TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT UPPDRAG
UPPDRAGSLEDARE
DATUM
Hållbarhetsprogram Storsjö strand
Daina Millers-Dalsjö
2012-05-16
UPPDRAGSNUMMER
UPPRÄTTAD AV
1157603
Sverker Hanson
Bild; Storsjö Strands Översiktsplan, Östersunds kommun
1 (10) Sweco Infrastructure AB
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transporter_svh a_2012-05-16.docx
Hållbara transporter Grunden för ett hållbart transportsystem är att se till ”tillgängligheten”, dvs lättheten för boende, verksamma och besökande att nå det utbud av varor, service, utbildning, arbete, fritidssysselsättning och andra besöksmål som personer i olika åldrar och av olika kön kan komma att efterfråga under överskådlig tid. Tillgängligheten balanseras efter olika gruppers behov och förmåga samt till allmänna förutsättningar i fråga om utbud och begränsningar utifrån ekonomisk, social och ekologisk hänsyn. Förutsättningarna för att skapa god tillgänglighet till, från och inom en stadsdel är till stor del beroende av utomstående faktorer. Trafiknätens utformning, kapacitet, standard samt prioritet mellan olika trafikslag kan i hög grad påverka såväl tillgänglighet som olika transportsslags attraktionskraft. Denna PM syftar till att diskutera hur ett hållbart transportsystem kan utformas för Storsjö Strand på olika rumsliga nivåer. Utgångspunkten i texten är att hållbara färdmedel såsom buss, cykel och gång ska dominera transporterna i området och användas i alla fall då det är möjligt. I de fall som denna princip frångår kommer det nämnas i texten.
Övergripande nivå - Regionen/Staden Denna del syftar till att utforska och kartlägga kopplingen mellan Storsjö Strand, Östersund och den omkringliggande regionen. Storsjö Strand ligger i centrala Östersund och är genom tågstationen i området också starkt sammankopplat med den omkringliggande regionen. Östersunds kommun och den omkringliggande regionen har initierat ett flertal olika projekt för att minska miljöpåverkan orsakad av stadens och regionens transporter. Åtgärder och projekt som strävar efter att minska klimatpåverkan och luftföroreningar och samtidigt öka trafiksäkerheten och tillgängligheten samlas inom kommunens projekt Grön Trafik. Exempel på projekt som ingår i Grön Trafik är ett antal cykelsatsningar, logistiklösningar, miljö- och elbilssatsningar samt informationsprojekt. Därutöver drivs ett projekt kallat Jämställt transportsystem i Östersund som efterstävar att mäns och kvinnors resmönster, värderingar och upplevelse av trafiksystemet ska ges lika stort utrymme i planeringen av transportsystemet. En studie av pågående projekt visar att det är mycket som idag pågår i Östersund inom transportområdet och det kan därför vara viktigt att se hur de åtgärder som redan har initierats kan utvidgas till, och kanske även fördjupas för, Storsjö Strand.
Resecentrum Ett resecentrum i Storsjö Strand kan bidra till att området knyts samman med den omkringliggande regionen och att tillgängligheten för både resenärer och gods till området förbättras. Samtidigt ligger spåren på ett sätt som gör att Storsjö Strand separeras från Östersunds centrala delar. Därför är det viktigt att säkerställa att Storsjö Strand trots spårens placering känns lättillgängligt även för invånarna i övriga Östersund och inte bara för personer och gods som anländer till Östersund med tåg. Dessutom är det viktigt att angöring vid det nya 2 (10) TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT 2012-
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transporter_svha_2012-05-16.docx
resecentumet planeras och utformas så att stationen blir tillgänglig från både Storsjö Strand och övriga Östersund. Programförslag: Planeringen av ett nytt resecentrum ska syfta till att underlätta regional tågtransport och i den mån det går minska den barriäreffekt som spåren kan ge upphov till. Det ska vara naturligt att välja ett hållbart färdmedel till resecentrumet.
Regionala busslinjer De regionala busslinjerna avgår idag huvudsakligen från centrala Östersund och därmed ligger bussstationen en bit ifrån såväl resecentrumet och delar av Storsjö Strand. En hållplats för regionala busslinjer i anslutning till tågstationen och det nya bostads- och arbetsplatsområdet kan underlätta för regionala resor med buss från och till Storsjö Strand. Programförslag: Storsjö Strand ska ha god tillgänglighet med regionala busslinjer så att det är lätt för pendlare att resa till och från området med buss.
Långväga persontransporter Beroende på en plats upptagningsområde för besökare i form av arbetstagare och personer som söker sig till området kan färdmedlet till platsen variera. Rent generellt kan sägas att ett större upptagningsområde ofta genererar mer bilresor ett område. Därför är det vara viktigt att fördjupa kunskapen om varifrån besökande till Storsjö Strand förväntas resa från för att på så sätt kunna planera för att sådana resor på ett enkelt sätt ska kunna göras med hållbara färdmedel (såsom tåg, regional- och lokalbuss). På samma sätt är det viktigt att studera vilka vanliga målpunkter som de boende i Storsjö Strand vill nå så att de resa dit på ett hållbart sätt. Programförslag: God tillgänglighet till och från Storsjö Strand från övriga Östersund och den omkringliggande regionen ska uppnås genom en väl utbyggd och medveten planerad kollektivtrafik.
Godsleder Även för gods är det centralt att identifiera vilka punkter som varor kommer från och ska levereras till för att underlätta en användning av hållbara färdmedel. Östesunds kommun deltar i regionala samarbeten för att utveckla godsleder som kan effektivisera varutransporter och logistik.
3 (10) TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT 2012-
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transpor ter_svha_2012-05-16.docx
Områdesnivå - Storsjö Strand
Målpunkter I området planeras bostäder, arbetsplatser, service, rekreationsområden och ett resecentrum. De olika målpunkterna besöks sannolikt vid olika tidpunkter och veckodagar så det bör finnas goda möjligheter till samnyttjande av exempelvis parkeringsplatser och till planering av kollektivtrafik så att de olika målpunkerna är lättillgängliga då det finns en efterfrågan. I planskedet av den nya stadsdelen finns fortfarande en möjlighet att välja ut var centrala målpunkter i området ska lokaliseras. En strategi kan exempelvis vara att sprida viktiga målpunkter för besökande och boende över hela området medans ett annat alternativ är att samla flera besökspunkter inom ett mindre område. Grundtanken är att alla målpunkter i området ska kunna nås med hållbara färdmedel. Boende, arbetstagare och besökare ska uppmuntras att välja hållbara färdmedel genom att det är enkelt att nå de identifierade målpunkerna på ett säkert och bekvämt sätt. God tillgänglighet med motordrivna fordon bör säkerställas huvudsakligen för rörelsehindrade, bilpoolsbilar, varuleveranser och servicetransporter. För övriga personer som bor i eller besöker området bör kollektivtrafikhållplatser finnas i anslutning till alla målpunkter. Turtätheten bör vara hög då efterfrågan är stor. Cykelnätet och angöringen vid identifierade målpunkter i Storsjö Strand bör ha god standard. Programförslag: Tillgängligheten till viktiga målpunkter, oavsett hur de lokaliseras, med olika färdmedel ska anpassas så att hållbara färdmedel blir ett naturligt val. Bäst tillgänglighet till centrala målpunkter ska resande med kollektiva medel, cyklister, fotgängare, rörelsehindrade, bilpoolsbilar och logistikrelaterade transporter ha.
Trafiknät (framkomlighet, orienterbarhet, kapacitet, prioritet, trafiksäkerhet, trygghet, buller och luftkvalitet) Vad gäller planeringen av trafiknätet är det ur tillgänglighetssynpunkt viktigt att säkerställa framkomlighet, orienterbarhet, kapacitet, trafiksäkerhet och trygghet. Vidare är det centralt att buller- och luftkvalitetsnormer efterföljs då både bebyggelse och trafiknätet i området förändras. Framkomligheten i trafiknätet beror dels på dess kapacitet och dels på antalet fordon som trafikerar nätet. Det innebär att om kapaciteten i nätet är lägre än efterfrågan eller om antalet fordon överstiger den kapacitet som finns minskar framkomligheten. Utformningen av gaturummet, såsom gatubredd, design och genhet, påverkar också framkomligheten. Att anlägga små gator som integreras i bebyggelsen kan göra det mindre attraktivt att använda vägen som genomfartsled samtidigt som det också kan skapa osäkerhet om det finns många korsningar med skymd sikt. Att ha större och genare gator kan istället förbättra framkomligheten men också uppmuntra till högre hastigheter och användande av vägen för genomfart. Därför kan en sådan lösning kräva andra insatser för att hålla hastigheterna nere. Vilken lösning som än väljs är det viktigt att planeringen eftersträvar att skapa ett trafiksäkert och tryggt trafiknät som uppmuntrar till ett hållbart resande och ett önskvärt användande av gaturummet. 4 (10) TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT 2012-
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transporter_svha_2012-05-16.docx
Orienterbarheten kan också underlättas av ett mer grovmaskigt gatunät. En god orienterbarhet är viktig; dels för att förbättra tillgängligheten och dels för att undvika söktrafik i området. God orienterbarhet för cyklister och fotgängare kan garanteras genom ett sammanhängande nät utan barriärer. Ytterligare en fråga att överväga är hur gaturummet ska användas och hur olika färdmedel ska separeras. Ett alternativ är att olika trafikanter får samsas om samma gaturum, det vill säga att samma gata används för flera olika färdmedel. Om en sådan lösning väljs är det viktigt att definiera huruvida det är trafiken eller andra aktiviteter som kan ske på gatan som ska ges prioritet. Om gatuaktiviteter prioriteras före trafik finns det en möjlighet att skapa ett levande gatuliv med låga hastigheter inom området. Ett annat alternativ är att det finns en tydlig uppdelning av gaturummet så att olika trafikslag har sina egna områden/filer att förhålla sig till. En sådan lösning gör det tydligare för trafikanter vilka regler de ska förhålla sig till och det finns en möjlighet att genom dimensionering av respektive färdmedels yta tydliggöra vilka färdmedel som ges prioritet i Storsjö Strand. Ett alternativ som kombinerar dessa två lösningar är till exempel att gaturummet används på olika sätt vid olika tidpunkter. I Översiktsplanen för Storsjö Strand har man identifierat att bullernivån i området kan komma att överskrida normerna i och med att resecentrumet är lokaliserat så nära de områden som ska bebyggas. Därför kan det vara aktuellt att se över ytteligare åtgärder för att minska buller i området så mycket som det går och planera bebyggelsen så att arbetsplatserna ligger närmare spåren än bostäderna. Vad gäller luftkvalitet har Östersund allt som oftast god luftkvalitet förutom vid enstaka tillfällen såsom vid vissa väder- och vindsituationer eller på våren så gruset på vägarna dammar. Enligt den miljökonsekvensbeskrivning som har gjorts antas luftkvaliteten inte försämras till följd av utvecklingen av Saltsjö Strand. Programförslag: Trafiknätet i Storsjö Strans ska planeras för att kunna erbjuda god tillgänglighet med flera olika färdmedel. Kapaciteten i vägnätet ska kunna möta den trafikefterfrågan som finns i området utan att uppmuntra till ohållbara färdmedelsval. Det ska vara lätt att orientera sig i trafiknätet och det ska kännas tryggt, särskilt för oskyddade trafikanter. Utformningen av gaturummet ska göras på ett sådant sätt att höga bullernivåer och dålig luftkvalitet undviks.
Resgenerering och trafik I och med att området Storsjö Strand kommer innefatta bostäder, arbetsplatser, serviceutbud och rekreationsområden kommer sannolikt en ökning av resandet till och från området följa utvecklingen av området. Genom att möjliggöra ett hållbart resande till området finns det dock goda möjligheter att hålla den resurs- och markanvändning som genereras så låga som möjligt. Förbättrad kollektivtrafikanslutning till området (förslag om max 300 meter till närmaste hållplats) och sammanhängade gång-, cykel- och sparkstråk kan uppmuntra till sådana resval hos boende och besökare. Att etablera en bil- och cykelpool kan vara bra sätt att underlätta människors vardag utan egenägd bil. En bilpool ger de som bor i området möjligtheten att använda en bil då de behöver en samtidigt som det totala bilresandet sannolikt minskar till följd av att personerna i området inte själva äger bilen. Att vara ansluten till en bilpool kan också vara bra utifrån ett 5 (10) TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT 2012-
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transpor ter_svha_2012-05-16.docx
privatekonomiskt perspektiv eftersom de fasta kostnaderna som ett bilägande ofta innebär delas på en stor grupp individer och att varje hushåll bara betalar då de nyttjar bilen. Dessutom kan en bilpool, om en stor andel av de boende och arbetande i området ansluter sig, markant reducera behovet av parkeringsyta eftersom antalet bilar i området minskar. I och med att arbetsplatser planeras i området ökar också möjligheten att åstadkomma en effektiv bilpool eftersom bilpoolsbilarna kan användas för både tjänsteresor och av de boende i området. På så sätt ges de som arbetar i området möjlighet att använda bil i tjänsten då de behöver samtidigt som de kan välja hållbara färdmedel till sin arbetsplats. För att göra bilpoolen än mer attraktiv kan parkering för de bilarna prioriteras i nära anslutning till viktiga målpunkter. Att ha en cykelpool i området kan göra det lättare för både de som bor och de som arbetar i området att välja cykeln som färdmedel vid kortare resor. Vad gäller gods- och servicetrafik är transporter via väg i vissa fall den bäst lämpade lösningen i och med att det är viktigt att komma nära målpunkten. Därför är det inte sannolikt att sådan trafik helt kan undvikas i området; däremot kan det vara viktigt att se närmare på hur den sortens transporter kan effektiviseras och koordineras för att på bästa sätt kunna minimera deras miljöpåverkan och bidrag till minskad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. En lösning som har föreslagits i Norra Djurgårdsstaden är att en omlastningscentral etableras där leveranserna till området kan koordineras vilket i sin tur minskar antalet fordon i området. Programförslag: Området ska utformas och planeras så att den resgenerering som uppstår till följd av områdesutvecklingen leder till låg energi- och markanvändning. Energieffektiva och hälsofrämjande transportmedel ska göras attraktiva genom att god tillgänglighet erbjuds. Både boende och arbetstagare i området ska erbjudas att gå med i en bil- och cykelpool. Gods- och servicetransporterna till området ska koordineras och effektiviseras i syfte att hålla nere det antal transporter som når Storsjö Strand.
Resursförbrukning I och med att antal lägenheter och arbetsplatser i området inte har fastställts ännu och eftersom den genererade trafikökningen kräver en mycket mer detaljerad analys för att kunna uppskattas kommer det här föras en allmän diskussion om resursförbrukningen som kan kopplas till transporter. För persontransporter är bilen det färdmedel som förbrukar mest energi per personkilometer. För att åstadkomma ett resurssnålt transportsystem är det därför viktigt att se till att det finns fullgoda alternativ till bilen. God tillgänglighet med kollektivtrafik, cykel och till fots är därför viktigt att planera för. För att minska energi- och resursförbrukningen som kan kopplas till godstransporter är det centralt att så stor del av transporterna som möjligt anländer till Östersund med tåg. Därefter är det en stor fördel om transporterna koordineras så att antalet leveranser kan minimeras. Programförslag: Storsjö Strand ska planeras utifrån målsättningen att alla resor till och från området ska göras med energieffektiva färdmedel och inte genereras hälso- och miljöskadliga utsläpp.
6 (10) TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT 2012-
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transporter_svha_2012-05-16.docx
Lokal nivå - Kvarter/Byggnad
Angöring Som det nämnts tidigare är det viktigt att centrala målpunkter (exempelvis bostäder, arbetsplatser, service, skola/dagis, butiker, etc.) identifieras i planskedet så att angöring i anslutning till målpunkterna kan planeras väl. Angöringsmöjligheten vid de centrala målpunkterna ska återspegla det resmönster som ska uppmuntras vilket innebär att exempelvis cyklister, rörelsehindrade, resande med bilpoolsbilar och godsleveranser ska ges företräde.
Parkering Parkering kan vara ett effektivt sätt att styra människors färdmedelsval. Dess lokalisering och utformning påverkar hur markytan i området används och vilka incitamenten som finns för att använda vissa färdmedel framför andra. Nedan presenteras några generella riktlinjer för hur parkering kan planeras för att uppmuntra till ett hållbart resande. Det vanliga är att den aktör som åtar sig uppdraget att anlägga en ny fastighet även blir ansvarig att uppföra ett visst antal parkeringsplatser i enlighet med den rådande parkeringsnormen; utdrag ur Östersunds parkeringsnorm återfinns i Bilaga 1. Historiskt sett har den lösningen ofta medfört att kostnaden för att anlägga parkering bekostas av alla de som bor eller använder fastigheten. En annan lösning som prövats internationellt (exempelvis i Freiburg) är att de boende eller arbetstagare som faktiskt använder en parkeringsplats får betala kostnaden för att uppföra och underhålla platsen. En sådan lösning för Östersunds del skulle innebära att det finns klara incitament för de boende i området att inte äga bil och för arbetstagare i området att välja andra färdmedel till sina arbetsplatser. Samtidigt innebär en sådan lösning att den konventionella sättet att reglera parkering frångås; det kan därmed kräva merarbete. Enligt den princip som vanligtvis används är det också regel att parkering ska anläggas på fastighetsmark. En sådan lösning gör det tydligt vem som ansvarar för vad, samtidigt gör den det svårare att använda lokaliseringen av parkering som ett styrmedel. Dessutom kan det göra att det blir svårare att samnyttja parkeringsplatserna i gemensamma parkeringshus. En alternativ lösning är att parkering anläggs i gemensamma parkeringshus, med fördel i anslutning till järnvägsspåren där det ändå inte går att lokalisera bostäder. I och med en sådan lösning planeras fordonsparkeringen snarare på områdetsnivå än fastighetsnivå och det går att ta med i beräkningen att ett visst samnyttjande av platserna kan ske. En sådan lösning har tillämpats i Malmö i Västra hamnen. Där har de även anlagt ett parkeringshus som är utformat med en galleria i Figur 1: Parkeringshus i Västa hamnen i bottenplanet vilket bidrar till att parkeringen integreras i Malmö med en galleria i bottenplan den överiga stadsdelen, se Figur 1.
7 (10) TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT 2012-
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transpor ter_svha_2012-05-16.docx
Samnyttjande är en planeringsåtgärd som kan användas för att reducera antalet parkeringsplatser som behöver anläggas vid nyproduktion. Idéen går ut på att parkeringsplatserna finns i allmänna parkeringsanläggningar och därmed inte är reserverade utan kan användas av alla. Exempelvis kan det vara passande att samnyttja parkering vid arbetsplatser med parkering för handel i och med att parkeringsbehovet är som störst vid olika tidpunkter för de två ändamålen. Att samnyttja parkeringsplatser som används av de boende i området kan vara mer problematiskt eftersom det är viktigt att de boende inte uppfattar att de uppmuntras lämna parkeringsplatsen under dagtid. Den parkeringsnorm som anger det antal P-platser som en fastighetsutvecklare ska anlägga anger i Östersunds allt som oftast ett antal parkeringsplatser (bil och cykel) per ytenhet boendeeller kontorsyta som byggs; miniminormer för parkeringsplatser tillämpas. Ett annat alternativ, som Malmö använder i sin parkeringspolicy, är flexibla parkeringstal som ger utrymme att anpassa normerna efter tillgängligheten med andra färdmedel än bil. Flexibla parkeringstal ger således en möjlighet att minska (för bil) respektive öka (för cykel) antalet parkeringsplatser så att antalet anpassas efter de lokala förutsättningarna. Det faktum att användande av hållbara färdmedel uppmuntras för boende och besökare i området bör även tydliggöras i parkeringsplanen. Exempelvis ska det finnas lättillgänglig och säker cykelparkering och handikapparkering i nära anslutning till bostäder och arbetsplatser. Att det finnstillräckligt många säkra cykelparkeringar i nära anslutning till viktiga målpunkter är oerhört viktigt för att underlätta resor till och från området med cykel. Kvalitéten är också viktig; att det går att låsa fast cykeln och att den står skyddad från väder och vind. Att det runt cykelparkeringen är rent och snyggt och känns säkert kan bidra till skapande av mer attraktiva miljöer. I parkeringsanläggningarna som anläggs bör utformningen göra så att bilpoolsbilar och elbilar (med laddningsstolpar) upplevs som mest tillgängliga. Figur 2: Säkra parkeringsplatser
Programförslag: Huvuddelen av de kostnader som etablering och är viktiga underhåll av parkeringsplatser medför ska bäras av de boende och arbetstagare som avser att använda parkeringen. Bilparkering bör anläggas i gemensamma parkeringshus för att underlätta samnyttjande, lokaliseringen av dessa ska visas i detaljplanen. Flexibla parkeringstal bör övervägas och ska tillsammans med utformningen av forsonsparkeringen återspegla det resmönster som Storsjö Strand planeras för.
8 (10) TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT 2012-
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transporter_svha_2012-05-16.docx
Bilaga 1 Östersund delas i kommunens parkeringspolicy upp i tre zoner: Zon 1 – Centrum, Zon 2 – Innerstaden och Zon 3 Staden i övrigt (se Figur 3). Storsjö Strand ligger i zon 1 och 2 vilket betyder att hela området enligt zonindelningen tillhör den Inre staden.
Figur 3: Zonindelning i Östersuns kommun
För respektive zon har specifika parkeringstal för cykel och parkering angetts.Ett utdrag från listan visas i Tabell 1 och 2. Samtliga parkeringstal och övriga riktlinjer kopplade till parkering kan återfinnas på följande länk: http://www.ostersund.se/download/18.6206f665119bf511be4800017893/Riktlinjer%2Bf%C3%B 6r%2Bparkeringstal.pdf Tabell 1: Parkeringstal för cykel i Östersunds kommun
Flerbostadshus Kontor Handel, övrig service
Zon 1 – Centrum Antal cykelplatser/ 1000 kvm bruttoarea Boende: 25 Besökande: 3 Anställda: 10 Besökande: 2 Anställda: 5 Besökande: 20
Zon 2 – Inre staden Antal cykelplatser/ 1000 kvm bruttoarea Boende: 25 Besökande: 3 Anställda: 9 Besökande: 2 Anställda: 5 Besökande: 15
9 (10) TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT 2012-
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transpor ter_svha_2012-05-16.docx
Tabell 2: Parkeringstal för bil i Östersunds kommun
Flerbostadshus Kontor Handel (dagligvaru- och sällanköp)
Zon 1 – Centrum Antal bilplatser/ 1000 kvm bruttoarea 8 Med samnyttjande: 10 Utan samnyttjande: 14 Med samnyttjande: 19 Utan samnyttjande: 27
Zon 2 – Inre staden Antal bilplatser/ 1000 kvm bruttoarea 11 15 10-40
10 (10) TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT 2012-
p:\1174\1157603_storsjöstrand_kons c \000\19 original\original från infra\sweco pm_hållbara_transporter_svha_2012-05-16.docx
