Teknikcollege Sandviken

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

Till Regional styrgrupp Teknikcollege Gästrikland Uppdaterad ansökan 3 september 2012

Teknikcollege Sandviken Bessemerskolan, Teknikprogrammet och Industritekniska programmet Göranssonska skolan, Industritekniska programmet

1

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

Inledning Övergripande beskrivning av nuläge, inklusive styrkor och förbättringsområden Samverkan kring Teknikcollege finns mellan Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Elevutvecklingen är sjunkande, arbetsmarknaden är traditionell med tämligen traditionella utbildningsval. Ingen gymnasiegemensam samordning av utbudet mellan kommunerna finns. Näringslivsenheten samverkar med Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby. Traditionella samverkansformer finns med utbildningarna såsom bransch- och programråd. Stark samverkan finns mellan Göranssonska skolan och Sandvik genom Sandvik Utbildnings AB. Göranssonska skolan driver ett ettårigt traineeprogram i samarbete med Sandvik, utöver sin industritekniska utbildning. Vuxenutbildningssidan har ett systematiskt samarbete vad gäller yrkesutbildningar. Industritekniska programmet på Bessemerskolan är den enda gymnasieskolan i Gävleborgs län som har en certifierad internationell svetsutbildning och är därmed godkänd av svetskommissionen att utbilda internationella svetsare. Lokala företag har kontakter med högskolan genom programråd, exjobbs-mässor både i närområdet och nationellt. Yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerad verkstadstekniker och kvalificerad automationstekniker, har tagits fram i kommunen i samverkan med företagen. Vidare finns goda exempel vad gäller förmågan att öka andelen tjejer på utbildningarna där maskiningenjörsutbildningen på högskolan har hälften tjejer på utbildningen, liksom att Göranssonska skolan har en förhållandevis hög andel tjejer, 22 %, på sin gymnasieutbildning Vision (framtida läge) Tillsammans lyfter vi teknikintresset i Sandviken. Genom att starta STUC- Sandvikens Tekniska UtbildningsCentrum - samlar vi kompetens för grundskolan, gymnasieutbildningar, vuxenutbildningar och yrkeshögskolan samt fortbildning för kommunens industriföretag under ett paraply. Företagen och utbildningsanordnare i samverkan anordnar arbetsplatsförlagt lärande som svarar upp mot utbildningsplanen och branschens krav. Teknikcollege Sandviken är Sveriges bästa Teknikcollege! Övergripande beskrivning av utvecklingsarbetet (vägen mot framtida läge) • Ständig dialog mellan företagen och skolan har skapat ett ökat teknikintresse lokalt som • stödjer de studerandes utveckling och tillgodoser företagens behov av kompetens • De studerande har en tydlig bild av utbildningarnas möjligheter och förstår att kompetens • ger trygghet • Utbildningarna möter företagens kompetensbehov • Ett brett urval av praktikplatser ger god inblick i teknikområdets olika yrkesroller • Goda möjligheter till sommarjobb finns hos teknikföretagen • Företagen värnar om de studerande och förstår vikten av ständig utveckling av

2

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege • • • • •

yrkespraktiken liksom andra samarbetsformer En gemensam handledarutbildning för regionen finns Företagens rekryteringsbas ökar och möjligheterna till lokal kompetensförsörjning stärks Företagen i Sandviken ser fördelarna med Teknikcollege och engagerar sig i dess utveckling Teknikområdet har goda framtidsutsikter Utbildningarna ger teoretiska praktiker och praktiska

3

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Kontaktperson/er för ansökan (namn, adress, tel, mail) Anette Anderung, ordförande Sandvik Mining Rock Tools 026-260823 [email protected] Christina Flank Elffors Projektledare Teknikcollege Gästrikland 026-240328 070-0899630 [email protected] Christina Käll Göranssonska Skolan 026-265004 [email protected] Eva Aronsson, biträdande rektor Bessemerskolan TE Sandvikens gymnasieskola 026-24 15 69 070-311 89 44 [email protected] Ann-Christine Friberg, biträdande rektor Bessemerskolan IN Sandvikens gymnasieskola Tel: 026- 24 11 88 [email protected]

4

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

I.

Regionalt perspektiv

Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby samverkar idag med övergripande samverkansavtal kring Teknikcollege. Samverkansavtalen omfattar ännu inte utbildningsutbud och elevpeng. För en bild av arbetsmarknaden kan ”Näringsgrensindelning Gävleborgs län” för en översikt över sektorer användas. Man kan konstatera att tillverkningsindustrin har en betydande roll i regionen och i Gästrikland. (Se bilaga 4, regional ansökan). Våren 2011 konstaterade Arbetsförmedlingen att verkstadsindustrin hade en ökande efterfrågan i Gävleborg. I den senaste prognosen för 2011-2012 skriver Af: ”Efterfrågan inom industrin som helhet förväntas fortsätta öka till hösten för att därefter mattas av något. En femtedel av de vidtalade arbetsgivarna kan inte öka sin produktion alls utan att rekrytera mer personal. Det är också en femtedel som upplevt svårigheter vid rekryteringar det senaste halvåret, exempelvis när det gäller maskiningenjörer. Det ser olika ut lokalt men det finns efterfrågan på bland annat CNC-operatörer och svetsare med erfarenhet. Erfarenheten är viktig eftersom det på en del orter med många nyutbildade blir större konkurrens om jobben”. Utanför regionen är gruvbranschen expansiv: gruvorna i Garpenberg och Dannemora (inom dagpendlingsavstånd för regionen) är under stor expansion. Vi har en relativt stor arbets- och studiependling mellan kommunerna, framförallt mellan Sandviken och Gävle. Kommunikationerna i landskapet får betecknas som goda, både avseende biltrafik med riksväg 80 (Hofors – Sandviken – Gävle) och E4 (till Älvkarleby, samt vidare både norr- och söderut). Buss- och tågkommunikationer finns mellan kommunerna. Det är sannolikt enklare för personer att röra sig kollektivt mellan Ockelbo – Gävle, och Ockelbo-Sandviken, än mellan Ockelbo och övriga kommuner. Rapport kring gymnasieungdomars pendling finns från Region Gävleborg. Det finns inom näringslivet en övergripande samverkan mellan kommunerna. Näringslivscheferna möts en gång i månaden. På lägre tjänstemannanivå träffas man också regelbundet ca varannan månad. Länets näringslivschefer möts också varannan månad i Region Gävleborgs regi.

5

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Den enda kommun som har ett organiserat elevboende (d.v.s. där man som elev erbjuds en del i ett boende) är Sandviken, även om det är det kommunala bostadsbolaget som står för boendet. Från hösten 2012 ska Bessemerskolan själv stå för boende. I Gävle utreds frågan. Högskolan har studentboende både i Gävle, Ockelbo och Älvkarleby. Vad gäller gymnasieutbudet finns ingen samordning av utbudet mellan kommunerna. Däremot finns på vuxenutbildningssidan ett systematiskt samarbete mellan de kommunala vuxenutbildningarna vad gäller yrkesutbildningar, vilket bl.a. medfört att vi i landskapet kan erbjuda en mångfald av utbildningar inom yrkesvux. Elevutvecklingen de närmaste åren i gymnasieskolan är sjunkande. Statistik tas fram löpande över gymnasieeleverna i länet och det finns därför mycket underlag kring själva nulägesbilden genom Region Gävleborg. Kommunal vuxenutbildning är en stark regional resurs. Borde dock kunna upparbeta samverkan med näringslivet bättre. Inom Yrkeshögskoleutbildningarna jobbar man ofta lokalt, men är beroende av externa aktörer, samt av samverkan med regionala aktörer. Flera ansökningar kommer in varje år. För närvarande finns YH i Sandviken (två utbildningar) och i Gävle (en utbildning via Folkuniversitetet). En viktig del för att utveckla kontakterna mellan företagen och högskolan är deltagande i de utbildningsråd som finns för programmen på högskolan. Vi ser en traditionell arbetsmarknad, och traditionella utbildningsval generellt. Goda exempel finns inom landskapet med t.ex. förmågan att öka andelen kvinnor på utbildningar, men som helhet är det en traditionell bild. Goda exempel är t.ex. på Högskolan i Gävle där maskiningenjörsutbildningen har hälften kvinnor på utbildningen, och Göranssonska skolan där man har en förhållandevis hög andel kvinnor inom sin gymnasieutbildning. På regional nivå är arbetet med kompetensforum centralt. Ett exempel är Regional Utvecklingsplans (RUP) åtgärdsstrategi med satsningar som Teknikcollege Hälsingland och Teknikcollege Gästrikland. Traditionella satsningar vad gäller marknadsföring inför gymnasievalet till högstadieelever om teknikinriktade utbildningar liksom olika teknikinriktade framtida yrkesroller görs i kommunerna via t.ex. Öppet Hus och studiebesök. Till yngre åldrar finns i kommunerna satsningar såsom NTA-lådor, traditionell prao och särskilda satsningar inom naturvetenskap på t.ex. förskolor. Beskrivning av mål och framtida läge ”Utbilda ungdomarna med kunskap och motivation så de blir anställningsbara, så att vi kan utveckla vår region.” Börje Andersson, VD, Bäckströms mekaniska, Hofors. Ordförande i Hofors lokala styrgrupp för Teknikcollege. ”Vi får ett större urval och högre kompetens på nyanställda. Möjlighet att köpa in uppdragsutbildningar”. Christer Hjertner, Produktionschef, SKF Couplings, Hofors.

6

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege ”Med rätt man på rätt plats kan vi komma hur långt som helst. Med rätt utbildningsbakgrund har man en utmärkt ”ansats” att utvecklas och med de rätta personliga egenskaperna finns stora möjligheter att utvecklas som individ samtidigt som företaget utvecklas genom sina medarbetare”. Maria Knuts, Personalchef, Stora Enso Skutskär ”Vi kan utvecklas i och med att vi har ett bra inflöde av kompetens som vi är i behov av och ett utökat samarbete med skolor, lärare och elever”. Per Andersson, HR Manager, Midroc Electro “Eleverna som kommer från skolan är bättre förberedda inför sitt arbetsliv. Detta leder i sin tur till att det går snabbare att lära sig yrket som är kopplat till utbildningen”. Per Eriksson, HR-avdelningen, Korsnäs AB ”En långsiktig tillförsel av nyutexaminerade tekniker/ingenjörer som förser vårt distrikt med kompetens och en bas för att bygga framtida industrier samt utveckla och förvalta våra befintliga. Våra kunder likväl som vi, måste ha en tillförsel av kompetent personal på det tekniska planet”. Erik Stål, Gruppchef, Mechanical & Plant Design, ÅF. Målet är att i Teknikcollege Gästrikland skapa attraktiva utbildningar för studenter och kunna erbjuda kvalificerad arbetskraft för företagens behov i en nära samverkan mellan näringslivet, gymnasieskolor, vuxenutbildning och högskolan. De kommande pensionsavgångarna, de minskande elevkullarna, det minskande intresset för teknik- och industriutbildningar och industriföretagens behov av arbetskraft har gjort att de fem Gästrikekommunerna tillsammans med näringslivet beslutat sig för att skapa ett Teknikcollege. I Teknikcollege Gästrikland finns en fullständig samverkan. Det ska kunna vara möjligt för medborgare och medarbetare att kombinera sina utbildningar över tid hos olika anordnare, både för utbildningar inom gymnasieskolan och eftergymnasiala utbildningar. Eleverna ska se Teknikcollege Gästrikland som ett utbildningsområde, där man kan välja de utbildningar som passar individen, oavsett var utbildningen ges. Kommungränserna ska inte vara ett hinder för studievalet. Det finns en regional och systematisk dialog med skolledningsansvariga i Gästrikland kring gymnasieutbudet och anpassning av detta till regionala ambitioner vad gäller program och inriktningar, där vi ser dessa som Teknikcollege Gästriklands gemensamma. Vi har kontinuerliga lärargemensamma träffar i Gästrikland liksom att handledargemensamma forum finns. Företag och utbildningsanordnare ska gemensamt inventera kompetensbehoven och utifrån resultatet komma fram till vilka utbildningar som ska erbjudas, utvecklas och startas (och avslutas). Utbildningsutbudet ses systematiskt och regelbundet över av den regionala styrgruppen. Teknikcollege bidrar till att höja intresset för tekniska utbildningar generellt, oavsett om man är kille eller tjej, man eller kvinna. Det bidrar också till att höja elevernas status som arbetskraft för företagen, dels genom den garanti Teknikcollege är, dels genom att företagen vet att garantin har förankring i verkligheten. Näringsliv och utbildning har en tät dialog. Lärare och representanter från näringslivet har goda relationer. Lärare och näringsliv är gemensamt goda ambassadörer för branschen. Näringsliv är aktiva

7

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege i sin profilering till utbildningarna vad gäller teknikyrkets spännvidd och möjligheter. Vi inventerar och lär av varandra vad gäller att aktivt öka kunskapen om branschen. Vi arbetar för näringslivs- och kommungemensamma initiativ som t.ex. KomTek och MaTeNa, liksom fortsatt samverkan inom redan befintliga skolinitiativ mot lägre åldrar, såsom prao, studiebesök, o.s.v. Inom Teknikcollege Gästrikland sker en samordning av arbetsplatsförlagt lärande som APL och LIA för att företagen ska kunna fokusera på elevernas lärande i arbete över tid. Teknikcollege Gästrikland bidrar också till att stödja grundskolan i att öka elevernas kunskaper om framtidens arbetsmarknad, och specifikt deras intresse för teknikutbildningar/utbildningar inom ramen för Teknikcollege Gästrikland genom målgruppsanpassade aktiviteter som utgår från elevernas förutsättningar och var de befinner sig i livet och i skolan. Man möter människor på deras nivå, och ser individen. Teknikcollege stärker statusen för utbildning generellt i regionen, och bilden av utbildning som en väg till framgång för individen, för företag och för vår region. Målsättning är att vi är ett Teknikcollege i Gävleborg, där både Gästrikland och Hälsingland ingår, med syfte att växa och möta branschernas kompetensbehov och stärka regionen. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Styrning och ledning av Teknikcollege Gästrikland: Teknikcollege Gästrikland kommer att kräva stort engagemang från företagen och utbildningsanordnarna och de som ingår i styrgrupperna har mandat att representera sina respektive organisationer och är beslutsföra. Styrgruppens roll är att leda, styra och följa upp regionens Teknikcollege. Den regionala styrgruppen ska tydliggöra uppdrag och ansvarsförhållanden mellan den regionala och de lokala styrgrupperna. Ett viktigt led i detta är att kontinuerligt följa utvecklingsprocessen och dess kvalitet. Teknikcollege Gästriklands regionala styrgrupp består av näringslivsrepresentanter och utbildningsrepresentanter, med företagen i majoritet. Aktiviteter för att öka attraktionskraften för utbildningarna, att visa på och klargöra karriärvägar, arbeta bort myter om utbildningarna och arbetslivet: •En marknadsföringsstrategi skapas, med en kommunikationsplan. Riktade insatser genomförs mot grundskolan (exempelvis studiebesök på gymnasiet, på företag, på högskola, genomföra teknikdagar och temadagar). •Vi genomför Öppet hus i kombination med studiebesök. •Vi använder äldre elever eller just utexaminerade som ambassadörer/delaktiga i marknadsföring. •Vi skapar branschdagar som har skolor/elever/studenter som målgrupp, tillsammans med flera aktörer, t.ex. fonder, organisationer. flera aktörer, t.ex. fonder, organisationer. Kartläggning görs tillsammans med alla utbildningsanordnarna i Sandviken för att kunna ge ett brett utbud.

8

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege •Vi ordnar regional sommarskola/skolor, t.ex. tjejer i teknik i kombination med sommarjobb. ’Vi inventerar och kartlägger möjligheten nationellt för att kunna genomföra sommarskola för tjejer i teknik. •Vi organiserar och genomför samverkansaktiviteter mellan gymnasium/YH/Högskolan i Gävle/företag (t.ex. skapa gemensamma produkter inom ramen för Ung Företagsamhet). Detta sker löpande och läggs in i årsplan för Teknikcollege Sandviken. •Näringslivet anordnar kontinuerligt aktiviteter för att visa på branschens och teknikens möjligheter. Aktiviteter för att höja statusen på de färdigutbildade: •Vi inför diplomering eller motsvarande efter genomgången utbildning. Vi gör en kartläggning och inventering för att se vilka behov och möjligheter som finns till diplomering. T.ex. Fjärde året på teknikprogrammet Vi informerar framtida arbetsgivare om Teknikcollege och utbildningarna. •Vi skapar en marknadsföringsstrategi. •Vi erbjuder licensiering/certifiering. Vi skapar valideringsmöjligheter och valideringssystem tillsammans med företag och bransch. Aktiviteter för att samverka fullständigt om utbildningarna (rätt utbildning på rätt ort): •Skapande av gymnasiegemensamt forum med skolledare. •Återkommande beslutande möten finns kring gymnasieutbildningarna regionalt. •Teknikcollege är en stående punkt på Gästrikegruppens möten. •Vuxenutbildningsutbudet diskuteras och beslutas inom Gästrikevux. •Forum för högskoleutbildningar används av Teknikcollege Gästrikland. •Översyn av befintliga samverkansavtal för gymnasiet görs regelbundet inom ramen för Gästrikegruppen. •Storleken på elevpengen för elever som ingår i området Teknikcollege ses över kontinuerligt och gemensamt för att stärka samverkan inom Teknikcollege. Aktiviteter för att skapa regional samordning av arbetsplatsförlagt lärande såsom APL/LIA, gymnasiearbete, examensarbete och projektarbete samt handledarutbildning:

9

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege •Vi skapar en samordnarfunktion på regional nivå som också stödjer företagen i arbetet med att ta emot studenter och elever. Aktiviteter för att stödja grundskolan i att öka kontaktytorna mellan skolan och arbetslivet: •”Prao” finns i flera olika former. •Företagsbesök erbjuds till grundskolorna. •”Företagsmässor” ordnas för grundskolan. •Teknikcollege Gästrikland deltar i projekt via Region Gävleborg och Högskolan i Gävle avseende longitudinell forskning om gjorda teknikinriktade insatser, vilka tillsammans med näringslivet ger ett ökat teknikintresse (Projekt ”Teknikproffs” – förstudie 2012). •Aktivt arbete för att initiativ som KomTek och MaTeNa tas i bruk i kommunerna, liksom att stöttning sker av andra näringslivsriktade initiativ som Trossen och NTA-lådor. Aktiviteter för att gemensamt inventera kompetensbehov: •Kompetensforum Gävleborg används. •Lokala kompetensinventeringsprojekt synkroniseras med regionala. •Regelbundna kontakter med Af i styrgrupperna (Af har en adjungerad plats). •En regional kompetensgrupp skapas. Aktiviteter för att göra teknikutbildningar attraktiva för båda könen: •Vi tar fram genusstrategi för Teknikcollege Gästrikland. •Vi skapar sommarskolor riktade till tjejer. •Ambassadörer används. •En marknadsföringsstrategi skapas. •Vi håller och genomför genomtänkta studiebesök (möta rätt personer/befattningar). •Vi kan utbilda företag och bransch kring genus (för att medvetandegöra). Regionala styrgrupper i Hälsingland och Gästrikland har samverkansmöten, startar dialog runt samverkansformer och skapar erfarenhetsutbyten, gemensamma temadagar och utbildningsdagar. • Vi startar en dialog med Teknikcollege Hälsinglands styrgrupp.

10

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

II. Infrastruktur Inom Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer samt mellan vuxna och ungdomar. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) BESKRIVNING AV UTBILDNINGAR Bilaga 1. Program/inrikningar, antal studerande Bilaga 2. Examensmål TE Bilaga 3. Examensmål IN Bilaga 4. Poängplan Göranssonska skolan Bilaga 5. Poängplan TE11 Bessemerskolan Bilaga 6. Poängplan IN Bessemerskolan BESSEMERSKOLAN TE Teknikprogrammet erbjuder två inrikningar från åk 2, design- och produktutveckling, informationoch medieteknik.Vidareutbildning efter programmet finns både inom högskola och yrkeshögskola inom regionen. Programmet har också kontakter med tekniska högskolor utanför regionen. Diskussioner pågår om att söka för att starta ett fjärde år med inriktning mot innovation och produktion. IN Vuxna och ungdomar studerar tillsammans i samma lokaler. Samarbete finns med andra program. Kontakt med branschorgan finns i viss mån. Från åk 2 väljer eleverna inriktning produkt och maskinteknik, svetsteknik eller driftsäkerhet och underhållsteknik. Underhållsteknik och skärande bearbetning sker som lärlingsutbildning. GÖRANSSONSKA SKOLAN Eleverna har möjlighet att läsa ett utökat industritekniskt program med inriktning produkt och maskinteknik och går kurser både inom teknikprogrammet och industritekniska programmet. Från åk 2 väljer eleverna inriktning mot produktionstekniker eller mot automationstekniker. Skolan anordnar också uppdragsutbildning för anställda inom teknikföretag, främst Sandvik AB. Efter gymnasieutbildningen finns möjlighet att söka till ett ettårigt traineeprogram, som skolan driver. Programmet omfattar högskolestudier inom teknikområdet samt praktik på Sandvik AB. CENTRUM FÖR VUXNAS LÄRANDE SANDVIKEN Den kommunala vuxenutbildning arbetar med utbildning och kompetenshöjning på olika nivåer. På gymnasial nivå finns En ettårig CNC-utbildning med ca 40 platser drivs inom yrkesvux. På eftergymnasial nivå har vi två yrkeshögskoleutbildningar YH, kvalificerad automationstekniker och kvalificerad verkstadstekniker både är tvååriga. Även uppdragsutbildning, som tas fram i dialog med företagen, ingår i utbudet.

11

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege BESKRIVNING AV SAMVERKAN • Samverkan inom industritekniska programmet på Bessemerskolan finns med vuxenutbildningen. • Kommunen samverkar med övriga gästrikekommuner vad avser utbudet av gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna. • Skolans lärare och handledare lånas i olika omfattning ut för kurser på Högskolan och Yrkeshögskolan. • Teknikprogrammet samverkar med fler högskolor. • Samverkan skola-företag: • Programråd för respektive program finns på Bessemerskolan. Programråden är ett utvecklingsområde vad avser innehåll och deltagande från företag. • Samverkan/möten inom ramen för teknikcollege pågår. • Stark samverkan mellan Göranssonska skolan och Sandvik genom Sandvik utbildnings AB, där kommunen för övrigt äger 9 %. Styrelsen för Sandvik utbildnings AB har representanter för Sandvik, Sandvikens kommun samt flera andra personer med omfattande erfarenhet från branschen. • Insatser görs för att öka teknikintresset inom grundskolan, bl.a. genom utveckling av NTA, ämnesnätverk, scienceprofil, tjejkvällar, fenomenlådor för förskolan. • Centrum för Vuxnas Lärande uppdragsutbildning, erbjuder företag och organisationer i Sandvikens kommun kortare och längre kurser på gymnasial och yrkeshögskolenivå. • Samverkan företag-högskola: • Lokala företag har kontakter med högskolan genom programråd, exjobbs-mässor både i närområdet och nationellt. Programrådet är ett forum där det finns möjlighet att påverka utbildningsutbudet. • Annan samverkan: • Samverkan med Teknikcollege Hälsingland. Studiebesök hos andra Teknikcollege och deltagande i Teknikcollege rikskonferens. Beskrivning av mål och framtida läge Vi har en god samverkan mellan gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning i syfte att visa på karriärvägar/fortsatt utbildning och för att tillvara på resurser.

Gymnasieskolan och eftergymnasiala utbildningar ska resursoptimeras vad gäller lärare, lokaler och utrustning. Vi har ett enat programråd för Teknikcollege Sandviken med representanter från teknik- och industritekniska programmen samt företagen. Företagen representeras av personer ur Teknikcollege styrgrupp. Uppdaterade prognoser finns kontinuerligt tillgängliga från företagen. Prognoserna används för att säkerställa att skolorna och företagen jobbar mot samma mål. Personal i företagen erbjuds kompetensutveckling via Teknikcollege-aktörerna. Vi utvecklar ständigt intresset för teknik hos barn och ungdomar i kommunen. Företagen bidrar med studiebesök, mässbesök och skolbesök. Med skolbesök menas att representanter från företagen besöker skolorna och berättar om sina företag, karriärvägar och teknikutveckling.

12

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Studerande har god kunskap om vilka möjligheter som finns till stimulerande jobb inom tekniksektorn. SYV har mycket god kunskap om teknikutbildningar i allmänhet. SYV ingår i Teknikcollege styrgrupp. En marknadsföringsplan finns som fångar upp dessa typer av aktiviteter. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Vi kartlägger befintliga samverkansformer som finns idag och ser över utvecklingsmöjligheter utifrån behoven. Marknadsföringsaktiviteter vävs in i arbetet. Vi ser över branschråd, programråd och andra samverkansforum för att säkerställa Tc:s delaktighet. Ledningen för de båda gymnasierna och ledning för vuxenutbildning/YH gör behovsanalys och planerar hur och på vilket sätt det ska kunna genomföras. Analys av vad som är möjligt att optimeras göras av utbildningsledare. En plan utarbetas över det som kan optimeras som även inkluderas konsekvensbeskrivning. Tydliggörande av villkor för samarbete som t ex prissättning av tjänster inom uppdragsutbildning behöver struktureras liksom klargöra hur samverkan ska fungera över kommungränser. Arbetsgrupp tillsätts med representanter från utbildningsanordnarna och teknikbranschen för kartläggning, analys och planering för det övergripande programrådets verksamhet. Styrgruppen beslutar utifrån regional rapport om vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska prioriteras och erbjudas personal i företagen under verksamhetsåret. Utbildningsanordnarna tar fram ett utbudspaket till företagen utifrån den behovsanalys som gjorts via uppdragsutbildningen. Uppdragsutbildningen behöver aktivt erbjuda företag utbildningspaket, tydliggöra kontakt, samarbetsformer mellan olika uppdragsutbildning, CVL Uppdrag och SUAB. Kompetensbehovet för gymnasieinriktningar fångas upp via regional kvalitetssäkringsplan. Rektorer för vuxenutbildning och rep från AF träffas regelbundet för att stämma av framtida utbildningar inom vuxenutbildningsområdet. Rapport skrivs och lämnas till regional styrgrupp. Plan upprättas för skol- och mässbesök, mm. Företagen ger förslag på tider när de kan delta. SYV är sammanhållande. Samverkan bör ske med LINS. Planerna innefattar ämnesintegrering, uppdragsutbildning, planerade återkommande praktikperioder. Samverkan sker mellan de olika utbildningsanordnarna och företag. Ett system med APL skapas med praktik på flertal företag som genomföra uppgift inom ramen för eftergymnasial utbildning. Planerna innefattar ämnesintegrering, uppdragsutbildning och planerade återkommande praktikperioder.

13

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Utbildningsanordnarna skapar uppgifter för studerande och elever som ska genomföras i tät samverkan med bransch och företag. Läromedel och motsvarande införskaffas i dialog med företag och bransch. Marknadsföringsplan tas fram för att fånga upp och strukturera marknadsföringsaktiviteterna.

14

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

III. Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens profil. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) BESSEMERSKOLAN TE Teknikprogrammet på Bessemerskolan har två inriktningar, Design och produktutveckling, samt Information och medieteknik, med webbprogrammering. Alla elever får samma grundutbildning årskurs 1 och väljer inriktning till årskurs 2. Utbildningen riktar sig mot ortens näringsliv. Eleverna arbetar ofta i projektform vid teknisk problemlösning och då läggs stor vikt vid samarbete och kommunikation. IN Industritekniska programmet på Bessemerskolan har tre inriktningar, Produkt och maskinteknik, Driftsäkerhet och underhållsteknik och Svetsteknik. Alla elever får samma grundutbildning årskurs 1 som innehåller delar av alla de tre inriktningar som skolan erbjuder. Under vårterminen i årskurs 1 väljer eleverna inriktning för årskurs 2 och 3. De som väljer Produkt och maskinteknik eller Driftsäkerhet och underhållsteknik får sin utbildning som lärling, företagsförlagd. Målet efter utbildningen är att eleverna blir underhållstekniker om de väljer Driftsäkerhet och underhållsteknik och om eleverna väljer Produkt och maskinteknik blir de CNCoperatörer. Svetsutbildningen på Bessemerskolan är den enda gymnasieskolan i Gävleborgs län som har certifierad internationell svetsutbildning. Bessemerskolan är, från oktober 2011, godkänd av svetskommissionen att utbilda internationella svetsare. Detta betyder att skolan använder de internationella kursplanerna till all svetsutbildning. Målet efter utbildningen är att alla eleverna får Internationell svetsarediplomering och EN-287 svetsarprovningsintyg. Preliminärt elevantal läsåret 2012/13 Bessemerskolan Utbildning Teknikprogrammet åk 1 (gemensam) Teknikprogrammet Inriktning Design och produktutveckling Teknikprogrammet Inriktning Informations- och medieteknik Industriprogrammet åk 1 Industriprogrammet Inriktning

Årskurs 1 28

Årskurs 2

Årskurs 3

12

6

16 16 11

9

15

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Svetsteknik Industriprogrammet Inriktning Driftsäkerhet och underhållsteknik Industriprogrammet Inriktning Produkt och maskinteknik

3

3

GÖRANSSONSKA SKOLAN IN Skolan startades 2002 för att öka det tekniska intresset och förbättra utbildningen med teknisk kompetens i regionen. Skolan har därigenom ett tydligt uppdrag, och en klar koppling mot teknikföretag. Inom utbildningen erbjuder skolan inriktningen Produkt och maskinteknik. Det finns två utgångar, Automationstekniker och Produktionstekniker. Alla elever har de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet i sin studieplan. Som ett utökat val kan eleverna dessutom välja kurser som ger särskild högskolebehörighet för högre tekniska utbildningar. Preliminärt elevantal läsåret 2012/13 Göranssonska skolan Utbildning

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

Specialutformat industriprogram Åk 3 Industritekniskt program 63 Inriktning Produkt och maskinteknik

62 64

Beskrivning av mål och framtida läge Målet är Sveriges bästa Teknikcollege - utbildning och företag har en dynamisk samverkan där alla är vinnare. Studerande från Teknikcollege-utbildningarna är företagens naturliga val när de ska rekrytera. På utbildningarna finns: Kontinuerliga kompetensbehovsinventeringar för att säkerställa att utbildningarna följer de lokala företagens behov. Bessemerskolans Industritekniska program har både inriktningen "Driftsäkerhet och Underhåll" samt "Svetsteknik", medan Göranssonska skolan har profil mot "Produkt och Maskinteknik". Bessemerskolans Teknikprogram har ett fjärde år med inriktning "Innovation och Produktion". Vi har ett kommunövergripande centrum för teknikutbildning - t ex "STUC- Sandvikens Tekniska utbildningscentrum". Detta centrum omfattar aktiviteter och utbildning inom grundskolan, gymnasieutbildningar, vuxenutbildningar och yrkeshögskolan samt fortbildning för kommunens industriföretag. Det finns en tydlig röd tråd i utbildningen vad gäller karriär, ut- och fortbildning. Teknikcollege har en tydlig profil som förstärker, utvecklar och erbjuder attraktiva utbildningar

16

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege anpassade till morgondagens behov. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) FRAMTIDSVISION Sveriges bästa Teknikcollege! Lokala styrgruppen jobbar med utvecklingsprocessen utifrån näringslivets behov och skolans möjligheter. Detta sker genom ett strukturerat arbete med kontinuerligt kartläggande och analyserande arbete av det behov som finns. I detta arbete ingår även att fortlöpande knyta till sig fler företagskontakter, vilket kan ske bl.a. genom tät dialog med andra nätverk inom teknikbranschen, t.ex. Triple Steelix och liknande. Marknadsföringsaktiviterna struktureras och utvecklas fortlöpande. Årliga kompetensbehovsinventeringar genomförs som säkerställer att utbildningarna matchar företagens behov inom Teknikcollege. Att forma ett gemensamt teknikcentrum i kommunen ("STUC- Sandvikens Tekniska Utbildnings Centrum - grundskolan, gymnasieutbildningar, vuxenutbildningar och yrkeshögskolan samt fortbildning för kommunens industriföretag") är en långsiktig satsning som innefattar ett långsiktigt arbete inom styrgrupp och programråd. Detta arbete består av t.ex. kartläggning och behovsanalys, lobbyingarbete mot politiker eller andra beslutsfattare, skapande av gemensamma forum för tekniksatsningar för lägre åldrar, d.v.s. flera olika typer av kluster kartläggs och samordnas. Studerande lär mer om olika yrkeskategorier via praktik, studiebesök, gymnasiearbeten, kontakter med Yrkeshögskolan och Högskola/Universitet. I marknadsföringsaktiviteter lyfts särskilt olika karriärvägar och yrkesutgångar och arbetstillfällen. Genom den nära samverkan mellan utbildning och näringsliv som skapas jobbar vi för garanterade sommarjobb för studerande, utlandspraktik samt möjlighet till anställning efter avslutad utbildning. Vi lär av andra college hur en bra och dynamisk samverkan fallit ut och utvecklas. Här kan college i Hälsingland eller andra regioner ha goda exempel att delge. Marknadsföringsaktiviteter struktureras av den kommunikationsgrupp som har bildats under våren 2012. Se Kommunikationsgrupp Bilaga 14.

17

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

IV. Samverkan med arbetslivet Inom Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det finns en regionalstyrgrupp och lokala styrgrupper med företagen i majoritet. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) Kontaktlista Styrgrupp Tc Sandviken Bilaga 7. Tc Sandvikens styrgrupp: möten en gång/månad. Teknikcollege Sandviken kommer att kräva stort engagemang från företagen och utbildningsanordnarna och de som ingår i styrgrupperna har mandat att representera sina respektive organisationer och är beslutsföra. Anette Anderung, ordförande i Sandvikens styrgrupp, Sandvik Mining Rock Tools, Roger Lindholm, Syntronic, Emil Holmström, SITAB, Arne Hellberg, Sandvikens Formmekaniska AB, Eje Lätt, Sandvikens Teknikutbildningar, Gert Eskelund, GLT Laserstans, Ola Modigs Epsilon, Christina Käll, lärare, Göranssonska skolan, Eva Aronsson, biträdande rektor Bessemerskolan, AnnChristine Friberg, biträdande rektor Bessemerskolan Mats Berglund, rektor CVL, Patrik Lundqvist, Kunskapsnämnden, Jimmy Bergsman IF Metall Västra Gästrikland. Adjungerade: Ann-Marie Morell Östlund, Samordnare Skola/Arbetsliv, Maria Ericsson, Skola Yrkesvägledare Hedängskolan, Storvik, Margit Höglund, Skola Yrkesvägledare, Bessemerskolan, Michael Norell, Näringslivschef, Mona Lundgren, Kompetensmäklare Uppdragsutbildningen CVL, Ari Nurmi, Lärare Bessemerskolan industritekniska programmet, Anders Rönn, Lärare Bessemerskolan teknikprogrammet, Josephine Astner, elev Bessemerskolan, Marcus Sjöholm, elev Bessemerskolan, Rozann Mohamed, elev Göranssonska skolan, Emelie Norman, elev Göranssonska skolan, Erik Haraldsson, elev Göranssonska skolan. Inga-Märit Bergek, Processtöd, Kunskapsförvaltningen Sandvikens kommun Rollbeskrivning Tc Sandviken styrgrupp Bil. 8. BESSEMERSKOLAN TE Samverkande företag TE Bilaga 9. Samverkan sker genom programrådet där företag från olika branscher ingår samt genom APL och projektarbeten. IN Samverkande företag IN Bilaga 10. Det finns APL-platser till inriktningen Svetsteknik, tillgången på utbildade handledare är begränsad. GÖRANSSONSKA SKOLAN IN Samvekande företag GS IN Bilaga 11.

18

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Eleverna gör APL på Sandvik AB och skolan har ett nära samarbete på flera nivåer med Sandvik AB, både för elever och personal. Skolan genomför handledarutbildningar för APL-handledare. Skolan har i nuläget en styrelse men inget programråd, så arbetet med att skapa ett sådant pågår. FÖRETAGARE Företagen är välvilligt inställda till att ta emot praktikanter. Beskrivning av mål och framtida läge Samverkan med arbetslivet på utbildningarna inom Teknikcollege är systematiserat. Det är ett långsiktigt arbete som ger en framtida kompetensökning. Antalet samverkande företag ökar kontinuerligt. Utbildningarna har en nära samverkan med näringslivet och anpassas efter utbildningarnas och näringslivets möjligheter. Lärarna har en nära dialog med företagen. Industritekniska programmen och teknikprogrammet har en nära samverkan. Det finns en regional handledarutbildning, handledarträffar och nätverk. Praktikutbyte finns med företag i andra länder. De studerande garanteras sommarjobb hos samarbetsföretagen. Samverkan av hög kvalitet med arbetslivet ger: - tillväxt i kommunen - framtida kompetens - hög anställningsbarhet hos de studerande - goda ambassadörer för teknikbranschen - garanterade sommarjobb Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Teknikcollege Sandviken involverar övriga företag som inte finns representerade i styrgrupp genom att de bjuds in till Teknikcollege-gemensamma forum för diskussioner om utbildningarnas innehåll och mål och vinsterna att samverka, t.ex. via APL, studiebesök och annat. Styrgruppen arbetar aktivt via möten, enskilda besök, uppföljning av befintliga samverkansformer eller andra former för att kontinuerligt säkerställa engagemanget i samarbetet med utbildningarna. Vi har en återkommande, systematisk lärarpraktik på företag. Målsättning är att lärarna är ute hos företagen minst en gång per år. Detta sker genom planering mellan skola och medverkande företag, utifrån kompetensbehov och ny aktuell teknik.

19

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Praktik och andra samverkansformer med företagen utvecklas genom trepartsdialog (elev, lärare och handledare) under utbildningen. Industritekniska programmen och teknikprogrammet utvecklar sina samverkansformer. Detta kan nås genom gemensamt programråd, programgemensamma lärarlagsträffar, gemensamma projekt för de studerande, temadagar, gemensamma UF-företag, studiebesök o.s.v. Inventering och kartläggning av medverkande företag inom Teknikcollege vad gäller praktikplatser internationellt görs. En struktur för detta skapas. Vi lär av andra college som har praktikplatser utomlands. En regional handledarutbildning tas fram och arrangeras årligen. Regionala handledarträffar arrangeras liksom att ett handledarnätverk skapas. Handledarens roll behöver tydliggöras i hela organisationen. Det är viktigt att i utbildningen skapa förståelse för dess betydande funktion i utbildningarna - en funktion som både individ, utbildning och näringsliv vinner på. Samverkan med arbetslivet inför gymnasievalet sker genom att elever på utbildningar inom Teknikcollege och företagsrepresentanter besöker grundskolorna och berättar om verksamheten, karriärvägar, yrkesroller, teknikutveckling och annat. Företagsrepresentanten får gärna ha gått aktuell utbildning. Företagen samordnar sig i nätverksträffar och en uppgift blir att aktivt jobba för fler företag inom Teknikcollege, vilket kan ske t.ex. via Triple Steelix, FindIT och andra nätverk. Studerande möter näringslivet i utbildningarna genom gymnasiearbeten, examensarbeten, praktik och andra samverkansformer med Teknikcollegeföretag. Det ger möjlighet att under studietid träffa framtida arbetskraft under längre tid, vilket ökar anställningsbarheten hos de studerande och skapar goda ambassadörer inom näringslivet för Teknikcollege. Sommararbeten skapar vi genom lokala styrgruppens försorg. Detta kan ske genom förankring, konkretisering och utformning av avtal med företagen. Vi skapar tydlig struktur i styrgruppen där även andra företag och utbildningsanordnare kan medverka i arbetet med Teknikcolleges utvecklingsprocess. Se bilaga 15.

20

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

V. Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utveckling vid Teknikcollege. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) BESSEMERSKOLAN TE Programmålen styr. Det finns redan enkäter med frågor som utgår från skolans mål. Eleverna svarar på dessa och arbetslaget analyserar resultat och gör handlingsplan. Betygsresultaten granskas och analyseras. Det genomförs kursutvärderingar i varje kurs, eleverna besvarar enkätfrågor om kursen, dessa tas upp i klassråd tillsammans med läraren. Man kommer överens om vad som behöver åtgärdas och det följs sedan upp och om målet är uppnått så tittar vi på nya utvecklingsområden. Lärare besöker eleverna när de är ute på APL och går igenom ett antal frågor med elev och handledare. Arbetslaget på TE utvecklar ständigt kvalitetssäkringar genom att planera, utföra, utvärdera och korrigera de kurser som ingår i programmet. Detta ingår i det systematiska kvalitetsarbetet som mynnar ut i en kvalitetsredovisning där årets resultat analyseras. Därefter upprättas en arbetsplan utifrån de behov som finns. IN Programmålen styr. Det finns redan enkäter med frågor som utgår från skolans mål. Eleverna svarar på dessa och arbetslaget analyserar resultat och gör handlingsplan. Betygsresultaten granskas och analyseras. Det genomförs kursutvärderingar i varje kurs, eleverna besvarar enkätfrågor om kursen, dessa tas upp i klassråd tillsammans med läraren. Man kommer överens om vad som behöver åtgärdas. Det är viktigt att programmet arbetar med arbetsplanen som ett levande verktyg under hela läsåret, och att återkoppla detta till kvalitetsredovisningen. Lärare besöker eleverna när de är ute på APL och går igenom ett antal frågor med elev och handledare. GÖRANSSONSKA SKOLAN I slutet av läsåret besvarar elever, personal och vårdnadshavare enkäter om utbildningen, arbetsmiljön, ledarskapet m.m. Kursutvärdering genomförs av alla kurser, både på gymnasiet och på uppdragsutbildningen. Styrelsen utvärderar någon del av verksamheten i samband med varje styrelsemöte. Gymnasieskolans mål utvärderas med olika verktyg flera gånger om året. En gång per termin genomförs en trygghetsenkät bland skolans elever. I samband med lärarnas besök på APL-platserna och APL-handledarutbildningarna följs kvaliteten på APL upp. Beskrivning av mål och framtida läge För att kvalitetssäkra våra ingående utbildningar så utvärderar Teknikcollege Gästrikland kontinuerligt verksamheten, mot Teknikcollegekriterierna, mot skolans uppdrag och mot vår verksamhetsplan. Styrgruppen har en naturlig och viktig del i utvärderingsförfarandet.

21

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Teknikcollege Gästrikland har en gemensam och övergripande vision. Regionala styrgruppen har ett samordnat kvalitetssäkringsarbete – regionalt och lokalt – som säkerställer utvecklingsprocesserna. En plan för uppföljning och arbete med framtagna kvalitetsmål samt verktyg och processer för detta finns. Kvalitetsarbetet säkerställer Teknikcollege Gästriklands utvecklingsprocess. Med kvalitetssäkring menar vi en organisation som har en genomtänkt struktur med rutiner för uppföljning och mätning av kvalitetsmål, som är kommunicerad, accepterad och följs. Vi har en bra bild över utbildningarna och att de möter näringslivets behov. Målsättning är att samtliga gymnasiestuderande har yrkes- eller högskoleförberedande examen efter avslutad utbildning. Vidare är målsättning att studerande på yrkesprogram har högskolebehörighet. Målsättning är att samtliga studerande är antagningsbara och anställningsbara. Vi ”sätter kunden i fokus” d.v.s. våra elever och företagen de skall jobba i. Vi förutser kundernas behov och uppfylla deras uttalade och outtalade önskemål. Näringslivet har en god insikt i och förståelse för utbildningarnas regelverk och styrdokument. Genom ständiga förbättringar och ett samordnat kvalitetsarbete utvecklar vi utbildningarna och säkerställer kvalitetsnivån med en planerad, systematisk återkoppling mellan personal, elever och företag, där den regionala styrgruppen har en central roll. Regionens övergripande kvalitetsmål är: •Studerande är antagningsbara och anställningsbara •Utbildningar sker i rätt riktning och med rätt aktörer, d.v.s. näringslivets kompetensbehov möts Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) (dessa aktiviteter skall även föras in i den samlade handlingsplanen för återcertifiering) Regionala styrgruppen tar fram en gemensam övergripande vision för Teknikcollege Gästrikland. En kvalitetssäkringsprocess implementeras regionalt och lokalt. Kvalitetssäkringen inom Teknikcollege Gästrikland utgår från: • Struktur • Metod • Verktyg Med struktur avser en tydlig organisation, med beskrivning av respektive roll (se kriterium 4) och dess ansvarsområden, se bilaga 12 i regional ansökan. Med metod avses process för säkerställande av regionens utveckling, se bilaga 13 i regional ansökan och plan för uppföljning av regionens övergripande kvalitetsmål, bilaga 14 i regional ansökan.

22

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Med verktyg avses de olika transformations-, progress- och årsplaner som arbetas fram, se bilaga 1517 i regional ansökan, för att visualisera progressen mot Teknikcollege Gästriklands övergripande mål, uppföljning av regionala och lokala progresser liksom överblick över Teknikcolleges Gästriklands aktiviteter, lokalt och regionalt. Det av Teknikcollege Sydosts framtagna självutvärderingsverktyg (bilaga 18 i regional ansökan) används fortlöpande under certifieringsperioden för att säkerställa regionens utvecklingsprocess och identifiera brister och därmed regionens och de lokala styrgruppernas fokusområden för nästkommande period. Målsättning är att samtliga gymnasiestuderande har yrkes- eller högskoleförberedande examen efter avslutad utbildning. Vidare är målsättning att studerande på yrkesprogram har högskolebehörighet. Detta sker genom att: Vi utvecklar kontinuerligt praktik (eller andra yrkesnära samverkansformer) med näringslivet där motivation och engagemang skapas för de studerande. Handledarna inspirerar, motiverar och engagerar. Handledarutbildningen ses därför kontinuerligt över för att uppnå detta. Utbildningsanordnarna skapar bra struktur och planering för att studerande ska kunna erhålla högskolebehörighet, t.ex. genom möjlighet att läsa inom det individuella valet. För elever med behov av stöd utarbetas åtgärdsprogram som kontinuerligt följs upp. Via APL eller andra samverkansformer med näringslivet är företagen och handledarna goda ambassadörer och belyser vikten av väl genomförda studier och genomförd praktik, gymnasiearbeten, o.s.v. Vikten av detta område belyses i handledarutbildningen. Uppföljning av regionens kvalitetsmål: Uppföljning av kompetensbehovet, d.v.s. utgår utbildningarna från dagens och framtida behov hos teknikföretagen lokalt och regionalt och utbildar vi i rätt riktning, görs årligen via lokala styrgrupper, för rapportering till regional styrgrupp. Regionala styrgruppen får därmed ett regionalt underlag att ta ställning till vad gäller utbildningarnas inriktning. Underlaget presenteras för det gymnasiegemensamma forumet som inrättas liksom för beslutsfattare (politisk nämnd). För att säkerställa antagningsbarhet och anställningsbarhet följer regionen kontinuerligt upp: •Studerandes antagningspoäng till gymnasieutbildningarna (ökad attraktionskraft på tekniskt och industriellt inriktade utbildningar) •Studerandes antagningsbarhet till högskolorna (genomförda studier och samtliga har högskolebehörighet) •Studerandes anställningsbarhet sex månader efter avslutad yrkesutbildning (yrkesexamen leder till arbete) Uppföljning och säkerställande av regionens utvecklingsprocess Detta sker genom det självutvärderingsverktyg som är framtaget. Under perioden april/maj gör regionala och lokala styrgrupper sina självutvärderingar. I regionalt styrgruppsmöte i juni utvärderas resultatet och man tar tillsammans med lokala styrgrupper fram nya regionala och lokala mål, utifrån utfallet.

23

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Vi tydliggör rollfördelningen inom styrgruppen och tillsätter ansvarsområden, se bilaga 15. Vi gör en självskattning av verksamheterna för att prioritera våra mål och därmed kunna sätta aktiviteter (utöver redan identifierade) utifrån vår ansökan, som överförs i progressplan. Uppföljning av identifierade aktiviteter görs kontinuerligt i styrgrupp via progressplan.

24

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

VI.

Kreativ och stimulerande lärmiljö.

Inom Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) BESSEMERSKOLAN TE TE har två inriktningar, Design och Produktutveckling (DP)samt Information och Mediateknik (IM). Förutom de ordinarie gymnasiegemensamma kurserna som gäller för teknikprogrammet enligt Skolverket läser eleverna inriktningsämnen och fördjupningar. Programmet har väl fungerande lokaler, uppdaterade programvaror och är uppdaterade i ny relevant utrustning. På programmet finns kompetenta lärare som arbetar i bra arbetsmiljö i omedelbar närhet till undervisningslokalerna. Elever och lärare trivs på programmet. Det är för tillfället rätt ojämn könsfördelningen vad gäller elever, det är övervikt av pojkar t.ex. 5 tjejer av 31 elever årskurs 1. En tekniklokal/designlokal finns för enklare arbeten med produktidéer och utveckling av prototyper. TE arbetar efter den ordinarie schemaläggningen som finns på skolan. Viss ämnesintegrering och kortare projektarbeten görs förutom det ordinarie projektarbetet/gymnasiearbetet på 100 p. Praktik, APL i 4 veckor, är förlagd till vårterminen i årskurs 2. APL integreras i ämnet Teknikutveckling och företagande. IN Lärare och elever trivs på programmet. Lokalerna består av både praktiska och teoretiska salar men alla lektioner finns det tyvärr inte möjligheter att ha i lokalerna, eftersom det är lite väl trångt. Vil- och uppehållsrum finns, köksdel i form av pentry möjliggör viss matlagning och uppvärmning. Skolan har bra utrustning, som är modern och rätt bra branschanpassad. IN är först i Gästrikland med att erbjuda den internationella svetsutbildningen. Det är ojämn könsfördelningen, med övervikt av pojkar.

25

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Sammanhållen skoldag måste till för att skapa en kreativ yrkes- och arbetsplatsanpassad lärmiljö där eleverna har studieplatser/arbetsplatser. Skolan skall vara som en arbetsplats och eleverna se dagen som en helhet där de styr delar av dagen själva. Göranssonska skolan Skolan har fräscha, välutrustade lokaler, belägna i ett plan. Eleverna har egna arbetsplatser med datorer. I anslutning till arbetsrummen finns uppehållsrum och kaffemaskin. Tillgången på grupprum är god. En verkstad och en styr- och robottekniksal finns i skolans byggnad. I direkt anslutning till verkstaden finns en teorisal. Omklädningsrum med låsbara elevskåp finns i nära anslutning till både verkstad och arbetsrum. Matsal/Restaurang, som även används av övriga Sandvik-anställda, ligger i direkt anslutning till skolan. Beskrivning av mål och framtida läge Ämnesintegration bidrar till skapar en kreativ och stimulerande lärmiljö. Den fysiska lärmiljön är modern och anpassad efter yrkesmiljön. Ämnesområdena (gymnasiegemensamma och yrkesämnen) är tydligt kopplade till varandra. Studerande arbetar i basgrupper/produktionsgrupper och projekt och uppnår därmed en mycket bra insikt/kompetens om företagens villkor. Vi arbetar nära företagen och studerande har yrkes- och arbetsplatsanknutna uppgifter. Minst hälften av de studerande är tjejer. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Att samordna teoretiska och praktiska kurser samt APL eller andra praktikformer är viktigt för lärandet och att eleven upplever utbildningen som en helhet. För att uppnå detta införs bl. a: Ung Företagsamhet, UF som en integrerad del av utbildningen. Att införa t ex blockläsning och arbete i basgrupper samt att ha en sammanhållen arbetsdag ökar motivationen och är meningsskapande för de studerande. Ledningsforum inom utbildningarna kartlägger och arbetar fram nya rutiner för tjänstefördelning och schemaläggning för att säkerställa att man kan upprätthålla arbetsformerna inom Teknikcollege. Vi arbetar t.ex. med att införa kurserna Människan i industrin, Produktutveckling, Matematik 4 och Fysik 2 på TE. Eleven ges möjlighet till egna grupprum eller egen arbetsplats för att kunna jobba ostört mellan lektionspass. För att säkerställa detta planerar vi för att det inom tre år ska finnas studieplatser för de studerande inom teknikcollege. Detta sker genom att vi gör en lokalanvändningsanalys som resulterar i investeringsplan.

26

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege För att utöka det kvinnliga antalet sökande till tekniska utbildningar utses både kvinnliga och manliga lämpliga ambassadörer från programmen men även tidigare studenter från programmen som idag arbetar/studerar på företag/Högskola att informera om utbildningen och industrins möjligheter till jobb, inkomst och intressanta arbetsuppgifter. Målet är att uppnå en situation där ett 50/50- förhållande råder. Grundskoleelever bjuds in till särskilda tjej-kvällar, där kvinnliga elever på skolan visar utbildningen både teoretiskt och praktiskt samt visar runt på skolan. Detta görs redan på Göranssonska skolan. Ambassadörer utses i samband med aktivitet som planläggs utifrån markandsföringsplanen för TC.

27

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

VII. Maskiner och utrustning Maskiner och utrustning har hög kvalitet och ger de studerande möjligheter till lärande i ny teknik. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) Maskiner och utrustning Bil. 12. BESSEMERSKOLAN TE Teknikprogrammet har sin huvudsakliga undervisning i välutrustade och förhållandevis nyrustade lokaler med en god arbetsmiljö. Teknikprogrammet har två inriktningar: Design och produktutveckling samt Informations- och medieteknik, där skolan nyligen investerat i utrustning till båda inriktningarna för att kunna svara upp mot de examensmål som finns i GY11. Skolan försöker också se till att den programvara som finns uppdateras kontinuerligt. Säkerhetsrutiner för de maskiner som används finns. IN Industritekniska programmet har rätt utrustning, skall byta ett styrsystem på en kantpress, kommer att söka investeringsbidrag under 2012. Lokalen är anpassad och i mycket bra skick som ger en god trivsel hos eleverna. Alla rutiner och säkerhet kring all utrustning är bra. Svetsutbildningen är internationell (en av få ) och ger eleverna svetsarprövning, licens. Det finns rutiner och säkerhet kring handhavande av maskiner och annan utrustning. Omfattande rutiner vid genomgångar. Säkerheten kommer först. Inom skärande utbildningen bedrivs den praktiska delen som lärlingsutbildning, d.v.s. lärande i arbete på företagen. Huvuddelen av den teoretiska utbildningen ges på skolan. GÖRANSSONSKA SKOLAN Göranssonska skolan är välutrustad med modern utrustning och maskiner. Lokalerna är nybyggda och i toppskick. Rutiner för arbetsmiljö och säkerhet finns vid allt handhavande av utrustning. Inriktad mot skärande bearbetning (utgång produktionstekniker) och automation (utgång automationstekniker). Eleverna går första året tillsammans innan inriktning sker. Alla elever har mentorer vid skolan. Förstaårselever har 3:or som mentorer och som tar hand om 1:orna de första veckorna. Sandvik internutbildar vid skolan många av sina anställda. Beskrivning av mål och framtida läge Lärarna har god kännedom om vilken utrustning som finns inom aktuella företag i Sandvikens kommun och vad som krävs för att arbeta där.

28

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Vi har ett gott samarbete mellan utbildningsanordnarna beträffande nyttjande av maskiner och utrustning genom att låta elever och lärare tillfälligt flytta till den plats där lämplig utrustning finns när egen utrustning saknas. Studerande inom Tc Sandviken har hög anställningsbarhet genom att vara utbildade på maskiner som motsvarar dem som finns inom företagen i Sandvikens kommun. Maskininköp sker i samråd med lämpliga företag för att få en utrustning som motsvarar den ute på respektive företag. Styrsystemen som finns inom utbildningen är moderna. Vi samverkar och utnyttjar befintlig utrustning på bästa sätt med näringslivet där spetsutbildning sker på maskinutrustning hos samverkande företag. Ändamålsenlig utrustning som kräver stora investeringar för skolorna men finns på företagen används direkt ute på företagen i vissa delar av utbildningen. Utrustning och lokaler är väl omskötta och fungerar motivationshöjande för eleverna. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Vi sätter upp krav på hur utrustning och lokaler ska skötas och inför ett system för ordning och reda, t.ex. 5S eller liknande. Näringsliv och utbildningsanordnare kartlägger tillsammans vilka maskiner och vilken utrustning som finns på utbildningarna i syfte att skapa en bild av utbildningarnas möjligheter vad gäller utrustning. Eventuella behövliga kompletteringar eller nödvändiga ersättningar görs via uppdaterade investeringsplaner och investeringar och/eller skapande av samverkansformer med näringslivet, där t.ex. viss utbildning sker hos företagen, men också via kompetenshöjande åtgärder hos utbildningsanordnaren. Samverkan kan också ske vid aktuella maskininköp hos företagen där lärarna deltar i aktuell utbildning, men också via fortbildning av företagens medarbetare genom uppdragsutbildning hos utbildaren. Lärarna inom Teknikcollege genomför studiebesök på företagen kontinuerligt för att uppdatera sig om nya maskiner och teknik. Detta kan också innefatta en praktikvecka för lärare på viss utrustning. En investeringsplan upprättas för varje program där nödvändig uppgradering skall finnas med för att kunna upprätthålla standarden på utrustningen. Lokala styrgruppen går kontinuerligt igenom investeringsplanerna. Inför varje läsår görs en överenskommelse om hur maskiner och lokaler ska utnyttjas samt i vilken omfattning och vad som kan förläggas ute på företagen.

29

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

VIII. Sammanhållna arbetsdagar Teknikcollegecertifierade utbildningar kännetecknas av sammanhållna arbetsdagar och en verksamhetsanpassad bemanning. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) BESSEMERSKOLAN TE och IN har idag inte sammanhållna arbetsdagar i den utsträckning som de önskar men arbetar med att utveckla arbetsmetoder och schema för att skapa en mer flexibel arbetsdag för eleven. GÖRANSSONSKA SKOLAN Eleverna har skoldag 08:00-16:40 alla skoldagar i veckan. Här har man längre arbetspass och inga håltimmar. Lärarna arbetar 40-timmarsvecka och har semestertjänst. Beskrivning av mål och framtida läge Verksamheten är under elevernas arbetsdag organiserad så likt det yrke den ska förbereda för som möjligt eller den bransch man kommer i kontakt med. Utbildningstiden fungerar som en direkt inskolning mot arbetslivets olika förutsättningar och villkor. Med sammanhållna arbetsdagar som till 100 % används för lärarledd utbildning, eget arbete och arbetsplatsförlagd praktik lär sig eleverna hur det fungerar i arbetslivet. Eleverna har möjlighet att läsa mer än 2500 p i syfte att skaffa sig grundläggande högskolebehörighet och fördjupa sig i yrkeskurser eller andra relevanta kurser. Inom ramen för dessa poäng kan kursutbudet för IN och TE samplaneras. Lämpliga pedagogiska metoder används i syfte att knyta ihop teori och praktik. Det arbetsplatsförlagda lärandet är arrangerat som sammanhållna arbetsdagar. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Ledningsforum inom utbildningarna kartlägger och arbetar fram nya rutiner för tjänstefördelning och schemaläggning för att säkerställa sammanhållna arbetsdagar. Innehållet i undervisningen organiseras så att eleverna även får utmaningen att arbeta på egen hand under handledning. Detta kan ske genom exempelvis skarpa eller fiktiva projektarbeten. Beräknad plan för Bessemerskolan för att införa sammanhållen skoldag: För att möjliggöra att skoldagen är så likt en arbetsplats som möjligt har arbete påbörjats under 2012 som innefattar bl a kartläggning.

30

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Därefter följer: Praktiska och teoretiska ämneslärare samverkar för att få ett helhetsperspektiv på utbildningen. Detta innefattar att skapa mötesplattformar inom den samlade skoldagen för lärare inom karaktärs- och gymnasiegemensamma ämnen. Utveckling av samarbete mellan IN och TE där samläsning och samprojekt är en del av elevernas utbildning. Innefattar kartläggning av kurser och planering för samläsning och samverkan. Kartläggning av kurser som kan vara lämpliga att samverka kring och planera för hur samläsning och samverka ska ske. Utveckling av samarbetet med Göranssonska skolans program och Bessemerskolans IN- och TEprogram där vi på sikt kan samverka vad gäller lokaler och kurser. Detta sker genom överläggning mellan ledningsfunktioner mellan utbildningsanordnarna. Resultatet av överläggningarna kan leda till att studerande har undervisning på olika utbildningsplatser, liksom resursanvändning av lärare. Även gästlärare från skolorna kan besöka varandra och ansvara för olika kursmoment. En direkt inskolning mot arbetslivets olika förutsättningar och villkor sker genom att de studerande förvärvar kunskap om fysisk och psykosocial arbetsmiljö, som till exempel arbetsmiljölag, sociala spelregler och företagspolicies. Detta kan ske genom arbetsuppgifter kopplade till praktikperioder. Att läsa mer än 2500 p möjliggörs genom att planering av kursutbudet ses över, så att utbildningen möjliggör högre studier. Inom ramen för dessa poäng kan kursutbudet för IN och TE samplaneras. Här kan till exempel en lösning vara att IN:s studerande läser vissa kurser tillsammans med TE eller tvärtom. Teoretiska genomgångar och praktiska övningar samplaneras i arbetslagen för IN och TE. För att minimera tidskrävande förflyttningar ses undervisningslokalernas placering i förhållande till varandra över. Det arbetsplatsförlagda lärandet är arrangerat som sammanhållna arbetsdagar. Detta sker genom att: utbildningsanordnarna bjuder in företagarna minst en gång om året till en information och genomgång av utbildningens kurser.

31

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

IX. Lagarbete och ämnesintegration Inom Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för de studerandes lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid de studerandes personliga utveckling och förmåga att fungera i grupp. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik som grundar sig på ett elevaktivt arbetssätt skall finnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) På Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för de studerandes lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid den studerandes personliga utveckling och förmåga att fungera i team. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik, som grundar sig på ett elevaktivt arbetssätt, skall finnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen. Målsättningen är att lärarna arbetar i team med gemensamt ansvar för de studerandes kompetensutveckling. För att nå anställningsbarhet läggs stor vikt vid att eleverna kan fungera i team och projekt, och detta arbetssätt finns med i utbildningarna. Målet är att utbilda teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. Därför integreras praktiska och teoretiska ämnen i utbildningen så ofta som möjligt. BESSEMERSKOLAN TE Lagarbete och ämnesintegration fungerar och finns i viss utsträckning. Arbetslaget på teknikprogrammet består av tre karaktärsämneslärare samt tre lärare inom de gymnasiegemensamma ämnena. Arbetslaget har egna arbetsplatser/kontor i anslutning till ett gemensamt konferensrum. Lärarna samverkar kring eleven vad gäller ansvaret för den enskilde elevens hela studiesituation. I viss utsträckning samverkar karaktärslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen i t.ex. rapportskrivning, olika projekt inom karaktären. Moment i olika kurser samläses i viss utsträckning; fr.o.m. GY2011 dock mer planerat. Projektarbete förekommer som en naturlig del i vissa kurser samt under två programveckor då ordinarie schema bryts. Två kurser är uppbyggda i projektform, Konstruktion och Cad. Inom vissa karaktärskurser kombineras teori och praktik, t.ex. konstruktion, design, idrott och hälsa. Dessutom försöker programmet delta i b.la. Design open och Blixtlåset så att eleverna får använda sina teoretiska kunskaper i praktiken. IN I arbetslaget ingår fem yrkeslärare. Lokalernas belägenhet gör att lärarna träffas varje dag. I nuläget sker ingen samverkan mellan yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. I vissa projekt ingår delar av svenskan. Eleverna har karaktärsdagar och har även läxtid i schemat. I karaktärsämnena arbetar man parallellt med teori och praktik.

32

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege GÖRANSSONSKA SKOLAN Lärarna är indelade i tre arbetslag, ett i vardera årskursen. I varje arbetslag blandas verkstadslärare, tekniklärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Lärarna har sina arbetsplatser fördelade i fyra olika rum och är också i dessa blandade mellan arbetslagen och mellan olika ämnen. Detta skapar naturlig kontaktyta mellan de olika arbetslagen och de olika ämnesgrupperna. Varje arbetslag har mötestid en timme per vecka. Eleverna jobbar i basgrupper om 8 elever i varje. Dessa basgrupper jobbar ofta ihop i olika projekt och grupparbeten där många kurser är integrerade. Arbetssättet på skolan innebär att elevernas alster bedöms i flera kurser och av flera lärare. I årskurs ett genomförs två större projekt där både teoretiska och praktiska kurser samarbetar med målet att skapa verkstadsvana, vana vid ritningsläsning och vid datorstyrd produktion. I årskurs två driver alla elever gruppvis företag inom Ung Företagsamhet, och här ingår flera kurser. I årskurs tre genomförs det obligatoriska projektarbetet PA1201 gruppvis. Även i GY2011 kommer gymnasiearbetet att organiseras så att många ämnen ingår. Tack vare att eleverna har bärbara datorer kan de smidigt röra sig mellan teori- och praktiksalar. I direkt anslutning till verkstaden finns en teorisal, för att enkelt möjliggöra teoripass i anslutning till det eleverna arbetar med praktiskt. Beskrivning av mål och framtida läge Inom Teknikcollege Sandviken arbetar lärarna i team med gemensamt ansvar för de studerandes kompetensutveckling. För att nå anställningsbarhet lägger vi stor vikt vid att de studerande ska fungera i team och projekt. Vi utbildar teoretiska praktiker och praktiska teoretiker. Lokaler, maskinpark och lärarkompetens ses som en gemensam resurs för alla utbildningar inom Teknikcollege. Lärarna jobbar i team med handledarna ute på arbetsplatserna där eleverna gör APL. Det är lika naturligt för läraren att besöka APL-platsen som för handledaren att komma till skolan. Eleverna upplever utbildningen som en helhet genom att många ämnen integreras med varandra. Studerande ges uppgifter som förutsätter teamarbete att lösa uppgifterna. Lärarna utvecklas med detta arbetssätt och har stöd i att samarbeta med varandra. Alla elever har en individuell studieplan, som innehåller både de kurser som måste ges på programmet och de kurser eleven valt. Speciellt inom ramen för de utökade poängen utöver 2 500 p har eleven möjligheter att välja både yrkesutgång och behörighetspaket, som ger grundläggande högskolebehörighet. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) Undervisningen planeras så att flera ämnen kan samverka. De uppgifter och projekt, som eleverna redovisar, ingår, tillgodoräknas och bedöms i flera kurser.

33

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Flera ämnen kopplas tydligare till sina användningsområden på t.ex. arbetsplatsen och i skolans praktiska/tekniska ämnen. Lärarna deltar i varandras lektioner för att få idéer och uppslag till samarbete och samläsning mellan olika ämnen. Projektarbeten drivs, som sträcker sig över flera ämnen och som genomförs i samarbete med företagen. Samverkan och helhetssyn på utbildningen nås genom att praktiska och teoretiska ämnen integreras i utbildningen. Organisationsöversyn påbörjad på Bessemerskolan hösten 2012 för att samma lärare ska undervisa i gymnasiegemensamma ämnen på TE och IN samt EE, vilket kommer medföra att samverkan inom och mellan programmen på sikt underlättas. Detta ger att det blir betydligt färre antal teoretiska ämneslärare som kan sätta sig in i dels Teknikcollegefrågorna och dels specifika karaktärer. Detta medför att ett fånget antal lärare ska samverka vilket gör att det rent praktiskt underlättar samverkan samt att de blir tillsammans med programmens karaktärslärare specialister på IN- och TEutbildningarna. Då vi får en kontinuitet i arbetslagens sammansättning främjar det utvecklingsarbetet inom Teknikcollege. Denna organisationsförändring beräknas vara fullt utbyggd 2014. Eleverna arbetar med exempel och uppgifter hämtade från företagen. Vi skapar mötesforum för lärare från de olika utbildningsanordnarna för till exempel studiebesök, studiedagar och gemensam fortbildning. Genom nätverk och råd som Teknikcollege skapar möjliggörs ett resurseffektivt arbetssätt som till exempel utbyte av lärarresurser, samplanering av lokaler och maskiner mellan utbildningsanordnarna. Lärarnas spetskompetens är en gemensam resurs inom Sandviken som inventeras och samplaneras årligen mellan Teknikcollege-utbildningarna. Elevernas erfarenheter och kunskaper från APL utvärderas periodvis av lärargruppen tillsammans med handledarna, t.ex. med prov, rapport eller muntlig redovisning.

34

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege

X. Lärande i arbete Företagen erbjuder eleven ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. studerande har dessutom möjlighet att få projektarbeten, gymnasiearbeten, praktik och sommarjobb. Beskrivning av nuläge (”var är vi idag?”) Företagen erbjuder eleven ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Eleven kan dessutom få projektarbeten, praktik och sommarjobb. Företagen och utbildningsanordnare i samverkan anordnar arbetsplatsförlagt lärande som svarar upp mot utbildningsplanen och branschernas krav. BESSEMERSKOLAN TE Inom teknikprogrammet har eleverna fyra veckors arbetsplatsförlagt lärande i årskurs 2 på våren där eleverna får möjlighet att komma ut på arbetsplatser med anknytning till sin utbildning. Syftet är att de ska få en bild av hur en arbetsplats fungerar i frågor avseende kundpolicy, kvalitetspolicy, arbetsmiljö och förhoppningsvis också insyn i yrken inom teknik och IT-branschen. I vissa fall kan APL-perioden leda till sommarjobb. De uppgifter eleven genomför under APL-perioden knyts till i första hand kurserna Teknikutveckling och företagande samt Idrott och hälsa. IN Eleverna är hela veckor på APL, 2 veckor årskurs 1, 6 veckor årskurs 2 och 7 veckor årskurs 3. Eleverna skriver i en dagbok som de redovisar efter APL. De elever som är lärlingar gör projektarbete tillsammans med företag. GÖRANSSONSKA SKOLAN Eleverna gör totalt 17 veckors APL under gymnasieutbildningen, 4 veckor i årskurs 1, 5 veckor i årskurs 2 och 8 veckor i årskurs 3. Under dessa veckor läser eleverna olika kurser och har tydliga uppgifter med sig som berör kursinnehållet. APL-kurser för eleverna omfattar Människan i industrin 1 i årskurs 1, Industritekniska processer 1 i årskurs 2 och delar av Teknik 1 i årskurs 3. Vartannat läsår har alla lärare oavsett ämne i sina mål att göra en dags APL på Sandvik AB tillsammans med en elev. Alla lärare och administrativ personal besöker eleverna på APL-platserna, och besöket dokumenteras i en checklista. Eleverna erbjuds sommarjobb 4-8 veckor beroende på årskurs. I åk 3 får eleverna möjlighet att åka på 4-veckors APL utomlands. Under årskurs 2 driver alla elever företag under Ung företagsamhet och får då arbeta med många yrkesanknutna delar kring företaget: formgivning, produktionsplanering, produktion, marknadsföring, ekonomi, information, inköp etc. Även arbetet med projektet i årskurs 3 innebär kontakter med främst Sandvik AB men även med andra företag. Vissa moment i vissa kurser håller företaget för inom områdena arbetsmiljö, Fair Play och Code of Conduct. Beskrivning av mål och framtida läge

35

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Företagen och utbildningsanordnare i samverkan anordnar arbetsplatsförlagt lärande som svarar upp mot utbildningsplanen och branschens krav. Det finns skarpa projekt från företagen som eleverna kan jobba med inom projektarbete eller pågående kurser. Eleverna söker projekt ur en projektbank som företagen tagit fram i samarbete med skolan. Företagen besöker skolan och bidrar vid behov med innehåll i olika kurser. Eleverna gör företagsbesök som anknyter till kurserna för att bredda sin kunskap om teknik- och industriföretag. Företag och skola samverkar för att säkerställa tillgången på APL-platser oavsett konjunkturläge. Lärarna praktiserar kontinuerligt på företagen, vilket ger utbyte mellan skola och företag. Företagen tydliggör förväntningarna på eleverna inför APL för att skapa förutsättningar för en bra och kvalitativ APL-period. Det finns tydliga krav på handledarna och de är utbildade för att ta hand om eleven. Regionen har en gemensam handledarutbildning. Handledaren och läraren har ett samarbete kring uppgifterna samt en gemensam bedömning av eleven. Studiebesök, företagsbesök, miljöpraktik och APL ger tillsammans eleven en god bild av hela produktionsprocessen inom ett teknik-/industriföretag. Eleverna har under utbildningen fått möta teknik inom olika typer av företag och har härigenom fått idéer till fortsatt utbildning/anställning. Eleverna får se möjligheterna i eget företagande genom olika projekt, t.ex. Ung företagsamhet. Under utbildningen erbjuds eleverna sommarjobb på företagen, och i gynnsamma fall fortsatt anställning efter avslutad utbildning. Beskrivning av utvecklingsarbetet (aktiviteter för att uppnå mål, vem är ansvarig samt tidsplan för aktiviteterna) För att skapa en enhetlig och likvärdig APL eller annan samverkan med näringslivet med hög kvalitet för Tc-elever i Sandviken arbetar vi med följande aktiviteter: Inom region Gästrikland skapas en gemensam handledarutbildning. En lokal arbetsgrupp bildas för ta fram ett koncept kring APL och annan praktik. Ett sådant helhetskoncept kring APL/annan arbetsplatsförlagd samverkan kan innehålla följande delar: Uppdatera rutiner: blanketter, avtal, utvärdering etc. som blir gemensamma för Tc. Under APL eller andra samverkansformer med näringslivet läser eleverna lämpliga kurser, t.ex. Människan i industrin, Industritekniska processer och Teknik. Kursernas mål och koppling till APL/annan samverkan med näringslivet förtydligas för elever och handledare. Före APL/näringslivssamverkan: en kick-off med handledare, lärare och elever där uppdraget presenteras

36

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Under: lärare/personal från skolan besöker platserna för det arbetsplatsförlagda lärandet, gör en avstämning för att se att lärande i arbete fungerar. Efter: eleverna redovisar sina erfarenheter och kunskaper i en rapport, en avstämning i ett möte tillsammans med handledare och lärare från skolan. Lärarna gör praktik på företagen, t.ex. en dag vartannat läsår. Lärare och företag skapar en projektbank med skarpa projekt.

37

Ansökan om certifiering av lokalt Teknikcollege Teknikcollege styrgrupp tar fram en studiebesöksbank, som beskriver i vilken form företag och utbildningsanordnare kan ta emot studiebesök, omfattning, innehåll, praktiska aspekter m.m. Entreprenöriellt lärande uppmuntras på så sätt att uppgifterna i skolan och organisationen av dessa ordnas så att eleverna får prova på att vara i arbetsformen som entreprenör. Ung Företagsam kan vara ett sätt att prova detta.

Ort och datum Sandviken den 12 mars 2012

__________________________ (Anette Anderung, ordf Teknikcollege Sandviken)

38