LÄRARPROGRAMMET
UNGA MÄN OCH DEMOKRATI En fallstudie på en högstadieskola av teorin om unga män som demokratisk destabiliseringsfaktor
Daniel Haapala Brundin
Kandidatarbete 15 hp
Handledare: Per Strömblad
Vårterminen 2014
Institutionen för statsvetenskap
Linnéuniversitetet Institutionen för statsvetenskap
Arbetets art:
Kandidatuppsats, 15 hp Lärarprogrammet
Titel:
UNGA MÄN OCH DEMOKRATI – En fallstudie på en högstadieskola av teorin om unga män som demokratisk destabiliseringsfaktor
Författare:
Daniel Haapala Brundin
Handledare:
Per Strömblad
Examinator:
Gunnar Hansson
ABSTRAKT This case-study examines the correlation between young men and democratic instability in group discussions with two analyzing methods in one. One part of the method used is deliberative democracy which aims to explain how democracy works within the frames of discussion in ordinary citizens groups. In this study the citizens is upper level secondary school students. The other part of the method used is the theory pulled by many scholars lately, the demographic impact on democracy. With these two combined in one this study compare the theory of young men as more active in political violence and as a destabilising factor of democracy on country-level with the results of the study in deliberative democracy in small group discussions. The findings of this study shows, amongst other results, that even in small group discussions young men have an negative impact on democracy.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1
INTRODUKTION
1
2
NÅGRA TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
4
3
2.1 Att utvärdera graden av demokrati
4
2.1.1 Det demokratiska samtalet
4
2.1.2 Analysmodell – Operationalisering
5
2.2 Tidigare forskning och hur denna studie bidrar
7
2.3 Unga män och demokrati
8
2.4 Forskningsfrågor
10
METOD 3.1 Tillvägagångssätt
4
11 11
3.1.1 Undersökningstillfälle 1 och 2
11
3.1.2 Mini-demos
12
3.1.3 Samtalsgruppernas sammansättning
13
3.1.4 Observationen
14
3.1.5 Insamling av data
14
3.1.6 Bortfall av data
15
3.1.7 Redovisning av data
15
3.2 Etiska överväganden
15
3.3 Metodisk reflektion
16
RESULTAT
18
4.1 Analys
18
4.2 Gemensamma Bästa och Reflektion
18
5
6
4.3 Bristen På Respekt – Internt och Externt
23
4.4 Antal Avbrutna och Ignorerade Inlägg
26
4.5 Antal Våldsinspirerade Inlägg
27
DISKUSSION 5.1 Demokrati i skolmiljö
30
5.2 Graden av demokrati
31
5.3 Unga män och Demokrati
32
SLUTSATS 6.1 reflektion och implikation
7
30
KÄLLFÖRTECKNING 7.1 Litteratur
33 33 35 35
Bilagor Bilaga I – Deltagaröversikt
I
Bilaga II – Räkneexempel Betygsnitt
VI
Lista över tabeller och diagram Tabell 1.1 Kontrollvariabel Kön och Betygsnitt
19
1.2 Kontrollvariabel Unga män och Unga kvinnor
21
1.3 Kontrollvariabel Betygsnitt per grupp
23
1.4 Kontrollvariabel Betygsnitt per kön
24
2.1 Halvtid 1 – Deltagaröversikt
Bilaga I
2.2 Halvtid 2 – Deltagaröversikt
Bilaga I
Diagram 1.1 Reflektion per betygsnitt
20
1.2 Reflektion och Gemensamma bästa per grupp och andel unga kvinnor
20
1.3 Antalet Avbrutna Inlägg – Andelen unga män höjs
26
1.4 Antalet Avbrutna Inlägg – Andelen unga kvinnor höjs
26
1.5 Reflektion och Gemensamma bästa per grupp och andel unga kvinnor
28
1.6 Reflektion och Gemensamma bästa per grupp och andel unga kvinnor
29
1 INTRODUKTION Unga män, skriver Davenport och Nordås (2013), är de som representerar den största delen av våldsstatistiken, i hela världen (Davenport och Nordås 2013). Medan Goldstone (1991, 2002) menar att stora barnkullar är orsaken till de flesta revolutioner, upplopp och konflikter genom historien, skriver Dyson (2013) att ju äldre en befolkning är desto större sannolikhet är det att landet är en, eller utvecklar, demokrati (Dyson 2013). Huntington (1968) skapade, utifrån sin forskning, en hypotetisk toleransnivå för hur stor andel unga män ett samhälle klarar av innan det blir instabilt. Enligt honom klarar inte ett land av en befolkning med högre andel unga män än 20%. Bland annat hade Tyskland vid 1930 en andel så hög som 20%, Frankrike och England hade kring samma tidpunkt 14,3 respektive 16,5% medan Rysslands andel unga män av befolkningen var 21,5% (Weber 2011). Mer aktuell forskning har försökt falsifiera Huntingtons gränsvärde och vissa menar att det inte stämmer (se Urdal 2006) medan andra hävdar motsatsen (t. ex. Weber 2011). Gemensamt för forskningen inom traditionen är dock att de många studierna, mestadels kvantitativa sådana, får empiriskt stöd för sambandet mellan en hög andel unga (män) och en signifikant ökad risk för demokratisk kollaps och/eller beväpnade konflikter (se Urdal 2006; Weber 2011; Davenport och Nordås 2013; Dyson 2013). En annan del av forskningen pekar i stället på bland annat ekonomiska förutsättningar som faktorer för hur stor sannolikheten är att demokratiska värden kränks och/eller att konflikt bryter ut. Kritikerna hävdar att den statistiska sammanställningen inte förtäljer hela sanningen. I stället menar Sommers och Willson (2011) att man, för att kunna närma sig sanningen, borde intervjua de unga männen i den kontext de lever och växer upp i. McDowell et. al. (2014) har gjort det, intervjuat unga män i en stad i södra England. Hon menar att unga män i för hög grad utmålas som aggressiva och oansvariga, speciellt i efterdyningarna av upploppen i London 2011. Hon vill veta hur de själva ser på sin situation och kommer fram till att det inte bara handlar om att vara ung och man, utan att förutsättningarna har stor betydelse. Utan möjligheten att kunna påverka sitt liv, skulle enligt de många studier som presenterats här ovan, unga män bli frustrerade och ge utlopp för det genom våld. Dock finner hon inget bevis för eller samband med det i sina intervjuer.
1
Men, skriver de som finner sambandet mellan unga män och demokratisk instabilitet högst troligt, flertalet av de kvantitativa studier som styrker sambandet har granskat obereonde variabler som ekonomi eller religion och ändå funnit, i statistiken, att unga män har ett starkt samband med demokratisk instabilitet. Till exempel skriver Urdal (2006) följande i anslutning till sitt resultat: “This study has found that relatively large youth cohorts are associated with a significantly increased risk of domestic armed conflict, terrorism and riots/violent demonstrations.” (Urdal 2006, s. 623).
Och Weber (2011), i sin tur, skriver: ”It appears that no matter what sample is selected, how the dependent variable is defined or what other variables are controlled for, the proportion of young men always has a negative and significant effect on democracy.” (Weber 2011, s. 348).
Det är sällsynt att unga män framställs som smarta, kreativa och bidragande till gott i samhället och jag syftar främst på medias rapportering generellt. Genom att snabbt granska mediaflödet på internet via söksträngen ”unga män” på Google märks att de flesta sökträffar handlar om brottslighet, utåtagerande eller aggression. Min föreställning, genom egen erfarenhet och observation på skolor samt under min uppväxt, är att unga män är impulsiva – helt i linje med vad sökningen på Google ger för resultat. Till min föreställning hör att jag tror unga män är de som är mest radikala i sina politiska åsikter och således att det är unga män som dominerar ytterligheterna på den ideologiska skalan, inte sagt att det främst är unga män som skapar ytterligheterna. I Sverige har det varit en relativt stabil politisk utveckling under 1900-talet. Sverige har dessutom varit i fred i över 200 år. Trots det har Sveriges inhemska historia kantats av politiska våldsamheter, såsom demonstrationen i Ådalen på 30-talet med dödlig utgång och Göteborgs-kravallerna tidigt 2000-tal med dödligt våld. Vad som är känt om Sveriges politiska utveckling är att det på sent 1800-tal och tidigt 1900-tal var mer konfliktartat med massdemonstrationer och stora skillnader mellan ståndpunkter hos de ledande partierna än det är idag. Utvecklingen från sent 1800-tal till nu har sakta men säkert inneburit att höger- och vänsterorienterade partier alltmer för en politik som hamnar i mitten på den ideologiska skalan – en mindre konfliktbetonad politisk scen. Vad hade hänt om Sverige eller England liksom Egypten, Libyen, Somalia och Syrien hade haft en andel unga män över 20% eller ett barnafödande upp till sex barn per kvinna? Om vi 2
ska tro Weber (2011), Urdal (2006), Dyson (2013) och Davenport och Nordås (2013) hade upploppen i Stockholms förorter 2013 och upploppen i London 2011, i så fall, utvecklats till något mer och långvarigare med större och mer kännbara effekter. Enligt deras resultat hade Sverige i sådana fall troligen haft ett hårdare politiskt klimat, större motsättningar och varit mer våldsbenäget. Med en större andel unga män av den totala befolkningen hade, enligt deras teoribildning, risken ökat markant för att våldet hade eskalerat och spridit sig över landet genom att det hörsammats av fler personer av den totala befolkningen. Sveriges genomsnittsålder har dock fördubblats de senaste 150 åren enligt den befolkningspyramid som statistiska centralbyrån presenterar på sin hemsida (SCB 2010). Det kan kopplas samman med det Dyson (2013) skriver, att ju äldre en befolkning är desto större sannolikhet är det att landet är en eller utvecklar demokrati. Sveriges genomsnittsålder är idag över 40 år, likaså Tysklands och de allra flesta moderna demokratiers. Så, kan graden av demokrati bero på hur stor andel av befolkningen som utgörs av unga män?
3
2 NÅGRA TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Inledningsvis är det förmodligen en god idé att se över vad forskningen säger om demokrati. Viktigt i början är dessutom att klargöra vilken del av demokrati som denna studie intresserar sig för. Demokrati är, skriver Hermansson (2003), faktiskt inte så omtvistat som debatten ibland låter göra gällande. Forskare är i stället ganska ense om vad demokrati är och innebär. Hermansson granskar olika forskares definitioner av demokrati och sammanställt går det att dra följande slutsatser om vad demokrati innebär: (1) Alla har samma värde, en man en röst. (2) Alla ska ha möjlighet att uttrycka sin uppfattning under beslutsprocessen. (3) Det är folket som ska bestämma dagordningen. (4) Folkets val och ställningstagande ska vara utslagsgivande (Hermansson 2003). Dessa fyra meningar är enligt Hermanssons granskning något av en essens av demokratins innebörd, han använder termen idealtypsdefinitioner, ”vilket bland annat innebär att vi får en möjlighet att tala om graden av demokrati.” (Hermansson 2003, s. 293). Den del av demokrati som undersöks är det demokratiska sättet att vara. Enligt Blom Kemdal (2003) ”[är demokrati] inte bara formella regler och institutioner utan också en livsstil och ett förhållningssätt.” (Blom Kemdal 2003, s. 305). Således borde det vara fullt möjligt att avgöra om människor som observeras i diskussionsgrupper är mer eller mindre demokratiska i beteende, framträdande och bemötande – graden av demokrati. 2.1 Att utvärdera graden av demokrati I denna undersökning analyseras huruvida deltagare i samtalsgrupperna accepterar och håller sig till det politiska spelets regler, vilka Blom Kemdal (2003) menar styr graden av demokrati. Inom ramen för reglerna återfinns, bland andra, värderingar som tolerans för oliktänkande, att försvara varandras rättigheter och möjligheter och yttrandefrihet. Den sistnämnda principen är av logiska skäl en betydelsefull ingrediens i det demokratiska samtalet, vilket framgår i nästa avsnitt då yttrandefrihet genomsyrar vad som kännetecknar det demokratiska samtalet. 2.1.1 Det demokratiska samtalet I samtal är det viktigt att de parter som är med i samtalet får komma till tals om de så vill. Det är inte särskilt trevligt att delta i ett samtal om man aldrig får möjlighet att uttrycka sig. Att bli avbruten, nonchalerad eller på annat vis inte visad hänsyn till vill man gärna undvika i samtal. 4
Men det händer och det är detta denna studie vill undersöka med hjälp av deliberativ samtalsteori och demokrativärden hämtade från Theodorsson (2004), Himmelroos (2012) och Gilljam och Herrmansson (2003). De demokratiska värden som presenteras här ovan är till stor del direkt överförbara till vad som kännetecknar det demokratiska samtalet. Dock handlar det inte om att direkt påverka politiska beslut som i en deltagardemokrati, utan att påverka andras förhållningssätt och förståelse (Hermansson 2003). Det demokratiska samtalet är enligt Himmelroos (2012) och Theodorsson (2004) inte demokratiskt om inte alla deltagares rätt och möjlighet att tala tillgodoses. Inte heller är samtalet demokratiskt om några deltagare har förtur eller större möjlighet att påverka beslut och gruppens gemensamma slutsatser (Himmelroos 2012; Theodorsson 2004). Det handlar således om att respektera varandra. När någon talar ska åsikten tas i beräkning av övriga medlemmar i samtalet. För att utvärdera det demokratiska samtalet används en modell som bland annat innehåller delar av Himmelroos (2012) sätt att analysera deliberativa samtal. Analysen hämtar även inspiration från de demokrativärden som återfinns i Gilljam och Hermanssons (2003) samlingsverk Demokratins mekanismer. Gilljam och Hermansson (2003) använder termen demokrativärde vad gäller analys av demokratiska förhållanden. De menar att demokrativärden är ”de kriterier mot vilka olika demokratiarrangemang kan utvärderas.” (s. 12). Därav är demokrativärden de värden som ska testa fenomen och data för att analysera graden av demokrati som förekommer. Tillsammans skapar de demokratiska värdena utgångspunkter för denna studiens analys av de demokratiska förhållandena i samtal – en analysmodell. 2.1.2 Analysmodell – Operationalisering Nedan presenteras den slutgiltiga modell som används vid analys av data. Analyspunkterna är fetstilsmarkerade och följs av en förklaring av vad de innebär. Inom parantes anges den förkortning som används i tabeller och diagram. Modellen är, som här ovan nämnts, en översättning av demokratiska värden som markerats i kursiv för att översättningen ska bli tydligare. Dessa värden testas sedan gentemot kontrollvariabler vilka redogörs för i slutet av detta avsnitt. Gemensamma bästa (GB) innebär en analys av huruvida en deltagare, i sitt inlägg, beaktar det bästa för de som diskussionen handlar om. Eller om inlägget berör diskussionsgruppens 5
bästa – allas lika värde och att försvara varandras rättigheter. Himmelroos (2012) ger ett exempel, att en deltagare som diskuterar kärnkraftens för-och nackdelar tänker på framtida generationer, inte bara på samtida befolkning. Reflektion (R) är när en deltagare överlägger andra deltagares inlägg i deras eget. När en deltagare har en annan åsikt och lägger fram denna i ett inlägg så kan de andra deltagarna välja att begrunda denna och använda sig av det i sina egna inlägg eller välja att inte bry sig om ståndpunkten. Reflektion innebär således att en deltagare visar att den lyssnar till och respekterar andras åsikter – tolerans för oliktänkande. Brist på respekt internt (BPR I) har betydelsen av att en deltagare öppet i sitt inlägg på något vis kränker andra deltagare i diskussionens integritet eller demokratiska rättigheter. Det är flera värden som kan brytas emot inom denna kategori och ett av dem är yttrandefrihet. Ett exempel är om en deltagare ber en annan deltagare att hålla käften, eller påtalar att dennes åsikt inte är välkommen med undantag för de tillfällen någon försvarar andras rättigheter. I så fall går det under gemensamma bästa eftersom deltagaren försvarat demokratiska värden och på så vis kan analyseras ha tänkt på gruppens (det gemensamma) bästa. Brist på respekt externt (BPR E) är till skillnad från föregående värde gällande kränkningar mot andra än dem inom gruppen. Om en deltagare talar illa om, för gruppen, utomstående eller om deltagaren på något vis talar nedlåtande, kränker de diskussionen handlar om går det under denna kategori. Översättningen är av samma typ som för den interna respekten. Antal avbrutna inlägg (AAI) gäller varje gång en diskussionsdeltagare avbryter någon annan deltagare mitt i deras inlägg. Denna punkt skulle kunna tillhöra brist på respekt internt, men har valts att utgöra en egen analyspunkt eftersom den indikerar hur en annan del av respekt än vad som mäts genom BPR I. Antal ignorerade inlägg (AII) är när en deltagares inlägg av övriga i gruppen blir ignorerat, alltså helt utelämnat från diskussionen i huvudtaget. Det mäter det demokratiska värdet att alla är lika värda och att alla ska få, på lika villkor, möjlighet att delta om de vill. Antal våldsinspirerade inlägg (AVI) utgör alla inlägg som på något sätt berör våld, hotfulla budskap riktat mot någon inom eller utanför gruppen eller om de diskussionen handlar om. Illegitimt våld, om något våld överhuvudtaget är det, och hot är definitivt inte något som hör hemma i en demokrati. Denna punkt mäter således demokrativärdet allas lika värde och demokratiska rättigheter. 6
För att kontrollera vad det är som kan tänkas ligga bakom eventuella skillnader och likheter mellan deltagarna vad gäller graden av demokrati, används betygsnitt som en kontrollvariabel. Eftersom betyg är en slags värdemätare på kunskap i skolan bedöms variabeln kunna utgöra om resultat har med kunskapsnivå hos individerna och mellan grupperna att göra. För exempel hur betygsnittet har räknats ut för varje individ finns exempel bifogat i bilaga II. Slutligen kontrolleras deltagarna beroende på könstillhörighet och kön ihop med betygsnitt för att avgöra om det har någon betydelse för resultatet. 2.2 Tidigare forskning och hur denna studie bidrar Det finns en del skrivet inom området sedan tidigare. Henrik Urdals studie A clash of generations? Youth bulges and political violence från 2006 är den som omnäms av många som en av klassikerna inom traditionen. Liksom Hannes Webers studie Demography and democracy: the impact of youth cohort size on democratic stability in the world från 2011 finner han stöd för att unga män har en negativ effekt på demokrati. Tim Dyson undersöker sambandet från en annan vinkel i sin studie On Demographic and Democratic Transitions från 2013. Hans undersökning ger stöd åt hypotesen att ju äldre en befolknings genomsnittsålder är desto mer sannolikt är det att det rör sig om en demokrati. Skillnaden mellan de studier som gjorts på området är de av kvantitativ art och de av kvalitativ art. Ett fåtal av de kvantitativa har presenterats här ovan och visar alla någon form av stöd för att unga män eller en ung befolkning har negativa effekter på demokrati. De kvalitativa däremot finner oftast att det inte handlar om att var ung eller man varför demokratiska värden skulle påverkas negativt. I stället finner dessa, ofta intervjubaserade undersökningar, att det inte är unga män, utan strukturer som är problemet. De unga männen kan inte ro för att samhället de växer upp i är fattigt, eller inte erbjuder möjligheter att utvecklas och påverka sitt liv (se t. ex. McDowell et. al 2014; Sommers och Wilson 2011). Fler undersökningar som genomförts på området, med till viss del överensstämmande resultat i enlighet med vad som presenterats och redogjorts för här ovan, är bland annat Noah Q. Bricker och Mark C. Foley med The Effect of Youth Demographics on Violence: The Importance of the Labor Market från 2013, Fight the youth: Youth Bulges and State Repression skriven av Christian Davenport och Ragnhild Nordås från 2013 samt From youth
7
bulges to conflict: the case of Tajikistan av Sophie Roche 2010 och slutligen Youth, Gender, and Dignity in the Egyptian Uprising skriven av Diane Singerman från 2013. Idén till denna studie uppkom i samband med läsningen av de studier av olika art som finns på området – studier med en sida som finner stöd och en annan som menar att det inte stämmer. Det fanns väldigt många studier som antingen undersökte kvantitativt eller kvalitativt, statistiskt utan kontakt med de unga männen eller enbart i kontakt med de unga männen genom intervjuer. Denna studie försöker sammanföra de olika sätten att undersöka teorin på, att undersöka om det finns stöd för de kvantitativa undersökningarnas resultat i kontakt med de unga männen genom samtal i grupper. 2.3 Unga män och demokrati Unga män i åldrarna 15 till 29, skriver Weber (2011), skiljer sig inte från andra i samhället vad gäller deras inställning till demokratiska former och förhållanden. Detta framgår av en världomspännande enkätstudie som genomförts mellan 1981 – 2004 i upp till 79 länder och som Weber (2011) hänvisar till. Däremot, skriver Weber, visar enkätundersökningen att unga män mellan 15 och 29 år gamla, alla andra variabler konstanta, är mer benägna att tillåta och förespråka våld samt mer redo att uppoffra sig än resten av befolkningen. Unga män är, enligt Weber, mer benägna att använda sig av våld för att föra fram sina åsikter. I rika länder minskar attityden till våld något jämfört med fattigare länder, men att vara i åldern 15 – 29 innebär, enligt Weber, högre sannolikhet att personen i fråga är positivt inställd till våld (Weber 2011). Webers resultat (2011) innebär, enligt honom själv, starka bevis på att demokratier med en högre andel unga män än genomsnittet 19,9% riskerar att kollapsa. Sannolikheten att demokratier kollapsar är fem till sju gånger högre för länder med en högre andel unga män än de med färre andel unga män av totala befolkningen. Ett land som har en andel unga män över denna gräns riskerar att bli diktatur med upp 23,1% enligt data som Weber presenterar. Andra länder med en mindre andel unga män har en sannolikhet, att förvandlas till diktatur, på 4,6%. Om resultatet skalas av till att bara röra länder som enligt Freedom House (Demokratimätare””) är fullständiga demokratier ökar sannolikheten till 30% för länder med högre andel och minskar risken till 3,5% för de med mindre. Och oddset är fortfarande runt sju gånger högre, skriver Weber, trots att resultatet kontrollerats mot variabler som ekonomi och religion.
8
Weber (2011) hänvisar till Erik H. Erikson och skriver att ungdomar är mer osäkra i sig själva och genomgår ett slags identitetssökande varför det kan hända att unga över-identifierar sig med sociala grupper i samhället och blir till stereotyper av sina ideal och förebilder. Detta medför att unga även har en tendens att över-identifiera sina motståndare, vilket, trots ungdomens välmening om rättigheter, friheter och andra demokratiska värden, kan leda till hat och odemokratiska former så som att andras åsikter inte är värda att ta del av om de inte stämmer överens med ens egna. Weber fortsätter med att beskriva unga, med Eriksons ord, som förvirrade och fullständig avsaknad av individualitet. Ytterligare förklaringar är det Urdal (2006) och Weber (2011) skriver, att en stor barnkull medför ett stort utbud på arbetsmarknaden, och att detta leder till att antal arbeten som efterfrågas blir mindre i relation till ökningen av antal arbetssökande. Detta, menar de, lämnar många unga vuxna utanför arbetsmarknaden och skapar flaskhalsar, vilket ökar risken för frustration, missnöje, instabilitet och våld (Weber 2011; Urdal 2006). Weber (2011) menar att den socio-ekonomiska förklaringen till varför unga vuxna vänder sig till extremism och oftare är inblandade i politiskt våld än andra i samhället, att unga vuxna ofta inte är gifta eller är särskilt integrerade med arbetsmarknaden, således är ett resultat av åldersstrukturen i ett land. En slutsats Weber (2011) drar, utifrån sitt resultat, är att ju fler unga män ett lands befolkning består av desto större är risken att de unga influerar sig själva i stället för att ta efter de äldres attityder och värden. Weber (2011) och likaså Dyson (2013) menar att ju fler unga män det finns i ett land desto mer sannolikt kommer dessa att kunna uttrycka sina åsikter på den offentliga arenan (Weber 2011; Dyson 2013). Förhållandet bör då, om teorin om unga män stämmer, även gälla i samtalsgrupper. Det är enligt Webers (2011) resultat högre sannolikhet att ett land generellt anammar våldsammare attityder och ett hårdare politiskt klimat om andelen unga män är hög gentemot den totala befolkningen. Tvärtom har ett land med en högre genomsnittsålder förmodligen äldre som sitter på styrande positioner, vilka i det fallet influerar befolkningen totalt sett. Urdals (2006) resultat styrker även det sambandet många unga och en ökad risk för beväpnad konflikt. För varje procentenhet andel unga ökar risken för konflikt med fyra procent. För länder med upp till 35% ökning av andel unga ökar risken för beväpnad konflikt med upp till 150% högre än länder vars åldersstruktur liknar utvecklade länder på 2000-talet. Så ifall andelen unga män har betydelse för graden av demokrati bör det även i samtalsgrupper märkas en skillnad när det i stället är en hög andel unga kvinnor och en 9
mindre andel unga män. För att undersöka denna kombination, mellan makro (lands- och befolkningsnivå) och mikro (på lokal skolnivå), krävs även en inblick i skolmiljö och närmare bestämt skoldemokrati. Jormfeldt (2011) har undersökt upplevd skoldemokrati hos kvinnor och män på gymnasiet. Hennes resultat visar att det inte är programmen i sig som bidrar till en försämrad demokratisk kvalité i jämförelse med andra program, utan det är på grund av den totala mansdominansen som mindre demokratiska förhållanden skapas, skriver Jormfeldt (Jormfeldt 2011). Således finns även stöd på mikronivå för att unga män har en negativ effekt på demokrati. Utöver det skriver Jormfeldt (2011) att hennes resultat styrker den feministiska analysen om män som överordnade kvinnor i samhället. Det är enligt henne tydligt att det män gör är viktigare än det kvinnor gör i skolan. Detta resultat stämmer överens med det Weber (2011) drar slutsats om, att i länder med större andel unga män är det troligt att övrig befolkning tar efter deras värderingar och attityder; det män gör anses viktigare. Och det är i denna kombination, mellan teorin om unga män som demokratiska destabiliseringsfaktorer på makronivå och mansdominansen påverkan på demokratiska förhållanden på lokal skolnivå, av resultat min studie tar sin ansats, att pröva om den statistiskt sammanställda teorin om unga män på landsnivå även får stöd på mikronivå i mindre befolkningsgrupper, eller rättare sagt mini-demos och samtalsgrupper. 2.4 Forskningsfrågor
Hur påverkas graden av demokrati i samtalsgrupper när andelen unga män höjs? Hur påverkas graden av demokrati i samtalsgrupper när andelen unga män sänks? Är teorin om unga män som orsak till demokratisk instabilitet i länder även hållbar i samtalsgrupper?
10
3 METOD Nedan redovisas stegvis undersökningens beståndsdelar och framställning. Först presenteras studiens tillvägagångssätt, som följs av en översiktlig redogörelse för hur den insamlade datan redovisas. Därefter följer ett kort avsnitt om hur de etiska övervägandena sett ut och kapitlet avslutas med en metodisk reflektion. 3.1 Tillvägagångssätt Teorin, som denna studie ska pröva, säger att om ett lands befolkning består av en hög andel unga män ökar risken för att graden av demokrati inom landet minskar. För att kunna undersöka om teorin även kan få stöd på mikronivå behövdes ett tillvägagångssätt som kunde ta reda på om graden av demokrati minskar, står still eller höjs beroende på könsfördelningen i något slags grupper – med tanke på att teorin gäller befolkningar. Så till en början bestämdes vad för slags grupper som skulle utgöra undersökningunderlag och hur dessa skulle sättas samman. Men först en redogörelse för hur undersökningarna genomfördes praktiskt och några tankar om varför. 3.1.1 Undersökningstillfälle 1 och 2 Innan tillfällena genomfördes betänktes hur diskussionerna i grupperna skulle kunna passa in i denna studiens undersökningsområde. Till slut bestämdes att temat för diskussionerna skulle vara orättvisa och mer bestämt diplomatisk immunitet och att monarkin, i många fall, står över lagen. Båda undersökningstillfällena varade i ungefär en och en halv timme vardera. Varje deltagare blev innan tillfällena tilldelade en siffra för statistikens och analysens skull. Vid första tillfällets första halvtid skulle grupperna diskutera utifrån scenariot att deras vän blivit påkörd och omkommit i samband med en olycka som förorsakats av kungen. Deltagarna fick veta att kungen avböjde att kommentera genom hovets presstalesman. Deras uppgift var att diskutera vad de gör nu. Hur skulle de gå tillväga? Hur ställer de sig till händelsen och kungens agerande etc. Efter att diskussionerna avslutats fick de ett nytt ämne att diskutera innan andra halvtid påbörjades. Ämnet var denna gång att någon på deras skola hade antastat deras syster. Personen som hade gjort det var son till en diplomat och levde i landet under diplomatiska immunitet. Deltagarna fick reda på att han hade lämnat skolan och risken fanns att han rest till sitt hemland. Utifrån de förutsättningarna skulle de diskutera utifrån samma struktur den tidigare diskussionen haft. 11
Utöver uppmaningar att diskutera utifrån punkter som de fick i samband med presentationen av undersökningens tema och ämnen, påtalades vid varje diskussionstillfälle vikten av att de, även om de inte kom överens, skulle försöka fatta gemensamma beslut i grupperna. Detta för att samtalen i så hög grad som möjligt, utifrån hur Himmelroos (2012) beskriver dem, skulle präglas av de deliberativa förutsättningarna för samtal. Efter första halvtidens slut omfördelades grupperna till könshomogena grupper och diskussionen fortsatte som tidigare men att de nu skulle ta nya beslut i de nya grupperna. Detta förfarande upprepades i princip vid andra tillfället med skillnaden att grupperna var fler till antalet och att ämnet för diskussionen i stället var det uppmärksammade Julian Assangefallet. Varje grupp fick representera en regering som har något med fallet att göra – Sverige, England, Ecuador och USA. Grupperna ombads sedan att diskutera utifrån de intressen regeringarna hade i Julian Assange. Till exempel står Assange åtalad i Sverige för bland annat sexuella övergrepp, Ecuador har förlänat honom fristad på sin ambassad i London, England ansvarar för säkerheten runtom Ecuadors ambassad i London och USA vill ha Assange utlämnad eftersom han är grundaren till WikiLeaks, en hemsida som publicerar hemliga dokument. Bland annat många amerikanska säkerhetstjänsters dokument vilket är känsligt för USA:s regering. Tanken bakom temat och ämnena var att det skulle engagera deltagarna att diskutera. Den underliggande strukturen för diskussionerna, så som det var tänkt, utformades med utgångspunkt i demokrativärdena som presenterats i teorikapitlet och utifrån demokratisk rättvisa, demokratisk rättssäkerhet, demokratisk anda och det demokratiska samhällets förutsättningar. På detta sätt förmodades samtalen i grupperna orientera sig inom området för studiens undersökning, att avgöra graden av demokrati och således även kunna ge utslag resultatmässigt. 3.1.2 Mini-demos Himmelroos (2012) har i sin forskning undersökt förutsättningar för deliberativ demokrati genom att analysera samtal i medborgargrupper vilka han benämner som mini-demos. Även om begreppet inte går att fånga genom en enkel kortare framställning kan det, i regel, förklaras som tillfälliga forum i vilka samhälleliga problem av olika karaktär diskuteras av vanliga medborgare. Storleken på ett mini-demos kan variera alltifrån ett dussintal till flera tusen deltagare (Himmelroos 2012).
12
För att grupperna enligt den ursprungliga definitionen, myntad av Robert Dahl, ska kunna definieras som mini-demos bör deltagarna slumpmässigt väljas ut och representera grupper från samhällets olika skikt, men, skriver Himmelroos (2012), kritiken som förs fram gentemot sammansättningen av mini-demos är att urvalet av människor aldrig kan få den legitimitet som demokratiska val i representativa demokratier har. Dock är dessa små forum perfekta, enligt Himmelroos (2012) ”Om man vill förstå förutsättningarna för demokratiska samtal mellan medborgare [...]” (Himmelroos 2012, s. 8). 3.1.3 Samtalsgruppernas sammansättning Samtalsgrupperna, eller dessa mini-demos, komponerades inte i syftet att skapa grupper som har representation från hela samhällets offentliga sfär, som Himmelroos (2012) uttrycker det. Fokus för observationen var inte vad de skulle komma fram till inom grupperna, utan hur de kom fram till det – det vill säga själva processen. Ambitionen med studien, att undersöka graden av demokrati i samtalsgrupper beroende på könsfördelning, motiverar således för ett urval av deltagare på andra grunder än att representera samhällets hela åsiktsspektrum. Först och främst var det viktigt att åldrarna stämde överens med den övergripande teorins utsaga om unga män, det vill säga inom åldersspannet 15 till 29 år. Åldrarna på deltagarna var mellan 15 och 18 år, vilket passade bra med undersökningens syfte. Även att grupperna bestod av både unga kvinnor och unga män var viktigt eftersom skillnader och likheter ska undersökas. Utan de unga kvinnorna hade det inte gå att öka och minska andelen unga män. Andra förutsättningar för urval av deltagare till studiens mini-demos var tidsmässiga förhållanden. Genom att jag arbetar på högstadiet fanns möjligheten att genomföra observationen och insamlingen av data på skolan. Skolan, på vilken observationstillfällena ägde rum, är en mellanstor högstadieskola i södra Sverige på en mindre ort. Vid tillfälle 1 var elva elever närvarande, fem unga män och sex unga kvinnor. Dessa delades först in i två grupper: grupp 1 bestod av en ung man och fyra unga kvinnor och grupp 2 bestod av fyra unga män och två unga kvinnor. Varje elev oavsett kön fick en siffra tilldelad sig för att underlätta vem som sagt eller gjort vad. Efter att halva undersökningstillfället genomförts omfördelades grupperna så att de blev könshomogena: grupp 3 bestod då av fem unga män och grupp 4 av sex unga kvinnor. Vid tillfälle 2 var 17 elever närvarande, sju unga kvinnor och tio unga män. De delades in i tre grupper som fick nummer i följd efter grupperna från tillfälle 1 för att underlätta arbetet med 13
resultatsammanställningen. Grupperna fick således följande numreringar och könsfördelningar: grupp 5 bestod av tre unga kvinnor och tre unga män, grupp 6 av fem unga män och grupp 7 av två unga män och fyra unga kvinnor. Liksom vid tillfälle 1 omfördelades grupperna vid tillfälle 2 efter att halva tiden hade gått. Två nya grupper bildades som var helt könshomogena, grupp 8 som bestod av åtta unga kvinnor och grupp 9 som bestod av tio unga män. Totalt antal deltagare i studiens två observationstillfällen var 28, 13 unga kvinnor och 15 unga män. 3.1.4 Observationen Det finns olika sätt att genomföra en observation på. En observation kan vara dold eller så kan den vara öppen. En observation som sker i det fördolda kännetecknas av att observatören inte avslöjar att den, vad den eller varför den observerar. En öppen observation sker däremot som det låter, i det öppna. Observatören döljer inte att den observerar och inte heller vad eller varför den observerar (Theodorsson 2004). Detta leder mig till att dra samma slutsats som Theodorsson (2004), att min observation var öppen med inslag av dolda moment. Jag döljde vad jag observerade men inte att jag observerade. Innan observationenstillfällena ägde rum betänkte jag vad som skulle observeras utifrån vad som skulle undersökas. Nedan följer en lista i punktform som jag skapade för att inför observationstillfällena kunna bestämma hur jag skulle observera grupperna som samtalade. Samtalen i varje grupp sammanställdes via observation. Eftersom samtalen inte spelades in antecknades i stället för varje inlägg som gjordes vilken kategori det hörde till och vem det kom ifrån. Resultatet bygger även på citat som antecknats under gruppernas samtal. Exempel på hur anteckningarna sköttes finns i bilaga I. 3.1.5 Insamling av data Data samlades in vid observationstillfällena genom att vad personerna i grupperna sa antecknades. Dessutom antecknades händelser så som aktivitet inom grupperna samt observationer av skillnader och förändringar i och mellan grupperna. Eftersom jag på förhand hade bestämt vad jag skulle observera och således även hur jag skulle observera, försökte jag minimera antalet felkällor och bortfall av data på grund av att jag inte hade möjligheten att observera alla grupper hela tiden. Men liksom Himmelroos (2012) diskuterar, att även inspelningar av samtal har sina felkällor, är jag väl medveten om 14
de felkällor och brister som kan uppstå i och med på vilket sätt observationerna genomfördes. Mer om dem i den metodiska reflektionen. 3.1.6 Bortfall av data Av de totalt nio olika gruppkonstellationer som studien omfattade kunde endast data samlas in från åtta. Anledningen till borfall av data var att observationen endast kunde ske riktad mot två grupper samtidigt för att inte förlora kvalité på observationen. Den grupp som inte antecknades något om var grupp 6 vid observationstillfälle 2. Jag valde att inte observera dem för att kunna observera grupp 5 och 7 som båda var könsheterogena grupper. Att välja bort den gruppen motiverades med att den var könshomogen vilket även gruppkonstellation 3, 4, 8 och 9 var. 3.1.7 Redovisning av data Redovisning av data sker för enkelhetens skull genom både diagram och tabeller vilka kombineras med dels deskriptiv, dels analytisk text. Data presenteras i den ordning som enklast framhäver resultatets betydelse, vilket vill säga att grupperna kan komma att presenteras i icke-numrerisk följd eftersom det intressanta, för denna studiens intention, är att framhäva graden av demokrati i förhållande till andelen unga män. För att utreda huruvida resultatet har med det ena eller andra att göra testades data gentemot fler variabler, till exempel hela gruppens betygsnitt som redogörs för i tabell 1.3 på sida 23 och betygsnittsintervall fördelat på kön som i tabell 1.4 på sida 24. 3.2 Etiska överväganden Medveten om att känsliga ämnen som bakgrund och att tillhöra grupper i samhället kunde sträcka sig utanför de etiska aspekterna, speciellt i en studie som omfattar minderåriga, på ett högstadium valde jag att inte genomföra en enkätundersökning, i samband med observationerna, som skulle ge underlag för ytterligare en oberoende variabel till analysen, socioekonomisk status och socialgruppstillhörighet. Deltagarna blev aldrig lovade någonting som inte kunde hållas och inte heller var de någon gång tvungna att delta, utan var fria att avbryta och lämna tillfället när de ville i enlighet med Vetenskapsrådets riktlinjer i publikationen GOD FORSKNINGSSED (Vetenskapsrådet 2011). Så långt det har gått har studien värderats i förhållande till etiska aspekter, till exempel hemlighållande och eliminering av uppgifter om vem/vilka som deltagit i studien. 15
Temat och de ämnen som grupperna diskuterade var känsliga ämnen som handlade om till exempel en bilolycka. Vetenskapsrådet (2011) skriver att det finns tillfällen då en forskare kan behöva ta beslutet att avbryta sitt projekt. Sådana tillfällen, som skulle kunna tänkas inträffa vid studier av samma karaktär som denna, är enligt dem när mänskliga värden riskerar att kränkas. Dock inbegrep undersökningstillfällena, åtminstone inte medvetet, moment där deltagarna riskerade att kränkas på grund av studien i sig. Utan undersökningstillfällena innebar skapandet av samtalsgrupper som sedan studerades under den tid samtal pågick inom grupperna. Den fråga som skulle kunna ställas emot studien är att den undersöker graden av demokrati och således förväntar sig att demokratiska värden kan komma att kränkas. Men eftersom studien på ett vetenskapligt förutsättningslöst vis studerade samtalen kan man i stället tala om att ifall demokratiska värden kränktes hos deltagarna i samtalen så uppmärksammade studien detta och vidareför dess resultat för vidare forskning på området, betydelsen av unga män och demokrati i samtal. 3.3 Metodisk reflektion För att undersöka den makroteori, som här ovan lagts fram i breda drag, stod ett par alternativa tillvägagångssätt att välja mellan. Till en början övervägdes huruvida studien skulle utformas som en kvantitativ sammanställning av statistisk data eller som en kvalitativ studie genomförd med hjälp av intervjuer. Att använda båda metoderna vid insamling av data och för att testa teorin valdes omgående bort med tanke på begränsningar vad gäller tid och uppsatsens omfattning. Eftersom studien går ut på att pröva en teoribildning som bygger på kvantitativa undersökningar beslutades att även denna skulle genomföras som en sådan. Vad som skulle ha kunnat göras om det möjlighet, ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar, hade funnits, vore om varje grupp innehöll deltagare med större ålderskillnad för att jämföra grupper och individer mot varandra och således kunna analysera huruvida graden av demokrati verkligen har med att vara ung och man att göra. Utöver det kunde metoden ha fungerat ännu bättre om inspelningar kunde ha tillämpats vid varje gruppdiskussion för att på så vis kunnat få ytterligare en dimension i analaysen av data. En punkt som avslutningsvis är värd att uppmärksammas, med tanke på föregående reflektion, är frågan varför inte taltid används vid analys av data. Svårigheten med att mäta taltid, under de förutsättningar dessa observationer genomfördes, är hur det ska ske. Antalet inlägg per kön
16
går givetvis att räkna, vilket även har gjorts. Men jag betvivlar vilken betydelse mätvärdet kan få i en sådan här studie. Ett inlägg varierar, uppskattningsvis, i tid mellan alltifrån fem sekunder till en minut i denna studie och det innebär att värdet inte skulle ha någon förankring i verkligheten och således vara missvisande som mått på hur taltiden var fördelad mellan könen.
17
4 RESULTAT Kapitlet som följer kommer att redovisa analysen så som den genomförts. Det antecknade materialet har delats upp i sex avsnitt utefter hur analysen är uppbyggd: Gemensamma bästa, Reflektion, Brist På Respekt – Internt och Externt, Antal Avbrutna Inlägg, Antal Ignorerade Inlägg och avslutningsvis Antal Våldsinspirerade Inlägg. För att underlätta läsningen av resultatet kombineras tabeller med deskriptiv text och åskådliggörande diagram. 4.1 Analys Resultatanalysen visar, med ett par få undantag, att det har betydelse, i denna studiens resultat, om det är unga män eller unga kvinnor, hur stor andel unga män det är och vilka betyg deltagarna har i en samtalsgrupp för vilken grad av demokrati som kommer att känneteckna samtalsgruppens diskussion och samtal. I tabell 1.1 på nästa sida visas en uppdelning mellan könen samt en fördelning beroende på vilket betygsnitt deltagarna hade. Skillnader mellan könen utmärkte sig till största del i hur man beter sig gentemot varandra i en samtalsgrupp. De unga männen i studien avbröt till exempel en annan deltagare fem gånger oftare än vad de unga kvinnorna gjorde. Samma tendens visade sig vad gäller inlägg inom gruppen som direkt eller indirekt visade brist på respekt gentemot en annan deltagare. Unga män visade brist på respekt för en annan deltagare mer än tre gånger oftare än de unga kvinnorna, 8,5% respektive 2,8% av fallen. Medan unga män, i resultatet, visar sig ha en större benägenhet att vara mindre demokratiska i samtalets samspel genom exempel som att unga män ignorerade en annan deltagares inlägg nästan sex gånger mer än unga kvinnor gjorde, är unga kvinnor och de med högre genomsnittsbetyg, enligt resultatet, mer demokratiska vad gäller de två värdena Gemensamma Bästa och Reflektion. 4.2 Gemensamma Bästa och Reflektion Att tänka på vad en annan deltagare har för åsikt, att beakta denna och använda sig av den i sitt eget inlägg, var något som totalt sett skedde i 12,1% av alla inlägg. Vad gäller inlägg som beaktade det gemensamma bästa föll 13,6% av totala antalet inlägg inom ramen för kategorin.
18
Tabell 1.1 Kontrollvariabel Kön och Betygsnitt
Indikator
TotAI
GB
R
BPR I
BPR E
AAI
AII
AVI
552 (100%)
75 (13,6%)
67 (12,1%)
31 (5,6%)
113 (20,5%)
33 (6%)
35 (6,3%)
65 (11,8%)
Unga män (15)
270 (48,9%)
24 (8,9%)
28 (10,4%)
23 (8,5%)
53 (19,6%)
27 (10%)
30 (11,1%)
31 (11,5%)
Unga kvinnor (13)
282 (51,1%)
51 (18,1%)
39 (13,8%)
8 (2,8%)
60 (21,3%)
6 (2,1%)
5 (1,8%)
34 (12,1%)
0-1,5 (6)
58 (10,5%)
0 (0%)
3 (5,2%)
10 (17.2%)
10 (17,2%)
9 (15,5%)
6 (10,3%)
15 (25,9%)
1,5-2,5 (10)
161 (29,2%)
26 (16,1%)
14 (8,7%)
6 (3,7%)
34 (21,1%)
10 (6,2%)
9 (5,6%)
14 (8,7%)
2,5-3,5 (10)
276 (50%)
34 (12,3%)
32 (11,6%)
13 (4,7%)
69 (25%)
13 (4,7%)
20 (7,2%)
37 (23%)
3,5-5,0 (2)
57 (10,3%)
15 (26,3%)
18 (31,6%)
0 (0%)
0 (0%)
1 (1,8%)
0 (0%)
0 (0%)
Kontrollvariabel Alla deltagare Kön
Betygsnitt (Ant.)
19
De unga kvinnorna beaktade andras inlägg i deras egna i 13,8% av fallen, medan de unga männen gjorde det i 10,4% av fallen. Det gemensamma bästa betänktes dubbelt så ofta i inlägg gjorda av en ung kvinna än de av en ung man. Men om vi i stället tittar på vilket betygsnitt deltagarna hade, oavsett kön, förefaller antalet inlägg i kategorin Reflektion att stiga i samband med att genomsnittsbetyget stiger, vilket kan våga uttalas som en uppfylld förväntan, att de med högre betyg i skolan har en bättre förmåga att till exempel argumentera. I diagram 1.1 nedan åskådliggörs sambandet. Diagram 1.1 – Reflektion per betygsnitt 35 30 25 R
% 20 15 10 5 0 0-1,5
1,5-2,5
2,5-3,5
3,5-5,0
Det gemensamma bästa hade ett liknande samband som reflektion och steg från lägst 0% i 01,5 till högst 26,3% i 3,5-5,0. När deltagarnas inlägg analyseras i förhållande till varandra som grupper de samtalade i visar resultatet för unga män inte någon stigande eller fallande kurva, varken beroende på gruppens totala genomsnittsbetyg eller beroende på hur stor andel män som gruppen utgjordes av (se tabell 1.2 på nästa sida). Men analyseras data utifrån hur stor andel av gruppen som var unga kvinnor ges en bild av att ju större andel av gruppen som var unga kvinnor, desto högre andel av de totala inläggen beaktade vad andra sagt och det gemensamma bästa (se diagram 1.2) Diagram 1.2 – Reflektion och Gemensamma bästa per grupp andel unga kvinnor
30 25 20 GB
%15
R
10 5 0 Gr 2 Gr5 (50%) Gr7 Gr1 (80%) Gr4 (33,3%) (66,7%) (100%)
20
Gr8 (100%)
Tabell 1.2 – Kontrollvariabel Unga män och Unga kvinnor
Indikator
TotAI
GB
R
BPR I
BPR E
AAI
AII
AVI
552 (100%)
75 (13,6%)
67 (12,1%)
31 (5,6%)
113 (20,5%)
33 (6%)
35 (6,3%)
65 (11,8%)
Gr1, 1 st (20%)
104 (18,8%)
19 (18,3%)
13 (12,5%)
3 (2,9%)
17 (16,4%)
2 (1,9%)
4 (3,9%)
4 (3,9%)
Gr7, 2 st (33,3%)
68 (12,3%)
9 (13,2%)
8 (11,8%)
8 (11,8%)
17 (25%)
3 (4,4%)
12 (17,7%)
5 (7,4%)
Gr5, 3 st (50%)
64 (11,6%)
5 (7,8%)
4 (6,3%)
5 (7,8%)
19 (29,7%)
5 (7,8%)
6 (9,4%)
4 (6,3%)
Gr2, 4 st (66,7%)
74 (13,4%)
10 (13,5%)
17 (23%)
5 (6,8%)
17 (23%)
7 (9,5%)
1 (1,4%)
6 (8,1%)
Gr3, 5 st (100%)
52 (9,4%)
5 (9,6%)
6 (11,5%)
0 (0%)
5 (9,6%)
7 (13,5%)
7 (13,5%)
6 (11,5%)
Gr9, 10 st (100%)
43 (7,8%)
6 (14%)
3 (7%)
10 (23,3%)
1 (2,3%)
6 (14%)
3 (7%)
11 (25,6%)
Gr2, 2 st (33,3%)
74 (13,4%)
10 (13,5%)
17 (23%)
5 (6,8%)
17 (23%)
7 (9,5%)
1 (1,4%)
6 (8,1%)
Gr5, 3 st (50%)
64 (11,6%)
5 (7,8%)
4 (6,3%)
5 (7,8%)
19 (29,7%)
5 (7,8%)
6 (9,4%)
4 (6,3%)
Gr7, 4 st (66,7%)
68 (12,3%)
9 (13,2%)
8 (11,8%)
8 (11,8%)
17 (25%)
3 (4,4%)
12 (17,7%)
5 (7,4%)
Gr1, 4 st (80%)
104 (18,8%)
19 (18,3%)
13 (12,5%)
3 (2,9%)
17 (16,4%)
2 (1,9%)
4 (3,9%)
4 (3,9%)
Gr4, 6 st (100%)
76 (13,8%)
21 (27,6%)
16 (21,1%)
0 (0%)
0 (0%)
2 (2,6%)
0 (0%)
0 (0%)
Gr8, 7 st (100%)
61 (11,1%)
0 (0%)
0 (0%)
0 (0%)
37 (60,1%)
1 (1,6%)
2 (3,3%)
29 (47,5%)
Kontrollvariabel Alla deltagare Andel unga män
Andelen unga kvinnor
21
Avvikelsen, i diagram 1.2, i och med grupp 2 beror på, vid en närmare titt i tabell 2.1 bifogad i bilaga V, att två av de unga männen i gruppen stod för över 60% av antalet inlägg och för 81% av alla inlägg i kategorierna Gemensamma Bästa och Reflektion. Grupp 8 kommer som i detta fall även i fortsättningen att granskas som en avvikelse från det normala (se tabell 2.2 bifogad i bilaga VI) eftersom gruppen dominerades av två av deltagarna vilka stod för över 95% av alla inlägg vilka till största del befann sig inom kategorin Antal Våldsinspirerade Inlägg (AVI) och Brist På Respekt Externt (BPR E). Det som sannolikt visar sig genom den hyfsat jämnfördelade statistiken (18,3%, 13,2%, 7,8%, 13,5%, 9,6% och 14%) över antalet inlägg som berör det Gemensamma Bästa och Reflektion hos grupperna med stigande andel unga män, är förmodligen en indikation på att vad gäller dessa två värden har de mindre att göra med hur stor andel av gruppen som består av unga män och mer att göra med deltagarnas egna egenskaper såsom vilket betyg, eller kunskapsnivå, deltagarna själva besitter i samband med könstillhörighet. Den kontrollvariabel som ger det mest intressanta utslaget är den senare av de två. Att vara ung man med lågt betygsnitt innebär enligt resultatet en lägre tendens att ha det gemensamma bästa i åtanke när man samtalar. Den lägsta gruppen har jämfört med den grupp med högst betygsnitt 15 gånger lägre förekomst av det gemensamma bästa i inläggen. Den grupp med högst betygsnitt har dessutom en tre gånger högre andel av dessa inlägg än den mellersta gruppen som betänkte det gemensamma bästa i 4,1% av fallen.Vad gäller Reflektion är de unga männen med högst betygsnitt även här de som flest gånger använder andras inlägg i deras egna. Dock blir de, liksom i kategorin Gemensamma Bästa, slagna på fingrarna av de unga kvinnorna med högst betyg (nästa det dubbla) samtidigt som de drar jämt med de med lägre betyg (unga män 15,2% mot 26,4% och 16,7% mot 13,8%). De demokratiska värdena, att värdera och lyssna till andras åsikter och förslag samt att tänka på eller ha i åtanke vad det gemensamma bästa är, har visat att unga män är mindre demokratiska än unga kvinnor i samtal. Om deltagarna delas upp i grupper per betygsnitt visar det sig att även inom könstillhörigheten skiljer sig graden av demokrati beroende på om snittet är högt eller lågt. Däremot har det inte i dessa två värden kunnat hittas något stöd för att andelen män i samtalsgrupper har med graden av demokrati att göra.
22
Tabell 1.3 Kontrollvariabel Betygsnitt per grupp
Indikator
TotAI
GB
R
BPR I
BPR E
AAI
AII
AVI
552 (100%)
75 (13,6%)
67 (12,1%)
31 (5,6%)
113 (20,5%)
33 (6%)
35 (6,3%)
65 (11,8%)
Gr7 (2,8125)
68 (12,3%)
9 (13,2%)
8 (11,8%)
8 (11,8%)
17 (25%)
3 (4,4%)
12 (17,7%)
5 (7,4%)
Gr8 (2,6964)
61 (11,1%)
0 (0%)
0 (0%)
0 (0%)
37 (60,1%)
1 (1,6%)
2 (3,3%)
29 (47,5%)
Gr4 (2,67)
76 (13,8%)
21 (27,6%)
16 (21,1%)
0 (0%)
0 (0%)
2 (2,6%)
0 (0%)
0 (0%)
Gr1 (2,55)
104 (18,8%)
19 (18,3%)
13 (12,5%)
3 (2,9%)
17 (16,4%)
2 (1,9%)
4 (3,9%)
4 (3,9%)
Gr2 (2,4583)
74 (13,4%)
10 (13,5%)
17 (23%)
5 (6,8%)
17 (23%)
7 (9,5%)
1 (1,4%)
6 (8,1%)
Gr3 (2,3)
52 (9,4%)
5 (9,6%)
6 (11,5%)
0 (0%)
5 (9,6%)
7 (13,5%)
7 (13,5%)
6 (11,5%)
Gr5 (2)
64 (11,6%)
5 (7,8%)
4 (6,3%)
5 (7,8%)
19 (29,7%)
5 (7,8%)
6 (9,4%)
4 (6,3%)
Gr9 (1,8313)
43 (7,8%)
6 (14%)
3 (7%)
10 (23,3%)
1 (2,3%)
6 (14%)
3 (7%)
11 (25,6%)
Kontrollvariabel Alla deltagare Grupper (Betygsnitt)
Nästa del av samtalen att pröva blir den väldigt viktiga byggstenen respekt för varandra, ett värde som mäts genom att se till bristen på respekt internt respektive externt. 4.3 Bristen På Respekt – Internt och Externt När vi samtalar är det en viktig ingrediens att alla har samma möjlighet att delta på lika villkor samt att vår okränkbarhet, integritet respekteras. Så när en av deltagarna (P14) uttrycker följande till en gruppmedlem (P8) kränker förstnämnde den andres person och rätt att uttrycka sin mening, vilket i denna analys går under kategorin Bristen På Respekt - Internt. Samma mening går dessutom under kategorin AAI, Antal Avbrutna Inlägg.
23
Tabell 1.4 Kontrollvariabel Betygsnitt per kön
Indikator
TotAI
GB
R
BPR I
BPR E
AAI
AII
AVI
552 (100%)
75 (13,6%)
67 (12,1%)
31 (5,6%)
113 (20,5%)
33 (6%)
35 (6,3%)
65 (11,8%)
Unga m (0-1,5)
58 (10,5%)
0 (0%)
3 (5,2%)
12 (20,7%)
10 (17,2%)
9 (15,5%)
10 (17,2%)
11 (19%)
Unga m (1,5-2,5)
74 (13,4%)
3 (4,1%)
2 (2,7%)
6 (8,1%)
28 (37,8%)
10 (13,5%)
10 (13,5%)
12 (16,2%)
Unga m (2,5-3,5)
138 (25%)
21 (15,2%)
23 (16,7%)
5 (3,6%)
15 (10,9%)
8 (5,8%)
16 (11,6%)
5 (3,6%)
Unga kv (1,5-2,5)
87 (15,8%)
23 (26,4%)
12 (13,8%)
0 (0%)
6 (6,9%)
0 (0%)
1 (1,15%)
2 (2,3%)
Unga kv (2,5-3,5)
138 (25%)
13 (9,4%)
9 (6,5%)
8 (5,8%)
54 (39,1%)
5 (3,6%)
4 (2,9%)
32 (23,2%)
Unga kv (3,5-5,0)
57 (10,3%)
15 (26,3%)
18 (31,6%)
0 (0%)
0 (0%)
1 (1,8%)
0 (0%)
0 (0%)
Kontrollvariabel Alla deltagare Kön (Betygsnitt)
[534]P8: Jag tycker vi borde vänta och se... [535]P14: Håll käften du hajjar fan inte. Det enda rätta är att skicka in en under-cover för att sen ta ut honom [syftar på Assange].
Av alla inlägg utgjorde 5,6% Brist På Respekt – Internt och 20,5% Externt totalt.Vid en översikt av tabell 1.1 är det tydligt att unga män i de observerade samtalen i högre utsträckning än unga kvinnor visar brist på respekt för en annan gruppmedlem, det vill säga internt. Förhållandet som indikeras i resultatet är att de unga männen gör det tre gånger oftare än de unga kvinnorna. Så att vara man har betydelse, men har betygsnitt någon effekt, för sig eller könsuppdelat? Den interna respekten sjunker i förhållande till att betygsnittet minskar. I betygsintervallet 0 – 1,5 är det över tre gånger fler inlägg som visar brist på respekt än övriga tre intervall. Och vid en närmare granskning visas genom tabell 1.4 att de unga män som har lägst betygsnitt är
24
också de som oftast visar brist på respekt internt i grupperna, två och en halv gånger respektive sju gånger oftare än de andra två betygsintervallerna. De unga kvinnorna är relativt sparsamma med att inte respektera sina gruppmedlemmar, två av betygsintervallen stod för noll inlägg vardera i kategorin medan intervallet 2,5 – 3,5 stod för alla unga kvinnors inlägg i kategorin, totalt åtta. Det enda som kan konstateras utifrån gruppernas betygsnitt är att grupp 9, som hade lägst snitt, var också den gruppen som det oftast visades brist på respekt internt. När andelen unga män respektive kvinnor ökar i grupperna visar sig till en början en tendens att BPR I ökar succesivt i förhållande till andelen (se tabell 1.2). Gruppen med en ung man har endast 2,9% medan gruppen med två har 11,8%. Dock faller värdet tillbaka något vid tre och fyra unga män, 7,8% respektive 6,8%. Unga kvinnors andel i gruppen tycks också, till en början, ha betydelse för vilket värde BPR I ska få. Graden ökar succesivt i de tre första grupperna med två, tre respektive fyra unga kvinnor (6,8 till 7,8 till 11,8%). Men i de tre sista grupperna med 80% respektiva 100% unga kvinnor minskar värdet till 2,9% respektive 0%. Den stora skillnaden mellan grupper av olika kön är att i gruppen med 100% unga män var det hela 23,3% av inläggen som visade brist på respekt internt medan det i båda grupperna med 100% unga kvinnor inte någon gång under observation visades brist på respekt internt. Den externa bristen på respekt gäller inlägg som det deltagaren F9 uttalar i samband med att gruppen diskuterar huruvida de ska respondera på USA:s krav på Ecuador att överlämna Assange. [386]F9: Jag bryr mig inte om han överlever eller inte. Vi överlämnar honom. Han är ju en jävla våldtäktsman.
Till skillnad från gruppernas brist på respekt gentemot varandra är bristen på respekt riktad mot utomstående, eller dem diskussionen handlar om mer jämnt fördelad mellan grupperna. Det enda resultatet som egentligen sticker ut är, med undantag för grupp 8, att ju högre andel unga män eller kvinnor det är i en samtalsgrupp tycks inlägg som påvisar brist på respekt för dem diskussionen handlar om minska. I stället ökar, som tidigare konstaterats, bristen på respekt internt i grupperna ju högre andel av gruppen som är unga män eller unga kvinnor. Detta åskådliggörs dessutom av grupp 5 som bestod av tre unga män och tre unga kvinnor. Grupp 5 stod för 7,8% av BPR I men för hela 29,7% BPR E vilket är högsta halten av brist på respekt gentemot utomstående bortsett från grupp 8.
25
Enligt resultatet skulle det ha betydelse för hur mycket respekt en samtalsgrupps samtal kännetecknas av beroende på om gruppen har en stor andel unga män eller en stor andel unga kvinnor. Tendensen som visar sig pekar på att ju högre andel av respektive kön det är i en grupp, desto mer genomsyras gruppen av brist på intern respekt och desto mindre innehåller samtalen brist på respekt riktad mot det externa. En grupp med lägre genomsnittsbetyg, visar sig även, i denna studies resultat, ha en lägre grad av respekt gentemot varandra i samtal. Nästa genomgång riktar in sig på två värden som skulle kunna gå under kategorin brist på respekt men som för detaljernas skull delats upp i egna mätvärden, nämligen Antal Avbrutna Inlägg (AAI) och Antal Ignorerade Inlägg (AII). 4.4 Antal Avbrutna och Ignorerade Inlägg Att avbryta andra mitt i deras inlägg eller att ignorera ett inlägg som har relevans för diskussionen, det gör unga män, enligt denna studies resultat fem gånger oftare än unga kvinnor. När andelen unga män höjs ökar antalet avbrutna inlägg succesivt med andelen unga män. Detta åskådliggörs i diagram 1.3 på nästa sida. Sambandet mellan unga kvinnor och AAI är det omvända, se diagram 1.4. Diagram 1.3 Antalet Avbrutna Inlägg – Andel unga män höjs
AAI - Andel unga män
%
16 14 12 10 8 6 4 2 0
AAI
Diagram 1.4 Antalet Avbrutna Inlägg – Andel unga kvinnor höjs
AAI - Andel unga kvinnor
%
AAI
10 8 6 4 2 0 26
Utifrån resultatet så har andelen män stor betydelse för hur ofta man avbryter varandras inlägg i en samtalsgrupp. Om vi ser till betygsnittsgrupper fördelat på kön i tabell 1.4 märks att även betygsnittet och man eller kvinna har betydelse för resultatet. Ju lägre betygsnitt desto högre sannolikhet är det att samtalet mellan deltagarna kommer att karaktäriseras av att inlägg mellan parterna avbryts. Vad gäller gruppernas totala betygsnitt (se tabell 1.3) är den enda tendensen som visar sig att grupperna med högre betygssnitt är också de med lägre förekomst av antal avbrutna inlägg. Samma sakläge visar sig gälla för betygsnittet indelat per intervall (tabell 1.1) överlag. Att tillhöra betygsnittsintervallet 0 – 1,5 innebär att man nästan åtta gånger oftare avbryter andra när de talar än de med högst snittbetyg. Antalet ignorerade inlägg har en annan spridning i resultatet. Att höja eller sänka andelen unga män eller kvinnor verkar inte ha någon märkbar betydelse utan spridningen mellan grupperna är jämn. I stället är det dels betygsnitt könsuppdelat, dels blandat som verkar ha betydelse för hur ofta inlägg ignoreras inom gruppen. Den lägsta betygsnittsgruppen är de som oftast ignorerar andra inlägg. Samma mönster visar sig när deltagarna delas in i kön och betygsnitt. Då visar det sig att de unga männen med lägst betygsnitt är de som oftast ignorerar andras inlägg, 17,2% gentemot 13,5% respektive 11,6%. De unga kvinnorna verkar, enligt resultatet, inte särskilt ofta ignorera andra inlägg inom gruppen, utan ligger lågt totalt sett med 1,8%. Sammanfattningsvis har andelen unga män, i denna studies samtalsgrupper, betydelse för hur ofta man avbryter varandra. Dessutom verkar betygsnivå hos deltagarna påverka hur de samtalar, om de mer ofta eller mer sällan ignorerar andras inlägg. Det avslutande avsnittet i denna analys av resultat handlar om hur ofta gruppmedlemmarna i sina inlägg förespråkade användandet av våld eller om inläggen i övrigt berörde våld som riktades mot någon eller något, inom eller utanför gruppen. 4.5 Antal Våldsinspirerade Inlägg Enligt resultatets statistik skulle de unga kvinnorna i högre utsträckning varit våldsbenägna i sina inlägg än de unga männen. Men tar man bort de två unga kvinnorna härstammande från grupp 8 som har det högsta antalet AVI-inlägg samt de två unga män som stod för flest sådana inlägg får man fram att de unga männen stod för 8,8% och de unga kvinnorna för 2,7%.
27
Följaktligen är det ett förhållande där unga män tre gånger så ofta än unga kvinnor använder sig av våld i sina inlägg likt följande uttalande av en deltagare i grupp 1 tillfälle 1: [67]P1: Eh hårt straff ska han ha! Mörda honom [syftar på kungen] och ge honom elchocker.
Precis som förekomsten av antal avbrutna inlägg i grupperna förhåller sig, är sambandet mellan en ökande andel unga män i samtalsgrupperna och högre antal våldsinspirerade inlägg framträdande i resultatet. I diagram 1.5 och 1.6 redogörs för hur stort antal av inläggen som är våldsinspirerade beroende på andelen unga män och unga kvinnor. För varje ung man som tillsätts i samtalsgrupper ökar andelen inlägg som berör våld. Med fyra unga män i en samtalsgrupp som utgör 66,7% av totala medlemsskaran förekom i resultatet 8,1% inlägg av våldskaraktär, medan det i gruppen med en ung man (20% andel) bara var 3,9% våldsinspirerade inlägg. De unga kvinnorna visar samma mönster som med antalet avbrutna inlägg. De har en fallande grad av våldsinspirerade inlägg i linje med att andelen unga kvinnor ökar i samtalsgrupperna. Undantaget är fortfarande grupp 8 vilket tydligt framgår i diagram 1.
Diagram 1.5 Antalet Våldsinspirerade Inlägg – Andel unga män höjs
AVI - Andel unga män
%
30 25 20 15 10 5 0
AVI
28
Diagram 1.6 Antalet Våldsinspirerade Inlägg – Andel unga kvinnor höjs
AVI - Andel unga kvinnor
%
50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0
AVI
Betygsnittet per grupp har ingen större betydelse, enligt resultatet, för hur stor del av inläggen inom grupperna som berör ämnet våld. Dock visar sig återigen sambandet mellan lägre betygsnitt hos unga män och mindre demokratiska handlingar i samtal få stöd i denna studie. De unga männen tillhörande i betygsintervallet 0 – 1,5 visar sig beröra våld i sina inlägg nästan sex gånger oftare än de i intervallet 2,5 – 3,5. De unga kvinnorna berör, bortsett från grupp 8, våld i sina inlägg ungefär i tre procent av fallen. Det har betydelse, enligt resultatet, hur stor andel av minibefolkningen i samtalsgrupperna som består av unga män för i vilken utsträckning våld kommer att beröras i inläggen. Även det genomsnittliga betyget hos deltagarna har visat sig påverka hur de beter sig i samtalen. Speciellt betydelsefullt för vilken grad av demokrati man uppnår i ett samtal verkar unga män med låga betygsnitt ha.
29
5 DISKUSSION Denna studie ställde inledningsvis frågorna om graden av demokrati påverkades negativt respektive positivt om andelen unga män höjdes eller sänktes i samtalsgrupper. Dessutom prövades teorin om unga män som orsak till demokratisk instabilitet på mikronivå i samtalsgrupper. Studien har funnit att proportionen unga män i hög grad påverkar graden av demokrati i samtalsgrupper. När andelen unga män ökar, ökar även antalet inlägg som berör våld och antalet inlägg som blir avbrutna. Dessutom framgår av resultatet att betygsnittet har stor betydelse för hur graden av demokrati i samtalsgrupper påverkas. Teorin om unga män som demokratisk destabiliseringsfaktor får till viss del stöd genom att bland annat unga män med lågt genomsnittligt betyg visar sig i mycket högre utsträckning än andra deltagare oavsett kön samtala i lägre grad av demokratisk anda, som Blom Kemdal uttrycker det (2003). Men studien hade behövt ytterligare en dimension, nämligen flera olika åldersgrupper inom samtalsgrupperna, om resultatet helt skulle kunna klara av att svara på om teorin får bifall även på mikronivå. 5.1 Demokrati i skolmiljö Genomgående under observation av samtalsgrupperna noterades hur grupper med en mindre andel unga män samtalade mer respektfullt med varandra och oftare i samförstånd. Jormfeldt (2011) diskuterar hur det kommer sig att hennes resultat visar att ”Ju fler män det finns i en undervisningsgrupp desto sämre blir erfarenheterna av inflytande och, framför allt, diskussion.” (s. 172). Unga män, menar hon, är möjligen mindre demokratiska i sin förhållning till varandra (Jormfeldt 2011). Unga kvinnor verkar enligt denna studiens resultat mer benägna att lyssna till varandras inlägg och bland annat reflektera över dem, mer ofta än de unga männen. Jormfeldt (2011) förklarar det med att ”Kvinnligt dominerade grupper, där kvinnliga kulturer får fritt spelrum, kan möjligen ha bättre förutsättningar för samtal med deliberativa kvaliteter. Ett respektfullt lyssnande på andras argument och en ömsesidighet i det verbala utbytet om gemensamma skolangelägenheter skulle kunna vara mera framträdande i kvinnliga kulturer.” (s.173)
Det kan då, enligt Jormfeldt, handla om kvinnlig kontra manlig kultur. Och således kan resultatet bero på att de unga männen, som hon uttrycker det, inte vill vara som de unga 30
kvinnorna, att de undviker att bete sig och prata kvinnligt. Unga mäns konversationer ”kanske rymmer mer av korthuggna replikskiften och mindre av resonerande argumentation.”, skriver hon (Jormfeldt 2011, s. 173), vilket stämmer överens med den observation som gjorts. Jormfeldt (2011) pekar även på en viktig punkt som den här studiens resultat lyft fram, vikten av betygsnittet för vilken grad av demokrati som kommer att känneteckna samtalens karaktär. Hon skriver att unga kvinnor oftare diskuterar skolangelägenheter och tar skolan mer på allvar än unga män (Jormfeldt 2011), en förklaring som mycket väl kan ligga till grund för den skillnad som gör sig gällande i resultatet mellan unga män och kvinnor. 5.2 Graden av demokrati Weber (2011) skrev, att unga män i det hela stora inte skiljde sig från övrig befolkning vad gäller att omfamna demokratiska värden. I stället skiljer sig unga män, enligt honom, från övriga genom att de är beredda att använda våld för att försvara de demokratiska rättigheterna. I samtalsgrupperna märktes ofta hur deltagare av manligt kön förespråkade ’öga för öga’metoder, medan de av kvinnligt kön, samt några av de unga männen med högre betygsnitt, resonerade om rättsliga påföljder inom ramen för en demokratisk rättstat: [153]P4: Alltså, kastrering är inte fel. Om någon rör min syrra så hugger jag av dens kuk. [154]F5: Men även om vi får tag i honom kan vi inte bara [stannar upp] ... ja vi kan inte bara, haha men gud. Skära av den. Vi vet inte om han är skyldig och han är ju människa som oss. Han har rätt till rättegång.
Graden av demokrati, menar Gilljam och Hermansson (2003), indikeras bland annat utifrån hur väl de demokratiska värdena genomsyrar det demokratiska samhället. Himmelroos (2012) pekar på att demokrati i samtal kännetecknas av det Hermansson (2003) kallar för idealtypsdefinitioner, att alla har lika värde, samma möjlighet att delta och att makten ska utgå från folket. I de mini-demos som undersöktes framträdde ett tydligt mönster vad gäller graden av demokrati utifrån hur denna studies mätvärden programmerades. Resultatet visar att ju högre andel unga män det är i en samtalsgrupp, desto mindre demokratiska kommer förhållandena att vara. Det är givetvis inte enhälligt andelen unga män som har inverkan på de demokratiska förhållandena i studiens samtalsgrupper, vilket framgår av resultatet. Dyson (2013) skrev bland annat att demografi är en förklaring till demokrati, men inte en enväldig sanning (Dyson 2013), utan måste liksom all annan forskning om normativa värden kompletteras med andra 31
resultat. Även betygsnitt påverkar graden av demokrati, enligt resultatet, genom att de unga män med lägre genomsnittliga betyg oftare än andra avbryter, ignorerar, berör våld och brister i respekt mot sina gruppmedlemmar med sina inlägg. Och för att än mer tydliggöra resultatbilden är även de unga män med lägst betygsnitt och grupperna med högre andel unga män de som mest sällan beaktar andras åsikter eller det gemensamma bästa i sina inlägg, vilket både Hermansson (2003), Theodorsson (2004) och Himmelroos (2012) menar utmärker annars demokratiska förhållanden – följaktligen en lägre grad av demokrati. 5.3 Unga män och Demokrati Går teorin om unga män att överföra även i det lilla rummet, med en liten befolkning i samtalsgrupper? Har teorin om unga män som orsak till våld, konflikt och mindre grad av demokrati stöd även inuti mindre grupper? Weber (2011) kommer i sin analys fram till följande om unga män: “Thus, if they become more numerous, the country’s average support for extremism and violence automatically rises” (Weber 2011, s. 350).
Urdal (2006) fann även han att sambandet mellan icke-demokratiska former och unga män var märkbart. I samtalsgruppen med 100% unga män var det som högst vad gäller antal inlägg som berörde våld (25,6%), medan det i gruppen med lägst andel unga män enbart förekom i 3,9% av inläggen. Och som det nämndes i introduktionen till denna studie, att oavsett vilka kontrollvariabler som Weber än testar tycks resultatet bli detsamma, att unga män har en negativ inverkan på demokrati visar även denna studies resultat, de facto, att unga män i samtalsdemokrati har en negativ inverkan överlag, både andelsmässigt och individuellt beroende på betygsnittstillhörighet. Unga män har en, enligt denna studie och den övergripande traditionen av kvantitativa studier, effekt att de minskar graden av demokrati i samtal och i länder. Dessa två resultat kan sedan läggas ihop med det som Jormfeldt (2011) skriver om skoldemokrati: ”Det är inte programmens förutsättningar för demokrati det är fel på – det är överrepresentationen av män som är problemet.” (s.176). Tillsammans tyder dessa resultat på att denna studiens ambition, att pröva Webers (2011) och andra forskares studier inom ramen för teorin om unga män på mikronivå, har varit lyckat inom ramen för de förutsättningar som studien verkat inom.
32
6 SLUTSATS Likt Jormfeldts (2011) resultat att ”[hon] har kunnat konstatera att det är mansdominansen som försämrar demokratiförutsättningarna” (s. 172) har denna studie funnit stöd för att andelen unga män i samtalsgrupperna har betydelse för om de demokratiska förhållandena ska vara mindre eller mer goda. Till exempel är det, enligt resultatet, dubbelt så vanligt i samtal att unga kvinnor beaktar det gemensamma bästa, allas lika värde och fem respektive fyra gånger mindre förekommande hos unga kvinnor i samtal att de avbryter andra eller berör våld i sina inlägg riktat mot någon externt eller internt i förhållande till diskussionen och samtalet. Det förekommer således i mycket högre utsträckning inlägg som berör våld eller att inlägg avbryts, i grupper med en högre andel unga män. Att vara ung man med lägre betygsnitt, eller att en grupps totala betygsnitt är lågt, har även det betydelse, enligt resultatet, för hur hög eller låg grad av demokrati samtal kommer att kännetecknas av. Sammanfattningsvis har teorin om unga män som orsak till demokratisk instabilitet på landsnivå i viss mån stöd på mikronivå i samtalsgrupper. Dock behövs det fler fallstudier för att säkra resultatet mot avvikelser som kan förekomma på grund av unika förhållanden på olika skolor i olika delar av landet. Dessutom hade flera åldersgrupper varit nödvändigt inom samtalsgrupperna om resultatet skulle ha kunnat svarat på huruvida den övergripande teorin får stöd på mikronivå. Detta eftersom Weber (2011), Dyson (2013) och Urdal (2006) jämför befolkningarna även åldersmässigt och får fram resultat att det är de yngre som skapar demokratisk instabilitet. I denna studie har endast kunnat redogöras för att de unga männen i grupperna gentemot unga kvinnor skapar mindre demokratiska förhållanden i samtal. 6.1 reflektion och implikation Det hade varit intressant för resultatets skull om undersökningstillfällena hade varit fler och således även underlaget. Vissa mätvärden, så som Reflektion och Gemensamma Bästa hade möjligtvis kunnat få en tydligare resultatbild. Nu var tendensen en ökning men det skiljde sig åt beroende på betygsnitt mellan män och kvinnor. Hade underlaget varit större kunde kanske ett mer säkert resultat getts och även så en tydligare slutsats gällande huruvida den övergripande teorin får stöd även i den lilla samtalsgruppen. Men som min föreställning redan innan undersökningen var formad utifrån erfarenheter gjorda dels genom VFU som lärare och dels som elev själv så visar resultatet att ju fler unga 33
män det är i en diskussion av något slag så tenderar samtalets grad av demokrati att sänkas gentemot om det hade varit fler unga kvinnor inblandade. Denna studiens resultat ger dessutom en fingervisning om att flera av de skolforskare som undersöker varför vissa klassrum är lugnare än andra och kommer fram till att unga kvinnor och flickor, framför unga män och pojkar, gynnar en sådan klassrumsmiljö har rätt. Dock ska inte alla dras över en kam, vilket även detta resultat visar, att det finns skillnader mellan individer – vissa unga kvinnor (de två individer från grupp 8) tar mer plats än många unga män. För framtida studier inom området kan, för att testa resultat, ett fördelaktigt undersökningsområde vara studier av unga män i samtal med äldre män och kvinnor. Det som skulle vara intressant att utreda i sådana studier är det som Weber (2011) menar gäller, att om det är flera unga män i ett land så kommer det att reflekteras i de genomsnittliga värderingarna hos befolkningen, att det skulle föranleda en förhöjd tolerans för våld till exempel. Är det så att unga män, när de är fler till antalet, kan påverka även de äldres attityder och värderingar? Hur förhåller det sig i samtal?
34
7 KÄLLFÖRTECKNING 7.1 Litteratur Blom Kemdal, A. 2003. Attributioner och demokratiska dygder. I Gilljam, M. & Hermansson, J. (red.). Demokratins mekanismer. 2003 Författarna och Liber AB Davenport, C. & Nordås, R. 2013. Fight the youth: Youth Bulges and State Repression. American Journal of Political Science, Vol. 57, No. 4, October 2013, Pp. 926–940 Dyson, T. 2013. On Demographic and Democratic Transitions. Population and Development review 38 (Supplement): 83–102 (2012). ©2013 The Population Council, Inc. Gilljam, M. & Hermansson, J. 2003. Demokratins mekanismer. 2003 Författarna och Liber AB Hermansson, J. 2003. Vad är det som är bra med demokratin? I Gilljam, M. & Hermansson, J. (red.). Demokratins mekanismer. Författarna och Liber AB Himmelroos, S. 2012. Det demokratiska samtalet En studie av deliberativ demokrati i ett medborgarforum. Åbo Akademis förlag Jormfeldt, J. 2011. SKOLDEMOKRATINS FÖRDOLDA JÄMSTÄLLDHETSPROBLEM Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola. Linneus University Dissertations Nr 32/2011 McDowell, L & Rootham, E & Hardgrove, A. 2014. Politics, anti-politics, quiescence and radical unpolitics: young men’s political participation in an ‘ordinary’ English town. JOURNAL OF YOUTH STUDIES; 17; 1; p42-62 SCB 2010. Befolkningspyramid under 200 år. [2014-02-16]: http://www.scb.se/sv_/Hittastatistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningenssammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Texter-ochdiagram/Befolkningspyramiden-under-200-ar-/ Sommers, M. & Willson, W. 2011. Governance, Security and Culture: Assessing Africa’s Youth Bulge. International Journal of Conflict and Violence, Vol. 5 (2) 2011, pp. 292 - 303 Theodorsson, A 2004. Deliberativt deltagande och dess effekter – i teori och praktik. I Premfors, R. & Roth, K. (red.). DELIBERATIV DEMOKRATI. Författarna och Studentlitteratur 2004 Urdal, H. 2006. A clash of generations? Youth bulges and political violence. International Studies Quarterly 50(3): 607-629. Vetenskapsrådet 2011. GOD FORSKNINGSSED. Vetenskapsrådets rapportserie. Vetenskapsrådet 2011
35
Weber, H. 2011. Demography and democracy: the impact of youth cohort size on democratic stability in the world. Democratization, 2013. Vol. 20, No. 2, s.335-357, http://dx.doi.org/10.1080/13510347.2011.650916
36
Bilaga I Deltagaröversikt
I
Tabell 2.1 Halvtid 1 - Deltagaröversikt
Halvtid 1 Individ#
BS
GB R
BPR I
BPR E
AAI
AII
AVI
TotAI
Grupp#
F1
Gr1
3,875
8
6
-
-
-
-
-
24
F2
Gr1
2,75
2
1
-
-
-
-
-
12
F3
Gr1
2,0625
6
3
-
-
-
1
-
20
F4
Gr1
1,625
1
1
-
-
-
-
-
3
P1 Grupp1 F5
Gr1 Gr1 Gr2
2,4375 2,55 3,6875
2 19 1
2 13 2
3 3 -
17 17 -
2 2 -
3 4 -
4 4 -
45 104 4
F6 P2
Gr2 Gr2
2 1,25
-
2
4
7
2
-
3
0 15
P3
Gr2
2,8125
4
6
-
3
2
-
-
26
P4
Gr2
1,5625
-
-
1
6
3
1
2
8
P5
Gr2
3,4375
5
7
-
1
-
-
1
21
Grupp2 F7
Gr2 Gr5
2,4583 2,3125
10 3
17 1
5 -
17 -
7 -
1 -
6 -
74 9
F8
Gr5
2,375
1
-
-
5
-
-
2
11
F9
Gr5
2,9375
1
2
2
12
1
2
1
26
P6
Gr5
1,3125
-
1
3
1
-
1
1
5
P7
Gr5
1,4375
-
-
-
1
3
3
-
10
P8
Gr5
1,625
-
-
-
-
1
-
-
3
Grupp5 F10
Gr5 Gr7
2 2,5
5 1
4 2
5 -
19 -
5 -
6 -
4 -
64 6
F11
Gr7
2,3125
1
3
-
-
-
-
-
5
F12
Gr7
3,25
3
2
6
6
1
-
2
16
F13
Gr7
3,1875
2
-
-
-
1
-
-
9
P14
Gr7
3
1
-
1
6
-
4
1
18
P15
Gr7
2,625
1
1
1
5
1
8
2
24
II
Grupp7 P9 P10 P11 P12 P13 Grupp6
Gr7 Gr6 Gr6 Gr6 Gr6 Gr6 Gr6
2,8125 1,4375 1,625 1,0625 2,75 1,4375 1,6625
9 -
8 -
8 -
17 -
III
3 -
12 -
5 -
68 -
Tabell 2.2 Halvtid 2 - Deltagaröversikt
Halvtid 2
BS
G B
R
BPR I
BPR E
AAI
AII
AVI
TotA I
Individ#
Grupp#
F1
Gr4
3,875
4
4
-
-
-
-
-
13
F2
Gr4
2,75
4
2
-
-
1
-
-
9
F3
Gr4
2,0625
7
2
-
-
-
-
-
20
F4
Gr4
1,625
2
1
-
-
-
-
-
10
F5 F6
Gr4 Gr4
3,6875 2
2 2
6 1
-
-
1 -
-
-
16 8
Grupp4 F7
Gr4 Gr8
2,67 2,3125
21 -
16 -
0 -
0 -
2 -
0 -
0 -
76 0
F8
Gr8
2,375
-
-
-
1
-
-
-
1
F9
Gr8
2,9375
-
-
-
16
-
1
12
28
F10
Gr8
2,5
-
-
-
-
-
-
-
0
F11
Gr8
2,3125
-
-
-
-
-
-
-
0
F12
Gr8
3,25
-
-
-
20
1
1
17
32
F13
Gr8
3,1875
-
-
-
-
-
-
-
0
Grupp8 P1
Gr8 Gr3
2,6964 2,4375
0 -
0 -
0 -
37 3
1 4
2 2
29 1
61 6
P2
Gr3
1,25
-
-
-
-
1
1
2
12
P3
Gr3
2,8125
2
3
-
-
-
-
-
15
P4
Gr3
1,5625
-
-
-
2
-
1
2
2
P5
Gr3
3,4375
3
3
-
-
2
3
1
17
Grupp3 P6
Gr3 Gr9
2,3 1,3125
5 -
6 -
0 -
5 -
7 -
7 -
6 -
52 0
P7 P8
Gr9 Gr9
1,4375 1,625
1
-
2 2
1 -
-
1
4 2
4 7
P9
Gr9
1,4375
-
-
-
-
1
-
-
4
P10
Gr9
1,625
-
-
-
-
-
-
1
3
IV
P11
Gr9
1,0625
-
-
3
-
2
1
4
6
P12
Gr9
2,75
2
1
-
-
1
-
-
5
P13
Gr9
1,4375
-
-
-
-
-
-
1
2
P14
Gr9
3
1
-
3
-
2
1
-
6
P15
Gr9
2,625
2
2
-
-
-
-
-
6
Grupp9
Gr9
1,8313
6
3
10
1
6
3
11
43
V
Bilaga II Räkneexempel Betygsnitt
VI
Betygsnitt Varje betyg i skalan F – A har tilldelats ett värde för att enkelt kunna jämföra deltagarnas betyg och kunna kontrollera om betygsnittet har någon betydelse för graden av demokrati som genomsyrar samtalen i grupperna. I tabell ?.? listas varje betygsteg och värdet för steget. Betyg F E D C B A
Värde 0 1 2 3 4 5
Uträkning Varje deltagares betyg i 16 ämnen har värderats enligt tabellen nedan för att sedan räknas ut i ett genomsnittsbetyg. Betygsnittet för varje deltagare ligger sedan till grund för gruppens genomsnittsbetyg vilket kontrolleras för om det har betydelse för undersökningens resultat. Räkneexempel: Deltagare Fx
Betyg (Värde) A (5) B (4) C (3) D (2) C (3) E (1) E (1) A (5) A (5) A (5) B (4) C (3) C (3) F (0) E (1) E (1) 46 / 16
Summa (Värde) - Värdet divideras med antalet betyg. Betygsnitt 2,875
VII
Gruppens genomsnittsbetyg När gruppens genomsnittsbetyg räknas ut görs samma uträkning, men nu med varje deltagares snittbetyg adderat i ett och delat med antalet deltagare i gruppen. Räkneexmpel: Fx har 2,5, Fa har 1,9, Fb har 4,3, Fc har 3,2 och Fd har 4,1. Totalt är det 2,5+1,9+4,3+3,2+4,1=16,0 16 delat på antalet deltagare i gruppen ger gruppens genomsnittsbetyg. 16 / 5 = 3,2
VIII
