Ür\Y Ii~!f( OGfZ-
Styrelsen och verkställande direktören för
MittSverige Vatten AB Org nr 556661-8756
får härmed avge
Arsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2010
Innehåll: F örvaltn i ngsberättelse
~
sida 2
Resultaträkning Balansräkning
16
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
17
Kassaflödesanalys Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Underskrifter
18
15
19
25
y;1 ß
MittSverige Vatten AB Org nr 556661-8756
2 (25)
F örvaltni ngsberättelse ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN MittSverige Vatten AB (nedan även kallat för MittSverige Vatten/bolaget) ansvarar för huvudmannens sysslor och ansvar, kompetens, samt drift och underhåll av de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna i Sundsvall, Timrå och Nordanstig kommuner.
MittSverige Vatten är ett kommunalt bolag och ägs av Sundsvall Vatten AB (80 %), Timrå Vatten AB (18 %) och Nordanstig Vatten AB (2 %).
Ägarnas syfte är att genom bolaget driva och utveckla vattenförsörjning och avloppshantering för att tillgodose brukarnas behov av vattentjänster samt bidra till en långsiktig hållbar samhälls-
utveckling. Bolaget ska bedriva sin verksamhet i enlighet med kommunernas Agenda 21.
Organisation. MittSverige Vatten har under 2010 haft sammanlagt 129 anställda uppdelade på tre
avdelningar: Produktion Vatten & Avlopp Planering, projektering, löpande drift och underhåll av våra 23 vattentäkter, 46 reningsanläggningar, ca 400 pumpstationer & tryckstegringar och ett 40-tal reservoarer, samt säkerhets- och försäkringsfrågor.
Produktion Ledningsnät Planering, projektering, löpande drift och underhåll av bolagens 283 mil
långa vatten- och
avloppsledningsnät.
Administration Försäljning av företagets tjänster, kundservice, ekonomi, personal, information, IT, upphandling samt administrativ internservice.
MALlNRIKTAT ARBETE Följande övergripande mål har fastställts för våra kommuner utifrån ägardirektiven för verksamheten; framgångsrika medarbetare, långsiktig utveckling, effektivt arbetssätt, nöjda kunder och stabil ekonomi.
Långsiktig utveckling, effektivt arbetssätt, nöjda kunder Långsiktig planering är viktigt för bolaget, och en strategisk fråga är att styra underhållskostnaderna, vilket innebär att mer förfinade underhållsstrategier är nödvändiga för VA-anläggningarna i
Sundsvall, Timrå och Nordanstigs kommuner. Bolaget har under året kunnat fastslå ett ramverk till en underhållsstrategi.
Under senare delen av året har även ett arbete med framtagande av VA-planer påbörjats i samarbete med Timrå och Nordanstigs kommuner. VA-planerna kommer att innehålla en strukturerad handlingsplan för vatten- och avloppsfrågor där frågeställningar såväl inom som utom det kommunala verksamhetsområdet behandlas. VA-planerna kommer att utgöra en del i kommunernas översiktsplan.
n; ?0 AJ
MittSverige Vatten AB Org nr 556661-8756
3 (25)
U nder året har kundservice infört ett nytt telefonsystem som ger en bättre statistik för kundsamtalen, vilket möjliggör en bra planering av personella resurser. Systemet innebär även att data om tidigare samtal med respektive kund lagras, vilket även det bidrar till en bättre kundservice. Under senare delen av året har kundservice även påbörjat en provperiod av ett GIS-baserat system som kan användas för att meddela brukare/ kunder att ett driftsavbrott
pågår inom ett visst område. Meddelandet skickas som SMS eller röstmeddelande. Stabil ekonomi Taxorna har anpassats till nödvändig kostnadsnivå på grund av avskrivnings- och räntekostnader som är en följd av de investeringar som krävts för att möta underhållsbehovet, förändringar i kommunen som VA-huvudmannen inte kan påverka, samt att miljömyndigheten kontinuerligt skärper kraven på anläggningarna. Framgångsrika medarbetare
För att uppnå målet framgångsrika medarbetare krävs tydliga ledare och aktiva medarbetare. Under året har en medarbetardag genomförts för att stärka medarbetarskapet. Under året har även en personalpolitik formulerats, och en likabehandlingsplan har tagits fram utifrån genomförd enkät under senare delen av 2009. För att hantera den ökande volymen pensionsavgångar, som är beräknad till 57 st under åren 2010-2020, har riktlinjer för introduktion tagits fram under året.
MILJÖANSVAR
Allmänt I MittSverige Vattens verksamhet läggs stor vikt vid miljöfrågor. Genom uppdraget att sköta produktion, leveranser och utveckling av dricksvatten samt rening av avloppsvatten i Sundsvall,
Timrå och Nordanstig har bolaget ett stort miljöansvar. Bolagets mission är rent vatten idag och i framtiden, vilket innebär att miljöarbetet ska ha sin grund i kretsloppstanken och bidra till ett
varaktigt samhälle. Arbetet ska ske i enlighet med Agenda 21.
Miljöpåverkan MittSverige Vattens miljöpåverkan omfattar till största del vattenmiljön i Sundsvall, Timrå och
Nordanstig kommuner; älvarna Ljungan och Indalsälven, sjöar, mindre vattendrag, Sundsvallsbukten och Klingerfjärden. Dricksvattnet är ett naturligt grundvatten som pumpas upp ur Sundsvallsregionens fina
grusåsar. I regionen finns också ett av Europas bästa vatten. Området har god tillgång på vatten av mycket hög kvalitet. Några vattenreningsverk i ordets rätta bemärkelse behövs inte där. Genom att nyttja våra unika naturtillgångar optimalt kan istället ett helt obehandlat vatten levereras till
kunderna. Vid vattentäkterna renas grundvattnet på naturlig väg genom filtrering i tusenåriga grusåsar som bildades när inlandsisen drog sig tillbaka. Efter den naturliga filtreringen pumpas vattnet upp ur brunnar som anlagts på noggrant utvalda platser i åsarna där vattnets kvalitet är som bäst.
//. ll/
i avloppsreningsanläggningarna omhändertas och renas avloppsvatten som därefter återförs till naturen. Rening av avloppsvatten är en avancerad process. Vattnet i de större anläggningarna renas i tre steg; mekaniskt, kemiskt och biologiskt. i processen renas avloppsvattnet från fosfor
/' .L
~.4t
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
4 (25)
och organiskt materiaL. Fosfor är ett närsalt som gör att sjöar och vattendrag växer igen, medan organiskt material förbrukar syre som på sikt leder till att djur och växter som lever i vattnet dör. Reningsprocessen tar bort upp till 95 procent av dessa förorenande ämnen. De borttagna ämnena hamnar i avloppsslammet, som vid de tre största reningsverken rötas för att utvinning
av biogas och för att stabiliseras. Allt slam avvattnas sedan och transporteras till en entreprenör som komposterar och vidareförädlar slammet till anläggningsjord .
Biogasen används för energiåtervinning. Vid Tivoliverket pågår ett projekt för rening av gasen till fordonsgas, vid Fillanverket har en gasturbin installerats för att tillverka el- och värme ur gasen och vid Essviksverket bränns gasen i en panna för att värma lokaler och driftutrustning. Elförbrukning utgör en stor post i Sundsvall Vatten ABs, Timrå Vatten ABs och Nordanstig Vatten ASs verksamheter och ett kontinuerligt arbete pågår för att optimera driften av anläggningarna i syfte att minska energiåtgången.
Satsningen på att installera ett driftövervakningssystem på vattenledningsnätet i Sundsvall har medfört att vatten läckor kan upptäckas tidigare och blir lättare att spåra. Det leder i sin tur också till aU energiåtgången kan sänkas genom att belastningen på pumparna minskar.
Transporter till och från anläggningar samt underhåll av 283 mil vatten- och avloppsledningar är också faktorer som påverkar miljön. Rutiner och arbetsmetoder utvecklas kontinuerligt och idag används allt mer tekniken schaktfri rörläggning. På så vis blir markingreppen mindre och kostnaderna för rörläggning lägre. Vårt klimatarbete
MittSverige Vatten deltar i det kommunövergripande projektet "Klimatanpassa Sundsvall". Med erfarenhet från arbetet med de höga flödena 2000 och 2001 och delaktighet i regeringens klimat- och sårbarhetsutredning kan bolaget bidra med viktig kompetens.
Skydd av vattentäkt blir allt viktigare då föroreningsrisker ökar på grund av klimatförändringar. Arbetet med att revidera och säkra skyddsområden runt våra vattentäkter har fortsatt under året.
För att minska utsläpp av växthusgaser väljer bolaget i första hand miljöbilar vid byte.
VÄSENTLIGA RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER Mikrobiologiska och kemiska föroreningar
Klimat- och sårbarhetsutredningens analys av svensk vattenförsörjning pekar på ökande mikrobiologiska risker. Under de senare åren har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras både genom ökande kunskaper och faktiska förändringar. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus bedöms som större och kommer sannolikt att öka ännu mer på grund av successiva klimatförändringar och kraftig nederbörd. Den mängd klor som tillsätts i dricksvatten i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. För grundvatten är avskiljningen av virus i marken starkt beroende av olika klimat- och grundvattenförhållanden, som snabbt kan förändras vid till exempel extremväder. Även risken för kemiska föroreningar i vattendrag och i värsta fall i tillrinningsområden för vattentäkter ökar
vid kraftig nederbörd och/eller översvämning.
~..
~k)
MittSverige Vatten AB Org nr 556661-8756
5 (25)
Även om våra vattentäkter i ett nationellt perspektiv inte tillhör de mest sårbara är skyddet av våra vattentäkter viktigt, dels för att minska dagens risker men också för att förebygga att nya risker tillkommer i framtiden. Hur bolaget bygger upp skyddet idag blir också avgörande för hur successiva klimatförändringar och risker för extremväder klaras av. Beredskap för att hantera olika föroreningssituationer, om och när de inträffar, är också viktigt. Dels för att minimera skador, men även skydda konsument.
Föroreningsrisker i ledningsnätet Under de senaste åren har allvarligare markföroreningar på några platser kring kommunernas vatten- och avloppsledningsnät observerats. Risken för förorening vid inträngande av vatten är beroende av konditionen på ledningsnätet. Bolaget arbetar med kartläggning av olika risker som kan finnas inbyggda hos dem som är anslutna till vårt ledningsnät och som kan förorena vattnet
via en oavsiktlig återströmning. Vid om- och nybyggnad yttrar vi oss om val av skydd mot återströmning. En inventering av de mest riskfyllda anslutningarna har genomförts vilket utmynnat i att dessa företag installerat relevant återströmningsskydd.
Föroreningar till avloppsverken Fler kemiska produkter används av våra kunder, både hushåll och industrier. Ändrad livsstil
och en ökad marknadsföring av produkter med antibakteriell verkan påverkar avloppsvattnet, en positiv trend är att den minskade användningen i samhället av vissa ämnen som t.ex kvicksilver och kadmium märks genom att dessa ämnen med användande av mera läkemedel
minskar i våra avloppsslam . Bolaget bedriver ett uppströmsarbete för att spåra produkter som på ett negativt sätt kan påverka ledningsnät, avloppsprocess och därigenom öka utsläppet av föroreningar samt öka halten av oönskade ämnen i slammet. Nya produkter bevakas, exempelvis silverstavar i nya tvättmaskiner som medför silver i slammet. Industrier besöks för aU säkerställa att de inte släpper ut oönskade ämnen i avloppet. Bolaget ställer krav enligt en gränsvärdeslista på vilka halter och ämnen som får släppas ut i vårt avloppsledningsnät.
Ränterisk De lån som finns, för de investeringar som skett i vatten och avloppsverk samt ledningar, är en betydande risk och osäkerhetsfaktor om räntan skulle stiga. För närvarande sker ingen
amortering av lånen. Vid en räntehöjning på 1 % skulle det medföra en kostnadsökning på 5,5 mkr för Sundsvall Vatten AB, 0,7 mkr för Timrå Vatten AB och 0,4 mkr för Nordanstig Vatten AB.
VERKSAMHETEN I SUNDSVALL, TIMRA OCH NORDANSTIG 2010 Allmänt från uppdraget Sundsvall Vatten
Under 2010 har verksamheten omfattat produktion och distribution av 15,3(15,1) miljoner m3 dricksvatten, varav 2,4 (2, 1) miljoner m3 har levererats till Timrå. samt avledning och behandling av 14,4 (17,6) miljoner m3 avloppsvatten för 17.800 kunder.
Vattenproduktion Provtagningar på vattenkvaliteten har visat på godkänd kvalitet i alla distributionsområden.
Ett nytt skyddsområde för Wifsta vattentäkt, som försörjer Timrå och Norra Sundsvall med dricksvatten, är under framtagande. Undersökningar för ett nytt reservområde, för uttag av grundvatten, har också inletts.
/1 ~ Ai)
MittSverige Vatten AB Org nr 556661-8756
6 (25)
I slutet av året monterades och driftsattes en UV-anläggning i Wifsta vattenverk. Driftsättningen var planerad till 2011, men tidigare lades med anledning av risker för parasiter i Indalsälven.
Även i Grönsta vattentäkt påbörjades installationen av UV-ljus och projektering av UV-ljus till Nolby och Matfors vattenverk påbörjades under året. UV-ljus förstärker vår desinfektionsberedskap, som tidigare enbart bestått aven klorberedskap. Det är
nödvändigt då riskerna för klartåliga mikroorganismer tenderar att öka. Wifsta vattentäkt kartlades också ut aspekten klimatförändringar i projektet Klimatanpasssa SundsvalL. Vattenkvaliteten i Wifsta vattentäkts brunnar beror på ett komplext samspel mellan kemin och biologin på det vatten som infiltrerar från älven och de naturliga processer som sker i marken, när vattnet rinner vidare mot brunnarna. Medeltemperaturen i Indalsälven och Wifsta vattentäktens grundvatten har stigit med nästan en grad sedan 1995. pH och kalciumhait har minskat under de senaste åren, något som kan kopplas till dessa förändringar. Fortsätter denna trend kan alkalisering (pH-höjning i filter) bli nödvändig om 5-10 år, för att förhindra att vattnet blir korrosivt mot ledningsnät och fastighetsinstallationer.
I Liden påbörjades utbyggnaden av ett nytt vattenverk för att hantera ökande problemställningar med järn/mangan i grundvattnet. Det är möjligt att även dessa förändringar kan kopplas till klimatförändringar. En UV- anläggning har också installerats i
Lidens vattenverk. På flera ställen förbättrades övervakningen av vattenkvaliteten genom att mäta olika vattenkvalitetsparametrar on-line. Fler inbrottslarm har installerats och säkerheten vid reservoarer har förbättrats på olika sätt.
Ledningsnät Under 2010 har läckorna varit något fler än 2009. Särskilt under den kalla perioden under årets första månader drabbades ledningsnätet av omfattande och dyra läckor. I Granloholm fortsatte problemen med omfattande vattenläckor, och ledningarna i området var genomgående i stort behov av förnyelse. Vid driftavbrotten konstaterades också att leveranssäkerheten bör förbättras till området, vilket har skett genom dubbelmatning och
rundmatning. Den 25 maj uppstod en kraftig läcka i korsningen Norrmalmsgatan/Skönsbergsvägen i centrala SundsvalL. En långspricka i en 400 mm gjutjärnsledning orsakade översvämning över hela gatan, med en flod ner mot ån. Stenstaden blev för en kort stund utan vatten, men när läckan detekterats en halvtimme senare kunde den sektioneras bort och staden återigen förses med
vatten. Läckan lagades under dagen. Instruktioner och beskrivningar hur man ska agera driftmässigt vid större vattenleveransproblem
har sammanställts för Sundsvall Vatten. i rapporten redovisas hur systemen fungerar idag, vad som inträffar vid leveransavbrott på olika ställen på ledningsnätet samt hur man styr leverans av vatten på alternativa sätt under driftstörningen.
0ff
~,tl)
MittSverige Vatten AB Org nr 556661-8756
7 (25)
En vattenförsörjningsstrategi för huvudvattenledningsnätet håller på att tas fram där en
övergripande förnyelse- och utbyggnadsplan för huvudvattenledningsnätet ska redovisas. Den digitaliserade kartan kvalitetssäkras med rätt ledningsinformation och kompletteras med en zonkarta. I projektet utformas en plan för att uppfylla målet att få "Ringen" fullständigt utbyggd med rätt dimensioner och avstängningsplaner.
Stor kraft har lagts ner på att starta upp och driva utbyggnaden av vatten- och avloppssystemen i omvandlingsområdena Alnön och Lubban-Galtström. Arbetet har involverat många olika funktioner inom bolaget; kundtjänst, ekonomi, va-anläggningar, miljö och inte minst
ledningsnätssidan. Även anpassningarna för att möjliggöra ombyggnaden av E4:an har krävt många planeringsoch bygginsatser. En stor del av ledningsomläggningarna har utförts i egen regi. I Skönsberg har mikrotunnelteknik använts för att förlägga spill- och dagvattenledningar i stora dimensioner och på .
stort djup. Stor del av våra insatser i E4-projektet kommer att bekostas av Trafikverket.
2010
I Statistik Sundsvall
Nylagt Vatten Spillvatten Dagvatten
2009
Ledningslängd, antal meter 2555 m
8485 m
780 m
5710 m
520
m
Renoverat
1100 m
Ledningslängd, antal meter
Vatten Spillvatten Dagvatten
8740 m
6160 m
2710 m
5070 m
700 m
340m
Driftstörningar Vattenläckor Avloppsstopp
155 st
145 st
Källaröversväm ningar
220 st 21 st
213 st 23 st
Vattensvinn (medelvärde 5 år)
21 %
20 %
Totalt har 28 nyanslutningar till
Antal
ledningsnätet gjorts.
Utbytestakten för ledningsnätet ligger i snitt över fem år på 152 år för vattenledningar och för avloppsledningar på 282 år.
Den totala vattenledningslängden var vid årets slut 1073 km och avlopsledningslängden uppgick till
/i
,..1. ;
1 009 km.
'è0 ¿ø
MittSverige Vatten AB Org nr 556661-8756
8 (25)
Reningsanläggningar Några avloppsverk och avloppspumpstationer har tillfälligt tagits ur drift eller tidvis minskat mängden renat vatten. Alla incidenter har rapporterats till tillsynsmyndigheten.
Vid avloppsverken producerades under året 6383 (7058) ton slam. Sedan 2005 är deponi av organiskt material inte tillåten enligt gällande lagstiftning. Som alternativ till deponi har Sundsvall
Vatten ett avtal med Markförädling för produktion av anläggningsjord som innebär att 100% har
gått till produktion av anläggningsjord. I avloppsreningsverken rötas slammet. Vid rötningen bildas gas, som under 2010 uppgick till
6584 (6100) Mwh. Av gasen produceras energi som används till uppvärmning av egna anläggningar. Eventuellt överskott säljs till Sundsvall Energi AB. En ny blåsmaskin av turbokompressortyp har införskaffats till Tivoliverket. Kompletterade installationer på maskinen pågår. Maskinen kommer att installeras på 2011. Tivoliverkets styroch övervakningssystem har förnyats och uppgraderats samt att mätinstrumenten har förnyats och kompletterats.
Anläggningen för uppgradering av Tivoliverkets biogas till fordonskvalitet kom på plats under juni. Under andra halvåret har intrimning, tester och justeringar/ombyggnader av anläggningen genomförts. Anläggningen beräknas att tas i drift 2011. Under året har avloppspumpstationerna i Granloholm uppgraderats med att den tredje avloppspumpen bytts ut. Även nytt rörgarnityr och flödesmätare har installerats samt en allmän upprustning av byggnader och installationer har genomförts.
Ett radiobaserat kommunikationssystem för driftövervakning av de viktigaste yttre anläggningarna har installerats under året. Förstudie/funktionsbeskrivning för återstående anläggningar pågår.
En anläggning för mottagning av vassle för att öka rötgasproduktionen på Fillans reningsverk har installerats och tagits i drift. Även installation och drifttagning aven gasturbin för att göra el och värme av rötgasen har genomförts under året.
lindals reningsverk har fjärrvärme installerats.
Avloppsanläggningen i Lidensboda har kompletterats med en slamavskiljare och en av fällningsdammarna har byggts om till slamtorkbädd.
4
~,tJ
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
g (25)
Investeringar Totalt uppgick investeringarna till 105,8 (73,1) mkr under 2010, vilket är 5,5 mkr högre än budget.
Vattenproduktion Nytt vattenverk Liden, 3,7 mkr Wifsta 2, 0,3 mkr UV-ljus Grönsta, Nolby Matfors- Wifsta, 2,6 mkr Värmepump Sidsjö, 0,6 mkr Renovering och nytt trapphus högreservoaren Kovland, 0,9 mkr
Ledningsnät Investeringsvolymen för ledningsnätet uppgick till 83,6 (52,1) mkr
Omvandlingsområde Alnö 14,7 mkr Omvandlingsområde Lubban-Galtström 11,0 mkr E4, anpassningsarbeten (inkl ersättning Trafikverket) 26,0 mkr Näsgatan 2,5 mkr Svartvik, etapp 2, 7 mkr Floragatan, 1,6 mkr Permaloggrar, 1,6 mkr
Reningsanläggningar För reningsanläggningarna har investeringarna uppgått till 8,1 (12,3) mkr.
Fordonsgas, 0,7 mkr Tivoliverket, blåsmaskin, 0,4 mkr Fillanverket, vasslerötning, 1,6 mkr Fillanverket" gasturbin 0,9 mkr Pumpar och instrument 0,2 mkr
Allmänt för uppdraget Timrå Vatten
Under 2010 har verksamheten omfattat distribution av 2,4 (2,1) miljoner m3 dricksvatten samt avledning och behandling av 2,2 (3,1) miljoner m3 avloppsvatten för 4.000 kunder. Timrå Vatten köper nästan allt vatten från Sundsvall Vatten AB. Vid vattenverket i Lagfors produceras 1546 (1251) m3 i egen regi.
Vid avloppsverken producerades under året 2086 (1988) ton slam, varav 100 % har gått till
produktion av anläggningsjord. Dricksvatten Provtagningar på vattenkvaliteten har visat på godkänd kvalitet i alla distributionsområden.
Ett nytt skyddsområde för Wifsta vattentäkt, som försörjer Timrå och Norra Sundsvall med dricksvatten, är under framtagande. Undersökningar för ett nytt reservområde för uttag av grundvatten har också inletts av Sundsvall Vatten AB. I slutet av året monterades och driftsattes en UV-anläggning i Wifsta vattenverk av Sundsvall Vatten AB. Det var planerat till 2011, men tidigare lades med anledning av risker
för parasiter ilndalsälven.
/J?
~R
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
10(25)
Medeltemperaturen i Indalsälven och Wifsta vattentäktens grundvatten har stigit med halt har minskat under de senaste åren, något som kan kopplas till dessa förändringar. Fortsätter denna trend kan alkalisering (pH-höjning i filter) bli nödvändig om 5-10 år, för att förhindra att vattnet blir korrosivt mot ledningsnät och fastighetsinstallationer. nästan en grad sedan 1995. pH och kalcium
Ledningsnät Under 2010 påbörjades framtagandet aven ny VA-plan tillsammans med Timrå kommun. VAplanen kommer att innehålla en strukturerad handlingsplan för vatten- och avloppsfrågor där frågeställningar såväl inom som utom det kommunala verksamhetsområdet behandlas. VAplanen kommer att utgöra en del i kommunens översiktsplan. Aret har dominerats av utbyggnaden av ny vatten- och avloppsanläggning i omvandlingsområdet Lögdö-Viktjärn. Två etapper av tre är färdigställda och området har byggts ut med så kallad L TA-teknik. I Järnvägsgatan har befintlig spillvattenledning lagts om. I Laggarberg har ny bräddledning anlagts.
I Köpmangatan i centrala Timrå har vatten- och avloppsledningarna lagts om.. Vid Bergeforsbroarna har en vattenledning som tidigare drabbats av driftstörning lagts om.
Statistik, Timrå
2010
2009
Ny/agt Vatten Spillvatten Dagvatten
Ledningslängd, antal meter 3460 m 40 m 3770 m 123 m
Renoverat
Lednings/ängd, antal meter
Vatten Spillvatten Dagvatten Onftstömmgar Vattenläckor Avloppsstopp Källaröversvämningar Vattensvinn (medelvärde 5 år)
290 m
15 m
1452 m
1934 m
257m
1679 m
Om
Om
Antal
37 st 119 st 13 st
28 st 124 st 12 st
44%
44%
Totalt har 16 nyanslutningar till ledningsnätet gjorts.
Utbytestakten för ledningsnätet ligger i snitt över fem år på 142 år för vattenledningar och för avloppsledningar på 278 år.
Alt ~A!J
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
11 (25)
Den totala vattenlednings/ängden var vid årets slut 235,1 km och avloppsledningslängden uppgick till 249,2 km.
Vattenläckorna har varit fler än föregående år, medan avloppsstopp och källaröversvämningar har varit i nivå med tidigare utfalL.
Reningsanläggningar Vid Näs reningsverk har sanering av
el
utrustningen färdigställts. Även en upprustning av
värmesystemet har genomförts.
Under året har elsanering och utbyte av apparatskåp på pumpstationer påbörjats för bättre d riftsäkerhet och styrni ng.
Avloppspumpstationerna P3, Laggarberg, och P4. Hamsta, har ersatts med helt nya stationer. Den gamla pumpsumpen vid P3 används som bräddmagasin och en slamavskiljare har installerats på bräddledningen till Hamstasjön. Bräddningssituationen vid denna pumpstation är känslig och beroende av nivån i Hamstasjön.
Avloppspumpstationerna vid P 36, Flottargatan, P8, Lilla Bandsjön och P 39, Laxgatan har renoverats under året med nya pumpar och rörgallerier som dragits upp till överbyggnad eller
mellandäck,
Investeringar 15,7 (9,7) mkr under 2010, vilket är 3,1 mkr högre än budgeterad nivå. Ökningen under året beror på den tillkommande utbyggnaden av kommunalt vatten och avlopp i Lögdö-Viktjärn. Totalt uppgick investeringarna till
Vattenproduktion Investeringarna i vattenverken har uppgått till 1,6 (1,4) mkr Nytt trapphus övervakningiinbrottslarm högreservoar Edsgården, 0,9 mkr
Ledningsnät Under året har investeringarna i vatten- och avloppsledningsnätet uppgått till 9,6 (5,9) mkr.
Lögdö-Viktjärn, 4,4 mkr Järnvägsgatan, 0,7 mkr Köpmangatan etapp 3, 0,6 mkr Laggarberg, 0,7 mkr Bergeforsbron, 1,3 mkr
Reningsanläggningar För reningsanläggningarna har investeringarna uppgått till 4,5 (2,4) mkr.
El sanering Näs reningsverk 0,1 mkr Upprustning värmesystem Näs reningsverk, 0,2 mkr Ny pumpstation Laggarberg P3, 1,9 mkr Ny pumpstation, Hamsta, 1,8 mkr
~
?N#J
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
12 (25)
Allmänt från uppdraget Nordanstig Under 2010 har verksamheten omfattat produktion och distribution av 0,5 (0,6) miljoner m3 dricksvatten, samt avledning och behandling av 0,8 (1,1) miljoner m3 avloppsvatten för 2100
kunder. Vid avloppsverken producerades under året 1100 ton slam, varav 200 ton har gått till användning på jordbruksmark och resten till produktion av anläggningsjord.
Vattenproduktion Provtagningar på vattenkvaliteten har visat på godkänd kvalitet i alla distributionsområden.
I Nordanstig har flera vattenverk fått en förbättrad drift. Exempelvis har Bergsjö vattenverk fått en ny luftare, som ersätter lutdoseringen (pH-höjning). I Hassela vattenverk har en automatspolning av järn/mangan-filter installerats samt att Jättendal vattenverk har fått ett nytt styr-och reg lersystem .
I Harmånger har undersökningar skett för att hitta ett nytt reservtäktsområde. Det har dock visat sig svårt att hitta en fullgod reservvattentäkt. Arbetet har därför inriktats på att undersöka möjligheten att via en vattenledning hämta vatten från en befintlig vattentäkt.
Ledningsnät Mellan Stocka och Strömsbruk har en ny vattenledning anlagts för att säkra vattenleveransen. Vidare har en vattenledning som tidigare drabbats av upprepade läckor infodrats i Stocka.
I Bergsjö har ledningar renoverats i Schönströmsvägen och Bergviksvägen. Arbetet fortsätter med etapp 2 under 2011.
Statistik, Nordanstig Nylagt Vatten Spillvatten
Renoverat Vatten Spillvatten
Nyanslutning
2010
2009
Ledningslängd, anta/ meter
1100 m I 950 m
30 m 20 m Ledningslängd, antal meter
1210 m 598 m
310 m 500 m Lednings/ängd, antal meter
Spillvatten, serviser
30 m m 20 20 m m 30
Driftstörningar Vattenläckor Avloppsstopp Källaröversvämningar
14 st 38 st 2 st
34 st 3 st
Vattensvinn (medelvärde 5 år)
32 %
33 %
Vatten, serviser
Antal 17 st
Utbytestakten för ledningsnätet ligger i snitt över tre år på 257 år för vattenledningar och för avloppsledningar på 402 år.
ftJ
~.#
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
13 (25)
Den totala vattenledningslängden var vid årets slut 128 km och avloppsledningslängden uppgick till
137 km.
Reningsanläggningar Under året har en akut ombyggnation av rörgalleriet vid Mellanfjärdens pumpstation utförts. Vid Gnarps reningsverk har en bottenskrapa bytts ut och en begagnad centrifug från Tivoliverket har installerats.
Under året har utrustning för kommunikation till anläggningarna ¡Strömsbruk, Hassela och Gnarps reningsverk installerats.
Investeringar Totalt uppgick investeringarna till 7,3 (8,1) mkr, vilket är 4,6 mkr lägre än budget.
Vattenproduktion Investeringarna i vattenverken har uppgått till 2,5 (2,8) mkr. Gnarp, renovering högreservoar 1,0 mkr Hassela vattenverk, sandfilter för järn- och manganavskiljning, 0,2 mkr Harmånger, nytt tak 0,4 mkr Automation vattenverk, 0,3 mkr
Ledningsnät Under året har investeringarna i vatten- och avloppsledningsnätet uppgått till 2,8 (2,1) mkr.
Stocka-Strömsbruk ny ledning, 1,6 mkr Stocka infodring huvudledning, 0,4 mkr Schönströmsvägen-Bergviksvägen, 0,6 mkr
Reningsanläggningar För reningsanläggningarna har investeringarna uppgått till 2,0 (3,2) mkr
Sandslåns pumpstation, nytt rörgalleri, 0,2 mkr Gnarps reningsverk, byte bottenskrapa, 0,3 mkr Högen reningsverk, myndighetsanpassning, 0,4 mkr
/k
'0. .411
MittSverige Vatten AB 14(25)
arg nr 556661-8756
RESUL lAT OCH STÄLLNING Bolagets nettoomsättning under 2010 uppgick till 88,8 Mkr (88,2 Mkr), varav försäljning till
Sundsvall Vatten AB utgjorde 79,7% (73,1 %), Timrå Vatten AB 12,4% (13,0%) och Nordanstig Vatten AS 7,5% (8,1%).
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev 13 tkr. Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag
Kkr Nettoomsättning
2010
2009
2008
2007
88790
88 160
80617
75347
13
44
41
36
23936
30439
19849
18212
21%
16%
25%
28%
Resultat efter
finansiella poster Balansomslutning Soliditet
Förslag till disposition beträffande bolagets vinst eller förlust Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel, kronor O, balanseras i ny räkning.
Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och
balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
~
..
~41.
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
15(25)
Resultaträkning Belopp i kkr
Not
Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning
Övriga rörelseintäkter
2010-01-01 -2010-12-31
2009-01-01 -2009-12-31
88790
88 160
1 529
202
669 462
90521
89291
Rörelsens kostnader Personalkostnader
3
-16338 -70321
-16347 -70077
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
4
-3661
-2662
201
205
Övriga externa kostnader
1,2
Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter
5
2
3
Räntekostnader och liknande resultatposter
6
-190
Resultat efter finansiella poster
13
-164 44
Resultat före skatt
13
44
-13
-44
O
O
Skatt på årets resultat Arets resultat
~/
i,Ø
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
16(25)
, Balansräkning Be/opp i kkr
Not
2010-12-31
2009-12-31
TILLGANGAR
Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar
7
11 781
11 280
8
5207 16988
2792 14072
9
271 271
262 262
17259
14334
2 150
2 141
2 150
2 141
1 206
6992 3657 2564 13964
Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar Varulager m m
Råvaror och förnödenheter
Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGANGAR
//t/
751 821 10
2499 4526 1
6677 23936
16 105
30439
~Al)
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
17(25)
Balansräkning Belopp i kkr
Not
2010-12-31
2009-12-31
5000 5000
5000 5000
O
O
5000
5000
7701 7701
13886 13886
1 889 351
3390
2429 6566
1 427
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital
Aktiekapital (5000 aktier) Fritt eget kapital
Årets resultat
Långfristiga skulder Koncernkonto
11
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
12
138
6598
11 235
11 553
23936
30439
2010-12-31
2009-12-31
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i kkr
~/
M.AI
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
18(25 )
Kassaflödesanalys Belopp i kkr
2010-01-01 -2010-12-31
2009-01-01 -2009-12-31
Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår ¡kassaflödet, m.m. Betald skatt
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning( - )/Minskning( +) av varulager Ökning( -)/Minskning( +) av rörelsefordringar Ökning( + )/Minskning( -) av rörelseskulder
Kassaflöde från den löpande verksamheten
13
44
3661
3674
2662 2706
-13
-44
3661
2662
-9
42
9438 12772
-7040 -3296 -7632
-6577
-8138
-318
i nvesteri ngsverksam heten
FÖNärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar
FÖNärv av finansiella tillgångar
-9
Avyttring av finansiella tillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
156
-6586
-7982
-6 185 -6 185
15613 15613
Fi nansieri ngsverksam heten
Förändring koncernkonto
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Arets kassaflöde
-1
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
1
1
2009-01-01 -2009-12-31
Belopp i kkr
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet m m Avskrivningar
3661 3661
2662 2662
a
L/ t/¡/
(fJA)
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
19(25)
Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Belopp i kkr om inget annat anges
Arsredovisningen har upprättats i enlighet med Arsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd, med undantag för checkräkningskredit som redovisas som långfristig skuld.
Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen när de på basis av tillgänglig information är sannolikt att den framtida ekonomiska nyttan som är förknippad med innehavet tillfaller företaget och att anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda förbättras i förhållande till den nivå som gällde då den ursprungligen anskaffades. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avskrivningsprinciper för materiella anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden minskat med beräknat restvärde. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg, fordon och installationer Persondatorer, skrivare m m
5-10 år
5 år
3 år
Fordringar Fordringar är redovisade till anskaffningsvärde minskat med eventuell nedskrivning.
Varulager Varulagret, värderat enligt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:3 är upptaget till
det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in- först ut- principen, respektive verkligt värde.
Därvid har inkuransrisk beaktats. Redovisning av entreprenaduppdrag och liknande Pågående arbeten till fastpris har värderats till det lägsta av nedlagda direkta kostnader med tillägg för tillverkningsomkostnader och nettoförsäljningsvärdet med hänsyn tagen till återstående kostnader för färdigställande. Pågående arbeten på löpande räkning intäktsförs i takt med att fakturering sker och nedlagda utgifter kostnadsförs i samma period som de uppstår. Skatt
Företaget tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd om redovisning av inkomstskatter, BFNAR 2001 :1. Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
~
'óy
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
20(25)
Skatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapitaL. Aktuell skatt (tidigare kallad Betald skatt) är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Beloppen beräknas baserade på hur de temporära skillnaderna förväntas bli utjämnade och med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas ej i skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas beskattade inom överskådlig framtid. Obeskattade reserver redovisas inklusive uppskjuten skattesku Id.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att
medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Redovisning av intäkter Intäktsredovisning sker i enlighet med BFNAR 2003:3 Intäkter. Som inkomst redovisar bolaget det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att
erhållas. Bolaget redovisar därför inkomst till nominellt värde (fakturabelopp) om bolaget får ersättningen i likvida medel direkt vid leverans. Avdrag görs för lämnade rabatter. Inkomsten från bolagets försäljning av varor redovisas som intäkt när följande villkor är uppfyllda; de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till
köparen, bolaget behåller inte något engagemang i den löpande förvaltningen och utövar inte heller någon reell kontroll över de varor som sålts, inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som bolaget ska få av transaktionen kommer att tillfalla bolaget, och de utgifter som uppkommit eller som förväntas uppkomma till följd av transaktionen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Ränta, royalty
och utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att bolaget kommer att
få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen samt att inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ränteintäkten redovisas med tillämpning av den räntesats som ger en jämn avkastning för tillgången i fråga. Royaltyintäkten periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Utdelningsintäkt redovisas när aktieägarens rätt att få utdelning bedöms som säker.
Leasing - leasetagare Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2000:4 om redovisning av leasingavtal tillämpas. Samtliga leasingavtal redovisas som operationella i enlighet med dessa regler.
leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt Operationell från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
Koncernuppgifter Företaget är delägt dotterföretag till Sundsvall Vatten AB, org nr 556503-0326. Styrelsen har sitt säte i SundsvalL. Sundsvall Vatten AB ingår i en koncern där Stadsbacken AB, org nr 556478-6654. Styrelsen har sitt säte i Sundsvall, upprättar koncernredovisning för den största koncernen.
Av bolagets totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 13,7% (13,7%) av inköpen och
4
79,9% (80,0%) av försäljningen andra företag inom hela den företagsgrupp som företaget tillhör.
~.AttJ
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
21(25)
Not 1 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2010-01-01 -2010-12-31
2009-01-01 -2009-12-31
30
41
21
21
2010-01-01 -2010-12-31
2009-01-01 -2009-12-31
1 364
1 129
KPMG:
Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver rev.uppdrag
Skatterådgivning Andra uppdrag
Lekmannarevisorer Revisionsuppdrag Andra uppdrag
Not 2 Leasingavgifter avseende operationell
leasing
Tillgångar som innehas via operationella leasingavtal Räkenskapsårets leasingkostnader exklusive lokalhyror
Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse 2010-01-01 -2010-12-31 Medelantalet anställda Sverige 129 Not 3
Varav män
Redovisning av könsfördelning i företagsledningar Könsfördelning i företagsledningen
128 84%
2010-12-31
2009-12-31
Andel kvinnor
Andel kvinnor
Styrelsen
22%
22%
Övriga ledande befattningshavare
50%
40%
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Styrelse och VD (varav tantiem)
Övriga anställda (varav vinstandelar)
Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader)
~
83%
2009-01-01 -2009-12-31
2010-01-01 -2010-12-31 1 183
2009-01-01 -2009-12-31
(-)
(-)
45567
44859
1 233
(-)
(-)
46750
46092
22 109
21 911
(7877)
(7 173)
~A)
MittSverige Vatten AB Org nr 556661-8756
22(25)
Av företagets pensionskostnader avser 160 kkr (155 kkr) gruppen styrelse och VD. Bolagets pensionskostnader utgörs av kollektiva pensionsförsäkringar för samtliga anställda. Löner och ersättningar avser endast personal i Sverige.
VD:s uppsägningstid är ömsesidigt 6 månader. Om bolaget säger upp VD utges utöver uppsägningslön, avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Avgångsvederlaget reduceras med belopp motsvarande lön från annan arbetsgivare eller från egen verksamhet.
Sjukfrånvaro 2010-01-01 -2010-12-31
2009-01-01 -2009-12-31
1,4%
1,4%
37,6%
52,6%
Män
1,5%
1,5%
Kvinnor
0,7%
0,9%
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid: Sjukfrånvaron fördelad efter kön:
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: 29 år eller yngre *
2,7%
30-49 år
0,6%
0,6%
50 år eller äldre
1,9%
2,0%
* Redovisas ej p g a undantagsregeln i lagstiftningen som säger att uppgifter ska lämnas om antalet anställd i gruppen är högst 10 eller om uppgiften kan hänföras till enskild individ.
Not 4 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 2010-01-01 -2010-12-31
2009-01-01 -2009-12-31
Inventarier, verktyg och installationer -3 661 -3661
-2662 -2662
. 2010-01-01 -2010-12-31
2009-01-01 -2009-12-31
2 2
3 3
Not 5 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter banktillgodohavanden
~
(;JßJ
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
23(25)
Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader
2010-01-01 -2010-12-31 -190 -190
2009-01-01 - 2009-12-31
-164 -164
Not 7 Inventarier, verktyg och installationer 2010-12-31
2009-12-31
18575 4162 22737
11 291
Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början
Nyanskaffningar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början
Arets avskrivning enligt plan på anskaffningsvärden
Redovisat värde vid periodens slut
-7295
7284 18575
-3661 -10956
-4633 -2662 -7295
11 781
11 280
2010-12-31
2009-12-31
2792 6578 -4163 5207
8137 -7283 2792
Not 8 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Vid årets början
Investeringar Om klassificeringar
Redovisat värde vid årets slut
4
1 938
~4J
MittSverige Vatten AB arg nr 556661-8756
24(25)
Not 9 Andra långfristiga fordringar 2010-12-31
2009-12-31
262
418
Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början
Tillkommande fordringar Reglerade fordringar
Redovisat värde vid årets slut
9
271
-156 262
2010-12-31
2009-12-31
474 607
508 345
Avser överskottsfond hos Skandia.
Not 10
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Förutbetald hyresavgift
Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter
Not 11
1 418
1 711
2499
2564
2010-12-31
2009-12-31
-25000 17299 -7701
-15000
Koncernkonto
Beviljad kreditlimit
Outnyttjad del Utnyttjat kreditbelopp
1 114 -13 886
Checkräkningskrediten är ett underkonto till koncernkontot för SundsvalIs kommun. Checkräkningskrediten är formellt kortfristig, men redovisas ändå som långfristig skuld då den förväntas bli förlängd på i huvudsak oförändrade villkor. Not 12
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2010-12-31
2009-12-31
Arbetsgivaravgifter
1 208
Avräkning AMF Upplupna löner Upplupna semesterlöner
327
1 154 34 275
3232
3400
670 1 129
801
Beräknade upplupna sociala avgifter och pensionsavgift
Ovriqa poster
6566
~
934
6598
~~!
MittSverige Vatten AB 25(25)
arg nr 556661-8756
Sundsvall den 17 februari 2011
(//¡l:luitt
Mats Lundahl
/ -1./ ~ l ¡L" (h-L(j f Ú;::'!,l~ ~~t-¿r-'-
Thore Beygman
/ o/#YLA~ l,; rne Engholm / -
Christina Lif Magn~sson
%w tAla-. ~ I Jan Norberg
~, - '::-=:-'
W~ -, h s:;::i ~~,-
Sven-ÅKe Eriksson
~
I£JJ¥-h,"i , ',/ i
Micael Löfqvist Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har avgivits 2011-02-17 KPMG
~
...../
/'
/'
TOmmY-'E~1i sson
,.e.tiI1Kfõ?isefi e visor
".,
Revisionsberättelse Till årsstämman i MittSverige Vatten AB
Org nr 556661-8756
Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i MittSverige Vatten AB för år 2010. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen
tillämpas vid upprättandet av årsredovisn ingen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förValtningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och ' genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett
urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens
tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolags lagen, årsredovisnings lagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. lagen och ger en rättvisande bild av Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisnings
bolagets 'resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande
direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Sundsvall den i:t / .J., 2011
KPMGAB
,)
