CIVILINGENJÖR I
Tekniska högskolan vid Linköpings universitet
LiU EXPANDING REALITY
Teknisk fysik och elektroteknik Teknisk fysik och elektroteknik - internationell
– Det är både
KUL & KRÄVANDE
att plugga på Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Och så ska det vara. Om du någon gång i livet verkligen ska satsa på kvalitet så är det när du väljer utbildning. Tänk dig att du ska genomföra ”det stora utbildningsprojektet” för att bli en kreativ, kompetent och ansvarsfull problemlösare. Då kan det inte vara för enkelt och du får vara beredd på att jobba. Men var inte orolig! Redan från början kommer du att känna stödet från lärare, mentorer och nya vänner. Och jag vågar lova att du kommer att ha fantastiskt roligt. Välkommen hit!
Ulf Nilsson, dekanus
ÖVERSIKT
CIVILINGENJÖR I TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK
För att kunna leda utvecklingen i teknikens framkant och kunna ta hand om det som är riktigt svårt, krävs avancerad kunskap. Vågar du anta utmaningen? I så fall är du välkommen till en av de mest krävande civilingenjörsutbildningarna i Sverige.
CIVILINGENJÖR I TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK internationell
Är du redo för avancerad matematik och fysik? Drömmer du om en internationell karriär? Då är det dags att tänka utanför gränserna och våga plugga på ett främmande språk. Dags för en riktigt utmanande utbildning.
KURSER
År 1 Matematisk grundkurs Linjär algebra Ingenjörsprojekt
Gemensamma kurser Digitalteknik Envariabelanalys Vågfysik
Flervariabelanalys
Endast för Y Endast för Yi Programmering - abstraktion och modellering Introduktionskurs i Matlab Teknisk kommunikation på tyska/franska/ spanska/kinesiska/japanska År 2 Vektoranalys Elektronik och mätteknik Komplex analys
År 3
Gemensamma kurser Mekanik Optimeringslära grundkurs Datorteknik
Elektromagnetism
Endast för Y Tekniska beräkningar Sannolikhetslära Introduktionskurs i Matlab
Endast för Yi Transformteori Teknisk kommunikation på tyska/franska/ spanska/kinesiska/japanska
Endast för Y Statistisk teori Fourieranalys Programmering och datastrukturer Modern fysik Signaler och system Reglerteknik Termodynamik och statistisk mekanik Kandidatprojekt
Endast för Yi Tredje läsåret utomlands med kurser ur värduniversitets utbud.
År 4-5
Gemensamma masterprofiler och exjobb Mekatronik Teknisk fysik – Material- och nanofysik Styr- och informationssystem Teknisk fysik – Teori, modellering och Signal- och bildbehandling visualisering Kommunikation Finansiell matematik System-on-chip Teknisk matematik Elektronik Medicinsk teknik Examensarbete
Matematik
Masterprofil
Människa, teknik och samhälle, ekonomi Programmering
300 hp Fysik Elektroteknik
Matematik
Masterprofil
Människa,teknik och samhälle, ekonomi Fackspråk Programmering
300 hp Fysik Elektroteknik
3
VÄLKOMMEN TILL TEKNISK FYSIK OCH ELEKTROTEKNIK Civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik och elektroteknik (Y) samt Teknisk fysik och elektroteknik internationell (Yi) är unika i Sverige. Vi brukar kalla dem Sveriges kraftfullaste civilingenjörsutbildningar. Programmen kombinerar djup och bredd så att du blir väl förberedd för en framtid inom avancerad teknisk utveckling. Många utbildningsprogram påstår att de står för både djup och bredd, och det gäller även för Y- och Yi-programmen, men skillnaden är att på Y och Yi är det på riktigt. Här läser du t ex mera matematik än på andra Teknisk fysik eller Elektroteknikprogram i landet. Du får således en mycket solid grund att stå på när du fördjupar dig under senare delen av utbildningen. Det tredje året avslutas med ett kandidatarbete där du genomför ett större projekt. Inriktning Under år fyra och fem följer du en masterprofil där du får specialisera dig inom något intressant område. Du kan välja från ett brett utbud av masterprofiler såsom t ex material-
4
och nanofysik, finansiell matematik, mekatronik, elektronik eller signaloch bildbehandling. Praktiska moment och projekt Förutom en stark teoretisk grund innehåller programmen mycket laborationer och projekt där du tränas i att tillämpa dina kunskaper och lösa verkliga problem och utveckla ny teknik. I de s k CDIO-projektkurserna i årskurs fem görs ofta projekt i samarbete med företag, vilket förutom utmanande uppgifter även ger möjligheter till kontakter inför examensarbete och jobb efter examen. Studenternas egna ord Denna broschyr har tagits fram av våra egna studenter, och jag hoppas
att den inspirerar dig att söka till en spännande utbildning. Ett ytterligare skäl att för att söka hit är att Linköping är en mycket bra studentstad där du har det mesta du behöver, som t ex kultur, sport och studentliv, inom cykelavstånd. Välkommen till Y- och Yi-programmen. De ger dig obegränsade möjligheter.
Svante Gunnarsson Professor i Reglerteknik Ordförande i programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik
INNEHÅLL Översikt...................................................................................3 Välkommen till Teknisk fysik och elektroteknik .................... 4 En annorlunda informationsbroschyr ....................................5 Att studera på högskola ........................................................ 6 Nollning och mottagningen ...................................................7 Årskurs 1 ................................................................................ 8 Frida Sundberg ................................................................. 9 Sören Ljunggren ................................................................ 9 Årskurs 2 ...............................................................................10 Victor Bergelin ................................................................. 11 Evelina Stenvall ............................................................... 11 Årskurs 3 ...............................................................................12 Nikolaus West .................................................................. 13 Emma Ring ...................................................................... 13 Information om masterprofiler ............................................14 Valbara masterprofiler .......................................................... 15 Årskurs 4-5 ............................................................................16 Erik Uhrberg ....................................................................16 Per Boström .....................................................................16 Emma Persson .................................................................16 Tina Kallio ........................................................................ 17 Karl Granström ................................................................ 17
Exjobb ...................................................................................18 Forskning - Där nya kunskaper kommer till ........................19 Framtid - Möjligheter utan gränser ..................................... 20 Alumner ................................................................................21 Pär Gunnars Risberg ........................................................21 Erika Ödlund....................................................................21 Richard Mannerbro .........................................................21 Torbjörn Kronander......................................................... 22 Åsa Wiklund .....................................................................23 Utlandsstudier ..................................................................... 24 Studentliv ............................................................................. 26 Bostad ...................................................................................27 Y-sektionen .......................................................................... 28 Damföreningen Yvette ......................................................... 29 Aktiva studenter................................................................... 30 Johan Hydén ................................................................... 30 Anna Söderroos ............................................................... 30 Information ........................................................................... 31
EN ANNORLUNDA INFORMATIONSBROSCHYR Det du håller i din hand är mer än en vanlig informationsbroschyr om en utbildning. Det beror på att det är mer än bara en utbildning du ger dig in på. För att du ska få en så bra bild som möjligt av vad som väntar, tar den här broschyren dig genom hela utbildningen, år för år, från nollning och matematik till masterkurser och examen.
Den här katalogen är till för att ge dig en uppfattning av vad som väntar i studentlivet både i skolan och på fritiden: du får både kursinnehåll och kul. Du får reda på vad vi studenter själva tycker om utbildningen, vad du kan välja för masterprofiler och vad du kan göra efter utbildningen.
som ny student kommer till Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Välkommen hit! Mikael Rosell Student och Marknadsföringssansvarig, Y-sektionen
Det är mycket som väntar dig när du
5
ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLA När du börjar på högskolan är mycket nytt. Många nya människor och många nya intryck. Antagligen är studieupplägget också annorlunda jämfört med gymnasiet. Under de första veckorna arrangeras nollning samtidigt som studierna börjar. Allt för att du ska komma in i studentlivet så fort som möjligt. Under de första veckorna börjar du parallellt med roliga aktiviteter att läsa en grundläggande kurs i matematik. Tempot är högre än på gymnasiet men det finns mycket hjälp att få från lärare, handledare och äldre elever. Att börja med en kurs under nollningen gör att du kommer in i studierna direkt och får en bra bild över hur studieupplägget ser ut. När de två första veckorna är över har du säkert många nya vänner i klassen och det är nu det börjar på riktigt. Studieupplägg En termin är uppdelad i två läsperioder som båda avslutas med en tentaperiod. Under läsperioden läser man tre kurser samtidigt och under-
visningen består av föreläsningar, laborationer, lektioner och handledningstillfällen. Vissa kurser avslutas med en tenta, som då ligger i tentaperioden, medan andra avslutas med en examinationslabb eller en inlämningsuppgift.
Som en del av mottagningen erbjuds under den första terminen extra hjälp från en handledare och en mentor i två av matematikkurserna. Det är elever från äldre årskurser som under schemalagd tid kan svara på frågor och hjälpa till med uppgifter.
Undervisning Klasserna på Y består av 25-30 personer. När hela årskursen har föreläsningar kan det vara 150-200 personer i föreläsningssalen. Där går föreläsaren genom teorin som ingår i kursen och visar exempel och tillämpningar. I undervisningen ingår också många lärarledda lektioner. Det är tillfällen för att lösa uppgifter på egen hand med möjlighet att få stöd från lärare.
Examination Tentaperioden är en till två veckor lång och då är ingen undervisning schemalagd. Det finns alltså tid att repetera kursen innan det är dags att skriva tentan! Tentorna är oftast fyra eller fem timmar långa och är något som många är nervösa inför, men det är lugnt, man lär sig efter ett tag hur man själv förbereder sig på bäst sätt.
Nolle-P: De inledande veckorna med mottagningsaktiviteter. Fadder: Äldre student på programmet som hjälper dig under Nolle-P. Grunken: Den matematiska grund-
kurs som inleds de första veckorna. Tenta-P: Undervisningsfri period där tentor skrivs. Kravall: Traditionsenlig fest vid universitetet där alla bär overall.
Termer från högskolan LiTH: Förkortning för Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. LinTek: Linköpings Teknologers Studentkår. Alumn: Tidigare student.
6
”Nollningen fick mig att känna att jag skulle trivas i Linköping.” - Evelina Stenvall
NOLLNING OCH MOTTAGNINGEN Din utbildning inleds med den välkända nollningen. Glöm bort alla former av pennalistisk gymnasienollning. Under två veckor svetsas klassen samman genom allt från fester, brännboll och matematiklektioner till stadsorientering, sittningar och lektion i hur man skriver grekiska bokstäver. Det är med andra ord långa dagar som består av lika mycket matematisk grundkurs som rent nöje. Vänskapsbanden knyts oerhört fort och det är inte ovanligt att en fem dagar gammal relation känns som ett halvår gammal. Syftet är att du ska komma in i studierna, staden, universitetet och studentlivet. Och det kommer du att göra. Mottagningen Mottagningen arrangeras av hela universitetet och omfattar mer än de första två veckorna. Under hela den första terminen finns extra stöd i undervisningen och arrangemang för de nya studenterna. Kalasmottagningen i september är en fest för hela
universitetet där alla hälsas välkomna officiellt. Ofta spelar någon känd artist på Kalasmottagningen. Minne för livet Nollningen är något man aldrig glömmer och beskrivs ofta som extremt rolig och ett perfekt sätt att börja sina studier med!
hjälp från äldre studenter, faddrar och klassföreståndare finns alla förutsättningar för att det här är början på något riktigt bra! Läs mer om mottagningen och nollningen på www.lintek.liu.se/ gemenskap/studentliv/nolle-p/.
Gemenskap Du kommer lära känna många nya människor och tillsammans kommer ni uppleva mycket roliga saker. I din nya klass finns personer från hela landet, och alla är i samma situation. Många är nyinflyttade, många är nervösa och många vill lära känna nya människor. Tillsammans med
Sveriges bästa välkomnande för nya studenter, av studenter Nollningen arrangeras av LinTek i samarbete med universitetet och sektionerna vid Tekniska högskolan. Nollningen har arrangerats årligen sedan 1970. Varje år deltar omkring
2500 nya och gamla studenter i den två veckor långa festen. Mottagningen har flera gånger blivit utsedd till Sveriges bästa och omsätter årligen 3-4 miljoner kronor.
7
ÅRSKURS 1 Nu drar det igång och du får vara beredd på ett klart högre tempo och en högre nivå än på gymnasiet. Det kan ta ett tag att vänja sig men med rätt inställning och bra planering så kommer du in i det. Det första året lägger grunden, inte minst den matematiska, som de andra åren vilar på. För att du ska komma in i studentlivet på ett så bra sätt som möjligt börjar en matematisk grundkurs redan under nollningen. Samtidigt som du lär känna din nya klass lär du dig hur studier går till på högskolan. Matematik För att bygga upp en bra grund läser du mycket matematik under det första året. I kurserna Envariabel- och Flervariabelanalys bygger du vidare på matematiken från gymnasiet. Du lär dig teorin grundligt och får träna på att tänka analytiskt. I kursen Linjär algebra lär du dig tänka i tre dimensioner och fler därtill. Du behandlar vektorer och matriser, kraftfulla verktyg när det handlar om att lösa fysikaliska
problem. Styrkan med matematiken är att komplicerade problem ofta kan förklaras enklare med rätt matematik. Digitalteknik Du kommer inte bara att läsa matematik första året. Digitalteknik lär dig genom labbar och lektioner hur man hanterar bland annat vippor, adderare och minnen för att på bästa sätt skapa det digitala system man är ute efter. Projekt Redan under första året får du lära dig att arbeta på ett ingenjörsmässigt sätt. I Ingenjörsprojekt jobbar ni i grupp för att lösa ett problem enligt en beprövad projektmall. Problemet kan vara att hålla vattennivån jämn i
en läckande vattentank eller att få en robot att följa en linje. Fysik I kursen Vågfysik förklaras gymnasiefysikens begrepp mycket mer ingående och du kommer att få en större och vidare förståelse för hur och varför olika fenomen uppkommer. Programmering Att förstå programmeringskod och att kunna skriva egen är väldigt viktigt som ingenjör. Programmering, abstraktion och modellering lär dig hur man delar upp komplexa modeller i olika abstraktionsnivåer. Det är en viktig teknik för att få effektiva och lättöverskådliga program.
Uppdelning i ämnesområden år 1: Fackspråk
Programmering
Programmering Elektroteknik Y Årskurs 1 Fysik
8
Matematik
Elektroteknik
Fysik
Yi Årskurs 1
Matematik
Frida Sundberg Frida är 25 år och kommer ursprungligen från Avesta. Hon läste upp sina betyg på komvux och kom till Linköping efter ett tekniskt basår. Varför valde du Y? - Y kändes modern och näringslivsanpassad. Sen blev det Linköping eftersom det är bra studentliv här.
Några kloka ord? - Många tjejer är fördomsfulla när det gäller den här typen av utbildningar. På Y är det väldigt bra sammanhållning och det finns många sociala och drivna människor, både tjejer och killar.
Hur upplevde du nollningen? - Innan jag kom hit var jag skeptisk och tänkte att jag bara skulle vara med på några av aktiviteterna. När jag väl var här tyckte jag att det var väldigt roligt och jag var med på allt. Jag umgås fortfarande med de jag lärde känna under Nolle-P, även de utanför min egen klass.
Frida Sundberg 14 april 2012
Sören Ljunggren
Sören Ljunggren Sören är en glad 20-åring från Linköping. Han lever studentlivet fullt ut, men har fortfarande nära till mamma, pappa och gamla kompisar. Varför ska man välja Y? - Y är en väldigt bra och rolig utbildning. Den är krävande men alla kurser känns relevanta.
Milton Oskar Anna Elin Sofie David Sandy Emma Sören Alexander Ida Vad vill du jobba med i framtiden? - Det skiftar varje vecka. Jag upptäcker hela tiden nya saker som är intressanta. Masterprofilerna känns väldigt breda och jag har inte bestämt mig än.
9
ÅRSKURS 2 Under det andra året blir kurserna mer avancerade. Kraven på att du ska klara mer själv ökar men paradoxalt nog kommer du att få mer tid över. Andra året är känt för att det är då studenterna börjar engagera sig mer i studentlivet. I Linköping finns det väldigt mycket att engagera sig i, oavsett om du är intresserad av politik, kultur, idrott eller sektions- och nationsliv. Matematik Komplex analys är, liksom alla matematikkurser i ettan, en oerhört nyttig och grundläggande kurs som du kommer ha stor nytta av, inte minst i treans kurser Fourieranalys samt Signaler och system. I tvåan får du även läsa mer tillämpade matematikkurser som Sannolikhetslära, Optimeringslära och Tekniska beräkningar. Sannolikhetsläran förklarar bland annat nor-
malfördelning (och en mängd andra fördelningar), hur händelser beror av varandra samt gammal hederlig kortlekssannolikhet. Optimeringslära är ett brett område med en oerhörd mängd tillämpningar inom sektorer som finans, transport, produktion mm. Det handlar om att finna bästa möjliga lösning till ett problem, till exempel det så kallade handelsresandeproblemet. Elektroteknik I tvåan läser du mer av fysik- och elektroteknikkurser. Kursen Elektronik och mätteknik börjar grundläggande men bygger snabbt vidare och ger dig bred kunskap om hur man analyserar
∂B ∇×E=− ∂t och bygger elektriska nät och filter. Fysik Två kurser i mekanik tar upp alla de klassiska mekaniska frågeställningarna. Här används Newtons lagar väldigt ofta. Både statisk och dynamisk mekanik behandlas. Tvåans sista kurs är Elektromagnetism. Det är en svår och avancerad kurs som tar upp elektriska och magnetiska fält, hur de uppkommer och vilken inverkan de har. Här kommer kunskaperna från Vektoranalys som du läser tidigare under året till stor nytta. Du kommer bli väl bekant med världens vackraste ekvationer, som Maxwells ekvationer kallas.
Uppdelning i ämnesområden år 2: Programmering
Fackspråk Matematik
Elektroteknik Y Årskurs 2
10
Fysik
Matematik
Elektroteknik
Fysik
Yi Årskurs 2
Victor Bergelin Victor är en driven och ambitiös kille från Stockholm. Han valde Y för att det är en av de bästa teknikutbildningarna. Utanför studierna är Victor engagerad i Y6, Y-sektionens festeri, som anordnar fester för hela universitetet. Varför valde du Y? - Jag har ett stort teknikintresse och Y är den bästa utbildningen inom teknikområdet.
Vad tar du med dig från Y ut i arbetslivet? - Jag tar med mig allt jag har lärt mig. Jag har utvecklat min problemlösningsförmåga och mitt analytiska tänkande. Det är det jag tror att företagen vill ha. Den här utbildningen kommer se bra ut på mitt CV och ge mig bra förutsättningar i arbetslivet.
Vad hade du för förväntningar på Y-programmet? - Jag hade hört att utbildningen är svår och jag lockades av utmaningen. Kurserna inom matematik, fysik och programmering kändes som en bra utmaning. Nu när jag är här trivs jag jättebra.
Victor Bergelin
Victor Bergelin
Evelina Stenvall
Evelina Stenvall Evelina är 22 år och kommer från Skellefteå. Hon valde Linköping för staden och studentlivet. Varför ska man välja Y? - För att det är en bred och utmanande utbildning. Tycker man att matematik är kul är det givet att man ska söka! Jag trivs bra och rekommenderar Y till andra!
när jag såg att så många studenter engagerar sig för utbildningen och för varandra. Studentlivet är underbart och förgyller min tillvaro. Vad gör du om 10 år? - Jag har familj och ett jobb som jag trivs med. Jag är intresserad av inriktningen Finansiell matematik. Valet av Y känns helt rätt!
Hur är studentlivet i Linköping? - Jag trivs jättebra. Jag blev positivt överraskad
11
ÅRSKURS 3 Det fina med Y är att man inför varje år kan se tillbaka på det man gjort dittills som grundläggande och använda sina kunskaper i roliga tillämpningar. För studenter på Yi är ett år vid ett utländskt lärosäte obligatoriskt och de flesta åker under det tredje året. Läs mer om utlandsstudier längre bak! I årskurs 3 ska du bygga klart den solida kunskapsgrund som sen byggs på med mer avancerade kurser i masterprofilerna. Matematik I kursen Fourieranalys lär du dig all matematik bakom hur man beskriver och bearbetar signaler på till synes magiska sätt, kunskap som används inom dagens IT, TV och WLAN-system. Fysik I kursen Termodynamik och statistisk mekanik lär du dig hur man genom att använda statistik på det som händer på atomnivå kan beskriva och förstå vad som händer i t ex förbränningsmotorer och energisystem. Mo-
dern fysik tar upp nittonhundratalets fysik, det vill säga allt från Einsteins relativitetsteori till kvantmekanik. Programmering Programmering och datastrukturer är en programmeringskurs i språket C++. Som en fortsättning på tidigare kurs får du lära dig mer om objektorienterad programmering. Elektroteknik I kurserna Signaler och system och Reglerteknik får du tillämpa matematiken från Fourieranalysen i signabehandling och intelligenta system. Du lär dig att tyda signaler från ingående frekvenser och att reglera instabila system.
Valfria kurser Under våren får du välja att läsa ytterligare en kurs inom modern fysik eller kursen Signaler, information och kommunikation. Den senare behandlar representation och överföring av information. Kandidatprojekt I slutet av året genomför du ett Kandidatprojekt, vilket är en projektkurs där du tillsammans med fem kamrater löser en avancerad uppgift. Det kan t ex vara att bygga en robot som tar sig fram i en okänd labyrint. Ofta avslutas kursen med en tävling mellan projektgrupperna. Här får du användning av kunskaper från många av de tidigare kurserna.
Uppdelning i ämnesområden år 3: Matematik Kandidatarbete
Valfritt
12
Programmering
Programmering Valfritt
Y Årskurs 3
Yi Årskurs 3
Fysik
Elektroteknik
Fysik
Elektroteknik
Nikolaus West Nikolaus testade på ekonomistudier men insåg att han var lite nördigare än så. Han ville ha mer matematik och hamnade slutligen på Y-programmet i Linköping.
Var det lätt att få boende? - Jag hade inte så mycket köpoäng men såg en annons på anslagstavlan på liu.se. Jag och två andra gick ihop och startade ett kollektiv.
Nikolaus har varit engagerad i flera studentföreningar och är i år ordförande i 720, Linköpings universitets skidförening. Nästa år ska Nikolaus läsa på Stanford i USA, ett utbyte som han ser fram emot mycket.
Vad vill du jobba med i framtiden? - Jag är intresserad av datorseende och bildomvandling. Det skulle vara kul att starta ett eget teknikföretag. Jag ska under ett års utbytesstudier vid Stanford läsa en del masterkurser inom datorseende.
Varför valde du Y? - Jag ville läsa teknisk fysik och ville bo i en studentstad. Linköpings universitet håller väldigt bra kvalitet och har gott rykte om hårda ingenjörsutbildningar. Linköping är Sveriges bästa studentstad.
Nikolaus West
Emma Ring
Emma Ring Emma är 23 år och kommer från Norrköping. På fritiden spelar hon i LAO, Linköpings Akademiska Orkester. Hur upplevde du nolllningen? - Nollningen var jättebra. Alla aktiviteter gjorde att man lärde känna både sin nya klass och faddrar från äldre årskurser, något som bidrar till en stark gemenskap. Man får välja själv vilka
aktiviteter man vill vara med på. Jag var med på allt eftersom det var roligt. Vilken är den största skillnaden från gymnasiet? - Här på universitetet måste man jobba mer för att klara av studierna. Man måste själv ta ansvar för att klara saker, men man sysslar också mer med det man gillar. Man ska också klara av att bo själv och hinna med saker hemma.
13
Inriktning
Projekt
Medicinsk teknik Elektronik System-on-chip Teknisk matematik Exjobb Signal- och bildbehandling Teori, modellering och visualisering Styr- och informationssystem Finansiell matematik Material- och nanofysik Kommunikation Teknikens framkant Tillämpningar Mekatronik INFORMATION OM MASTERPROFILER Y och Yi har upplägg där du inte behöver välja inriktning direkt. Det är först inför år fyra som du bestämmer vad du vill bli. Programmen är medvetet designade på detta sätt för att du inte ska behöva ta beslut om hela din framtid när du går på gymnasiet. Många program hävdar att de är breda men det är få som har så många som 11 olika specialiseringar att välja mellan. Här finns allt från elektronik och bilmotorer till värdepappershandel och röntgenmaskiner. Den gemensamma nämnaren är den avancerade teknik som används. Där behövs någon som kan hantera komplicerade system och mycket matematik - en Y:are. Bred grund Under de tre första åren läser du ämnen som som ger dig en väldigt stark teoretisk bas. Med den matematik, fysik och elektroteknik som du har läst kan du beskriva många fenomen och rörelser.
Inriktningar med djup Under fjärde och femte året får man inrikta sig mot det ämne man är intresserad av och dyka in på djupet inom den teknik som används där. I alla masterprofiler ingår minst en ingenjörsmässig CDIO-projektkurs där du jobbar i grupp med att utveckla något som du är intresserad av. I tidigare projekt har autonoma helikoptrar med gps-styrning utvecklats och borddatorer med multi-touchskärmar tagits fram.
ning på något av Y-programmen är du i teknikens framkant och har goda förutsättningar att fortsätta utveckla den i arbetslivet.
Den senaste tekniken Till skillnad mot de tre första åren är det i slutet av din studietid inte självklart att de rätta svaren alltid finns där. När du är klar med din utbild-
CDIO, ett nytt sätt att utbilda ingenjörer CDIO är ett ramverk för ingenjörsutbildningar som tagits fram i ett samarbete mellan Linköpings universitet, MIT, KTH och Chalmers. CDIO står för Concieve - Design Implement - Operate och represente-
14
rar utvecklingsprocessen för tekniska produkter. Målet är att studenterna redan under utbildningen ska bli insatta i ingenjörsyrket och de metoder som används i arbetslivet. På Y- och Yi-programmen ges tre
kurser inom CDIO-konceptet, Ingenjörsprojekt i år 1, kandidatarbetet i år 3 och en projektkurs under år 5. Synsättet har nu spritt sig till ca 60 lärosäten över hela världen. Läs mer på www.cdio.org.
VALBARA MASTERPROFILER Teknisk fysik – teori, modellering och visualisering Du kan utforska spännande områden inom teoretisk fysik såsom kvantmekanik, relativitetsteori och kvantdatorer. Teknisk fysik – material- och nanofysik Praktiskt taget alla industrigrenars utveckling baseras på framtagning av nya material med förbättrade eller helt nya egenskaper. Du får kunskaper om materiens inre egenskaper via kurser i bland annat nanoteknologi och materiefysik. Mekatronik Här kombineras kunskaper i mekanik, elektronik, datalogi och reglerteknik och används sedan inom exempelvis fordonssystem och flygteknik. Mekatronikingenjörer jobbar vanligen med forskning och ledande industriell utveckling av styrsystem. Bara i en bil kontrolleras allt från ABS-bromsar och klimatanläggning till motorn av olika styrsystem. Styr- och informationssystem Centrala områden är reglerteknik och signalbehandling. Du lär dig utveckla matematiska modeller av industriella system och använda dessa för att styra, reglera eller övervaka system. Elektronik Olika elektroniklösningar förekommer nästa överallt idag. Ett exempel är radiosändaren Bluetooth som bland annat används för att slå av spisen i intelligenta hem. I profilen lär du dig utveckling, konstruktion och VLSI-implementering av elektroniksystem för bland annat telekommunikation och signalbehandling Socware - system on a chip Har du någonsin undrat hur allting får plats på ett datorchip? Profilen ger kunskap i elektronik, systemkonstruktion och datorarkitektur för att integrera elektroniksystem ned på ett chip.
Teknisk matematik Profilen ger dig stora möjligheter till ytterligare fördjupning i matematik. Du kan t.ex. specialisera dig inom optimeringslära, matematisk statistik eller reglerteori. Finansiell matematik Inledningen av profilen är gemensam med den tekniska varianten, men här kan du sedan inrikta dig mot t.ex. finansiell optimering och riskhantering. Kommunikation Dessa kunskaper behövs för tillämningar som Internet, mobiltelefoni och GPS-navigering. Du kan fördjupa dig inom såväl tele- som datakommunikation och studera bland annat effektiv komprimering och överföring av ljud och bilder. Signal- och bildbehandling Du studerar metoder för att ta fram information ur signaler och bilder inom t.ex. datorseende och medicinska system. Inom datorseende används bilder från satelliter, mikroskop och kameror monterade på robotar för att få information om till exempel miljöpåverkan, diagnos på en patient eller hur roboten ska manövrera. Medicinsk teknik Mycket av den senaste tekniken inom medicin kräver avancerade kunskaper som Y-aren besitter. Med kunskaper inom anatomi och signalbehandlig kan du jobba med att utveckla morgondagens livsräddande teknik. Pacemakers, röntgen och smarta kläder är några intressanta områden. Bland civilingenjörer i Teknisk fysik hade de från Linköpings universitet högst etableringsgrad på arbetsmarknaden, dvs. störst sannolikhet att ha jobb ett år efter examen. Linköpings universitet ligger i topp bland samtliga svenska lärosäten avseende etableringsgrad för civilingenjörer och högskoleingenjörer. Källa: Högskoleverket, Rapport 2011:16 R, 2011
15
ÅRSKURS 4-5 Erik Uhrberg Finansiell matematik
Erik är 24 år och kommer från Linköping. Han började Y 2008 och läser nu masterprofilen Finansiell matematik. Var det svårt att komma in i studierna i början? - Det är bra här i Linköping att det är mycket lektioner. Man får möjlighet att lära känna sin lektionsledare vilket gör att man vågar fråga och kan få ett bättre utbyte. På Y jobbar man tätt med projekt och labbar vilket gör att man lär känna sina klasskamrater
fort. Nollningen hjälper också till. Varför valde du Finansiell matematik? - Jag gillar matematik och nu inriktar jag mig mot ett område där jag kan tillämpa mina kunskaper inom området. Det handlar om problemlösning på hög nivå där mycket står på spel. Vad gör du om 10 år? - Skapar modeller för olika instrument på finansmarknaden. Kanske på en hedgefond eller bank.
Per Boström
Signal- och bildbehandling Per är 24 år och valde Y-programmet eftersom det är en bred utbildning med mycket matematik. Per läser masterprofilen Signal- och bildbehandling.
medicinsk teknik. Det är ett område som verkar intressant.
Var det svårt att hitta boende? - Jag hade inga problem med att få boende. Jag hade stått i kö och fick ett korridorsrum direkt.
Varför valde du din masterprofil? - Jag tyckte att signalkurserna i trean var roliga. Det är roligt att få testa teorin praktiskt, något som jag får göra nu. Elektronikprojektet var en av de roligaste kurserna som vi har läst.
Vad gör du om 10 år? - Då jobbar jag kanske i en projektgrupp som utvecklar det senaste inom
Vad tar du med dig från utbildningen? - Vänner för livet och problemlösningsförmåga. Effektivt tänkande.
Emma Persson
Material- och nanofysik Emma är 23 år och kommer från Svedala i Skåne. Intresset av fysik ledde henne till Y och vidare till masterprofilen Material- och nanofysik. Varför valde du din masterprofil? - Jag har alltid varit intresserad av fysik och ville lära mig mer så det kändes självklart. Vad vill du jobba med efter Y? - Jag vill arbeta med forskning och utveckling på ett mindre företag,
gärna inriktat mot halvledarfysik! Möjligtvis vill jag doktorera innan jag börjar arbeta. Vad tar du med dig från utbildningen? - Utöver allt jag lärt mig i kurser kommer jag ta med mig kunskapen att planera och prioritera aktiviteter för att få allt att gå ihop. Jag tar med mig erfarenheter från grupparbeten och projekt. Jag har uppskattat den kontakt jag har haft med utbytesstudenter i vissa kurser!
Andel tekniska fysiker som är mycket nöjda med sin utbildning Lärosäte Linköpings universitet Kungliga tekniska högskolan Uppsala universitet Lunds tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Källa: Sveriges Ingenjörers enkätundersökning Nya ingenjörer, 2009.
16
Andel mycket nöjda 63 % 40 % 38 % 37 % 32 %
Tina Kallio Tina är i Schweiz och gör sitt exjobb på CERN i Genève där världens största partikelfysiklaboratorium finns. På CERN samarbetar många europeiska länder med ledande forskning inom bland annat högenergifysik. Tina jobbar med material som används för att ge högre vakuum i partikelacceleratorer. Tina är inne på sista året på Y internationell med inriktning spanska och har valt att gå masterprofilen Material- och nanofysik. Det var intresset för fysik som gjorde att hon sökte Yi och det har drivit henne genom utbildningen. Att hon valde Materialoch nanofysik berodde på att kurserna lät intressanta och att det är ett nytt område inom forskningen - något för framtiden. Ett år i Chile Eftersom Tina går Y internationell tillbringade hon sitt tredje år i Chile. - Det var både roligt och lärorikt. Jag hade med mig en bra grund från
Linköping och märkte att Y och Yi är väldigt kraftfulla utbildningar.
Y-ingenjörerna. Alla börjar på samma bana, men man kan bli vad som helst!
Studentliv Att läsa på universitet innebär dock mer än bara plugg. Under sin studietid har Tina engagerat sig i Y-sektionens festeri och styrelse. Det är givande att göra något utanför studierna och man lär sig väldigt mycket av det också! - Nu när jag är i slutet av utbildningen är det spännande att se vilken spridning det är på de färdiga
CERN Nu exjobbar Tina på CERN i Schweiz, något som är riktigt spännande. - Jag skulle rekommendera alla att studera utomlands och se nya saker. Passa på, välj det du vill göra, chansen finns där!
möjliggjorde att en landgående robot kan känna igen platser som den har besökt tidigare.
kommit till stor användning. - Idag (när den här intervjun görs) är det nästan på dagen exakt fem år sedan jag åkte ner till Sydney för att exjobba, och det är på dagen exakt två veckor till min disputation. Att jag skulle vara doktor lite drygt fem år senare hade jag aldrig trott när jag först fick tanken att exjobba utomlands.
Karl Granström Karl gjorde sitt exjobb 2007-2008 på ACFR i Sydney i Australien. Efter exjobbet var Karl intresserad av att fortsätta forska och började direkt efter examen som doktorand på avdelningen Reglerteknik på ISY (Institutionen för systemteknik). ACFR står för Australian Centre for Field Robotics, och är ett stort forskningscentra som tillhör University of Sydney. På ACFR forskar man om alla typer av robotar - såväl luftburna och landgående som undervattensrobotar. Hur tänkte du inför exjobbet? - När det var dags för mig att göra exjobb var jag sugen på att göra det utomlands. Jag pratade med en av professorerna på ISY, och fick via honom kontakt med ACFR i Sydney, Australien. Vad gick ditt exjobb ut på? - Jag jobbade med så kallad platsigenkänning i stadsmiljö, vilket innebär att jag försökte skapa en funktion som
Hur var det att göra exjobbet utomlands? - Det var verkligen en kul utmaning att göra exjobb i Sydney, och jag skulle absolut rekommendera andra att göra detsamma. Exjobbet jag gjorde var väldigt forskningsnära, och det kändes spännande att få utveckla något helt nytt. När jag var klar vidareutvecklade jag arbetet och skrev ett forskningspapper som presenterades på en stor internationell robotikkonferens i Kobe i Japan. Vad har du gjort efter ditt exjobb? - När jag var klar med exjobbet var jag väldigt sugen på att fortsätta forska, och därför började jag direkt arbeta som doktorand på Reglerteknik på ISY. Det exjobb jag gjorde gav mig en flygande start på doktorandstudierna, och erfarenheterna och kontakterna jag skaffade under tiden i Sydney har
17
EXJOBB Din utbildning avslutas med ett examensarbete som omfattar 30 hp (en termin). Syftet med examensarbetet är att visa att du klarar av att lösa en avancerad teknisk uppgift genom att tillämpa de kunskaper du fått under utbildningen. Exjobbet inleds med att utforma och avgränsa en problemformulering, ta fram och tillgodogöra sig den litteratur, i form av böcker och artiklar, som behövs för att lösa uppgiften. Sen ska man välja och tillämpa lämpliga lösningsmetoder samt sammanfatta och tolka resultaten i relation till problemformuleringen. Arbetet ska avslutas och presenteras både muntligt och i en skriftlig rapport. Utöver detta ska man även läsa och granska en annan students examensarbete. Arbetsformer Examensarbetet utför du antingen individuellt eller i samarbete med
någon annan student, och det kan göras på ett företag, vid någon forskningsanläggning (t ex CERN) eller vid något universitet, såväl i Sverige som utomlands. Oavsett var det görs har man en examinator och handledare från Tekniska högskolan vid Linköpings universitet som har den ämnesmässiga kompetensen för examensarbetet. Man har också en handledare där man gör examensarbetet.
högtalartillverkaren Actiwave. Tillsammans med en kurskamrat tog han fram algoritmer för att filtrera bort övertoner. Detta för att högtalaren ska spela upp precis det som man skickar in till den. - Vi lyckades bra och Actiwave har ansökt om patent på metoden så nu kan jag titulera mig uppfinnare. Det är en spännande tanke att det jag har varit med att ta fram snart kanske finns i varje högtalare världen över.
Exempel på exjobb från Y och Yi Daniel Karlsson läste masterprofilen Styr- och informationssystem och gjorde sitt exjobb i samarbete med
Jespers exjobb - rädda liv med ny teknik Jag gjorde mitt examensarbete på ett nystartat företag i Linköping som har tagit fram en produkt för att mäta och synliggöra vardagsmotion. Mitt projekt handlade om att vidareutveckla produkten med hjälp av avancerade
18
signalalgoritmer så att den även skulle kunna mäta stress. Genom att mäta stressen skulle man sedan utveckla en produkt som skulle kunna hjälpa människor att leva ett
bättre och stressfriare liv - med en minskad risk för hjärtinfarkt och stroke som följd. - Jesper Molin
DÄR NYA KUNSKAPER KOMMER TILL En stor fördel med att studera vid ett stort lärosäte som Tekniska högskolan vid Linköpings universitet är att du kommer i kontakt med kvalificerade forskningsmiljöer där kunskapsfronten ständigt flyttas framåt. Vid Tekniska högskolan bedrivs forskning i toppklass inom alla de områden du som Y/Yi-student kan inrikta dig mot via valet av masterprofil. Olika forskningsområden Det här utrymmet räcker bara till att ge några korta glimtar av all den spännande forskning som bedrivs. Ett mycket starkt område är materialfysik där målet är att förstå egenskaperna hos olika material ner i minsta detalj. Det görs med både teoretiska beräkningar och avancerade experiment. Syftena med forskningen är bland annat att kunna skapa nya material med helt nya egenskaper såsom styrka, ledningsförmåga, vikt, mm. Ett annat framgångsrikt forskningsområde
är elektronik för t ex användning i kommunikationssystem där målet är att skapa kretsar som är snabbare och klarar av ännu mer avancerade signalbehandlingsoperationer men samtidigt ha lägre effektförbrukning. Området reglerteknik, vilket kort sagt handlar om hur man styr olika typer av system, är också ett starkt forskningsområde i Linköping. Där studeras bland annat hur man på bästa sätt kombinerar information från olika källor, så kallad sensor fusion, för att skapa säkerhetssystem för fordon. Datorseende och bildanalys har länge varit ett framgångsrikt forskningsområde vid Tekniska högskolan, och de metoder som forskas fram har central
betydelse vid exempelvis analys av bilder i medicinska sammanhang. Här i Linköping finns även en av landets största forskargrupper inom optimeringslära. Där utvecklar de metoder för att hitta optimala lösningar till problem där det handlar om att exempelvis använda energi och resurser på bästa möjliga sätt. Spin-off-företag Förutom de vetenskapliga resultaten har forskningen vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet även resulterat i många framgångsrika spin-off-företag.
Forskare som undervisar I många kurser kommer du att ha lärare som själva är aktiva forskare och som kan knyta ihop de kurser du läser med aktuell forskning. Du får tillgång till moderna och välutrustade
labmiljöer där du genomför projekt och laborationer. Karriär inom forskning Efter avslutad utbildning finns det
möjlighet att fortsätta karriären som doktorand vid Tekniska högskolan. Då handlar det om att ta vid där utbildningen slutar. Vid teknikens framkant!
19
MÖJLIGHETER UTAN GRÄNSER Efter avklarad utbildning är du väl förberedd för arbetslivet. Genom att kombinera en solid teoretisk grund med en specialiserad masterprofil får du med dig både kunskaper från teknikutvecklingens framkant och förmågan att snabbt ta till dig nya kunskaper och sätta dig in i nya områden. Det är ganska svårt, vilket är en fördel, att peka ut ett typisk ”Y-jobb”. Tack vare kombinationen av bredd och djup i de teoretiska kunskaperna samt en grundlig träning i att omsätta kunskaperna i konkreta resultat blir man väldigt användbar på arbetsmarknaden. Olika roller Man kan hitta Y/Yi-ingenjörer i många olika roller och positioner i både näringsliv och den akademiska världen. Dom är utvecklingsingenjörer, projektledare, chefer på olika nivåer, tekniska specialister och mycket annat. På kommande sidor i denna broschyr hittar du flera exempel på spännande yrkeskarriärer.
Alla företag Du kan välja att börja på ett stort företag med verksamhet runt om i världen eller kanske i ett mindre spin-off-företag. Du kanske t o m är med och startar företaget själv! Många större företag har trainee-program där du får möjlighet att bekanta dig med olika delar av företagets verksamhet, för att slutligen välja det som du tycker är allra mest spännande. Hela världen som spelplan För Y/Yi-ingenjören är hela världen öppen som arbetsmarknad, och man hittar tidigare Y/Yi-studenter i många olika delar av världen. För den som vill bygga på sin civilingenjörsutbildning med en forskarutbildning och
fördjupa sig ytterligare i ett intressant område är utbildningen en utmärkt plattform att bygga vidare på, både för en framtid i näringslivet eller universitetsvärlden. Bra investering Framtiden för med sig många spännande utmaningar. Att skaffa dig en solid utbildning är bland de bästa investeringar du kan göra. Med en Y/ Yi-examen i bagaget är du redo att anta dessa utmaningar!
Årets teknikutbildning
7
20
År 2007 utsågs Teknisk fysik och elektroteknik till årets teknikutbildning bland högskolor av branschorganisationen Teknikföretagen. Motiveringen löd: Programmet Teknisk fysik och elektroteknik (Y) kombinerar framgångsrikt djup och bredd
och ger därför studenterna en examen väl lämpad för många olika positioner i företagen. CDIO-konceptet och arbete i företagslik projektmodell, LIPS, skapar hög motivation och god förståelse för ingenjörsyrkets krav.
Pär Gunnars Risberg Grundare och VD Actiwave AB Pär är 30 år och tog examen från Yprogrammet 2007. Idag är han VD på Actiwave, ett företag han startade som exjobb. Efter examen blev Actiwave formellt ett bolag och de har idag 15 anställda och dotterbolag i Danmark och USA.
vill starta teknikbolag. Hjälp med företagande kan man bl.a. få från affärsplanstävlingen Venture Cup och universitetets innovationskontor InnovationskontorEtt. Jag tycker att de andra områdena har varit enklare än det man är van med från Y.
Actiwave skapar tekniken som får små högtalare att låta som bjässar. Genom smarta algoritmer och forskning om hur hjärnan uppfattar ljud har de utvecklat ny teknik som kan komma att användas i allt fler högtalare i framtiden.
Vad har du tagit med dig från utbildningen ut i arbetslivet? - Bred teknisk förståelse och förmåga att hantera en hög arbetsbelastning med många bollar i luften.
Hur är det att starta företag efter Y? - Y är absolut ett bra val för de som
Tips till intresserade - Boka in ett förutsättningslöst möte med InnovationskontorEtt. De kan hjälpa dig att bolla idéer eller skissa
ihop en bra affärsplan till Venture Cup. Kontakta LEAD Business Incubator som ägs av LiU och är riktigt proffsiga på att hjälpa till att bygga bolag i tidiga faser - utan dem hade Actiwave nog inte funnits idag.
Erika Ödlund
Utvecklare på Imagine Eyes Erika är 31 år och arbetar och bor sedan fem år i Paris. Företaget hon arbetar på, Imagine Eyes, tillverkar avancerad utrustning för näthinneavbildning, refraktiv diagnostik och synforskning. Imagine Eyes är de första i världen att kommersialisera en näthinnekamera med adaptiv optik vilket gör det till en otroligt spännande arbetsplats. Hur tyckte du att studietiden var? - Jag är mycket nöjd med min studietid. Linköping är väldigt bra som studentstad; de allra flesta flyttar dit för studierna och är därför måna om att skapa nya kontakter. Jag fick
många vänner under studieåren som jag fortfarande håller kontakten med. Studiemässigt är LiU mycket starka i de ämnen som intresserar mig mest, såsom reglerteknik och medicinsk teknik. Jag förstod nog inte det till fullo medan jag ännu var kvar på LiU, men har i efterhand med lite större insikt i forskningsvärlden insett vilka kunskapsresurser som finns där. På vilket sätt har utbildningen varit viktig för dig? - Utbildningen var min språngbräda ut i världen. Jag valde Yi mycket tack vare den internationella prägeln, och jag tycker att min karriär hittills har varit signifikativ för det Yi står för.
Bredden i Y, som givit mig chansen att pröva på flera olika tekniska områden och det internationella i-et som gjort att jag redan har studerat och arbetat i fyra olika länder.
Richard Mannerbro Utvecklingschef på ABB
Richard tog examen från Y 2007 och är nu chef för lindningskopplarutveckling på ABB i Ludvika. Hans avdelning ansvarar för all nyutveckling av lindningskopplare och dess tillbehör inom ABB i världen. Hur har utbildningen varit viktig för dig? - Utan den hade jag inte varit där jag är idag och jobbat med teknik som jag älskar och brinner för.
Hur tyckte du att studietiden var? - Jättebra! Om man radar upp adjektiv: Intensiv, hektisk, intressant, rolig och mycket lärorik. Varför ska man söka Y? - Är man teknikintresserad och vill jobba som ingenjör skall man prova Y. Med mycket flit, god inställning och fortsatt stor nyfikenhet kommer det vara en oerhört bra tid – en väl investerad tid.
21
ALUMNER
Torbjörn Kronander Koncernchef Sectra AB
Torbjörn är en läkarson från Visby som var väldigt nära att läsa medicin, men istället valde Y-programmet. Han visste att Teknisk fysik var den svåraste utbildningen. Att Y hade masterprofilen Medicinsk teknik fällde avgörandet. - Linköping var uppenbarligen det rätta stället! Jag hade knappt varit i staden förut, säger Torbjörn Studietiden - Studietiden var otroligt rolig. Jag har bara glada minnen från korridorslivet och livet på teknis. Det var ibland tuffa år, dessa studier är inte för vem som helst, men samtidigt otroligt kul. Det fanns dock även plats för annat än studier. Sista åren konkurrerade jag t.ex. med bokhandeln genom att importera böcker från USA och sälja till mina kompisar, en verksamhet som gjorde att jag inte behövde ta studielån fjärde året.
som både kunde förstå deras algoritmer och skriva ner det i fungerande programkod.
haft de högsta kraven och därmed också i genomsnitt får bra kvalitet på sina teknologer.
Delägare och koncernchef Under åren på ISY blev Torbjörn delägare i Sectra och 1989, efter det att han doktorerat, blev han erbjuden fast tjänst. Samma år tillfrågades Sectra om de kunde hjälpa till att utveckla en teknik för digital bildöverföring för röntgenbilder mellan olika sjukhus. Eftersom Torbjörn hade gått masterprofilen Medicinsk teknik och hade ett genuint intresse för de medicinska tillämpningarna övertalade han de andra inom Sectra att detta var ett kul område, varefter de körde på.
Fördelar med Y - Det bästa med Teknisk fysik och elektroteknik är det samtidiga djupet och bredden, den höga nivån och det analytiska tänkandet. Just ”det analytiska tänket” som man får på Y har man otroligt stor nytta av inom alla områden, även icke-tekniska som ekonomi och ledarskap och faktiskt även inom humaniora.
”En Y:are kan bli i stort sett vad som helst, och dessutom vara bra på det”
”Livet är för kort för att läsa enkla utbildningar”
Doktorand och deltidsjobb Efter examen -83 blev Torbjörn doktorand på ISY, Institutionen för systemteknik, inom ämnesområdet Informationsteori (bildkompression). Han var där med och utvecklade föregångare till JPEG. Under de fem åren på ISY jobbade han extra på Sectra, som då var ett litet företag som fyra av ISYs forskare drev på fritiden. De behövde en duktig programmerare
22
Idag är Torbjörn koncernchef i Sectra AB, ett börsnoterat företag som han varit med och byggt upp från 3 personer till idag runt 550 i 12 länder. Under resan har han varit vice VD och ansvarig för det som vuxit till det idag största affärsområdet, Medicinska system. - När jag idag anställer ingenjörer själv väljer jag gärna studenter från Linköpings universitet. Det beror inte på att jag gick här själv, utan det är helt enkelt så att LiU historiskt ofta
Bli i stort sett vad du vill - Det är ofta i och med matematiken, relativt lätt att lära en Y:are ekonomi, men det är väldigt svårt att lära en ekonom avancerad teknik! Det är ingen tillfällighet att många av lärarna på de mest avancerade ekonomiska kurserna på universiteten, t.ex. finansiering, ofta har sin grundutbildning från Teknisk fysik. - Mitt råd till dig som ska börja plugga är: Är du duktig och gillar matematik, välj Y! Livet är för kort för att läsa enkla utbildningar! Teknisk fysik och elektroteknik är utvecklande och ger dig utmärkta möjligheter att få en bra karriär. Och den är tillräckligt bred för att låta dig välja väldigt fritt när du är klar med utbildningen. Inte minst kommer du ha otroligt kul under tiden.
Åsa Wiklund
Projektledare på Westinghouse Åsa är uppvuxen i Linköping och kände ingen större längtan att flytta ifrån staden. På universitetet lockadeTeknisk fysik och elektroteknik med utmaningar. Efter examen 2004 började Åsa som trainee på ABB. Under ett traineeprogram får man prova olika tjänster på olika enheter inom företaget för att sen söka sig till sin slutliga plats. Förutom att arbeta på ABB i Sverige var hon i Kanada, Kina och Indien. Efter traineetjänsten och fyra år på ABB började Åsa på Westinghouse där hon nu jobbar som projektledare inom gruppen för el och automation.
utbildningar håller världsklass, med Y i framkant. Hur tyckte du att studietiden var? - Jag minns studietiden med glädje. Främst umgänget med kompisar och alla olika fester och aktiviteter som anordnades under terminerna. Men också studierna, de utmanande mattekurserna och de sena kvällarna i labbet.
”Ett av mina starkaste minnen från studietiden är Nolle-P, en så otroligt rolig start på studentlivet”
- Som projektledare är jag spindeln i nätet som ser till så att projekt når sina milstenar, tekniska och kvalitetsmässiga krav samt håller sig inom budget. Jag är vårt ansikte ut mot kunderna samtidigt som jag leder mina medarbetare i projekten. Varför valde du Y? - Jag valde Y för att det i mina ögon var den svåraste utbildningen med många utmanande kurser i matematik. Eftersom jag är uppväxt i Linköping kände jag till universitetets goda rykte och visste att dess tekniska
- Ett av mina starkaste minnen från studietiden är Nolle-P, en så otroligt rolig start på studentlivet. Under min studietid engagerade jag mig även i sektionsarbete. Som ordförande för studienämnden såg jag till att studenternas åsikter kom fram till de som bestämmer över utbildningen. Ett mycket roligt arbete där jag bl. a. fick vara med och utveckla CDIOkonceptet som nu är en framgångsfaktor på Y och mycket omtyckt bland studenterna.
saker och vara med och driva utveckling inom vilket område det än må vara. Y ger dig även en flexibilitet i vad du kan arbeta med och en bred teknisk förståelse så att du kan kommunicera med och förstå kollegor inom andra områden. På vilket sätt har utbildningen varit viktig för dig? - Jag tycker Y är en väldigt bra utbildning och jag har haft stor nytta av mina kunskaper. Den har gett mig en bra grund att stå på och självförtroende att anta de utmaningar som arbetslivet erbjuder. Inget är för svårt för en Y-are! Avslutande tips - Var beredd att lägga lite extra tid och energi i början av utbildningen, det har man nytta av i de högre årskurserna. Men glöm inte bort att ha roligt och skaffa dig vänner för livet.
”Jag tycker Y är en väldigt bra utbildning och jag har haft stor nytta av mina kunskaper”
Vad har du tagit med dig från utbildningen ut i arbetslivet? - Det analytiska tänkandet och förmågan att kunna lösa problem. Det har man nytta av vad man än arbetar med. Att snabbt kunna sätta sig in i
- Jag läste masterprofilen Styr- och informationssystem och hann med en termin i Skottland och en termin ekonomi under min tid vid LiU.
23
2
Olof i Argentina
Sofia i Frankrike
ATT PLUGGA UTOMLANDS Att studera utomlands ger mer än bara kunskaper som mäts i betyg. Fler och fler studenter väljer idag att tillbringa en del av sin studietid vid ett utländskt lärosäte. På både Y och Yi finns det möjlighet att förlägga en del av din studietid utomlands. Obligatoriskt på Yi För dig som läser Yi är det obligatoriskt att läsa tredje året utomlands. Har du franska som fackspråk har du möjlighet att åka till Frankrike eller Schweiz. Läser man tyska finns det studieplatser vid universitet i Schweiz, Tyskland och Österrike att välja mellan. De som har spanska som tillvalsspråk kan åka till Spanien eller något sydamerikanskt land och läser du japanska eller mandarin reser du ett år till Japan respektive Kina.
Studier på engelska Även för studenter på Y går det att söka till universitet utomlands. Det finns ett stort utbud av universitet som bedriver undervisning på engelska både inom och utanför Europa. Ta chansen att läsa en termin i Prag eller i Singapore. Eller ett år på Stanford i Kalifornien, som vi har avtal med!
språkkunskaper. Man knyter många nya kontakter, lär känna en ny kultur, får massvis med erfarenheter och kan få vänner för livet. Oftast mognar och utvecklas man en hel del som person under en utlandsvistelse. Det går att välja mellan att läsa en termin eller ett läsår utomlands.
Erfaranheter Utlandsåret är något riktigt roligt men samtidigt en stor utmaning. Goda språkkunskaper är viktiga, inte minst eftersom arbetsmarknaden idag är väldigt internationell. En utlandsvistelse under studieåren är dock mycket mer än bara fördjupade
Merit Sammanfattningsvis är utlandsåret en fantastisk erfarenhet, en fin merit och kanske en liten språngbräda för den som vill arbeta internationellt efter examen. Även för de som söker jobb i Sverige är en väl genomförd studievistelse i utlandet något som uppskattas av arbetsgivare.
personer från tekniska högskolan på utlandsstudier. Y internationell: På Yi är det obligatoriskt att läsa ett läsår (60 hp) i det aktuella språkområdet, varav 30 hp ska
kunna tillgodoräknas inom programmet och minst 30 hp ska vara utförda på inriktningsspråket. De inriktningar som finns är japanska, kinesiska, tyska, franska och spanska.
Utlandsstudier Avtalsuniversitet: Tekniska högskolan vid Linköpings universitet har avtal med över 350 universitet i mer än 50 länder runt om i världen. Antal utresande: Varje år åker ca 220
24
15 1 6
3
8
7
16
11 13 10 9 12 14
18
20
4 5
21
Nora i Japan
Mikael i Singapore Städer på kartan - exempel på städer du kan åka till 1. Linköping, Sverige 2. Palo Alto, USA 3. Montreal, Kanada 4. Santa Cruz de la Sierra, Bolivia 5. Buenos Aires, Argentina 6. Coventry, Storbritannien 7. Paris, Frankrike
8. Madrid, Spanien 9. Toulouse, Frankrike 10. Zürich, Schweiz 11. Berlin, Tyskland 12. Rom, Italiten 13. Warszawa, Polen 14. Istanbul, Turkiet
15. Oslo, Norge 16. Helsingfors, Finland 17. Singapore, Singapore 18. Beijing, Kina 19. Daejeon, Sydkorea 20. Sendai, Japan 21. Sydney, Australien
25
STUDENTLIV På Linköpings universitet finns det många engagerade studenter. Det finns traditioner som har varit med i många år och det skapas hela tiden nya föreningar, arrangemang och annat roligt. Att hitta något att syssla med vid sidan av dina studier är inte svårt. Linköping är en stad som har präglats mycket av alla studenter. Att vara en del av studentlivet kan vara riktigt kul. Det finns föreningar inom många olika områden och de söker ofta nya människor som vill engagera sig. Fester Flera gånger om året anordnas stora fester på kårhusen och runt om i Linköping. Festerna anordnas av studenter och innebär ofta någon form av tävling och en helg fylld av äventyr. Till vissa fester kommer stora artister. Tidigare har Robyn, Timbuktu, The Sounds och Maskinen varit på besök. Ibland bjuds även studenter från andra lärosäten in. Det betyder stor fest och det är alltid trevligt att utbyta
erfarenheter med andra. SOF - studentorkesterfestivalen Vartannat år arrangeras studentorkesterfestivalen SOF i Linköping, ett arrangemang som lockar tusentals studenter från hela landet och även utländska orkestrar. Under SOF hålls en stor kortege som passerar genom stadens centrala delar och ses av uppskattningsvis 50 000 Linköpingsbor. Träning I utkanten av Campus Valla ligger Linköpings största motions- och friskvårdsanläggning, Campushallen. Där kan du gympa i olika former, träna styrka och spela innebandy, fotboll och volleyboll. Det erbjuds många
Idrottsföreningar Är du träningsintresserad finns det många möjligheter på Linköpings universitet. Det finns idrottsföreningar inom olika sporter med olika krav på förkunskaper och ambitionsnivå.
26
Några exempel är hockeylaget HKL Make Believes, orienteringsföreningen LiTHe Vilse och LiU AIF.
pass och arrangeras även turneringar i lagsporter. För dig som tränar på högre nivå finns LiU Elitidrott. De erbjuder personlig tränare och träningsgrupp kombinerat med dina studier för dig som är aktiv inom orientering och löpning. Föreningar Det finns många studentföreningar och verksamheter att engagera sig i utanför studierna. Ett axplock är studentorkestern LiTHe Blås, skidföreningen 720, filmföreningen Kårrullen, fotoföreningen Linslusen, Linköpings Studentspex samt universitetets ljud-, ljus- och Djförening Forte!
BOSTAD För många är studentboendet det första egna boendet. Men var inte rädd, det finns många företag och olika studentbostäder i Linköping. Det finns korridorer, mindre lägenheter och kompislägenheter på flera områden i staden. I Linköping finns studenter från hela landet och det finns många studentbostäder. De största områdena med studentbostäder är Ryd, Valla, Flamman, Lambohov, Skäggetorp, Colonia, Irrblosset, T1 och Fjärilen. För att få bostad är det bra att ställa sig i kö hos de företag som har studentbostäder. Några av dessa är Studentbostäder, Graflunds och ByggVesta. För att ställa dig i kö besöker du deras hemsidor och registrerar dig. Bostadspoolen Bostadspoolen är ett samarbete mellan Linköpings universitet, studentkårerna och Linköpings kommun. Bostadspoolen är en bostadsförmedling där huvudsakligen privata värdar
annonserar att de har rum, lägenheter eller annat boende att hyra ut till studenter. Där finns också en rumskompisförmedling där du kan hitta andra studenter att dela lägenhet med. Nödboende Om du inte har fått tag i någon bostad när du börjar i Linköping kan Bostadspoolen erbjuda ett nödboende under några nätter. Vanligen behöver man inte använda nödboendet speciellt många nätter eftersom det är mycket lättare att hitta boende när man väl är på plats i Linköping.
en lägenhet att dela och flytta ihop tillsammans. Om inte det så kommer du garanterat att träffa nya kompisar i en korridor. Korridorerna i Linköping består av åtta lägenheter med egen dusch och toalett samt gemensamt kök och allrum. Många flyttar ihop med sina nya kompisar i klassen eller andra som de har lärt känna när de väl har kommit hit. Du kommer säkert hitta en bostad som passar dig!
Olika boendeformer Om några av dina kompisar ska flytta till Linköping kan ni leta efter
Valfrihet Självklart kan du som student bo var som helst i Linköping. Det går utmärkt att leta bostäder hos andra företag och i andra områden. Med cykel och lokaltrafik går det lätt att ta sig till och från universitetet.
Telefonnummer 013-20 86 60 013-20 17 00 013-25 45 60 013-28 28 84
Hemsida www.studentbostader.se www.graflunds.se www.byggvesta.se bostad.karservice.se/bostadspoolen
Hitta bostad i Linköping Företag Studentbostäder i Linköping Graflunds ByggVesta Studenternas bostadspool
27
Y-
SE
LI
KTIONE
N
N KÖ PIN G
Y-SEKTIONEN Y-sektionen är en förening för studenter på civilingenjörsutbildningarna Teknisk fysik och elektroteknik (Y), Teknisk fysik och elektroteknik internationell (Yi) samt Medicinsk teknik (µ). Sektionen startade år 1971 och har i dag omkring 650 medlemmar. Som student på Y, Yi och µ kan du kostnadsfritt bli medlem i Y-sektionen och ta del av alla dess arrangemang. Sektionen styrs av en styrelse som består av studenter från Y-, Yi- och µ-programmet. De har hand om sektionens ekonomi och är ansvariga för en rad olika utskott. Alla utskott syns nedan. Verksamhet Sektionens verksamhet är i stor utsträckning till för att medlemmarna ska ha kul, men den bedriver också en väldigt viktig verksamhet, nämligen studiebevakning. Genom Y-sektionens studiebevakning får examinatorer och lärare feedback och
kritik från studenter, både under och efter kurserna. Det är viktigt att hålla en hög nivå på undervisningen och det är väldigt bra att man som student kan påverka sin utbildning. Sektionsrum och bil Sektionen tillhandahåller ett sektionsrum i kårhuset Kårallen där man kan slappna av i sköna soffor, spela kort eller fika. Det finns även en sektionsbil som alla medlemmar kan hyra när man ska flytta eller åka och handla för att fylla på studentkylen.
gera sig i ett utskott på sektionen är ett väldigt bra sätt att lära känna nya människor. På Y-sektionen finns det utskott inom flera områden, och om du inte hittar ett utskott som håller på med det du vill göra kan du starta ett nytt!
Engagera dig Det kan vara roligt att ha något att göra vid sidan av studierna. Att enga-
VSR - Valla Saucer Rennen Valla Saucer Rennen är en tredagarsfest och norra Europas största pulkatävling. Varje år roar sig ca 2000 studenter från Linköping tillsammans med gästande lag från Chalmers och Uppsala universitet. Kårhuset fylls av partysugna studenter och det festas långt in på småtimmarna. VSR anordnas av Y-sektionens festeri, Y6.
• • • •
• • • •
Utskott som finns på Y-sektionen: • • • •
28
Studienämnden Aktivitetsutskottet Alumniutskottet Pubutskottet
Näringslivsutskottet Marknadsföringsutskottet Webbgruppen Internationella utskottet
Informationsutskottet Y6 (festeri) YF (fadderi) Yvette (damförening)
DAMFÖRENINGEN YVETTE Yvette är en tjejförening för alla som läser Y, Yi och µ (Medicinsk teknik). Yvette finns för att du som tjej ska känna dig hemma på universitetet. De anordnar evenemang för att förbättra sammanhållningen mellan tjejerna på programmen, både i och mellan årskurserna. Dagen innan uppropet brukar Yvette hålla i en fikastund för alla nya tjejer. Syftet är att man får ställa frågor till tjejer som redan pluggar här och så man känner igen några ansikten när det väl drar igång dagen efter. Yvette-styret Yvette styrs av ett gäng glada tjejer från blandade årskurser på Y, Yi och µ. Liknande tjejföreningar finns på alla tekniska högskolans program och de arrangerar också aktiviteter tillsammans!
emang för både tjejer och killar. Ett exempel på ett arrangemang för tjejer är Yvettes Musselmiddag som arrangeras under Nolle-P. Det är ett väldigt uppskattat arrangemang då det är första tillfället för tjejer från alla årskurser att träffas och det brukar bjudas på god mat och riktigt bra underhållning. Under vårterminen brukar Yvette arrangera Stilettracet, en tävling där man i stilettklackar ska utföra de olika tävlingsmomenten. Stilettracet arrangeras tillsammans med andra tjejföreningar och är en tävling för både tjejer och killar.
Middagar och Stilettrace Under året arrangerar Yvette flera arrangemang, dels arrangemang för enbart tjejer, men också arrang-
Aktiviteter som Yvette anordnar under året: • • • •
Fika för alla nya tjejer Musselmiddag Pysselkvällar Overallsinvigning
• • • •
Strumpebandskväll Programmeringskvällar Inspirationsföreläsningar Alternativ vinprovning
• • • •
Köttmiddag Tjejträning Vårmiddag Stiletterace
29
AKTIVA STUDENTER På Linköpings universitet finns det något för alla och det är lätt att hitta nya vänner i någon av de föreningar och organisationer som finns. I de här reportagen möter du två Y-studenter som är aktiva utanför studierna. Anna är engagerad i INUG och Johan kombinerar sina studier med en satsning inom idrott. INUG - Ingenjörer och Naturvetare Utan Gränser INUG Linköping är en ideell, politiskt och religiöst obunden organisation med målsättning att sprida kunskap utifrån en hållbar världsutveckling. INUG finns på flertalet orter i Sverige och har en internationell förankring genom sin moderorganisation Engineers Without Boarders (EWB), vars verksamhet täcker in ett flertal länder. INUG Linköping har sedan starten
2005 jobbat med projekt både inom och utanför Sveriges gränser. Under verksamhetsåret 2006/2007 startade de sitt första internationella projekt inom träindustrin i Bolivia. Där är de fortfarande kvar och jobbar i år med ett projekt om mikrofinans. Även i Tanzania finns ett projekt, som i år handlar om belysning med solceller. Lokalt i Linköping tillhandahåller INUG läxläsningshjälp på Rydsskolan.
LiTHe Syra År 2007 startades LiTHe Syra av ett gäng studenter vid Linköpings universitet. En av initiativtagarna var Y-aren Johan Hydén. Föreningen riktar sig till löpintresserade studenter som tycker om att träna tillsammans, oavsett ambitionsnivå. Tillsammans anordnar de träningspass flera gånger i veckan året runt både utomhus och på Campushallen.
Johan Hydén En Y-are i farten
Johan är 23 år och läser fjärde året på Y med inriktning mot Finansiell matematik. Johan är en av Sveriges bästa medeloch långdistanslöpare och tog vid årets friidrotts-SM 2 bronsmedaljer, på 1500 respektive 5000 m. Johan lägger ca 20 timmar i veckan på träning. Hur lyckas du kombinera träning och studier? - På universitetet ligger ansvaret på mig. Genom att planera och prioritera lyckas jag med denna kombination. Jag har i perioder valt att skjuta upp kurser för att kunna fokusera mer på
träningen. Y är en tuff utbildning men likaså en mycket bra grund att stå på! Vad är dina framtida mål? - Idrotten kan jag bara hålla på med under en begränsad tid så därför är det viktigt med en plan efter idrottskarriären. När det gäller idrotten så är målet klart, kvala till OS 2016 i Rio De Janeiro. När det gäller det civila så är målet att slutföra mina studier inom några år. Jag vill jobba
inom finanssektorn. Gärna på ett större företag där komplexa problem är en naturlig del i uppgifterna som jag kan vara med och lösa.
Anna Söderroos Aktiv inom INUG
Anna är 22 år och läser andra året på Y. Hon är engagerad i INUG, Ingenjörer och Naturvetare Utan Gränser. Går det bra att engagera sig utanför studierna? - Ja, men det gäller att planera sin tid. Så länge det är kul så finns det ork. Vad var det som lockade med INUG? - Jag ville göra något betydelsefullt och hjälpa andra. Genom att gå med i INUG har jag också lärt känna studenter från hela universitetet.
30
Vad har du fått ut av att vara med i INUG? - Genom att engagera sig utanför studierna kan man få nyttiga erfarenheter som man inte får på utbildningen. Jag har bland annat jobbat i projektform i kontakt med näringslivet. Dessutom kan det vara skönt att bryta av med något annorlunda ibland. Inom INUG finns det stor chans att utveckla projekt åt
det håll man vill. Det är kul att se att det man gör faktiskt hjälper.
INFORMATION Behörighet för Y
Grundläggande behörighet samt Matematik E, Fysik B och Kemi A.
Anmälan
Anmälan görs lättast via internet på www.antagning.se
Behörighet för Yi
Grundläggande behörighet samt Matematik E, Fysik B, Kemi A och språk lägst C-språk/steg 3.
Kontaktuppgifter
Erika Jonsson Studivägledare Y/Yi-programmen 013-28 57 54
[email protected]
Bostad i Linköping Studentbostäder i Linköping 013-20 86 60 www.studentbostader.se
Linköpings universitet 581 83 Linköpings universitet 013-28 10 00 (vx)
Graflunds 013-20 17 00 www.graflunds.se
Ansökan och antagning VHS Antagningsservice 833 82 Strömsund www.antagning.se
ByggVesta www.byggvesta.se 013-25 45 60 Studenternas bostadspool 013-28 28 84 bostad.karservice.se/bostadspoolen
Studiemedel CSN 0771-27 60 00 www.csn.se
Glöm inte!
Högskoleprovet Kom ihåg att anmäla dig i tid om du ska skriva. Webbanmälan Webbanmälan sker på www.antagning.se för höstens kurser och program.
Komplettera anmälan Skicka in komplettering med gymnasiebetyg eller motsvarande i tid. Svara på antagningsbesked För att acceptera ditt erbjudande måste du svara på antagningsbeskedet.
Sista ansökningsdag Kom ihåg att söka i tid.
Grafisk produktion och projektledning: Mikael Rosell, Marcus Eriksson Texter: Mikael Rosell, Svante Gunnarsson Foton: Mikael Rosell, Göran Billeson, Peter Holgersson, LiU Tryckår 2013 Linköping
Tack till: Svante Gunnarsson, Ann-Kristine Järrendahl, Filip Wiltgren, Frida Sundberg, Sören Ljunggren, Victor Bergelin, Evelina Stenvall, Nikolaus West, Emma Ring, Erik Uhrberg, Per Boström, Emma Persson, Tina
Kallio, Karl Granström, Pär Gunnars Risberg, Erika Ödlund, Richard Mannerbro, Torbjörn Kronander, Åsa Wiklund, Olof Norén, Sofia Johnsen, Nora Björklund, Johan Hydén och Anna Söderroos
31
Mer information hittar du här:
www.liu.se/tekniskfysik www.lith.liu.se www.liu.se/tekniskfysiki www.ysektionen.se Vi ses i augusti!
