Vas
l aE
a Vas b|
|O
y
AA
b
E T T
E S L
3 1 0 2
ris ekt
A ka
Ä R E
B S R
Å
E
lnä
b tA
R VE RA
Innehållsförteckning Verkställande direktörens översikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Styrelsens verksamhetsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Samhällsansvar och personal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Koncerntjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Elhandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Utveckling av koncernens nyckeltal
Fjärrvärme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Vasa Elnät Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
160
Oy RAVERA Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Koncernen Vasa Elektriskas strategi i korthet . . . . . . . . . . . . 24 Bokslut för koncernen Vasa Elektriska och Vasa Elektriska Ab
120
Resultaträkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Balansräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27
80
Finansieringsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Noter till bokslutet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29
40
Miljööversikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Särredovisade bokslut: Elhandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
0
Fjärrvärme. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44
Omsättning (milj. euro)
Dotterbolagens bokslut: Vasa Elnät Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Oy RAVERA Ab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen . . . . . . . . . 48 Revisionsberättelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Förvaltningsrådets utlåtande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50
2
2009
2010
2011
2012
2013
25%
25
100% 90%
20%
20
80% 70%
15%
15
60% 50%
10%
10
40% 30%
5%
5
20% 10%
0%
2009
2010
2011
2012
2013
Rörelsevinst, %
0%
2009
2010
2011
2012
2013
Soliditet, %
20%
0
2009
2010
2011
2012
2013
Räkenskapsperiodens vinst (milj. euro)
60
1,50
40
1,00
20
0,50
15%
10%
5%
0%
0 2009
2010
2011
2012
2013
Avkastning på investerat kapital, %
2009
2010
2011
2012
2013
Investeringar (milj. euro)
0
2009
2010
2011
2012
2013
Likviditet (Quick Ratio)
VERKSAMHETSMÅL Vasa Elektriska är en effektiv, lönsam och prismässigt förmånlig energikoncern. Vasa Elektriska erbjuder pålitliga energinätverk för näringslivet och invånarna inom sitt område. Koncernen expanderar genom att utnyttja sina ökande resurser på energimarknaden.
3
Verkställande direktörens översikt energi som krävs för uppvärmning minskade. Också värmeförbrukningen var låg på grund av det varma vädret. Generellt var slutet av året gynnsamt för förbrukarna, men vållade energibolagen huvudbry. I ljuset av de krav marknaden och regleringen ställer, ter sig energibolagens framtid ännu mer utmanande än tidigare år. Toppresultatens tid för företagen inom branschen lär vara förbi åtminstone en tid framöver.
Lågkonjunkturen har plågat Europa längre än andra världsdelar och drabbat Finland hårdare än övriga Europa. Allteftersom energimarknaden integreras med Europa har de sunda marknadsmekanismerna förlorat sin betydelse och ersatts av nationella stödsystem. Konkurrensutsättningen av stödsystem innebär att investeringarna i elproduktion med tanke på helheten för närvarande är ineffektiva. Den tillfälliga nedskärningen av utsläppsrätter (backloading), vars avsikt är att återge utsläppshandeln dess betydelse, har tillsvidare inte återinfört marknadsmekanismerna. Beteendet på elderivatmarknaden indikerar att marknaden fortfarande inte har särskilt stort förtroende för utsläppshandeln. I slutet av föregående år vaknade Europeiska kommissionen upp och började på konkurrenskommissionär Almunias samt energikommissionär Oettingers initiativ kritisera utsläppshandelns förlamande nationella stödsystem. Iakttagelsen var korrekt, men för eventuella avhjälpande åtgärder är det för sent. Konkurrenskraften inom den europeiska industrin har redan hunnit försvagas kraftigt. Samtidigt har USA målmedvetet fortsatt att öka användningen av skiffergas. År 2013 utgjorde elförbrukningen i Finland 85 terawattimmar (TWh), men sex år tidigare dvs. år 2007 var förbrukningen 91 TWh. Förbrukningen hade således sjunkit med en terawattimme per år. Under samma tid sjönk elförbrukningen inom industrin med hela 18 procent, medan den övriga elförbrukningen ökade med sex procent. Den allmänna trenden har således varit att elförbrukningen har ökat, men den energiintensiva industrins konkurrenskraft i Finland har försvagats och produktionen har minskat eller flyttat utomlands. I slutet av år 2013 var vädret exceptionellt varmt, vilket ledde till att i synnerhet mängden
Ett år av investeringar Verksamhetsåret 2013 präglades av stora investeringar. I början av juni fusionerades Hiirikosken Energia till en del av Vasa Elektriskas olika affärsverksamhetsenheter. Även utbyggnaden av kraftverket i Hiirikoski slutfördes. Insatskapitalet i kärnkraftverket i Olkiluoto finansierades med medel som erhölls vid försäljningen av bolagets ägarandelar i Fingrid föregående år. Byggandet av Vasa Elektriskas kontorsfastighet påbörjades i juli omedelbart efter det att parkeringshuset på kraftverksområdet blev klart. Den största enskilda investeringen var dock köpet av andelar i sju vattenkraftverk vid Indalsälven i Sverige. Projektet kanaliserades via Voimapiha Oy som grundats för ändamålet. Målsättningen med denna investering är att på lång sikt stärka produktionsportföljen. Resultatmässigt var 2013 bättre än föregående år, trots att omsättningen var en aning sämre än året innan. Det enda av koncernens bolag som kunde notera en ökad omsättning var Vasa Elnät Ab, vars nätområde expanderade i och med sammanslagningen med Lillkyro. Elhandelns omsättning minskade en aning, men trots det varma vädret och det låga marknadspriset var resultatet något bättre än året innan. Elhandelns
4
4
andel av Vasa Elektriskas omsättning utgör närmare 60 procent. Fjärrvärmeresultatet förbättrades avsevärt till följd av omstruktureringen av värmeproduktionen. Visserligen belastade de exceptionellt höga värmeproduktionskostnaderna jämförelseåret 2012. Westenergys kraftverk fungerade klanderfritt och de specifika utsläppen från fjärrvärmen samt totalutsläppen från den egna produktionen sjönk glädjande nog till en låg nivå. Verksamhetsåret för entreprenadbolaget Oy RAVERA Ab var utmanande på grund av att en betydande kund förberedde sig på försäljning av sin nätaffärsverksamhet genom att minska volymen på byggandet av nätet. Trots detta var RAVERAs resultat vinstgivande. En av Finsk Energiindustri rf beställd branschgemensam kundbelåtenhetsenkät som genomfördes i slutet av år 2013 visade att kundbelåtenheten inom koncernen Vasa Elektriskas alla affärsverksamheter är på en god eller utmärkt nivå. För denna framgång ska personalen, som skött sitt arbete väl, ha ett stort tack. Jag tackar personalen samt styrelsens och förvaltningsrådets medlemmar för ett väl fungerande samarbete. Hannu Linna verkställande direktör
5
Styrelsens verksamhetsberättelse 1.1–31.12.2013 verk vid Indalsälven. Inom elproduktionen gjordes satsningar även på byggandet av vind- och kärnkraftverk. El- och fjärrvärmenätet förstärktes och utvidgades. På sommaren färdigställdes ett parkeringshus på tomten där det nya kontorskomplexet uppförs och byggandet av själva lokalerna påbörjades. Totalinvesteringarna uppgick till 56,6 miljoner euro. Under det gångna året infördes ett nytt sätt för basproduktion av fjärrvärme. Westenergy Ab:s avfallsenergianläggning och Vaskiluodon Voima Oy:s förgasningsanläggning fungerade tillförlitligt och totalekonomiskt fördelaktigt. De specifika utsläppen minskade till 65 g/kWh (231 g/kWh år 2012), vilket är ett imponerande resultat för vilken uppvärmningsform som helst. Förändringen av produktionssättet för fjärrvärme har genomförts av företagen gemensamt och år 2013 belönats med
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden År 2013 var vädret exceptionellt varmt, vilket innebar att energiförbrukningen hos Vasa Elektriskas kunder minskade. Priset på elenergi var i genomsnitt en aning lägre än året innan. På grund av den expanderande verksamheten hölls omsättningen dock på samma nivå som föregående år. I början av räkenskapsperioden köpte Vasa Elektriska Ab Hiirikosken Energia Oy:s hela aktiestock av Lillkyro kommun. Den 31 maj 2013 fusionerades Hiirikosken Energia med moderbolaget Vasa Elektriska Ab och samtidigt överfördes nätverksamheten som affärsverksamhetsöverföring till Vasa Elnät Ab. Vad beträffar investeringar var år 2013 ett rekordår i Vasa Elektriskas historia. Vattenkraftproduktionen utökades via köp av andelar i sju vattenkraftMauri Holma
Markku Mäntymaa Teija Laitinen
6
vinst var 13,2 (13,0) miljoner euro, fjärrvärmens 7,7 (3,9) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s 6,6 (7,4) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s rörelsevinst uppgick till 0,4 (0,4) miljoner euro. Under verksamhetsåret var moderbolagets elförsäljningsvolym 1 806 gigawattimmar (1 804 GWh), elöverföringens 953 gigawattimmar (979 GWh) och fjärrvärmeförsäljningens 633 gigawatttimmar (691 GWh). RAVERA Oy:s omsättning sjönk på grund av att en betydande kund förberedde sig på försäljning av sin nätaffärsverksamhet genom att minska volymen på byggandet av nätet. Under räkenskapsperioden uppgick koncernens vinst till 24,5 (24,4) miljoner euro och moderbolagets vinst till 14,2 (12,5) miljoner euro. Inom moderbolaget var elhandelsaffärsverksamhetens andel av räkenskapsperiodens resultat 59,3 (67,6) procent.
utmärkelsen Årets klimatgärning av forumet för hållbar utveckling. Ekonomisk utveckling År 2013 uppgick koncernens omsättning till 149,3 (149,8) miljoner euro. Omsättningen sjönk med 0,3 procent jämfört med året innan. Rörelsevinsten steg med 18,0 procent och utgjorde 29,1 (24,6) miljoner euro. Omsättningen för Vasa Elnät Ab:s del ökade, medan Vasa Elektriska Ab:s och Oy RAVERA Ab:s omsättning sjönk. Koncernens resultat i sin helhet var måttligt. Elhandelns omsättning var 85,9 (87,5) miljoner euro. Fjärrvärmens omsättning uppgick till 30,8 (31,8) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s till 28,5 (27,5) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s omsättning var 10,0 (12,2) miljoner euro. Elhandelns rörelse-
Kaj Skåtar ordförande
Miapetra Kumpula-Natri viceordförande
7
Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning Koncernen Omsättning 1 000 € Förändring av omsättning % Rörelsevinst % Avkastning på eget kapital % *) Avkastning på investerat kapital % *) Soliditet % *) Likviditet (Quick Ratio) Moderbolaget Omsättning 1 000 € Förändring av omsättning % Rörelsevinst % Avkastning på eget kapital % *) Avkastning på investerat kapital % *) Soliditet % *) Likviditet (Quick Ratio)
2013 149 282 - 0,3 % 19,5 % 12,9 % 12,3 % 63,1 % 0,9
2012 149 757 6,8 % 16,4 % 14,0 % 14,9 % 67,0 % 0,9
2011 140 226 3,1 % 18,2 % 12,8 % 14,4 % 68,1 % 1,2
2010 135 967 15,5 % 22,6 % 16,2 % 18,9 % 70,5 % 0,9
2013 116 383 - 2,2 % 17,1 % 12,8 % 12,0 % 52,6 % 0,7
2012 118 972 4,5 % 13,5 % 12,1 % 12,6 % 59,9 % 0,8
2011 113 853 2,7 % 16,9 % 16,1 % 17,0 % 63,2 % 1,0
2010 110 845 15,0 % 22,2 % 21,6 % 23,4 % 67,8 % 0,8
*) I beräkningen har anslutningsavgiftsskulden beaktats som eget kapital. tillgångar 7,1 miljoner euro, Voimapihas aktier 15,9 miljoner euro och investeringarna i det nya kontorshuset 7,8 miljoner euro.
Under verksamhetsåret uppgick koncernens brutto investeringar till 56,6 (24,8) miljoner euro, varav EPV Energi Ab:s aktier utgjorde 12,7 (9,2) miljoner euro, Hiirikosken Energia Oy:s övriga anläggningsBruttoinvesteringar 1 000 € Vasa Elektriska Ab – Elhandel Vasa Elektriska Ab – Fjärrvärme Vasa Elektriska Ab - Tjänster Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft Ab Koncernelimineringar Totalt
2013 34 798 1 798 15 159 12 809 163 - 8 143 56 584
Finansiering Anslutningsavgifterna i koncernen ökade med 3,9 (1,5) miljoner euro, varav Hiirikosken Energia Oy:s andel utgjorde 2,0. De räntebärande skulderna var
2012 10 455 5 300 1 026 8 683 37 5 - 664 24 843
2011 16 373 7 733 1 755 9 279 213 5 - 1 055 34 304
2010 11 745 5 170 823 10 020 208 - 1 507 26 459
64,0 (36,4) miljoner euro 31.12.2013. Likviditeten var måttlig under året. Vid bokslutstillfället var de likvida medlen 1,0 (1,7) miljoner euro.
8
Personal Centrala nyckeltal för koncernens och moderbolagets personal Koncernen 2013 Antal anställda i genomsnitt under räkenskaps 187 perioden (deltidsanställda proportionerade) Fastanställda 31.12. 171 Visstidsanställda 31.12. 12 Sammanlagt 31.12. 183 Löner och arvoden under räkenskapsperioden € 8 819 617 Moderbolaget Antal anställda i genomsnitt under räkenskaps perioden (deltidsanställda proportionerade) Fastanställda 31.12. Visstidsanställda 31.12. Sammanlagt 31.12. Löner och arvoden under räkenskapsperioden €
2012 179
2011 177
2010 182
172 15 187 8 279 446
170 14 184 7 851 928
164 21 185 7 885 558
2013 90
2012 85
2011 85
2010 88
80 11 91 4 219 154
83 8 91 4 051 567
83 7 90 3 898 438
75 13 88 3 862 140
att de rent marknadsmässiga produktionsinvesteringarna i Europa har avstannat. Vasa Elektriska kommer att sänka investeringstakten rejält då de pågående investeringarna i utsläppsfri elproduktion har genomförts. Vasa Elektriskas proportionella konkurrensställning är stark, även om utsikterna på energimarknaden under de senaste tiderna försämrats. EU:s energistrategi för år 2030 stöder de investeringar i utsläppsfri elproduktion som Vasa Elektriska gör via EPV Energi Ab.
Hiirikosken Energias sex arbetstagare övergick 1.6.2013 som gamla arbetstagare i koncernen Vasa Elektriskas tjänst. En arbetstagare flyttade till moderbolaget, två till Vasa Elnät och tre till RAVERA. I början av juni erbjöds ett frivilligt pensionsarrangemang som mottogs av 10 personer inom Vasa Elektriska, 4 personer inom Vasa Elnät och 6 personer inom RAVERA. Koncernstruktur Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy RAVERA Ab, VS Vindkraft Ab samt intressebolagen EPV Energi Ab och Smedsby Värmeservice Ab. Från början av 2013 hör även dotterbolaget Hiirikosken Energia Oy till koncernen. Bolaget fusionerades med moderbolaget Vasa Elektriska Ab 31.5.2013.
Forsknings- och utvecklingsverksamhet Vasa Elektriska Ab:s egen affärsverksamhet grundar sig på utnyttjande av befintlig teknologi. Bolaget har såsom tidigare år via sina samarbetspartner satsat på förnybar energi samt på utveckling av energieffektivitet och energiteknologi.
Väsentliga händelser efter räkenskapsperiodens utgång
Bedömning av de mest betydande riskerna och osäkerhetsfaktorerna
Efter räkenskapsperiodens utgång beslöt EPV Vindkraft Ab att bygga en vindkraftspark med 16 vindkraftverk i Lillkyro i Vasa. I december 2013 beslöt sig Vasa Elektriska för att delta i projektet med en andel på närmare 50 procent.
Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och risker och inte enbart eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamhetsenheternas och koncernens stödfunktioner.
Bedömning av den kommande utvecklingen De överlappande politiska styrmekanismerna på energimarknaden har blivit en betydande affärsverksamhetsrisk för energibolagen. Subventionerad elproduktion har sänkt marknadspriset så mycket,
9
Ränterisk
Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln
För hanteringen av ränteriskerna har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan även användas som hjälp för att hantera ränterisker. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i räntenivån innebär. Räntederivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet verksamma inom Finland.
Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.
Kreditrisk Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kredit risken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras även med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.
Olkiluoto 3 För bolagets del är det oroväckande att kärnkraftverket som är under byggnad är försenat, vilket beror på kontroverser med leverantören av anläggningen.
Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen
Prisrisker inom handeln med utsläppsrätter
Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 73,771 (70,610) miljoner euro, varav 14,167 (12,546) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.
Produktionsbolagen måste senast i slutet av april till elmarknadsmyndigheten returnera den mängd utsläppsrätter som motsvarar mängden växthusgasutsläpp under föregående kalenderår. Underskott köps på marknaden och överskott säljs till marknaden. Priserna på utsläppsrätter på marknaden varierar kraftigt och oförutsett. Riskerna inom handeln med utsläppsrätter hanteras i enlighet med separata direktiv.
Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt: • moderbolagets utdelningsbara vinstmedel 73 771 192,77 euro • som dividend utdelas ett belopp om 230,00 euro/aktie eller totalt 7 245 000,00 euro • i det egna kapitalet kvarlämnas 66 526 192,77 euro
Försäkringspolitik Som en del av riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra.
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.
Hantering av finansiella risker och likviditetsrisker Koncernstyrelsen godkände principerna för koncernens finanspolitik 7.1.2013. Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernen har tagit i bruk en internbank som svarar för säkerställandet och centraliseringen av koncernens interna, kortsiktiga finansiering. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisken är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.
Bolagets aktier Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman. Bolagets organisation, ledning och revisorer Som medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s förvaltningsråd, valda av bolagsstämman i april 2013, fungerade Juha Häkkinen (ordf.), Viveca Bäck (1:e viceordf.), Jarmo Wahlström (2:e viceordf., avliden 19.11.2013), Laura Ala-Kokko (t.o.m. 29.5.2013), Erik Cederholm, Niilo Hamari, Dick Jungerstam,
10
Förvaltningsrådet: Bakre raden från vänster: Dick Jungerstam, Jarno Perälä, Åke Blundin, Mauri Ollila, Erik Cederholm, Juha Häkkinen, Viveca Bäck Främre raden från vänster: Peter Finne, Raija Koivisto, Marianne Munkki
fungerade Kaj Skåtar (ordf.), Miapetra KumpulaNatri (viceordf.), Mauri Holma, Markku Mäntymaa och Teija Laitinen. Styrelsen sammanträdde 17 gånger under räkenskapsåret. Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Heikki Miilumäki (ordf.), Laura Ala-Kokko, Heimo Hokkanen, Arja Rosing och Ossi Suortti. Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Hannu Linna (ordf.), Frans Liski och Kyösti Salo. Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst & Young Oy och som huvudansvarig revisor CGR Kristian Berg.
Marjatta Kiviranta, Raija Koivisto, Marianne Munkki, Ari Mäkelä, Mauri Ollila och Salla Rundgren samt Ivanka Capova fr.o.m. 27.11.2013. I förvaltningsrådets möten deltog därtill i egenskap av personalens representanter fyra förtroendepersoner. Förvaltningsrådet valde Viveca Bäck, Niilo Hamari, Jarmo Wahlström och Juha Häkkinen till medlemmar i granskningsutskottet. Juha Häkkinen fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka att uppsatta mål uppnås inom Vasa Elektriska Ab samt att bolagets grundläggande verksamhet sköts. Därtill framlägger utskottet varje år ett förslag till förvaltningsrådet om utnämning av styrelse och fastställande av arvoden för styrelsens medlemmar. Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse, valda av förvaltningsrådet 14.3.2013,
11
Samhällsansvar och personal ningen är att öka och bevara kundernas, personalens, myndigheternas och ägarnas förtroende. Lönsamheten inom koncernen baserar sig på förmånlig energi och på en operativt sett utmärkt verksamhet.
Samhällsansvar Inom koncernen Vasa Elektriska betyder samhällsansvar att varje koncernbolag tar sitt ansvar gent emot intressegrupperna, både ekonomiskt och socialt. De gemensamma värdena enligt koncernens strategi, dvs. öppenhet, kunnande och förtroende, styr samhällsansvarsarbetet. Till ansvaret hör att ombesörja alla kunders energibehov genom att satsa på leveranssäkerhet och ett förmånligt ener gipris samt genom att producera ett ekonomiskt mervärde för ägarna och främja välmåendet inom verksamhetsområdet. Koncernen känner ansvar för miljön och utvecklar verksamheten i en ännu miljövänligare riktning. Koncernen deltar i utvecklingen och framtagningen av miljömässigt hållbarare energiproduktionsalternativ. Principen inom koncernen är att iaktta god bolagsstyrning och eftersträva en öppen växelverkan och transparens i verksamheten. Huvudmålsätt-
Personal Personalens arbetshälsa och motivation uppmärksammas och främjas. Koncernens personal har förbundit sig att följa arbetarskyddslagstiftningen och koncernen förutsätter detta även av sina underleverantörer. Bolaget strävar efter att rationalisera och effektivisera arbetet samt att göra arbetet meningsfullare genom att erbjuda påverkningsmöjligheter, flexibilitet och utbildning. Syftet är att utveckla en balanserad arbetsgemenskap genom att låta personalen delta i beslutsfattandet och genom att ingå lokala avtal. I slutet av år 2013 utförde bolaget en enkät om arbetsgemenskapen. Resultatet av undersökningen
12
analyseras i början av 2014 och därefter vidtas de åtgärder som anses behövliga för att förbättra trivseln på arbetsplatsen. I slutet av året var antalet anställda på koncernnivå 183, medan det genomsnittliga antalet var 187. Personalens medelålder sjönk med 14 månader och var 43 år 7 månader (44 år 9 mån.) i slutet av året.
Personal 31.12.2013 Personalen 2013 i genomsnitt Medelålder Utbildning i genomsnitt/person/år Sjukdagar i genomsnitt/person/år Övertid i genomsnitt/person/år
Vasa Elektriska Ab 91 (91) 90 (85) 43 år 11 mån. 1,9 dagar 5,7 dagar 15 h
13
Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab Totalt 29 (31) 63 (65) 183 (187) 32 (29) 65 (66) 187 (179) 43 år 43 år 11mån. 43 år 7 mån. 1 dag 5 dagar 2,8 dagar 3,4 dagar 11,5 dagar 7,5 dagar 38 h 85 h 42 h
Koncerntjänster Positiv feedback från kunderna En av Finsk Energiindustri rf beställd branschgemensam kundbelåtenhetsenkät som genomfördes i slutet av år 2013 visade att kundbelåtenheten inom koncernen Vasa Elektriskas alla affärsverksamheter är på en god eller utmärkt nivå. Vasa Elektriska deltog i fyra av undersökningens klasser: elförsäljning, elöverföring, fjärrvärme och helhetsleverans. Kunderna gav elförsäljningen och elöverföringen det allmänna vitsordet utmärkt, fjärrvärmen fick vitsordet synnerligen bra och i klassen helhetsleveranser gav kunderna vitsordet bra. Särskilt nöjda var kunderna bl.a. med personalens servicevilja, hur överenskomna ärenden sköts, den tillförlitliga informationen och bolagets image. Kunderna ansåg att fjärrvärmeaffärsverksamheten, som nu deltog för första gången, är betydligt bättre än genomsnittet i branschen vad beträffar konkurrenskraftiga priser, pris- kvalitetsförhållande samt flexibel profil. Enligt kunderna är rapportering av energiförbrukning det viktigaste utvecklingsprojektet. Upphörandet av den nationella direktdebiteringen ökar användandet av elektroniska tjänster Slopandet av den nationella direktdebiteringen i januari 2014 innebar en extra brådskande höst för faktureringen. Över 20 000 direktdebiteringar
måste ändras till direktbetalningar och e-fakturor. Faktureringen måste även upphäva möjligheten för företagskunder att använda direktdebitering som betalningssätt. Efter omvandlingen får 10 procent av koncernens personkunder sina fakturor som direktbetalning och 24 procent som e-fakturor. Av företagskunderna har 43 procent redan övergått till att ta emot nätfakturor. Av koncernens inköpsfakturor mottas över 70 procent i elektroniskt format. Kunddatasystemet anpassas till fjärravläsningens krav I augusti 2011 inleddes det omfattande arbetet med byggandet av IT-system för framtida kundgränssnitt. I början av 2013 undertecknade bolaget tillsammans med tre andra energibolag ett avtal om uppdatering av kunddatasystemet med systemleverantören Empower Oy. År 2013 hade bolaget ett tätt samarbete med de andra energibolagen och projektet framskred enligt planerna. Vad gäller hanteringen av fakturering och fordringar har bolaget som målsättning att under första delen av 2015 ta i bruk nya uppdaterade system som är anpassade till fjärravläsningens behov. Avgiftsfri meddelandetjänst vid störningar Vasa Elnät Ab erbjuder sina kunder en ny meddelandetjänst vid störningar. Kunden kan vid behov
beställa ett avgiftsfritt textmeddelande om elavbrott till sin mobil. Tjänsten kan omfatta flere olika elförbrukningsplatser, såsom hemmet, sommarstugan eller företaget. Ett meddelande om det planerade avbrottet sänds senast tre dagar på förhand. Vid oväntade avbrott sänds ett meddelande så fort avbrottet har upptäckts och ett kvitteringsmeddelande när felet har reparerats och elen återställts. Vid avbrott nattetid (kl. 23−07) sänds inga meddelanden, inte heller vid avbrott som varar under fem minuter. Hiirikosken Energia Oy fusionerades med koncernen Vasa Elektriska I början av 2013 övergick äganderätten av Hiiri kosken Energia Oy:s hela aktiestock till Vasa Elektriska Ab. Den 31 maj 2013 fusionerades Hiiri kosken Energia med moderbolaget Vasa Elektriska Ab och samtidigt överfördes nätverksamheten som affärsverksamhetsöverföring till dotterbolaget Vasa Elnät Ab. Från och med 1.6 övergick Hiirikosken Energias sex arbetstagare i koncernen Vasa Elektriskas tjänst som gamla arbetstagare. En arbets tagare flyttade till moderbolaget, två till Vasa Elnät och tre till RAVERA. Frivillig pensionslösning I november 2012 beslöt koncernens styrelse att erbjuda ett frivilligt pensionspaket åt 24 personer.
Tio personer inom moderbolaget Vasa Elektriska, fyra personer inom Vasa Elnät och sex personer inom RAVERA tog emot det frivilliga pensionsarrangemanget som trädde i kraft 1.6.2013. Arja Rosing ekonomidirektör
Elhandel
Under året utdelades fyra nummer av kundtidningen Nette till alla kunder. År 2013 påbörjades arbetet med att förnya bolagets webbplats och grafiska profil. Ett leveransavtal ingicks med nuvarande systemleverantör om att etappvis förnya kundbetjäningssystemet.
Elpriset på börsen steg måttligt jämfört med året innan År 2013 sjönk elförbrukningen i Finland med 1,5 procent. Elförbrukningen inom industrin ökade med en procent, medan den övriga förbrukningen på grund av det onormalt varma vädret minskade med 3,5 procent. Den låga prisnivån på utsläppsrätter och den svaga efterfrågan på el till följd av den ekonomiska situationen fick elpriset på börsen att sjunka. Elektricitetens medelpris på börsen inom Finlands prisområde steg med 12 procent från år 2012 och utgjorde 41,16 euro/megawattimme. Det månatliga medelpriset på börselen inom Finlands prisområde var som dyrast 47,76 €/MWh i september och som billigast 35,65 €/MWh i december. På årsnivå var Finlands områdespris 3,06 €/MWh dyrare än systempriset.
Ytterligare vattenkraft köptes från Sverige År 2013 utgjorde elanskaffningen 1 806 gigawatttimmar. Mängden låg på samma nivå som föregående år, trots att produktionsandelarna ökade märkbart under året. Hiirikosken Energia fusionerades med Vasa Elektriska i slutet av maj, varvid kunderna och pro-
Antalet kunder minskade till följd av det hårda konkurrensläget Vid årets slut såldes el till 105 181 elförbrukningsplatser. Den totala elförsäljningen var på samma nivå som året innan. I december var vädret synnerligen varmt, vilket innebar att försäljningsvolymen sjönk med 25 procent jämfört med i december 2012.
16
Centrala nyckeltal för affärsverksamheten
duktionsandelarna överfördes till Vasa Elektriska. Även vattenkraftverket i Hiirikoski övergick till Vasa Elektriska i samband med fusioneringen. Den utvidgade anläggningen körde igång i augusti, nu med en fördubblad effekt på 800 kWh. På sommaren deltog Vasa Elektriska via EPV Energi i köpet av vattenkraft från Sverige. Kraftverken finns invid Indalsälven i mellersta Sverige. Vasa Elektriskas effektandel är 21 MW och under ett normalt vattenår erhåller bolaget på grund av sitt delägarskap 114 GWh el från kraftverken. Vasa Elektriskas och Westenergys gemensamma avfallsförbränningsanläggning fungerade utmärkt under sitt första verksamhetsår. Installations- och automationsarbetena i Olkiluotos tredje enhet (OL3) fortsatte att framskrida långsamt. Det finns inga exakta uppgifter om när projektet färdigställs.
Omsättning 1000 € Förändring av omsättning, % Försäljningsvolym (GWh) Rörelsevinst 1000 € Antal anställda i genomsnitt
2013 2012 85 936 87 531 -2 3 1 806 1 804 13 172 13 042 16 11
Resultatet närapå detsamma som föregående år, trots att omständigheterna var olika År 2013 var elhandelns omsättning 85,9 milj. euro och rörelsevinsten 13,2 milj. euro. Resultatet var på samma nivå som året innan och överskred det budgeterade resultatet. Riskhanteringen baserar sig på en av styrelsen godkänd riskpolitik och på en regelbunden rapportering till styrelsen. Olli Arola direktör för elhandelsenheten
Vasa Elektriska Ab:s kraftverksandelar 31.12.2013 Vasa Elektriska Ab Rajakiiri Oy
Tornion Voima Oy
60,2 %
100 %
42,6 % EPV Energi Ab
58,5 %
100 %
Voimapiha Oy
EPV Regionalnät Ab
7,1 %
6,6 % Industrins Kraft Abp
33,3 %
50 % Rapid Power Oy
Pohjolan Voima Oy 50 %
PVO-Huippuvoima Oy
100 %
50 %
17
Vaskiluodon Voima Oy
Fjärrvärme Centrala nyckeltal för affärsverksamheten Omsättning 1000 € Förändring av omsättning, % Försäljningsvolym (GWh) Rörelsevinst 1000 € Antal anställda i genomsnitt
År 2013 var medelpriset på fjärrvärme 59,8 euro/megawattimme (inkl. moms) mot 56,5 €/MWh föregående år. I början av verksamhetsåret höjdes både fjärrvärmens grund- och energiavgift en aning.
2013 2012 30 791 31 846 -3,3 10,2 633 691 7 738 3 903 35 35
Nästan hälften av årets fjärrvärmeanskaffning utgjordes av utsläppsfria (CO2-fria) bränslen
Försäljningen av fjärrvärme minskade till följd av det varma vädret i slutet av året År 2013 var vädret överlag ytterst varmt. I synnerhet det exceptionellt varma vädret i slutet av året ledde till att försäljningen av fjärrvärme min skade med ungefär 6 procent jämfört med det budgeterade och till och med 9 procent jämfört med föregående år. År 2013 uppgick den totala försäljningen till 633 gigawattimmar (GWh), varav 309 GWh såldes till bostadshus, 300 GWh till industrin och offentliga byggnader samt 24 GWh till Smedsby Värmeservice Ab i Korsholm.
Under verksamhetsåret uppgick fjärrvärmeanskaffningen till totalt 694 GWh. Med samproduktion producerades 406 GWh fjärrvärme med kol och biobränslen i Vasklot 2 och vid Westenergys avfallsförbränningsanläggning 275 GWh med samhällsavfall som inte duger till återvinning. Samproduktionen motsvarade totalt över 98 procent av den totala anskaffningen. Den egna reserv- och topproduktionen (olja) var ytterst liten och utgjorde sammanlagt cirka 12 GWh eller under 2 procent av anskaffningen. Därtill erhölls omkring 1 GWh, dvs. närapå 0,2 procent av fjärrvärmens årsanskaffning, från förbränningen av deponigas. Totalmängden utsläppsfria bränslen (CO2-fria) utgjorde sammanlagt 47 procent av fjärrvärmeanskaffningen. Anskaffningens högsta timmedeleffekt uppnåddes på förmiddagen 17.1.2013, då den totala effekten som matades i fjärrvärmenätet var 226 megawatt.
18
Under verksamhetsåret uppgick nätverks- och mätningsförlusterna till 61,2 GWh, dvs. 8,8 procent av den energi som matades i nätet. Antalet kunder ökade till över tre tusen Till fjärrvärmen anslöt sig under året 109 nya kunder, varav 79 var egnahemshus. Antalet anslutningskunder fortsatte att öka jämfört med åren innan. Det totala antalet fjärrvärmekunder var 3 050 vid årets slut. Totalt utbyggdes nätet med 6 773 meter och 187 meter av det gamla nätet demonterades. Under året förnyades även 89 meter skadade ledningar i nätet och 8 lokala läckor reparerades. Fjärrvärme nätets totala längd var 228 kilometer vid årets slut. Ossi Suortti direktör för fjärrvärmeenheten
19
Vasa Elnät Ab Centrala nyckeltal för affärsverksamheten
rades med bolaget i slutet av maj och samtidigt överfördes nätaffärsverksamheten vidare till Vasa Elnät Ab. Till följd av sammanslagningen ökade antalet elöverföringskunder med 3 100 st., antalet elanslutningar med 2 700 st., den överförda energimängden med 46 gigawattimmar (GWh) och nätets längd med 530 kilometer. Hiirikosken Energias arbetstagare fortsätter som gamla arbetstagare inom koncernen Vasa Elektriska. Elförbrukningen sjönk på grund av det milda vädret i slutet av året samt den avtagande förbrukningen inom industrin. Den totala elförbrukningen inom bolagets verksamhetsområde utgjorde totalt 990 GWh (1 020 GWh), vilket är tre procent mindre än året innan. På årsnivå utgör minskningen fem procent, Lillkyro inte medräknat. Under året byggdes 355 st. nya anslutningar till elnätet och i slutet av året uppgick antalet kunder till totalt 67 851 st. Leveranssäkerheten i elnätet var tillfredsställande trots stormarna Eino och Seija i slutet av året. Den energivägda genomsnittliga avbrottstiden för kunderna uppgick till 65 minuter, medan det fem års glidande medelvärdet är 52 minuter. De
2013 2012 Omsättning 1 000 € 28 507 27 494 Förändring av omsättning, % 3,7 11,2 Försäljningsvolym (GWh) 953 979 Rörelsevinst 1 000 € 6 554 7 433 Avkastning på investerat kapital, % 10 12 Antal anställda i genomsnitt 32 29 Vasa Elnät ansvarar för överföring och distribution av elektricitet samt därtill hörande tjänster till invånare och företag i Vasa, Korsholm, Laihela, Malax, Korsnäs, Vörå och norra delen av Närpes. Bolaget ägs till hundra procent av Vasa Elektriska Ab och är ett differentierat dotterbolag som bedriver elnäts affärsverksamhet. Antalet kunder ökade och nätområdet växte på grund av kommunsammanslagningen Hiirikosken Energia Oy, som i början av verksamhetsåret övergick i Vasa Elektriskas ägo, fusione-
20
bakomliggande orsakerna till den höga leveranssäkerheten är beredskapen för reparationer av skador förorsakade av stormar samt en i genomsnitt högre kablingsgrad, i mellanspänningsnätet 24 procent och i lågspänningsnätet 60 procent. Informationen om störningar utvecklades bl.a. genom utskick av störningsmeddelanden via SMS.
företagsvisa utvecklings- och beredskapsplaner för nätet, gränsvärden för längden på avbrott, nya bestämmelser gällande differentiering av nätaffärs verksamhet, tillvägagångssätt för definiering av stamnätets omfattning samt ändringar i definieringen av elnätstillstånd.
Ansvar för utveckling av elnätet
Tack vare den goda kostnadsutvecklingen förblev överföringspriserna oförändrade under verksamhetsåret. Året var det andra i den tredje övervakningsperioden (2012-2015) av övervakningen av en skälig prissättning av elnätsverksamheten. För att förbättra energieffektiviteten minskades nätförlusterna med riktade nätinvesteringar och genom kundrådgivning angående energieffektivitet. Bolaget har anslutit sig till ett frivilligt Energieffektivitetsavtal inom branschen.
Elstationen i Petalax sanerades tidigare än planerat eftersom inlösningstillståndet för kraftlinjen Gerby− Alskat blev fördröjt. Den förnyade elstationen togs i bruk i slutet av året. Tack vare saneringen förbättrades elstationens säkerhet och elöverföringens tillförlitlighet i Petalax. För andra saneringsinvesteringar i distributionsnätet utnyttjades uppgifter från konditionsgranskningar och avbrottsstatistik. Utvidgningsinvesteringarna i nätet omfattade i huvudsak byggandet av nya kundanslutningar och nya planeområden. Totalt 8,9 (9,2) miljoner euro användes för nätinvesteringar. Alla kunder har haft fjärravlästa elmätare i fyra år. I fjol utvecklades timmätningsuppgifternas tillförlitlighet och kvalitet genom automatisering. I början av september trädde en ny elmarknadslag i kraft. Den nya lagen medförde bl.a.
21
Kostnads- och energieffektivitet
Juha Rintamäki verkställande direktör
Oy RAVERA Ab och bygga ut kabelnätet och därmed förbättra tillförlitligheten i eldistributionen. På grund av den stora mängden KVR-arbeten måste tidpunkten för byggandet flyttas till hösten. Stormarna som belastade elnätet krävde insatser under flera veckor på senhösten.
Oy RAVERA Ab har specialiserat sig på byggnad och underhåll av elnät samt på väg- och gatubelysning. RAVERA är dotterbolag till Vasa Elektriska Ab. År 2013 sjönk omsättningen till 10,0 (12,2) milj. euro. Genom lyckade anpassningar av kostnaderna kunde bolagets rörelsevinst hållas på samma nivå som 2012 då den utgjorde 0,36 (0,36) milj. euro. Omsättningen för koncernens interna nätbyggnad ökade en aning i och med att bolaget lyckades vinna total- dvs. KVR-entreprenader utanför sina avtalsområden. Omsättningen för koncernens externa nätbyggnad sjönk avsevärt till följd av minskade beställningsvolymer inom två avtalsområden. RAVERA ingick sitt första betydande avtal med Anvia gällande teleentreprenad för byggandet av ett fibernät i Orrnäs. Hiirikosken Energia fusionerades med koncernen fr.o.m. den 31 maj. I samband med fusionen övergick fyra montörer som s.k. gamla arbetstagare i RAVERAs tjänst. Bolaget övertog även utrustning i anslutning till nätbyggnad. I anslutning till fusionen erbjöds ett pensionspaket till sex personer som en del av koncernens pensionspaket. RAVERAs styrelse valde vid sitt möte 29.4.2013 Aimo Latvala till ny verkställande direktör i stället för Mika Kuusisto som gått vidare till nya utmaningar utanför bolaget. Aimo Latvala tillträdde tjänsten 1.6.2013. Verksamheten i anslutning till planeringen av elnätet ökade betydligt i och med att allt fler nätkunder övergick till KVR-byggande. I slutet av året genomfördes en organisationsförändring på kontoret i Vasa. Omorganiseringen innebär att nuvarande tillvägagångssätt och kundbehov kan tillgodoses på ett bättre sätt.
Belysningsverksamheten Omsättningen och resultatet för belysningsverksamheten blev betydligt sämre än målsättningen eftersom bolaget förlorade underhållsavtalet med Vasa stad. I samband med omorganiseringen i slutet av året sammanslogs belysningsverksamheten till en del av organisationen för projekt och små arbeten. Utveckling av verksamheten Under året utvecklades underleverantörsnätet för terrängplaneringen, som i sin tur förbättrar RAVERAs förmåga att genomföra KVR-entreprenader. Utvecklingen av ett rapporteringssystem för arbetshandledning för att effektivisera projektuppföljningen och prognostiseringen av intäktsföringen av projekt fortsatte. Utnyttjandet av nya IT-baserade lösningar i projektledningen inom teleentreprenad resulterade i en förbättrad projektledning och ökad kundbelåtenhet. Utvecklingen av arbetarskyddet fortsatte. Bolaget genomförde även kampanjer i anslutning till arbetarskydd med betoning på användning av personlig skyddsutrustning. Företagets interna auditeringar av arbetsplatsen utfördes regelbundet. Väsentliga händelser efter räkenskapsperioden Efter en offerttävling på hösten valdes Oy RAVERA Ab i en offentlig upphandling gällande Vasa Elnäts s.k. norra område (Korsholm och Vörå) till entreprenör för de tre kommande åren (2014–2016).
Nätbyggnadsverksamheten Nätbyggnadens totala omsättning sjönk med 13,5 procent jämfört med föregående år. Resultatnivån blev en aning lägre än väntat. Prioriteringarna inom nätbyggnadsverksamheten var att planera
Aimo Latvala verkställande direktör
22
Centrala nyckeltal för affärsverksamheten Omsättning 1000 € Förändring av omsättning, % Rörelsevinst 1000 € Avkastning på investerad kapital, % Antal anställda i genomsnitt
23
2013 2012 9 967 12 181 -18,2 -2,5 362 362 22 23 64 65
SK
SK
A
STRATEGI
R RE TO AK SF
GI
PRISSÄ TTNIN G DS A N T S I N KO K T Ö PSSTR TIVITE UKTUR EFFEK R I S KHAN MHET TERIN G LÖNSA E L E T K X T RONIS TILLVÄ KA TJÄ NSTER
G ÅN
ST RA TE
G AM FR
PR IO RI TE
A
Förmånlig och pålitlig energi för 150.000 kunder.
RI NG A
R
I TI KR
FRAMTIDSVISION
Vasa Elektriska är en prismässigt förmånlig och pålitlig energikoncern som skapar välfärd inom sitt område genom att säkerställa energitillförseln och tillhandahålla ett fungerande el- och fjärrvärmenät.
VÄRDEN Transparens, yrkeskunnande och förtroende
Koncernen Vasa Elektriskas strategi i korthet Koncernen Vasa Elektriskas strategi baserar sig på kostnadseffektivitet, lönsamhet och tillväxt inom koncernens kärnverksamheter, dvs. affärsverksamhet inom elhandel, elöver föring och fjärrvärme. Kärnaffärsverksamheterna stöds av effektiva koncerntjänster och affärsverksamhet inom nätentreprenad. Målsättningen för alla funktioner är att skapa kundmervärde genom operativ spetskompetens. Bakom koncernens framgång ligger en fungerande arbetsgemenskap, rätt dimensionerade resurser, samarbete med intressegrupperna samt ett begränsat urval tjänster och produkter samt okomplicerade processer. I enlighet med strategin sker elenergianskaffningen huvudsakligen
via EPV Energi Ab. Fjärrvärme produceras i form av samproduktion av el och värme i Vaskiluodon Voima Oy:s och Westenergy Ab:s produktionsanläggningar. Tyngdpunkterna i energianskaffningen är en tillförlitlig och effektiv användning av nuvarande produktionskapacitet och satsning på samproduktion av el och värme samt koldioxidfri produktion, såsom vatten-, vind- och kärnkraft. Investeringar kan även göras i vatten- och vindkraft i området som omfattas av det nordiska stamnätet. I strategin ingår också ägande i 110 kV:s regionnätet i Österbotten via ett intresseföretag. Koncernen Vasa Elektriska har som mål att upprätthålla och utveckla ett pålitligt och fungerande
24
el- och fjärrvärmenät för näringslivet och invånarna inom sitt verksamhetsområde. Målsättningen beträffande fjärrvärmen är att bevara fjärrvärmens ställning som den mest uppskattade uppvärmningsformen i Vasa och uppnå en situation där utsläppsfri fjärrvärmeproduktion är större än i andra stora städer. Operativ spetskompetens är den strategiska princip som styr verksamheten. Med detta avses rätlinjiga, effektiva verksamhetsprocesser som för kunderna innebär smidiga kontakter och förmånlig energi.
ut l s k Bo
25
Bokslut Koncernen Vasa Elektriska 1.1- 31.12. 1.1-31.12. 2013 2012
RESULTATRÄKNING OMSÄTTNING "Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Övriga rörelseintäkter Andel av intressebolagens resultat Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 1.1- 31.12. 1.1-31.12. 2013 2012
149 282 -133 743 2 535
149 757 -619 650 892
116 383
118 972
2 527
2 281
-97 883 -8 892 -9 983 -6 600 29 069
-103 599 -8 222 -8 368 -5 862 24 628
-86 438 -5 112 -2 681 -4 822 19 857
-94 114 -4 738 -1 727 -4 578 16 095
-816
-621
1 513
19 236
17 608
Finansiella intäkter och kostnader Andel av intressebolagens resultat VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
28 254
-790 6 237 30 075
Extraordinära poster VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
28 254
30 075
2 500 21 736
2 490 20 098
Bokslutsdispositioner Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
-3 802 24 452
-5 709 24 366
-3 128 -4 441 14 167
-4 198 -3 354 12 546
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
26
Bokslut Koncernen Vasa Elektriska BALANSRÄKNING
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Koncerngoodwill Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA
726 1 441 122 398 153 825 278 389
558 737 107 397 120 572 229 263
1 337
214
52 153 142 968 196 458
41 362 110 997 152 573
RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Latenta skattefordringar Kortfristiga fordringar Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA
3 836 527 1 008 29 846 960 36 178 314 567
4 546 54 1 101 33 924 1 694 41 319 270 582
3 403 487
4 231 1
23 710 957 28 557 225 015
27 766 1 682 33 679 186 252
1 589 119 996 24 452 146 037
1 589 106 635 24 366 132 591
1 589 59 604 14 167 75 361
1 589 58 064 12 546 72 199
15 620
12 451
52 529 45 367 19 254 16 884 134 034 225 015
27 677 38 789 12 865 22 271 101 602 186 252
AKTIVA
PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL Ackumulerade bokslutsdispositioner FRÄMMANDE KAPITAL Latenta skatteskulder Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
12 383 52 529 67 328 11 445 24 845 168 530 314 567
27
13 515 27 677 57 495 8 679 30 624 137 991 270 582
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Bokslut Koncernen Vasa Elektriska FINANSIERINGSANALYS
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
24 452
24 366
14 167
12 546
2 681
1 727
-1 513 3 354 1 708 17 822
Affärsverksamhetens kassaflöde RÄKENSKAPSPERIODENS VINST Korrektivposter: Avskrivningar och nedskrivningar Försäljningsvinster (-) och -förluster (+) från bestående aktiva Andel av intressebolagens resultat Finansiella intäkter och kostnader Inkomstskatt Övriga korrigeringar Kassaflöde före förändring av rörelsekapital
9 983 -38 -2 535 816 3 802
8 368 -68 -7 128 790 5 709
36 479
32 036
621 4 441 628 22 537
Förändring av rörelsekapital: Omsättningstillgångar, ökning (-) eller minskning (+) Kortfristiga räntefria affärsfordringar, ökning (-) eller minskning (+) Kortfristiga räntefria skulder, ökning (+) eller minskning (-) Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter
776 4 774 -7 172 34 858
-20 -5 605 7 708 34 119
828 5 015 -6 401 21 979
-650 -4 568 7 327 19 932
Betalda räntor från rörelseverksamheten Erhållna dividender från affärsverksamheten Erhållna ränteintäkter från affärsverksamheten Övriga finansieringsrater från affärsverksamheten Betalda direkta skatter Kassaflöde före extraordinära poster Affärsverksamhetens kassaflöde
-1 349 446 121 -91 -4 694 29 291 29 291
-905 20 98
-1 350 645 110 -91 -4 114 17 179 17 179
-927 2 220 220
-4 858 28 474 28 474
-3 736 17 708 17 708
Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar Köpta aktier i dotterbolag Köpta aktier i ägarintresseföretag Investeringar i andra placeringar Beviljade lån Återbetalning av lånefordringar Investeringarnas kassaflöde
-18 535 39 -4 462 -5 690 -17 518
-15 792 111 -10 702 -429
-46 166
-26 812
12 445 -9 966
8 679 -6 058
1 929 34 312 -11 572 -11 006
1 505 21 500 -19 797 -11 669
16 141
-10 161 1 -5 182 -5 690 -17 477 -67 67 -38 508
-7 147
-10 702 -429 5 462 -12 816
Finansieringens kassaflöde Upptagna kortfristiga lån Amortering av kortfristiga lån Förändring av koncernkontofordringar /-skulder Anslutningsavgifter, ökning Upptagna långfristiga lån Amortering av långfristiga lån Betalda dividender Erhållna och betalda koncernbidrag Finansieringens kassaflöde
12 679 -12 218 4 185 342 21 500 -19 797 -11 669
-5 839
12 445 -9 930 3 624 626 33 612 -11 572 -11 006 2 490 20 288
-734
-4 177
-1 041
-85
Likvida medel i början av räkenskapsperioden Likvida medel som erhållits via fusion
1 694
5 871
1 682 315
1 767
Likvida medel i slutet av räkenskapsperioden
960
1 694
957
1 682
Förändring av likvida medel
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
28
-4 976
Noter till bokslutet Koncernen Vasa Elektriska hör till koncernen Vasa stad. Avskrifter av Vasa stads koncernbokslut fås från Vasa stad, Vasaesplanaden 10, 65100 VASA.
Koncernbokslutets omfattning och beräkningsprinciper I koncernbokslutet har som dotterbolag upptagits alla de bolag, vari moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50 % av det röstetal som aktierna berättigar till. Det interna aktieinnehavet har eliminerats i enlighet med förvärvsmetoden. Elimineringen av koncernens eget kapital har genomförts i den uppifrån nedåtgående ordning som balansschemat förutsätter. Ägarintresseföretagen EPV Energi Ab och Smedsby Värmeservice Ab har tagits med i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Vid fastställandet av avskrivningstiden för koncerngoodwill har den långvariga karaktären hos investeringarna i energiproduktions- och överföringsverksamhet beaktats. Koncerninterna affärstransaktioner, vinstutdelning samt interna fordringar och skulder har eliminerats. Den latenta skatteskulden för de tillfälliga skillnaderna mellan beskattning och bokslut har beräknats genom att tillämpa den skattesats som vid bokslutet fastställts för de följande åren. HIIRIKOSKEN ENERGIA OY I början av året blev Hiirikosken Energia en del av koncernen Vasa Elektriska i och med att Vasa Elektriska Ab köpte Hiirikosken Energias hela aktiestock. Dotterbolaget fusionerades med moderbolaget 31.5.2013 och samtidigt överfördes nätaffärsverksamheten som affärsverksamhetsöverföring till Vasa Elnät Ab. Fusionsförlusten om 2,2 M€ fördelades mellan kraftverket och distributionsnätet i förhållande till bokföringsvärdena, varvid hälften av förlusten togs upp i moderbolagets redovisning och hälften överfördes till Vasa Elnät Ab. Fusionsförlusten avskrivs inom 4 år och 7 månader, dvs. under samma tid som koncernaffärsvärdet om 1,3 M€ som uppstod vid köpet av Hiirikosken Energias aktier. Transaktioner med närstående parter I sin normala affärsverksamhet tillsammans med närstående parter agerar Vasa Elektriska Ab på kommersiella grunder, vilka motsvarar de villkor som iakttas vid verksamhet med tredje parter. Ett undantag är intressebolaget EPV Energi Ab, som behandlas nedan i denna not. VASA STAD OCH KONCERNEN VASA STADS BOLAG Alla affärstransaktioner mellan Vasa Elektriska Ab och Vasa stad samt bolag som hör till koncernen Vasa stad sker på marknadsmässiga villkor. INTRESSEFÖRETAG Vasa Elektriska Ab äger andelar i EPV Energi Ab, som i sin tur äger produktionsandelar i olika produktionsbolag.
Enligt aktieägaravtalen har varje ägare rätt till el i proportion till sitt aktieägarskap eller på basis av andra avtal. Varje ägare svarar för en kostnadsandel som motsvarar dess ägarandel, oberoende av produktionsmängd. EPV Energi Ab är inte ett vinstdrivande företag, eftersom EPV Energi Ab köper el till ett produktionskostnadsbaserat pris som innehåller även räntekostnader och punktskatter. Priset är i allmänhet lägre än marknadspriset.
Värdering av omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna upptas enligt fifoprincipen baserad på anskaffningsutgiften eller ett återanskaffningspris som är lägre än detta. Pensionsansvar Koncernens pensionsansvar har försäkrats i utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsavgifterna och utgifterna under bokföringsperioden baseras på beräkningar som gjorts inom pensionsförsäkringsbolagen. Pensionsavgifterna registreras som en utgift under det år de uppstår.
Derivatavtal Målet för Vasa Elektriskas riskhantering är att skydda sig mot de effekter på kassaflödet och täckningsbidraget som föranleds av osäkerheten i marknadspriset på el. Portföljförvaltningen sköts i enlighet med den riskpolitik som bolagets styrelse godkänt. Riskpolitiken förverkligas enligt principen för portföljförvaltning. Försäljningsverksamheten och produktionsverksamheten har egna portföljer och situationen och riskerna för vardera portföljen analyseras och rapporteras regelbundet. Exponeringen för marknadsprisrisker mäts, begränsas genom skyddsaffärer och rapporteras systematiskt i enlighet med de principer som anges i riskhandboken. I portföljförvaltningen iakttas alltid de riskgränser som styrelsen godkänt. Medlet för riskhanteringen består huvudsakligen av att minimera riskerna. På derivatavtal tillämpas huvudsakligen säkringskalkylering. Vid tillämpningen av säkringskalkylering bokförs derivatinstrumentens resultatpåverkan på samma gång som det skyddade objektet och det orealiserade resultatet av posterna som är föremål för säkringskalkyleringen anges i bokslutets noter. Tradingportföljens orealiserade förluster bokförs som en resultatpåverkande post.
Finansieringstillgångar Moderbolagets likvida medel på koncernkonton innehåller dotterbolagens tillgångar. Bolaget har motsvarande skulder till eller fordringar mot dotterbolagen. Övriga ansvar Behandlingsavgifterna för de CCA-impregnerade stolpar som tas ur bruk kostnadsförs i den takt som de realiseras. Särredovisat bokslut för elaffärsverksamheter Förutom elhandelns affärsverksamhet omfattar bolagets bokslut även fjärrvärmeaffärsverksamheten. Elöverföringsverksamheten bolagiserades 1.1.2006. Fördelningsgrunderna för de gemensamma utgifterna och balansposterna De utgifter och intäkter som hör till en viss affärsverksamhet är bokförda direkt på ifrågavarande verksamhet. Gemensamma utgifter är delade på affärsverksamheterna med hjälp av den interna redovisningen. Fjärrvärmen har fakturerat elhandelsaffärsverksamheten internt för avskrivningarna för VL2 således, att 14 % av nettoavskrivningarna har tillförts fjärrvärmen och 86 % elanskaffningen. Fördelningen har gjorts enligt Elektrowatt-Ekonos beräkning.
Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften minskad med avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan har beräknats lineärt i enlighet med föremålens ekonomiska användningstid. Avskrivningstider enligt plan är: Immateriella rättigheter och goodwill Koncerngoodwill Övriga utgifter med lång verkningstid Byggnader och konstruktioner Energiproduktionsanläggningar Eldistributionsnät Fjärrvärmenät Maskiner och inventarier Övriga materiella förnödenheter 29
5–10 5–20 5 4–35 25 10–20 10 –25 5–20 5–40
år år år år år år år år år Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till resultaträkningen Koncernen Vasa Elektriska 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2013 2012
Not
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2013 2012
FÖRDELNING AV OMSÄTTNING 1
OMSÄTTNING ENLIGT SEGMENT Vasa Elektriska Ab - elhandel Vasa Elektriska Ab - fjärrvärme Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft Ab Hiirikosken Energia Oy Omsättning mellan segmenten Totalt
85 936 30 791 28 507 9 967 28 2 769 -8 715 149 282
87 531 31 846 27 494 12 181 18
85 936 30 791
87 531 31 846
-9 313 149 757
-344 116 383
-405 118 972
-133
-619
148 39 556 743
152 68 430 650
307 1 2 219 2 527
293 1 988 2 281
-94 654 -643 -95 297 -2 586 -97 883
-101 857 639 -101 218 -2 381 -103 599
-85 100 -828 -85 929 -510 -86 438
-94 441 650 -93 791 -323 -94 114
112 75 187
105 74 179
70 20 90
66 19 85
Personalkostnader Löner och arvoden Erhållna ersättningar för löner Aktiverade löner Löner och arvoden
-8 767 84 1 106 -7 576
-8 254 44 1 326 -6 884
-4 186 40 65 -4 081
-3 997 20 61 -3 916
Pensionskostnader
-1 698
-1 911
-875
-672
-372 -53 808 382
-332 -63 968 573
-171 -32 48 -156
-164 -30 44 -150
-8 892
-8 222
-5 112
-4 738
-456 -81
-391 -86
-10 -547
-9 -486
-246 -10 -256
-251 -9 -260
2
FÖRÄNDRING AV LAGER AV FÄRDIGA VAROR OCH VAROR UNDER TILLVERKNING
3
ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Hyresintäkter Försäljningsvinster från anläggningstillgångar, materiella tillgångar Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter
4
5
MATERIAL OCH TJÄNSTER Inköp under räkenskapsperioden Ökning eller minskning av lager Material, förnödenheter och varor Köpta tjänster Material och tjänster
ANTAL ANSTÄLLDA I GENOMSNITT UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN (deltidsanställda proportionerade) Tjänstemän Arbetare Totalt
Övriga fasta lönebikostnader Personalens övriga frivilliga personförsäkringsavgifter Aktiverade lönebikostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader Ledningens löner, arvoden och naturaförmånder Verkställande direktörer Styrelsernas medlemmar Styrelsernas medlemmar och verkställande direktör Förvaltningsrådetets medlemmar Totalt
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
30
Noter till resultaträkningen Koncernen Vasa Elektriska 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2013 2012
Not 6
AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella tillgångar Avskrivning av immateriella rättigheter Avskrivning av goodwill Avskrivning av övriga utgifter med lång verkningstid Totalt
-212 -3 -51 -266
-210 -3 -76 -289
-96 -138 -2 -235
-68
Materiella tillgångar Avskrivning av byggnader och konstruktioner Avskrivning av energiproduktionsanläggningar Avskrivning av eldistributionsnät Avskrivning av fjärrvärmenät Avskrivning av övriga materiella tillgångar Totalt
-302 -1 005 -6 353 -1 046 -362 -9 067
-256 -411 -5 829 -905 -310 -7 711
-243 -1 000
-189 -403
-1 051 -151 -2 445
-910 -128 -1 630
Avskrivningar enligt plan
-9 333
-8 000
-2 681
-1 727
-636
-368
Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar Avskrivningar och nedskrivningar
-14 -9 983
-8 368
-2 681
-1 727
ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Frivilliga lönebikostnader Hyror Kostnader för verksamhetsutrymmen Kostnader för fordon Kostnader för adb-anläggningar och program Kostnader för övriga maskiner och inventarier Resekostnader Representationskostnader Försäljnings- och marknadsföringskostnader Kostnader för forskning och utveckling
-482 -918 -409 -502 -1 638 -126 -279 -12 -407 -55
-456 -906 -397 -515 -1 343 -144 -288 -10 -462 -46
-223 -786 -429 -88 -1 142 -41 -100 -11 -388 -47
-221 -770 -427 -106 -931 -51 -103 -9 -442 -25
-55 -21 -1 -76
-51 -14 -8 -73
-33 -14
-37 -8 -8 -54
-1 695 -1 -6 600
-1 221
-1 518 -1 -4 822
Avskrivning på koncerngoodwill och minskning av koncernreserven
7
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2013 2012
Revisionsarvoden, egentlig revision Revisionsarvoden, övriga sakkunnigtjänster Revisionsarvoden, skatterådgivning Revisionsarvoden Övriga administrativa och affärskostnader Överlåtelseförlust av anläggningstillgångar, materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader
31
-5 862
-48
-29 -97
-1 440 -4 578
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till resultaträkningen Koncernen Vasa Elektriska 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2013 2012
Not 8
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter Intäkter från andelar i företag inom samma koncern
2 200
446
20
445
20
Övriga ränte- och finansiella intäkter Från företag inom samma koncern Från övriga Övriga ränte- och finansiella intäkter
121 121
96 96
1 109 110
125 94 219
Finansiella intäkter
567
116
754
2 439
-7
Till företag inom samma koncern Till övriga Finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader
-5
-1 375 -1 382
-906 -906
-20 -1 350 -1 375
-25 -901 -926
-816
-790
-621
1 513
2 500 2 500
2 500 -10 2 490
-4 440
-3 354
-4 441
-3 354
EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Extraordinära poster
10
200
Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva Från övriga
Finansiella kostnader Nedskrivning bland rörliga aktiva finansiella papper Räntekostnader och övriga finansiella kostnader
9
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2013 2012
DIREKTA SKATTER Inkomstskatt från den egentliga verksamheten Skatter från tidigare räkenskapsperioder Förändring av latenta skatteskulder och fordringar Inkomstskatt från den egentliga verksamheten
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
-5 169 1 368 -3 802
32
-4 133 -1 -1 575 -5 709
(1000 €)
Noter till balansräkningen: KONCERNEN VASA ELEKTRISKA
Not BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 3 658 385
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2013 Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift 31.12
Totalt 5 146 429 -449 5 126
-458 449 -3
-909 3 -51
-11
-957
-4 589 469 -266 -14 -4 400
Bokföringsvärde 31.12.2013
612
4
111
726
Bokföringsvärde 31.12.2012
436
7
115
558
Koncerngoodwill 6 267 1 341 7 607
Totalt 6 267 1 341 7 607
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1 Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-5 530 -636 -6 167
-5 530 -636 -6 167
Bokföringsvärde 31.12.2013
1 441
1 441
Bokföringsvärde 31.12.2012
737
737
3 423 16 005 -11 101 8 328
183 273 35 002 -11 246 207 029
97 546 10 778
35 724 2 578
8 854
30 262 768 -97 30 932
108 324
38 302
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-3 277 6 -302 -3 573
-10 298 102 -1 005 -11 201
-34 138 138 -6 353 -40 353
-21 242 -1 046 -22 288
-6 921 66 -362 -7 216
Bokföringsvärde 31.12.2013
1 951
5 280
19 732
67 971
16 014
3 122
8 328
122 398
Bokföringsvärde 31.12.2012
1 838
3 068
19 964
63 407
14 482
1 214
3 423
107 397
MATERIELLA TILLGÅNGAR 2013 Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift 31.12
Uppskrivningar som ingår i anskaffningsutgiften Uppskrivningar 1.1 Uppskrivningar 31.12
Byggnader och konstruktioner
Fjärrvärmenät
8 135 2 249 -46 10 338
Eldistributionsnät
Energiproduktions anläggningar
KONCERNGOODWILL 2013 Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Anskaffningsutgift 31.12
Totalt
-3 222 16 -212 -14 -3 431
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
1 068
Mark- och vattenområden
13.
Övriga utgifter med lång verkningstid 1 024 44
-449 15
4 043
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Nedskrivningar Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
12.
Goodwill 464
Övriga materiella tillgångar
11.
1 838 115 -2 1 951
6 346 2 508
420 420
33
-75 877 312 -9 067 -84 632
420 420
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
(1000 €)
Noter till balansräkningen: KONCERNEN VASA ELEKTRISKA
Not
14.
Andelar i intresse företag
Övriga aktier och andelar
Anskaffningsutgift 1.1 *) Ökningar Andel i intresseföretagens resultat Minskningar Nedskrivningar Anskaffningsutgift 31.12
93 325 12 748 2 535 -5 -3 108 601
27 247 17 977
45 224
120 572 30 725 2 535 -5 -3 153 825
Bokföringsvärde 31.12.2013
108 601
45 224
153 825
Bokföringsvärde 31.12.2012
93 325
27 247
120 572
2013 100,00 % 100,00 % 100,00 %
2012 100,00 % 100,00 % 100,00 %
2013 42,56 % 0% 20,00 %
2012 40,60 % 34,62 % 20,00 %
PLACERINGAR 2013
*) innehåller kapitalandelar i intresseföretagen KONCERNFÖRETAG ägarandel % Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft Ab INTRESSEFÖRETAG ägarandel % EPV Energi Ab Oy Enerit Ab Smedsby Värmeservice Ab Vasa Elektriska Ab är Mankala-ansvarig i proportion till sin ägarandel i EPV Energi Ab.
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
34
Totalt
(1000 €)
Noter till balansräkningen: VASA ELEKTRISKA AB
Not BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar 2 539 275 1
-96 -2 423
-449 449 -138 -138
Bokföringsvärde 31.12.2013
392
945
Bokföringsvärde 31.12.2012
212
-156
-2 933 449 -235 -2 719
-2 -158
1 337
4 896 2 172 313
30 165 682 86
35 772 2 581
7 381
30 932
38 353
Totalt
1 655 28 36 -2 1 717
214
Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar
Energiproduktions anläggningar
2
Byggnader och konstruktioner
MATERIELLA TILLGÅNGAR 2013 Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Ökningar via anskaffning av dotterbolag Minskningar Anskaffningsutgift 31.12
-2 327
Totalt 3 146 1 358 1 -449 4 056
158
Mark- och vattenområden
13.
-449 1 083
2 815
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
Övriga utgifter med lång verkningstid 158
Goodwill 449 1 083
Övriga materiella tillgångar
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR 2013 Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Ökningar via anskaffning av dotterbolag Minskningar Anskaffningsutgift 31.12
Fjärrvärmenät
11.
5 635 1 073 1 013 -43 7 678
2 173 9 380 1 901 -6 027 7 426
80 295 15 916 3 349 -6 072 93 488
Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12
-2 633
-10 201
-21 250
-243 -2 876
-1 000 -11 201
-1 051 -22 301
-4 849 43 -151 -4 957
Bokföringsvärde 31.12.2013
1 717
4 505
19 732
16 052
2 721
7 426
52 153
Bokföringsvärde 31.12.2012
1 655
2 263
19 964
14 522
786
2 173
41 362
Uppskrivningar som ingår i anskaffningsutgiften Uppskrivningar 1.1 Uppskrivningar 31.12
420 420
35
-38 933 43 -2 445 -41 335
420 420
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
(1000 €)
Noter till balansräkningen: VASA ELEKTRISKA AB
Not
14.
PLACERINGAR 2013
Andelar i koncernbolag
Andelar i intresse företag
Övriga aktier och andelar
2 668 6 432
27 248 17 477 500 45 225
110 997 35 105 2 052 -5 186 142 968
Totalt
Anskaffningsutgift 1.1 Ökningar Ökningar via anskaffning av dotterbolag Minskningar Anskaffningsutgift 31.12
-5 182 3 919
81 081 11 196 1 552 -5 93 824
Bokföringsvärde 31.12.2013
3 919
93 824
45 225
142 968
Bokföringsvärde 31.12.2012
2 668
81 081
27 248
110 997
2013 100,00 % 100,00 % 100,00 %
2012 100,00 % 100,00 % 100,00 %
2013 42,56 % 0% 20,00 %
2012 40,60 % 34,62 % 20,00 %
KONCERNFÖRETAG ägarandel % Vasa Elnät Ab Oy RAVERA Ab VS Vindkraft Ab INTRESSEFÖRETAG ägarandel % EPV Energi Ab Oy Enerit Ab Smedsby Värmeservice Ab
Vasa Elektriska Ab är Mankala-ansvarig i proportion till sin ägarandel i EPV Energi Ab.
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
36
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Not 15.
16.
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
Material och förnödenheter Varor under tillverkning Bränslelager Omsättningstillgångar
376 58 3 403 3 836
124 191 4 231 4 546
3 403 3 403
4 231 4 231
Bränsle Återanskaffningspris Bokföringsvärde Differens
3 403 3 403
4 231 4 231
3 403 3 403
4 231 4 231
Fordringar hos övriga Långfristiga lånefordringar Övriga fordringar Fordringar hos övriga
526 527
1 53 54
487 487
1
Långfristiga fordringar
527
54
487
1
1 008
1 101
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
Latenta skattefordringar
37
1
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Not 17.
31.12.2013
31.12.2012
(1000 €) Vasa Elektriska Ab 31.12.2013
31.12.2012
271 2 500 2 771
298 2 500 2 798
KORTFRISTIGA FORDRINGAR Fordringar hos koncernbolag Kundfordringar Övriga fordringar Fordringar hos koncernbolag Fordringar hos ägarintresseföretag Kundfordringar från ägarintresseföretag Övriga resultatregleringar från ägarintresseföretag Kortfristiga fordringar från ägarintresseföretag Fordringar hos övriga Kundfordringar Övriga fordringar Kortfristiga resultatregleringsfordringar (från övriga) Fordringar hos koncernbolag Kortfristiga fordringar Specifikation över resultatregleringarna Övriga resultatregleringar från ägarintresseföretag Periodiserade skatter Periodiserade personalkostnader Elderivat Övriga resultatreglerade fordringar gällande försäljning (från övriga) Övriga resultatreglerade fordringar gällande utgifter (från övriga) Totalt
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
38
170 1 551 1 721
216 1 537 1 753
167 1 551 1 718
212 1 537 1 749
24 833 91 3 201 28 125
27 994
20 598
4 177 32 171
17 318 91 1 812 19 221
29 846
33 924
23 710
27 766
1 551 247 2 107 2 626 219 4 752
1 537 409 308 138 3 117 204 5 713
1 551
1 537 74 308 138 1 900 201 4 158
1 107 1 485 219 3 363
2 621 23 219
(1000 €)
Noter till balansräkningen
Not 18.
EGET KAPITAL FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL, KONCERNEN Förändring av eget kapital 2012 Eget kapital 1.1.2012 Dividendutdelning Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt 31.12.2012 Förändring av eget kapital 2013 Eget kapital 1.1.2013 Dividendutdelning Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt 31.12.2013 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL, VASA ELEKTRISKA AB Förändring av eget kapital 2012 Eget kapital 1.1.2012 Dividendutdelning Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt 31.12.2012 Förändring av eget kapital 2013 Eget kapital 1.1.2013 Dividendutdelning Räkenskapsperiodens vinst Eget kapital totalt 31.12.2013
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
1 589
118 304 -11 669 24 366 131 002
119 893 -11 669 24 366 132 591
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
1 589
131 002 -11 006 24 452 144 448
132 591 -11 006 24 452 146 037
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
1 589
69 732 -11 669 12 546 70 610
71 322 -11 669 12 546 72 199
Aktiekapital
Vinstmedel
Eget kapital
1 589
70 610 -11 006 14 167 73 771
72 199 -11 006 14 167 75 361
31.12.2013 59 604 14 167 73 771
31.12.2012 58 064 12 546 70 610
1 589
Utdelningsbart fritt eget kapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Utdelningsbart fritt eget kapital Koncernen Vasa Elektriska 31.12.2013 31.12.2012 19.
LATENTA SKATTESKULDER OCH -FORDRINGAR Från bokslutsdispositioner Från sammanställningsåtgärder Latenta skatteskulder och -fordringar
-12 383 1 008 -11 375
-13 515 1 101 -12 413
FRÄMMANDE KAPITAL LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till koncernbolag Skulder till koncernbolag, anslutningsavgifter Skulder till koncernbolag Skulder till ägarintresseföretag Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintresseföretag, räntefritt Skulder till ägarintresseföretag Skulder till övriga Skulder till kreditinstitut Anslutningsavgifter Skulder till övriga 39
Vasa Elektriska Ab 31.12.2013 31.12.2012
5 5
5 5
14 864 14 864
8 913 8 913
14 864 14 864
8 913 8 913
52 529 52 464 104 993
27 677 48 582 76 259
52 529 30 497 83 027
27 677 29 871 57 548
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Not
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
119 857
85 172
97 896
66 466
Räntebelagt: Skulder till övriga Räntebelagt totalt
52 529 52 529
27 677 27 677
52 529 52 529
27 677 27 677
Räntefritt: Skulder till koncernbolag Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt Skulder till övriga Räntefritt totalt
14 864 52 464 67 328
8 913 48 582 57 495
5 14 864 30 497 45 367
5 8 913 29 871 38 789
119 857
85 172
97 896
66 466
7 810 21 265 8 095
4 185 103 10 258 4 557
LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital (räntebelagt / räntefritt) 20.
21.
Långfristigt främmande kapital KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till koncernbolag Koncernkontoskuld till koncernbolag Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringsskulder Skulder till koncernbolag Skulder till ägarintresseföretag Kortfristiga leverantörsskulder till intressebolag Kortfristiga övriga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt Skulder till ägarintresseföretag
5 432 109 5 541
10 432 371 10 804
5 431 109 5 540
10 432 371 10 803
11 445 78 6 204 10 125 2 896 30 749
8 679 125 7 845 9 411 2 440 28 500
11 445 46 4 491 4 666 1 854 22 502
8 679 34 6 039 3 727 1 296 19 776
36 290
39 304
36 138
35 136
Räntebelagt: Skulder till koncernbolag Skulder till övriga Räntebelagt totalt
11 445 11 445
8 679 8 679
7 810 11 445 19 254
4 185 8 679 12 865
Räntefritt: Skulder till koncernbolag Skulder till intressebolag Skulder till övriga Räntefritt totalt
5 541 19 304 24 845
10 804 19 821 30 624
286 5 540 11 058 16 884
371 10 803 11 097 22 271
36 290
39 304
36 138
35 136
Skulder till övriga Kortfristiga lån från kreditinstitut Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringsskulder Skulder till övriga Kortfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital (räntebelagt / räntefritt) 22.
23.
Kortfristigt främmande kapital
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
40
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Not Specifikation av resultatregleringarna (lång- och kortfristiga) Kortfristiga resultatregleringsskulder till koncernbolag, räntefritt Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt Kortfristiga övriga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt Periodiserade personalkostnader, räntefritt Kortfristiga resultatregleringsskulder gällande investeringar, räntefritt Kortfristiga ränteskulder, räntefritt Kortfristiga skatteskulder, inkomstskatt, räntefritt Elderivat Övriga resultatregleringsskulder gällande utgifter, räntefritt Totalt 24.
31.12.2012
14 864 109 1 721 67 63 314
8 913 371 2 043 32
31.12.2013
31.12.2012
265 14 864 109 843 3 60 313
258 8 913 371 926 29
731 17 870
5 358 11 725
634 17 093
5 336 10 839
17 579 52 464 70 043
1 346 48 582 49 928
17 579 30 502 48 082
1 346 29 876 31 222
Skulder för vilka inteckningar och aktier ställts som säkerhet Skulder till kreditinstitut Totalt
46 278 46 278
30 356 30 356
46 278 46 278
30 356 30 356
Ställda fastighetsinteckningar Ställda företagsinteckningar Totalt
7 000 47 177 54 177
7 000 31 177 38 177
7 000 47 177 54 177
7 000 31 177 38 177
För egen räkning ställda säkerheter Depositioner Garantier Totalt
934 28 000 28 934
321 25 000 25 321
894 28 000 28 894
268 25 000 25 268
SKULDER SOM FÖRFALLER SENARE ÄN OM FEM ÅR Lån från kreditinstitut Anslutningsavgifter och övriga skulder Skulder som förfaller senare än om 5 år
25.
31.12.2013
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
För dotter- och andra koncernbolag ställda säkerheter Garantier Totalt
850 850
För andras räkning ställda säkerheter Garantier Totalt
8 160 8 160
8 194 8 194
8 160 8 160
8 194 8 194
55 66 122
27 47 75
55 66 122
27 47 75
28 28 57
19 19 38
ÖVRIGA ANSVAR Övriga ansvar som förfaller till betalning inom ett år Övriga ansvar som förfaller till betalning senare Övriga ansvar Totalt
13 24 000 1 077 25 090
5 14 000 1 347 15 352
13 24 000 1 077 25 090
5 14 000 1 347 15 352
Övriga egna ansvar totalt
25 268
15 464
25 212
15 426
Övriga för egen säkerhet ställda säkerheter LEASINGAVTAL Leasingavtal som förfaller till betalning inom ett år Leasingavtal som förfaller till betalning inom 1-5 år Totalt ÖVRIGA HYRESAVTAL Hyresavtal som förfaller till betalning inom ett år Hyresavtal som förfaller till betalning inom 1-5 år Totalt
41
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Noter till balansräkningen Koncernen Vasa Elektriska Not 26.
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
Det nominella värdet på ikraftvarande derivatavtal Räntederivat Ränteswapavtal Räntederivat totalt
15 900 15 900
9 471 9 471
15 900 15 900
9 471 9 471
Ränte- och valutaderivat Ränte- och valutaswapavtal Ränte- och valutaderivat totalt
21 777 21 777
26 885 26 885
21 777 21 777
26 885 26 885
Derivatavtalens bokföringsvärde totalt
37 677
36 356
37 677
36 356
-224 -224
-206 -206
-224 -224
-206 -206
-23 -23
365 365
-23 -23
365 365
-247
159
-247
159
DERIVATAVTAL
Marknadsvärdet på ikraftvarande derivatavtal Räntederivat Ränteswapavtal Räntederivat totalt Ränte- och valutaderivat Ränte- och valutaderivat Ränte- och valutaderivat totalt Derivatavtalens marknadsvärde totalt Elderivat
31.12.2013 (GWh) (1000 €) Mängd Gängse värde
Forward Köpavtal Orealiserade vinster Orealiserde förluster Köpavtal Säljavtal Orealiserade vinster Orealiserde förluster Säljavtal Elderivat sammanlagt 27.
(1000 €) Vasa Elektriska Ab
UTSLÄPPSRÄTTER Utsläppshandelsperiod 2013–2020
Beviljade kostnadsfria utsläppsrätter Allokerade på årsnivå Användning av utsläppsrätter Utsläppsmängd Överskott 1.1 Utan vederlag beviljade utsläppsrätter Utsläppsmängd Överskott 31.12
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
42
31.12.2012 (GWh) (1000 €) Mängd Gängse värde
3 082 3 082
-18 864 -18 864
2 811 2 811
-12 264 -12 264
1 072
7 213
1 067
2 170
1 072
7 213
1 067
2 170
4 154
-11 651
3 878
-10 094
31.12.2013 tn CO2
31.12.2012 tn CO2
31.12.2013 tn CO2
31.12.2012 tn CO2
67 973 13 484
16 582 16 582
67 973 13 484
16 582 16 582
31.12.2013 tn CO2
31.12.2012 tn CO2
31.12.2013 tn CO2
31.12.2012 tn CO2
3 723 13 484 -4 090 13 117
2 169 16 582 -15 028 3 723
3 723 13 484 -4 090 13 117
2 169 16 582 -15 028 3 723
Noter till balansräkningen
Not MILJÖÖVERSIKT Vasa Elektriska Ab:s utgångspunkt i miljöhänseende är att känna till de miljöeffekter verksamheten medför samt att vidta åtgärder som proportionellt kan minska dessa effekter. Vasa Elektriska Ab:s energiproduktion är den verksamhet som har största miljöpåverkan. I februari 2013 kontrollerades koldioxidutsläppen för Vasa Elektriska Ab:s produktionsanläggningar under år 2012. I mars 2013 sände bolaget till Energimarknadsverket en utredning över utsläppen samt kontrollörens utlåtande, och i april returnerade bolaget till utsläppshandelsregistret utsläppsrätterna som motsvarar utsläppen för år 2012.
Energianskaffning Största delen av den el och fjärrvärme som Vasa Elektriska Ab anskaffar härstammar från energiproducenter som bolaget är delägare i. Miljöpåverkan av Vasa Elektriska Ab:s kraftandelar har beskrivits i Industrins Kraft Abp:s och Etelä-Pohjanmaan Voima Oy:s egna miljö- och samhällsansvarsrapporter.
Elanskaffning Under verksamhetsåret uppgick den totala elanskaffningen till 1 806,3 GWh, varav 80,1 % anskaffades via kraftandelar i EPV Energi Ab. Den egna elproduktionen utgjorde 1,5 GWh. Den återstående delen av elanskaffningen bestod av vindkraftsproduktion i Korsnäs vindkraftspark och inköp på elbörsen samt av inköp från idustrin och småproducenter inom området.
Samproduktion med stenkol och biobränsle Samproduktion med olja Inköp % Samproduktion med avfall Samproduktion med gas från avstjälpningsplats Egen produktion % Särproduktion med olja
58,4 0,00 39,6 0,2 1,8
Fjärrvärmeanskaffning enligt produktionsform sammanlagt 694 GWh år 2013
Vattenförbrukningen i de egna anläggningarnas energiproduktion och i fjärrvärmedistributionen Den vattenmängd som behövs i energiproduktionen och fjärrvärmedistributionen fås från Vasa stads vattenledningsnät och renas för produktionsprocessen. Totalt förbrukades 402 m³ renat vatten i energiproduktionen och 15 476 m³ i fjärrvärmenätet. År 2009 2010 2011 2012 2013
Produktion 435 1 436 882 894 402
Nätet 10 500 13 201 19 155 20 052 15 476
Vattenförbrukningen i energiproduktionen och fjärrvärmedistributionen (m3)
Kärn 29,8%
Den egna energiproduktionens utsläpp
Stenkol 26,8%
Jämfört med året innan sjönk den egna energiproduktionens utsläpp år 2013 på grund av att den egna energiproduktionen minskade. Fjärrvärmeproduktionen i de egna anläggningarna var 74,2 % mindre än föregående år. År 2013 utgjorde Vasa Elektriska Ab:s koldioxidutsläpp totalt 4 090 ton. Svaveldioxidutsläppen utgjorde 23,6 ton, kvävedioxidutsläppen 11,5 ton beräknat i kväveoxid och partikelutsläppen 0,7 ton.
Vatten 14,0% Torv 10,5% På marknaden 12,2% Vind 1,6% Samhällsavfall 5,1% Elanskaffning enligt produktionsform sammanlagt 1 806 GWh år 2013
Fjärrvärmeanskaffning Den totala fjärrvärmeanskaffningen uppgick till 694,1 GWh, varav 98,1 % producerades genom samproduktion med el och värme. Totalt 405,5 GWh av fjärrvärmen producerades med biobränsle och kol i Vaskiluodon Voima Oy:s kraftverk. Fjärrvärmeproduktionen i Westenergy Ab:s nya avfallsförbränningsanläggning uppgick till 275,1 GWh. Totalt 1,2 GWh fjärrvärme producerades med spillvärme från avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Den egna oljebaserade fjärrvärmeproduktionen utgjorde 12,3 GWh.
43
År 2009 2010 2011 2012 2013
CO2 (1000t) 13,49 18,25 18,10 15,03 4,09
NOX (t) 35,70 47,00 47,38 39,85 11,50
SO2 (t) 77,44 104,63 105,70 87,39 23,61
Partiklar (t) 2,73 3,30 3,64 3,17 0,72
Den egna energiproduktionens utsläpp
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
1.1-31.12. 2013
Elhandel 1.1-31.12. 2012
1.1-31.12. 2013
(1000 €) Fjärrvärme 1.1-31.12. 2012
85 936
87 531
30 791
31 846
202
0
169
172
Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST
-69 264 -790 -564 -2 347 13 172
-71 513 -667 -67 -2 241 13 042
-17 402 -1 839 -1 932 -2 050 7 738
-22 898 -1 779 -1 509 -1 929 3 903
Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
-704 12 468
-296 12 746
-187 7 551
-222 3 681
Extraordinära poster VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
0 12 468
0 12 746
0 7 551
0 3 681
-1 432 -2 634 8 403
-1 997 -2 267 8 481
-1 564 -1 429 4 559
-2 230 -306 1 145
Särredovisade bokslut
RESULTATRÄKNING OMSÄTTNING Övriga rörelseintäkter
Bokslutsdispositioner Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
44
(1000 €) Fjärrvärme
Särredovisade bokslut Elhandel BALANSRÄKNING
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Placeringar BESTÅENDE AKTIVA
1 045 11 212 111 651 123 908
68 8 113 81 493 89 675
61 30 314 59 30 433
18 30 492 59 30 568
RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA
487 16 310 408 17 204 141 113
0 18 819 269 19 089 108 764
3 403 18 081 4 778 531 26 792 57 225
4 231 12 382 6 181 1 393 24 187 54 755
238 39 638 8 403 48 278
238 38 597 8 481 47 316
477 13 662 4 559 18 698
477 13 522 1 145 15 144
3 471
1 999
11 952
10 388
32 974 36 039 10 407 9 943 89 363 141 113
14 388 24 682 5 765 14 614 59 449 108 764
4 135 17 211 1 154 4 076 26 576 57 225
5 288 16 484 1 154 6 296 29 223 54 755
AKTIVA
PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL Ackumulerade bokslutsdispositioner FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntebelagt främmande kapital Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntebelagt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
45
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Dotterbolagens bokslut 1.1-31.12. 2013
Vasa Elnät Ab 1.1-31.12. 2012
OMSÄTTNING Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning Övriga rörelseintäkter
28 507
27 494
227
Material och tjänster Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST
RESULTATRÄKNING
(1000 €) Oy RAVERA Ab 1.1-31.12. 1.1-31.12. 2013 2012
232
9 967 932 130
12 181 -973 8
-10 571 -1 464 -7 279 -2 866 6 554
-9 808 -1 351 -6 764 -2 370 7 433
-5 846 -3 408 -189 -1 224 362
-5 743 -3 689 -178 -1 244 362
Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER
19 6 574
-99 7 334
1 363
-6 355
Extraordinära poster VINST EFTER EXTRAORDINÄRA POSTER
-2 500 4 074
-2 500 4 834
363
355
Bokslutsdispositioner Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS VINST
-2 277 -567 1 230
-2 408 -685 1 742
-3 -100 260
-94 261
Utdrag ur dotterbolagens reviderade bokslut.
46
(1000 €) Oy RAVERA Ab
Dotterbolagens bokslut Vasa Elnät Ab BALANSRÄKNING
31.12.2013
31.12.2012
31.12.2013
31.12.2012
1 641 75 388 77 028
1 070 70 429 71 499
6 316 322
11 337 347
15 308 3 15 311 92 340
11 637 8 11 645 83 143
1 753 40 3 047 1 4 840 5 162
568 53 2 619 4 3 245 3 592
800 1 468 1 251 8 470 1 230 13 219
800 1 468
100
100
6 729 1 742 10 738
1 337 260 1 697
1 276 261 1 637
46 292
42 711
3
22 045 10 783 32 828 92 340
18 787 10 906 29 694 83 143
3 462 3 462 5 162
AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar BESTÅENDE AKTIVA RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Överkursfond Övriga fonder Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL Ackumulerade bokslutsdispositioner FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt räntefritt främmande kapital Kortfristigt räntefritt främmande kapital FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA
47
1 956 1 956 3 592
Utdrag ur dotterbolagens reviderade bokslut.
Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 73,771 (70,610) miljoner euro, varav 14,167 (12,546) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst. Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt: – moderbolagets utdelningsbara vinstmedel – som dividend utdelas ett belopp om 230,00 euro/aktie eller totalt – i det egna kapitalet kvarlämnas
73 771 192,77 € 7 245 000,00 € 66 526 192,77 €
Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen. Vasa den 18 februari 2014
Kaj Skåtar
Miapetra Kumpula-Natri
Mauri Holma
Teija Laitinen
Hannu Linna verkställande direktör
Utdrag ur det reviderade bokslutet.
Markku Mäntymaa
48
Revisionsberättelse Till Vasa Elektriska Ab:s bolagsstämma Vi har reviderat Vasa Elektriska Ab:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1 - 31.12.2013. Bokslutet omfattar koncernens samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.
Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets förvaltningsråd och styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.
Utlåtande Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.
Övriga utlåtanden Vi har tagit del av de i noterna för särredovisade verksamheter avgivna resultat- och balansräkningarna samt til�läggsuppgifterna till dem. Enligt vår mening är dessa uppgjorda enligt elmarknadslagen och i enlighet med däri givna stadganden och bestämmelser. Vi förordar fastställandet av bokslutet. Styrelsens förslag till disposition av den vinst som balansräkningen utvisar beaktar stadgandena i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för medlemmarna i förvaltningsrådet, styrelsen samt verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden. Vasa den 3 mars 2014 Ernst & Young Oy CGR-samfund Kristian Berg, CGR
49
Förvaltningsrådets utlåtande Förvaltningsrådet har vid sitt sammanträde idag bekantat sig med Vasa Elektriska Ab:s bokslut, koncernbokslut och revisionsberättelse för år 2013. Förvaltningsrådet antecknar revisionsberättelsen till kännedom och konstaterar att bokslutet inte föranleder anmärkningar. Förvaltningsrådet föreslår att bokslutet inklusive koncernbokslutet fastställs och förenar sig med styrelsens förslag om disposition av vinstmedlen. Vasa den 13 mars 2014 För förvaltningsrådet
Juha Häkkinen
Viveca Bäck
50
4.2014/Bock’s Office
VASA ELEKTRISKA AB ADRESS
HEMORT
TELEFON
FAX
FO-NUMMER
www.vaasansahko.fi
Vasa, Kyrkoesplanaden 4
06 324 5111
06 324 5350
0209628-8
PB 26, 65101 VASA