Tennisproffs började forska Nina Bohm-Starke är läkare och forskare på KI. Som ung präglades hennes liv av tennis. SIDAN 24

Tennisproffs började forska

Resurs för forskarna

Nina Bohm-Starke är läkare och forskare på KI. Som ung präglades hennes liv av tennis. | SIDAN 24

Stockholm Science City – en vetenskapsstad där forskarvärlden, näringslivet och det allmänna kan knyta kontakter. | SIDAN 7

KIBladet KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING • NUMMER 2 2007

KI har sprängt fyramiljardersvallen Förra året ökade KIs omsättning med 47 miljoner kronor till strax över fyra miljarder. – Våra forskare är duktiga på att dra in pengar, men för den enskilda forskargruppen kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson. SIDAN 4

Student med kampglöd En läkarstudent med stark vilja – så kan man beskriva Stefano Farkas. Efter motgångar av cancerbehandling och stamcellstransplantation kom han en bra bit efter i studierna. Med vilja och hjälp från KI klarar han av studierna. SIDAN 10

Nyfiket kvinnligt forum Efter utbildningen ”Nyfiken på ledarskap” bildade 13 kvinnliga professorer ”Grupp 13”, ett forum för kvinnligt ledarskap på KI. SIDAN 17

Globaliseringsråd igång Det nyinstiftade globaliseringsrådet har haft sitt första möte. Harriet Wallberg-Henriksson kan som en av två representanter för akademin värna om grundforskningens betydelse för utveckling.

I hälarna på Sari

SIDAN 3

Feedback ger kvalitet Nu ska doktoranderna få möjlighet att utvärdera forskarutbildningen. På så sätt hoppas man kunna förbättra kvaliteten på utbildningen. SIDAN 16

KI-FAKTA Pensionsavgångar P ensionsavgångar Antal pr Antal professorer ofessorer som uppnår 65 års ålder: ålder:

30 25 20 10 5 0 2005 Män Män

2006 2007 2008 Kvinnor Kvinnor

2009 2009 2010

HELENA HALVARSSON

15

Strax efter klockan sex på morgonen befinner Sari Ponzer sig på arbetsplatsen på Södersjukhuset. Följ med henne under en dag full av möten, föreläsningar och samtal i artikelserien ”En dag på KI”. SIDAN 12–13

FOTO: ROGER TURESSON

VASALOPPSÅKARE LEVER LÄNGRE

• SIDAN 19

LEDARE

Mångfald i vardag – och fest ETT AV VÅRA LÅNGSIKTIGA MÅL på Karolinska Institutet är att bli Europas ledande medicinska universitet. För att nå dit måste vi ta tillvara alla resurser och kompetenser som står till vårt förfogande. Vi måste skapa möjligheter till konkurrens på lika villkor och ett kreativt och öppet arbetsklimat. Vi måste också vara aktiva på den globala arenan – genom att rekrytera de allra bästa inom varje verksamhetsområde och genom samverkan över de gränser som nationer och vetenskapliga discipliner utgör. Karolinska Institutet är redan idag en internationell miljö. Här finns forskare och studenter från hela världen, och listan över internationella samarbeten och nätverk där våra forskare ingår kan göras mycket lång. På senare år har vi även fått upp jämställdhetsfrågan på dagordningen. Vi arbetar numera aktivt för att öka inflödet av framtida kvinnliga ledare inom vår organisation och för att bredda rekryteringen av studenter till våra grundutbildningar. Men vi har fortfarande en bra bit kvar innan jag som rektor kan känna mig nöjd. Förra våren genomförde utbildningsstyrelsen i samarbete med Medicinska föreningen en studie när det gäller diskriminering inom läkar- och sjuksköterskeprogrammen. Den färdiga rapporten Vidgade perspektiv i utbildningen erbjöd bitvis både obehaglig och pinsam läsning; klavertramp som ett världsledande universitet som Karolinska Institutet inte kan tillåta sig. Men också exempel på strukturella problem som vi måste komma tillrätta med om vi på allvar ska kunna verka för excellens i utbildning och forskning. Därför kommer vi under våren att dra igång en satsning på mångfaldsfrågan. Startskottet blir en hejdundrande fest på Cirkus på Djurgården den 17 april, som vi har valt att kalla ”KI utan gränser”. Vid det här laget har ni förhoppningsvis sett de färgsprakande affischerna och kanske till och med hunnit köpa biljetter. Alla anställda och studenter på Karolinska Institutet är välkomna. EFTER DENNA FESTLIGA UPPTAKT kommer vi att bygga vidare med aktiviteter i form av seminarier, riktade satsningar och ett aktivt och långsiktigt arbete för mångfald i vår vardag. Det är viktigt att en seriös fråga som likabehandling oavsett etnisk bakgrund, kön, religion, sexuell läggning eller handikapp inte avfärdas med ett karnevalståg. Här ligger ett stort ansvar på personer i ledande position inom vår organisation, såväl inom det administrativa området som det akademiska. En annan fråga som är viktig för utvecklingen av vårt universitet är samarbetet med Stockholms läns landsting. Både när det gäller den kliniska forskningen och de verksamhetsplacerade delarna av våra grundutbildningar är vi beroende av närheten till hälso- och sjukvården. På samma sätt som landstinget naturligtvis är beroende av ständigt nytillskott av kompetent personal och forskning som leder fram till nya och bättre verktyg för diagnostik, läkemedel och behandlingar. Regeringens förslag att upphäva den så kallade stopplagen har aktualiserat en rad fråONE OF OUR LONG-TERM GOALS at Karolinska Institutet is to be Europe’s leading medical university. To achieve this, we must make the best use of all the resources and competencies we have at our disposal. We must create opportunities for competition on equal terms and a creative, open working climate. We must also be active on the global arena by recruiting the very best in each sector of activity and by traversing the borders of nationality and scientific discipline. Karolinska Institutet is already an international environment. There are research scientists and students here from all over the world, and the list of international projects and networks in which are researchers are involved is very long indeed. In recent years, we have also brought the issue of equality onto the agenda, and we are now working to increase the input of future female leaders in our organisation and to broaden the recruitment of undergraduates. But we have still much to do before I, as the president, can start to feel satisfied. We will therefore be launching a diversity project this spring, starting with a celebratory shindig at Circus on Djurgården on 17 April, which we have decided to call “KI without borders”. When the partying is done, we will develop this initiative with a series of seminars, targeted investments and the active, long-term promotion of diversity in the everyday workings of the university. It is important that a serious issue like equal treatment regardless of ethnicity, gender, religion, sexual orientation and disability is not just dismissed with a carnival procession. There is a heavy responsibility in this respect on all people in a leading position in our organisation, both administrative and academic. Another issue critical to the development of our university is our relationship with the Stockholm County Council (SLL). The Stockholm Academic Healthcare System (SASS) is the name we have given to the work being done to restructure our partnership. As of the new year, we intend to divide up the current activities of the RE&D committees and drafting committees. The coordination of undergraduate studies will be done by our own Board of Higher Education, on which SLL representative sit as full members. Research and postgraduate education will be coordinated by a research strategic committee under the Dean of Research. The SLL will be represented on this committee by several people from Karolinska University Hospital and other parts of the healthcare organisation. We will be announcing

2

gor kring hur vi kan trygga utbildningens och forskningens behov när hälso- och sjukvård läggs ut på privata entreprenörer. Här försöker vi bevaka våra intressen genom att föra en dialog med styrande politiker på olika nivåer. Stockholms Akademiska Sjukvårdssystem (SASS) har vi kallat arbetet med att ta fram en ny struktur för samverkan med landstinget. Det har tagit betydligt längre tid än vi från början räknade med, men nu verkar vi ha nått fram till en lösning som alla inblandade känner sig bekväma med. Från och med årsskiftet är tanken att dela upp arbetet som idag görs i FoUU-kommittéer och beredningsgrupper. När det gäller grundutbildningarna kommer samordningen att ske i vår egen utbildningsstyrelse, där landstinget deltar med representanter som fullvärdiga styrelsemedlemmar. Samordningen för forskning och forskarutbildning sker inom ramen för en forskningsstrategisk kommitté, under ledning av dekanus för forskning. Landstinget kommer i denna kommitté att representeras av flera företrädare för Karolinska Universitetssjukhuset men också från andra delar av vårdorganisationen. Vi arbetar fortfarande med att hitta en bra lösning för att trygga de verksamheter som idag styrs genom FoUU-kommittéer utanför Universitetssjukhusets domäner.

”Här ligger ett stort ansvar på personer i ledande position inom vår organisation, såväl inom det administrativa området som det akademiska”

INFÖR DEN HÄR MYCKET genomgripande förändringen utlyser vi nyval

för samtliga tre styrelser. Valet till styrelser och dekaner tidigareläggs med sex månader och kommer att äga rum i början av hösten. De nya styrelserna börjar sitt arbete i samband med att den nya organisationen träder i kraft efter årsskiftet. Det är min förhoppning att vi på detta sätt ska skapa ännu bättre förutsättningar för våra utbildningar och forskningen. Samtidigt som vi bereder vägen för den utveckling som kommer att ske i och med byggandet av nya universitetssjukhuset och expansionen av hela Norra Stationsområdet. OCH SÅ TILL SIST en riktigt glädjande nyhet: Karolinska Institutet har för första gången sprängt vallen fyra miljarder kronor i omsättning, enligt den årsredovisning för 2006 som vi just lämnat in till utbildningsdepartementet. Våra ansträngningar leder till framgång. Låt oss ta med oss detta i vår allt övergripande målsättning – att verka för människors hälsa.

HARRIET WALLBERG HENRIKSSON REKTOR

new elections for all three boards ahead of these very radical changes. And finally, some really good news: Karolinska Institutet has broken the SKr 4 billion turnover barrier, according to the 2006 annual report that we have just submitted to the Ministry of Education and Research. Our efforts are paying off. Let us remember this in our overarching goal – to contribute to the improvement of human health. HARRIET WALLBERG HENRIKSSON

Gitte W Strindlund, chefredaktör, ansvarig utgivare,

Adress:

524 864 34

Karolinska Institutet Informationsavdelningen 171 77 Stockholm

[email protected] Eva Cederquist, 52486590 [email protected] Ann-Marie Dock, 52486588 [email protected] Amina Manzoor, redaktionssekreterare, 524 875 02 [email protected] Amanda Danielson, praktikant [email protected]

Adressändringar:

08-33 88 33 (fax) Tips till KI bladet: [email protected] Tidningen utkommer med sju nummer per läsår. Layout:

Curt Lundberg (08-22 70 23), Lasse Mellquist Översättningar:

Neil Betteridge Tryckeri:

VTAB, Norrtälje 2007

KI bladet nr 2/2007

NYHETER

Globaliseringsråd ska öka Sveriges konkurrenskraft Harriet Wallberg-Henriksson kommer att föra fram betydelsen av den fria grundforskningen för samhällets utveckling som en viktig fråga för det nya Globaliseringsrådet att arbeta med. I februari hade Globaliseringsrådet som bildats av den nya regeringen sitt första möte i Rosenbad. Rådets ledamöter består bland annat av fem ministrar, företrädare för näringslivet och akademin. KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson är tillsammans med rektorn för Chalmers representanter för den akademiska sektorn. – Det är ett stort ansvar att föra in de akademiska frågorna i rådets arbete och att det handlar om alla ämnen och inte bara medicin. Men det känns inte betungande, för vi på KI är redan vana att tänka nationellt och internationellt. VID DET FÖRSTA MÖTET diskuterades bland annat det globaliseringsråd som nyligen avslutat sitt arbete i Danmark. Där fick forskningsfrågor en stor plats och rådet föreslog drygt 300 konkreta förslag till åtgärder som nu den sittande regeringen arbetar med. – Utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg gav klara besked att de skarpa förslag som kommer från rådet vill han få in i regeringsarbetet. Globaliseringsrådets roll är ännu inte helt utkristalliserad, men man bestämde att utöver en slutrapport 2010, då rådet avgår, kommer förslag att föras fram under resans gång.

tre hjärtefrågor som hon hoppas kunna föra fram. – Min viktigaste roll är att värna om den fria grundforskningen och dess betydelse för samhällets utveckling. Jag ska också bidra med att klargöra kopplingen mellan akademisk forskning, klinisk forskning, läkemedelsindustrin och bioteknikföretag. Jag tänker också lyfta upp universitetens möjlighet att bedriva innovationsverksamhet, vilket är något som måste stärkas i Sverige. Hon tycker också att det är viktigt att rådet hittar former och vägar för att på bred front öka intresset för forskning och utbildning i samhället. – Jag tror att alla vill behålla den välfärd vi har i Sverige, men jag tror inte att alla ser att motorn är kunskap och forskning. Där tror jag att vi kan göra stor nytta. – Rådet kan också fungera som en brygga mellan verksamheter med specialkompetens och det politiska arbetet, så besluten blir förankrade i verkligheten.

HARRIET WALLBERG-HENRIKSSON HAR

| AMINA MANZOOR

Globalisation will improve Sweden’s competitiveness The Globalisation Council set up by the new government held its first meeting in Rosenbad in February. The members of the council include five ministers as well as representatives of the industrial and academic sectors, represented by KI president Harriet Wallberg-Henriksson and her counterpart from Chalmers. As a member, Professor Wallberg-Henriksson hopes to be able to impress on the council the importance of unrestricted preclinical research for social development. She also thinks it is important for the council to find the ways and means to stimulate interest in research on a broad front in society.

Nya utmaningar kräver ändrad ledning KIs administration står inför stora förändringar för att aktivt kunna bidra till KI1s utveckling, mot de mål som satts upp i KI 05. För att möta de framtida kraven omorganiseras också den administrativa ledningen.

marbetet med institutionerna ligger på Marie Tell. – Det finns alltid en risk under en lång rekryteringsprocess att saker bara stannar upp. Men både det interna utvecklingsarbetet på universitetsförvaltningen och i samarbete med institutionerna måste fortsätta, så att den nya universitetsdirektören får ett så bra underlag som möjligt att utgå från, säger hon.

KIs administrativa ledning håller på att förändras. Förändringen genomförs bland annat för att uppnå en effektivisering av administrationen och för att möjliggöra fokusering på flera strategiskt viktiga områden. HELA KIS ADMINISTRATION står också inför Rune Fransson kommer att arbeta med KIs en rad förändringar. finansiella strategi, samordning av innova– Till exempel måste alla statliga myndigtionssystemet och infrastrukturfrågorna. Marie Tell har det operativa heter ha infört e-faktura inom drygt ett år. Bengt Norrving kommer att fokusera på KIs ansvaret för förvaltningen. Det möjliggör en effektivisering på sikt, FOTO: AMINA MANZOOR men det kräver att vi börjar jobba på andra samverkan med landstinget och ledningsstöd i olika former. En ny universitetsdirektör rekry- sätt och kan även komma att kräva förändrad kompetens, teras för närvarande och denne kommer bland annat att säger Marie Tell. ansvara för KIs samlade administration och framför allt Förändringsarbetet hoppas hon den nya universitetsdiutvecklingen av densamma. rektören ska komma att leda på ett positivt sätt. – Det är helt nödvändigt för KI att fokusera på dessa – Man måste förstå att en bra administration är en vikstrategiska områden för att nå målen i KI 05, säger Marie tig framgångsfaktor, och inte ett nödvändigt ont. Tell, som sedan en tid fungerar som biträdande förvalt| AMINA MANZOOR ningschef. Fakta | KIs nya administrativa ledning • Rune Fransson ska fokusera på finansiell strategi, innovationsTILLS DEN NYA universitetsdirektören är på plats delas ansvaret för KIs administrativa frågor mellan Rune Frans- system och infrastrukturfrågor. • Bengt Norrving kommer att koncentrera sig på KIs samverkan son, Bengt Norrving och Marie Tell. Rune Fransson an- med SLL samt ledning och samordning av kansli- och beslutsstöd svarar för KIs ekonomi och Bengt Norrving för led- till rektor. ningsstöd i administrativa och rättsliga frågor. Det opera- • Rekrytering av ny universitetsdirektör med ansvar för KIs samtiva ansvaret för universitetsförvaltningen men också sa- lade administration pågår.

KI bladet nr 2/2007

Descartespriset till KI Tre forskningsprojekt har tillsammans tilldelats Descartespriset för forskning på en miljon euro. I ett av forskningsprojekten, Apoptosis, ingår Boris Zhivotovsky, professor i toxikologi vid Karolinska Institutet. Forskningsprojektet Apoptosis studerar programmerad celldöd och de ökade kunskaperna kommer att leda till framsteg i behandlingen av cancer och aids. I forskningsprojektet ingår forskargrupper från Sverige, Österrike, Danmark, Frankrike, Italien och Tyskland. Teleskopsystemet High Energy Stereoscopic System och Hydrosol-projektet var de andra forskningsprojekten som tilldelades Descartespriset. Priset instiftades av EU år 2000 och tilldelas forskarlag för enastående vetenskapliga och tekniska resultat som uppnåtts genom internationell forskning inom valfritt forskningsområde.

Donationer når rekordnivå Privata donationer till högre utbildning har nått en ny rekordnivå i USA. 2006 fick amerikanska lärosäten 28 miljarder dollar i donationer, varav en stor del var privata. De privata donationerna ökade med 9,4 procent.

Halvvägs för Cambridge Det brittiska universitetet Cambridge har nu samlat in 500 miljoner pund i donationer. Det meddelade lärosätet i samband med att premiärministern Tony Blair uppmanat till en donationskultur i Storbritannien. Cambridge har nu nått halvvägs till målet om att samla in en miljard pund till 2012.

Ny superdator Stockholm Brain Institute och IBM har slutit ett avtal som ger svenska forskare tillgång till en unik superdator, Blue Gene. Systemet ger forskarna helt nya möjligheter att utveckla nya läkemedel och behandlingar för folksjukdomar som Alzheimer, schizofreni och ADHD. Satsningen värderas till omkring 20 miljoner kronor. Stockholm Brain Institute är ett samarbete mellan KI, KTH och Stockholms universitet.

KI-personal i stor enkät I höst kommer Arbetsmiljönämnden att på uppdrag av rektor genomföra en stor medarbetarundersökning på hela KI. Man kommer att använda den vetenskapligt förankrade AHA-metoden om arbete och hälsa. Institutionerna uppmanas därför att inte göra någon ”egen” psykosocial kartläggning under året. Källa: PA nytt

Oasen öppnar igen Meditations- och bönerummet Oasen på Solna Campus har efter renovering öppnats på nytt. Rummet ligger bredvid datorsalarna i Utopia, Berzeliuslaboratoriet, Berzelius väg 3. Oasen har öppet måndag-fredag 07-22, lördag-söndag 11-17. På Huddinge Campus finns Andrummet på Alfred Nobels Allé 8, plan 5. Om du behöver koda ditt kort, maila numret på ditt KI-kort och ditt telefonnummer till: [email protected] Källa: PA nytt

Ny vetenskaplig sekreterare Agneta Stålhandske kommer att vikariera för rektors vetenskapliga sekreterare Ulrika Widegren under ett halvår. Agneta Stålhandske kommer närmast från SDO, där hon var projektledare.

3

Samarbete är nyckeln till framgång SATSNINGEN PÅ ETT internationellt huvudkontor för samordning av forskning och utveckling inom neuroinformatik initierades av OECD. Hittills har elva länder anslutit sig till nätverket, Belgien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Norge, Sverige, Schweiz och USA. Huvudkontorets uppgift blir att samordna och fördela arbetet globalt. INCF är den största satsningen som hittills gjorts för att samordna neuroinformatiken. Vid invigningen närvarade bland annat utbildnings- och forskningsminister Lars Leijonborg, rektor Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid KTH Anders Flodström, regeringsrepresentanter från de elva OECD-länderna, och representanter från OECD. Styrelseordförande professor Sten Grillner förklarade i sitt välkomsttal att invigningen är en stor dag för INCF.

FOTO: STEFAN ZIMMERMAN

För ett år sedan stod det klart att International Neuroinformatics Coordination Facility, INCF, huvudkontor skulle ligga i Sverige, och närmare bestämt på Karolinska Institutets Campus i Solna. I mitten av februari invigdes de nya lokalerna.

– Egentligen vore det mer passande att knyta ihop banden istället för att klippa av dem, sa Lars Leijonborg när han invigde INCFS lokaler på Campus Solna.

– Nu har vi möjligheter att komma fram till hur vi ska förstå hjärnan, men också hur vi ska kunna behandla neurologiska och psykiatriska sjukdomar. Just vikten av samarbete över gränserna poängterade både Lars Leijonborg och

Jan Bjaalie, Lars Leijonborg, Harriet Wallberg-Henriksson och Sten Grillner var alla väldigt glada över den internationella satsningen på neuroinformatik.

Harriet Wallberg-Henriksson i sina tal. – Att samarbeta tror jag är nyckeln till framgång. Genom att samarbeta så kommer vi att komma fram till något. Jag hoppas att vi når något liknande det mänskliga genomprojektet, sa Harriet WallbergHenriksson.

som ett prioriterat projekt och det är roligt att vi får så bra respons för det här initiativet. Vi får också starkt stöd från KI och KTH, så vi har alla möjligheter att lyckas åstadkomma något.

EFTER INVIGNINGSTALEN i Nobel Forum gick gästerna över till INCFs lokaler på Nobels väg 15, där Lars Leijonborg klippte av band och förklarade huvudkontoret invigt. Enligt Lars Leijonborg är det väldigt betydelsefullt att INCFs högkvarter hamnade just i Stockholm. – Det är ett kvitto på att vi är en framstående vetenskapsnation och att KI och KTH är framstående vetenskapliga universitet. Jan Bjaalie, vd för INCF och professor vid Oslo universitet, var väldigt glad över att så många närvarade vid invigningen. – Det är viktigt att OECD ser på det här

International neuroinformatics centre opened

| AMINA MANZOOR

The International Neuroinformatics Coordination Facility (INCF) opened its head office on the Solna Campus in February. The network, which is the result of an OECD initiative, has eleven countries to date. Present at the opening were Minister for Education and Research Lars Leijonborg, government delegates from the eleven OECD countries, and representatives of the OECD itself. In his welcome speech board chairman Professor Sten Grillner declared the event a big day for the INCF. “Now we can work out how to understand the brain and how to treat neurological and psychiatric diseases,” he said.

Det går bra nu för KI Förra året omsatte Karolinska Institutet över 4 miljarder kronor. Det var en resultatförbättring med 47,2 miljoner kronor jämfört med föregående år. – Det går bra för KI, vilket är väldigt roligt. Vi har nu passerat en milstolpe, vi sprängde fyra miljardersvallen, säger rektor Harriet WallbergHenriksson. på 72,3 miljoner kronor för verksamhetsåret 2006. 40,2 miljoner kommer från Karolinska Institutet Holding AB. De statliga anslagen ökade under 2006, det beror främst på utökade platser på läkare och tandläkarprogrammen, samt platser på det nya podiatriprogrammet.

KI VISAR ETT POSITIVT RESULTAT

4

– Men vi är fortfarande i stort behov av nya utbildningsplatser, något som vi fört fram till regeringen i budgetunderlaget. Vi har ett fortsatt högt söktryck vilket skiljer oss från de andra universiteten i Sverige. Dekanus för utbildning Vivi-Anne Sundqvist och jag har påpekat det för utbildningsdepartementet och vi hoppas på nya utbildningsplatser i den budgetproposition som läggs fram i höst, säger Harriet Wallberg-Henriksson. 378 personer blev antagna till forskarutbildningen under 2006, en minskning med sju procent. Även antalet antagna till forskarutbildning med licentiatexamen har minskat kraftigt, från 106 till 30 personer. Antalet anställda på KI ökade med 56 personer till 3941. Omräknat till heltid motsvarar det 3608 helårsarbetskrafter med en

ökning på 54 helårsarbetskrafter. Ökningen finns främst bland forskare och teknisk personal. Precis som förra året är två tredjedelar av de anställda kvinnor. Andelen kvinnliga professorer är också fortfarande oförändrat, med 17 procent. externa medel. 2006 ökade de externa medlen med åtta procent, medan statsanslagen endast ökade med två procent. KIs forskningsverksamhet finansieras nu till 63 procent av externa medel. – KI tar hem väldigt mycket pengar från EU, det var en rejäl ökning till 170 miljoner. I sjunde ramprogrammet finns det ungefär 40 procent mer pengar att söka, så där finns det en chans att få in ytterligare pengar till KI. Våra forskare är oerhört

KI FÅR OCKSÅ ALLT MER

duktiga på att dra in pengar, de står sig väl i konkurrensen. Men för den enskilda forskargruppen kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop och där hoppas vi på ljusare tider. | AMINA MANZOOR

KI passerd a milestone Last year, Karolinska Institutet had a turnover in excess of SKr 4 billion, an improvement of SKr 47.2 on 2005. External funding increased by eight per cent in 2006, while the government grant increased by only two per cent. Sixty-three per cent of KI’s research activities are funded by external sources. Postgraduate admissions decreased by seven per cent, while the number of employees at KI increased by 56 to 3,941. “Things are going well for KI, which is great to see,” says KI president Harriet Wallberg-Henriksson. “We’ve now passed a milestone – we’ve broken the four billion barrier.”

KI bladet nr 2/2007

Karolinska Institutet Science Park expanderar. Samtidigt som Novum forskningspark uppgått i organisationen har de första spadtagen för tre nya byggnader vid Campus Solna tagits. – Spadtagen är det första avstampet på allt spännande som händer här i området, sa rektor Harriet Wallberg-Henriksson vid invigningen.

MITTEMOT PARKERINGEN vid Smittskyddsinstitutet kommer tre ovala byggnader att stå klara för inflyttning hösten 2009. De tre husen; Alfa, Beta och Gamma, ska erbjuda den bästa forskningsmiljön för biomedicinska forskningsföretag, de ska vara flexibla och flera företag ska kunna husera på samma våningsplan. I mitten av februari tog rektor Harriet Wallberg-Henriksson, Biovitrums vd Mats Pettersson, kommunstyrelsens ordförande i Solna kommun Lars-Erik Salminen och Akademiska Hus regiondirektör Lennart Karlsson de första symboliska spadtagen för den nya forskningsparken till tonerna från en blåskvartett. BIOVITRUM BLIR EN AV de första hyresgästerna i den nya forskningsparken. Vd Mats Pettersson berättade att byggnadsstarten är en milstolpe i företagets historia, att etableringen vid Karolinska Institutet Science Park ytterligare kommer att underlätta Biovitrum att hjälpa den akademiska forskningen att nå patienten. – Vi ser spadtaget som en ny fas i utvecklingen av Campusområdet. Vi ska se till att bygga ett än mer levande Campus, sa Lennart Karlsson vid Akademiska Hus.

En tidskapsel innehållande dokumentation över bygget grävdes ned i hopp om att den kommer att hittas när byggnaderna rivs om flera hundra år.

AKADEMISKA HUS PASSADE också på att gräva ner en tidskapsel vid platsen för byggnaderna. I den vatten- och trycktäta

FOTO: ANDERS KALLERSAND

Spadtag för ny forskningspark De första symboliska spadtagen togs av Biovitrums vd Mats Petterson, KIs rektor Harriet Wallberg-Henriksson, Solna kommunstyrelseordförande Lars-Erik Salminen och Akademiska hus regiondirektör Lennart Karlsson.

väskan lades det ner en kamera där spadtagen fotats, en projektfolder, en cd-skiva med ritningar över byggnaderna, en dagstidning och några mynt. Meningen är att när byggnaderna rivs, om några hundra år, så kommer man att hitta tidskapseln och se hur det gick till just den här dagen i februari 2007.

och utbildningen. Karolinska Institutet Science Park har tre etableringar, två byggnader i Solna och del av en byggnad i Huddinge.

A new science park is born Opposite the car park by the Swedish Institute for Infectious Disease Control, three ovalshaped buildings will be ready for use in the autumn of 2009. Together, the three buildings, Alpha, Beta and Gamma, will make up the Karolinska Institutet Science Park, and offer the best possible environments for biomedical research. In mid February, KI President Harriet Wallberg-Henriksson, Biovitrum CEO Mats Pettersson, Solna municipal executive board chairman Lars-Erik Salminen and Akademiska Hus regional director Lennart Karlsson cut the first symbolic turf of the new science park. A timecapsule containing documents relating to the building was buried in the hope that it will be unearthed when the buildings are pulled down in a few hundred years’ time.

| AMINA MANZOOR

Läs mer om Karolinska Institutet Science Park i KI Bladet Näringsliv nummer 1 2007 Läs mer på www.ki.se/sciencepark Fakta: Karolinska Institutet Science Park drivs av Karolinska Institutet Science Park AB (KISP). KISP ingår i Karolinska Institutets innovationssystem. Syftet är att skapa en möjlighet för mogna eller nystartade företag att finna en etablering nära den akademiska forskningen

Viktigt få fart på ungdomen FOTO: ULF SIRBORN

Att barn i skolåldern kan slå kullerbyttor och klättra i ribbstolar är inte längre en självklarhet. MÅNGA BARN ÄR MOTORISKT outvecklade

när de börjar skolan. De har inte rört sig så mycket före skolstarten som barn gjorde förr. Så sa en barnläkare i publiken – en ovanligt stor och aktiv publik, som lockats till KIs seminarium om idrott i skolan på Nobel Forum den 7 februari. Att små barn leker mindre utomhus än förr och att skolämnet gymnastik marginaliserats i skolan, påverkar barns hälsa negativt, både fysiskt och psykiskt. De flesta seminariedeltagarna, jobbade inom skola eller barnsjukvård men seminariet riktade sig inte minst till politiker och andra makthavare för att få dessa att inse riskerna med att ”skippa gympan” i skolan. är den kraftiga neddragningen av ämnet Idrott och hälsa i skolan och konsekvenserna av detta, som blir alltmer framträdande. Inaktiva barn blir trötta och okoncentrerade, vilket kan påverka andra skolämnen nega-

BAKGRUNDEN TILL SEMINARIET

KI bladet nr 2/2007

Företagsledaren Carl Bennet framhöll vikten av fysisk aktivitet i förhållande till Sveriges konkurrenskraft i en globaliserad värld. och lagspel viktigt. Vi jobbar på samma sätt som inom idrotten. Att ha en frisk och stark personal är nödvändigt om vi till exempel ska klara att vara ett världsledande exportland, sa han, och undrade vad vi väntade på. Sätt igång opinionsarbetet för att stärka idrott och hälsa i skolan, se till att få med föräldrarna i arbetet och alla andra viktiga aktörer inom hälsa, inte minst livsmedelsproducenterna! Det konstaterades att Sverige är bland de fyra sämsta länderna i Europa när det gäller lektionstid för idrott och hälsa. En bra början i arbetet med att ändra på det vore att ha en bred hearing i riksdagen och att tillsätta en parlamentarisk utredning i frågan, ansåg Carl-Johan Sundberg, docent och läkare vid KI och moderator vid seminariet tillsammans med rektor Harriet Wallberg-Henriksson.

PÅ STORA FÖRETAG ÄR LAGMODELLER

En av publikdeltagarna, Björn Ekblom från GIH, avfärdade farhågorna för idrottsskador som argument mot ungas träning. Riskerna för mindre barn är marginella i förhållande till vinsterna, ansåg han.

tivt. Låg fysisk kompetens påverkar den allmänna självkänslan. Sambandet mellan dålig kondition och ohälsa är klarlagd. Att vara fysiskt inaktiv är lika farligt som rökning när det gäller risk för hjärtsjukdom och riskerna ökar för en mängd andra

sjukdomar och sjukdomstillstånd – cancer, diabetes, demens, astma, depression, smärta. Det var några fakta som framkom vid seminariet. Som ett ljus i mörkret påmindes om att träning är en färskvara och att det aldrig är försent att börja.

| GUNILLA STARK

5

Bjud hit hela världen!

Stockholm är en favorit bland världens kongresstäder När du arrangerar en kongress i Stockholm kan du känna dig trygg i vetskapen om att allt kommer att flyta smidigt och deltagarna kommer att trivas. Congress Stockholm arbetar med att få fler internationella kongresser och möten till Stockholm. Vi ersätter inte ditt behov av en kongressarrangör, men vi finns vid din sida från idé till beslut om att kongressen ska genomföras. Helt utan kostnad. Boka ett möte med oss så diskuterar vi din vision om en framtida kongress i Stockholm. Congress Stockholm

Tel 08-508 28 551

[email protected]

Välkommen till vårt seminarium den 14:e juni där du får veta mer om hur du kan få hjälp med att arrangera en kongress i Stockholm. För mer info och anmälan se: www.stockholmtown.com/seminarium

6

KI bladet nr 2/2007

Den 23 februari flyttade Stockholm Science City in i Wenner-Gren Center. Ledningsgruppen består av Ola Björkman, chef för SSC-Bioscience, Henrik Mickos, vd och Charlotte Törsleff, kommunikationschef. FOTO: BOSSE JOHANSSON

Stockholm Science City

– ett basläger för forskare Från de helt nya lokalerna på tolfte våningen i Wenner-Gren Center syns Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och Kungliga Tekniska högskolan (KTH). – Läget kan inte bli bättre. Närkontakt med några av våra viktigaste uppdragsgivare, säger Henrik Mickos, vd på Stockholm Science City. STOCKHOLM SCIENCE CITY (SSC) är ett aktivt samverkansorgan, en portal, där forskarvärlden, näringslivet och det allmänna kan knyta kontakter. Organisationen verkar utan kommersiella intressen. Vinsten är den nytta man genererar till sina uppdragsgivare. – Exempelvis har vi nyligen lanserat verktyget Stockholm Tools of Science – en webbportal med information om universitetens resurser som finns tillgänglig för forskare inom såväl akademi som näringsliv, säger Henrik Mickos, vd sedan två år. – Se oss som ett basläger för bergsklättrare. Vi är till för att underlätta för andra, säger Henrik Mickos. Han har disputerat i organisk kemi och varit egen företagare inom näringslivet under 20 år, innan han kom hit. Personerna i ett basläger klättrar inte själva men ger aktivt stöd och förutsätt-

KI bladet nr 2/2007

ningar för att bergsbestigarna ska nå toppen. – På liknande sätt arbetar Stockholm Science City. Vi är för forskarna, staden och samhället vad baslägret är för bergsbestigarna. Vi förser akademi, samhälle och näringsliv med gränsöverskridande kontakter. Stockholm Science City arbetar operativt i en rad olika projekt såsom Centrum för Inomhusmiljö (CIM), Sweden Science Net och Stockholm Tools of Science för att underlätta för specialister från olika världar att lättare nå framgång i projekt av gemensamt intresse. – SAMORDNING GÖR ATT ARBETET kan bli

effektivare, vilket leder till att framgångarna kommer snabbare. Det i sin tur gör det lättare att skaffa fram kapital. Däremot utbildar vi inte folk och vi bedriver inte forskning. Tidigare var Stockholm Science Citys verksamhet fördelad på två platser. En del låg i Albano, en annan på KI. De nya lokalerna i Wenner-Gren Center placerar verksamheten i centrum av det dynamiska område som kallas Vetenskapsstaden. Det utgörs av de tre universitetsområdena och Norra Stationsområdet, som är under stor förvandling. Här ska bland an-

nat nya Karolinska Universitetssjukhuset stå färdigt år 2014, tillsammans med lokaler för forskning, företagsamhet och tre tusen lägenheter. Redan nu står Vetenskapsstaden i särklass som norra Europas forskningstätaste område. Här finns det senaste inom teknik, medicin och humaniora. med kontor i Wenner-Gren Center, ligger som en neutral nod, på en halvtimmes promenadavstånd, oavsett vilket universitet man än väljer. Och det kommer mer. – Som projektorganisation ska vi bland annat hjälpa till att lyfta Norra Stationsområdet och Albano-området så att forskningsverksamhet och näringsliv kan mötas, säger Ola Björkman, ansvarig för delområdet SSC - Bioscience inom organisationen. Han har under sex år ansvarat för projektet Stockholm BioScience, vars verksamhet nu alltså ryms inom Stockholm Science City. Han betonar att det inte råder någon konkurrens med den verksamhet som KI bedriver genom KIAB och KI Development. – Tvärtom samverkar vi gärna med KIAB när det till exempel gäller kompletterande verksamheter där andra discipliner än medicin är inblandade. – Vi tar inte betalt av forskare som vill

diskutera med oss, eller till exempel ha ett Norra Stations-relaterat möte med utländska gäster. Vi finns till för dem, säger Henrik Mickos. | STEN FELDREICH

Läs mer på www.ssci.se under projektL

STOCKHOLM SCIENCE CITY,

Fakta Stockholm Science City: Ägare: Karolinska Institutet Kungliga Tekniska högskolan Stockholms Universitet Stockholms stad Stockholms läns landsting: Finansieringen kommer från ett stiftelsekapital i botten. Stockholms stad och Stockholms läns landsting bidrar med 4 miljoner var per år. Karolinska Institutet, KTH och Stockholms Universitet bidrar med en miljon var per år. Aktuella projekt: Albano CIM Centrum för Inomhusmiljö FP7 Med Tech Norra Station Näringsliv Serious Gameing Stockholm Tools of Science Sweden Science Net

7

NYHETER VR stöder Open Access Vetenskapsrådet har undertecknat en petition om Open Access, som ställts till EU-kommissionen. Initiativ till uppropet kommer från ett stort antal forskare, lärare och biblioteksfolk och har redan undertecknats av en rad organisationer i Europa. Petitionen uppmanar EU-kommissionen att arbeta för fri tillgång till vetenskaplig information på Internet i allmänhet och att ställa krav på de forskare som får EU-anslag att göra sina resultat tillgängliga i öppna arkiv sex månader efter publiceringen. I Sverige har bland annat SUHF, Kungliga Biblioteket och Göteborgs universitet skrivit under.

Databaser samordnas Docent Magnus Stenbeck har utsetts till ny föreståndare för Database InfraStructure Committee, DISC, inom Vetenskapsrådet. Sekretariatet placeras på KI. Uppdraget är att samordna forskningsdatabaser så att de blir tillgängliga för forskning inom samhällsvetenskap, epidemiologi och humaniora. Målet är att så småningom inkludera fler områden. DISC ansvarar bland annat för utlysning av bidrag för upprättande av stora databaser, dokumentation och arkivering av data samt information och service till forskarna. DISC deltar också i det omfattande internationella samarbete som finns på området.

Kontroversiellt forskningsprojekt Regeringen vill att forskningsanläggningen ESS ska byggas i Lund. Man är beredd att satsa tre miljarder kronor i projektet från svensk sida för att få hit en av Europas största forskningsanläggningar. ESS kommer att uppta ett område lika stort som en golfbana och ha cirka 500 anställda när den står klar år 2018. Anläggningen kommer att innehålla radioaktiva ämnen och kvicksilver, vilket fick den förra regeringen att stoppa projektet. Den nya regeringen har dock gett klartecken till projektet, under förutsättning att man överväger alternativ till kvicksilver.

Miljoner till djurskyddsforskning Regeringen har beslutat att avsätta tio miljoner kronor till forskning om djurskydd under 2007. För att förbättra djurskyddet vill regeringen begränsa användningen av försöksdjur. Det sker bland annat genom ett årligt stöd för utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Den 1 juli i år kommer Djurskyddsmyndigheten att avvecklas och frågorna flyttas troligtvis till Jordbruksverket.

Spetsig ansökan ökar chanserna Hur lägger man vantarna på några av de miljontals kronor som varje år delas ut i så kallade ALFmedel? Den och andra frågor diskuterades under en livlig hearing i Skandiasalen på Astrid Lindgrens barnsjukhus i slutet av februari. så kallade ALF-medel till de sex landsting som bedriver läkarutbildning. ALF står för Avtal om Läkarutbildning och Forskning. Dessa medel fördelas mellan utbildning och forskning. I Stockholm har SLL och KI beslutat att lägga samman ALF-medlen för forskning med SLLs FoUU-medel. Sedan fördelas medlen på tre grupper; verksamhetsfördelade medel, centralt sökbara medel och särskilda satsningar. Sedan bedöms ansökningarna av nio olika prioriteringsgrupper. Hur man ska få ta del av de centralt sökbara ALF-medlen i medicin diskuterades under en hearing som anordnats av Junior Faculty. På plats för att svara på frågor fanns bland annat professor Olle Stendahl, Linköpings universitet och professor Birgitta Strandvik, Göteborgs universitet, som båda är ordförande i varsin prioriteringsgrupp och som båda hade värdefulla tips och erfarenheter att dela med sig av. – Först ska man ta reda på vilka som ska titta på ansökan, om det är experter, politiker eller företrädare för allmänheten och välja vilken prioriteringsgrupp man vill bli granskad av och skriva ansökan utifrån det, tipsade Olle Lindahl.

VARJE ÅR DELAR STATEN UT

OCH ÄVEN EN SÅDAN ENKEL SAK som layout har betydelse,

eller snarare bristen på layout. – Lägg ner mer tid på innehållet än själva presentationen. Ansökan får max vara 10 sidor men den behöver inte vara det, själv är jag ganska nöjd om den inte är det. Var och en har mellan 60 och 80 ansökningar att granska och det är ingenting man gör på morgonen när man är pigg och alert utan snarare på kvällen i en stol efter middagen, sade Olle Stendahl. | INGRID HELANDER

Fakta Dags att söka pengar ANSÖKAN BEDÖMS SEDAN efter fyra kriterier: hypotes och

frågeställning, metodik och material, kompetens och genomförbarhet och slutligen patientnytta. Den prioriteringsgrupp som granskar ansökan betygsätter de fyra kriterierna var för sig, där det högsta betyget är sju och det lägsta är noll. – Enligt min mening är hypotes och frågeställning den del som väger tyngst, fortsatte Olle Lindahl.

Sista ansökningsdag för centralt sökbara ALF-medel för 2008 är den 21 mars 2007. I början av november 2007 fattas beslut om hur pengarna ska fördelas. De centralt sökbara ALF-medlen kan sökas för 1, 2 eller 3-åriga projekt. Prioriteringsgrupperna är nationellt sammansatta. Läs mer på www.forskningsstod.sll.se

Sofia – nytt studentombud Är du student på KI och har problem kopplade till utbildningen? Kontakta i så fall Sofia Karlsson, KIs nya studentombud. som studentombud vid årsskiftet. Hennes skånska accent härstammar från upp-

SOFIA KARLSSON TILLTRÄDDE

Blomstermotiv på Nationalmuseum Utställningen ”Blomsterspråket” på Nationalmuseum innehåller verk och illustrationer från bland annat Hagströmer Bibliotek. Utställningen hålls för man vill bidra till 300 – årsjubileet av Carl von Linnés födelse. Blomstermotiv i europisk konst från renässansen botaniska planschverk till dagens abstrakta blommor kan man beskåda på utställningen. Tidernas mest kända blomstermålare och fotografer ställer ut sina verk. Utställningen pågår mellan den 22 februari och 27 maj 2007. (AMANDA DANIELSSON)

växten i Helsingborg. Hon har studerat på Förvaltningshögskolan i Göteborg och varit aktiv inom studentpolitiken. Närmast kommer hon från Sveriges förenade gaystudenter där hon var projektledare. Sofia träffas under kontorstid på Medicinska föreningen på Campus Solna. På torsdagar 10.30 – 13.15 finns hon på plats på Campus Huddinge. – Det finns en god vilja här på KI att erbjuda en så bra utbildning som möjligt. Men i praktiken går inte allt friktionsfritt. När problem uppstår finns jag till hands för att hjälpa studenterna, säger hon. SOFIA KARLSSON HAR UNDER sina första två månader haft

Studentombudet Sofia Karlsson finns till hands för att lösa studenternas problem. FOTO: STEFAN ZIMMERMAN

8

Men hur gör man då för att fånga bedömarnas intresse? Enligt Olle Lindahl är det nämligen en ytterst viktig, men ofta bortglömd detalj. – Var inte för vag utan ha en tydligt formulerad hypotes och frågeställning. Svaret på frågan varför saknas alltför ofta. Sedan ska det vara en balans mellan vad man vill göra och vad man kan göra. Generellt sett griper många över ett för stort område. Var inte rädd för att vara skarp och ställa en fråga. Andra bitar som Olle Stendahl framhöll var att inte glömma att svara på frågan varför just den sökande är mest lämpad att lösa uppgiften som han eller hon äskar pengar för. – Framhåll om du använder unika metoder eller ett unikt patientmaterial. Satsa också på samverkan med andra grupper som forskar inom samma område.

ungefär en studentkontakt om dagen. Problem med praktikplatser och handledare är vanliga samtalsämnen. Diskriminering och trakasserier diskuteras också emellanåt. – Det är tyvärr lite rörigt här och var. Försenade kursscheman och ändringar i schemat med kort varsel kan tyckas vara småsaker. Men för den enskilda studenten kan sådant slarv ställa till det ordentligt. Sofia är väl insatt i vilka lagar och regler som gäller och hon hjälper till att skapa dialog med berörda personer på KI. – Min roll är att stötta och klargöra vilka val och alternativ som finns. I slutänden är det studenten själv som avgör om han eller hon ska gå vidare med sitt ärende eller inte. | ULF BERTILSSON

KI bladet nr 2/2007

Utmaning att fördela medel på sin fakultetsturné kom Vetenskapsrådets (VR) ämnesråd för medicin till Karolinska Institutet i början av februari. Syftet med besöket var att känna av vilka frågor som är viktiga att föra fram inför arbetet med nästa forskningsproposition och informera om nyheter från ämnesrådet. – Ämnesrådets budget har dubblerats, nästa år har vi 800 miljoner. Det är en utmaning att hantera fördelningen av dem, sa Håkan Billig, huvudsekreterare vid ämnesrådet för medicin. För att pengarna ska fördelas jämnt över tid har VR skapat flera bidragsformer. Nyheter inför 2007 är samverkansbidrag, gästforskarbidrag och bidrag till större internationella ämneskonferenser.

FOTO: ANDERS KALLERSAND

Ett hälsoforskningsråd och karriärvägar för forskare är de viktigaste frågorna att driva till nästa forskningsproposition. Det sa företrädare för ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet när de besökte KI. SOM FJÄRDE STOPPET

UNDER MARS I ÅR kommer VR att få direktiven till nästa forskningsproposition och i december ska man lämna in en preliminär bedömning. Några av de frågor som ämnesrådet för medicin tänker driva är att Sverige ska

För Håkan Billig och Karin Forsberg Nilsson är det viktigt att känna av vilka frågor som de medicinska fakulteterna vill lyfta fram i forskningspropositionen.

vara en ledande forskningsnation, att det ska finnas en långsiktig forskningsstrategi, att minst 1,5 procent av BNP ska gå till offentlig och civil forskning, att det ska skapas ett ämnesråd för hälsoforskning inom VR och att det ska finnas ett tydligt och förutsägbart karriärsystem inom universitet och högskolor.

Fakta Här alla bidragsformerna Ämnesrådet för medicin ger följande typer av bidrag: • bidrag till anställningar som forskare och forskarassistent • bidrag till forskningstid för kliniska forskare • bidrag för utlandsvistelser • projektbidrag • internationella postdocstipendier • bidrag till postdoc i Sverige • bidrag till försöksdjursverksamhet • bidrag till nätverk och symposier • bidrag till medeldyr utrustning (kan sökas av den som har en forskar- eller forskarassistenttjänst från Vetenskapsrådet medicin) Samverkanbidraget avser translationell och tvärvetenskaplig forskning. Projekten kan få bidrag i upp till två år, med möjlighet till förlängning, men kräver medfinansiering. Gästforskarbidraget kan sökas för både seniora och juniora forskare och avser lön mellan 6 och 24 månader. Internationella ämneskonferenser måste hållas under 2007 för att kunna få bidrag.

– Vi vill också höja medelprojektbidraget till 800 000 kronor, från knappt 500 000 i dag, sa Håkan Billig. DÄREFTER VAR DET en allmän frågestund, då det framfördes både positiva och negativa synpunkter på hur man fördelar pengarna. Karriärvägar för juniora forskare, forskningsfinansiering i andra länder och forskarflytt var några av de frågor som diskuterades. Håkan Billig tycker att fakultetsturnén är viktig för att få en dialog med fakulteterna. Vilken är den viktigaste frågan att driva i forskningspropositionen? – Det är två; ett hälsoforskningsråd som ska samla alla statliga resurser inom hälsoforskning och karriärvägar. Fakulteterna har väldigt olika förutsättningar, men alla har fört fram behovet av karriärvägar.

under fakultetsturnén de medicinska fakulte-

FÖRUTOM KI BESÖKTE VR

Swedish Research Council visits KI On the fourth stop of its faculty tour, the Swedish Research Council’s Scientific Council for Medicine was at KI in early February. The point of the visit was to get a feel for what issues to put forward ahead of the forthcoming research bill and to give its latest news. According to Council representatives, the most important issues are a health research council and career routes for researchers. Funding news from the Swedish Research Council for 2007 include grants for collaborations, visiting researchers, and major international specialist congresses. “The Scientific Council’s budget has doubled, and next year we’ll have SKr 800 million. Managing its distribution will be a challenge,” says Håkan Billig, chief secretary at the Scientific Council for Medicine. The application deadline for funds from the Swedish Research Council is 19 April. Read more at www.vr.se.

terna i Linköping, Göteborg, Umeå, Lund och Uppsala. – Ämnesrådet för medicin är det enda som träffar fakulteterna och har en dialog med forskarsamhället. Det är en jättefördel att man gör så, det är det enda sättet att få en verklighetskänsla, säger rektor Harriet Wallberg-Henriksson. | AMINA MANZOOR Sista ansökningsdag för medel från VR är den 19 april. Läs mer på www.vr.s

Nya hedersdoktorer vid KI Tre forskare har utnämnts till hedersdoktor vid KI. Det är professorerna Juni Palmgren, Stockholms universitet och Andrzej Werynski, Vetenskapsakademin i Warsawa som blir medicine hedersdoktor och Jukka Meurman, Helsingfors universitet odontologie hedersdoktor. JUNI PALMGREN är professor i biostatistik och hon hedras ”för sina ovärderliga insatser för att bygga upp biostatistiken som forskningsområde vid KI.” Under hennes tid som gästprofessor gjordes en kraftfull satsning som resulterat i en enhet för bi-

KI bladet nr 2/2007

ostatistik med tjugotalet forskare med internationell lyskraft. ANDRZEJ WERYNSKI har framför allt inriktat sin forskning på att beskriva och förstå fysiologiska och metaboliska förlopp hos patienter med kronisk njursvikt. Redan i början av 1980-talet etablerade han ett nära samarbete med forskare på KIs enhet för medicinska njursjukdomar. ”KI har också Andrzej Werynski stort tack skyldig för att nu ha verksamhet inom ett flertal områden av numerisk medicin och matematisk modellering av biologiska förlopp”. JUKKA MEURMAN är verksam vid institutionen för odontologi, Helsingfors uni-

versitet, och han hedras ”för sitt stora engagemang för att främja forskningssamarbetet mellan KI och sitt eget universitet.” Han har ofta anlitats som Juni Palmgren Jukka Meurman Andrzej Werynski fakultetsopponent och sakkunnig och även tagit emot bete inom inflammationsforskning med unga svenska forskare vid odontologen i KI. Jukka Meurman är generalsekreterare i Helsingfors. Han har ett pågående samar- Nordisk Odontologisk Förening.

9

Klarar studierna med stark vilja FOTO: BOSSE JOHANSSON

Efter en omfattande cancerbehandling och stamcellstransplantation vändes världen upp och ned för läkarstudenten Stefano Farkas. Plötsligt glömde han saker han aldrig tidigare glömt, koncentrationsförmågan sviktade och han blev lätt stressad. Att ge upp läkarstudierna var dock inget alternativ – och med hjälp av olika stödåtgärder betar han nu av utbildningen kurs för kurs. EGENTLIGEN SKULLE STEFANO FARKAS vara en bra bit in på

tredje terminen på läkarprogrammet. Men den tuffa tiden efter cancerbehandlingen gjorde att han missade ett par tentor i början av utbildningen, och han har därför bestämt sig för att använda vårterminen för att komma i kapp. När KI-bladet träffar honom i ett av bibliotekets resursrum är det bara ett par dagar kvar till en stor biokemitenta, och förutom hårdpluggande på egen hand är de stödåtgärder som han får via studentavdelningen till stor hjälp. – Det är till exempel väldigt värdefullt för mig med anteckningshjälp. Eftersom jag har svårt att koncentrera mig och lätt blir stressad gör det att jag kan slappna av under föreläsningarna och ta till mig det som sägs, berättar Stefano Farkas. ETT ANNAT BEKYMMER FÖR STEFANO är själva tentamen-

situationen. Visserligen är det en stressig upplevelse för vem som helst, men för Stefano är det mer än så. Ibland händer det att stressen tar överhand och då blir allting blankt, så biokemitentan ska han skriva för sig själv i resursrummet, med en egen tentavakt. – Det handlar egentligen inte om att jag inte klarar av att sitta med andra men när det är så mycket information att hålla i minnet blir jag lätt stressad och det blir inte bätt-

När Stefano Farkas behöver studera använder han sig ofta av resursrummet på blioteket på Campus i Solna. Här får han lugn och ro och har tillgång till en del specialprogram på datorn som underlättar i hårdpluggandet.

re av att det är massa folk runtomkring. Eftersom studentavdelningen inte har någon tidigare erfarenhet av problem av Stefanos karaktär är inte alla lösningar optimala, åtminstone inte än.

– Men vi försöker hela tiden komma på vad som funkar och jag känner verkligen att jag får bra stöd, säger Stefano Farkas. | INGRID HELANDER

Bra betyg från studenter med funktionshinder Hur är det att plugga på Karolinska institutet om man har ett funktionshinder? I en omfattande enkät har cirka 90 studenter lämnat sina synpunkter på alltifrån praktiska hjälpmedel till bemötande från lärare. Och Karolinska institutet kan sträcka på ryggen – överlag är studenterna mycket nöjda med sin studiesituation.

MELLAN 15 NOVEMBER OCH 15 DECEMBER

genomförde studentavdelningen vid Karolinska institutet en webbundersökning bland de studenter som under de senaste tre åren beviljats någon form av stöd på grund av sitt eller sina funktionshinder. Syftet var att ta reda på hur de uppfattar sin studiesituation och hur tillgängligt Karolinska institutet är. Med närmare 90 svar och en svarsfrekvens på cirka 70 procent

Vii sses V es på u utbildningskongressen tbildningskongressen d den en n2 29/3 9/3 Mediabyrån vid Universitetsbiblioteket Universitet sbiblioteket re fför ör att at t producera p r o du ce r a ger stöd till lärare tbildningsmaterial. IT-baserat u utbildningsmaterial. V erbjuder också o ck s å Vii erbjuder kkostnadsfria ostnadsfria kurser. kurser.

Mediabyrån M ediabyrån

10

kan nu Tina Teljstedt, som är samordnare för studenter med funktionshinder, konstatera att de allra flesta är nöjda. Det är första gången som vi genomför en sådan här webbundersökning och jag är glad över att den visar att Karolinska institutets service till dessa studenter är så bra, säger hon. I undersökningen framgår att de stödåtgärder studenterna har erbjudits överensstämmer väl med vad de hade förväntat sig eller till och med bättre än de hade förväntat sig. Majoriteten, nästan 70 procent, av de studenter som söker hjälp hos Tina Teljstedt har specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, medan en mindre del behöver stöd på grund av till exempel hörselskada, synnedsättning, rörelsehinder eller ADHD. De stödåtgärder som är absolut vanligast, och som uppskattas mycket, är anteckningshjälp från kurskamrater, fria kopieringskort, resursrum och alternativa examinationstillfällen. Men trots att det mesta är bra finns det områden där studenterna inte är lika nöjda. Bland annat är det många som efterlyser att de teleslingor som finns i föreläsningssalarna ska användas flitigare och att bemötandet från lärar-

na i vissa fall kan bli bättre. Det skulle behövas mer utbildning av både lärare och studenter angående funktionshinder och vilken effekt funktionshinder får på studiesituationen. För lärarnas del gäller det att tänka på att inte stå vända mot tavlan när de pratar och att alltid använda mikrofon och teleslingor, säger Tina Teljstedt. som kom fram i undersökningen är svårigheten att navigera och hitta rätt på Karolinska institutets hemsida. Men det är en svårighet som inte bara gäller studenter med funktionshinder. När Tina Teljstedt ska försöka hitta till sin egen sida tar det förvånansvärt många musklick innan hon hamnar rätt. Jag tycker själv att det är svårt att hitta var vår samlade information finns, men hela hemsidan ska byggas om och då kommer även den att bli lättare att hitta säger hon. Webbundersökningen var den första i sitt slag men Tina Teljstedts ambition är att följa upp den med en ny inom något år. Det är en jättebra bas för att se vad studenterna tycker och tänker, säger hon.

EN ANNAN SYNPUNKT

| INGRID HELANDER

KI bladet nr 2/2007

NYHETER FOTO: BOSSE JOHANSSON

Harvard gör som KI Efter 371 år har det amerikanska universitetet Harvard fått sin första kvinnliga rektor. Historieforskaren Drew Gilpin Faust kommer den 1 juli i år att bli Harvards 28e rektor. Faust efterträder Derek Bok, som varit tillförordnad rektor för skolan sedan Larry Summers avgick i juni 2006. Summers hamnade i hetluften efter att han sagt att kvinnor är genetiskt sämre lämpade för naturvetenskap.

Norsk utbildning mer internationell Norge är det nordiska land där flest studenter åker utomlands för att läsa en hel utbildning. Det visar statistik för Norska Senter för internasjonalisering av høyere utdanning (SIU). Antalet norska studenter som läser delar av sin utbildning utomlands växer stadigt.

Nya regler för docenturansökan Kaja Kraszewska och Karwan Hussain sökte till KI efter att ha fått information på KI-dagen.

Framgångsrikt samarbete med Huddinge gymnasium Vad har KI på ett gymnasium att göra? Svaret är: en hel del. Sedan KI inledde sitt samarbete med Huddinge gymnasium har många Huddingeungdomar sökt sig till KIs utbildningar.

gymnasiet eftersom man känner till samarbetet med KI. Det har blivit ett bra sätt för gymnasiet att profilera sig, säger hon. två Huddingegymnasister som gick vidare till KI. Karwan Hussain är röntgensjuksköterskestudent och gick Samhällsprogrammet på Huddingegymnasiet. När han gick andra året kom studenter och lärare till Huddingegymnasiet för den årliga KI-dagen. – Man kunde göra många praktiska saker, som att testa sin hörsel. Jag blev nyfiken och lade KI på minnet, berättar han. Karwan ville egentligen bli polis, men när han inte kom in på polishögskolan gick tankarna till KI. Vårdyrket fanns i familjen och att kunna kombinera vård med teknik lät lockande. Nu läser han andra terminen på röntgensjuksköterskeprogrammet. Att det var samarbetet som fick Karwan att söka sig till KI är helt klart. – Jag har ju inte någon naturvetenskaplig bakgrund så jag hade nog inte kommit att tänka på KI om inte samarbetet fanns, säger han. Att det skulle bli en naturvetenskaplig eftergymnasial utbildning var självklart för Kaja Kraszewska. Hennes biologilärare på gymnasiet var aktiv i samarbetet med KI, och tack vare honom fick Kaja och hennes klasskamrater besöka KI. Senare blev det forskarskola ute på KI på sommaren mellan andra och tredje årskursen. Under tre veckor fick hon ägna sig åt ett eget forskningsprojekt med egen handledare. – Det var väldigt roligt, något jag gärna rekommenderar. Jag som tidigare inte alls tänkt på forskning blev jätteintresserad, berättar Kaja. Men det var på KI-dagen som hon slutligen gjorde sitt utbildningsval, efter ett föredrag om tandvård för hemlösa. Att söka tandläkarutbildningen vid KI kändes som ett naturligt val som hon inte har ångrat. Både Karwan och Kaja har varit med på KI-dagen nu när de själva är KI-studenter. Nu är det de som ska inspirera andra att våga söka sig till KI. – För mig har samarbetet mellan Huddingegymnasiet och KI underlättat mycket. I gymnasiet kan universitetet kännas så fjärran och svårt. Men när jag fick kontakt med folk på KI och lärde sig mer om utbildningarna fick jag en bättre bild av vad det hela handlade om, säger Kaja.

KI-BLADET HAR TRÄFFAT

brukar det kallas i affärsvärlden, och ömsesidig vinst är just det som samarbetet mellan KI och Huddingegymnasiet kännetecknas av. Målet är att eleverna på Huddingegymnasiet ska få en inblick i den medicinska och naturvetenskapliga världen och bli intresserad av den. I förlängningen handlar det förstås om rekrytering – att locka fler till KIs utbildningar. Ett syfte är också att bredda rekryteringen och få fler studenter med studieovan bakgrund att ta sig till KI. Nu är samarbetet inne på sitt sjätte år och de flesta verkar vara överens om att det är ett mycket välfungerande projekt. En arbetsgrupp med medlemmar från både KI och Huddingegymnasiet träffas en gång i månaden för att skissa på kommande aktiviteter. Ett stående inslag är den årligen återkommande KI-dagen. Då kommer en stor delegation bestående av KI-studenter, forskare, professor med flera till Huddingegymnasiet för att informera och föreläsa.

ETT WIN-WIN-KONCEPT

HUDDINGEGYMNASISTERNA FÅR OCKSÅ möjlighet att gö-

ra sitt projektarbete på KI. Under två sommarveckor får ett tjugotal elever ägna sig åt ett miniforskningsprojekt under handledning. Dessutom sker aktiviteter löpande under året, som möjligheter att lyssna på föreläsningar eller få prova på KIs labbutrustning. Nytt för i år är att samtliga lärare på Huddingegymnasiet inbjuds till en halvdag med föreläsningar. Lärarna ska själva kunna välja utifrån sina egna ämnen och intressen. – Vi vänder oss till hela gymnasiet, inte bara de naturvetenskapliga utbildningarna utan även till humanister och samhällsvetare, berättar Caroline Olsson, KIs samordnare för projektet. Hur många Huddingegymnasister som sökt sig till KI tack vare samarbetet är svårt att mäta. En färsk undersökning av nyintagna KI-studenter visar dock att andelen från Huddingegymnasiet är större än från vissa andra gymnasieskolor. Caroline Olsson träffar ofta gymnasieelever som är nyfikna på KIs utbildningar. – Min uppfattning är att fler söker sig till Huddinge-

KI bladet nr 2/2007

Från den 1 januari i år gäller nya regler för ansökan om docentur. Bland annat krävs minst motsvarande fem veckors pedagogisk utbildning. Mer information om detta finns på internwebben. http://intra.ki.se/education/docentur/index_se.html

KI får beröm Karolinska Institutet och Umeå universitet fick beröm när Högskoleverket utvärderade utbildningarna i folkhälsovetenskap. HSV menar att antalet utbildningsplatser är för många eftersom det är en svår arbetsmarknad för de nyutexaminerade. KI fick beröm för sin starka grund- och forskarutbildningsmiljö med väl utvecklad forskningsverksamhet och internationalisering när det gäller folkhälsovetenskap. Utbildningar i folkhälsovetenskap ges vid 13 universitet och högskolor i landet.

Brist på vårdutbildade Det kommer att bli en kraftig brist på läkare, tandläkare och andra vårdutbildade i framtiden, spår Högskoleverket i en ny rapport. För att minska underskottet av vårdpersonal behövs det fler platser på utbildningarna, föreslår HSV. Naturvetare och gymnasielärare kommer däremot att få en tuff arbetsmarknad visar prognoser. Läs hela rapporten på www.hsv.se

Nytt pris för bra utbildningsmiljö Högskoleverket utlyser för första gången ett pris för framstående utbildningsmiljö. Med utbildningsmiljö avses ”organisatorisk enhet som bedriver utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå inom högskola eller universitet.” För att få utmärkelsen ställs krav på att miljön är välorganiserad och på ett ”framstående sätt uppfyller såväl nationella som lokala mål med utbildningen”. Ansökan görs på rektorsnivå och ska ha inkommit till Högskoleverket senast den 7 maj i år.

Nya programdirektorer Jenny Wikström, institutionen för klinisk neurovetenskap, har utsetts till programdirektor för det nya psykologprogrammet. Gunnel Backenroth-Ohsako, vid samma institution, är interimistisk programdirektor för psykoterapeutpgrammet.

| HELENA KÄMPFE FREDÉN

11

EN DAG PÅ KI

LYSSNAREN. Sari Ponzer lyssar uppmärksamt vid mötet med ”Stockholm hip fracture group” på Läkarsällskapet.

DANSAREN. Som liten dansade Sari balett. I dag är det bugg som gäller.

TALAREN. LUT-information inför ett auditorium av all-

mänläkare och chefer inom primärvården på Nobel Forum i Solna.

Sari drar i många Sjuksköterskan Sari Säisä var 22 år när hon kom från Finland till Stockholm 1979. Hon skulle bara stanna ett litet tag men började läsa medicin vid KI. Nu har det gått 28 år. I dag vill alla ha henne med i allt – Sari Ponzer, överläkare och docent i ortopedi, prefekt vid KI SÖS och ansvarig för den nya läkarutbildningen, som startar i höst. 05.15 Ingen väckarklocka behövs.

– Jag vaknar av mig själv mellan kvart över fem och halv sex. Jag tycker om nya morgnar. Men det betyder också att jag somnar tidigt på kvällarna. Efter ”Desperate housewives” klockan 22.00 är det godnatt. Snabbdusch, ett äpple och en kopp kaffe. Porten i Hammarby Sjöstad hinner knappt slå igen förrän hon sitter i bilen. 06.15 Klockan

kvart över sex är Sari Ponzer på Södersjukhuset, institutionen för klinisk forskning och utbildning. – Jag skulle inte hinna om jag åkte kommunalt. Minst en gång om dagen åker jag till olika möten utanför SÖS, det finns inte en chans att klara det utan bil. Agendan är fulltecknad med möten, föreläsningar, samtal. Sari är tidsoptimist, men trots snäva marginaler missar hon inget. Morgontimmarna mellan sex och

åtta går hon igenom mail och planerar dagen.

07.49 Arbetsrummet på KI SÖS är litet och enkelt möblerat. Dörren står på vid gavel. Ingen knackar, det är bara att kliva in. – Himla bra att jag har rummet vid ytterdörren. Sitter här som en portvakt och kan hålla mig orienterad om allt, säger hon. En kollega sticker in huvudet och lämnar över några papper. ”Har du tid att skriva på?” Sekreteraren Anita Stålsäter tittar också in med stolparna till information som hon ska ge vid KI SÖS Forskningsforum, ett månatligt lunchmöte med SÖS forskare. Sari har alltid tid. Prestigefritt engagerar hon sig i allas olika frågeställningar. Ser alltid lösningar. Allt är möjligt. Vad är din drivkraft? – Jag tycker det är roligt att leva, blir lätt entusiastisk och rycks med i olika sammanhang, men jag känner mig inte stressad. Jag sover gott om nätterna. Trots en snabb och rak karriär säger hon sig aldrig varit särskilt målmedveten. – Det är roligt att ha många bollar i luften. Ibland blir det lite för mycket och i sista sekunden, men jag brukar hålla deadlines. Om jag har lovat något ska det hållas, säger Sari. Det gäller både i jobbet och hemma. Döttrarna, Paula, 20, och Katja, 18, vet

att när mamma ska komma hem klockan halv åtta kan det dröja till åtta, men hon kommer hem. Och då är hennes tid deras. – Att det är väldigt informellt här på SÖS är en fördel. Det är ett klimat som har tillåtit mig att växa. Det är vanligt folk som jobbar här och beslutsvägarna är korta. Mobilen ringer, Sari byter språk till finska. – Ojdå, skulle kanske ha stängt av den. Det var min syster, förklarar hon. – Jag kunde läsa svenska när jag kom hit 1979, men inte prata så bra. Men eftersom jag snackar så mycket måste jag lära mig att prata svenska också. 1981, när jag kom in på läkarutbildningen och kurslitteraturen var på engelska måste jag först översätta till finska för att förstå och sedan till svenska för att göra mig själv begriplig. Efter 28 år i Sverige har Sari fortfarande finskt medborgarskap. – Jag funderade på att byta för ett par år sedan, men då skulle jag ha varit tvungen att välja bort det finska helt och hållet och det ville jag inte.

08.43 Före dagens första möte hinner Sari upp för att kolla Nya Forskningscentrums lokaler som ska invigas om en månad. Här ska ett 30-tal heltidsforskare på lab, forskningssjuksköterskor och forskande kliniker samsas. – Vi har väntat på lokalerna i över två år. Tidigare har forskarna suttit isolerade från varandra. Nu får de en chans att mötas och hitta gemensamma nämnare.

Sari Ponzer ansvarig för all utbildning och forskning på KI SÖS. Hon är också ledare för en forskargrupp med tre postdocs och elva doktorander. – Två av dem ska disputera nu i mars. Lasse Lapidus, som är läkare och Anita Söderqvist, som är sjuksköterska. Det är extra roligt för Anita är den första sjuksköterskan som disputerar vid KI SÖS. Med märkbar stolthet framhåller Sari ”sina” tre forskningssjuksköterskor som hon träffar minst en gång i veckan. – Utan Tina, Elisabeth och Anita skulle det inte vara möjligt att få alla våra kliniska studier att löpa. När jag själv disputerade 1996, var det inte många som bedrev SOM PREFEKT ÄR

LÄKAREN. Avdelning 66 A har studiebesök från Enköping. Gästerna är nyfikna på avdel-

ningens arbetsrutiner. Sari berättar och svarar på frågor

12

forskning på ortopeden men nu har vi väl fungerande infrastruktur och ett bra forskningsklimat. På Södra KUA, avdelning 66A, en klinisk utbildningsavdelning i ortopedi, väntar ett studiebesök från Enköping. Gästerna är intresserade av att ta efter den speciella arbetsform som är signum för KUA. Här får alla involverade studentkategorier göra en 2-veckors praktik. Sari berättar och svarar på frågor. Dialogen är engagerad, rak och informell med stor personlig närvaro. – Det är en styrka att vara fyra olika yrkeskategorier på plats samtidigt. Studenterna får en helhetskunskap och respekt för varandras områden. Det finns en önskan om att få till mini-KUA även på andra avdelningar, men det är inte så lätt. Verksamheten är mycket handledarberoende.

09.25

10.12 Tolv minuter försenad är det dags för nästa möte. Pratstunden med forskningssjuksköterskorna är som vanligt informell och familjär. – Med min bakgrund vet jag vad sjuksköterskor gör. Det kanske ger mig större förståelse för deras arbetssituation. En snabb koll att ingen har några frågor kvar och ett erbjudande: – Jag kan hoppa in och ta några patienter om det behövs, säger Sari. Sari har formellt inte längre någon klinisk verksamhet, men träffar en del patienter tack vare sin forskning. 10.47 Tillbaka till arbetsrummet,”mitt lilla

anaeroba utrymme”, ventilationen funkar

KI bladet nr 2/2007

trådar inget vidare. Sari förbereder för eftermiddagens informationsmöte om den nya läkarutbildningen. Kollar missade samtal. Hur hinner hon med allt? Hinner hon ens äta lunch? – Administrativa chefen Monica har lärt mig att micra gröt!! Och så har jag har en bunt goda medarbetare överallt. Jag är ganska bra på att delegera och litar på att alla gör det de har lovat. Det gör att jag inte behöver lägga mig i detaljerna. Det är omöjligt att kunna allt. Sari Ponzer gillar saker som ger resultat på kort sikt. – Kanske är det därför jag valde ortopedi. Man ser svaret på röntgen direkt. Det snabba tempot är en livsstil sedan barnsben. – Min farmor som var handarbetslärarinna sa: ’Det är ingen som kommer att fråga dig hur fort du gjort något, utan vem är det som gjort det här fina arbetet?’ men jag har fortfarande svårt att komma ihåg hennes goda råd.

Sari Ponzer 10.57 En vitklädd Olle Broström kliver in i

rummet. Olle Broström är studierektor på medicindiagnostik. – Du, jag vill bolla en idé med dig. Sari Ponzer lyssnar uppmärksamt. På mindre än en halvtimme öppnar sig möjligheter till att starta och driva ett pilotprojekt. Inget är omöjligt. – Jag tror att jag är bra på att hitta rätt person för en viss uppgift. Om jag får höra om en bra idé kan jag ta tag i den. Dyker det upp möjligheter ska man tillvarata dem. Det ingår väl i begreppet ”att utveckla verksamheten”. Nytt möte. Maaret Castrén, professor i akutsjukvård, presenterar aktuell nordisk forskning inom prehospital- och akutvård inför en fullsatt föreläsningssal. Sari Ponzer ger kort KI-information. Efter mötet blir det köbildning av människor kring Sari. Frågor, svar. ”Har du tid nästa vecka?” Det har hon. Alltid. 12.00

12.47 Ner i garaget. Var är bilen? 13.12

Tolv minuter försenad är Sari på

KI bladet nr 2/2007

Trots ett virrvarr av trådar lyckas Sari Ponzer alltid med stor närvaro fokusera på sina skiftande arbetssituationer.

plats i Läkaresällskapets hus på Klara Östra Kyrkogata. Sari är med i ”Stockholm hip fracture group”, en grupp ortopeder från Stockholms sjukhus som har genomfört en stor studie av patienter med höftfrakturer i Stockholm. Studien inleddes 2003 och nu sammanställer man resultaten. Fram till sena kvällen rullar det sedan på i fortsatt högt tempo. 15.30 inleds informationen för allmänläkare och chefer inom primärvården på Nobel Forum i Solna. I den nya läkarutbildningen som börjar tillämpas i höst kommer studenterna att ha mycket mer praktik inom primärvården. Sari är ordförande i programnämnden för läkarutbildningen vid KI och därmed även ansvarig

• Kommer från Iisalmi (Idensalmi), en liten stad mitt i Finland • Bor: Bostadsrätt i Hammarby sjöstad. • Familj: Två döttrar. Paula, 20 och Katja 18. • Fritid: Golf, dansa ( just nu bugg) och läsa (senaste lästa bok: J A Kaarsbol: Den stängda boken). • Äter helst: Husmanskost om någon lagar det. • Dricker: Vatten och vin. • Motto: Livet är en resa där målet är själva resan.

för genomförande av den nya utbildningsplanen som togs fram under LUT I och II projekten. 17.30 Avslutas dagen med MOC-möte, en

återkommande träff för alla ortopeder i Stockholm. – Men det här är högst frivilligt. Jag går dit för att höra intressanta föredrag och avsluta kvällen med att byta några ord med kollegor över en bit mat. Det är trevligt. Och klockan 20.45 rullar bilen mot Hammarby Sjöstad. Har du överhuvudtaget någon fritid, Sari? – Jo, jag är väldigt road av golf. Och dans. Golfen är en svår konkurrent till forskning. Jag gillar golf för där kan jag tävla mot mig själv. Varje hål är en ny möj-

lighet. Där måste jag också för en gångs skull tänka efter före. Det är också socialt. Med ungefär 21 i handikapp och finsk sisu slår hon sig fram på banorna under sommarhalvåret. Det finska arvet finns hela tiden i botten. Ibland kan det användas som en bra sving mot fördomar. – En gång hamnade jag med ett gäng finare damer på golfbanan som undrade vad jag gjorde. Jag talar inte så gärna om vad jag gör då det leder till en massa medicinska frågor men sa i alla fall att jag jobbade på SÖS. – Jaha, är du undersköterska? – Nej, jag är docent i ortopedi. Då såg de lite snopna ut. | TINA DANIELSSON

13

KI vakar över kungens hälsa DEN SVENSKA MONARKIN är en av de äldsta i världen. Organisationen kring statschefen och kungahuset heter Kungliga hovstaterna, i dagligt tal Hovet. I Hovet ingår läkarstaten som finns till hands vid exempelvis statsbesök och officiella middagar, där det anses behövas en medicinsk beredskap. Såväl kungafamiljens förste livmedikus Jan Östergren som hans ställföreträdare Mårten Rosenqvist är knutna till KI. Jan Östergren, universitetslektor på institutio-

14

nen för medicin och överläkare på akutkliniken, Karolinska universitetssjukhuset Solna. Mårten Rosenqvist är överläkare i kardiologi, professor och biträdande prefekt på vid institutionen för klinisk forskning och utbildnin, Södersjukhuset. – Uppdraget är oavlönat och av karaktären hedersuppdrag. En av oss finns till hands i officiella sammanhang för att bistå kungafamiljen och deras gäster om något skulle hända, säger Jan Östergren. Jan Östergren ersatte Torbjörn Lundman i augusti 2005. Mårten Rosenqvist efterträdde i höstas Rolf Nordlander. – Man får uppdraget via rekommendation. Det är klart att man tackar ja till en sådan här hedrande uppgift, säger Mårten Rosenqvist. | ULF BERTILSSON

FOTO: STEFAN ZIMMERMAN

KI håller ett vakande öga på kungafamiljen och deras gäster vid officiella middagar och statsbesök. Detta via förste livmedici Jan Östergren och livmedikus Mårten Rosenqvist.

Förste livmedikus Jan Östergren.

Förste livmedikus Mårten Rosenqvist.

KI bladet nr 2/2007

Appellera till både hjärta och hjärna …till Mikael Horal, tidigare barnläkare men sedan den 5 februari ny chef för fundraising vid KI.

FOTO: AMINA MANZOOR

Fem frågor

Du har tidigare jobbat med fundraising ur ett kommersiellt perspektiv. Vad är skillnaden med ditt nya uppdrag?

– För att lyckas med att bedriva fundraising på KI krävs att man appellerar till både hjärta och hjärna. I kommersiella sammanhang är det bara pengarna som räknas, att investerarna kan göra en god affär. Hur ser målet ut?

Du har gjort en ganska ovanlig karriär. Vad fick dig att byta bana?

Jag ville testa mig själv i ett nytt sammanhang. Under flera år arbetade jag som barnläkare, framför allt inom nyföddhetsvården, vid Huddinge Universitetssjukhus. När jag sedan sadlade om till finansbranschen har jag haft nytta av min bakgrund som medicinare. Jag har bland annat arbetat som läkemedelsanalytiker och att identifiera nya företag inom medicinteknik och bioteknik där det kan vara värt att placera riskkapital. Hur fick du jobbet på KI?

– Jag blev headhuntad.

Vår ambition är att fram till år 2010, som ju är det år då KI firar 200-årsjubileum, ha fått ihop en miljard kronor i donationer. Det är en stor utmaning, men med tanke på KIs varumärke och det KI står för, högklassig forskning och utbildning, ser jag det som ett rimligt mål att uppnå. Hur kommer ni att arbeta?

Vi är i nuläget fyra personer på kontoret, som också svarar för alumniverksamheten. Mitt team, tillsammans med en kampanjkommitté, analyserar och prioriterar vilka donatorer som är mest relevanta att kontakta. Det krävs en strukturerad process för att lyckas. | ANN-MARIE DOCK

Mat kan ge mångfald Kan mat vara ett sätt att lyfta fram mångfalden? Ja, det är en idé som nu håller på att realiseras på institutionen för odontologi. Tanken är att ta fram en kokbok där all personal inbjuds att delta. PÅ NYÅRET GICK EN INBJUDAN ut till alla anställda att komma in med sina favoritrecept. Men inte bara det. Den som vill kan också bidra med en rolig historia, en dikt, ett ordspråk eller några visdomsord från sitt ursprungsland. Dessutom gärna berätta något om sig själv och sina fritidsintressen. På institutionen finns omkring 250 anställda – många med bakgrund från andra länder. El Salvador, Iran, Irak, Polen, Turkiet, Finland, Grekland för att nämna några.

positiva reaktioner och hoppas på fler recept, säger Jana Johansson-Huggare, som håller i kokboksidén och som själv kommer från Ryssland. Hon är tandläkare och arbetar på vuxenkliniken. Jana har fått stöd av såväl KIs

– VI HAR FÅTT MÅNGA

ILLUSTRATION: HELENA HALVARSSON

strategigrupp för mångfald som prefekten Eva Hellsing. Det här är också ett sätt att lära känna varandra bättre på institutionen och kan vara bra för sammanhållningen, menar Jana Johansson-Huggare. Förutom receptet, inklusive tillagningssätt, vill hon att man också bland annat talar om sitt ursprungsland, befattning och fritidsintressen. Gärna kompletterat med bilder. Ett liknande kokboksprojekt har tidigare genomförts i Uppsala. Då var det busschaufförer som stod för recepten. Senast den 1 april vill Jana JohanssonHuggare ha fått in alla bidrag. De kommer sedan att sammanställas i sommar för att förhoppningsvis finnas i någon form av trycksak under hösten. Janas eget favoritrecept? – Det är en rysk rätt. Först steker man tunna pannkakor som man fyller med fräst köttfärs, lök, svamp och kokt hackat ägg. Pannkakan viks ihop till ett kuvert, som gratineras med riven ost. Avnjuts tillsammans med en klick creme fraiche! | ANN-MARIE DOCK

Brist på goda förebilder för läkarstuderande MINDRE ÄN HÄLFTEN av landets läkarstudenter har varit med om att läraren lyft fram etiska problem. Två tredjedelar av studenterna anger att läraren sällan tar upp och ger utrymme för etiska diskussioner. Det framgår av en enkät som gjorts av Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och som refereras i Läkar-

KI bladet nr 2/2007

tidningen. Enkäten gick ut till alla läkarstuderande på terminerna 1, 5 och 11 vid landets medicinska fakulteter. Artikeln i Läkartidningen diskuterar främst erfarenheter från studenterna på termin 11. Av enkäten framgår bland annat att 90 procent har en positiv inställning till etikämnet. Cirka tre fjärdedelar av dem som sva-

rade hade varit i kontakt med goda förebilder, men drygt hälften hade också haft dåliga sådana. Var tionde student hade enbart haft dåliga förebilder. Det visar, skriver artikelförfattarna, att man inte kan förlita sig på att undervisningen i medicinsk etik enbart kan basera sig på att normer och värderingar överförs genom förebil-

der, utan att undervisningen måste kompletteras med andra strategier. utrymme för att föra etiska diskussioner, vilket är viktigt för att studenterna ska kunna utveckla förmågan till etisk reflektion. Läkartidningen nr 9 2007

DET MÅSTE FINNAS

15

KRÖNIKA

KI Bladets fasta krönikörer: Johan Frostegård,Birgitta Evengård

KI utan gränser – vision eller verklighet? DEN 17 APRIL GÅR den av stapeln – manifestationen för mångfald på Karolinska Institutet. En kväll där olikheter ses som en tillgång och gränser överskrids. Men vad är det egentligen vi ska manifestera? Vad betyder ordet mångfald? Vad menar vi när vi säger att KI i all sin verksamhet ska genomsyras av ett mångfaldsperspektiv? För att förstå ett begrepp genom att sätta ord på det kan man pröva dess motsats – vad det inte är. Då hittar vi ord som enformig, likriktad, stereotyp, utan omväxling, enfaldig, ord som i de flestas öron har en negativ klang. Vem vill vara likriktad och enfaldig? Ändå, när vi ser oss omkring i vår närmiljö – i olika sociala sammanhang – accepterar vi varandra som de individer vi är med olika temperament, intressen, talanger, livshistorier och framtidsdrömmar? Eller ser vi schablonmässigt på vår omgivning och delar in våra kollegor, studenter och patienter i stereotypa och förenklade kategorier?

visar att hälften av alla homo- och bisexuella personer undviker att vara öppna med sina relationer på arbetsplatsen och att ungefär lika många möter fördomar om homosexuella bland kollegor. Personer med utländskt klingande namn som söker bostad blir nekade lediga hyresrätter som istället ges till personer med typiska svenska namn, enligt en undersökning gjord av Hyresgästföreningen. En studie från HSV visar att social bakgrund och kön har betydelse för en akademisk karriär. Bland dem som tagit en högskoleexamen inom samma ämnesområde är det större andel av barn till forskare än barn till arbetare som doktorerar. Samma studie visar att det är 1,67 gånger större sannolikhet att en man forskar vidare efter grundutbildningsnivån än en kvinna och dubbelt så stor chans för en disputerad man att nå professorstiteln efter 12 år än för en disputerad kvinna. Detta är också en bild av vårt Mångfaldssverige!

EN STUDIE FRÅN ARBETSLIVSINSTITUTET

ÄVEN PÅ KI ÄR DETTA EN VERKLIGHET. 2005 granskade ett antal sjuksköters-

ke- och läkarstudenter på KI sin utbildning utifrån likabehandlingsgrunderna, både avseende på hur studenterna behandlas och hur utbildningen förbereder studenterna för yrkeslivet i hälso- och sjukvården. Den verklighet som bland annat mötte de granskande studenterna var fördomsfulla uttalanden – från både lärare och andra studenter – om invandrare och specifika nationaliteter samt schabloniserande skämt om ”Tar vi tydkvinnligt och manligt som har intet med veten- ligt avstånd skaplig excellens att göra. från sexisFrågan är om vi som tiska skämt ser på, när stereotypa och kränkande uttalansom sprids den fälls i vår omgivning, i fikasäger ifrån? Tar vi klart rummet?” och tydligt avstånd från sexistiska skämt som sprids i fikarummet? Arbetar vi aktivt i vår vardag Silja Marit Zetterqvist mot trångsynthet och trakasserier som finns både vikarierande jämställdruntomkring oss och hos oss själva. Eller rycker vi hetskoordinator på axlarna och låter enfalden flöda fritt? JAG HOPPAS ATT MANIFESTATIONEN, ”KI utan gränser” den 17 april – får bli

ett startskott och ge frågan den uppmärksamhet som behövs. Förhoppningsvis blir denna kväll en ögonöppnare för många, så att flera väljer att säga ifrån – markera – vilken studie- och arbetsmiljö vi vill ha på KI. Men det handlar också om att överbrygga gränser och skapa möjlighet till möten i vardagen – genom att ta en fika med en kollega du sällan samarbetar med, växla några ord med en kursare du aldrig tidigare pratat med, bjuda hem den nya gästforskaren på din institution. Innerst inne är vi människor trots allt väldigt lika. Med den vetskapen är det så mycket lättare att ta vara på det unika i varje människa, låta mångfalden komma till sin rätt och överskrida de synliga och osynliga gränser som finns på KI. | SILJA MARIT ZETTERQVIST

Utvärdering ska ge bättre utbildning Från och med i år har alla KIs doktorander möjlighet att utvärdera sin avslutade forskarutbildning. Utan feedback är det svårt att förbättra något, säger Bob Harris, studierektor på institutionen för klinisk neurovetenskap. HUR SKA NÅGOT KUNNA bli bättre om man ald-

rig får veta vad som är dåligt? Den frågan ställde sig Bob Harris, studierektor för en av KIs mest doktorandtäta institutioner. Det är bland annat till honom doktoranderna vid institutionen för klinisk neurovetenskap kommer när någon del av forskarutbildningen inte fungerar som den ska. – Det är en hel del som kan gå snett, inte minst mellan doktoranden och handledaren. Jag har känt att vi behöver ett verktyg för att på något sätt kunna ta tag i kritiken vi får och därigenom förbättra vårt arbete. FORSKARUTBILDNINGEN

VID

”En dålig forskarutbildning kan döda viljan att forska.”

har inte haft någon kvalitetssäkring, menar Bob. Visserligen finns vetenskapliga utvärderingar där antal citeringar och peer review – andras omdömen om KI – fungerar som parametrar. Men det har saknats ett verktyg för att utvärdera kvalitén i själva utbildningen. Hur har arbetet med handledaren fungerat? Har administrationen varit tillräckligt bra? Bob Harris fick idén om att skapa en utvärdering för doktorander i slutfasen av utbildningen, och i våras fattade forskarutbildningsstyrelsen beslut om möjligheten att utvärdera sin forskarutbildning på KI. Under hösten har en arbetsgrupp arbetat fram en enkät som finns på webben sedan januari. Enkäten är inte obligatorisk, men förhoppningen är att så många som möjligt ska fylla i den. Tanken är att alla delar av doktorandutbildningen ska utvärderas, inte bara handledarskapet.

KI

DET HANDLAR HELT ENKELT om att kontrollera om våra kunder är nöjda med det KI levererar. Om vi inte vet att doktoranderna tycker att en kurs är dålig, finns det risk att samma undermåliga kurs dyker upp år efter år. Så kan man självklart inte ha det, menar Bob. För att en utvärdering ska ha något värde ska den följas upp, vilket också kommer att ske på

MEN OM VI HAR ENTYDIGA

indikationer på att något är dåligt så ska vi kunna åtgärda det så snart som möjligt, säger Bob. Enkäten går hand i hand med det utvecklingsarbete som har skett med disputationsprocessen det senaste året. Från och med i år har högskoleförordningen ändrats så att det är ett krav att minst en forskarhandledare per doktorand måste ha handledarutbildning. En arbetsgrupp håller just nu på att ta fram en ny handledarutbildning. Bob Harris välkomnar förbättringarna. – En dålig forskarutbildning kan döda viljan att forska, säger han. | HELENA KÄMPFE FREDÉN

Evaluations to improve postgraduate education As of this year, all KI’s postgraduates are able to evaluate their completed course of postgraduate studies. Bob Harris, director of studies at the Department of Clinical Neuroscience, had the idea to create an evaluation procedure for postgraduates approaching graduation, and last spring the Board of Postgraduate Education took a decision to offer students the opportunity to evaluate their postgraduate studies at KI. In the autumn a committee accordingly drew up a questionnaire, which was posted on the web in January. The survey is not obligatory, but KI hopes that as many students as possible will complete it. The responses will be treated confidentially and will be followed up at each department.

Lärare för stöd på webben Lagom till utbildningskongressen i slutet av mars lanseras den nya lärarwebben. En plats för både information och diskussion, pedagogiskt och administrativt stöd. mängd information av särskilt intresse för alla dem som jobbar med

I DAGSLÄGET FINNS EN

16

respektive institution. Det är upp till varje institution att använda enkätsvaren på bästa sätt. Det finns känsliga aspekter av utvärderingen. Om en och samme handledare får dålig kritik upprepade gånger måste något göras, menar Bob. – Det handlar verkligen inte om att sätta dit någon. Men information måste få konsekvens, annars blir utvärderingen inte trovärdig. Svaren i enkäten behandlas konfidentiellt och doktoranderna får information om utvärderingen i samband med att deras disputationsansökan är godkänd. Innan informationen från enkätsvaren ska kunna användas, krävs det att tillräckligt många från en och samma institution lämnar sina svar. Ibland kan det kanske ta tre, fyra år innan svaren kan utnyttjas på bästa sätt.

utbildning och undervisning i någon form, men ett problem är att den finns utspridd på många håll och kan vara svår att hitta. Ett annat problem är att många lärare är geografiskt utspridda, verksamma inom KIs många olika utbildningsprogram och annan undervisning. – I styrelsen för utbildning kom det därför upp förslag om att inrätta en lärarakademi vid

KI bladet nr 2/2007

Kvinnor en kraft att räkna med man där ett stort ansvar, säger Ingrid Lundberg, som också gått programmet. Det har för henne varit viktigt att få mer kunskap om vad olika ledaruppdrag innebär och insett komplexiteten. Det har också varit avslöjande att höra hur, framför allt män, lobbar i förväg för att få igenom beslut, en strategi som kvinnor ofta upplever som odemokratiskt.

FOTO: ULF SIRBORN

– ÄVEN OM VI INTE TAR EFTER männen i det fallet är det bra att veta hur det går till. Det visar hur oerhört viktigt det är att komma väl förberedd till möten, säger Ingrid Lundberg. Hon har upplevt mötena i ”Grupp 13” som väldigt uppiggande och prestigelösa. Det har funnits en generös inställning, lite av systerskap. Gruppen har representerat många olika institutioner på KI, både prekliniska och på sjukhussidan. Ingrid Lundberg önskade att det på KI fanns en större medvetenhet om de kvinnor som finns på kliniken. Avståndet dit känns ofta alltför stort. Gruppens idéer – bland annat att programmet ges i höst på nytt, så att fler får chansen – kommer att delges rektor. | ANN-MARIE DOCK

Maria Feychting, Laura Fratiglioni och Outi Hovatta var liksom övriga deltagare överens om att fortsätta att träffas.

Kvinnor är visst intresserade av uppdrag i ledande positioner. Men det gäller att synas. Och att höras. Kanske kan ”Grupp 13”, ett nybildat forum för kvinnliga professorer, bli en viktig bas för framtida rekryteringar. har tretton professorer vid KI, alla kvinnor, genomfört ett ambitiöst program om ledarskap ”Nyfiken på ledarskap”. Till samtliga möten har inbjudits personer med aktuella eller tidigare ledande befattningar. De har kommit både utifrån – näringslivet, politiken och akademin – och ifrån KI. De flesta kvinnor, några män. De har delat med sig av sina erfarenheter av att leda, förmedlat tankar, idéer och strategier. I slutet av februari samlades gruppen för en avslutande träff i Gammelgården. Det gällde både att samla ihop sina intryck och att diskutera hur man vill gå vidare. För en fortsättning måste det bli – det var man överens om. – Vårt beslut blev att bilda ett forum för kvinnliga professorer, tills vidare med arbetsnamnet ”Grupp 13”. Vi var också överens om att fortsätta träffas en gång i Kyllike månaden och vi bestämde datum för ett Christensson helt år framåt, berättar Kyllike Christensson, en av deltagarna.

UNDER ETT ÅRS TID

PROGRAMMET ”NYFIKEN PÅ LEDARSKAP” ingår i den sats-

ning som strategigruppen för jämställdhet gör på uppdrag av rektor för att synliggöra kvinnor i organisationen. Projektledare har varit personalutvecklare Kerstin Lagerström och lektor Agneta Richter Dahlfors vid MTC. – Vi bjöd in de kvinnliga professorer som vid den tid-

KI och även en samlad webbplats för lärare, säger docent Mats Rundgren. Han har på uppdrag av utbildningsstyrelsen lett arbetet med att skapa en lärarakademi. Arbetsgruppen har fungerat som referensgrupp för personal från KIB och LIME när de skapat ”KI Lärare” som lärarwebben kommer att kallas. DEN NYA LÄRARWEBBEN kommer att ha en ingång på externwebben och det ska sedan gå att klicka sig fram till de olika noderna: planera undervisning, pedagogisk utveckling och resurser för lärare.

KI bladet nr 2/2007

punkten inte hade något KI-uppdrag i ledande position utanför den egna institutionen och gensvaret har varit fantastiskt. Från att tidigare ha upplevt sig ensamma i sin situation har de snabbt funnit varandra och känt igen sig i varandras erfarenheter. Att ha bjudits in till programmet och därmed känna sig sedd har varit väldigt positivt. Det har varit lätt att skapa ett öppet och generöst klimat, säger Kerstin Lagerström. Det kändes också tydligt vid det avslutande mötet i Gammelgården. Bland annat konstaterades att det varit befriande att se att det finns så många olika sätt att leda, alla behöver inte vara stöpta i samma form. Det har handlat mer om ledarskap än att vara chef. Och det var tydligt att det hos de allra flesta finns ett uttalat intresse för framtida ledaruppdrag. – Vi kvinnor måste bli bättre på att ta för oss. Vi måste lyfta fram varandra i alla sammanhang och vid nomineringar. Jag har tidigare flera gånger blivit tillfrågad i egenskap av kvinna och vårdvetare men bara tackat ja om det är min kompetens man vill ha. I fortsättningen skulle jag gärna ställa upp också för att göra vår röst hörd. Det känns spännande, säger Kyllike Christensson. att hon som vårdvetare känt sig tillhöra en udda grupp på KI, men att programmet gjort det tydligt att det snarare beror på att hon är kvinna. Och hon har förstått att det är många kvinnor som känner likadant. – Ledarskap är inget som kommer automatiskt – det är något man måste skolas in i. Det är därför viktigt att fånga upp yngre medarbetare och stötta dem i kar- Ingrid riären. Som professor och kvinna har Lundberg HON BERÄTTAR OCKSÅ

– Man ska sedan kunna söka sig vidare och hitta information om till exempel kompetensutveckling (kurser och konferenser), om pedagogisk forskning och utveckling och om pedagogiskt stöd, berättar Mats Rundgren. Lärarwebben kan också komma att bli ett diskussionsforum för pedagogiska frågor och underlätta nätverksbyggande. En samlad webbplats kommer förhoppningsvis också att stärka läraridentiteten, något som är särskilt viktigt för dem som finns ute på kliniken. – Lärarwebben kommer därmed att ha en dubbel funktion – både som samlingsplats för relevant information

Deltog i programmet Nyfiken på ledarskap gjorde: Kristina Alexanderson, institutionen för klinisk neurovetenskap Kyllike Christensson, institutionen för kvinnors och barns hälsa Maria Feychting, institutet för miljömedicin Laura Fratiglioni, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Outi Hovatta, institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Annika Lindblom, institutionen för molekylär medicin och kirurgi Ingrid Lundberg, institutionen för medicin Agneta Mode, institutionen för biovetenskaper och näringslära Monica Nistér, institutionen för onkologi-patologi Agneta Nordberg, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Marianne Schultzberg, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Eva Munck-Wikland, institutionen för klinisk neurovetenskap Alicja Wolk, institutet för miljömedicin Forum for female professors A group of 13 professors, all women, have recently set up a forum for female professors, which might well become an important recruitment base for future appointments in leading positions. The group has just concluded a one-year programme entitled “Interested in leadership” as part of a project that the Strategy Group for Equality is carrying out on behalf of the president. The programme was much appreciated by the participants. There are many ways to lead, it was ascertained, and it’s more about leadership than being a manager. The group’s ideas – including that the programme be repeated this autumn to give more women the chance to take part – will be passed on to the president.

för alla dem som har någon form av utbildningsuppdrag och som ett forum för en lärarakademi på KI, säger Mats Rundgren. ”KI Lärare” lanseras alltså på utbildningskongressen, då det ges möjlighet att på plats navigera bland informationen. Sedan blir det användarna som i stor utsträckning påverkar hur webbplatsen ska utvecklas vidare. Det kommer att bildas en webbredaktion som tar emot synpunkter från lärare och som kontinuerligt kommer att arbeta med att uppdatera och förbättra lärarwebben. | ANN-MARIE DOCK

17

Fördubblad presstjänst Den ökande internationaliseringen gör det viktigt med ett konkurrenskraftigt KI som profilerar sig rätt. KI har därför valt att fördubbla sin presstjänst. Med två pressekreterare kan bland annat institutionsnätverket byggas ut, KIs utrymme i internationella medier öka och mediasatsningarna utvärderas. De båda pressekreterarna är Sabina Bossi, som började strax efter det att rektor Harriet Wallberg-Henriksson tillträdde 2004, och Katarina Sternudd, Sabinas vikarie under den nyss avslutade barnledigheten. Med dagens presstjänst är det kanske svårt att förstå att KI före 2004 inte hade någon renodlad pressekreterartjänst. Sabina och Katarina kommer nu delvis att ansvara för olika delar av den utbyggda presstjänsten, men också att samarbete kring vissa delar. SABINA BOSSIS ANSVAR blir i första hand att vara KIs kontak-

tperson i samband med mediekriser och att ha hand om de pressfrågor som rör ledning och organisation. Hon ska också arbeta med att analysera mediebilden av KI och utvärdera de mediesatsningar som görs. Katarinas ansvar blir i stora drag allt som rör textproduktion riktad till medierna, vilket inkluderar redaktörskap för de pressmeddelanden som går ut, samt pressfrågor som rör forskning. Till det gemensamma arbetet hör medieträning av forskare. Målet är att alla forskare på KI ska få en kort genomgång av enkla tips och riktlinjer inför kontakten med medierna. Viktigt inte minst mot bakgrund av universitetens lagstadgade uppgift att informera om sin forskning, den så kallade tredje uppgiften. EN VIKTIG DEL i KIs utökade presstjänst är också strategiska satsningar när det gäller pressutskick och olika events samt internationella mediekontakter. Det är exempelvis viktigt att diskutera vilket budskap KI vill föra fram i medierna. I samband med detta kommer Sabina och Katarina att arbeta mycket med att bygga upp kontaktnät, såväl internt på KI som med journalister i Sverige och internationellt. På ”att-göralistan” står bland annat att skapa ett nätverk med europeiska medicinjournalister som är intresserade av nyheter från KI. KIs båda pressekreterare har jour varannan vecka dygnet runt. Sabina Bossi nås på telefon 524 860 66 och Katarina Sternudd på telefon 524 838 95. | EVA CEDERQUIST

Psykodynamisk psykoterapi med fokus på missbruk och beroende, 40 p Arbetar du med behandling av missbrukare? Vill du utveckla dina kunskaper och få en bra grund i psykodynamisk psykoterapeutisk teori och metod? KI och Beroendecentrum Stockholm anordnar en utbildning som är baserad på aktuell forskning. Du får ökad insikt om möjligheter och hinder som behandlare i psykoterapeutiskt arbete genom egen psykoterapi. Ur kursinnehållet: Psykodynamisk psykoterapi, teori och praktik • Missbruk/beroende • Etik • Grundläggande psykologi • Psykopatologi • Forskningsmetod • Kognitiv psykoterapi • Orientering i andra terapiformer. Kursansvarig: Björn Philips, Beroendecentrum

Stockholm, tel 08-517 747 34

Danderyd i topp – igen Kirurgikursen på Danderyd får högsta poäng – igen! I en rikstäckande enkät har läkarstudenterna själva fått sätta betyg och Danderyd ligger i topp på alla kursmoment. Det är Medicine Studerandes Förbund, MSF, som regelbundet kartlägger vad studenterna tycker om den handledning de får under medicin- och kirurgikurserna vid landets sex medicinska fakulteter. Det är sammanlagt elva utbildningssjukhus för medicin- och kirurgikurserna och det finns stora skillnader mellan sjukhusen. Men när det gäller Danderyds kirurgikurs är nivån genomgående hög. Så har till exempel alla studenter som går kirurgikursen på Danderyds sjukhus en personlig klinisk handledare. Det är något som MSF anser att alla ska ha, men som Danderyd som enda sjukhus lever upp till. Danderyd är också det enda sjukhus i landet där en majoritet av studenterna får en uppföljning av praktiska moment (96 procent av studenterna får det) och av patientkontakter (82 procent). Också när det gäller hur studenterna tas emot och introduceras på avdelningarna får Danderyd toppbetyg. Universitetslektor Staffan Sahlin är studierektor sedan tolv år tillbaka och han har jobbat med att successivt göra kursen bättre. Han har lagt stor vikt vid själva bemötandet av studenterna och att vara lyhörd för deras synpunkter och önskemål. Det är också viktigt att tala om dem med respekt inför äldre kolleger, för att få bort en förlegad syn på studenten som någon som mest är besvärlig och i vägen. I stället ska hon eller han ses som en snart färdig kollega. – Det är viktigt att se studenten som en viktig kugge i systemet, att ge återkoppling under de olika kursmomenten och visa att man tar studenten på allvar. Att man ser henne eller honom som en jämbördig person, säger Staffan Sahlin. KIRURGIKURSEN LIGGER PÅ termin

8. De 32 studenterna är uppdelade i 16 grupper. Staffan Sahlin har in-

För Staffan Sahlin är det viktigt att se studenten som en snart färdig kollega. Studenterna Anders Jans, Magnus Isacson och Malin Öndermar lyssnar uppmärksamt. FOTO: STEFAN ZIMMERMAN

fört att varje grupp har en egen mentor, som de träffar regelbundet, lunchar med och kan diskutera det mesta med. Han har också infört datorbaserade sms-tjänster – ett sätt att snabbt hålla studenterna uppdaterade – och en välfungerande hemsida för kursen. Staffan Sahlin berättar vidare att kursen inleds med en mycket uppskattad intensivvecka som innehåller både teoretiska och praktiska moment. Studenterna ska vara preparerade för resten av termi-

senast 15 april 2007. Karolinska Institutet Education AB är KIs utbildningsbolag. Vi garanterar kvalitet i utbildningsprocessens alla steg. Tillsammans med KI gör vi alltid vårt yttersta för att ge dig en unik, intressant och användbar utbildning.

18

| ANN-MARIE DOCK

Top marks for Danderyd

(ARDUFRÍGOROMCANCER 2ING SKICKAE POSTELLERBESÚK 2 #ANCERUPPLYSNINGEN

Kursdatum: Tisdagar under fyra terminer. Anmälan: www.karolinskaeducation.ki.se

nens mycket skiftande placeringar. – Det är viktigt att studenterna får en bra start och att ha en öppen attityd till både studenters och lärares behov. Vi uppmuntrar dem till att tala om både sånt som är bra och sånt som skulle kunna göras ännu bättre. Detta sker varje fredag vid det så kallade Ris och Ros där studenterna också röstar fram veckans lärare, som belönas med biobiljetter.

4ELEFON   ¾PPETTIDER    

"ESÚKSADRESS 2ADIUMHEMMETS STORA ENTRÏHALL +AROLINSKA 5NIVERSITETSSJUKHUSET ¾PPETTIDERMÍNDAG TORSDAG % POST CANCERINFO KAROLINSKASE     #ANCERUPPLYSNINGEN STÚDS AV 2ADIUMHEMMETS &ORSKNINGSFONDER

It’s top marks for the surgery course at Danderyd – again! A survey of medical students across the country invited them to grade their courses, and Danderyd scored top marks for all course components. For example, Danderyd is the only teaching hospital in the country that gives all its students access to a personal clinical supervisor. Director of studies Staffan Sahlin has been trying hard to improve the course and has obviously succeeded. “Students should be seen as an important cog in the system,” he says. “They should be given feedback during the different parts of the course and be shown that they are taken seriously as equals.”

KI bladet nr 2/2007

FOTO: NISSE SCHMIDT

VASALOPPSÅKARNA har sju år längre medellivslängd och en bättre hälsa än riksgenomsnittet. Det har en forskargrupp på IMM påvisat i samarbete med Björn och Örjan Ekblom på Idrottshögskolan. Forskarlaget består av professor Anders Ahlbom, med dr Sofia Carlsson, med dr Bahman Farahmand, forskningsassistent Lisa Olsson och Vasaloppets tävlingsläkare Ulf Hållmarker. Projektet startades för tio år sedan av Gunnar Brobert Persson, numera på Astra Zeneca Läkartidningen publicerar i sitt senaste nummer en artikel om forskarlagets slutsatser kring Vasaloppsåkarnas hälsa.

INVESTERING FÖR LIVET Professor Anders Ahlbom på IMM har påvisat att skidåkarna som tränar för att åka Vasaloppet gör en investering för livet.

FOTO: LASSE SKOG

Åk Vasaloppet och lev längre Vasaloppsåkaren lever sju år längre än svensken i gemen. Det visar en omfattande studie, ledd av professor Anders Ahlbom på IMM. – Vasaloppsåkarna tränar mycket och representerar en sund livsstil. Det ger betydande hälsoeffekter, säger han. Vasaloppet är en svensk traditionsbärare av megaformat. Att kämpa sig fram de nio milen mellan Sälen och Mora och stärka sig med blåbärssoppa i klassiska dalabyar som Oxberg, Evertsberg och Hökberg är för många årets stora happening. Men trots att det vimlar av glada amatörer i spåret är Vasaloppet en kamp på liv och död, även för motionärerna. En forskargrupp på Institutet för miljömedicin (IMM) och centrum för folkhälsa har nämligen visat att ju fler Vasalopp man åker, desto äldre blir man. – Det spelar ingen roll om man åker fort eller sakta. Däremot minskar dödligheten ju fler lopp man åker. Man kan anta att de som åker många lopp tränar kontinuerligt

KI bladet nr 2/2007

och tack vare det förlänger sina liv, säger Anders Ahlbom, själv trefaldig Vasaloppsdeltagare. Anders Ahlbom och hans forskargrupp har utfört tre olika undersökningar på Vasaloppsdeltagarna för att utröna vad en rejäl och målmedveten träningsdos innebär för hälsan. – Det är svårt att undersöka folks fysiska aktivitet. Vasaloppsåkarna är hårdvaluta för oss eftersom de utgör en stor grupp med hög träningsintensitet, säger han. var frågeställningen om deltagarna i Vasaloppet har sänkt dödlighet (längre livslängd) jämfört med befolkningen i allmänhet. 75 000 åkare vilka deltagit i minst ett lopp 1989-1998 kördes mot dödsorsaksregistret. Det visade sig att 410 dödsfall inträffat under uppföljningsperioden mot förväntade 850. Dödligheten i denna grupp var alltså reducerad till hälften. Den var låg i samtliga dödsorsaksgrupper, speciellt när det gäller hjärt-kärlsjukdom. – Den låga dödligheten kan ha flera för-

I DEN FÖRSTA STUDIEN

klaringar. Huvudhypotesen är att den är ett resultat av långsiktig träning. Men den kan också bero på positiva livsstilsfaktorer som kost-, rök-, och alkoholvanor. Utifrån våra resultat går det inte att fastslå vad Vasaloppsdeltagarnas låga dödlighet beror på. EN LIVSLÄNGDSTABELL FÖR Vasaloppsåkaren visar att medellivslängden är sju år längre än riksgenomsnittet och att hela 40 procent skulle bli minst 90 år. – Visst anade vi att gruppen skulle ha en låg dödlighet. Men att skillnaden är så stor är uppseendeväckande. I studie två undersökte man de akuta dödsfall som med jämna mellanrum sker i Vasaloppsspåret. Under perioden 19702005 inträffade totalt 13 dödsfall. Samtliga avlidna var män i åldern 51-70 år som drabbats av akuta hjärt-kärlproblem. – Vårt material visar att dödligheten är förhöjd nästan åtta gånger under själva skidåkningen och att det är svårt att identifiera riskpersonerna före loppet. Samtidigt visar vi att denna förhöjda risk med stor

marginal kompenseras av den långsiktiga minskningen av för tidig död. Studie 3, som nyligen sammanställts, bygger på en webbenkät med 62 procent (drygt 12 000 åkare) av dem som deltog i något av loppen under Vasaloppsveckan 2006. Enkäten iscensattes för att forskarna sökte en förklaring till Vasaloppsdeltagarnas låga dödlighet Det visade sig att Vasaloppsåkarna är friskare, lever sundare, äter bättre, är mindre överviktiga, röker mindre, har högre utbildning och, sist men inte minst, motionerar mycket flitigare än den övriga befolkningen. tre undersökningarna att personer som åker Vasaloppet är friskare och har lägre dödlighet, men att det finns en ökad risk för akut död just under själva loppet. Den låga dödligheten förklaras sannolikt inte enbart av den fysiska aktiviteten, utan av en kombination av faktorer, inklusive en gynnsam livsstil.

SAMMANTAGET VISAR DE

| ULF BERTILSSON

19

Doktorsavhandlingar | fullständig förteckning av avhandlingar finns på http://diss.kib.ki.se

GAME ger kunskap om bröstcancergener forskarstudenten doktorerat inom GAME – en forskarutbildning inom genetik och molekylär epidemiologi som Karolinska Institutet och National University of Singapore drivit tillsammans sedan 2003. Kristjana Einarsdóttir har under sin utbildning forskat kring de genetiska orsakerna bakom bröstcancer och livmodercancer. I sin avhandling har hon undersökt förekomsten av mutationer i fem så kallade kandidatgener hos 4000 kvinnor, hälften drabbade av cancer och hälften friska. Avhandlingen visar bland annat att svenska kvinnor som bär på en specifik mutation i en av dessa gener, CHEK2, löper en fördubblad risk att drabbas av bröstcancer

NU HAR DEN FÖRSTA

Kristjana Einarsdóttir har genomgått en unik forskarutbildning, som bygger på samarbete mellan KI och Singapore. FOTO: STEFAN ZIMMERMAN

jämfört med övriga befolkningen. Lyckligtvis finns mutationen bara hos mindre än en procent av befolkningen. PER HALL, PROFESSOR på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, är en av initiativtagarna bakom GAME. – GAME är en unik satsning och en av de få forskarutbildningar i världen som försöker ge studenterna en gedigen utbildning inom så vitt skilda områden som molekylärbiologi, genetik, epidemiologi och biostatistik, säger han. Totalt har 33 forskarstuderande deltagit i GAME, 24 från Sverige och 9 från Singapore. | OLA DANIELSSON

P C Jersils medicinska memoarer bränner till MÅNGA KOLLEGER I MIN GENERATION,

särskilt de som studerat vid Karolinska Institutet känner igen sig när de läser P C Jersilds Medicinska Memoarer (Albert Bonniers Förlag) . Man erinras om alla bra och dåliga föreläsare man genomlidit och påminns om obehagliga tentamina. Festerna på Medicinska Föreningen och Mollan, en dam med skinn på näsan som försökte hålla någorlunda ordning på de stökiga medicinarna vid skutten. PC Jersild började läsa medicin år 1955 och var alltså färdig läkare under de mest stormiga åren då kåren försökte lägga ner MFT (Medicinska Föreningarnas Tidskrift). Men han är ändå typisk för många läkare födda lite senare under 1940- och 50-talen. Han drogs till psykiatri och socialmedicin, men när det kom till Freud och självanalys backade han ur. Han räknade sig till vänstern, men kunde inte acceptera marxistisk vetenskap. Han var emot kärnkraft och genteknik. Åtminstone när det gäller det senare har han sedan blivit omvänd och menar idag att den kan vara av stort värde. I stort sett är han alltså politisk

korrekt, men han engagerar sig inte helhjärtat i alla de rörelser som uppkommer. Han ändrar åsikter och är mottaglig för argument, vilket jag måste säga är mycket sympatiskt. Framförallt är han en suvrän iakttagare av både forskarvärlden vid KI (Djurdoktorn) och sjukhusvärlden (Babels hus). UNDER DE SENASTE DECENNIERNA har PC Jersild blivit en alltmer officiell person, som ledamot i Statens medicinetiska råd, Karolinska Institutets styrelse, Socialstyrelsen, Kungliga Vetenskapsakademien, mm. Han frågar sig om han sitter med som gisslan och om han verkligen gör någon nytta. Det kan jag inte avgöra, men däremot ger han mycket intressanta inblickar i det officiella livet i vårt land. BOKEN BRÄNNER SÄRSKILT till när han tar upp eutanasifrågan. Han redogör för sina studiebesök i Holland och Oregon, USA, där man kommit längre i en human syn på döendet. Han berättar om en gammal kurskamrat med ALS, som han följde till slutet. Denne föreslår införandet av dehabilitering i stället för rehabilitering, dvs förberedelse till döden när prognosen är alltför dålig. Jersild är upprörd över det svaga intresset för medicinetiska frågor i Sverige i allmänhet och vid Karolinska Institutet i synnerhet. Delvis tack vare honom finns nu ett Centrum för bioetik i samarbete med Uppsala Universitet. Så vitt jag kan se verkar det idag bara fungera i Uppsala. På sista sidan beklagar han sig över att han har svårt att leverera ett snyggt slut. En moralism, ett budskap eller åtminstone en minnesvärd sentens. Nej slutet rinner ut i sanden med ett Amen. Det är de nästan 400 sidorna vägen dit, som fascinerar läsaren.

Vad händer just nu? Kristallskulpturerna utlottade! 15 februari var sista dagen att komma med idéer kring vårt 200-årsjubileum för dem som ville vara med i utlottningen av tio kristallskulpturer av Bertil Vallien. Ett fyrtiotal förslag från anställda, studenter och alumner hade inkommit till projektledningen. Förslagen handlade om allt från teaterföreställningar, körverk, fotbollsturneringar och TV-serier till att lysa upp Globen och andra delar av Stockholm med KIs sigill. Alla inkomna förslag presenterades för den arbetsgrupp inom KI 200 År som arbetar med de olika evenemangen och de förslag som ansågs möjliga att arbeta vidare med belönades med en lottsedel. Vinnare av de tio kristallskulpturerna blev Helén Asp, Marie Högström, Karin Johansson, Annika Käller, Jonas Ludvigsson, Mariana Nicolausson, Hans Nyström, Anna-Karin Rosman, Michel Silvestri och Karin Wahlberg.

Symposiet ”Rum för kreativitet” Det första evenemanget inom ramen för KI 200 År, symposiet ”Rum för kreativitet”, ägde rum den 7 mars. Som framgår av artikel på annan plats i denna tidning blev symposiet väldigt lyckat. Det sändes även på SVT 24 måndagen den 12 mars. Den som inte var där eller såg TV-sändningen men gärna vill ta del av föreläsningarna kan låna den DVD som spelades in. Mejla till [email protected]

Medicinhistoriskt arkivprojekt startar Corinna Kruse, doktor i teknik och social förändring från Linköpings universitet, har anställts för att starta arbetet med att inventera och samla in material för medicinhistorisk forskning om KIs moderna historia. Corinna kommer under våren att ta kontakt med företrädare för institutioner och forskargrupper.

Läs mer om 200-årsjubiléet på ki.se/200. Undrar du över något är du välkommen att kontakta projektledare Barbara Klockare eller kommunikationsansvarig Roland Karlsson. Båda finns på @ki.se

| HUGO LAGERCRANTZ

20

KI bladet nr 2/2007

NYHETER KIB-nytt | nyheter från universitetsbiblioteket

Så kan rummet påverka kreativiteten Vilken betydelse har det fysiska rummet för kreativiteten och vad kännetecknar framgångsrika forskningsmiljöer? Det var temat för ett tvärvetenskapligt seminarium som arrangerades av Karolinska Institutet den 7 mars. Gunnar Törnqvist, professor emeritus vid Lunds universitet, konstaterade att kreativa forskare kan delas in i två huvudtyper. Entreprenören är produktiv och drivande, medan visionären kan betraktas som särling eller kuf men idémässigt ofta ligger före sin omgivning. Båda typerna behövs i framgångsrika forskarmiljöer. Efva Lilja, koreograf samt professor och rektor vid Danshögskolan, betonade att allt påverkas av i vilket rum det utspelas. Ett rum i sig är aldrig kreativt men kan skapa förutsättningar för kreativitet. Ett riktigt gott rum för kreativitet har plats för det oförutsägbara och stryker inte det förväntade medhårs. Svante Pääbo, professor vid Max Planck Institut i Leipzig, sade att en

Efva Lilja utforskar som dansare rummet möjligheter.

bra forskningsbyggnad måste befrämja kommunikation och samtal. Miljön ska också motverka hierarkier och stimulera till ifrågasättande. Dessutom måste byggnaden befrämja sociala aktiviteter, eftersom många ideér föds när forskare umgås i andra sammanhang än i arbetssituationen. Henrik Markhede, arkitekt och doktorand vid Kungliga Tekniska Högskolan, redogjorde för hur man

FOTO: STEFAN BOHLIN

med hjälp av s k positionsanalys (space syntax) kan analysera hur olika personer rör sig och interagerar på t ex en stor arbetsplats. Med hjälp av dataprogram kan man göra simuleringar för hur dessa interaktioner påverkas när rummet förändras. Metoden kan användas som ett designverktyg när man ska bygga exempelvis nya forskningslokaler. | ANDERS NYSTRAND

Nya professorer vid KI BJÖRN ANDERSSON har befordrats till professor i geno-

manalys vid institutionen för cell- och molekylärbiologi.

epidemiologi och biostatistik från och med den 1 mars 2007 och tre år framåt. Anställningen omfattar 20 procent av full arbetstid. Lön utgår från ECDC, European Centre for Disease Prevention and Control.

MATS BROMMELS har fått förnyad anställning som gäst-

professor i hälso- och sjukvårdsadministration vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, LIME, från och med den 1 januari 2007. Anställningen avser 80 procent av heltid under fyra år. GÖSTA EGGERTSEN har anställts som adjungerad professor i klinisk kemi, särskilt lipidrubbningar, vid institutionen för laboratoriemedicin från och med den 1 mars 2007 och tre år framåt. Anställningen omfattar 20 procent av full arbetstid. Lön utgår från Karolinska Universitetslaboratoriet.

har anställts som adjungerad professor i infektionsepidemiologi vid institutionen för medicinsk

KARL EKDAHL

Internationellt pris till Levi Professor emeritus Lennart Levi har tilldelats det internationella Patricia R Barchas-priset 2007. Priset tilldelas han för sin forskning om arbetslivets stress och att han under mer än 40 år fördjupat förståelsen för hur ett mänskligare arbetsliv främjar folkhälsa och välbefinnande. – Jag känner mig hedrad över att få motta detta pris. Min utmaning är nu att översätta forskning till praktisk handling, säger Lennart Levi i ett pressmeddelande.

Kungamedaljer till forskare Professor Anita Aperia, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa (KBH) och professor Bertil Daneholt, Institutionen för Cell- och Molekylärbiologi (CMB), har nyligen tilldelats H.M. Konungens Medalj för ”be-

KI bladet nr 2/2007

CECILIA LINDE har anställts som adjungerad professor i kardiologi med inriktning mot elektrokardiologi vid institutionen för medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Solna från och med den 1 februari 2007 och tre år framåt. Anställningen omfattar 20 procent av heltid. Lön utgår från sjukhuset genom en donation från Medtronic Bakken Research Center B.V. ANDRÉ STARK har anställts som adjungerad professor i ortopedi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi från och med den 1 februari 2007 och tre år framåt. Anställningen omfattar 20 procent av heltid. Lön utgår från Karolinska Universitetssjukhuset.

Linguistics and Language Behaviour Abstracts (LLBA) – ny databas för KI Linguistics and Language Behaviour Abstracts är en databas som täcker information inom lingvistik, språkvetenskap och relaterade områden som sociolingvistik och talterapi. LLBA hämtar information från tidskriftsartiklar, böcker och doktorsavhandlingar inom ämnesområdet. Databasen använder samma sökgränssnitt som databaserna Eric and Sociological Abstracts. Databasen nås via databaslistan som du hittar på ki.se/ub. Hjälp för författare som vill publicera i Open Access Directory of Open Access Journals (DOAJ) erbjuder nu en tjänst för författare som vill publicera sig i open access- eller hybridtidskrifter. Tjänsten ”for authors” gör det lätt att hitta tidskrifter inom det egna ämnet och sortera tidskrifterna bland annat genom att välja ut vilka som kräver att författaren betalar och vilka som inte gör det. Genom en enkel sökning hittar man all information om hur man går tillväga för att publicera i den valda tidskriften. Alla tidskrifter som finns listade hos DOAJ är kontrollerade antingen genom ett auktoriserat redaktörskap, editorial board eller peer review. Läs mer på www.doaj.org Utforska människokroppen i tre dimensioner med hjälp av PrimalPictures Efter en mycket lyckad testperiod har KI nu en prenumeration på PrimalPictures. Anatomiresursen PrimalPictures innehåller tydliga 3D-animationer av hur olika strukturer i människokroppen interagerar med varandra. Enkel navigation mellan olika anatomiska skikt – från ytligt till djupt gör det möjligt att ”plocka isär” och ”sätta ihop” människokroppen på ett pedagogiskt och illustrativt sätt. Ett 20-tal moduler innehåller information som är av särskilt intresse för specialister inom sjukgymnastik, arbetsterapi och idrottsmedicin. Du hittar databasen på bibliotekets webbplats under rubriken fler databaser. Web4health – sökmotor för medicin och livsstilsfrågor Web4health erbjuder samsökningar i sju webbplatser inom medicin. De webbplatser som ingår är Sjukvårdsrådgivningen, Netdoktor, Vårdguiden, Medical Link, Web4health, Fass och Ny Medicin. Alla texter i Web4Health är skrivna eller godkända av medicinska experter, läkare, psykologer eller psykoterapeuter. Web4health har även gratis medicinsk rådgivning om mental hälsa, psykologi, personlighetsstörningar, samlevnad, ångest, depression, känslomässiga övergrepp, missbruk, sexuella övergrepp, olika slags mentala sjukdomar m.m. Web4health är en del av SALUT- och KOM2002-projektet som har som mål att utveckla en webbplats med frågor och svar om psykologi och livsstil. Projektet är finansierat med EU-medel och sökmotorn är utvecklad av KTH och Stockholms universitet. Du hittar web4health på adressen http://web4health.info/sv/

| AMD

tydelsefulla insatser inom det svenska forskarsamhället”. Förutom vetenskapsmän kan politiker, industrimän, officerare, konstnärer, idrottsmän och artister erhålla medaljen. Kungen överlämnar personligen medaljen två gånger om året vid en särskild ceremoni på slottet. Medaljen instiftades under 1800-talets förra hälft.

Prestigefyllt pris för Alzheimerforskning Docent Miia Kivipelto vid Aging Research center har tilldelats det prestigefyllda The European Bristol-Myers Squibb Prevention Award in Psychiatri för 2007. Priset på 20 000 euro (cirka 180 000 kronor) delas ut i samband med öppningsceremonin för den europeiska psykiatrikongressen i Madrid i mitten av mars 2007.

Genetics Home Reference – Lär dig mer om genetiska sjukdomar Gentetics Home Reference innehåller korta sammanfattningar om genetiska sjukdomar, och generna och kromosomerna som orsakar dessa. Webbplatsen innehåller även en ordlista över genetiska och medicinska termer samt handboken ”Help me Understand” som ger en enkel förklaring till hur gener fungerar. Genetic Home Reference riktar sig främst till den amerikanska allmänheten och bakom webbplasten står National Library of Medicine (NLM) i USA, som är en del av The National Institutes of Health. Du hittar GHR på http://ghr.nlm.nih.gov/ Karolinska Institutets Universitetsbibliotek Besöksadress: Berzelius väg 7B, Solna Alfred Nobels allé 8, Huddinge Tfn: 08-524 84 000 (både Huddinge och Solna). Fax Solna: 08-524 84 320. Fax Huddinge: 08-524 84 310 E-post: [email protected] (både Huddinge och Solna) För öppettider se: ki.se/ub

21

Kurser våren 2007 Mediabyrån vid Universitetsbiblioteket Kurswebb basic 2007-04-19 kl. 09.15 -12.00 Solna 2007-05-24 kl.13.00 -16.00 Solna Marratech e-möten 2007-05-15 kl.13.00 -16.00 Solna MS-Producer 2007-05-29 kl.13.00 -16.00 Solna Photoshop grundkurs 2007-04-19 kl.13.00 - 16.00 Huddinge Photoshop fortsättningskurs 2007-04-26 kl.13.00 - 16.00 Huddinge PowerPoint grundkurs 2007-04-12 kl.13.00 -16.00 Huddinge En Ping Pong grundkurs (två tillfällen) 2007-04-25 kl.09.30 -12.00 Huddinge 2007-04-29 kl.09.30 -12.00 Huddinge Ping Pong fortsättningskurs 2007-05-08 kl.09.00 -12.00 Huddinge Videoredigering grundkurs 2007-05-10 kl.13.00 -16.00 Solna Websurvey 2007-05-09 kl.13.00 -16.00 Huddinge

Anmäl dig till kurserna på larar-it.kib.ki.se

Stiftelsen Serafimerlasarettet Stiftelsen Serafimerlasarettet har avsatt ett belopp om ca 120 tkr att utdelas för medicinsk forskning med tydlig klinisk inriktning och som bedrivs av yngre forskare (högst 45 års ålder eller högst 10 år efter disputation) vid Karolinska Institutet. Ansökan skall innehålla en kortfattad (max 3 A4-sidor) forskningsplan, ekonomisk plan, den sökandes CV och publikationslista, uppgifter om stöd för projektet från andra anslagskällor samt hur eventuella tidigare tilldelade anslag från denna stiftelse har använts. Anslag för ett forskningsprojekt utgår för högst 3 år. Ansökan insändes i ett original och fem kopior senast den 31 mars 2007 till: Sekr. Chatrin Lindahl Kirurgiska kliniken, P9:03 Karolinska Univ.sj. Solna 171 76 Stockholm [email protected]

Forskarskola för kliniskt verksamma läkare och tandläkare i epidemiologi Forskarutbildningsstyrelsen vid Karolinska Institutet erbjuder i samarbete med Stockholms läns landsting (SLL) från och med hösten år 2007 för sjätte gången en forskarskola med inriktning mot epidemiologi och forskningsmetodik för kliniker. Syftet är att ge en fördjupad utbildning i framför allt kvantitativ forskningsmetodik till kliniskt aktiva personer som har stort intresse för forskning. Behörig att söka är den som: • är kliniskt verksam och har ett varaktigt förordnande inom SLL • har grundläggande behörighet för forskarutbildning Påbörjat forskningsprojekt är en fördel men inte ett krav. Vid detta ansökningstillfälle kommer 20 platser att tillsättas. Tillsättning av kursplatserna baseras på: • sökandens meriter • motivering i ansökan • eventuell erfarenhet av forskningsaktivitet • föreslaget eller pågående projekts kvalitet

Sveriges första Magisterprogram i försäkringsmedicin startar i höst Karolinska Institutet startar i höst den första svenska magisterutbildningen i försäkringsmedicin för läkare. Programmet är tvärvetenskapligt och syftar till att ge försäkringsmedicinska kunskaper och färdigheter som en bas för arbete med sådana uppgifter inom försäkringskassa, sjukvård och företagshälsovård. I programmet integreras teoretiska och praktiska moment och redan första terminen påbörjas ett försäkringsmedicinskt projektarbete som pågår hela utbildningen. Parallellt med detta ges fyra delkurser, som behandlar kunskap om sjukfrånvaro med fokus på de teorier och metoder som används inom sådan forskning, lagar, regler, samhällets organisation, samt försäkringsmedicinska bedömningar och riktlinjer. Studierna sker på halvfart över två år och till stor del via distansutbildning; deltagare från hela landet är välkomna. Mer information finns på: http://ki.se/ip under Utbildning Kursansvarig: Professor Kristina Alexanderson 08 52483200 [email protected]

Research course Department of Clinical Research and Education and Department of Physiology: Problem-based learning in calcium and phospholipid signalling: Course number:1220 Credits: 2 Dates: 7 maj 2007—18 maj 2007 For registration mail to: [email protected]

Sista ansökningsdag är den 19 mars 2007 (kl 17.00). Meddelande om antagning går ut i slutet på maj. Ansökan i 1 + 8 ex insändes till: REGISTRATORSKONTORET Märk kuvertet med diarienummer 849/2007-531 Karolinska Institutet 171 77 STOCKHOLM

Hjälp oss att identifiera morgondagens läkemedel och medtech-produkter! KIAB söker en

PROJEKTLEDARE

Mer information och ansökningsblankett finns på http://ki.se under rubriken Forskning och undergrupperna Forskarskolor, KIs forskarskolor, Forskarskola för kliniskt verksamma läkare och tandläkare i epidemiologi eller erhålles av: Karin Ekström Smedby, tel 08-5177 07 06, E-post: [email protected].

med ansvar för kontakter med KIs forskare Tjänsten: Heltid Arbetsbeskrivning: Ett självständigt arbete som ställer krav på eget initiativ och drivkraft. Målet är att öka kännedomen om Karolinskas Innovationssystem bland forskare på KI samt att coacha forskare och identifiera projekt med kommersiell potential. Medverka i utvärdering av nya innovationer samt projektutveckling av projekt. Kvalifikationer: PhD, MD, med några års post doc erfarenhet. God kännedom om KI och ett brett nätverk bland forskargrupper på KI. Kommunikativ förmåga. Intresse för kommersialisering och affärsutveckling.

NordForsk to support Nordic research

Sista ansökningsdag 15 april Upplysningar om anställningen: Ola Flink, 08-524 839 94, [email protected]

The open calls concern funding for: • researcher networks • networks of national centres of excellence • networks of national research schools • research training courses Application deadline is 2nd April 2007.

Välkommen med din ansökan och CV till: Anna Trägård Karolinska Institutet Innovations AB, Fogdevreten 2B, 171 77 Stockholm email: [email protected], Tel: + 46 8 52 48 60 83

22

Apply for funding now: NordForsk will hand out more than 100 million NOK (more than 12 million Euro) in Nordic research grants over the next three years. All academic fields are eligible for funding of activities such as networks, researcher training courses, course scholarships, PhD supervisor courses and seed money.

More information can be found on www.nordforsk.org

ETIKRÅDET INBJUDER TILL

TVÅ ETIKSEMINARIUM Måndagen den 19 mars kl 17.00 Yrsa Stenius, journalist och författare, talar om: ”Lögner och etik” Måndagen 21 maj kl 17.00 Leif Silbersky, advokat och författare, talar om: ”Advokaten, etiken och lagen” Seminarierna äger rum i Wallenbergsalen, Nobel forum, KI campus Var god anmäl ert intresse senast den 12 mars resp 14 maj till [email protected]

ELIN DANIELSSONS STIFTELSE Stiftelsens ändamål är att främja endokrinologisk forskning och då i första hand forskning kring hypofystumörer. Disponibelt belopp för utdelning är 92 000 kronor. Ansökan skall innehålla CV, forskningsprogram och publikationslista. Ansökan i tre exemplar skall vara inkommen till Karolinska Institutet, Birgitta Ohlson, FFU (Nobels väg 5) senast den 3 april 2007.

KI bladet nr 2/2007

ANSLAGSTAVLAN

!

ÄNDRADE ANNONSRUTINER Från och med nummer 3 2007 kommer KI Bladet att ta betalt även för internannonser. Kontakta redaktionen för prislista, [email protected]

The Board of Research announces

Grants for Research Projects fromKarolinska Institutet forskningsstiftelser 2007 The application period is between 1 March and 20 March 2007. To be eligible you must have a PhD and conduct research at a department at KI or have been a visiting scientist for at least two years with salary or stipend from KI. The quality of the individual research project will be evaluated according to the following evaluation criteria: The research program Five selected published papers during the last five years i.e. 2002-2006. The applicant’s role as supervisor of postgraduate students and post-doc scientists (present and previous). Special grants of 100 000 SEK are available for younger scientists, establishing own research projects. Eligible are those who defended their thesis within the last five years (i.e. 2002 or later). It is possible to extend this time limit with a maximum of 24 months (calculated as full-time employment) for clinical activity, parental leave, military service or longterm sick leave. The electronic application with guidelines is available at: http://fonder.ki.se If you have questions please contact Anslagsnämndens office, FFU, KI Anne Hägvall, phone 524 863 13, fax 524 836 56

Shizu Matsumuras donation Donationen är avsedd att användas för forskning inom pediatrik. Forskare som disputerat under de senaste fem åren prioriteras. Disponibelt belopp för utdelning är 108 300 kronor som utdelas till en, eventuellt får två forskare dela på medlen. Ansökan skall innehålla CV, forskningsprogram och publikationslista. Ansökan i tre exemplar skall ställas till Styrelsen för forskning och vara inkommen till Karolinska Institutet (Nobels väg 5), Registrator, 171 77 Stockholm senast den 3 april 2007. Ange dnr 1223/07-722 på kuvertet. Övriga upplysningar lämnas av Birgitta Ohlson, tel 08-524 864 74, e-mail [email protected]

SWEDISH BRAIN POWER SEMINARIUM I NEUROETIK I samarbete med Centrum för Bioetik, KI/Uppsala universitet vill Swedish Brain Power bjuda in Dig till en heldag med presentationer och diskussioner kring etiska problem vid forskning kring neurodegenerativa sjukdomar. TID: Onsdagen den 18 april kl 1016.30 (kaffe från 9:30) PLATS: Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stockholm Seminariet inkl lunch och kaffe sponsras av Swedish Brain Power Anmäl er till [email protected] före den 25 mars

Hirsch fellowship Styrelsen för forskning utlyser härmed Hirsch fellowship – en möjlighet att söka finansiering för en längre resa för t ex inlärning av ny metod. Behöriga att söka är läkare som vid Karolinska Institutet avlagt läkarexamen/motsvarande och under minst två år varit anställd som underläkare eller motsvarande vid någon av Karolinska Institutets undervisningskliniker inom de kirurgiska disciplinerna. Tillgängligt belopp 2007 är ca 1 miljon kronor som kan fördelas på 3–4 st beviljade ansökningar. Ansökningsperioden är 15–29 mars, 2007. Tidsperiod för resa omfattar 1 juli 2007 till 30 juni 2008. Ansökningsblankett finns tillgänglig på http://fonder.ki.se. Övriga upplysningar lämnas av Maria Tiger, tfn 08-524 863 80, e-post [email protected].

Seminarium:

Att bedöma studenters prestationer – om lärandemål, betygskriterier och bedömning Torsdagen den 12 april 2007, kl. 14–16.30 Karolinska Institutet i Huddinge Lokal: 4Z, Alfred Nobels Allé 8 alternativt Fredagen den 4 maj 2007, kl. 9.30–12 Karolinska Institutet i Solna Lokal: Strixsalen, von Eulers väg 4B

för kliniskt verksamma läkare i psykiatri Forskarutbildningsstyrelsen vid Karolinska Institutet erbjuder i samarbete med Stockholms läns landsting (SLL) från och med hösten år 2007 för andra gången en forskarskola med inriktning mot psykiatri för kliniskt verksamma läkare. Syftet är att ge en fördjupad utbildning i forskningsmetodik med tonvikt på kvantitativ metodik inom området psykiatri. Behörig att söka är den som: • är kliniskt verksam och har ett varaktigt förordnande inom SLL • har grundläggande behörighet för forskarutbildning Påbörjat forskningsprojekt är en fördel men inte ett krav. Vid detta ansökningstillfälle kommer 15 platser att tillsättas. Tillsättning av kursplatserna baseras på: • sökandens meriter • motivering i ansökan • eventuell erfarenhet av forskningsprojekt • projektets kvalitet samt forskningsaktivitet Sista ansökningsdag är den 19 mars 2007 (kl 17.00). Meddelande om antagning går ut i slutet på maj. Ansökan i 1 + 8 ex insändes till: REGISTRATORSKONTORET Märk kuvertet med diarienummer 850/2007-531 Karolinska Institutet 171 77 STOCKHOLM Mer information om forskarutbildningsprogrammet och ansökningsblankett finns på http://ki.se under rubriken Forskning och undergrupperna Forskarskolor, KIs forskarskolor, Forskarskola för kliniskt verksamma läkare i psykiatri eller erhålles av: Johan Franck, tel 073-966 07 36, E-post: [email protected].

The Foundation for Geriatric Diseases The purpose of the foundation is to promote research involving dementia and hardening of the arteries among elderly people. Qualified to apply for grants are those who are active in these research areas at Karolinska Institutet. Priority will be given to junior researchers (PhD within five years) and newly established independent researchers. Applications should be made electronically and application form is available at http://fonder.ki.se during application period.If you have received a research grant last year you have to present a report of your research. Application period: 2 April–17 April, 2007 Further information is available from Maria Tiger, telephone number 08-524 863 13

Ruth and Richard Julin’s Foundation Grants from this foundation are granted for the promotion of medical research, especially in the area of gastroenterology. Eligibility applies to post-doctoral researchers and to students who expect to achieve their doctorate during the coming calendar year (a certificate from the supervisor must be attached to applications). Funds can be sought for research projects and for travel to other research units in order to acquire new knowledge and methods (not for travel to congress). Support for the same projects will be granted for up to five years. The application period starts on March 21 and ends April 11, 2007. The electronic application form is available on http://fonder.ki.se when the application period is open. Further information is available from Anne Hägvall, telephone number 08-524 863 13, e-mail [email protected] or Ulla Andersson, telephone number 08-524 865 67, e-mail [email protected].

INBJUDAN TILL ÖPPET SEMINARIUM:

Kvinnors ohälsa och sjukfrånvaro i Stockholm

Centrum för utbildning och lärande (CUL) vid institutionen LIME inbjuder lärare vid Karolinska Institutet till ett av seminarierna som ett led i att stödja arbetet med att anpassa utbildningarna till Bolognaprocessen. Anmälan senast den 2 april via e-post till: [email protected] Seminarierna är gratis och har begränsat antal platser. Varmt välkomna!

KI bladet nr 2/2007

Forskarskola

Tid: Måndagen den 7 maj 2007 kl. 14:00-17:00 Plats: Södersjukhuset, Aulan, hiss C, 6 tr. Målgrupp: Alla som arbetar med hälso- och sjukvård inom Stockholms län, alla inom Karolinska Institutet och alla inom Försäkringskassan, Länsorganisationen Stockholm Anmäl dig senast den 27 april: [email protected]

New Frontiers in Cancer Research and Therapy March 15–16, 2007 International Symposium of the Department of OncologyPathology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden to be held at Nanna Svartz Auditorium, Karolinska University Hospital Thursday March 15, 2007 Immunotherapy and cancer vaccination Chairman: Tina Dalianis and Rolf Kiessling Cell death and cancer Chairman: Boris Zhivotovsky and Maria Shoshan Friday March 16, 2007 Biological principles and novel therapeutic strategies Chairman: Stig Linder, Arne Östman and Klas Wiman

23

Bästa läkaren i världen –i tennis Som liten stod Nina Bohm-Starke och slog mot skolans tegelvägg. Det där eviga nötandet gav resultat. Nina blev bäst i Sverige och flög runt världen som tennisproffs. – Men jag trivs bättre som läkare och forskare på KI, säger hon. tet av 70- och början av 80-talet. Hon spelade kvartsfinal i Wimbledon i dubbel. Hon gick till åttondelsfinal i Franska öppna i singel. Hon besegrade dåvarande superstjärnan Billie Jean King i en match i Stuttgart. Och efter avslutad karriär var hon under en period förbundskapten för det svenska damlandslaget. – Visst var det kul att se världen och visst ramlade det in en del prispengar. Men efter ett tag gick det slentrian i resandet. Och de höga omkostnaderna gjorde att jag inte lyckades lägga undan några miljoner. Nina växte upp i Göteborg. Hon hängde då och då med sin äldre bror Martin, numera förbundstränare i England, när denne tränade i Ullevi Tennisklubbs regi.

Ninas dotter Stina spelar tennis, men bara på kul. PLATSEN ÄR DANDERYDS TENNISHALL och Nina-Bohm Starke hämtar sin 13-åriga dotter Stina efter en av veckans två träningar. Stina spelar för att det är kul, inte för att försöka bli bäst, som hennes mamma. – Jag är hemskt tacksam för att mina barn inte är tennisnördar, som jag var. Det krävs ett enormt engagemang från hela familjen om man har elitsatsande barn, säger Nina. Hon vet så väl vad som krävs. Hennes liv handlade i unga år om tennis, tennis och åter tennis. Nina var totalt uppslukad av att träna och tävla, resa och bo på hotell, försvara sin position och komma igen efter en förlust. Nina Bohm-Starke har svingat sitt racket i samtliga klassiska turneringar på världstouren. Hon var nummer ett i Sverige i slu-

INTRESSET VÄCKTES OCH NINA tog för vana att avsluta skoldagen med att stå och slå mot en tegelvägg på skolgården. Det vill säga samma typ av envisa träning som en viss Björn Borg använde sig av, ungefär samtidigt, på det berömda garaget i Södertälje. – Jag var inte särskilt social av mig och inte i så stort behov av kompisar. Så jag stod där och slog dag ut och dag in. Att bollen studsade snett ibland mot teglet var säkert bara bra för min reaktionsförmåga. När Nina började träna och matcha på

Ullevis blixtsnabba trägolv visade hon direkt en osedvanlig talang. Redan som tioåring vann hon SM – för tolvåringar. – Jag hade bra serve, bra forehand och bra volley. Däremot var det, under hela karriären, sämre ställt med tålamodet. Jag ville avgöra bollarna omgående och missade en del för att jag var för ivrig. NÄR NINA BÖRJADE gymnasiet gjorde hon det på den samhällsvetenskapliga linjen. Men där fann hon sig aldrig riktigt tillrätta. Så hon hoppade av och drog till Nya Zeeland istället på ett tio veckor långt tennisläger, varvat med matcher och turneringar. Där på gräsunderlaget utvecklades hon markant och var efter lägrets slut mogen att kliva in i proffstouren, bara 16 år fyllda. – Damtouren var då i en kraftig utvecklingsfas. Visserligen spelade vi svenska tjejer i skymundan av Björn Borg. Men det fanns ändå ingen anledning att klaga. Svensk tennis blommade ju upp tack vare hans framgångar. Tennis är en ensidig sport som sliter hårt på den frekventa utövaren. Nina blev alltmer skadedrabbad, bland annat i en axel, armbåge och hälsena. – Alla skador gjorde att jag tvingades sluta redan när jag var 23. Då kände jag mig som 75 i kroppen.

Hon läste in gymnasiet samtidigt som hon tävlade. Men målet Idrottshögskolan gick inte att infria, på grund av alla skador. Några kompisar föreslog att hon istället skulle söka in på läkarlinjen på KI. Och så blev det. – Det har jag aldrig ångrat. Jag hade roligt från dag ett, och har det fortfarande. Mina arbetsdagar är både omväxlande och intressanta. Som gynekolog trivs hon med att träffa relativt friska patienter. Som universitetslektor får hon en chans att undervisa. Och forskningen kring unga kvinnors samlagssmärtor tillgodoser hennes vetgirighet. – Jag har helt enkelt hittat rätt i yrkeslivet. Det känns skönt att kunna konstatera det, trots tennissatsningen och avhoppet från gymnasiet. Nina har fortfarande problem med sin slitna kropp. Men inte värre än att hon lyckats vinna hela sex Läkar-VM i tennis. Senast avgjordes VM i USA, dit hon flög på egen bekostnad. – Jag förlorade aldrig en match i LäkarVM. Det är jag en smula stolt över. För tillfället spelar hon en timme tennis i veckan, mot maken Bengt. – Han hänger med hyfsat bra. Tills han blir trött... | ULF BERTILSSON

porträttet Namn: Nina Bohm-Starke Ålder: 48 Yrke: Gynekolog och förlossningsläkare på Danderyds sjukhus, forskare och universitetslektor på KI Danderyds sjukhus Bor: Villa i Stocksund Familj: Man och tre barn Hobby: Tennis, golf, böcker och musik Läser: Blandat skönlitterärt Musik: Klassiskt. Spelar klassiskt piano som egen terapi Äter: Italienskt Dricker: Sparsamt Dröm: Jag är ingen drömmare. Men jag har nyligen upptäckt det härliga med att fjällvandra. Så nu drömmer jag faktiskt om sommarens fjällvandringar, en i Norge och en i Sverige

Före detta tennisproffset Nina Bohm-Starke i full koncentration i Danderyds tennishall.

FOTO: LASSE SKOG

24

Manusstopp för tips till KI Bladet nr 3/2007 är 16 april. Underlag sänds till e-post [email protected]

KI bladet nr 2/2007