Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete, VT 15
Upplevelser av att leva med övervikt och fetma En litteraturstudie
Experiences of living with overweight and obesity A literature review
Författare:
Christian Schwenke
Handledare:
Lars Strömberg & Erika Sigvardsdotter
Examinator:
Jessica Holmgren i
SAMMANFATTNING Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i det moderna samhället, och bär med sig fysiska komplikationer som exempelvis diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Även psykiska utmaningar som stress och depression kan framträdas. Stereotypisering av överviktiga personer kan innebära bemötande av varierande kvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa människors upplevelser av att leva med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie med tio artiklar, varav två var kvantitativa och åtta kvalitativa. Resultat: Tre teman identifierades: Känsla av stigmatisiering/fördomar, Känsla av förnedring, Skuld och skam. Slutsats: Övervikt och fetma bär med sig fysiska, psykiska och sociala komplikati oner. Det kan hända att överviktiga individer väljer att inte söka vård på grund av att de har upplevt att de blivit förnedrade av vårdgivare. Klinisk betydelse: För att överviktiga personer ska få bättre vård krävs det att vårdgivare som exempelvis sjuksköterskor blir mer medvetna om överviktigas upplevelser. Genom detta, kan omvårdnad av dessa personer uppnå bättre kvalitet.
Nyckelord: övervikt, fetma, upplevelser, vårdgivare, omvårdnad ii
SUMMARY Background: Overweight and obesity is a rising problem in the modern society, and carries physical complications such as diabetes and cardiovascular diseases. Psychical complications such as stress and depression can also become apparent. Stereotyping of overweight people could lead to treatment of varying quality. Aim: The purpose of this study was to elucidate people's experiences of living with overweight and obesity. Method: Literature review with ten articles, in which two are quantitative and eight qualitative. Results: Three themes were identified: Feelings of stigmatization/prejudice, Feelings of humiliation, Shame and guilt. Conclusion: Overweight and obesity carries physical, psychological and social complications. People with overweight may choose not to seek health care due to having experienced humiliation from caregivers. Clinical significance: In order for overweight people to receive better health care, caregivers such as nurses need to become more aware of overweight people's experiences. In doing so, health care can achieve better quality.
Keywords: overweight, obesity, experiences, caregivers, caring
iii
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ........................................................................................ ii SUMMARY ........................................................................................................ iii INLEDNING .........................................................................................................1 BAKGRUND ........................................................................................................1 Orsaker till fetma och övervikt .........................................................................1 Övervikt och fysisk hälsa ..................................................................................2 Övervikt och psykisk hälsa ...............................................................................3 Omvårdnad ........................................................................................................3 Bemötande inom vården ...................................................................................4 PROBLEMFORMULERING ...............................................................................5 SYFTE ..................................................................................................................5 METOD ................................................................................................................6 Design ...............................................................................................................6 Urval..................................................................................................................6 Datainsamlingsmetod ........................................................................................6 Dataanalys .........................................................................................................8 Tabell 2. Teman i artiklarna. .............................................................................9 Etiska aspekter ..................................................................................................9 RESULTAT ........................................................................................................10 Känsla av stigmatisering och fördomar ..........................................................10 Känsla av förnedring .......................................................................................11 Skuld/skam ......................................................................................................13 DISKUSSION .....................................................................................................14 Metoddiskussion .............................................................................................14 Resultatdiskussion ...........................................................................................15 Slutsats ............................................................................................................17 Klinisk betydelse .............................................................................................17 Förslag på fortsatt forskning ...........................................................................18 REFERENSER....................................................................................................19 BILAGOR ...........................................................................................................23 Bilaga 1: Artikelmatris. ...................................................................................23
iv
v
INLEDNING Allt fler människor lider av övervikt i det moderna samhället, vilket medför flera fysiska och psykiska konsekvenser. Jag har under flera olika praktikplatser kommit i kontakt med patienter som lider av övervikt och fetma, och valde därför att med denna studie belysa hur det är att leva med övervikt, och hur dessa personer bemöts. Genom att belysa detta, kan vården ur ett omvårdnadsperspektiv lättare bekräfta vårdtagare som lider av övervikt och fetma, och ge de den vård de har rätt till.
BAKGRUND Övervikt är ett ökande globalt problem. Världshälsoorganisationen (WHO) (2014) har fört fram att antalet människor som drabbats av övervikt har dubblats sedan 1980. 2008 led 35 procent av vuxna vid 20 års ålder av övervikt, samt 11 procent av fetma. WHO definierar övervikt som ett BMI på 25 och över, samt fetma som ett BMI på 30 och över. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 2002) har angett att prevalensen av fetma i Sverige har fördubblats under en period på 20 år. Den stigande prevalensen har länge varit känd, då även Sarlio-Lähteenkorva (1998) påpekade att trots att fetma är ett välkänt medicinsk och socialt problem och att det är lätt att åtgärda, är det ändå ett stigande problem i samhället. SBU (2002) har även belyst att fetma förekommer i samma utsträckning för både män och kvinnor. I en studie av Sturm (2002) som undersökte övervikt, rökning och alkoholintag, var det endast övervikt som hade haft en markant ökning de senaste åren.
Orsaker till fetma och övervikt Fetmans uppkomst har många faktorer. Exempelvis kan ett för högt energiintag, och/eller otillräcklig energiförbrukning leda till övervikt hos människor, menar SBU (2002). Westergren (2009) förklarar att det är viktigt att det totala intaget av energi är proportionerligt i förhållande till energiförbrukningen för att hålla en viktbalans, och att felaktiga kostvanor, för lite eller ingen motion, och/eller
1
arvsanlag kan vara orsaker till övervikt. Fetma uppstår genom små men långvariga förändringar av energiförbrukning. Khandelwal och Reddy (2013) visar i sin studie att ett minskat intag av frukt och grönsaker samt en ökad konsumtion av ägg, kött och oljor kombinerad med ett ökat intag av läsk, snabbmat och varor med tillsatt socker orsakar ett ökat BMIvärde, vilket i sin tur leder till sämre hälsa. Den låga konsumtionen av frukt och grönsaker är enligt författarna en av de tio högsta riskfaktorerna för att drabbas av icke-överförbara sjukdomar, och internationellt är det cirka 1,7 miljoner människor som dör årligen relaterat till låg konsumtion av frukt och grönsaker. Khandelwal och Reddy rekommenderar ett intag av ungefär 450g-500g frukt och/eller grönsaker per dag för att det ska leda till en god hälsa.
Övervikt och fysisk hälsa Enligt Adolfsson (2004) är fetma och övervikt kopplas till komplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, ledvärk, typ-2 diabetes, högt blodtryck och specifika former av cancer. Enligt SBU (2002) finns det ett samband mellan högt BMI, höga kolesterolvärden samt hypertoni. Westergren (2009) menar däremot att hos äldre personer kan ett litet mått av övervikt vara bra då det har en skyddande effekt mot sjuklighet och dödlighet. Khandelwal och Reddy (2013) förklarar att det enligt WHO är fysiskt inaktivitet som är det fjärde ledande orsaken till mortalitet. Genom att utöva fysisk aktivitet minst en gång i veckan, kan risken för hjärt- och kärlsjukdomar minskas med cirka 30 %. Vidare upplyser de att fysisk inaktivitet är vanligare bland befolkning i tätbefolkade områden som storstäder, medan populationen i landsbygdsområden har en högre grad av fysisk aktivitet, och har på så sätt bättre fysisk hälsa.
2
Övervikt och psykisk hälsa Stress och fetma har samband med varandra enligt Stahre (2014), och upplevelser som otillräcklighet, rädsla och skam kan leda till dålig självkänsla. Även Adolfsson (2004) kopplar fetma och stress till varandra, och menar att denna stress kan leda till ytterligare psykiska komplikationer som exempelvis ångest och depression. Lewis et al. (2011) beskriver att män skuldbelägger sig själva över sin övervikt, och de känner besvikelse, pinsamhet och är äcklade över sig själva, och många av dem har även depressionssymtom. Jämförelsevis förklarar Chen, Chou och Hsu (2005) att kvinnor upplever att de blir sårade, deprimerade och ilskna över sin övervikt. För många kvinnor är övervikt på lång sikt en betydande faktor för stress. Stahre (2014) beskriver att människor som lider av ett depression- eller ångesttillstånd har en högre utsöndring av kortisol, och detta enzym ger upphov till stimulation av fettenzymer, som leder till högre grad bukfetma. Castle och Komesaroff (2011) upplyser att överviktiga personer ofta känner sig stigmatiserade på grund av sin övervikt. Detta kan leda till social tillbakadragenhet och psykisk ohälsa, och det förklaras att även fysisk ohälsa kan påverkas då personer väljer att inte träna på allmänna platser som till exempel gym. Lilja och Hellzén (2010) belyser stigma som en negativ upplevelse och att den förknippas med känslor av utstötning och att inte betraktas som normal av andra personer i samhället.
Omvårdnad Omvårdnad och hälsofrämjande arbete är något som alla sjuksköterskor har gemensamt. Willman (2009) tydliggör att själva termen ”omvårdnad” till en början beskrevs som en verksamhet, men att det idag främst beskrivs som en vetenskaplig disciplin och som ett kunskaps- och forskningsområde. Enligt Norberg et al. (2009) är omvårdnad en uppgift som syftar till att hjälpa människor till bästa möjliga hälsa. Detta åstadkommes genom att använda sig av den bästa tillgängliga vetenskap och beprövad erfarenhet. Vidare förklaras det att en god omvårdnad ska bygga på en värdegrund som säger att alla människor ska betraktas ha samma värde, och att ingen diskrimination ska ske på grund av 3
exempelvis ålder, kön, social ställning, etnicitet eller sexuell tillhörighet. Författarna menar vidare att omvårdnad ska ges på ett så etiskt gott sätt som möjligt, både när det gäller relationer till patienten och när det gäller val av omvårdnadshandlingar. De betonar ett det är viktigt för sjukvårdspersonal att hålla sig uppdaterad med den senaste forskningen och att diskutera den med sina medarbetare för att den erfarenhetsbaserade kunskapen ska vidareutvecklas. Det är även viktigt att vara medveten om att det inte endast är vårdpersonalen som har erfarenhetskunskaper, då även patienter och närstående kan ha vetenskaplig kunskap, och det är patienten själv som har bäst kunskap om hur han eller hon upplever sina hälsoproblem. God omvårdnad ges i samarbete med patienten, närstående och annan vårdpersonal. Alla behövs för att omvårdnaden ska bli så bra som möjligt, och det är av betydelse att omvårdnaden är av god kvalitet även hos överviktiga personer.
Bemötande inom vården Sjuksköterskors syn på överviktiga patienter har enligt Poon och Tarrant (2008) identifierats som övervägande negativt i form av stereotypisering och negativ attityd. Dessutom uttryckte sjuksköterskorna i författarnas studie att de överviktiga patienterna var extra krävande, och att sjuksköterskorna hade svårt att känna empati för de överviktiga patienterna. Poon och Tarrants slutsats var att detta kan påverka relationen mellan vårdgivare och patient, vilket medför en ökad risk för en sämre grad av vårdkvalitet. Brown (2006) menar att vissa sjuksköterskor ser på överviktiga patienter som fysiskt och socialt oattraktiva. Vissa patienter kan även ses som fysiskt och emotionellt krävande. Enligt Brown tycker vissa sjuksköterskor att överviktiga patienter själva försatt sig i sin övervikt, och detta resulterar i att sjuksköterskor anser att patienterna är omotiverade till förändring. I en litteraturstudie av Culbertson och Smolen (1999) lyfts det fram att en stor andel av sjuksköterskor har ett negativt perspektiv på överviktiga patienter, där dessa syns som omogna, passiva och med lågt självförtroende. Culbertson och Smolen för fram att kroppsvikten är det mest stigmatiserande kännetecknet efter 4
hudfärg. 42 % av tillfrågade sjuksköterskor svarade att om de fick välja, skulle de välja att inte vårda överviktiga patienter, och 48 % av de tillfrågade tyckte att de inte kände sig bekväma med att vårda överviktiga patienter. 58 % av de tillfrågade sjuksköterskorna menar att det är fysiskt utmattande av att vårda dessa patienter. Culbertson och Smolen menar dock att nyexaminerade sjuksköterskor har en sämre perspektiv på överviktiga patienter än vad sjuksköterskor som arbetat i flera år har. Ju längre tid en sjuksköterska har arbetat, desto bättre åsikt om patienter har de. Enligt Drury och Louis (2002) känner personer med övervikt en upplevelse att de blir stigmatiserade i samband med sjukhusvistelser, och många överviktiga personer väljer att inte söka vård då de upplevt att vårdgivare har en negativ bias mot överviktiga personer. Dessutom förklarar Drury och Louis att kvinnor får sämre vård än män i samband med övervikt, och att kvinnliga patienter oftare blir rekommenderade att gå ner i vikt än män. Förutom detta påvisas det även att vårdgivare ser endast övervikten hos en patient och inte själva sjukdomen patienter söker för.
PROBLEMFORMULERING Till följd av en ökad komsumtion av ohälsosam mat och brist på fysiskt aktivitet, har övervikt och fetma blivit ett ökat globalt problem. Detta kan orsaka fysiska problem så som hjärt- och kärlsjukdomar, samt psykiska problem som exempelvis depression. Dessa problem innebär lägre välbefinnande för individen. Bemötande av dessa individer kan även vara av varierande kvalitet jämfört med normalviktiga personer, inte bara allmänt, utan även inom vården. Därför vill jag genom denna litteraturstudie belysa upplevelserna av att leva med övervikt och fetma för att på så sätt få en bättre förståelse för hur dessa personer bemöts.
SYFTE Syftet med denna studie var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa människors upplevelser av att leva med övervikt och fetma. 5
METOD Design Metoderna som användes vid min studie, var att genom att göra en litteraturbaserad studie, tolka och analysera resultat från tidigare publicerade vetenskapliga artiklar. Genom att göra detta, skapas det en helhet över ämnen relaterade till människors upplevelser av att leva med fetma. Min studie gjordes med material från både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Kvantitativt material karakteriseras av mätningar, statistik och jämförelser (Friberg & Öhlén, 2012). Kvalitativ metod inriktas på att fördjupa sig i personers levda erfarenheter av ett fenomen (Billhult & Gunnarson, 2012). De två ansatserna bedömde jag vara relevanta att använda i min studie då Olsson och Sörensen (2011) beskriver att ansatsernas olika synvinklar på samma ämne ger en större bredd.
Urval Urvalet till denna studie var artiklar som belyste upplevelser av att leva med fetma och övervikt. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara publicerade från och med år 2004, samt att deltagarna i studierna skulle vara mellan 18-65 år. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och vara etiskt granskade samt vara peer-reviewed, då detta innebar att studierna var bedömda av forskare som var kunniga inom ämnet. Exklusionskriterier var artiklar med fokus på obesitaskirurgi då ett stort antal träffar handlade om det ämnet, men ansågs inte relevanta till min studie. De kvalitativa artiklarna granskades utifrån SBUs (2014) mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik medan de kvantitativa artiklarna granskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmall för kvantitativa studier.
Datainsamlingsmetod Tidigare studier om ämnet söktes med sökmotorn EBSCO i databaserna PubMed/Medline och CINAHL, med användning av MeSH termen overweight, 6
samt en kombination av ytterligare MeSH termer som social stigma, attitude to health, body image, self concept, prejudice, psychological adaption, stereotyping och prejudice. Användande av booleanska operatorer som AND och NOT användes vid sökningen. För att uppfylla inklusionskriterierna exkluderades forskning som handlar om barn genom att använda NOT children. Många artiklar fokuserade på obesitaskirurgi, dessa exkluderades med NOT bariatric surgery. Karlsson (2012) förklarar att användande av booleanska operatorer avgränsar och underlättar databassökningar. Vid sökning av artiklar sparas sökningen för att i efterhand granskas vid behovs, och sedan kunna spåra vilka sökord som användes vid specifika artiklar, se tabell 1. Vid användande av sökmotorn EBSCO genomfördes sökningar med fritext, medan det i PubMed endast söktes med MeSH termer. Tabell 1. Sökordstabell. Sökord samt antal träffar och utvalda artiklar. Sökord
Overweight AND adaption,
Databas
Antal
Antal
Antal
Antal
träffar
abstract
lästa
utvalda
lästa
fulltext
artiklar
PubMed
272
13
5
2
PubMed
86
8
3
1
PubMed
75
7
3
1
Overweight AND “body
CINAHL &
43
8
3
1
image” AND stigma
MEDLINE
psychological NOT children NOT bariatric surgery Overweight AND prejudice AND health, attitude to NOT children Overweight AND social stigma
7
Overweight AND “self
CINAHL &
concept” AND “adaptation,
MEDLINE
31
8
2
1
PubMed
23
7
4
2
PubMed
16
6
3
1
PubMed
16
5
3
1
psychological”
Overweight AND adaptation, psychological AND prejudice Overweight AND prejudice AND nursing NOT children NOT bariatric surgery Overweight AND body image AND self concept AND stereotyping NOT children NOT bariatric surgery
Dataanalys Litteraturöversikten genomfördes med inspiration av Forsberg och Wengström (2013), som beskriver att processen påbörjas genom att artiklarna läses ett flertal gånger med fokus på resultatdelen för att på så sätt förstå textens innehåll. Sedan kategoriseras upplevelserna beskrivna i artiklarna och sammanfattas till olika teman. På detta sätt skapas mönster, skillnader och likheter. Som utgångspunkt från det kan artiklarna tolkas utifrån dessa mönster och ett resultat skapas. Forsberg och Wengström påpekar att denna metod delar data i mindre bitar och gör det enklare att analysera. När tio artiklar har valts, analyserades dessa utifrån syftet genom att artiklarna läses igenom ett flertal gånger. Olika teman noterades i en separat lista, och när artiklarna lästs igenom samlades dessa teman upp i en tabell (Tabell 2). Teman ”stigma” och ”fördomar” har en liknande innebörd, och det beslutades att dessa skulle ingå i samma tema.
8
Tabell 2. Teman i artiklarna. Författare Antin, T. & Hunt, G. (2013) Chang, Y., Liou, Y., Sheu, S. & Chen, M. (2004) Conradt, M., Dierk, J. M., Schlumberger,P., Rauh, E., Hebebrand, J. & Rief, W. (2008) Friedman, K., Reichman, S., Costanzo, P., Zelli, A., Ashmore, J. & Musante, G. (2005) Malterud, K. & Ulriksen, K. (2010) Merrill, E. & Grassley, J. (2008) Ogden, J. & Clementi, C. (2010) Thomas, S., Hyde, J., Karunaratne, A., Herbert, D. & Komesaroff, P. (2008) Rogge, M., Greenwald, M. & Golden, A. (2004) Russell, N. & Carryer, J. (2013)
Stigma/Fördomar X
Förnedring
X
X
Skam/Skuld
X
X
X
X
X
X
X X X
X
X
X
X
X
X
Etiska aspekter I denna studie används endast artiklar som har ett godkännande av en etisk kommitté. Enligt Helsingforsdeklarationen (2013) innebär en etiskt godkänd studie att den har uppfyllt krav för exempelvis frivillighet till att vara med i studien och garanti av konfidentialitet. Wallengren och Henricson (2012) påpekar att kvaliteten på litteraturstudien ökar då de ingående studierna blivit kontrollerade av en etisk kommitté. Olsson och Sörensen (2011) förtydligar att en forskning endast är godkänd om den utförts med respekt för människovärdet och att mänskliga rättigheter har beaktats vid etisk prövning.
9
Då jag tidigare har varit i kontakt med patienter med övervikt och fetma, kan detta innebära att en subjektiv vinkling skedde. Därför försökte jag vid analys av artiklarna så objektiv som möjligt, och inte ha förutfattade åsikter.
RESULTAT Vid analys av valda artiklar identifierades teman i texterna. När teman var samlade, radades de upp i en tabell (Bilaga 2) där likheter och skillnader uppenbaras. Resultatet i denna litteraturstudie omfattar tre olika teman vilka är: Känsla av stigmatisering och fördomar, Känsla av förnedring, och Känsla av skuld/skam.
Känsla av stigmatisering och fördomar Viktrelaterad känsla av stigmatisering var temat som mest framträdde i artiklarna och är ett väldokumenterat fenomen (Antin & Hunt, 2013; Ogden & Clementi, 2010). Enligt Antin och Hunt (2013) är den viktrelaterade stigman kopplat till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. De menar även att den stigande prevalensen av övervikt inte har sänkt graden av upplevd stigma, utan har istället ökat dess upplevda nivå. Genom att känna viktrelaterad stigma ökar sannolikheten för att få sämre kroppsuppfattning och generella problem med sin självkänsla. Antin och Hunt förklarar även att de överviktiga personerna i deras studie hade en sämre uppfattning om sina kroppar än de som förut varit överviktiga eller normalviktiga. Merrill och Grassley (2008) menar att överviktiga kvinnor kan känna sårbarhet kopplat till stigma och att övervikten definierar deras liv, då de känner sig annorlunda från det kulturella idealet: I am not my weight. I am not my weight. When you look at me, see me as you would look at any other normal person with a condition. Don‟t look at me as some huge overweight woman who needs your help. (s. 142)
10
Merrill och Grassley menar att personer som känt sig stigmatiserade för sin övervikt anser att vårdpersonal som exempelvis läkare endast ser övervikten som problemet, och inte den egentliga anledningen till att de sökt läkare. Enligt Conradt et al. (2008) är viktbaserad stigma en vanlig företeelse för överviktiga personer, och det är en orsakande faktor till ångest, och ju mer stigma dessa personer upplever desto högre blir den uppfattade känslan av ångest. Conradt et al. visar i deras kvantitativa studie att 38 % av de överviktiga personerna hade en negativ värdering av sig själva och kände att andra personer också hade samma åsikt om överviktiga. Förutom att ha en känsla av att vara utsatt för stigma kan överviktiga personer även uppleva känslan av att omvärlden har uppenbara fördomar gentemot dem. Friedman et al. (2005) förklarar i sin kvantitativa studie att överviktiga personer ofta känner sig sedda som fula, intellektuellt nedsatta, elaka, lögnaktiga, oroliga, sorgsna, själviska, oomtyckbara och känslokalla. Dessa fördomar har en negativ påverkan på deras socioekonomiska status, anställning, och anställningspotential. Med andra ord är det lättare för en normalviktig person att anställas än någon som är överviktig. I en studie av Thomas, Hyde, Karunaratne, Herbert och Komesaroff (2008) påvisades det att personer som varit på jobbintervjuer, blev nekade anställning på grund av deras övervikt med motivationen att företaget ville ha lockande personal, det vill säga inte överviktiga personer.
Känsla av förnedring De överviktiga personerna som intervjuades i Russell och Carryers (2013) studie rapporterade att de hade fått ta emot kommentarer som fått dem att känna sig förnedrade, inte bara i vardagslivet, utan även inom vården. Bland annat beskrivs det att personer har fått ta emot opassande skämt om deras övervikt, och att denna form av opassande humor inte alltid uppskattas: It‟s this old judgmental thing coming in to it. They don‟t have the right to do that. Everybody is equal, doesn‟t matter what size they are, what culture, what anything… you know, stop doing that. You‟re a 11
professional. You‟ve been trained in medical school for how long to help people… a person who judges people because they are big, to me, is narrow minded and shouldn‟t be in the profession because that‟s not what they are there for. (s. 203) Här förklaras det hur personen känner sig förnedrad till följd av opassande kommentarer från vårdgivaren. Russel och Carryer menar att det finns personer som undviker att gå på medicinska undersökningar som exempelvis bröstundersökningar av rädsla för att bli förnedrade av sina vårdgivare på detta sätt. I choose not to go for certain things. I will avoid anything that will expose my imperfect body or go to the utmost extreme lengths… smears and all that exposing type thing unless I really have to. Probably it‟s due to the fact of how many bad times I‟ve had with people that I just don‟t feel comfortable… you‟re constantly looking for responses (s. 204) Även Rogge, Greenwald och Golden (2004) belyser upplevelser av opassande humor i vårdare-vårdtagarrelationen. I deras exempel berättar en kvinna: I went to talk with her about a big ugly scar and protruding hernia that I had after my gallbladder surgery. She asked me why I was worried about it since I wouldn‟t be wearing a bikini anytime soon. I thought that her comment was offensive and inappropriate, and I wanted to slap her across the room, but I couldn‟t argue with her. (s. 307) Rogge, Greenwald och Golden menar att en sådan förnedring gör att individen hamnar i ett läge där hon förminskas och upplever en känsla av förnedring. Att personer med övervikt upplever sig bli förnedrade av vårdare är en vanlig företeelse enligt Friedman et al. (2005). De kommer fram till att 33 % av de tillfrågade i deras studie har blivit diskriminerade inom arbetslivet, och så mycket som 89 % upplever att de blivit olämpligt bemötta inom vården på grund av sin övervikt. Dock är det inte bara vårdtagare som fått uppleva förnedring, utan även vårdgivare. Rogge, Greenwald och Golden (2004) för fram ett exempel där en vårdare fick ta emot kommentarer av en patient som är av 12
förnedrande natur. De menar att det kan anses att det är socialt accepterat att överviktiga individer får ta emot förnedrande kommentarer, oavsett social position.
Skuld/skam Malterud och Ulriksen (2010) nämner att skam är ett återkommande problem, och att individer med övervikt talar om återkommande påminnelser om att känna sig misslyckade. Ett exempel som nämns i deras studie är en kvinna som förklarade att hennes son inte ville hälsa på henne när han var tillsammans med sina vänner, troligen för att han skämdes över sin överviktiga mor, och detta i sin tur gjorde att kvinnan kände skam över sin övervikt. Chang, Liou, Sheu och Chen (2004) visar i deras studie att överviktiga personer har känt sig utstötta och fått ta emot opassande skämt på grund av deras övervikt. Detta resulterar att dessa överviktiga personer känner sig mer självmedvetna, ilskna, sårade och förkrossade. En kvinna förklarar: There were many boys in the class… they would tease me, made me feel very sad… I told myself no matter what I had to do, what price I had to pay, I had to slim down quickly. (s. 155) Här illustreras hur en person anser sig illa bemött av folk omkring sig. Chang, Liou, Sheu och Chen menar däremot att det inte bara är folk omkring överviktiga personer som inger skam, utan att även massmedia bidrar till detta skönhetsideal med alla bilder på filmstjärnor, smala modeller och reklam: The models in foreign fashion shows on TV had shapely bodies and I envied them very much. (s. 156) I detta exempel har massmedia projicerat skönhetsidealen för den perfekta kroppen, och det här i sin tur får överviktiga personer att känna sig skuldbelagda och otillräckliga. Det här är något även Antin och Hunt (2013) noterat, då de förklarar att samhällets ideal för den kvinnliga kroppen är att vara tunn och
13
smal, och detta blir framtvingat av media och reklam. En kvinna i deras studie berättar: I think all women are self conscious of themselves and how they look. That matters in this world, like especially with commercials and magazines and beauty ads and all this stuff. Society makes it important for women, whether they love they self for who they are or not. At some point they going to look at they [sic] self [and ask], „do I fit in with all the stereotypes, or do I fit in with the beautiful women, or do I fit in with the average‟? I feel like everybody is beautiful in they [sic] own way, you know? You can‟t really change yourself, and I just feel like a lot of times [society] just breaks them down so much they feel like they have to change. (s. 25) Antin och Hunt menar att kvinnor jämför sig själva med samhällets ideal, och de som känner att de inte passar in i samhället, i sin tur blir skuldbelagda.
DISKUSSION Metoddiskussion Denna studie syftade till att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa överviktiga individers upplevelser av att leva med övervikt genom att göra en litteraturstudie. Vid sökning av material hittades även ett flertal andra artiklar som inte var relevanta för denna studie, bland annat artiklar vars urvalsgrupp var under 18 år, och artiklar som hade diabetes som fokus. En stor andel artiklar funna genom sökningen utforskade även upplevelser av övervikt i samband med obesitaskirurgi. Då dessa inte var relevanta för denna studie har dessa valts att inte inkluderats genom att använda obesitaskirurgi som exklusionskriterie. Det bedömdes även relevant att exkludera artiklar publicerade tidigare än 2004 då det var lättare att hitta information om ämnet efter det årtalet, samt för att begränsa antalet sökträffar. 14
För att hitta de tio artiklarna som användes vid denna studie, lästes först titelnamnen på sökningsträffarna. Om namnet verkade överensstämma med ämnet lästes sammanfattningen, för att därefter bedöma om kriterierna till denna studie uppfyllts. Vid de artiklarna där abstract verkade vara relevant, sparades artikeln för att sedan läsas i sin helhet. Denna process går att följa i tabell 1. De olika artiklarna som användes vid denna studie var publicerade i olika länder (Australien, Nya Zeeland, USA, Egypten, Norge, Tyskland, Taiwan) och alla hade samma resultat. Detta har bidragit till en förståelse av problematiken som överviktiga personer upplever över hela världen. En styrka denna studie har är att den använder sig av både kvalitativ och kvantitativ material, vilket innebär att syftet har kunnat belysas utifrån olika vetenskapliga ansatser (Olsson & Sörensen, 2011).
Resultatdiskussion Vid analys av artiklarna, upptäcktes att majoriteten av de lade större fokus på kvinnors upplevelser än på mäns (Antin & Hunt, 2013; Chang, Liou, Chou & Chen, 2004; Merrill & Grassley, 2008; Russell & Carryer, 2013). Chang, Liou, Chou och Chen (2004) menar att kvinnor blir mer påverkade på grund av att massmedia ger bilden av att en kvinna måste vara vacker och smal. Detta är troligen en bidragande anledning till varför resultaten visar att kvinnorna blev mer negativt påverkade av sin övervikt än vad män blev. Genom att företagen fokuserar på att göra reklam med smala kvinnor, blir kvinnor med övervikt skuldbelagda. Då denna typ av fokuserande reklam ej finns i samma utsträckning till män, blir de inte lika påverkade. Av kvantitativ data från Friedman et al. (2005) framgick det att män blev mindre berörda av sin övervikt än vad kvinnor blev, och den viktrelaterade depressionstalet var större hos kvinnor än hos män. Även Ogden och Clementi (2008) förklarar att kvinnor har en högre grad av negativ bild på sin egen kroppsuppfattning än vad män har, vare sig de lever med övervikt eller ej. Thomas, Hyde, Karunaratne, Herbert och Komesaroff (2008) visar att en stor 15
majoritet av de överviktiga kvinnorna som deltog i deras studie har upplevt känslor av stigma och diskriminering kopplat till deras övervikt, vilket är en stark skillnad mot männen i studien, där ingen av de känt att de har upplevt stigmatisering. Viktrelaterade känslor av skuld och skam är avgörande för coping inom övervikt, menar Conradt et al. (2008). De förklarar skam som ”ett högt negativt emotionell stadie med känslor av att bli blottad eller känna sig värdelösa”, och att skam kan orsaka tillbakadragenhet i samhället. Förutom detta kan viktrelaterad skam även framkalla copingresponser som självkritik, social tillbakadragenhet och undvikande av problem. Conradt menar att en stor anledning till att viktrelaterad skam uppenbaras är på grund av social diskrimination. Stigmatisierande upplevelser kopplas även till upplevelser av skam, och följaktigen benägnas överviktiga individer till att dra sig undan sociala situationer. Opassande humor är något överviktiga personer känner att de fått ta del av större delen av sina liv. Russell och Carryer (2013) beskriver hur personer med övervikt har fått uppleva negativa kommentarer av vårdpersonal som fick de att få en negativ bild av vården. Även Malterud och Ulriksen (2010) betonar detta fenomen. De för fram att flera personer med övervikt känt sig förnedrade i samtal med vårdpersonal, och fått känslor som uppfattas som att vara en lat och girig person, som aldrig skulle kunna uppnå sina mål, och detta i sin tur gör att dessa personer känner sig som en börda. Thomas, Hyde, Karunaratne, Herbert och Komersaroff (2008) visar att hälften av deltagarna i deras studie har upplevt att de blivit förödmjukade inom vården genom att ha fått nedsättande kommentarer och skämt om deras vikt. Användande av denna typ av humor är dock inte endast begränsad till vården. Rogge, Greenwald och Golden (2004) förklarar hur överviktiga personer även kan bli förnedrade med denna form av humor av vänner, familj och bekanta. Rogge, Greenwald och Golden (2004) menar att överviktiga har blivit något av ett accepterat mål att förnedra då samhället ser de som lata och omotiverade. Författarna förklarar att överviktighet historiskt sett har kopplats till frosseri och
16
lättja, och att då dessa två tillhör de sju dödssynderna, blev överviktiga personer associerade med syndighet och brist på moral. Merrill och Grassley (2008) förklarar i deras studie att personer med övervikt upplever att de inte får samma typ av bemötande inom vården som normalviktiga personer. De upplever sig ofta ignorerade och att de är en belastning för vårdpersonalen. De känner även att vårdpersonal endast fokuserar på övervikten som problemet i fokus och att vårdpersonal har föruppfattade meningar om överviktiga personer, som att de exempelvis spenderar sin tid med att äta och lata sig.
Slutsats Att leva med övervikt i dagens samhälle kan upplevas som svårt av flera olika skäl. Det kan finnas fysiska skäl som exempelvis ökad risk för sjukdomar samt psykiska skäl som stress och låg självkänsla. Även sociala skäl kan bli tydliga som exempelvis tillbakadragenhet i samhället. Inom vården har vissa personer fått negativa kommentarer om deras vikt, och många valde att inte söka vård på grund av detta. Denna litteraturstudie visar hur människor upplever det av att leva med övervikt och fetma. Huvudfyndet visar att många av dessa människor inte blir bemötta på ett professionellt sätt utan diskrimineras och marginaliseras, i synnerhet inom vården.
Klinisk betydelse Som vårdgivare är det viktigt att vara neutral i sitt bemötande, och inte ha fördomar om patienter och inte vara dömande. Genom att ha kunskap om överviktigas upplevelser kan vårdgivare på ett bättre sätt ge anpassad vård och få patienter att känna mer bekräftelse. Vårdgivare som exempelvis sjuksköterskor behöver bli mer medvetna om överviktiga personers upplevelser för att på så sätt kunna erbjuda bättre omvårdnad och därigenom öka vårdkvaliteten. 17
Förslag på fortsatt forskning Under forskning vid denna studie upptäcktes det att ett större fokus lades på kvinnors upplevelser än för mäns. En rekommendation för fortsatt forskning är att undersöka genusperspektivet inom övervikt och fetma.
18
REFERENSER Adolfsson, B. (2004). Obesity, life style and society: Psychological and psychosocial factors in relation to body weight and body weight changes. Karolinska institutet, 2004. Stockholm. Antin, T. & Hunt, G. (2013). Embodying both stigma and satisfaction: an interview study of African American women. Critical Public Health, 2013 Vol. 23, No. 1, 17-31. Doi: http://dx.doi.org/10.1080/09581596.2011.634784 Billhult, A. & Gunnarson, R. (2012). Analytisk statistic. I B. Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (317325). Lund: Studentlitteratur. Brown, I. (2006). Nurses' attitudes towards adult patients who are obese: literature review. Journal of Advanced Nursing 53, no. 2: 221-232 12p. Chang, Y.J., Liou, Y.M., Sheu, S.J. & Chen, M.Y. (2004). Unbearable Weight: Young Adult Women‟s Experiences of Being Overweight. Journal of Nursing Research, Vol. 12, No. 2, 2004. Chen, M.Y., Chou, C.C. & Hsu, C.Y. (2005) The Experiences of overweight Female Adolescents After Health Promotion Counseling. Journal of Nursing Research, Vol. 13, No. 1, 2003. Conradt, A., Dierk, J-M., Schlumberger, J., Rauh, E., Hebebrand, J. & Rief, W. (2008). Who Copes Well? Obesity-Related Coping and Its Associations With Shame, Guilt, and Weight Loss. Journal of Clinical Psychology, Vol. 64(10), 1129-1144. Doi: 10.1002/jclp.20501 Culbertson, M. & Smolen, D. (1999). Attitudes of RN students toward obese adult patients. Journal Of Nursing Education, 38(2), 84-87 4p. Drury, C. A. A. & Louis, M. (2002). Exploring the Association Between Body Weight, Stigma of Obesity, and Health Care Avoidance. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners. Vol. 14, 12, s. 554-561.
19
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur. ISBN: 978-91-27-13415-7. Friberg, F. & Öhlén J. (2012). Fenomenologi och hermeunetik. I B. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad) 345-367). Lund: Studentlitteratur. Helsingforsdeklarationen (2013). WMA Declaration of Helsinki. Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 9 Mars, 2015, från World Medical Associations hemsida: http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ Henricson, M. (red.) (2012). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I B. Henricson, (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (95113). Lund: Studentlitteratur. Khandelwal, S. & Reddy, K.S. (2013). Eliciting a policy response for the rising epidemic of overweight-obesity in India. Obesity reviews, 2013, Nov; 14 suppl 2: 114-25. doi: 10.1111/obr.12097 Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I B. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (69-92). Lund: Studentlitteratur. Lewis, S., Thomas, S.L., Hyde, J., Castle, D.J. & Komesaroff, P. A. (2011). A Qualitative Investigation of Obese Men‟s Experiences With Their Weight. American Journal Of Health Behavior, 35(4), 458-469. Lilja, L. & Hellzén, O. (2010). Vårdares attityder och stigmatisering. I B. Skärsäter (red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa – På grundläggande nivå (s. 382-398). Lund: Studentlitteratur. Malterud, K. & Ulriksen, K. (2010). Obesity in general practice: A focus group study on patient experiences. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 2010; 28: 205-210. 20
Merrill, E. & Grassley, J. (2008). Women‟s stories of their experiences as overweight patients. Journal Of Advanced Nursing 64(2), 139-146. doi: 10.1111/j.1365-2648.2008.04794.x Norberg, A., Langius-Eklöf, A., Ehrenberg, A., Edberg, A-K., Gustafsson, B., Fridlund, B., … Ekman, S-L. (2009). Förord. I B. Edberg & Wijk (red.), Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa, (s. 17-19). Lund: Studentlitteratur. Ogden, J. & Clementi, C. (2010). The Experience of Being Obese and the Many Consequences of Stigma. Journal of Obesity, Vol. 2010. doi: 10.1155/2010/429098. Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber. Rogge, M. M., Greenwald, M. & Golden, A. (2004). Obesity, Stigma, And Civilized oppression. Advances in Nursing Science, Vol. 27, No. 4, pp. 301-315. Russell, N. & Carryer, J. (2013). Living large: the experiences of large-bodied women when accessing general practice services. Journal of Primary Health Care, 2013;5(3):199-205. Röda Korset (2010). Våra grundprinciper. Hämtad 27 Januari, 2015, från Röda Korsets hemsida: www.redcross.se/om-oss/sa-har-arbetar-vi/grundprinciper/ Sarlio-Lähteenkorva, S. (1998). Hur ser samhället på den fete? I B. Andersen, Rissanen & Rössner (Red.), Fetma/fedme - en nordisk lärobok. (s. 221-226). Lund: Studentlitteratur. Stahre, L. (2014). Övervikt handlar om känslor: handbok för dig som eftersträfar bestående viktnedgång. Lund: Studentlitteratur. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2002). Fetma - problem och åtgärder: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: SBU. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Hämtad den 4 februari, 2015, från SBUs hemsida: www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
21
Sturm, R. (2002). The effects of obesity, smoking, and drinking on medical problems and costs. Health Affairs, 21, no.2 (2002):21.2.245. Thomas, S., Hyde, J., Karunaratne, A., Herbert, D. & Komesaroff, P. (2008). Being ‟fat‟ in today‟s world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia. Health Expectations, Vol 11 (4), pp. 321-330. Doi: 10.1111/j.1369-7625.2008.00490.x Poon, M.Y. & Tarrant, M. (2009). Obesity: attitudes of undergraduate student nurses and registered nurses. Journal of clinical nursing. 18, 2355-2365. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02709.x Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I B. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (s. 481-496). Lund: Studentlitteratur. Westergren, A. (2009). Nutrition och ätande. I B Edberg & Wijk (red.), Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa, (s. 310-347). Lund: Studentlitteratur. WHO (2014). Obesity and overweight. Hämtad 22 januari, 2015, från Världshälsoorganisationens hemsida: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/ Willman, A. (2009). Hälsa och välbefinnande. I B Edberg & Wijk (red.), Omvårdnadens grunder – Hälsa och ohälsa, (s. 26-43). Lund: Studentlitteratur.
22
BILAGOR Bilaga 1: Artikelmatris. Författare och årtal
Syfte
Design
Titel
Analys
Tidskrift
Antal deltagare
Resultat
Studiekv alitet
Land Antin, T. & Hunt, G. (2013)
Belysa kvinnors syn på kroppsideal.
Embodying both stigma and satisfaction: an interview study
Kvalitativ
Deltagarna ger en positiv bild av sig
Djupintervjuer
själva. Stigma analyseras och
N=20
förklaras.
Medelhög
of African American women.
Critical Public Health
USA Chang, Y.J., Liou, Y.M., Sheu, S.J. & Chen, M.Y. (2004)
Undersöka unga kvinnors dagliga
Kvalitativ
Fyra teman förklarades: Social
Unbearable Weight: Young Adult Women‟s Experiences of Being overweight
upplevelser av att leva med övervikt,
Djupintervjuer
märkning av övervikt, strävan efter
utvecklingen av deras syn på att vara
N=5
attraktivitet eller hälsa, kampen
Journal of Nursing
överviktiga samt inverkan på deras
mellan viktminskning och
liv.
självkontroll.
Hög
23
Taiwan Conradt, M., Dierk, J-M., Schlumberger, P., Rauh, E.,
Att undersöka viktrelaterad coping,
Kvantitativ
38 % av deltagarna uppfattade att
Hebebrand, J. & Rief, W. (2008)
vikt- och kroppsrelaterad skam- och
Frågeformulär
de hade negativ uppskattning på sig
skuldkänslor och viktförändring
följt av
själva och av andra. Ålder, kön och
Who copes well? Obesity-Related Coping and its
under 6 månader hos överviktiga
telefonintervju
BMI hade ingen påverkande faktor
Associations With Shame, Guilt, and Weight Loss
individer.
N=98
i denna studie.
Friedman, K., Reichmann, S., Costanzo, P., Zelli, A.,
Att undersöka kopplingen mellan
Kvantitativ
Viktrelaterad stigmatisering var en
Ashmore, J. & Musante, G. (2005)
viktbaserad stigmatisering, ideologisk
Frågeformulär
vanlig företeelse för deltagarna. 89
uppfattning av vikt, och den
N=93
% av deltagarna uttrycker att de fått
Medelhög
Journal of Clinical Psychology
Tyskland
Weight Stigmatization and Ideological Beliefs: Relation to
psykologiska funktionen hos
olämpliga kommentarer från läkare.
Psychological Functioning in Obese Adults
överviktiga individer.
33 % nämner att de blivit
Medelhög
diskriminerade inom arbetslivet. Obesity Research
USA Malterud, K. & Ulriksen, K. (2010)
Obesity in general practice
Undersöka överviktiga patienters
Kvalitativ
Överviktiga patienter vill att deras
upplevelser vid vårdtagande av
Intervjuer
allmänläkare lägger deras
allmänläkare angående deras
N=13
viktproblem på deras agenda.
Hög
24
viktproblem.
Nedvärderande kommentarer från
Scandinavian Journal of Primary Health Care
allmänläkare uppfattas som särskilt påverkande.
Norge Merrill, E. & Grassley, J. (2008) Women‟s stories of their experiences as overweight patients.
Belysa kvinnors upplevelser som
Kvalitativ
Fyra teman förklarades:
överviktiga patienter I deras möten
Intervjuer
Ansträngning till att passa in, Bli
med vården och vårdgivare.
N=8
avvisad, Inte känna sig riktig
Medelhög
mänsklig, Vägran till att ge upp. Journal of Advanced Nursing
USA Ogden, J. & Clementi, C. (2010)
Utforska erfarenheter av att leva med
Kvalitativ
Tre teman förklarades: Inverkan av
övervikt.
Intervjuer
övervikt, matens betydelse, rollen
N=45
av sociala sammanhang.
Undersöka hur det är för individer
Kvalitativ
Deltagarna i studien kände sig
och familjemedlemmar av att leva
Intervjuer
stigmatiserade och diskriminerade
med fetma som en kronisk sjukdom.
N=18
av andra i en form som författarna
The Experience of Being Obese and the Many Consequences
Hög
of Stigma
Journal of Obesity
Egypten Rogge, M. M., Greenwald, M. & Golden, A. (2004)
Obesity, Stigma, and Civilized Oppression
Hög
25
kallar ‟Civilized Oppression‟, där Advances in Nursing Science
diskriminationen sker på ett socialt dolt sätt.
USA Russell, N. & Carryer, J. (2013)
Living Large: the experiences of large-bodied women when
Undersöka överviktiga kvinnors
Kvalitativ
Sju teman förklaras: Tidiga
upplevelser av bemötande från
Intervjuer
upplevelser av kroppsuppfattning,
vården.
N=10
konfrontering av sociala
accessing general practice services
Medelhög
stereotyper, kamp med kvinnligt skönhetsideal, hälsouppfattning,
Journal of Primary Care
halsoutövning, respekt för hela människan, känna sig trygg med
Nya Zeeland
vårdtillgång.
Thomas, L., Hyde, J., Karunaratne, A., Herbert, D. &
Att ge en fördjupad bild av den levda
Kvalitativ
En stor majoritet av deltagarna har
Komesaroff, P. (2008)
upplevelsen av övervikt, samt
Intervjuer
upplevt stigmatisering på grund av
inverkan av sociokulturella faktorer
N=76
deras övervikt, och över hälften
Being ‟fat‟ in today‟s world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia
hos individer med övervikt.
Medelhög
uttryckte sig ha blivit diskriminerade inom vården.
Health Expectations
Australien
26
27
