SVART PÅ VITT OM IUC-NÄTVERKET

SVART PÅ VITT OM IUC-NÄTVERKET.

INNEHÅLL:

3 4

FÖRORD IUC ÄR IDÉ! NÄTVERK: TEAM, GRUPPER, KLUSTER, SAMVERKAN

8

NÄTVERKA FÖR FRAMGÅNG 6 EXEMPEL PÅ NÄTVERKSARBETE STÄNDIG FÖRNYELSE: FÖRETAG, PRODUKTER, TEKNIK, KUNSKAP

20 21

FÖRNYELSE OCH TILLVÄXT VIKTEN AV FÖRETAGSUTVECKLING! 18 EXEMPEL PÅ NYA FÖRETAG

32 40

IUC - EN RESURS I KOMMUNERNA PRODUKTUTVECKLING ÄR ETT EVIGHETSARBETE 24 EXEMPEL PÅ NYA PRODUKTER

60

VIKTEN AV REGIONAL UTVECKLING! 8 EXEMPEL FÖR REGIONERNAS UTVECKLING

68

VIKTEN AV FUNGERANDE INNOVATIONSSYSTEM! 19 EXEMPEL MED INNOVATIONSKRAFT

Intervjuer och uttalanden: Per Eriksson, Vinnova Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO Roger Gerdin, Skogs- och Träfacket Stig Andersson, kommunalråd Finspång Björn Rosengren, näringsminister Göran Johnsson, förbundsordförande Metall Sören Thällin, Wico AB Ulrica Messing, bitr näringsminister Staffan Larsson, Nutek Hasse Johansson, Scania Leif Erlandsson, Kunskapsbron

KUNSKAP: UNIVERSITET, HÖGSKOLA, FÖRETAG, INDIVID

88

KOMPETENS GER KONKURRENSKRAFT 5 EXEMPEL PÅ INDUSTRIELL KOMPETENS

98 199 103 104 109

SAMMANFATTNING RESULTAT OCH SIFFROR I IUC-NÄTVERKET IUC-KONCEPTET VÄXER VI ÄR DELÄGARE I IUC-BOLAGEN IUC-NÄTVERKET - HÄR FINNS VI

2

FÖRORD

Vi som har satt samman denna bok är 20 självständigt agerande aktiebolag med det lokala regionala näringslivet som majoritetsägare. Som delägare i de 20 bolagen återfinns sammanlagt 650 små och medelstora företag, 52 stora företag och 76 övriga delägare (t ex fackliga avdelningar, kommuner, banker). Vi har alla valt att använda Industriellt Utvecklingscentrum, IUC i vårt bolagsnamn. Det är en viktig del av vårt varumärke och ett sätt att visa att vi hör ihop och utgår från ett gemensamt synsätt på hur man bäst fungerar som motor för regional industriell utveckling. Boken har vi inte skrivit som en skrytbok, utan därför att vi vet att Sverige behöver både fler nya företag och fler företag som kan växa sig lite större, starkare och konkurrenskraftigare på en allt tuffare och internationaliserad marknad. Och vi vill visa på ett effektivt och fungerande koncept för hur man kan få igång en dynamisk regional industriell utveckling! Vi vill helt enkelt dela med oss av våra erfarenheter och våra resultat på ett sätt så att Du som läser denna bok får en uppfattning om hur mycket som kan bli verklighet om man börjar gräva där man står och med ett ganska så självklart underifrånperspektiv tar tag i de möjligheter och hot som finns runt omkring. Genom alla de resultat som uppnåtts genom åren och genom all den samlade kunskap och erfarenhet som finns inom vårt nätverk är vi övertygade om att IUC-konceptet är ett framgångskoncept om man vill få igång tillväxt och utveckling i hela Sverige. Vi tror att det finns en framtid för det regionala Sverige, mitt i en global verklighet. En bok av det här slaget kan aldrig bli heltäckande, men vi hoppas att Du som läsare blir nyfiken på oss och efter att ha tagit del av vår bok får lust att börja samarbeta! IUC-nätverken

3

IUC-bolaget Inget aktiebolag bildas utan att det finns en eller flera eldsjälar i bakgrunden. På samma sätt är det med IUC-bolagen. Bakom varje etablering finns en mängd individer som tror på möjligheterna med en samägd utvecklingsresurs. Individer som är villiga att ansvara för bolaget och dess utveckling.

och andra intressenter. Ett IUC-bolag driver verksamhet på kommersiella grunder, men ingen vinstdelning sker i bolaget utan allt resultat återförs in i bolaget för att användas till framtida utveckling. Ett viktigt mervärde som skapats i IUC-bolagen är att vi genom vår verksamhet fungerar som den naturliga mötesplatsen för industriell och regional utveckling i våra regioner. Hos oss möts småföretagare och storföretagare, företagare möter forskare och privat näringsliv möter offentliga myndigheter och verk för att tillsammans skapa de bästa förutsättningarna för utveckling.

I varje IUC-bolagsstyrelse sitter engagerade och verksamma företagsledare, representanter för fackliga organisationer liksom för kommuner. Människor som vill satsa på den industriella utvecklingen i den egna regionen. Människor som kan sin region, vet vilka möjligheter som finns och vilka hot som måste bemötas. En kärna av individer som har daglig kontakt med den verklighet där tillväxten ska skapas - inte administreras. Finns ingen drivkraft ”underifrån” etableras inget IUC-bolag.

IUC- nätverket För framtidens industri räcker det inte att vara bäst i klassen, man måste vara i världsklass. Oberoende av om man är underleverantör eller har en egen produkt på marknaden måste man kunna konkurrera med i princip hela världens företag.

Detta utgör den unika grund på vilken varje IUC-bolag vilar! IUC-bolagen är bildade som alla andra aktiebolag, med en bärande affärsidé i centrum. Men eftersom vi arbetar utifrån de särskilda förutsättningar och behov som finns i våra regioner, är verksamheter, utbud och affärskoncept inte identiska. Däremot finns en stark gemensam värdegrund i att alla IUC-bolag ska komplettera de utvecklingsresurser som företagen i regionen själva har och fokusera på industriell tillväxt genom strategisk utveckling av framför allt produkter, processer, teknik och kompetens.

För att vi ska kunna fungera som verkliga utvecklingsresurser för framtidens företag måste också vi vara bättre än bäst i klassen. Därför är det viktigt att varje IUC-bolag bygger upp spetskunnande inom något specifikt område, antingen inom bolaget eller via finmaskiga nätverk med det kringliggande näringslivet. Men, ensamt klarar inget IUC-bolag av att bygga upp sådana resurser som skulle krävas för att ständigt kunna erbjuda spetskunnande och spetskompetens. Därför arbetar vi tillsammans i ett nationellt nätverk så att det lokala företaget i kontakten med ”sitt” IUC-bolag får tillgång till kompetens och resurser som finns såväl inom som runt omkring alla övriga IUC-bolag.

I våra respektive regioner arbetar vi med att få igång och genomföra affärsmässiga utvecklingsprojekt tillsammans med företag

4

lingsarbete, oavsett om det handlar om kunskap, kompetens, pengar eller tid.

Nätverket som organisationsform har visat sig vara mycket effektivt när det gäller att få ett fungerande utbyte av kunskap, kompetens och uppdrag. I jämförelse med att arbeta i koncernform tycker vi att nätverket ger oss en större flexibilitet och ökad snabbhet. Dessutom uppstår inga dyrbara överbyggnader, nätverkandet sker med affärsnytta och kostnadseffektivitet i centrum.

Hela regioner beskrivs idag som sårbara industriella regioner, där det finns stora behov av utveckling för att människor även i framtiden ska kunna leva, bo och arbeta där. En avgörande faktor för hur väl företag och regioner kommer att klara av att utvecklas är hur förutsättningarna att inleda strategiska samarbeten med de aktörer som har nationell och internationell spetskompetens inom olika teknik- och kunskapsområden ser ut. Det gäller att utnyttja de gemensamma resurser som finns på ett optimalt sätt, och detta kräver samarbete.

I nätverket tar vi oss an uppdrag där samarbete innebär ett överlägset sätt att lösa ett problem eller ta tillvara en möjlighet. Grundprincipen är att det vi genomför i nätverket kan vi inte genomföra som enskilt IUC-bolag. Det finns hela tiden utrymme för mindre grupperingar att bildas för projekt och uppdrag som inte passar alla. Dessutom ger nätverksformen oss möjlighet att snabbt kunna öka vår kapacitet att genomföra större uppdrag som kan vara både nationella och internationella.

Kombinationen av IUC-bolagens ständiga närvaro mitt bland de många regionala företagen, kärnkompetensen att identifiera, initiera och driva utvecklingsprocesser med industriell tillväxt i fokus och samverkan i ett nationellt nätverk gör att vi har mycket goda förutsättningar att skapa samarbete där andra hittills har haft svårt att lyckas eller misslyckats.

Under år 2002 sjösätter vi ett certifieringssystem som ger fler industriella utvecklingsbolag i Sverige möjlighet att ingå i vårt nätverk. I detta system har vi definierat vilka krav och kriterier som måste uppfyllas för att man ska kunna ingå och delta i gemensamma uppdrag. På sätt och vis sätter vi standarden för hur en samägd utvecklingsresurs med ambitionen att bidra till industriell och regional tillväxt bör fungera.

IUC-nätverket kan utgöra den ”saknade länken” som får till stånd samarbete mellan företag och andra viktiga aktörer och därför vill IUC-nätverket samarbeta med de offentliga myndigheter och verk som har till uppgift att underlätta och möjliggöra utvecklingen av en globalt konkurrenskraftig svensk industri.

IUC-konceptet Utvecklingstakten i industrin är hög. För att hänga med gäller det att man som företagare och medarbetare har god tillgång till alla de resurser som behövs för att driva strategiskt utveck-

Detta är ett samarbete som vi är övertygade om kan utvecklas och utökas. Till nytta för enskilda företag och för ett Sverige med livskraftiga industriella regioner!

5

NÄTVERK

Nätverk Nätverk Team Team

Grupper Grupper

Kluster Kluster Samverkan Samverkan

NÄTVERKA FÖR FRAMGÅNG. Nätverk är ett ord som används i många sammanhang, som benämning på allt från datorer till släkt och vänner. Vi arbetar med organiserade nätverk som har initierats av individer eller företag som har gemensamma intressen. Kanske ser man en gemensam möjlighet att utveckla en ny produkt, eller så innebär nätverket en lösning när det gäller att ta emot krävande uppdrag från stora och krävande kunder.

Enkelt skulle man alltså kunna säga att ett företagsnätverk är en grupp människor från olika företag, som träffas för att utvecklas, eller utveckla, tillsammans kring ett behov man har gemensamt. Att utbyta erfarenheter, diskutera nya idéer och jämföra varandras verksamhet är i sig värdeskapande och affärsnyttigt. De personliga kontakterna man får i ett nätverk är mycket viktiga eftersom man utökar sitt kontaktnät och sina möjligheter att finna nya resurser att lära av. När man utöver detta också kan göra större och/eller bättre affärer med gamla och/eller nya kunder – då utnyttjar man det organiserade nätverkandet maximalt. IUC-bolagen fungerar själva i ett affärsnyttigt nätverk - det nationella IUC-nätverket. Där har vi sett möjligheterna med att kunna växla upp kapaciteten för att ta emot uppdrag som varje enskilt bolag varit för litet för och möjligheterna att snabbt kunna utbyta kunskap, kompetenser och andra resurser för att lösa uppdrag som vi fått i de enskilda bolagen. För alla mindre och medelstora företag innebär det organiserade nätverkandet en fantastisk möjlighet att utveckla konkurrenskraft och nå nya marknader och kunder. Så vi fortsätter arbetet med att koppla samman företag i affärsdrivna nätverk såväl inom våra regioner som mellan dem.

8

QSN 2000 - QUALIFIED SUPPLIER NETWORK. På svenska betyder QSN - kvalificerad leverantörssamverkan. QSN är ett projekt inom IUC-nätverket där vi erbjuder en metod när det gäller att skapa leverantörsnätverk där deltagarna tillsammans kan blir starkare mot kunderna.

När man startar eller går med i ett leverantörsnätverk måste man vara medveten om att det är ett långsiktigt engagemang. Det tar tid att nå gemensam framgång och uthållighet är ett måste. Nätverket behöver också en motor, någon som hjälper till att hålla grytan kokande och förhindrar att arbetet dör ut. IUC-bolagen i Sverige har en god erfarenhet av att arbeta med utvecklingsprojekt och att vara både motor och drivkraft. Vi är också väl förankrade i leverantörsföretagens miljö och villkor.

Kunden vill ha färre leverantörer och de leverantörer man har kvar skall kunna ta ett större ansvar. De flesta mindre företag är hårt specialiserade och har inte en organisation som klarar av att arbeta på ett nytt sätt.

Idag driver IUC-bolagen QSN-nätverk i bland annat Gnosjöregionen, Karlskoga, Dalarna, Södertälje, Nässjö och Älmhult.

IUC:s roll är att hjälpa till att skapa och driva väl fungerande nätverk av leverantörsföretag, där deltagarna arbetar gemensamt mot kunden. Man tänker sig att kunden vill ha en komponent bestående av flera delar där nätverksföretagen vart och ett är specialiserade på någon av delarna. Tillsammans kan man ta affärer som man inte skulle kunna ta själv.

Per Eriksson, Vinnova Trots att Sverige ligger i topp när det gäller satsningar på FoU som andel av BNP så ligger vi långt ner i tillväxtligan. Det beror till stor del på att den behovsmotiverade forskningens andel av offentlig forskning är liten. Teknisk forskning är t ex även i absoluta tal mindre än i Finland. Sedan är det också viktigt att omsätta nya kunskaper till nyttigheter. I innovationssystem finns det stora möjligheter att åstadkomma sådana effekter. Men för att få till stånd en god tillväxtspiral behövs en nära samverkan och dialog mellan näringsliv, forskare och politiker.

9

Att vara leverantör till Ikea ställer stora krav på kvalitet och effektivitet. 10

TRÄ50 - Nätverk IUC Sydpoolen

TILLSAMMANS HAR VI NÅTT VÄRLDSKLASS. man drar nytta av sin gemensamma styrka. Man genomför ERFA-träffar inom en mängd områden varav miljö är ett. Tekniken är mycket enkel; genom att se och lära sig hur andra gör kan man undvika misstag och snabbare komma fram till bättre lösningar än vad som varit fallet om varje företag skulle gjort allt på egen hand.

Som svensk underleverantör till Ikea ställs kontinuerliga krav på absolut världsklass för att utgöra bästa Ikeaalternativ. Denna utmaning har Trä50-gruppen bearbetat i olika projekt koordinerade av IUC Sydpoolen, vilka har resulterat i att företagen i Trä50 har kunnat flytta överlevnadsribban några år framåt i tiden. Idag omsätter gruppen ca två miljarder kronor och svarar för ca 41% av Ikeas nordiska tradingleverantörs inköp av möbler.

Företagen som ingår i Trä50 är:

Trä50-gruppen består av nio företag som samtliga sysslar med planmöbeltillverkning. Åtta med trä som bearbetad råvara och ett företag som utgår från glas. Gruppens utgångspunkt är att företagen som ingår skall hålla en tät position i sin nisch och vara det bästa och mest konkurrenskraftiga alternativet för Ikea beträffande pris och kvalitet.

Swedwood AB - Spaljisten AB, Spegelsliperiet Lindberg & Co AB, Bräntorps Möbler AB, Totebo AB, Br Johanssons Sängfabrik AB, AB Recta, Tibro Kontorsmöbler AB, Licentia Sweden AB. Trä50 Projekt/Förändringsprogram: - Kvalitetssäkring enligt ISO 9000. - Ledtidsreducering (Trä50). - Partnerskapsarbete. Samarbete med Ikeas sortimentsoch tradingbolag. - Totalproduktivitet. Delprojekt Benchmarking med delfinansiering från Växtkraft Mål 4. - Projektorienterat förbättringsarbete. Ett utvecklingsprogram upphandlat för Trä50-gruppen från IUC Olofström.

Trä50-företagen har under de senaste två åren upplevt en kraftfull expansion samtidigt som andelen Ikeainköp från svenska leverantörer minskat. Detta hänger samman med Ikeas kraftiga försäljningsökning globalt. Det har också inneburit att Trä50företagen arbetar med långsiktiga kontrakt med Ikea för att säkerställa direktleveranser till varuhusen, både i Europa och över hela världen. Det som tidigare upplevdes som en konkurrenssituation mellan företagen i gruppen har idag vänts till en stark samhörighet och

11

12

Trä2Tusen - Nätverk IUC Sydpoolen

SYDPOOLENS PROJEKT TRÄ2TUSEN LEDER ÅBERG & SÖNER IN I FRAMTIDEN. rutiner integreras. - På det sättet slipper vi ifrån all pappershantering, förklarar Roland Åberg. Samtliga anställda kan hämta både stöd och information via sina terminaler medan produktionen pågår. Det minskar avbrotten, kapar ledtiderna och ökar effektiviteten i företaget. Samtliga anställda har engagerats i omställningen av företagets numera strikt flödesorienterade produktion. Kvalitets- och miljöcertifiering är redan en realitet.

Förändring, utveckling, modernisering, ökad kostnadseffektivitet och datorisering. Begrepp som på kort tid blivit överlevnadsfrågor för många småföretag. Inte minst i den hårt drabbade träbranschen, där många dukat under för fallande efterfrågan och hårdnande konkurrens. - Vi bestämde oss för att överleva, säger Roland Åberg, verkställande direktör för Åberg & Söner i Lönsboda och medlem i IUC Sydpoolens projekt Trä2Tusen.

Utan IUC Sydpoolen och Trä2Tusen hade vi inte gått i land med mer än en bråkdel av den här nödvändiga förändringsprocessen, säger Roland. Tack vare det öppna och fria samarbetet i projektgruppen kan vi dela på kostnaderna, samordna utbildningen, anlita de bästa konsulterna och dra nytta av varandras erfarenheter inom olika områden. Utan andra förpliktelser än att öppet redovisa alla resultat som åtgärderna lett fram till.

- Vi var medvetna om att det nödvändiga förändringsarbetet skulle kosta både möda och resurser. På egen hand hade vi inte klarat det. Trä2Tusen är en grupp inom IUC Sydpoolen AB, bestående av sex företag i ett nätverk som arbetat med kontinuerliga förbättringar i syfte att stärka de medverkande företagens position på marknaden. Projektet omfattade elva utvecklingsmoment med bland annat ledtidsreducering, kapitaloptimering och organisationsutveckling i fokus. Syftet med projektet är att skapa tillväxt och ökad konkurrenskraft i företagen med kraftfulla kompetensutvecklingsinsatser där utbytet av kunskaper och kompetens mellan företagen varit vägledande.

De primära medlemmarna i Trä2Tusen är: ATAB Trappan, Kungsäter Dörr AB, Glimåkra Akvamatik AB, Partnerwood AB, Åberg & Söner AB, Åhmans i Åhus AB.

Åberg & Söner är på god väg mot målet. Sedan några år arbetar man med ett heltäckande datorsystem där samtliga

13

USA-resan under utvecklingsperioden blev pricken över i för UTV 2000. 14

UTV 2000 - Nätverket IUC Trä i Tibro

ETT UTVECKLINGSPROJEKT FÖR MÖBELINDUSTRIN - FÖR FRAMTIDEN. Under 1999 startade IUC Trä i Tibro ett framtidsprojekt där nio möbelföretag från trakten deltog. Visionen var att omvandla en traditionstyngd industri till en framtidsorienterad, nyskapande och nytänkande näring. Som coach och motor för projektet engagerades Jonas Kjellstrand, även strategisk rådgivare i framtidsfrågor till Skandias koncernchef Lars-Erik Pettersson.

besökte gruppen ett antal framtidsföretag och forskningsinstitut i den absoluta framkanten. Som exempel kan nämnas Institute for the Future, Gensler Design och Grove Consultants. UTV 2000 har resulterat i ett antal idéer och projekt som företagen arbetar vidare med. Bland annat jobbar man med begreppen: Kunddatabas - det är avgörande att äga kundrelationen oavsett hur distributionskanalen ser ut. First Floor Store - Ett nytt butikskoncept där kök och vardagsrum integreras. Framtidslab -Att skapa en kreativ miljö för innovatörer och att ge mindre företag tillgång till ny teknologi och kompetens med koppling till högskolor och universitet. Innovation house - Ett koncept för integration mellan affärsutveckling, konsumenttester och upplevelser.

Vd och ledning i de deltagande företagen avsatte totalt 25 dagar under åtta månader för att under denna tid enbart ägna sig åt framtidsprojektet och att nå de uppsatta målen: - Att tillföra ny kompetens och insikt om betydelsen av kreativitet och nytänkande. - Att visa på framtidens marknadsförutsättningar och möjligheter. - Att skapa mervärden i och kring företagens produkter. - Att bygga nätverk och skapa förutsättningar för utökat samarbete mellan företag, formgivare och designskolor. - Att utveckla nya produktkoncept och förädla befintligt sortiment.

UTV 2000 har rönt ett stort intresse i branschen och har redovisats vid ett antal olika seminarier och branschträffar. Deltagande företag var:

Aktiviteter i arbetet var bland annat ett antal workshops, en scoutingresa till Silicon Valley och San Fransisco och inte minst utvärdering och informationsspridning. Under USA-resan

LBC Sweden AB, Tibrobädden AB, Tibrokök AB, Ire Möbel AB, City Möbler AB, Noa’s Snickeri AB, Enströms Möbler AB, SA Möbler AB, Lundbergs Möbler AB

15

Samverkan ger resultat. 16

SMART Production - Jönköping

Nätverket Rostfritt - Dalarna

STARKARE FÖRETAG I REGIONEN MED NYA PRODUKTER I STÅL.

ÖKAT PRODUKTIONSTEKNISKT KUNNANDE SKALL GE NYA UPPDRAG.

IUC Dalarna genomför i nära samarbete med Avesta Polarit IUC Jönköping har dragit igång flera framgångsrika projekt på detta avknoppningsprojekt som syftar till att stärka regionens uppdrag av VerkstadsIndustrin. Ett sådant är Industripoolen företag genom att sprida den kompetens som finns vid Avesta som beskrivs längre fram i boken. Polarit´s Forskning- och Utvecklingsavdelning. Syftet är att utNu är det vd-gruppen inom VI som vill göra någonting åt det veckla produkter, kunskap och företag med rostfritt stål som försämrade produktionstekniska kunnandet i företagen. Vdgemensam nämnare. Medfinansiärer är bland annat LänstyrelINNEHÅLL gruppen menar att mycket kunskap och därmed effektivitet sen Dalarna, Länsarbetsnämnden och EU. tappats när man jobbat med målstyrande grupper. En av Projektet föddes i samband med nedskärningar hos dåvarande följderna har blivit att företagen i allt större utsträckning Avesta Sheffield. Genom att satsa på nya produkter och på så förlagt sin produktion utomlands. sätt stärka befintliga småföretag räknade man med expansion Nu tycker vd-gruppen att det är viktigt att vända trenden och och nyrekrytering vilket skulle suga upp en del av övertaligheten det måste ske både på kort och lång sikt. Man har efter tidigare från Avesta. positiva erfarenheter kontaktat IUC Jönköping för att göra en Sedan starten 1999 har ca 25 nya produkter tagits fram i de delförstudie för ett helt koncept som har arbetsnamnet SMART tagande företagen (ca 40 st). Den största produkten är den nya Production. Man planerar att jobba med nätverk, kompetenstakyta som Avesta Polarit tagit fram på begäran. Taket består utveckling och att hitta mentorer till deltagarna. av en rostfri bandtäckning med en nästan blyertsgrå ton och På IUC håller man nu på med en intresseenkät och man vänder har ett mönster invalsat i ytan. Det har lagts på Nya Sporthallen sig till alla tillverkande företag i regionen där det finns ca 300 i Avesta. 500 personer som arbetar med produktionstekniska frågor. Erikssons Plåt och Kopparslageri som ingår i gruppen har i samband med produktutvecklingen genomgått en utbildning i rostfri takläggning vilket givit dem en stark position på marknaden. Företaget står nu inför en betydande expansion.

17

STÄNDIG FÖRNYELSE

Nya produkter Nya produkter Ny Ny teknik teknik

Nya Nya kunskaper kunskaper

Nya företag Nya företag Nya människor Nya människor

FÖRNYELSE OCH TILLVÄXT - ALLT BLIR GAMMALT. Att driva företag är en ständig kamp mot åldrandet. Det som en gång var livsnerven i form av en produkt som gav inkomster blir en dag historia och går inte längre att sälja. För vissa produkter och företag sker detta åldrande på några månader, för andra kanske det tar tio år. Förnyelsen av produkter, teknik och kunskap är en evighetsmaskin. Ständigt måste man vara på jakt efter det nya som skall bli företagets framtid. Denna karusell av idéfångst - utveckling - produktion - försäljning - expansion - mognad och tillbakagång snurrar idag allt fortare. Livscykeln för produkter blir allt kortare bl a beroende på att konkurrensen hela tiden ökar och informationen om de nya lösningarna och de nya teknikerna sprids med blixtens hastighet till kunderna. För att företagen skall hänga med krävs nya metoder och konstellationer av utvecklingsresurser för att lyckas. IUC-nätverken är en spjutspets i detta arbete som innebär konkurrensfördelar för de företag som ser möjligheterna och har förmågan att samverka för utveckling och förnyelse. Genom målmedveten satsning på industriell utveckling har vi varit med och skapat många framtidsorienterade produkter och företag. Processen för förnyelse kan se olika ut, men den kan aldrig göras utan starkt engagemang från inblandade företag och personer. Genom IUC-nätverken lyfts idéer till affärsutveckling, produktion och tillväxt. Det skapar många nya produkter och arbetstillfällen.

20

Att samarbeta är därför ett sätt att utvecklas. Företag som arbetar med olika delar av en näringskedja har nytta av att utveckla ett samarbete som stärker deras konkurrensförmåga. Samarbetet kan gälla produktutveckling, smartare transportlösningar, IT-utveckling osv.

Om vi vill fortsätta att skapa tillväxt, full sysselsättning och ökade reallöner i Sverige så är det viktigt att jobben utvecklas, för arbetsplatser som stelnar i sin utveckling löper större risk än andra att förr eller senare läggas ned. Dagens hårda konkurrens kräver att företag ständigt förnyar sig, förbättrar sina produkter liksom sättet att producera och marknadsföra sina varor och tjänster. Det handlar inte om att ständigt skapa nya företag, det är lika viktigt att utveckla befintliga företag. Min övertygelse är att all utveckling måste innefatta de anställda. När företag organiserar sig så att de anställdas kunskaper kan tas tillvara, och utvecklas, då utvecklas både de anställda och företagen. När företag låter de anställda ta ansvar i produktionen och innovationsprocessen, då stärks företagens konkurrensförmåga och de anställdas trygghet i sysselsättningen. När företag låter de anställda utvecklas i sitt arbete skapas både ett ökat engagemang och lägre kostnader för personalomsättning och sjukfrånvaro.

Företag som är konkurrenter med samma produkter kan också samarbeta, t ex för att gemensamt nå nya marknader eller för att tillsammans bedriva kompetensutveckling för de anställda. Genom att samarbeta kan företag, fackföreningar, högskolor och samhälle skapa bättre förutsättningar för regional utveckling - något som alla tjänar på. Det här är, som jag ser det, väldigt viktiga uppgifter för industriella utvecklingscentra, IUC. Och därför är IUC en angelägen fråga för oss inom fackföreningsrörelsen, för det handlar ytterst om våra medlemmars nuvarande och framtida arbetsliv. Wanja Lundby-Wedin Ordförande i LO Landsorganisationen i Sverige

Roger Gerdin, Ekonom, Skogs- och Träfacket Vi anser att det är av stort värde att träindustrin och våra avdelningar på ett aktivt sätt engagerar sig i IUC-verksamheten. En större del av företagen, som kan betraktas som små- eller medelstora företag, har svårt att var för sig utvecklas på ett positivt sätt. Det mycket stora antalet träindustriföretag som har gått in som delägare i IUC-bolagen visar på konceptets regionala förankring och trovärdighet inom branschen. Att vi från fackföreningsrörelsens sida engagerar oss i uppbyggnaden av IUC-verksamheten beror på att vi tror mycket på en verksamhet där engagemanget kommer ”underifrån” och därmed har en lokal förankring.

21

Ett nätverk av marin expertis och världsomspännande erfarenhet ligger bakom utformningen av framtidens fartyg. 22

Ecoship Engineering AB - Malmö

STRÄNGARE MILJÖKRAV PÅDRIVANDE INOM FARTYGSUTVECKLINGEN. Det går inte längre att bortse från miljökonsekvenserna när nya fartyg skall konstrueras. Tvärtom är miljöaspekten ett viktigt konkurrensvapen. Det har Ecoship Engineering AB tagit fasta på under utvecklingsarbetet av ett helt nytt fartyg för Short Sea Shipping.

de nödvändiga kompetenserna och resurserna för att konstruera och rita de nya fartygen samt att leverera komponenter och system. Varumärkesnamnet är Ecoship. Man klarar av hela kedjan från att ta fram initial design för ett nytt fartyg till att konstruera och leverera nödvändig dokumentation och utrustning och dessutom säkerställa att fartyget uppfyller miljökriterierna. Fartygen byggs på de varv som Ecoship samverkar med i varje enskilt projekt.

Ecoship Engineering AB är ett teknologiföretag med säte i Malmö. Företagets huvudsakliga verksamhet är miljövänlig och kostnadseffektiv fartygsdesign. Man fokuserar på att utveckla kundanpassade fartyg som bygger på Ecoship-konceptet och att vara systemleverantör i byggnationsprojekt.

- IUC Skåne har varit en betydande resurs i etableringen av vår verksamhet. Det har gällt kapital men också positivt stöd och inspiration. IUC Skåne har bred kompetens för nystartade företag. Vi har fått hjälp med både administrativa frågor och marknadsföringsfrågor, säger Björn Carlsson, vd i Ecoship.

För att klara detta har man bildat ett unikt samarbetsprojekt. Ett konsortium av internationellt ledande företag inom fartygsdesign, utrustning och drivsystem. Man har lyckats kombinera högt miljömedvetande, stor lastkapacitet och god energihushållning. Styrkan i konceptet och nätverket ligger just i den marina expertis och världsomspännande erfarenhet som medlemmarna var för sig besitter.

Ecoship Engineering AB ägs av: FKAB Mattsson Group Kockums Engineering AB El-Marine i Göteborg AB/Callenberg Engineering AB Ocke Mannerfelt Design AB AB Volvo Penta samt IUC – Industriellt Utvecklingscentrum i Skåne AB

Ecoship-fartygens låga utsläppsvärden och den stora lastkapaciteten innebär att sjöfarten kan positionera sig som ett fördelaktigt alternativ till andra transportslag. I samverkan med IUC Skåne avknoppade projektet från Volvo Penta och Ecoship Engineering AB bildades. Företaget besitter

23

WITS - VÄSTRA VÄRMLANDS IT-SUPPORT AB

SIMCAR AB EMC-MÄTHALL

delägare. Idag är man sex anställda och IDC har minskat sitt ägande till förmån för de anställda. Steve Skoog som är vd för Wits och tidigare ordförande i IT-rådet menar att man helt har lyckats med sin målsättning och vision att hjälpa regionens företag inom IT-området. - Men, säger Steve, utan IDC:s IT-råd hade vi nog aldrig startat upp. Vi fick möjlighet att lära känna företagen och i en förstudie kartlägga regionens IT-kompetens och behov - en kanonstart för vårt företag.

EMC-mäthall - Säffle Electro Magnetic Compability Elektronikhuset i Säffle och IDC WestWermland har tillsammans öppnat ett EMC laboratorium i Säffle med syfte att serva företag inom en radie av 20 mil. Det handlar både om att mäta mängden strålning som olika produkter avger och att mäta hur tåliga de är mot inkommande strålning. Sedan 1996 finns EU-regler som säger att alla produkter innehållande elektronik skall mätas. I den nya anläggningen får företagen möjlighet att göra erforderliga mätningar på ”hemmaplan” innan produkterna lämnas till officiell mätning. Tanken är att hyra ut hallen med EMC-tekniker/ingenjör. De företag som har genomgått utbildning i hantering av utrustningen kan göra sina tester själva. Den nya mäthallen är inrymd i den fastighet där Stora Enso tidigare bedrev sin forskning. IDC:s vd Göran Bergendahl hoppas att man genom det nya laboratoriet både skall bidra till att utveckla regionens industri och att dra nya företag till huset. Visionen är att på sikt skapa ett helt centra för elektronik.

SimCar AB - Malmö Bilsimulator Bilsimulatorn SimCar har sin upprinnelse i ett idésamarbete mellan bröderna Dan (Rally-Kalle) och Ludde Andersson. Dan och Ludde hade genom debatten i media om de höga körkortskostnaderna börjat fundera på möjligheten att använda bilsimulator i körskolorna. Det skulle spara in några av de dyra körlektionerna men också låta ungdomar börja lära sig köra bil rent motoriskt vid en tidigare ålder än vad lagen tillåter idag. I en virtuell trafikmiljö där föraren sitter i en riktig bil som följer körsättet skulle man också kunna skapa unika möjligheter att träna farliga trafiksituationer. I kombinationen Dan (bilvirtuos) med mycket praktisk kunskap kring bilar och bilars uppförande i olika trafiksituationer och Ludde som programmerare med mycket kunskap kring VR fanns förutsättningen för en ny produkt och ett nytt företag. SimCar har utvecklat en bilsimulator som är baserad på avancerad IT-teknik och skapar situationsanpassade trafikmiljöer. Föraren sitter i ett riktigt fordon som följer körningen och ger en verklighetstrogen känsla av rörelse. IUC Skåne har bistått med prototypframtagning, teknisk utveckling och är en aktiv part i styrelsen. Man har också kunnat hjäpa det nystartade företaget med lokaler och administration.

WITS - Västra Värmlands IT-Support AB Regional IT-Support för industrin Wits startade som ett branschråd initierat av IDC WestWermland. Syftet med branschråden och i det här fallet IT-rådet var att under enkla former knyta kontakter medlemsbolagen emellan. Lära känna varandra genom studiebesök och utbyta kunskap och kompetens. Något som betalade sig omgående. Ett av företagen i IT-rådet fick haveri på ett kommunikationskort vilket stoppade hela deras produktion. Inom rådet kunde man skaka fram ett reservkort och på så sätt kunde stoppet minimeras till några timmar i stället för att ta flera dagar. Efter hand förtydligades behovet av en lokal IT-support för industrin och 1998 startade Wits med IDC och Enator som

25

GROWING PEOPLE AB

NORDIC PINE AB

NORDIC RECYCLING TECHNOLOGIES AB

Barents där idéer och möjligheter bollades, beslutade man att ta fram en visuell bild av en återvinningsstation. MLI som jobbar med 3D-visualisering blev engagerade och tillsammans har de utvecklat och marknadsfört Återvinningsstugan och dessutom bildat ett gemensamt bolag, Nordic Recycling Technologies AB. Återvinningsstugan är uppbyggd med åtta bottentömmande kassetter som placeras i ett ramverk. Varje kassett har ett justerbart deponeringshål som förenklar vägledning av ”rätt” material. Stugans exteriör kan när det gäller färg och panel anpassas till närmiljön.

Growing People AB - Malmö En kunskapsbank på Internet Idégivarna och entreprenörerna i företaget är Tor Lindberg, barnläkare och professor emeritus i pediatrik samt barnläkarna Johan Törnqvist och Henrik Wallentin. I sitt arbete har de sett behovet av att ge korrekt medicinsk information som underlättar och förenklar för nuvarande och blivande föräldrar, barn och ungdom samt för yrkeskategorier som arbetar med dessa grupper. Tillsammans med ca 80 författare producerar de en kunskapsbank på Internet. Idén är att erbjuda information inom områdena graviditet, föräldraskap, barn och ungdom till allmänheten och till personal med anknytning till hälso- och sjukvård samt skola och ungdomsarbete. Informationen skall främja och skapa förutsättningar för god hälsa, utveckling och lärande. Databasen kommer att innehålla bred och djupgående information om graviditet, förlossning, barnhälsovård och olika symtom och sjukdomstillstånd under barn- och ungdomsperioden. Även texter som behandlar normal utveckling, egenvård, friskvård och tandvård kommer att ingå. Vidare erbjuds omfattande pedagogisk och specialpedagogisk information. IUC Skåne är rådgivare, delägare och finansiär av de första stegen.

Nordic Pine AB - Umeå Ny möbelserie i massiv furu Nordic Pine har utvecklat en möbelserie för försäljning på stormarknader och varuhus. Serien består av förvaringsmöbler, samt bänkar och bord i massiv furu. Möblerna är effektivt förpackade och enkla att montera och ytbehandla. Möbelserien från Nordic Pine blev genast en stor framgång i handeln men samtidigt kom också kraven på ett enkelt och rationellt system för hantering och exponering i butik. Nordic Pine kontaktade IUC Trä i Västerbotten för att diskutera kundernas krav och hur man på bästa sätt skulle kunna möta dem. Kraven definierades och sammanställdes för att ligga till grund för de förpackningar och den logistiklösning som bäst uppfyllde kundernas förväntningar. Här ingick också en vidareutveckling och kundanpassning av det sortiment som tidigare tagits fram. Projektet har genomförts under hösten 2001. Idag finns flera nya produkter i sortimentet och man har nått sina mål för bättre hantering och exponering. Kunderna har också en mycket bättre tillgång till produktblad, broschyrer och monteringsanvisningar. Nordic Pines produkter kan köpas i ett flertal butiker i Norrland.

Nordic Recycling Technologies AB - Luleå Återvinningsstugan Allt eftersom miljökraven ökar och vi blir bättre på att källsortera, får återvinningsstationerna större betydelse. Jan-Olof Heikki, innovatör och upphovsman till Återvinningsstugan har arbetat fram en idé som kombinerar bra miljövård och estetisk miljö. I ett produktutvecklingsprojekt tillsammans med IUC

27

28

2x5 Interiör AB - Nässjöregionen

GENOMTÄNKT DESIGN SKALL GE FRAMGÅNGAR PÅ EXPORTMARKNADEN. export krävs ett högt designvärde. Monica Moro involverades i projektet och framtagningen av en kollektion med nya designade produkter påbörjades.

Under hösten 2001 bildade några möbelföretag det gemensamma bolaget 2x5 Interiör AB. Det nybildade bolaget är ett resultat av ett flerårigt samarbete med att ta fram en gemensam kollektion för export. Till projektet har den italienska designern Monica Moro varit knuten. I nära samarbete har Monica Moro arbetat fram en designad exportkollektion direkt anpassad till respektive företags produktion. Projektet initierades under en företagarträff som anordnades av Träcentrum för att hitta åtgärdsområden som kunde leda till export eller internationella kontakter för småföretag. Resultatet blev en grupp på 11 företag som hade ambitionen att delta i fortsatta aktiviteter inriktade på export av möbler. I inledningsskedet var samtliga företag intresserade av det löst sammanhållna nätverket där Träcentrum var drivande. Efter att intressanta områden identifierats och företagarna börjat lära känna varandra blev nätverket mera formellt och företagen började ta initiativ. I detta skede kom projektet att få sin slutliga form. Projektmedel erhölls bl a genom EU Mål 5b och Länsstyrelsen. Företagen har en mycket stor kunskap om produktutveckling. Några har samarbetat med designers och andra enbart som rena underleverantörer. Man konstaterade att försök som gjorts tidigare misslyckats. För att gemensamt nå en ny marknad måste företagen ta fram nya produkter och för att nå framgång med

Utöver utmaningen att arbeta med en gemensam kollektion är målsättningen att marknadsföring, försäljning och export skall göras i samverkan. Detta kräver mycket samordning. Från början fördes diskussionerna mycket kring etiska aspekter men efterhand tog tankarna på ett gemensamt säljbolag för exportmarknaden form. Då kom IUC Träcentrum Nässjö AB med i bilden och ett avknoppningsprojekt startades. IUC bidrog med 300 000 kronor som resulterade i att bolaget 2x5 Interiör AB kunde bildas. 2x5 Interiör AB skall marknadsföra och sälja kollektionen samt fungera som motor i utvecklingen av nya produkter. 8 av de 11 företagen är kvar i projektet och ägare av det gemensamma säljbolaget. Tillsammans tillverkar man och säljer en kollektion omfattande 19 produkter. Hösten 2001 medverkade 2x5 Interiör AB vid den internationella mässan ”100 % Design” i London och etableringen i Storbritannien är därmed påbörjad. Det gemensamma säljbolaget ger tillgång till en marknad som de enskilda företagen inte har resurser att nå. Samtidigt har respektive företag möjlighet att utvecklas i egen riktning, en del med egna produkter och andra som underleverantörer.

29

STREET TRAIN SWEDEN AB

SCANDINAVIAN WOOD FIBER AB

StreetTrain Sweden AB - Malmö Miljövänliga eltåg

Studien visade att det finns en stor potential i denna relativt nya produkt. Användning av träpulverkomposit blir allt vanligare då det är betydligt miljövänligare än plaster. Produktion finns redan på kontinenten och i USA där marknaden för träpulver ökat från 40 000 ton till 140 000 ton på tre år. IUC Dalarna som utförde studien, fann att det finns utrymme för tillverkning även i Norden. Med hjälp från IUC Dalarna bildades Scandinavian Wood Fiber AB och nordens första fabrik byggdes. I starten har sex personer fått sysselsättning. Produktionen är i full gång och företaget har bland annat slutit leveranskontrakt med Sydkorea.

StreetTrain Sweden AB har tillsammans med IUC Skåne utvecklat ett miljövänligt transportsystem som i första hand är avsett för persontrafik men som även kan användas för t ex godshantering och sophämtning i trånga gränder. Minitågen är eldrivna och går på hjul. Tågen kan köras både på allmänna vägar och cykelbanor. De tar ca 30 passagerare. Maxhastigheten är 30 km/timme. Batterierna som kan bytas på ett par minuter räcker i allmänhet för en hel dags körning utan laddning. I Malmö kör två tåg från StreetTrain i daglig trafik i stadsdelen Augustenborg. Idén med tågen har varit att skapa ökade förutsättningar för det lokala näringslivet i stadsdelen. Även under bomässan Bo01 användes tåg från StreetTrain. Linjen har varit så framgångsrik att Malmö nu planerar nya StreetTrain-linjer i staden och intresset är stort även från andra delar av Sverige och Europa. Inte minst i Köpenhamn är man intresserad av denna miljövänliga citykommunikation. IUC Skåne har arbetat aktivt i projektet från idé till försäljning och leverans av de första tågen. Projektet har knoppat av och bolaget StreetTrain Sweden AB har bildats med IUC Skåne som en av delägarna.

Brimarks Ventilkoncept - Osby Framtidens ventil Tomas Sjöbergs koncept bygger på att kommunernas vattenledningssystem skall kunna nås utan att ingrepp i gator och vägar sker. Ventilens tillgänglighet för reparation från gatunivån innebär ett användarvänligt system, miljövänligt och resursbesparande. Tomas har fått hjälp med produktutvecklingen av IUC Olofström. Ventilen monteras på vattenledningen på traditionellt sätt och förses med ett skyddsrör, ett hermetiskt tillslutet ståndarrör, som innebär att ventilens inre delar är helt avskilda från yttre påverkan och skador. Röret har också försetts med ett tättslutande lock. Att reparera Brimarksventilen kostar ca 200 - 300 kronor, att jämföras med byte av en traditionell ventil som kräver grävning. Målgrupper för Brimarksventilen är kommuner, industrier och större fastighetsägare med egna vattenförsörjningssystem. Här finns långsiktigt stora ekonomiska och miljömässiga vinster. Ventilen har med stor framgång introducerats hos ett 40-tal kommuner och industrier. Exportmarknaderna Norge, Danmark och Tyskland har öppnats upp och hittills har patent meddelats både i USA och ett antal EU-länder.

Scandinavian Wood Fiber AB - Orsa High Tech Wood Powder Företaget Scandinavian Wood Fiber är resultatet av en förstudie som undersökte möjligheterna för att starta en träpulverfabrik i Orsa. Det skulle bli den första i Norden. Träpulver i det här sammanhanget innebär storleks- och kvalitetskontrollerat träpulver som används i träpulverkompositer som ersättning för plastmaterial.

31

IUC - EN RESURS I KOMMUNERNA. Jag tror mycket på IUC-konceptet, det har betytt mycket för Finspångs kommun. Jag är stolt över IUC´et i Finspång, det är en tillgång för hela Östergötland, för hela regionen. Nätverken som bildats i kommunen och regionen, tack vare IUC Öst, där Finspångs kommun är en av delägarna, är oerhört viktiga för företagens utveckling.

det att bolla idéer för att få råd och stöd. Det har vi lyckats bra med i Finspång. Flera företag här i regionen har fått hjälp med kompetenshöjning eller med att vidareutveckla idéer eller att starta upp nya företag.

Såväl små som stora företag behöver kunna utvecklas och höja sin kompetens. Det finns många stora företag i Finspångs kommun, och för dem är det av vikt att ha kompetenta underleverantörer, som kan ställa om produktionen snabbt, vid behov. Då är det viktigt att underleverantörerna, som ofta är små lokala företag, har denna möjlighet till snabb produktionsomställning. Till denna kompetenshöjning och utveckling behövs samhällets ekonomiska hjälp och stöd.

När man ska stödja företag och utveckla kompetens och produkter är det, som jag ser det, både bra och effektivt när pengarna går direkt till företag, utan mellanhänder. Pengarna kommer på så vis snabbt till nytta och värdefull tid går inte förlorad. Den här uppfattningen delas inte av alla politiker, men jag ser det som nödvändigt att vi går i denna riktning. Genom att någon på lokal nivå känner företagen och företagaren kan beslut tas snabbare och säkrare. Jag har insett att det här är viktigt.

Närheten är oerhört viktig. Genom en organisation som arbetar nära företagen och känner de anställda blir det lätt att ta kontakt med IUC-bolaget och prata med de anställda där. Där går

Stig Andersson Kommunalråd

32

IndustriSupport Värmland AB - Arvika Fler jobb och kvalificerad hjälp vid hög belastning Företaget IndustriSupport Värmland AB:s tillkomst initierades av Industrigruppen och IDC WestWermland inom Arvika och Eda Kommun. Industrigruppen består av tretton olika verkstadsföretag från regionen. Vid ett flertal tillfällen hade man diskuterat farhågorna att i framtiden få brist på kvalificerade industriarbetare och svårigheter att hålla en hög kompetens INNEHÅLL hos sina medarbetare. IndustriSupports ena syfte är att ha en stab av kvalificerade medarbetare som kan hjälpa regionens företag vid toppar. Det andra syftet är att bidra till tillväxt genom kompetenshöjning av personal. Det gör man genom att företagen ansluter sig i ett nätverk, där de själva medverkar vid utbildning. När man behöver extrapersonal hyr man in den från IndustriSupport. IndustriSupport har idag 35 fast anställda, 12 visstidsanställda och 6 medarbetare som genomgår utbildning på industriföretagen. Inom de olika nätverksföretagen har 24 medarbetare fått fast jobb efter utbildning inom IndustriSupport. I nuläget har över 50 företag anslutit sig till nätverket och verksamheten finns idag representerad i Arvika/Eda, Karlstad och Säffle. Då IndustriSupport visat styrka att expandera själv har IDC nu avvecklat sitt ägande och direkta engagemang. - Det har varit en lyckad gemensam satsning säger bolagets vd Kent Henriksson.

33

Jörgen Iderfjäll som är vd på Industripoolen och den verklige spindeln i nätet har fullt upp. Telefonen ringer oavbrutet och kontakterna med medlemsföretagen är täta. Hans framtida mål är att bilda nya företagsringar som geografiskt överlappar varandra. Skillingaryd Vaggeryd är det som står närmast på tur. Intresset runt om i landet är också stort och Industripoolen har redan gått på export till andra län.

STÄNDIG FÖRNYELSE

Industripoolen - Jönköping

INDUSTRIPOOLEN RÄDDAR VERKSTADSJOBBEN I VÄTTERNBYGDEN. Initiativtagarna till Industripoolen AB är personalcheferna i en samarbetsgrupp inom verkstadsindustrierna i Jönköping som samlats kring frågorna: Hur når vi jämnare personalbeläggning i förhållande till orderstocken? Hur kan vi snabbt få tag på kunnig verkstadspersonal vid toppar? Kan vi låna personal av varandra? På våren lämnade gruppen uppdrag till IUC i Jönköping att ta fram ett underlag för hur en personalpool mellan företagen skulle kunna fungera. IUC gjorde ett omfattande analysarbete, vars resultat lade grunden för att starta en personalpool. När beslutet var fattat, började arbetet med att bena upp alla detaljer, dvs val av företagsform, avtal, rutiner t ex tidsredovisning, överenskommelse med fackförbund etc. Den 1 februari 2001 startade Industripoolen AB som ett avknoppningsbolag från IUC i Jönköping med 15 delägare som vardera satsade 9 000 kronor i aktiekapital och 15 000 kronor i medlemsavgift det första året. Nio månader senare hade antalet delägare stigit till 32 stycken och antalet uthyrda/inlånade timmar blivit 50 000.

en temporär övertalighet. Även för det inlånande företaget är Industripoolen ett betydligt billigare och säkrare alternativ än tillfälliga anställningar och bemanningsföretag. Det blir nästan 10 000 kronor billigare per månad jämfört med att köpa tjänsterna genom ett bemanningsföretag. Dessutom har man ett annat verkstadsföretag som går i god för sin personal. Men pengar är inte allt. I flera fall har Industripoolen räddat jobben i företag med beläggningssvackor. I stället för att varsla och säga upp personal har man lånat ut dem tills den egna situationen förbättrats. Skandinavisk Plåtteknik AB i Habo hade största delen av sin kundkrets inom den så hårt drabbade telecombranschen och stod inför varsel och uppsägningar. I stället kunde man under en period låna ut personal till bland annat ABB Ventilation. - Om inte Industripoolen funnits hade vi varit tvungna att säga upp. Genom att låna ut personal till andra företag kunde vi köpa tid till att jaga nya kunder och fylla vår produktion, säger företagets personalchef Jozsef Berta. Idag har man återhämtat sig och lånar till och med in personal via Industripoolen.

Matematiken är enkel företagen emellan. Utlåning/inlåning kan Som anställd är det frivilligt att bli utlånad. De flesta som lånats vara allt från en dag till flera månader. Företagen betalar 185 ut till andra företag har trivts med ombytet kan tänka sig att Apevi mrud erugna tvekunap spectraon blamoch scksuglön kronor per inlånad timme och får 170 kronor per utlånad timme bli utlånade igen. Kompetenshöjning och nya erfarenheter står oavsett typ av arbete. Det innebär 28 000 kronor tillbaka per bred nog tydlig speciella framtiden utvisa. Det kommer slok på plussidan och ökar anställningsbarheten för framtiden. anställd och månad. En betydande summa när man står införprodukter. En ständig förnyelseprocess. Visioner gurt imptrad.

35

MATERIEX AB

INTERNATIONAL ART PROTECTION AB

AFFÄRSVISION AB

Materiex AB - Borlänge Materialexperter med fokus på ytan

Systemet har testats på ett antal av världens museer t ex Wasamuseet, Nationalmuseum, Louvren, Musee D’Orsay och Nasjonalgalleriet i Oslo. Flera av dessa har återkommit med beställningar. För att utveckla nya produkter och marknader har IAP etablerat samarbete med flera stora säkerhetsföretag som Cerberus, Securitas och Besam. Exempel på nya tillämpningsområden är klämskydd för dörrar, larm för säkerhetsskåp, krocksensorer, fönsterlarm och lastceller. IUC Karlskoga har varit delaktigt i avknoppningen av företaget från det internationella moderbolaget Cybergrid Research och vid etableringen av verksamhet på orten som under året sysselsatt ca fem personer.

Varför brast balken? Varför skar lagret? Skall jag välja ett stål eller en keram? Hur påverkar miljön prestanda och livslängd? Bör man ytbelägga den här komponenten, och i så fall med vad? Den snabba utvecklingen mot nya material och ytbeläggningstekniker gör det omöjligt för ett företag utan egen FoU-verksamhet att hänga med kompetens- och resursmässigt. Lösningen är att anlita extern expertis. Materiex AB har den kompetens och avancerade analysutrustning som behövs. Personerna bakom det nybildade Materiex är Mikael Olsson, docent i materialvetenskap vid Uppsala Universitet och Magnus Hellsing, teknisk doktor i materialvetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola. Tillsammans har de drygt tjugo års erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete inom materialområdet. IUC Dalarna har medverkat i starten, både som finansiär och rådgivare. Materiex kommer att inom en 4-års period ha skapat minst 5 nya kvalificerade arbetstillfällen. Detta och att företaget har tillgång till mycket avancerad analysutrustning innebär att man kan bistå både industriföretag, institut, högskolor och försäkringsbolag med spetskompetens.

Affärsvision AB - Karlskoga Callcenter och företagsservice för mindre företag

International Art Protection AB - Karlskoga Larmsystem för konstföremål IAP har specialiserat sig på larmsystem för konstföremål, i synnerhet tavlor. Kunderna är museer, offentliga institutioner och stora privata samlare. Tekniken som utnyttjas är en högfrekvent kapacitiv avståndssensor. IAP har utvecklat dels antenntekniken med platta folieantenner som kan appliceras bakom tavlor och dels logik och kretsar som ger signaler och kan kopplas till ett larmsystem. Systemet kan avge olika varningsnivåer beroende på avståndet föremål/betraktare och t ex utlösa fullt larm vid beröring.

37

Affärsvision har med IUC:s hjälp etablerat sig på callcentermarknaden. Idén är att förutom telefonservice erbjuda olika former av kundstöd och marknadsföring. Affärsvision satsar på att utföra kvalificerade uppdrag åt mindre företag. Målsättningen är hög kvalitet och god lönsamhet för kunden. Företaget startades under sommaren 2000 som en avknoppning från Harald Björkgren AB med tre anställda och ett avtal med Saab-Bofors. Affärsvision hanterar inkommande och utgående telefontrafik och erbjuder bl a helpdesk, orderhantering, e-mail, marknadsundersökningar, kundprospekteringar och seminarieinbjudningar. De fem huvudsakliga verksamhetsområden som definierats är kundprospektering, kundvård, seminarieinbjudningar, marknadskartläggningar och kvalitetssäkrade databaser. Under våren 2001 fusionerades Affärsvision med ett annat framgångsrikt callcenterföretag, ECC AB i Nora. Idag har man mer än 30 anställda och ca 15 mkr i omsättning. Företaget förväntas fortsätta att växa och utvecklas liksom callcenterbranschen i sin helhet.

WERMLAND INDUSTRIAL COATING AB MARKRAM DEVELOPMENT AB

Wermland Industrial Coating AB Rationell billackering som skapat nya jobb

Markram Development AB - Borås Utveckling av 3D-extruderad hålprofil Mark Jansson fick idén till 3D-extrusion när han gick i några traktorspår i skogen. Metoden han utvecklat har döpts till Markrammetoden. Den har gjort det möjligt att samtidigt spara material, vikt och logistik samt att minska investeringar och bearbetningskostnader i befintliga extrusionslinjer.

WICO är ett projekt som innehåller flera intressanta ingredienser sett ur IUC:s perspektiv att arbeta med små företag. När bolaget bildades 1997, var det under namnet Aregarns Bil och Industrilackering AB och man hade fyra anställda. Året därpå flyttades billackeringen till moderna lokaler strax utanför Arvika. Där installerades en modern lackbox och förutsättningar kunde skapas för en rationell och miljömässigt riktig lackeringsprocess. Parallellt installerade man också en pulverlackeringslinje. Under våren 2001 bytte företaget namn till Wermland Industrial Coating AB - WICO.

Traditionellt tillverkas profiler genom att ett stycke varmt råmaterial pressas genom ett hål med just den form man vill att profilens tvärsnitt skall ha. Det är efterbearbetningen som tar tid och är dyr. Det kan kosta över tusen kronor per meter för en bearbetad profil. - Med den nya metoden tar det mindre än två sekunder att göra en meter kuggstång, säger Mark Jansson. Han har helt enkelt stoppat in ett hjul med mönster i det hål som är aluminiumets enda flyktväg från trycket. Först tvingas den formbara metallen till exempelvis fyrkantsform. Tvärsnitten kryper fram till hjulet där den slutgiltiga utformningen av materialet uppstår.

Kunderna värdesätter att ha WICO i sin närhet. Flera av ortens större industrier använder sig idag av denna lokala industrilackering. Företaget har också fått en kvalitetsstämpel då man bland annat utfört arbete åt några av Volvos utländska leverantörer, för vidare leverans direkt in i Arvikafabriken. Det går bra för WICO. Idag är antalet anställda uppe i tjugoen personer.

Den Toyota-ägda lagertillverkaren Koyo Seiko har utvecklat lager för 3D-extrusion och börjar i år marknadsföra Markrammetoden i Japan på egen bekostnad.

Många har bidragit till WICO:s framgång, bland annat den maskinleverantör som gav dem möjligheten att till överkomligt pris installera en modern och mycket effektiv lackeringslinje.

Metoden har väckt både bilindustrins och profilbranschens intresse. Markram har vidareutvecklat idén så att det nu också är möjligt att 3D-extrudera hålprofiler. IUC i Sjuhärad har delfinansierat den fortsatta utvecklingen.

IDC WestWermland har medverkat i företagets utveckling med finansiering och rådgivning. Den ursprunglige projektledaren från IDC är nu vd och delägare i bolaget.

Enbart i aluminiumprofiler omsätts mer än 400 miljarder och med internationella partners, patent på samtliga marknader, som gäller alla formbara material, har Markram Development AB en stor potential.

39

PRODUKTUTVECKLING ÄR ETT EVIGHETSARBETE. Jag har under flera års tid följt och medverkat till Regeringens uppdrag för ökad tillväxt i små och medelstora företag genom IUC-nätverkens insatser. Resultaten har varit både goda och intressanta samt visat att näringslivets engagemang i olika regioner också leder till nya idéer, mer samverkan och nya jobb. När Regeringen beslutade om att avsätta medel för ett uppdrag till IUC-nätverken betonade vi vikten av att kunna vara aktiv i det mycket tidiga skedet av produktutvecklingsprocessen. IUCbolagens närhet till företag och organisationer gör att de tidigt kan hitta tänkbara produkter och aktivt stödja samt verka för att nya marknader kan skapas. Detta leder naturligt till att vi får en ökad tillväxt och en mer vital näringslivsutveckling.

Bild Alstom

Jag ser IUC-bolagen och nätverken som en möjlighet att uppnå en utveckling där företag, fack och kommuner kan samverka för att möta behoven i den egna regionen. Den här typen av kluster bidrar starkt till en bra näringslivsstruktur. Björn Rosengren Näringsminister

40

kunder och marknader som bygger på utveckling av både gamla och nya produkter.

Metalls avdelningar är starkt engagerade i IUC-bolagens verksamhet genom sitt delägarskap och i många fall också styrelserepresentation. Vi vill se att nya jobb, bättre jobb och framtida möjligheter kan skapas för våra medlemmar. Det kan vi göra genom att vara med i det regionala arbetet där vi känner människorna och verksamheterna. Vi har ju varit med och byggt upp det underifrån-formade arbetssättet som finns i IUC-bolagen. Där är det kunskapen hos den regionala industrin som är motorn i utvecklingen. Det gör att utveckling bedrivs både affärsmässigt och med ansvar för regionens utveckling. Från Metalls sida vill vi se ett större engagemang från Regeringen i att stödja det nätverk av IUC-bolag som idag driver produktutveckling och etablering av nya företag. Med uppdrag att driva fram nya produkter och företag kan vi bygga en stabilare framtid för både våra medlemmar och samhället, en framtid för nya

Redan i början av 90-talet arbetade vi i Metall med tanken att få till stånd produktutvecklingsinstitut för att få bättre fart på produktutvecklingen i landet. I samarbete med IUC Olofström såg vi möjligheten att bygga upp IUC-bolag för att stötta små och medelstora företag i att utveckla nya och framtida produkter. Jag har på nära håll följt utvecklingen i flera av IUC-bolagen där frågor om kompetens, teknik, affärer och produktutveckling får en regional mötesplats som engagerar företagare, fack och politiker i samförstånd. Det som nu pågår är mycket spännande och har alla förutsättningar att bli en ”svensk modell för effektiv regional näringslivsutveckling”. Göran Johnsson Förbundsordförande Metall

Sören Thällin, WICO, Arvika I uppstarten av företaget WICO hade vi stor hjälp av den förstudie som genomfördes med hjälp av IDC WestWermland. IDC fyller en mycket viktig funktion genom att stötta företag i de första utredningarna som annars är mycket svåra att finansiera. Vi har även senare använt IDC som partner i projekt där vi inte är säkra på projektets bärighet. Det är många företag här i regionen som har stor hjälp av IDC. Nu är ett nätverk på gång att startas med hjälp av IDC där företag ska kunna ta hjälp av varandra.

41

- Vi fick hjälp i uppstartsfasen, och det var väldigt viktigt, säger Ulf Johansson. IDC trodde på vår produkt och vågade satsa. Vi fick även praktisk hjälp, bl a med förstudier dessutom har närheten till IDC varit ovärderlig. Bussen används redan i Arvika, Lindesberg, Botkyrka, Norrköping och snart även i Nynäshamn. Produktionen kommer att ligga kvar i Arvika-regionen.

Swedish Firebus AB - Arvika

NY BRANDBUSS MED EFFEKTIV UTRUSTNING SOM RÄDDAR LIV. Sekunder och andetag. Redan under utryckningen läggs grunden för en bra räddningsinsats. Det är mycket som spelar in. Allt från fordonets egenskaper för manöverbarhet, smidighet och säkerhet i trafiken, till hur förberedd, motiverad och informerad insatsstyrkan är när den anländer och hur lättåtkomlig och effektiv utrustningen är. Allt detta har stor betydelse för de livsavgörande sekunder det kan vara fråga om.

Bussens kaross och specialbyggda hytt ger stora fördelar i räddningsarbetet. Ett exempel är inbyggda insteg. Brandbussen har också full ståhöjd vilket både förenklar och sparar tid för rökdykarna när de skall av och på med utrustningen. Hytten har utrustats med utökade kommunikationsmöjligheter och manöverdon. Man kan alltså från hytten sköta all utrustning och samtidigt ha en dialog med rökdykarna. Just nu håller man på att utveckla detta ytterligare med bildskärmskommunikation via videokameror fästa i räddningspersonalens hjälmar.

Det är dessa livsavgörande parametrar man tagit hänsyn till vid konstruktionen av brandbussen. Moderna räddningstekniska idéer har anpassats till ett originalbusschassi. Hänsyn har tagits till dagens krav inom räddningstjänsten. Brandbussen innehåller den senaste tekniken vad gäller ren brand/räddningsutrustning, information och IT-material. Idégivaren och entreprenören Ulf Johansson har under sina 20 aktiva år inom räddningstjänsten haft anledning att fundera både en och två gånger över funktionerna i de traditionella brandbilarna. Sedan han började tillverka räddningsfordon har ständiga förbättringar varit i fokus. Vid reparationsarbete av vanliga bussar har fördelarna med att använda just ett busschassi till brandbilar vuxit fram. Man använder sig idag av ett unikt chassi med liggande motor vilket ger en jämn viktfördelning mellan fram och bakaxel.

43

Man har haft ett nära samarbete med Räddningsverket och referensgrupper ute på räddningsstationer. Att produktutveckla tillsammans med slutanvändarna banar väg för ett positivt mottagande. IDC i Arvika har funnits med hela tiden. Dels rent praktiskt i prototypframtagningen men också med ekonomi och rådgivning. Andra parter i projektet är KTH och Volvo Buss varav de senare är delägarna i det kring produkten startade företaget - Swedish Firebus AB som hittills har skapat ca 15 nya arbetstillfällen. Intresset för brandbussen är stort både i Sverige och utomlands. I dagarna har man fått klart med en beställning från Norrköping och flera utländska delegationer har besökt Arvika för att ta del av denna unika och kompletta räddningsbuss.

AB SMÅLANDSINREDNINGAR

LACTOFERM AB

SVENSKA SCENSTAKET AB

Lactoferm AB - Arvika Hudvårdsprodukter mot lindriga hudproblem

anpassat för scenbruk. Det behövdes ett ”folkhemsstaket”, perfekt för såväl festivalkonserten som dansbanan. Tillsammans med IUC Hultsfred har en prototyp tagits fram. Den har testats av Statens Provningsanstalt och uppfyller väl normer och krav. Staketet har också testats på Hultsfredsfestivalen med stor framgång. Projektet har nu knoppat av och Scenstaket har blivit en produkt i Svenska Scenstaket AB.

Lactoferm är en unik hudvårdsprodukt tillverkad efter ett gammalt indianrecept. Genom den mycket speciella tillverkningsprocessen kan man framställa en hudlotion med så lågt PH-värde som 3,5 vilket tillsammans med en vassleblandning påverkar hudens naturliga återhämtningsförmåga. Lactoferm är utvecklad i samråd med läkare. Produkterna innehåller vassle, som är en restprodukt vid osttillverkning. Vasslen genomgår en jäsningsprocess i ca 10 veckor för att sänka PH-värdet, varefter microfiltrering sker. Alla övriga råvaror är rena naturråvaror, noggrant utvalda för att bidra till hudens regenerering.

AB Smålandsinredningar Ett nytt inredningskoncept för butiker

Svenska Scenstaket AB - Hultsfred Det skall vara säkert att lyssna på musik Vid konserter och arrangemang kan ibland tryck och rörelser uppstå i publiken som är ogynnsamma. Det behövs ett bra staket som klarar av att ta hand om publiktryck mot scenen och minska rörelser i publikhav så att olycksrisken minimeras. Scenstaket använder man främst framför scenen för att avlasta trycket från publiken på ett säkert sätt. Det kan även arrangeras på ett sådant sätt att det motverkar ovälkomna rörelser i publikhavet. Scenstaketet ska skapa en bra miljö för publik och den säkerhetspersonal som ska se om publiken. Staketen används även för att t ex skärma av mixerbordet eller för att skydda andra objekt på ett säkert sätt. Claes Larsson på Larsson Stage and Event AB och Patrik Andersson, ordförande i föreningen Rockparty och säkerhetsansvarig på Hultsfredsfestivalen kände att det behövdes ett bra scenstaket för att slippa polisens kravallstaket som inte är

45

AB Smålandsinredningar tillverkar, projekterar och monterar kompletta butiksinredningar. Målgruppen är främst tre branscher: guldsmeder, optiker och urmakare. Liksom i övrig detaljhandel ökar kedjornas betydelse. Marknadsföringen måste ske både lokalt till enskilda butiker och centralt inom kedjan. I guldsmedskedjan Smycka växer intresset för att tydligare profilera sig och inredningen är en viktig faktor. Som pilotprojekt för kedjor av typ Smycka utvecklar och designar Smålandsinredningar nu ett färdigt butiksinredningskoncept som kan godtas av alla medlemmar i kedjan. Designen och utformningen ska tydliggöra profilen och skapa förutsättningar för positiva kundrelationer och ökad försäljning i butikerna. Målet är att knyta kedjans medlemmar närmare till sig och vara konceptleverantör till butikerna. IUC Sydpoolen har bistått med viss finansiering samt kontakter för att engagera lämplig inredningsdesigner och länka ihop Smyckas och Smålandsinredningars respektive arbetsgrupper till en projektgrupp. Enligt vd, Hans Fritzell har projektet redan nu lett till att man kan agera som ett större företag ut mot kund.

Q-BOND PRODUCTION AB

BIOMETRON AB

Q-Bond Production AB - Västervik Limmaskin för segel

Biometron AB - Västervik Flexibla arbetsbord

Att limma segel är inget nytt - det nya är att det håller. Det säger Peder Cederschiöld, segelmakare på Royal Sails och drivande kraft bakom det svenska världspatentet Q-Bond, en maskin som tyst och snabbt ”syr” ihop panelerna i ett nytt segel - med hjälp av lim.

Inom flera industrisektorer konfronteras personalen med irriterande och/eller farliga gaser i sin verksamhet, i synnerhet vid limnings- och lödningsoperationer inom elektronik- och limindustrin. Genom ett patentsökt s k APGA-system (automatisk partikel- och gasabsorbent) har Biometron utvecklat en komplett arbetsstation med luftrening. Systemet möjliggör arbete i en ren miljö utan sugar och annan utrustning som hämmar arbetsmomenten.

Grundprincipen för sammansättningen är den traditionella, med våder som överlappar varandra och körs genom en maskin för att fästas ihop. Men det är ingen symaskin den här gången, även om den påminner om en sådan.

Biometrons APGA-system är det enda utsug som skickar föroreningarna åt rätt håll - nedåt. Utan att passera andningsorganen. Systemet består av två delar; en sändarfläkt som hänger ovanför bordet och trycker ned föroreningarna med en laminär luftström samt ett perforerat bord med sugande fläkt och avancerad rening. Fläktarna samverkar och ser till att alla typer av föroreningar - från slipdamm till obehagliga lukter försvinner ned i bordet och renas. APGA-systemet arbetar fristående från ventilationssystemet i lokalen. För luftrening används grovfilter och joneringsfilter för sändarfläkten och HEPA-filter med 99,96% reningsgrad för mottagarfläkten.

Det är utifrån ett patenterat adhesivt tejplim tillsammans med en reaktiveringsmaskin som svenska segelmakare lyckats ta fram denna revolutionerande limningsteknik för textilier. Med hjälp av ultraljud som aktiverar ett speciallim, sammanfogas textilvåder så att fogarna blir betydligt starkare än en vanlig söm. Det höga ultraljudet värmer limmet som börjar flyta och tränger in i textilien. Vid tester på KTH har det visat sig att sömmen till och med blir starkare än själva segelduken. Inom ett år eller två kommer vi att bara göra segel med limmetoden säger Peter Cederschiöld.

Systemet är utvecklat för industriell användning. Tekniken är patentsökt i Europa, Nordamerika och Asien. Biometron har fått hjälp i utvecklingsarbetet av IUC Kalmar som har delfinansierat prototypframtagning.

Q-Bond har väckt ett enormt intresse bland segelmakare över hela världen. Tiotals ultraljudsmaskiner har redan sålts och många fler är på gång. Hjälp med produktutvecklingen har Q-Bond fått av IUC Kalmar.

47

FALU PROCESS SYSTEMS AB

ARVIKA MEKANISKA VERKSTAD AB

SPEGELS SVETS AB

Falu Process Systems AB - Falun Tvättsystem för ballastproduktion

struktion som monteras på skotare. Manövrering och kontroll sker inne från skotarens hytt. GSSP gör det möjligt att låta markberedning ingå i skotarcykeln på ett enkelt och effektivt sätt. Marken bearbetas under skotarens gång på väg efter last. Konstruktion och funktion gör markberedaren synnerligen miljövänlig. Vid bearbetning vänds endast humustäcket upp samtidigt som den uppvända högen komprimeras och förmultningen påbörjas omedelbart. IUC Barents har medverkat som finansiär i utvecklingen av markberedaren som testats på marknaden och nu börjar den skarpa marknadsföringen.

Med Falu Process metod att tvätta t ex sandningssand kan uttaget av nyproducerad sand reduceras med upp till 90%. Idag måste man deponera sandningssanden då den klassas som farligt avfall. Genom att tvätta den kan kundens kostnad reduceras med upp till 50% och utöver detta gör man miljövinster genom att transporterna minskar. Genom att högtryckstvätta sanden binder man föroreningarna i den minsta fraktionen, upp till 0,2 mm kornstorlek och betalar bara deponeringsavgift för cirka 10% av materialet. Vattnet renas genom en flockningsprocess och recirkuleras i Arvika Mekaniska Verkstad AB - Arvika anläggningen. I arbetet med återvinningsprocesser har man AMV Hjullastarredskap kunnat redovisa mycket goda resultat bl a annat med den sand INNEHÅLL som sopas upp från gator och vägar efter vintern. Risken var stor att Västvärmland skulle förlora hela produkFalu Process kunder finns inom alla delar av ballastindustrin, tionen av redskap till hjullastare när Volvo Wheel Loaders AB t ex producenter av natur- och krossmaterial, prefab, betong, 1997 beslöt att avveckla redskapstillverkningen. Eftersom Volvo asfalt och återvinningsmaterial. Affärsidén är att med bästa är regionens i särklass största företag skulle förlusten bli stor möjliga utfall vad gäller ekonomi och kvalitet skapa miljöriktiga med arbetslöshet som följd. processlösningar till kunder inom ballastindustrin. Genom IDC:s nätverk med Volvos produktionsdirektör i IUC Dalarna har medverkat med både teknik, affärsrådgivspetsen och ett produktionsupplägg kopplat till Volvos leveransning och finansiering. Projektet har inledningsvis gett tre nya planer, kom Arvika Mekaniska Verkstad in som ny tillverkare. arbetstillfällen men om man räknar hela kedjan med underleveIDC underlättade en avknoppning och gav ett bra underlag för rantörer och tvättanläggningar blir siffran uppåt tjugo. en rationell produktion. AMV har idag 49 anställda. Tillverkningen har utökats med t ex lastbilspåbyggnader. Våren 2001 inleddes ett samarbete med VM Fordonsteknik i Karlstad om Spegels Svets AB - Kalix tillverkning av flakbärgare, vilket ytterligare stärkt AMV:s livskraft. Markberedare Insatsen har möjliggjort åtta nya och ett antal räddade arbetsFrån en lokal uppfinnare har man förvärvat idén och patentet tillfällen och är ett bra exempel på hur nätverket kan hjälpa till ett markberedningsaggregat. Markberedaren GSSP tillåter till att behålla, utveckla och förädla ett lokalt bolag. en effektiv och miljövänlig bearbetning av skogsmark i anslutning till avverkning. Aggregatet består av en skopa i stålkon-

49

WOODSTAR AB

IMITA AB

SITTAB STOL AB

IMITA AB - Lund Aktiv Gaspedal - ett steg närmare nollvisionen Aktiv Gaspedal är en viktig innovation för trafiksäkerheten. En tryckstegring i gaspedalrörelsen ger signal om olika förhållanden. Man kan t ex använda sig av en navigationsutrustning som med hjälp av digital karta avläser vilken hastighet som gäller vid det aktuella läget. Om föraren överskrider hastigheten känner han ett motstånd i pedalen. Aktiv Gaspedal hindrar inte fortkörning men ger ett ”fotfast” råd att sakta ner till rådande fartgräns. IUC Skåne har hjälpt entreprenören och innovatören Sven Gustafsson att realisera produkten och knyta nödvändig kompetens till projektet som har knoppat av till ett eget företag, IMITA AB. Det krävdes många olika kompetenser för att göra en aktiv gaspedal. Viktiga delar i projektteamet var bland annat konstruktion, elektronikdesign, GPS-teknik och fordonsteknik. Under den första känsliga perioden har IUC hjälpt till att utveckla produkten, strukturera upp företaget och dessutom få till stånd avtal med de första kunderna, nämligen ISA-projekten i Lunds och Lidköpings kommuner. Intresset för säkrare trafik är stort i hela Europa. IMITA och Aktiv Gaspedal finns med i olika projekt bland annat i Trollhättan och i belgiska Zolde. Även bilindustrin börjar inse att de måste öka sitt ansvar för en säkrare trafik och kontakter etableras nu med olika biltillverkare. Woodstar AB - Töckfors Woodstar Freedom - frihet med säkerhet och ekonomi Renault Kangoo är en av Europas mest sålda i sin klass och det är denna bil som är basen i Woodstar’s produkt Freedom. Själva konceptet är en helsvensk sammansättning, specialkonstruerad för användare av elrullstol, elscooter eller manuell rullstol. Bilen byggs om i Sverige för att passa svenska förhållanden och våra hårda krav på funktionshindrades rätt till mobilitet

51

och frihet. Bilens golv har en sänkt sektion, som kan förses med praktiska och säkerhetstestade fästanordningar för rullstol. Den rörelsehindrade kan sitta kvar i sin rullstol under färden eller, om handikappet tillåter, flyttas över till någon av de övriga 3 passagerarplatserna eller till förarplatsen. Renault Kangoo är en stor liten bil som genom Freedomkonceptet erbjuder frihet, flexibilitet och inte minst en ekonomiskt gynnsam lösning för individ och samhälle. IDC WestWermland har delfinansierat produktens utveckling och varit en viktig kugge i bolagets nätverk. Sittab Stol AB - Borlänge Förarstolar Sittab Stol AB utvecklar, monterar och säljer tillbehör till förarstolar. Samtliga produkter är konstruerade för att förbättra arbetsmiljö, sittställning etc. Diskussioner inom företaget om att utveckla en egen förarstol där tillbehören kompletterades med nya funktioner utgjorde grunden för beslutet att gå vidare med en förarstol för entreprenad-, gruv- och skogsmaskiner. Utvecklingsarbetet kom igång på allvar i halvårsskiftet 1998. IUC Dalarna var med som finansiär och samarbetspartner. Efter en inledande utvecklings- och konstruktionsfas har prototyper tillverkats och testats. Fram till våren 2001 har ett 30-tal stolar monterats i olika maskiner hos kunder för test och kompletteringar. Ritningsdokumentation har tagits fram och produktion har förberetts för lansering och försäljningsstart hösten 2001. Sedan starten har företaget kunnat anställa fyra nya medarbetare. Ett stort intresse finns för den avancerade förarstolen i och utanför Sverige och man räknar med att 300 stolar kommer att säljas under år 2002. Detta medför att 6 - 7 personer kommer att nyanställas i företaget och att nya arbetstillfällen skapas hos underleverantörer. En fortsatt stark expansion kan påräknas de kommande åren.

EUFORBIA AB

COFFEE QUEEN DESIGN AB

QUICK-LOCK SADELLÅSNING

Coffee Queen Design AB - Charlottenberg Kaffebryggare i ny design Norra Europas enda tillverkare av kaffebryggare finns i Charlottenberg, nära den norska gränsen. Coffee Queen är ett komplett produktionsföretag med alla de olika avdelningar som behövs för att utveckla, producera, marknadsföra och sälja sina produkter. Man tillverkar förutom kaffebryggare även potatismos- och soppmaskiner. Produkterna ligger nära varandra eftersom man använder samma uppvärmningsteknik - vatten och pulverextrakt. Coffee Queen satsar mycket på export och då design är ett viktigt konkurrensmedel på många marknader läggs stor vikt vid formgivningen. Det gällde att integrera begreppen teknik design - marknad. En ny serie produkter har väckt stort intresse internationellt. Coffee Queen exporterar nu till mer än 40 länder. Man har ökat sina marknadsandelar och kunnat expandera med nyanställningar som positiv följd. Georg Möller som är vd på Coffee Queen hade redan före det nya designprojektet positiva erfarenheter av samarbete med IDC och det var därför naturligt att än en gång vända sig hit. - Att ha tillgång till detta stora nätverk av kompetens och samtidigt få en samtalspartner och rådgivare är ovärderligt för oss, säger Georg Möller. Quick-Lock - Sadellåsning - Arvika På ett möte i Västra Värmlands Uppfinnareförening träffades de två entreprenörerna Jan Bergstedt och John Höiseth och snart nog samarbetade de två i projektet Quick-Lock. Den ene hade uppslaget och den andre den tekniska lösningen. Det handlar om en sinnrik uppfinning för att på ett enkelt sätt ta av och på cykelsadlar. Att ta sin sadel med sig när man går minskar stöldrisken radikalt.

53

Flera aktörer har hjälpt till att förverkliga Quick-Lock. ALMI hjälpte till med ansökan och efter en viss förädling meddelade PRV patent för produkten. Riskkapitalet från IDC skall i första hand användas till att marknadsföra produkten. Det krävs ett bra recept för att lyckas och Quick-Lock innehåller många nödvändiga ingredienser; samarbete, lokal förankring, kontakter och nätverk. John Höiseth säger att utan hjälp utifrån hade projektet förmodligen aldrig lämnat ritbordet. Euforbia AB - Jonsered Clark Cable® gör slut på sladdhärvorna Euforbia AB är företaget bakom varumärket Clark Cable®, en produktserie för att samla, dölja och fästa sladdar mellan eluttag och förbrukningsapparater. Datorn är den klassiska platsen för kabelhärvor som inte bara är estetiskt störande utan också ett elände i städsammanhang. Euforbia AB drivs av Ulf Lind i Helsingborg. Efter 10 år som bl a produktutvecklare på Ikea har han nu övergått till produktoch affärsutveckling i egen regi. Idén med praktiska, lätthanterliga och snygga förvaringsprodukter för sladdar uppkom när kablarna allt mer började ta överhand över ordning och reda både i hemmet och på kontoret. Produkterna är utvecklade och formgivna i Sverige medan tillverkningen förlagts till Kina. IUC Skåne har varit med och delfinansierat produktutvecklingen och är också delägare i företaget. Clark Cable® har mottagits mycket väl på marknaden och fått mycket publicitet i pressen. Produkterna finns idag att köpa på ett hundratal säljställen i Sverige, bland annat på Kjell & Co, Siba och El-Giganten och besökarsiffrorna på hemsidan har passerat 70 000 strecket. Euforbia börjar nu blicka utåt och sikta mot nya marknader där Tyskland troligen blir nästa satsning.

K-ENTREPRENAD AB

DELLNER BRAKES AB

LOCKLIGHT AB

tillsammans gör det omöjligt för obehöriga att skruva ur globen utan öppningsverktyg. Att byta glödlampor tar tid och tid är också pengar. Med Locklight kan underhållskostnaderna sänkas avsevärt. Lågenergilampor har betydligt längre livslängd än vanliga glödlampor och det ökar intervallen mellan byten. Med låssystemet riskerar man inte heller att den långlivade lågenergilampan försvinner i förtid. IUC Öst har delfinansierat utvecklingen och prototypframtagningen av låssystemet och funnits tillhands som bollplank.

Dellner Brakes AB - Falun Hydraulisk Industribroms Dellner Brakes AB tillverkar och säljer bromsar för industriellt bruk. Bromsarna används för inbromsning av roterande axlar i traverser, gruvhissar, valsverk, propelleraxlar på fartyg etc. Man vill gärna nå större marknadsandel och har sett att det finns behov av hydrauliska skivbromsar med hög prestanda som kan bromsa in mycket stor tillförd effekt snabbt och dessutom har möjlighet att utföra detta på ett kontrollerat sätt, med hjälp av PC-styrning. Den nya bromsen tillverkas i höghållfast stål vilket ger stor kapacitet och litet format. Det lilla inbyggnadsformatet är en konkurrensfördel. Dellner Brakes fick kontakt med IUC Dalarna i samband med att IUC arrangerade ett seminarium om höghållfasta material och framtida bearbetningsmetoder. Förutsättningar för utveckling av den nya cylindern diskuterades och resultatet blev att IUC Dalarna gick in med viss finansiering av projektet. Själva konstruktionsarbetet har gjorts med IUC som bollplank. Parallellt med konstruktionsarbetet har den nya bromsen introducerats i företagets ordinarie produktprogram. Den har redan väckt stort intresse bland nya och gamla kunder och i samband med en utställning i Houston USA, fick Dellner en stor order. Expansionen i företaget har gått snabbt. Fyra personer har nyanställts och ytterligare sex personer är under rekrytering.

K-Entreprenad AB - Motala Ro-Ro containers K-Entreprenad har under tre års tid utvecklat en ny metod för att hantera förrådscontainers, vilket innebär en förändring av beståndet och utformningen av hyresobjekt. Med det unika miljö- och ekonomianpassade containersystemet blir hanteringen betydligt snabbare och det behövs inga externa kranar eller truckar. Lastning/lossning kan utföras på bara några minuter av en ensam person med en vanlig krokbil. Tidsbesparingen samt att endast ett fordon är inblandat ger en lägre miljöpåverkan än konventionella system. Systemet bygger på att även traditionella sjöfartscontainers kan konverteras. Ombyggnaden anpassas till varje kunds specifika behov. Containern är i sitt ursprung godkänd av försäkringsbolagen. Konstruktionen ger efter ombyggnad samma skydd som tidigare mot inbrott och annan yttre åverkan. IUC Öst har medverkat till att konstruera, tillverka och marknadsföra en färdig Ro-Ro container. Man har också kunnat delfinansiera projektet med hjälp av riskkapital. Prototypcontainern är nu färdig och K-Entreprenad räknar med att snart komma igång med tillverkning och försäljning.

Locklight AB - Linköping Låssystem för lågenergilampor Lågenergilampor har ett högre värde än vanliga glödlampor och är stöldbegärliga. Detta faktum gör att bl a fastighetsägare hittills avstått från att satsa på dem. Lösningen heter Locklight! Locklights låssystem för lågenergilampor består av tre ringar som

55

ÅHMANS AB

MIWAB

ARCOS HYDRAULIK AB

MIWAB - Alsterbro Lacktorkning med mikrovågor

- Med CD och internet som verktyg når vi snabbt gamla och nya kundgrupper på ett effektivt sätt, samtidigt som vi blir geografiskt oberoende till en mycket rimlig kostnad, säger Henning Beyer, vd för Åhmans. - Tack vara datatekniken kan ett litet företag som vårt ligga kvar på landsbygden. E-post överbryggar avståndet till kunderna. Redan efter ett par månader har man märkt ett starkt ökat intresse från såväl gamla som nya kunder. Utvecklingen av det nya marknadsföringssystemet hos Åhmans är ett av pionjärprojekten inom IUC Sydpoolen och mycket framgångsrikt.

Företaget Miwab i Alsterbro har bildats med utgångspunkt från en patenterad uppfinning gjord av Sonny Johansson. Uppfinningen som bygger på ett nytt sätt att använda mikrovågor, har utvecklats till en lacktorkningsugn för möbelindustrin. Det unika i metoden är att man lyckats torka vattenbaserad lack utan att värma upp det målade materialet och att kunna torka trä av olika tjocklekar utan att det spricker, missfärgas eller deformeras och att göra detta på ett kostnadseffektivt sätt. Utvecklingsarbetet av lacktorkningen har skett i samarbete med Ikea som säljer ett stort antal lackerade träprodukter och har ett naturligt intresse för förbättrad teknik. Den färdiga anläggningen är testad av GIAB som är ett utvecklingscentrum för möbelindustrin med Ikea som huvudintressent. Testerna har varit mycket framgångsrika och anläggningen är nu i drift hos en av Ikeas underleverantörer. IUC Kalmar har följt Miwab sedan 1998. Under den gångna hösten har IUC haft uppdraget att definiera och starta uppbyggnaden av den framtida organisationen, göra affärsplan och anskaffa riskkapital, sköta avtalsfrågor, administration mm. På sikt skall ett internationellt återförsäljarnät byggas upp.

Arcos Hydraulik AB - Borlänge Miljöcylinder Arcos är ett etablerat företag som tillverkat traditionella hydraulcylindrar för olja i mer än 50 år. Under senare tid har marknaden börjat fråga efter att kunna använda vatten i stället för olja, vilket är ännu ett led i miljötänkandet. Vid haverier och läckage är det naturligtvis både enklare och mer miljövänligt om det är vatten som rinner ut i stället för olja. Det är en hel del tekniska frågor som skall lösas innan man kan ersätta olja med vatten i hydraulsystem eftersom man kan få problem med både korrosion och smörjningsegenskaper. Arcos hade vissa idéer och vände sig till IUC Dalarna för en diskussion. Detta ledde till ett utvecklingsprojekt där IUC stod som rådgivare och en extern konsult fick i uppdrag att utföra konstruktionsarbetet. En prototyp togs fram för tester och under år 2000 presenterades den första serietillverkade miljöcylindern på en mässa. Produkten ingår numera i företagets standardsortiment.

Åhmans AB - Åhus Hissinredning på CD Med modern datateknik kan ett litet företag skaffa sig det stora företagets resurser för marknadsföring. Det har Åhmans i Åhus bevisat. Företaget som huvudsakligen tillverkar hissinredningar, har med hjälp av en datakonsult utvecklat ett eget program som ger presumtiva kunder en lätthanterlig elektronisk produktkatalog med snabblänkar till materialleverantörerna.

57

HUMBEATS

SUNRIDE ENGINEERING AB

STARTHUS 1

projekt där Sunride ansvarat för systemutveckling och projektledning. Ett annat är ombyggnad till eldrift av en bil beställd av Malmö Stad. I eldrivet utförande kan bilen köra 50 - 60 mil per dag tack vare snabbladdning. IUC Skåne är delägare och deltar i utvecklingen av nya produkter och fungerar både som samtalspartner och strategisk rådgivare.

Humbeats - Helsingborg En röststyrd trummaskin I nästan all modern populärmusik finns någon form av trumkomp eller slagverk. Traditionellt skapas trumljud genom att en slagverkare och en inspelningstekniker medverkar vid en inspelning. Det är emellertid få personer som är både slagverkare och ljudtekniker. Tack vare modern teknik kan man nu skapa trumljud med datorns hjälp. Då försvinner kravet på god koordination, men i stället måste man vanligen vara ingenjör och/eller proffsmusiker för att kunna förstå och använda programmen. Simon Sörensson och Staffan Lincoln, nyutexaminerade civilingenjörer i multimedia har gått ett steg längre. I sitt examensarbete skapade de en trummaskin som kontrolleras med rösten genom att man med en mikrofon kan nynna en rytm av vilken datorn skapar en riktig trumrytm. Genom Teknikbrostiftelsen i Lund kom Simon och Staffan i kontakt med IUC Hultsfred som hjälpt till med bland annat mycket kunskap om musikbranschen och rätt kontaktnät.

Starthus 1 - Södertälje Avknoppningsverksamhet

Sunride Engineering AB - Lund Elfordon och laddningsstationer Sunride Engineering AB arbetar med miljövänliga transporter med el- och laddningsstationer. Idén är att erbjuda heltäckande kompetens och kompletta transportkoncept baserade på elfordon med tillbehör och kringtjänster. Verksamheten innefattar rådgivning och projektledning, genomförande av utvecklingsprojekt samt leverans och service av elfordon och laddningssystem. Sveriges två första publika snabbladdningsstationer för elfordon, varav en i Malmö och en i Stockholm, är exempel på utvecklings-

59

Starthus, drivhus, kuvös. Det finns många olika benämningar men de har alla samma syfte; att skapa nya företag. I Södertälje heter det Starthus 1 och är ett led i utvecklingsarbetet inom KTH Syd. Man strävar efter att från högskolan fånga upp idéer och initiativ till företagsbildningar på ett tidigt stadium och stötta dem i en kritisk utvecklingsfas. Starthus 1 tillhandahåller professionell rådgivning, tillgång till lokaler, datorer, kopiator, fax och andra nyttigheter som delas av alla som finns i huset. Hjälpmedlen finns i en rad olika former. Rådgivningen omfattar allt från att utveckla sin affärsidé, ekonomi, marknadsföring, juridik och avtalsskrivning till frågor om patent och varumärken. IUC Södertälje i Mälardalen AB driver projektet på uppdrag från Teknikbrostiftelsen och KTH Syd. IUC har sina lokaler på Campus Telge och arbetar och samverkar med företag, forskare och studenter. I projektet Starthus 1 samarbetar: Teknikbrostiftelsen i Stockholm, KTH Syd, Södertälje Kommun, Södertörns Högskola och IUC Södertälje i Mälardalen AB. Arbetet sker också i nära samverkan med Teknikpark Södertälje.

VIKTEN AV REGIONAL UTVECKLING. ling av den lokala/regionala infrastruktur som behövs för att upprätthålla en välfärd och god livskraft för medborgarna.

Det är viktigt att tillvarata och utveckla hela landets resurser, det är en bärande del av samhällsutvecklingen och av vår politik. Regeringens uppdrag till IUC-nätverken är ett led i att tillvarata dessa resurser särskilt inriktade på att bidra med fler nya produkter och fler företag. Vår satsning, som inleddes 1997, är idag utspridd i stora delar av landet och har visat sig leda till lokal och regional tillväxt.

Den lokala/regionala näringslivsutvecklingen har, som jag ser det, ett verktyg för att stärka den egna regionens utveckling i den samverkan som IUC-konceptet innebär. Genom en aktiv samverkan mellan företag, fackliga organisationer och kommuner skapas ett dynamiskt tillväxtforum för industriell utveckling i regionerna. Jag ser med spänning fram mot konceptets vidareutveckling och spridning.

Genom den form av decentraliserat arbetssätt som bedrivs genom IUC-nätverken engageras de parter i regionerna som också är viktiga länkar i utvecklingsinsatserna. Detta nära arbetssätt leder till en ökad regional dynamik till nytta för samhällets utveckling. Min förhoppning är att engagemanget också ska stärkas så att fler regioner och fler nya produkter och företag växer upp. Företag som i sin tur stimulerar till utveck-

Ulrica Messing Statsråd med särskilt ansvar för regional utveckling

60

heten till varandra är dock inte bara geografisk utan även kulturell. Den sociala kontroll som skapas i en region när människor har många kontakt- och informationsvägar och lever nära varandra bidrar ofta till att öka insikten om varandras möjligheter och behov.

Vi har i Sverige haft en omvandling från produkt- till kunskapsproduktion. Det som produceras i Sverige görs inte billigt vid en internationell jämförelse men görs med ett stort mått kunskap och med högt förädlingsvärde. Som en konsekvens av denna omvandling från produkt- till kunskapsproduktion ökar betydelsen av regional samverkan. Produkter kan med lätthet flyttas och spridas på en global marknad. Sveriges produktion bör för att kunna parera för och utvecklas i denna internationaliseringstrend prioritera aspekter som inte är lika lättflyttade, såsom människor och människors kunskap.

Regionerna är därmed i flera avseenden en grund för det nya kunskapsskapande som Sverige är i stort behov av. I förlängningen är vår ekonomiska utveckling beroende av att de regionala systemen ges förutsättningar att utveckla sin potential.

I den processen fyller regionerna och närhetsprincipen en viktig funktion. Närhet underlättar möten mellan människor. När-

Staffan Larsson Avdelningschef Analys Nutek

61

PLS SYSTEMS AB TIPTOE STOLSTASS

Herrljunga Formplast Produktion AB - Produktutveckling i Sverige HB - Herrljunga Tiptoe™ Stolstass får stolar att sluta väsnas

PLS Systems AB i Hestra Ett ”lysande” exempel En ny revolutionerande form av tändare till lysrör har utvecklats av företaget PLS Systems AB i Hestra. Bengt Palmqvist och Björn Gysell ligger bakom tekniken som delvis utvecklats i samarbete med forskare och universitet i Polen!

När 25 personer sätter sig samtidigt på 25 stolar blir ljudnivån hög. När det bullrar runt omkring höjer man rösten och ljudnivån blir ännu högre. Så ser vardagen ut för våra lärare och elever, dag ut och dag in. Definitivt ingen bra arbetsmiljö.

Produkten är ett lysande exempel på vad samverkan inom nätverk kan åstadkomma. Med stöd av IUC i Gnosjöregionen AB har företaget under tre år utvecklat, designat och slutligen lanserat denna världsunika produkt.

Tiptoe™ är en helt ny typ av stolstass. Den monteras på samma sätt som konventionella tassar men för övrigt är skillnaden stor. Tiptoe™ är utformad så att den minskar friktionen mot golvet och därmed reducerar buller och oljud drastiskt. Utan belastning på stolen är anläggningsytan minimal tack vare den patentskyddade utformningen av tassens undersida. Detta ger både lågt slitage och trollar bort oönskat buller.

PLS Systems AB är först i världen med den nya tekniken, och har patent på systemet. Ett kommersiellt samarbete med marknadsledande Fagerhults Belysning AB har nu inletts när produkten ska ut på världsmarknaden.

Idén till Tiptoe™ har funnits länge. Ända sedan Jan Rydell på PiS gick på ingenjörsutbildning i Göteborg i början på 80-talet. Lösningen var då med kula och fjäder, men produktionskostnaden var för hög så det hela lades på is. Men bra idéer överlever. Tiptoe™ som formsprutas helt i plast är nu utvecklad på ett sätt som gör tillverkningen effektiv.

Den nya tändaren kan liknas vid en adapter, som kan användas till att tända vilket lysrör som helst oavsett wattstyrka. Möjligheten att använda en och samma tändare till alla olika sorters lysrör innebär en rad fördelar, både tekniska och ekonomiska. Produktionskostnaderna blir lägre och ljusanläggningarna blir enklare och billigare att installera. Jämfört med den gamla tekniken kan energibesparingarna bli så stora som upp till 90%.

IUC i Sjuhärad har medverkat till utvecklingen av Tiptoe™ och till det samarbetsavtal som nu tecknats med Herrljunga Formplast AB som skall stå för tillverkningen av produkten. IUC har förutom riskkapital hjälpt till med bland annat patentfrågor, beräkningar och prototyper.

IUC i Gnosjöregionen AB har genom det statliga uppdraget att stimulera produktutveckling i små företag haft möjlighet att stötta PLS Systems AB i olika delar av projektet med såväl kompetens som kapital.

Tiptoe™ håller nu på att anpassas till Herrljunga Formplasts produktion. Startskottet för marknadsföringen gick på Skolforum i Älvsjö där Tiptoe™ togs emot med öppna armar. Under året räknar man med att ha en optimalt utvecklad produkt till försäljning.

För Gnosjöregionen är ett elektronikföretag som PLS Systems AB ett viktigt inslag i den annars mer traditionella tillverkningsindustrin. Den nya produkten har inte enbart stärkt konkurrenskraften i det enskilda företaget utan också i regionen.

63

DYNASAFE AB

RACOON FILTER AB SSC ÖHNS SNICKERI AB

Dynasafe AB - Karlskoga Sprängsäker container ger ökad flygsäkerhet

Mot den bakgrunden beslutade SSC Öhns att utveckla ett flexibelt invändigt glasparti. Glaspartierna är enkla både att montera och flytta. De är huvudsakligen avsedda för kontor, men kan även användas i andra byggnader. IUC Trä i Västerbotten har medverkat till finansieringen av detta produktutvecklingsprojekt som resulterat i ett lättmonterat väggsystem för tysta kontor. De första leveranserna är avklarade och har fått ett mycket positivt mottagande på marknaden.

Dynasafe AB är en avknoppning från Boforskoncernen och bygger på deras militära teknologi för säker hantering av explosiva ämnen. Dynasafe utvecklar, producerar och säljer mobila sprängkamrar för inneslutning och borttransport av farliga sprängladdningar. Man gör också dekompressionskamrar för kontroll av sprängämnen i flygfrakt samt anläggningar för destruktion av ammunition och sprängämnen. Racoon Filter AB - Skellefteå IUC Karlskoga engagerade sig i Dynasafe för utvecklingen av Miljöfilter MECC Movable Explosion Containment Chamber, en sprängRacoon Filter i Skellefteå inriktar sig på att utveckla produkter säker, flyttbar container för hantering av misstänkta explosiva enbart för fordon, vilket innebär en mycket smal nisch. Racoon objekt i samband med bagagekontroll på flygplatser. MECC prioriterar bussar, ambulanser och entreprenadmaskiner. kan tillverkas i olika storlekar och utföranden. IUC:s uppdrag INNEHÅLL Företaget tillverkar t ex ett filter av foammaterial. Det är uppför Dynasafe innefattade konstruktion, tillverkning och provning byggt i skikt och blir därmed djupverkande. Vid tillverkningen av en MECC-enhet som definierades i en projektplan med tillbehandlas materialet på ett sätt som påverkar dess förmåga till hörande arbetsbeskrivning och kostnadskalkyl. rening av mycket små föroreningar. Olika typer av reningsbehov En första prototyp av MECC kunde provas ut ca 13 arbetskan tillgodoses genom att variera tryck, tid och värme i tillverkmånader efter projektstarten i samverkan med Arlanda/Safe ningsprocessen. Genomförda tester visar att Racoons filterSkies Alliance. Efter en del modifieringar fick man den första konstruktion ger en överlägsen livslängd, särskilt i besvärliga exportordern som nu är på väg att följas av flera. Till följd av miljöer. Filtret har en reningsgrad på 95 - 99% medan andra händelseutvecklingen i världen och det ökade kravet på flygkända filter håller en grad på 60 - 65%. säkerhet finns en mycket god potential för MECC. De skogsmaskinfilter som tagits fram stoppar alla partiklar SSC Öhns Snickeri AB - Umeå ner till så lite som 0,3 tusendels millimeter. Detta är enligt EKO-Office, det ekonomiska och ekologiska kontoret Racoon’s Olle Sydlén helt världsunikt. När efterfrågan började öka markant, gjorde IUC Bothnia en SSC Öhns har lång erfarenhet av att leverera glaspartier och förstudie på hur en rationell tillverkningsenhet skulle se ut och väggsystem för exteriörer men har sett ett behov av att kompletmed hjälp av ett utvecklingsprojekt har man konstruerat och tera marknaden med en ny typ av invändiga partier. Det modertillverkat den specialutrustning som erfordras. Olle Sydlén har na kontoret kräver en långt högre grad av flexibilitet än tidigare. redan märkt ett stort intresse för de nya filtren och Racoon ligger Idag arbetar man i större utsträckning i projektform och kravet nu i förhandling med både Stora Enso och Valmet om större order. på att förändra kontorens layout ökar.

65

SWED-LOGS AB

TOMSCOT HB

Swed-Logs AB - Rättvik Svenska Stolphus

I samband med utvecklingen har ca 1000 problemfria provskott genomförts med hagelpatroner som har den formsprutade hylsan. Det finns ett antal fördelar med att använda en formsprutad hylsa: - Plast är ett mjukt material som minskar förslitning på bössan. - Hylsan görs i ett stycke vilket gör att den är tät i botten. - Inga problem med korrosion. - Risken att bränna sig efter skjutning är liten. IUC i Sjuhärad har medverkat till finansieringen av provverktyg och har också försökt att finna en partner som kan formspruta hylsan, montera tändhatten och ansvara för marknadsföringen.

Svenska Stolphus är en ny produkt utvecklad av timmerhustillverkaren Swed-Logs i Rättvik. Husen består av snidade massiva trästolpar och träbalkar hopsatta med prefabricerade väggblock. Kunden själv väljer beklädnad. Det kan vara timmer, timmerpanel, sten eller glas. Stolphus ser ut som solida timmerhus med hantverksmässiga detaljer. De passar även som tillbyggnader till befintliga timmerhus. Till skillnad från vid timmerhustillverkning finns här stora möjligheter till rationell produktion till väsentligt lägre kostnader. Samtidigt finns stora variationsmöjligheter i utförande och design. Kunden kan själv designa och montera husen efter monteringsritningar. Monteringstiden är kort, husen är lätta att transportera och de är prisvärda jämfört med solida timmerhus. Utvecklingen av Svenska Stolphus startade under hösten 2000. Man sökte teknik och maskiner för rationellt byggande. Ett halvår senare stod det första huset klart. Intresset för husen är mycket stort och man har redan fått kontrakt på ett antal hus för leverans. Efterfrågan är så stor att man idag söker samarbete med andra tillverkare. IUC Dalarna har funnits med som delfinansiär och rådgivare vid produktutvecklingen.

Vatram HB - Bromma Revolutionerande undergolv till våtutrymmen Vatram HB har som mål att utveckla, tillverka, marknadsföra och sälja ett patenterat system som säkerställer att man får ett korrekt fall mot golvbrunn i våtrum. Patentet är redan godkänt i USA, Ryssland och Sverige och sökt i ett flertal andra länder. Produkten har presenterats för ett större kommunalt bostadsbolag, VäxjöHem AB som genast kunde se stora besparingar, framför allt vid renoveringsarbeten i äldre hus. Fördelen med att använda systemet i nyproduktion ligger framför allt i tidsbesparingar i byggprocessen. När en nollserie är framtagen ställer VäxjöHem upp med ett lämpligt objekt för montering och utvärdering. IUC Sydpoolen har förutom finansiering av prototyp också via uppsök medverkat till att Vatram fått kontakter med företag som hjälper till med tester och framtagning av verktyg. IUC har också hjälpt till att sy ihop överenskommelsen om referensobjekt med VäxjöHem. Dan Åström, vd för Vatram menar att det har varit ovärderligt att ha IUC som dörröppnare och bollplank i projektet. – Det är lätt att fastna i irrelevanta tankebanor och vi har verkligen fått hjälp att styra upp affärsidén.

Tomscot HB - Borås Utveckling av plasthylsa till hagelskott Tomscot har under cirka tre år utvecklat en plasthylsa till hagelskott. Delar av hylsan är patentskyddade. Gaveln har en speciell utformning som bland annat innebär att kylningen av plasten vid formsprutningen blir optimal samt att sjunkningarna i materialet kring gaveln minimeras. Själva infästningen av tändhatten är också patenterad.

67

VIKTEN AV FUNGERANDE INNOVATIONSSYSTEM. Effektiva innovationssystem är en förutsättning för industrin. Varje företag, stort som litet, måste för sin fortsatta överlevnad klara av att iscensätta idéer i sin dagliga verksamhet. Processen leder från idé till affärsverksamhet. Storföretag som Scania har i många fall ett eget system för att hantera innovationer. Ju större bredd ett företag har vad gäller kontaktytor och bollplank i idéhanteringsprocessen desto större är sannolikheten att få ett bra resultat.

Med hjälp av effektiva innovationssystem och god kompetensförsörjning skapas nya unika produkter som gör att landet kan behålla sin traditionellt starka position. Även om många verksamheter idag förläggs utomlands har Sverige en hög kompetens inom sina gränser. IUC tillsammans med andra aktörer har en viktig roll i arbetet med att bibehålla och sprida denna höga kompetensnivå och att skapa system för att fånga upp idéer som kan förvaltas till att bli de produkter Sverige i framtiden ska leva av. IUC bidrar till att fånga upp den mängd idéer som är nödvändiga för att några ska lyckas.

IUC har som vi ser det en viktig roll genom att dels konkret tillhandahålla potentiella medarbetare till oss via sitt kontaktnät samt dess funktion och ambition att på olika sätt verka som en resurs i gränslandet mellan utbildning och produktutveckling. För det mindre företaget kan IUC tillhandahålla specialistkompetenser som företaget vid enstaka tillfällen behöver men inte själva besitter. Företag, stora som små, behöver kompetenta medarbetare. IUC-konceptet bidrar med en pusselbit som företag behöver idag och som måste till för att Sverige ska kunna behålla sin position som industrination även i framtiden.

Hasse Johansson Group Vice President, Scania Research and Development

68

Case-Link AB - Kävlinge Pallbytare möter hygienkrav i livsmedelsbranschen

Kristianstads Motorslip AB - Kristianstad Miljövänlig dieselmotor

Case-Link AB är ett etablerat företag i förpackningsbranschen som huvudsakligen inriktar sig på tillverkning och konstruktion av maskiner för packning av färdiga konsumentprodukter i wellförpackningar. I maskinsortimentet ingår kartongresare, trågresare, automatpackare, pallastare, transportörsystem och specialanpassade utrustningar.

Lagar, förordningar och direktiv ställer krav inom en mängd olika områden. Så till exempel har EU utfärdat direktiv om maxutsläpp av farliga avgaser. Fordon som inte kan uppfylla kraven före år 2006 kommer inte att få nyttjas i trafik, varken i Sverige eller övriga Europa. Bra för miljön men på kort sikt en katastrof för många företag inom transportsektorn. Restriktioner kan också vändas till något positivt, utveckla nya tekniker och affärsidéer.

Förutom bassortimentet handlar det mycket om kundanpassning och speciallösningar för att på ett effektivt sätt knyta samman förpackningskedjan hos kunden. Detta gör att kunder kommer till Case-Links vd Jan Gullander med alla möjliga problem som man vill hitta en lösning på. En sådan förfrågan från ett kycklingföretag i Skåne resulterade i ett produktutvecklingsprojekt med IUC Skåne och den nya maskinen Pallbytaren.

Äldre dieselmotorer kan renoveras och det har innovatören Lennart Kronvall tagit fasta på. Lennart och hans företag har tillsammans med IUC Olofström utvecklat en uppgraderingsteknik som innebär minskade utsläpp av koldioxid med 83 99%. Kolvätet kan minskas med upp till 71% och partikelutsläppen med 26 - 50%, beroende på vilka insatser som sker vid uppgraderingen. Den totala energiförbrukningen kan minskas med cirka 30% vilket innebär stora ekonomiska och miljömässiga besparingar.

Hygienkraven inom livsmedelsindustrin skärps hela tiden. Idag får man inte längre ha träpallar i produktionslokalerna. Det kan alltså röra sig om utleveranser från produktionen eller om leveranser av material till produktionen. Case-Links pallbytare ersätter underliggande pall med ny pall i annat material, t ex plast eller aluminium. Att göra omlastningen manuellt sliter hårt på personalen och är tidskrävande. Intresset är stort från industrin och hittills har företaget levererat ett tiotal maskiner.

Faktum är att det år 2000 i Sverige fanns 230 000 lastbilar och 9 000 bussar äldre än sju år. Sammanlagt 239 000 som berörs av den nya lagstiftningen. Det är en siffra som ger goda framtidsmöjligheter både för Kristianstads Motorslip AB och andra auktoriserade motorrenovatörer som Volvo och Scania. Riksdagens Miljö- och Jordbruksutskott har visat stort intresse för den nya tekniken och utskottet har tillstyrkt en lagändring som innebär att tillverkaransvaret för fordon äldre än fem år upphör, vilket innebär att det är fritt fram att påbörja en insats i stor skala.

IUC Skåne har hjälpt till med finansieringen av produktutvecklingen och har också kunnat bistå med vissa marknadsföringsinsatser.

69

Teknikutveckling med ”flyt”. 70

Formab AB - Fällfors, Skellefteå Vakuumformningsteknik i storformat

Svensk Industriautomation AB - Norrahammar Materialhantering från pall med 2D-visionsystem

Innovatörerna Rolf Brännström och Anders Lindeborg från Arvidsjaur har sedan 1995 arbetat med att utveckla en förbättrad och mer kostnadseffektiv metod att vakuumforma större plastprodukter i termoplast t ex ABS-plast. Våren 1999 hade man den första prototypmaskinen framme och den klarade att tillverka produkter upp till 3,8 x 1,5 m.

Svensk Industriautomation AB (SVIA) är ett ungt automationsföretag i Norrahammar med 8 anställda och hög process- och teknikkunskap. Företaget tillverkar kompletta automatiseringsutrustningar med seende robotar, ett visionssystem, främst för komponentförädlingsindustrin. Sedan 1999 har SVIA utvecklat en ny maskin, Multiflex som automatiskt matar detaljer från en pall till en 6-axlig robot.

Den nya tekniken bygger på att man inte behöver tillföra termoplasten lika mycket energi som vid formning med tidigare vacuumformningsteknik. Tekniken innebär också en omvänd formning genom att man med denna metod ”drar ner” plasten över formen.

Den kompletta utrustningen består av: - Pallyft som välter pallen. - Sorteringsdel med transportband som transporterar detaljerna fram till rätt position. - Kamerasystem (visionssystem) som tar bilder av och bestämmer detaljens läge, position och vridning. - Robot som sedan plockar detaljerna direkt från bandet.

Efter att ha utvecklat en prototyputrustning har Formab förfinat tekniken och patenterat såväl maskin- som formningstekniken. Formningsprocessen tar något längre tid än med den konventionella metoden, men i stället får man fram en produkt som har betydligt bättre slagseghet. En annan stor fördel är att man kan tillverka formarna i enklare material. Formkostnaden blir därför bara en tiondel mot tidigare.

IUC Jönköping fick en förfrågan om att stödja en utveckling av utrustningen, framförallt visionssystemet, så att det blir mer användbart. Via nätverket kunde ett samarbete knytas mellan SVIA och Optronic som tillsammans utvecklade visionssystemet. Under arbetets gång gjordes förenklingar av den mekaniska konstruktionen för att minska tillverkningskostnaden, sänka cykeltider och förenkla underhållet.

IUC Bothnia i Skellefteå har bistått Rolf och Anders med teknikutveckling och sammanlänkat dem med Luleå Tekniska Universitet samt forskningsinstitutet Sicomp. I slutet av år 2001 köptes och fusionerades in ett företag som arbetar med glasfiberarmerad härdplast. Det gör att man nu bearbetar marknaden med egna produkter och dessutom är komplett legoleverantör av stora plastdetaljer. IUC har genomfört hela affärsutvecklingsoch fusioneringsprocessen samt ordnat finansieringen till uppstarten. Formab har idag sex anställda men orderingången gör att man budgeterar för ytterligare sex personer innan årets slut.

SVIA har nu sålt fem anläggningar till olika industrier där varje enhet kostar drygt en halv miljon. Ytterligare ett tiotal utrustningar skall levereras under året. Ari Kesti, företagets vd och grundare tycker att det stöd som IUC har givit har varit till stor fördel för att snabba upp utvecklingsprocessen.

71

Samverkan ger fler företag, fler arbetstillfällen och bättre lönsamhet. 72

Teknikpark Södertälje

EN KRAFTFULL MOTOR FÖR DET REGIONALA NÄRINGSLIVET. Med utgångspunkt från ett utvecklingsarbete i Södertälje med representanter för lokalt näringsliv, kommunen, högskolor etc, har IUC i Södertälje med styrelse, beslutat att etablera en teknikpark i regionen. En projektgrupp bestående av bl a IUC, företag, KTH och Södertälje Kommun har arbetat fram och presenterat en affärsplan för teknikparken. Det praktiska arbetet drog igång i februari 2002.

nande sätt vinna på ett samarbete kring en teknikpark - ett kompetenscentrum, där också IT-utveckling i industrin får en framskjuten roll. Teknikpark Södertälje består av ett antal kunskapsintensiva teknikföretag, eller avdelningar inom företag, som verkar inom en gemensam ram. Man finns samlade inom ett starkt begränsat geografiskt område och teknikparken ligger i anslutning till universitet och högskola. Den produktiva miljön som aktivt stimulerar tillväxt, skapar möjligheter till samverkan och erbjuder en mångfald av service och tjänster.

Beslutet om teknikparken har sin bakgrund i en omvärldsanalys som konstaterar att produktions- och processteknik prioriteras högt i många framgångsrika länder. Internationellt satsas årligen mycket stora belopp. I Sverige har vi dock halkat efter inom många områden. Mindre svenska företag klarar inte av att själva bevaka och driva teknikutveckling på ett tillfredställande sätt. Man har goda utvecklingsmöjligheter men är för små för att kunna hantera kontakter och teknikutveckling på hög internationell nivå. Det finns också ett glapp mellan industri, högskola och institut som måste överbryggas för att öka nyttan av FoU-investeringar.

Teknikpark Södertälje skall ha följande profilomåden: - Industriella tillämpningar av IT och elektronik - Produktutveckling och design - Innovation och entreprenörskap - Produktions- och processutveckling Det övergripande målet för Teknikpark Södertälje är att medverka till utveckling och tillväxt av den industriella sektorn i regionen genom välutbildad personal, samarbete, kompetenshöjning och ny teknik. Resultaten ska kunna mätas i antal nya företag, arbetstillfällen och i företagens lönsamhet. Andra parametrar är konkurrenskraft samt utbildningsvolym- och nivå hos företagen.

Både nationella och internationella studier visar att vissa villkor måste uppfyllas för att nå hög regional tillväxt. God infrastruktur, bra samarbete mellan näringsliv, politik och institut är viktiga faktorer. Den tekniska industriella sektorn kan på lik-

73

DEMETECH AB

AGUA TRADING AB

HEDLUNDA SNICKERI AB

Agua Trading AB - Kävlinge Miljövänliga avloppssystem Avloppsreningen kan nu flyttas från stora kommunala verk, till den egna tomten. Där förvandlas avloppsvatten till en lysande affär för trädgård och miljö. Den nya produkten Agua Line är avsedd för enskilda hushåll och mindre gruppbebyggelse. Systemet innebär revolutionerande fördelar när det gäller spillvattenhantering och kompostering. Det eliminerar problemen med infiltration, slamavskiljning och slamspridning. Det lilla reningsverket kan användas där man inte kan gräva brunnar eller ansluta rören till VA-nätet. T ex på platser där marken är stenig och hård eller i glest bebyggda sommarstugeområden dit de kommunala avloppsledningarna inte når. Agua Trading AB och Paul Lindh har tilldelats Kävlinge Kommuns Miljöpris 2001. IUC Skåne har bistått projektet med prototypframställning i verkstad, kompetensöverföring från universitetet via Kunskapsbron samt finansiering. Demetech AB - Norrköping Benmineralmätaren CalScan Varje år drabbas cirka 70 miljoner kvinnor i Europa, Japan och USA av benskörhet, osteoporos. Även barn och ungdomar drabbas i allt högre grad på grund av slarv med mat och stillasittande. I begynnelsestadiet är symptomen svaga men efterhand ökar besvären med smärtor, frakturer och benbrott. Osteoporosiska frakturer kan dock förebyggas. Dels genom mer motion och rätt kost men framför allt genom rätt behandling. För att nå tillfredsställande resultat med behandling är tidig diagnos en av de viktigaste faktorerna. Demetech AB utvecklar och tillverkar mätare för att mäta

75

densiteten i skelettet hos människor och i förekommande fall upptäcka benskörhet. CalScan är en ny generation mätare. Utrustningen utnyttjar röntgenstrålning med två olika energier och mäter dessutom bentjockleken vid mätstället med hjälp av laser. Med denna nya metod, erhåller man en betydligt högre grad av noggrannhet. IUC Öst i Finspång har deltagit i utvecklingen av Calscan och tillfört riskkapital, varit rådgivare och assisterat vid prototypframtagning. Hedlunda Snickeri AB - Lycksele Kvalitetshöjning vid tappsammanfogning Hedlunda Snickeri är stor leverantör av hyllstegar och andra tappsammanfogade produkter till Ikea. Nyckeln till företagets framgång idag är en avancerad produktionslinje med specialmaskiner och optimerad logistik. Vägen till framgång har gått genom ett utvecklingsprojekt tillsammans med IUC Trä i Västerbotten. Målsättningen var att utveckla och öka kvaliteten för kunderna vid framställning av bl a hyllstegar. Man studerade under längre tid hur man skulle kunna höja kvaliteten och minska utsorteringen genom att utveckla befintlig produktionsutrustning. Utifrån förstudien bestämde sig Hedlunda för en teknik där man genom en ny mätmetod förbättrar passningen och toleranserna i tappningsprocessen. Projektets första del är avslutad och driftsättning sker inom kort. Kraven på maskinkomponenterna är mycket höga inte minst vad gäller precision och funktion. Tekniken innebär ett nytänkande och en lösning på ett kvalitetsproblem definierat av företaget.

WOODMAN

HYFOTEC AB

Woodman - Karlskoga Ny fuktmätningsteknik

Hyfotec AB - Dalarna Hydroformning

Woodman är ett produktutvecklingsprojekt där IUC Karlskoga varit projektledare och koordinator under tre års tid. Projektet har under större delen av tiden drivits i konsortieform tillsammans med en uppfinnargrupp och ett antal intressent- och avnämarföretag.

Formning av olika material, framför allt plåt, har sedan länge skett genom mekanisk påverkan, t ex pressning, bockning, rullformning etc. Under 80-talet inleddes försök att med hjälp av trycksatt vätska forma olika material. Metoden kallas hydroformning. I samband med denna teknik har det visat sig att det går att forma mycket komplexa geometrier.

Det handlar om kommersialisering av s k dubbelenergiröntgen, en mätteknik som hittills huvudsakligen använts inom det medicinska området. Man har arbetat med fuktmätning i trä och papper med inriktning på bioenergiområdet. Där finns behov av snabb och omfattande realtidsmätning av fukthalten i olika bioenergislag i samband med avräkning liksom i förbränningsprocessen. I utvecklingskonsortiet har ingått såväl stora energiföretag (Vattenfall, Sydkraft och Fortum) som ett antal biobränsleföretag.

När man formar material med trycksatt vätska går det åt stora krafter för att hålla ihop formverktygen. De få företag som börjat med hydroformning använder sig av gigantiska pressar för att klara krafterna. Pressarna innebär en mycket stor investering vilket omöjliggör för mindre företag att använda sig av metoden. På Hyfotec har man tillsammans med IUC Dalarna utvecklat ett nytt system för hydroformning som eliminerar de dyra pressarna och ökar användningsmöjligheterna för små företag. Den patenterade tekniken innebär att man använder sig av så kallade klampar som omsluter formverktyget och utgör hållkraften så att verktygshalvorna hålls ihop utan press och den kraft som uppstår vid formningen istället tas upp av klampans kil.

Projektet har resulterat i ett stort antal mätningar i en realiserbarhetsstudie. Design och skisser på utrustningarna har tagits fram. Komponentval har gjorts och lämpliga leverantörer utsetts. Patentläget har kunnat klarläggas och en förstudie har genomförts där förutsättningar för marknad och start av ett företag baserat på produktidén utretts. IUC samarbetar nu med ALMI för att på bästa möjliga sätt avyttra produkten alternativt starta ett nytt groddföretag. Även om den ursprungliga målsättningen med en produkt på marknaden inte har uppfyllts ännu har projektet kunnat föras mot framgång och IUC Karlskoga kan lämna över till andra kommersiella krafter.

Hyfotec tar nu fram en verifieringsmaskin för metoden som finansieras av IUC Dalarna, Högskolan, SSAB, Avesta Polarit, AST Fagersta, EU mål 2 samt Länstyrelsen.

77

PT-MEDICAL AB

WESTMATIC AB

WESTMATIC AB

bort tungmetaller. Renaren är så effektiv att den kan uppnå mer än 99% reningsgrad av avloppsvatten. Metoden har testats under många år inom olika användningsområden och idag finns ett åttiotal installationer. IDC WestWermland har medverkat genom att knyta teknisk forskarkompetens från KTH till bolaget. Vidare har konstfackstudenter varit involverade i att modernisera ”Renarens” design. De positiva miljöaspekterna och det breda användningsområdet ger goda framtidsutsikter för ”Renaren”. Ju hårdare miljökrav som ställs, desto lättare blir det att avsätta produkten.

PT - Medical AB - Skänninge Stora framgångar i USA för strålkällelkabel PT - Medical AB är ett medicinskt entreprenörföretag som arbetar med utveckling, design och service av bl a system för strålbehandling av cancer med utrustningar inom så kallad ”Afterloading Brachytherapy”. Metoden innebär att en liten inkapslad radioaktiv källa av idrium med hjälp av en speciell maskin, en s k ”Afterloader”, med stor precision kan föras in i tumörer i bl a lungor, bröst och prostata. PT-Medicals specialitet är att ta hand om utvecklingen av medicinska produkter från idé och konstruktion till färdig produkt och under vägen lösa tillverkningstekniska problem. För sin samarbetspartner i USA har PT-Medical, i stark internationell konkurrens utvecklat en tillverkningsmetod för en strålkällelkabel och därmed löst ett svårt produktionstekniskt problem. Utvecklingsarbetet har nu gett avkastning och amerikanerna har lämnat en mångmiljonorder som löper över fyra år. Man upplever också en spin-off effekt med förfrågningar om framtagning av nya produkter och vidareutveckling av befintliga. - IUC Öst i Finspång har funnits med i projektet ända från starten och varit ett bra stöd för oss kompetensmässigt, säger PT:s Torbjörn Tengstrand.

Hällefors Ekobriketter - Hällefors Mobil pelletstillverkning

Westmatic AB - Arvika Rening av industriellt avloppsvatten Miljö blir ett allt större fokus inom all industri. Westmatic har med sin patenterade produkt ”Renaren” funnit en unik teknisk lösning för att ta hand om utsläpp från t ex bilvårdsanläggningar och fartyg. Metoden kallas Elektroflockulering och gör det möjligt att avlägsna olja och andra organiska substanser som finns i form av lösning eller emulsion i vatten. Den tar också

79

Energi- och transportföretaget Hällefors Ekobriketter satsade under hösten 2001 på utveckling av pelletstillverkning. Grundidén var att bygga en pelletsanläggning som var tillräckligt kompakt för att kunna placeras på ett lastbilschassi men ändå ha en kapacitet som kan betraktas som tillräckligt intressant. För att åstadkomma detta har en helt ny tillverkningsteknik provats ut. Tanken med en mobil pelletstillverkning är att i kampanjer kunna åka runt till sågverk och snickerier där sågspån lagrats och på plats producera pellets. På så sätt säkras ekonomi och miljövinster som annars lätt äts upp av transporter när löst spån transporteras till pelletsfabriken. IUC Karlskoga satsade i ett utvecklingsprojekt som inbegrep konstruktion, tillverkning, montering och utprovning av utrustningen. På bara fyra månader hade man byggt en första prototypanläggning med en produktionskapacitet på 300 kg/timme som visat sig fungera över förväntan. Hällefors Ekobriketter har i första hand byggt utrustningen för användning i den egna rörelsen, men uppmuntras av IUC att utveckla produkten för en större marknad.

CTV PRODUCTION AB

80

CTV - Digital Media Production - Ystad Det gäller att hålla jämna steg med framtiden

Centercom AB - Norrköping Site Manager

Att hyra video är inte längre detsamma som att se en film. Möjligheterna att komprimera information med den nya DVDtekniken innebär att det idag kan bli en helkvällsföreställning med långt mer än enbart själva filmen. Samma teknik ger den gamla informationsvideon helt nya dimensioner och i sammankoppling med internet är det nu möjligt att få svar på de frågor som dyker upp i t ex en bruksanvisning.

Många företag och organisationer använder inte sin webbplats som det offensiva verktyg för informationsspridning, affärer och verksamhetsutveckling som den skulle kunna vara. Organisationen har en gammal statisk webplats. Den ursprungliga strukturen skapades tidigt av en webbyrå och få personer i den egna organisationen har kompetens att uppdatera och utöka.

Centercom som är ett IT-företag med fokus på kundnytta har Sedan drygt ett år driver IUC Skåne ett utvecklingsprojekt utvecklat ett publicerings- och administrationsverktyg för med CTV för att anpassa produkter och verksamhet till de nya dynamiska databasdrivna webplatser kallat för Site Manager. medierna och morgondagen. - Idag är interaktivitet alltmer Systemet riktar sig till företag som vill ha en dynamisk webplats självklart och mer eller mindre ett krav från ungdomarna, säger med professionell design och avancerade applikationer men INNEHÅLL som vill sköta publicering och utökning av platsen själva utan Jan-Erik Nilsson på CTV Production i Ystad. Tekniska beskrivningar, läromedel och informationsmaterial erbjuds allt oftare att förstöra grunddesignen. Site Manager innehåller förutom interaktivt med ljud och rörliga bilder. publiceringsfunktioner, en plattform för administration av applikationer kopplade till den publika webplatsen samt skyddade En stark övertygelse om att det måste vara möjligt att driva föreextranet och intranet. Såväl publicering som administration tag och utvecklas även på en mindre ort har hållit CTV Producsker i ett användarvänligt gränssnitt. tion kvar i Ystad sedan starten för 15 år sedan. Idag huserar CTV i en av det gamla regementets kaserner som nu omvandlats Funktionsmässigt kan Site Manager beskrivas i tre huvuddelar: till företagshotell. - Verksamhets/kundspecifika applikationer - E-handelsmodul, ärendehantering, statistik etc - Förutsättningen är att man hänger med i utvecklingen, ser vad - Rättighetshantering, editering, publicering mm som är på gång inom branschen och vågar satsa på det som är nytt, säger Jan-Erik. Att ligga i frontlinjen av utvecklingen i en Konceptet har visat sig vara framgångsrikt och företaget är idag tekniktät bransch som denna kräver en stark kassa. För ett litet affärsmässigt uppdelat i två fokuserade enheter, e-Solutions och företag som CTV, med fyra anställda, är finansieringen av alla Messaging Systems. Centercom erbjuder inom dessa såväl proinvesteringar i såväl teknik som utbildning och marknadsföring dukter som tjänster med den gemensamma nämnaren att hjälpa kostsamma. IUC Skåne har funnits med hela tiden och på olika kunderna till högre effektivitet och stärkt konkurrenskraft. sätt stöttat CTV i produktutvecklingsarbetet. Det har handlat IUC Öst har delfinansierat produktutvecklingen och prototypom allt från teknik till samarbetspartners, finansiering och framtagningen samt varit och är företagets bollplank. marknad.

81

SCANDICRAFT AB

MANFREDGRUPPEN AB

WR-Panel AB - Jönköping Kyld komprimator WR-Panel startades år 2000 av Stefan Almqvist och Håkan Wahlberg. De bygger kyl- och frysrum. När de varit ute på framförallt mindre restauranger har de känt att det luktar mycket från anläggningarna för sopkomprimering. Leverantören av dessa heter Orwak. När de såg hur anläggningarna fungerade fick de idén att använda de produkter de monterar i sina kylrum för att kyla ned soporna så de inte luktar. De tog kontakt med Orwak och presenterade sin idé. Orwak visade intresse men sa att de själva inte hade möjlighet att arbeta med produkten. Däremot kunde de hjälpa till med marknadsföring och utrustning om WR-Panel stod för framtagning och tillverkning. Nu tog WR-Panel kontakt med IUC Jönköping för att få hjälp med att ta fram en modell. Det resulterade i att IUC Jönköping gick in med kapital för marknadsundersökning, konstruktion, prototyp och tillverkning av nollserie. Idag 8 månader efter första kontakten är WR-Panel i färd med att sälja den första utrustningen och planerar för att tillverka tjugo enheter under 2002. Scandicraft AB - Linköping Den förarlösa helikoptern Scandicraft utvecklar en förarlös helikopter som kan användas vid demonstrationer av systemet och för kommersiella uppdrag. Avsikten är att få fram ett system för många olika applikationer. Den datoriserade minihelikoptern navigerar med GPS. Helikoptern kan bära 30 kg last och rotordiametern är cirka två meter. Farkosten styrs med ytterst avancerad teknik. Programmeringen sker från marken med möjlighet till tvåvägskommunikation för överföring av data till och från helikoptern.

83

I ett parallellt projekt har olika kunders behov av instrument kartlagts. Det har härvid framkommit ett påtagligt behov av ett integrerat, styrbart digitalt kamerasystem i farkosten. IUC Öst har delfinansierat produktutvecklingen och prototypframtagningen av den flygande plattformen och dess kamerasystem. Manfredgruppen AB - Katrineholm Brandsäker papperskorg som gör kunderna eld och lågor Manfredgruppen har utvecklat den brandsäkra papperskorgen. En sensationell produkt för släckning av bränder som uppstår i soptunnor eller andra behållare som kan innehålla brandfarligt material. Produkten består av en aluminiumlåda som är perforerad i botten. Där finns en skena som en fjäderriggad kniv kan löpa efter. Kniven hålls tillbaka av en nylontråd. I en plastpåse, som ligger i knivens väg, finns tre till fyra liter brandsläckningsvätska. När det börjar brinna i soptunnan smälter nylontråden. Kniven lossnar och skär sönder plastpåsen så att brandsläckningsvätska kommer ut över elden. På några sekunder är branden släckt. Kassetten kan användas i alla typer av kärl, oavsett storlek. Den geniala produkten har redan fått stor genomslagskraft. Bensinbolaget Jet var första kund. De har installerat kassetten i sina sopkärl på bensinstationerna. Andra bensinbolag har också visat stort intresse. Tidningen Metro som bland annat distribueras i Stockholms tunnelbana har monterat kassetten i sina uppsamlingscontainers. Manfredgruppen tillverkar och levererar allt själva. - I starten var det trögt med finansieringen säger ägaren Göran Karlsson. Verkstadstekniska innovationer låg helt enkelt inte i tiden. I IUC Öst fann man dock en samarbetspartner som har medverkat både vid finansiering, prototypframtagning och marknadsföring.

Med RegionIT växlar vi upp Gnosjöandan i IT-åldern! 84

IUC i Gnosjöregionen

REGIONIT - ÖKAD LÖNSAMHET MED HJÄLP AV IT. För att IT ska bli mer än en bubbla som sprack, gäller det att som företagare veta hur IT passar in just i det egna företaget. Det som passar den ene kanske inte alls är bra för den andre. IT utvecklas snabbt och det kan vara svårt att hänga med och ensam dra slutsatser kring vad som kan leda till affärsnytta för det egna företaget.

Vi har utvecklat en IT-analys som passar särskilt bra för mindre företag. Tillsammans med konsulter eller på egen hand, kan ett litet företag utan större kostnader i vare sig pengar eller tid på ett tillfredsställande sätt analysera företagets processer för att komma fram till vilka processer som kan effektiviseras med hjälp av IT-stöd. Det handlar inte om mesta möjliga IT. Det viktiga är att satsa rätt.

En bra infrastruktur för IT är också nödvändigt för att kunna utnyttja alla teknikens möjligheter. Gnosjöregionen är en landsbygdsregion där företagen till viss utsträckning finns på välplanerade industriområden, men lika ofta långt utanför tätorter och planerad mark. Vems är ansvaret att driva på utbyggnaden av snabba uppkopplingar?

Vi har arbetat för att få upp bredbandsfrågan på agendan hos regionens kommuner. Nu finns det såväl regionala som kommunala planer för företagens tillgång till snabba uppkopplingar.

Att använda internet för att synas och för att samarbeta är ytterligare en fantastisk möjlighet för att stärka konkurrenskraften på en internationell marknad. Men vem börjar bygga det gemensamma fönstret mot världen och vem utvecklar funktioner och drift?

Tillsammans med företag har vi utvecklat och lanserat en företagsportal på internet. Portalen har flera viktiga funktioner. Dels fungerar den som ett gigantiskt skyltfönster mot omvärlden, där alla regionens tillverkande företag finns för alla dem som söker information och kontakt med företag och dess produkter. Dels fungerar portalen som en mötesplats och ett forum för alla företag som vill utvecklas och växa.

IUC i Gnosjöregionen AB har under snart 3 år drivit utvecklingsprojektet RegionIT. Projektet drivs tillsammans med Vinnova, KK-stiftelsen och en mängd regionala företag. För att företagen ska kunna dra verklig nytta av IT i sin verksamhet, arbetar vi på flera fronter samtidigt.

I portalen finns såväl gratistjänster som betaltjänster och allteftersom behov och efterfrågan utvecklas bygger vi på med affärsnyttiga funktioner som många företag inte skulle ha kunnat skaffa sig var för sig, t ex en samarbetsyta för visualisering av avancerad CAD.

85

KUNSKAP

Företag Företag

Individ Individ

Kompetens Kompetens Utveckling Utveckling Universitet Universitet Högskola Högskola

KOMPETENS GER KONKURRENSKRAFT. anställd måste man veta vad det är för kompetens man behöver utveckla. Sedan gäller det att rätt åtgärder finns tillgängliga, i rätt tid, på rätt sätt och till rätt pris.

Alla är överens om att det behövs människor med rätt och hög kompetens för att arbeta i dagens företag. Arbetets innehåll blir mer och mer avancerat för alla i arbetslivet. Oavsett var i företaget man befinner sig så gäller det att ständigt utveckla och höja kompetensen.

Eftersom kompetens är konkurrenskraft och IUC-bolagen vill vara en resurs för företag som vill utvecklas, är det naturligt att vi på olika sätt också medverkar till att göra det så enkelt som möjligt för företag att ständigt kunna bedriva strategisk kompetensutveckling.

Det gäller för de företag som vill hävda sig i konkurrensen att inse att deras framgångar avgörs av mänskliga hjärnor och att varje enskild medarbetare är en potentiell konkurrensfördel. Men det är lättare sagt än gjort att lära sig hela livet. Både som arbetsgivare och som

88

SAMVERKAN FÖR INDUSTRIELL UTVECKLING. ledning och planera för finansieringsbehov, då projektidén ska kommersialiseras.

Det svenska högskolesystemet har två basala uppgifter, undervisning och forskning. Dessutom finns en ”tredje uppgift”, att samverka med omgivande samhälle. Inom högskolan finns en betydande kunskapsmassa, som ständigt utvecklas och är en värdefull resurs för de som förstår att utnyttja den.

Man tänker ofta snävt på bara teknik när orden industriell utveckling nämns. Men resursbehovet för utveckling innefattar vanligen flera ämnen. Att med en ny produkt närma sig en ny marknad på rätt sätt, kan vara ett svårforcerat hinder, men hjälp finns att få. Att värdera finansiellt behov och föreslå åtgärder är en grannlaga uppgift för en utomstående rådgivare.

Det är oftast inte enkelt att som enskild småföretagare hitta rätt i en akademisk djungel av möjlig kunskap. Teknikbrostiftelserna är en väg att gå, och speciellt för södra Sverige har man i projektet Kunskapsbron gjort en stor insats som länk mellan småföretag och högskola/universitet.

Åtskilliga företag har redan fått hjälp från sitt regionala IUC. Med sin kombination av nätverk, finansieringshjälp och med projektledningskunskap är IUC-företagen en värdefull tillgång för de som förstår att utnyttja möjligheten! Med sådan insats blir även kunskapsöverföringen från högskolorna bättre utnyttjad. Man uppnår en synergieffekt som dramatiskt kan öka lönsamhet och framgång.

Men det räcker inte med bara kunskaper. Det behövs även ekonomiska och personella resurser för framgångsrik industriell utveckling. Sveriges Industriella Utvecklingscentra IUC, är med sina resurser ett ovärderligt komplement till kunskapsuppbyggnaden i företagen. IUC bidrar med projektledning och med finansiering i olika skeden av utvecklingsprojekten. Ett vanligt scenario är att ett företag får problem eller ser möjligheter inom nya teknikområden. Genom att utnyttja högskolans spetskompetens kan man hitta vägar som är okända för företaget. Med en IUC-handläggare inkopplad uppnås stor nytta genom att denne kan värdera projektidén, bistå med projekt-

Leif Erlandsson Kunskapsbron

89

En teknik i snabb utveckling. 90

FormningsCentrum - Karlskoga

NYTT NISCHOMRÅDE INOM FRIFORMNING AV METALLISKA MATERIAL. IUC i Karlskoga startade i januari 2000 uppbyggnaden av ett profilområde inom formningsteknik. Verksamheten bedrivs under namnet FormningsCentrum och är koncentrerad till området friformning av metalliska material med s k FFF-teknik.

Ett första egenutvecklat pulvermaterial är framtaget avsett för plastverktyg för formsprutning och håller på att testas. Försök görs också med många för friformningstekniken nya materialsammansättningar. Målsättningen är att få fram material med avsevärt förbättrade egenskaper och nya användningsområden.

Friformsframställning med FFF-teknik innebär att man direkt från en CAD-modell kan forma ett föremål i metall, plast eller cellulosa. Vid metallisk friformning bygger man upp en kropp ur finkornigt metallpulver i lager för lager med tunna skikt. Varje nytt lager smälts eller sintras fast vid underliggande material.

Förberedelser pågår för att under arbetsnamnet Karlskogainstitutet få till stånd ett utökat forsknings- och utvecklingssamarbete med universiteten inom området avancerad tillverkningsteknologi. Institutet kommer att bestå av resurser från ett antal svenska universitet och högskolor och dessutom av instrumentella och personella resurser placerade i Karlskoga. I arbetet kring institutet medverkar KTH, CTH, Linköpings Universitet, Karlstads Universitet och Örebro Universitet. Ett avtal har ingåtts som innebär att IUC finansierar en adjungerad professur i maskinteknik vid universitetet.

FormningsCentrum är det nischområde som nu utgör kärnan i verksamheten vid IUC Karlskoga. Finansiärer har förutom IUC varit Karlskoga kommun, Länsstyrelsen i Örebro, Boforsstiftelsen, Näringsdepartementet samt EU-strukturfond A1. Satsningen under en treårsperiod uppgår till nära 30 miljoner kronor, varav det privata stödet från näringslivet beräknas utgöra 5 miljoner. Inom FormningsCentrum förfogar man över en EOSINT-maskin som bygger på tekniken att forma kroppar ur metallpulver med lasersintring. Tekniken tillskrivs en snabb utveckling. I kombination med den materialutveckling av nya metallpulver som bedrivs vid FormningsCentrum har förutsättningar skapats för ett tekniksprång vid tillverkning av formverktyg och komponenter.

91

Avsikten är att i Karlskoga skapa en plattform för avancerad teknologiutveckling och att knyta regionens företag närmare den nationella och internationella forskningen. Företagssamarbetet är tänkt att bedrivas i konsortieform tillsammans med de lokala/ regionala företag som har förutsättningar att bedriva kvalificerat utvecklingsarbete. FormningsCentum sysselsätter idag åtta personer och har sina lokaler på Bofors Industriområde.

www.framtidensrum.com 92

Musik + Trä = Sant Framtidens rum

IUC Hultsfred och IUC Sydpoolen Industriell tillväxt skall ha sin bas i det moderna samhällets behov

Punkare, arkitekter, rockers, fotbollsspelare, träsnidare, ryttarinnor, hiphopare, balettdansöser, universitetsstuderande, möbelsnickare, kockar och helt vanliga designfreaks. Alla är de välkomna att delta i Musik- och Träindustrins tävling Framtidens Rum.

Standardiseringen, priskonkurrensen etc, gör att det inte längre räcker att ge en god service för att lyckas på marknaden. I stället är det begreppet upplevelse som ter sig allt centralare för den ekonomiska utvecklingen.

Tävlingen är instiftad av IUC Sydpoolen i Älmhult och IUC Upplevelser i Hultsfred för att stimulera till bra projekt genom att länka ihop olika material som trä och upplevelser. Mottagare av tävlingens resultat är konsumenter öppna för idéer om upplevelser i boendet. Lanseringen av tävlingen skedde på Möbelmässan 2002 i Stockholm, och näringsminister Björn Rosengren invigde tävlingen.

Medan råvaror, varor och service är något som konsumenten idag förväntar sig skall hålla en hög kvalitet är upplevelsen ett mervärde som sker i medvetandet. Värdet av en upplevelse skiljer sig mycket från värdet av en service. Upplevelsens värde dröjer kvar mycket längre. Eftersom upplevelsen antas bli en allt centralare del även för andra produkter, allt från mobiltelefoner till bilar och kylskåp, blir också skärningspunkten mellan dem som arbetar med upplevelse respektive dem som arbetar med produktion av traditionella varor mycket väsentligare.

- Tanken är att alla skall kunna delta och fritt få uttrycka sin bild av framtidens rum, att skapa helt nya former och förutsättningar för ett boende med upplevelse, känsla och möjligheter, säger Börje Pihlqvist, vd för IUC Sydpoolen.

Det räcker inte att kylskåpet på ett traditionellt sätt är ett kylskåp. Det kanske inte heller räcker med att kylskåpet blir en kommunikationscentral i det virtuella hemmet. Det måste kanske anpassas till upplevelsebehovet, och finnas i armstödet till TV-fåtöljen, eller lätt tillgängligt i bilen. För att få en tilltalande estetisk upplevelse kan exempelvis mötet mellan modeindustrin och bilindustrin bli mycket fruktbart, genom att de svenska bilarna får en inredning som ger kunderna en större upplevelse.

- Det är i mötet mellan den traditionella industrin och den nya upplevelseindustrin som morgondagens tillväxt skapas, menar Lasse Rönnlund, vd för IUC Hultsfred.

Korsbefruktande projekt är mot denna bakgrund viktiga för att sätta fokus på just dessa möjligheter för en ökad tillväxt i svensk industri. Det är i gränslandet de nya innovativa produkterna skapas - där kultur möter kommersialism och där människor med olika perspektiv på omvärlden möts och hittar nya infallsvinklar.

93

Lära för livet. 94

IUC i Gnosjöregionen AB

SYSTEM FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE - ETT UTVECKLINGSPROJEKT FÖR GNOSJÖREGIONEN. Företagsamheten i Gnosjöregionen bygger inte på formellt dokumenterad kunskap utan mer på kraften att utvecklas och gå vidare. Hela regionens näringsliv säger idag att det är svårt att hitta kompetent personal, att det är svårt att utveckla den personal man har. Detta är inget nytt förhållande. Mötet mellan utbudssidan, i skepnad av såväl privata som offentliga utbildningsanordnare, har alltid varit mer eller mindre konfliktfyllt och beställaren i form av företag upplever att man aldrig får det man begärt och efterfrågat. ”Utbudssidan” menar att ”beställarsidan” har alldeles för låg beställarkomeptens. När en individ genomgår en formell utbildning är beställningen kunskap och ett dokumenterat bevis på att man genomfört utbildningen (betyg). När det handlar om att hålla sig anställningsbar i världsklass eller konkurrenskraftig på världsmarknaden ser beställningen annorlunda ut. Då beställer man kompetens. Det räcker inte att medarbetaren har omvandlat en mängd information till kunskap som i bästa fall har lett till insikt. Man måste med en mycket kort ledtid kunna omsätta kunskapen i kompetenta affärsnyttiga handlingar.

För att företagen i Gnosjöregionen ska fortsätta att vara ledande i framtiden måste ett nytt system, en ny struktur och en ny miljö där varje individ kan få sitt behov av målstyrd och strategiskt planerad kompetensutveckling ständigt tillgodosett, utvecklas och etableras. Snarast! Mot denna bakgrund har IUC i Gnosjöregionen AB under en treårsperiod drivit ett utvecklingsprogram på uppdrag av det regionala partnerskapet för tillväxt. Närmare 5 miljoner kronor har satsats i programmet, vars huvudfinansiärer har varit regionens fyra kommuner, Länsstyrelsen, Landstinget och Arbetslivsinstitutet. Näringslivet har medverkat med motfinansiering genom att avsätta egen tid. År 2002 återstår ett år av utvecklingsprogrammet och vi kan konstatera att vi nått flera av de mål som sattes upp, t ex: - En metod för strategisk kompetensplanering. - Ett PC-baserat verktyg för att koordinera och samordna kompetensutvecklingsinsatser. - Nätverk mellan utbildningsanordnare i alla kommuner. - Ett nationellt pilotförsök att driva högskoleutbildning utan antagning på formell högskolebehörighet pågår. - Över 300 företag har deltagit i aktiviteter för att öka insikten om kompetens som konkurrenskraft.

Problemet är att få eller inga utbildningsanordnare idag erbjuder kompetens, de erbjuder kunskap. Även i de fall där man menar sig erbjuda kompetensutvecklande insatser, stannar insatsen alltför ofta vid ”kunskap”.

95

ISO 14001

Avancerad miljöcertifiering blir möjlig även för mindre företag. 96

Miljö- och kvalitetscertifiering - Södertälje

ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT UTVECKLA OCH STÄRKA FÖRETAGENS POSITION. Under arbetets gång delar företagen med sig av råd och erfaSedan augusti 2000 arbetar små och medelstora företag i renheter till varandra. Att man dessutom lär känna nya företag Södertäljeregionen i ett gemensamt projekt som syftar till att som kan ge nya affärer får man ”på köpet”. företagen tillsammans certifierar sig enligt ISO 14001 och ISO 9000:2000. Gruppen består av både tjänste- och varuproduFrån början planerades certifieringen till december 2001, men cerande företag och har allt från en till trettio anställda. det ser nu ut att bli under våren 2002. Internrevision är gjord Certifieringsrevision är planlagd till mars 2002. INNEHÅLL och nu åtgärdas eventuella avvikelser för att allt skall vara på plats inför den kommande externa revisionen. Det är IUC Södertälje som har tagit initiativ till att starta arbetet som bedrivs enligt den s k ”Hackeforsmodellen”. Namnet Erfarenheterna säger att detta är ett mycket bra och kostnadskommer från ett industriområde i Linköping, där ett trettiotal effektivt sätt för små företag att klara av ett sådant här arbete. företag startade det första företagsgemensamma miljöcertiMedvetenheten hos deltagande företag har ökat samtidigt som fieringsprojektet för 5 år sedan. Arbetsmodellen är främst många också ser arbetet som ett led i företagets utveckling och gjord för att passa små och medelstora företag. inte bara som krav utifrån. En av fördelarna med att flera företag gemensamt gör detta arbete, är att det blir avsevärt billigare per företag, samt att det blir en ”positiv press” på deltagarna att sätta av den tid som krävs för att certifieringen skall bli klar på utsatt tid.

97

SOM SAGT... I denna skrift har vi försökt spegla den mångfald av konkreta insatser som genomförts runt om i Sverige, med IUC-bolagen som utvecklingsmotorer. Vi hoppas att ni som tagit del av alla resultat kan se de framtida produkterna, företagen, kunskaperna och möjligheterna som vi alla hoppas ska växa och leda till sysselsättning för enskilda individer men också till expansiva och starka regioner.

inte med att fånga upp och analysera omvärldens signaler. Det är förmågan att tillsammans med företagen omsätta analysen i konkreta, praktiska, industriella handlingar som är det viktiga. Genom att agera snabbt, nyttja regionens industriella kompetens i såväl våra styrelser som i verksamheter och alltid eftersträva synliga resultat har vi visat att det går att arbeta effektivt med regional näringslivsutveckling.

Vi har också velat ge er en bild av vilken potential som finns i IUC-konceptet. Själva är vi övertygade om att mycket av vår framgång ligger i att vi är etablerade ”underifrån” och att vi arbetar helt och hållet i ett ”underifrånperspektiv”. Och med underifrån menar vi att utgå från företagen och individerna i våra regioner, att helt enkelt börja gräva där man står.

Vi som skrivit texterna, företagen som beskrivit sina nya produkter, alla som intervjuats, alla 650 delägare i IUC-bolagen i det nationella nätverket och inte minst alla IUC-bolag som är på gång att bildas, ser fram emot möjligheten att tillsammans bygga framtidens industriella Sverige. Där industri omfattar allt från skärande bearbetning till hip hop och gourmetmat.

En ledstjärna för alla IUC-bolag är att agera med kunskap och kännedom om den funktionella region vi verkar i. Förtroendet mellan oss och företagen runt omkring oss bygger vi genom personliga relationer, nätverk och kontinuerlig närvaro. För att fungera som en regional motor för industriell utveckling måste vi kunna blicka framåt och utåt, fånga upp vad som kan bli ett hot eller en möjlighet för regionens företag. Därför blir samarbetet med forskningsinstitut, högskolor och universitet också en naturlig del i vårt arbete.

Vi kommer att fortsätta arbetet med utveckling och tillväxt baserat på ett regionalt engagemang, understött av centrala offentliga aktörer och av spetskompetenser i universitet, högskolor och forskningsinstitut. Genom att kombinera dessa drivkrafter ser vi till att kreativa möten, konkreta samarbeten och ett optimalt nyttjande av gemensamma resurser uppstår. Vi hoppas också att alla de som har uppdraget, makten och resurserna att stötta och stimulera framväxten av den svenska framtida industrin ser möjligheterna med IUC-konceptet och tar tillfället i akt för fortsatt och fördjupad samverkan. Tillsammans är starkare!

Men det viktigaste är att det är handling som gäller! Det räcker

98

IUC I SIFFROR

RESULTAT OCH SIFFROR I IUC-NÄTVERKET. Strukturen med ett samverkande nätverk av IUC-bolag tog form 1997 då Näringsdepartementet tecknade avtal med IUC-bolagen i ett nätverk att utföra det s k UPA-uppdraget (Uppsökande, Produktutveckling och förstudier för Avknoppningar ) på nationell nivå. Därefter har verksamheten successivt expanderat med allt fler IUC-bolag, antal delägare, volym genomförda projekt samt i antal skapade jobb.

IUC-nätverkets ägare är till huvuddelen de ca 600 företag fördelade på de totalt 21 IUC-bolagen som ingick i IUC-nätverket hösten 2001. Ägarna är som diagrammet visar i huvudsak SME (små- och medelstora) företag, fackliga organisationer och kommunala bolag. Ingen delägare är dominerande ägare utan det stora flertalet äger någon eller några procent av ”det egna” regionala IUCbolaget. Ägarfördelningen för hela nätverket fördelat på olika grupper ser ut enligt diagrammet: Kommunala bolag 5%

Den samlade omsättningen vid IUC-bolagen för år 2000 fördelat mellan den totala verksamheten och genomförandet av det statliga UPA-uppdraget var:

Övriga 2%

300 Mkr

Fackliga organisationer 5%

250 Mkr

Stora företag 8%

200 Mkr 150 Mkr 100 Mkr

Medelstora företag 16%

50 Mkr 0 Mkr

Små företag 64%

Total omsättning

UPA-uppdraget

UPA-uppdraget utgjorde i genomsnitt 44% av den totala omsättningen för bolagen i nätverket. UPA-uppdraget har för många av

100

bolagen blivit den ”första stora ordern”, som också inledningsvis dominerat i omsättningen hos dessa bolag. Resterande 56% omfattar exempelvis:

Antal 300 279

250 200

Utbildningsverksamhet på olika nivåer Uppdrag i storföretag Direkta konsultuppdrag Affärsutvecklingsuppdrag FoU-projekt tillsammans med Universitet/Högskolor Drivande av eller medverkan i EU-projekt

150

188

0

161

159

142

100 50

269

227

114

95 70 1997

1998

1999

2000

Produktutvecklingsprojekt (P)

Antalet IUC-bolag har successivt vuxit sedan nätverkets bildande 1997. Utvecklingen sedan 1997 illustreras i diagrammet:

2001

Avknoppningsprojekt (A)

599 19972001

Antal 25

1105 0

20

200

400

P-projekt

15

600

800

1000

1200 Antal

A-projekt

10

För att nå fram till ovanstående antal Produktutvecklingsprojekt respektive förstudier för Avknoppning omfattar uppdraget också att genomföra Möjlighetsanalyser (U = Uppsökande insatser). Under perioden 1997 till 2001 har dessa uppgått till totalt 7218 registrerade företagsuppsök.

5 0

1997

1998

1999

2000

2001

2002

Antal IUC-bolag med UPA-uppdrag IUC-bolag utan UPA-uppdrag eller u b (c:a antal)

IUC-nätverket genomför UPA-uppdraget med en fastställd budgetram, efter att enskilda IUC-bolag kvalificerat sig att teckna avtal om uppdraget. För att uppnå maximal effektivitet inom uppdraget har direkta samarbeten skett mellan bolag i nätverket. Pengar slussas mellan bolagen inom nätverket till det med de mest intressanta projekten. Totalt omfattar volymen (antal) Produktutvecklingsprojekt (P) och förstudier för Avknoppning (A) under perioden 1997 - 2001:

101

1105 produktutvecklingsprojekt 7 218 uppsök leder till: 599 förstudier för avknoppning

Alltså: Ett P- eller A-projekt genereras vid var FJÄRDE uppsökande insats.

ställt tak. Pengarna har sedan fördelats inom nätverkets bolag i relation till efterfrågan på medel till utvecklingsprojekt i den egna regionen. Den årliga finansieringsvolymen för UPA-uppdraget har varit:

I projekten har projektledarna vid IUC-bolagen systematiskt följt upp sysselsättningseffekterna vid företagen. Bilden visar de årliga sysselsättningseffekterna som fram till december 2001 skapats. Totalt 2793 nya jobb har registrerats. Dessutom tillkommer: - jobb som skapats i IUC-bolagen - inhyrning av projektledare - alla de jobb som ”räddats” genom att nya produkter/affärsidéer har utvecklats i befintliga företag

58,5

2001 2000

111,3 65,3

1999 45,2

1998 Antal/år 800 700 600 500 400 300 200 100 0

25,7

1997 0

20

40

60

80

100

120 Mkr

Nyttjade budgetmedel i UPA (Mkr)

När de nyttjade medlen, totalt 306 Mkr, ställs i förhållande till antalet nya jobb visar det sig att insatsen för de nya arbetstillfällena blir i genomsnitt: 1997

1998

1999

2000

2001

109 tusen kronor

Totalt antal nya jobb i företag Nya jobb i nätverk etablerat 1997 Nya jobb i nätverk ”trä” från år 2000

Företagen själva och regionala finansiärer har också satsat egna medel i flera av projekten (se alla exempel i denna skrift). I IUCbolagens uppdrag ingår att teckna avtal om återbetalning från projekten. Återbetalningar från lyckade projekt har inletts.

Regeringens beställning av UPA-uppdraget finansieras gemensamt för hela IUC-nätverket. Beställningen har ett årligt fast-

102

IUC-KONCEPTET VÄXER. Under de år som gått sedan IUC-nätverket formades har konceptet visat sig leda till tillväxt i regionerna och nya samverkansformer mellan företag. Det är därför helt naturligt att nya regionala IUC-bolag etableras. De nya bolagen ”står i kö” för att kunna delta i IUC-nätverkets gemensamma arbete och i UPA-uppdraget. Att utvidga nätverket med fler regioner och fler kompetenser för fortsatt ökad tillväxt är en strategisk möjlighet. En utvidgning i framtiden bygger på att säkerställa sig som leverantör med hög kvalitet i våra gemensamma åtaganden och att uppdragsgivaren tecknar avtal med de nya bolagen. Under 2002 sjösätter vi ett certifieringssystem med krav och kriterier som ska uppfyllas för att ingå i nätverket och delta i gemensamma uppdrag. Det ger också uppdragsgivarna en garanti för IUC-nätverkets gemensamma åtaganden.

Kommande IUC-bolag: •IUC För Måltiden AB •Upplevelse IUC Väst AB •IUC Norduppland AB •IUC Ljungby AB •IUC Kista Applications AB

Kommande IUC-bolag

103

VI ÄR DELÄGARE I IUC-BOLAGEN. A Andersson & Son AB AB Borggårds Bruk AB Ca-Ru Möbler AB Cervitrol AB Degerfors Industrimontage AB Gnosjö Svetsindustri AB Gustav Kähr AB Häggmark & Söner, V Ämtervik AB John Fröberg AB Karlskoga Pressverktyg AB Recta AB Åberg & Söner ABA of Sweden AB ABB Body-in-White AB, Olofström ABB Service AB, Storvik ABM Arkitektkontoret AB, Luleå Acello Print AB ACG Nyström AB Agå Maskiner AB Ahlins i Habo Aili & Tirsen Arkitekter AB, Luleå AKAB of Sweden AB Alberts Industrier AB Allogg AB, Mariefred Almi Företagspartner AB - 8 bolag Alstom Power Sweden AB Anna Jeppsson ANZA AB AP&T Automation & Tooling AB

AP&T Tranemo AB Arcos Hydraulik AB Arkiktekt & Design Claes Thörnblad AB Arvika Gjuteri AB Arvika Industri- och Hantverksför Arvika Lokal & Mark AB Arvika Mekaniska Verkstad AB Arvika Smide AB Asko Osby AB, Vilshult AssiDomän Interiör AB AssiDomän Nord Trä AB Aston Verktyg AB, Södertälje ATAB-trappan AB Atlings Maskinfabrik AB, Ockelbo Avesta kommun Avesta Sheffield AB Awetek AB Axjo Plastic AB B Linnér Produktion AB Balton AB Baseco Golv AB BEAB Etikett och System AB Becker Acroma KB Bengt Lundin AB, Arvika Bergman Möbelfabrik AB BEVE Electronic AB Blekingen AB BM Nocor AB Bo-Bo CAB Sweden AB

104

Bodafors Trä AB Bodycote CMK AB Bofors Stiftelse av 1990 Bombardier Transportation AB Bondersby Träförädlings AB Borlänge kommun BoRö Pannan AB, Kalix Br Johanssons Sängfabrik AB Br Larssons Snickeri AB Brynäs Mekano AB, Gävle Bräntorps Möbler AB Bulten i Kalix AB Burträsk Bygg & Trä AB Byggelit AB Byggelit AB Storuman Bysnickarna i Ydre AB Bäckströms Mekaniska AB, Hofors Camfil Assist AB, Trosa Carlssons Leksaksfabrik AB Carrier Refrigerator AB, Arvika CC Pack AB Centralsnickerier i Umeå, ek för Chematur Engineering AB Cidema AB City Möbler AB CJ Components AB CJ Möbler AB CNC Lego AB, Sandviken Coffee Queen AB, Charlottenberg

Corex Invest, Kalix Dahlgrens Möbelfabrik AB Dala Service AB Daloplast AB Datahuset Cumulus AB Datamatik AB Davids Mekaniska, Olofström Dayco Sweden AB DC Elektronik AB Dectron AB Delu Möbler AB Deo Diac Metal AB Diesel Music AB Dolomite Svenska AB Doteraföretagen AB D2 Publishing o Management AB E Johanssons Timmerhus, Överkalix E M Eriksson Smides AB EB Hedlund & Co AB Eda kommun, Charlottenberg Edanesågen AB Eftermarknad Bilplåt AB, Olofström Elajo Invest AB Elastocon AB Elbe Metallfabrik AB Elektro-Kapsel AB, Järbo Elektronikhuset i Säffle AB Elektroteknik AB

Elinstallation i Finspång AB Emfo Möbler HB Emmaboda Kommun Energiteknik Heatex AB Enströms Möbler HB Eribel AB Eriksson Möbelfabrik AB, Arthur ESBA AB Eskilstuna Musik Centrum Etac AB Eton Systems AB EU-program Konsult Ewes Stålfjäder Ezze AB Falks Broker AB Falks Metall AB Falu kommun Fastighetsbolaget Nationalpalatset - Nalen Faurecia Exthaust System AB FERBE Formverktyg AB Ferruform AB, Luleå FFEF (Finsp Företagens Ek Förening) FIG Metall AB Finspångs Allmekano AB Finspångs Finmekaniska Verkstad AB Finspångs Förvaltnings- och Ind hus AB FLIAB Folkets Hus och Parker Forbo Parquet AB Form & Miljö AB Formfaner i Tibro AB Formidabel Specialinredningar AB Forsgrens Timmerhus AB Fundo AB, Charlottenberg Furufog AB Fältgruppen AB, Kalix Företagar Allianzen Företagarna i Sandviken

Företagarnas Riksorg i Karlskoga Företagshuset i Kalmar AB Gargnäs Snickeri AB Garo AB Gastro Teknik AB, Södertälje Gedda & Ekdahl Advokatbyrå AB GIAB (Totalt 206 medlemsföretag) Gila AB, Tumba Ginnovation AB GISAB Gislaved Folie AB Gjuteribolaget i Bredaryd GK Mekaniska Verkstad AB GKE Elektronik AB G-lack AB Glimåkra Akvamatik AB Gnosjö Automatsvarvning AB Gnosjö Lindareverkstad AB Grand Priority No 10 AB GR Möbler AB Grytgöls Bruk AB GS Industri AB Gunnar Prefab AB GW Möbler AB Gävle kommun Haga Metall AB Hagagruppen AB Hags Mekaniska AB Hallborn Metall AB Handelskammaren Värmland, Karlstad Hantverkscentrum i Tibro AB Haparanda Kommun Hasselstig AB, Nils Hedbergs Mekaniska Verkstad AB Hedema Hedlunda Snickeri AB Helge Nyberg AB Henrikssons Snickeri AB, Luleå Herrljunga Formplast

105

Herrljunga Träindustri AB Hestra Inredningar AB High Tech Engineering Probator AB Hillerstorps Specialmaskiner AB Hofors kommun Hofors Verkstäder AB HT Svarv AB, Kalix Hultsfred Kommunala Industri AB Hultsfreds Music City – Studios AB Hushållningssällskapet i Norrbotten AB Hydropulsor AB Håells Modul-System AB Höglunds Flak AB, Säffle Hörle Automatic AB IFÖ Sanitär AB, Mörrum Ikea Trading AB Industriell Bostadsprod i Sverige AB Industrihotell i Tibro AB IndustriSupport i Värmland AB, Arvika Ingenjörsfirman Evert Johansson AB Interstop AB IRE Möbel AB IRO Sweden AB Isaberg Rapid AB ISCO Sweden Isku Svenska AB ITAB Inredning ITE Fabriks AB, Olofström ITT Flygt AB IUC Gnosjöregionen AB IUC i Olofström AB IVF Janne Kleman Jesper Strömblad Music AB Johan Jeppsson Johan Larsson Johan Melin Jörgen Jeppsson J W Träprodukter AB

JB Metall AB JiWe Produkter, Sölvesborg Johan Sjöberg i Stockaryd AB Jokkmokks Kommun Jon Stenberg AB Jorab Industri AB JUBO Mechatronics AB Jämtö Sågen, Jämtön Järn & Maskinhuset AB Jönköpings Kanalprodukter AB Kalmar Läns Musikstiftelse K Eklunds Smide & Plåt AB Kablia AB, Övertorneå Kalix Kommuns Näringslivsstiftelse Kalmar Kommun Kalmar Plåtkomponenter AB Kalmarbygdens Idé- och Uppfinnareför Kamek Karlskoga Hammar- och Hejarsmide Karlskoga kommun KEA Produktion Kenson AB Kifab i Kalmar AB Kinnarps Reiners AB KL Industri AB KM Wood AB, Morjärv Kockums Industrier AB Komponentgruppen AB Krifin Mekaniska Verkstad, Södertälje Kristinehamns Näringslivs AB Kronkvarns Träindustri AB KTH Holding AB, Stockholm Kungsäter Dörr AB Kvarnstrands Industri AB L I B Lundh Interiör Brand AB Larssons Mek Verkstad AB LBC Sweden AB Lennartsfors Verkstad AB, Årjäng LG Collection

Lideco AB Lidhs Verktyg AB Lignohuset/Lagerins Möbler AB Liljas Plast AB Lindab, Båstad Ljungsarps Verkstads AB Ljungsåsa AB LM Industriproduktion AB, Överkalix LOAS AB LO-facken - 2 avdelningar Ludvika kommun Lumek AB, Sandviken Lundbergs Möbler AB Lundbergs Plåt AB Lundbäcks Inredningar Lundgrens Hyvleri AB Lyckes Produktion AB Lyckselefuran AB Läckeby Water AB Lämneå Bruk AB Lövträinstitutet i Ydre, ek för Magi Business Center Mandels Miljöteknik AB MaryAnn Jeppsson Maskin AB A Fransson, Hölö Maskin AB Rapid Masonite Beams AB Mattias Wachtmeister Mekaneljo AB Mekinor Metall AB, Kalix Me & Chinaski AB Merrimac KB Metall - 14 avdelningar Midroc Electro AB Miller Graphics Scandinavia AB, Sunne Mirror Partner Utveckling AB, Kalix MJR-Fastigheter AB MNW Records Group AB Moddörr AB

Modellteknik i Eskilstuna AB Modulmöbler AB Monarken Arkitektkontoret i Luleå AB Motoman Mecatron Robotic Systems AB Motoman Robotics AB Motor Mullsjö Plast AB Multi Toll AB Musiclink AB Musik Industri Centralen Västra Sverige Myresjökök AB Myrvolds Maskiner AB, Årjäng Månsarps Mekaniska Verkstad AB Mätcentrum Syd, stiftelse Möbelboning i Tibro AB Möbeldesign i Tibro AB Möckelnföretagen Mönsterås kommun Mönsterås Utvecklings AB Mörbylånga kommuns näringspol, stiftelse Neos Robotics AB, Täby NM-Design, Rosvik NOA’s Snickeri AB Nobia Nordisk Bygginteriör AB Nolato Sunnex AB, Sunne Nolato Sunnex Equipment AB, Sunne Nolek AB, Norsborg Nord Q ek för Nordbo Dörr AB Norden Pack International AB Nordh & Johansson Stilmöbler AB Nordiska Plast AB Nordmodul AB, Torsby Norma Precision AB, Åmotfors Norra Skogsägarna, ek för Norrebo Träindustri AB Norrfog AB

106

Norrgavel AB Norrlist AB Nya Norsjö Mekaniska AB, Forshaga Norsjöfönster AB Nya Igelfors Bruk AB Nya Nordisk Hisservice AB Nya Norrfuru AB Nya Stjärnerfälts Möbler AB Nybro Industrifastigheter AB Nyströms i Gnosjö AB Näringslivet i Sjuhärad ek för Nöjesbolaget kamp i Helsingborg AB/The Tivoli Ockelbo kommun OFFECCT interiör AB Olle Järild AB Ovako Steel AB, Hofors Ovansjö Plast & Verktyg AB Pajala Utveckling AB Paks AB Paprika Media AB Partner Wood AB Partnertech Karlskoga AB Patrik Hyberts Pegoma AB Pellay Industri AB Peltor AB Per Alexandersson AB Per Sundin Perfekta Industrier AB, Arvika Piteå Kommun Piteå Näringsfastighet AB Plastunion AB Playground Music Scandinavia AB Plico Produktion AB PLS Systems AB Plåt & Metall AB PMP Teknik AB Polar Wood North AB, Övertorneå

Polarfönster AB, Korpilombolo Poly Plank AB PPC Engineering AB Prestando AB Produktionsverktyg R Svanberg AB Produktställ AB Projektema AB, Mangskog Promek AB Propia AB, Säffle PTK Sandvik AB i Sandviken Recta AB Regionförbundet i Kalmar län Renea AB Resurshuset RP AB Rexroth Mecman AB, Vagnhärad RG Mekaniska AB Rifa AB R-Kås AB RM Perfo AB, Storvik Rockfile Media Service Rockmetropol i Hultsfred AB Rockparty ROL Inredning AB ROL TreeFurn i Tibro AB Rudhäll i Gnosjö AB Rumlaborg AB Runå Verktygs AB Rydsnäs Möbler AB S M Johannesson AB SA Möbler AB Saab Automobil AB, Södertälje SAAB Bofors Industrier AB SAGAB Electronic AB Samhall AB SAMI Sandvik AB, Sandviken Sandvikens Industriteknik AB Sandvikens kommun Sapa AB (fd Gränges AB)

Sapa Heat Transfer AB Sapa Profiler AB (fd SAPA AB) SCA Forest & Timber AB, Holmsund SCA Forest and Timber, Piteå Scana Värmebehandlingsteknik AB Scania CV AB, Södertälje Scanvironment AB SCP AB Segerström & Svensson i Jönköping AB Servatro Separett AB Setrab AB SIF - 5 avdelningar Sigarth AB Skandinavisk Plåtteknik i Jönköping AB SKAP Skellefteå Snickericentral, ek för Skoglunds Fabriks AB Skogs- & Träfacket - 9 avdelningar Skyltproducenten Smedjebackens kommun SMEMO AB SMFF Smidmek i Reftele AB SMS Hydrolin AB, Gävle Snickarna i Blikstorp AB SOM Somas Instrument AB, Säffle Sonstorps Mekaniska AB Sony Music Entertainment SP Spaljisten AB Sparepartner i Karlskoga AB Spegelsliperiet Lindberg&Co AB SSAB Tunnplåt AB SSC Skellefteå Snickericentral, ek för Stacke AB Stans & Press, Vilshult Stansiplåt AB Stena MDS i Kalmar AB

Stenestams Industri AB Stiab Bergkvist Mekaniska AB Stiab Forslunds Maskin AB Stiab Lasab Stiab Plastex AB Stiab Proago AB Stifab Farex AB, Arvika Stiftelsen TeknikCentrum Stiftelsen Träcentrum Nässjö Storfors kommun Stram AB Studiefrämjandet Musik och Media Studiefrämjandet Småland Gotland Stureborg Invest AB Sulvik Företagsutveckling AB, Arvika Sunride Engineering AB Sv Metallindustriarbetareförbundet avd 34 Svarvex AB Sveba Dahlen AB Swede-Wheel AB Svedplan AB Swedwood AB Sveico AB Svenska Räddningsfordon AB, Arvika Svenssons Stolfabrik AB, Eric Swepart Verktyg AB, Tyringe Sydkraft AB Sydpoolen, ek för Systemelektronik AB SÅGAB Sågverken i Övre Norrland AB SÅGAB, Umeå Säffle kommun Säljpunkten AB Söderbergs Möbler AB Söderlunds Metall AB Södertälje Industriservice AB Södertälje Kommun Södra Timber AB

107

Tage Williamsson AB, Södertälje TD Industrier, Torsby Teamfurn Interiör AB Tegsnässkidan AB TEM vid Lunds Universitet Tengberts Försäljnings AB Termoventiler AB Thermia AB Thermia Värme AB, Arvika Thule Industri AB Tibro Bädden AB Tibro Kontorsmöbler AB Tibro Kök AB Tibro Möbelindustri int AB Tibro Polyeter AB Tibro Snick Tibro Verktygssliperi AB Tivedslamell AB TK Byggkonstruktion i Trä AB, Kalix Tomas Pettersson Specialmaskiner AB Torsby Utveckling AB, Torsby Torsten Ullman AB Totebo AB Transman AB, Trosa Trelleborg Rubore AB TRI Invest AB, Kalix Trådgnistarn i Gnosjö AB Träfixarna AB Träindustriförbundet Träriket Träteknikpoolen AB Träteknikpoolen i Linköping AB TTC TUAB Industriunderhåll TUC Södra Lappmarken, ek för (ub) Turessons Marketing AB Töre Hus Törestorps Tråd AB UK Möbler AB

Ulricehamns Värme-Elektronik AB Unifier AB Uwab i Urshult AB W B Trä AB Valeo Engine Cooling AB, Sölvesborg Wallstensföretagen AB, Piteå Wards Möbelfabrik AB, Anton Vatten och Samhällsteknik AB Wedholms Komponenter AB, Nyköping Well-Head Safety Westra Systems AB, Haparanda Werml Industrial Coating AB, Arvika Westra Wermlands Sparb AB, Arvika Viking Industrimålning AB Willa Nordic AB Wiman Ambulance AB, Sandviken Voice AB Volvo Personvagnar AB Volvo Wheel Loaders AB, Arvika WoodEx Utveckling AB Växjöhem AB Zinkteknik AB Åhmans i Åhus AB Årjängs kommun ÖB Trading och Invest AB, Arvika Österbymo Trävaru AB Östlings Verktygs AB Östrand & Hansen AB Överkalix Utveckling AB Övertorneå Utveckling AB

108

IUC NÄTVERKET

IUC i Skåne AB Bantorget 3, 222 29 Lund Telefon: 046 - 18 15 90 Fax: 046 - 18 15 99 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc-skane.se

IUC i Gnosjöregionen AB Box 52, 335 22 Gnosjö Telefon: 0370-33 17 50 Fax: 0370-33 17 69 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc.gnosjoregionen.nu

IUC Sydpoolen AB Box 10, 343 21 Älmhult Telefon: 0476-168 15 Fax: 0476-152 80 E-post: [email protected] Hemsida: www.iucsydpoolen.se

IUC Hultsfred AB Box 139, 577 23 Hultsfred Telefon: 0495-696 75 Fax: 0495-695 51 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuchultsfred.nu

IUC i Olofström AB V Storgatan 20, 293 38 Olofström Telefon: 0454-975 00 Fax: 0454-921 21 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc-olofstrom.se

IUC i Jönköping AB Gjuterigatan 9 553 18 Jönköping Telefon: 036-35 15 42 Fax: 036-35 15 43 E-post: [email protected]

IUC Kalmar AB Gröndalsvägen 21, 392 36 Kalmar Telefon: 0480-49 15 20 Fax: 0480-49 15 27 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc-kalmar.se

IUC Träcentrum Nässjö AB Box 174, 571 22 Nässjö Telefon: 0380-55 43 00 Fax: 0380-55 43 33 E-post: [email protected] Hemsida: www.tracentrum.se

110

IUC i Sjuhärad AB Nyboholm, Företagarnas hus 523 37 Ulricehamn Telefon: 0321-53 23 70 Fax: 0321-53 23 79 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc-sjuharad.se IUC Trä i Tibro AB Box 287, 543 23 Tibro Telefon: 0504-121 25 Fax: 0504-135 66 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuctibro.se IUC Östergötland AB Östermalmsv 1, 612 40 Finspång Telefon: 0122-868 00 Fax: 0122-845 50 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc.finspong.se IUC Karlskoga AB Bofors Industriområde, 691 80 Karlskoga Telefon: 0586-819 50 Fax: 0586-819 55 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc.karlskoga.se

IUC Södertälje i Mälardalen AB Campus Telge Mariekällgatan 3, 151 44 Södertälje Telefon: 08-550 102 90, 070-314 28 48 Fax: 08-790 95 11 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc-malardalen.nu IDC WestWermland AB Box 4, 671 21 Arvika Telefon: 0570-74 93 00 Fax: 0570-852 25 E-post: [email protected] Hemsida: www.idcwestwermland.se IUC Dalarna AB Box 760, 781 27 Borlänge Telefon: 0243-734 52 Fax: 0243-734 51 E-post: [email protected] Hemsida: www.iucdalarna.se IUC Gävleborg AB Högbovägen 45, 811 32 Sandviken Telefon: 026-24 82 60 Fax: 026-24 82 61 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc-gavleborg.se

IUC Bothnia AB Anbudsgatan 3, 931 57 Skellefteå Telefon: 0910-196 00 Fax: 0910-70 21 20 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuc.se IUC Trä i Västerbotten AB Korpstigen 1, 921 42 Lycksele Telefon: 0950-162 53 Fax: 0950-162 56 E-post: [email protected] Hemsida: www.iuctra.se IUC Barents AB Idrottsvägen 5, 952 61 Kalix Telefon: 0923-150 50 Fax: 0923-150 88 E-post: [email protected] Koordinering IUC-nätverket ITA/Linköpings Universiet Martin Hedman, Arne Nilsson Olaus Magnus Väg, Hus G 581 83 Linköping Telefon: 013-28 17 32, 28 24 89 Fax: 013-28 25 50 E-post: [email protected] E-post: [email protected]

111

IUC-bolag Lokalkontor