Kristianstad
Utfodring för växtodlare Grisfoder
Anna Ohlson, HIR-gris Hushållningssällskapet Kristianstad
Kristianstad
Grisproduktion i Sverige Suggor 205 000 st
Avel
22 smågrisar/sugga & år
Total fodermängd
Smågrisar 4 000 000 st
Suggor: 290 000 ton
Slaktgrisar 3 300 000 st Konsument: 326 miljoner kg griskött per år
Smågrisar: 160 000 ton Slaktgrisar: 790 000 ton
Kristianstad
N P K till grisar • Kväve kommer från protein, styrs i foderoptimeringen – Grisar har ett behov av protein som måste tillgodoses för att de skall producera bra – Proteinets smältbarhet varierar och man bör därför sträva efter så hög smältbarhet som möjligt för att minska kväveöverskottet
• Kalium kommer från råvarorna, styrs ej i foderoptimeringarna • Fosfor, styrs i foderoptimeringarna – Grisar har ett behov av fosfor som måste tillgodoses för att de skall producera bra – Fosforns smältbarhet varierar och man bör därför sträva efter så hög smältbarhet som möjligt för att minska fosforöverskottet
Kristianstad
Hur mycket äter en gris?
Smågrisar Tillväxtgrisar Digivande suggor Dräktiga suggor Slaktgrisar
Åtgång MJ 70 400 3600 4000 3000
MJ/kg Kg foder Färdigfoder Hemmablandat Färdigfoder Hemmablandat 13,5 12,5 5 6 13 12,3 31 33 13 12,3 277 293 12,4 12 323 333 12,4 12,3 242 244
Kristianstad
Foder till grisar
100%
3 18
15
80%
60% 100 40%
82
82
20%
0%
Färdigfoder Koncentratblandning
Premixblandning
Premix Soja Koncentrat Spannmål Färdigfoder
Kristianstad
Vad består fodret av? •Energi = spannmål, fett •Protein = soja, raps, fisk, ärter •Aminosyror, vitaminer, mineraler
Nyckelbegrepp näringsämnen Kristianstad
• Energi – Mäts i MJ/kg foder – I Sverige anges omsättbar energi
• Protein – Mäts i %/kg foder eller g/kg foder – Viktigt att tänka på att 1 % = 10 g – Anges ibland som kvoten protein/energi, oftast % råprotein/MJ – Anges i råprotein (Rp) eller som smältbart protein (smb eller SIS)
• Aminosyror – Lysin, metionin, metionin + cystin, treonin – Anges oftast i g/kg foder, ibland som %/kg foder
• Vitaminer & mineraler – Mäts i g, mg eller IE/kg foder – Fosfor anges ibland som tillgänglig fosfor/kg foder
Kristianstad
Beskrivning av smältbarhetsbegrepp
Smb = Fekal smältbarhet (ändtarm) SIS = standardiserad ileal smältbarhet (tunntarm)
Kristianstad
Spannmålssort Havre Korn Vete Rågvete Råg
Att välja spannmål till grisar Egenskap Låg energihalt, bra proteinkvalitet, smakligt, strukturrikt Normal energihalt, bra proteinkvalitet, normal struktur Hög energihalt, dålig proteinkvalitet, dålig struktur Hög energihalt, halvbra proteinkvalitet, dålig struktur Hög energihalt, bra proteinkvalitet, normal struktur, dålig smaklighet
⇒ Hög energi är viktigt till smågrisar och digivande suggor ⇒ God smaklighet är viktigt till smågrisar och digivande suggor ⇒ Smågrisar och suggor är känsliga för mögel – påverkar fertilitet och hälsostatus ⇒ För lite struktur i fodret ger hungerkänslor, dålig magtarmhälsa – diarré och stressade grisar – magsår, svansbitning, oro
Kristianstad
Viktigt att tänka på
• Energi är det som grisarna växer på och protein (= aminosyror) det de bildar muskler (= kött) av. • För en bra slaktkropp krävs en bra balans mellan energi och protein. – För mycket energi och för lite protein ger en fet kropp. – För mycket protein och för lite energi ger en gris som växer långsamt och har lätt för att få diarré.
Kristianstad
Smågrisuppfödning
Suggans olika ”livsperioder”: • Dräktighet, ca 35 MJ/dag (2,5-3 kg foder) • Digivning, ca 110 MJ/dag (6-10 kg foder) • Brunst/betäckning, ca 50 MJ/dag (3-5 kg foder) Det är vanligast med två olika foder – ett dräktighetsfoder och ett digivningsfoder. Använder man bara ett foder använder man numera oftast ett digivningsfoder hela tiden.
Kristianstad
Smågrisuppfödning forts.
Smågrisar • Avvänjningsgrisar/smågrisar – från födsel t om ca två veckor efter avvänjning • Tillväxtgrisar - från ca två veckor efter avvänjning fram till förmedling Två foder är vanligast: - Avvänjningsfoder hos suggan och tom ca 14 dagar efter avvänjning (åtgång ca 5 kg) och ett -Tillväxtfoder from 14 dagar efter avvänjning och fram till förmedling (åtgång ca 30 kg).
Kristianstad
Specialfoder • Lågproteinfoder – ”svältkost” – ”botemedel” för olika typer av diarré
• Müslifoder, extruderat foder etc – ”naturlig begränsare” i foderintag för att klara av diarréer bättre
• Foder med tillsatser av t ex enzymer – Målet är att öka foderutnyttjandet för att uppnå bättre hälsa, lägre kostnader och lägre näringsöverskott
Slaktgrisuppfödning Kristianstad
Fasutfodring slaktgrisar 0,8 0,7
17%
0,6 16% 0,5 15%
0,4 protein
g SIS lysin/MJ
14%
0,3 startfas
mittfas
slutfas
Vanligast är enhetsfoder när man fodrar med färdigfoder och fasutfodring när man har hemmablandat foder. Fasutfodring går ut på att minska mängden aminosyror och protein i fodret efterhand som grisarna växer eftersom deras behov minskar. Målet är att spara pengar och minska på näringsöverskottet.
g SIS lysin/MJ
Slaktgrisar • Enhetsfoder • Fasutfodring
Råprotein/kg foder
18%
Kristianstad
Viktiga frågor & svar • Hur många kullar får en sugga per år? – Ca 2,2 st
• Hur många smågrisar får en sugga per år? – Ca 22 st
• Hur många veckor är ett slaktsvin i stallet innan det slaktas? – Ca 15 veckor
• Hur många omgångar slaktsvin kan man köra per stall per år? – Ca 3,2 st (16 veckors omloppstid inkl tvättning)
Kristianstad
Nyckeltal Slaktgrisproduktion Foderdagar per gris
2002 2003 99
97
Medelvikt vid leverans
Tillväxt, g/dag
861
877
MJ per kg tillv
34,6
Foder kg/kg tillv*
2,77
Foder per gris, MJ
2 935 2 937
Omgångstid, dagar *12,5 MJ/kg foder
113
Smågrisproduktion
2002
2003
29,1
29,9
Foder/ prod gris, MJ
1 363
1 334
34,6
Foder/ 30 kg gris, MJ
1 387
1 331
2,76
Suggfoder/ årssugga, MJ
111
Smågrisfoder/ prod gris, MJ Prod smågrisar/årssugga Antal kullar/årssugga Digivningstid, dagar Ålder vid 30 kg, dagar* Daglig tillväxt från avv-lev, gram* MJ/ kg tillv från avv-lev*
*ngt osäkra siffror
18 181 18 397 563 21,5 2,18 35,3 87 387 27,8
536 21,8 2,19 34,7 87 396 25,7
Kristianstad
Torrfoder & blötfoder • Torrfoder är relativt vanligt i södra Sverige men tappar mark till blötfoder. I Mellansverige är blötfoder helt dominerande. • I stort sett alla nya anläggningar som byggs är för blötfoder. • Avvänjningsgrisar går alltid på torrfoder innan avv., efter avv är det vanligt med en successiv övergång till blötfoder. • Grisarna tycker att fuktigt foder är smakligare än torrt. Ofta är det lättare att få i grisarna tillräckligt mycket foder när man har blötfoder.
Kristianstad
Torrfoder & blötfoder forts. • Blötfoder ger större möjlighet att använda olika biprodukter. Vanligt är vassle, drank, bröd & andra livsmedelsbiprodukter. Många använder bara vatten. • Blötfoder ställer större krav på hygien och noggrannhet • Viktigt att kontrollera sin foderanläggning! Tex vågceller, doseringsnogrannhet, att alla ventiler fungerar.
Kristianstad
Fosfor - ett nödvändigt ont
⇒Miljöproblem - ändlig resurs ¾Överskott – övergödning ¾Mineralfosfor är en ändlig resurs
⇒Livsviktigt näringsämne ¾Viktig beståndsdel i skelettet ¾frigör energi, hjälper till vid aminosyrabildning ¾Brist ger lägre tillväxt, sämre foderutnyttjande, störningar i fertilitet och aptitlöshet
Hotbild? Kristianstad
Övergödning
Algblomning
;Jordbruksverkets vilja att leva upp till satta miljömål MÅL: När SJV satte målet 22 kg Fosfor/ha motsvarade detta 10,5 slaktgrisplatser MEN: Med dagens uppfödningshastighet motsvarar 10,5 slaktgrisplatser mer än 30 kg fosfor/ha Djurtätheten är just nu under utredning! Det senaste förslaget innebär en minskning från 10,5 platser till 9,5 platser på sikt. Måluppfyllelse innebär: Î Färre slaktsvinsplatser eller större spridningsareal Ett möjligt alternativt kan vara att man kan visa på: Î Mindre mängd fosfor i gödseln
Kristianstad
Två former av fosfor
Oorganiskt fosfor tillgänglighet
Högre
Î Finns i mineralfodermedel och animala fodermedel.
Organiskt fosfor tillgänglighet
Lägre
Î Växtfosfor. Huvudsakligen fytatfosfor.
Kristianstad
Fosfor i fodermedel Fodermedel Havre Korn Rågvete Vete Majs
Fosfor, g/kg Totalt Smältbart 3,2 0,6 3,2 1,2 3,0 1,4 3,3 1,5 3,2 0,5
% 19 37 47 45 16
Kristianstad
Fosfor i fodermedel Fodermedel Rapsmjöl Sojamjöl Ärter Skummjölkspulver Fiskmjöl
Fosfor, g/kg Totalt Smältbart 11,3 3,4 6,3 2,4 3,5 1,5 9,6 8,2
% 30 38 43 85
21,0
87
18,3
Kristianstad
Fosforns tillgänglighet
40 % P
100 % P Tillgängligheten kan påverkas t ex genom val av fosforkälla, tillsats av fytas, stöpning av foder, om fodret värmebehandlas eller ej
Kristianstad
Vad har man gjort i praktiken för att minska fosforöverskottet?
9 Alla foderfirmor optimerar med tillgänglig fosfor istället för totalfosfor 9 Alla foderfirmor använder sig av foderfosfater med hög tillgänglighet på fosforn 9 Foderutnyttjandet förbättras totalt sett, därmed minskar allt överskott av näringsämnen 9 Nya utfodringsnormer med behov i tillgänglig fosfor istället för totalfosfor. 9 Ökad kunskap om fosforbehovet har sänkt behovet av ”säkerhetsgiva” 9 Fytas används i allt större utsträckning 9 Blötfoder blir allt vanligare, stöpning är därmed ett alternativ/komplement till fytas
Kristianstad
Enzymet Fytas
ÎGrisar kan inte själva bilda fytas ÎFytas spjälkar fytatbindningen så att fosforn blir tillgänglig för grisen ÎFytat är växternas lagringsform av fosfor, därför finns Fytas naturligt i växter ÎJu mer Fytas som finns desto mer fosfor kan göras tillgänglig. ÎFytas är värmekänsligt och förstörs mer eller mindre av värmebehandling såsom pelletering. ÎFytas aktiveras av fukt, lågt pH och viss temperatur (magens miljö)
Kristianstad
Stöpning av foder
• Stöpning är blötläggning av foder med tillväxt av mjölksyrabakterier • Stöpning ökar tillgängligheten på fosfor (se t ex www.pigforsok.nu). • Frigörandet av fosfor via stöpning fungerar på samma sätt som när fytas aktiveras i magen på grisen. • Hur bra stöpningen fungerar är beroende av tid, temperatur och ingående råvaror. • Framförallt är det tidsaspekten som kan komma att påverka metodens praktiska användning. • Metoden med stöpning av blötfoder har använts tidigare men övergavs då troligen pga. problem med hygienen i fodret. • Stöpning kräver strikt hygien för att man inte skall riskera feljäsningar.
GMO-grisar ett alternativ?
Kristianstad
Fytas produceras i spottkörtlarna och utsöndras i saliven
Mage Osmältbar fytatfosfor i fodret
Fytas Fytat
Fosfat
Tunntarm FOSFAT ABSORPTION
Se mer på www.uoguelph.ca/enviropig/
Gödsel med lågt fosforinnehåll
Kristianstad
Användning av fytas/stöpning
¾ Tillgängligheten på fosforn i foderråvarorna ökar ¾ Minskar behovet att tillsätta foderfosfater ¾ Minskar användandet av mineralfosfor som är en ändlig resurs ¾ Mängden fosfor i gödseln minskar med 10-30 procent ¾ Samma eller ev bättre produktionsresultat
En ”Win-win” situation!
