TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008

Magnus Merkel Lars Ahrenberg

Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet

RÄTTNINGSMALL

TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert godkänt.

Del A. Besvara alla frågor i denna del. Maximal poäng på denna del är 24. 1. Vad är skillnaden exempel.

mellan

fonem

och

allofoner?

Förtydliga med (2p)

Se boken. Det är viktigt att svara att fonem är betydelseskiljande, inte uttalsskiljande. 1p för varje korrekt delsvar. 2. Förklara vad som menas med en sluten vokal och ge minst ett exempel från svenskan. (1p) Se boken. 3. I vilken artikulatorisk parameter skiljer sig konsonanterna /d/ och /t/? (1p) Stämbandston eller tonlös (t) vs. tonande (d). 4. Ange två möjliga ordklasser för var och en av följande ordformer:

(1p)

vad Pronomen,Substantiv,Adverb snåla Verb, Adjektiv vad kan även vara adverb i fraser som ’vad gott’. Om man har ett av orden rätt beskrivet får man 0,5p. 5. Ange ordklass för de understrukna orden.

(3p)

Det sägs, att man i England kan riskera en god del av sitt sociala anseende genom att dricka brännvin eller därmed jämförliga drycker offentligt. Nå, vart land har sina seder. Jag råkade igår afton tämligen illa ut med anledning av att jag ville dricka en kopp te på kafé ... ja, det kan ju vara likgiltigt vad det var för ett kafé. Saken är den, att jag för närvarande är sysselsatt med att lägga sista handen vid en roman i två delar, i vilken jag kommer att avslöja humbugen i hela det moderna samhällslivet. Det är bara Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet

Tel: 0732-56 11 87 e-post: [email protected]

2

sista kapitlet som fattas, och jag hade just föresatt mig att skriva det igår. riskera – Verb därmed – Adverb seder – Substantiv ett – Artikel, (l. Determinerare) sista – Adjektiv vid – Preposition vilken – Pronomen moderna – Adjektiv bara – Adverb fattas – Verb Sex rätt ger 1p, Åtta rätt 2p, och alla rätt 3p.

6. Ge ett exempel på kongruensböjning (engelskt eller svenskt exempel). (1p) Ex: adjektiv-substantiv i svenska (en röd stuga, röda stugor) Ex: subjekt-verb i engelska (I love, she loves) 7. Dela upp följande ord i morfem och ange för varje del om den är rot, avledningssuffix, avledningsprefix eller böjningssuffix. Visa ordets struktur i ett träddiagram och markera i varje nod om den är avledning (AVL), sammansättning (SMS) eller böjning (BÖJ). (2p) skärmsläckaren [BÖJ [SMS [rot skärm] [AVL [rot släcka] [avlsuff are]]] [bsuff n]] opersonliga [BÖJ [AVL [avlpref o] [AVL [rot person] [avlsuff lig]]] [bsuff a]] Varje ord ger maximalt 1p. 8. Frasstrukturgrammatiken och lexikonet nedan kan användas för att syntaktiskt beskriva satsen OS-truppen från Sverige vann medaljer i Kina. Enligt grammatiken är satsen tvetydig. Rita upp de två träddiagram som följer grammatiken. Vilken av de syntaktiska tolkningarna är mest rimlig? Motivera ditt svar. (2p) Frasstrukturgrammatik:

S->NP VP NP->N PP NP->N PP->Prep NP VP->V NP VP->V NP PP

3

Lexikon:

OS-truppen: N från: Prep (OBS! på tentan stod N, ändrades till Prep vid tiullfället) Sverige: N vann: V medaljer: N i: Prep Kina: N Den ena lösningen ser prepositionsfrasen ’i Kina’ som en del av nominalfraseb ’medaljer i Kina’. Den andra lösningen ser samma fras

som en egen konstituent i verbfrasen ’vann- medaljer – i Kina’. Den senare är mest rimlig. (1,5p för de två strukturerna, 0,5p för den andra frågan).

9. Vilka satsled räknas som a) primära resp. b) sekundära satsled? Ange de förekommande primära satsleden i följande mening. (2p) Med en röd jeep och en Volvo körde de i hög hastighet fram till SAS-planet. Primära betyder att de direkt ingår i satsen, Sekundära att de inte gör det. Meningen har följande primära satsled: Med en röd jeep och en Volvo – adverbial, körde – predikat, de – subjekt, i hög hastighet – adverbial, fram till SAS-planet - adverbial

10. Förklara begreppen tema och rema och ge exempel på ett textstycke som utmärks av temaprogression. (2p) Se boken. Temaprogression innebär att man byter tema mellan satser så att något i remat blir tema i nästa sats. Exempel: Olle träffade Eva på stan. Hon hade på sig en ny kappa. Den var röd. 11. Pronomen står ”istället för något”, de ersätter alltså något annat. Vad menas med anaforiska respektive deiktiska pronomen? Ge något exempel på vardera typen. (2p) Anaforisk = som refererar något i föregående text. Exempel: ’Hon’ i svaret på fråga 10. Deiktisk = som refererar något i talsituationen. Exempel: Om man ser en hundvalp och utbrister ”Så fin den är!”. 12. Ord kan vara relaterade på olika sätt. Ge exempel på ordpar som illustrerar relationerna hyponymi, polysemi, homonymi och antonymi. (2p) Exempel: hyponymi: djur – katt, polysemi: spel, homonymi: tal (siffra) och tal (som i hålla tal), antonymi: stor – liten.

4

13. Ange en lämplig predikatlogisk översättning av satsen Någon skrattar (du kan ignorera verbets tempus). Ange därefter lämpliga semantiska värden för orden någon resp. skrattar som i en kompositionell semantik genererar denna översättning. (2p) Någon skrattar: ∃x [Laugh(x)], någon: λx[∃x [P(x)]], skrattar: Laugh 14. Vilket är pragmatikens ämnesområde? Hur skiljer sig pragmatik från semantik i studiet av betydelse? (1p) Därigenom att pragmatiken beaktar betydelse i en användningskontext.

Del B. Besvara bara en av frågorna. Denna del ger maximalt 6 poäng. 15. Ange för var och en av de åtta understrukna konstruktionerna i nedanstående text a) dess fras- eller bisatstyp, b) dess satsledsfunktion i den sats där den förekommer samt, i förekommande fall, c) dess huvudord. DEN BARNFETMAEPEDEMI som grasserar i Sverige och en rad andra länder kan knappast ha undgått någon. Allt fler barn blir överviktiga och övervikten, eller fetman som läkarna envisas med att etikettera grav övervikt, blir allt större.

Vad göra? Situationen är trots allt inte så hopplös som den kan verka. För medan kostbehandling av vuxna i studier visat sig tämligen meningslöst långsiktigt så ser det faktiskt avsevärt bättre ut för barnen. Skälen är flera. Barn som växer behöver inte gå ned i vikt, det räcker att vågen står stilla medan de växer på längden. Det gör uppgiften betydligt lättare och det förhindrar de försvarsmekanismer som vid traditionell bantning dras i gång av en kropp som under århundranden av svält lärt sig att in i det längsta kämpa för att inte släppa ifrån sig något av reserverna. Barn har i bästa fall inte heller hunnit förstöra sin ämnesomsättning vilket man gör genom ständiga jojo-bantningar. Inte heller har de haft decennier på sig att bygga upp vanor och beteenden som är närmast omöjliga att bryta.

DEN BARNFETMAEPEDEMI som grasserar i Sverige och en rad andra länder: nominalfras, subjekt, barnfetmaepidemi allt större: adjektivfras, predikativ, större tämligen meningslöst: adjektivfras, predikativ, större (kan även analyseras som adverbfras och adverbial) Barn som växer: nominalfras, subjekt, barn medan de växer på längden: bisats, adverbial, (medan l. växer) av en kropp som ...: prepositionsfras, agent, av i bästa fall: prepositionsfras, adverbial, i vanor och beteenden som är närmast omöjliga att bryta: nominalfras, objekt, vanor

5 För 6p bör nästan allt vara rätt. Har man fyra helt rätt får man 3p och kan därutöver få ytterligare poäng för beskrivningar som är partiellt rätt. Har man två helt rätt får man minst 1,5p.

16. Rita upp det s.k. huvudsatsschemat för svenska satser och placera in satsleden i nedanstående meningar rätt i schemat.: a) Oskar cyklade så fort han kunde till stationen. b) Väl ombord på X2000 läste han i en kursbok som han skulle tentera följande vecka. c) Orden på sidorna ville liksom inte komma till honom. d) Till slut sov han som en gris. e) När han vaknade och insåg att han var framme i Stockholm satte han kurs mot tunnelbanan. Kommentera ev. svårigheter och ange även vilka satsled som upptar fundamentsposition i meningarna. Rätt svar ger 1p per mening + 1p för den sista frågan FUND

|

v

|

n

| -

a

Oskar

cyklade

Väl ombord

läste

han

Orden....

ville

-

Till slut

sov

han

-

När...

satte

han

-

|

V

|

(så...) -

N

|

-

liksom inte komma kurs

-

A så... i en kursbok....

(kurs)

till honom som en gris mot tunnelbanan

För mening (a) gäller att adverbialfrasen bäst först till innehållsfältet, men att den är grammatisk även i mellanfältet. För mening (e) är ’kurs’ ett problem, det kan betraktas som partikel och då placeras i V-fältet, eller som objekt och då placeras i N-fältet. Man skall också se att satsen inleds med en lång bisats som i sin helhet ingår i fundamentet. Satsledsfunktionerna för fundamentet är (a) subjekt, (b) adverbial, (c) subjekt, (d) adverbial, (e) adverbial.

C. Besvara bara en av frågorna. Denna del ger maximalt 6 poäng. Oavsett vilken fråga du väljer ska svaret vara utförligt. 17. Vad innebär talhandlingsteori? Ange och förklara talhandlingsteorins centrala begrepp och visa med exempel hur en talhandling kan analyseras. 18. Förklara skillnaden mellan finita och infinita verbformer och beskriv hur de fungerar syntaktiskt i svenskan.

6

19. Vad skiljer språkvården från den rent beskrivande språkvetenskapen? Vilka olika principiella hållningar kan man anamma inom språkvård? Kan man standardisera och reglera språket? Svara resonerande.