UNIVERSITY COLLEGE LONDON
University of London
EXAMINATION FOR INTERNAL STUDENTS
For The Following Qualification:-
B.A.
Scand. Studs. SC4141: A n Advanced Scandinavian Language - Swedish
COURSE CODE
:
SCAN4141
UNIT VALUE
:
0.50
DATE
:
18-MAY-04
TIME
:
10.00
TIME ALLOWED
:
3 Hours
04-C1175-3-30 © 2004 University College London
TURN OVER
Answer A L L q u e s t i o n s . A.
(25%) R e a d t h e f o l l o w i n g article a n d a n s w e r q u e s t i o n s 1-2 b e l o w in y o u r Answer Book:
Laglydig fiir art s l i p p a skiimmas
5
10
Jan ~.ir43 ~'u och egen f6retagare inom mediebranschen. Han set sig sj~tlv som en person sore i allra htigsta grad 5.r pgt r/.itt sida lagen. - Jag bar en enorm respekt f6r lagstiftningen. Jag tror art det handlar om att jag i grunden tycker och trot att samh~illet ar bra och att man dtirf6r m~ste f61ja spelreglerna. Jag ser inte samh~llet som en f6rtryckarapparat som vill f6rslava oss mfnniskor, utan n:~got s o m jag rill vara en del av, som jag vill ska fungera. Jan berfittar o m e n barndom p~. 60-talet, i en stabil radhusfOrort i Skfi.ne, dfr brottslighet var nfigot fjfirran. - Tryggheten var total. Man stal inte, man skOtte sig. En ggmg kommer jag ih~g att jag hade sparat ihop pengar for art kOpa en grej, men ntir jag kom till aff~iren hade de hOjt priset. D~. piIlade jag bort prislappen, sft att jag tick den fOr det gamla priset. Jag berfittade det for en k o m p i s och han tyckte att det vat d~ligt gjort - j a g hade ju stulit! P~. den niv~.n vat det.
15
20
25
30
35
Det ~ir sS. Jan ser pgt sig sj~ilv. Som fullst~ndigt laglydig. Men i takt med att han berfttar inser hart att den bilden inte riktigt stammer. Det kommer fram tier och fler exempel p~. regel- och lagbrott han faktiskt hat begStt, sore vuxen. F6r det f~3rsta k6r han ganska ofta alldeles f/3r fort, trots art han vet att han pS. sft vis utsS.tter mfnniskor l-t~r fara. Skattebrott hat han ocks~, gjort sig skyldig till - kornmer han pS. efter en stund. [nte alltf6r omfattande, men det var en period cl~ han hacte dftligt reed pengar och ltit bli att redovisa vissa inkomster. - Det skfims jag verkligen f6r. Det ar inget jag rill att n~gon annan ska veta. Under en period anvande Jan ocksft hasch ganska ofta. - Det g6r jag inte lfngre, men det beror inte p~. att det fir olagligt. Jag har svgtrt att k6pa att hasch fr f6rbjudet n~r alkohol och tobak inte fr det. Nat han gjorde lumpen stal han dessutom kl~desplagg av olika slag, och diverse utrustning. - Det k~ndes ganska rimligt, de tog ~.nd'fi.s'3. mycket fr&n mig. Tid, inte minst. Jan stannar till och tanker efter en stund. - Det verkar faktiskt sore att jag definierar bort vissa delar av lagen, och s~.iger att den inte g~iller mig. Det inser jag nu nar jag pratar om det. Jans berattelse stammer t~mligen val med hur kriminologer numera set p~ fOrh~.llandet mellan brottslighet och laglydighet - det handlar mest om vat man placerar sig pfi en skala. De allra fiesta medborgare i Sverige, sS.kert 99 procent, set sig som i princip laglydiga, menar Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi. Det ing~tr i deras @ilvbild art de iir hederliga m~nniskor, vilkas samveten inte accepterar art de bryter mot lagen. Nar de sedan :,indfi beg/.~tr brottsliga handlingar tar de dfrt-6r till
SCAN 4141
1
TURN OVER
40
rvagon l~mplig bortfOrklaring: det var inte meningen, jag hade inget alternativ, det drabbar ingen fattig, just den har lagen accepterar jag inte ... - Det ar viktigt att komma ihgtg att brottslingar faktiskt finns 6verallt. [ princip kan rnan saga art det ~.r haSt intill omOjligt art rOra sig i samh'allet i dag utan art bryta mot lagen i nfigon form.
45
50
55
60
65
70
75
80
85
Det faktum att m/J.nniskor inte alltid f,31jer ltlgen behOver fi andra sidan inte vara ett problem. Fr'figan ar orn det ens ar 6nskv~irt art de gor det, menar Sven-Ake Lindgren, lektor i sociologi i GOteborg och fOrfattare till boken "Ore brott och straff, fr-fin sociologins klassiker till modern kriminologi". - Samh~llet m;~tr inte bra av art m~inniskor ar fundamentalistiskt konforma. N~.r det g~iller grOvre krankningar ~.r man 6verens i atla kulturer, men nardet galler detaljer och enskilda fOrordningar mgtste samhfillet vara mera tolerant. Vissa lagOvertradelser kan vara bra. De kan till exempel vara tecken p~. att den politiska makten hat f i~rrnat alltfOr lfingt fr'a.n medborgarnas varderingar och moral. Sedan fftr det fOrst;~ls inte g~l alltfOr lfi.ngt. FOr egenfOretagaren Jan ggu en absolut grans n~r lagbrottet direkt drabbar enskilda manniskor. - Jag skulle aldrig stj~ila pengar fr~.n n'agon. Jag har mycket stor respekt for det arbete och det slit man m'3.ste lagga ned p& art ffi sin inkornst. Alla former av v~.ld ~r ocksgt belt uteslutet. Det harjag alltid tyckt fir valdigt otfickt, s/.i.ger han. Sfi ar det ocksgt for de fiesta m~nniskor, enligt Hgtkan Stattin, professor i psykologi rid {)rebro universitet. FOr majoriteten av befolkningen fir det ett mycket stort steg frfin att begfi mindre lagOvertr~idelser till den grOvre brottsligheten, i synnerhet wOtldsbrott. - Alia kan sl~ nfigon p~. truten i ett pressat l~ige. Alia hat vi aggressivitet inom oss. Men oftast kommer den bara fram som en reaktion pfi. omst/.indigheter omkring oss, sorn vi fOrsOker undvika. Sedan finns det en liten grupp m:anniskor sore :dr mer irnpulsdrivna, met aggressivt utagerande. De sOker sjalva upp och skapar situationer d~r v & l d ~ . r ett troligt uffall. Denna grupp g~.r ofta att identifiera mycket tidigt, menar Stattin. Det finns forskningsresultat som pekar p~. att riskgruppen gD.r att urskilja redan rid arton m'anaders "alder. De barn och unga sorn daremot inte tillhOr derma kategori hat betydligt stOrre chanser art s~. sm~.ningom bli rnera "vanliga" och - i alla fall i princip laglycliga rnedborgare, enligt Stattin. En m.:ingd olika krafter, p',3.olika niv~'ler, samverkar fOr att driva dem i den riktning sorn samhallet 6nskar. Pit makroniv~l finns de stora institufionerna - framfOr allt r~ttsvfisendet. Pfi mellanmva finns sl
SCAN 4141
2
CONTINUED
90
Nil,- Jan far fr'agan om han skul]e kunna tg.nka sig att g6ra sig skylclig till n~got allvarligate btott avf~rdar han genast tanken. [nte rninst pgt grund av risken at, 'aka fast. - Jag har s~. oerh~3rt mycket att f0rlora. Jag har familj, ett hus, I~.n at, betala, n~'tgon sorts anseende at, fOrsvara. FOr en 20-g~rig veganaktivist fir de, inte s a m m a sak. Han kanske kan sitta i ffingelse n~.gon m~nad, det spelar ingen toll. Men f6r m i g skulle priset vara s'a. enormt hOgt. En annan sak sore verkligen avskrficker honom ~r tanken p'a att sta.llas infOr r;,itta. - En rtittegfmg skulle vara en enorm social fOrnedring. De, vote fruktansvfirt.
95
100
.&ven p~ derma punkt fa.r Jans ber~ittelse st/3d av forskningen. Bland kriminologer hat under de senaste decennierna s/i kallade kontrollteorier flirt allt :
105
110
Fr~.n 1950-tale, och fram~.t har brottsligheten t73randrats pit ett likartat s~tt i alia vastlander. Statist,ken visar p~ en stark och tydlig 6kning under flera decenniet. - Den kriminalpolitik man bar fort i de olika l:dndetna har inte Dtvetkat brottsniv~m s/.irskilt mycket. De grundl~iggande samh~.i.llsfOrfindtingatna bar varit betydligt viktigare, s~ger Jerzy Satnecki. Exempelvis har antatet personer som d/3tnts till f~ngelsestraft kraftigt minskat i Finland medan man i England har g~'ttt i rakt motsatt riktning. Men brottslighetens utveckling har trots de, varit densamma.
i15
120
125
a"
Enligt kriminologer sore Sarnecki ~r det just fOrg.ndringar i styrkan p'a den sociala kontrollen sore b:attre an n~.got annat f~arklarar denna utveckling. Det visar inte rains, :,~. exemplet Japan. D~ir hat v~.lf:ards- och v~ilst~.ndsutvecklingen varit minst lika stark sore i V:dsteuropa, och utbudet av st61dbegfirliga varor hat/3kat i lika hog grad. Det sore ktiminologerna kallar tillfbillesstmkmren hat alltsgt l:6r:dndrats, vilket i vastvtirlden ansea vara en viktig fOrklaring till den snabbt 6kande btottsligheten. Men i Jap:ln i"orts:dtter brottsligheten att vara mycket lgtg, i princip of Or:dndrad sedan 1950-talet. Dgt var niv~n p'a den svenska och den japanska brottsligheten ungef:dr lika h6g. i dag begas det n~istan fem ganger s~. m~.nga brott i Sverige som i Japan, rgtknat per invgmare. F/3rklaringen till detta ar egentligen enkel: den sociala kontrollen i Japan :dr fortfarande mycket stark, vilket fr~imjar laglydnad. Inte rains, ar ungdomars frihet fortfarande begr:ansad p~. ett s~tt som svenska ungdomar inte skulle acceptera, sager Sarnecki. -
130
135
1 dc v:dsterlandska samh:dllena :at n~irnligen den sociala kontrollen nunlera betydligt svagare an f0rr, menat Samecki. Han betonar at, detta :dr en utvcckling s u m pa mfinga sa.tt har varit posit, v, inte minst for kvinnor. Den 6kade friheten gO, det ~n/ajligt f/3r allt tier art sjalva v;dlja sin egen livsvfig, sgw:dl na.r det g/:iller ytke sore karlekspartner, politisk 'askadning sore religiOs 6vettygelse. Samtidigt finns de, vissa grupper sore har drabbats negativt av t/3r~ndringarna, ftamfOr air ungdomar sore v:dxer upp i rniljOer
SCAN 4141
3
T U R N OVER
140
sore ar socialt och ekonomiskt utsatta. D/Jr :,Jr banden till det etablerade samh/illet svagare, vilket 6kar risken f6r en p'3. olika stitt destruktiv livsstil, sfiger Jerzy Sarnecki. - Den relativt h6ga brottsnivfi, som vi lever med ~ir frihetens och v/.i.lf~irdens pvis.
.
Text c o m p r e h e n s i o n Write a summary of the text in English (ca. 500 words).
.
Vocabulary Explain in Swedish the following words and expressions (underlined in the text):
a)
skOta sig
(line 10)
b)
fullst~indigt
(line I6)
c)
sk:,i.mmas
(line 23)
d)
diverse
(line 27)
e)
bortf6rklaring
(line 40)
f)
lagOvertrtidelser
(line 52)
g)
fj~rma sig
(lines 53/54)
h)
uteslutet
(line 61 )
i)
f~ genomslag
(line 101)
j)
fr~imja
(line 129)
SCAN 414 !
4
CONTINUED
B.
(25 %) Translate the following passage into Swedish:
The newspapers were filled with international crises. They were beginning to have a hypnotizing effect. But I was not c o m p l e t e l y hypnotized: 1 had decided to see her as little as possible until the term ended and then, whether I was going to America or not, to disappear from town without leaving a n y trace. It takes two to tango and it takes two to a v o i d a meeting if the two in question live not much more than a mile apart. Never before had { been so intensely aware of trying to make time pass. Sometimes I felt like a man in control of his own destiny, sometimes as though I was being hunted by both her and Hitler in conjunction. One evening i was sitting peacefully in the garden outside my lodgings, reading s o m e essays. At the other end of the garden the landlady's niece was working with the flowerbeds. Occasionally one of us w o u l d stop what we were doing and cough. This was because smoke was blowing over us f r o m a bonfire in a neighbouring garden. It was always the same. There were so m a n y gardens that one could never hope to sit in one's garden for more than an hour w i t h o u t s o m e b o d y getting the idea of lighting a bonfire. I was just completing the reading of the last of the rather appalling essays when I heard s o m e o n e come into the garden. [ t u r n e d around and saw Steve. ' I ' m sorry to bother you, but I really could do with y o u r advice', he said and sat down on the step near my chair.
C.
.
2.
(50%) Write an esssay in S W E D I S H on O N E of t h e f o l l o w i n g topics:
Hur set du p~. lagen? Positiva och negativa sidor m e d att flytta till ett land m e d en kultur s o m skiljer sig fr~.n din egen.
°
Vilka krav b6r man st~illa pgt en g o d skola?
4.
A.r konst viktigt?
5.
Till vilken grad ska kollektivet b e s t ~ m m a Over individen.'
6.
Globalisering - vflr underg'ang eller r/iddning?
7.
"Det ar synd om m:,mniskorna."
8.
Skulle vS.ra liv vara bg.ttre o m vi inte lade sgt stor vikt rid kfinslor?
9.
L6nar det sig f6r britter att I~ira sig friimmande sprak.9
SCAN 4141
5
END OF PAPER©
