Teknisk handbok
2015-01-26
Innehåll 1
Anvisningar .................................................................................................................... 6
1.1
2
Ledande dokument ...................................................................................................................... 6
1.1.1
Styrande dokument.................................................................................................................. 6
1.1.2
Föreskrifter och riktlinjer ....................................................................................................... 6
Planeringsskede ............................................................................................................ 8
2.1
2.1.1 2.2
Tillgänglighet på allmänna platser ............................................................................................. 8 Trappor och ramper ................................................................................................................ 8 Trafik/gata .................................................................................................................................... 8
2.2.1
Körbana .................................................................................................................................... 8
2.2.2
Cykelbana .................................................................................................................................. 8
2.2.3
Gångbana .................................................................................................................................. 9
2.2.4
Fri höjd på gång- och cykelbanor.......................................................................................... 9
2.2.5
Vändplatser ............................................................................................................................... 9
2.2.6
Parkering på kvartersmark...................................................................................................... 9
2.2.7
Cykelparkering på allmän mark ............................................................................................. 9
2.2.8
Angöring och lastplatser ......................................................................................................... 9
2.2.9
Busshållplatser .......................................................................................................................... 9
2.2.10 In- och utfarter ......................................................................................................................... 9 2.3
Dagvatten ...................................................................................................................................... 9
2.4
Grönstruktur ..............................................................................................................................10
2.4.1
Träd i staden ...........................................................................................................................10
2.4.2
Skyddsvärda träd ....................................................................................................................10
2.4.3
Riktlinjer vid planering av nya träd i staden.......................................................................10
2.5
Lekplatser ....................................................................................................................................11
2.6
Belysning .....................................................................................................................................11
2.6.1 3
System och funktioner ..........................................................................................................11
Projekteringsskede...................................................................................................... 12
3.1 3.1.1 3.2
Tillgänglighet ..............................................................................................................................12 Trappor och ramper ..............................................................................................................12 Trafik/Gata ................................................................................................................................12
3.2.1
Parkeringsplatser ....................................................................................................................12
3.2.2
Cykelparkering .......................................................................................................................13
3.2.3
Busshållplatser ........................................................................................................................13
3.2.4
Lastplats ..................................................................................................................................14
3.2.5
Separering av gång- och cykelbana .....................................................................................14
2 (33)
3.2.6
Refuger ....................................................................................................................................14
3.2.7
Biljettautomater......................................................................................................................14
3.2.8
Kantstöd .................................................................................................................................14
3.2.9
Markbeläggningar, obundna överbyggnadslager ...............................................................15
3.2.10 Fundament för skyltstolpar ..................................................................................................15 3.2.11 Fundament för belysningsstolpe .........................................................................................15 3.2.12 Skyltning i gatumiljö ..............................................................................................................15
3.2.13 Cykelvägvisning .....................................................................................................................15 3.2.14 Gatunamnsskyltning..............................................................................................................15 3.2.15 Vägmärken ..............................................................................................................................16 3.2.16 Vägmarkeringar ......................................................................................................................17 3.2.17 Parkeringsräcke, pollare, grindar och bommar .................................................................17 3.3
Vegetationsytor ..........................................................................................................................17
3.3.1
Träd, anvisningar för nyanläggning.....................................................................................17
3.3.2
Träd i natur- och parkmiljö ..................................................................................................17
3.3.3
Träd i hårdgjorda miljöer (skelettjord) ...............................................................................18
3.3.4
Trädkvalitet och val av sort av träd .....................................................................................18
3.3.5
Buskar, perenner och gräsytor .............................................................................................18
3.3.6
Bevattningsanläggning för buskar- och perennytor..........................................................18
3.4
Lekplatser ....................................................................................................................................19
3.5
Möblering och utrustning .........................................................................................................19
3.5.1
Sittplatser ................................................................................................................................19
3.5.2
Skräpkorgar.............................................................................................................................20
3.5.3
Cykelställ .................................................................................................................................20
3.5.4
Stängsel och staket.................................................................................................................20
3.5.5
Stamskydd och markgaller....................................................................................................20
3.6
Belysning .....................................................................................................................................20
3.6.1
Ledningsnät ............................................................................................................................20
3.6.2
Rivning av el och el- installationer ......................................................................................20
3.6.3
Jordschakt för kanalisation/belysningskabel .....................................................................20
3.6.4
Jordschakt för belysningsfundament ..................................................................................21
3.6.5
Kabelskydd i anläggningen ...................................................................................................21
3.6.6
Belysningsstolpar ...................................................................................................................21
3.6.7
Stolpinsatser ...........................................................................................................................22
3.6.8
Kraftkabel ...............................................................................................................................22
3.6.9
Installationskablar ..................................................................................................................22
3 (33)
3.6.10 Skarvning på kraftkabel ........................................................................................................22 3.6.11 Ljusarmaturer för utomhusbelysning .................................................................................22 3.6.12 Märkning av kablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledare ........................................22 3.6.13 Märkning av belysningsstolpar ............................................................................................23 4
Utförande ..................................................................................................................... 24
4.1
Trafikanordningsplan ................................................................................................................24
4.1.1
Ansökan ..................................................................................................................................24
4.1.2
Regler .......................................................................................................................................24
4.1.3
Akuta arbeten .........................................................................................................................25
4.1.4
Taxa och sanktionsavgifter (gäller från 1 januari 2015) ...................................................25
4.2
Tillstånd för markupplåtelse.....................................................................................................25
4.3
Schakttillstånd ............................................................................................................................26
4.3.1
Ansökan ..................................................................................................................................26
4.3.2
Regler .......................................................................................................................................26
4.3.3
Akuta arbeten .........................................................................................................................26
4.3.4
Taxa och sanktionsavgifter (gäller från 1 januari 2015) ...................................................27
4.4
Återställning efter schakt ..........................................................................................................27
4.4.1
Asfalt .......................................................................................................................................27
4.4.2
Betongmarkplattor.................................................................................................................27
4.4.3
Storgatsten och smågatsten ..................................................................................................27
4.4.4
Kantstöd av granit .................................................................................................................28
4.4.5
Vegetationsytor och träd ......................................................................................................28
4.5
Anläggande av träd ....................................................................................................................28
4.5.1
Plantering av träd ...................................................................................................................28
4.5.2
Stöd och skydd av växter ......................................................................................................29
4.5.3
Uppbindning av träd .............................................................................................................29
4.5.4
Bedömning av vitesbelopp vid skada på träd ....................................................................29
4.6
Belysning .....................................................................................................................................29
4.6.1
Uttag och anslutningspunkter ..............................................................................................29
4.6.2
Mark och vattenförhållanden mm.......................................................................................29
4.6.3
Åtgärder för el- och telekabel o d i mark ...........................................................................29
4.6.4
Tillfällig belysning ..................................................................................................................29
5
Färdigställandeskötsel och garantiskötsel ................................................................ 30
6
Relationshandlingar .................................................................................................... 31
6.1
Relationshandlingar för belysning ...........................................................................................31
6.1.1
Relationshandlingar för fundament och kabelskyddsrör och anordningar i mark.......31
6.1.2
Relationshandlingar för belysningsanläggning ..................................................................31 4 (33)
6.1.3
Driftinstruktioner ..................................................................................................................32
6.1.4
Belysningsschema ..................................................................................................................32
7 Typritningar och bilagor (Obs! Dessa hittar du på sundbyberg.se under Teknisk handbok.) ........................................................................................................................... 33
7.1
Typritning: TH0001 Övergångsställe......................................................................................33
7.2
Typritning: TH0002 Gångpassage ..........................................................................................33
7.3
Typritning: TH0003 Busshållplats...........................................................................................33
7.4
Typritning: TH0004 Fundament biljettautomat....................................................................33
7.5
Typritning: THVB001 – växtbädd för träd i ostörd markprofil i natur- och parkmiljö..33
7.6
Typritning: THVB002 – växtbädd för träd i störd markprofil i natur- och parkmiljö ....33
7.7 Typritning: THVB003 – växtbädd för träd i hårdgjord miljö med marktäckande vegetation .................................................................................................................................................33 7.8
Typritning: THVB004 – växtbädd för träd i hårdgjord miljö med markgaller .................33
7.9
Typritning: THVB008 – uppbindning av stamträd ..............................................................33
7.10
Bilaga: Bevattningsanläggning för busk- och perennytor ....................................................33
7.11
Bilaga: Skydda träd vid arbeten ................................................................................................33
7.12
Bilaga: Formulär för ekonomisk värdering av träd ...............................................................33
7.13
Bilaga: Skötsel av markanläggning under garantitiden .........................................................33
5 (33)
1
Anvisningar Den tekniska handboken omfattar verksamheterna inom tekniska enheten i Sundbybergs stad. Kraven i tekniska handboken är att betrakta som standardkrav. Ytterligare krav kan komma att ställas, t ex vid specifika objekt.
1.1
Ledande dokument Senaste utgåva gäller alltid.
1.1.1
Styrande dokument Sundbybergs stads översiktsplan, 2013 Trafikplan för Sundbyberg, 2012 Sundbybergs stads policy för en tillgänglig stad, 2010 Sundbybergs stads klimat- och hållbarhetspolicy, 2009 Cykelplan för Sundbyberg, 2012 Grönplan Sundbyberg, 2011 Lekplatser i Sundbybergs stad; riktlinjer, inventering och åtgärdsplan, 2014
1.1.2
Föreskrifter och riktlinjer AB 04, Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst. ABK 09, Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet. Svensk Byggtjänst. ABT 06, Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten. Svensk Byggtjänst. AMA Anläggning 13, Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten. Svensk Byggtjänst. AMA AF 12, Administrativa föreskrifter med råd och anvisningar för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Svensk Byggtjänst. AMA AF konsult 10, Administrativa föreskrifter med råd och anvisningar för konsultuppdrag. Svensk Byggtjänst. AMA EL 12, Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska arbeten. Svensk Byggtjänst. ALM - Tillgänglighet på allmänna platser. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (BFS 2011:5 - ALM 2), Boverket
6 (33)
BBR, Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, (BFS 2011:6 med ändring t.o.m. BFS 2014:3), Boverket Bygg ikapp – för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning, Svensk Byggtjänst Elsäkerhetsföreskrifterna ELSÄK-FS 2010:1, Elsäkerhetsverket Enkelt avhjälpta hinder. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (Ändringsförfattning BFS 2013:9 HIN 3), Boverket Handbok vägmärken. (2009:15). Vägverket. MER anläggning 13, Mät- och ersättningsregler – anläggningsarbeten. Svensk Byggtjänst. RA anläggning 13, Råd och anvisningar till AMA Anläggning 13. Svensk Byggtjänst. RiBuss, Riktlinjer - Utformning av infrastruktur med hänsyn till busstrafik, Trafikförvaltningen. RiPlan, Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken i Stockholms län, Trafikförvaltningen TRAST – Trafik för en attraktiv stad. Trafikverket. TSFS, Trafikverkets föreskrifter om storlekar på vägmärken och andra anordningar (TSFS 2010:172) VGU 2012, Vägars och gators utformning. Trafikverket. VVFS, Vägverkets föreskrifter om vägmärken och andra anordningar (VVFS 2007:305) Trädhandbok för Uppsala kommun, 2010.
7 (33)
2
Planeringsskede
2.1
Tillgänglighet på allmänna platser Sundbybergs stad ställer höga krav på att alla ska kunna leva ett oberoende liv med samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Sundbybergs stad ska möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att kunna vara delaktiga i samhällslivet i Sundbyberg på jämlika villkor (ur Sundbybergs stads policy för en tillgänglig stad, 2010). Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet; ALM (Tillgänglighet på allmänna platser) och HIN (Enkelt avhjälpta hinder).
2.1.1
Trappor och ramper Trappor ska utformas så att även personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert. Trappor ska kompletteras med en alternativ väg eller ramp, som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor ska alltid förses med barnvagnsramp. I övrigt ska trappor och ramper utformas enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd.
2.2
Trafik/gata I Trafikplan finns indelningen av gatunätet i huvudnät och lokalnät. Motsvarande indelning för cykelnätet finns i Cykelplan. I kapitel 2.2.1-2.2.3 anges minsta funktionsmått för körbana, gångbana respektive cykelbana utifrån drift- och framkomlighetsaspekt. Utöver detta tillkommer mått för belysning samt eventuell trädplantering.
2.2.1
Körbana Nedanstående bredder gäller för nybyggnation av körbanor. Typ av gata
Med busstrafik
Gata med dubbelriktade körbanor 7 m Gata med enkelriktade körbanor
Utan busstrafik 5,5 m
3,5 m
Om det finns längsgående parkeringsplatser utmed körbanan kan körbanans bredd behöva ökas. Vid lastplats kan ytterligare bredd krävas.
2.2.2
Cykelbana Nedanstående bredder för cykelbanor anges i cykelplanen. Utöver detta tillkommer mått för gångbana. Dimensionering sker utifrån trafiksituationen. Typ av bana
Litet cykelflöde
Stort cykelflöde
Separerad enkelriktad cykelbana
1,6 m
2,0 m
Separerad dubbelriktad cykelbana
2,25 m
> 2,5 m
Oseparerad dubbelriktad gångoch cykelbana
3,0 m
4,0 m
För att en gång- och cykelbana ska kunna separeras krävs en bredd på minst 3,5 m. Mellan längsparkerade bilar och cykelbana krävs en möbleringszon på 0,5 m. Möbleringszonen är till för att inte bildörrar ska öppnas över cykelbanan.
8 (33)
2.2.3
Gångbana Gångbana ska vara minst 2 meter bred. Om det finns längsgående parkeringsplatser utmed gångbanan ska den vara minst 2,25 m bred.
2.2.4
Fri höjd på gång- och cykelbanor Den fria höjden över en gång- och cykelbana, d.v.s. under byggnadsdelar, skyltar, skärmtak, markiser etc, ska vara minst 3,2 m.
2.2.5
Vändplatser Vändplatser måste dimensioneras efter trafiksituationen, d.v.s. vilka fordon som har behov av att använda den. Vändplatsen kan vara utformad både som en vändplan eller som en så kallade T-vändning. Om sophämtningsfordon ska kunna vända, krävs en vändplan som är minst 18 m i diameter, med en svepyta på ytterligare 1,5 m, d.v.s. totalt 19,5 m. Detta för att möjliggöra vändning för sophämtningsfordon att vända utan backning. För ytterligare mått hänvisas till VGU.
2.2.6
Parkering på kvartersmark Parkering ska anordnas på kvartersmark/den egna fastigheten. Stadens parkeringsnorm finns i Trafikplanen. Parkeringsplatser för rörelsehindrade till bostäder ska skapas på fastighetsmark. Vid allmänna målpunkter kan det vara aktuellt att skapa parkeringsplatser för rörelsehindrade på allmän mark. Parkeringsplatser på kvartersmark som innebär backningsrörelser över gångbana på allmän mark får inte anordnas.
2.2.7
Cykelparkering på allmän mark Det ska finnas utrymme för cykelparkering utanför allmänna målpunkter, t.ex. vid kollektivtrafikhållplatser. Cykelparkeringsplatser till verksamheter och bostäder ska skapas på fastighetsmark.
2.2.8
Angöring och lastplatser Lastplatser ska första hand anordnas på kvartersmark. Angöring och behov av lastplatser ska lösas i detaljplaneskedet och behov av eventuella förändringar ska bekostas av exploatör.
2.2.9
Busshållplatser Busshållplatser ska planeras i samråd med Trafikförvaltningen (Stockholms läns landsting). För mer information om lämpliga avstånd mellan hållplatser mm se RiPlan. Busshållplatser ska utformas enligt RiBuss.
2.2.10 In- och utfarter Generellt gäller att endast en in- och utfart ska anordnas per fastighet. 2.3
Dagvatten Sundbybergs stad äger och ansvarar för drift av rännstensbrunnar, spygatter och betäckningarna tillhörande dessa. Dagvattenbrunnar får ej placeras i hörn på parkeringsplatser utan ska alltid vara åtkomliga för underhåll och skötsel.
9 (33)
2.4
Grönstruktur Sundbybergs grönplan beskriver kommunens grönstruktur; parker, naturmark, grönstråk, länkar och andra grönytor. Grönplanen fungerar som ett underlag för framtida planering och den ger riktlinjer för bevarande, förvaltning och utveckling av kommunens grönområden. Enligt grönplanen, ska tillgången till bostadsnära natur säkras. Bostadsnära natur består av allmän mark med naturkvaliteter inom 300 meter från bostaden. Även träd räknas in i den bostadsnära naturen.
2.4.1
Träd i staden Träd är en viktig del i att skapa en attraktiv stadsmiljö och är även symbolvärden för vårt kulturhistoriska arv. Träd bidrar till att mildra effekten av klimatpåverkan, genom att rena luft, ge skugga, dämpa blåst och minska värmestrålning. De bidrar även till att minska upplevelsen av buller. Dessutom är träd även värdväxter för en mängd olika arter. Allt detta gör att trädens värden måste beaktas i all planering. När träd tas ned på grund av ålder eller sjukdom är det viktigt att träd återplanteras för att behålla den gröna strukturen (Ur Grönplan Sundbyberg, 2011). I planeringsfasen ska förutsättningar kartläggas för att bevara eller skapa miljöer för vegetation. För att få en samlad bild av förutsättningar för bevarande behövs undersökningar i fält, till exempel besiktning av vitalitet, eventuell förekomst av skador, trädkronors utbredning och kartläggning av rotsystem. Även information om platsens geologi och hydrologi är värdefullt (Ur Trädhandbok för Uppsala kommun, 2010). Vid detaljplanearbete ska en inventering av skyddsvärda träd genomföras.
2.4.2
Skyddsvärda träd Alléträd (minst fem lövträd placerade i en enkel eller dubbel rad) har ett generellt biotopskydd i miljöbalken och får inte avverkas utan dispens från Länsstyrelsen. I Duvbo krävs marklov för fällning av träd med större stamdiameter än 20 cm.
2.4.3
Riktlinjer vid planering av nya träd i staden
Rötterna behöver utrymme i minst två riktningar. Träd över 15 m i höjd ska ha en växtbädd med en bredd på minst 4 m. Träd under 15 m i höjd ska ha en växtbädd på minst 3 m. Träd i hårdgjorda miljöer ska ha en växtbädd av skelettjord med en volym på 15m3 Om förutsättningarna ovan inte kan tillgodoses, ska inga träd planeras in.
10 (33)
2.5
Lekplatser En bra lekplats inbjuder till lek. Lekplatsens läge, utformning, storlek och innehåll ger tillsammans förutsättningar för lekvärdet. I dokumentet ”Lekplatser i Sundbybergs stad; riktlinjer, inventering och åtgärdsplan” (2014) finns målsättningar på vad lekplatserna i Sundbyberg bör innehålla och också hur de ska lokaliseras i befintliga och nya stadsdelar. Se även kap. 3.4 Lekplatser. Klassning av lekplatser i Sundbyberg:
2.6 2.6.1
Närlekplats: ålder 1-6 år Områdeslekplats: ålder 1-9 år, högst 300 m från bostaden. Stadsdelslekplats: ålder 1-12 år, inom 500 m från bostaden.
Belysning System och funktioner Belysningsanläggningen i Sundbybergs stad omfattas av ca 60 st tändpunkter, som styrs av ett lokalt astronomiskt kopplingsur. Det förekommer även tändpunkter belägna i Stadens nätleverantör nätstation, tillhörhörande Vattenfall eldistribution. Kostnad för tillgång till nätstationen regleras enligt självkostnadsprincipen med entreprenadpåslag. Alternativt arbete, som utförs av nätägaren ombesörjs av beställaren. Belysningsanläggningen ska planeras i samråd med tekniska enheten.
Belysningsstolpar c/c-avstånd till träd ska vara minst 6 meter. Belysningsstolpar placerade intill körbana ska minst ha ett säkerhetsavstånd på 0,6 m utanför körbanan. Belysningsstolpar placerade intill cykelbana ska minst ha ett säkerhetsavstånd på 0,3 m utanför cykelbanan.
11 (33)
3
Projekteringsskede Här återfinns de krav och riktlinjer som ska beaktas vid all slags projektering. Kraven gäller för samtliga delar i projekten. Avsteg från standard får inte ske utan särskilt godkännande från tekniska enheten.
3.1
Tillgänglighet Vid nybyggnad eller ombyggnad ska alltid åtgärder göras avseende tillgänglighet för funktionshindrade. Se Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet; ALM (Tillgänglighet på allmänna platser) och HIN (Enkelt avhjälpta hinder). Generellt gäller att avstånden mellan målpunkter ska vara korta. Markbeläggningen ska vara fast, jämn och halkfri. Det ska finnas sittmöjligheter längs stråk.
3.1.1
Trappor och ramper Trappor ska utformas så att även personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert. Trappor ska kompletteras med en alternativ väg eller ramp, som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda.
Trappor ska alltid förses med barnvagnsramp Trappor bör ha mellan 2 och 10 steg inom ett trapplopp. Kontrastmarkeringar i början och slutet av trappan.
Ramper ska ha en lutning på 1:20 (5%) och vara maximalt 10 m långa. Ramper ska förses 2 m långa vilplan om höjdskillnaden är över 0,5 m. Ramper ska förses med avåkningsskydd och ledstänger. Kontrastmarkeringar i början och slutet av rampen.
Ledstång och handledare ska vara 40 millimeter i diameter för vuxna (30 millimeter för barn). Ledstängerna får inte sticka ut i intilliggande gångytor.
I övrigt utformas ramper enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd.
3.2
Trafik/Gata På gågator och gårdsgator ska utrustning, såsom bänkar, skräpkorgar och belysningsstolpar, samlas i en möbleringszon. Alla gator ska dimensioneras för att klara BK1.
3.2.1
Parkeringsplatser Parkeringsplatser på allmän mark ska utformas enligt VGU. Nedan anges stadens krav utöver VGU. Vid längsgående parkering med placering i trädrad ska det vara 2 parkeringsplatser på ett avstånd av 17 m c/c träd. En parkeringsplats mellan träd/klackar ska vara minst 7 m. Avstånd till korsning från parkeringsplats ska alltid vara minst 10 m. Parkeringsplatser ska markeras med vägmärke enligt anvisning från tekniska enheten. Längsgående parkeringsplatser ska inte markeras i körbanan. Vid längsgående parkering ska skylten placeras i innerkant, se bild. 12 (33)
Placering av vägmärke
Vinkelrät tvärställd parkeringsplats ska vara minst 5,5 m lång och 2,5 m bred. Om parkeringsplatserna ansluter till gångbana ska parkeringsräcke skilja parkeringsplatsen från gångbanan. Parkeringsplatserna ska markeras. Eventuell parkeringsplats för rörelsehindrade ska aldrig läggas i slutet av en längdsparkering på grund av behov av snöupplag. Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska markeras med skylt och rullstolssymbol på mark. Om parkeringsplatsen ligger mitt på en sträcka ska den markeras med en ruta med symbol. Meterantal ska då anges på vägmärket. En ramp ska anordnas mellan parkeringsplats och gångbana. Rampen ska ha en lutning av maximalt 1:12 och vara minst 90 cm bred. Kantstödet ska utföras försänkt till 0 cm. Rampen får inte inkräkta på gångbanan. 3.2.2
Cykelparkering Cykelparkeringar ska placeras i anslutning till målpunkter. Vid större målpunkter som exempelvis knutpunkter för kollektivtrafik, rekreationsområden och handelsområden ska cykelparkeringen hålla hög standard. Cykelställ ska placeras utanför gångytan, så att de inte innebär olycksfallsrisk för synskadade.
3.2.3
Busshållplatser Busshållplatser ska utformas med mått enligt Ribuss. Utformningen av ytskikt ska göras enligt typritning TH0003. Vid timglashållplats ska cykeltrafiken kunna passera bakom väderskydden. Om busshållplatsen ligger i anslutning till längsparkering ska hållplatsen markeras med gul zick-zack-målning på asfalten. Vid busshållplatsen ska körbanan beläggas med cementstabiliserad asfalt. Avstånd mellan väderskydd och kantstöd ska vara minst 2 meter.
13 (33)
3.2.4
Lastplats Vid en lastplats, som används av sophämtningsfordon, ska en ramp med försänkt kantstöd till 0 cm finnas. Om lastplatsen ligger i anslutning till längsparkering, ska lastplatsen markeras med gul zick-zack-målning på asfalten.
3.2.5
Separering av gång- och cykelbana Separering av fotgängare och cyklister ska ske på regionala stråk, samt på huvudcykelnätet. För att separering ska vara möjlig krävs en bredd på minst 3,5 m (gång 1,25 m och cykel 2,25 m). Separeringen kan ske antingen genom en målad linje eller avvikande markmaterial. Markmaterialet på gångbanan ska vara tillgängligt och inbjudande att gå på och cykelbanan ska förses med asfalt. Mellan asfalten på cykelbanan och plattor på gångbanan ska en rad storgatsten läggas.
3.2.6
Refuger Refuger anläggs med granitkantstöd RV2 (12 cm), svensk granit som sätts i betong med motstöd av betong och beläggs med asfalt.
3.2.7
Biljettautomater Beställning av biljettautomater görs av tekniska enheten. Fundament ska tillverkas enligt typritning. Montering och bortmontering av biljettautomat görs av tekniska enhetens entreprenör, men bekostas av den som har behovet av att arbetet utförs. Biljettautomaten ska anslutas till belysningsnätet om inte annat anges. Biljettautomaten ska placeras så att den är väl synlig och lättåtkomlig. Vid placering av biljettautomat på gångbana ska det finnas minst 2 meter fritt mått på gångbanan. Om biljettautomaten inte är synlig från parkeringsplatserna ska en hänvisningsskylt monteras.
3.2.8
Kantstöd Normal kantstenshöjd är 12 cm. Övergångsställe, cykelöverfart och passage ska utföras enligt typritning TH0001 respektive T0002. Vid in- och utfarter ska genomgående kantstöd finnas. Kantstenshöjd vid in- och utfart ska vara 5 cm och fasad kantsten ska användas. Försänkt kantstöd vid in- och utfart bör utföras på en längd av minst 3 m. Övergång mellan normal kantstenshöjd och överfartssten ska utföras på en längd av minst 1,3 m. Granitkantstöd RV2 (RF2 ska användas vid in- och utfart), svensk granit, ska uppfylla fordringar enligt SS-EN 1343. Toleranskrav klass 1, frostresistens F, brottklass klass 6, skränkning klass 2, bredd och höjd klass 2. Stenens längd ska vara minst 0,5 m. Vid ytterradie 15 m och mindre ska ytterbågsten användas. Vid innerradie 10 m och mindre ska innerbågsten användas. Kantstöd får endast sättas i betong med motstöd av betong. Med tekniska enhetens godkännande kan kantstöd sättas i jordfuktigt cementbruk med motstöd av jordfuktigt cementbruk. Betongkantstöd ska vara utförda enligt SS 22 72 07. Vid radie 12 och mindre ska bågstöd användas. Vid försänkta och fasade stöd samt vid stöds avslutning ska till stödtypen hörande anslutningsstöd respektive avslutningsstöd användas.
14 (33)
Nedgrävt kantstöd ska sättas i betong med motstöd av betong. Med beställarens godkännande kan kantstöd sättas i jordfuktigt cementbruk med motstöd av jordfuktigt cementbruk. Limmat eller spikat kantstöd ska ha motstöd av asfalt. Stöd utan distansklack får inte användas. 3.2.9
Markbeläggningar, obundna överbyggnadslager Obundna överbyggnadslager enligt AMA 13 DCB. Plattor, grå klassiska betong 350x350x70 mm, trafikklass 0 Ränndalsplattor, ”stockholmsmodellen” grå 350x350 mm Smågatsten, svensk grå granit, som uppfyller SS-EN 1343 80/110x80/110x80/110 mm Storgatsten, svensk grå granit, som uppfyller SS-EN 1343 140x200x50 mm Asfalt enligt följande tabell: Typ av yta
Vid maskinläggning
Vid handläggning
Gångbana 60-80 kg
ABT11
ABT8 160/220
Gång- och cykelvägar, 80-100 kg
ABT11 160/220
ABT8 160/220
Parkeringsplatser, 110 kg
ABT16 70/100
Lokalgata, 80-100 kg
ABT11 160/200
Huvudgata utan busstrafik, 100 kg
ABS11 70/100 kkv <10
Huvudgata med busstrafik 100 kg
ABS16 70/100 kkv <7
ABS 11
3.2.10 Fundament för skyltstolpar Standard, typ MEAG 60/500. 3.2.11 Fundament för belysningsstolpe Fundament för belysningsstolpe, se kap. 3.6.4. 3.2.12 Skyltning i gatumiljö Skyltar monterade på belysningsstolpar ska ha ett UV-beständigt gummisvep mellan fäste och stolpe. 3.2.13 Cykelvägvisning Cykelvägvisning ska utföras med typsnitt, storlek och kulör enligt vägmärkesförordningen, skylt F34 och F35. Skyltarna ska tryckas på strängpressad aluminiumprofil. Vägvisare, F34, ska vara dubbelsidiga och kunna monteras med avgasklammer eller jämnbördig lösning. Tabellvägvisare, F35, ska vara enskilda så att skyltarna kan skarvas i över och underkant med varandra. De ska delas upp per riktning. F35 ska kunna monteras med s.k. hästskoklammer eller jämnbördig lösning. 3.2.14 Gatunamnsskyltning Höjd:
150 mm enkelradig, 270 mm dubbelradig.
Reflex:
Dubbelsidig reflex, EG reflex, skuren.
Material:
Strängpressad 3 mm tjock I-profil i svart-anodiserad aluminium 15 (33)
Typsnitt:
Futura eller motsvarande
Utseende:
Gatunamn, nr, kvartersnamn, enligt skiss nedan. Gatunamn ska alltid vara vänsterjusterat. Gatunummer skrivs i den ordning som de förekommer. Gatunummer skrivs alltid närmast korsningen. Kvartersnamn skrivs på formen: ”Kv. Trakten”
Montering:
Gatunamnsskyltar ska i första hand monteras på fasad. Vid montering på fasad krävs avtal med fastighetsägaren. Om det inte finns lämplig fasad placeras gatunamnsskyltarna på stolpe vid gångbanekant. Skyltarna ska då vara dubbelsidiga.
Montering av gatunamnsskyltar på fasad ska ske på lämpligt sätt av sakkunnig. Om gatunamnsskyltar ska monteras på fasad ska ett avtal tecknas mellan staden och fastighetsägaren innan uppsättning sker. 3.2.15 Vägmärken Föreskrifter och regler för utmärkning och uppsättning av vägmärken finns i VVFS, TSFS respektive VGU.
Vägmärken ska vara normalreflekterande. Om trafikmiljön kräver det eller om det är viktiga vägmärken som t ex vid övergångsställen ska högreflekterande skyltar användas.
16 (33)
3.2.16 Vägmarkeringar Den produkttyp som ska användas för vägmarkeringar är termoplastisk vägmarkeringsmassa. Mittlinjemarkering, M1, ska utföras på huvudgator. Markeringen ska inte utföras på vägar där körbanans bredd är mindre än 5,5 meter. 3.2.17 Parkeringsräcke, pollare, grindar och bommar
Standardval på parkeringsräcke är tryckimpregnerat trä med ståndare av stål. Standardval på pollare är stadspollare DK-9, ProVia. Val av grindar och bommar på allmän platsmark ska ske i samråd med tekniska enheten.
3.3
Vegetationsytor Dimensionering av vegetationsytor ska ske med hänsyn till typ av vegetation, typ av material i terrass och den omgivande marken.
3.3.1
Träd, anvisningar för nyanläggning Vid projekteringen ska befintliga och projekterade ledningar/kablars läge beaktas. Minimiavstånd från träd till ledningar/kablar ska samrådas med respektive ledningsägare. Utrymmet ovan mark ska alltid beaktas både ur säkerhetssynpunkt och ur framtida skötselaspekter. Träden ska placeras i ett sammanhang med övrig möblering, utrustning, belysningsstolpar, osv. Se även kapitel om belysning. Träd ska placeras, så att trädkronorna inte växer in i varandra vid slutlig storlek. Undantag kan göras om det ingår i gestaltningen. Det gäller även träd som ska formklippas. Ett träd som står intill bilväg ska kunna stammas upp till 4,6 meter efter ett antal år. Ett träd intill en cykelbana ska kunna stammas upp till 3,2 meter. Ett träd över en gångbana ska kunna stammas upp till 2,5 meter. Flerstammiga träd och träd med sidogrenar används med fördel i lägen längre från trafikytor, där yviga kronor kan tillåtas breda ut sig.
3.3.2
Träd i natur- och parkmiljö Vid projektering av nyanläggning av träd i natur- och parkmiljö, hänvisas till arbetsgång och typritningar i Trädhandbok för Uppsala kommun (2010).
Rötter behöver ges möjlighet att växa obehindrat i minst två riktningar. Träd med en slutlig höjd på över 15 m, ska ha en växtbädd med en bredd på minst 4,0 m eller bredare. Träd med en slutlig höjd på under 15 m, ska ha en växtbädd med en bredd på minst 3,0 m eller bredare. Sammanhängande växtbäddar för trädplanteringar ska alltid eftersträvas. Kan inte tillväxtutrymmet tillgodoses, ska träden planteras med skelettjord för att få tillräckligt med rotutrymme. Skelettjorden ska ha en volym på 15 m3. Runt träd ska det inte sås gräs inom en area med diametern 1,5 m.
Typritningar:
THVB001 – Växtbädd för träd i ostörd markprofil i natur- och parkmiljö. THVB002 – Växtbädd för träd i störd markprofil i natur- och parkmiljö. 17 (33)
3.3.3
Träd i hårdgjorda miljöer (skelettjord) I hårdgjorda miljöer, som torg och i gatumiljöer, ska alltid skelettjord användas. Vid projektering av skelettjord, hänvisas till arbetsgång och typritningar i Trädhandbok för Uppsala kommun (2010).
Sammanlagd skelettjordsvolym ska vara minst 15 m3.
Typritningar: 3.3.4
THVB003 – Växtbädd för träd i hårdgjord miljö med marktäckande vegetation. THVB004 – Växtbädd för träd i hårdgjord miljö med markgaller.
Trädkvalitet och val av sort av träd Trädkvaliteten ska följa kvalitetskraven i senaste version av Kvalitetsregler för plantskoleväxter från GRO (Gröna Näringens Riksorganisation).
3.3.5
Val av träd bestäms i samråd med tekniska enheten. Storlekar på gatuträd: högstam, minsta stamomfång är 20-25 cm. Träd med klibbiga löv och fruktbärande träd ska inte placeras vid torgytor, parkeringar eller i direkt anslutning till gång- och cykelvägar. Flerstammiga träd, minsta topphöjd ska vara 250-300 cm
Buskar, perenner och gräsytor Växtbäddar enligt AMA Anläggning 13.
3.3.6
Bevattningsanläggning för buskar- och perennytor Kombinerade busk- och perennplanteringar ska anläggas med bevattningsanläggning. Gäller inte för extensiva buskplanteringar. Se bilaga ”Bevattningsanläggning för busk- och perennytor”.
18 (33)
3.4
Lekplatser Lekplatser i Sundbybergs stad; riktlinjer, inventering och åtgärdsplan (2014) ska följas. Vid nyprojektering ska kontakt tas med tekniska enheten om vilken kategori lekplatsen ska tillhöra enligt nedanstående tabell: Klassning
Avstånd Ålder bostad
Innehåll (minikrav)
Närlekplats
1-6 år
Sandlåda med baksand, 2 gungor, liten klätterlek med rutsch samt fjädergungor. Sittplatser med bord.
Områdeslekplats 300 m
1-9 år
Sandlåda med baksand, 4 gungor, klätterlek med rutsch, fjädergungor, möjlighet till lek i naturlik grönska, möjlighet till bollspel, sittplatser med bord.
Stadsdelslekplats 500 m
1-12 år
Sandlåda med baksand, 5 gungor, klätterlek med rutsch för mindre barn, stor klätterlek med rutsch för större barn, fjädergungor, möjlighet till lek i naturlik grönska, möjlighet till bollspel, gärna äventyrslek eller lekskulptur, sittplatser med bord.
Lekutrustning väljs i samråd med tekniska enheten. Entreprenören ska se till att det finns godkänd säkerhetsbesiktning vid slutbesiktning av certifierad besiktningsman. Svensk standardsamling SS-EN 1176 och SS-EN 1177 för lekplatser ska följas. Lekredskapens säkerhetsyta ska framgå på ritningen. Vid specialtillverkning av lekredskap ska auktoriserad leksäkerhetsbesiktningsman anlitas för att granska ritningen/utformningen av lekredskapet. För tillgänglighetsanpassning se kap. 2.1 och 3.1, samt Lekplatser i Sundbybergs stad; riktlinjer, inventering och åtgärdsplan (2014). 3.5
Möblering och utrustning Sittplatser ska finnas med jämna mellanrum längs gångytor och i parker, vid sidan av gångytan. Sittplatser ska även finnas på torg och vid trappor (BFS 2011:5 ALM 2).
En sittplats ska utformas så att den är 45-50 cm hög och har ryggstöd, samt armstöd. Sittplatserna ska utformas så att det finns plats för rullstol eller rullator bredvid. Underlaget ska vara en fast och jämn yta, som är avskild från gångytan.
För andra val än standard (se nedanför) av möbler och fasta utrustningar på allmän platsmark, ska det ske i samråd med tekniska enheten. 3.5.1
Sittplatser
Standardval på soffor och bord är Malus möbelserie Sylvia med armstöd. Standardkulör grön. Fåtölj Sofiero från Hags finns placerad i centrala torgmiljöer, som alternativ till soffor. Kulör rödbrun NCS S4550-Y80R.
19 (33)
3.5.2
Skräpkorgar
3.5.3
Cykelställ
3.5.4
Malus Elise skräpkorg med egen sockel, 155 liter med korgkropp i perforerad plåt. Standardkulör svart. Forum cykelställ från Vestre, modell litet, färg svart. c/c-avstånd minst 80 cm.
Stängsel och staket För val av stängsel eller staket: kontakta tekniska enheten
3.5.5
Stamskydd och markgaller Stamträdskydd ska endast användas i hårdgjorda och utsatta miljöer, till exempel längs huvudgator där de passar in i den övriga miljön. Markgaller används i samma miljöer, där det är hårt slitage. För andra val än standard av trädskydd och markgaller, kontakta tekniska enheten.
3.6 3.6.1
Markgaller: JOM 457210 klassiskt 1,4x1,4 m Stamskydd: Hammarby bruk, HB 853 svart RAL. Specialanpassade enligt följande text: stamskydd HB 853 med dim.800x600 mm av plattstål S235JRG2 50x10 mm. Utfört enligt ritning Stockholm Stads Exploateringskontor. Cirklarna är utskurna i laser till över- och underdel är svetsad samt slipad. Plattstålet har därefter blästrats och varmförzinkats enligt SS-EN ISO 1461. Benens nederdel är anpassad för att kunna korrigeras i önskat höjdläge.
Belysning Ledningsnät Alla nya ledningar är jordkabel som förläggs i rör samt installationskabel i stolpe och klamrad på bärlina.
3.6.2
Rivning av el och el- installationer Entreprenören ska genom okulärbesiktning omfattning bilda sig en uppfattning om rivningens omfattning. Montage, som rivs enligt ritningar, tillfaller entreprenören och transporteras till upplag eller tipp. Beställare ska ges möjlighet att ta tillvara rivet material. Rivning av material, som är miljöfarligt, ljuskällor, driftdon, kablar och skarvmuffar ska omhändertags av auktoriserad skrotentreprenör på avsett vis. Intyg härom ska kunna uppvisas för beställaren.
3.6.3
Jordschakt för kanalisation/belysningskabel För schaktning gäller krav enligt SS 4241437 ”Kabelförläggning i mark” och utförs enligt EBR-standard KJ=41:09 ”Kabelförläggning”. Schaktningsarbetet ska bedrivas med sådan försiktighet att befintliga ledningar eller övriga anläggningar ej skadas. Om skada uppkommit på kabel ska detta omedelbart rapporteras till ledningsägare. Friläggning av befintliga kablar ska från kabelskydd och/eller kabelmarkeringsband ske med handschakt. Jordschakt intill belysningsstolpar, andra stolpar och elskåp som ska kvarstå stöttas med strävor. 20 (33)
Maskinschaktning får ej utan medgivande från ledningsägaren utföras närmare ledning eller kabel än 2,0 m såvida dessa ej frilagts. Vid schaktning närmare befintlig el- eller telekabel än 1,0 m och då kabel måste underschaktas och hängas upp, ska kontakt tas med ledningsägaren. Frilagda kablar ska skyddas mot åverkan enligt ledningsägarens anvisningar. Entreprenören ska anmäla till kontrollant när kontroll av schaktbotten eller ledningsbädd kan utföras. Där risk för upptryckning av schaktbotten föreligger, ska särskilda åtgärder vidtas för att förhindra upptryckningen. Är schakten sådan att oförutsedda förstärkningsåtgärder erfordras, anmäls detta omedelbart till beställaren som beslutar om åtgärd. Schaktarbeten ska inkludera: 3.6.4
Ledningsbädd, utförs enligt AMA–anläggning 2013 kod CEC.22 Kring fyllning, utförs enligt AMA–anläggning 2013 kod CEC.32 Resterande fyllning, utförs enligt AMA–anläggning 2013 kod CEC.42
Jordschakt för belysningsfundament Dimensionering av fundament för belysningsstolpe föreskrivs enligt stolpleverantörens anvisningar samt i samråd med tekniska enheten. Schakt fall B, avjämning av schaktbotten med samkross, montering, sättning, uppledning av rör och återfyllning till schakt och sättning av fundament för belysningsstolpe. Fundament ska placeras på minst 0,2 m sandbädd. Schaktarbete ska inkludera fyllning mot fundament enligt AMA-anläggning 2013 kod CEB.53. Vid asfalterad eller plattbelagd yta, ska färdig marknivå efter återställning vara i samma höjd med fundamentets översta avfasnings nedre kant. Vid grus eller gräsyta ska fundamentets översta avfasnings nedre kant sticka 5cm över färdig marknivå.
3.6.5
Kabelskydd i anläggningen Nya kabelskyddsrör ska vara av typen SRN och förläggas på sådant sätt att full dragbarhet för kabel uppnås och enligt tillverkarens anvisningar. Kabelskyddsrören förses med detekterbar dragtråd. Före nedläggningen ska rör vara invändigt rensade och släta så att skarpa kanter inte förekommer. I varje fundament nedstoppas ett plaströr 110 mm ca.1,5 m långt för skydd av kablar och fundament.
3.6.6
Belysningsstolpar Belysningsstolpen ska monteras så att stolpluckans öppning är vänd 180 grader mot mötande biltrafik. 21 (33)
3.6.7
Stolpinsatser Stolpinsats ska vara av typ STS-1-4-4 MK. Vid montage i belysningsstolpen ska nollan på inkommande och utgående kraftkabel, samt sektioneringskabel noll och fasledare, isoleras med röd torex, skyddsledare ansluts i avsedd plint. Vid nymontage i belysningsstolpar ska montören se till att en rostfri syrafast skruv och fjäderbricka används vid jordning av stolpe. Vid tillsyn eller om montage i belysningsstolpe, ska om bricka saknas, monteras dit en rostfri syrafast fjäderbricka. Sitter det en elförzinkad (galvad) fjäderbricka monterad, ska den bytas till en rostfri syrafast fjäderbricka. Säkringselement till vilken ledning är inkopplad ska vara försett med komplett säkringssats. Säkringselement i reserv ska vara försett med propphuvud. Varje armatur ska säkras separat, med typ smältsäkring (6A).
3.6.8
Kraftkabel Ny jordkabel ska vara av typ N1XE-U G10, 5G10 eller likvärdig. All ny jordkabel ska förläggas i kabelskyddsrör. All ny lednings installation ska utföras enligt TN-C system.
3.6.9
Installationskablar Kabel mellan stolpcentral och armatur ska vara av typ installationskabel FQQ 3G1,5.. Invändig ledning får inte skarvas. Före dragning av invändig ledning ska kontrolleras att vassa kanter är avlägsnade. Vid förläggning ska kabeltillverkarens anvisningar om tillåtna dragkrafter och minsta böjningsradier på ledningarna följas. Vid förläggning ska kontrolleras att öglor som kan skada ledningarna inte uppstår Vid genomföringar ska ledning skyddas med bussning enligt norm. Ledning mellan säkring och armatur ska ha en extra längd av 0,5m så att armaturen lätt kan bytas. Hantering och förläggning av ledning och kabel ska ske enligt tillverkarens anvisningar. För att underlätta kabeldragning i rör kan plastmantlad kabel bestrykas med en blandning av glycerin och krita. Såpa eller konsistensfett får inte användas.
3.6.10 Skarvning på kraftkabel Skarvning på kraftkabel ska utföras med för kabeltypen avsedd materiel. Skarvar och förgreningar för kraft- kablar med förgreningar för kraft- kablar med märkspänning högst 1 kV ska uppfylla kraven enligt SS 424 14 44. 3.6.11 Ljusarmaturer för utomhusbelysning Ljusarmatur ska ha avlastningsklämma av isoleringsmaterial för ledning till armaturen. 3.6.12 Märkning av kablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledare Kablar, skiljeställen, ledningar, dosor och ledare ska märkas. All märkning ska utföras av entreprenören under entreprenadtiden. Märkning ska lätt kunna avläsas även när anläggningen är i drift. Märkning ska utföras av varaktigt material och vara så uppfäst att den inte ofrivilligt kan falla av. Märkning ska vara UV-stabil och tåla den omkringliggande temperaturen. Märkning av kablar i mark Ledningar med flera ledare ska vara utförd med märkning enligt starkströmsföreskrifterna och gällande SEN.
22 (33)
Kabeländar ska adressmärkas med märklist typ E06 681 32. På märklist anges uppgift om andra ändans ”montagenummer”. Kablar som kapas ska märkas i närmaste kopplingspunkt. 3.6.13 Märkning av belysningsstolpar Skyltar för belysningsstolpar monteras med 2st popnitar ca. 1,70 m ovan färdig markyta, skyltarna ska innehålla montagenummer och texten Sundbyberg stad. Skylt beställs av SMF-skylt kontaktperson Lars Andersson tfn 013 - 31 64 12.
23 (33)
4
Utförande
4.1 4.1.1
Trafikanordningsplan Ansökan En ansökan om trafikanordningsplan ska innehålla:
Tydlig karta/ritning över hur vägmärken och avstängningsanordningar kommer att placeras vid arbetet Ifylld blankett (finns på Sundbybergs stads hemsida)
Handläggningstiden för en trafikanordningsplan är normalt två veckor. Stora avstängningar eller avstängningar som berör busstrafik kan innebära längre handläggningstid. En trafikanordningsplan beviljas på max sex månader. Utföraren måste ansöka om förlängning om arbetet pågår längre än sex månader. En trafikanordningsplan ska lämnas in per plats. Trafikanordningsplanen ska vara upprättad av utföraren och beviljad av Sundbybergs stad innan arbetet får påbörjas. Kopia av beviljad trafikanordningsplan ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen. 4.1.2
Regler Den som har fått i uppdrag att utföra ett arbete på allmän gatumark är skyldig att följa nedanstående regler:
Under arbetet ska snöröjning och halkbekämpning där normalt underhåll med kommunens fordon inte kan ske, skötas av utförare under tillståndstiden. Utföraren ska hålla disponerat område i så välordnat skick som med hänsyn till arbetet är möjligt samt se till att rengöring sker varje dag efter arbetstidens slut av såväl gång- och cykel som körbana vid arbetsplatsen och andra närliggande områden, där nedskräpning kan hänföras till pågående arbeten. Entreprenören ansvarar för att ta hand om eventuell nedskräpning inom arbetsområdet. Dessutom ansvarar entreprenören för att ta hand om nedskräpning utanför arbetsområdet som kommer från arbetsområdet. Om vägmärken har tagits ner under arbetet ska dessa återställas senast sista dag då trafikanordningsplanen gäller. Om inte vägmärkena har återställts kan entreprenören komma att debiteras för Sundbybergs stads merkostnader för att återställa vägmärkena. Skador som drabbar trafikanter på grund av bristfälligt underhåll av grävning, brister i skyltar, osv. regleras av Sundbybergs stad och debiteras entreprenören, alternativt kan entreprenören uppmanas att hantera skadan. Sundbybergs stad kontrollerar stickprovsmässigt utförd utmärkning. Om denna inte överensstämmer med godkänd trafikanordningsplan eller om sådan plan saknas kan Sundbybergs stad omedelbart stoppa arbetet och på utförarens bekostnad utföra de rättelser som krävs.
Utmärkningsansvarig Utmärkningsansvarig utses av ansvarig arbetsledare och ska inför väghållaren vara ansvarig för utmärkningen av vägarbetsplatsen. Denna person ska ha relevant kompetens i hur man märker ut en säker arbetsplats och hur man använder vägmärken och trafikanordningar vid vägarbete. Utmärkningsansvarig ska ha befogenhet för uppgiften. Utmärkningsansvar innebär, förutom ansvar för att trafikanordningarna sätts upp på ett korrekt sätt, även att se till att samtliga trafikanordningar hålls funktionsdugliga och vid 24 (33)
behov rengörs, att batterier byts i lyktor samt att anordningarna i övrigt ses till och vid behov justeras. Oavsett vilken typ av arbete som utförs ska det alltid finnas en person som är ansvarig för utmärkningen på arbetsplatsen. Utmärkningsansvarig ska finnas på arbetsplatsen när aktivt arbete pågår. Utmärkningsansvarig ska vara nåbar alla dagar dygnet runt och kunna åtgärda eventuella fel omedelbart. 4.1.3
Akuta arbeten Vid akuta trafikregleringar, utförda eller beordrade av räddningstjänst eller polis, krävs ingen trafikanordningsplan. Vid övriga akuta trafikregleringar som pågår längre tid än 24 timmar ska ansökan om trafikanordningsplan göras i efterhand, senast nästkommande vardag, och då utgår avgift för beviljad och handlagd trafikanordningsplan. Om inte ansökan om trafikanordningsplan görs utgår sanktionsavgift som vid trafikavstängning utan godkänd trafikanordningsplan.
4.1.4
Taxa och sanktionsavgifter (gäller från 1 januari 2015) Vid handläggning av trafikanordningsplaner tas följande avgifter ut: Handlagd och beviljad trafikanordningsplan
1 800 kronor
Handlagd och avslagen trafikanordningsplan
1 000 kronor
Ändrad trafikanordningsplan
1 800 kronor
Förlängning av trafikanordningsplan
1 000 kronor
En ansökan ska lämnas per plats och avgiften tas ut per ansökan. Om inte reglerna för trafikanordningsplaner följs tas följande sanktionsavgifter ut: Avstängning utan godkänd trafikanordningsplan
1 500 kr för första dygnet därefter löpande avgift på 800 kronor per påbörjat dygn
Avvikelse mot godkänd trafikanordningsplan eller påtalade ändringar
1 500 kr för första dygnet därefter löpande avgift på 800 kronor per påbörjat dygn
Platsbesök för tillståndskontroll som påkallats av annan part
900 kronor per besök
Vid avstängning utan godkänd trafikanordningsplan tillkommer avgift för beviljad och handlagd trafikanordningsplan. 4.2
Tillstånd för markupplåtelse För att använda en offentlig plats till något den normalt inte är avsedd för, krävs ett tillstånd, så kallad markupplåtelse. En offentlig plats inom detaljplanelagt område får inte utan tillstånd av Polismyndigheten användas på ett sätt som inte stämmer överens med det ändamål som platsen har upplåtits för eller som inte är allmänt vedertaget. Se Ordningslagen SFS 1993:1617, 3 kap. 1§
25 (33)
4.3 4.3.1
Schakttillstånd Ansökan En ansökan om schakttillstånd ska innehålla:
Tydlig karta/ritning över entreprenaden Ifylld blankett (finns på Sundbybergs stads hemsida)
Handläggningstiden för schakttillstånd är normalt en vecka. Ett schakttillstånd beviljas på max sex månader. Utföraren måste ansöka om förlängning om arbetet pågår längre än sex månader. En ansökan om schakttillstånd ska lämnas in per objekt. Schakttillståndet ska vara beviljat av Sundbybergs stad innan arbetet får påbörjas. Kopia av beviljat schakttillstånd ska finnas tillgängligt på arbetsplatsen. 4.3.2
Regler Tillstånd lämnas med följande förbehåll: 1. Schakttillståndet gäller under perioden som söks och sedan ska det förnyas. 2. Besiktning av arbetsområdet ska utföras innan igångsättning. Godkännande av trafikanordningar för arbetets bedrivande ska inhämtas. 3. Uppgifter om övriga förekommande ledningar som kan komma att beröras av arbetet ska inhämtas. 4. Vid schakt nära träd, ska särskild försiktighet gälla. Se bilaga ”Skydda träden vid arbeten”, från Länsstyrelsen. Vite enligt Alnarpsmodellen tas ut på skadade träd, se bilaga ”Formulär för ekonomisk värdering av träd”. 5. Om arbetena varar mer än en vecka ska en informationstavla sättas upp vid arbetsplatsen där det framgår vad det är som utförs och av vem. 6. Sökande eller dennes underentreprenör svarar för att arbetsområdet med anslutande områden städas kontinuerligt under arbetstiden. Vid transporter ska sökande eller dennes underentreprenör hålla hårdgjorda ytor till och från arbetsområdet rena från jord, lera, sand m.m. 7. Sökande eller dennes underentreprenör får ej lämna schakt öppen så att fastighetsägare inte kan komma ut eller in till sin fastighet. Om schakt måste ligga öppen, så ska provisoriska anordningar byggas (ex. körplåt eller likvärdigt). 8. Schaktning och återställning i hårdgjord yta ska utföras lika befintligt. 9. Respektive ledningsägare ansvarar för inmätning av sina egna ledningar, antingen i egen regi eller genom att anlita kommunens mättekniker. Vid mätning i egen regi ska materialet översändas till kommunen i filformat DGN alt DWG / DXF och mätas från kommunens stomnät, förläggningsdjup ska också anges. 10. Efter färdigställt arbete ska besiktning utföras. 11. Om det vid schaktning upptäcks en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön ska stadens miljöenhet kontaktas.
4.3.3
Akuta arbeten Vid akuta schaktningar ska schakttillstånd inlämnas i efterhand, senast nästkommande vardag, och då utgår avgift för beviljat och handlagt schakttillstånd.
26 (33)
4.3.4
Taxa och sanktionsavgifter (gäller från 1 januari 2015) För handläggning av schakttillstånd tas avgift ut enligt följande: Beviljat och handlagt schakttillstånd
1500 kr
Ändrat schakttillstånd
1500 kr
Förlängning av schakttillstånd
1500 kr
Om inte reglerna för schakttillstånd följs tas följande sanktionsavgifter ut: Schaktarbeten utan godkänt schakttillstånd
1 500 kr för första dygnet därefter löpande avgift på 800 kronor per påbörjat dygn
Avvikelse mot godkänt schakttillstånd
1 500 kr för första dygnet därefter löpande avgift på 800 kronor per påbörjat dygn
Platsbesök för tillståndskontroll som påkallats av annan part
900 kronor per besök
Vid schaktning utan godkänt schakttillstånd tillkommer även avgift för beviljat och handlagt schakttillstånd. 4.4
Återställning efter schakt Återställning ska ske enligt AMA 13
4.4.1
Asfalt Om avståndet mellan det planerade sågsnittet och asfaltkant eller gammal reparation är <0,5 m avlägsnas hela den kvarvarande beläggningsremsan. Gångbana med bredd >2 m ska hela bredden beläggas med nytt slitlager. Gångbana med bredd <2 m ska hela bredden beläggas med nytt slitlager om ingreppet påverkar mer än 50 % av den befintliga beläggningen. Om kvarvarande beläggningsyta mot husvägg, kantstöd eller annat avgränsande hinder lokalt understiger 10 m2, sedan villkor enligt ovan uppfyllts, ska den rivas och ersättas med ny beläggning av samma sort och typ som gäller för återställningsarbete i övrigt.
4.4.2
Betongmarkplattor Rivna betongmarkplattor ska återanvändas, trasiga plattor ska avlägsnas. Sundbybergs Stad ersätter trasiga plattor med ”nya” begagnade plattor.
4.4.3
Storgatsten och smågatsten Riven gatsten ska återanvändas och eventuell överflödig ska emballeras samt tillfalla staden.
27 (33)
4.4.4
Kantstöd av granit Kantstöd av granit ska alltid rivas om schaktning kommer att utföras närmare än 0,5 m från kantstöds fram- eller baksida. Så kallad "tunnling" under kantstöd får normalt inte utföras. Rivet granitkantstöd ska återanvändas. Vid rivning av granitkantstöd tillfaller kantstöden staden. Eventuell betong ska separeras från kantstöden och transporteras till återvinningsstation.
4.4.5
Vegetationsytor och träd Återställning enligt AMA13. För träd enligt Trädhandbok för Uppsala kommun.
4.5
Anläggande av träd Befintliga träd inom arbetsområde ska skyddas, se Kap 4.3 Schakttillstånd.
4.5.1
Plantering av träd Växternas kvalitet ska följa skriften ”kvalitetsregler för plantskoleväxter” utgiven av GRO:s plantskolesektion 3:e upplagan 2003. Leveranskontroll Tekniska enheten eller ska kontaktas i god tid före leverans för att kunna utföra leveranskontroll. Kontroll av växtmaterial ska ske direkt vid leveranstillfället på byggarbetsplatsen av certifierad besiktningsman för gröna ytor eller av en av kommunen utsedd representant. Besiktningsmannen fotodokumenterar växterna, för protokoll, noterar synliga tecken på sjukdom, kontrollerar kvalitet, antal och riktighet av levererar art/sort jämfört med beställning. Växter som inte uppfyller kraven eller är skadade i transporten accepteras inte. Plantering ska ske omgående efter leverans, i annat fall ska växterna jordslås, då rådande sol och vind snabbt kan torka ut växterna. Jordslagna växter ska vattnas dagligen innan plantering. Vid höstplantering ska växtmaterialet vara väl avmognat vid leveransen och inte ske före den sista oktober. Växter får inte tas upp för plantering innan de är helt avmognade. Rekommenderad upptagningstid är senare delen av november. Vid beställning av växter ska man speciellt säga till om sen upptagning för dessa. Vid vårplantering och leverans söderifrån ska leveransen anpassas så att inte växtmaterialet har vegeterat för mycket. Överhöjda växtbäddar Terrassbotten ska alltid luckras och om det finns risk för dålig dränering ska växtbädden dräneras och trädet planteras i en överhöjd växtbädd (se Typritning TVBH001). För att undvika att trädet hamnar under markytan, med risk för syrebrist och för blöta förhållanden, ska planteringsnivån alltid ligga 10-15 cm högre än omgivande mark. Under klumpen läggs makadam eller blöt pimpsten, så att trädet hindras från att sjunka ned i profilen vid sättningar. (Se Typritning TVBH001 och TVBH002).
28 (33)
Bevattning Träden vattnas efter plantering så att hela profilen blir genomvattnad. Vattensäckar används vid fortsatt bevattning för säker etablering. 4.5.2
Stöd och skydd av växter Se kap. 3.5.5 Stamträdskydd och trädskydd.
4.5.3
Uppbindning av träd Ska ske enligt typritning THVB008 ur ”Trädhandbok för Uppsala kommun” (2010).
4.5.4
Bedömning av vitesbelopp vid skada på träd För skador på träd, som uppkommer vid entreprenadarbeten och andra arbeten nära träd, praktiseras Alnarpsmodellen. Modellen bygger på ett beräknat värde för ett nedtaget eller skadat träd, om denna storlek är möjlig att köpa från plantskolan, samt planterings- och etableringskostnaden för det aktuella trädet. Värdet relateras sedan till de eventuella skador och/eller vitalitetsnedsättningar som trädet har eller kan ha fått. Se bilaga ”Formulär för ekonomisk värdering av träd”.
4.6 4.6.1
Belysning Uttag och anslutningspunkter Befintliga ledningar ska antas vara i drift under byggtiden om inget annat anges. Under hela byggnadstiden är entreprenören ansvarig för eventuella skador som kan uppstå på befintlig anläggning. Försörjning av belysningsnät ska upprätthållas under hela entreprenadtiden och får ej brytas annat än för kortare och föranmälda avbrott. Åtgärder ska vidtas så att befintliga ledningar och kablar skyddas.
4.6.2
Mark och vattenförhållanden mm Utföraren är skyldig att skaffa sig kännedom om arbetsområdet och övriga förhållanden som kan påverka entreprenaden genom syn/besiktning. Belysningsfundamentens slutgiltiga lägen bestäms i samråd med beställarens kontrollant.
4.6.3
Åtgärder för el- och telekabel o d i mark Alla åtgärder som föranleds utav redovisade befintliga ledningar ingår i entreprenörens åtagande. Beslut om urkoppling och inkoppling sker i överenskommelse med Sundbybergs stad kontaktperson Bengt Larsson tfn 08-706 80 00, aviseras 3 dagar innan önskad åtgärd.
4.6.4
Tillfällig belysning Befintliga belysningsanläggningar ska i möjligaste mån vara i drift under byggtiden. Kan inte detta uppfyllas ska entreprenören i samråd med beställaren anordna provisorisk belysning.
29 (33)
5
Färdigställandeskötsel och garantiskötsel Färdigställandeskötsel enligt AMA13. Garantiskötseln ska vara på 5 år. Se bilaga ”Skötsel av markanläggning under garantitiden”.
30 (33)
6
Relationshandlingar Entreprenören ska vid slutbesiktning överlämna uppdaterade ritningar s.k. relationsritningar signerade och daterade med datum de uppfördes. Sundbybergs stad använder från och med den 4 februari 2013 ett nytt höjdsystem. Det nya höjdsystemet är RH2000 och koordinatsystemet är Sweref 99 18 00 i plan. Vid upprättandet av relationshandlingar ska inmätningarna göras i Sweref 99 18 00. Alla leveranser av data till staden ska göras i Sweref 99 18 00 om inte särskild överenskommelse träffats inom projektet. Relationshandlingarna ska levereras i DWG format och varje lager ska redovisas som ett separat lager. Det är viktigt att det på relationshandlingar redovisas vilket mätmetod som har används.(till exempel om mätning har skett med hjälp av totalstation och stomnät eller med hjälp av GPS). Detta på grund av att noggrannheten skiljer sig mellan olika mätmetoder. Information om ledningarnas läge ska inhämtas av kart- och mätavdelningen efter beslut om schakttillstånd. Telefon vxl nr: 08-706 80 00. Beställning av ledningskarta går också att göra via mailadress:
[email protected] Leverans sker i form av PDF format i första hand. Beställning av PDF: er i större mängder eller i andra format går att göra där en kostnad tas ut enligt gällande taxa. För att få detaljerad information om ledningarna ska respektive ledningsägare kontaktas.
6.1 6.1.1
Relationshandlingar för belysning Relationshandlingar för fundament och kabelskyddsrör och anordningar i mark Relationshandlingar för fundament och kabelskyddsrör i mark ska överlämnas digitalt till Sundbybergs stads kart och mätenhet där det framgår: Belysningsfundamentets läge Kabelskydds verkliga läge, antal, typ och vilken kabeltyp som är förlagd eller om röret är tomt. Intyg från Sundbybergs stads kart- och mätenhet överlämnas vid slutbesiktning där det framgår att de har tagit emot och godkänt inmätningsfilerna.
6.1.2
Relationshandlingar för belysningsanläggning Provning av belysningskabel efter förläggning utförs av entreprenör enligt nedan: 1. Innan provning påbörjas ska kabeln vara färdigt förlagd d v s kabelgrav ska vara återfylld och färdigställd samt alla skarvar vara utförda. 2. Innan provning påbörjas ska ansvarig provare förvissa sig om att kabelns andra ände är erforderligt övervakad eller skyltad ur personsäkerhetssyn-punkt. 3. Kontroll, kontinuitet av att skyddsledare i belysningskabel är hel samt utsatta delar, t ex ringning med summer. Belysningskabel: Kabelns märkspänning: 0,6/1kV Provutrustning: Megger Provspänning: 1000V (ledare-ledare) 500V (ledare-skärm) 31 (33)
Omfattning: Mellan ledare och mellan ledare och skärm Resistansprov: Samtliga ledare och skärm kontrolleras 6.1.3
Driftinstruktioner Driftinstruktioner för ny belysningsanläggning ska överlämnas i samband med slutbesiktning dessa ska innehålla faktablad på armaturer, ljuskällor, stolpar och fundament.
6.1.4
Belysningsschema I samband med slutbesiktning ska uppdaterat belysningsschema överlämnas enligt Sundbybergs stad standard i digital format, DGN-format, Microstation.
32 (33)
7
Typritningar och bilagor (Obs! Dessa hittar du på sundbyberg.se under Teknisk handbok.)
7.1
Typritning: TH0001 Övergångsställe
7.2
Typritning: TH0002 Gångpassage
7.3
Typritning: TH0003 Busshållplats
7.4
Typritning: TH0004 Fundament biljettautomat
7.5
Typritning: THVB001 – växtbädd för träd i ostörd markprofil i natur- och parkmiljö
7.6
Typritning: THVB002 – växtbädd för träd i störd markprofil i natur- och parkmiljö
7.7
Typritning: THVB003 – växtbädd för träd i hårdgjord miljö med marktäckande vegetation
7.8
Typritning: THVB004 – växtbädd för träd i hårdgjord miljö med markgaller
7.9
Typritning: THVB008 – uppbindning av stamträd
7.10 Bilaga: Bevattningsanläggning för busk- och perennytor
7.11 Bilaga: Skydda träd vid arbeten 7.12 Bilaga: Formulär för ekonomisk värdering av träd 7.13 Bilaga: Skötsel av markanläggning under garantitiden
33 (33)
