VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland
Struktur, process och principer för validering
GY 2011
+ Vux 2012
Omvårdnadsoch omsorgskompetens
Professionell kompetens
Rehabiliterande kompetens Etisk kompetens
1
Ergonomisk kompetens
Pedagogisk kompetens
Vård- och omsorgscollege Västmanland /Regionala styrgruppen
Validering inom Vård- och omsorgscollege Västmanland - regionala styrgruppens rekommendationer En regional nätverksgrupp har arbetat fram detta material under 2009-2011. Fastställt av regionala styrgruppen 8/4 2011.
Validering - att synliggöra kompetens Validering innebär en bedömning av en individs kunskaper och kompetens, oavsett hur, var eller när de har förvärvats.
Vad är validering? I Sverige finns det sedan 2003 en formell definition av validering som regeringen bestämt. Den lyder så här: "Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats."
När kan det vara aktuellt med validering? Validering av reell kompetens kan ha olika syften och förekomma i olika sammanhang. För en individ kan syftet framförallt vara att:
Få tillträde till utbildning.
Anpassa eller förkorta en pågående utbildning. Synliggöra och erkänna kompetens inför ansökan om anställning eller för eget företagande.
Valideringens grundstruktur Valideringens grundstruktur utgörs av kartläggning och bedömning av individens reella kompetens: Kartläggning delas in i översiktlig kompetenskartläggning och fördjupad kompetenskartläggning. Bedömning delas in i kompetensbedömning för intyg och kompetensbedömning för bevis..
2
Fyra delprocesser i validering Översiktlig kompetenskartläggning
Fördjupad kompetenskartläggning
Kompetensbedömning för intyg
Kompetensbedömning för bevis/betyg
Översiktlig kompetenskartläggning Översiktlig kompetenskartläggning syftar till att synliggöra och på ett övergripande plan beskriva individens kunskaper och kompetens.
Fördjupad kompetenskartläggning Fördjupad kompetenskartläggning syftar till att mer precist identifiera och beskriva individens kompetens och genomförs med hjälp av till exempel intervju. Vård- och omsorgscollege i Västmanland anser att detta steg ska ligga till grund för beslut om fortsatt validering. Här är alltid ämneskunnig involverad i kartläggningen.
Kompetensbedömning för intyg Inom Vård- och omsorgscollege Västmanland är intyg inte aktuella. Utbildningarna utfärdar betyg.
Kompetensbedömning för bevis/betyg Kompetensbedömning för bevis/betyg syftar till att kontrollera om en individs kompetens når upp till yrkets eller kursens fastställda kompetens-/kunskapskrav. Bevis utfärdas för närvarande inte inom Vård- och omsorgscollege Västmanland. Man kan validera för betyg/delkursbetyg. Inom Vård- och omsorgscollege Västmanland gäller Skolverkets nationella kursplaner/ämnesplaner. Den praktiska delen valideras av valideringsledare på utsedda arbetsplatser. Valideringsledare är utbildade för sitt uppdrag av det lokala Vård- och omsorgscollege. Vård- och omsorgscollege Västmanland har arbetat fram ett grunddokument för baskompetens, vilket skall ligga till grund för kompetensbedömningen (se nedan s.5).
3
Validering av kurs inom Vård- och omsorgscollege - grundläggande principer – Teoretiska kunskaper prövas
+
Utbildning
Praktiska förmågor och kunskaper prövas
Verksamhet
Ansvarig för validering av teoretiska kunskaper
Ansvarig för validering av praktiskt kunnande
Verksamheten insyn i denna del av valideringen
Utbildningen insyn i denna del av valideringen
Den som har arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg kan genomgå validering av vård- och omsorgsspecifika kurser.
Utbildare testar först de teoretiska kunskaperna, för att sedan låta den studerande genomgå den praktiska delen av valideringen, vilken skall genomföras i verksamhet.
Verksamhet som validerar praktiska kunskaper inom Vård- och omsorgscollege skall ha tillgång till valideringsledare, med godkänd utbildning för att vara valideringsledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland.
Vid den praktiska delen av valideringen prövas, ur alla relevanta aspekter, det praktiska kunnandet, som skall vara baserat på teoretiska kunskaper i aktuell kurs.
Arbetslivets/verksamheternas baskompetenskrav inom Vård- och omsorgscollege Västmanland skall speglas i valideringen, både i den teoretiska och den praktiska delen.
Sammanfattande bedömning: Betyg/delkursbetyg.
4
Vård- och omsorgscollege Västmanland /Regional baskompetensgrupp November 2010
Baskompetensdefinitioner Med baskompetens avses här den önskade kompetens, som efterfrågas av arbetslivet för arbete inom vård och omsorg, efter avslutad utbildning. Behovet av denna baskompetens förväntas bli tillgodosett av den certifierade utbildning som omfattas av Vård- och omsorgscollege Västmanland, oavsett fördjupningsinriktning. Regionala styrgruppens beslut och syfte med materialet Regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege Västmanland beslutade den 19/11 2010 att rekommendera detta material som grundmaterial för fortsatta diskussioner mellan arbetsliv och utbildningsanordnare, kring baskompetens i lokala Vård- och omsorgscollege i Västmanland. Exempel på viktiga områden för dessa diskussioner är att: - skapa samsyn runt baskompetens i verksamheterna inom VO-College Västmanland. - vara underlag för fortsatta diskussioner lokalt. - vara grund för kursutbud och kursinnehåll. - vara ett stöd vid validering och lokala diskussioner om gymnasiereformen, Gy 11 och vuxenutbildningsreformen Vux 12. Regional arbetsgrupp har arbetat fram definitionerna för baskompetens I slutet av 2009 bildades en regional arbetsgrupp inom Vård- och omsorgscollege Västmanland, för att arbeta med definitioner på området baskompetens. Gruppen representerade olika verksamheter inom vård och omsorgssektorn och har arbetat med att lyfta fram önskad baskompetens för verksamheternas behov. Arbetsgruppens sammansättning: Majvor Anttila, projektledare, Köpings kommun Tuula Björkenor, utvecklare, Västmanlands Kommuner och Landsting Eva Blomberg, MAS, Fagersta kommun Marie Grufman Pellfolk, projektledare VO-College, LtV Birgitta Hedén, regional verksamhetschef, Attendo Care Monica Johansson, MAS, Sala kommun Esa Kumpula, utvecklare, Rättspsykiatrin LtV Marie Lindblom, omsorgschef, Hallstahammars kommun Susanne Olsson, Kommunal, Västerås Alba Wreder, sektionsledare Lungkliniken LtV Definitionsgrund för arbetet SKL:s skrift ”Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn” (2007), med följande utgångspunkt för definitionen av kompetens: Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter utifrån gemensamma värderingar och förhållningssätt. 5
Följande baskompetensområden har identifierats: Professionell kompetens Rehabiliterande kompetens
Etisk kompetens Ergonomisk kompetens
Pedagogisk kompetens Omvårdnadsomsorgskompetens
Professionell kompetens Ansvarstagande för sina arbetsuppgifter, professionell i sin yrkesroll och med en humanistisk människosyn kunna arbeta utifrån ett brukar- och patientperspektiv. Bidra till en god arbetsmiljö, ha förmåga att samarbeta och ingå i ett arbetslag. Kunskaper om rådande lagstiftning och arbetets organisation. Förståelse för betydelsen av att arbeta evidensbaserat. Kommunikation Medvetenhet om kommunikationens betydelse, kunskaper i svenska språket, förmåga att ta och ge instruktioner, kunskaper i dokumentation. Planering och prioritering Förmåga att planera vård och omsorg utifrån individens aktuella behov, planera för och göra prioriteringar i det dagliga arbetet.
Etisk kompetens Med ett reflekterande förhållningssätt och ett respektfullt bemötande ha förståelse för varje enskild vård- och omsorgstagares situation. Med empati och för individen anpassat förhållningssätt skapa möten som ger förutsättningar för goda, förtroendefulla relationer med vård- och omsorgstagare samt deras anhöriga.
Pedagogisk kompetens Med öppenhet och ett reflekterande förhållningssätt ha förmåga att identifiera individuella förutsättningar, vara stödjande och motiverande, samt möjliggöra för lärande. Kunskaper i reflektion och förståelse för reflektionens betydelse.
6
Rehabiliterande kompetens I sitt dagliga arbete integrera ett individanpassat hälsoperspektiv, vara motiverande, arbeta för att förbättra hälsa och förebygga ohälsa. Praktisk kunskap om och kunna tillämpa ett hälsofrämjande och rehabiliterande arbetssätt, för att stödja och bibehålla funktioner. Grundläggande kunskaper om vanligt förekommande hjälpmedel.
Ergonomisk kompetens Kunskap om och färdigheter att tillämpa ett ergonomiskt arbetssätt. Kunna använda vanligt förekommande förflyttningshjälpmedel.
Omvårdnads- omsorgskompetens Kunskaper och färdigheter att utföra grundläggande omvårdnad. Med ett salutogent synsätt och en helhetssyn på individen anpassa omvårdnad och det sociala innehållet utifrån individens aktuella behov. Färdigheter att ge stöd, service och planera insatser utifrån ett personcentrerat synsätt. Kunskap om den åldrade människan samt vanligt förekommande funktionsnedsättningar. Kunskaper om den palliativa, lindrande vården och om omhändertagandet efter dödsfall. Hälso- och sjukvårdskunskaper Grundläggande kunskaper i anatomi, känna till vanligt förekommande sjukdomar/sjukdomstillstånd. Kunna uppmärksamma, göra en bedömning och reagera vid förändringar som avviker från det normala hälsotillståndet. Förståelse för säker läkemedelshantering. Kost och nutrition Förmåga att anpassa kost och assistans vid matintag efter individens behov, kulturella aspekter, estetik och miljö. Grundläggande kunskaper om kostens betydelse vid vanliga sjukdomstillstånd, nutritionsstatus och betydelse av god munvård. Hygien Kunskaper i basal hygien samt att kunna tillämpa ett hygieniskt arbetssätt.
7
Utbildning av valideringsledare
Handledarutbildning Steg 1 och Steg 2 inom Vård- och omsorgscollege Västmanland. Valideringsledarutbildning (c:a en dag/två halvdagar), inom Vård- och omsorgscollege Västmanland.
Kursplan för utbildning av valideringsledare fastställs i juni 2011 Regionala nätverksgruppen för validering, inom Vård- och omsorgscollege Västmanland, arbetar fram ett förslag till kursplan för utbildning av valideringsledare. Förslaget baseras på handledarutbildningen på 100 gymnasiepoäng (Steg 1 plus Steg 2). Regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege Västmanland fastställer kursplanen i juni 2011. Genom att valideringsledaren har handledarutbildning Steg 1 och Steg 2 samt en valideringsledarutbildning, får valideringsenheterna en hög kompetens för både handledarskap och valideringsinsatser, i verksamheterna inom Vård- och omsorgscollege Västmanland.
8
