SENASTE NYTT PÅ CHAMBER.SE

HANDELSKAMMARTIDNINGEN 01

2016 VINNARE AV GULDBLADET 2013 OCH 2014

EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOCKHOLM-UPPSALA

BROTTSPLATS STOCKHOLM SÅ OLIKA DRABBAS STOCKHOLMS FÖRETAGARE AV KRIMINALITET

VÄLBEHÖVD ARBETSKRAFT INTERNET ÄR NYCKELN NOVARE POTENTIAL GER NYANLÄNDA JOBB

CARL BILDT OM STOCKHOLMS FRAMTID

SENASTE NYTT PÅ CHAMBER.SE

HJÄLP MÄNNISKOR SOM TIGGER – stöd vår insamling för förändring i Rumänien. Swish123-592 34 61 Postgiro 76 23 71-3

INSAMLINGEN ÄR ETT INITIATIV FRÅN: www.hjalpmanniskorsomtigger.se

INSAMLADE MEDEL GÅR TILL HJÄLPVERKSAMHET I RUMÄNIEN GENOM:

hoppets stjärna star of hope

HANDELSKAMMARTIDNINGEN STHLM • #1 2016

Stärk företagandet i förorten INNEHÅLL FÖRETAGANDE ÄR GRUNDEN för vårt välstånd, såväl privat som offentligt. Det är därför märkligt att det ägnas alldeles för lite tid att diskutera hur företagen drabbas av kriminalitet och brottslighet. En ny Demoskopundersökning som vi presenterar i tidningen visar att brottslighet tyvärr är en del av företagens vardag. Det handlar om hot, våld och rån. Störst är problemen i utanförskapsområden och den bristande trygghetssituationen gör att många företag överväger att flytta eller lägga ned sin verksamhet. Otryggheten och flyttplanerna är mest påtaglig i förorter som Rinkeby, Hallunda, Skärholmen och Flemingsberg. Och i Norsborg anser åtta av tio företagare att otryggheten har ökat. Var fjärde företagare i dessa områden har fått en försämrad ekonomi på grund av brottslighet.

EN ANNAN INTERNATIONELL undersökning från Världsbanken visar att företagandets förutsättningar i Sverige är klart problematiska ur ett brottsperspektiv i jämförelse med andra länder. De svenska företagsledningarna uppger att brottslighet är ett stort problem för företagande och rankar det på femte plats över hinder för att bedriva verksamhet. Båda dessa rapporter är alarmerande. Vi anser att det i varje utsatt område måste finnas lokalt förankrade poliser. Det finns redan i många områden, men det måste förstärkas ytterligare. Polisen måste även införa en noll­tolerans mot stölder, snatteri och småbrott. STADS­MILJÖNS utformning spelar också en viktig roll för tryggheten. I framtidens stads­ planering måste vi därför bygga områden som inkluderar arbets­platser, bostäder och skolor. Om Stockholms företag i utanförskapsområden ska blomstra måste poli­ tiken och polisen agera och ta hoten mot företagen på allvar.

KRIMINALITETEN drabbar i första hand de lokala företagen, vilket begränsar deras förmåga att expandera och erbjuda nya arbetstillfällen. Kriminalitet är därmed inte bara ett resultat av, utan också en förklaring till, högre lokal arbetslöshet. Genom att förebygga och motverka kriminalitet kan ett lyft för företagande och nya jobb skapas i områden som behöver det allra mest.

MARIA RANKKA MICHAEL WOLF VD, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Handelskammartidningen distribueras till Stockholms Handelskammares medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik, förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare. HANDELSKAMMARTIDNINGEN

Besöksadress: Brunnsgatan 2. Postadress: Box 160 50, 103 21 Stockholm. Telefon: 08-555 100 00 (växel) Hemsida: chamber.se Ansvarig utgivare: Maria Rankka Kontakt: Andreas Åström • [email protected]

ORDFÖRANDE, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Prenumerationsärenden: Charlotte Olsson [email protected] • 08-555 100 00 Produktion: OTW Communication • otw.se Redaktörer: Jonas Fond • [email protected] och Carl Hjelm • [email protected] Layout: Tor-Arne Moe • [email protected] Omslagsfoto: Magnus Fond Annonser: Charlotte Olsson [email protected] Tryck: Åtta.45 Tryckeri Repro: Done

10 DRABBAD AV FEM INBROTT

I Norsborg anser åtta av tio företagare att deras område har blivit otryggare. Motsvarande andel i Mörby är noll. Imran Ahmad är en av alla som har upplevt skillnaderna i Stockholms företagsklimat.

16 MARIA RANKKA MÖTER FARZAD GOLCHIN SOM VILL GE JOBB ÅT FLER NYANLÄNDA.

27 ÖMER FARUK SONMEZ PÅ TURKISH AIRLINES OM STOCKHOLMS FÖRDELAR

5

Kampanj gör livet värdigare för tiggare

6

Allt fler rekryterar med sociala medier

7

Gränserna för korruption blir tydligare

8

Ny rapport: Stockholms export kan öka

22

Entreprenörer i fokus på julmötet

25

Finansprofilerna: Stockholm kan bli bättre

26

Så bra funkar arbetskraftsinvandringen

Handelskammartidningen får citeras om källan anges. För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper.

01

2016 3

Vinn tid och pengar – passet för dina varor En internationell tullhandling som gäller för att tillfälligt föra in och ut varor i länder utanför EU.

Snabbt och enkelt när du ska på mässa, transportera varuprover eller yrkesutrustning Läs mer om ATA-carnet på www.chamber.se

> NYHETER

SNABBASTE JOBBTILLVÄXTEN I STOCKHOLM PÅ FEM ÅR Stockholmsekonomin stärks, näringslivet går bättre än normalt och jobbtillväxten är den starkaste på fem år. Det konstateras i Stockholms Handelskammares konjunkturbarometer för det fjärde kvartalet 2015. – Handeln och verkstadsindustrin agerar draglok. Byggindustrin fortsätter att tuffa på men arbetskrafts-

bristen är påtaglig och håller tillbaka byggandet i huvudstaden, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms Handelskammare. Stockholmsbarometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet.

23 153 888 Antalet passagerare på Arlanda flygplats översteg förra året 23 miljoner vilket är nytt rekord. Även Bromma flygplats satte nytt passagerarrekord med nära 2,5 miljoner resenärer under 2015.

SÅ FÅR TIGGARE ETT VÄRDIGARE LIV Utsatta EU-medborgare behöver hjälp till ett värdigt liv i sina hemländer. Det är bakgrunden till en insamlingskampanj som Handelskammaren stödjer. – Vi vill inte ha ett samhälle där människor är hänvisade till att tigga. Vi vill bidra till att erbjuda bättre alternativ, säger Lotta Andersson, projektledare på Handelskammaren.

BAKOM KAMPANJEN ”Hjälp människor som tigger” står förutom Stockholms Handelskammare City i Samverkan som bland annat organiserar företag och fastighetsägare i Stockholm. Via webbplatsen hjalpmanniskorsomtigger.se skickas bidrag till biståndsorganisationerna som hjälper på plats i Rumänien. Insatserna syftar bland annat till att stärka barnens skolgång. En annan viktig del är att skapa möjlighet till egen försörjning genom arbete och företagande. Juristen Martin Valfridsson har på regeringens uppdrag utrett hur Sverige kan hjälpa de utsatta EU-medborgare som befinner sig i Sverige. – Insamlingskampanjen ”Hjälp människor som tigger” har ett genomtänkt arbete för att långsiktigt lyfta utsatta personer ur djupt utanförskap. Bland de deltagande hjälporganisationerna finns Hjärta till Hjärta som på flera sätt har hjälpt till att skapa arbete och drägligare förhållanden för romer i Rumänien. – Det går att förändra mycket på hemmaplan för de här grupperna, säger Rickard Klerfors, biståndsansvarig.  MATS LUNDSTRÖM

Trebarnsfamiljen Varga (namnet är fiktivt) är romer och bor i ett fyra, fem kvadratmeter stort rum i en mindre stad i västra Rumänien. Barnen har tvingats arbeta och deras skolgång har blivit lidande. Sedan drygt ett år tillbaka deltar barnen i ett After School-program som Erikshjälpen organiserar.

Paret Angela Geamanu och Constantin Guzu har periodvis tiggt i Sverige, men har på plats i Rumänien fått hjälp med materialförsörjning och att hitta avsättning för korgflätning. Tack vare det behöver paret inte längre resa utomlands för att tigga.

Genom att organisera grönsaksproducenter har organisationen Hjärta till Hjärta kunnat höja förädlingsgraden och öka avsättningen vilket lett till ökat välstånd. Den romska familjen Fieraru är en av grönsaksproducenterna som har kunnat höja sin levnadsstandard och finansiera dotterns studier.

Hjälp människor som tigger Kampanjen startade i höstas och har synts fysiskt i Stockholms city inom ramen för ”Stockholm värmer”, en plattform för biståndsorganisationers insamlingar. Kampanjen har även varit representerad på stadens samtliga bibliotek. Det har genererat flera hundratusen kronor till projekt i Rumänien.

På webbsidan säljs även armband och pins tillverkade av ett företag i Rumänien. De medverkande biståndsorganisationerna är Hjärta till Hjärta, Hoppets Stjärna och Erikshjälpen. Swish: 123-592 34 61 Plusgirot: 76 23 71-3 Bankgirot: 5011-3851

01

2016 5

> NYHETER

NYTT PROJEKT SKA GE PRAKTIKPLATSER TILL NYANLÄNDA

NYANSTÄLLNINGAR HINDRAS AV BOSTADSBRIST

Stockholms Handelskammare har tillsammans med Swedbank, LinkedIn och Stockholms universitet tagit initiativ till projektet ”Welcome Talent” som ska få företag att erbjuda praktikplatser till asylsökande och

Små och medelstora företag, inte minst i Stockholm, hindras från att växa på grund av bostadsbristen. Det visar en undersökning från Stockholms Handelskammare. Över hälften, 51 procent, av

nyanlända. Detta som ett sätt att öka integrationen. Projektet som har skapat ett stort intresse bland företag lanseras under våren på sex orter: Stockholm, Malmö, Uppsala, Västerås, Växjö och Luleå.

600 tillfrågade företag anser att bostadssituationen försämrar möjligheterna till rekrytering. Och 25 procent av företagen uppger att de har drabbats direkt av bostadsbristen.

Sociala medier viktigare vid rekrytering Sju av tio arbetsgivare använder sociala medier för att kontrollera sina kandidater. Samtidigt anlitar allt färre Arbetsförmedlingen. I stället får bemannings- och rekryteringsföretagen göra jobbet.

lig, säger Lotta Andersson, projektledare för rapporten på Stockholms Handelskammare. Två tredjedelar, eller 67 procent, av arbetsgivarna anlitar sällan eller aldrig Arbetsförmedlingen. Det kan jämföras med 64,5 procent år 2014. STOCKHOLMS HandelsSamtidigt växer förtroenkammare har för sjunde det för bemannings- och året i rad tillsammans rekryteringsföretag. Hela med Bisnode frågat före68 procent uppger att de tag inom privat och offentalltid eller ibland anlitar Lotta lig sektor och bemannings- Andersson. sådana företag för att hitta företag vilka metoder de nya talanger. använder vid rekrytering. ReEn annan trend är att sponsultatet visar att 72 procent av tanansökningarna ökar. arbetsgivarna kontrollerar sina – 90-talisterna tar för sig lite kandidater på sociala medier mer och letar upp intressansom bloggar, Twitter, Linkedin ta företag. Då är det viktigt att företagen återkopplar, annars och Facebook, jämfört med 58 tappar de bra ambassadörer procent förra året. – Arbetsgivarna lägger in det som kan tänka sig att jobba där när det dyker upp lediga tjänsi sin bedömning för att få en helhetsbild. Linkedin har blivit ter, säger Lotta Andersson. som en öppen meritförteckNILS SUNDSTRÖM ning som alltid finns tillgäng-

90-TALISTERNA TAR FÖR SIG LITE MER OCH LETAR UPP INTRESSANTA FÖRETAG. Lotta Andersson, projektledare, Stockholms handelskammare

6

01

2016

Svårare att hitta kompetent personal

Drygt åtta av tio företag i Stockholmsregionen planerar att nyanställa inom de närmaste månaderna. Men det blir allt svårare att hitta kompetent personal. Inte sedan 2008 har arbetskraftsbristen varit så allvarlig. 26 procent av företagen upplever att tillgången på kompetent personal är sämre jämfört med ett år tillbaka. En viktig orsak är bostadsbristen.

SÅ GÖR FÖRETAGEN bakgrundskontroller vid rekrytering 2015 (jämfört med 2014).

Utbildningshistorik 66 % 2015

54 % 2014

Tidigare anställningar 84 % 2015

Referenser 98 % 2015 88 % 2014

97 % 2014

Att göra bakgrundskontroller på sociala medier och googla kandidater är vanligast i privat sektor. En felrekrytering kostar i snitt 700 000 kronor.

> NYHETER

SVERIGE I VÄRLDSTOPPEN FÖR INNOVATIONER Sverige är tredje bästa marknad i världen när det gäller innovationer. Rankningen ”Bloomberg Innovation Index” bygger på faktorer som hur mycket

Världens mest innovativa marknader: 1) Sydkorea     6) Singapore 2) Tyskland     7) Finland 3) Sverige     8) USA 4) Japan      9) Danmark 5) Schweiz 10) Frankrike

som investeras i forskning och utveckling och koncentrationen av högteknologiska företag. Endast Sydkorea och Tyskland rankas högre än Sverige.

FOTO: SHUTTERSTOCK.COM

Så ser mutbrotten ut Av de drygt hundra anmälningar per år om mutbrott och korruption i Sverige leder ett 20-tal till fallande domar. Nivån har varit densamma sedan 2003. Flertalet av de anmälda mutbrotten sker i pågående projekt i gränslandet mellan privat och offentlig verksamhet. Inte sällan handlar mutorna om att någon blir bjuden på aktiviteter som julbord, idrottsevenemang, jakt eller porrklubbsbesök.

Tydligare regler mot mutor och korruption finns nu för den offentligt finansierade bygg- och fastighetssektorn. 

KAMPEN MOT MUTOR FÖRSTÄRKS Varje år anmäls drygt hundra ärenden kring mutor och korruption i Sverige. Nu förtydligar fler branscher gränsen för vad som betecknas som muta eller annan otillbörlig förmån. – KORRUPTION FÖREKOMMER på alla nivåer och inom alla typer av verksamheter. Ofta börjar det i det lilla och om det inte stoppas blir det en företags-kultur som växer till stora härvor, säger Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet mot mutor, IMM. Institutet hjälper näringsliv, kommuner, landsting och myndigheter med utbildningar

och information för att undvika risken att bryta mot lagen. Någon beloppsgräns för vad som klassas som muta finns inte, utan alla omständigheter i varje enskilt fall avgör. Nyligen har institutet tagit fram nya riktlinjer tillsammans med medlemsföretagen inom byggbranschen och Sveriges kommuner och landsting. Riktlinjerna förtydligar vad som gäller mellan leverantörer och beställare inom den offentligt finansierade byggoch fastighetssektorn. – Det unika med projektet är att parterna på båda sidor av avtalet utformat regler som

ska vara lika för alla och som är förankrade i den verklighet de lever i, säger Helena Sundén. Institutet jobbar med liknande projekt inom andra branscher och förvaltar även Näringslivskoden, som är strängare än mutbrottslagstiftningen och som är en hjälp att göra rätt.  NILS SUNDSTRÖM F OT N OT: Institutet mot mutor är en ideell näringslivsorganisation vars huvudmän är Stockholms Handelskammare, Svensk Handel, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting samt Lif – de forskande läkemedelsföretagen.

IT-KOLLEN

Tycker du att det är svårt att hänga med i den interaktiva världen? Handelskammarens it-politiska expert Fredrik Sand hjälper dig att hålla koll på det nyttigaste.

APPAR ATT HÅLLA KOLLA PÅ

Fredrik Sand

Med Bookatable kan du söka och boka bord på restauranger gratis. Inte precis överdådigt, men praktiskt för restauranger i 19 länder. Något speciellt måste det vara, det svenskgrundade företaget såldes för en miljard kronor till franska Michelin. Bon appétit! Godsmak.se (webbplats, appar) levererar sedan 2007 mat inom en timme till Stockholm (inklusive alla förorter), Uppsala, Solna och Sundbyberg. Beställa snabbmat via skärmen har vi kunnat göra sedan en tid på till exempel Max. Nu klättrar fenomenet up-market. På krögaren Melker Anderssons krog Mother beställer man och betalar digitalt. Fler snabbmatställen finns i appen Waitress. Beställa, betala och hämta efter 10–15 minuter utan att stå i kö.

BLOGGTIPSET

Att spränga en gammal Nokia-telefon i luften med en nyårsraket var starten på ett år i delningsekonomin för en frilansare i Uppsala. Delningsekonomin kan bidra med mycket. Vad händer egentligen om man omfamnar möjligheterna? Frilansaren Maria Eriksson ska leva i delningsekonomin under 366 dagar. Hon tar emot Airbnb-gäster, samåker till Göteborg, hoppas att Uber ska starta där hon bor. I januari hade hon 47 gästnätter och träffade fem grundare av företag i delningsekonomin. Följ experimentet under hela skottåret på www.366daysofsharing.com

01

2016 7

> NYHETER

+17%

Så mycket hade snittpriset för en bostadsrätt i Storstockholm stigit i januari jämfört med ett år tidigare enligt Svensk Mäklarstatistik.

HANDELSKAMMARENS CHEFSEKONOM – EN AV SVERIGES SUPERTALANGER Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms Handelskammares chefsekonom, är en av Sveriges supertalanger. Det är Veckans Affärer som Andreas Hatzigeorgiou för nionde året utser Sveriges

101 supertalanger inom sex olika kategorier. Andreas Hatzigeorgiou listas i kategorin ”finansfolk” med följande motivering: ”Precis som idolen Joseph

Schumpeter ser han entreprenören som drivkraften bakom en positiv samhällsutveckling och vill därför se till att svenska skolan utformas för att skapa nästa Elon Musk.”

”STOCKHOLM BEHÖVER EN EXPORTSTRATEGI”

UNDER SEMINARIET, där också näringsminister Mikael Damberg medverkade, framkom att Stockholms varuexport skiljer sig från den svenska exporten på flera sätt. Bland annat är handeln med den anglosaxiska världen större jämfört med resterande Sverige. Dessutom är huvudstadens export mer diversifierad än i landet i övrigt. – Stockholm står stadigt, men allt är inte rosenskimrande, menade Andreas Hatzigeorgiou. Exporten har ökat 31 procent senaste tio åren, men vi ligger fortfarande rejält back jämfört med före Lehman-kraschen 2008. Exporten har inte hängt med i Stockholmsregionens tillväxt. Ett annat problem är att små och medelstora företag underpresterar när det gäller varuexport. Bara tre av hundra företag sysslar med utrikeshandel. Städer och storstadsregioner, historiskt och i nutid, har mycket större betydelse för export än nationer. Andre-

8

01

2016

ANDEL EXPORTFÖRETAG PER LÄN. Rapporten från Stockholms Handelskammare visar att Stockholms export inte har hängt med i huvudstadsregionens tillväxt.

3 %

2 %

1 %

0 %

3,7 3,6 3,2

3,1 3,0 2,8 2,8 2,6 2,5 2,4 2,3 2,0 1,9 1,9 1,8

1,7

1,6

1,5

1,5

1,5 0,8

Vä Jön k st ra öpi Gö ng ta s lä la nd n Ha s l lla än nd s Sk län St å oc ne kh l o än Vä lm rm s lä n la nd sl Ö ä Vä st reb n m ro a Ös nla län te nd rg öt s lä n l a Kr nd Sö ono s lä b de n rm erg an s lä n la nd Ka s lä lm n Up ar lä n ps a Bl la l ek än Gä ing vle e l bo än rg Jä s m tla län nd D s Vä ala län ste rna sl rb ä o No tte n n sl Vä rrb ste ott än rn ens or rla län n Go ds l tla än nd sl än

Trots att Stockholm dominerar svensk varuexport finns det för få exportföretag. Det konstateras i en ny rapport från Stockholms Handelskammare. – Stockholm behöver en egen exportstrategi för att kunna fortsätta att vara en motor för tillväxt, förklarade chefsekonom Andreas Hatzigeorgiou vid ett seminarium i slutet av januari.

as Hatzigeorgiou berättade att det dessutom är en utveckling som accelere­rar vilket kräver en specifik strategi för Stockholmsregionen. – Städer utgör naturliga knytpunkter för internationella affärer och det råder brist på förståelse för det. Mikael Damberg framhöll betydelsen av huvudstadens ”digitala under”. – Den digitala ekonomin skapar en enormt positiv Sverigebild. Det är dessutom företag som är globala från dag ett. Enligt Andreas Hatzigeorgiou måste regeringens strategi kompletteras för Stockholms

STOCKHOLM STÅR STADIGT, MEN ALLT ÄR INTE ROSENSKIMRANDE. Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom, Stockholms handelskammare

del för att kunna ta tillvara potentialen. Stockholms Handelskammare ska ta fram en specifik strategi med konkreta åtgärder till World Trade Day i augusti. MATS LUNDSTRÖM

Varuexport Stockholm Stockholm är Sveriges exportmotor där 23 procent av befolkningen står för närmare 30 procent av rikets varuexport. Varuexporten ökade med 31 procent mellan 2003 och 2014 till 295 miljarder kronor. Exportutvecklingen har dock varit svagare än den ekonomiska tillväxten. Varuexporten är alltjämt dryga 41 miljarder kronor eller motsvarande 12 procent lägre nu än 2011. Storbritannien är den viktigaste handelspartnern för regionen. Kemiska produkter, läkemedel, elektronikvaror och raffinerade petroleumprodukter är några av de viktigaste exportskategorierna.

> NYHETER

STOCKHOLM – EN AV TIO DRÖMDESTINATIONER Stockholm är ett av världens hetaste semesterresmål. Det konstaterar brittiska nyhetssajten Mirror som placerar Sveriges huvudstad på nionde plats på listan över drömdestinationer under 2016. Bland

attraktionerna nämns Abba-musikalen ”Mamma Mia! The Party” och Eurovision Song Contest.

2016 års drömdestinationer   1) Brasilien   2) Sri Lanka   3) USA:s nationalparker   4) Kalifornien, USA   5) Sydafrika

    6) Island     7) Slagfält, Frankrike     8) Malta     9) Stockholm 10) Dublin, Irland

FOTO: MAGNUS FOND

”Att vara stark inom utvecklingen av digitala värdekedjor är en förutsättning för att vara stark i morgondagens globala ekonomi”, säger Carl Bildt som medverkar i Stockholms Handelskammares nya film om huvudstadsregionens tillväxt.

”Hotet är att andra utvecklas snabbare” Det går bra för Stockholm, men den internationella konkurrensen är hård. – Var vi är i dag säger inte så mycket om var vi är om tio år, säger Carl Bildt som medverkar i en ny film om huvudstadsregionens tillväxt. STOCKHOLM KLARAR SIG bra i en internationell jämförelse när det gäller innovation, jobb och tillväxt. Det visar en rapport som amerikanska tankesmedjan Brookings och affärsbanken JP Morgan Chase tog fram i höstas tillsammans med Stockholms Handelskammare. I en ny film pekar Stockholms Handelskammare på be-

hovet av vidareutveckling för att stärka regionens konkurrenskraft. – Hotet är att andra utvecklas snabbare än vad vi gör. Att vi tycker att allting är så bra i dag att vi inte behöver göra mera, säger Carl Bildt, Sveriges före detta utrikesminister och statsminister. Han är i dag aktiv i en rad internationella forum. Bland

annat leder han the Global Commission on Internet Governance, som på ett OECDmöte i maj ska lägga fram en rapport om stabiliteten och styrelseformerna för framtidens internet. Carl Bildt har länge varit engagerad i utvecklingen av Sverige som en internetnation – och här finns nyckeln till fortsatt framgång.

Carl Bildt om Stockholmsregionens styrkor och utmaningar STYRKOR Stockholms miljö: lagom stort och god livskvalitet. Tekniknyfikenheten: Stockholm ligger i absolut framkant inom mobil

telekom och biomedicinsk forskning. Öppenhet gentemot andra kulturer och den kreativitet som kommer därifrån.

– Väldigt mycket av tillväxten i den globala ekonomin i framtiden kommer att ligga i digitala värdekedjor av olika slag, som är en del i varje annan värdekedja. – Att vara stark inom utvecklingen av digitala värdekedjor är en förutsättning för att vara stark i morgondagens globala ekonomi. NILS SUNDSTRÖM

SE FILMEN

UTMANINGAR UtbildningsHåll utkik efter nya filmen på frågorna. chamber.se Skattefrågorna. Bostadsmarknaden.

01

2016 9

DOKUMENT

REPORTAGE: MIKAEL BERGLING FOTO: MAGNUS FOND

Skillnaden i företagsklimatet mellan Stockholms norra och södra delar är påtaglig. I Norsborg anser till exempel 80 procent av företagarna att deras område blivit allt otryggare under de senaste fem åren, visar en undersökning av Stockholms Handelskammare. I Mörby centrum är andelen 0 procent. – Det ska gå att driva företag i hela Stockholms län, säger Alen Musaefendic som är näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare.

EN DELAD  I MITTEN AV JANUARI i år intervjuade undersökningsföretaget Demoskop på uppdrag av Stockholms Handelskammare nästan två hundra företagare i Stockholms län om trygghet och i vilken utsträckning de utsatts för brott. Svaren visar på stora skillnader mellan olika delar av länet. – Det är uppenbart att företagen inte har lika villkor. Köpkraften är i allmänhet lägre, tryggheten sämre och utsattheten större i de södra delarna. Egentligen är det bara att följa T-banans röda linje för att få en bra bild av hur det ser ut. Det finns en viss norr-söder-dimen­ sion, säger Alen Musaefendic.

ökat under de senaste fem åren. A  ndelen företagare som varit utsatta för brottslighet är högst i Södertälje, Jakobsberg, Flemingsberg och Hallunda och lägst i Mörby centrum, Bergshamra och Alvik. D  rygt var tionde företagare uppger att brottslighet påverkat utbudet av service och affärer i området negativt. I Norsborg och Hallunda uppger minst hälften av de tillfrågade företagarna att utbudet påverkats negativt. E  n av tio företagare i utanförskapsområden överväger att lägga ner eller flytta sin verksamhet. – Områden som är präglade av hög arbetslöshet, låga inkomster UNDERSÖKNINGEN VISAR bland och lägre utbildningsnivå, alltså annat: områden där behovet av nya F  örutsättningarna att driva och växande företag är som företag är extra svåra i utstörst, är ofta också mest anförskapsområden, det drabbade av ökad brottslighet. vill säga i områden där förRisken är stor att kriminalitet Alen värvsandelen och medianinmot företag därför blir en del Musaefendic av en självförstärkande spiral komsten är låg. V  ar sjätte företagare i underneråt, säger Alen Musaefendic. sökningen uppger att hot, våld Hur då? och annan brottslighet har på– Social utsatthet i ett område verkat verksamheten ekonomiskt ökar risken för brottslighet, vilnegativt. Bland näringsidkare i ket minskar antal arbetstillfällen utanförskapsområden är andelen hos lokala företag, vilket ytterligare en av fyra. Redan utsatta områden stärker den sociala utsattheten. Resultatet blir färre jobb och ökad kriär alltså mer ekonomiskt drabbade av brottslighet än övriga omminaliteten. råden. Hur ändrar man på detta? I Botkyrka anser tre av fyra nä– På kort sikt handlar det om att ringsidkare att otryggheten har öka den fysiska tryggheten. I varje

NORSBORG

100 %

av de intervjuade företagarna i Norsborg känner till företagare i sitt område som under de senaste två åren varit utsatta för brott.

MÖRBY CENTRUM LIDINGÖ CENTRUM

67 %

av de intervjuade företagarna i Mörby och Lidingö centrum känner till företagare i sitt område som under de senaste två åren varit utsatta för brott.

utsatt område måste det därför finnas lokalt närvarande och förankrad polis. Polisen måste dessutom arbeta aktivt mot stölder, snatteri och liknande. Det finns tecken på att så inte alltid sker i dag, vilket gör att dessa brott lönar sig. – Mer polisaktivitet räcker givetvis inte. Segregationen och utanförskapet måste brytas. Avgörande är tillgången till arbete och utbildning. I dag tappar många förortsskolor i kvalitet, vilket inte får fortsätta. Skolsegregationen måste stoppas. Hur viktig är den yttre miljön för att öka tryggheten? – Viktig, men det räcker inte att bara förbättra belysningen och hålla snyggt. De här områdena måste bli levande, det vill säga bli områden med arbetsplatser, service, skolor, restauranger och bostäder. Det behövs en mångfald av funktioner, men också av boendeformer. Det innebär en blandning av lägenheter, radhus och villor. Bostadsrätter och hyresrätter. Nya och gamla hus. Det skapar en miljö där olika typer av människor möts och lever. -Jag tror att det är viktigt att de stora bostadsförvaltarna tar ansvar för utvecklingen, som man bland annat har gjort när det gäller Rinkebystråket som är ett exempel som förtjänas att lyftas fram. Där har fastighetsförvaltare, de boende och företag i området på ett ganska radikalt sätt ändrat gatumiljön till det bättre.

FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN: Under perioden 15-22 januari 2016 intervjuade undersökningsföretaget Demoskop på uppdrag av Stockholms Handelskammare 186 företagare i Stockholms län och 25 i Uppsala län. De intervjuade är antingen ägare eller huvudansvariga för verksamheten.

BROTT I OMRÅDET I vilken utsträckning har verksamheten varit utsatt för brott under de senaste två åren?

10

01

2016

SÖDERTÄLJE

58 %

JAKOBSBERG

56 %

FLEMINGSBERG

5O %

HALLUNDA

5O %

BERGSHAMRA

17 %

MÖRBY CENTRUM LIDINGÖ CENTRUM

0 %

REGION DET ÄR UPPENBART ATT FÖRETAGEN INTE HAR LIKA VILLKOR I OLIKA DELAR AV LÄNET. Alen Musaefendic

GODA FÖRUTSÄTTNINGAR Hur goda är förutsättningarna för att bedriva din typ av verksamhet på den här platsen? Andel (i procent) som svarar L mycket eller ganska goda respektive L dåliga.

HALLUNDA

30 %

NORSBORG

40 %

MÖRBY CENTRUM

83 %

NYNÄSHAMN

89 %

ALVIK

100 %

LIDINGÖ CENTRUM

100 %

01

2016 11

DOKUMENT

FÖRETAGAREN I FÖRORTEN:

Polisen måste bli en naturlig del av förortens vardag. Det menar Imran Ahmad, vd för Fihem Bygg & Fastighetsservice i Norsborg. – Det är viktigt att de inte bara dyker upp när det händer något negativt. Då blir de en motpart i stället för en medpart. 2001 STARTADE IMRAN AHMAD sitt företag som i dag har cirka 20 anställda och kunder runt om i Stockholms län. – Vi hette tidigare Fittja drift och underhåll AB, men fick byta namn. Vi hade svårt att få kunder. En del trodde att vi hade samröre med kriminella, vilket vi så klart inte hade. - Förortsnamn påverkar hur det går för företaget, vare sig man vill det eller inte. Namnet Fittja, till exempel, låter inte jättepositivt. Att kunna säga att man har kontor i Västberga eller Telefonplan är mycket bättre. Imran Ahmad, som även sitter i styrelsen för Stockholms Handelskammare, berättar att han under de 15 år han drivit sitt företag har drabbats av fem inbrott. - Trots att vi har erbjudit jobb till nästan alla ungdomar här runtomkring som befinner sig i riskzonen för kriminalitet har vi utsatts för inbrott. Det är ett hårt klimat här. – Vi hade till exempel under flera år ingen bankautomat i Fittja centrum. När vi sedan fick en, sprängdes den efter en kort tid.

HOT OCH VÅLD Andel som uppger att hot, våld eller annan brottslighet i området påverkat företagets ekonomi negativt i mycket eller ganska stor utsträckning.

12

01

2016

NORSBORG

40 %

HALLUNDA

30 %

SKARPNÄCK

17 %

BERGSHAMRA

13 %

MÖRBY CENTRUM

0 %

LIDINGÖ CENTRUM

0 %

UPPSALA – EN TRYGG STAD FÖR FÖRETAGARE Har ni fått en ny? – Ja, och nu har det gått tre år utan att något har hänt. NÅGRA TIMMAR EFTER att Handelskammartidningen träffat Imran Ahmad i centrala Fittja för fotografering, inträffade en kraftigt explosion vid en föreningslokal alldeles i närheten. Ingen människa skadades, däremot förstördes ett stort antal fönsterrutor. – Fittja är nog inte det första stället en företagare tänker på när han ska etablera en verksamhet. Det finns en riskfaktor här som man måste ta hänsyn till i sin affärsplan. Det är mer brott i den här typen av områden än i andra, det är mer inbrott, bilbränder, bilstölder och liknande. – Folk känner sig inte trygga här. Min bild är att det dessutom har blivit värre jämfört med för exempelvis tio år sedan. Vad ska man göra? – Det finns en grupp ungdomar här som lever enligt sina egna normer och attityder. Vi behöver få in dem i samhället. Vi försöker få bostadsbolagen att förstå att de som bor i deras huskroppar, det är dem de ska lägga pengar på och försöka få att stå på egna ben, i stället för att renovera fastigheterna. - Det kommer inte att hjälpa att man renoverar lägenheterna när man inte ens har lärt folk hur de ska bete sig, att man inte bränner parkbänkar, förstör hisskorgar och det ena med det andra.

– Man bör tidigt, egentligen redan i förskolan, utbilda i etik och moral och diskutera hur man sköter sig i allmänna utrymmen. Vem är det som får betala om jag saboterar och förstör saker och ting? Det är mina föräldrar. Den kopplingen är i dag inte självklar för många. De förstår helt enkelt inte hur samhället fungerar, och det på många områden. – En del av de lite äldre killarna har till exempel lärt sig att gå in på sajter som allabolag.se för att se vilka företag som de ska pressa på pengarna. När de ser att ett bolag har en omsättning på exempelvis fem miljoner kronor tror de att företaget har så mycket pengar i sina lokaler eller på ett konto. När företagaren förklarar att så inte är fallet, säger det: jo, det har kollat på allabolag.se. Du verkar inte så optimistisk? – Jo, det är jag. Annars hade jag inte stannat kvar i området. Jag är optimist, men jag tror att de goda krafterna måste gadda ihop sig. Det räcker inte att starta några sexmånaders projekt och släcka bränder. Det måste till långvariga satsningar där man erbjuder personer som finns i utanförskap arbete så att de kan sluta hålla på med allt destruktivt. Man ska vara klar över att det finns mycket pengar inom droger och spel som lockar dessa personer. Fler poliser? – Det är viktigt att polisen, brandkåren och andra myndigheter finns här som en naturlig del av vardagen och inte bara dyker upp när det har hänt något negativt. Det handlar om respekt, förtroende och lokal förankring. Då blir de en medpart i  stället för en motpart.

Företagarna i Uppsala känner sig alltmer trygga. – Det är fantastiskt kul, säger Jennie Claesson som är projektledare på Handelskammarens Uppsalakontor. AV DE INTERVJUADE företagarna i Uppsala län i Handelskammarens undersökning är det 16 procent som anser att tryggheten har ökat under de senaste fem åren. Fyra procent anser att den har blivit sämre. – Det bekräftar vår bild av att det går åt rätt håll, säger Jennie Claesson. – Det arbete som kommunen lagt ner tillsammans med företag och organisationer har gett resultat.

DET ÄR VIKTIGT ATT POLISEN, BRANDKÅREN OCH ANDRA MYNDIGHETER FINNS HÄR SOM EN NATURLIG DEL AV VARDAGEN.

FOTO: MAGNUS FOND

IMRAN AHMAD SÄGER att skolan har en nyckelroll.

UNDER DE SENASTE åren har medierapporteringen om Uppsalastads­ delen Gottsunda i stor utsträckning handlat om kriminalitet och sociala problem.
 Men enligt företagarna i undersökningen har stadsdelen blivit tryggare.
 – Det är också den bilden som vi har. Dessutom finns det stora skillnader inom Gottsunda. – Över lag känner jag att Uppsala är en ganska trygg stad att driva företag i.

OTRYGGHET Andel som anser att det har blivit otryggare i området under de senaste fem åren.

NORSBORG

80 %

HALLUNDA

70 %

SÖDERTÄLJE

42 %

BERGSHAMRA

13 %

LIDINGÖ CENTRUM

8 %

MÖRBY CENTRUM

0 %

01

2016 13

DOKUMENT

BRÅ: ÖVERGE INT OFFENTLIGA INSTITUTIONER – EN DEL I LOKAL BROTTSBEKÄMPNING Det är viktigt att offentliga institutio­ ner inte lämnar utsatta förorter. Det säger Lars Korsell, forskare vid Brottsförebyggande rådet (Brå). – Det gäller polisen, men också Arbetsförmedling, Försäkrings­ kassan och biblioteken.

för brott flyttar. Det kan dessutom var en del problem med försäkringar och liknande. Hur viktig är den polisiära närvaron? – Mycket viktig. Att bara komma på utryckning är ingen bra taktik. Utsatta förorter behöver en polis med lokal närvaro och förankring I MÅNGA AV DE MEST utsatta försom känner till området och mänortsområdena har det etableraniskorna där. En polis som snabbt de samhället dragit sig tillbaka elkan ta tag i de problem som männler känt sig tvingad att anpassa sin iskor tycker drabbar dem i vardaverksamhet. gen. Det är ofta inte de spektakulära Till en del områden åker till exbrotten, utan mer buskörning på empel polisen numera nästan moped, öppen narkotikaföralltid med minst två bilar. säljning, skadegörelse, klotter, busliv, brunna bilar på Inte därför att själva insatsen parkeringar och liknande. kräver det, utan för att den ena patrullen ska kunna beva– Men det finns även en ka den andra patrullens bil un- Lars Korsell, dold brottslighet som inte Brå syns, till exempel utpressning der ingripandet. mot företag och företagare. Det är inte ovanligt att räddningstjänsten begär poliseskort för att åka till vissa platser. HÄROM ÅRET KOM BRÅ med en rapport om just detta - Otillåten påverVAKTMÄSTARE SOM ARBETAR utomkan mot företag - en undersökning om hus i vissa bostadsområden bär seutpressning. dan en tid tillbaka hjälm för att inte – Det är framför allt mindre föreskadas om de träffas av saker som tag som är utsatta för utpressning. Är man utpresboende kastar från balkongerna. Listan kan göras mycket längre. sare knallar man – Om samhället drar sig unju inte direkt dan från dessa områden, tar anin på Volvo och nan makt snabbt över. Så har också kräver pengar, skett på en del platser, även om det säger Johanna inte är så att de kriminella gängen Skinnari som behärskar hela förorter, säger Lars är utredare på Korsell. Brottsförebyggande rådet och en av de ansvariga – Det är mycket viktigt ur brottspreventionssynvinkel att samhälför rapporten som bygger på gelets institutioner inte lämnar dessa nomgång av ett par hundra förunområden. Samma sak dersökningar kring just utpressning gäller företagen. av företag. Samtidigt kan Utan? jag förstå – Det är mycket småbutiker, resatt företauranger och byggbolag. Miljöer och företag som det är relativt lätt tag som att kliva in i, som omsätter en del varit utsatta kontanter och där man kan stöta på

ägaren eller den som har plånboken. – Extra utsatta är bolag som man uppfattar att det går bra för eller där det finns kontaktytor mot kriminella. Kontrollerar utpressarna företagets ekonomiska ställning innan de kräver pengar? – Det här är inte direkt några handelsekonomer. De går mycket på om lokalerna ser rena och fräscha ut, om det nyligen har gjorts någon renovering, om företaget verkar ha mycket kunder. Är svaret positivt, ja då är det en rik företagare, säger Johanna Skinnari. Vad gör de? – Ibland ”bötfäller” de företag för mer eller mindre påhittade eller verkliga oförrätter, till exempel dålig service, för att de nekats komma in på en restaurang eller på annat sätt blivit kränkta. Det här är ofta mycket lättkränkta människor. Det finns även de som erbjuder ”försäkringslösningar”. Hur då? – Det kan börja med att de tar in någon som slår sönder butiken eller restaurangen. Dagen efter kommer de in och erbjuder sina tjänster. Om du bara betalar ”försäkringspreLars Korsell, Brå mien” så ska de se till att skadegörelsen upphör. Har du inte råd, erbjuder de en avbetalningsplan. Vad händer om företagaren inte be­ talar? – Då hotar de, inte sällan med anspelning på anhöriga. De säger till exempel ”vilken fin vit klänning din dotter hade när hon var ute i trädgården i morse”. De vet att sådant skrämmer. Man ska aldrig betala.

OM SAMHÄLLET DRAR SIG UNDAN TAR ANNAN MAKT SNABBT ÖVER. SÅ HAR OCKSÅ SKETT PÅ EN DEL PLATSER…

POLITIKER OCH EXPERTER OM BROTT OCH OTRYGGHET I STOCKHOLMSREGIONEN: Det pågår trygghetsvandringar, uppfräschning av gator och lokaler, polisinformationer, vakter och samar­ bete mellan företag och förvaltningar på ett sätt som gör det tryggare och trevli­ gare att ha företag i området. Bo Arkelsten (M), vice ordförande i Hässelby/Vällingby stadsdelsnämnd. 14

01

2016

Salem är en av Sveriges säkraste och tryggaste kommuner. Vi har inga problem, men rent generellt vore det bra med ökad, synlig polisnärvaro och högre uppklarningsprocent. Lennart Kalderén (M), kommunalråd i Salem.

Jag vet företagare i Ten­ sta centrum som lämnat, gett upp på grund av krimina­ litet och otrygghet. Det är så­ klart oerhört allvarligt. Ole-Jörgen Persson, vice ordförande (M) i SpångaTensta stadsdelsnämnd.

I vår centrumanläggning har det under en tid varit bråkigt, men centrumägaren och polisen har rätt bra koll på detta. Fler väktare har till­ kommit. Lars Jilmstad (M), vice ordförande i Farsta stadsdelsnämnd.

NTE FÖRORTERNA ”MYCKET TUFFARE I HALLUNDA I DAG”

DET KOMMER INTE HIT LIKA MYCKET FOLK LÄNGRE. RESTAURANGEN GÅR RUNT, MEN DET ÄR INTE SOM FÖRR. Edvard Dellal

Edvard Dellal driver sedan början på 1990-talet restaurang Tjuren Bravo i Hallunda centrum. – Det har blivit mycket tuffare. Förr kunde jag gå ut med min fru på kvällen utan att behöva titta mig över axeln. Det kan jag inte längre. Edvard Dellal har inte själv utsatts för inbrott eller andra brott. – Men för ett par veckor sedan gjordes ett rånförsök mot ATG-ombudet här bredvid. Som tur är åkte gärningsmannen fast. – Kort därefter var det en annan man som tog kassan från en annan butik här. Han blev jagad och tvingades kasta ifrån sig kassan efter en bit. Vi som driver företag här försöker hjälpa varandra. Vi ger inte upp, även om det kan vara tufft ibland. FOTO: MIKAEL BERGLING

Vi behöver utveckla kontaktnätet mellan kommun, företagare, polis och andra myndigheter. Måste ha en gemensam målbild. Arne Närström (S), oppositionsråd i Salems kommun.

Många trygghetsfrågor bottnar i hur miljön ser ut, att det är rent och snyggt, bra belysning och att det offentliga rummet är öppet och inbjudande och befolkas av människor. Thomas Kultti, näringslivssekreterare i Farsta stadsdelsförvaltning.

Ibland har brottsligheten och otryggheten varit kopplad till ungdomar. Här är ett förebyggande arbete i samverkan mellan skola, socialtjänst och polis viktigt. Inger Bogne, utredare, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning.

A och O är fler synliga poliser, men också mer utredningsresurser till polisen så att brott kan utredas, klaras upp och lagföras. Lars Johansson (L), andre vice ordförande i Botkyrka kommuns arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnd.

01

2016 15

> M A R I A R A N K K A M Ö T E R FA R Z A D G O L C H I N

Han sänker trösklarna för nyanlända Nyanlända med rätt kompetens kan bidra till att lösa arbetskraftsbristen i Stockholm. Det tar nya rekryterings- och bemanningsföretaget Novare Potential fasta på. Grundaren och vd:n Farzad Golchin pratar om mångfald och affärsnytta i ett samtal med Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare. TEXT: NILS SUNDSTRÖM FOTO: MAGNUS FOND

obben i Stockholm blir fler, men samtidigt lider regionen sedan länge av en generell arbetskraftsbrist. Flera branscher vittnar om svårigheten att få tag i personal med rätt kompetens. Ett sätt att möta behovet är att sänka trösklarna till arbetsmarknaden för nyanlända. Det är affärsidén för nystartade Novare Potential som leds av Farzad Golchin. Maria Rankka: Frågorna ni jobbar med är superaktuella och det gör mig nyfiken. Kan du berätta lite om din bakgrund? Farzad Golchin:– Jag är från Göteborg men bodde några år i Karlstad när vi kom till Sverige. Jag kom som flykting till Sverige från Iran med min mamma när jag var två år, via Östberlin. Senare kom min pappa hit. Jag är civilekonom och har jobbat i olika marknads- och researchroller. Senast som tillförordnad marknadschef på Tele2 för Comviq-varumärket. Vad har du tagit med dig därifrån? – När jag började på Tele2 fick jag uppdraget att titta på internationell trafik. Det är väldigt många som bor i Sverige som vill ringa till utlandet. Jag och en kollega såg snabbt att det inte bara var ett segment. Om vi skulle ta mark var vi tvungna att anpassa vår kommunikation och kommunicera på olika språk och i olika kanaler. Det första året tog vi sju procent i marknadsandelar. Jag fick i praktiken se hur mångfald ledde till affärsnytta. 16

01

2016

Farzad Golchin Ålder: 33. Född: Teheran, Iran. Uppväxt: Karlstad och Göteborg. Bor: Kungsholmen. Utbildning: Civilekonom från Linköpings universitet med utlandsstudier i Barcelona och Buenos Aires. Har även läst medie-­ och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. Karriär: Har jobbat i olika marknads- och researchroller på Bring Citymail, Yougov, Norm och Tele2. Favoritstad utanför Stockholm: ”Barcelona, en jättehärlig stad med lite av allt”.

– Det här berättade jag om i Almedalen förra året och där träffade jag Fredrik Hillelson som är grundare och vd för Novare Human Capital. Så det var där fröet till Novare Potential såddes? – Ja, han berättade om Peritos, ett företag inom koncernen som jobbar med att hjälpa funktionsnedsatta att komma i arbete. De hade funderat på om man skulle kunna göra något liknande för nyanlända. Jag blev jätteintresserad. Mycket på grund av att min pappa är lärare och arbetar med ensamkommande flyktingbarn i Kungälv. Det han har berättat om sitt vardagsliv har inspirerat mig. Ni har nyanlända som målgrupp. Kan du reda ut vad begreppet nyanländ står för? Det känns ganska relativt, eftersom det i dag tar i snitt nästan två år innan den som kommer hit får besked om uppehållstillstånd. – Enligt Arbetsförmedlingens definition är det någon som har fått uppehållstillstånd. Sedan betecknas du som nyanländ tre år efter det och det finns olika stödsystem kopplade till perioden. Vi tittar dock även på kandidater som inte har fått uppehållstillstånd än. Så efter totalt fem år kan man alltså fortfarande ses som nyanländ? – Ja, många tror kanske att den som är nyanländ precis har kommit till Sverige och inte kan ett ord svenska. Men ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det någon som kan ha varit här ganska länge och pratar ganska bra svenska.

Farzad Golchin och Novare Potential vill vara en del av det stora samhällsbygge som pågår i Sverige för att ta tillvara potentialen hos nyanlända.

Ur ett arbetsmarknadsperspektiv är en nyanländ någon som kan ha varit här ganska länge och pratar ganska bra svenska. Farzad Golchin

Novare Potential Grundat: 2015, officiell start 2016. Nio anställningsavtal på gång hittills. Anställda: 2 personer. Bakgrund: Bolaget ingår i Novaregruppen, ett av Sveriges ledande bolag inom rekrytering, kompetensutveckling och mentorskap med totalt 140 anställda.

01

2016 17

> M A R I A R A N K K A M Ö T E R FA R Z A D G O L C H I N

r ni en partner eller konkurrent till Arbetsförmedlingen? – Vi är en samarbetspartner, men inte en upphandlad partner – det som kallas en kompletterande aktör. Vi har haft väldigt många bra samtal med folk på Arbetsförmedlingen. De tycker att om vi kan få folk i arbete så är det bra för dem. Ser du någon konkurrens med andra rekryteringsföretag som vänder sig till nyanlända? – Rent krasst är det så, men samtidigt är vår vision att alla som kommer hit ska få förutsättningar att ta tillvara sin potential. Om vi är rädda för konkurrens går vi emot vår egen vision. Ingen part kommer själv att klara av att hjälpa alla som kommer. Vår konkurrent är inte andra liknande bolag, utan arbetslösheten. Hur ser affärsmodellen ut? – Dels hjälper vi till med ren rekrytering, dels är vi ett bemanningsbolag. Arbetsgivare är ofta rädda för hur det ska gå med språket och hur man ska klara kulturella skillnader. Därför har en modell vi kallar introduktionsrekrytering, som innebär att vi anställer personen under det första året och erbjuder ett stöd för medarbetaren och företaget med hjälp av coacher. Vilka kulturfrågor kan coacherna hjälpa till med? - Det är allt från stort till smått. En kollega på Korta vägen vid Stockholms universitet (en satsning på utländska akademiker, reds.anm.) berättade att många nyanlända som kommer till en intervju behåller jackan på. Det är en typisk oskriven regel att så ska man inte göra. För nyanlända handlar det också om coachning att våga ställa frågor som kan kännas obekväma i början, om att be om semester till exempel. Ni har även ett vinsttak. Berätta. – Idén kommer från Peritos. Vi har ett vinsttak på 8 procent. Som kommersiellt bolag behöver vi tjäna pengar för att växa, men syftet är inte att tjäna så mycket pengar som möjligt. Allt överskott går till vår egen stiftelse för att på olika sätt hjälpa nyanlända på deras väg till arbete. Hur hittar ni rätt personer? – Antingen genom Arbetsförmedlingen eller andra parter, men också genom formella och informella nätverk. Det finns stora nyhetskanaler i Sverige på exempelvis arabiska och det finns Facebook-grupper med över 100 000 medlemmar där det är ett bra surr. Vi söker kompetens brett för en mängd olika branscher. Varför vänder sig arbetsgivare till er? Är det en CSRgrej eller är de genuint intresserade av någon typ av internationell kompetens? – Skälen är nog lite olika. De som har hört av sig till oss ser att vi kanske kan hjälpa dem med rekrytering som de har svårt med. It-utvecklare är till exempel ett bristyrke, men vi har även förfrågningar om 18

01

2016

Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare, möter Novare Potentials grundare och vd Farzad Golchin.

vaktmästare. Våra första rekryteringar som vi har på gång är vaktmästare, it-utvecklare, rekryterare, arabisktalande intervjuare och ekonomer. Kunderna ser att vi kan tillföra ett värde, kanske ett språk eller en hungrig motiverad person som vill jobba. Vad tror du kommer att ha hänt med Novare Potential i slutet av det här året? – Under det här året vill jag bygga en organisation som klarar av att hantera volymer, att det blir många uppdrag och att vi växer även geografiskt. För att göra det bygger vi en struktur som inte är så manuell. Just nu jobbar vi med Hyper Island och en studentgrupp som hjälper oss med en registreringsplattform. Vi behöver få sådana processer på plats för att kunna växa snabbt. – Inom några år hoppas jag att vi kan få flera hundra personer i arbete.

Maria Rankkas möten Oktober 2012 HARRIET WALLBERG HENRIKSSON Rektor vid Karolinska institutet December 2012 FREDRIK REINFELDT Dåvarande statsminister

Vår konkurrent är inte andra liknande bolag, utan arbetslösheten.

Februari 2013 EVA ÅKESSON Rektor vid Uppsala universitet

Farzad Golchin

Maj 2013 ANDERS BORG Dåvarande finansminister Oktober 2013 KEITH MCLOUGHLIN Vd Electrolux December 2013 ENRICO MORETTI Professor i national­­­ ekonomi, Berkeley-­ universitetet i Kalifornien Februari 2014 MAGDALENA ANDERSSON Dåvarande ekonomiskpolitisk talesperson Maj 2014 STEN NORDIN Dåvarande finansborgarråd i Stockholm December 2014 BIRGITTA SVENDÉN Vd och konstnärlig operachef vid Kungliga Operan ”Att fly innebär en massa tråkigheter. Att inte få jobba är ytterligare en tråkighet”, säger Farzad Golchin som vill underlätta för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. ”De ska ha samma möjlighet att växa och de ska tillföra lika mycket som alla andra.”

Om vi zoomar ut från det ni ska göra till de utmaningar som Sverige står inför med många nyanlända. Finns det några reformer som du skulle vilja se? – Det är ett problem i dag att det tar så lång tid innan den som kommer hit får sitt asylärende prövat. Det blir ett liv i limbo under den här tiden. Även om många i teorin får jobba under denna tid finns det svårigheter med exempelvis bankkonto för att betala ut lön, man har ingen rätt till SFI och de stödåtgärder som finns tillgängliga från Arbetsförmedlingen är inte tillgängliga för denna grupp. Allra bäst vore det så klart om handläggningstiderna kunde kortas men om inte det går att få till i en snar framtid så att åtminstone göra det enklare att integreras redan under asyltiden. Det tror jag att alla skulle tjäna på. Inom Handelskammaren har vi ett projekt som vi kallar PFI – programmering för invandrare. Förmodli-

gen finns nyanlända som lätt skulle kunna omskola sin kodnings- och programmeringskunskap. Det borde gå att sätta upp ett privat-offentligt samverkansprojekt kring det här. Resurser skulle kunna omfördelas från svenska för invandrare, SFI. Vad tycker du? – Det är bra. Det finns en bild av vilken väg man ska ta när man kommer till Sverige. Att man först ska lära sig bra svenska, fast det inte alltid behövs. Det är väl en orsak till varför ledtiderna till arbetsmarknaden blir så långa? – Precis. Samtidigt har jag respekt för myndigheter, för de lever i en verklighet att det kommer otroligt många människor från helt olika bakgrunder. Jag antar att ofta blir det en lösning som ska passa alla. Det blir otroligt svårt när det kommer allt från professorer till analfabeter. Jag tror generellt på ett segmenttänk i allt man gör.

Februari 2015 VIKTOR BARTH KRON Journalist på Dagens Nyheters Stockholmsredak­ tion sedan 2011 Maj 2015 CATHARINA TAVAKOLINIA Entreprenör, delägare och vd på Kavat vård Oktober 2015 KONRAD BERGSTRÖM President Zound Industries December 2015 HENRIK ESKILSSON Vd för Tobii

Läs alla intervjuer på www.chamber.se 01

2016 19

> N YA M E D L E M M A R

Mer än ett fastighetsbolag Det finns bara ett familjeägt fastighetsbolag som också äger en flygplansflotta och driver mängder av svenska simhallar. Tagehus är ny medlem i Handelskammaren. TAGEHUS ÄR ETT exempel på fastighetsbolag som har valt en egen väg. Verksamheten tillhör familjen Ljungberg och de som kan branschen vet att det då handlar om långsiktigt ägande som byggts upp under flera familjegenerationer. Ljungberg är huvudägare i börsnoterade storbolaget Atrium Ljungberg men driver också Tagehus som sysslar med att hitta intressanta och nischade samarbeten på utvalda marknader. – Vi identifierar bra partner där vi är med och äger. Det brukar börja smått, med en entreprenör eller en part som vi gör något tillsammans med, säger Karl Lilja, vd på Tagehus, och fortsätter:

– Går det bra går vi vidare och expanderar samarbetet. Just nu skapar vi ett nytt hotellkoncept eftersom vi har ett samarbete med en erfaren operatör som vi gillar. Samma tankesätt ligger till grund för investeringarna i badhus. Tagehus både äger och driver ett stort antal simhallar runt om i Sverige. – Badhus är ofta kommunalt ägda fastigheter som kan vara svåra att driva och underhålla långsiktigt, men vi har tillsammans med en partner hittat ett koncept som fungerar för helheten, inklusive att bygga nya badhus, säger Karl Lilja.

Flygande start Tagehus startade för några år sedan flygoperatören Rockton som äger ett tjugotal turboprop-flygplan av typ Saab 2000 och Saab 340. – Orsaken till det är att vi tillsammans med några skickliga aktörer i flygbranschen köpte flottan som framgångsrikt leasas till lokala flygbolag runt om i Europa, förklarar Karl Lilja.

HÄR ÄR VÅRA NYA MEDLEMMAR Sweden-Shenzhen Business Development Association STARK Fasadrenovering TNG Group Homii Connect Tagehus Holding DOT Music Logitjänst Forenom Villa Total Bygg

20

01

2016

Osmii Företagsbostäder Sverige Reference Filmproduktion Propia Flamingsoda Brabo Stockholm Volvo Nordier Property Advisors I.A.R. Systems AB

vChain Sparre Consulting Seat 24 Travel: Etraveli AT Your Service Sweco Management Revideco The Winery Hotel CoinFunded GreenDoor Fastigheter Avesina Investment Group Makore

Tagehus har hemvist både i Sverige och i Holland. Det beror bland annat på ägandet av det stora Marriott Hotel i Amsterdam som köptes vid finanskrisen i början på 1990-talet och som utvecklats till vad Karl Lilja kallar en ”lysande affär”. Var kommer företagsnamnet i från? Tagehus klingar holländskt. – Ja, kanske det, säger Karl Lilja och skrattar. Men nej, det kommer från förnamnet till grundaren av Ljungbergs fastighetsverksamheter, Tage Ljungberg. Tagehus har nu gått med i Handelskammaren. Karl Lilja tycker att kammaren gör ett bra arbete och har en kompetent organisation. – Det är förstås ett sammanhang vi vill tillhöra. Vi är bland annat hyresvärdar i Stockholm men vi verkar även inom andra områden och då det kan för vår del vara intressant att delta och knyta kontakter i ett bredare perspektiv. Vi hoppas också kunna vara med och stötta andra.   MATS LUNDSTRÖM

MFEX Mutual Funds Exchange Sturehof AB (Svenska Brasserier) Eklund Stockholm New York Gouda Invest Bäckström Anläggning Plus Licens Irene Beertema Kommunikation Guringo Affärsdraget Boning Fastigheter John Mellkvist

CUIRL (See you in real life) Collector Bank Research Match Tobii SVEAB Inter Terminals Sweden Spider Stockholm Linkura Lead Direct Atlas Copco Industrial Technique

DETTA ÄR VI

Det brukar börja smått, med en entreprenör eller en part som vi gör något tillsammans med.

Stockholms Handelskammare är den ledande organisationen för företag och företagare i huvudstadsregionen, som omfattar Stockholms och Uppsala län. Vår verksamhet spänner från det lokala till det internationella planet och vi är engagerade i allt som kan förbättra företagens villkor, från bostadsmarknaden i regionen till internationell frihandel. Vi är en populär mötesplats för våra drygt 2 000 medlems­företag som har en halv miljon anställda. Handelskammaren är också en betrodd tredjepart med ett av världens ledande skiljedomsinstitut.

Karl Lilja, vd på Tagehus

Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm Besöksadress: Brunnsgatan 2 Telefon: 08-555 100 00 E-post: [email protected] Postgiro: 898-7 Bankgiro: 160-3711 Kontorstid: 8.30–17.00 Hemsida: chamber.se Handelsintyg: Brunnsgatan 2 Box 160 50, 103 21 Stockholm Telefon: 08-555 100 20 E-post: [email protected] Skiljedomsinstitutet: Brunnsgatan 2 Handelskammarens Uppsalakontor: Klostergatan 13 753 21 Uppsala Tel: 018-50 29 50 Fax: 018-55 44 58 Verkställande direktör: Maria Rankka Vice verkställande direktör: Johanna Unghanse

FOTO: MAGNUS FOND

Posh Industries Strömma Seascape Scandinavia Simply Special (myBLISS) Stockholms Exekutionsservice Upsign Frilanspoolen i Sverige Teamwork Sverige Arbetsförmedlingen Piece Of Value 24 Solutions Airinum

Light Flex Technology Asteria Connected Senses The Service Corporation Dirept AVM affärsverkstan HIDG International Casino Cosmopol LEK Verksamhetsutveckling Baltazar Testkunden AVNS2

Styrelse: Michael Wolf, styrelseordförande Per-Olof Söderberg, vice ordförande och kassaförvaltare Söderberg & Partners Erica Wiking-Häger, vice ordförande Mannheimer Swartling Advokatbyrå Urban Edenström, vice ordförande Stronghold Invest Imran Ahmad, Fihem bygg- och fastighetsservice Eva Gidlöf, Mondrago Consulting Eva Swartz Grimaldi Bianchi Café & Cycles Johan Karlström, Skanska Jonas Persson, Microsoft Birgitta Stymne Göransson, Cyngor Lars Svensson SH Bygg, sten och anläggning Maria Veerasamy, Svenskt Tenn

Aquaria Vattenmuseum Proffice (Uppsalakontoret) Parks & Resorts Scandinavia The Absolut Company Roplan Holding Fabians Test MFEX Mutual Funds Exchange Skogrand & Partners FIN-S Marknad och Kommunikation Arellano Lundberg Juristbyrå Harmonicentrum Sverige

Annika Dopping Jordnära Samhällsansvar Westreamu AD FINUM konsult Erik Weiman Kommunikation Previgo Mando Group Småa (Uppsala) Think Pink Samtrygg Grey Advokatbyrå

NÄR DU BEHÖVER HJÄLP: Medlemsinformation: Anna Malmgren 08-555 100 07 Press: Andreas Åström 08-555 100 01 Internationell handel: Marianne Dott 08-555 100 37 Tull, handelsintyg och carneter: Expeditionen 08-555 100 20 Källkodsdeponering: Evelina Wahlström 08-555 100 47 Affärsnätverk: Ellinor Edenvik 08-555 100 12 Analys och policy: Anna Wersäll 08-555 100 17 Skiljedomsinstitutet: Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm Annette Magnusson 08-555 100 52 E-post till Stockholms Handelskammarens personal: [email protected] Mer kontaktinformation finns på chamber.se ANVÄNDBARA HEMSIDOR: chamber.se Stockholms Handelskammare sccinstitute.se Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut institutetmotmutor.se Institutet mot mutor

SEED RFW Design & Import Själ och Kropp Grönlunds Yrkesutbildningar Forefront Forefront Hatem & Sjunghamn Advokatbyrå Interactive Solutions Bodarna Stureplansgruppen Grunditz Göransson Arkitekter

01

2016 21

> VIMMEL

Catharina Roos och Claes Roos, Welcome Hotel i Barkarby.

Erik Bergenstråhle, Advokatfirman Lindahl, Bo Eriksson, Highlights Education Services of Sweden, Björn Kaiser, JLL Corporate Solutions.

Jessica Löfström, Expanderamera.

RAPPAREN PETTER DELADE FRAMGÅNG OCH MOTGÅNG PÅ JULMÖTET Birgitta Notlöf, Livstycket Produktion, Eva Schwartz Grimaldi, Bianchi Café & Cycles Sverige AB.

Michael Wolf, ordförande Handelskammaren, Maria Rankka, Handelskammaren.

På Cirkus i Stockholm samlades företagare, akademi och politik för Handelskammarens Julmöte. Årets tema var hur entreprenörer lyckats bryta ny mark trots att de varit aktivt motarbetade. Superentreprenören Olof Stenhammar som grundade OMX inledde och berättade om hur han tog handel med optioner till Sverige. Resan kröntes

med att bolaget köptes av Nasdaq. Entreprenören Shori Zand berättade om hur hon startade en egen vårdmottagning som i dag sysselsätter 1 200 personer. Rapparen Petter delade med sig av sina framgångar och motgångar. Jessica Löfström delade frikostigt med sig av sina erfarenheter som bemanningsföretagare inom byggbranschen.

Kristina Rostedt, Handelskammaren, Katarina Funseth Hornay, Skandia och Lena Söderström, Senzime AB.

Catharina Schröder, Handelskammaren i Uppsala län, Sverre Royen Linton och Alexander Brännkärr, Indivator AB.

22

01

2016

Alen Musaefendic, Stockholms Handelskammare, Aida Hadzialic, Utbildningsdepartementet, Olle Burell, Stockholms stadshus, Gösta Brunnander, Stadsrådsberedningen.

Sören Håkansson, SWAM Ghana AB och Ingrid Wikström, Nära AB.

Bengt Söderström och Gunilla Dafour, Botkyrka Stadsnät AB.

> VIMMEL

Lars Söderblom, In3prenör AB, Emma Fällman och Barbro, Fällman, Retorikcentrum i Sverige och Kristina Ahlström, Ahlström Advokatbyrå.

Chris Heister, Länsstyrelsen i Stockholms län, Nils Karlson, Ratio, Titti Unckel, Handelshögskolan.

Charlotte Erkhammar, Kreab, och Eva Gidlöf, Mondrago Consulting.

Julmötet lockade inte bara med intressanta talare.

Artisten Petter berättade om framgångar och motgångar i karriären.

Karin Nilsdotter, Spaceport Sweden, Johannes Crona och Fredric Tegebro, Ung Företagsamhet Stockholmsregionen.

Christer Backman och Gustaf Andersson, Plana Juridiska AB.

Shori Zand, Avesina.

Pia Göthe och Lennart Göthe, Resurshuset, och Andreas Hatzigeorgiou, Handelskammaren.

Olof Stenhammar, entreprenör.

Daniel Zand, Phoodster AB, Josephine Charpentier, Vionlabs AB, Carl Sandberg, konceptutvecklare.

01

2016 23

> VI MM EL O CH KO M M A N D E E V E N T

MISSA INTE

Skriv upp de här dagarna i kalendern! 17 MARS TEAM UP WITH STARTUPS

Sara Holmgren, People Insight Stockholm AB, Carl Erik Hedlund, tidigare ordförande Handelskammaren, Petra Westring, Fastighetsbostäder,Johanna Karlsson, Företagsbostäder Sverige.

Nytt år betyder nya möjligheter – möjligheter att möta innovativa och snabbväxande startups för potentiella samarbeten. Nu bjuder Stockholms Handelskammare och STING in till fortsättningen av projektet Team Up with Startups. Tid: 15.00-17.00. Plats: Brunnsgatan 2.

Lena Karlén, SPICA Consulting AB, Sofia Jonsson, Stockholms Byggmästareförening, Anna Westman, Profi Fastigheter.

PRESENTERADE LÖSNINGAR PÅ BOSTADSPOLITIKENS KRIS Martin Lindvall, Fastighetsägarna, Jörgen Mark Nielsen, SABO AB.

Niklas Stavegård, Fastighetsägarna Sverige, Sebastian Johansson, Boverket.

Lunchseminariet Bostadspolitikens kris den 15 december drog fullt hus. Klas Eklund, senior­ekonom på SEB och ordförande i Bokriskommittén, Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, och Hans Lind, professor i Fastighets-

ekonomi på KTH, kunde trots delvis olika lösningar enas om att krisen är djup och att en ännu värre kris är att vänta. För­ hoppningen var att regeringen inom kort ska ta initiativ till blocköverskridande samtal om hur bostadskrisen kan lösas.

Tomas Toll, Greendoor Fastigheter, Stefan Ränk Einar Mattsson, Tomas Rudin, Socialdemokraterna, Madeleine Sjöstedt, Prime Public Relations Sverige.

Bengt Malmegård, Malmegårds Fastighets AB, Anna Malmberg, Fastighetsbostäder.

KONKURRENSSTARK MED DIGITALA LÖSNINGAR Stärk ditt företags konkurrenskraft och effektivisera verksamheten med hjälp av smarta och enkla digitala lösningar. Tid: 8.00–9.00. Plats: Brunnsgatan 2.

Reinhold Lennebo, Fastighetsägarna, Maria Ranka, Handelskammaren.

26 APRIL FALLGROPAR OCH LIVLINOR – ÖKA TRYGGHETEN I DITT FÖRETAG

Fullsatt på lunchseminariet Bostadspolitikens kris, som hölls den 15 december.

Mikael Hermanson, Danske Bank, Peter Gölti, Projektbyrån i Stockholm.

12 APRIL

Öka ditt företags trygghet och skapa värde i bolaget med hjälp av grundläggande juridik för ickejurister! Tid: 08.00-09.00. Plats: Brunnsgatan 2.

Camilla Hansson, Skanska Sverige, Sofie Sidoli, Paues Åberg Communications.

1 JUNI ÅRSMÖTE STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE

Lennart Weiss, Veidekke.

FOTO: BJÖRN LEIJON

Klas Eklund, SEB, Olle Zetterberg, Stockholms Businessregion.

Årsmöte med lunch. Tid: 11.00-13.30. Plats: Chinateatern. Efterföljande lunch på Berns. Hitta mer detaljer kring eventen och fler intressanta ämnen på chamber.se

VÄLKOMMEN SOM MEDLEM VI GÖR SKILLNAD Stockholms Handelskammare driver frågor som är avgörande för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i huvudstadsregionen. Som medlem bidrar du till att skapa opinion och påverka beslutsfattare så att regionen kan utvecklas som en attraktiv plats för både företag och människor.

ETT NÄTVERK FÖR NÄRINGSLIVET Stockholms Handelskammare är en affärs­mässig mötesplats med fokus på kontakter, affärsnytta och internationell handel. Genom relevanta arrangemang och ett tjugotal olika affärsnätverk skapar vi ständigt möjligheter för nya kontakter som utvecklar affärerna.

OCH... ...som medlem får du ett vip-kort med fritt inträde till Stockholmsmässan, rabatter på viktiga handelsdokument och Handels­ kammartidningen STHLM.

Ansök här chamber.se/ blimedlem

24

01

2016

> E X P E R T PA N E L E N

FÖRETAGEN SVARAR Stockholm rankas i dag som Nordens ledande finanscentrum, med styrkor inom bland annat innovation, teknologi och kapitaltillgång. Konkurrensen mellan olika finansiella centrum i världen är emellertid knivskarp och den positionen kan inte tas för given. Ur ett europeiskt perspektiv är Stockholm endast åttonde mest konkurrenskraftiga finanscentrum, vilket givet våra förutsättningar inte är tillräckligt bra.

PANELEN #1 2016

JAN OLSSON

ANN KRUMLINDE

STEN DUNÉR

ANNIKA FALKENGREN

MANAGING DIRECTOR DEUTSCHE BANK

VD DANSKE BANK SVERIGE

VD LÄNSFÖRSÄKRINGAR

VD SEB

Vilka åtgärder måste politikerna vidta för att stärka den för Stockholm så viktiga finansbranschen?

Sverige måste bli attraktivare när det kommer till studier och karriär. Ett lägre skattetryck skulle främja Sverige som attraktivt land att jobba i. Med alltför hårda regleringar inom banksektorn så flyttar finansflödena till andra marknader, detta kan innebära stora förluster för Sverige. Kapitalmarknaden spelar en allt viktigare roll när företag refinansierar sig. Det är därför enormt betydelsefullt att stötta en konkurrenskraftig kapitalmarknad och börs.

Som representant för en nordisk universalbank skulle jag uppmuntra ett tätare samarbete och starkare koordinering mellan regeringar och myndigheter i Norden. Jag är övertygad om att den typen av insatser skulle göra våra kunders och bankens liv lättare och indirekt stärka Stockholms roll som finanscentrum i Norden.

Allt hör ihop. Politikerna måste ta ansvar för en väl fungerande bostadsplanering och utbildning. Minskningen av bostadsbyggandet drabbar unga människor hårt, särskilt i Stockholm. Utbildning av studenter kommer att vara avgörande för om svensk finansbransch ska klara sig i den internationella konkurrensen. En av de största politiska utmaningarna är integrationspolitiken, en komplex fråga som kräver ett stort engagemang.

På ett generellt plan gäller det att underlätta expansion för näringslivet som helhet, till exempel genom att råda bot på bostadsbristen. Vi har ofta behov av att ta hit utländska experter för kortare eller längre tid. Men det är fruktansvärt svårt och dyrt på grund av bristen på bostäder. Jag skulle också gärna se en vassare högre utbildning som skulle kunna underlätta vår rekrytering av ekonomer och matematiker.

Hur skulle införandet av en bankskatt påverka finansbranschen?

En bankskatt kan få negativa konsekvenser för Stockholm och Sverige som finansplats. Bankaffärer kan man flytta utomlands om införandet blir alltför negativt för bankindustrin. Det kan också få konsekvenser för framtida affärer med mindre internationella banker som etablerar sin verksamhet i Stockholm. Bankerna fyller en viktig roll och bidrar starkt till Sveriges näringsliv. Med de effekter jag ser av en bankskatt kommer dessa positiva effekter att utebli. Därför ställer jag mig negativ till införandet av en sådan skatt.

Principiellt anser jag att en bolagsskatt bör vara lika för alla företag. Bankernas roll handlar till stor del om att finansiera investeringar och andra tillväxtskapande aktiviteter. Därför skulle en bankskatt sannolikt få en dämpande effekt på den ekonomiska tillväxten. Det skulle också innebära att bankerna i Sverige missgynnas i konkurrensen med banker i andra länder.

Tyvärr är detta något som troligen kommer läggas på bankernas kunder. Det är de som får betala i form av högre räntor och avgifter, vilket innebär lite mindre pengar i allas plånböcker, speciellt för dem som bor i Stockholm där utgifterna för bland annat boende är högre än någon annanstans i Sverige.

Banksektorn står redan i dag för nästan var sjätte inbetald skattekrona i bolagsskatt. Det är en märklig hållning att införa en särskild branschskatt. Det sänder en tydlig signal till omvärlden att en sektor som går bra – där vad som är ”bra” definieras av politikerna – kan särbehandlas och beskattas extra, utöver den vanliga bolagsskatten. Den signalen är inte positiv. Den går rakt på tvärs mot ambitionen att göra Stockholm till ett ledande finansiellt centrum.

Vilka frågor tycker du är viktigast för Stockholmsregionen? Mejla din fråga till [email protected]

01

2016 25

> D E B AT T

Fungerar arbetskraftsinvandringen? Stockholm är Europas snabbast växande huvudstad. För att Stockholm även fortsättningsvis ska vara en världsledande startup-scen är det viktigt att arbetsmarknaden fungerar väl. Sett i det ljuset är arbetskraftsinvandringen en viktig del av Stockholms läns arbetsmarknad, särskilt vad gäller yrken inom it-området. Är de nuvarande reglerna för arbetskraftsinvandring bra?

JA

Miljöpartiet vill att det ska vara lätt att komma till Sverige för att arbeta, stude-

ra och forska. Många har goda skäl att migrera, men inte alla har rätt till asyl. För Miljöpartiet är det viktigt att det finns flera sätt att komma till Sverige. Genom arbetskraftsinvandring kan människor komma hit och förbättra sin levnadsstandard eller förverkliga sina drömmar, samtidigt som Sverige gör en viktig investering genom att attrahera de människor som kommer att vara ovärderliga i byggandet av framtidens Sverige. Öppenhet mot omvärlden är en förutsättning för utveckling och välfärd. År 2008 gjorde Miljöpartiet en överenskommelse med den dåvarande regeringen om att möjliggöra utomeuropeisk arbetskraftsinvandring. Lagen har inneburit ett stort steg mot en öppnare och friare värld. Sverige i dag har ett av världens mest öppna system för arbetskraftsinvandring. Men vi måste säkerställa en arbetskraftsinvandring där människor inte utnyttjas, och missbruk förekommer. Därför har Miljöpartiet medverkat till skärpta regler för att systemet ska fungera bättre.

Vi vill värna öppenheten i det svenska systemet för arbetskraftsinvandring, samtidigt som insatser genomförs för att garantera arbetstagarnas rättigheter. För att stärka migrantarbetarnas ställning ännu mer har regeringen tillsatt en utredning som ska vara klar i september. Den ska titta på fyra åtgärder: Rättsligt bindande anställningsavtal, i stället för ett erbjudande. Försvåra för arbetsgivaren att försämra villkoren efter att arbetstillstånd har beviljats. Sanktioner mot arbetsgivare som inte uppfyller villkoren för arbetstillståndet. Ökad kontroll av arbetsgivare. Det är positivt att den stora diskussionen om arbetskraftsinvandring numera inte handlar om huruvida människor ska få komma hit eller inte, utan om hur de som kommer hit ska få schyssta villkor och att företagen ska kontrolleras. Alla människor har rättigheter.

DET ÄR VIKTIGT ATT DET FINNS FLERA SÄTT ATT KOMMA TILL SVERIGE.

MARIA FERM

(MP) TALESPERSON FÖR MIGRATIONSFRÅGOR

NEJ

Vänsterpartiet är och har länge varit positivt till möjligheten till arbetskraftsinvandring. Då måste det finnas ett effektivt skydd mot utnyttjande och villkorsdumpning. Så är det tyvärr inte i dag. Regelverket inbjuder snarare till detta. Det var något vi varnade för när reglerna infördes av den tidigare högerregeringen med stöd av Miljöpartiet. Verkligheten har gett oss rätt. Forskare i Delegationen för migrationsstudier konstaterade nyligen att ”anställningsvillkoren inte kan säkerställas inom det gällande regelverket”. Den som kommer till Sverige för att arbeta befinner sig i en utsatt beroendesituation. Arbetsgivare kan använda detta för att pressa villkoren, särskilt i branscher där det inte egentligen råder brist på specifik arbetskraft. Vänsterpartiet har konkreta förslag på hur läget ska förbättras. Arbetsgivare ska vara skyldiga att bifoga ett rättsligt bindande anställningsavtal till en ansökan om arbetstillstånd. Att det inte är så utnyttjas i  dag av oseriösa arbetsgivare, vilket ställer den som kommer hit i en mycket svår situation. Vi menar också att arbets-

tagare som träder fram och berättar om missförhållanden hos en arbetsgivare ska få stanna i Sverige tillståndstiden ut. Att arbetsgivare som utnyttjar papperslösa ska göras skadeståndsskyldiga. I  dag ser vi en flyktingkris som dessvärre har mötts med urholkning av asylrätten, snarare än kraftsamling för att bygga ett rymligare, mer solidariskt samhälle. I den överenskommelse som regeringen har slutit med de borgerliga, ingår ett omfattande införande av temporära uppehållstillstånd. Dessa ger upphov till samma typ av problem som reglerna om arbetskraftsinvandring, för än mer utsatta grupper. Men Sverige kan välja en annan väg: En generös och humanistisk asylpolitik, arbetskraftsinvandring när seriösa anställningsvillkor kan garanteras, investeringar för fler och bättre jobb, samt en uppslutning om kollektivavtal som ger lika lön för lika arbete, oavsett var i världen man råkat födas.

DET MÅSTE FINNAS ETT EFFEKTIVT SKYDD MOT UTNYTTJANDE OCH VILLKORSDUMPNING.

Håller du med? Tycker du att Maria Ferm eller Ali Esbati har rätt? Diskutera på facebook.com/stockholmshandelskammare

26

01

2016

ALI ESBATI

(V) ARBETSMARKNADSPOLITISK TALESPERSON

Benig Stockholm MITT STOCKHOLM

Vad är bäst med Stockholm? – Den korta sommaren, att kunna tillbringa tid ute på vackra Djurgården och att dricka riktigt fint rostat kaffe på Södermalm. Vad har överraskat dig mest i Stockholm? – Det här är en stor stad med massor av möjligheter, men jag kan inte förstå varför det ska vara så svårt att få tag på en hyreslägenhet i centrala Stockholm. Vad har fått dig att skratta i Stockholm?

– Trots att det är mitt i vintern, och det är minus tio grader så kan man se stockholmare på löprundor lite varstans i parkerna. Jag måste säga att jag har stor respekt för dem. Vilken är din favoritplats i Stockholm? – Jag skulle kunna säga Gamla stan eller någon plats utefter vattnet, men jag väljer vårt nya kontor på Biblioteksgatan (skratt). Efter att ha suttit ute på Arlanda känns det så bra att vi nu är lokaliserade inne i stan.

01

2016 27

FOTO: MATTIAS BARDÅ

Namn: Ömer Faruk Sönmez. Ålder: 32. Kommer från: İzmit, Turkiet. Yrke: General manager för Turkish Airlines i Stockholm. Tid i Sverige: Sedan januari 2015.

”VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÅ EN LÄGENHET I STAN?

POSTTIDNING B AVSÄNDARE Handelskammartidningen STHLM Box 16050 103 21 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

SEDAN 1917 HAR VI LÖST FÖRETAGENS TVISTER I SVERIGE OCH GLOBALT. I en alltmer global värld är effektiv tvistlösning en förutsättning för förbättrad och ökad internationell handel mellan parter i olika länder. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) är världsledande i detta. Vi bidrar till en stark ekonomi genom effektiva mekanismer för tvistlösning. Årligen bistår SCC internationella och svenska företag i 200 tvister till ett värde av cirka 150 miljarder kronor.

www.sccinstitute.se