Jonatan Essljung & Tobias Norr
Revisionspliktens Avskaffande En undersökning om de små företagen och revisionsmarknaden
Elimination of Audit Examination about smaller enterprises and the market for audit
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: Handledare:
Vårterminen 2012 Bengt Bengtsson
Förord Vi vill rikta ett stort tack till samtliga intervjurespondenter som tagit sig tid att dela med sig av sina åsikter och synpunkter till denna undersökning. Vi vill även tacka vår handledare Bengt Bengtsson, vid Karlstads Universitet, för goda råd och bra vägledning. Karlstad, Maj 2012 Jonatan Essljung
Tobias Norr
Sammanfattning Uppsatsens titel:
Revisionspliktens avskaffande – En undersökning om de små företagen och revisionsmarknaden.
Författare:
Jonatan Essljung och Tobias Norr
Handledare:
Bengt Bengtsson
Ämne/Kurs:
Företagsekonomi, C-uppsats 15 poäng
Syfte:
Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur många små företag som uppskattningsvis valde bort revisionen men även hur många det var som valde att behålla revisionen. Vi vill även ta reda på hur
revisionsmarknaden
har
förändrats
till
följd
av
revisionspliktens avskaffande och om intressenterna kommer ställa krav på att ett företag måste ha revision. Metod:
En kvalitativ undersökning har genomförts där data samlats in genom intervjuer. Lagar, litteratur och elektroniska källor har använts för att sammankoppla teori och empiri.
Teori:
Innehåller information om teorierna intressentmodellen och agentteorin.
En
kortare
redovisningsprinciper.
teoridel
om
Avslutningsvis
revision behandlas
och hur
revisionsplikten avskaffande ser ut i Danmark och England. Empiri:
Intervjurespondenternas
åsikter
om
revisionspliktens
avskaffande finns sammanfattade här. Slutsatser:
Vår slutsats av undersökningen är att majoriteten av de små företagen valt bort revisionen. Vidare så konstateras att revisionsföretagen har tvingats utveckla nya tjänster men även börjat köpa upp redovisningsbyråer för att konkurrera med dessa.
Innehållsförteckning 1.
Inledning ............................................................................................................................... 3 1.1.
Bakgrund ........................................................................................................................ 3
1.2.
Problemdiskussion ......................................................................................................... 4
1.2.1.
2.
3.
1.3.
Syfte ............................................................................................................................... 5
1.4.
Avgränsning ................................................................................................................... 5
Metod.................................................................................................................................... 6 2.1.
Kvalitativ och kvantitativ metod.................................................................................... 6
2.2.
Val av metod .................................................................................................................. 6
2.2.1.
Kvalitativ metod ..................................................................................................... 6
2.2.2.
Intensivt upplägg .................................................................................................... 7
2.3.
Beskrivande (deskriptiv) utformning ............................................................................. 7
2.4.
Urval .............................................................................................................................. 8
Teori ..................................................................................................................................... 8 3.1.
Intressentmodellen ......................................................................................................... 8
3.2.
Agentteorin .................................................................................................................. 10
3.3.
Revision ....................................................................................................................... 12
3.3.1.
Grundläggande redovisningsprinciper: ................................................................ 13
3.3.2.
Revisionsberättelsen ............................................................................................. 14
3.4.
4.
Frågeställningar ...................................................................................................... 5
Danmark och England ................................................................................................. 15
3.4.1.
Danmark: .............................................................................................................. 16
3.4.2.
Statistik inom Danmark: ....................................................................................... 17
3.4.3.
Kostnader som revision i små företag medför:..................................................... 17
3.4.4.
Slutsats:................................................................................................................. 17
3.4.5.
England: ................................................................................................................ 17
Empiri ................................................................................................................................. 19 4.1.
Intervjuer:..................................................................................................................... 19
4.1.1.
Elisabeth Eriksson Kontorschef Swedbank Vänersborg ...................................... 19
4.1.2.
Ulf Nilsson Skattejurist Collaget AB Vänersborg................................................ 21
4.1.3. Johan Gustavson Auktoriserad Redovisningskonsult Johan Gustavsons Redovisningsbyrå AB Vänersborg ..................................................................................... 24 4.1.4. 5.
Olle Persson Auktoriserad Revisor Ernst & Young Uddevalla............................ 27
Analys ................................................................................................................................. 35 5.1.
Olle Persson Auktoriserad Revisor .............................................................................. 35
5.2.
Johan Gustavson Auktoriserad Redovisningskonsult .................................................. 37
5.3.
Elisabeth Eriksson Kontorschef Swedbank ................................................................. 38
5.4. 6.
Ulf Nilsson Skattejurist Collaget AB .......................................................................... 39
Slutsats................................................................................................................................ 40 6.1.
Slutsats av undersökningen.......................................................................................... 40
6.2.
Reflektion..................................................................................................................... 41
6.3.
Förslag till vidare forskning ......................................................................................... 42
1. Inledning 1.1. Bakgrund Revision har varit ett krav för samtliga företag inom Sverige sedan 1983 detta efter att det Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) lämnat in en rekommendation att alla aktiebolag skulle ha en kvalificerad revisor för att förhindra ekonomisk brottslighet. Ett krav som gjort att företagen kan redovisa tillförlitliga och trovärdiga rapporter till sina intressenter. Detta har gjort att marknaden för revisionsföretag haft en stor trygghet även om konkurrens alltid förekommit. Revisionsföretagen har på så sätt kunnat ta ut arvoden som kanske inte alltid varit marknadsmässiga och har inte behövt fokusera lika mycket på att utveckla nya tjänster. EU arbetade år 2007 för att förenkla reglerna bland samtliga medlemsländer för att förbättra Europas ekonomi. Man ville minska det administrativa arbetet för att stimulera ekonomin i Europa. Målet var till 2012 att det administrativa arbetet skulle minskas med 25 procentenheter. EU betonade samtidigt att små och medelstora företag har stora kostnader för revision och redovisning vilket gör att en förenkling av reglerna skulle medföra minskade kostnader som gynnar de små företagen. Sverige kom att införa denna regelförändring den 1 november 2010 vilket förändrade förutsättningarna för revisionsföretagen och små företag som kan välja bort revisionen. Revisionspliktens avskaffande har sedan 2010 den 1 november gjort att revisionsföretagen varit tvungna till att utveckla nya konkurrensmetoder för att kunna behålla de små företagen som kunder. De små företagen kan i sin tur ställa högre krav på revisionsföretagen om man väljer att behålla dessa, företagen kan även kräva ett lägre pris för revisionsföretagens tjänster eller krav på att utveckla nya tjänster t.ex.
3
Vi valde ämnet för att det är relativt nytt och för att vi tycker det skulle vara intressant att ta reda på vad utfallet av revisionspliktens avskaffande blev samt om utfallet av lagförändringen verkligen blev som det var tänkt från början. Kan t.ex. de små företagen upprätta trovärdiga rapporter som följer god redovisningsed eller ställer företagets intressenter krav på att företaget ska anlita en revisor för att rapporterna ska bli korrekta. Kan man se en förändring bland revisionsföretagen i sitt arbete för att locka till sig små företag efter 2010. 1.2. Problemdiskussion När revisionsplikten avskaffades i Sverige den 1 november 2010 så var det på grund av en anpassning till EU. EU:s påtryckningar gjorde att Sverige tillslut avskaffade revisionsplikten för företag som uppfyller två av tre krav i minst två år och dessa är: Högst 3 anställda Högst 1.5 miljon i balansomslutning Högst 3 miljoner i nettoomsättning Möjligheten för de små företagen att välja bort revisionen skapar problem i den meningen att företagen måste fråga sig själva vem som egentligen behöver revisionen. Kan företaget välja bort revisionen eller fyller den ett värde då externa intressenter måste ha tillgång till information om företaget. Kan ett företag välja bort revisionen eller kan en intressent kräva att företaget måste upprätta revision. Vad händer när företagen har möjlighet att välja bort revisionen, kommer felprocenten öka vid företagets redovisning när en oberoende
person
inte
granskar
företagets
ekonomiska
rapporter.
Revisionspliktens avskaffande för de små företagen drabbar inte bara företagens intressenter utan även marknaden för revisionsföretag. Hur kommer deras reaktion på lagen bli, blir de tvungna att förändra sitt
4
tjänsteutbud eller kommer konkurrensen bland revisionsföretagen enbart minska antalet aktörer inom revisionsmarknaden.
1.2.1. Frågeställningar Hur många företag var det uppskattningsvis som valde bort revisionen? Har revisionsmarknaden förändrats till följd av revisionspliktens avskaffande? Kommer intressenterna ställa som krav på att ett företag måste upprätta revision? Kommer felprocenten öka bland företag som inte har någon revision? 1.3. Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur många små företag som uppskattningsvis valde bort revisionen men även hur många det var som valde att behålla revisionen. Vi vill även ta reda på hur revisionsmarknaden har förändrats till följd av revisionspliktens avskaffande och om intressenterna kommer ställa krav på att ett företag måste ha revision. 1.4. Avgränsning Vi har avgränsat undersökningen till att intervjua ett revisionsföretag och en redovisningsbyrå för att vi anser att de kan ge oss bäst information om hur många som uppskattningsvis valde bort revisionen av de små företagen. Vi intervjuade inte något företag som hade möjligheten att välja bort revisionen för att få deras synpunkter till varför man valt bort revisionen osv. Vi vill även se hur revisionsmarknaden har förändrats till följd av revisionspliktens avskaffande och detta kan både revisionsföretaget och redovisningsbyrån svara på. För att komplettera
informationen från revisionsföretaget och
redovisningsbyrån så har vi valt att intervjua två intressenter till ett företag i
5
form av en bank och en skattejurist. Vi avgränsar undersökningen genom att endast intervjua två intressenter och inte fler som t.ex. skatteverket.
2. Metod 2.1. Kvalitativ och kvantitativ metod När en undersökning görs så är de vanligaste tillvägagångssätten kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden gör att undersökningen tar fram varierad data, går på djupet och är öppen för påverkande faktorer. Det finns olika sätt att gå tillväga i den kvalitativa metoden t.ex. intervjuer och källgranskning. Den kvantitativa metoden är istället när man vill få fram omfånget, frekvensen eller utsträckningen av ett visst problem. Detta gör att man undersöker på bredden det vill säga man tillfrågar många genom t.ex. en enkätundersökning. Man väljer att undersöka få faktorer av ett problem utan tillfrågar istället många personer i ett urval (Jacobsen 2002). 2.2. Val av metod
2.2.1. Kvalitativ metod Vi har valt att samla in information genom den kvalitativa metoden. Tillvägagångssättet som vi valt är att intervjua fyra olika personer från olika företag. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer. Fördelarna med denna metod är att vi väljer intervjuobjekt för att få en bred uppfattning om vad personerna tycker om vår problemformulering. Nackdelarna med metoden är att vi kan välja fel intervjuobjekt eller att vi missar någon viktig person att intervjua. Genom att genomföra fyra olika intervjuer på fyra olika företag som påverkas av revisionspliktens avskaffande så kan vi få en god överblick av vad personerna tycker som berörs av problemet. Vi kommer att kunna se hur de olika parterna resonerar och vad de har för åsikter om problemet vilket gör att vi kan upptäcka likheter av synsätt på problemet men också skillnader. Detta gör att undersökningens trovärdighet och validitet
6
ökar. Den information som vi kommer få in av vår datainsamling kommer vi inte kunna generalisera eftersom vi kommer använda oss av intensivt upplägg.
2.2.2. Intensivt upplägg Intensivt upplägg innebär att undersökningen är mer djupgående t.ex. så är ett sådant upplägg när man intervjuar ett antal personer som har varit med om en speciell händelse. Genom att gå in på djupet i undersökningen så försöker man få fram olika åsikter/ information om en händelse. Att arbeta på detta sätt gör att man får fram en helhetsbild av problemet. Utgångspunkten är att försöka hitta individuella skillnader och likheter som de intervjuade personerna tycker om problemet. Intensivt upplägg är inte lika intresserat av att se hur många det är som tycker på ett visst sätt. Man vill undvika att generalisera likheter och skillnader som kan uppstå när man frågar hur många som tycker på ett visst sätt. Vid intensiv utformning så finns det två olika typer, fallstudier och småN-studier. I denna undersökning så kommer vi att använda oss av fallstudier där man vill få grepp om ett speciellt sammanhang och problem. Små Nstudier är istället att se alla tänkbara sidor av ett problem. Styrkorna med intensiv utformning är att få fram relevant data, undersökningen omfattar många detaljer och går på djupet. Svagheten är att den intensiva utformningen blir för inriktad det vill den undersöker endast ett problem vilket gör att man kanske missar helhetsbilden (Jacobsen 2002). 2.3. Beskrivande (deskriptiv) utformning Denna uppsats kommer att beskrivas genom en tvärsnittsstudie. En tvärsnittsstudie innebär att undersöka verkligheten vid en viss tidpunkt. Genom att försöka säga något om förändring över tid med en tvärsnittsstudie så måste retrospektiv utformning användas. Retrospektiv utformning kan endast användas när man frågar individer om vad som hänt. Likheten mellan den retrospektiva utformningen och tvärsnittsutformningen är att intervjuar personerna vid ett tillfälle men vid retrospektiv utformning så antas att människor kan minnas tillbaka i tiden och beskriva hur tillståndet var vid en
7
tidigare tidpunkt. Resultatet man får fram genom den retrospektiva utformningen ger oss svar på vad personen tycker om problemet och inte vad den faktiska förändringen säger (Jacobsen 2002). 2.4. Urval Urvalet av kvalitativa undersökningar styrs av avsikten med undersökningen. Det är viktigt att göra ett medvetet val med vem man intervjuar inom den kvalitativa metoden. Vilken typ av urvalsform som används leder till olika resultat så det är därför viktigt att rätt kriterier används. Vi har valt att använda oss av information som urvalskriterie och det är enligt Jacobsen att välja det intervjuobjekt som man tycker ger undersökningen mest och bäst information. Intervjuobjekten kan vara personer med mycket kunskap om det ämnet som vi undersöker (Jacobsen 2002).
3. Teori 3.1. Intressentmodellen Till skillnad från agentteorin där man ser företaget som en ömsesidig interaktion mellan endast två parter, så är intressentmodellen mycket mer utvecklad och omfattar många fler grupper som har någon slags relation till företaget. Definitionen av att vara en intressent, är en grupp eller en individ som kan påverka eller påverkas av att uppnå en organisations mål (Freeman 1984). Därför behöver företagets intressenter redovisning?
Ägare och kapitalplacerare – Dessa erbjuder företaget kapital och genom den ekonomiska informationen så kan intressenterna besluta om man ska köpa, sälja eller behålla aktier och andelar i företaget. Den ekonomiska informationen kan även ligga till grund för att bedöma hur företagets framtida utbetalningar kan bli.
8
Kreditgivare – Behöver information för att avgöra om företaget kan beviljas lån eller om företaget kan betala avtalade räntor och amorteringar.
Leverantörer – Måste se med hjälp av informationen om företaget kan betala levererade varor och tjänster på förfallodagen.
Kunder – Behöver ekonomisk information från företaget för att se om leveranser av varor och tjänster kan tillgodoses.
Anställda – Måste ha tillgång till företagets information för att se hur arbetet hänförts till resultatet, om en utbildningssatsning genererat en utveckling som ökat företagets resultat t.ex.
Statliga och kommunala myndigheter – Måste ha ekonomisk information om företaget då det är detta man grundar sitt beskattningsunderlag på.
Samhället och allmänheten – Kan vara företag och personer som inte har någon koppling till företaget men som ändå påverkas av företaget och har ett behov av information om företaget. Det kan vara företag och privatpersoner i en och samma ort (Svensson & Edenhammar 1996). Av samtliga intressenter så ses kapitalplacerare och kreditgivare som de viktigaste för företaget. De som ställer till förfogande kapital behöver relevant och tillförlitlig information när investeringar ska göras. Redovisningens uppgift är även viktig när en kontroll av företagets verksamhet skall göras. Vidare i aktiebolag så ligger årsredovisningen till grund för aktieägarnas beslut om ansvarsfrihet för styrelsen och Vd:n (Svensson & Edenhammar 1996). Intressemodellens påverkan är baserad på tre teorier, Resource Dependence theory vilket beskriver varför organisationer närmar sig varandra för att skaffa sig de resurser de behöver för att fungera. Social network theory vilket förklarar hur två eller flera organisationer kommer i kontakt med varandra. Samt den tredje, The institutional perspective vilket hjälper att förstå den
9
miljömässiga påverkan av de reglerade organen. Intressenternas inflytande utvecklas med hjälp av dessa teorier (Gomes et al. 2010). Bryson & Hood (1995) hävdade att utvärderingen av prestandan för offentliga organisationer måste ta hänsyn till de förväntningar som de olika intressenterna har för att bli framgångsrika. Så enligt deras uppfattning är det viktigast målet för organisationen att uppfylla intressenternas förväntningar och de behöver veta exakt vilka intressenterna är och vad de förväntar att få ut från organisationen (Bryson 2004 refererat i Gomes et al. 2010). 3.2. Agentteorin Agentteorin kom att utvecklas i början av 1970 -talet. Denna teori berör förhållandet mellan huvudmän (principaler) och ombud (agenter). Teorin om förhållandet mellan principalen och agenten kan användas inom nästan varje organisatorisk situation inom ett företag. Det kan vara relationer som finns mellan t.ex. aktieägare och styrelsen eller mellan styrelsen och Vd:n (ErikssonZetterquist et al. 1967).
Agentteorin bygger på att principalen använder sig av kontrakt där agenten tilldelas bonusar för att tillgodose principalens krav och skulle agenten bryta mot de regleringar och bestämmelser som finns i kontraktet så bär agenten ansvaret för dessa handlingar. Det är av stor vikt att principalen inser förhållandet som denne har med agenten då det är en kostnadsfråga för principalen att få agenten till att följa de överenskommelser som man avtalat fram i kontraktet. Den viktigaste frågan inom agentteorin är hur principalen och agenten reglerar sina egna intressen och i agentteorin så utgår man ifrån att man har olika intressen vilket gör att ett kontrakt måste upprättas (Eriksson-Zetterquist et al. 1967).
10
"Agency theory re-establishes the importance of incentives and self-interest in organizational thinking [...]. Agency theory reminds us that much of organizational life, whether we like it or not, is based on self-interest." (Eisenhardt 1989 refererad i Eriksson-Zetterquist et al. 1967).
När man använder agentteorin så är synsättet att det som är viktigt är att organisationens utformning och verksamhet styrs av hur förhållandet mellan agent och principal är utformat. Teorin antar vidare att individer kan ha olika typer av mål vilket gör att kontrakt måste upprättas för att agenten ska agera som principalen vill. Förutom att individer kan ha olika sorters mål så är även utgångspunkten att människor är begränsat rationella, informationsasymmetri uppstår då agenten är den som sköter verksamheten och på så sätt har ett informationsövertag gentemot principalen och att människor är olika villiga att ta risker. Trots det faktum att agentteorin riktar stort fokus på de ekonomiska aspekterna i en organisation så är kanske dess viktgaste bidrag idén om målkonflikt, självintresse, incitamentsbehov och kontraktslösningen mellan principalen och agenten (Eriksson-Zetterquist et al. 1967). Agentteorin för små och medelstora företag fungerar på samma sätt som för stora företag och koncerner vad gäller förhållandet mellan ägarstruktur, tillväxt och ekonomiska resultat (McMahon 2007). Ponera en situation i ett företag där principalen är ägaren för företaget och agenten är företagsledaren. Hur skall agenten styrka att han inte har agerat i eget intresse till principalen för att få ut sin bonus? Svaret är att agenten skall anlita en tredje oberoende part i form av en revisor. Revisorns oberoende kan försäkra principalen om att agentens redovisning är korrekt vilket gör att agenten har rätt att få ut sin premie enligt kontraktet mellan principalen och agenten. Att anställa en revisor kan vara dyrt men så länge kostnaderna är lägre än riskpremien som principalen drar av från agentens ersättning så är det lönsamt att anlita en revisor för agenten. Revision inom agentteorin fungerar
11
som en försäkran för företagsledaren (agenten) när denne gör uttalanden i de finansiella rapporterna (Carrington 2010). 3.3. Revision Revision är när en revisor granskar ett företags årsredovisning, bokföring och undersöker hur styrelsen och Vd:n har verkat under året. Om de har skött sina ansvarsområden eller ifall detta har åsidosatts. Enligt aktiebolagslagen så ska en revisors granskning följa god revisionsed Carrington (2010). God revisionsed är enligt Carrington (2010) när revisorn ”planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkrar mig (oss) om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter”. (Carrington 2010, s. 60) Väsentlighet är när man i revisionsberättelsen undersöker ett urval av poster, belopp och information i räkenskapshandlingarna. Väsentlig information är i urvalet sådant som revisorn har skäl att bry sig om. För användarna är väsentlig information sådan information som anses vara viktig. Exempel på väsentlig information är en eller flera händelser som påvisar ett resultat som är felaktigt. Vilket gör att ett annat resultat redovisas tack vare att företaget kanske inte följt de redovisningsprinciper som man sagt att man gjort. Att slå fast vad som är att anse som väsentlig information för revisorn är inte självklart, utan man måste göra en professionell bedömning av detta. Det finns två olika former av väsentlighet och dessa är kvalitativa och kvantitativa. Något som är kvalitativt väsentligt kan vara icke-monetära ersättningar som chefer o.s.v. har rätt till. Det kan vara när chefer får sina lägenheter renoverade av företaget. Vad som är kvalitativt väsentligt är svårt att fastställa och avgörs ofta från fall till fall. Detta gäller dock inte när revisorn ska göra en bedömning av vad som är en kvantitativ acceptabel väsentlighetsnivå, av affärsmässiga skäl så ligger det i revisorns uppgift att slå fast vad som är en kvantitativt acceptabel väsentlighetsnivå. Vidare så är en
12
acceptabel väsentlighetsnivå vad en revisor kan anse vara acceptabel i avvikelse för att inte tvingas skriva en oren revisionsberättelse. Anledningen till att det finns en acceptabel väsentlighetsnivå för revisorer när de utför sin revision är för att man inte kan granska allt. Att ha en acceptabel väsentlighetsnivå gör att en revisor inte kan granska allt inom ett företag men samtidigt så gör detta att tid och framför allt kostnader hålls ner. Detta är en avvägning för revisorn och sätter denne en för hög acceptabel väsentlighetsnivå så ökar risken för fel och detta kan personen som begärt revisionen anse som oacceptabelt vilket kan uppfattas som ett misslyckande från revisorns sida (Carrington 2010).
3.3.1. Grundläggande redovisningsprinciper: Enligt årsredovisningslagen kap2. § 4 är när man upprättar balansräkning, resultaträkning samt noter skyldig att tillämpa följande 7 redovisningsprinciper: •
Fortlevnadsprincipen – Man förutsätter att företaget skall fortsätta sin verksamhet.
•
Konsekvensprincipen
–
Innebär
att
man
inte
får
byta
redovisningsprinciper från ett år till ett annat. Skulle det vara så att ett företag byter redovisningsprinciper från år till år så stör det allvarligt jämförbarheten mellan olika räkenskapsår. •
Försiktighetsprincipen – Betyder att man vid osäkerhet när man värderar ska välja det lägsta värdet för tillgångar som är möjligt och det högsta värdet för skulder.
•
Periodiseringsprincipen – Här säger principen att intäkter och kostnader som hör till räkenskapsåret skall redovisas i årsredovisningen oavsett när in eller utbetalning skett. Periodiseringsprincipen gör så att
13
utgifter och inkomster fördelas till olika räkenskapsår beroende på när intäkt och kostnad skett. •
Post-för post-värdering – Denna princip säger att man vid tillgångsoch skuldposterna ska värdera varje del för sig. Det innebär att man t.ex. i posten Maskiner skall ta med samtliga maskiner under denna post och att man inte får göra en samlad bedömning för denna post.
•
Kvittningsförbud – Säger att det är förbjudet att kvitta olika poster mot varandra i balansräkningen, resultaträkningen eller i noterna. Skulle ett företag t.ex. kvitta intäkterna mot kostnaderna så kan man inte se om en resultatförsämring beror på minskade intäkter eller ökade kostnader.
•
Kontinuitetsprincipen – Innebär att den ingående balansen för varje räkenskapsår måste vara densamma som den utgående balansen för föregående år.
Det
finns
dock
möjlighet
till
att
göra
avvikelser
från
de
7
redovisningsprinciperna fast endast under vissa förutsättningar. Det skall finnas skäl till varför man avviker bland annat. Vid beslut om avvikelse från de sju redovisningsprinciperna så får det inte medföra att årsredovinsingen uppvisar en mindre rättvisande bild av företagets resultat och ställning (Svensson & Edenhammar 1996).
3.3.2. Revisionsberättelsen En revisors arbete i form av granskning går ut på att göra det möjligt att uttala sig i revisionsberättelsen. Den granskningen som revisorn utför dokumenteras för att sedan kunna användas som bevis till uttalandena i revisionsberättelsen. Revisionsberättelsens är ofta den enda relationen som långivare, investerare och andra intressenter har med en revisor. En revisionsberättelse är
14
standardiserad för att det ska bli lättare för läsaren att förstå dokumentet. Revisionsberättelsens standardisering gör samtidigt att läsaren kan uppfatta när det finns skillnader från standarderna. Revisionsberättelsen skall finnas tillgänglig när ett företag skall ha sin årsstämma, här bestämmer aktieägarna t.ex. hur en vinst skall fördelas eller hur man ska behandla en förlust. Utöver detta så ska man under en årsstämma besluta med revisionsberättelsen som underlag om Vd:n och styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret. En revisor ska även uttala sig om han godkänner fördelningen
av
vinsten
som
aktieägarna
gör
på
årsstämman
i
förvaltningsberättelsen och om Vd:n och styrelsens ledamöter kan godkännas vad gäller ansvarsfrihet för verksamhetsåret. För att göra dessa utlåtanden så måste revisorn även uttala sig om man upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Förutom uttalandena så ska en revisor även informera om vad som är revisorns och företagsledningens ansvar men även vad en revision innehåller för att till sist kunna göra de uttalanden som görs i årsredovisningen (Carrington 2010). 3.4. Danmark och England I följande avsnitt rörande Danmark och Englands avskaffande av revisionsplikten tas de olika gränsvärdena för Danmark och England upp och även ge information om hur det ser ut i de olika länderna. För att kunna göra enkel jämförelse mellan de olika länderna så måste läsaren veta vad Sveriges gränsvärden är. Ett företag som uppfyller minst två av tre krav i Sverige kan välja bort revisionen och dessa krav är: Högst 3 anställda Högst 1.5 miljon i balansomslutning Högst 3 miljoner i nettoomsättning
15
3.4.1. Danmark: Den danska regeringen har förklarat att likt Sverige så ska de administrativa kostnaderna för små företag minska med 25 % till 2010. Den 21 mars 2006 så tog folktinget fram beslutet att små företag inte längre är skyldiga att ha revision. De anser att revisionsplikten är den största administrativa kostnader som den danska lagen lägger på småföretagen (SOU 2008:32). De danska gränsvärdena är: En balansomslutning på 3 miljoner danska kronor En nettoomsättning på 6 miljoner danska kronor Ett genomsnittligt antal anställda på 25 personer Även för Danmark gäller det att ett företag måste uppfylla minst två av dessa tre krav (SOU 2008:32) De danska revisorerna har ingen rapporteringsskyldighet till skatte myndigheten. Däremot så när små företag ska upprätta sin årsredovisning och göra skatteberäkningar så använder de sig ofta av en revisor. Avskaffandet av revisionsplikten påverkar alltså bara kvaliteten i företagens skatteunderlag i begränsad omfattning (SOU 2008:32). Tanken bakom revisionsplikt var att företagets ägare skulle ha tillförlitlighet på den räkenskapsinformation som företagsledningen presenterar. Men eftersom ägarna och företagsledningen ofta är samma personer så kan de inte anförtro sig till denna avsikt. Det kan därför vara bättre att acceptera avskaffandet av revisionsplikt för små företag för att tillgodose informationsbehovet för delägarna som inte deltar inom företagets dagliga rutiner (SOU 2008:32).
16
3.4.2. Statistik inom Danmark: Endast 15 % av företagen menar att leverantörerna kommer att ställa krav på reviderande räkenskaper om de väljer frivillig revision. 58 % av företagen är för att revisionsplikten avskaffas eller att det blir bättre regelförändringar, de påstår att de förstår hur nyttig revision är för ett företag men att kostnaderna är för höga. Ifall att revisionsplikten skulle avskaffas så säger 40 % att de fortfarande kommer att ha kvar revisionen medan hela 49 % hävdar att de vill ha en mindre omfattande revisorskontroll (SOU 2008:32).
3.4.3. Kostnader som revision i små företag medför: Revisonen för små företag i Danmark bidrar till kostnader på ca: 10 000 danska kr per företag och totalt blir kostnaderna ca: 1,7 miljarder danska kronor (SOU 2008:32). När man utvärderar revisionens betydelse för intressenterna så är det främst att de danska små företagen köper en paketlösning där revisionen bara är en del av detta paket. I Sverige kan man inte köpa någon paketlösning. Om revisionsplikten avskaffas så skulle det innebära att revisonen tas bort från detta paket och konsekvenserna av det kommer att bli att fler vanliga fel i årsredovisningen skulle öka i begränsad omfattning (SOU 2008:32).
3.4.4. Slutsats: Det är inte troligt att om revisionsplikten avskaffas så kommer företagen tjäna in de administrativa kostnaderna på 1,7 miljarder danska kronor som det uppskattningsvis var beräknade till. Men de danska företagen påstår ändå att det viktiga är att revisionsplikten avskaffas (SOU 2008:32). 3.4.5. England: För 10 år sedan så avskaffades revisionsplikten för små samt medelstora företag i England (Thorell & Norberg 2005). England har en regleringsfilosofi
17
för små företag som innebär att om inte nyttan är större än vad kostnaderna resulterar i så avskaffas regeln, och i det här fallet så avskaffades revisionsplikten (SOU 2008:32). Den största anledningen till att England avskaffade revisionsplikten var att minska kostnaderna för de små bolagen. Andra kostnader som påverkade besluten var tiden som ledningen avsatte för att hjälpa revisorerna med deras arbete (Azimah 2002 refererat i Salleh et al. 2008). Nu när revisionsplikten är avskaffad så kan redovisningen byta uppmärksamhet till andra viktigare områden så som förenkling av datorsystemet, skuldförvaltning och budgetering (Yew 2000 refererat i Salleh et al. 2008). Ett sätt att övervaka ledningen är genom den årliga redovisningen, vilket gör att tillförlitlighet förbättras av revisionsrapporten (Goddard & Masters 2000 refererat i Kamarudin et al. 2012). Men för ca 10 år sedan så hade länder som England, Singapore, Australien och många andra länder inom Europa tagit bort den årliga revisionsplikten för små företag (Nor Azimah Abdul Aziz 2002 refererat i Kamarudin et al. 2012). Under åren som gått så har det uppmärksammats om behovet att öka gränsvärdena för avskaffandet av revisionsplikt genom lagstiftare och praktiker. T.ex. omsättningens gränsvärden I England har höjts till 1 miljon pund (Collis et al. 2004 refererat i Kamarudin et al. 2012). Men, det Engelska departementet för industri och handel har meddelat ett nytt gränsvärde för avskaffandet av revisionsplikt som påverkar företag med en omsättning på upp till 5,6 miljoner pund (Bartram 2004 refererat i Kamarudin et al. 2012). Enligt SOU (2008:32) kommer gränsvärdet för Englands omsättning höjas den 5 september 2008 till 6,5 miljoner pund. Av de företag som påverkas av avskaffandet av revisionsplikten så är det uppskattningsvis 60-70 % som väljer att avstå från revisionen men
18
förmodligen betydligt högre för de företag som klassas som mikroföretag (SOU 2008:32). I Mars 2006 så gjordes en studie om revisionsplikten i små och medelstora företag av Financial Reporting Council och det de kunde konstatera var att under 2005 så reviderades ca: 20 procent av de aktiva bolagen. Enligt studien så är det 880 000 små bolag som väljer att inte använda sig av revision medan 180 000 bolag väljer att ha frivillig revision. Skälet för att välja frivillig revision var oftast att det skulle gynna de externa intressenterna som kunde ha nytta av revision (SOU 2008:32). The British Bankes`Association uttalade sig att Kreditgivarna i de flesta fallen inte kräver revision vid sina kreditbeslut utan de bryr sig mera om ifall företagen har en bra bolagsstyrning med täta boksluts rapporter (SOU 2008:32). När avskaffandet av revisionsplikt infördes och under efterföljande tid så har England lagt fram andra, mindre omfattande kvalitetskontroller. Precis som avskaffandet av revisionsplikt så har dessa kvalitetskontroller varit frivilliga, och är fortfarande friviliga (SOU 2008:32).
4. Empiri 4.1. Intervjuer:
4.1.1. Elisabeth Eriksson Kontorschef Swedbank Vänersborg Eriksson har jobbat inom banksektorn i 25 år. Hon är kontorschef på banken i Vänersborg och har jobbat med det i två och ett halvt år. Innan det så jobbade hon som företagsrådgivare i Vänersborg och Trollhättan. Hon har även varit privat chef i Trollhättan och Lysekil samt kontorschef på banken i Lilla Edet. Innan det så jobbade Eriksson många år i Göteborg på banken med
19
företagsenhet och även på privat kontor. Erikssons åsikt om revisionspliktens avskaffande var från början när frågan diskuterades att det var en väldigt stor fråga för då var inte beloppen och gränserna bestämda och man hade möten på banken i Trollhättan med flera revisionsbyråer. Vidare berättar hon att eftersom gränsvärdena blev så låga berörs bara de allra minsta företagen. Hon berättar att banken var inne på att komma med riktlinjer men eftersom gränsvärdena blev så låga blev frågan oviktig och inget hände egentligen. Så det har inte blivit som så att banken har varit tydlig med nya rutiner och instruktioner men hon säger att hade beloppen varit högre så blir det större belopp på krediter och då hade frågan blivit större än vad den blev. Eriksson berättar när vi frågar om lånekrediterna idag är samma som innan lagen avskaffades eller om de har förändrats och hon tycker inte att de har förändrats. Det banken kanske mer gör och det är mycket en förtroendefråga för företagsledaren och hur han hon är och att banken begär ett borgensåtagande för att känna att ägaren tar ett större ansvar för nu finns inte revisorn som sätter signaturen på att det är ordning och reda och det blir då företagsledaren som får ta ett större ansvar. På frågan om banken tror att felprocenten ökar i och med att revisionsplikten avskaffats så säger hon att det rör mindre bolag och att det har gått ganska kort tid men vad banken gör är att begära in en resultat och balansrapport och det blir mer till att prata med företagets redovisare. Känner banken att man har funderingar så pratar de med redovisningskonsulten och bollar lite frågor med denne och då kanske han/hon får göra en extra rapport men sen så säger hon att man numer pratar mera framtid med företagen om hur det ser ut för företaget framåt i tiden, för bokslutet visar hur det såg ut vid en viss tidpunkt. Bankerna pratar även mera kassaflöde och hur det ser ut framåt. Eriksson säger att balansrapporten används som underlag och att man sedan pratar mer
20
kassaflöde och hur budgeten ser ut för de kommande åren, även hur kassaflödet ser ut för företaget, hur återbetalningsförmågan till oss på banken är. Ges lån ut så ska det betalas tillbaka och klarar man amorteringen genom kassaflödet i bolaget så kan hon säga att oavsett avskaffningen av revisionsplikten så pratar banken mycket mer framtid med sina företagare. Vi avslutar intervjun med att fråga Eriksson hur hon ser på gränsvärdena och vad som skulle hända om de höjs. Då berättar hon att en höjning av gränsvärdena skulle innebära att det blir större åtaganden d.v.s. att företagen har mer lån, man kanske köper en industrifastighet eller hyresfastighet och då kan det lätt bli några miljoner i lån. Då tar banken en större risk men också en större möjlighet till att tjäna pengar. Men då hade banken ställt mer krav på redovisningskonsulten eller bolaget genom att t.ex. säga att du ska ha en revisor. Eftersom beloppen är så små så kikar man på en färsk bokslutsrapport och diskuterar mycket med redovisningskonsulten att denne kan kvalitetssäkra rapporterna. Att rapporterna verkligen stämmer t.ex. om det är en stor lagerfinansiering så kanske banken vill belysa lagret och hur det faktiskt ser ut, eller om det är stora kundfordringar som banken belånar så tar banken en företagsinteckning i företaget och då kollar på hur kundfordringarna ser ut, om de är säkra och trygga osv. hur lagret ser ut och sedan undersöks maskininventarierna då redovisningskonsulten mer belyser hur lagret ser ut. Om det är en revisor så sätter denne ändå en namnteckning på att det ser bra ut. Så det är mer att diskutera med redovisningskonsulten och att denne får ett större ansvar.
4.1.2. Ulf Nilsson Skattejurist Collaget AB Vänersborg Nilsson tog JURKAND 1976. Han började jobba på Länsstyrelsen med skatter och gick sedan vidare in i domstolar, han har t.ex. jobbat i kammarrätten. Han jobbade inom domstolsväsendet i 6 år totalt och slutade där 1985. Därefter jobbade han som bankjurist i Uddevalla för att sedan 1986 vara VD för ett konsultföretag. Nilsson startade upp Collaget AB 1989 och
21
har sedan dess drivit företaget på egen hand där han jobbar som skattejurist. Vi frågade Nilsson vad han har för uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten och han tycker revisorn ger en viss tyngd i verksamheten, att det ger en viss legitimitet att ha koll på allt pappersarbete och det tycker han är bra. Nilsson har inte valt att ta bort revisionen fast han kan det, han har valt att ha kvar revisorn för att han tycker det är bra med en genomgång varje år tillsammans med denne. Nilsson säger att intressenterna inte ställer några krav på att ha en revisor men att banken tycker det är bra att det visas upp en årsredovisning som är reviderad. Nilsson ser revisionspliktens avskaffande som en anpassning till EU och han tillägger att han inte tycker att alla EU:s reformer alltid är bra. Vi frågar Nilsson om han tror att felprocenten kommer att öka för företag som inte har någon revision och han säger att han tror det eftersom det är en koll över redovisningsbyrån, sen får man även respons från revisionsbyråerna, revisorn används inte bara som siffergranskare utan företagen får även mycket hjälp av revisorn och då tänker han främst på småföretagen som använder sin revisor som bollplank. Revisorn är också en skatterådgivare och även samtalspartner som hjälper företaget att utveckla verksamheten. Han säger att revisorn inte medför någon stor kostnad för företaget och att det kostar honom ca 15 000-20 000 kr per år med revision. Han tycker inte att det är en stor kostnad för ett vinstdrivande företag. Även för nystartade företag så menar han att revisorn fyller en viktig funktion i företaget. Vidare frågar vi Nilsson varför han tror att förslaget har införts så sent i Sverige med tanke på att andra länder inom Europa har infört det mycket tidigare. Nilsson säger att Sverige är ett kontrollerande land och att vi är vana att storebror ser oss, att man har kontroll på i princip allt. Vi har mycket regler i Sverige och därför är han inte förvånad över att vi har infört avskaffandet så sent. Nilsson säger att han tror att skatteverket kommer bli mer
22
uppmärksamma för företag som inte har någon revisor och att det blir fler kontroller. Han tror att det kommer bli alternativa tjänster för företag som inte har revision t.ex. så tror han att det har öppnat nya möjligheter för redovisnings byråer med löpande redovisning genom att göra en djupare kontroll. Man tittar inte bara på siffrorna utan försöker fylla en större funktion vid rådgivningen. Men fortfarande så gäller Aktiebolagsreglerna med kapitaltäckningsgrad och där var revisorn en garant att han skrev en revisionsberättelse och uttalade sig om styrelsen och den verkställande ledningens funktion. Nilsson tror som tidigare nämnts att revisionspliktens avskaffanden beror på en EU anpassning men även på grund av att revisionsmarknaden befunnit sig i ett indirekt monopol. Vi frågar Nilsson vad han tycker om gränsvärdena och han säger att de företag som mest behöver revision är de som ligger under de nuvarande gränsvärdena och skulle gränsvärdena höjas så blir det ännu fler företag som slipper revisionen fast företagen faktiskt skulle behöva det. Han tycker att gränsvärdarna borde sänkas. Vi frågar honom om han tror att det kommer bli fler nystartade företag på marknaden med tanke på avskaffandet av revisionsplikten och han svarar att grunden för att starta ett företag är att ha en affärside som är lönsam. Spricker den affärsiden på grund av att man inte har råd med en revisor så tycker han inte man borde starta upp ett nytt företag. För det hänger inte på dom 10 00015 000 kronorna utan har du en bra affärside och du driver företaget för att tjäna pengar men samtidigt väljer bort revisionen så anser han att företagen snålar in på fel saker. Sen finns det säkert de som tänker att man ska inte ha revisor eftersom man aldrig träffar honom men det är revisorns ansvar, han har en skyldighet att besöka sina klienter, han ska vara med vid inventering och det är många revisorer som struntar i detta. Det finns bra och dåliga revisorer. Som slutsats så säger Nilsson att han tycker att de hellre skulle slopa revisionsplikten i något mellanskikt där en fungerande ekonomi har råd att
23
anställa en ekonom. Men det är inte alla företag som har råd att göra det. En bra fungerande ekonomifunktion i ett företag det tror han skulle kunna ersätta en revisor.
4.1.3. Johan Gustavson Auktoriserad Redovisningskonsult Johan Gustavsons Redovisningsbyrå AB Vänersborg Gustavson har jobbat inom redovisningsbranschen sedan 1999 d.v.s. 13 år. Han har drivit sin egen redovisningsbyrå, Johan Gustavsons Redovisningsbyrå AB i 12 år. Han är sedan år 2008 auktoriserad redovisningskonsult. Vi frågar Gustavson vad han har för uppfattning om avskaffandet av revisionsplikten och han tycker den är bra i den meningen att företagen själva får välja om de vill ha den. Sen så tycker han att gränsvärdena är för låga. De är för få företag som omfattas av revisionspliktens avskaffande så lagen har inte nått ända fram tycker han. Det är bra att företagen kan välja själva men det är inte alla företag som har insikt vad som innebär med att ha en revisor i företaget. Några företag skulle behöva en tredje utomstående som går igenom siffrorna för deras egen säkerhets skull. Oftast är det så att kunderna inte förstår innebörden av vad som händer. Förut har revisionsplikten varit ett krav medan nu så får företagen välja och då vet företagen inte vilket mervärde som medföljer. Vi frågar Gustavson om deras marknad har förändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten och han märker skillnad i den mening att om han har 100 aktiebolag som han hjälper med redovisning så har i alla fall 90 % tagit bort revisorerna. Så vi som sitter med de mindre bolagen har fått mer att göra. Främst har man fått mer del av den dokumentation som revisorerna gjorde förut, den har nu fallit på oss. Hela den kostnaden som revisionen kostade tidigare kommer inte att försvinna utan den kommer kanske halveras med tanke på att mer dokumentation måste göras av oss. Så visst har revisionsmarknaden förändrats med tanke på att revisorerna tappar många
24
små företag och vi som har varit en mellanhand tidigare kommer få mer ansvar med att följa lagar och regler. Däremot så har vår kundkrets inte förändrats sedan lagen trädde i kraft förutom att behoven kunderna har är annorlunda. Tanken med avskaffandet var att spara in kostnader som revisionen medföljer och man sparar in pengar av att ta bort revisionskostnaden med ungefär 50 % och han tror heller inte med tanke på de kontakter som han har med banker och andra intressenter att det skulle vara negativt för företagen att inte ha revision. Men det ställer en del krav på redovisningsbyråerna som övertar ansvaret som revisionsföretagen hade innan, att de verkligen följer de lagar och normer som finns. Redovisningsbyråerna informerar företagen att de kan välja bort revisorn, att den möjligheten finns men sen påverkar man inte deras beslut utan det är företagen själva eller ägaren som får ta det beslutet. Vi frågar Gustavson varför förslaget inte har införts tidigare i Sverige med tanke på att vi var bland de sista att avskaffa revisionsplikten i Europa och han svarar att han tror Sverige var så sena med avskaffandet främst av försiktighetsskäl. Skatteverket och revisorerna själva trodde att det skulle bli mycket fel men han tror inte det kommer bli så. Att Sverige var så sena beror främst på försiktighetsskäl och det är även anledningen till att gränsvärdena är som de är nu, Sverige ligger bland de lägsta i hela Europa just nu, Sverige ligger klart under de andra gränsvärdena som gäller för små företag. Så enligt hans mening är lagen än för svag. När revisionsplikten var obligatorisk så gjordes bokslut och årsredovisningar åt företag och revisorn reviderade sedan det. Nu när lagen är avskaffad så innebär det inga stora förändringar för redovisningsbyråerna utan det är revisionsföretagen som tvingas utveckla alternativa tjänster. Innan lagen avskaffades kunde man anse att revisionsmarknaden var i monopol och nu när lagen
har
avskaffats
så
har
många
revisionsföretag
köpt
upp
25
redovisningsbyråer för att vara förberedda på nästa steg som man hoppas ska komma och det är att gränsvärdena höjs. På frågan om kontrollerna för företagen som inte har revision kommer öka så säger Gustavson att Skatteverket har infört en kontroll i den mening att när en person gör en deklaration för en enskild näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag så ska det uppges där om företaget har en auktoriserad redovisningskonsult men kryssar personen i att företaget inte har det så tror han att man kommer få utstå mer kontroller. Skulle gränsvärdena höjas så tror han att det inte skulle innebära någon förändring utan har företaget inte behjälpligt folk som är insatta så kommer det bli fler kontroller för de företagen som inte har någon revisor. Av de företag som valt bort revision så har de valt bort den helt. Men han kan mycket väl tänka sig att de använder sig av frivillig revision t.ex. om de handlar om en stor investering som företaget ska göra så kan banken eller någon annan intressent kräva att det ska vara revidering på det. Men det är för tidigt för svara på det idag, det kanske man vet om något år eller två. Än så länge finns det ingen statistik över hur många företag som valt bort revision men han har läst att det är ca 75 % av de nystartade företagen som valt bort revision men han tror att av de befintliga företagen så är det betydligt fler. Gränsen för att starta ett aktiebolag har sänkts från 100 000 till 50 000 och då är det så klart lättare att start ett nytt företag men han tror inte att det har med revisionspliktens avskaffande att göra. 50 000 kr gränsen kom tidigare än revisionspliktens avskaffande. När en person startar upp ett aktiebolag så är det inte fråga om man ska ha revision eller inte revision utan då är det andra aspekter som gäller och idag så tror han det är aktiebolagsformen som är allra vanligast och där har det vänt de senaste åren, tidigare så drevs ofta företagen som enskild näringsidkare eller handelsbolag. Det kommer inte bli fler företag på marknaden på grund av att revisionsplikten avskaffats eftersom det inte har med det att göra.
26
Vi frågar Gustavson om det finns något mer som kan göras för de små företagen som t.ex. sänka skatten och han säger då att hans uppfattning är att Sverige har en av Europas lägsta bolagsskatter och i dagsläget tror han inte att bolagsskatten är det stora problemet utan att det är skatten på anställning som är det stora problemet. Det är för dyrt att anställa personer idag med sociala avgifter m.m. då det handlar om kostnader på ca: 43 % på bruttolönen. Så det som staten skulle kunna göra är att sänka arbetsgivaravgifterna. I framtiden så tror han att allmänt sett så försöker man att utveckla verksamheten för att göra bolagen större, det blir mer arbete för redovisningsbyråerna med enskilda kunder som är stora vilket gör att arbetet blir mer omfattande. Det blir fler anställda vilket generar mycket mer arbete och redovisningen blir mycket större. Det som kan vara ett problem med att bara inrikta sig på stora företag är att företaget kan bli beroende av dem t.ex. säg att du har 10 stora företag och så väljer 3-4 att hoppa av då kan det innebära att det går dåligt och man får börja varsla personal. Gustavson har inriktat sig på små företag och då håller företagen sig inom EU:s gränsvärden men inte de gränsvärden som gäller för små företag inom Sverige. Han tror att företagen behöver mer hjälp med sin redovisning och offentliga rapporter t.ex. deklarationer och årsredovisningar för att det kommer nya regler hela tiden så som praxis. Praxis måste följas och som det ser ut i dag så är det de stora företagen som styr de små företagen vad gäller redovisning. För deras del så tror han inte att de förlorar av att det blir lagförändringar hela tiden utan desto fler förändringar desto svårare blir det för de små företagen och då besitter t.ex. Johan Gustavsons Redovisningsbyrå kunskapen att kunna hjälpa företagen.
4.1.4. Olle Persson Auktoriserad Revisor Ernst & Young Uddevalla Persson studerade ekonomilinjen i Göteborg och har sedan dess jobbat som
27
revisor. Han har jobbat på Ernst & Young sedan 1992 d.v.s. i 20 år. Innan han började jobba för Ernst & Young så drev han en revisionsbyrå i egen regi som såldes till Ernst & Young. Persson har varit påskrivande revisor sedan 1986 vilket blir i 26 år. På Ernst & Young så har han förutom att vara auktoriserad revisor även haft rollen som kontorschef och det har han vart i ungefär 10 år men har nu valt att gå ur rollen som kontorschef för låta yngre förmågor axla den rollen. Persson tycker att revisionspliktens avskaffande är bra. Persson berättar vidare att för hans personliga del så har han förlorat ungefär 100 kunder men han säger att han har ovanligt mycket kunder, små kunder och det är de som påverkas. Men generellt anser han dock att revision är en bra produkt fast för de små aktiebolagen så är ägaren och den som driver firman oftast samma person vilket gör att revision inte behövs då funktionen med att ha en revisor är att kontrollera styrelsen och företagsledningen så att de arbetar mot rätt mål för att sedan rapportera det till ägaren. Är ägaren och styrelsen samma person så finns inget rapporteringsbehov så Persson tycker att revisionspliktens avskaffande för de små företagen är bra och berättar att Sverige är sist ut i Europa. Resten av Europa har redan avskaffat revisionsplikten och det har inte blivit en ökad brottslighet och ekobrott utan det har funkat helt okej. Han säger att revisionspliktens gränsvärden kommer att öka i en trappstegseffekt och att Sverige börjar med de riktigt små och att det är en bra början. Sedan så kommer gränserna att ökas och ta in större och större bolag genom en 4 eller 5 stegsmodell. Men för de riktigt små företagen så fyller revisionen inte samma funktion och vill de ändå anlita en revisionsbyrå om de känner sig osäkra så är vi kvar som rådgivare men den kritiska granskningen, där berättar Persson att revisionsbyråerna inte är kvar och kan tillföra något. Han ger oss lite bakgrund när vi frågar om hur marknaden för revisionsföretag har förändrats sedan lagen avskaffades för att sedan berätta hur det ser ut idag. Persson berättar att revisionsföretagens business har varit ganska enkel jämfört
28
med många andras business för att det står i lagen att du ska ha en revisor. Detta har gjort att man nästan haft lite monopol då revisionsföretagen har kunnat säga till sina kunder att man har tänkt leverera 1000 timmar och för det så vill man ha såhär mycket i timman och det är bara för dig att anpassa dig för du måste ha oss. Han berättar att detta var en enkel förklaring och fortsätter med att berätta att det är många som slåss om kakan och egentligen så är revision löjligt billigt i Norden och Scandinavium. I t.ex. England så är det 3-4 gånger så dyrt. Där så har de små företagen inte råd att har revisorer så Sverige har varit duktiga och ligger långt fram IT-mässigt i världen. Det finns smarta revisionsverktyg t.ex. så laddas en huvudbok ned på 3-4 sekunder och man kan göra smarta granskningar vilket gjort att revisorer kan göra revisionen effektiv och billig. Men marknaden har blivit mindre så Persson är lite orolig att det kommer en "städinsats" om 2-4 år. Där unga grabbar som är 20-21 år startar ett aktiebolag direkt på nätet, går in på bolagsverket.se, får svara på om företaget ska ha en revisor? Behöver man det? nej, också börjar man verksamheten kanske lite ung och naiv, företaget drivs i 2-3 år och sedan så inser man att ett bokslut ska upprättas och hjälp behövs för detta. Så Persson tror det kommer en städinsats framöver och då kommer företagen behöva hjälp vilket revisionsföretagen självklart kommer att bistå med. När Persson berättar hur deras kundkrets förändrats så säger han att de små företagen har försvunnit. Däremot så behöver de små företagen hjälp och den hjälpen kan de ge men där ökar konkurrensen med lokala redovisningsbyråer därför att han berättar att de inte vill avskeda folk men tappar kunder och då tvingas revisionsföretaget ta fram nya tjänster att sälja för att kunna behålla medarbetarna. Detta gör att revisionsföretagen kommer att börja konkurrera med sådant som man inte har sysslat med tidigare t.ex. löpande bokföring, hjälpa till med löner, momsredovisningar. Det berättar Persson att revisionsföretagen aldrig riktigt gjort utan att det tidigare utförts av de lokala redovisningsbyråerna. Han säger att man kommer konkurrera mer med redovisningsbyråer för att överleva på marknaden. Vidare så tror Persson att
29
många små revisionsbyråer kommer att falla på grund av den ökade konkurrenssituationen eftersom 99 % av deras kunder är de små företagen som kanske inte behöver revision längre. Historiken i Europa visar att de 4a stora klarar konkurrenssituationen bättre än de lokala revisionsbyråerna berättar Persson. När vi frågar Persson om han tror att företagen kommer minska sina kostnader genom att välja bort revisionen så säger han att han tror att i 90 % av fallen så sparar de en peng. Iallafall där företagen har samarbete med redovisningsbyråer som sköter redovisningen och där revisionsföretagen kommer in och gör den kritiska granskningen för ca: 10 000 kr per år i ett företag med en omsättning på ungefär 3 miljoner. Skulle företaget välja bort revisionen så ser han ingen risk för kunden så länge företaget har kvar sin redovisningsbyrå som har tillräcklig kunskap för att klara de uppdraget på ett bra sätt så att den kunden inte börjar missköta sin verksamhet. Men har företaget inte en redovisningsbyrå som hjälper till med redovisningen så måste företaget ha någon som kan hjälpa till med detta och då erbjuder revisionsföretagen den hjälpen numera berättar han. Dock så har revisionsföretagen inte gått ut och marknadsfört det så mycket men det kommer att göra det mer och mer fortsätter Persson. Vissa företag som väljer bort både hjälp från redovisningsbyrån och revisionsföretaget kommer att ångra sig men de som väljer att ha kvar någon person inom redovisning och rådgivning kommer att klara sig och då sparar företagen cirka 10 000 kr i revisionskostnader om året. Är man ung och har startat ett företag så behövs hjälp och för att kunna få ett lån från banken så då måste företaget troligen ha en revisor för att banken ska våga låna ut pengar. Detta gäller även större företag som har mycket skulder, där vet han att banken kommer kräva att företagen måste ha kvar revisionen annars så drar banken in lånen. Persson tror att lagen avskaffades så sent beror på en EU anpassning och en standardisering därifrån. Vidare säger han att Sverige alltid är försiktiga och vi
30
är även vana att bli kontrollerade av olika myndigheter. Skatteverket som är en viktig remissinstans gillar revisorer för då slipper de utföra så många kontroller själva och upptäcker revisionsföretagen fel så ska de rapportera vidare det till skatteverket. Skatteverket stred för att ha kvar revisorerna men sen så är revisorerna i grunden inte till för att rapportera till skatteverket utan revisionsföretagen ska rapportera till ägarna och den grunden försvann lite. Så Persson tror att Sverige var sist ut av gammal vana och av försiktighetsskäl. Vi vill gärna se hur det har gått för andra länder och sedan följa efter om lagen fungerat bra berättar Persson. När vi frågar om revisionsföretagen varit tvungna att utveckla alternativa tjänster så säger Persson att de absolut har det men att verksamheten i Bohuslän alltid har bestått av 50 % kritisk granskning och 50 % konstruktiv rådgivning, dock så har det varit relativt nischad rådgivning som det har tagits bra betalt för t.ex. vid överlåtelser som ofta är bland den största affären en familj gör när man ska sälja ett företag och då får man lägga ned mycket tid och ta bra betalt. Så de är vana vid rådgivning men det som händer nu är att revisionsbyråerna hackar ned i kvalifikationsgrad och säljer enklare tjänster som löpande bokföring, moms osv. Det är tjänster som man inte kan ta lika mycket betalt för men då täcker företaget hela tjänstekedjan vilket gör att företaget slipper avskeda personal. Persson fortsätter att berätta att lagens avskaffande var en utlösande faktor till att bredda sin konkurrens men att de visste att den skulle komma förr eller senare och trots detta så gjordes inget förs än lagen avskaffades. Persson berättar att anledningen till revisionspliktens avskaffande var att underlätta för de små företagen. Men framför allt att följa resten av EU. När vi frågar Persson om det kommer att införas någon ny kontroll så säger han att han är rätt säker att så kommer ske t.ex. så har det redan kommit upp en ny ruta på revisionsblanketten där Skatteverket frågar om företaget har kvar revisorn och där alternativen ja och nej finns. Svarar du nej så är det större
31
sannolikhet att granskningsmöjligheten ökar jämfört med om företaget har en revisor och svarar ja. Han tror även att de privata revisionsföretagens revisionskraft kommer att minska och att skatteverket får öka sina insatser eftersom deras avtar. Om lagen trodde regeringen inte att det skulle bli något skattebortfall och mer fusk. Men samtidigt så var det någon som satt och räknade på lagfartsavgiften, den säger att är du en fysisk person så ska du betala 1.5% men är du en juridisk person så är lagfartsavgiften på 3 % och det är t.ex. företag som är aktiebolag. Nu har regeringen höjt lagfartsavgiften från 3 % till 4.25% när en juridiker förvärvar fast egendom. Motiveringen till höjningen från 3 % till 4.25% var att Alliansen trodde att skattebortfallet på grund av revisionspliktens avskaffande kommer att bli ungefär så många miljoner som höjningen inbringar vilket gör att Anders Borg och co. ökade skatten för att kunna finansiera sina reformer. Regeringen ökade alltså lagfartsavgiften för att man trodde att skattebortfallet för revisionspliktens avskaffande skulle finansieras av skatteökningen. Så ett visst skattebortfall räknar regeringen med men det tas in med den ökade lagfartsavgiften. Vi frågar Persson om han tror att gränsvärdena kommer att höjas. Han säger att revisionsföretagen tror att gränsvärdena höjs i en 4-5 stegsmodell till 83 miljoner vilket var EUs önskemål när Sverige skulle avskaffa revisionsplikten. Företag med en omsättning på 83 miljoner är väldigt stora och han tycker att det finns väldigt mycket fusk bland dessa företag och att det ska finnas revision någonstans mellan 3 miljoner i omsättning och 83 miljoner i omsättning. Vidare säger han att det är troligt att man inom 5-10 års period kommer att vara uppe runt 83 miljoner i omsättning när det gäller vilka företag som kan avskaffa revisionsplikten. Persson säger också att vi följer Danmark då de släppte på 3 miljoner i omsättning och då gjorde vi det med. Så vi kommer nog följas åt med Danmark.
32
På vår fråga om företagen valt bort revision helt eller om det är vanligare att man använder sig av frivillig revision så berättar Persson att ett antal av hans kunder säger att de vill ha kvar revisionen för att de tycker det känns bra även fast den inte behövs för företaget. Anledningen är att de vill ha en trygghet i att en oberoende person granskat företaget för att sedan kunna godkänna att rapporterna stämmer. Han gör en uppskattning av hur många som valt bort revisionen och hur många som valt att ha kvar revisionen så kallad frivillig revision och säger att det är ungefär 50-50. De flesta av företagen som han har förlorat är sådana kunder som Persson har ihop med en auktoriserad redovisningskonsult för där är inte han den viktiga personen utan det är den auktoriserade redovisningskonsulten då kunderna har en närmare relation med denne och därför ringer vid frågor och behov av rådgivning. Däremot de kunder som han har en direkt kontakt med, där skapas en starkare relation sinsemellan och de kunderna vill ha kvar Perssons tjänster. Relationen är viktig för att behålla kunderna vilket är svårare när endast revisionen utförs en gång om året och revisionsföretaget skickar en faktura men aldrig träffar kunden i verkligheten. Vi frågar Persson om man har sänkt gränsvärdet för att starta upp företag från 100 000 kr till 50 000 kr och avskaffat revisionsplikten för att underlätta för att starta upp ett företag och här svarar Persson att han är väldigt förvånad över detta då man genom att ta bort revisionen ökar risken, så till exempel en leverantör som ska leverera till Bertils Sport i Vänersborg som är nystartat och inte behöver någon revisor. Hur ska leverantören veta om han sköter sin verksamhet? Här trodde Persson att lagstiftaren skulle säkra upp på något annat sätt t.ex. genom att höja ägarinsatsen från 100 000 kr till 200 000 kr förslagsvis, för att leverantören i detta fall skulle kunna känna en större trygghet. Istället så halverades kraven på ägarinsättningen för att förenkla att starta upp ett företag men han menar att det blev fel signaler för om leverantören ska vara tryggare så måste han ha någonting som ökar tryggheten och tas revisionen bort så tycker revisionsföretagen att ägarinsättningen borde
33
ökat t.ex. för att lösa problemet. Detta inträffade inte och där blev kåren för revisionsföretag förvånade och tyckte det var fel, det är för lite kapitalinsatts anser han. Vi frågar Persson om han tror att antalet företag kommer öka och det tror han. Han berättar vidare att förenklingarna varit väldigt små hittills men han tror på en ökning av företag. Eftersom revision inte längre finns där så gäller det som företagare att vara smart nog att inse att man behöver hjälp av någon med erfarenhet. Persson tycker att det ska finnas körkort för alla nya företagare. Att ALMI eller någon myndighet alternativt att revisionsföretagen utbildade de nya som ska starta företag. Många fel hade kunnat förebyggas genom en kortare utbildning när personer vill startar upp ett nytt företag. När vi frågar han om det finns fler åtgärder som kan göras för företagen så säger han att man kan försöka minska på antalet blanketter som en företagare måste fylla i gällande t.ex. olika tillstånd. Avslutningsvis så frågar vi Persson hur han tror att framtiden för revisionsföretag kommer att se ut och där säger han att han tror att de stora kommer att överleva men inte expandera mer som man har gjort hittills. Han berättar att det 4a stora företagen har tjänat bra pengar och köpt upp revisionsbyråer och ökat i marknadsandelar ganska mycket. Han säger också att han hoppas att det inte blir färre revisionsföretag utan att det kommer vara minst 4 stycken stora genom att förbjuda ytterligare sammanslagningar. De små lokala revisionsbyråerna kommer däremot att få det tuffare på marknaden och kan tänkas vända sig mot de stora revisionsbyråerna för att bli uppköpta då kraven på revision ökar hela tiden. De små revisionsföretagen har svårt att hänga med i kvalitetsutvecklingen och då kan de bli "räddade" genom att låta sig köpas upp av ett större revisionsföretag.
34
5. Analys 5.1. Olle Persson Auktoriserad Revisor Persson tycker att revisionspliktens avskaffande är bra. Han berättar att den som driver och äger ett litet företag nästan alltid är samma person vilket gör att revisionens funktion försvinner då den går ut på att granska företagsledningen och Vd:n. För de små företagen så kan man bistå med rådgivning menas han inte tycker att revisionsföretagen kan tillföra något vid den kritiska granskningen. Revisionspliktens avskaffande har gjort att revisionsföretagen har förlorat många små företag som valt bort revisionen. Här säger Persson att Ernst & Young i Uddevalla tidigare haft 50 % arbete som bestått av kritisk granskning menas 50 % varit konstruktiv rådgivning till företag. Persson berättar att revisionspliktens avskaffande gjort att revisionsföretagen tvingats erbjuda nya tjänster som man tidigare inte erbjudit. De stora revisionsföretagen har börjat köpa
upp
redovisningsbyråer
för
att
kunna
konkurrera
med
redovisningsbyråerna om kunderna. Revisionsföretagen har alltså börjat erbjuda tjänster som redovisningsbyrån alltid sysslat med som t.ex. löpande bokföring. Han berättar även att de lokala revisionsbyråerna med all sannolikhet kommer att försvinna eftersom deras kundkrets till 99 % är de små företagen som berörs av revisionspliktens avskaffande och de flesta väljer bort revisionen. När företagen har valt om de ska ha kvar den frivilliga revisionen eller ta bort revisionen så berättar Persson att han har kunder som valt att ha kvar revisionen trots att den inte behövs. Han säger att kunderna motiverar valet till fri revision genom att trycka på att de vill ha någon oberoende som granskar företaget. När kunderna väljer bort revisionen säger han att det är en kostnadsfråga och att företaget oftast avslutar kontakten med revisorn här då redovisningsföretaget kan hjälpa till med rådgivningen. Detta har gjort att revisionsföretagen börjat erbjuda tjänster som redovisningsföretag alltid utfört
35
som tidigare nämnts. Persson berättar att det uppskattningsvis är 50 % som har valt bort revisionen och 50 % som valt att ha kvar revisionen. När ett företag väljer bort revision så sparar 90 % en peng tack vare detta men de små företagen behöver fortfarande rådgivning. Väljer företaget bort revisionen så räcker det att företaget har kvar sin redovisningsbyrå för att verksamheten skall fungera på ett bra sätt då denne sammanställer rapporter och rapporterar, men även redovisningsbyrån kan hjälpa till med rådgivning lika bra som ett revisionsföretag berättar Persson. Han säger dock att ett företag utan en redovisningsbyrå kan köpa dessa tjänster av ett revisionsföretag numera men att man marknadsfört detta dåligt. Persson tror att tack vare revisionspliktens avskaffande så kommer det att införas fler kontroller. Han säger att det redan idag har införts en ny ruta på revisionsblanketten där företagen får svara på om de har kvar revisorn eller inte. Hur granskningen av företaget blir säger han beror på om man har kvar eller inte har kvar sin revisor. Persson tror även att skatteverket får öka sina granskningsinsatser då revisionsföretagens kraft avtar mer och mer. Regeringen räknade inte med att skattebortfallet och fusket skulle öka tack vare revisionspliktens avskaffande men Persson berättar att regeringen faktiskt har vidtagit åtgärder mot detta. Han berättar att när regeringen höjde lagfartsavgiften för juridiska personer från 3 till 4.25 procentenheter så motiverade man höjningen med att den procentuella lagfartsavgiftsökningen på 1.25 procentenheter skulle inbringa så många miljoner som man uppskattade att skattebortfallet på grund av fusk skulle bli i och med avskaffandet av revisionsplikten. Persson förkastar agentteorin som innebär att revision utförs till ägaren för att granska hur företagsledningen och Vd:n verkat och om de handlat för företagets bästa. Persson berättar att de små företagen oftast drivs och ägs av samma person vilket gör att revision enligt agentteorin blir oväsentlig. Vad gäller intressentmodellen och vilka intressenter som berörs av revisionspliktens
36
avskaffande så berättar Persson att banken troligen kommer kräva revision för ett företag som är nystartat och drivs av personer som är unga och har liten erfarenhet när ett lån ska beviljas. Han säger också att han är säker på att banken kommer kräva revision för ett större företag som har mycket skulder för att inte banken ska dra in företagets lån. En annan intressent är skatteverket och här säger Persson att de stred för att revisionen inte skulle avskaffas. Persson säger att skatteverkets kontroller kommer att öka i och med avskaffandet. 5.2. Johan Gustavson Auktoriserad Redovisningskonsult Gustavsons syn på revisionspliktens avskaffande är att det är bra. Han tycker det är bra att företagen själva kan välja om de vill ha revision eller inte men berättar att det inte är alla som förstår mervärdet av att faktiskt ha revision. Gustavson berättar att uppskattningsvis 90 % av aktiebolagen valt bort revisorerna
sedan
revisionsplikten
avskaffades.
Detta
har
gjort
att
redovisningsbyråerna som inriktar sig mot de små företagen har fått mer att göra. Han berättar att redovisningsbyråerna numera får dokumentera mer än tidigare vilket revisionsföretagen gjort innan. Lagens avskaffande har gjort att revisorerna
har
förlorat
många
små
företag
vilket
gjort
att
redovisningsbyråernas ansvar har ökat. Förut var man mer en mellanhand men det har förändrats. Gustavson berättar att lagens avskaffande inte har påverkat redovisningsbyråerna nämnvärt men att revisionsföretagen tvingats till att utveckla nya tjänster. Han berättar att de stora revisionsföretagen i samband med revisionspliktens avskaffande började köpa upp redovisningsbyråer för att bredda
tjänsteutbudet
till
kunderna,
öka
konkurrensen
mot
redovisningsbyråerna men även för att vara redo när gränsvärdena höjs. Han berättar att avsikten med lagens avskaffande var att företagen skulle spara in på kostnader som upprättandet av revisionen kostar. Företag har oftast både en redovisningsbyrå som sköter redovisningen och en revisionsbyrå som upprättar revisionen och när man väljer bort revisionen för att spara pengar så
37
säger Gustavson att ett företag uppskattningsvis tjänar in 50 % av revisionskostnaden då redovisningsbyråns arbete ökar i form av mer dokumentering som tidigare nämnts. Han berättar att företagen som valt bort revisionen har valt bort den helt och att de företagen kanske använder frivillig revision när en intressent kräver att företaget måste vara reviderat. Det kan vara banken som ställer krav på revision när man ska bevilja ett lån t.ex. Att kontrollerna kommer att öka på grund av revisionspliktens avskaffande är Gustavson säker på. Han berättar att skatteverket har infört en ny frågeställning på deklarationerna där företaget får kryssa i om man har en auktoriserad redovisningskonsult eller inte. Hur företaget svarar på frågan påverkar hur företaget kommer bli granskat av skatteverket berättar han. Han tror att om gränsvärdena höjs så påverkar inte detta skatteverkets kontroller mer än att fler företag omfattas och att man måste tillsätta personal för att granska företag på grund av detta och inte på grund av att felprocenten ökar. Han tror inte att andra kontroller kommer utvecklas. Vad gäller intressentmodellen så berättar Gustavson att företagen som inte har revision kan bli tvungna att upprätta revision om en intressent kräver detta. Han säger att t.ex. banken kan kräva att företaget måste vara reviderat när ett företag ansöker om lån. En annan intressent som Gustavson nämner är skatteverket och här berättar han att skatteverket berörs av revisionspliktens avskaffande genom att man måste öka kontrollinsatserna för företag utan revision. Han tror inte med de kontakter han har att det är negativt för ett företag att inte ha någon revision. 5.3. Elisabeth Eriksson Kontorschef Swedbank Erikssons berättar att banken i början förberedde sig för att styra upp riktlinjer innan lagen skulle avskaffas men då var gränsvärdena mycket högre än vad de slutligen blev. Detta medförde att banken inte gjorde några förändringar när revisionsplikten kom att avskaffas.
38
Eriksson berättar att skillnaden när man ska låna ut kredit till företag idag jämfört med när revisionen var tvingande är att banken numera kan ställa högre krav på företagsledaren om företaget inte har revision. Banken kan då kräva att företagsledaren tar ett borgensåtagande för att dennes ansvar ska öka och för att banken ska känna sig tryggare. Har banken funderingar vad gäller företagets rapporter så berättar Eriksson att man ringer företagets auktoriserade redovisningskonsult för att ställa frågor om företaget eller begära att denne gör någon extra rapport. Eriksson berättar att man generellt de sista åren har börjat prata mer framtid med företagen och detta har inget med revisionspliktens avskaffande att göra. Hon säger att man kikar mer på företagets kassaflöde och hur förmågan är att betala tillbaka sina lån genom egna pengar vid investeringar o.s.v. 5.4. Ulf Nilsson Skattejurist Collaget AB Nilssons åsikt om revisionspliktens avskaffande är att revisorn fyller en viktig funktion för företagen. Hans åsikt är att företagen som har möjlighet att välja bort revisionen idag är de som behöver den mest. Nilsson säger att revisionen inte medför en stor kostnad för ett företag som är vinstdrivande och snålar företaget in på revisionen för att minska på företagets kostnader så prioriterar man helt fel saker menar han. Han tycker istället att man ska slopa revisionsplikten i något mellanskikt där ett företag har en fungerande ekonomi och kan anställa en ekonom på egen hand. Nilsson säger att revisionsföretagen kommer att tvingas utveckla alternativa tjänster till företag som valt bort revisionen helt. Han tror att redovisningsbyråer
kommer
kunna
utföra
en
djupare
kontroll
vid
redovisningen men även fylla en större funktion vid rådgivningen. Nilsson tror att felprocenten kommer att öka i och med revisionspliktens avskaffande då revisionsföretagen granskar redovisningen. Han tror att skatteverket kommer att vara mer uppmärksamma när företaget inte har någon revisor och att antalet kontroller från skatteverkets sida kommer att öka.
39
Nilsson berör agentteorin och han säger att aktiebolagsreglerna fortfarande finns kvar och att revisorn innan skrev en revisionsberättelse som garant för att företagsledningen och Vd:n verkat för företgets bästa och inte agerat i eget intresse. Hur företagsledningen och Vd:n agerat i företaget och om de agerat för företagets bästa blir därför svårare att bedöma när revisorn inte granskar detta och gör uttalanden. Vid intressentmodellen så berättar Nilsson att intressenterna inte ställer något krav på att företaget ska ha revision men han säger däremot att banken ser positivt på ett företag som redovisar en årsredovisning som blivit reviderad.
6. Slutsats 6.1. Slutsats av undersökningen Att revisionsplikten avskaffats tycker Gustavson och Persson är bra. Gustavson anser att det är bra för att företagen själva kan välja om de vill ha revision och Persson tycker inte revisionen i de små företagen fyller en viktig funktion när ägaren och personen som driver företaget oftast är samma person, han tycker att revisionens funktion förvinner om så är fallet. Nilsson tycker däremot att revisionsplikt för de små företagen är bra då han motiverar det genom att de små företagen behöver revisionen mest. Gustavson, Persson och Nilsson är alla överens om att marknaden för revisionsföretag har förändrats i och med revisionspliktens avskaffande. Man är överens om att revisionsföretagen måste utveckla nya tjänster. Gustavson och Persson berättar att de stora revisionsföretagen har börjat köpa upp redovisningsbyråer för att kunna bredda sitt tjänsteutbud och konkurrera med redovisningsbyråerna. Gustavson och Persson är även överens om att revisionspliktens avskaffande gjort att redovisningsbyråernas ansvar ökat om ett företag väljer bort revisionen. Om felprocenten för företag som inte har revision kommer att öka så säger Persson och Nilsson att så kommer ske. Persson grundar sin åsikt på
40
regeringens agerande när man höjde lagfartsavgiften för juridiska personer till 4.25
%
med
motiveringen
att
skattehöjningen
kommer
motsvara
skattebortfallet och fusket. Gustavsons åsikt är att han inte tror att felprocenten kommer öka i och med revisionspliktens avskaffande. Persson berättar att det uppskattningsvis är 50 % som har valt bort revisionen och 50 % som har frivillig revision. Han säger att företag som har kvar den frivilliga revisionen vill att deras företag skall granskas av en oberoende person och tycker det ökar tryggheten i rapporterna Persson berättar att de som väljer bort revisionen gör det för att spara in kostnader som revision medför. Gustavson och Perssons uppskattningar av hur många som uppskattningsvis valt bort revisionen skiljer sig avsevärt. Gustavson uppskattar att hela 90 % av företagen valt bort revisionen sedan lagen avskaffades. Vi bad aldrig Nilsson göra någon uppskattning eftersom han inte kan men hans åsikt är att väljer ett företag bort revisionen på grund av kostnadsbesparingar som Persson angav så tycker han att ett företag prioriterar helt fel saker. Bankens agerande när revisionsplikten avskaffades uteblev. Elisabeth berättar att eftersom gränsvärdena blev så låga kom banken aldrig med några riktlinjer gällande lån. Hon berättar att banken idag pratar mer med företagen om framtiden än tidigare men att det inte beror på revisionspliktens avskaffande. 6.2. Reflektion Vår reflektion av revisionspliktens avskaffande är att det är bra. Att företagen kan välja om de vill ha revision eller inte är bra men det gäller att företaget förstår vad det innebär att t.ex. inte ha någon revision. Det som slår oss när vi har gjort samtliga intervjuer är att Gustavson, Persson och Eriksson tycker att gränsvärdena är för låga. Vi håller med om att gränsvärdena är för låga som det ser ut idag men tror samtidigt att de kommer höjas inom de närmsta åren. Sverige styr inte lagen utan det gör EU. Att lagen avskaffades 1 november 2010 berodde på påtryckningar ifrån EU och vi är säkra på att vi kommer närma oss EU:s gränsvärden på 83 miljoner. Man kan säga att EU styr hur
41
höga gränsvärdena kommer att bli i Sverige och det enda Sverige kan göra är att motarbeta EU d.v.s. bromsa hastigheten på hur fort gränsvärdena kommer att höjas. Vi kommer därför att gå mot England och Danmark vad gäller revisionsplikten och dess gränsvärden. 6.3. Förslag till vidare forskning Vi tycker att det skulle vara intressant att se hur de mindre revisionsbyråerna klarade sig med tanke på revisionspliktens avskaffande. Det skulle även vara intressant att se hur banken ställer sig till ökade gränsvärden, vad deras åtgärder skulle bli.
42
Källförteckning Lagtext och förarbeten SOU 2008:32 Avskaffandet av revisionsplikt för små aktiebolag. Stockholm: Justitiedepartementet. Vetenskapliga artiklar Gomes C.R., Liddle J., Gomes M.O.L. (2010). A five-sides model of stakeholder influence: A cross-national analysis of decision making in local government. Public management review, (12) 701-724 Law, P. (2011) Audit regulatory reform with a refined stakeholder model to enhance corporate governance: Hong Kong evidence. Corporate Governance, 11 (2) 123-135 Kamarudin N., Zainal Z., Smith M. (2012). Audit exemption among SMEs in Malaysia. Asian review of accounting, 20 (2) 4-4 Salleh A., Rose C.R., Kumar N., Jaafar S. (2008) External Auditors` viewpoint on audit exemption of small companies in Malaysia. The lcfai university journal of audit practice, 5 (4) McMahon P.G.R. (2007) Ownership structure, business growth and financial performance amongst SMEs: from Australia´s business longitudinal survey. Journal of small business and enterprise development, 14 (3) 458-477 Tryckta källor Böcker Carrington, T. (2010) Revision. Malmö: Liber. Svensson, B., Edenhammar, H. (1996) Årsredovisningslagen, Göteborg: Tholin & Larssons förlag Jacobsen, D.I. (2002) Vad, hur och varför?: Om metodval i företagsekonomiska och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur. Eriksson-Zetterquist U., Kalling T., Styhre A. (1967) Organisation och organisering, Malmö: Liber.
43
Bilaga Bilaga 1 Intervjufrågor Intervjufrågor till Auktoriserad Revisor, Auktoriserad redovisningskonsult och Skattejurist Hur länge har du jobbat inom din profession? Har marknaden för revisionsföretag förändrats sedan revisionsplikten avskaffades? Har er kundkrets förändrats sedan lagen trädde i kraft? Har lagen gjort att ni utvecklat alternativa tjänster för företag som valt bort revisionen? Är revision för mindre företag nödvändig då man kanske bara har en intressent i kreditgivaren? Är lagen ett incitament för att effektivisera revisionsmarknaden mer än att underlätta för de små företagen? Eller är det ett incitament för båda? Anser du att gränsvärdena är bra eller bör de höjas? Vad är din uppfattning och åsikt om revisionspliktens avskaffande? Är lagen bra som den är idag eller är den misslyckad? Tycker du att lagen ska förändras om man jämför med hur den är idag? Högre gränsvärden t.ex. eller någon form av granskningsåtgärd för att minska felprocenten? Man har sänkt gränssvärdet för att starta upp ett företag från 100 000 kr till 50 000 kr. Är revisionspliktens avskaffning ytterligare ett steg för att underlätta att starta upp ett företag? Eller är det oförändrat? Finns det ytterligare något man kan göra för de små företagen? Sänkt skatt?
44
Intervjufrågor till Swedbank Hur länge har du jobbat inom ditt yrke? Vad är er inställning till revisionspliktens avskaffande? Förändras synsättet för er om ett företag valt bort revisionen när ni ska bevilja lån? T.ex. anser ni att företaget drivs oprofessionellt om man inte väljer att ha revision? Måste ett företag som valt att inte ha revision vara stabilare än ett företag med revision då felprocenten/risken kan vara högre för företaget utan revision? Har lagen gjort att er syn när ni ska bevilja lån till företag skärpts? Är processen längre för att ett företag som inte har revision än ett med revision?
45
