Promemoria
2013-09-20
Singapore
Singapore: Fortsatt god ekonomi men utmaningar väntar Singapore: ekonomiska basfakta Valuta: Singaporedollar (SGD), 1 SGD ca 5,2 SEK BNP: SGD 345,6,8 mrd (2012) BNP/capita: SGD 65 048 (PPP) (2012) BNP-tillväxt: 1,5 % (2013) Inflation: 4,6 % (2012) Arbetslöshet: 2,1 % (2013) Valutareserv: SGD 316,7 (2012) Export: SGD 510,3 mrd (2012) Import: SGD 474,6 mrd (2012) Singapore är högt industrialiserat med en framgångsrik marknadsekonomi. Största ekonomiska sektorn är tillverkningsindustrin följt av handelssektorn samt den finansiella tjänstesektorn. Landet har en av världens största hamnar. Jordbruk saknas nästan helt. Viktigaste tillverkningsindustrin är elektronik, följt av den petrokemiska industrin. Utländska multinationella storföretag dominerar tillverkningsindustrin. Ett fåtal inhemska storföretag finns, flertalet statsägda. Beroendet av omvärlden är mycket högt, omfattning på export och import är stor. Andelen reexport är hög. Största handelspartners är Malaysia, EU, Kina, Indonesien, USA och Hong Kong. Bakgrund Singapore är ett välmående land med en BNP per capita (PPP) som är bland de fem högsta i världen. Landet har en av världens mest öppna ekonomier med transparanta och affärsvänliga regelverk och man rankas mycket högt i listan över de mest konkurrenskraftiga länderna i världen. Korruptionen är också mycket låg, Singapore konkurrerar med de nordiska länderna om förstaplatsen i världsrankingen. Landet har den tredje största valutamarknaden i världen, efter London och New York. Vidare kommer Singapore på andraplats ”World Economic Forum’s” ranking över världens mest konkurrenskraftiga ekonomier. Singapore toppar fortsatt Världsbankens lista över var det är enklast att göra affärer, ”ease of doing business ranking”.
2(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad Singapore
2013-09-20
Många internationella företag har valt att etablera sig i landet. Kontoren i Singapore har ofta ett stort regionalt ansvar som ofta inkluderar hela Sydostasien och ibland även Oceanien samt andra delar av Asien. Singapore har en strategisk geografisk position, omkring hälften av all handel till havs passerar sundet utanför landet vilket har gjort det till en viktig knutpunkt och logistikcentrum för hela regionen. Singapore har världens näst största hamn för containertrafik och en av världens största raffinaderikapaciteter. Flygplatsen är av världsklass med utmärkta förbindelser. Allt detta genererar viktiga inkomster. Landet saknar nästan helt naturtillgångar vilket gör Singapore ekonomiskt beroende av omvärlden för import och export. Det stora omvärldsberoendet gör landet sårbart och utvecklingen styrs i hög grad av vad som händer i världsekonomin. De ekonomiska problemen i Europa och USA har Singapore i viss mån kunnat kompensera genom ökad handel i närområdet, särskilt med Kina. När Kinas tillväxt nu avmattats får det genomslag även i Singapore. BNP & Tillväxt År
2010
2011
2012
2013*
2014-
2020-2030**
2020** BNP per Capita
59,813
64,451
65,048
N/A
N/A
N/A
Tillväxt
14,5
5,2 %
1,3 %
1-3 %
3-4 % /år
2-3 % /år
1,3 %
-2,6 %
N/A
2-3 % /år
1-2 % /år
% Produktivitetsökning
10,7%
*prognos, **målsättning
Det senaste decenniet har tillväxten i genomsnitt legat på 5-6 % årligen. Den biomedicinska sektorn (BMS) och tillverkningsindustrins framgång har varit en starkt bidragande faktor till detta. En ökad efterfrågan på bl.a. läkemedel har möts av en expansion av BMSklustret. Nya kemiska industrianläggningar har gynnat tillverkningsindustrin. Även byggnadssektorn, finanssektorn och turistindustrin har gått bra. Singapores goda ekonomiska tillväxt de senaste åren har också till stor del åstadkommits genom befolkningsökning. Tillväxttakten accelererade under de år då Singapore tog emot stora mängder utländsk arbetskraft.
Sveriges Ambassad Singapore
Promemoria 2013-09-20
Under 2012 bromsade tillväxten in. Detta ses till stor del som ett resultat av en ekonomiskt orolig omvärld vilken i sin tur lett till negativa resultat inom framförallt elektronik-, tillverkningoch transportsektorn. Trots detta fokuserar 2013 års budget inte på kortsiktiga åtgärder för att få fart på tillväxten. Istället prioriteras strukturreformer som på längre sikt skall ge Singapore en mer kvalitativ tillväxt där produktivitetsökningar i större utsträckning skall driva tillväxten, istället för import av billig utländsk arbetskraft. Åtgärder som stöd till låginkomsttagare, skattelättnader och subventionerade lönehöjningar kommer sannolikt ha en positiv inverkan på tillväxten. Dock kommer den minskade arbetskraftsinvandringen agera dämpande på tillväxten den närmsta tiden, innan de eftersträvade produktivitetsökningarna får genomslag. Tillväxtprognosen för 2013 ligger på 1-3 %. Tillverkningsindustrin, finans- och försäkringsbranschen och byggsektorn förväntas agera drivkraft medan detaljhandeln spås sämre tillväxt. Prognosen bygger på modesta nedskärningar i den amerikanska ekonomin och en någorlunda stabil utveckling i eurozonen, där framförallt det senare är ett stort orosmoln för den singaporianska ekonomin. I samband med omställningen till en mer kvalitativ, produktivitetsdriven tillväxt räknar Singapore med att denna i framtiden kommer vara lägre än det senaste decenniet. Målsättningen är att ha en tillväxt på mellan 3-4 % under åren fram till 2020 och därefter mellan 12 % fram till 2030. Förhoppningen är att denna bara till hälften ska drivas av ökad arbetskraft och att produktivitetsökningar ska stå för resten. En förutsättning för att uppnå detta är dock att man lyckas bibehålla och utveckla redan gjorda landvinningar inom en rad sektorer (t.ex. den biomedicinska), samtidigt som man är öppen för förändringar och nyskapande. Därför läggs stor energi på att stimulera nytänkande och attrahera utländska aktörer till "nya" näringssektorer och affärsidéer. Kreativa yrken, kultur och livsstil, miljö/”clean tech”, transport och utbildning är områden där man ser stor framtidspotential. Målet är att fortsätta utveckla landet till en stark kunskapsbaserad ekonomi.
3(8)
4(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad Singapore
2013-09-20
Regeringen önskar också bibehålla Singapores attraktionskraft som bas för multinationella företags regionala aktiviteter. Samtidigt varslas det om att statens kostnader för att behålla dessa företag i landet kan stiga med tiden och att den ekonomiska strukturen på sikt måste ge större plats åt inhemska småoch medelstora företag med lönsamhetspotential. Därför satsas mer på entreprenörskap och stöd till småföretagare. Arbetsmarknad År
2010
2011
2012*
2013
2014-
2020-
2020**
2030**
Befolkning (milj)
5,077
5,184
5,312
N/A
5,8 – 6
6,5 – 6,9
Arbetskraft (milj)
3,136
3,237
3,362
N/A
+1-2% /år
+1% /år
Arbetslöshet (%)
2,2
2,1
2,0
2,1
N/A
N/A
Utl. arbetstillstånd
871,200
908,600
952,100
N/A
+1% /år +1 % /år *preliminära siffror, **prognos
En åldrande befolkning tillsammans med mycket låga nativitetstal ställer den singaporianska ekonomin inför stora utmaningar framöver. Man talar om en ”silver tsunami” och beräkningar visar att om nuvarande trend håller i sig kommer endast 2,1 medborgare i arbetskraften försörja en pensionär år 2030. Förutom olika åtgärder för att öka barnafödandet är Singapore därför fortsatt beroende av den arbetskraftinvandring som hittills drivit en stor del av den ekonomiska utvecklingen. Att regeringen nu söker reformera den singaporianska ekonomin till mer kvalitativ, produktivitetsdriven tillväxt beror till stor del på ökat missnöje från den singaporianska befolkningen över den stora arbetskraftsinvandringen. Man upplever dels att billig utländsk arbetskraft håller nere lönenivån och att högutbildad utländsk arbetskraft ”stjäl” arbeten från Singaporianer. Dessutom upplevs en överbelastning i landets infrastruktur, ökad trängsel och stigande bostadspriser. Regeringen har svarat med att strama åt beviljandet av arbetstillstånd och man har även stramat åt de kvoter som finns för antal utländska anställda på företagen. Den stramare policyn, kombinerat med Singapores redan låga arbetslöshet, har dock lett till att vissa företag upplever brist på
5(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad Singapore
2013-09-20
arbetskraft och ökade kostnader. Situationen är något av ett dilemma för Singapore då attraktionskraften för utländska företag är en viktig del av ekonomin. Löner, inflation & växelkurs År
2010
2011
2012
2013*
2014-2020*
BNI per capita
57,603
63,921
64,310
N/A
N/A
Inflation
2,8 %
5,2 %
4,6 %
3-4,5 %
3-4,5 %
Växelkurs mot Euro
1,71(dec)
1,68(dec)
1,62(dec)
1,61(apr)
N/A *prognos
Den strypta arbetskraftsinvandringen kommer sannolikt pressa lönerna uppåt, speciellt i tillverkningsindustrin. Prognosen pekar dock på att en allt större del av arbetskraften i framtiden kommer arbeta i högutbildade sektorer, s.k. PMET-arbeten (Professional, Managerial, Executive och Technical jobs). Prognoserna för löneutvecklingen i dessa sektorer är mer osäkra och beror delvis på i vilken utsträckning de eftersträvade produktivitetsökningarna infrias. I budgeten för 2013 lanserade regeringen en ”Wage Credit Scheme”. Genom att subventionera 40 % av löneökningarna inom de närmsta tre åren vill regeringen hjälpa företagen att ställa om till den nya kvalitativa tillväxten. De senaste åren har Singapore känt av en hög inflation jämfört med de senaste decennierna, en nivå som sannolikt också kommer bestå under de närmsta åren framöver. Den strypta arbetskrafttillgången med löneökningar som följd är en viktig orsak till detta, ökade bostadspriser en annan. Singapore bedriver en ovanlig form av penningpolitik där växelkursen, inte räntorna, är centralbankens huvudsakliga styrmedel. Denna policy är ett resultat av landets stora handelsberoende där nästan alla konsumtionsvaror och livsmedel importeras. Penningpolitiken fungerar effektivt mot importerad inflation men sämre mot inhemskt som löner och bostadspriser. Inflationsläget gör att den singaporianska centralbanken (Monetary Authority of Singapore) troligtvis fortsätter låta den redan starka Singapore dollarn uppvärderas (appreciera) under 2013.
6(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad Singapore
2013-09-20
Handel År
2010
2011
2012
2013
Import
18,8
8,6
3,2
N/A
Export
20,7
7,5
-0,9
N/A
Import från Sverige
27
5,5
2,7
N/A
Export till Sverige
19
7,2
-42 N/A Förändring mot föregående år i %
Singapores ekonomi är alltså starkt exportberoende. De ekonomiska problemen i Europa och USA avspeglas tydligt i exportsiffrorna, som har en nedåtgående trend. Speciellt är det elektroniksektorn som går trögt och den starka Singapore dollarn gör att trenden ser ut att bestå. Grannlandet Malaysia är Singapores viktigaste handelspartner, tätt följt av EU och Kina. Singapore och EU lyckades i december 2012 nå enighet om ett frihandelsavtal, till vilket kopplas ett partnerskaps- och samarbetsavtal. EU-kommissionen och Singapore enades om de sista detaljerna i frihandelsavtalet i september 2013 varmed avtalet paraferades av chefsförhandlarna från Europeiska kommissionen och Singapores regering. EU hoppas att avtalet ska bana väg för fler frihandelsavtal med länder i Sydostasien. Avtalet ska nu godkännas av Singapores parlament, EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. Sedan 2010 finns även ett frihandelsavtal mellan ASEAN och Kina. Det finns en politisk vilja att ytterligare stärka handelssamarbetet i regionen. Singapore och Kina har sedan 2008 genom undertecknade av frihandelsavtal stärkt samarbetet ytterligare för att liberalisera handeln mellan länderna. Större bilaterala projekt mellan Singapore och Kina inkluderar ”China-Singapore Suzhou Industrial Park, Sino-Singapore Tianjin Eco-City and Sino-Singapore Quangzhou Knowledge City”. I november 2012 lanserades avsikten att uppnå en ”Regional Comprehensive Economic Partnership”, på sikt ett frihandelsområde som skulle omfatta ASEAN+6 (Kina, Korea, Japan, Australien, Indien och Nya Zeeland). Singapore tillhör också kretsen stater som förhandlar ett frihandelsavtal inom ramen för det USA-drivna frihandelsprojektet TPP (”Trans Pacific Partnership”).
7(8)
Promemoria
Sveriges Ambassad Singapore
2013-09-20
Den 1 september 2013 trädde ett frihandelsavtal mellan Singapore och GCC (Gulf Cooperation Council) i kraft. GCC består av sex länder i Mellanöstern (Bahrain, Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.) Singapore är det första landet som inte är beläget i Mellanöstern som GCC ingått ett frihandelsavtal med. Detta avtal knyter an till de redan existerande bilaterala och ekonomiska banden mellan Singapore och GCC- länderna. Singapore är Sveriges största exportmarknad i Sydostasien och sjätte största i Asien. Under 2012 ökade Sveriges export till Singapore marginellt. Totalt omfattade Sveriges export till Singapore 8,618 miljoner SEK under 2012, dvs. 0,7 % av Sveriges totala export. Den svenska företagsnärvaron i Singapore är betydande. Omkring 250 svenskrelaterade företag finns i landet, vilka har över 7,000 personer anställda. Försäljning och service är inriktningen för de flesta företagen men några har även tillverkning (ABB, Tetra Pak, Perstorp och Berg Propulsion). Andra företag har regionala centrallager i landet (SKF, Sandvik och Seko Tools). De svenska bankerna SEB, Handelsbanken och Nordea har större regionkontor i Singapore och Svensk Exportkredit har sitt kontor i Singapore. Singapore som finansiellt centrum År
2010
2011
2012
2013
Fixed Asset Investments, SGD (mdr)
12,9
13,7
16
N/A
Singapore rankas högst på Världsbankens lista över var det är enklast att göra affärer och landet är ett viktigt regionalt finanscenter med ca 700 lokala och utländska finansiella institutioner. Singapores börs, som leds av svensken Magnus Böcker, har ca 800 listade företag och växer stadigt. Börsen har en hög representation av internationella företag och har på senare tid bl.a. sett en kraftigt växande obligationsmarknad. I januari 2013 fick ”Industrial & Commercial Bank of China” klartecken till att börja bedriva valutahandel med kinesiska Renminbin (RMB) i Singapore, något som tidigare endast Hong Kong och Taipei haft tillstånd att göra utanför kinesiska fastlandet. Möjligheten stärker ytterligare Singapores status som ett av de främsta finansiella naven, inte
Sveriges Ambassad Singapore
Promemoria 2013-09-20
minst vad gäller valutahandel. Vidare etablerades nyligen ett Yuan Clearing institut i Singapore för att ytterligare effektivisera hanteringen RMB valutahandeln. Singapores redan starka position som ett center för handel med järnmalm (iron ore trading) förväntas stärkas ytterligare med hänsyn till RMB valutahandelskapaciteterna i Singapore. Investeringarna ökar också kraftigt i landet och förra året noterades nytt rekord av ”Fixed Asset Investments”. Utländska företag erbjuds konkurrenskraftiga villkor, skatten för företag är 17 % och skatten för varor och tjänster (GST) är 7 %. Singapore är en framgångsrik marknadsekonomi men har också starka inslag av statliga ekonomiska intressen i flera sektorer. De två stora statliga investmentbolagen Temasek Holdings och Government Investment Corporation (GIC) hör till de största statliga investmentbolagen i världen.
8(8)
