningsbakgrunder. Detta, de fortgående förändringarna i verksamheten och rekryteringsförbudet har ofta pressat personalens ork till det yttersta. Övriga mål Service av hög kvalitet i rätt tid Systematisk kvalitetssäkring

Fungerande och mångsidig servicestruktur Nivåstruktureringen av vården förbättras

Målnivå för år 2013

Måluppfyllelse

Underhållsauditering görs, auditering av köpta tjänster.

Underhållsauditering gjorts 5/13, specialobjektet var Seniorcentret.

Kvalitetsavvikelser identifieras och korrigeringsförslag görs.

Resultaten av kvalitetsmätarna har gåtts igenom på olika organisationsnivåer

Utvecklingsarbetet gällande servicestrukturen har uppdelats i delprojekt och schemalagts. Några utvecklingsdelar kan genomföras.

FG godkände den schemalagda utvecklingsplanen 5/13. Åtgärderna presenteras under punkten Måluppfyllelse

96 Balans mellan mål, resurser och verksamhet Personalstruktur och personal som motsvarar servicebehovet

Kunnig, innovativ och motiverad personal Arbetssätt som är kundinriktade och upprätthåller funktionsförmågan Kunnig personal

Personaldimensioneringen genomförs. Graden av besatta vakanser minst 85 %. Ingen ytterligare ökning av dubbelskiftsersättningar m.m.

Effekten av den treåriga fortbildningen bedöms. Sammandrag av kompetensnivåerna och -underskottet görs för att styra personalplaneringen och utbildningen.

Vakanser som blivit lediga på grund av strukturreformen har till stor del skötts med vikarier. Också underbemanning förekom i arbetsskiftena på grund av rekryteringsanvisningarna. Inom resultatområdet gjordes 453 dubbla skift (föreg. år 421, ökning i spec. serviceboendet) Fortbildningen är avslutad. Styrgruppen bedömer regelbundet resultaten, sammandragen kommer i YH:s publikation. Den egna kompetenskartan är för tung, staden har inte något redskap för kompetensbedömning.

Det ekonomiska utfallet Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

Förändringar i budgeten 1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

Verksamhetsutgifter

65 334

Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

2013 1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet)

65 266

+2 300

67 566

68 939

-1 373

11 832

11 832

+728

12 560

12 579

+19

-53 502

-53 433

1 572

-55 006

-56 359

-1 353

Avskrivningar

Bokslut

235

Verksamhetsutgifter: I förhållande till den ändrade budgeten överskreds hela resultatområdets utgifter med ca 1 373 000 €. Överskridningarna i de olika utgiftsslagen beror huvudsakligen på at t servicestrukturreformen försenats från det planerade. 230 HÄLSOVÅRDSSERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet hälsovårdsservice har i uppgift att producera sakkunnigtjänster inom hälso- och sjukvården som kommuninvånarna behöver och som stöder ett gott liv. Målet är att förebygga och behandla sjukdomar samt förbättra funktionsförmågan tillsammans med patienten, förvaltningarna och övriga aktörer. Måluppfyllelse Tid till husläkare år 2013 erhölls i genomsnitt inom 5,1 veckor (vårdgarantins gräns är 12 veckor). Antalet husläkare i arbete varierade från månad till månad på så sätt att läkarbristen i genomsnitt var 7,4 läkare. Totalt fanns 32,5 husläkartjänster.

97 Väntetiden till tandläkare var ca 20 veckor (vårdgarantins gräns är 24 veckor), och väntetiden till munhygienist var sju veckor. Arbetskraftssituationen inom tandvården var bra, men efterfrågan på servicen ökar hela tiden. Vårdpersonal fanns för ordinarie anställningsförhållanden, men det var svårt att få vikarier. I budgeten godkändes 5 nya vakanser av vilka 2 var 50 %. Lillkyro kommun anslöts till Vasa 1.1.2013. I det sammanhanget överfördes till resultatområdet från Laihela-Lillkyro totalt 23 vakanser. Sjuktransporten (prehospital akutsjukvård) överfördes från 1.1.2013 riksomfattande till den specialiserade sjukvården. Diabetesmottagningen överfördes från 1.5.2013 till resultatområdet hem- och anstaltsvård, varvid 5,5 vakanser försvann från resultatområdet Hälsovårdsservice. P laneringen av en undervisningshälsocentral som inleddes 19.11.2012 fortsatte hela 2013. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Prestation, nyckeltal

BS 2011

Besök på läkarmottagning under dagtid Besök på läkarmottagning under jourtid Besök på skötares mottagning Besök inom tandvården

Övriga mål 2013 Service av hög kvalitet i rätt tid Bra täckning och god tillgång till service

Hälsofrämjande

Fungerande och mångsidig servicestruktur Verksamhet enligt den s.k. rådgivningsförordningen

Planering av verksamhet i enlighet med den nya hälsooch sjukvårdslagen

72 685 25 255 172 609 61 298

BS 2012 66 776 24 233 134 819 60 091

2013 60 709 23 086 136 651 60 059

Målnivå för år 2013

Måluppfyllelse

Den icke brådskande kön till läkare och tandläkare var 2–4 veckor. (stationsspecifikt minimum 1,4 veckor och maximum 8,5 veckor)

Väntetiden till läkare var i genomsnitt 5,1 veckor. Väntetiden till tandläkare var över 5 mån.

Antalet elever med övervikt minskas

Enligt de uppgifter som man fått från de omfattande hälsoundersökningarna i åk 1, 5 och 8 har övervikten bland barn i skolåldern ökar 1-2 %.

Rökningen bland unga minskas

Enligt resultaten från skolhälsoenkäten 2013 har den positiva utvecklingen inom den grundläggande utbildningen och yrkesinstitutet fortsatt.

Hälsoundersökningar enligt förordningen

Läkarundersökningarna inom studerandehälsovården ökade jämfört med föregående år. Undersökningarna av hälsovårdare fungerar enligt förordningen.

Planen har behandlats i nämnden

En plan för ordnande av hälso- och sjukvård godkändes av nämnden 13.11.2012 § 169.

98 Balans mellan mål, resurser och verksamhet Invånarnas tillgång till service förbättras

För servicenätsplanen kartläggs hälsovårdsservicens verksamhetslokaler. Kunnig, innovativ och motiverad personal Personalens välmående förbättras Fortbildning för personalen

Antalet invånare/husläkarvakans = 1900 Antalet invånare/skötarvakans (hälsostationerna) = 780

2032 inv. / tjänst

Kartläggningen av hälsovårdsservicens utrymmen har gjorts.

Utrymmeskartläggningen på hälft.

Resultatet av enkäten om arbetsklimatet är i nivå med stadens genomsnitt.

Medeltalet i punkt 8 var 3,59 år 2012/staden 3,63. Jämfört med staden var lönesättningen den sämsta (-0,26). Bäst var jämställdheten (+0,12) (år 2012)

Förordningsenlig fortbildning ordnas enligt rekommendationerna.

770 inv. / befattning

Utbildning ordnades planenligt.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

Förändringar i budgeten

31 461 5 426 -26 035

31 266 5 408 -25 857

- 744 0 744

1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 € 30 522 5 408 -25 114

Bokslut 2013 1 000 € 29 780 5 104 -24 676 370

Avvikelse (inverkan på resultatet) +742 -304 +438

Verksamhetsinkomster Verksamhetsinkomsterna utföll knappt 304 000 € under det budgeterade. Försäljningsintäkterna utföll nästan som beräknat (= läkarnas specialstatsandelsersättningar, ersättningarna för specialkostnader för flyktingar, hemkommunsersättningarna och FPA:s EU-ersättningar). Däremot underskred avgiftsintäkterna den budg eterade summan med ca 239 000 € på g rund av att hälsocentrals- och tandvårdsavgiftsinkomsterna utföll under det budgeterade. Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifterna utföll ca 742 000 € under det budgeterade. Lönerna och arvodena utföll ca 1 321 000 € under det budgeterade. I ordinarie tjänsteinnehavares löner var besparingen 1 177 313 € t ill följd av obesatta läkar- och tandläkarvakanser. Månadslönerna för personer i arbetsavtalsförhållande överskreds med ca 376 000 €. Köpservicen överskreds med drygt 843 000 €. De största utgiftsposterna var läkarjourens köpta tjänster med en öv erskridning på ca 265 0 00 €, tandläkarjourens köpta tjänster med en överskridning på ca 292 000 € och köpta läkartjänster till Lillkyro med en överskridning på ca 240 000 €. Utgifterna material, förnödenheter och varor stannade nästan 320 000 € under det budgeterade. Hälsvårdsservicens största utgiftspost i förnödenheter efter att diabetesförnödenheterna 1.5.2013 överförts till resultatområdet Hem- och anstaltsvård var den medicinska rehabiliteringens hjälpmedel, utfallet var drygt 401 000 €.

99 239 SPECIALSJUKVÅRD Verksamhetsidé Sjukvårdsdistriktets uppgift är att för samkommunens medlemskommuner ordna i lag stadgad specialiserad sjukvård och i första hand lösa de hälsproblem som kräver specialiserad sjukvård bland befolkningen i det egna området. Kommunerna betalar för den s pecialiserade sjukvården enligt användningen. Måluppfyllelse Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Vasabornas andel i sjukvårdsdistriktets sjukhus Prestation, nyckeltal Poliklinikbesök Vårddagar Hjärtpaket, antal Drg-paket, antal

BS 2009

BS 2010

BS 2011 93 144 27 339 *) 9 391

BS 2012

89 130 37 117 385 9 486

92 252 33 059 *) 9 630

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

Förändringar i budgeten 1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

86 405 0 -86 405

86 405 0 -86 405

0 0 0

86 405 0 -86 405

BS 2013

100 555 25 480 *) 10 121

110 529 24 238 *) 10 427

*) ingår i Drg-paketen. Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Bokslut 2013 1 000 € 89 071 1 226 -87 844 45

Avvikelse (inverkan på resultatet) -2 666 +1 226 -1 440

Inkomsterna består av ersättningar av före detta hemkommuner för patienter vid Gamla Vasa sjukhus; dessa personer har bytt sin hemkommun till Vasa åren 11 – 12, och VSVD har till en början fakturerat Vasa. D en prehospitala akutsjukvården överfördes från och med 1.1.2013 riksomfattande till den specialiserade sjukvården. Den prehospitala akutsjukvårdens andel av Vasa sjukvårdsdistrikts 89 miljoner € är 2 592 169 €. 240 SAMARBETSOMRÅDET LAIHELA Verksamhetsidé Inom resultatområdet Laihela ges enligt de strategiska målen för Vasa stad och social- och hälsovårdsverket och enligt samarbetsavtalet mellan staden och Laihela kommun service som kvalitetsmässigt, ekonomiskt och regionalt uppfyller de k rav som ställs för ett bra liv bland kommuninvånarna.

100 Måluppfyllelse Verksamhetens centrala mål har under verksamhetsåret varit 1. satsningar på s ervice av hög kvalitet och i rätt tid, 2. fungerande och mångsidig servicestruktur, 3. balans mellan mål, resurser och verksamhet, 4. kunnig, innovativ och motiverad personal. Måluppfyllelsen och verksamhetsstyrningen har genomförts bland annat med hjälp av uppföljning av tillgänglighet/väntetid för vård, mängden prestationer, priset på pr estationer, det ekonomiska utfallet och utbildningsdagarna. Målen för verksamheten som är bindande i förhållande till nämnden och områdesnämnden följer för 2013 års del verkets övriga mål, och resultatområdets särdrag har inte till alla delar beaktats i dem. I resultatområdets mål finns också enhetsspecifika mål för nettoutgifterna och prestationsmängden, vilka utfallit mycket nära de uppställda målen. Resultatområdet har kunnat sköta sin serviceverksamhet inom ramen för den fastställda budgeten. Antalet besök till skötare på l äkarmottagning överskred det kalkylerade, vilket förklaras av arbetsfördelningen skötare-läkare i verksamheten. Inom rådgivningsverksamheten underskred antalet besök det planerade, men i verksamheten följde man besök i enlighet med förordningen och god vårdpraxis samt verkets allmänna anvisningar. Sammanfattningsvis kan konstateras att man under verksamhetsåret till alla delar klarat av vårdgarantins gränser och tidsfrister. Inom tandvården ökade dock väntetiden till tandläkarvård på nytt på grund av deltidsarbetsarrangemang på hösten, och även den uppställda mängden prestationer underskreds. Under år 2014 bö r särskild uppmärksamhet fästas vid möjligheten av få vård inom mun- och tandvården. Uppfyllelsen av målen för verksamheten Övriga mål Service av hög kvalitet i rätt tid Bra täckning och god tillgång till service Hälsofrämjande

Fungerande och mångsidig servicestruktur Verksamhet enligt den s.k. rådgivningsförordningen Planering av verksamhet i enlighet med den nya hälsooch sjukvårdslagen Balans mellan mål, resurser och verksamhet Invånarnas tillgång till service förbättras

Målnivå för år 2013

Måluppfyllelse

Den icke brådskande kön till läkare och tandläkare var 2– 4 veckor Antalet dagar till den första lediga tiden

Situationen varierar dagligen läkarvis/tandläkarvis, man har hållit gränserna i vårdgarantin.

Rökningen bland unga minskas Antalet elever med övervikt minskas

Hälsoundersökningar gjorts på vederbörligt sätt, målet är minskad övervikt

Skolhälsoenkät Inom skolhälsovården görs hälsoundersökningar och omfattande hälsoundersökningar enligt förordningen

Laihela är inte med Tillräckliga läkarresurser funnits till förfogande. Gjorts på lågstadiet, föräldrars närvaro vid högstadieelevers undersökningar varit mindre. Hälsoundersökningar gjorts, en del blev inte s.k. omfattande undersökningar.

Nämndbehandling av planen för ordnande av hälso- och sjukvård Invånarantal/vakanser Vasa: Hälsostationernas läkarvakans = 1 700

Inte i nämnden 2013. 4,5 vakanser: 3,8 besatta, jfr invånarantalet 8 000: 1 700 skulle ge läkarantalet 4,7, (i Vasa 20–25 % obesatta)

101 Invånarantal/vakanser Vasa: Antalet invånare/hälsostationernas sjukskötarvakans = 780 För servicenätsplanen kartläggs hälsovårdsservicens verksamhetslokaler Kunnig, innovativ och motiverad personal Personalens välmående förbättras Fortbildning för personalen

Situationen i lokalitetskartläggningsarbetet

Enligt social- och hälsovårdsnämndens beslut 1.3.2013 ändrades vakansgrunden vid läkarmottagningen i Laihela: på mottagningen avdelningsskötare, 5 sjukskötare och 2 primärskötare. Räknat med 7 sjukskötare och 8 000 invånare: 8000:780 skulle behovet vara 10,25 sjukskötare Inte gjorts för Laihelas del år 2013

Resultaten av enkäten om arbetsklimatet är i nivå med stadens genomsnitt

Enkäten uppskjutits till våren 2014

Ordnade utbildningsdagar yrkesgruppsvis, ordnas fortbildning förordningsenligt

Utbildningar har ordnats. En mer detaljerad rapport i anslutning till personalberättelsen 2013

Det ekonomiska utfallet Resultatområdets budgetutfall 11.2.2104 var totalt ca 6 M€, vilket underskred budgeten med ca 144 000 € (BG 6,145 M€). För Vasa stad är resultatområdets kostnadsinverkan 0 €. Kommunandelen (resultatenheternas nettoutgifter totalt) är 5 349 337,61 till vilken investeringarna på 15 768,83 € fogats, sammanlagt 5 365 1 06,44 €. Inom kommunfaktureringen har under verksamhetsåret uppburits som förskott utgående bl.a. från invånarantal, prestationer, användningen av service och beräknade prestationspriser ca 5,444 M€. Till kommunen ska sålunda återföras överskridningen av den på förhand uppburna kommunandelen, ca 79 000 €. Den slutliga kommunfaktureringens andel preciseras då bokslutet blir helt färdigt. Enligt avtalet för samarbetsområdet ska kommunfaktureringens utjämningsfaktura faktureras kommunen före utgången av juni månad följande år. Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

Förändringar i budgeten

Verksamhetsutgifter

-6 143

Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Bokslut

1 000 €

Ändrad budget 2013 1 000 €

6 143

+2

-6 145

-6 001

+144

6 143

6 143

0

6 143

6 001

-142

0

0

0

-2

0

+2

2013 1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet)

Verksamhetsinkomster Verksamhetsintäkterna motsvarar verksamhetsutgifterna till storleken eftersom nettoutgifterna täcks med samarbetsområdesersättningar. Verksamhetsintäkterna exkl. kommunandelar överskreds ca 34 000 €. Inkomstöverskridningar skedde i kontogrupperna övriga verksamhetsintäkter samt i ersättningar av kommunerna. Avgiftsintäkterna underskreds med ca 18 000 €. Verksamhetsutgifter Personalutgifterna underskreds sammanlagt med ca 239 000 €. Resultatområdets köp av service överskreds totalt med ca 77 000 €.

102 NÄMNDEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Enligt instruktionen har nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning hand om de uppgifter som i lagen om barndagvård och lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn samt i lagen om grundläggande utbildning och till dessa anslutna lagar och förordningar har stadgats höra till kommunens uppgifter. Dessutom ansvarar nämnden för musikinstitutets musik- och dansundervisning. Sektionerna har självständig beslutanderätt vid behandling av ärenden hörande till den egna språkgruppen gällande utbildningsfrågor inom ramen för de resurser som stadsfullmäktige och nämnden har gett. I fråga om förskoleundervisningen behandlar sektionerna den eg na språkgruppens ärenden gällande undervisningen och utvecklandet av den samt godkänner läroplanen och därtill hörande andra planer. Nämndens mål är att skapa förutsättningar för en resultatgivande och ekonomisk verksamhet och att följa upp att målen nås. Nämnden har regelbundet följt upp utvecklingen gällande verksamheten och ekonomin. Ytterligare utvärderas verksamheten med nyckeltal. Underställt nämnden finns verket för fostran och utbildning. Verksamhetsutgifter och -inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 99 982

Dispositions plan 2013 1000 € 104 642

Förändringar i budgeten 1000 € +657

Ändrad budget 2013 1000 € 105 347

Bokslut 2013 1000 € 101 585

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € +3 762

8 540

9 051

+629

9 680

9 894

+214

-91 442

-9 5591

+28

-95 668

-91 691 677

+3 976

Kontinuerlig uppföljning av personalstruktur och pensioneringar har påverkat utvecklingen av personalkostnaderna positivt. Antalet vikarier har skurits ner under hela hösten. Projektpengar har erhållits mer än budgeterat. Personal År Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsatta

Heltid

Deltid

Totalt

2012 1 058

2013 1 148

2012 120

2013 127

2012 1 178

2013 1 275

200 1

221 1

184 24

190 19

384 25

411 20

Årsverken 2012: 849,21 och 2013: 885,21 Lärarna ingår inte i årsverkena. Uppgifter för området Lillkyro finns med från och med 1.1.2013.

300 FÖRVALTNINGEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING SAMT KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Verket har en gemensam förvaltnings- och ekonomienhet, som består av allmänna förvaltningen samt personal och ekonomienheterna. Gemensamma tjänster erbjuder även serviceenheten som är placerad under finska grundläggande utbildningen och utvecklingsenheten som finns under svenska grundläggande utbildningen. Den gemensamma förvaltningens uppgifter är att bistå verkets direktör och avdelningsdirektörerna i ledandet och utvecklandet av verksamheten.

103 Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden

Resultatområdets centrala mål för år 2013

Förverkligande av målen

Garantera tillräcklig kvalitativ, mångsidig och jämlik service inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen, samt trygga en positiv, framstegsvänlig uppväxtmiljö.

Förverkligande av utvecklingsplanen 2009-2012 samt påbörja förverkligandet av den nya strategin

Utvecklingen av ett mångprofessionellt samarbete under utvärdering.

Kvalitetskriterier och utvärderingen tas i bruk

Uppföljningssamtal har hållits och en åtgärdsplan har utarbetats.

Trygga personalens tillgänglighet.

Personalplan

Fram till höstens sparåtgärder var tillsättningen god, fastän lönerna fortfarande ligger under stadens allmänna nivå.

Utveckling av personalens kompetens.

Vikarierekryteringen blir en permanent verksamhet

Förbudet att tillsätta visstidsanställda och vikarier har försvårat situationen.

Trygga personalens välmående.

Kartläggning av kunnande och individuella utbildningsplaner utifrån denna.

Kartläggning av rektorer och daghemsföreståndare är på gång. Utbildningsplaner har uppgjorts.

Minskning av långtidssjukskrivningar

Sjukfrånvaron i medeltal 13,49 / dag / person (14,49 dagar år 2012). Sammanlagt har 24 diskussioner enligt Vartu-modell hållits med 22 personer.

Lönerna för småbarnsfostran- och grundläggande utbildningens förvaltning fås jämförbara med andra förvaltningar.

Arbetet pågår fortfarande.

Intern övervakning och riskhantering Staden är en rättvis, ansvarsfull och konkurrenskraftig arbetsgivare.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € 970 0 970

Dispositions plan 2013 1000 € 1 011 0 1 011

Förändringar i budgeten 1000 € +37 0 +37

Ändrad budget 2013 1000 € 1 048 0 -1 048

Bokslut 2013 1000 € 964 31 -933

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € +84 +31 +115

302 SMÅBARNSFOSTRAN Verksamhetsidé Den subjektiva rätten till dagvårdsplats ordnad av kommunen börjar efter att föräldrapenningen upphör. Den ger barn under läropliktsålder rätt till småbarnsfostran och föräldrarna rätt till att få en dagvårdsplats till sitt barn. I mån av möjlighet skall vårdplatsen ordnas i den form föräldrarna önskar. Daghemmen och familjedagvården, lekverksamhet, stöd för hemvård och privat vård är sådana verksamhetsformer som familjerna kan välja mellan.

104 Småbarnsfostran har varit indelad i tre geografiska områden: norra området, centrumområdet och östra området. Från och med 1.1.2013 har Lillkyro bildat det fjärde området inom småbarnsfostran. Siffrorna för år 2013 innehåller även uppgifterna för Lillkyro. I Vasa fungerar förskoleundervisningen i småbarnsfostrans enheter. Den avgiftsfria förskoleundervisningen är för 6-åringar 4h/dag och 728 timmar/år, sammanlagt 182 arbetsdagar 2013-2014. För barn med behov av särskilt stöd ordnas enligt deras behov stödformer inom specialvården. År 2013 ut betalades fortsättningsvis stöd till föräldrar som skötte sitt barn hemma (det selektiva tillägget). Det selektiva tillägget utbetalas tills barnet är 2 år och det belopp som betalas är 200 euro i månaden och från och med 1.8.2013 250 euro i månaden. Utgångspunkten är familjens val. Lekparkerna och öppna daghemmen stöder föräldrar med barn som vårdas hemma, i deras fostringsarbete. Mera måltidsservice erbjöds inom öppna daghemmens klubbverksamhet år 2013. Efterfrågan på kommunal dagvård/ 0 – 6-åringar 0-6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till åldersgrupp (%) - varav i daghem (%) - varav i familjedagvård (%) 0–6-åringar i kommunal dagvård i förhållande till vårdbehov - i heldagsvård (%) - i deltidsvård (%)(- enbart förskoleundervisning (4t) 3 %)

0-6-åringar i dagvård 31.12. totalt

2010 60

2011 61

2012 61

2013 61

78 22

84 16

85 15

85 15

92 8

92 8

93 7

93 7

2 783

2 916

2 932

3 188

0-6-åringar i daghem 31.12. 2180 2461 2502 2703 - varav i köptjänstdaghem 330 381 387 392 Barn med behov av speciellt stöd (resurs)* 114 131 169 101 0-6-åringar i familjedagvård 31.12. 603 455 430 485 Barn med behov av speciellt stöd (resurs)* 12 12 16 6 Familjedagvårdare 181 143 123 144 -varav familjedagvårdare som sköter hemma 82 70 83 Barn i förskoleundervisning 590 630 622 715 Barn med behov av speciellt stöd (resurs)* 29 17 28 27 Barn inom specialdagvården 392 452 445 402 Barn inom lekverksamhet - i lekparker (barn i medeltal/verksamhetsdag) 28 30 25 14 40 52 52 - i klubbverksamhet ” 133 61 56 50 - i öppet daghem (barn i medeltal/dag) 60 55 40 40 ” (vuxna i medeltal/dag) 39 Antal familjer som i genomsnitt har erhållit stöd för 850 855 843 958 hemvård och privatvård/mån - varav familjer som erhållit stöd för privat vård 3 4 5 11 - varav familjer som erhållit deltidsstöd 160 177 177 200 - antal familjer som fått selektivt tillägg i medeltal/mån 196 191 228 234 *Tilläggsresurser krävs, antal barn med behov av speciellt stöd. Obs! Under verksamhetsperioden varierar antalet barn, flest barn är i dagvård i januari-maj. P.g.a. semesterperioden sjunker antalet barn under sommaren (juni, juli och augusti). På hösten från september till december ökar antalet barn, men når inte upp till vårens barnantal. Statistikdagen 31.12 visar situationen som den är just då, men inte variationerna i antalet barn som är i dagvård under året. I sifforna för år 2013 ingår även Lillkyros uppgifter.

Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Att garantera att service inom småbarnsfostran och förskoleundervisning finns

Resultatområdets centrala mål för år 2013

Förverkligande av målen

Dagvård ordnas i mån av möjlighet enligt familjens önskemål.

Till alla sökande har en plats ordnats inom den tid lagen förutsätter, men inte helt enligt

105 tillgänglig i tillräcklig omfattning i hela staden och områdesvis med beaktande av finska och svenska språket. Till alla sökande ordnas ovannämnda tjänster inom lagstadgad tid och i enlighet med familjens behov. Utbudet motsvarar efterfrågan enligt i första hand närserviceprincipen.

Att trygga varje barns rätt till en kvalitativt god och mångsidig småbarnsfostran och förskoleundervisning samt jämlika möjligheter att utvecklas enligt sina egna förutsättningar.

önskemålen. Vård har inte helt kunnat erbjudas enligt områdes efterfrågan. Fortsatt utbetalning av det selektiva tillägget (2år). Möjligheter att utvidga tillägget utreds. Den öppna lekverksamheten utvecklas för att stöda små barns vård i hemmet. Resultatet på kundutvärderingen 3,5 eller högre Uppföljning av hur egenvårdarmodellen ”Med barnaögon” fungerar.

Det selektiva tillägget används fortfarande, 1.8.2013 en höjning till 250 €/mån, för övrigt oförändrat. Inom lekverksamheten 6 nya klubbgrupper, varav 2 har måltidsservice. Servering av måltid vid Gustavsborgs öppna klubb fr.o.m. 1.9.2013. Verksamheten vid 3 lekparker har lagts ner. Resultatet på förfrågan om kundtillfredsställelsen var 3,46 (OBS! skalan 1-4, tidigare på skalan 1-5) Fungerar i alla grupper med barn under 3 år.

Fortsatt utbildning i fostransamverkan

Utbildningen har fortsatt.

Att stöda utveckling och inlärning för barn med invandrarbakgrund.

Barns språkliga utveckling stöds (F2/S2-språkena). I förskolan används observation och dokumentation enligt Språkraketen. Inrikesministeriets projekt Delaktighet i Finland fortsätter.

Projektet Delaktighet i Finland har avslutats. Förberedande förskolundervisning har hållits i 4 grupper.

Att trygga jämlika möjligheter för barn med behov av särskilt stöd för uppväxten samt särskilt stöd för inlärning, att växa, utvecklas och lära sig tillsammans med andra barn och enligt egna förutsättningar med beaktande av den specialservice och habilitering de behöver. Att utveckla tidigt ingripande och preventiva åtgärder. Att utveckla informationsteknologin inom småbarnsfostran. Alla enheter har nätförbindelse och tillräcklig och ändamålsenlig utrustning. Personalen har möjlighet att använda dator i sitt arbete.

Utveckling av stödformer för fostran och lärande för barn med behov av stöd inom småbarnsfostran och förskoleundervisning fortsätter.

Trestegsstödet i bruk. Amb. specialbarnträdgårdslärare har förflyttat sig till områdena (enligt elevvården) för att trygga jämlik service för alla barn.

Statistikföringen gällande barn med särskilda behov utvecklas. Elektronisk dokumentation av uppgifter gällande barn med särskilda behov. Satsning på personalens adbskolning och stöd

Statistikpilotering via programmet Muksunetti. Utvecklingsarbetet fortsätter.

Användning av undervisningsprogram i pedagogiskt syfte inom småbarnsfostran och förskoleverksamheten.

Undervisningsprogram har delvis tagits i bruk, men det finns inte tillräckligt med utrustning för barnen.

Utbud av webbtjänster för kunder

Kontinuerlig skolning av personalen och stöd fortsätter.

Piloteringen av tillämpningen ”Läsnä” har inletts (uppföljning av personalens och barnens närvaro med hjälp av mobiltelefon). Webtjänster inom familjedagvården har ökats.

106 Att stöda personalens välmående i sitt arbete.

Arbetshandledning för personalen. För hela personalen anordnas fortbildning under juni-augusti.

Arbetshandledning har ordnats enligt behov. Fortbildning har ordnats för hela personalen sommaren 2013.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 44 566 5 403 -39 163

Dispositions plan 2013 1000 € 44 878 5 403 -39 475

Förändringar i budgeten 1000 € 333 +14 -319

Ändrad budget 2013 1000 € 45 210 5 417 -39 794

Bokslut 2013 1000 € 43 498 5 468 -38 030 175

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € +1 712 +51 +1 763

I fråga om daghemmen och gruppfamiljedaghemmen har kartläggningen av dagvårdsplatserna fortsatt. Strukturella förändringar har gjorts i en del grupper under år 2013 på grund av utrymmena eller personalmängden. I och med att Sundom daghem blev färdigt granskades dagvårdssituationen och som ett resultat av detta beslutades att Korkeamäen päiväkoti och gruppfamiljedaghemmen Trollebo, Rödstugan och Vitsippan läggs ner 30.6.2013. Även Pikkutupa (en grupp för barn med multihandikapp) lades ner 30.6.2013. Även för Lillkyros del har dagvårdsstrukturen inom småbarnsfostran och förskoleundervisningen granskats. Förskolundervisningen har koncentrerats till fyra enheter. I dessa grupper har både förskoleundervisning och den dagvård som barnen behöver ordnats. Förändringar har gjorts i fråga om gruppfamiljedaghemmen. Våren 2013 upphö rde verksamheten vid tre lekparker på grund av liten användning. Klubbverksamheten i öppna daghem ökade från fem klubbgrupper till 11. Under 2013 utökades serveringen av måltider i dagklubbarna, varvid barnen i sammanlagt sju klubbgrupper började få varm mat. Antalet vårdplatser inom köptjänstdaghemmen utökades år 2013 e nligt avtal. För English Playschool utökades antalet vårdplatser med 4 platser (barn över 3 år) från och med 1.8.2013. De avgiftsfria sommarmånaderna förverkligades på samma sätt som föregående år under juni, juli och dessutom i augusti under tiden 1-15.8. Möjligheten utnyttjades för sammanlagt 1605 barn. Intäkterna blev cirka 51 000 € mer än budgeterat. Hemvårdsstöd och stöd för privat vård har utbetalats totalt 3 825 466 € (3 432 491 € år 2012) och kommuntillägg till hemvårdsstöd (selektivt tillägg) 619 992 € (505 600 € år 2012), sammanlagt 4 445 458 € (3 938 091 € år 2012). Budgeten underskrids med 110.512 € till denna del. Antalet vikarier har under hösten skärts ner till minimi, vilket utöver de strukturella förändringarna förklarar utfallet år 2013. Verksamhetskostnadernas utfall är 95,4 % av det budgeterade anslaget. 303 GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Verksamhetsidé Den grundläggande utbildningens målsättning är att erbjuda högklassig basservice inom fostran, inlärning och undervisning och att se till att tjänsterna är tillgängliga för både finsk- och svenskspråkiga invånare.

107 Till den grundläggande utbildningens egen verksamhet hör undervisning och pedagogiska tjänster, förberedande undervisning och stödundervisning för invandrare, internationell verksamhet, morgon- och eftermiddagsverksamhet, elevvård, underhåll av fastigheter, intern förvaltning samt tjänster åt utomstående. Elevantal BS 2008 BS 2009 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BS 2013 Elevantal/år Elever i åk 1-6 och förskolelever 3272 3247 3266 3286 3344 3779 Elever i åk 7-9 och tilläggselever 1794 1743 1687 1656 1644 1803 Sammanlagt (utan förberedande undervisning) 5066 4990 4953 4942 4988 5582 - därav elever som fått beslut om särskilt stöd, inte 378 294 253 förlängd läroplikt 446 466 453 - därav gravt handikappade, förl. läropl. 18 23 30 33 30 31 - därav övriga handikappade, förl. läropl. 92 96 103 109 113 128 Förberedande undervisning för invandrare 30 52 69 76 67 61 Siffrorna är medeltal. BS 2013 = elevantalet inom Vasa stad och området Lillkyro 20.9.2012 och 20.9.2013

Genomsnittliga pedagogiska resurser / elev År Allmän undervisning, åk 1-6 Allmän undervisning, åk 7-9 Klassb. specialundervisning Handikappundervisning Grundläggande undervisning medeltal

BS 2008 1,57 2,03 2,93 4,40 1,84

BS 2009 1,61 2,09 2,82 4,66 1,89

BS 2010 1,69 2,18 3,06 4,52 1,96

BS 2011 1,70 2,21 3,50 4,24 1,99

BS 2012 1,68 2,41 3,88 4,37 2,03

BS 2013 1,77 2,5 3,96 4,71 2,09

Resurserna innehåller med utbildningsstyrelsens understöd finansierade timmar för indelning i mindre undervisningsgrupper, klubbtimmar samt klubb- och stödtimmar som har finansierats med avkastning från de finskspråkiga grundskolornas stipendie- och utvecklingsfond. Sjukhusundervisningen har inte beaktats.

Morgon- och eftermiddagsverksamhet Antal skolelever Stadens egna enheter - Den grundl. utbildningens enheter - Småbarnsfostrans enheter Arrangerad av samarbetspartners Totalt

Vår 2010

Höst 2010

Vår 2011

Höst 2011

Vår 2012

Höst 2012

Vår 2013

Höst 2013

610 38 139 787

657 31 164 852

673 29 165 867

715

711

691

695

693

122 837

122 833

130 821

133 828

141 834

Måluppfyllelse Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden

Resultatets centrala mål för år 2013

Förverkligande av målen

Stärkande av ledarskapet

Rektorernas/biträdande rektorernas uppgiftsbeskrivning och tidsanvändning kartläggs.

En kartläggning av arbetsbeskrivningarna och tidsanvändningen har gjorts.

Personalens välmående

Kartläggning av personalens kunnande implementeras som ett verktyg för personalens utveckling. Kartläggning av kunnande även för skolgångsbiträden.

Kompetenskriterier för rektorerna har utarbetats.

108 Ordnande av skolning/fortbildning på basen av kartläggningen. Utvecklande av utvärdering

Undervisning och undervisningsarrangemang

Stöd för lärande, växande och välmående

Ibruktagande av ett utvärderingssystem som grundar sig på kvalitetskriterier, implementering av kvalitetskriterier vid planering, utvecklingsverksamhet samt vid utvärdering Timresurs för grundläggande utbildning 2 åvh/elev

Faktorer som påverkar undervisningens kvalitet: undervisningsgruppens storlek, olika stödformer, specialundervisning, flexibla undervisningsarrangemang och elevvård. Trygga elevvårdens verksamhet. Gemensam utvärdering med hussektorn angående de fysiska förhållandena i enheterna, samt vid kartläggningar framkomna olägenheter, renoveringsåtgärder samt årsrenoveringar.

Utvecklande av lärmiljöer

Utveckling av samarbete hem och skola

Utveckling och ibruktagande av nya informations- och kommunikationstekniska lärmiljöer 2012-2020 -Förnyande av apparatur och program -I undervisningsutrymmen finns it- och av-utrustning -Varje lärare har tillgång till en arbetsstation -Utveckling och stärkande av it-stöd och molntjänster Skapande av verksamhetsmodeller för samarbetet hem och skola.

Skolning/fortbildning har ordnats på miniminivå på grund av sparåtgärderna. Utvärderingssystemet har tagits i bruk. Uppföljningssamtal har genomförts.

Målet förverkligat (delvis med hjälp av projektfinansieringen för att minska undervisningsgruppernas storlek) Målet förverkligat

Målet har inte förverkligats på grund av svårigheter att fylla vakanser (i fråga om skolpsykologer). Möten hållits enligt behov.

It-strategin för hela bildningsväsendet har utvecklats. Apparatur och tillämpningar har uppdaterats i enlighet med tillgängliga resurser. Office 365 har delvis tagits i bruk. Tiera lärmiljö piloteras. En trivselenkät som riktas till elevernas vårdnadshavare har utvecklats.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 52 350 2 450 -49 900

Dispositions plan 2013 1000 € 51 984 2 053 -49 931

Förändringar i budgeten 1000 € 327 +612 +285

Ändrad budget 2013 1000 € 52 311 2 665 -49 646

Verksamhetsinkomsterna blev cirka 139 000 € mera än vad som budgeterats.

Bokslut 2013 1000 € 50 373 2 804 -47 569 436

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € +1 938 +139 +2 077

109 Sparkraven har tagits på allvar. Antalet vikarier har skurits ner till miniminivå, resurserna för skolgångsbiträdena har minskats och verksamhetstiden för morgonoch eftermiddagsverksamheten har från och med hösten 2013 be gränsats till kl. 8-16. Tjänster, material och förnödenheter underskrider klart det budgeterade anslaget. Driftskostnaderna har förverkligats till 96,3 % av det budgeterade anslaget. De finskspråkiga grundskolorna har utnyttjat stipendie- och utvecklingsfondens avkastning för skolornas verksamhet. Under året har fondens avkastning täckt utgifter för verksamheten med 177 007,78 €. Den svenska stipendiefondens avkastning, 3 865,44 €, har i första hand använts till stipendier och rekreation. Projektmedel har använts totalt cirka 844 041,69 €. Dessutom har övriga bidrag erhållits, totalt 120 665,51 €. Verksamheten har finansierats med externa inkomster för totalt 964 707,20 €.

305 HEMKOMMUNERSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Som utgift på detta resultatområde bokförs ersättningar för elever från Vasa som studerar på andra än stadens för- och grundskolor, och som inkomst bokförs ersättningar för andra kommuners elever som studerar i stadens grundskolor. Ursprunglig budget 2013 1000 € Verksamhetsutgifter 4 659 Verksamhetsinkomster 905 Verksamhetsbidrag -3 754 *) Under stadstyrelsen fram till år 2012

Dispositions plan 2013 1000 € 4 673 908 -3 765

Förändringar i budgeten 1000 € 0 0 0

Ändrad budget 2013 1000 € 4 673 908 -3 765

Bokslut 2013 1000 € 4 673 908 -3 765

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € 0 0 0

308 KUULA-INSTITUTET Verksamhetsidé Kuula-institutet är en konstläroanstalt som har i uppgift att ordna undervisning i musik och dans samt i konstformer i anslutning till dem. Undervisningen skall utveckla färdigheter att skapa samt utöva och framföra musik och dans på ett mångsidigt sätt samt för yrkesstudier inom branschen. Ett centralt mål är att skapa ett positivt förhållande till musik och dans Måluppfyllelse Kuula-institutets 61:a verksamhetsår har präglats av en stabilisering av den interna verksamheten efter ett intensivt jubileumsår. För att effektivera användningen av verksamhetens resurser har Kuula-institutet tagit i bruk ett nytt system som fastställer längden på lektionerna. Nya sökande i åldern 6-8 år antogs utan test som träningselever. Även samarbetet med skolor och daghem fortsätter. I synnerhet musiklekskoleverksamheten växer och antalet barn är nu över 600. Detta är en bra utveckling även i fråga om elevrekryteringen. Dansavdelningen står inför betydande utmaningar i och med att den konkurrerande, privata skolan expanderar sin verksamhet. Kuulainstitutets dansundervisning koncentreras på undervisning av barndans och balett. På hösten togs även möjligheten att ansöka om en frielevsplats i bruk. Utrymmena har utnyttjats flitigt och Toivo Kuula-salen har använts vid 59 tillfällen utanför institutets verksamhet.

110

Verksamhetsmål/princip som härletts från en kritisk framgångsfaktor för staden Elever Nöjda och kunniga elever

Utveckling av nya undervisningsmetoder

Musik och dans En levande musik-och danskultur

Personalen En kunnig, lojal, motiverad och sporrande personal.

Resultatområdets centrala mål för år 2013

Förverkligande av målen

Elevrekrytering

Sökande totalt 198, 166 till musik, 32 till dans

Samarbete med skolor – Att bygga upp samarbetsnätverk med lärare i musik och gymnastik. En bro från musiklekskolan till institutet

44 barn antagna på instrumentförberedelse

Tanskari – samarbete mellan musiklekskolan och barndans

P.g.a. lärarbyte förverkligas ej detta

Karusellundervisning Utveckling av musikteknologi/läroplaner Undervisning i musikens grunder Periodisering av samspelet

20 elever Teknologi integrerat med övr. musikens grunder Viss samspel bundet till konsertprojekt

Utvecklande av konsert- och föreställningsverksamheten i de nya utrymmena

Antalet konserter var 75 Publikmängd, ca 9 000

Hur man förbinder timlärarna och de gemensamma lärarna

Utvecklingssamtal i mars Konsertarbetsgrupp Kartläggning av kunnande gjord i mars-april 16-17.3. Vionlin/lär. Janne Malmivaara och piano /lär. Liisa Malmivaara (Åbo) Ansvarslärarnas arbetsbeskrivningar granskade Utvecklingssamtal

Utbildning

Utvecklande av projektarbete Individuell och gemensam skolningsplan Mästarkursverksamhet

Funktionell arbetsfördelning

Kartläggning av arbetsbeskrivningar och anvarsområden Beaktande av åldersfrågor

Arbetsklimat

Utvecklandet av Tyky-verksamhet

1 tyky-verksamhetstillfället

Inskolning av personal

Lärarguide Djupinstruering

Utvecklingssamtal Förnyande av personalmöten

Uppmärksamma resurser för administration – utveckling av elevadministrationsprogrammet samt användning av programmet Wilma Samspelet mellan olika avdelningar

Sommarjobbare 1 mån.

Musiklekskolor i daghem Samarbetsformer för skolsamarbete: Blåsorkesterskola Kornettklubben Drumline

12 daghem med 5 skolor med 12 elever 15 elever 12 elever

Organisation En fungerande organisation

Förbättrande av inernt samarbete Samarbete Ett fruktbart samarbete med olika aktörer Skolor och daghem

Samspelkollegiet 3 möten

111 Dans i daghemmen Stråkskolan Verksamhet för orkestrar och band Dans Vasa stadsorkester

Gemensam konsert

Vasa stadsteater Vaasa opisto/Arbis

Samarbetsavtal Allmän lärokurs/dans Lillkyros anslutning till Vasa

Närkommunerna

Filial i Laihela Filial i Storkyro Korsholm/dans

Ekonomi En hållbar och stabil ekonomi

21.11 i Vasa och 22.11. i Jakobstad Dansföreställningar 15-16.4 Under arbete Elevantal i olika avdelningar: 9 musik, 5 dans, 5 musiklek och 3 barndans 40 musik och 19 dans 26 musik 13 dans, 5 barndans

En måttfull avgiftspolitik Extern finansiering för olika projekt

Utrymmen Ändamålsenliga utrymmen

En god offentlighetsbild och ett gott anseende

P.g.a. lärarbyte förverkligas ej detta. 18 elever

Frielevsplats togs i användning Sammanlagt 16 000 €

Utnyttjande av de nya utrymmenas kapacitet

Övrigt än institutets och VKK:s användning, 59 tillfällen

Uppdatering av kommunikations- och marknadsföringsstrategin

Under arbete.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunlig budget 2013 1000 € 2 096 687 -1 409

Dispositions plan 2013 1000 € 2 096 687 -1 409

Förändringar i budgeten 1000 € 9 3 -6

Ändrad budget 2013 1000 € 2 106 690 -1 415

Bokslut 2013 1000 € 2 076 683 -1 393 66

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € 30 -7 -23

UTBILDNINGSNÄMNDEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Till verksamhetsområdet hör de uppgifter som anges i gymnasielagen, lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning samt i förordningar som ansluter till dem. Verksamhetsutgifter och -inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 40 354 9 196 -31 159

Dispositions plan 2013 1000 € 40 354 9 196 -31 159

Förändringar i budgeten 1000 € 66 59 -7

Ändrad budget 2013 1000 € 40 420 9 255 -31 165

Bokslut 2013 1000 € 41 261 9 769 -31 492 828

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € -841 +514 -327

112 Personal 31.12. Ordinarie

Visstidsanställda Totalt

Heltidsanställda Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 18 Gymnasierna 60 Yrkesinstitutet 161 Vuxenutbildningscentret 75 Gymnasierna 12 Yrkesinstitutet 44 Vuxenutbildningscentret 35 405

Deltidsanställda Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet 5 Gymnasierna 7 Yrkesinstitutet 17 Vuxenutbildningscentret 9 Gymnasierna 13 Yrkesinstitutet 13 Vuxenutbildningscentret 43 107

Totalt 352

160 512

310 DEN GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN FÖR ANDRA STADIET Verksamhetsidé Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet är en funktion som koordinerar läroanstalterna och ur vilken härleds informations-, marknadsförings-, kommunikations-, biblioteks-, it-, lager- och förvaltningsservice som gäller hela andra stadiet. Till den g emensamma förvaltningen för andra stadiet har hela andra stadiets gemensamma funktioner budgeterats. Måluppfyllelse Den gemensamma förvaltningen erbjuder andra stadiet centraliserade förvaltningstjänster effektivt. Verksamhetsmål/princip som härletts ur en kritisk framgångsfaktor för staden Verksamheten vad gäller andra stadiets förvaltnings- och stödservice effektiveras.

Utvärderingskriterium/ mätare

Måluppfyllelse

Personaldimensioneringen justeras att motsvara effektiveringen av verksamheten.

Intern kontroll och riskhantering

Andra stadiet genomför i sin helhet åtgärder som är viktiga med tanke på tillgången på arbetskraft i området.

Deltidsanställningarna effektiverade för sin del användningen av personalresurser, men indragningen av av personalchefsresursen gjorde det svårare att uppnå verksamhetsmålen. Utbildningsutbudet motsvarar efterfrågan i näringslivet.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhets-utgifter Verksamhetsinkomster Verksamhets-bidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € 1 656 0 -1 656

Dispositions plan 2013 1000 € 1 656 0 -1 656

Förändringar i budgeten 1000 € 7 0 -7

Ändrad budget 2013 1000 € 1 663 0 -1 663

Bokslut 2013 1000 € 1 529 5 -1 524

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € +134 +5 +139

113 312 VAASAN LYSEON LUKIO Verksamhetsidé Målet med gymnasiestudierna är avgångsbetyg från gymnasiet och studentexamensbetyg. Gymnasiet ger som allmänbildande skola behörighet för fortsatta studier vid universitet och högskolor. Vuxenlinjen erbjuder alternativa studieformer för att tillgodose vuxenbefolkningens studiebehov. Måluppfyllelse I daggymnasiet har antalet studerande ökat. På vuxenlinjen har den årliga variationen varit liten. I en stor enhet inverkar åldersgruppens heterogenitet på genomströmningen. Det kan finnas stora skillnader mellan de olika årskurserna. Andelen studerande med invandrarbakgrund har ökat något. Även antalet studerande som behöver särskilt stöd har ökat. Antalet studerande År Daggymnasium Vuxengymnasium Ordinarie studerande Ämnesstuderande fr.o.m. 1.1.2009

Övriga mål 2013 Antalet studerande Nuvarande elevvolym från rekryteringsområdet säkerställs Genomströmning Gymnasiets lärokurs avläggs på högst tre år från det att gymnasiestudierna har inletts. Elevtrivseln Studenthälsovård

Intern kontroll och riskhantering

BS 2011 735 60 795 2

BS 2012 729 57 786 2

BS 2013 742 52 794 0,4

Utvärderingskriterium/ mätare Antalet studerande, minst 738 + 55 studerande

Måluppfyllelse 749 + 45

90 % av dem som börjat i daggymnasium avlägger gymnasiets lärokurs på högst tre år.

Förverkligande 81%

Årlig utvärdering. Mål för år 2013: 3,6 För alla studerande på andra stadiet garanteras en mottagning/år.

Förverkligande 3,7

Tillgången på arbetskraft Studerandeunderlaget

Inte tillgänglig. Alla som börjat i gymnasiet har kunnat gå på hälso-vårdarens granskning under det första läsåret. Behovet har bedömts i personalplanen. Prognostiseringen har gjorts i tid och behovet av särskilt stöd har beaktats.

Det ekonomiska utfallet I gymnasiets verksamhet ställs resurser till förfogande enligt priset per enhet. Verksamheten har nettobudgetering som sträcker sig över en l ängre tid än e tt år. Verksamheten har anpassats till ekonomiska ramarna genom att undervisningsgrupper har förstorats och genom inbesparingar i vikariekostnader. Kursutbudet har ändå förverkligats i enlighet med årsplanen. Skolans utvecklingsverksamhet har utvecklats med hjälp av flera projekt i samarbete med Vasa gymnasium. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Kostnader enligt statsandelsnormen / studerande

Utvärderingskriterium/ mätare Daggymnasium 6 126,87 €/ studerande

Måluppfyllelse Daggymnasium 6 103,86 €/studerande

114 Vuxengymnasium 3 667,24 €/studerande

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 4782 1 -4 781 0

Dispositions plan 2013 1000 € 4 992 211 -4781 0

Vuxengymnasium 3 896,23 €/studerande Nettoberäkningar presenteras på sidorna 166-167.

Förändringar i budgeten 1000 € 0 0 0

Ändrad budget 2013 1000 € 4 992 211 -4 781

Bokslut 2013 1000 € 5 098 274 -4 824 83

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € -106 +63 -43

Med överskottet bereder man sig gymnasierna på ev entuella kommande nedskärningar i enhetspriserna och andra sparåtgärder som staten fastställer. 313 VASA GYMNASIUM OCH VASA SVENSKA AFTONLÄROVERK Verksamhetsidé Vasa gymnasium erbjuder ungdomarna en god allmänbildande teoretisk utbildning i en trygg miljö som stöder dem i deras fortsatta studier på tredje stadiet. Vasa svenska aftonläroverk erbjuder vuxna och ungdomar att läsa gymnasiekurser per distans med en individuell plan, utgående från egna behov och egen tidsram, enligt läroplanen för vuxengymnasier. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Alla uppställda mål har uppfyllts under året 2013, i enlighet med uppgifterna i tabellen nedan. Handledning av studerande har gett goda resultat, bl.a. genom utvecklingssamtal vid vilka även hemmen aktiveras. Alla studerande träffar kuratorn och hälsovårdaren minst en gång per läsår. Lärarkåren är behörig. Studerande År Daggymnasium Vuxengymnasium Ordinarie studerande Ämnesstuderande fr.o.m. 1.1.2009 Övriga mål 2013 Antal studerande Genomströmning, studerande genomför examen på 3 år Elevtrivseln Elevvården Intern kontroll och riskhantering

BS 2011 139 65 204 26

BS 2012 140 73 213 6,9

BS 2013 142 70 212 3,5

Utvärderingskriterium/mätare Gymnasium 141 Aftonläroverk 65 90 % av de studerande

Måluppfyllelse Gymnasium 142 Aftonläroverk 70 94 %

3,6 Varje studerande garanteras minst ett besök per läsår vid elevhälsovården Tillgång till behörig personal/lärare Tillgång till studerande/ studerandematerial

3,8 100 % 100 %

Det ekonomiska utfallet I gymnasiets verksamhet ställs resurser till förfogande enligt priset per enhet. Verksamheten har nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än e tt år. Gymnasierna har klarat av de sparkrav som staden ställt på os s, och samtidigt kunnat verkställa den v erksamhet som finns

115 tecknad i arbetsplanen. Anställande av vikarier har varit under lupp och här har skolorna följt stadens direktiv, samt kunnat spara. Gymnasierna har sett över sina kursutbud för att i en s nar framtid kunna möta stramare tider Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Normpris, statsandel /studerande

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhets-bidrag Avskrivningar

Utvärderingskriterium/ mätare

Måluppfyllelse

Gymnasium 7 254,21 €/elev Aftonläroverk 3 667,24 €/elv

Gymnasium 7 256,84 €/elev Aftonläroverk 3 328,07 €/elev Nettoberäkningar presenteras på sidorna 166--167

Ursprunglig Budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

1 330 50 -1 280 0

1 427 150 -1 277 0

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € 0 0 0

Ändrad budget 2013 1 000 €

Bokslutet 2013 1 000 €

Avvikelse (inv. på resultatet) 1 000 €

1 427 150 -1 277 0

1 543 196 -1 348 29

-116 +46 -70

315 VASA YRKESINSTITUT Verksamhetsidé Läroanstaltens verksamhetsidé och allmänna utbildningsmässiga mål är att utbilda yrkeskunnig arbetskraft med bred kompetens för att tillgodose de s nabbt föränderliga behoven inom näringslivet, arbetslivet och samhället. Målet är även att ge färdigheter för fortsatta studier på en högre utbildningsnivå. Måluppfyllelse Målen för förebyggande av avhopp, genomströmningen och elevtrivseln har förverkligats. Det förverkligade studerandeantalet underskrider målet, målet enligt budgetförslaget var 1975 studerande och förverkligandet 1916 studerande. Antalet studerande enligt utbildningsområde och grad (i enlighet med finansieringslagen) ANTALET STUDERANDE - teknik och trafik - säkerhetsbranschen - kultur, artesan - företagsekonomi och administration - naturvetenskap - turism-, kosthålls- och ekonomibranschen - social-, hälsovårds- och idrottsbranschen - kultur, kommunikation - utbildning för invandrare - förb. och rehab. träning för handikappade - förberedande utbildning för grundl. yrkesutb. Totalt

BS 2010 662 69 43 204 117 330 337 108 32 19 7 1 928

BS 2011 619 76 40 206 96 326 419 102 27 14 24 1 949

BS 2012 619 85 39 212 89 325 446 90 24 8 17 1 954

BS 2013 614 84 39 216 83 296 454 81 27 6 16 1 916

116 Övriga mål 2013 Sysselsättning

Utvärderingskriterium/ mätare Sysselsättningen mäts genom att man frågar studerande som blivit utexaminerade under budgetåret. Mål 75 % Fortsatta studier mäts genom att man frågar studerande som blivit utexaminerade under budgetåret. Mål 20 % Parametern baserar sig på persondata på statistikdagen 20.9, om studerande vid följande års statistikdag 20.9 inte längre är studerande och inte har utexaminerats, räknas det som att studeranden har avbrytit sina studier. Mål 6 % Parametern påvisar utexaminerades andel av alla studerande som inlett sina studier under ett visst år och under de tre följande åren. Mål 70 % Parametern görs i slutet av budgetåret i form av en förfrågan via internet. Mål 3,8 Att få behörig undervisningspersonal till vissa utbildningsområden.

Fortsatta studier

Förebyggande av avhopp

Genomströmning

Elevtrivseln Intern kontroll och riskhantering

Måluppfyllelse 54,5 %

6,4 %

4,9 %

73,6 %

3,8 (skala 1-5) Problem med att få behörig undervisningspersonal i synnerhet inom tekniska branschen.

Det ekonomiska utfallet I Vasa yrkesinstituts verksamhet ställs resurser till förfogande enligt priset per enhet. Verksamheten har nettobudgetering som sträcker sig över en l ängre tid än et t år. Med det uppkomna kumulativa överskottet förbereder man sig inför nedskärningar i finansieringen av yrkesutbildningen under åren 2014-2016. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Resurser Kostnader enligt statsandelsnormen 9 661,806 € / studerande

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Utvärderingskriterium/ mätare

Måluppfyllelse

€/studerande I utgifterna ska inbegripas 250 000 € av garantisumman.

Förverkligade kostnader 10 290 ,06 €/studerande Nettoberäkningar presenteras på sidorna 167-169

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

20 359 1 441 -18 918 422

20 359 1 441 -18 918 422

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € 0 0 0

Ändrad budget 2013 1 000 €

Bokslutet 2013 1 000 €

20 359 1 441 -18 918 422

20 793 1 537 -19 256 415

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € -434 +96 -338

117

318 VASA VUXENUTBILDNINGSCENTER Verksamhetsidé Vaasan aikuiskoulutuskeskus – Vasa vuxenutbildningscenter har enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning i uppgift att för arbetslivet producera utbildning samt stödjande utvecklingstjänster. Uppgiften är att utbilda kunnig arbetskraft för arbetslivets behov i regionen. Vuxenutbildningscentret utvecklar och betjänar företag och andra organisationer inom arbetslivet med beaktande av behoven inom regionens näringsliv. Verksamheten baserar sig på kompanjonskap och ett starkt nätverkssamarbete. Måluppfyllelse Vuxenutbildningscentrets verksamhet inriktades på vuxenutbildning, med tanke på Vasaregionen viktiga näringsgrenars –el-, metall-, social- och hälsovårdssektorns samt företagsekonomiska branschens vuxenutbildning samt invandrarutbildningen. Med hjälp av utvecklingsprojekten inleddes utvecklandet av genomförandemodeller för utbildningar, så att de ännu bättre än tidigare motsvarar nedskärningarna i finansieringen av yrkesutbildningen. Rekryteringen av studerande lyckades över det uppställda målet och målet för antalet studerandearbetsdagar (tot. 220 732 studerandedagar) överskreds. Utbildningsverksamhetens totala omsättning förverkligades ca 1 miljon euro större än budgeterat (ökning av antalet studerande inom grundexamen, finansiering av unga vuxnas kompetensprogram). Målet för den avgiftsbelagda serviceverksamheten förverkligades inte, om än den till storleken var på 2012 års nivå. I fråga om avbrytande av studier uppnåddes målet; i synnerhet inom den examensförberedande utbildningen har en positiv utveckling skett. Till följd av effektiverad handledning har avhoppen minskat varje år 2010-2013. Antalet avlagda hela examina ökade något jämfört med föregående år. Andelen delexamen ökade betydligt till följd av delexaminas rapporteringssätt. Antalet studerandearbetsdagar Arbetskraftspolitisk utbildning, studerandearbetsdagar Yrkesinriktad fortbildning, studerandearbetsdagar Grundläggande yrkesutbildning, antalet studerandearbetsdagar Annan utbildning, studerandearbetsdagar

BS 2010 94 737

BS 2011 98 686

BS 2012 94 647

BS 2013 93 216

43 950

38 728

41 884

43 469

57 570

60545

68 421

71 877

11 343

15 119

9 032

12 170

Övriga mål 2013 Avlagda examina

Utvärderingskriterium/ mätare Avlagda examina totalt 710

Avhopp Elevtrivseln

Avhoppsprocenten högst 8 % Medelvärdet av studeranderesponsen: OPAL 4,0 och AIPAL 4,0 Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens omsättning 7 % av utbildningsverksamhetens omsättning Utbildningskostnaderna 2,8 % av personalkostnaderna

Den avgiftsbelagda serviceverksamhetens andel Personalutveckling

Måluppfyllelse Avlagda hela examina och delexamina 1964 st. (383 hela examina, 1581 delexamina) 8,91 % OPAL 4,1 AIPAL 4,2 4,7 %

2,8 %

118 Intern kontroll och riskhantering, anpassande av verksamheten till nedskärningarna i finansieringen av den yrkesinriktade vuxenutbildningen.

Personal-, lokal- och utrustningsresurserna i balans med den till buds stående finansieringen, procentandel av omsättningen.

Verksamhetskostnaderna är i balans i förhållande till erhållen finansiering. Personalkostnader 54,5% av omsättningen. Hyror 7,6 % av omsättningen. Avskrivningar 2,2 % av omsättningen

Det ekonomiska utfallet Resultaträkning och finansieringsanalys i balans För de grundläggande examinas del har kostnaderna i enlighet med statsandelsnormen hållits i balans. Med det uppkomna kumulativa överskottet förbereder man sig inför nedskärningar i finansieringen av yrkesutbildningen under åren 2014-2016. Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Resultaträkning och finansieringsanalys i balans

Utvärderingskriterium/ mätare Resultaträkning och finansieringsanalys

Kostnader enligt statsandelsnormen 9254,60€/grundexamensstuderande

€/grundexamensstuderande

Ursprunglig budget 2013 Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

1 000 € 11 920 7 394 -4 526 389

Dispositionsplan 2013 1 000 € 11 920 7 394 -4 526 389

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € 59 59 0

Måluppfyllelse Resultaträkning och finansieringsanalys i balans. Räkenskapsperiodens resultat +722 519€ Finansieringsrest 987 444€. Tillgänglig självfinansiering vid årets slut +3 648 820 €. Nettoberäkningar presenteras på sidan 169 Förverkligade kostnader 7 595,16 €/grundexamensstuderande

Ändrad budget 2013 1 000 €

Bokslutet 2013 1 000 €

11979 7 453 -4 526 389

12 298 7 757 -4 541 301

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € -319 +304 -15

DIREKTIONEN FÖR LÄROAVTALSVÄSENDET 320 Läroavtalsutbildning Verksamhetsidé Vasa stads läroavtalsväsende har i uppgift att leda och övervaka på läroavtal baserad utbildning inom Vasa stads och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur verksamhetsområde enligt samarbetsavtalet som trätt i kraft 1.7.1999 samt som ändrats 1.1.2009.

119 Måluppfyllelse Tyngdpunktsområdet år 2013 har varit att stöda studerande att uppnå sina mål, avlägga examen samt få arbete. Av till utbildningsanordnarna anvisade maximiantalet läroavtal i Österbotten har 30 % anvisats i första hand för svenskspråkig läroavtalsutbildning. Verksamhetsmål/princip som härletts ur en kritisk framgångsfaktor för staden Målet är att ordna utbildning på arbetsplatsen kompletterat med teoretiska studier på så sätt att studeranden blir en kunnig arbetstagare i det yrke som han/hon utbildar sig till genom läroavtal.

Målnivå år 2013

Måluppfyllelse

Målet är att största delen av studerandena avlägger examen och får arbete.

Under året var antalet läroavtalsstuderande 736, av vilka 325 ingick läroavtal under år 2013. Antalet finskspråkiga studerande var 443 och svenskspråkiga 255 (34,6 %) samt med annat modersmål 38 st. Av studerandena tog 145 examen. Av alla som slutfört sina studier fick cirka 92,4 % arbete. Infomöten hölls under år 2013 ca 50 vid läroavtalsbyrån och med samarbetsparterna.

Verksamhetsutgifter och -inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

2 543 0 -2 543

2 543 0 -2 543

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € -1 0 1

Ändrad budget 2013 1 000 €

Bokslutet 2013 1 000 €

2 542 0 -2 542

2 250 4 -2 246

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € +292 +4 +296

Den elevbaserade statsandelen antecknas i finansieringsdelen. Personal 31.12. Ordinarie

Heltidsanställda

Deltidsanställda

Totalt

9

-

9

Direktionen för Työväenopisto 330 VAASA-OPISTO Verksamhetsidé Vaasan työväenopisto har som mål att främja ett aktivt och bra liv i informationssamhället för stadsborna. För att förverkliga sitt mål erbjuder institutet på det sätt som lagen förutsätter kvalitativ och mångsidig undervisning till ett rimligt pris. Grundtanken i verksamheten är ett livslångt lärande och jämlikhet. Från dessa härleds värdena kreativitet, frivillighet och delaktighet som institutet omhuldar i sin verksamhet.

120 Måluppfyllelse Verksamhetens fokusområden 1. Ett tidsenligt och kvalitetsmässigt bra utbildningsutbud inom det fria bildningsarbetet 2. Grundläggande konstundervisning – fostran till kultur och delaktighet 3. Förstärkning av gemensam expertis − kunnande, samarbete och partnerskap 4. Delaktighet och välfärd främjas: unga invandrares grundutbildning, mångkulturstrategi, verksamhet och kultur som beaktar specialgrupper Verksamheten vid Vaasa-opisto präglades år 2013 av omfattande ändringsarbeten och avtalsförhandlingarna med Kyrönmaan opisto och Laihela kommun och Storkyro kommun om samordnandet av medborgarinstitutsverksamheten. Grundutbildningen för unga invandrare inleddes med stadens finansiering. 19 studerande inledde sina studier. Kvalitetsarbetet för den grundläggande konstundervisningen inleddes i och med Virvatuli-projektet. Sommarlägerverksamheten för den grundläggande konstundervisningen ökade från ett till tre läger, och verksamheten fördes till Merikart i form av eftermiddagsundervisning i bildkonst. Prestation, nyckeltal

BS 2012

BG 2013

BS 2013

Antal kurser 567 600 Antal undervisningstimmar 14 103 13 150 Antal undervisningstimmar som berättigar 14 103 12 800 till statsandel Beviljade statsandelstimmar 10 916 10 916 Antal kursdeltagare 9 453 9 500 x) inbegriper 800 timmar grundläggande undervisning för unga invandrarungdomar, ny verksamhet Övriga mål 2013 utvecklande av verksamheten och rätt resursfördelning för den grundläggande konstundervisningen öppen kommunikation utvecklande av handledningsservicen främjande och beaktande av kulturell mångfald i institutets kursverksamhet och kommunikation

582 14 785 x) 14 785 10 939 9 294

Utvärderingskriterium/ mätare 150 nya elever Servicen inleds i Lillkyro

Måluppfyllelse Elevantalet utökades med 162 Undervisning i bildkonst har inletts vid skolan i Merikart.

institutets informationstavlor och nätsidor har förtydligats 150 handledningstimmar/år

En lättläst version till webbsidorna har gjorts

studerande med utländsk bakgrund personer/år

Man har främjat en kulturorienterad atmosfär med hjälp av kommunikation, personalens utbildning och inkluderande planering av verksamheten; antalet studerande med utlänningsbakgrund ökade med 15 % 12 elever (=alla) får avgångsbetyg från grundskolan en ny grupp med 19 elever har börjat efter att projekttiden har gått ut Till statsandel berättigade timmar 14 875 (14 103 år 2012). I talet ingår den nya ungdomsklassens 800 timmar=målet har uppnåtts

utvecklande av grundutbildningsprojektet för unga invandrarungdomar till stadigvarande verksamhet

10 grundskoleexamina etablering av verksamheten

Intern kontroll och riskhantering

Tryggande av statandelsnivån under sparförhållanden: bevarandet av antalet undervisningstimmar genom att öka på inkomsterna

121 Det ekonomiska utfallet - Verksamhetsutgifternas genomförandegrad var 99,9 %, verksamhetsinkomsternas genomförandegrad 109 %, verksamhetsbidrags-% var 96,8. - Av det av Utbildningsstyrelsen beviljade studiesedelsunderstödet 8.000 euro användes 6.550 euro för rabatter på kursavgifter för pensionärer/seniorer och studerande med invandrarbakgrund. - andra kursrabatter (arbetslösa) utgjorde totalt 19.556 €, av vilket andelen av rabatten på 100 % är 15 578 €.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 €

Dispositionsplan 2013 1 000 €

1 571 313 -1 259

1 571 313 -1 259

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € 204 138 -66

Ändrad budget 2013 1 000 €

Bokslutet 2013 1 000 €

1 776 451 -1 325

1 774 491 -1 283 48

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € +2 +40 +42

Centrala ekonomiska nyckeltal Nyckeltal Statsandel € Nettoutgifter €, statsandelen beaktat Nettoutgifter € /invånare Nettoutgifter € / kursdeltagare Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda Sysselsatta

BS 2012 559 991 669 941 10,9 70,9 Heltid 16 1

Deltid 51 3

BG 2013 559 991 627 659 10,4 66,1

BS 2013 564 662 718 259 10,8 77,3 Totalt 16 51 4

340 VASA ARBETARINSTITUT Verksamhetsidé Verksamheten syftar till att med lagen om fritt bildningsarbete som grund förverkliga uppdraget att: vara ett svenskspråkigt och mångkulturellt utbildningscentrum och en plats för samvaro ge målgrupperna möjlighet att ta del av en mångsidig och kvalitativ verksamhet i de former som efterfrågas, som stöder den personliga utvecklingen och bidrar till livskvalitet vara en samhällsaktör som verkar i ett välfungerande nätverk med andra aktörer erbjuda kvalitativ service i hela kedjan: information – bemötande – utbildning – uppföljning samt aktivt utveckla verksamheten i hela processen: planering – information – utbildning – utvärdering – analys – utveckling. Fokusområden för år 2013 var att utveckla kursverksamheten för att bättre möta de v äxande målgrupperna invandrare och seniorers intressen och behov, att möta ökad efterfrågan på grundläggande konstundervisning, samt att genom projektverksamhet stärka samarbetet med de övriga instituten i regionen och med internationella samarbetsparter.

122 Måluppfyllelse Förvaltningens centrala mål för år 2013 - att verksamheten bibehålls på år 2012:s nivå

Utvärdering

Uppnående av mallet

Statistik: - antalet undervisningstimmar och deltagare

- att kursverksamheten fortsättningsvis har kvalitet och bredd samt främjar livskvaliteten för medborgarna

Uppföljning, utvärdering: - bredden och kvaliteten i verksamheten

År 2013 arrangerades 8993 h, och därtill 173 h uppdragsutbildning. Deltagarantal 4894 (inkl. grundläggande konstunderv.) och 186 personer i uppdragsutbildning. Deltagarantal netto 3362. Åldersfördelning bland kursdeltagarna: 0-15 år: 11 %, 16-30 år: 22 %, 31-45 år: 21 %, 46-60 år: 19 %, 61-75 år: 20 %, 76 år och äldre: 7 %. Av deltagarna var 21 % pensionärer, 5 % arbetslösa, 29 % av deltagarna män. Antalet deltagare inom grundläggande konstundervisning 360.

- att den grundläggande konstundervisningen får ekonomiska förutsättningar att utvecklas enligt sin potential, i syfte att stöda barn och ungas uppväxt - att integrationsutbildningarna stöds av projektverksamhet som utvecklas i samråd med övriga aktörer i regionen - att samarbete med övriga svenskspråkiga institut i regionen stärks Intern kontroll och riskhantering: Inbesparingskrav leder till minskat antal lektioner vilket i sin tur hotar minska statsstödet.

Ekonomisk utveckling: - resurser för grundläggande konstundervisning

Den grundläggande konstundervisningen har arrangerats med samma resurser som år 2013. Omfattningen på verksamheten har ökat, och verksamhetens synlighet har stärkts.

Projektverksamhet: - projektverksamhet för integration och utökat samarbete

Projektverksamheten har fokuserat på ökat samarbete med de andra svenska instituten i regionen, samt internationellt utbyte. Projekt för materialframställning för invandrarundervisning har slutförts.

Utvecklingen av statsandelar 2013-15.

Statsandelarna för år 2014 är på samma nivå som år 2013.

Verksamhetsutgifter och –inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 € 976 250 -726

Dispositionsplan 2013 1 000 € 976 250 -726

Nyckeltal Statsandel € Nettoutgifter €, statsandelen beaktat Nettoutgifter € /invånare Nettoutgifter € / kursdeltagare Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda Sysselsatta

Förändringar i budgeten 2013 1 000 € 50 45 -5

Ändrad budget 2013 1 000 € 1 026 295 -731

BS 2012 411 939 339 349 5,57 61,7 Heltid 9 2 1

Deltid 45 -

Bokslutet 2013 1 000 €

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € -50 +41 -9

-1 076 336 -740 13 BG 2013 400 000 311 000 5,18 62,20

BS 2013 400 875 338 730 5,11 66,68

Totalt 9 47 1

123 FRITIDSNÄMNDEN

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 € 8 416 1 647 -6 769

Dispositionsplan 2013 1 000 € 8 548 1 620 -6 928

Ändringar i budgeten 1 000 € + 316 +123 192

Heltid 69 9 2

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanställda Sysselsätta

Ändrad budget 2013 1 000 € 8 864 1 743 -7 120

Bokslut 2013 1 000 € 8 458 1 838 -6 620 446

Deltid 4 20 8

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € +406 + 95 +500 Totalt 73 29 10

350 FRITIDSNÄMNDENS FÖRVALTNING OCH EKONOMI Verksamhetsidé Förvaltningsavdelningens uppgift är att sköta fritidsverkets byrå-, personal- och ekonomiadministrativa byråtjänster samt koordinera och utveckla dessa i nära samarbete med tre verksamhetsområdens avdelningar. Förvaltningsavdelningen fungerar som allmänt berednings- och verkställighetsorgan för fritidsnämnden samt sköter uppgifter i anslutning till den ekonomiska uppföljningen och utvecklingen. Till enheten hör även fritidsnämndens understödsanslag, från vilket nämnden beviljade verksamhetsbidrag till 72 föreningar som idkar idrotts- och ungdomsarbete, totalt 195 684 euro. Måluppfyllelse Övriga mål 2013 Uppföljning och rapportering av ekonomin samt koordinering och utveckling av byråtjänsterna

Utvärderingskriterium/mätare Uppföljnings- och rapporteringsutredningar till nämnden, ekonomisektorn och centralförvaltningen. BS 2013

Utdelade understöd till föreningarna €/invånare

Måluppfyllelse Målet har nåtts.

BS 2013 2,97 €

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Intern kontroll och riskhantering Personalrisker

Ursprunglig budget 2013 1 000 € 594 0 -594

Dispositionsplan 2013 1 000 € 569 0 -569

Ändringar i budgeten 1 000 € +4 0 4

Ändrad budget 2013 1 000 € 573 0 -573

Förvaltningsavdelningen har i den riskkartläggning som gjorts satt som sitt mål en yrkeskunnig och motiverad personal. Den yrkesmässiga utvecklingen och förändringsberedskapen hos de anställda samt omorganiseringen av uppgifterna till följd av stadens ekonomiska situation innebär egna utmaningar för att målen ska nås.

Bokslut 2013 1 000 € 466 1 -465

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € +107 +1 +108

Årsverken Utbildningsnivå

124 351 IDROTTSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Idrottsavdelningen producerar mångsidiga idrotts- och fritidstjänster och beaktar särskilt att idrottsmöjligheter erbjuds också dem som blir utanför föreningsverksamheten samt skapar förutsättningar för den verksamhet som bedrivs av idrottsföreningar och andra aktörer som ordnar idrotts- och fritidsaktiviteter. Fokusområdena är: - Hälsoidrott för att aktivera den arbetsföra befolkningen. Den anpassade idrotten organiseras för att svara mot behoven inom handikapp- och annan specialidrott. - Samarbete med idrottsföreningar, riksomfattande och regionala idrottskampanjer - Idrotts- och motionsutrymmes- och områdesreserveringarna administreras. - Konditionssalsverksamheten upprätthålls och utvecklas. - Tillgången på idrotts- och motionsverksamhet för ungdomar tryggas och eftermiddagsverksamheten effektiveras. - Simhallens verksamhet utvecklas och marknadsförs samt simundervisningen organiseras. Måluppfyllelse Verksamheten förverkligades i huvudsak i enlighet med de pl aner som utarbetats. Man har kunnat erbjuda mångsidiga idrottsmöjligheter både på am atör- och tävlingsnivå relativt omfattande för alla Vasabor och för alla som bor i Vasa och på så sätt har man på många sätt kunnat främja ett bra liv för Vasaborna i olika skeden av livscykeln. Man ordnade Vasa mästerskapstävlingar i friidrott, skidning, bågskytte och boccia. Action Power-verksamheten riktades i huvudsak till sådana barn i årskurserna 1–6 vars totala motionsinriktade aktivitet är mindre än 2 h/dag och till barn som inte har någon idrottslig hobby alls eller som rör på s ig alltför ensidigt. Idrottsklubbverksamheten ordnades i alla lågstadier i Vasa, 1–3 grupper/skola. I simhallen överskreds gränsen på 27 0 000 kunder. Simhallens veckoprogram omfattade 21 l edda vattengymnastiktillfällen, en stretchinggrupp, fyra ledda konditionssalstillfällen och en simklinik. Syftet med hälsomotionsprogrammet ”Välmående Vasa” är att aktivera Vasa stads arbetstagare och alla Vasabor att motionera och främja kunskapen om hälsomotion. Anpassad motion ordnade under verksamhetsperioden 2013 regelbundna motionsaktiviteter för bl.a. följande specialgrupper av barn och unga: personer med utvecklingsstörning, funktionsnedsättning eller CP-skada samt specialbarn och -ungdomar. Övriga mål 2013 Idrotts- och motionstjänster produceras för målgrupperna inom fokusområdena

Utvärderingskriterium/mätare Antalet motionsgrupper Antalet deltagare och besökare

Måluppfyllelse Antalet motionsgrupper förverkligades enligt planerna. Action-idrottsklubbar ordnades för alla åk 1–6 i Vasa, 1–3 grupper, totalt 59 grupper. Antalet deltagare i idrottsklubbarna under året var 987 barn. I samarbete med idrottsföreningarna ordnades grenskolor, som hade 688 besök. Grupperna för anpassad motion var 50/vecka och antalet deltagare i grupperna var i medeltal ca 500 under ca 30 veckor. Antalet registrerade simhallsbesök var 277 478, ökningen var 17 442 besök. I sommarsimskolorna (20 st.) deltog inalles 334 barn.

125

Maximering av utrymmesanvändningen samt förverkligande och ibruktagande av eventuella tilläggsutrymmen

Uppföljning av antalet överlåtelser av idrottsutrymmen och -områden

Utvecklande av närmotionsplatserna

Antalet närmotionsplatser/invånarantal et

Ordna simundervisning för åk 1– 6, så att 90 % av eleverna är simkunniga vid övergången till åk 7–9.

Procentuell andel simkunniga vid övergången till åk 7–9

Intern kontroll och riskhantering Säkerhetsrisk i producerandet av idrottsaktiviteter

I Välmående Vasas regelbundna grupverksamhet varje vecka har deltagit i medeltal 400 personer. Evenemangen har haft ca 4 500 deltagare. Antalet sålda hälsomotionskort var 544. I bokningsprogrammet Timmi gjordes totalt 93 087 h bokningar. Simhallens utrymmen (banorna, gruppavdelningens bastur och möteslokalerna) reserverades under året 22 124 h. Närmotionsplatsen i Skogsberget blev klar. Den procentuella andelen simkunniga i Vasa vid övergången till åk 7–9 överskred på våren 2013 det uppställda målet, dvs. 91,1 %.

De få anställda och bristen på vikarier gör att producerandet av aktiviteter är sårbart och under vissa omständigheter en säkerhetsrisk.

Möjlighet att med kort varsel anställa yrkeskunniga vikarier Upprätthållande av personalens yrkesfärdigheter

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 € 4 020 1 408 -2 612

Dispositionsplan 2013 1 000 € 4 106 1 381 -2 725

Ändringar i budgeten 1 000 € +55 +30 25

Ändrad budget 2013 1 000 € 4 161 1 411 -2 750

Bokslut 2013 1000 € 3 978 1 514 -2 484 57

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +163 +102 +266

352 SKÖTSEL AV IDROTTSPLATSER Verksamhetsidé Idrottsplatsavdelningen har skött om att idrottsplatserna är i tränings- och tävlingsdugligt skick. Målet är att idrottsplatserna är i föreningarnas och kommuninvånarnas användning året om, med beaktande av väderleksförhållandena. Måluppfyllelse Vintern 2013 var snörik. Man lyckades hålla skidspåren och de isbelagda områdena i bra skick hela vintern. Saarenpääs fritidsområde/skidcenter i Lillkyro användes aktivt. Öjbergets vintersportcenter var öppet länge (100 dagar). Skidspår på isen drogs på både Norra och Södra Stadsfjärden. Sommaren 2013 var representationsplanerna Sandvikens fotbollsstadion, Karlsplanen och Travbanans gräsplan i gott skick. Sommarjobbarna och den egna personalen skötte simstränderna. Kalevaspelen i friidrott ordnades i slutet av juli på den nyrenoverade Karlsplanen. Tävlingarna lyckades väl och åskådarna var nästan 20 000 till antalet. Konstgräset på Kyröläs bobollsplan blev klart i början av juni. Öjbergets 3 km långa spårunderlag och Nysvedberget (500 m) fick ny belysning.

126 Målen för år 2013 Idrottsplatserna hålls, inom ramen för de resursers som finns, i skick på så sätt att kommuninvånare och föreningar tryggt kan använda dem. Ett program på lång sikt för grundlig förbättring av idrottsplatserna har utarbetats.

Intern kontroll och riskhantering Personrisker

Utvärderingskriterium/mätare Kundrespons Konditionsbedömningar

Medelåldern inom idrottsplatsavdelningen är rätt hög, nästan 50 år. Sjukfrånvaron har ökat år från år.

Måluppfyllelse Den grundliga renoveringen av Karlsplanen är gjord.

Anställande av nya, unga, utbildade idrottsplatsskötare i stället för dem som går i pension

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 € 2 039 76 -1 964

Dispositionsplan 2013 1 000 € 2 047 76 -1 971

Ändringar i budgeten 1000 € +128 0 128

Ändrad budget 2013 1000 € 2 175 76 -2 100

Bokslut 2013 1000 € 2 099 129 -1 970 389

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +76 +53 +130

355 UNGDOMSAVDELNINGEN Verksamhetsidé Syftet med ungdomsavdelningens verksamhet är att stöda unga i deras uppväxt och utveckling, förebygga marginalisering och främja ungas delaktighet både vad gäller förverkligandet av egna målsättningar samt uppväxten i samhället. Måluppfyllelse Vasaungdomarna använde aktivt ungdomsavdelningens tjänster och de mål som uppställts för verksamheten förverkligades i regel. Det uppsökande ungdomsarbetet är specialungdomsarbete, som bidrar till att ungdomsgarantin genomförs i Vasa. Ett ungdomscafé som ungdomarna länge önskat sig öppnades i centrum på andra våningen av ungdomslokalen Kultsa 8.8.2013. Caféet fungerar enligt Walkers-principen. Ungdomsavdelningens musikklubb Rockskolan fyllde 10 år i maj 2013. Klubbens jubileumsår firades genom att man i samarbete med den grundläggande konstundervisningen producerade en ungdomsmusikal, publicerade en ny börjarhandbok för rockgitarrister samt arrangerade Rockskolans traditionella vår- och höstmatinéer och huvudfesten i stadshuset. För att producera ungdomsavdelningens basservice fick man tilläggsresurser på 200 000 € g enom projektfinansiering. Bland annat Evald och Hilda Nissis Stiftelse har sedan år 2005 understött ungdomsavdelningens Ahaa-projekt med 85 000 €/år. Med hjälp av tilläggsresurserna höll man skatehallen öppen må–lö, producerade en del av klubbverksamheten samt enligt ungdomslagen det mångkulturella ungdomsarbetet och ungdomarnas informations- och rådgivningsservice Reimari.

127 Övriga mål 2013 Främjande av ungas sociala färdigheter och delaktighet samt förebyggande av utslagning genom att unga erbjuds tidsenliga hobby- och verksamhetsmöjligheter, lokaler och handledning med låg tröskel samt specialungdomsarbetstjänster.

Intern kontroll och riskhantering Personrisker och verksamhetsrisker: Ungdomarna mår allt sämre, mängden unga som beter sig aggressivt ökar; samt minskningar av personalen, vilket gjort att allt fler anställda måste arbeta ensam har ökat de återkommande säkerhetshoten mot kunder och anställda.

Utvärderingskriterium/mä tare -Ungdomsgårdarna: - Antal besökare - Kvalitetsutvärdering av ungdomsgårdsarbetet i samarbete med ungdomsservicen i Karleby och Seinäjoki. -Antal besökare: - i skatehallen - vid evenemang - i klubbar, på kurser - i rockskolan - på läger, utfärder - i Reimari: informationsoch rådgivningstjänster för unga, mångkulturellt ungdomsarbete - Inom det uppsökande ungdomsarbetet

Måluppfyllelse -Antalet besök i ungdomsgårdarna 29 682 (ökning från det föregående året 7 299), ungdomsgårdarna var öppna i medeltal 3-4 dagar/vecka. -Skatehallen var öppen må–lö, antalet besök 4 943. -Ungdomsevenemangen hade 3 864 besökare (ökning från det föregående året 1 534). Evenemang ordnades i medeltal 1/mån. -I klubbar, (bl.a. eftermiddags-, kultur-, mångkulturella ungdoms-, +18-åringars klubbar), på k urser, utflykter och läger var antalet ungdomar totalt 726. -Rockklubben hade 100 elever och långa kötider, och som enda i Finland samarbetsavtal med ett internationellt musikinstitut i London. -Reimaris servicepunkt hade 1 526 besökare och Reimaris webbsidor 76 464 besök, av vilka de egentliga serviceanvändarna var 31 572. I det mångkulturella ungdomsarbetet ingick individuell handledning (295 ungdomar) samt separata och integrerade evenemang, klubbar (400 ungdomar). -Ungdomsfullmäktige sammanträdde 11 gånger, mandatperioden 1.9.2012–31.8.2013, ungdomsfullmäktige hade sex nämndplatser med yttrande- och närvarorätt, representation i två områdeskommittéer samt i olika sakkunnigarbetsgrupper. -Inom det uppsökande ungdomsarbetet 1.1 31.10.2013 var klienterna sammanlagt 280, och 67 var i kö. 3 uppsökande arbetspar - 1 på ungdomsavdelningen, 1 på Jupiter och 1 på Föregångarna. Klientrelationen varade från 2 dagar till 1 år. -Samarbetsprojekt: -Gruppgemenskap för VYI:s nya elever. -1 ungdomsledare vid JOPO -Koordinering av familjecentrets service och producerande av tjänster för unga.

Målet är åtminstone två yrkeskunniga ungdomsledare/ungdomsgård. Personalens säkerhetsutbildning och anvisningar för hur man ska agera i hotfulla våldssituationer samt anställande av vakter vid ungdomsgårdarna i hotfulla våldssituationer som pågår en längre tid.

Antalet sådana hotfulla våldssituationer och kontakttaganden till polisen och andra myndigheter som antecknats av personalen.

128 Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € 1 762 163 -1 599

Dispositionsplan 2013 1 000 € 1 827 163 -1 663

Ändringar i budgeten

Ursprunglig budget 2013 1000 € 3 781 420 -3 361

Dispositionsplan 2013 1 000 € 3 781 420 -3 361

Ändringar i budgeten

1000 € +128 +93 -35

Ändrad budget 2013 1000 € 1 954 256 -1 698

Bokslut

Ändrad budget 2013 1000 € 3 925 473 -3 452

Bokslut

2013 1000 € 1 895 194 -1 702

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +59 -62 -3

MUSEINÄMNDEN

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda Sysselsatta

Heltid 36 6 -

1000 € +144 53 91 Deltid 3 4 4

2013 1000 € 3 549 412 -3 137

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +376 -61 +314 Totalt 39 10 4

361 ÖSTERBOTTENS MUSEUM Verksamhetsidé I Österbottens museums budgetförslag för år 2013 f astställs att museets verksamhetsidé är att registrera, undersöka och värna om Vasa stads och Österbottens materiella och visuella kulturarv samt fornlämningar, byggda kulturmiljö och natur. Österbottens museum fungerar som landskaps- och regionkonstmuseum och svarar enligt avtalet som ingåtts med Museiverket för myndighetsuppgifterna inom sitt område som gäller det byggda kulturarvet och arkeologi. Terranova – Kvarkens naturcentrum, som upprätthålls i samarbete med Forststyrelsen, hör till Österbottens museum. Måluppfyllelse Största delen av de för museet uppställda centrala målen för verksamheten uppnåddes. Österbottens museums verksamhet har år 2013 fokuserat på hantering och skötsel av de omfattande samlingarna. Museet inledde i enlighet med sin måluppställning utarbetandet av ett samlingspolitiskt program. Museet hade som mål att göra en behovsutredning gällande förvaringsutrymmen för samlingarna samt utställnings- och arbetsutrymmen. Behovsutredningen gällande förvaringsutrymmen för samlingarna gjordes tillsammans med Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för moderna konst. Under verksamhetsåret ordnade museet 16 utställningar, en mer än planerat. Antalet besökare under året var totalt 22 329 p ersoner. Antalet besökare underskred det uppställda målet som var 46 000. Underskridningen torde bero på att statistikföringen av besökare har preciserats. Museets utställningar lockade dock inte besökare som förväntat. Guidningar och workshoppar i anslutning till utställningarna ordnades 261 gånger. Antalet övriga evenemang var 136.

129 Rådgivningen och den övriga servicen som hör ihop med statusen som landskaps- och regionkonstmuseum sköttes enligt planerna. Museet utarbetade 5 publikationer och gjorde 6 omfattande inventeringar som gällde byggnadsarv och arkeologi. Antalet myndighetsutlåtanden var 145 st. Övriga mål 2013 Ändamålsenlig förvaring, skötsel och undersökning av museiföremålen

Utvärderingskriterium/ mätare Behovsutredning gällande samlingarnas förvaringsutrymme Utarbetandet av ett samlingspolitiskt program Fastställande av en forskningsstrategi, utveckling av forskningsverksamheten Digital katalogisering av samlingarna

Inventering och iståndsättning av olika föremålsgrupper från de kulturhistoriska samlingarna I utställningsverksamheten förmedlas på ett mångsidigt sätt information och upplevelser som gäller konst, kulturhistoria och natur Terranova – Kvarkens naturcentrum: utvecklas till ett natur- och vetenskapscentrum Intern kontroll och riskhantering Knappa personalresurser Problem i anslutning till skötseln av samlingarna Problem i anslutning till utställningsverksamheten

Måluppfyllelse - färdigt - påbörjats - inte påbörjats - 1 530 föremål, 320 konstverk, 2 804 fotografier och 602 naturvetenskapliga prov har digitaliserats, sammanlagt 5 256 objekt - påbörjats - 54 föremål och 197 konstverk har konserverats - 49 konstverk och 6 föremål har lånats från samlingarna Delvis förverkligats Antalet besökare på utställningarna underskred målet

Samarbetsprojekt mellan Vasa stad och Forststyrelsen

Beredningen påbörjats

-

Risken förverkligades inte

- Utarbetandet av ett samlingspolitiskt program - Behovsutredning gällande konstsamlingarnas förvaringsutrymmen -

Åtgärderna genomförts/påbörjats Risken har delvis förverkligats Någon behovsutredning har inte gjorts Risken har inte förverkligats

Det ekonomiska utfallet Det ekonomiska utfallet för Österbottens museum visar ett överskott på 141 000 € jämfört med den ändrade budgeten. Utgiftsunderskridningen beror på bes paringar i personalkostnaderna, på överskridning av det allmänna sparkravet (35 000 €) samt på at t projektverksamhetskostnader överförts till år 2014 (inverkan ca 80 0 00 €, motsvarande mängd extern finansiering överförts till år 2014). Intäktsunderskridningen beror huvudsakligen på att externa understöd överförts till år 2014.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € 2 334 305 -2 029

Dispositionsplan 2013 1 000 € 2 334 305 -2 029

Ändringar i budgeten 1000 € +101 53 48

Ändrad budget 2013 1000 € -2 435 359 -2 076

Bokslut 2013 1000 € -2 294 305 -1 988

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +141 -53 +88

130 362 TIKANOJAS KONSTHEM OCH KUNTSIS MUSEUM FÖR MODERN KONST Verksamhetsidé

Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst är konstmuseum som sköts professionellt. Fokusområden i museernas verksamhet är de a mbulerande utställningarna samt presentationen av Tikanojas donationsutställning och av Kuntsis och Swanljungs konstsamlingar som deponerats i Kuntsi. I Tikanojas konsthems utställningar ligger tyngdpunkten på stil- och konsthistoriska temautställningar, och Kuntsis museum för modern konst presenterar i sina utställningar nutidskonst och modern konst. I centrum för verksamheten är den för museerna viktiga pedagogiska verksamheten samt publikarbetet, och syftet är att fördjupa mötet mellan konsten och betraktaren. Förutom utställningsverksamheten ingår i museernas verksamhet forskningsoch publiceringsverksamhet samt andra evenemang som riktas till allmänheten. Målet med museernas verksamhet är att visa allmänheten bildkonst och det därtill anknutna kulturarvet för att skapa upplevelser och öka kunskapen. Måluppfyllelse

Förvaltningen genomförde framgångsrikt de 8 konstutställningar som ingick i verksamhetsplanen och nådde år 2013 även ut till nya besökargrupper. Som en del av den pedagogiska verksamheten ökade man utställningarnas nåbarhet genom att innehållen tillhandahölls även äldre personer i vårdhem (projektet Museet i kappsäcken) och genom att utställningsmaterialet producerades på t re språk (fi, sv, en) med beaktande av även turisternas behov. Konstsamlingarnas välkändhet ökades genom att man publicerade forskning i anslutning till dem samt genom att man gjorde allmänheten delaktig i planeringen av utställningen. Man fann nya samarbetspartner via utställningsprojekten och dessutom fortsatte man det internationella etablerade samarbetet med konstmuseet Ateneum. Övriga mål 2013 1) museerna informerar om sin verksamhet på riksnivå museernas utställnings-, samlings-, publicerings- och pedagogiska verksamhet samt kringevenemangen är effektiva, högklassiga och framträdande på riksnivå 3) museerna söker nya sysselsättningsformer genom att rekrytera behövlig arbetskraft via nya kanaler

1) museerna ökar antalet samarbetsprojekt i sin utställningsverksamhet 2) museerna utarbetar dokument som styr deras verksamhet

Utvärderingskriterium/mätare

Måluppfyllelse

1) - synlighet i medierna: träffar i elektroniska medier (250), träffar i tryckta medier (300), riksomfattande/ internationella medieträffar (10)

1) i elektroniska medier (323) i tryckta medier (640) i riksomfattande/internationella medier (31)

2) - utställningarnas antal - ökningen i utställningarnas besökarantal (+3–5 %) - intern utvärdering av utställningarna (ja/nej) - antal verk som lånats ur samlingen (20), utvärdering av samlingslånens verkningsfullhet (besökarantal, antal samarbetspartner) - publikationer (2) - antal guidningar (250) - antal workshoppar (50) - antal kringevenemang (20), av vilka samarbetsprojekt 50 %

2) - antal utställningar (8) - utställningarnas besökarantal (-12,6 %) - intern utvärdering av utställningarna (ja) - antal lånade verk (9) besökarantal (546 318) och samarbetspartner (5) - publikationer (2) - guidningar (312 ggr) - workshoppar (42) - kringevenemang (31 ggr)

3) hittande av nya rekryteringskanaler (2) 1) - ökning av andelen samarbetsprojekt inom utställningsverksamheten (ja/nej) - hittande av nya samarbetspartner på riksnivå

3) museerna deltar i riksomfattande utvecklingsprojekt, är eftertraktade samarbetspartner på riksnivå och föregår som exempel inom sitt område

2) - utarbetande av en utställningsstrategi (ja/nej) - utarbetande av ett samlingspolitiskt program (ja/nej) - utredning om behovet av förvaringsutrymmen för konstsamlingar (ja/nej)

4) museernas service produceras

3) - antal projekt

3) rekryteringskanaler hittats (2) (högskolepraktikanter och arbetstagare med lönestöd) 1) - ökning av samarbetsprojekten (ja) - hittande av nya samarbetspartner (museer, konstnärer och privata utlånare) 2) - utställningsstrategi (nej) - samlingspolitiskt program (nej) - utredning om behovet av förvaringsutrymmen för konstsamlingar (ja) 3) projekt (2) som fortsätter år 2014 (Ett museum utan väggar, nåbarhetskartläggning)

131 på båda inhemska språken samt vid behov på andra språk 1) museerna upprätthåller kvalitativ köpservice och samlar in kundrespons samt kartlägger nåbarhet och tillgänglighet 2) samlingsverken konserveras planenligt 3) museerna utvecklar sina verksamhetsmodeller och processer

- ett regionalt sett viktigt pilotprojekt genomförs 4) intern utvärdering 1) - under museernas öppettid finns det en diskussionsguide till kundernas förfogande (ja/nej) - introduktionsmaterial för guiderna utarbetas för varje utställning (ja/nej) - skapande av ett kundresponssystem (ja/nej) - utarbetande av en kartläggning om nåbarhet och tillgänglighet (ja/nej) 2) antal konserverade verk (10) 3) kärnprocesserna i museernas verksamhet beskrivs (ja/nej)

4) intern utvärdering (ja) 1) - under öppettiden finns en diskussionsguide på plats (ja) - introduktionsmaterial för guiderna (ja) - kundresponssystem i samband med vissa utställningar (ja) - kartläggning om nåbarhet och tillgänglighet (nej) 2) - konserverade verk (18) 3) - kärnprocesserna i museernas verksamhet beskrivs (ja)

Mål för den interna kontrollen Inrättande av en gemensam samlingscentral för museerna

(ja/nej)

(nej)

Utbildning av personalen och uppdatering av uppgiftsbeskrivningarna

ökning av andelen utbildningsanslag (ja/nej) uppgiftsbeskrivningar (ja/nej)

- de anslag som använts för utbildning har ökat (ja) - uppgiftsbeskrivningar för den ordinarie personalen (ja)

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € -1 447 115 -1 332

Dispositionsplan 2013 1 000 € 1 447 115 -1 332

Ändringar i budgeten 1000 € +43 0 43

Ändrad budget 2013 1000 € 1 490 115 -1 375

Bokslut 2013 1000 € 1 256 107 -1 149

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +234 -8 +226

Verksamhetsutgifter var totalt 1 256 000 €, varav personalkostnadernas andel var 51,6 %, fastighetskostnadernas andel 19,5 % och de allmänna verksamhetskostnadernas andel 28,9 %. Museet förkovrade inte sina samlingar med egna medel år 2013. Verksamhetsinkomsterna underskred det budgeterade med 7,3 %, men inkomstutfallet ökade från det föregående året med 6,8 %. Museernas inkomstunderskridning balanserades genom kostnadsbesparingar.

KULTUR- OCH BIBLIOTEKSNÄMNDEN Verksamhetsidé Att utveckla det regionala, lokala och riksomfattande samarbetet inom kultur- och bibliotekssektorerna – att hitta glädjen i det gemensamma utförandet genom överskridande av fysiska och virtuella gränser. Verksamhetsutgifter och -inkomster

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 5 284 655 -4 629

Dispositionsplan 2013 1 000 € 5 363 682 -4 681

Ändringar i budgeten 1000 € +348 +193 155

Ändrad budget 2013 1000 € 5 711 875 -4 836

Bokslut 2013 1000 € 5 518 854 -4 664 120

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +193 -21 +172

132 Heltid 65 5 -

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda Sysselsatta

Deltid 5 2 7

Totalt 70 7 7

370 FÖRVALTNINGS- OCH EKONOMISERVICEENHETEN Verksamhetsidé Resultatområdet producerar stödservice inom förvaltning och ekonomi för kulturcentret och stadsbiblioteket. Förvaltningsoch ekonomiservicen består även av bibliotekets expeditionsvaktsservice och administrativa uppgifter i anslutning till fastigheter. IT-funktionerna har överförts till att lyda under stadsbiblioteket.

Måluppfyllelse Uppfyllelse av målen för verksamheten och mål för den interna kontrollen Mål 2013 Utbildad personal som är motiverad och engagerad i sitt arbete En fungerande uppföljning av ekonomin

Utvärderingskriterium/mätare Antal utbildningsdagar och deltagare

Måluppfyllelse Antalen ingår i bibliotekets siffror.

Ja/nej

Den kontinuerliga uppföljningen av ekonomin fungerar.

Intern kontroll och riskhantering

Säkerställande av tillräckligt yrkeskunnande

Personalen har deltagit aktivt i olika interna och externa utbildningar och seminarier.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € 313 0 -313

Dispositionsplan 2013 1 000 € 275 0 -275

Ändringar i budgeten 1000 € +5 0 5

Ändrad budget 2013 1000 € 281 0 -281

Bokslut 2013 1000 € 270 0 -270

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +11 0 +11

Inom verksamhetsutgifterna blev det en inbesparing på 11 000 €, huvudsakligen genom personalarrangemang.

371 KULTURCENTRET Verksamhetsidé Kulturcentrets uppgift är att svara för att utveckla, genomföra och koordinera den allmänna kulturverksamheten och för sin del förverkliga de i lag föreskrivna uppgifterna för kommunens kulturverksamhet genom att skapa förutsättningar för ett mångformigt kulturarbete och genom att främja ett mångsidigt kulturutbud. Syftet är att tillsammans med stadsborna och kulturaktörerna skapa en livslång kulturrelation för varje Vasabo samt att framhäva betydelsen av kulturtjänsterna som en del av människornas vardag och välbefinnande.

133 Måluppfyllelse Uppfyllelse av målen för verksamheten och mål för den interna kontrollen Målen för verksamheten förverkligades i huvudsak i enlighet med planerna. Understöd beviljades 25 s t. (27 300 €), vidare delade man vid självständighetsfesten ut årets 2013 Kulturpris (2 000 €) ut samt stipendiet Ung kulturutövare (1 000 €). Beviljningsprocenten vad gäller antalet ansökningar var 38,5 % och vad gäller den ansökta summan 21,6 %. I Vasas XXI Körfestival deltog 68 körer och sångensembler, av dem var huvudartisterna 8. De som uppträdde var ca 1 700 till antalet och åhörarna ca 20 000. Utländska körer deltog från 5 olika länder, sammanlagt 8 körer. Konstens natt har under årens lopp blivit mycket populär bland Vasaborna och närområdenas invånare. År 2013 uppgick antalet besök till ca 126 000, dvs. antalet besökare var ca 30 000. Kulturkasernen var ett en nytt och intressant område som samlade mycket folk. Övriga mål 2013 Utvecklande av verksamheten vid Kasern 13

Utvärderingskriterium/mätare Antal hyresgäster (kulturaktörer) i byggnaden

Måluppfyllelse Lokalerna är fullbelagda och uthyrda till kulturaktörer.

Utomstående finansieringskällor

Mängden externt understöd som fåtts

Intern kontroll och riskhantering

Säkerställande av tillräckligt yrkeskunnande

Kasern 13 och dess aktörer har varit en betydande del i vidareutvecklandet av projektet Kulturkasernen och områdets verksamhet. Extern finansiering har fåtts 75 131 €. Personalen har deltagit aktivt i olika interna och externa utbildningar och seminarier.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 986 245 -741

Dispositionsplan 2013 1 000 € 1 038 272 -766

Ändringar i budgeten 1000 € +76 +65 11

Ändrad budget 2013 1000 € 1 114 337 -777

Bokslut 2013 1000 € 1 051 314 -736 26

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +63 -23 +40

Inom verksamhetsutgifterna sparades 63 000 €. Verksamhetsinkomsterna var 23 000 € mindre än budgeterat. Kulttour-tidningens verksamhetsinkomster och -utgifter var ca 25 % mindre än budgeterat. Den externa finansiering som fåtts som understöd har varit 34 500 €, samt 40 631 € som Österbottens förbund i år har beviljat ERUF-projektet (Kulturkasernen, 1.12.2012–30.6.2014, totalt 46 830 €). 372 STADSBIBLIOTEKET Verksamhetsidé Ett nätverksanslutet bibliotek ger tillträde till kunskapens och upplevelsernas källor. I sin verksamhet beaktar biblioteket de regionala behoven och stöder medborgarnas kulturrelaterade och språkliga rättigheter. Stadsbibliotekets vision är att vara ett attraktivt centrum för bildning och upplevelser samt en mötesplats – en utsiktsplats som man längtar tillbaka till.

134 Måluppfyllelse Uppfyllelse av målen för verksamheten och mål för den interna kontrollen Mål 2013 Vidareutveckling av skolbibliotekssamarbetet: en mångsidig användning av biblioteket som en del av skolarbetet

Utvärderingskriterium/mätare Undervisning i informationssökning och boktips, st. och elever

Samarbete med Vasa Övningsskola

Katalogisering av material och ibruktagande av biblioteksservice

Terranova-samarbete Ett oemotståndligt centrum för bildning och upplevelser samt en träffpunkt

Utvecklande av samarbetsprojektet Antal ordnade evenemang; besökare/evenemang

Måluppfyllelse Guidning 84 gånger, 1 804 deltagare. Boktips 172 gånger, 3 962 deltagare. 742 lånebesök, 11 182 deltagare. Katalogiseringen är klar för gymnasiets del, inom grundskolan pågår den fortfarande. Utbildningar för lärarna har hållits och utlåningspunkten fungerar. Terranova-projektet väntar på ett finansieringsbeslut. 435 evenemang (inkluderar klassens lånebesök, utan 389) och 18 452 deltagare (inkluderar klassens lånebesök, utan 7 886) Fi: 221 tips, 69 artiklar (inkluderar alla artiklar, t.ex. artiklar i anslutning till evenemangen) Sv: 103 tips, 84 artiklar (inkluderar alla artiklar, t.ex. artiklar i anslutning till evenemangen)

Utvecklande av bibliotekets nättjänster

Erbjudna tips, artiklar st.

Användning av e-material

Användning/lån

FinElib-material: 13 700 Naxos Music Library: 23 796 E-tidningar: 3 138 (Express, Pressdisplay) E-böcker: 2 938 (Ellibs 601, Elib 2 337)

Tillgång till fysiska tjänster: inredning

Mottagen respons

Utvecklande av serviceprocesserna utifrån kundenkäten Fortbildning för personalen: öppnande och marknadsföring av innehållen Intern kontroll och riskhantering

Mottagen respons

Planeringen av ändringar av kundtjänstställena avancerar, man väntar på finansieringsbeslut. Utvecklande av möjligheterna att hitta material bl.a. inom Utformning av servicen-projektet våren 2014. 32 utbildningsdagar, 183 deltagare

Antal utbildningsdagar och deltagare Säkerställande av tillräckligt yrkeskunnande

Personalen har deltagit aktivt i olika interna och externa utbildningar och seminarier.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 3 986 410 -3 576

Dispositionsplan 2013 1 000 € 4 050 410 -3 640

Ändringar i budgeten 1000 € -176 +128 48

Ändrad budget 2013 1000 € 4 316 538 -3 778

Bokslut 2013 1000 € 4 197 540 -3 657 95

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +119 +2 +121

135 Inom verksamhetsutgifterna sparades 119 000 €, i huvudsak av personalutgifterna via olika arrangemang. Av stadsbibliotekets verksamhetsutgifter var ca 56 % personalutgifter. Verksamhetsinkomsterna var 2 00€ bättre än budgeterat. Av verksamhetsinkomsterna var 49 % olika slags understöd, bl.a. det av Undervisningsoch kulturministeriet beviljade landskapsbiblioteksunderstödet (107 000 €) och understöd avsedda för projekt för att utveckla biblioteksväsendet (137 240 €).

TEATER- OCH ORKESTERNÄMND

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 6 024 1 059 -4 965

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda Sysselsatta

Dispositionsplan 2013 1 000 € 6 024 1 058 -4 965

Heltid 76 12 -

Ändringar i budgeten 1000 € +2 0 2 Deltid 10 1

Ändrad budget 2013 1000 € 6 026 1 058 -4 967

Bokslut

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -294 +193 -101

2013 1000 € 6 320 1 251 -5 068 65

Totalt 76 22 1

380 VASA STADSORKESTER Verksamhetsidé Vasa stadsorkester producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga musikupplevelser och bidrar som en av de c entrala kulturinrättningarna till att skapa en bild av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Orkesterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Stadsorkestern har under året haft mångsidig och högklassig konsertverksamhet samt samarbetsprojekt: - symfoni-, populärmusik- och skolkonserter samt konserter i ålderdomshem - samarbete med stadsorkestern i Seinäjoki, musikinstituten i regionen, Vasa stadsteater och Vasa Operastiftelse - framträdanden på Korsholms och Ilmajokis musikfestspel - kammarmusikverksamhet - beställningsframträdanden Verksamhetens omfattning har definierats av den ekonomiska situationen. Verksamhetens omfattning har även påverkats av externa understöd, totalt 76 628 €. Övriga mål 2013 Mångsidig och högklassig konsertverksamhet Intern kontroll och riskhantering Planering och uppföljning av ekonomin

Utvärderingskriterium/mätare Antal framträdanden Antal åhörare

Måluppfyllelse 89 framträdanden 31 009 åhörare

Ekonomirapporter och uppföljning

Verksamhetsintäkterna förverkligats 169,7 % och verksamhetskostnaderna 106,3 %

136 Det ekonomiska utfallet Utfallet för år 2013 inbegriper ”Övrig verksamhet med täckning”, som har förverkligats med externa medel och för vilken verksamhetsutgifterna var 115 646 € och verksamhetsintäkterna 115 819 €.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 2 005 134 -1 871

Dispositionsplan 2013 1 000 € 2 005 134 -1 871

Ändringar i budgeten 1000 € -13 0 13

Ändrad budget 2013 1000 € 1 992 134 -1 858

Bokslut 2013 1000 € 2 118 228 -1 889 14

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -126 +95 -31

381 VAASAN KAUPUNGINTEATTERI Verksamhetsidé Vaasan kaupunginteatteri producerar konstnärligt högklassiga och mångsidiga teaterföreställningar, och som en av de c entrala kulturinrättningarna bidrar teatern till att skapa bilden av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad. Teaterns verksamhet styrs av arbetet som konstinrättning. Måluppfyllelse Vaasan kaupunginteatteris mål för verksamhetsbidraget år 2013 v ar -3.186.000 € oc h utfallet 3.178.799 € (inkluderar sparkravet ca 63.000 €). Räkenskapsperiodens överskott är 7 201 €. Kumulativa överskottet under åren 2010-2013 är totalt 44.111 €. Övriga mål 2013

Utvärderingskriterium/ mätare

Måluppfyllelse

Målet är producera konstnärligt högklassiga och mångsidiga teaterföreställningar, och som en av de centrala kulturinrättningarna för sin del bidra till att skapa bilden av Vasa som en attraktiv och betydande kulturstad.

Antalet premiärer. Målet är 6 premiärer (4 på huvudscenen, 2 på lilla scenen).

6 premiärer (4 på huvudscenen: Iloinen leski, Oliver!, Pohjanmaa, Vadelmavenepakolainen;2 på lilla scenen: Kenttä, Ammu appelsiini).

Antalet föreställningar. Målet är 238 föreställningar.

Egna föreställningar 208, gästföreställningar 34 dvs. sammanlagt 242 föreställningar.

Antalet besökare. Mål 49 000 besökare.

46 221 besökare (totala antalet besökare 55 748).

Uppföljning av lyftanordningsprojektet.

Scenlyftprojektet har slutförts med bra resultat. I fråga om skådespelarengagemang har tyngdpunkten flyttats på gästande skådespelare.

Intern kontroll och riskhantering Förbättrande av scenlyftanordningars funktionsduglighet. Kontrollerad ökning av antalet engagerade skådespelare.

Skådespelarengagemang

137 Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 4 019 925 -3 094

Dispositionsplan 2013 1 000 € 4 019 925 -3 094

Ändringar i budgeten

Dispositionsplan 2013 1 000 € 2 957 1 628 -1 329

Ändringar i budgeten

1000 € +15 0 15

Ändrad budget 2013 1000 € 4 034 925 -3 109

Bokslut

Ändrad budget 2013 1000 € 3 028 1 702 -1 326

Bokslut

2013 1000 € 4 201 1 023 -3 179 51

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -167 +98 -70

BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 3 040 1 628 -1 411

1000 € +71 +74 3

2013 1000 € 3 000 1 898 -1 102 21

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +28 +196 +224

500 Byggnadstillsynen Verksamhetsidé Byggnadstillsynen betjänar stadsborna och ser till att det allmänna intresset beaktas samt behandlar de tillstånd som behövs för byggande, utför granskningar som ansluter sig till tillstånden och ger anvisningar till byggarna. Byrån stöder tekniska sektorn genom att främja, styra och övervaka att ett högklassigt byggnadsbestånd och en trivsam miljö skapas och bevaras. Måluppfyllelse Behovet av byggnadstillsynstjänster är bundet till byggnadsproduktionens, nybyggandets och reparationsbyggandets volym och på det sättet till den rådande ekonomiska situationen. Antalet anhängiggjorda tillståndsansökningar var 943 st. (år 2012, 853 s t.). Tillstånd beviljades 862 s t. och 94 666 m2 kvadratmeter våningsyta (år 2012 859 st. och 89 715 m2 ). Byggande av bostäder var livligt år 2013. Nya våningshus byggdes 10 st. radhus 12 st. och egnahemshus 114 st. Övriga mål 2013 Föregripande kvalitetsstyrning en del av myndighetsverksamheten. Att öka personalens kunnande och ändringsberedskap Ekonomin i balans

Utvärderingskriterium/ mätare Kundrespons Medelvärde > 4,15 (skala 1-5) Antalet vidareutbildnings- och fortbildningsdagar Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är 85-90 %.

Måluppfyllelse Responser 36 st. Medelvärde 4,34 Utbildningsdagar 2,5 dagar/person Självfinansieringsandelen som ett medeltal för tre år är 98,02 % (2011: 96,9 %, 2012: 98,6 %, 2013: 98,57 %)

138 Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € 927 665 -262

Dispositionsplan 2013 1 000 € 840 665 -175

Ändringar i budgeten 1000 € +74 +24 50

Ändrad budget 2013 1000 € 914 689 -225

Bokslut 2013 1000 € 893 880 -13

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +21 +191 +212

Inom byggnadstillsynen inleddes för utvecklande av verksamheten i samarbete med Tekes och Sitra i september 2011 ett projekt om byggnaders energieffektivitet – förebyggande kvalitetskontroll som en del av byggnadstillsynen (Rakennusten energiatehokkuus – ennakoiva laadunohjaus osaksi rakennusvalvontaa). Projektet förverkligas under tiden 5.9.2011-31.12.2013. Projektets utgifter är framtunga och därav anslagsöverskridningen på 23 000 €. Inkomstredovisningarna har gjorts bara fram till 30.9.2013. Till utgifterna har dessutom lagts till förtidspensionsavgifterna, vilka för byggnadstillsynens del utgör 51 000 €. Personal 31.12. Ordinarie anställda

Heltid 10

Deltid 1

Totalt 11

MILJÖVÄSENDET Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att främja en hälsosam och trivsam livsmiljö samt ekologisk mångfald i naturen och en hål lbar utveckling. Till verksamhetsområdet hör miljöskydds- och hälsoövervakning, veterinärvård samt miljölaboratoriet. Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda

Heltid 27 7

Deltid 1 2

Totalt 28 9

501 MILJÖSKYDD Verksamhetsidé Miljöskyddet handhar de miljöskyddsuppgifter som påförts kommunen, såsom uppgifter enligt miljöskyddslagen, avfallslagen och vattenlagen. Måluppfyllelse Enheten fattar beslut i tillstånds- och anmälningsärenden, utför inspektioner samt ger råd och handledning enligt tillsynsplanen för miljöskyddet. Uppföljnigen av luftens kvalitet fortsatte tillsammans med verksamhetsutövarna. Övriga mål 2013 Miljörapporten för år 2012 görs upp Klimatstrategin och handlingsprogrammet färdigställs

Utvärderingskriterium/ mätare Färdigställande av rapporten Färdigställdande av klimatstrategin och handlingsprogrammet

Övervakningen genomförs i överensstämmelse med tillsynsplanen 2013

Genomförandegrad

Måluppfyllelse Rapporten färdig. Klimatstrategin integrerades i stadens energi- och klimatprogram, som blir färdigt år 2014 Genomförandegrad 90 %

139

Intern kontroll och riskhantering Antalet anställda och de övriga resurserna upprätthålls så att de är tillräckliga för att utföra de uppgifter som enheten svarar för. Genomförandet av den interna kontrollen 2013 utvärderas och en plan görs för år 2014

Utvärderingskriterium/ mätare Deltagande i tekniska sektorns projekt för prognostiserande personalplanering

Måluppfyllelse

Färdigställande av utvärderingen och planen

Utvärderingen och planen färdigställdes

Projektet genomfördes enligt planen

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € 432 97 -335

Dispositionsplan 2013 1 000 € 432 97 -335

Ändringar i budgeten 1000 € 0 0 0

Ändrad budget 2013 1000 € 432 97 -335

Bokslut 2013 1000 € 372 95 -277

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € + 13 +3 +16

502 MILJÖLABORATORIET Verksamhetsidé Miljölaboratoriet producerar provtagnings-, analys- och sakkunnigservice i anknytning till uppföljningen av miljöns tillstånd och livsmedelssäkerheten samt uppfyllandet av förpliktelserna inom hälsoskyddet. Måluppfyllelse Antalet undersökta prover var 6062 st. Antalet prover minskade i någon mån från nivån år 2012. Enligt laboratoriets utvecklingsplan avstod man slutligt från undersöknings- och sakkunnigservicen i anslutning till livsmedel i mars 2013 och som en ny service inleddes undersökningar av inomhusluft och byggnadsmaterial. Igångsättandet och utbildningen tog tid varvid verksamheten kunde börja först i slutet av året. Intern kontroll och riskhantering Genomförandet av den interna kontrollen 2013 utvärderas och en plan görs för år 2014 Hantering av kemikalier, gaser, ventilation och brandsäkerhet på laboratoriet

Utvärderingskriterium/ mätare

Måluppfyllelse

Färdigställande av utvärderingen och planen

Utvärderingen och planen färdigställdes

Beredskapsplanen upprätthålls och utvecklas

Beredskapsplanen tidsenlig

Det ekonomiska utfallet Verksamhetsbidraget överskreds med 41 000 euro. Inkomsterna utföll planenligt. Beställningarnas värde enligt serviceavtalet förverkligades. Som ett nytt arbete deltog laboratoriet i översvämningsskyddsprojektet för Toby ås och Solf ås nedre lopp enligt kontrollplanen. Verksamhetsutgifterna överskreds med ca 50 000 euro. Överskridningen beror på ex tra personalkostnader (omplacering och en v isstidsanställd projektchef) samt service- och underhållskostnader för apparatur. Underhållsservice gjordes mer än vanligt på grund av överflyttningen till tillfälliga lokaler.

140

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 860 630 -230

Dispositionsplan 2013 1 000 € 860 630 -230

Ändringar i budgeten 1000 € +4 +50 46

Ändrad budget 2013 1000 € 864 680 -184

Bokslut 2013 1000 € 915 691 -224 16

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -51 +11 -40

503 SAMARBETSOMRÅDET FÖR HÄLSOÖVERVAKNINGEN Verksamhetsidé Hälsoövervakningen svarar för de uppg ifter som påförts kommunen enligt hälsoskyddslagen, livsmedelslagen, produktsäkerhetslagen, tobakslagen och kemikalielagen på det samarbetsområde som bildas av Vasa och Laihela. Måluppfyllelse Verksamheten baserar sig på tillsynsplanen för miljö- och hälsoskyddet som uppgörs årligen och som utgår från de tillsynsmål som staten fastställt. Av planen utföll 58 %, målet var ett utfall på 75 %. Till uppgifterna hör utöver den planenliga tillsynen bl.a. att behandla anmälningar och ansökningar, att ge utlåtanden, att behandla klagomål, att utreda epidemier, att behandla frågor som gäller boendehälsa samt att ge kunder råd och anvisningar. Övriga mål 2013 Tillsynen genomförs i överensstämmelse med tillsynsplanen för miljö- och hälsoskyddet 2013. Intern kontroll och riskhantering Antalet anställda och de övriga resurserna upprätthålls så att de är tillräckliga för att utföra de uppgifter som enheten svarar för. Genomförandet av den interna kontrollen 2013 utvärderas och en plan görs för år 2014

Utvärderingskriterium/ mätare Tillsynsprogrammets utfallsgrad

Måluppfyllelse

Utvärderingskriterium/ mätare Deltagande i tekniska sektorns projekt för prognostiserande personalplanering

Måluppfyllelse

Färdigställande av utvärderingen och planen

Utvärderingen och planen färdigställdes

Utfallsgrad 58 %

Projektet genomfördes enligt planen

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 520 132 -387

Dispositionsplan 2013 1 000 € 519 132 -387

Ändringar i budgeten 1000 € 0 0 0

Ändrad budget 2013 1000 € 519 132 -387

Bokslut 2013 1000 € 503 112 -391 5

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +16 -20 -4

141 504 SAMARBETSOMRÅDET FÖR VETERINÄRVÅRDEN Verksamhetsidé Veterinärvården svarar för att basveterinärservice är tillgänglig dygnet runt. Under jourtiden (kl. 16-08) ordnas tjänsterna på jourområdet som bildas av Vasa, Korsholm, Vörå och Laihela. Veterinärvården svarar också för övervakningen av djurskyddslagen, för det förebyggande veterinärarbetet, för motverkande av smittosamma sjukdomar och för kommunens skyldighet att ordna tillfällig skötsel av herrelösa sällskapsdjur som påträffas. Måluppfyllelse På verksamhetsenheten i Vasa var antalet smådjursbesök 2224 och antalet vårdade patienter var 3260. Till lantgårdar och stall gjordes 29 sjukbesök. Djurskyddsinspektionsbesök vid enheter gjordes 10 st., av vilka 6 djurskyddsbesök grundade på misstanke och de övriga rutininspektioner till djuraffärer, djurpensionat osv. Antalet vilda skadade djur som kontrollerades eller avlivades på mottagningen var 45 st. På verksamhetsstället i Laihela var smådjurspatienterna 1186 s t., antalet stora djur som patienter var 257 st. och djurskyddsinspektionsbesöken var 6 st., av vilka 1 st. hade förordnats av regionförvaltningsverket. Övriga mål 2013 Basveterinärservicens tillgänglighet dygnet runt

Intern kontroll och riskhantering Antalet anställda och de övriga resurserna upprätthålls så att de är tillräckliga för att utföra de uppgifter som enheten svarar för. Genomförandet av den interna kontrollen 2013 utvärderas och en plan görs för år 2014

Utvärderingskriterium/ mätare Avvikelser

Måluppfyllelse

Utvärderingskriterium/ mätare Deltagande i tekniska sektorns projekt för prognostiserande personalplanering

Måluppfyllelse

Inga avvikelser

Färdigställande av utvärderingen och planen

Projektet genomfördes enligt planen. Enhetens resurser förstärktes med en övervakningsveterinär. Utvärderingen och planen färdigställdes

Det ekonomiska utfallet Verksamhetskostnaderna överskreds med 19 000 euro. Överskridningen beror på j ourersättningar, som fakturerades mera än väntat beroende på ersättningar som betalades i efterskott från åren 2009, 2011-2012 samt lönekostnaderna för övervakningsveterinären. Inkomsterna överskreds för sin del med 15 000 euro, beroende på de ökade utgifterna inverkan på samarbetsersättningarna och kostnaderna för tillsynsuppgifter som ersätts av staten, vilka var mera än beräknat.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € 300 104 -196

Dispositionsplan 2013 1 000 € 304 104 -200

Ändringar i budgeten 1000 € -6 0 6

Ändrad budget 2013 1000 € 298 104 -194

Bokslut 2013 1000 € 317 119 -198

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € -19 +15 -4

142

TEKNISKA NÄMNDEN Verksamhetsidé Tekniska nämnden sköter, om inte annat föreskrivits eller bestämts, förutsättningarna för samhällsbyggande i staden, såsom besittning, anskaffning och överlåtelse av mark- och vattenområden, lägesdataservice och fastighetsingenjörsservice samt bostadsärenden. Tekniska nämnden sköter planering, byggande och underhåll av stadens allmänna områden, trafik-, jord- och vattenanläggningar samt anordningar i anslutning till dem, planering, anläggande och underhåll av stadens grönområden samt stadens myndighetsuppgifter i anslutning till avfallshantering, vattenförsörjning och kollektivtrafik, centraliserad matservice samt centraliserad städservice. D ärtill fungerar tekniska nämnden som vägnämnd. Måluppfyllelse Resultatområdena har presenterat sina fokusområden och måluppfyllelsen i de egna boksluten. Nämndens gemensamma fokusområden år 2013 var följande: Övriga mål 2013 Förtydligande av kärnfunktionerna och strukturerna samt utvecklande av tillvägagångssätten. Effektiverad verksamhet för att sparförpliktelsen ska uppnås. Ibruktagande av nya ekonomiplanerings-, personalplanerings- och bokföringssystem Sammanjämkning av verksamheten med tekniska sektorn i Lillkyro och utvidgat samarbete med den nya kundkretsen Mål för den interna kontrollen Utvecklande av rapporteringen om riskhanteringen och den interna kontrollen

Måluppfyllelse Tekniska sektorns organisationsändringsarbete är på hälft. Uppnåendet av sparförpliktelsen framgår av utfallet resultatområdesvis. Tekniska sektorn gör i form av ett pilotprojekt en ny personalplaneringsmodell för budgeten. I samarbete med Personalservicen och Ekonomiservicen testades och utvecklades ledningsdatasystemet Exreport. Målet uppfylldes.

Inom samtliga resultatområden utvecklades och infördes en på COSO-referensramen baserad rapporteringsmodell för den interna kontrollen och riskhanteringen i samarbete med interna revisionen.

Verksamhetsutgifter och -inkomster Avvikelserna har klarlagts i de resultatområdesvisa verksamhetsberättelserna. I siffrorna ingår både de resultatenheter som ingår i ramen och de som inte ingår i den.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 38 556 36 970 -1 586

Dispositionsplan 2013 1 000 € 39 910 38 233 -1 677

Ändringar i budgeten 1000 € +4 321 +3 002 1 318

Ändrad budget 2013 1000 € 44 231 41 235 -2 995

Bokslut 2013 1000 € 42 603 42 987 +383 8 315

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +1 627 +1 752 +3 379

143

510 SAMSERVICE Verksamhetsidé Samservicen utvecklar och koordinerar funktionerna för förverkligande av tekniska sektorns vision och de strategier som stöder den samt ger högklassig förvaltningsservice. Måluppfyllelse Det största fokusområdet under år 2013 var fortfarande utveckling, organisering och upprätthållande av tekniska sektorns förvaltning i anslutning till verkställandet av och organisationsändringen enligt stadsfullmäktiges beslut 14.6.2010 § 57 och stadsstyrelsens beslut 15.11.2011 § 557 i samarbete med resultatområdena och sektordirektören så att Samservicens ställning och roll samtidigt preciseras. Stadsstyrelsen behandlade 19.12.13 § 577 ut vecklandet av sektordirektörsmodellen och centralförvaltningens stödservice, vilket sannolikt också kommer att inverka på S amservicens verksamhet när organisationsändringsarbetet framskrider. Övriga mål 2013 Samservicen deltar för Tekniska sektorns del i ibruktagandet av ett nytt ekonomiplanerings- och bokföringssystem samt i fastställandet av behovet, testningen och ibruktagandet av personalplaneringssystem.

Utvärderingskriterium/ mätare BSC-resultatkort

Koncentration på kärnprocesser. Ökning i nettoutgiften år 2013 under 3 %.

BSC-resultatkort, bokslutet

Kompetensplaner görs upp.

BSC-resultatkort

Intern kontroll och riskhantering Handlingar ska förvaras så att de är skyddade mot förstörelse, skada och obehörig användning. Arkivlagen 23.9.1994/831, 12 §

Rapportering om den interna kontrollen och riskhanteringen

Måluppfyllelse Samservicen koordinerar testningen av HR-systemet inom Tekniska sektorn och rapporterar om utvecklingsobjekt till projektgruppen för systemrevidering. Utvecklingen av ekonomisystemen på stadsnivå är på hälft. Nettoutgiftsökningen 2013 var 6 %, men ökningen i verksamhetskostnaderna endast 2,4 %. Nettoutgiften ökade, eftersom verksamhetsintäkterna minskade med 16,7 % i och med att den interna faktureringen minskade när verksamheten utvecklades. Ett projekt för prognostisering av personalbehoven förverkligades, där bl.a. kompetensbehoven inom tekniska sektorn utreddes. Riskkartläggningen uppdaterades, en utvärdering av den interna kontrollen och förverkligandet av den gjordes år 2013 och en plan för år 2014.

Det ekonomiska utfallet

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 912 126 786

Dispositionsplan 2013 1 000 € 921 126 795

Ändringar i budgeten 1000 € 53 0 53

Ändrad budget 2013 1000 € 974 126 849

Bokslut 2013 1000 € 852 111 740 2

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +122 -15 +109

144 Personal 31.12. Ordinarie anställda

Heltid 11

Deltid -

Totalt 11

511 FASTIGHETSSEKTORN Verksamhetsidé Fastighetssektorns verksamhetsidé är att skapa förutsättningar för en funktionellt och samhällsekonomiskt konkurrenskraftig stadsstruktur genom att sköta utvecklandet av stadens markpolitik och bostadsförhållandena i staden, besittningen, anskaffningen och överlåtelsen av markoch vattenområden, utvecklandet av lägesdatahanteringen och kartverksuppgifter, fastighetsbildningsoch mätningsuppgifter samt förandet av fastighetsregister. Fastighetssektorn är indelad i följande resultatenheter: - Tomtservice - Fastighets- och mätningsservice - Lägesdataservice - Boendeservice Måluppfyllelse Det av fullmäktige godkända markpolitiska programmet har förverkligats inom delområdena markanskaffning, tomtöverlåtelse och övrig markpolitik. Staden ägde i slutet av året markområden på 5973 ha och vattenområden på 2084 ha. Antalet markarrendeavtal som gällde områden i stadens ägo var i slutet av året 3660 st. Under verksamhetsåret anskaffades 75 ha ny råmark. Det fanns 162 s t. bostadstomter av olika typer att söka, av vilka 132 e gnahemstomter och 30 rad-, parhus- eller flervåningshustomter. Bostadsvåningsyta på totalt 36 000 m2 vy överläts för byggande genom arrendering eller försäljning. Ett rekordantal omfattande markanvändningsavtal och andra avtal i anslutning till planläggningen ingicks speciellt i centrum och Norra Klemetsö. Stadens inkomster från markförsäljning, arrenden och markanvändningsavtal uppgick till totalt cirka 13 miljoner €. Vad beträffar bostadsärenden sysselsatte vårdhems- och andra specialboendeprojekt samt hissprojektet som framskridit aktivt. Miljöministeriet godkände att Vasa är med i ett områdesutvecklingsprogram, där Korsnäståget är Vasas objekt. Syftet är att bl.a. bygga en serviceboendeenhet för äldre i centrum av Korsnäståget samt att främja byggandet av hissar. Flera förvaltningar deltar i projektet och Fastighetssektorns boendeserviceenhet medverkar. Lägesdataservicen ingick ett avtal om Esri Kommunlicens, som ger obegränsade användningsrätter till Esris ArcGIS-program förutom för Vasa stads anställda även för grannkommunerna. Lillkyroområdet, som anslutits till Vasa, flygfotograferades i maj. Vasas centrum och Vasklot laserskannades också. För att förnya produktionsprocessen som gäller baskartan och terrängmodellerna startade ett projekt där 3D-materialet från de ovan nämnda fotograferingarna spelar en avgörande roll. På grund av kommunsammanslagningen mellan Vasa och Lillkyro laddades i början av året de ändrade fastighetsbeteckningarna på f astigheter som finns på Li llkyroområdet från det landsomfattande fastighetsdatasystemet (FDS) till stadens lägesdatasystem. Samtidigt uppdaterades lägesuppgifterna för fastigheter utanför detaljplaneområdena i Vasaområdet från FDS. Uppfyllelsen av målen för verksamheten Övriga mål 2013 Ekonomisk och effektiv användning av markegendomen

Utvärderingskriterium/ mätare Det markpolitiska beslutsfattandet och beredningsansvaret förtydligas.

Måluppfyllelse Verksamhetsstadgan, befattningsbeskrivningar och datasystem har utvecklats.

145

Tillräcklig råmarksreserv för tryggande av ett mångsidigt tomtutbud till ett rimligt pris Effektivt lägesdatasystem

Intern kontroll och riskhantering

Datasystemen för markegendomen förbättras. Anskaffning av minst 100 ha råmark.

75 ha har anskaffats.

Lägesdataservicens användarkår utvidgas Förtydligande av den interna delegeringen och ansvaret

Besöksgångerna i internetkarttjänsten år 2012 var 82 183 st. och år 2013 85 499 st. Delegeringen och reservpersonalsystemet har utvecklats.

Det ekonomiska utfallet Av de budgeterade utgifterna för resultatområdet förverkligades 85 % och av inkomsterna ca 117 %. Det ekonomiska resultatet är alltså utomordentligt. Markarrendeinkomsterna överskred budgetmålet med nästan 400 000 € (förverkligat 6,905 miljoner €). Intäkterna av försäljningen av fast egendom underskred målet med ca 130 000 € med ett utfall på ca 3,37 miljoner €. Markanvändningsavtalsinkomsterna överskred budgetmålet med nästan 1,5 miljoner €, då utfallet var ca 2,35 miljoner €. Mätningsservicens inkomstmål överskreds också klart. De övriga resultatenheternas inkomster utföll nästan budgetenligt. Av besparingarna i verksamhetsutgifterna bestod över 90 000 € av hissunderstöd och resten huvudsakligen av köp av service samt av löneutgifterna som budgeterats för tomtchefen, då rekryteringen misslyckades.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € 2 448 10 849 +8 400

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda

Heltid 28 2

Dispositionsplan 2013 1 000 € 2 460 10 849 +8 389

Ändringar i budgeten 1000 € +549 +352 197

Deltid 5 1

Ändrad budget 2013 1000 € 3 009 11 201 + 8 192

Bokslut 2013 1000 € 2 685 13 046 + 10 361 208

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € + 324 + 1 845 + 2 169

Totalt 33 3

512 KOMMUNTEKNIKEN Verksamhetsidé Kommuntekniken sköter planeringen, jordmånsundersökningarna, projekteringen, byggandet och organiseringen av underhållet när det gäller trafik, trafikleder, grönområden, skogar, allmänna områden och båthamnar. Därtill har Kommuntekniken hand om myndighetsuppgifter i fråga om såväl avfallshantering som vattentjänster. Underställd chefen för polisdistriktet sköter sektorn den kommunala parkeringsövervakningen. Sektorn har också till uppgift att hyra ut gatuområden för byggnadsändamål och att bevilja grävningstillstånd. Kommuntekniken är uppdelad på följande resultatenheter: – Trafikplanering – Kommunalteknisk planering

146 – Byggande – Underhåll av områden – Myndighets- och specialuppgifter – Grönområdesenheten Måluppfyllelse Övriga mål 2013 Byggande på detaljplaneområden i enlighet med tekniska nämndens beslut Den av tekniska nämnden godkända projektförteckningen förverkligas Uppdatering av eftersatt underhåll, 1 km gator saneras Mål för den interna kontrollen En väsentlig risk som har framkommit vid riskkartläggningen är om anslagen räcker till för underhållet av områdena. Målet är att prioritera funktionerna.

Utvärderingskriterium/ mätare km

Måluppfyllelse

km

1,6 km

Ändring i det eftersatta underhållet M€

Ändring i det eftersatta underhållet +3,0 M€ (2013 43,3 M€, 2012 40,3 M€) Gatusanering 1,6 km

€/enhet 2013<2012

Gatuhållningskostnader 5.787 €/km 2013 6.126 €/km 2012

10,9 km

Det ekonomiska utfallet De interna utgifterna inom Kommunteknikens ram uppfylldes till 92 % och inkomsterna till 116 %. För investeringar användes 12,0 M€, varav nyinvesteringar 7,6 M€, saneringar 2,6 M€ och övriga 1,8 M€. Gatuegendomens värde är 281 M€. När strukturens tekniska avskrivning 2 % beaktas, är det kalkylmässiga eftersatta underhållet 43,3 M€.

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1 000 € 4 395 5 697

Dispositionsplan 2013 1 000 € 15 507

Ändringar i budgeten

Bokslutet

1 000 € +3 330

Ändrad budget 2013 1 000 € 18 837

2013 1 000 € 17 677

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1 000 € + 1 160

5 706

+2 650

8 356

8 790

+ 433

-9 812

9 801

680

- 10 480

- 8 887 7 696

+ 1 593

515 VASA TEKNISKA SERVICE Verksamhetsidé Resultatområdet ansvarar för anskaffning, hantering och uthyrning, service och reparation av fordon och arbetsmaskiner som ägs av Vasa stad. Därtill har resultatområdet fått uppdraget att sköta elevskjutsar för specialgrupper och lagerverksamhet. Den grundläggande idén är att producera sakkunnig och prismässigt konkurrenskraftig verkstads-, transport- och lagerservice som stöder kundens process. Resultatområdet är uppdelat på följande enheter: centralverkstaden, transportbyrån, centrallagret och förvaltningen.

147 Måluppfyllelse Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ekonomi i balans. Vasa Tekniska Service fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över fler än et t år. Verksamheten är självfinansierad på det sättet att verksamhetsutgifterna och nettoinvesteringarna täcks med inkomstfinansiering. För investeringsanslaget anskaffades en hj ullastare, en l astbil, tre personbilar, en pak etbil och en arbetsgruppsvagn. Verksamhetsåret var bra med tanke på sysselsättningsgraden. Övriga mål 2013 Nöjda kunder

Utvärderingskriterium/ mätare Belåtenhetsgrad: resultatområdets medeltal minst 4,4 (skala 1-5) Motiverad personal Arbetsgemenskapsenkäten: resultatområdes medeltal >3,5 Intern kontroll och riskhantering Säkerställande av en Utvecklande och förenhetligande av verksamhet utan avbrott rekryteringssystemet

Måluppfyllelse Belåtenhetsgrad 4,4 (2012). Enkäten genomförs senast 04/2014 (stadens ledn.grupp 22.10.2013) Resultatområdena har fortfarande inga enhetliga regler.

Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige Ekonomin i balans

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Utvärderingskriterium/ mätare

Måluppfyllelse

Resultaträkning och finansieringsanalys

Årsbidrag 506.602 € (* Räkenskapsperiodens uppskattade resultat 137.940 € (* Materielinvesteringarna 511.064 € (nettoutgift) (* Finansieringsöverskott -4.462 € (kumulat. 65.170 € (* Nettoberäkningar har presenterats på sidan 165

Ursprunglig budget 2013 1000 € 3 530 4 095 +565 309

Dispositionsplan 2013 1 000 € 3 530 4 095 565

Ändringar i budgeten 1000 € +102 0 102

Ändrad budget 2013 1000 € 3 632 4 095 +463

Bokslut 2013 1000 € 3 373 3 816 +443 369

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +259 -279 -20

Utgiftsunderskridningarna berodde huvudsakligen på i nbesparingar i personalutgifterna. En inbesparing uppkom också i kostnaderna för reparation av utrustningen, vilket åter avspeglar sig på centralverkstadens inkomster. Inkomstunderskridningen påverkades också av att centrallagret i praktiken var stängt ca ett halvt år under verksamhetsåret. Beställningsstocken var rimlig i alla resultatenheter och användningsgraden i fråga om hyresmaskinerna hög. De ekonomiska målen förverkligades. Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda Sysselsatta

Heltid 33 1 3

Deltid 3 -

Totalt 33 4 3

516 VASA STÄDSERVICE Verksamhetsidé

Vasa Städservice ansvarar för städningen av stadens fastigheter och verksamhetslokaler genom att producera städservice och därtill relaterad service i form av eget arbete och köpservice åt stadens olika förvaltningar och i mindre utsträckning även åt privata.

148 Måluppfyllelse

Vasa Städservice är en nettoenhet som tillämpar nettobindning över en längre tid än ett år. År 2013 satsade resultatområdet på en f örbättring av kund- och personalbelåtenheten, utvecklande av samarbetet med de nya kundobjekten från Lillkyroområdet samt kostnadseffektivitet. Överföringen av dimensioneringarna av städarbetsmängden vid de o lika objekten till det nya dimensioneringsprogrammet fortsatte. Samtidigt startade ett projekt med sammankoppling av programmet för dimensionering av städarbetsmängden och faktureringsprogrammet i samarbete med stadens ekonomisektor. Ett annat fokusområde var gruppering, med hjälp av vilken en förbättring av Städservicens interna informationsutbyte, välmående i arbetet, samhörighet samt ibruktagandet av lättare arbetsmetoder eftersträvas. En stor utmaning var att genomföra besparingar inom Städservicen samtidigt som uppföljningssystemet för stadens kostnader utvecklades under år 2013 och inga tidsenliga uppgifter fanns att tillgå. Besparingar inom städservicen är möjliga att genomföra endast i personalkostnaderna (80 % av Städservicens budget). Ett sparobjekt var arbetstiderna för vikarierna för städarnas sjukledigheter och semestrar. Det här föranledde missnöje i arbetet och avspeglades som ökad sjukfrånvaro. Likaså upplevde Städservicens kunder att nivåsänkningen var dålig. Samarbetet med daghemmen inom Småbarnsfostran i fråga om renhållningen har fortsatt. Under verksamhetsåret har städningen skötts på sammanlagt 25 daghem och konsulteringsobjekten är totalt 14 stycken. Målet är att under åren 2014–2015 överföra renhållningen av samtliga daghem till Vasa Städservice. Jämfört med utomstående serviceproducenter är Vasa Städservice en konkurrenskraftig enhet när en realistisk städeffektivitet upprätthålls och välmåendet hos dem som använder lokalerna beaktas. Samarbetet med utomstående städserviceföretag har fortsatt genom att arbete har beställts från serviceföretag när det ur stadens perspektiv har varit förnuftigt med tanke på e konomin och verksamheten. Centrala prestationer och nyckeltal som beskriver verksamheten Övriga mål 2013 Att utveckla säkerheten, trivseln och miljöns kvalitet Städservicens servicestrategi poängterar betydelsen av en ren och trygg miljö, där stadens anställda och invånare arbetar och uträttar sina ärenden Till städarnas uppgiftsbeskrivning hör i läroanstalterna och daghemmen utöver renhållningen rollen som medfostrare Staden är en rättvis, ansvarstagande och konkurrenskraftig arbetsgivare. Städservicen verkar aktivt i samarbete med läroanstalterna och har en uppdaterad personalstrategi.

Utvärderingskriterium/ mätare Servicebeskrivningarna, städavtalen och dimensioneringen av städarbetsmängden utvecklas

Måluppfyllelse Uppdaterade serviceavtal med kunderna En del av städobjekten är dimensionerade enligt det nya programmet, dimensioneringen fortsätter. Kundresponsens medeltal 4,32

Effektiv rekrytering och uppdaterad personalstrategi

Läroavtalsutbildning år 2013: - 7 städare har avlagt yrkesexamen för anstaltsvårdare - 1 städare har avlagt specialyrkesexamen för städarbetsledare - 2 förmän har inlett förbredande studier för specialyrkesexamen för städtekniker Samarbete med Vasa vuxenutbildningscenter: praktikanter vid städobjekt, samarbete vid utvecklandet av examina Deltagande i styrgruppen för projektet ”Rena rama vården!” Deltagande i styrgruppen för projektet ”LEAN”

149

Servicen produceras kostnadseffektivt. Skatterna, avgifterna och taxorna hålls konkurrenskraftiga: Städservicens verksamhet är kostnadseffektiv, ekonomin är i balans.

Jämförelse av städkostnaderna nationellt och inom regionen.

Ekonomin i balans

Uppdateringen av personalstrategin anknyter till projektet med prognostisering av personalbehovet inom tekniska sektorn Städeffektivitet (våningsyta m²/h) - skolor (allmänbildande) 249 m²/h (basstädning medräknad) - yrkesläroanstalter 425 m²/h - kontor 303 m²/h - daghem 110 m²/h Kostnader per kvadratmeter (€/m²/år) - skolor (allmänbildande) 18,16€/m²/år - yrkesläroanstalter 8,51 €/m²/år - kontor 12,71 €/m²/år - daghem 38,28 €/m²/år

Det ekonomiska utfallet Mål som är bindande i förhållande till fullmäktige

Bedömningskriterium / mätare Resultaträkning

Ekonomin i balans

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag

Ursprunglig budget 2013 1000 € 4 887 4 887 0

Måluppfyllelse Räkenskapens resultat +263.053 € (kumulativt +507.310 €) Målen för ekonomin och verksamheten nåddes Nettoberäkningen har presenterats på sidorna 164-165

Dispositionsplan 2013 1 000 € 5 331 5 331 0

Ändringar i budgeten 1000 € +120 0 120

Ändrad budget 2013 1000 € 5 451 5 331 -120

Bokslut 2013 1000 € 5 200 5 373 +173

Avvikelse (inverkan på resultatet) 1000 € +251 +42 +293

Verksamhetsintäkterna för år 2013 ut föll enligt budgeten. Löner och köp av service underskred budgeten. Besparingar gav anställning av egna vikarier till sjukledighetsvikariat i stället för köpservice. Räkenskapsperiodens positiva resultat läggs till det kumulativa överskottet. Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda Sysselsatta

Heltid 93 1 -

Deltid 32 16 6

Totalt 125 17 148

517 VASA MATSERVICE Verksamhetsidé Vasa Matservice producerar på ett så ändamålsenligt och ekonomiskt sätt som möjligt god, smaklig och hälsofrämjande mat för sina kunder i enlighet med Statens näringsdelegations näringsrekommendationer och medverkar till ett gott liv för vasaborna. ”Välsmakande energi på tallriken” Till Vasa Matservices värden hör säkerhet och pålitlighet.

150 Måluppfyllelse Vasa Matservice valdes till årets arbetsplats 2013 i nom Vasa stad. Vasa Matservice svarar för ordnandet av måltidsservice nästan till stadens alla förvaltningars verksamhetsenheter. År 2013 serverades vasaborna över 3,1 miljoner kalkylmässiga måltider, ökningen var ca 7 % jämfört med föregående år. Den här ökningen beror på kommunsammanslagningen med Lillkyro. Matservicen produceras av en yrkes- och mångkunnig personal i områdes-, tillrednings- och servicekök. Menyn planeras så att den upp fyller statens näringsdelegations rekommendationer för olika åldersgrupper. Menyn har justerats på grund av höjda livsmedelspriser, och i någon mån har kolspårets omfattning beaktats i fråga om olika livsmedel, till exempel nötköttets andel har minskats på menyn och i stället har den utökats med broiler och grönsaker. Övriga mål 2013

Utvärderingskriterium/ mätare

Måluppfyllelse

Arbetsbelåtenhet

Medeltalet för resultatet av arbetsgemenskapsenkäten är 3,6 eller bättre på skalan 1-5.

Kalkylmässiga måltider Antalet måltider, kalkylmässigt /årsverk Årsverk Personalmängd Omsättning/årsverk € Verksamhetskostnader/måltid /(kalkylm.)€

2 850 000 1 9128 163 180 75 942

Det var meningen att Matservicen skulle delta i stadens gemensamma arbetsgemenskapsenkät. Enkäten förverkligades inte 2013. 3 132 042 1 8982 165 180 76 691

3,96

4,04

Sjukfrånvaro

2012 34,4 dagar/person 2013 28,3 dagar/person

Kundinriktad service Kundbelåtenhet

Medeltalet i kundbelåtenhetsenkäten är 3,75 eller bättre på skalan 1-5.

Medeltalet i kundbelåtenhetsenkäten var 3,4 på skalan 1-5.

Intern kontroll och riskhantering

Personalens ork i arbetet

Det ekonomiska utfallet Bindande mål i förhållande till fullmäktige var en ek onomi i balans. Vasa Matservice fungerar med nettobudgetering som sträcker sig över en längre tid än ett år och finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Matservicens resultat visade ett underskott på -847 872 €. Med det från år 2012 uppkomna kumulativa överskottet 307 473 € täcks en del av underskottet. Nettoberäkningen har presenterats på sidorna 163-164. Underskottet har uppstått genom utgiftsöverskridning -490 959 €. Den största överskridningen i utgifterna skedde för livsmedlens del 378 300 €. Personalkostnaderna har bibehållits inom ramen för budgeten. Matservicens sparkrav år 2013 152 000 € förverkligades genom att motsvarande summa fakturerades av matservicen. Sparkravet uppnåddes inte genom en minskning av övriga utgifter och nu syns detta genom en ökad överskridning av utgifterna. Inkomsterna blev under det budgeterade -275 109 €. Inkomsterna minskade till följd av att den laktosfria dieten togs bort från specialdieten på våren 2013 ca 100 000 € och även av minskningen av måltider vid huvudhälsostationen ca 145 000 €. Alternativet avgiftsfri sommar, som småbarnsfostran erbjuder, minskade betydligt på antalet barn/måltider i daghemmen ca 50 000 €.

151

Verksamhetsutgifter Verksamhetsinkomster Verksamhetsbidrag Avskrivningar

Ursprunglig budget 2013 1000 € -11 269 11 316 +47

Dispositionsplan 2013 1 000 € 12 161 12 126 -34

Ändringar i budgeten 1000 € +166 0 166

Heltid 123 15 -

Personal 31.12. Ordinarie anställda Visstidsanstallda Sysselsatta

Ändrad budget 2013 1000 € -12 327 12 126 -201

Deltid 41 12 11

Bokslut 2013 1000 € -12 818 11 851 -967 40

Avvikelse (inv. på resultatet) 1000 € -491 -275 -766

Totalt 164 27 11

LOKALITETSTJÄNSTER OCH VATTENVERKET (LILLKYRO) Ingick i den ur sprungliga budgeten i stadens budget. De här verksamheterna produceras i Vasa av affärsverken, i dispositionsplanen har anslagen och inkomsterna inkluderats i Vasa Hussektors och Vasa Vattens budgeter och utfallet ingår i deras bokslut. I Lillkyros lokalitetstjänsters budget ingick även städpersonal, anslagen för dessa ingår i dispositionsplanen och i bokslutet i Vasa städservices summor. Ursprungligbudget 2013 1000 €

Dispositionsplan 2013 1000 €

Bokslut 2013 1000 €

Verksamhetsutgifter

2 489

0

0

Verksamhetsinkomster

2 695

0

0

206

0

0

Verksamhetsbidrag

152 2.2 Resultaträkningsdelens utfall (staden utan affärsverk) Inkomster och utgifter som budgeterats i driftsekonomidelen räknas ihop i resultaträkningsdelen. Poster som budgeteras och följs upp i resultaträkningsdelen är skatteinkomster, statsandelar, finansiella inkomster och utgifter samt extraordinära poster. Nedanstående tabell över resultaträkningsdelens utfall innehåller tillverkning för eget bruk till den del den ingår i budgeten. Tabellen innehåller inte affärsverkens inkomster och utgifter. Affärsverkens bokslut med tablå över budgetutfallet presenteras i punkt V Affärsverkens bokslut. Ersättningar för grundkapital som affärsverken inkomstfört till staden ingår i de finansiella intäkterna i resultaträkningsdelen. Resultaträkning 2013 staden utan affärsverk

Verksamhetsinkomster Försäljningsinkomster Avgiftsinkomster Understöd och bidrag Hyresinkomster Övriga verksamhetsinkomster

Verksamhetsutgifter Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Köp av service Material, förnödenheter och varor Understöd Hyror Övriga verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella inkomster och utgifter Ränteinkomster Ränteinkomster från affärsverken Övriga finansiella inkomster Ersättning för grundkapital från affärsverken Ränteutgifter Övriga finansiella utgifter Årsbidrag

Den ursprungliga budgeten € 115 010 620 55 105 440 25 255 780 11 889 530 11 951 290 10 808 580

Dispositionsplan

Budgetändringar

€ 113 202 510 55 225 740 25 256 270 11 892 830 10 102 690 10 724 980

€ 5 848 543 3 356 900 1 120 200 1 295 875 10 700 64 868

Budgeten med ändringar

€ 119 051 053 58 582 640 26 376 470 13 188 705 10 113 390 10 789 848

Bokslutet

Avvikelse

€ 123 408 684 59 989 972 28 404 655 13 292 719 10 562 333 11 159 006

+över, -under 4 357 632 1 407 332 2 028 185 104 014 448 943 369 158

-515 323 720 -237 703 990 -185 269 320 -52 434 670 -191 852 790

-514 341 600 -236 946 190 -184 647 070 -52 299 120 -192 667 640

-8 353 274 -2 100 917 -1 730 774 -370 143 -5 645 693

-522 694 874 -239 047 107 -186 377 844 -52 669 263 -198 313 333

-514 646 990 -233 333 981 -181 934 358 -51 394 424 -197 241 909

+under,över 8 047 884 5 713 126 4 443 486 1 274 840 1 071 423

-22 429 770 -27 767 190 -31 499 770 -4 070 210 -400 313 100

-21 130 490 -27 827 890 -31 204 290 -4 565 100 -401 139 090

-437 736 -261 717 -1 685 94 474 -2 504 732

-21 568 226 -28 089 607 -31 205 975 -4 470 626 -403 643 822

-20 589 573 -29 747 614 -31 580 222 -2 158 890 -391 238 306

978 653 -1 658 007 -374 247 2 311 736 12 405 516

271 264 000 102 631 600

271 264 000 102 631 600

0 0

271 264 000 102 631 600

272 853 571 102 561 880

1 589 571 -69 720

16 922 900 857 700

16 922 900 920 700

99 900 0

17 022 800 920 700

16 534 168 839 381

-488 632 -81 319

0 13 084 000

0 12 697 000

0

0 12 697 00

12 176 12 292 896

12 176 -504 004

5 804 000 -2 770 800 -52 000

6 128 000 -2 770 800 -52 000

99 900 0 0

6 227 900 -2 770 800 -52 000

6 244 056 -1 942 374 -911 967

16 156 828 426 -859 967

-10 320 590 - 2 404 832

-12 725 422

711 313

13 436 735

-1 064 780

-12 171 378

-9 494 600

Avskrivningar och -8 985 600 nedskrivningar Räkenskapsperiodens resultat -18 480 200 Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens 0 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 0 Räkenskapsperiodens underskott -18 480 200

-1 064 780 -11 385 370

-2 404 832

-13 790 202

-11 460 065

0

0

0

1 253 203 120 000

0

0

0

18 179,68

- 11 385 370

-2 404 832

-13 790 202

-10 068 683

153 Verksamhetsinkomster och – utgifter Verksamhetsberättelserna enligt verksamhetsorgan och resultatområde har presenterats på s idorna 63-151 har utfallet av verksamhetsutgifter och -inkomster för förvaltningarna 2013 klargjorts närmare. Verksamhetsbidraget i den ur sprungliga budgeten är 400,3 miljoner euro och i dispositionsplanerna 401,1 miljoner euro. Skillnaden mellan den ursprungliga budgeten och dispositionsplanen beror i huvudsak på följande: - i dispositionsplanen justerades budgeteringar av vissa anslag och uppskattade inkomster (t.ex. simhallens interna hyra, kommunfakturering inom den grundläggande utbildningen) - i primärstadens budget ingick anslag och uppskattade inkomster för vattentjänstverket och lokalservicen som överförs från Lillkyro. De här har i Vasa ordnats som affärsverksverksamhet och anslagen ingår i dispositionsplanen i respektive affärsverks budgeter. Uppgörandet av dispositionsplanen har utretts närmare på sidan 62. Verksamhetsbidraget efter de ändr ingar som gjorts under året var 403,6 miljoner euro, det verkliga verksamhetsbidraget 391,2 miljoner euro, dvs. 12,4 miljoner euro bättre än planerat. På förbättrandet av verksamhetsbidraget inverkade både en överskridning av inkomsterna med 4,4 miljoner euro och en underskridning av utgifterna med 8,0 miljoner euro. Under året beslutades om ökningar i verksamhetsutgifterna 8,4 miljoner euro och i verksamhetsinkomsterna 5,8 miljoner euro. Merparten av tilläggsanslagen täcktes med inkomster och de anslöt sig till extern beställningsarbetseller projektfinansiering som erhållits under året. Social- och hälsovårdsväsendet beviljades ett med inkomster täckt tilläggsanslag på 1,4 miljoner euro närmast för hem- och anstaltsvård, därtill beviljades ett tilläggsanslag på 2 miljoner utan täckning för utgifter inom specialsjukvården. De verkliga verksamhetsutgifterna blev ca 8 miljoner euro under den ändrade budgeten. Stadsstyrelsen ålade vid behandlingen av dispositionsplanen för år 2013 (11.3.2013 §138) förvaltningarna att justera sina dispositionsplaner så att i dem ingår en besparing till ett belopp på totalt 4,579 miljoner euro. På hela stadens nivå förverkligades besparingen. Den största besparingen uppkom i personalutgifterna. Till programmet för balansering av ekonomin anslöt sig åtgärder för skapande av personalbesparingar: allmänna sektionens beslut om uppdatering av anvisningarna för personalförvaltningen (23.6.2013), stadsstyrelsen beslut om förbud mot extern rekrytering (12.8.2013) samt beslutet om avskaffande av resultatbonusarna år 2013. I 2013 års bokföring togs en ny redovisningsstruktur i bruk. I den ändrades bokföringspraxisen för vissa konton jämfört med det tidigare. Inom social- och hälsovårdsväsendet bokförs bl.a. servicesedelsutgifterna (utfallet ca 1,6 miljoner euro) bland understöden. Tidigare fanns de i servicegruppen, där anslaget ännu finns 2013. Den här ändringens inverkan syns som en överskridning av anslaget för understöd och inbesparning i servicegruppen. I verksamhetsinkomsterna uppkom de största överskridningarna i försäljnings- och avgiftsinkomsterna. I avgiftsinkomsterna var den största enskilda posten bland markanvändningsersättningarna (1,5 miljoner euro). Sparskyldigheten som ingått i dispositionsplanen genomfördes på nettoenheterna som intern fakturering; den här inkomstposten ingår i de förverkligade försäljningsinkomsterna, dess inverkan på överskridningen av försäljningsinkomsterna är 0,6 miljoner euro. En sammanställning av driftsekonomidelens budgetutfall enligt den bi ndande nivån framställs på sidorna 157-160. Verksamhetsinkomster och –utgifter (externa och interna) enligt funktion samt andel av stadens verksamhetsinkomster och –utgifter är:

154 verksamhtesutgifter milj. €

andel

andel

%

verksamhetsinkomster milj. €

22,4

4,4

4,5

3,7

21,9 253,1

4,3 49,2

9,7 39,5

7,8 32,0

101,5 43,5 8,4 8,5 9,9 45,6 514,6

19,7 8,5 1,6 1,6 1,9 8,8 100,0

9,9 9,8 1,7 1,8 1,7 44,9 123,5

8,0 8,0 1,4 1,5 1,3 36,4 100,9

%

Centralförvaltningen (fg, st, revisionsväsendet, centralförvaltningens ämbetsverk) Reserverade anslag,centralt administrerade kostnader, andelar,understöd, medlemsavgifter Social- och hälsovårdsväsendet inkl.specialiserad sjukvård Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning inkl. hemkommunersättningarna Utbildning på andra stadiet och läroavtal Kultur- och biblioteksnämnden samt arbetarinstituten Fritidsnämnden Kaupunginteatteri, stadsorkestern och museerna Byggnads- och miljönämnden samt tekniska nämnden Totalt

Specificering av skatteinkomster BS 2012 Kommunalskatt Fastighetsskatt Andel av samfundsskatt Totalt

Avvikelse Förändring BS 2013 +över/-under 2011-2012 % € 220 512 488 -846 512 11,7 14 191 586 286 586 9,9

197 451 984 12 907 466

BG 2013 € 221 359 000 13 905 000

40 784 823

36 000 000

38 149 497

2 149 497

-6,5

251 144 273

271 264 000

272 853 571

1 589 571

8,6

Under året gjordes inga budgetändringar. Skattesatsen är 19,5 fr.o.m. året 2010. Fastighetsskatt uppbars för ordinarie bostad 0,32 % och för övriga bostadsbyggnader 0,92 %, den allmänna fastighetsskatten var 1,0 %, kraftverksbyggnad 2,50 % och fastighetsskatten för obebyggd byggnadsmark 3,0 %. År 2013 var kommunernas fördelningandel av samfundsskatten 29,49 %. Den debiterade kommunalskatten och beskattningsbar inkomst som motsvarar den debi terade kommunalskatten under åren 2009-2012: År 2009 2010 2011 2012

beskattningsbar inkomst milj. € 939,4 946,8 985,4 1 016,9

ändring %

skattesats

0,6 0,8 4,1 3,2

19,0 19,5 19,5 19,5

debiterad kommunalskatt milj. € 178,5 184,6 192,2 198,3

ändring % 0,6 3,4 4,1 3,2

Beskattningsbar inkomst som motsvarar den debiterade kommunalskatten år 2012 ökade i hela landet 3,6 %. Förändring av den debiterade kommunalskatten var i hela landet 3,1 %. Beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar den debiterade kommunalskatten under åren 2006-2012: År

€/invånare Vasa

ändring Vasa %

€/invånare hela landet

ändring hela landet %

155 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

14 005 15 075 16 102 16 032 16 000 16 538 16 836

+ 4,1 + 7,6 + 6,8 - 0,4 - 0,2 + 3,4 + 1,8

13 679 14 608 15 404 15 260 15 413 15 964 16 385

+ 4,8 + 6,8 + 5,4 - 0,9 + 1,0 + 3,6 + 2,6

Specificering av statsandelar Bokslut 2012

Statsandel för basservice Statsandelsutjämning på basen av skatteinkomsten Utjämning till följd av systemförändring Övriga statsandelar inom undervisnings- och kulturväsendet Totalt

€ 87 832 653

Den ursprungliga budgeten 2013

Budgeten 2013 med ändringar

Bokslut 2013

Avvikelse +över /under

Ändring 20122013

€ 98 665 000

€ 98 665 000

€ 98 178 329

€ -486 671

% 12,3

-12 951 071

-18 024 700

-18 024 700

-17 786 493

238 207

39,2

243 268

274 300

274 300

274 283

-17

12,8

22 884 437

21 717 000

21 717 000

21 895 760

178 760

-5,1

98 009 287

102 631 600

102 631 600

102 561 879

-69 721

4,7

Finansieringsinkomster och –utgifter I övriga finansiella intäkter ingår som största post Vasa Elektriska Ab:s dividendintäkt, sammanlagt 11 miljoner euro. Avkastningskraven som affärsverken inkomstför till staden var 6,244 milj. euro. I den ur sprungliga budgeten var de 6 m ilj. euro, affärsverkens andel i balanserandet av ekonomin 2013 förverkligades genom att höja affärsverkens avkastningskrav (fg 19.8.2013). Förverkligandet av ränteutgifterna är 2,8 milj. euro, vilket är i nivå med det budgeterade 2.3 Investeringsutfall (staden utan affärsverken) Investeringsutfallet objektsvis finns på sidorna 160-163.

INVESTERINGSUTGIFTER Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivning underkastad lösegendom

Den ursprungBudgetliga budgeten förändringar 2 013 2 013 € €

Budgeten med ändringar €

Utfall 2 013 €

Avvikelse + under/ - över €

13 020 000

2 060 550

15 080 550

12 866 514

2 214 036

5 801 000

2 399 218

8 200 218

6 421 078

1 779 140

Fast egendom

3 135 000

0

3 135 000

-252 611

Aktier och andelar Placeringar i grundkapital för egna affärsverk

3 758 000

3 585 000

7 343 000

3 387 611 5 430 904

1 912 096

5 372 000

4 150 819

1 221 181

39 130 768

32 256 926

6 873 842

UTGIFTER TOTALT

5 372 000 31 086 000

8 044 768

156 I gruppen fasta konstruktioner och anordningar uppkom besparingar bl.a. i anslagen för ny och annan kommunalteknik samt för statens vägprojekt. I budgetändringarna ingår ett anslag på 2,0 miljoner euro för halvfärdiga objekt år 2012. I dispositionsplanen för investeringar år 2014 ingår inga överföringar från år 2013. Vid anskaffande av avskrivning underkastad lösegendom förverkligades inte 2013 bl .a. anslaget för första inredning av servicehuset på Andvägen; projektet blir färdigt 2014 och anslaget för inredningen ingår i dispositionsplanen för investeringar år 2014. Även fritidsnämndens anskaffningar som budgeterats för år 2013 var i slutet av året halvfärdiga och överfördes till år 2014. I 2014 års dispositionsplan för investeringar ingår bl.a. anskaffande av ett resultatsystem till simhallen. I utfallet för fast egendom ingår anskaffandet av Brändö campusfastighet 1,365 miljoner euro. För anskaffningen reserverades anslag i budgeten för år 2014, anskaffningen genomfördes redan år 2013 och anslaget för år 2014 avfördes från dispositionsplanen för investeringar. I aktier och andelar ingår bl.a. aktiekapitalet för Kova Login Oy Ab på 1,260 miljoner euro (år 2012 betaldes första delen 0,9 miljoner euro) samt en kapitalplacering på 1,5 miljoner euro till NLC Ferry Oy Ab. Besparingar har uppkommit i samkommunsandelarna. Investeringsanslaget på 750 000 euro som beviljats av fullmäktige (fge 19.8.2013) för byggande av en träningsis ändrades till ett kassalån (fge 16.12.2013 § 156). I budgeten för år 2014 har ett anslag på 1,387 miljoner euro som överförs från år 2013 budgeterats åt samkommunen Vasaregionens Arenor för träningsisen. Grundkapitalplaceringarna i egna affärsverk uppgår till 4,2 miljoner euro. I summan ingår 0,52 miljoner euro till Vasa Vatten som stadens andel för sektorns externa samt 3,6 miljoner euro till Vasa Hussektor för nybyggnadsinvesteringar.

INVESTERINGSINKOMSTER Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivning underkastad lösegendom Fast egendom Aktier och andelar INKOMSTER TOTALT

Den ursprung- Budget- Budgeten med liga budgeten förändringar ändringar 2 013 2 013 € € €

Utfall 2 013 €

Avvikelse - under/ + över €

350 000

350 000

1 196 728

846 728

82 000

82 000

31 409

-50 591

1 200 000 1 770 000 3 402 000

1 200 000 1 770 000 3 402 000

643 045 1 719 016 3 590 198

-556 955 -50 984 188 198

0

Ett finansieringsstöd om 0,97 milj. euro för projektet Midway Alignment ingår i inkomsterna för Fasta konstruktioner och anordningar. Försäljningsinkomst från anläggningstillgångar budgeterades totalt 9,7 miljoner euro, av vilket försäljningsvinstens andel uppskattades till 6,7 miljoner euro och balansvärdets andel som bokförs i investeringsdelen till 3,0 miljoner euro. Försäljningsinkomsten i bokslutet var 9,3 milj. euro, försäljningsvinster bokfördes 6,9 miljoner euro och balansvärdesandel 2,4 miljoner euro. 2.4 Utfallet för finansieringsdelen ((staden utan affärsverken) Finansieringskalkylen har klargjorts på sidorna 27-28. I utfallsjämförelsen nedan ingår av finansieringskalkylens poster utlåning och låntagning, vilkas belopp har planerats i budgeten.

157 I gruppen övriga förändringar i likviditeten ingår flera poster, såsom förändringar i förvaltade medel och kapital, omsättningstillgångar, fordringar och räntefria skulder, vilka förändringar är svåra att uppskatta i budgeten. Budget €

Förändringar €

Den förändrade budgeten

Utfall

Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen

100 000 15 750 000

-15 750 000

100 000 0

94 234 227 816

Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån

37 000 000 18 300 000

14 000 000 0

51 000 000 18 300 000

49 100 000 22 516 916

Minskningen i utlåningsfordringarna, budgetändringen beror på finansieringen för elektrifieringen av järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki. Staten skulle enligt den u rsprungliga planen återbetala förhandsfinansieringen till Vasa stad och Korsholms kommun i januari 2013. Prestationen från staten kom redan i slutet av år 2012, Vasas andel var 15 744 039 euro. Med fullmäktiges beslut 21.1.2013 § 20 gjordes en ändr ing i finansieringsanalysen för år 2013, där fordringarna minskades och kassamedlen ökades med motsvarande summa. Fullmakten för lyftande av långfristiga lån höjdes under året med totalt 14 miljoner euro (fge 25.3 och 17.6). Nettolåntagningen enligt den ändrade budgeten är 32,7 miljoner euro, utfallet 26,7 miljoner euro. Lånefordringarna uppgick vid årets slut till 6,8 miljoner euro. Lånestocken vid årets slut var 176,2 milj. euro, 2 657 euro / invånare (2 172 eur./inv. år 2012). Ändringen i kassamedel uppskattades i budgeten till -17,9 milj. euro. Kassamedlen var i bokslutet 14,6 milj. euro. 2.5 Sammandrag av utfallet för anslag och inkomstuppskattningar 2.5.1 Driftsekonomidel I de r esultatområdesvisa verksamhetsberättelserna på s idorna 63-151 har utretts utfallet för förvaltningarnas ekonomi. Avvikelse: utgifter över och inkomster under - / utgifter under och inkomster över + DRIFTSEKONOMIDELEN Bind- Ursprunglig ning budget Revisionsnämnden Utgifter

Dispositions- Förändringar plan i budgeten

Budget Utfall efter förändringar

Avvikelse

B

284 000

283 500

0

283 500

267 145

16 355

B

392 000 100

391 570 100

236 506 0

628 076 100

589 456 220

38 620 120

B

3 029 000 3 689 000

1 298 830 3 217 600

372 615 58 100

1 671 445 3 275 700

1 681 270 110 418

-9 825 -3 165 282 (1

Centralförvaltningens ämbetsverk (utan grafiska tjänster) Utgifter B 17 142 000 18 166 340

1 474 658

19 640 998

18 717 794

923 204

Stadsfullmäktige Utgifter Inkomster Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen Utgifter Inkomster

158 Inkomster

3 411 000

3 520 770

0

3 520 770

3 922 822

423 720 430 500 6 780

423 720 430 500 6 780

159 0 0

423 879 430 500 6 621

361 289 403 651 42 362

62 590 (3 -26 849 0

-790 931 -14 232

17 425 589 2 904 368

14 681 771 5 936 637

2 743 818 3 032 269 (1

Sysselsättning N Utgifter 4 133 000 4 133 010 -3 214 218 918 792 Inkomster 423 000 423 400 -300 423 100 En utredning över Sysselsättningen utfall i punkt 2.5.3. Nettoenheternas ekonomiska utfall.

1 809 075 50 205

Grafiska tjänster Utgifter Inkomster Nettotugift

402 052

N

Understöd, medlemsavgifte,andelar,centralt administrerade kostnader, reserverade anslag Utgifter B 23 120 000 18 216 520 Inkomster 3 820 000 2 918 600

-890 283 0

Andelar i särredovisade affärsverk samt kostnader som hänför sig till affärsverken och den avgiftsbelagda serviceverks. Utgifter B 5 161 000 5 160 820 6 884 5 167 704 4 985 442 182 262 Inkomster 2 357 000 2 357 000 0 2 357 000 3 336 542 979 542 Lillkyro områdesnämnd Utgifter Inkomster

B

0 0

1 052 910 405 500

61 487 0

1 114 397 405 500

1 072 050 457 311

42 347 51 811

Social- och hälsovårdsnämnden Utgifter Inkomster

B

248 620 000 37 461 000

248 542 310 37 478 930

3 978 161 1 487 300

252 520 471 38 966 230

253 085 003 39 456 866

-564 532 490 636

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Utgifter B 99 982 000 104 641 840 Inkomster 8 540 000 9 050 910

705 566 628 870

105 347 406 9 679 780

101 584 915 9 894 318

3 762 491 214 539

Utgifter 1 656 000 1 656 310 6 974 1 663 284 Inkomster 0 0 0 0 Gymnasieutbildningen, yrkesinstitutet och vuxenutbildningscentret täcker utgifter inom ramen för sina bindande mål.

1 529 082 4 563

134 202 4 563

Utbildningsnämnden för andra stadiet Den gemensamma förvaltningen för andra stadiet

Gymnasieutbildning Utgifter Inkomster

normen x) 6 419 000 361 000

6 419 360 360 640

0 0

6 419 360 360 640

6 641 632 470 060

-222 272 (2 109 420

Vasa yrkesinstitut Utgifter Inkomster

normen x) 20 359 000 1 441 000

20 358 730 1 441 400

0 0

20 358 730 1 441 400

20 792 534 1 536 514

-433 804 (2 95 114

11 919 990 7 393 690 4 526 300

59 000 59 000 0

11 978 990 7 452 690 4 526 300

12 297 795 7 757 384 4 540 411 5 936 437

-318 805 (3 304 694 14 111

2 542 910 0

-524 0

2 542 386 0

2 250 472 4 038

Vasa vuxenutbildningscenter N Utgifter 11 920 000 Inkomster 7 394 000 Nettoutgift 4 526 000 Statsandel (i finansieringsandelen) Direktionen för läroavtalsväsendet Utgifter N 2 543 000 Inkomster 0

291 914 4 038

159 Bindning: självfinansierig (inkl. statsandelen) Direktionen för Vaasan työväenopisto Utgifter B 1 571 000 Inkomster 313 000

1 571 470 312 590

204 139 138 270

1 775 609 450 860

1 774 227 491 305

1 382 40 445

976 000 250 000

975 620 249 600

50 409 44 930

1 026 029 294 530

1 075 503 335 898

-49 474 41 368

Kultur- och biblioteksnämnden Utgifter B Inkomster

5 284 000 655 000

5 363 240 681 710

348 231 193 500

5 711 471 875 210

5 518 026 857 154

193 445 -18 056

Fritidsnämnden Utgifter Inkomster

B

8 416 000 1 647 000

8 548 050 1 619 680

315 517 123 405

8 863 567 1 743 085

8 457 937 1 837 749

405 630 94 664

Museinämnden Utgifter Inkomster

B

3 781 000 420 000

3 780 880 420 300

144 244 53 200

3 925 124 473 500

3 549 487 412 073

375 637 -61 427

4 018 800 925 000 3 093 800

15 419 0 0

4 034 219 925 000 3 109 219

4 201 616 1 022 849 3 178 767

-167 397 (3 97 849 0

2 004 830 133 500

-12 966 0

1 991 864 133 500

2 118 380 228 542

-126 516 95 042

3 040 000 1 628 000

2 957 120 1 628 420

71 410 74 000

3 028 530 1 702 420

3 000 388 1 897 941

28 142 195 521

Tekniska nämnden Samservice, fastighetssektorn, kommuntekniken Utgifter B 18 869 000 Inkomster 16 672 000

18 887 880 16 680 600

3 932 240 3 002 500

22 820 120 19 683 100

21 215 001 21 946 480

1 605 119 2 263 380

3 530 000 4 095 000 65 000 500 000

3 530 250 4 094 850 64 000 500 600

102 095 0 0 0

3 632 345 4 094 850 64 000 398 505

3 372 811 3 815 925 65 830 377 284

259 534 (3 -278 925 -1 830 -21 371

11 269 000 11 316 000 1 000 46 000

12 160 970 12 126 200 1 200 -35 970

165 835 0 0 0

12 326 805 12 126 200 1 200

12 817 764 11 851 090 1 737 -968 411

-490 959 (3 -275 110 -537

4 887 000 4 887 000 0

5 331 030 5 331 020 10

120 366 0

5 451 396 5 331 020 120 376

5 199 961 5 373 330 173 369

251 435 (3 42 310

Direktionen för Vasa arbetarinstitut Utgifter B Inkomster

Direktionen för stadens teater och orkester Kaupunginteatteri N Utgifter 4 019 000 Inkomster 925 000 0 Stadsorkestern Utgifter B 2 005 000 Inkomster 134 000 Byggnads- och miljönämnden Utgifter B Inkomster

Nettoenheter: Vasa tekniska service Utgifter Inkomster Finansieringsutgifter Årsbidrag (nettoinkomst)

N

Vasa Matservice Utgifter Inkomster Finansieringsutgifter Årsbidrag (nettoinkomst)

N

Vasa Städservice Utgifter Inkomster Verksamhetsbidrag

N

160 Lokaltjänster och vattenverket i Lillkyro Utgifter 2 489 000 Inkomster 2 695 000

0 0

0 0

0 0

0 0

0 0

1) Försäljningen av aktierna i Hiirikosken Energia Oy:n åt Vasa Elektriska Ab ingick i budgeten i det här resultatområdet, utfallet är under punkt Understöd, medlemsavgifter och andelar mm. 2) I driftsekonomidelens utfallstablå har i fråga om läroinrättningar, för vilka anslagens bindande nivå utgörs av statsandelsnormen, presenterats utfallet för anslagen i bruttobelopp samt inkomsterna. Dessa statsandelsnormenliga kostnader utföll enligt följande: • Gymnasier, bindande norm 6 322,82 euro/studerande, utfall 6 291,90 euro / studerande • Grundläggande yrkesutbildning, bindande norm 10 292,61 euro / studerande, utfall 10 290,06 euro / studerande • Nettoberäkningarna för gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning har presenterats på sidorna 166-168. 3) Nettoenheternas utfall i förhållande till den bindande nettoutgiften har presenterats i nettoberäkningarna på sidorna 163-166.

2.5.2 Investeringsdelen Bind-

Ursprunglig

Förändringar

Budget

ning

budget

i budgeten

efter förändringar

Utfall

Avvikelse +under/över budgeten

INVESTERINGSUTGIFTER Fasta konstruktioner och anläggningar Tekniska nämnden 8200 Ny kommunalteknik 8201 Övrig kommunalteknik 8202 Statliga vägprojekt 8203 Uppsnyggning av stadsbilden 8204 Utvecklande av stadens centrum 8205 Industriområden 8209 Planeringsuppdrag 8210 Sanering av gatubelysningen 8211 Båthamnar 8212 Grönområden + Kasernområdet 8213 Dagvattenarbeten i Böleområdet 8214 Iståndsättning av Metviken Totalt Fritidsväsendet / Fritidsnämnden 8250 Fritidsväsendets investeringar Totalt Centralförvaltningen / Stadsstyrelsen 8270 Datatrafiknätet Totalt Fasta konstruktioner och anläggn. totalt

B B B B B B B B B B B B

5 500 000 1 700 000 1 800 000 200 000 50 000 800 000 90 000 600 000 200 000 400 000 200 000 100 000 11 640 000

477 926 440 000 1 058 000 0 0 -981 0 0 0 -395 0 0 1 974 550

5 977 926 2 140 000 2 858 000 200 000 50 000 799 019 90 000 600 000 200 000 399 605 200 000 100 000 13 614 550

5 723 970 1 686 691 2 289 957 117 332 32 051 445 618 89 974 340 628 153 940 387 181 199 266 99 653 11 566 261

253 956 453 309 568 043 82 668 17 949 353 401 26 259 372 46 060 12 424 734 347 2 048 289

B

1 130 000 1 130 000

136 000 136 000

1 266 000 1 266 000

1 066 478 1 066 478

199 522 199 522

B

200 000 200 000

0 0

200 000 200 000

233 775 233 775

-33 775 -33 775

12 970 000

2 110 550

15 080 550

12 866 514

2 214 036

590 000

300 000

890 000

375 000

515 000

Avskrivning underkastad lösegendom

8309

Stadsstyrelsen St:s reserverade anslag för investeringar

161 8310 Stadskansliet, anordningar och inventarier 8311 Utvecklande av telefonsystem 8312 Förnyande av datasystem It-avdelningen/förbättr.av maskinrummets 8313 säkerhet 8314 Stadskortssystemet 8326 Förnyande av ekonomidatasystemet 8315 It-avdelningen/program och licenser Totalt B

0 60 000 320 000

119 000 0 42 000

119 000 60 000 362 000

50 401 61 902 320 079

68 599 -1 902 41 921

125 000 0 600 000 0 1 695 000

0 38 000 185 000 25 384 709 384

125 000 38 000 785 000 25 384 2 404 384

124 882 2 095 575 776 25 384 1 535 518

118 35 905 209 224 0 868 865

480 000

265

480 265

59 525

420 740

38 000

-4 105

33 895

67 142

-33 247

15 000

0

15 000

0

15 000

153 000

12 189

165 189

68 245

96 944

144 000 450 000

-46 359 -125 170

97 641 324 830

79 332 309 021

18 309 15 809

82 000 1 362 000

0 -163 180

82 000 1 198 820

15 769 599 034

66 231 599 786

300 000

299 615

385

1 275 000 215 000 1 790 000

1 117 912 162 099 1 579 625

157 088 52 901 210 374

0 0 0

552 000 100 000 652 000

551 384 35 986 587 370

616 64 014 64 630

35 000 35 000

30 000 30 000

65 000 65 000

65 073 65 073

-73 -73

250 000 250 000

231 000 231 000

481 000 481 000

159 760 159 760

321 240 321 240

Kultur- och biblioteksnämnden Kulturväsendet,avskrivn. underkastad lösegendom 8472 Huvudbibliotekets inventarier och apparatur 8473 Förnyande av bibliotekssystem Totalt B

0 55 000 83 000 138 000

104 000 0 0 104 000

104 000 55 000 83 000 242 000

103 638 52 789 0 156 427

362 2 211 83 000 85 573

Direktionen för stadens teater och orkester Stadsteater, inventarier och anordningar 8485 Stadsorkester, instrument Totalt B

250 000 11 000 261 000

0 30 000 30 000

250 000 41 000 291 000

740 300 30 490 770 790

-490 300 10 510 -479 790

25 000

0

25 000

15 298

9 702

8350 8351 8352 8353 8354 8355 8356

Social- och hälsovårds nämnden Första inredning Förvaltning och ekonomi/anordn.och inventarier Socialarbete och familjeservice/anordn.och invent. Hem- och anstaltsvård / anordn.och inventarier Hälsovårdsservice / anordningar och inventarier Adb-apparatur och datasystem Samarbetsområdet Laihela/ inventarier och appar. Totalt B

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning Grundläggande utbildning/inventarier och program 300 000 0 8382 Första inredning för grundläggande utbildning 328 000 947 000 8384 Första inredning för småbarnsfostran 215 000 0 Totalt 843 000 947 000 B 8381

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning 8406 Vasa yrkesinstitut 552 000 8410 Vuxenutbildningscenter 100 000 Totalt 652 000 B Direktion för Vaasan työväenopisto 8430 Työväenopisto, anordningar och inventarier Totalt B Fritidsnämnden 8451 Idrottsväsendets anordningar Totalt

B

8470

8480

Byggnads- och miljönämnden 8496 Miljösektorns apparatur

162 Totalt

B

25 000

0

25 000

15 298

9 702

10 000

3 100

13 100

57 120

-44 020

30 000 70 000 20 000 80 000 160 000

-29 991 50 000 0 0 -22 095

9 120 000 20 000 80 000 137 905

0 119 298 15 795 71 998 127 324

9 702 4 205 8 002 10 581

100 000

0

100 000

48 656

51 344

500 000

0

500 000

500 018

-18

80 000

0

80 000

11 975

68 025

1 050 000

1 014

1 051 014

952 184

98 830

6 311 000

1 889 218

8 200 218

6 421 079

1 779 139

B

3 135 000 3 135 000

0 0

3 135 000 3 135 000

3 387 611 3 387 611

-252 611 -252 611

B B

400 000 3 358 000

2 835 000 750 000

3 235 000 4 108 000

3 272 421 2 158 483

-37 421 1 949 517

B

5 372 000 9 130 000

0 3 585 000

5 372 000 12 715 000

4 150 819 9 581 723

1 221 181 3 133 277

31 546 000

7 584 768

39 130 768

32 256 926

6 873 842

Tekniska nämnden 8500 Samservice, inventarier och anordn. 8501 Fastighetssektorn, avskrivn. underkastad lösegendom 8502 Fastighetssektorn, datasystem 8510 Parkeringsmätare 8511 Styranordningar för trafikljus 8519 Kommuntekniken, inventarier och apparater 8540 Matservicen/inventarier och anordningar 8520 Tekniska servicen/maskiner och transportmedel N 8529 Tekniska servcen, övriga inventarier och apparater N Totalt

B

Avskrivning underkastad lösegend. totalt Fast egendom 8600 Anskaffning av fast egendom Fast egendom totalt Aktier och andelar 8700 Aktier 8710 Samkommuner 8720 Placeringar av grundkapital i affärsverk Aktier och andelar totalt UTGIFTER TOTALT

avvikelse + över/ under

INVESTERINGSINKOMSTER

Fasta konstruktioner och anläggningar 8200 Ny kommunalteknik 8201 Övrig kommunalteknik 8250 Fritidsväsendets investeringar Totalt

100 000 100 000 150 000 350 000

0 0 0 0

100 000 100 000 150 000 350 000

0 976 000 220 728 1 196 728

-100 000 876 000 70 728 846 728

0 82 000

0 0

0 82 000

14 711 15 769

14 711 -66 231

0 82 000

0 0

0 82 000

929 31 409

929 -50 591

Fast egendom och aktier 8600 Försäljning av fast egendom 8700 Aktier Totalt

1 200 000 1 770 000 2 970 000

0 0 0

1 200 000 1 770 000 2 970 000

643 045 1 719 016 2 362 061

-556 955 -50 984 -607 939

INKOMSTER TOTALT

3 402 000

0

3 402 000

3 590 198

188 198

Avskrivning underkastad lösegendom 8355 Sos.toimi, atk-laitteet ja tietojärjest. 8356 Samarbetsområdet Laihela 8520 Tekniska servicen, maskiner och transportmedel Totalt

163 2.5.3. Nettoenheternas ekonomiska utfall år 2013 Sysselsättning Den bindande nettoutgiften är 3 709 610 € Utfallet år 2013

Verksamhetsutgifter

Överförts till förvaltningarna Förverkligandet på resultatområde 145 Sysselsättning (utan Jupiter) Jupiter Nettoutgiften totalt Över den bindande nettoutgiften

Verksamhetsinkomster

Netto

3 200 178

953 534

2 246 644

609 077 1 199 998

49 905 0

559 172 1 199 998 4 005 814 296 204

Grafiska tjänster Finansierar driftsutgifterna och investeringarna med inkomstfinansiering. Balansen granskas under en treårsperiod. Bindande mål är täckande av verksamhetsutgifterna med verksamhetsinkomster, verksamhetsbidrag 0 €. Utfallet år 2013 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Resultaträkänskapens överskott

€ 403 651 -361 289

42 363 Årligt utfall €

År 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Kumulativt utfall €

-22 506 -22 138 -33 576 28 210 55 910 66 741 88 306 102 670 131 761 91 072 42 363

-63 385 -85 523 -119 099 -90 889 -34 979 31 762 120 068 222 738 354 499 445 571 487 934

Utfallet för år 2013 visar ett överskott på 42 363 €. Det totala överskottet i slutet av år 2013 är 487 934 €. Vasa Matservice Finansierar avskrivningarna med sitt resultat. Balansen granskas under en treårsperiod.. Nyckeltal Kalkylerat måltidsantal Personalen i genomsnitt Årsverken Fakturerad

2013 3 132 042 180 165 76 691

164 omsättning/årsverk, € Antal måltider/årsverk

18 982

Verksamhetskostnader/ måltid, €

4,04

€ 11 801 465 - 12 607 101 -805 636 -1 737

Utfallet år 2013 Toimintatulot Toimintamenot Toimintakate Rahoitusmenot Poistot ja arvonalentumiset Tilikauden tulos

-40 499 -847 872

I de förverkligade verksamhetsutgifterna och -inkomsterna enligt bokslutet ingår utgifter och inkomster, som i budgeten budgeteras under övriga resultatområden och som därför i nettokalkylen dras av från dem (förtidspensionsavgifter 47 203 € samt anslag och inkomster för sysselsättnig 113 835 € netto). År 2010 2011 2012 2013

Årligt utfall € 180 029 56 417 71 027 -847 872

Kumulativt utfall € 180 029 236 446 307 473 - 540 399

Utfallet för 2013 visar ett underskott på 847 872 €. Det totala underskottet i slutet av 2013 är 540 399 euro. Orsaker till att underskottet uppstått har presenterats i Matservicens verksamhetsberättelse. Underskottet beror i stort sett på att utgifterna har överskridits. Under år 2014 utreds orsakerna till utgiftsökningen och prissättningsprinciperna. Det kumulativa underskottet raderas och uppföljningen av det överåriga nettoresultatet startas om från år 2014. Vasa Städservice Resultaträkningen och finansieringskalkylen i balans under en treårsperiod. Utfallet år 2013 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Räkenskapsperiodens resultat

€ 5 336 795 -5 073 742 263 053

I de förverkligade verksamhetsutgifterna och -inkomsterna enligt bokslutet ingår utgifter och inkomster, som i budgeten budgeteras under övriga resultatområden och som därför i nettokalkylen dras av från verksamhetsutgifterna (förtidspensionsavgifter 5 853 € samt anslag och inkomster för sysselsättnig 83 831 € netto).

År 2003

Årligt utfall € -23 122

Kumulativt utfall € -27 841

165 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

-13 913 55 849 31 119 17 142 -106 299 34 595 17 100 77 309 159 196 263 053

-41 754 14 095 45 214 62 356 -43 943 -9 348 7 752 85 061 244 257 507 310

Utfallet för år 2013 visar ett överskott på 263 053 €, det totala överskottet i slutet av år 2013 är 507 310 €. Teknisk service Finansierar med sitt resultat inventarieinvesteringarna. Resultatet följs upp med resultat- och finansieringsanalysen. Netto som sträcker sig över en längre tid än ett år tillämpas fr.o.m. år 2009. Resultaträkning 2013 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Finansiella utgifter Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat

€ 3 785 151 -3 212 719 573 432 -65 830 506 602 -368 662 137 940

I de förverkligade verksamhetsutgifterna och -inkomsterna enligt bokslutet ingår utgifter och inkomster, som i budgeten budgeteras under övriga resultatområden och som därför i nettokalkylen dras av från verksamhetsutgifterna (förtidspensionsavgifter 58 722 € samt anslag och inkomster för sysselsättnig 70 595 € netto). Investeringsanslagen i den ursprungliga budgeten för maskiner och transportmedel var 500 000 euro och för övriga inventarier och apparater 80 000 euro. Finansieringskalkyl 2013 Årsbidrag Investeringsutgifter Investeringsinkomster Finansieringsrest

År 2009 2010 2011 2012 2013

€ 506 602 -511 993 929 -4 462 Årlig finansieringsr est € 14 493 265 120 - 63 825 -146 156 -4 462

Kumulativ finansieringsrest € 14 493 279 613 215 788 69 632 65 170

Finansieringsunderskott år 2013 är 4 462 €. Underskottet täcks med finansieringsöverskott från åren 2009-2012. Det kumulativa finansieringsöverskottet i slutet av åren var 65 170 €.

166 Kaupunginteatteri Den bindande nettoutgiften i den ursprungliga budgeten är 3 094 000 €. Nettoutgiften korrigeras i bokslutet med motsvarande ökning av statsandelarna. Den korrigerade nettoutgiften är 3 186 000 €.

Utfallet år 2013 Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Nettoutgift Bindande nettoutgift

€ 1 022 849 - 4 201 647 3 178 799 3 186 000

Utfallet år 2013 under den bindande nettoutgiften

År 2011 2012 2013

7 201

Årlig Kumulativ finansieringsrest finansieringsrest € € 12 088 12 088 36 910 24 822 7 201 44 111

Enligt stadsstyrelsen beslut 19.3.2012 avskrivs det kumulativa underskott som fanns i slutet av år 2010 (131 766 €) och uppföljningen av netto som sträcker sig över mer än ett år inleds från år 2011. Utfallet för år 2013 visar 7 201 € i överskott. Överskottet 31.12.2013 är 44 111 €. Utbildningsnämnden för andra stadiet Gymnasier, undervisningsverksamhet Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. Totalt Utfallet år 2013 Kostnaderna , driftsekonomin € Inventarier och apparater Kostnaderna totalt Statsandelen , € + under/ - över statsandelen

6 072 944 0 6 072 944 6 102 426 29 482

Det antal studerande som ligger till grund för statsandelsnormen: under 18 år 903,80; över 18 år 105,9 x 0,58=61,40 sammanlagt 965,20 Statsandelnormen €/studer. 6 322,82 Kostnaderna €/studer. 6 291,90 Kumulativt utfall 2006-2013 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Årligt utfall € 28 824 0 295 737 141 310 149 378 - 488 021

Kumulativt utfall € 28 824 28 824 324 561 465 871 615 248 127 227

167 2012 2013

185 344 29 482

312 571 342 053

År 2011 användes för en första inredning av gymnasierna efter den grundliga renoveringen 603 074 euro, vilket ledde till att resultatet 2011 visade ett underskott på 488 021 euro. Underskottet täcktes med tidigare års överskott. Utfallet för 2013 visar ett överskott på 29 482. Det kumulativa överskottet i slutet av 2013 är 342 053 euro. Gymnasier, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna. € Utfallet år 2013 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Räkenskapsperiodens överskott Kumulativt utfall 2006-2013 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

333 410 -298 490 34 920

Årligt utfall € 7 310 2 001 147 - 8 356 385 -16 090 -17 343 34 920

Kumulativt utfall € 7 310 9 311 9 458 1 102 1 487 -14 603 -31 946 2 974

Utfallet för år 2013 visar ett överskott på 34 920 €. Det kumulativa överskottet i slutet av 2013 är 2 974 euro.

Vasa yrkesinstitut, undervisningsverksamheten Bindande mål: kostnaderna enligt statsandelsnormen är högst lika stora som statsandelsnormen. I kostnaderna ingår 250 000 € fakturering av garantisumman.

Utfallet år 2013 Kostnaderna enligt statsandelsnormen Statsandelen Överskott 2013 Antal studer. statsandelsnormen €/stud. förverkligade kostnader €/stud. överskott 2013 €/stud.

€ 19 715 752 19 720 641 4 889 1 916 10 292,61 10 290,06 2,55

168 Statsandelfinansieringen år 2013 inom den grundläggande yrkesutbildningen är 1916 studerande x 9789,26 €/studerande + resultatfinansiering 964 422 € . Kumulativt utfall 2003-2013

Årligt utfall €

2003 298 932 2004 93 188 2005 (innehåller täckande av underskottet i den -170 427 avgiftsbelagda serviceverksamheten) 2006 381 744 2007 -501 785 2008 724 408 Fg 30.11.2009 § 168, förvaltningskorridorprojektet finansieras med överskottet 2009 1 104 455 förvaltningskorridorprojektets finansiering 2010 2010 298 627 2011 685 647 2012 593 481 2013 4 889

Kumulativt utfall € 298 932 392 120 221 793 603 537 101 752 826 160 - 102 500 1 828 115 - 56 308 2 070 434 2 756 081 3 349 562 3 354 451

Utfallet för år 2013 visar ett överskott om 4 889 €, kumulativt överskott 3 354 451 €. Genom det kumulativa överskottet bereder man sig på eventuella kommande nedskärningar i enhetspriserna och andra sparåtgärder som staten fastställer. Vasa yrkesinstitut, avgiftsbelagd serviceverksamhet Bindande mål: täckande av verksamhetskostnaderna med verksamhetsintäkterna Utfallet år 2013 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Avskrivningar Räkenskapsperiodens överskott

Kumulativt utfall 2006-2013 2006 2007 2008 2009 2010 2011 För täckande av restaurang Silverias underskott 2012

€ 914 637 - 872 555 - 19 084 22 998

Årligt utfall € -14 497 -25 834 35 866 12 565 3 901 43 386 - 40 125

Kumulativt utfall € -14 497 - 40 331 - 4 465 8 100 12 001 55 387 15 262

38 831

54 093

169 För täckande av restaurang Silverias underskott 2013 För täckande av restaurang Silverias underskott

-50 000 22 998

4 093 27 091

- 13 388

13 703

Utfallet för år 2013 visar ett överskott på 22 998 €. Med det kumulativa överskottet täcks Restaurang Silverias underskott 13 388 euro, varefter det kumulativa överskottet i slutet av året är 13 703 euro. I enlighet med fullmäktiges beslut 15.8.2011 avslutades Restaurang Silverias verksamhet som kommunalt affärsverk 1.9.2011 och verksamheten fortsätter som en del av läroinrättningens verksamhet. Restaurang Silverias underskott i slutet av 2011 var 207 026 euro. Av underskottet täcks hälften, dvs. 103 513 euro, under tre års tid med överskottet från den avgiftsbelagda serviceverksamheten. Underskottet har täckts i slutet av 2013. Vasa vuxenutbildningscenter Resultatet följs upp genom en resultaträkning och finansieringskalkyl. Resultaträkning 2013 Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Finansiella kostnader Statsandel Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens resultat

€ 7 757 384 -12 607 208 - 4 912 824 -183 5 936 437 1 023 430 - 300 911 722 519

Finansieringskalkyl 2013 Årsbidrag Investeringar, netto Finansieringsrest

1 023 429,90 -35 986,00 987 443,90

Disponibel självfinansiering vid utgången av det föregående året Räkenskapsårets finansieringsrest

2 661 375,94 987 443,90

Disponibel självfinansiering 31.12.2013

3 648 819,84

Statsandelen består av statsandelen för den grundläggande yrkesutbildningen 4 039 633 euro, statsandelen för den yrkesinriktade tilläggsutbildningen 1 582 336 euro och statsandelen för kunskapsprogrammet för unga vuxna 314 468 euro. Finansieringsresten för 2013 visar ett överskott på 987 443,90 euro. Den kumulativa finansieringsresten i slutet av år 2013 uppgår till + 3 648 819,84 euro. Med överskottet bereder man sig på de finansieringsnedskärningar åren 2014-2015 som kan förutspås inom yrkesutbildningen och arbetskraftsutbildningen.

170 2.6 Sammanfattning av anslagsöverskridningar Driftsekonomin Bruttoenheter Överskridning Stadsstyrelsen Stadsstyrelesen

9 825

Hela stadsstyrelsens organnivå (inkl. reservanslag) är ca 3 milj. euro under budget.

Sysselsättningen (nettobindning)

296 204

Social- och hälsovårdsnämnden

564 743

Specialsjukvårdens utgifter överskrider den ändrade budgeten med 666 392 euro. Överskridningen kan täckas med en överskridning av inkomsterna 490 636 euro

Direktionen för Vasa arbetarinstitut

49 474

Inkomsterna överskrids 41 368 euro, nettoöverskridning 8 106 euro.

Stadsorkestern

126 516

Övrig nettofinansierad verksamhet: utgiftsöverskridning 115 000 euro, inkomsterna över budget 100 000 euro.

Nettoenheter Vasa Matservice

847 872

Kumulativt underskott 540 399 euro.Underskottet raderas och uppföljningen av nettoresultatet inleds om fr. 2014.

Direktionen för stadens teater och orkester

Investeringar Stadsstyrelsen Datatrafiknätet

33 775

Aktier

37 421

Direktionen för stadens teater och orkester Stadsteater, inventarier och anordningar

490 300

Överskridningen kan finansieras med inbesparingar på stadsstyrelsens anslag för avskrivningsbar lös egendom. Överskridningen kan finansieras med inbesparingar på stadsstyrelsens anslag för avskrivningsbar lös egendom

Anslaget för renoverandet av punktlyftarna på stora scen ingår i budgeten 2014. Projektet genomfördes redan 2013. Anslaget har raderats ur budgeten 2014.

171

BOKSLUTSKALKYLER

172

RESULTATRÄKNING 01.01.-31.12.2013

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 62 887 668,92 Avgiftsintäkter 28 254 128,61 Understöd och bidrag 13 797 336,54 Hyresintäkter 11 308 493,81 Övriga verksamhetsintäkter 10 276 748,83 Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden -200 500 339,88 Lönebikostnader Pensionskostnader -45 651 413,38 Övriga lönebikostnader -10 960 385,75 Köp av service -171 195 864,12 Material, förnödenheter och varor -29 892 144,23 Understöd -29 914 853,08 Hyror -6 937 765,72 Övriga verksamhetskostnader -1 761 139,51 Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 772 071,00 Övriga finansiella intäkter 12 298 411,49 Räntekostnader -1 748 777,14 Övriga finansiella kostnader -912 902,69 Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -25 933 223,90 Avskrivningar av engångsnatur -2,50 Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens över-/underskott

01.01.-31.12.2012

126 524 376,71 3 300 380,96

58 649 996,39 24 338 116,01 12 109 335,90 10 993 436,09 14 306 719,00

120 397 603,39 3 513 527,15

-199 805 964,92

-496 813 905,67 -366 989 148,00 272 853 571,28 102 561 879,65

10 408 802,66 18 835 105,59

-25 933 226,40 -7 098 120,81 1 253 202,75 120 000,00 18 179,68 -5 706 738,38

-43 589 001,65 -11 706 248,39 -165 724 002,72 -31 204 174,90 -26 242 114,61 -6 777 338,20 -2 751 067,60

839 896,90 13 911 073,27 -2 658 129,79 -56 204,51

-24 168 072,21 -163 029,21

-487 799 912,99 -363 888 782,45 265 626 682,95 107 327 171,00

12 036 635,87 21 101 707,37

-24 331 101,42 -3 229 394,05 1 470 849,73 0,00 -125 427,76 -1 883 972,08

173

FINANSIERINGSANALYS 01.01.-31.12.2013

Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära kostnader Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Ökning/minskning i avsättningar Korrektivposter till internt fillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående akt Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av lånfristiga lån Förändringar i kortfristiga lån Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar i omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. Likvida medel 1.1.

01.01.-31.12.2013 Vasa

18 835 105,59 0,00 -6 881 473,56 -488 121,02 11 211,35 11 476 722,36

15 524 426,97 0,00 -3 506 749,29 -493 537,47 5 951,80 11 530 092,01

54 106 799,14 -2 400 071,44 -9 244 464,37 -42 462 263,33 -30 985 540,97

61 549 750,42 -1 955 710,85 -4 959 228,74 -54 634 810,83 -43 104 718,82

-94 234,94 227 815,97

133 581,03

-24 116,00 216 451,83

192 335,83

49 100 000,00 -22 516 916,28 -5 705 000,00 20 878 083,72

40 432 928,00 -16 281 877,59 -236 200,00 23 914 850,41

92 851,26 -398 176,04 -8 822 303,67 4 473 690,44 -4 653 938,01 16 357 726,74

7 097,16 -340 434,45 16 576 730,21 3 210 600,63 19 453 993,55 43 561 179,79

-14 627 814,23

456 460,97

13 557 891,45 28 185 705,68 -14 627 814,23

18 349 979,47 17 893 518,50

456 460,97

174

VASA STADS BALANSRÄKNING AKTIVA A

BESTÅENDE AKTIVA

I

Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar

II

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar

III

Placeringar Aktier och andelar Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar

B

FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel

C

RÖRLIGA AKTIVA

I

Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter

II

Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar

III

Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar

IV

Kassa och banktillgodohavanden

AKTIVA TOTALT

2013

11 055 698,48 1 500 573,25 12 556 271,73

38 121 189 89 16 3 459

198 932,93 644 469,74 295 360,96 970 302,95 914 109,37 536 892,32 560 068,27

2013 ingående balans

9 848 566,67 360 260,44 10 208 827,11

35 120 173 80 15 15 440

397 664,06 119 772,74 460 710,41 904 501,36 384 962,47 427 793,54 695 404,58

71 345 325,88 613 999,63 18 005 193,64 2 055 368,75 0,00 92 019 887,90

67 633 438,05 613 999,63 18 232 607,64 1 961 535,78 0,00 88 441 581,10

17 829,49 20 044 412,20 272 719,53 20 334 961,22

39 913,87 19 192 407,40 233 864,08 19 466 185,35

658 680,76 1 439 118,88 11 304,16 2 109 103,80

652 722,99 1 046 980,25 11 224,52 1 710 927,76

2 000,00 0,00 141 627,59 2 930 225,28

4 000,00 0,00 359 596,83 84 021,32

14 6 10 1 36

298 055,07 803 700,00 080 671,64 934 588,83 190 868,41

15 696 695,09 500 000,00 8 188 445,62 2 535 805,88 27 368 564,74

2 137 041,33 0,00 2 137 041,33

2 089 084,13 498 000,00 2 587 084,13

11 420 850,12

25 598 621,55

636 329 052,78

616 077 196,32

175

PASSIVA

2013

2013 ingående balans

A I III IV V VI

EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott

B

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver

C

D

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar

FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital

E I

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Anslutningsavgifter och övriga skulder

II

Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar

PASSIVA TOTALT

191 910 065,82 122 258 469,37 10 951 576,48 28 858 226,25 -5 706 738,38 348 271 599,54

191 910 065,82 120 733 772,37 10 969 756,16 30 742 198,33 -1 883 972,08 352 471 820,60

6 043 490,46 2 880 000,00 8 923 490,46

7 296 693,21 3 000 000,00 10 296 693,21

1 519 100,00 3 120 036,10 4 639 136,10

1 836 734,48 3 290 522,64 5 127 257,12

130 350,26 20 160 753,91 326 594,13 20 617 698,30

70 961,51 19 310 819,75 274 289,91 19 656 071,17

138 163 462,12 2 312 500,00 3 800 950,53 144 276 912,65

113 992 203,68 2 987 500,00 3 683 116,98 120 662 820,66

33 678 741,56 675 000,00 1 395 600,00 2 186 906,73 23 421 166,54 8 901 278,37 39 341 522,53 109 600 215,73

34 067 501,58 2 199 414,70 2 100 600,00 622 260,47 22 208 869,33 8 979 317,51 37 684 569,97 107 862 533,56

636 329 052,78

616 077 196,32

176

KONCERNRESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust) Verksamhetsförlust Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperioden över- och underparivärden Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar Räkenskapsperioden överskott (underskott)

2013 382 892 524,36 -724 547 239,14 942 599,35 -340 712 115,43 271 656 506,32 127 881 233,52

1 -7 -1 51

453 249,27 865 345,19 834 070,84 516 226,62 793 921,41

-46 444 199,07 -5 000,00 -1 155 730,48 4 188 991,86 -609 581,04 -262 026,69 3 317 384,13

177

FINANSIERINGSANALYS FÖR KOMMUNKONCERN 2013 Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extra ordinära poster Korrektivposter till internt tillförd medel Ökning/minskning i avsättningar Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Försäljningsförlust av tillgångar bland bestående aktiva

51 793 921,41 -1 155 730,48 -4 573 414,48 -453 841,51 -3 522 245,35 5890,36

42 094 579,95

Kassaflödet för nvesteringarnas del Investeringsutgifter -145 323 301,27 Finansieringsandelar till investeringar 5 390 541,05 Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiv 4 266 980,05 -135 665 780,17 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -93 571 200,22 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebestpndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Utbetalda dividender Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del

-13 772,91 75 921,35 110 988 557,28 -42 668 769,82 8 846 548,70

-7 337,40 101 323,75 467 763,76 3 717 729,34 3 758 270,40

Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12 Likvida medel 1.1

62 148,44

77 166 336,16 882 850,00

8 037 749,85 86 149 084,45 -7 422 115,77

43 104 718,97 50 526 834,74

-7 422 115,77

178

VASA STADS KONCERNBALANSRÄKNING 31.12.2013 AKTIVA

2013

2012

1 855 205,88 11 823 193,66 26 600,46 1 500 573,25 15 205 573,25

2 146 835,25 9 923 843,63 26 600,46 360 260,44 12 457 539,78

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområden Byggnader Uppskrivningar av byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och nyanläggningar Anslutingsavgifter Totalt

52 515 759,07 123 732 844,50 387 054 862,89 1 453 177,93 194 838 914,03 29 457 295,87 4 346 712,96 46 378 377,19 5 163,37 839 783 107,81

47 313 572,48 122 400 861,90 353 773 473,32 2 579 197,15 183 227 796,35 26 644 797,53 5 523 845,21 40 800 311,51 5 163,37 782 269 018,82

Placeringar Aktier och andelar i ägointressesamfund Aktier och andelar Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga placeringar Totalt

104 865 106,55 55 129 961,48 1 361 076,25 3 682 328,86 265 474,92 165 303 948,06

88 493 240,69 39 589 519,66 1 433 886,06 3 747 385,46 179 209,57 133 443 241,44

21 742 980,43

20 826 365,28

7 395 350,50

7 863 114,26

4 104 470,58 71 760 337,51

921 528,77 73 371 098,66

16 838,51

514 837,81

43 087 880,46

50 011 996,93

1 168 400 487,11

1 081 678 741,75

BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Anslutingsavgifter Förskottsbetalningar Totalt

FÖRVALTADE MEDEL RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Fordringar Långfristiga Kortfristiga Finansiella värdepapper Kassa och banktillgodohavanden AKTIVA TOTALT

179

PASSIVA

2013

2012

191 910 065,82 0,00 125 388 005,27 13 459 180,70 70 597 446,19 3 317 384,13 404 672 082,11

191 910 065,82 0,00 124 978 423,46 13 618 227,01 59 873 976,04 9 825 037,98 400 205 730,31

3 283 293,78

2 183 516,29

58 883 289,94

62 830 013,31

19 643 052,90 78 526 342,84

17 848 065,64 80 678 078,95

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Totalt

1 535 320,40 9 032 994,45 10 568 314,85

1 855 657,45 8 258 815,89 10 114 473,34

FÖRVALTAT KAPITAL

22 126 507,25

21 108 568,35

385 123 747,05 69 670 357,23 69 354 941,81 125 074 900,19

322 723 491,61 61 979 540,71 53 677 895,89 129 007 446,30

1 168 400 487,11

1 081 678 741,75

EGET KAPITAL Grundkapital Andel av ökningen av samkommunernas eget k Uppskrivningsfond Övrigt eget kapital Över -/ underskott från tidigare räkenskapsperi Räkenskapsperiodens över-/underskott Totalt MINORITETSANDEL AVSKRIVNINGSDIFFERENSER OCH RESERVER Ackumulerad avskrivningsdifferens Reserver Totalt

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital PASSIVA TOTALT

180

RESULTATRÄKNINGS-sammanställning Österbottens Regionala företagshälsovårdenVasa Hussektor Icke eliminerad Stadens räddningsverk Hamnen Vasa vatten resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning resultaträkning

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 34 049 701,43 Avgiftsintäkter 28 293 383,09 Understöd och bidrag 13 292 718,74 Hyresintäkter 9 093 887,25 Övriga verksamhetsintäkter 10 132 730,95 Tillverkning för eget bruk 592 530,03 Verksamhetskostnader 0,00 Personalkostnader 0,00 Löner och arvoden -181 934 357,76 Lönebikostnader 0,00 Pensionskostnader -41 531 419,45 Övriga lönebikostnader -9 866 331,92 Köp av service -171 232 063,97 Material, förnödenheter och varor -20 529 236,13 Understöd -29 747 613,95 Hyror -30 389 385,32 Övriga verksamhetskostnader -1 465 126,95 Verksamhetsbidrag -391 240 583,96 Skatteinkomster 272 853 571,28 Statsandelar 102 561 879,65 Finansiella intäkter och kostnader 0,00 Ränteintäkter 784 247,47 Övriga finansiella intäkter 18 536 952,42 Räntekostnader -1 875 064,70 Övriga finansiella kostnader -911 967,41 Årsbidrag 709 034,75 Avskrivningar och nedskrivningar 0,00 Avskrivningar enligt plan -12 171 378,13 Avskrivningar av engångsnatur 0,00 Extraordinära poster 0,00 Extraordinära kostnader 0,00 Räkenskapsperiodens resultat -11 462 343,38 Ökning (-) el. minskin. (+) av avskrivningsdiff. 1 253 202,75 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 120 000,00 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 18 179,68 Räkenskapsperiodens över-/underskott -10 070 960,95 -9 361 926,20

18 175 701,35 328 181,31 505 582,87 17 154,56 114 001,07 0,00 0,00 0,00 -9 753 540,62 0,00 -1 796 582,81 -639 916,81 -1 901 010,31 -1 159 480,69 -167 489,13 -1 361 695,81 -22 336,77 2 338 568,21 0,00 0,00 0,00 68 611,07 23,57 0,00 -405,00 2 406 797,85 0,00 -492 873,91 0,00 0,00 0,00 1 913 923,94 0,00 0,00 0,00 1 913 923,94

2 609 792,31 0,00 0,00 506 276,86 3 360,18 0,00 0,00 0,00 -616 690,54 0,00 -222 527,28 -30 384,40 -583 179,87 -262 883,83 0,00 -249 514,17 -23 172,12 1 131 077,14 0,00 0,00 0,00 37 578,60 0,00 0,00 -386 043,29 782 612,45 0,00 -338 657,50 0,00 0,00 0,00 443 954,95 0,00 0,00 0,00 443 954,95

Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Östrbottens räddningsverk Hamnen

Staden

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 1) Avgiftsintäkter 1) Understöd och bidrag 1) Hyresintäkter 1) Övriga verksamhetsintäkter 1) Tillverkning för eget bruk 1) Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av service 1) Material, förnödenheter och varor 1) Understöd 1) Hyror 1) Övriga verksamhetskostnader 1) Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 2) Övriga finansiella intäkter 3) Räntekostnader 2) Övriga finansiella kostnader 3) Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Avskrivningar av engångsnatur Extraordinära poster Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens över-/underskott 1) 2) 3)

-3 370 165,10 -160 667,19 -993 478,94 -79 769,60 78 843,64

-4 787 085,72 -234 104,06 -2 000,00 -8 610,53

14 868 587,66 0,00 1 034,93 3 653,60 85 381,85 351 673,06 0,00 0,00 -2 818 478,22 0,00 -773 025,52 -145 935,47 -2 364 904,67 -2 572 604,52 0,00 -107 428,54 -79 389,98 6 448 564,18 0,00 0,00 0,00 0,00 5 491,50 -12 176,47 -1 320 124,58 5 121 754,63 0,00 -4 674 700,71 0,00 0,00 0,00 447 053,92 0,00 0,00 0,00 447 053,92

Vasa vatten

-708 938,55

-4 003,29

4 289 416,15 27 335,46 0,00 0,00 72 041,81 0,00 0,00 0,00 -2 284 560,73 0,00 -419 091,61 -129 057,33 -1 058 693,55 -124 278,47 0,00 -333 497,42 -10 486,13 29 128,18 0,00 0,00 0,00 26 427,65 0,00 0,00 -22 088,61 33 467,22 0,00 -144 541,73 0,00 0,00 0,00 -111 074,51 0,00 0,00 0,00 -111 074,51

646 248,64 0,00 6 884,38 32 068 968,77 2 609,10 803 129,00 0,00 0,00 -3 092 712,01 0,00 -908 766,71 -148 759,82 -4 230 620,77 -5 814 825,73 0,00 -4 829 344,64 -198 711,96 14 304 098,25 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -6 329,76 -4 516 329,80 9 781 438,69 0,00 -8 111 071,92 -2,50 0,00 0,00 1 670 364,27 0,00 0,00 0,00 1 670 364,27

74 28 13 41 10 1

639 447,54 648 899,86 806 220,92 689 941,04 410 124,96 747 332,09

-200 500 339,88 -45 651 413,38 -10 960 385,75 -181 370 473,14 -30 463 309,37 -29 915 103,08 -37 270 865,90 -1 799 223,91 -366 989 148,00 272 853 571,28 102 561 879,65

18 -1 -7 18

916 864,79 542 467,49 893 570,93 156 958,69 835 105,59

-25 933 223,90 -2,50 0,00 0,00 -7 098 120,81 1 253 202,75 120 000,00 18 179,68 -5 706 738,38

Stadens Regionala föreresultaträkning tagshälsovårdenVasa Hussektor i bokslutet

-2 557 092,51

-328 496,74 -6 884,38 -29 383 965,00

-44 996,00 1 292 869,57

181 335,66

62 28 13 11 10 3

887 668,92 254 128,61 797 336,54 308 493,81 276 748,83 300 380,96

-200 500 339,88

7 909 836,64 93 992,02 250,00 28 729 850,61 12 262,69

-12 176,47 -6 244 056,00 132 617,32

Eliminering av interna inköp och försäljningar Eliminering av intern ränta Eliminering av avkastning av affärsverkets grundkapital

272 733,10 323,44

544 713,65 29 066,65

486 523,30 647,96

134 606,06 120,00

826 196,27 447 015,07

375 763,27 1 070,00

587,56

5 492,73 14 608,04

277 940,60 4 770,31

944 052,97 4 785,80

-68 611,07

-37 578,60

386 000,00

-26 427,65 12 176,47 1 320 000,00

22 000,00

4 516 056,00

-45 -10 -171 -29 -29 -6 -1 -366 272 102

651 413,38 960 385,75 195 864,12 892 144,23 914 853,08 937 765,72 761 139,51 989 148,00 853 571,28 561 879,65

772 071,00 12 298 411,49 -1 748 777,14 -912 902,69 18 835 105,59 -25 933 223,90 -2,50 0,00 -7 098 120,81 1 253 202,75 120 000,00 18 179,68 -5 706 738,38

41 117 208,74 76 182,72 6 244 056,00

181 FINANSIERINGSANALYSsammanställning

Stadens finansieringskalkyl

Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Extraordinära kostnader Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Ökning/minskning i avsättningar Korrektivposter till internt fillförda medel Verksamheten totalt Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Investeringar totalt Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde

Österb.räddn.v. Hamnen Vasa vatten Regionala föreIcke eliminerad finansierings- finansierings- finansierings- tagshälsovården Vasa Hussektor finansieringskalkyl kalkyl kalkyl finansieringsfinansierings- kalkyl kalkyl kalkyl

709 034,75 0,00 -6 851 188,39 -488 121,02 0,00 -6 630 274,66

2 406 797,85 0,00 -24 232,93 0,00 0,00 2 382 564,92

782 612,45 0,00 0,00 0,00 0,00 782 612,45

5 121 754,63 0,00 -6 052,24 0,00 0,00 5 115 702,39

33 467,22 0,00 0,00 0,00 0,00 33 467,22

9 781 438,69 0,00 0,00 0,00 11 211,35 9 792 650,04

18 835 105,59 0,00 -6 881 473,56 -488 121,02 11 211,35 11 476 722,36

-32 256 925,94 1 227 207,58 9 214 179,20 -21 815 539,16 -28 445 813,82

-1 684 602,62 330 518,23 24 232,93 -1 329 851,46 1 052 713,46

-726 963,88 185 240,32 0,00 -541 723,56 240 888,89

-5 104 244,71 87 093,31 6 052,24 -5 011 099,16 104 603,23

0,00 0,00 0,00 0,00 33 467,22

-18 484 880,74 570 012,00 0,00 -17 914 868,74 -8 122 218,70

-58 257 617,89 2 400 071,44 9 244 464,37 -46 613 082,08 -35 136 359,72

Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i utlåning totalt Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av lånfristiga lån Förändringar i kortfristiga lån Förändringar i lånebeståndet totalt Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar i omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del

-20 475,00 227 414,00 206 939,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

-1 751,00 401,97 -1 349,03

0,00 0,00 0,00

-72 008,94 0,00 -72 008,94

-94 234,94 227 815,97 133 581,03

48 000 000,00 -22 499 676,70 -3 505 240,39 21 995 082,91 0,00 0,00 92 851,26 -383 664,97 -12 073 989,97 3 980 781,36 -8 384 022,32 13 817 999,59

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -2 335 521,02 1 282 807,56 -1 052 713,46 -1 052 713,46

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -236 541,35 -4 347,54 -240 888,89 -240 888,89

0,00 -15 767,62 -710 410,65 -726 178,27 521 109,41 0,00 0,00 -14 511,07 300 714,66 -184 388,93 101 814,66 -104 603,23

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -73 336,58 39 869,36 -33 467,22 -33 467,22

1 100 000,00 -1 471,96 0,00 1 098 528,04 3 629 709,34 0,00 0,00 0,00 590 254,46 2 875 735,80 3 465 990,26 8 122 218,70

49 100 000,00 -22 516 916,28 -4 215 651,04 22 367 432,68 4 150 818,75

Förändring av likvida medel

-14 627 814,23

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

-14 627 814,23

Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. Likvida medel 1.1. Förändring

13 557 891,45 28 185 705,68 -14 627 814,23

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

13 557 891,45 28 185 705,68 -14 627 814,23

Eliminerings- och korrigeringsregistreringar Österbottens räddningsverketHamnen Staden Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 1) Extraordinära kostnader Försäljningsvinster av tillgångar bland bestående aktiva Ökning/minskning i avsättningar Korrektivposter till internt fillförda medel Verksamheten totalt Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter 2) Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva 2) Investeringar totalt Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i utlåning totalt Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av lånfristiga lån Förändringar i kortfristiga lån Förändringar i lånebeståndet totalt Förändringar i eget kapital Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar i omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder Övriga förändringar i likviditeten Kassaflödet för finansieringens del

26 097 339,62

-4 450 521,57

918 785,97

Vasa vatten 2 378 383,52

92 851,26 -398 176,04 -13 828 419,80 7 990 457,61 -6 143 286,97 20 508 545,49

Stadens Regionala förefinansierigskalkyl tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet -2 144 083,19

-22 799 904,35

4 150 818,75

18 835 105,59 0,00 -6 881 473,56 -488 121,02 11 211,35 11 476 722,36 -54 106 799,14 2 400 071,44 9 244 464,37 -42 462 263,33 -30 985 540,97

-94 234,94 227 815,97 133 581,03

3)

-2 199 759,61

710 410,65

2)

3) 3)

-521 109,41

2 806 356,52

1 615 714,02

468 226,51

0,00

-3 629 709,34

115 819,08

-3 516 767,17

49 100 000,00 -22 516 916,28 -5 705 000,00 20 878 083,72 0,00 92 851,26 -398 176,04 -8 822 303,67 4 473 690,44 -4 653 938,01 16 357 726,74

Förändring av likvida medel

-14 627 814,23

Förändring av likvida medel Likvida medel 31.12. Likvida medel 1.1. Förändring

13 557 891,45 28 185 705,68 -14 627 814,23

1) Eliminering av interna inköp och finansieringsposter 2) Eliminering av ökning i eget kapital 3) Eliminering av förbindelsekonto

41 117 208,74 4 150 818,75 5 006 116,13

182

BALANSRÄKNINGS-sammanställning Stadens balansräkning

Österbottens räddningsverk balansräkning

Regionala föreHamnen Vasa vatten tagshälsovården Vasa Hussektor balansräkning balansräkning balansräkning balansräkning

Icke eliminerad balansräkning

AKTIVA A

BESTÅENDE AKTIVA

I

Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalnigar och pågående ny anläggningar

II

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalnigar och pågående ny anläggningar

III

Placeringar Aktier och andelar Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Förskottsbetalnigar och pågående ny anläggningar

B

FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel

C

RÖRLIGA AKTIVA

I

Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter

II

Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar

III

Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar

IV

Kassa och banktillgodohavanden

10 108 171,73 545 834,14 10 654 005,87

19 712,52 0,00 19 712,52

0,00 0,00 0,00

96 136,25 414 687,49 510 823,74

115 559,22 0,00 115 559,22

716 118,76 540 051,62 1 256 170,38

38 114 524,93 117 699 626,30 402 603,07 56 580 851,17 12 515 355,31 355 976,66 225 668 937,44

0,00 0,00 0,00 44 197,14 4 014 516,81 231 892,81 4 290 606,76

0,00 3 944 843,44 1 087 775,12 4 480 667,97 17 254,57 125 774,98 9 656 316,08

0,00 0,00 7 099 334,09 28 864 586,67 312 384,07 253 776,91 36 530 081,74

0,00 0,00 0,00 0,00 37 800,14 0,00 37 800,14

84 408,00 0,00 180 705 648,68 0,00 16 798,47 2 569 470,96 183 376 326,11

254 978 801,97 613 999,63 18 005 193,64 214 409,54 0,00 273 812 404,78

0,00 0,00 0,00 1 200,00 0,00 1 200,00

0,00 0,00 0,00 74 442,55 0,00 74 442,55

0,00 0,00 0,00 188 504,61 0,00 188 504,61

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

5 184 667,15 0,00 0,00 1 725 509,43 0,00 6 910 176,58

260 163 469,12 613 999,63 18 005 193,64 2 204 066,13 0,00 280 986 728,52

17 829,49 20 044 412,20 272 719,53 20 334 961,22

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

17 829,49 20 044 412,20 272 719,53 20 334 961,22

522 262,39 1 439 118,88 11 304,16 1 972 685,43

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

136 418,37 0,00 0,00 136 418,37

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

658 680,76 1 439 118,88 11 304,16 2 109 103,80

2 000,00 0,00 0,00 2 930 225,28

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 141 627,59 0,00

2 000,00 0,00 141 627,59 2 930 225,28

177 618,11 319 973,05 227 015,12 746 946,92 403 778,48

1 128 108,86 3 855 453,13 699 638,92 159 579,35 5 842 780,26

358 546,45 1 969 412,78 219 415,84 0,00 2 547 375,07

3 382 149,81 0,00 0,00 20 155,58 3 402 305,39

160 948,37 1 530 808,36 11 901,68 0,00 1 703 658,41

90 683,47 0,00 529 348,32 7 906,98 769 566,36

2 137 041,33 0,00 2 137 041,33

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

9 7 30 1 51

AKTIVA TOTALT

Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalnigar och pågående ny anläggningar

II

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Uppskrivningar av mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalnigar och pågående ny anläggningar

III

Placeringar Aktier och andelar 1) Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar 3) Förskottsbetalnigar och pågående ny anläggningar

B

298 055,07 675 647,32 687 319,88 934 588,83 669 463,97

2 137 041,33 0,00 2 137 041,33

0,00

0,00

0,00

0,00

0,00

11 420 850,12

10 154 299,54

12 278 133,70

40 768 133,85

1 857 017,77

192 312 239,43

854 774 488,96

Österbottens räddningsverk

Staden

BESTÅENDE AKTIVA

14 14 31 1 65

198 932,93 644 469,74 295 360,96 970 302,95 914 109,37 536 892,32 560 068,27

11 420 850,12

Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar

I

38 121 189 89 16 3 459

597 404 664,67

AKTIVA A

11 055 698,48 1 500 573,25 12 556 271,73

Hamnen

Stadens Vasa vatten

Regionala företagshälsovården Vasa Hussektor

balansräkning i bokslutet

11 055 698,48 1 500 573,25 12 556 271,73 38 121 189 89 16 3 459 -188 818 143,24

-7 430,00

-141 267,38

198 932,93 644 469,74 295 360,96 970 302,95 914 109,37 536 892,32 560 068,27

71 345 325,88 613 999,63 18 005 193,64 2 055 368,75 0,00 92 019 887,90

FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel

C

RÖRLIGA AKTIVA

I

Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter

II

Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar

III

Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar

IV

Kassa och banktillgodohavanden

AKTIVA TOTALT

17 829,49 20 044 412,20 272 719,53 20 334 961,22

658 680,76 1 439 118,88 11 304,16 2 109 103,80

2 000,00 0,00 141 627,59 2 930 225,28

2) 2)

-516 273,05 -21 606 648,24

-3 855 453,13

-1 969 412,78

-1 530 808,36

14 6 10 1 36

298 055,07 803 700,00 080 671,64 934 588,83 190 868,41

2 137 041,33 0,00 2 137 041,33 11 420 850,12 636 329 052,78

183

PASSIVA A

EGET KAPITAL

I III IV V VI

Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott

B

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER

191 910 065,82 118 313 625,93 10 951 576,48 5 065 892,49 -10 070 960,95 316 170 199,77

Avskrivningsdifferens Reserver

C

29 266 214,80 0,00 0,00 6 055 187,52 447 053,92 35 768 456,24

355 000,00 0,00 0,00 895 171,66 -111 074,51 1 139 097,15

154 016 928,44 0,00 0,00 10 136 980,27 1 670 364,27 165 824 272,98

380 728 209,06 122 258 469,37 10 951 576,48 28 858 226,25 -5 706 738,38 537 089 742,78

6 043 490,46 2 880 000,00 8 923 490,46

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

6 043 490,46 2 880 000,00 8 923 490,46

1 519 100,00 3 120 036,10 4 639 136,10

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00

1 519 100,00 3 120 036,10 4 639 136,10

130 350,26 20 160 753,91 326 594,13 20 617 698,30

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

130 350,26 20 160 753,91 326 594,13 20 617 698,30

136 638 690,00 2 312 500,00 1 162 392,42 140 113 582,42

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 0,00 0,00

0,00 0,00 2 787 255,49 2 787 255,49

0,00 0,00 0,00 0,00

1 524 772,12 0,00 0,00 1 524 772,12

138 163 462,12 2 312 500,00 3 949 647,91 144 425 610,03

33 657 762,00 8 030 674,27 1 395 600,00 2 185 747,07 19 945 612,05 7 626 816,26 34 098 345,97 106 940 557,62

0,00 0,00 0,00 0,00 590 540,99 442 482,82 2 938 704,62 3 971 728,43

0,00 0,00 0,00 0,00 84 360,94 37 361,06 151 266,17 272 988,17

15 767,60 516 273,05 0,00 0,00 418 564,62 553 417,90 708 398,95 2 212 422,12

0,00 0,00 0,00 0,00 126 234,16 99 130,70 492 555,76 717 920,62

5 211,96 0,00 0,00 1 159,66 2 255 853,78 21 748 717,87 952 251,06 24 963 194,33

33 678 741,56 8 546 947,32 1 395 600,00 2 186 906,73 23 421 166,54 30 507 926,61 39 341 522,53 139 078 811,29

10 154 299,54 12 278 133,70

40 768 133,85

1 857 017,77

192 312 239,43

854 774 488,96

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar

D

220 000,00 4 960 000,00 0,00 3 944 843,44 0,00 0,00 4 048 647,17 2 656 347,14 1 913 923,94 443 954,95 6 182 571,11 12 005 145,53

FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital

E

FRÄMMANDE KAPITAL

I

Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Anslutningsavgifter och övriga skulder

II

Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar

597 404 664,67

PASSIVA TOTALT

Eliminerigs- och korrigeringsregistreringar

PASSIVA Staden

A

EGET KAPITAL

I III IV V VI

Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott

B

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER

1)

Österbottens räddningsverk -220 000,00

Hamnen

Stadens Vasa vatten

-4 960 000,00 -29 266 214,80

Regionala förebalansräkning tagshälsovården Vasa Hussektor i bokslutet -355 000,00

-154 016 928,44

Avskrivningsdifferens Reserver

C

6 043 490,46 2 880 000,00 8 923 490,46

AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar

D

1 519 100,00 3 120 036,10 4 639 136,10

FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital

E

FRÄMMANDE KAPITAL

I

Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Anslutningsavgifter och övriga skulder 3)

II

Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund 2) Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder 2) Resultatregleringar

130 350,26 20 160 753,91 326 594,13 20 617 698,30

-108 052,50

-40 644,88

-7 355 674,27

-516 273,05

Eliminering av grundkapitalsinvetering Eliminering av förbindelsekonto Eliminering av anslutningsavgifter

138 163 462,12 2 312 500,00 3 800 950,53 144 276 912,65

-21 606 648,24

33 678 741,56 675 000,00 1 395 600,00 2 186 906,73 23 421 166,54 8 901 278,37 39 341 522,53 109 600 215,73 636 329 052,78

PASSIVA TOTALT 1) 2) 3)

191 910 065,82 122 258 469,37 10 951 576,48 28 858 226,25 -5 706 738,38 348 271 599,54

188 818 143,24 29 478 595,56 148 697,38

184

185

BILAGEUPPGIFTER

186

NOTER FÖR UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET 1. VÄRDERINGS- OCH PERIODISERINGSPRINCIPER SAMT METODER Värdering av bestående aktiva Bestående aktiva har antecknats i balansräkningen i anskaffningsutgiften med finansieringsandelar och planenliga avskrivningar avdragna. De planenliga avskrivningarna har räknats enligt den av stadsfullmäktige 6.11.2006 § 130 godkända avskrivningsplanen. Stadsfullmäktigve har godkänt en ändring av avskrivningsplanen 17.3.2014 § 31, vilken har beaktats i de planenliga avskrivningarna från 1.1.2013. De planenliga avskrivningarna på bestående aktiva som övertagits från Lillkyro kommun har beräknats enligt den avskrivningsplan som Lillkyros kommunfullmäktige har godkänt 31.1.2007 § 4. Beräkningsgrunderna för planenliga avskrivningar presenteras i bilageuppgifterna till resultaträkningen. Anskaffningar under 10 000 euro har bokförts som årskostnad. Uppskrivningar av markområden har gjorts i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 6.11.2006 § 130. E n uppskrivning har gjorts med en andel som motsvarar höjningen av grundkapitalet i samkommunen Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä. Österbottens museums och Tikanojas konsthems konsttillgångar har förtecknats i respektive inrättningar, och de har inget bokföringsvärde i balansräkningen. Stadsfullmäktige har 17.2.2014 § 13 godkänt ingående balansen 1.1.2013. I ingående balansen har gjorts en nedskrivning av kvarnsilorna 130 623,89 euro. Stadsfullmäktige har 17.3.2014 § 32 godkänt nedskrivningen av Tervajoen koulu och hälsostationen i Lillkyro 626 019,56 euro. Värdering av placeringar Aktier och andelar inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften eller ett lägre värde än den. P oster av placeringskaraktär inom bestående aktiva har antecknats i balansräkningen enligt det nuvarande värdet eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har antecknats i balansräkningen antingen enligt medelprisprincipen, en lägre sannolik anskaffningsutgift eller till ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset. Värdering av fordringar och finansiella värdepapper Fordringarna har antecknats i balansräkningen till ett nominellt värde eller till ett lägre sannolikt värde. De finansiella värdepappren har antecknats i balansräkningen enligt det nuvarande värdet. Finansiella värdepapper som erhållits vederlagsfritt förtecknas separat. Behandling av derivatavtal I derivatavtal ingår ränte- och valutaswapavtal. Alla ränte- och valutaswapavtal har ingåtts i skyddssyfte. Tidigare räkenskapsperioders jämförbarhet Tidigare års kalkyler har ändrats så att de m otsvarar den s ammanslagna kommunens kalkyler. Om detta inte har kunnat göras, har siffrorna inte uppgetts. I kalkyler och noter har sammanslagna siffror presenterats, med undantag av finansieringsanalysen, som innehåller Vasa stads siffror.

187

RESULTATRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 2. VERKSAMHETSINTÄKTER UPPGIFTSVIS

2013

Social- och hälsovårdsväsendet Småbarnsfostran och grundläggande utbildning Yrkesläroanstalter Övrig kultur- och bildningsverksamhet Räddningsväsendet Tekniska sektorn Stödservice Affärsverksamhet Övriga Sammanlagt

37 9 7 4 14 20 4 19 8 126

3. SPESIFIKATION AV SKATTEINKOMSTER

786 309,03 695 086,98 274 100,17 767 057,56 108 820,85 554 897,03 659 420,36 151 850,46 526 834,27 524 376,71 2013

Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt Sammanlagt

220 38 14 272

4. SPECIFIKATION AV STATSANDELAR

512 488,25 149 497,35 191 585,68 853 571,28 2013

Statsandel för kommunal basservice (utan utjämningar) Utjämningen av statsandelar på basis av skatteinkomster Utjämning till följd av systemändringen Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Sammanlagt

98 178 329,65 -17 786 493,00 274 283,00 21 895 760,00 102 561 879,65

2013 ingående balans 211 157 019,02 41 074 647,49 13 395 016,44 265 626 682,95 2013 ingående balans 96 541 479,00 -11 142 479,00 243 268,00 21 684 903,00 107 327 171,00

5. REDOGÖRELSE FÖR GRUNDERNA FÖR AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Avskrivningarna för de tillgångar som avskrivningarna gäller har fastställts på basis av en på förhand upprättad avskrivningsplan. Avskrivningarna enligt planen beräknas på anskaffningsutgiften för materiella och immateriella tillgångar enligt den uppskattade ekonomiska brukstiden. Uppskattade avskrivningstider och mot dem svarande årliga avskrivningsprocenter samt avskrivningsmetoder Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader Byggnader / Vasa Hamn Fasta konstruktioner och anordningar Avskrivning underkastad lösegendom

4 - 5 år 5 - 20 år 15 - 60 år 20 - 30 år 15 - 30 år 4 - 20 år

Jämnstora avskrivningar Jämnstora avskrivningar Uutgiftsrestavskrivninga Jämnstora avskrivningar Uutgiftsrestavskrivninga Jämnstora avskrivningar

5 - 20 % 10 - 20 %

Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än 10.000 euro har kommunen bokförats som årskostnader. 6. ÖVERENSSTÄMMELSE MELLAN GENOMSNITTLIGA AVSKRIVNINGAR OCH INVESTERINGAR

2013 v. 2012-2016

Genomsnittliga avskrivningar Genomsnittliga egna anskaffningsutgifter Avvikelse € Avvikelse %

25 652 865,56 45 177 022,01 -19 524 156,44 -43,22

Investeringsnivån under planeperioden är hög. Den genomsnittliga självfinansieringskostnaden sjunker ändå 3 759 116, 59 euro (7,7 %) jämfört med bokslutet 2012. Avskrivningsplanen har ändrats under räkenskapsperioden 2013 för att förbättra motsvarigheten i avskrivningar och investeringar. Som mål för balanseringen av stadens ekonomi är att höja årsbidraget till 30 miljoner euro och att begränsa investeringsnivån till 40 miljoner euro så att stadens finansieringsunderskott minskar och behovet att lyfta lån minskar till en hållbar nivå i relation till en växande stads behov.

188

7. FÖRÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR

2013

2012

Avsättning för pensionsansvar 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Avsättning för pensionsansvar 31.12.

1 836 734,48 0,00 -317 634,48 1 519 100,00

2 150 500,00 0,00 -313 765,52 1 836 734,48

Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen i Sunnanvik 31.12.

2 190 228,05 0,00 -170 486,54 2 019 741,51

2 370 000,00 0,00 -179 771,95 2 190 228,05

1 100 294,59

1 100 294,59

Områdens rengörningsskyldigheter 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Områdens rengörninsskyldigheter 31.12

0,00 1 100 294,59 0,00 0,00

0,00 1 100 294,59 0,00 0,00

8. FÖRSÄLJNINGSVINSTER OCH FÖRSÄLJNINGSFÖRLUST AV TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Aktier och andelar Försäljningsvinster av markområden Övriga byggnader Lösa anläggningstillgångar Sammanlagt 9. SPECIFIKATION AV DIVIDENDINTÄKTER OCH RÄNTA PÅ GRUNDKAPITAL Dividendintäkter från andra samfund Ränta på grundkapital från samkommuner Sammanlagt

2013

3 448 983,55 3 369 151,93 0,00 63 338,08 6 881 473,56 2013

11 204 220,00 602 384,46 11 806 604,46

189

BALANSRÄKNINGENS BILAGEUPPGIFTER 10. UPPSKRIVNINGAR I uppskrivningarna följs de av stadsfullmäktige (fge 6.11.2006 § 130) godkända principerna. Värderingen av markområden baserar sig på ett eppskattat områdesspecifikt sannolikt överlåtelsepris. 2013 Markområden Uppskrivningar 1.1. Minskning av uppskrivningar / försäljningar Förändring i uppskrivningar Uppskrivningar 31.12.

2013 avaava tase

120 119 772,74 -355 519,00 1 880 216,00 121 644 469,74

120 119 772,74

Aktier och andelar Uppskrivningar 1.1. Uppskrivningar 31.12.

613 999,63 613 999,63

613 999,63

Uppskrivningar totalt

122 258 469,37

120 733 772,37

11. ÄNDRINGAR I VÄRDET PÅ SAMKOMMUNANDELAR Balansvärde 1.1.2013 Vasa sjukvårdsdistrikts samkommun Eskoon sosiaalipalvelujen ky - Uppskrivning Österbottens Förbund Svenka Österbottens förbund för utbildning och kultur Samkommunen Vasaregionens arenor Kårkulla samkommun

27 168 552,47

Öknigar under räkensk.per. 2 158 482,96

Kommunens andel i samkommunens grunkapital

Balansvärde 31.12.2013

Differens

29 327 035,43

28 699 452,55

627 582,88

316 437,84 613 999,63 55 095,53 2 491 784,70

316 437,84 613 999,63 55 095,53 2 491 784,70

930 437,47

0,00

75 707,17 2 417 481,01

-20 611,64 74 303,69

5 305 528,00

5 305 528,00

5 305 528,05

-0,05

521 265,13

521 265,13

521 265,13

0,00

12. TILL RÖRLIGA AKTIVA HÖRANDE FORDRINGAR PÅ SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Långfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Övriga fordringar Fordringar på samkommuner, där kommunen är medlem Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Fordringar på dottersamfund Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Fordringar på samkommuner, där kommunen är medlem Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Fordringar på intressesamfund samt andra ägarintressesamfund Kundfordringar Lånefordringar Resultatregleringar

2013

28 628,59 0,00

1 327 955,11 5 333 700,00 45 174,36 79 108,73

607 418,68 300 000,00 32 306,45 173 674,77

224 216,65 1 000 000,00 59 667,04

190

13. RESULTATREGLERINGAR, FORDRINGAR Långfristiga Förskottsbetalningar Övriga resultatregleringar, fordringar Kortfristiga Periodisering av räntor Förskottsbetalningar Resultatregleringar, faktureringar Övriga resultatregleringar, fordringar

14. FINANSIELLA VÄRDEPAPPER ERHÅLLNA UTAN VEDERLAG

2013

2 930 225,28 0,00 2 930 225,28

80 388,08 3 633,24 84 021,32

54 220,28 816 823,42 0,00 1 063 545,13 1 934 588,83

545 645,98 118 400,11 1 852 116,30

2013 Marknadsvärde 31.12

Aktia-aktier  12 845 st.

2013 Ingående balans

104 044,50

19 643,49

2 535 805,88

2013 ingående balans Marknadsvärde 31.12 74 501,00

0,00 0,00

Minskningar under räkenskapsperioden

Överföringar mellan posterna

0,00

0,00

-14 710,75 42 685,00

-643 045,08

0,00

3 401 628,95

35 397 664,06

170 546,20

-929,28

-178 218,83

5 077 739,84

3 991 773,62

23 292 956,71

23 292 956,71

Uppskrivningar Bokföringsvärde31.12. 3 991 773,62

0,00

0,00

1 500 000,00

2 491 773,62

-1 673 539,83

0,00

1 766 367,40

23 200 129,14

intressesamfund

38 631 146,26

613 999,63

38 017 146,63

0,00

0,00

2 158 482,96

35 858 663,67

6 043 448,92

6 043 448,92

-45 476,62

0,00

6 053,92

6 082 871,62

71 959 325,51

613 999,63

71 345 325,88

-1 719 016,45

0,00

5 430 904,28

67 633 438,05

16 409 497,66

16 409 497,66

-162 757,95

0,00

94 234,94

16 478 020,67

3 651 064,73

3 651 064,73

-65 058,02

0,00

0,00

3 716 122,75

övriga samfund

Fordringar på

20 060 562,39

20 060 562,39

-227 815,97

0,00

94 234,94

20 194 143,42

Sammanlagt

Fordringar på dottersamfund

och övriga ägar- andelar

samfund och andelar

övriga lånefordringar och andra fordringar

0,00 3 536 892,32 0,00 3 536 892,32

-14 936 820,25

-11 211,35

-168 068,23

-24 597 989,09 337 915 598,50 121 644 469,74 459 560 068,24

0,00

-655 185,71

-2 385 360,69

3 225 198,61 44 978 502,15

15 427 793,54 320 575 631,84

Aktier/intresse- Samkommun-

Masskuldeabrevslånefordringar,

-12 223 358,25 -3 539 991,06 89 970 302,95 16 914 109,34 0,00 0,00 89 970 302,95 16 914 109,34

4 918 613,24

0,00

-1 469 061,63

17 839 608,23

80 904 501,36 15 384 962,47

nyanläggningar

och pågående

Aktier/dotter-

Sammanlagt

-8 834 639,78 189 295 360,96 0,00 189 295 360,96

9 804 975,81

0,00

-570 012,00

15 434 326,52

173 460 710,41

och anordningar inventarier

Aktier och andelar Övriga aktier

0,00 -1 335 237,34 0,00 1 500 573,25 12 556 271,73 38 198 932,93 0,00 0,00 121 644 469,74 1 500 573,25 12 556 271,73 159 843 402,67

0,00

0,00

0,00

3 697 392,71

360 260,44 10 208 827,11 1 140 312,81

Minskningar Anskaffningsutgift 31.12.

Överföringar mellan posterna

Ökningar

Anskaffningsutgift 1.1.

Placeringar bland bestående aktiva

Avskrivning under räkenskapsperioden -1 335 237,34 Icke-avskriven anskaffningsutgift 31.12. 11 055 698,48 Uppskrivningar 0,00 Bokföringsvärde 31.12. 11 055 698,48

-14 710,75

2 557 079,90

Finans.andelar under räkenskapsperiod

9 848 566,67

Ökningar under räkenskapsperioden

ningstid

Byggnader

med lång verk-

rättigheter

Fasta konstruktio Maskiner och FörskottsbetalningarSammanlagt

Materiella tillgångar Markområden

Övriga utgifter

Immateriella

Sammanlagt

Immateriella tillgångar

Icke-avskriven anskaffningsutgift 1.1.

Anläggningstillgångar

15. ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA PLACERINGAR MED LÅNG VERKNINGSTID

191

192

16. EGET KAPITAL

2013

2013 Ingående balans

Grundkapital 1.1. Förändringar under räkenskapsperioden Grundkapital 31.12.

191 910 065,82 0,00 191 910 065,82

191 910 065,82

Uppskrivningsfond 1.1. Ökningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden Minskningar av uppskrivningar under räkenskapsperioden Uppskrivningar 31.12.

120 733 772,37 1 880 216,00 -355 519,00 122 258 469,37

120 733 772,37

Övriga egna fonder Skadefonden 1.1. Överföringar från fonden under räkenskapsperioden Överföringar till fonden under räkenskapsperioden Skadefonden 31.12.

7 491 480,05 0,00 0,00 122 258 469,37

120 733 772,37

3 478 276,11 0,00 -18 179,68 3 460 096,43

3 478 276,11

Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 1.1. Ökning/minskning under räkenskapsperioden Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12.

30 742 198,33 -1 883 972,08 28 858 226,25

30 742 198,33

Räkenskapsperiodens över-/underskott 1.1 Överföring till över-/underskott från tidigare räkenskapsperioden Räkenskapsperiodens över-/underskott Räkenskapsperiodens över-/underskott 31.12

-1 883 1 883 -5 706 -5 706

972,08 972,08 738,38 738,38

-1 883 972,08

348 271 599,54

352 471 820,60

Läroavtalsväsendets fond .1.1 Överföringar till fonden under räkenskapsperioden Överföringar till fonden under räkenskapsperioden Läroavtalsväsendets fond 31.12.

Eget kapital totalt 17. AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensionsansvar Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen Reserverig för skyldigheter att rengöra områden

18. SKULDER TILL SAMFUND INOM SAMMA KONCERN Långfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Övriga skulder Skulder till samkommuner, där kommunen är medlem Övriga skulder Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Övriga skulder Kortfristigt främmande kapital Skulder till dottersamfund Lån Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar, skulder Erhållna förskott Skulder till samkommuner Lån Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar, skulder

2013 1 519 2 019 1 100 4 639

100,00 741,51 294,59 136,10

2013

7 395,00 949 863,73 56 199,00

795 600,00 1 170 093,45 0,00 6 540,43 0,00 600 000,00 9 728 064,24 0,00 729 646,53

2013 ingående balans 1 836 734,48 2 190 228,05 1 100 294,59 5 127 257,12

193 Skulder till intresse- och andra ägarintresssamfund Skulder till leverantörer

19. LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL, SOM FÖRFALLER SENARE ÄN EFTER 5 ÅR TILL BETALNING Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar Lån från offentligrättsliga samfund Sammanlagt 20. CHECKLIMIT Checklimiten för checkräkning med kredit 31.12. 21. ANSLUTNINGSAVGIFTER OCH ÖVRIGA SKULDER Anslutningsavifter Övriga skulder Sammanlagt 22. RESULTATREGLERINGAR, SKULDER Periodisering av semesterlöner Periodisering av löner Lönebikostnader Periodisering av räntor Resultatregleringar / inköpsfakturor Inkomstförskott och andra kortfristiga resultatregleringsskulder

23. FÖRVALTADE MEDEL Social- och hälsovårdsväsendet Kundernas kontanta medel

6 632,76

2013 38 015 000,00 0,00 38 015 000,00 2013 3 522 818,90 2013 2 851 086,80 949 863,73 3 800 950,53 2013 33 024 770,53 10 044,93 899 093,25 322 986,34 243 146,19 4 841 481,29 39 341 522,53 2013

5 337,80

24. KALKYLERAD ERSÄTTNING FPR RETROAKTIVA ENDERHÅLLSSTÖDSFORDRINGAR

2013

Belopp som antecknats bland fordringar i balansräkningen 31.12

0,00

2013 ingående balans 44 745 000,00 1 524 414,70 46 269 414,70 2013 ingående balans 5 522 818,90 2013 ingående balans 2 851 086,80 832 030,18 3 683 116,98 2013 ingående balans 32 153 732,59 1 031 108,17 1 123 566,08 414 335,33 273 942,67 2 687 885,13 37 684 569,97 2013 ingående balans 13 859,15

2013 ingående balans 84 073,00

194

BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 25. LEASINGANSVAR Förfaller under följande räkenskapsperiod Förfaller senare Sammanlagt 26. ANSVARSFÖRBINDELSER Beviljade för dottersamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital Resterande kapital Fyllnadsborgensförbindelser Ursprungligt kapital Resterande kapital Beviljade för intressesamfund och ägarinteressesamfund Borgensförbindelser Ursprungligt kapital Resterande kapital Beviljade för övriga Borgensförbindelser Ursprungligt kapital Resterande kapital Övriga ansvar Kommunernas garanticentral Andel av garantiansvaret 31.12 Andel som täcker eventuellt ansvar ur garanticentralens fond 31.12 Avtalsansvar Hyresgaranti, social- och hälsovårdsväsendet Hyresgaranti, Jupiter-stiftelsen ansvaret i kraft t.o.m. 31.5.2021. Borgen för hyresrisk, Oy Vaasa Parks Ab Skyldighet att bygga parkeringsplatser, Strandkvarnen Limit för kassalån beviljade åt dotterbolagen 31.12 Avlägsnande av förorenad mark från den s.k. avstjälpningsplatsen på Ratbacken Förpliktelser som markanvändningsavtal förosakar staden Resultatbonusens summa enligt avtalen

2013 490 048,50 849 812,46 1 339 860,96 2013

82 081 877,12 68 403 378,82

2012 605 742,79 1 302 741,06 1 908 483,85 2012

4 804 769,13 3 713 636,57

54 127 801,20 37 688 067,91 0,00 4 804 769,13 3 836 068,29

21 226 000,00 17 944 561,40

15 986 000,00 12 336 693,60

42 222 209,11 35 609 481,15

43 700 065,45 38 016 680,24

286 176 740,82 -191 925,80

243 463 539,98 -171 999,35

166 890,94 130 817,52

189 829,38 105 498,00

200 000,00 841 000,00 9 020 000,00 130 817,52 150 000,00 2 479 034,84 640 674,21

841 000,00 800 000,00 105 498,00 150 000,00 787 000,00

195 Derivatavtal Ränteswapavtal I Återstående kapital för lånet 31.12 Avtalets utgångsdatum 23.7.2017 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,48 % (staden utför) Ränteswapavtal II Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 Avtalets utgångsdatum 16.10.2017 Rörlig ränta: 6 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 2,4 % (staden utför) Ränteswapavtal III Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 Avtalets utgångsdatum 11.11.2020 Rörlig ränta: 1 mån. euribor +0,49 % (banken utför) Fast ränta: 2,64 % (staden utför) Ränteswapavtal IV Återstående bullet-kapital för lånet 31.12 Avtalets utgångsdatum 25.9.2022 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,223 % (staden utför) Ränteswapavtal V Återstående kapital för lånet 31.12 Avtalets utgångsdatum 15.3.2023 Rörlig ränta: 3 mån. euribor (banken utför) Fast ränta: 1,595 % (staden utför) Ränte- och valutaswapavtal I Återstående kapital för lånet 31.12 Avtalets utgångsdatum 10.10.2021 Fast ränta: 1 mån. stibor + 0,58 % (banken utför) Fast ränta: 6 mån. euribor + 0,28 % (staden utför) Kapital för valutaswapen: SEK (banken utför) Kapital för valutaswapen: EUR (staden utför) Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggningsprojekt år 2013 - 2023 Returneringsansvar gällande mervärdesskatter

10 000 000,00

10 000 000,00

15 000 000,00

15 000 000,00

10 500 000,00

12 000 000,00

13 500 000,00

15 000 000,00

20 000 000,00

0,00

8 000 000,00

9 000 000,00

70 872 800,00 8 000 000,00

92 400 000,00 10 000 000,00

5 943 297,77

7 536 934,34

6 644,15

7 972,98

196

BILAGEUPPGIFTER ANGÅENDE PERSONALEN 27. PERSONALKOSTNADER

2013

2012

Personalkostnader Löner och arvoden

200 500 339,88

199 805 964,92

45 651 413,38

43 589 001,65

Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Sammanlagt enligt resultaträkningen Personalkostnader som har aktiverats i anläggningstillgångarna Avsättningar har inkomstförts i personalkostnaderna Personalkostnader sammanlagt

28. PERSONALMÄNGD ENLIGT UPPGIFTSOMRÅDE

10 960 385,75

11 706 248,39

257 112 139,01

255 101 214,96

1 748 942,06

2 056 747,20

404 095,44

404 897,51

259 265 176,51

257 562 859,67

2013

Social- och hälsovårdsväsendet

2012 2 207

Socialtjänster / medhjälpare

2 290

4

5

1 706

1 741

Yrkesläroanstalter

521

532

Övrig kultur- och bildningsverksamhet Räddningsväsendet Tekniska sektorn

476 186 230

451 187 266

Stödservice

503

483

Affärsverksamhet

136

130

Övriga

243

232

6 212

6 317

486

509

Småbarnsfostran och grundläggande utbildning

Sammanlagt * brandmän i bisyssla i deltidsarbete 29. REVISORNS ARVODEN

2013

BDO Audiator Oy Revisionsarvoden Revisorns utlåtanden Arvoden sammanlagt

34 076,69 3 223,50 37 300,19

2012

197 KONCERNBOKSLUTETS NOTER 31.12.2013 1. PRINCIPER FÖR UPPGÖRANDET Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har alla samkommuner och dottersamfund sammanställts med undantag av Ekovärme Ab. Nya dottersamfund efter kommunsammanslagningen är Ab Stormossen och Vähänkyrön Vuokratalot samt Teaterparkeringen Ab som grundades år 2013. Hiirikosken Energia såldes till Vasa Elektriska. Principer för uppgörandet av koncernbokslutet Koncernsamfundens och de av kommunen ägda samkommunernas ömsesidiga intäkter, kostnader samt fordringar, skulder och fastighetsskatter har avdragits. De väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva har avdragits. Gällande intressesamfunden har sammanställts ett belopp som motsvarar kommunens ägarandel av intressesamfundens vinst eller förlust samt ändring i det egna kapitalet. Finansieringsanalysen har uppgjorts utgående från en s ammanställning av samfundens finansieringsanalyser, varvid affärstransaktioner mellan bolagen har eliminerats. D å det gäller samkommunerna växte ägarandelen i Vasa sjukvårdsdistrikt, Österbottens förbund och Eskoon sosiaalipalvelujen kuntayhtymä i och med kommunsammanslagningen. Eliminering av ömsesidigt ägande Elimineringen av kommunens, samkommunernas och dottersamfundens ömsesidiga ägande har gjorts enligt parivärdesmetoden. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avskilts från koncernens över- och underskott i koncernresultaträkningen samt från koncernens eget kapital i koncernbalansräkningen. Korrigering av planenliga avskrivningar Största delen av bolagen började år 2004 göra planenliga avskrivningar i bokföringen. För dessa bolag används som avskrivningskorrigering för de f öregående åren den i bokslutet för år 2003 bokförda avskrivningen, som avskrivs under de kommande åren med samma procent som bolaget använder vid planenliga avskrivningar. Avskrivningarna av immateriella och materiella tillgångar för de dottersamfund som inte gör planenliga avskrivningar har korrigerats så att de ö verensstämmer med planen och restvärdenas skillnad har bokförts i koncernresultaträkningen som korrigering i dottersamfundens avskrivningar och skillnaden som influtit för tidigare räkenskapsperioder i koncernbalansräkningen som korrigering i de föregående räkenskapsperiodernas över- eller underskott. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet med kapitalandelsmetoden. Kiinteistö Oy Vaasan Ylioppilastalos avskrivningar har korrigerats så att de är planenliga. Reserver I koncernbalansen har reserverna inte indelats i fritt eget kapital och kalkylerad skatteskuld. Värderings- och periodiseringsmetoder Vid uppgörandet av koncernbokslutet har samma värderings- och periodiseringsprinciper iakttagits som i Vasa stads bokslut. Jämförbarhet med tidigare räkenskapsperioder Föregående års jämförelsebalansräkning har ändrats så att den motsvarar den sammanslagna kommunens koncernbalansräkning.

198

2. Dottersamfund, samkommunandelar samt intressesamfund Kommunkoncernsandel (1000 €)

Namn

Dottersamfund Fast. Ab Klemetsösvängen Fastighets Ab Myllynranta Fast. Ab Cargo Apron Brändö Företagscentrum Ab Fast. Ab Pikipruukki -koncern Bostads Ab Pitkälahdenkatu 31-35 Bostads Ab Vaasan Asemakatu 43 Fastighets Ab Sekahaku Fastighets Ab Teerinimenkatu 8 Vähänkyrön vuokratalot Oy Vasa Bostadsrätt -koncern Bostads Ab Kråklundinkatu Fastighets Ab Mäntyhovi Vaasan Ekolämpö Oy Ab Vasa Elektriska -koncern Vaasanseudu Kehitys Oy Vasa yrkeshögskola Ab Brändö Kampus Ab Kova Login Ab Vasa Parkering Ab Stormossen Ab Teaterparkerin Ab

Hemort

Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Vasa Korsholm Vasa

Samkommuner Eskoon sosiaalipalvelujen Seinäjoki kuntayhtymä Vasaregionens Arenor Korsholm samkommun Kårkulla samkommun Pargas Österbottens Förbund Vasa Vasa sjukvårdsdistrikts samkommunVasa Svenska österbottens Förbund för Vasa utbildning och kultur Ägarintressesamfund NLC Ferry Ab Vasa Fab Bisatsen Vasa Expo Österbotten Ab Vasa Fab Formansgatan 14 Vasa As.oy Koppelonkatu 2 Vasa Oy Merinova Ab (koncern) Vasa Oy Vaasa Parks Ab (koncern) Vasa Fast.Ab Brändö Laboratorier Vasa Bost.ab Styrmansgatan 26 Vasa Bostads Ab Vasa Stationsgatan 44 Vasa Forskningscentrum Conradi Oy Vasa Fast. Ab Vaasan Ylioppilastalo Vasa Fast. Ab Ritz Vasa Kyrönmaan jätevesi Ab Vasa

Kommunens Koncerns ägarandel ägarandel

61,90 100,00 80,80 100,00 100,00

% % % % %

av eget kapital

av av främm. räkensk. kapital vinst/ förlust

53,00 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 70,00 % 65,00 % 99,93 % 58,10 % 74,00 % 100,00 % 60,00 % 100,00 % 54,35 % 100,00 %

61,90 % 100,00 % 80,80 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 53,00 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 100,00 % 70,00 % 0,00 % 99,93 % 58,10 % 74,00 % 100,00 % 60,00 % 100,00 % 54,35 % 100,00 %

501 0 728 3 918 5 879 534 314 51 1 493 477 2 483 84 8 0 145 939 244 3 229 3 346 2 130 2 937 15

1 651 67 1 3 706 150 866 3 725 1 608 4 136 4 4 518 16 904 998 641 0 156 043 359 2 019 13 954 26 0 5 273 5 431

0 0 -2 22 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 24 435 2 283 0 -12 0 180 -20

15,58 %

15,58 %

1 335

1 013

103

68,65 5,92 40,85 54,07

68,65 5,92 40,85 54,07

% % % %

5 527 617 159 33 131

773 994 227 37 371

91 27 27 987

22,03 %

22,03 %

6 354

4 627

-135

50,00 % 20,00 % 30,20 % 38,00 % 31,11 % 7,50 % 35,80 % 43,01 % 22,20 % 24,18 % 50,00 %

50,00 % 20,00 % 30,20 % 38,00 % 31,11 % 24,63 % 35,79 % 43,01 % 22,20 % 24,18 % 50,00 % 50,00 % 25,10 % 50,00 % Totalt

1 351 3 179 84 316 373 3 226 4 437 10 16 7 2 421 800 933 233 588

3 517 20 52 1 1 238 8 659 19 0 11 0 124 76 848 430 501

-1 649 -1 4 -3 1 -34 234 3 1 0 0 -82 22 -90 24 396

% % % %

19,50 % 50,00 %

199

KONCERNBOKSLUTETS BILAGEUPPGIFTER 3. UPPSKRIVNINGAR Mark- och vattenområden Värde 1.1. Uppskrivningar Återförda Värde 31.12. Byggnader Värde 1.1. Återförda Värde 31.12. Aktier och andelar Värde 1.1. Uppskrivningar Återförda Värde 31.12. Uppskrivningar totalt 4. SPECIFIKATION AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN Mark- och vattenområden Fastigheternas anslutningsavgifter Övriga mark- och vattenområden Mark- och vattenområden totalt 5.VÄSENTLIGA POSTER SON INGÅR I RESULTATREGLERINGSFORDRINGAR Långfristiga resultatregleringar Ufgiftsförskott Långfristiga resultatregleringar totalt Kortfristiga resultatregleringar Försäljningsinkomster Löneresultatregleringar Räntefordringar Skattefordringar Understödsansökningar och periodiseringar Resultatregleringar från EU FPA.s företagshälsovård Förskottsbetalningar Övriga resultatsregleringsfordringar Kortfristiga resultatregleringar totalt 6. VÄSENTLIGA POSTER SOM INGÅR I RESULTATREGLERINSSKULDER Kortfristiga resultatregleringar Inkomstförskott Obetalda utgifter Periodisering av löner och lönebikostnader Ränteperiodisering Skatter Övriga obetalda utgifter Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt Resultatreglefingar sammanlagt

2013 122 400 862,48 1 687 501,02 -355 519,00 123 732 844,50 2 579 197,15 -1 126 019,22 1 453 177,93 1 975 076,88 0,00 0,00 1 975 076,88 127 161 099,31 2013 3 026 814,34 49 488 944,73 52 515 759,07 2013

2 930 225,28 2 930 225,28 2 625 993,00 99 423,63 82 159,78 1 297 104,49 1 675 581,09 7 106,04 38 129,72 2 421 683,41 2 449 900,73 10 697 081,89 2013

1 038 596,59 47 457 046,24 1 321 098,36 313 790,00 6 795 552,14 55 887 486,75 56 926 083,34

200

7. AVSÄTTNINGAR Pensionsansvar Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar Avsättning för landskapsvårdande arbeten på avstjälpningsplatsen Skyldighet till iståndsättande av områden Avstjälpningsplatsens eftervård Övriga avsättningar sammanlagt

1 3 2 1 2 10

8. ÄNDRINGAR I AVSÄTTNINGAR Pensionsansvar 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Pensionsansvar 31.12. Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Patientskadeförsäkringsavgiftsansvar 31.12. Skyldighet till iståndsättande av områden 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Skyldighet till iståndsättande av områden 31.12. Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningsplatsen Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Avsättning för landskapsförvårdande på avstjälpningspl. 31.12. Avsättninf för eftervård av vstjälpningsplatsen1.1. Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Avsättninf för eftervård av vstjälpningsplatsen 31.12. 9. SPECIFIKATION AV ÖVRIGA SKULDER Övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga skulder Övriga skulder totalt 10. FÖRSSÄLJNINGSVINSTER OCH -FÖRLUSTER AV TILLGÅNGAR BLAND BESTÅENDE AKTIVA Övriga verksamhetsintäkter Försäljning av mark- och vattenområden Försäljning av byggnader Övriga försäljningsvinster Försäljningsvinster totalt Övriga verksamhetskostnader Övriga försäljningsförluster Försäljningsförluster totalt 11.VERKSAMHETSINTÄKTER UPPDELADE PÅ INKOMSTSLAG Social- och hälsovårdsväsendet Småbarnfostran och grundläggande utbildning Yrkesutbildning och gymnasiet Övrig kultur- och bildningsverksamhet Räddningsväsendet Tekniska sektorn Stödverksamhet Affärsverksamhet Övriga tjänster Verksamhetsintäkter totalt

2013 535 320,40 046 112,18 019 741,51 100 294,59 866 846,17 568 314,85 2013

1 855 658,28 0,00 320 337,88 1 535 320,40 2 375 644,17 670 468,02 0,00 3 046 112,18 1 100 294,59 0,00 0,00 1 100 294,59 2 190 228,05 0,00 170 486,54 2 019 741,51 2 592 752,75 405 788,67 131 695,25 2 866 846,17 2013 54 143 069,55 1 092 715,27 55 235 784,82 2013

3 369 151,93 0,00 3 562 920,01 6 932 071,94 5 890,36 5 890,36 115 9 10 6 11 16 4 199 9 382

2013 629 940,83 683 546,98 294 094,25 240 662,94 573 362,43 141 666,03 315 658,01 450 453,70 563 139,20 892 524,36

201

Specification av extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära kostnader Statsandelar Extraordinära kostnader totalt

1 173 221,41 1 173 221,41

NOTER ANGÅENDE SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 12. SKULDER FÖR VILKA FASTIGHETSTECKNING STÄLLTS FÖR SÄKERHET Lån från kreditinstitut och försökringsanstalter Inteckningar som ställts som säkerhet Lån från offentliga samfund Inteckningar som ställts som säkerhet Inteckningar som ställts som säkerhet sammanlagt SÄKERHETER 13. SÄKERHETER FÖR EGEN DEL Inteckningar som ställts som säkerhet Sammanlagt Säkerheter som ställts för övriga Inteckningar som ställts som säkerhet Sammanlagt Säkerheter totalt 14. DE SAMMANLAGDA BELOPPET AV LEASINGANSVAR Förfaller under följande räkenskapsperiod Förfaller senare Sammanlagt 15. ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser till förmån för övriga Ursprungligt kapital Återstående kapital Kommunernas garantiecentral Andel av garantiansvaret 31.12. Andel som täcker eventuellt ansvar ur garantiecentralens fond 31.12. 16. ÖVRIGA EKONOMISKA ANSVAR Hyresgaranti Limit för kassalån beviljade åt dotterbolag 31.12. Inlösningsplikt på basis av avtal Återbetalningsansvar gällande statsandel för anläggningsprojekt Strandkvarnen, skyldigheten att bygga parkeringsplatser Avlägsnande förorenad mark från den s.k. avstjälpningsplatsen Ratbacken Återbetalning av mervärdesskatt Övriga ansvar Avtalsansvar sammanlagt Derivatavtal Vasa Elektriska Derivatavtal Derivatavtal Derivatavtal Derivatavtal

Vasa stad Fast. Ab Pikipruukki Stationsgatan 43 Stormossen

2013

102 359 383,03 192 919 320,24 295 278 703,27

2013 48 526 872,08 48 526 872,08 4 000 000,00 4 000 000,00 52 526 872,08 2013 1 096 329,75 1 415 761,00 2 512 090,75 2013 50 848 753,07 44 180 430,79 286 176 740,82 -191 925,80 297 708,46 9 020 000,00 132 570,80 5 943 297,77 841 000,00 150 000,00 6 644,15 25 289 991,00 41 831 212,18 37 676 923,13 77 000 000,00 565 176,77 1 588 125,00 1 081 179,00

202

17. SPECIFIKATION AV DET EGNA KAPITALET Grundkapital 1.1. Grundkapital 31.12. Uppskrivningsfond 1.1. Ökningar uder räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Uppskrivningsfond 31.12. Övriga egna fonder totalt 31.12. Reservfonden Fondens kapital 31.12. Skadefonden Överföringar till fonden Överföringar från fonden Fondens kapital 31.12. Läroavtalsfonden 1.1. Överföringar från fonden Fondens kapital 31.12. Övriga egna fonder Överföringar till fonden Överföringar från fonden Fondens kapital 31.12. Övriga egna fonder totalt 31.12. Överskott från tidigare räkenskapsperioder 31.12. Räkenskapsperiodens överskott/underskott Eget kapital totalt 31.12.

2013 191 910 065,82 191 910 065,82 125 343 205,57 1 880 216,00 1 835 416,29 125 388 005,27 831 979,50 831 979,50 7 491 480,05 0,00 0,00 7 491 480,05 3 478 276,11 18 179,68 3 460 096,43 1 632 774,73 45 900,00 3 050,01 1 675 624,72 13 459 180,70 70 597 446,19 3 317 384,13 404 672 082,11

203

FÖRTECKNING ÖVER ANVÄNDÄ BOKFÖRINGSBÖCKER

Bokslut

separat inbundna

Dagbok

elektronisk arkivering

Huvudbok

mikrokort

Inköpsreskontra

elektronisk arkivering

Försäljningsreskontra

elektronisk arkivering

Bokföring av bestående aktiva

adb-utskrift

Lönebokföring

elektronisk arkivering

Betalningsrörelse

elektronisk arkivering

Beviljade och upptagna lån

adb-utskrift

Koncernbokföring

adb-utskrift

Lagerbokföring

adb-utskrift

Balansspecifikationer

separata blanketter

Kontantkassor 18 st.

elektronisk arkivering

Kontantkassor 16 st.

kassaremsor/redovisningsblanketter

204

AFFÄRSVERKENS BOKSLUT

205

Affärsberkens inverkan på resultatet 1.000 € Resultaträkningar Staden

Elimineringar och

Eliminerade resul-

Stadens re-

Affärsver-

Icke elimi-

korrigeringar

taträkningar

sultaträk-

ken

nerad tot.

Staden

Staden

Affärsverken

Affärsver-

ning i bok-

ken

slutet

Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter

34 050

40 590

74 639 1)

-3 370

-8 382

30 680

32 208

62 888

Avgiftsintäkter

28 293

356

28 649 1)

-161

-234

28 133

121

28 254

Understöd och bidrag

13 293

514

13 806 1)

-9

13 293

505

13 797

9 094

32 596

41 690 1)

-993

-29 388

8 100

3 208

11 308

10 133

277

10 410 1)

-80

-54

10 053

224

10 277

593

1 155

1 747 1)

79

1 474

671

2 629

3 300

0

0

-181 934

-18 566

-200 500

Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Tillverkning för eget bruk Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden

0

0

0

-181 934

-18 566

-200 500

0

0

0

-41 531

-4 120

-45 651

-41 531

-4 120

-45 651

-9 866

-1 094

-10 960

-9 866

-1 094

-10 960

Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Köp av service

0

-171 232

-10 138

-181 370 1)

7 910

2 265

-163 322

-7 874

-171 196

Material, förnödenheter och varor

-20 529

-9 934

-30 463 1)

94

477

-20 435

-9 457

-29 892

Understöd

-29 748

-167

-29 915 1)

-29 747

-167

-29 915

Hyror

-30 389

-6 881

-37 271 1)

28 730

1 603

-1 660

-5 278

-6 938

-1 465

-334

-1 799 1)

12

26

-1 453

-308

-1 761 -366 989

Övriga verksamhetskostnader

-391 241

24 251

-366 989

-359 020

-7 970

Skatteinkomster

Verksamhetsbidrag

272 854

0

272 854

272 854

0

272 854

Statsandelar

102 562

0

102 562

102 562

0

102 562

772

0

772

12 293

6

12 298 -1 749

Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter

784

133

917 2)

-12

Övriga finansiella intäkter

18 537

6

18 542 3)

-6 244

Räntekostnader

-1 875

-19

-1 894 2)

133

-912

-6 245

-7 157 3)

709

18 126

Övriga finansiella kostnader Årsbidrag

-133 12

-1 742

-6

6 244

-912

-1

-913

18 835

26 806

-7 971

18 835 -25 933

Avskrivningar och nedskrivningar -12 171

-13 762

-25 933

-12 171

-13 762

Avskrivningar av engångsnatur

Avskrivningar enligt plan

0

0

0

0

0

0

Räkenskapsperiodens resultat

-11 462

4 364

-7 098

14 635

-21 733

-7 098

Ökning (-) eller minskining (+) av avskrivningsdifferens

1 253

0

1 253

1 253

0

1 253

Ökning (-) eller minskning (+) av reserve

120

0

120

120

0

120

Ökning (-) eller minskning (+) av fonder

18

0

18

18

0

18

-10 071

4 364

-5 707

16 026

-21 733

-5 707

Räkenskapsperiodens över-/undersk

1) Eliminering av interna inköp och försäljningar 2) Eliminering av intern ränta 3) Eliminering av avkastning av affärsverkets grundka

41 117 76 6 244

206

Affärsverkens inverkan på finansieringen 1.000 € Stadens

Affärsver-

Icke elimine- Elimineringar och

Eliminerade finan-

Stadens fi-

finansie-

ken totalt

rad finansie-

korrigeringar

sieringsanalyser

nansierings-

ringsanalys

Staden

Staden

ringsanalys

Affärsverken

Affärs-

analys i

verken

bokslutet

Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Försäljningsvinster av tillgångar bland beståend Ökning/minskning i avsättningar Korrektivposter till internt fillförda medel Verksamheten totalt

709

18 126

26 806

-7 971

18 835

-6 851

-30

18 835 1) -6 881

26 097

-26 097

-6 851

-30

-6 881

-488

0

-488

-488

0

-488

0

11

11

0

11

11

-6 630

18 107

11 477

19 467

-8 002

11 466

-28 106

-26 001

-54 107

1 227

1 173

2 400

9 214

30

9 244

Kassaflödet för investeringarnas del -32 257

-26 001

Finansieringsandelar för investeringsutgifter

Investeringsutgifter

1 227

1 173

Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestå

9 214

30

-21 816

-24 798

-46 613

-17 665

-24 798

-42 462

-28 446

-6 691

-35 136

1 802

-32 799

-30 997

Investeringar totalt Verksamhetens och investeringarnas kassaflö

-58 258 2)

4 151

2 400 9 244 2)

0

Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen

-20

-74

-94

-20

-74

-94

Minskning av utlåningen

227

0

228

227

0

228

Förändringar i utlåning totalt

207

-73

134

207

-73

134

Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån

48 000

1 100

49 100

48 000

1 100

49 100

-22 500

-17

-22 517

-22 500

-17

-22 517

Förändringar i kortfristiga lån

-3 505

-710

Förändringar i lånebeståndet totalt

21 995

372

Förändringar i eget kapital

0

4 151

Övriga förändringar i likviditeten

0

0

Minskning av lånfristiga lån

Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kap Förändringar i omsättningstillgångar Förändring av fordringar

-4 216 3)

-2 200

710

22 367 4 151 2)

-4 151

-5 705

0

-5 705

19 795

1 083

20 878

0

0

0

0

93

0

93

93

0

93

-384

-15

-398

-384

-15

-398 -8 822

-12 074

-1 754

-13 828 3)

Förändring av räntefria skulder

3 981

4 010

7 990 3)

Övriga förändringar i likviditeten

-8 384

2 241

Kassaflödet för finansieringens del

13 818

2 200

-9 268

445

-3 517

3 981

493

4 474

-6 143

-5 578

924

-4 654

6 691

20 509

14 425

1 933

16 358

-14 628

0

-14 628

16 227

-30 866

-14 639

Likvida medel 31.12.

13 558

0

13 558

13 558

0

13 558

Likvida medel 1.1.

28 186

0

28 186

28 186

0

28 186

-14 628

0

-14 628

-14 628

0

-14 628

Förändring av likvida medel

2 806

Förändring av likvida medel

Förändring 1) Eliminering av interna inköp och finansieringspo

41 117

2) Eliminering av ökning i eget kapital

4 151

3) Eliminering av förbindelsekonto

5 006

207

Affärverkens inverkan på balansräkningen 1 000 € Staden ba- Affärsverk-

Icke elimi-

Elimineringar och

Eliminerade

lansräkning ken totalt

nerad balans-

korrigeringar

balansräkningar

lansräkning

räkning

Staden

Staden

i bokslutet

Affärs-

Stadens baAffärs-

verken

verken

AKTIVA A

BESTÅENDE AKTIVA

I

Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar och pågående nyanläg

II

Mark- och vattenområden Byggnader

10 108

948

1 501

546

955

11 056 1 501

10 654

1 902

12 556

10 654

1 902

12 556

38 115

84

38 199

38 115

84

38 199

117 700

3 945

121 644

117 700

3 945

121 644

403

188 893

189 295

403

188 893

189 295

56 581

33 389

89 970

56 581

33 389

89 970

Maskiner och inventarier

12 515

4 399

16 914

12 515

4 399

16 914

356

3 181

3 537

356

3 181

3 537

225 669

233 891

459 560

225 669

233 891

459 560

254 979

5 185

66 161

5 185

71 345

614

0

614

614

0

614

18 005

0

18 005

18 005

0

18 005

214

1 990

207

1 848

2 055

0

0

0

0

0

0

273 812

7 174

280 987

84 987

7 033

92 020

Placeringar Aktier och andelar Uppskrivningar av aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar Förskottsbetalningar och pågående nyanläg

260 163 1)

2 204 3)

-188 818

-7

-141

FÖRVALTADE MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel

C

RÖRLIGA AKTIVA

I

Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Varor under tillverkning Färdiga produkter

II

11 056

955

Fasta konstruktioner och anordningar Förskottsbetalningar och pågående nyanläg

B

948

546

Materiella tillgångar Uppskrivningar av mark- och vattenområden

III

10 108

18

0

18

18

0

18

20 044

0

20 044

20 044

0

20 044

273

0

273

273

0

273

20 335

0

20 335

20 335

0

20 335

522

136

659

522

136

659

1 439

0

1 439

1 439

0

1 439

11

0

11

11

0

11

1 973

136

2 109

1 973

136

2 109

Kundfordringar

2

0

2

2

0

2

Lånefordringar

0

0

0

0

0

0

Övriga fordringar

0

142

142

0

142

142

2 930

0

2 930

2 930

0

2 930

0

0

0

9 178

5 120

14 298

Fordringar Långfristiga fordringar

Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar III

5 120

14 298

7 320

7 356

14 676

30 227

1 460

31 687 2)

-516

1 935 2)

-21 607

-7 356

6 804

0

6 804

8 620

1 460

10 081

1 747

188

1 747

188

1 935

51 404

14 266

65 669

29 281

6 910

36 191

2 137

0

2 137

2 137

0

2 137

0

0

0

0

0

0

2 137

0

2 137

2 137

0

2 137

11 421

0

11 421

11 421

0

11 421

597 405

257 370

854 774

386 456

249 873

636 329

Finansiella värdepapper Placeringar i penningmarknadsinstrument Masskuldebrevsfordringar

IV

9 178

Kassa och banktillgodohavanden

AKTIVA TOTALT

208

1 000 €

Staden ba- Affärsverk-

Icke elimi-

Elimineringar och

Eliminerade

lansräkning ken totalt

nerad balans-

korrigeringar

balansräkningar

lansräkning

räkning

Staden

Staden

i bokslutet

Affärs-

Stadens baAffärs-

verken

verken

PASSIVA A

EGET KAPITAL

I

Grundkapital

191 910

188 818

191 910

0

191 910

III

Uppskrivningsfond

118 314

3 945

122 258

118 314

3 945

122 258

IV

Övriga egna fonder

10 952

0

10 952

10 952

0

10 952

V

Över-/underskott från tidigare räkenskapsperiod

5 066

23 792

28 858

5 066

23 792

28 858

VI

Räkenskapsperiodens över-/underskott

B

C

D

-188 818

-10 071

4 364

-5 707

-10 071

4 364

-5 707

316 170

220 920

537 090

316 170

32 101

348 272

Avskrivningsdifferens

6 043

0

6 043

6 043

0

6 043

Reserver

2 880

0

2 880

2 880

0

2 880

8 923

0

8 923

8 923

0

8 923

Avsättningar för pensioner

1 519

0

1 519

1 519

0

1 519

Övriga avsättningar

3 120

0

3 120

3 120

0

3 120

4 639

0

4 639

4 639

0

4 639

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER

AVSÄTTNINGAR

FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital

E

FRÄMMANDE KAPITAL

I

Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsa

II

380 728 1)

130

0

130

130

0

130

20 161

0

20 161

20 161

0

20 161

327

0

327

327

0

327

20 618

0

20 618

20 618

0

20 618

136 639

1 525

138 163

136 639

1 525

138 163

Lån från offentliga samfund

2 313

0

2 313

2 313

0

2 313

Anslutningsavgifter och övriga skulder

1 162

2 787

1 162

2 747

3 909

140 114

4 312

144 426

140 114

4 271

144 385 33 679

3 950 3)

-41

Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsa

33 658

21

33 679

33 658

21

Lån från offentliga samfund

8 031

516

8 547

8 031

516

8 547

Lån från övriga kreditgivare

1 396

0

-5 960

-516

-6 476

Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder

1 396 2)

-7 356

-516

2 186

1

2 187

2 186

1

2 187

19 946

3 476

23 421

19 946

3 476

23 421

7 627

22 881

7 627

1 274

8 901

34 098

5 243

39 342

34 098

5 243

39 342

106 941

32 138

139 079

99 585

10 015

109 600

PASSIVA TOTALT

597 405

257 370

854 774

590 049

46 388

636 437

1)

Eliminering av grundkapitalsinvetering

188 818

2)

Eliminering av förbindelsekonto

3)

Eliminering av anslutningsavgifter

Resultatregleringar

29 479 149

30 508 2)

-21 607