REVISIONSPLIKTENS AVSKAFFANDE – HUR KAN EN AVSKAFFAD REVISIONSPLIKT TÄNKAS PÅVERKA VERKSAMHETEN HOS REVISORER, BANKER SAMT SKATTEVERKET? Kandidatuppsats i Företagsekonomi Helena Emilsson Jelena Maljukanovic VT 2008:KF11
FÖRORD Först och främst vill vi tacka vår handledare, Urban Österlund, som har ställt upp och väglett oss genom arbetet. Ett stort tack till våra respondenter som har gjort det möjligt för oss att genomföra denna studie. Vår studie baseras på utförda intervjuer med Jan Andréasson, Mats Persson, Inger Sjöberg samt Kent Björkdahl. Deras åsikter och erfarenheter har betytt mycket under uppsatsens gång. Vi vill även tacka våra opponenter, Karolina Johansson och Josephine Strand, som har gett oss respons och konstruktiv kritik under skrivandets gång.
Borås den 2008-05-22 Helena Emilsson
……………………………..
Jelena Maljukanovic
……………………………..
-1-
Svensk titel: Revisionspliktens avskaffande Engelsk titel: The abolishing of statutory audit Utgivningsår: 2008 Författare: Helena Emilsson, Jelena Maljukanovic Handledare: Urban Österlund Abstract Today there is an ongoing debate whether or not Sweden should abolish the duty of audit for small joint stock. The starting shot for the discussion is that it can be seen as an administrative burden for a small company. If the proposal goes through, all companies will encompass the new regulation in the year 2011. The referral authorities has not yet put forward their opinions and therefore, we can today in our study, only speculate around the affects of a possible abolished duty of audit. We have chosen to start from three groups of interest, auditors, banks, and the IRS. Sweden’s statutory audit is more comprised than the remaining European countries, since it does not only include account audit but also administrational audit. Today there are many discussions regarding the threshold value for a joint stock and the variation is big between the countries within the EU. This is a problem, because there are divided opinions about where to set the boundaries. The suggestion that has been presented means that all finance and listed companies should be obliged to have a qualified auditor and other bigger companies should include a of duty of audit if they fulfil more than one of the following conditions: More than 83 million SEK in turnover, more than 41, 5 million SEK in assets or if the company have more than 50 employed. The theory starts from an international perspective to later describe how the duty of audit looks like in Sweden. We have taken other countries rules into consideration, especially Denmark, since they have recently abolished the duty of audit for small companies. What our study has shown, is that an abolishment of the duty of audit to a high degree will have an influence on the future work of the auditor. Audit is of great importance for the market, as the audit can be seen as a quality and a security stamp and it gives a reliable picture of the company. Banks are participants who share the same opinion as the auditors since the audit is the basis for credit allowance. Through the audit the IRS receive the information they need to control whether the company is managing charges and taxation. The Swedish connection between the audit and taxation is very strong and if the report reduces, anxiety is that the taxation follows after. Everything points to that there will be some kind of replacement to the audit, and before the remaining interest groups have left their point of view, we have to expect this. Alternative services will be presented and many audit bureaus have already begun to publish these. The bank will in the future claim some kind of documentation and signature that confirms that the information is reliable and impartially revised.
Keywords: Duty of audit, audit, abolish the duty of audit, auditor, bank, the IR
-2-
Sammanfattning Idag förs det en debatt om huruvida Sverige ska slopa revisionsplikten för små aktiebolag eller inte. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt anses vara den administrativa börda som det innebär för ett litet företag. Om förslaget går igenom kommer samtliga bolag att omfattas av de nya reglerna år 2011. Remissinstanserna har fortfarande inte lagt fram sina åsikter och därför kan vi idag, i vår studie, endast spekulera kring effekterna av en eventuellt slopad revisionsplikt. Vi har valt att utgå från tre intressentgrupper, revisorer, banker samt Skatteverket. Sveriges lagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattar räkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Idag diskuteras det mycket om de gränsvärden som satts, och variationen är stor mellan länder inom EU. Detta är ett problem, eftersom det finns delade åsikter om vart gränserna har satts. Förslaget som har lagts fram innebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha en kvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyller mer än ett av följande villkor: Mer än 83 miljoner kronor i omsättning, mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning eller om företaget har fler än 50 anställda. För att vår studie ska vara rättvisande och trovärdig har vi under uppsatsens gång varit objektiva och tagit ställning till allas intresse. Teorin utgår från ett internationellt perspektiv för att sedan redogöra för hur revisionsplikten ser ut i Sverige. Vi har tagit hänsyn till regler i andra länder, speciellt Danmark då de nyligen har avskaffat revisionsplikten för små aktiebolag. Vår empiri bygger på genomförda intervjuer som sedan leder till vår analys och våra egna slutsatser. Vår studie har visat att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernas fortsatta yrke. Gemensamt för de revisorer som medverkat i vår studie är att deras arbete går ut på att kvalitetssäkra information. Ett reviderat företag innebär ordning och reda i räkenskaperna, det vill säga att en opartisk person granskat och godkänt informationen. Revision är av stor betydelse för många intressenter på marknaden, då ett reviderat bolag ger en trovärdig bild av företaget. Banken är en aktör på marknaden som delar den åsikten eftersom revisionen är grunden för kreditgivning. Genom revisionen får Skatteverket den information som de behöver för att kontrollera om företaget sköter avgifter och beskattning. Den svenska kopplingen mellan redovisning och beskattning är mycket stark, och minskar redovisningen finns oron att beskattningen följer efter. Såsom diskussionen ser ut idag kommer någon sorts kompensation till revision att uppstå, och innan bankerna och de resterande remissinstanserna har lämnat sina synpunkterså kan vi endast spekulera kring effekterna. Alternativa tjänster kommer att tas fram och många revisionsbyråer har redan börjat offentliggöra dessa. Banken kommer i fortsättningen att begära någon form av dokumentation och underskrift på att informationen är pålitlig och opartisk granskad.
Nyckelord: Revisionsplikt, revision, avskaffande av revisionsplikt, revisor, bank, Skatteverket.
-3-
Innehållsförteckning 1. Inledning................................................................................................. 5 1.1 Bakgrund…………….................................................................. 5 1.2 Problemdiskussion........................................................................ 7 1.3 Problemformulering…………......................................................8 1.4 Syfte.............................................................................................. 8 1.5 Avgränsning..................................................................................8 1.6 Centrala begrepp………………………………........................... 9 1.7 Disposition……………………………………............................ 10 2. Metod…………...................................................................................... 11 2.1 Teori och tolkning........................................................................ 11 2.2 Kvalitativ forskningsmetod.......................................................... 11 2.3 Val av metodansats....................................................................... 11 2.4 Sekundärdata................................................................................ 12 2.5 Primärdata..................................................................................... 12 2.6 Undersökningens genomförande.................................................. 12 2.7 Respondenter................................................................................ 12 2.7.1 Intervju................................................................. 13 2.8 Validitet och reliabilitet................................................................ 13 3. Teoretisk referensram............................................................................14 3.1 Revisionsplikt ur ett internationellt perspektiv…......................... 14 3.2 Revisionspliktens avskaffande i Danmark……........................... 15 3.3 Revisionsplikten i Sverige och revisorns roll…........................... 15 3.4 Revisionens intressenter………………………........................... 18 3.4.1 Revisorer………………………………............. 19 3.4.2 Banker………………………………….............. 19 3.4.3 Skatteverket…………………………................. 19 4. Empiri...................................................................................................... 20 4.1 Revisionsbyråer…………………………………........................ 20 4.1.1 Gothia revision AB………………….................. 20 4.1.2 Ernst & Young AB………….............................. 21 4.2 Skandinaviska Enskilda Banken……………….......................... 23 4.3 Skatteverket……………………………………......................... 24 5. Analys..................................................................................................... 26 5.1 Analys av våra respondenter…………………….........................26 5.1.1 Analys av revisorsintervjuer…….…................... 26 5.1.2 Analys av intervju med bankrepresentant............ 27 5.1.3 Analys av intervju med Skatteverkets representant28 6. Slutsatser................................................................................................. 29 6.1 Slutsats av revisorsintervjuer ……………….............................. 29 6.2 Slutsats av intervju med bankrepresentant................................... 29 6.3 Slutsats av intervju med Skatteverkets representant.....................30 6.4 Förslag till fortsatt forskning…………………............................ 30 7. Källförteckning....................................................................................... 31 BILAGOR…………………………………………………....................... 34 Bilaga I Intervjufrågor till revisorerna…………………........................ 34 Bilaga II Intervjufrågor till representant för banken…........................ 35 Bilaga III Intervjufrågor till Skatteverket………………...................... 36
-4-
1
INLEDNING
Vårt inledande kapitel beskriver bakgrunden till uppsatsämnet som följs av en problemdiskussion samt en problemformulering. Vi redogör för syftet med vår uppsats och för vilka verksamheter vi har valt att avgränsa oss till. Kapitlet avslutas med stycket centrala begrepp som ger substans i bakgrundsinformationen samt arbetets disposition.
1.1
Bakgrund
Idag förs en debatt huruvida Sverige ska avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag eller inte. Revisionsplikten har varit obligatorisk för samtliga svenska aktiebolag, oberoende av dess storlek, ända sedan den 1 januari 1983. Syftet med lagen angående aktiebolagens redovisning var att minska den ekonomiska brottslighet som förekom inom denna bolagsform.1 Redovisningens historia sträcker sig längre tillbaks i tiden, redan i 1895 års Aktiebolagslag utformades krav på revision av aktiebolag.2 Revisionsplikt innebär att bolagets räkenskaper skall granskas av en opartisk person i form av en godkänd eller auktoriserad revisor. Revisorn utses vid en bolagsstämma av ägarna och skall vidare granska bolagets bokföring, årsredovisning samt styrelsens och VD: s förvaltning. Det finns både intern- och extern redovisning beroende på vem som har intresse av den ekonomiska informationen. 3 Sverige och Malta är idag de enda länderna inom EU som har kvar revisionsplikt för småföretag. Övriga länder i EU har valt att hjälpa småföretagarna genom att underlätta revisionen. Sveriges lagstadgade revision är mer omfattande än övriga EU-länders då den inte bara innefattar räkenskapsrevision utan även förvaltningsrevision. Startskottet för diskussionen om en slopad revisionsplikt kan ses vara den administrativa börda som det innebär för ett litet företag. Verket för näringslivsutveckling, NUTEK, har gjort uträkningar och kommit fram till att revisionsplikten i genomsnitt kostar omkring 10 000 kronor för ett litet aktiebolag med en omsättning på mindre än 3 miljoner kronor om året och upp till 10 anställda. För de mindre aktiebolagen är revisionsplikten mycket kostsam, och många småföretagare anser att kostnaden till och med överväger nyttan med revisionen. De stora bolagen som har mycket högre omsättning har ett större behov av finansiell rapportering och revisorsgranskning. 4 Den 3 april år 2008 presenterades ett delbetänkande för regeringen, där f.d. Justitierådet Bo Svensson, som agerat utredare i frågan, överlämnade delbetänkandet ”Avskaffande av revisionsplikten för små företag” (SOU 2008:32) till justitieminister Beatrice Ask. Denna fråga har varit mycket omdiskuterad och skulle innebära att Sverige gör en anpassning till EU och därmed går tillbaka till den ordning som gällde i Sverige före år 1988. Förslaget innebär att alla finansbolag samt börsnoterade aktiebolag skall vara skyldiga att ha en kvalificerad revisor och övriga större företag skall omfattas av revisionsplikt om de uppfyller mer än ett av följande villkor: – Mer än 83 miljoner kronor i omsättning – Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning – Fler än 50 anställda 1
Johansson, Sven Erik. Uppdrag Revision (2005) Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 3 Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner (2006) 4 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 2
-5-
Förslaget innebär att de undantag som finns nämnda i EG: s fjärde bolagsdirektiv kommer att utnyttjas maximalt och att Sverige använder samma gränsvärden som bland annat Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. Sverige är känd som stat för att oftast ha en säregen lösning vilket det kanske blir ändring på. I och med förslaget försvinner revisionsplikten för de små bolagen och de får frihet att välja de redovisnings och revisionstjänster som de själva anser sig behöva. Utbudet av dessa tjänster kommer att öka och därmed priset sjunka vilket ger de svenska småföretagen en ökad konkurrenskraft. Besparingarna som småföretagarna kommer att göra har beräknats till cirka 5,8 miljarder kronor om året och denna summa inkluderar endast arvodet och inte all den övriga tid som exempelvis spenderas med revisorn. I delbetänkandet föreslår utredningen nedanstående åtgärder för att uppmuntra frivillig revision: 1. Utredningen föreslår att förvaltningsrevisionen ska slopas, då revisorn idag är skyldig att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. 2. Utredningen föreslår att revisorns anmälningsplikt avskaffas. I dag är revisorn skyldig att granska klientens skyldighet att betala skatt, och om det förekommit brott i revisionsklientens verksamhet. Förekommer detta ska revisorn påpeka eller anmäla missförhållanden. 3. Utredningen föreslår att revisorns mandattid förkortas till ett år, istället för den fyraåriga perioden som väljs idag. 4. I dag måste det finnas bestämmelser om revision i bolagsordningen. Utredningen föreslår att revisorn ska kunna väljas av bolagsstämma utan stöd i bolagsordningen och att de gamla bolagsordningsbestämmelserna om revision ska upphöra att gälla utan att bolagsstämman behöver fatta beslut om detta. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska gälla från och med den 1 juli 2010 och användas först det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010. Ett slutbetänkande skall presenteras i september 2008, där utredningen kommer att fokusera kring revisorernas skadeståndsansvar och om det idag rådande förbudet för revisionsbyråerna att erbjuda redovisningstjänster. Den frivilliga revisionen beräknas bespara 5,8 miljarder kronor rena revisionskostnader för de svenska småföretagarna. Detta innebär 5,8 miljarder kronor i ”friska pengar” som istället kan läggas på mer personal, personalutbildning, högre vinst eller inventarier. Vad gäller avskaffandet av förvaltningsrevisionen kommer det som inte tas bort istället förflyttas till räkenskapsrevisionen. Revisorns anmälningsplikt kommer sannolikt att försvinna, då skadeståndet idag riktas mot revisorn och inte styrelsen vid brottslig verksamhet. Det här vill utredningen alltså ha ändring på, eftersom revisorn inte ses som det avgörande elementet i frågan om ekonomisk brottslighet. Skatteverket vill utöka sin verksamhet för stärkt kontroll. 5 Det som sker i praktiken är att bankerna först och främst kommer att se över sina rutiner för kreditgivning, skatteverket måste se över sina kontrollrutiner liksom företagets kunder och leverantörer. Många tycker att revisorns arvode är för högt, och menar att vi i Sverige har färre företagare i och med kravet på revision. I små bolag är ägare och företagsledare ofta samma person, vilket gör att revisionsplikten känns onödig. 6
5 6
http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/102165 2008-04-03 kl. 14:50 http://di.se/Index/Nyheter/2008/01/07/264034.htm?src=xlink 2008-03-02 kl.12:00
-6-
1.2
Problemdiskussion
Grundtanken bakom vårt uppsatsarbete är att forska kring hur en avskaffad revisionsplikt skulle förändra situationen för ett flertal aktörer på marknaden såsom revisorer, banker samt Skatteverket. Revisorer ser på avskaffandet ur ett marknadsperspektiv, där framtiden kanske inte ser så ljus ut. Bankens kreditavdelning måste se över sina rutiner och bevilja lån utan revisionen som beslutsunderlag. Skatteverkets bekymmer har med minskade skatteintäkter att göra, och måste således utveckla både nya och bättre kontrollsystem. Såsom revisionen ser ut idag påträffas ekonomisk brottslighet och vår frågeställning om avskaffande av revisionsplikten och vilka som påverkas av detta är nära kopplat till detta problem. En anledning till att revisionsplikten finns kvar i de små aktiebolagen har hittills varit att minska kriminaliteten som oftast visar höga siffror i denna bolagsform. Skatteverket oroar sig inte bara för minskade skatteintäkter, utan ser även andra effekter som bland annat minskad kvalitet på bokföringen samt ökad ekonomisk brottslighet. Till sist kan förslaget komma att påverka det svenska välfärdssystemet. Direktkontakt kommer istället att ske mellan småföretaget och Skatteverket vilket innebär att revisorns roll som förmedlare däremellan försvinner. Missnöjet är störst hos Skatteverket och bankerna, men det finns dock många som kan se ett positivt resultat av slopad revisionsplikt. Efterfrågestyrd revision ses som en positiv effekt samt att revisionen inte blir så standardiserad som den tidigare har varit. Sverige är medlem i EU och anammar allt mer internationella regler vad gäller redovisningsnormer och principer. EU skulle kunna underlätta situationen genom att arbeta fram en gemensam definition av ett småföretag som skall gälla för samtliga medlemsstater. Frågan om var gränserna bör ligga för småföretag hör ihop med frågan om slopad revisionsplikt, och därför kommer vi att beakta den frågan under vår fortsatta studie. Danmark avskaffade revisionsplikten för småbolag år 2006 och vi kan se utveckling och konsekvenser hos dem som bra referenser för vår forskning. Finland avskaffade revisionsplikten i juli år 2007, vilket innebär att det är för tidigt att se konsekvenserna. Trots ett önskat införande av revisionsfrihet var det endast 6,5 % av småbolagen i Danmark som valde bort revisionen. En del revisorer kan se att utvecklingen leder till en mer äkta kundrelation eftersom kunderna själva kontaktar revisorn om önskad revision, medan många revisorer menar att slopad revisionsplikt innebär ett hot mot såväl marknaden som efterfrågan på revisorer. Kreditinstitut är i stort behov av revision som beslutsunderlag vid kreditbedömning. Vid en kreditbedömningsprocess finns andra delar än revision att beakta, men revisionen ses ändå som den viktigaste och mest avgörande delen.
-7-
1.3
Problemformulering
Det som diskuterats i problemdiskussionen har lett oss till följande problemformulering: Hur kan en avskaffad revisionsplikt tänkas påverka verksamheten hos revisorer, banker samt Skatteverket?
1.4
Syfte
Syftet med vår uppsats är att förklara och beskriva hur en eventuellt slopad revisionsplikt skulle påverka verksamheten hos utvalda respondenter, och studera omständigheterna kring förslaget ur revisorers, bankers samt Skatteverkets olika synvinklar.
1.5
Avgränsning
Vår avgränsning innebär att vi kommer att rikta in oss på effekterna av slopad revisionsplikt ur ett intressentperspektiv. Vi har valt att se denna fråga ur revisorers, bankens samt Skatteverkets synvinklar. Vi har valt att ta kontakt med en liten och en stor revisionsbyrå. Vi tror att dessa två kommer att påverkas olika mycket om förslaget går igenom, och vi tror även att vår forskning blir mer tillförlitlig. Vi har valt banken SEB som respondent, då vi tidigare under utbildningens gång haft ett bra samarbete. Vi kommer inte att se till någon annan bank, på grund av att kreditbedömningsprocessen är likvärdig hos de flesta bankerna. Vi kommer även att intervjua en person hos Skatteverket som är väl insatt i frågan. Vi är medvetna om att det finns många andra aktörer på marknaden som skulle påverkas av slopad revisionsplikt. Varför vi valt att avgränsa oss till dessa tre är för att de skulle påverkas mest och i störst omfattning av förslaget. I frågan om andra EU-länders revisionsfrihet kommer vi endast att se till utvecklingen i Danmark, då den införda revisionsfriheten i detta land har debatterats mycket i Sverige.
-8-
1.6
Centrala begrepp
Definitionen av småföretag är ett diffust begrepp och idag finns ett flertal olika gränsvärden som olika organisationer fastställt. De olika variablerna som avgör storleken på företaget är omsättning, balansomslutning samt antalet anställda. 1.6.1
EU-kommissionens definition av SME
SME står för Small Medium Sized Enteties vilket betyder små och medelstora företag. EUkommissionen har publicerat rekommendationer som gäller från den 1 januari 2005 där de fastställt sin definition av små och medelstora företag (SME).7 Medlemsstaterna måste dock inte följa den. Att följa definitionen är dock obligatoriskt när det gäller statligt stöd där små och medelstora företag ges en mer förmånlig behandling än andra företag, eftersom förmånsbehandling ska godkännas efter gemenskapens regelverk. Om mer än ett av kriterierna uppfylls måste företaget ha revisor. Små och medelstora företag enligt kommissionens definition har färre än 250 anställda och en årlig omsättning som understiger 40 miljoner euro eller en balansomslutning som understiger 27 miljoner euro. De små företagen har mellan 10 och 49 anställda. Deras omsättning underskrider 7 miljoner euro eller en balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner euro. Mikroföretag tillhör kategorin små och medelstora företag men har färre än 10 anställda.8 1.6.2
Definitionen enligt EU: s fjärde bolagsrättsliga direktiv
Medlemsländerna kan befria småföretag från revisionsplikten om de har mindre än 50 anställda, en balansomslutning som understiger 3,65 miljoner euro eller en omsättning som understiger 7,3 miljoner euro.9 1.6.3 Den svenska Årsredovisningslagen
definitionen
av
småföretag
enligt
Sverige har anpassat sig till EU:s regleringsteknik vilket innebär att endast ett av tre gränsvärden får överskridas för att bolaget skall vara ett mindre företag. Överskrids ett värde blir företaget per automatik ett större företag. Sveriges definition av ett småföretag är 50 anställda, 50 miljoner SEK i omsättning samt 25 miljoner SEK i balansomslutning.10 Vidare fastställde Danmark sina gränsvärden till 12 anställda, 400 000 euro i omsättning och 200 000 euro i balansomslutning. 11
7
Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) EU-kommissionens definition av SME http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/n26001.htm 2008-03-07 16:00 rekommendation (96/280/EG) 9 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 10 FAR samlingsvolymen (2007) del 1 11 Hugo, Linus (2008), Fler ekobrott om revisorn tas bort. Göteborgs-Posten del 2 s.52-53 2008-01-18 8
-9-
1.7
Disposition
Här nedan presenteras uppsatsens fortsatta disposition.
Kapitel 2
Kapitlet behandlar vårt val av en kvalitativ forskningsmetod samt en deduktiv forskningsansats. Vi redogör för vilka primär- och sekundärdata som kommer att användas i vår forskning, vilka vi har valt att intervjua samt intervjuernas upplägg.
Kapitel 3
Här kommer vi att redogöra för revisionens utveckling internationellt sett med inriktning mot Danmark för att sedan se till utvecklingen i Sverige. Vi redogör för revisionens olika intressenter samt våra tre valda respondenters syn på slopad revisionsplikt.
Kapitel 4
I följande kapitel kommer vi att göra en översiktlig beskrivning av våra respondenters verksamheter som följs av en resumé av respektive respondents åsikt.
Kapitel 5
I följande kapitel presenteras vår analys där vi sammankopplat vår teoretiska referensram samt empiri. Våra respondenter presenteras i den ordning som de behandlades i empirikapitlet.
Kapitel 6
I följande kapitel kommer vi att redogöra för våra åsikter där vi diskuterar våra slutsatser med utgångspunkt från vår problemformulering.
- 10 -
2
METOD
Kapitlet behandlar vårt val av en kvalitativ forskningsmetod samt en deduktiv forskningsansats. Vi redogör för vilka primär- och sekundärdata som kommer att användas i vår forskning, vilka vi har valt att intervjua samt intervjuernas upplägg.
2.1
Teori och tolkning
Empiriska observationer är våra iakttagelser, som i sin tur bygger på våra erfarenheter och de egna iakttagelser vi gör som forskare. Det är just dessa observationer, denna empiri som vi skall tolka och beskriva, och detta kommer vi att göra med hjälp av olika teorier. De observationer samt förförståelsen som vi har idag kommer att bilda ett mönster som till slut överensstämmer med utvecklade teorin. Vid tolkningsprocessen kommer vi att försöka förstå vår studies livsvärld, genom att skapa dialoger med våra utvalda respondenter. Vi kanske kan se att vår förståelse kommer att ändras och att vi kan komma till att byta åsikt. 12
2.2
Kvalitativ forskningsmetod
En kvalitativ forskningsmetod lämpar sig på vår studie med tanke på syftet och problemformuleringen. Då vi önskar ökad förståelse för revisionsplikten och dess avskaffande så kändes den kvalitativa metoden som ett naturligt val. Metoden kännetecknas av att forskaren går på djupet och söker rikliga beskrivningar, gör osystematiska intervjuer samt strävar efter förståelse och beskrivning. Den kvantitativa metoden är inte lämplig för oss då den går mer på bredden. Metoden är oftast byggd på statistiska undersökningar. Fördelarna med den kvalitativa metoden är att den som vi intervjuar kan ge obegränsade svar och att metoden lägger tonvikten på detaljer och alla unika svar. 13
2.3
Val av metodansats
Det finns ett flertal metodansatser att välja bland, den deduktiva, induktiva samt den abduktiva. Den deduktiva metodansatsen innebär att utgångspunkten ligger i teorin för att sedan övergå till empirin, och är således en teoretiskt grundad förklaringsmodell. Induktion är istället en empiriskt grundad förklaringsmodell, som tar sin startpunkt i empirin för att sedan övergå till teorin. Det finns ytterligare en förklaringsmodell som kallas för den abduktiva. Under den abduktiva forskningsprocessen sker en alternering mellan teori och empiri varvid båda omtolkas i skenet av varandra. Vår studie grundar sig på redan befintliga teorier och iakttagelser varför den deduktiva metodansatsen lämpar sig bäst för vår studie då den återberättar verkligheten på ett bra sätt.14
12
Andersen, Ib. Den uppenbara verkligheten; val av samhällsvetenskaplig metod (2008) Holme, I, Solvang, B. Forskningsmetodik; om kvalitativa och kvantitativa metoder (1997) 14 Johannessen, A, Tufte, P. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007) 13
- 11 -
2.4
Sekundärdata
Det finns många källor att utnyttja när det gäller sekundärdata. En sådan är processdata som skapas i samband med de löpande aktiviteterna i samhället såsom rapporter, tidningsartiklar, olika arkiv samt referat. Forskningsdata är data som har samlats in av andra forskare. Nästan all data och information är vinklat ur någons synvinkel och till någons fördel, men vi ska försöka att vara kritiska och objektiva och därefter redovisa våra egna tankesätt och slutsatser. 15
2.5
Primärdata
Undersökningar kommer att genomföras hos utvalda respondenter och då i form av muntliga intervjuer. Våra frågeformulär som vi använder oss av läggs som bilagor i slutet av uppsatsen.
2.6
Undersökningens genomförande
Vi har använt oss av panelstudier, det vill säga diskussioner med personer som har goda kunskaper inom ämnesområdet. Fallstudien går ut på att samla in mycket information inom ett avgränsat område. Denna studie omfattas av kvalitativ forskning med öppna intervjuer, och vi kan till viss gräns säga att vi har använt oss av evaluering. Detta innebär att vi kommer att diskutera kring effekterna om revisionsfrihet tas bort men vi kommer inte att ha möjlighet att testa teorin i praktiken. 16
2.7
Respondenter
Som respondenter har vi valt tre intressenter på marknaden, som vi tycker påverkas mest av eventuellt slopad revisionsplikt. Dessa tre är revisorer, banken SEB samt Skatteverket. Varför vi har valt att ha SEB som respondent för kreditinstitut beror på att vi tidigare samarbetat med dem och att relationen har varit bra. Vi kommer att intervjua Mats Persson som är regionchef för SEB:s kreditavdelning i Västra Götaland. Skatteverket var ett naturligt val, och där kommer vi att intervjua Kent Björkdahl som har djupa kunskaper i ämnet. Kent arbetar på Skatteverkets rätts- och utvecklingsenhet sedan 1,5 år tillbaks, som för hans del är innebär redovisningsfrågor. Tidigare i karriären har Kent arbetat hos Kronofogdemyndigheten vilket gör att han har mycket erfarenhet inom branschen. Vi har valt att intervjua en revisor hos en internationell revisionsbyrå, Ernst & Young AB, och en revisor hos den mindre revisionsbyrån Gothia Revision AB belägen i Göteborg. Inger Sjöberg är auktoriserad revisor och arbetar sedan 23 år tillbaks hos Ernst & Young AB, och tjänstgör även internt med kvalitetskontroll och utbildning. Jan Andréasson är godkänd revisor hos Gothia Revision AB och har arbetat där sedan 30 år tillbaka. Vi känner att valet av en liten och en stor revisionsbyrå ger en mer rättvisande bild av vår studie och därmed ökar dess validitet.
15 16
Andersen, Ib. Den uppenbara verkligheten; val av samhällsvetenskaplig metod (2008) Johannessen, A, Tufte, P. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007)
- 12 -
2.7.1
Intervju
Då verkligheten är komplex, kommer vårt arbete och våra intervjuer relateras till våra valda aktörers verklighet. Vi kommer att ställa öppna frågor där den intervjuade själv kan formulera svaren. Intervjun kommer att spelas in på ljudband, med komplettering av anteckningar. Vi använder oss av denna typen av intervju då den har större flexibilitet i form av att den intervjuade kan styra informationen själv. Den kvalitativa forskningsmetoden kommer att ge en djupare helhetsförståelse för ämnet. Intervjun kommer att vara ostrukturerad, det vill säga informell och ostandardiserad.17 För att göra det så lätt som möjligt för personen vi intervjuar kommer våra frågor att vara korta och konkreta men respondenten har möjlighet till diskussion. Vanligtvis har forskare en viss teoretisk och empirisk kunskap om de fenomen som vi studerar, men vi kommer att vara öppna för nya synvinklar och ny information som den intervjuade kan bidra med. Vi kommer att ta kontakt via telefon och i förväg skicka våra frågor via e-post till respektive respondent. På så sätt får den intervjuade god tid på sig att förbereda sina svar, vilket ger oss mer genomtänkta svar. Vi har i förväg frågat varje respondent om en ljudbandspelare är tillåten vid mötet, och även underrättat respondenterna om att vår uppsats skickas till dem för ett godkännande innan vi offentliggör den.
2.8
Validitet och reliabilitet
De bedömningskriterier som kan användas är validitet och reliabilitet. Validitetsbegreppet i sig innehåller de två begreppen giltighet och relevans. Giltighet säger något om den allmänna likheten mellan vårt teoretiska och vårt empiriska avsnitt. Om flera teorier tillämpas på ett och samma problem, och utfallet fortfarande blir detsamma, är validiteten hög. Reliabiliteten anger i hur hög grad resultaten från ett mätinstrument eller en mätmetod påverkas av tillfälligheter.18 Syftet med kvalitativa studier är att få en bättre förståelse för vissa faktorer och då kommer inte den statistiska representativiteten i fokus, som i kvantitativa studier. Där är den insamlade informationen mer pålitlig (reliabel). Problemet med att få giltig (valid) information är i princip mycket mindre i sådana undersökningar än i kvantitativa studier, då vi i kvalitativa undersökningar har en mycket större närhet till det som studeras. Kvalitativa metoder har med sin flexibla planering och nära förhållande till informationskällan möjlighet att ge relevanta tolkningar. Endast genom kontinuerlig kritisk prövning och noggrannhet vid bearbetning av materialet kan vi uppnå en tillfredställande grad av reliabilitet och validitet. Det är inte tillräckligt att ha reliabel information. Mäter informationen något annat än det vi vill eller tror oss mäta kan den vara hur reliabel som helst, men den kan ändå inte användas för att pröva våra frågeställningar. En nödvändig förutsättning för detta är att vi också har valid information. 19
17
Johannessen, A, Tufte, P. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2007) Andersen, Ib. Den uppenbara verkligheten; val av samhällsvetenskaplig metod (2008) 19 Holme, I, Solvang. Forskningsmetodik; om kvalitativa och kvantitativa metoder (1997) 18
- 13 -
3
TEORETISK REFERENSRAM
Här kommer vi att redogöra för revisionens utveckling internationellt sett med inriktning mot Danmark för att sedan se till utvecklingen i Sverige. Vi redogör för revisionens olika intressenter samt våra tre valda respondenters syn på slopad revisionsplikt.
3.1
Revisionsplikt ur ett internationellt perspektiv
USA och England följer den anglosaxiska traditionen, och diskussionen om avskaffande av revisionsplikten för små bolag har varit intensiv i dessa länder, med anledningen att samhället i dessa länder vilar på korrekt, tillförlitlig och offentlig information.20 I USA omfattas endast börsnoterade företag av revisionsplikt, och dessa styrs på en federalnivå medan de små bolagen styrs på delstatsnivå. Anledningen till att USA inte har krav på revision för de allra minsta bolagen är att det, ur ett etableringsperspektiv, ska vara lätt och lönsamt att etablera sig på marknaden.21 USA har något som kan liknas vid Sveriges förvaltningsrevision, där revisorn gör skriftliga uttalanden. Skillnaden ligger i att granskningen inte görs av någon utomstående utan att den granskade själv intygar att det inte finns några fel i revisionen.22 England avskaffade revisionsplikten år 1993 för SME. Idag utnyttjar 60-70 % av alla aktiebolag revisionsfriheten, som även i England togs bort på grund av de höga kostnaderna för företagarna. Har intressenter trots detta krav på revision, är de alternativa tjänsterna till revision kostsammare än tidigare. Idag tillåts skatte- och rådgivningstjänster i England, dock inte i stora börsnoterade bolag. Banker och Skatteverket i England ställde sig emot slopad revisionsplikt medan revisorer hade delade åsikter. Inställningen hos den engelska regeringen var att kostnaderna översteg nyttan med revisionen. I England går revisionens utveckling mot en alltmer rådgivande funktion och på så sätt väntas även skattebrott upptäckas.23 Tyskland har en fullkomligt slopad revisionsplikt för små aktiebolag sedan år 1984 och idag är det endast de medel och stora företagen som revideras av en kvalificerad revisor. De tyska gränsvärdena uppgår till 6 875 000 euro i omsättning och 50 anställda. Även här är det tillåtet att ge revisionsklienten skatte- och rådgivningstjänster.24 Cirka 90 % av de tyska företagen har idag en revisor som upprättar bokslut och deklaration, men istället för revision gör revisorn ett utlåtande om omfattningen av bokföringskontrollen.25 Detta är Tysklands alternativ till revision. De franska småföretagarna undantas revisionsplikten om de ligger under gränsvärdena 3 100 000 i omsättning och 50 anställda.26 Dock omfattas finansiella institut av revisionsplikten även om de är definierade som småföretag. I Frankrike är det inte heller tillåtet av revisorn att erbjuda skatte- och rådgivningstjänster, dock får revisorn ge rekommendationer vad gäller val av redovisningsmetod. Idag tillåts skatte – och rådgivningstjänster till klienterna i hela Skandinavien. I Finland lades förslaget om slopad revisionsplikt fram år 2003 men genomfördes år 2007 och då med gränsvärdena 200 000 euro i omsättning och 3 anställda. Danmark avskaffade revisionsplikten i mars år 2006 vilket gör att vi någorlunda kan se hur landet påverkats. 27 20
Diamant, Adam. Revisorns oberoende (2004). Flowe, J. The Regulation in Financial Reporting in the Nordic Countries (1994) 22 Cassel, Filip. Den reviderade revisorsrollen: En oren berättelse (1996) 23 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 24 Balans Nr 3/2005 Sällan revision av små företag i EU-länderna. s. 34 25 http://di.se/Index/Nyheter/2008/01/07/264034.htm?src=xlink (2008-03-02) kl.12:00 26 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 27 Justitiedepartementet (2005) 21
- 14 -
3.2
Revisionspliktens avskaffande i Danmark
Frågan om revisionsplikten var under år 2003 hög-aktuell i Danmark. Där presenterade Handels- och bolagsverket en rapport där de konstaterade att nyttan av den lagstadgade revisionen inte motiverade den årliga kostnaden på 1,7 miljarder DKR och därför föreslogs det att revisionsplikten skulle slopas. I rapporten lades gränsvärden fram för småföretag enligt EG: s fjärde bolagsrättsliga direktiv. I Danmark var FSR, vår motsvarighet till FAR, kritiska till rapporten. De ansåg att samhällsekonomiska vinster inte kan förknippas med slopad revisionsplikt och att revisionen skulle tappa sin trovärdighet. De menade också att den ekonomiska brottsligheten skulle öka och att Skatteverket skulle bli tvungna att öka sina resurser. 28 I mars år 2006 godkände det danska folketinget lag L50 som föreskriver att småföretag inte längre är skyldiga att utföra revision. Syftet med avskaffandet var även i Danmark att underlätta kostnaderna för de minsta bolagen, men idag två år senare har någon större effekt av förändringen ännu inte kunnat konstateras. 29 Erhvervs- & selskabsstyrelsens har gjort kontinuerliga undersökningar av den danska småföretagsbranschen för att ta reda på varför det inte blivit något större bortfall av revisionsklienter för de danska revisionsbyråerna. Anledningen har visat sig vara att danska företag fortfarande ser revision som det bästa medlet att skapa förtroende i sina affärsrelationer. Majoriteten av de tillfrågade företagen anser även att kostnadsbesparingen för att välja bort revisionen är för liten för att vara relevant, trots att de danska revisionsarvodena är mycket högre än de svenska. Kvalitetsstämpeln som företaget får genom revisionen är otroligt viktig om företaget till exempel behöver låna pengar. 30 Den danska revisionsmarknaden har inte genomgått någon dramatisk förändring och år 2009 ska en utvärdering ske av perioden som gått. Revisionsbyråerna i Danmark fokuserar idag på att leverera andra tjänster än revision, och då till exempel rådgivning, redovisningstjänster och assistans vid omstrukturering av företag. 31
3.3
Revisionsplikten i Sverige och revisorns roll
Revision anses spela en viktig roll i vårt samhälle eftersom revisorernas centrala uppgift är att kvalitetssäkra information. Utan tillförlitlig information fungerar vårt samhälle och dess respondenter dåligt. När vi beskriver en revisors uppgifter, brukar vi säga att de uppfyller en attestfunktion. Redovisare ger sin attest genom att lämna en ren revisionsberättelse enligt god redovisningssed. Värderingar spelar en allt viktigare roll i revisorsyrket och ledorden för professionen är oberoende, objektivitet och integritet. Ett antal skandaler inom revision ligger bakom oss, som exempelvis Enron & Worldcom i USA och Skandia i Sverige, vilket har lett till att näringslivet reagerat starkt och därför förändrat regelverkets struktur. Om vi går långt tillbaka i tiden kan vi lättare dra slutsatser och beskriva varför professionen ser ut som den gör idag. Revision går tillbaka till 1500-talets Venedig, där den första revisionsorganisationen grundades. Bevis för svensk revision finns från och med år 1650, med 28
Balans Nr 3/2005, Behövs revision i alla bolag? s. 15 Balans Nr 2/2007, När revisionsplikten avskaffades i Danmark, s. 31 30 Balans Nr 10/2007, De danska företagen behåller revisorn, s. 15 31 Balans Nr 11/2007, Få danska företag väljer bort revisionen, s. 26 29
- 15 -
ursprung i de svenska handelskompanierna. Den egentliga professionen utvecklades i mitten av 1800-talet, först i Skottland och sedan i England. Svenska Revisorsamfundet, numera Revisorsamfundet SRS, bildades år 1899 och detta blev startskottet för professionaliseringen i Sverige. På den tiden tjänstgjorde revisorerna inom banken, eller som jurister. Först i mitten av 1800-talet kom behovet av självständiga revisorer, men revision av bolagets räkenskaper blev lag år 1885. År 1919 bildades den Centrala Revisionsnämnden, som bestod av en ledamot från varje auktoriserad handelskammare. Nämnden fungerade på det sättet att den revisorsnämnd som fanns vid varje handelskammare lämnade förslag till Centrala Revisorsnämnden på personer som ansökt om auktorisation. Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR, bildades år 1923 och erbjöd alla affärsföretag som anställde revisor kostnadsfri ledamotsförteckning. Efterfrågan var trots annonsering mycket liten, vilket gjorde att revisorerna inte klarade sig rent ekonomiskt. Vid sidan av revisionsuppdragen var det vanligt att revisorerna arbetade med konsultuppdrag. År 1930 lämnade en kommitté ett förslag till handelskammarmötet om att sänka auktorisationskraven och att detta skulle öka antal sökande för att bli revisorer. Förslaget avvisades av handelskammarmötets kommitté med motiveringen att det krävs en hög teoretisk utbildning och praktiskt erfarenhet för att bli revisor. Istället beslutades det i Malmö år 1930 att ett certifikat skulle utfärdas för särskilda granskningsmän som skulle syssla med revision, fast i mindre omfattning. Revisorsamfundet SRS fick nu en representant i handelskamrarnas Centrala Revisorsnämnd. Genom redovisning ska företag och organisationer informera investerare och övriga intressenter om verksamheten. Revisorernas huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra redovisningsinformationen för att tillbringa trygghet hos de olika intressenterna. 32 Anledningen till att diskussionen har kommit till Sverige är att den svenska revisionen påverkas av den internationella utvecklingen och för att många regeringar, däribland Sveriges, arbetar med regelförenklingar för småföretag. Syftet med Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är att motverka ekonomisk brottslighet i småföretag och att ägarna och samhället behöver en kontroll av småföretag. Nyttan måste vägas mot kostnaderna för företagen. 33 År 2005 aktualiserades frågan om revisionsplikt på nytt genom rapporten ”Revisionsplikten i små aktiebolag”, som var framtagen på uppdrag av organisationen Svenskt Näringsliv. I rapporten framgår det att revisionsplikten inte bör tas bort, då det skulle innebära nya metoder för kvalitetssäkring av redovisningsinformationen från småbolagen. Många som är beroende av denna information skulle ta för mycket skada och syftar på banker, leverantörer och Skattemyndigheten. Normgivarna står idag inför ett stort beslut och det som prioriteras högst är att förenkla redovisningsregler för småföretag. Dessa förenklingar kan åstadkommas genom materiell samordning mellan redovisning och beskattning, begränsning av tillåtna redovisningsalternativ och förenklingar genom tydligare regelverk.34
32
Johansson, Sven Erik. Uppdrag Revision (2005) Balans Nr 3/2005, Behövs revision i alla bolag? s. 15 34 Johansson, Sven Erik. Uppdrag Revision (2005) 33
- 16 -
Stefan Persson, ansvarig för Ernst & Youngs nationella revisionsverksamhet, tycker att det är viktigt att hjälpa småföretagen. Han tror inte att slopad revisionsplikt utger någon fara för professionen då han tror att alla behöver revisor, men inte revision. Han menar att ”det är bättre att revisionen för vissa företagstyper är marknadsefterfrågad och inte påtvingad”, och tror även att om revisionsplikten tas bort får företagen mer tillgång till kompetens på det sättet att revisorer har den kompetensen att hjälpa dem. Revisorns arbetsuppgifter kommer absolut inte att försvinna utan de får endast en annan utformning. Många av de länder som har tagit bort revisionsplikten har fått positiva effekter, där bankerna exempelvis har fortsatt att begära någon sorts av intygande från revisorer så att yrket inte har påverkats negativt. Dessa intyg som finns idag i länder som har tagit bort plikten är skräddarsydda och har många liknelser med revision. 35 Skatteverkets negativa åsikt till slopad revisionsplikt är ganska självklar, med tanke på den starka koppling som råder mellan redovisning och beskattning. Revision är grunden till trovärdig information, och idag finns vetskapen att revision gynnar både näringslivet och samhället. 36 Arbetssituationen för revisorer kommer att underlättas när revisionsplikten tas bort då de inte längre tvingas sitta på två platser i sin arbetsutövning, dvs. både som granskare och rådgivare. Idag måste revisorer antingen sätta stopp när rådgivningen går för långt eller bryta mot gällande lagar och regler. Det senare leder ofta till en obehaglig arbetssituation som revisorer kan slippa i framtiden. Den kompetens som revisorer har idag vad gäller rådgivning och skattefrågor kommer att vidmakthållas och utvecklas istället för som nu hämmas och försämras. 37 Bo Svensson föreslår att Sverige skall tillämpa EU:s maximivärden för undantag från revisionsplikt, och att förändringen ska ske i en enda fas. Andra länder inom Europa som slopat revisionsplikten har gjort detta i flera steg, vilket underlättar för revisionens intressenter som också måste göra omställningar i sitt arbete. Kritiken som Bo Svenssons förslag har fått handlar främst om den snabba implementeringen, även kallad ”big bang”, men även de skyhöga gränsvärdena. Bo Svensson menar att vi bara återgår till det vi hade före år 1988 och att vi med detta anpassar oss till övriga Europa. Vad gäller införandet av förslaget vill näringslivet att revisionsplikten avskaffas den 1 juli år 2009. Bland annat Skatteverket anser att de behöver mer tid på sig inför förändringen, och så blir det troligtvis. Som det ser ut idag måste alla aktiebolag ha ett revisionspaket medan de i framtiden kan välja den rådgivning som de själva anser att företaget behöver. Med ökad konkurrens revisorerna sinsemellan kommer priset på dessa tjänster troligtvis att sjunka. Revisorn kommer inte längre vara tvungen att granska och rapportera om revisionsklientens hantering av skatter och avgifter, och inte heller agera vid misstanke om brott. Anmälningsskyldigheten skall således avskaffas, men bestämmelser om skyldighet att anmäla misstanke om bestickning och mutbrott införs dock i revisorslagen. Utredningen föreslår att Skatteverket under löpande år kan begära att få se ett företags bokföring. Detta handlar inte om någon razzia utan att Skatteverket kommer ut till företaget eller tvärtom. Datoriseringen har redan gett Skatteverket nya möjligheter till bättre kontroll.38 35
Balans Nr 2/2004, Dags att avskaffa revisionsplikten för småföretag? s. 15 Balans Nr 4/2005, Het debatt om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag, s. 28 37 Balans Nr 3/2008, Slopad revisionsplikt en lättnad för branschen, s. 39 38 Balans Nr 4/2008, Slopad revisionsplikt i 96 procent av aktiebolagen, s. 17 36
- 17 -
3.4
Revisionens intressenter
Redovisningen är av stor vikt för företagets existens då inte bara de anställda är beroende av företaget. Våra valda respondenter har helt olika informationsbehov och alla dessa skall tillfredställas genom en och samma årsredovisning. Årsredovisningen skall vara så pass omfattande att olika intressenter kan fatta rätt beslut med samma beslutsunderlag. Revisionen är en sammanställning av vad som redan har hänt och används ofta som underlag för hur framtiden för företaget kommer att te sig. 39 Intressentmodellen syftar till att belysa vilka aktörer som har intresse av ett företag eller en organisation. De olika intressenterna presenteras i modellen nedan och därefter görs en kort beskrivning av deras särskilda intresse för företagets revision. Leverantörer Långivare
Kunder
Revisionens intressenter Styrelse & VD
Anställda
Ägare
Stat & Kommun
Figur 3:1 Revisionens intressenter (Källa: Egen bearbetning)
Ägare: En av de främsta intressenterna är ägarna som skall fatta rätt beslut för företagets framtid, där beslutet grundas utifrån den information de får från styrelsen och VD:n. Styrelse & VD: Informationen som fås från revisionen är av stor vikt för företagsledningen då denna utgör grunden för framtida beslut om investeringar och för att få en övergripande bild av företagets ekonomi. Stora företag har oftast tillgång till mer detaljerad information utöver årsredovisningen. För småföretag är årsredovisningen oftast den enda organiserade sammanställda ekonomiska information som finns. Styrelsen och VD: n värdesätter revisorsgranskningen av företaget då revisorn ser företaget ur ett annorlunda perspektiv. Banker: Banker och andra kreditinstitut använder redovisningen som underlag för att bevilja lån eller inte. Reviderade företag ses som trovärdiga då det är ordning och reda i deras räkenskaper. Leverantörer: Redovisningen gäller som beslutsunderlag för leverantörer om de ska kräva kontant betalning eller lämna kredit på de varor eller tjänster som levereras. Kunder: Kundföretag är intresserade av att se om företaget håller sig kvar på marknaden i framtiden och hur väl de skulle klara en eventuell lågkonjunktur. Kunder vill även ha trovärdig information om företaget kan sköta sina leveranser. 39
Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner (2006)
- 18 -
Anställda: Det huvudsakliga intresset för anställda är hur framtiden ser ut för företaget, dels för att trygga sin befintliga anställning och dels för att se om det finns utrymme för löneökningar. Informationen kan också vara till hjälp för någon som överväger att ta anställning hos företaget. Stat & Kommun: Staten har ett stort intresse i företaget då de utgör en viktig del i samhällsekonomin som till stor del finansieras av skatt från företagen. Redovisningen fungerar som underlag för statens beslut vad gäller skatt och avgifter som påförs företagen. Vissa företag får istället statligt bidrag, vilket också måste baseras på redovisningen.
3.4.1
Revisorer
Revisorerna och revisorsorganisationerna är negativa till förslaget om ett avskaffande av revisionsplikten, då det kan innebära tappade revisionsuppdrag. Lagstadgad revisionsplikt för samtliga bolagsformer ger revisorerna en monopolställning på marknaden som de inte vill bli av med. Uppgifter från länder som avskaffat revisionsplikten visar att de tappade revisionsuppdragen ersatts av andra uppdrag och att revisionsbyråernas inkomster därför inte nödvändigtvis måste bli mindre som en följd av ett avskaffande. Deras roll kan uppfattas som mindre seriös och redovisningen som mindre sanningsenlig vilket kan leda till att skatteverket och andra intressenter tappar förtroendet gentemot revisorerna. 40
3.4.2
Banker
Den främsta anledningen till att banker har stort intresse av bolagens revision är för att revisionen används som beslutsunderlag för om företaget beviljas lån eller inte. För banker är det viktigt att en revisor har granskat redovisningen, men revisionen är inte den enda och avgörande faktorn som granskas vid kreditgivning.41 Bankerna gör även kreditupplysningar av kunden hos Upplysningscentralen, UC, men ett reviderat företag innebär ofta ordning och reda i bokföringen gentemot de företag som inte har någon revisor alls. Bankerna är positiva till redovisning och om revisionsplikten skulle tas bort kommer någon form av ersättning eller alternativ till redovisning att begäras av banken. 42
3.4.3
Skatteverket
Skatter och avgifter är den största anledningen till att Skatteverket använder sig av företagets redovisning. Inställningen till förslaget om slopad revisionsplikt hos Skatteverket är negativ, då deras oro kretsar kring ökad ekonomisk brottslighet och minskade skatteintäkter. Revisorn ses som en viktig granskare i relationen mellan Skatteverket och småföretagarna. Skulle revisionsplikten tas bort förlorar Skatteverket revisorerna som kontrollorgan.43 Sverige har ett känt skattesystem och man kan tydligt se den koppling som finns mellan skatt och revision. Slopad revisionsplikt kan innebära att 96 % av cirka 280 000 bolag slipper revisor, vilket på sikt kan inverka på vårt samhälle.44
40
Thomasson, Jan & Arvidsson, Per. Den nya affärsredovisningen (2005) Lönnqvist, Rune. Årsredovisning i aktiebolag och koncerner (2006) 42 Thorell, Per & Norberg, Claes. Revisionsplikten i små aktiebolag (2005) 43 ECON rapport nr 2007-092 Den samhällsekonomiska nyttan av revision 44 http://di.se/Index/Nyheter/2008/01/07/264034.htm?src=xlink 2008-03-02 kl.12:00 41
- 19 -
4
EMPIRI
I följande kapitel kommer vi att göra en översiktlig beskrivning av våra respondenters verksamheter som följs av en resumé av respektive respondents åsikt.
4.1
Revisionsbyråer
4.1.1
Gothia revision AB
År 1979 startade de godkända revisorerna Reine Larsson och Jan Andréasson en revisionsoch redovisningsbyrå i det gemensamma bolaget Göteborgs Ekonomibyrå AB. Gothia Revision AB bildades år 1984 och har idag 16 medarbetare. Verksamhetens auktoriserade och godkända revisorer är medlemmar i de kvalificerade revisorernas branschorganisation FAR SRS, och har kontinuerligt genomgått FAR SRS kvalitetsrevision. Gothia Revision AB är verksamma med allt förekommande administrativt arbete som löpande bokföring, skattefrågor, bokslut och upprättande av årsredovisning. Jan Andréasson arbetar idag som godkänd revisor.45 Presentation av intervju: Jan Andréasson anser att ett avskaffande av revisionsplikten i hög grad kommer att påverka revisorernas fortsatta yrke i och med den mängd företag som skulle slippa revisionen. Han menar att gränsvärdena som utredningen har föreslagit är alldeles för höga, vilket innebär att endast jättestora företag fortsättningsvis kommer att omfattas av revisionsplikten. Vad gäller småföretag anser han att gränserna bör hamna vid en omsättning runt tre till fyra miljoner och högst tre till fyra anställda. Dessa företag behöver enligt Jan inte ha en revisor, utan istället någon form av revisionstjänst. Han är tveksam till att 90 % av aktiebolagen kommer att slopa revisionen, men han är säker på att hälften kommer att göra det. Jan menar att revisionen ses som en kvalitet och säkerhetsstämpel, eftersom ett reviderat bokslut är ett dokument mot tredje man. Ett alternativ till revisor kan vara en redovisningskonsult, som upprättar bokslut och deklarationer, och som även ser till att bokföringslagen följs. Frågan om vilka för- och nackdelar som kommer med en avskaffad revisionsplikt omformulerar Jan till den centrala frågan om vad som kommer istället? Han är säker på att komplementet till revision istället är en utvidgad redovisningsskyldighet mot Skatteverket, men inte mot tredje man. I deklarationen ska det anges vem som har upprättat bokslutet, vilket inte funnits tidigare. Nackdelen är att revisorerna tidigare fungerat som Skatteverkets förlängda arm. Om revisionsplikten tas bort försvinner även revisorernas granskande roll, och likaså deras skyldighet att anmäla misstankar om brott. I och med detta blir revisorernas arbete mindre omfattande, vilket leder till sänka kostnader för företagarna. Ur revisorns perspektiv är detta till nackdel då fokus kommer att läggas på att marknadsföra sig själv på ett nytt sätt och på så sätt sina tjänster, eftersom marknaden för revisorerna garanterat kommer att krympa. Enligt Jan innebär slopad revisionsplikt självklart en minskad efterfrågan av revisorer. Vad gäller frågan om en mer rådgivande revisorsroll nämner Jan att revisorsrollen alltid varit rådgivande, och kommer att förbli sådan. Hur kundrelationen förändras då revisionen blir mer efterfrågad än påtvingad är att revisorn måste sälja sig på ett bättre sätt och de tjänster som revisorn kan bistå med.
45
http://www.gotrev.se/2008-05-01 kl. 13:05
- 20 -
Gothia Revision AB har börjat förbereda verksamheten för en mindre omfattande revisionsplikt i form av funderingar kring redovisningstjänster kontra revisionstjänster. Enligt det förslag som ligger framme så försvinner inte revisionsplikten för merparten av bolag förrän de räkenskapsår som börjar den första januari år 2011, och det är detta datum som verksamheten tar sikte på. Det är relativt lång tid kvar innan den eventuella förändringen, men dagens revisorer kan behöva se över det faktum att revisionsarbete kan komma att bli väldigt begränsat. I framtiden kommer företag att anställa någon som kan skattelagen och bokföringslagen, och detta behöver inte nödvändigtvis vara en revisor. Behovet av kvalificerade redovisningskonsulter kommer troligtvis att öka, då det viktiga istället blir skatterätt och ekonomisk rådgivning. 4.1.2
Ernst & Young AB
Ernst & Young AB har bildats genom ett flertal fusioner av olika revisionsbyråer och är idag en av världens ledande revisionsbyråer. Namnet Ernst & Young antogs år 1990 efter den internationella samarbetspartnern och företaget har idag 700 kontor i 140 länder, varav 70 kontor i Sverige. Verksamheten har 130 000 medarbetare världen över varav 1830 i Sverige. Nettoomsättningen uppgick år 2006 till 134,4 miljarder kr för hela företaget, och 2,3 miljarder kronor i Sverige. 46 Företagets främsta uppgift är att leverera revision och rådgivningstjänster och har flera år i rad blivit utsett till Sveriges främsta revisionsföretag. 47 Presentation av intervju: Inger tycker inte att frågan om slopad revisionsplikt kommer som en överraskning, och då med tanke på harmoniseringsprocessen inom EU. De företag som inte påverkas är de som är noterade på en reglerad marknad, finansiella bolag samt försäkringsbolag oavsett storlek. Det som händer nu är att ett nittiotal remissinstanser kommer att ha möjligheten att lämna synpunkter på utredningen. Gränsvärdena blev dock högre än vad Inger väntat sig, men hon tycker annars att förslaget om slopad revisionsplikt är bra. Det finns gott om tid kvar för en omställning, och idag väntas alla remissinstanser lägga fram sina åsikter. Revisorsarbetet påverkas på det sättet att fokus kommer att ligga på ett helt nytt tjänsteutbud. Inger menar att de som slipper lagstadgad revision ändå behöver ha någonting, och då måste nya tjänster utvecklas. Om förslaget går igenom kommer Ernst & Young AB att arbeta begränsat med något som kallas för review, vilket på svenska betyder översiktlig granskning. Utomlands finns review och agreed-upon-procedures där granskning görs på specifika områden, till exempel kundfodringar eller varulager. Dessa tjänster finns redan idag i regelverket Revisionsstandard, RS, men rekommendationerna har inte använts på grund av den lagstadgade revisionsplikten. Dessa tjänster är alltså inget nytt påfund, och de kommer troligen att användas mer i Sverige. Fördelar med slopad revisionsplikt är att bolag kan välja vad de själva anser sig behöva. Idag är revision mycket omfattande vad gäller dokumentation, och förslaget kan då vara till fördel att slippa denna obligatoriska överdokumentation av mycket små bolag. Nackdelen med slopad revisionsplikt är ur Ingers synpunkt rent affärsmässig. Oron finns att marknaden för revisorer krymper markant, men Inger tror ändå att många kommer använda någon slags redovisningstjänst. Om förslaget går igenom innebär det självklart att Ernst & Young AB behöver lägga mer resurser på marknadsföring. Hon förstår att marknaden kommer att förändras, men hon tror däremot inte att 96 % av bolagen helt kommer att välja bort revisionen. Oberoendet från revisorns sida kommer att vara kvar i de nya tjänsterna och 46 47
http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/Om_EY_Fakta 2008-05-05 kl. 17:00 http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/Om_EY 2008-05-05 kl. 17:05
- 21 -
när bokslutsberättelsen lämnas kan revisorn vara mer rådgivande. Inger tror att den nya och mer rådgivande revisorn kommer att göra att många vill ha kvar sin revisor. Många anser att rådgivning från revisorn är mycket värdefull, och en slopad revisionsplikt ger troligen en bättre kundrelation eftersom kunden får större makt att välja själv vad de vill ha. Internt har Ernst & Young AB haft informationsmöten för att de anställda skall veta vad som kommer att hända. De yngre anställda har börjat fundera över framtiden, och då ligger valet antingen mellan revision och redovisningskonsulttjänster. Ledningen har länge arbetat med konsekvensanalyser och spekulerat kring vad slopad revisionsplikt skulle innebära. Internationellt har Ernst & Young AB haft kontakt med andra länder och sett till deras utveckling, men det är alltid problematiskt att jämföra länder emellan då de inte är identiskt lika. I bland annat Danmark och England måste bolagen göra ett aktivt val om de vill ta bort revisorn. Som förslaget ser ut i Sverige så slopas revisionsplikten och därmed revisorn automatiskt, här behövs inget aktivt val. Ernst & Young AB har börjat ta fram tjänster som kan erbjudas som alternativ till fullständig revision. Inger presenterade några alternativ, däribland Frivillig revision som ger en bred och djupgående granskning av företaget. Denna version innebär övergripande analyser och detaljerade åtgärder och resulterar i en revisionsberättelse. Granskning enligt särskild överenskommelse är en annan version innebär en granskning av ett specifikt verksamhetsområde och resulterar i en rapport över faktiska iakttagelser. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara Översiktlig granskning som är en bred men mindre detaljerad granskning jämfört med revision, och resulterar i en rapport avseende översiktlig granskning. Ernst & Young AB kommer även att införa vissa rådgivningstjänster. Personligen tycker Inger att gränsvärdena är för höga, och hon skulle gärna se att omsättningen låg någonstans mellan fem och tio miljoner kronor, speciellt för de bolag med en anställd som oftast också är ägaren till företaget. Har företaget mellan fem och tio anställda har företagsledaren mer ansvar gentemot sina anställda, och där tycker Inger att revisionsplikten bör gälla.
- 22 -
4.2
Skandinaviska Enskilda Banken
SEB grundades år 1972 genom en sammanslagning av Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Banken. Anledningar var att de ville säkra sin ställning och möta konkurrenterna från de internationella bankerna. Idag har SEB drygt 600 kontor och 20 000 anställda, varav hälften finns utomlands i bland annat Tyskland och Baltikum. Med fem miljoner kunder har SEB vuxit fram till en ledande finansiell koncern. SEB: s mål är att vara det första valet för kunder med goda ekonomiska förhållanden. 48 Presentation av intervju: Revisionen används som beslutsunderlag vid kreditbedömning, och detta är den främsta anledningen till att bankerna har stort intresse av bolagens revision. Vid kreditgivning tar banken in säkerheter på krediter för att ha som en alternativ utväg men primärt är de intresserade av affärsidén och hur företaget ser ut. Detta menar Mats är grunden för kreditgivning. Analysen som görs innan kunden får kredit bygger på relevant information, bland annat betalningsförmåga, prognoser, historisk fakta och affärsplan. Är det små företag där bolaget och företagsledaren är en och samma person, så ligger intresset även i att veta vem företagsledaren är. Då görs en kreditupplysning från Upplysningscentralen, UC, vilket framhäver personen och dess betalningsförmåga. Mats ser mest nackdelar med en slopad revisionsplikt då banken godkänner låneansökningar som baseras på information om hur företagen ser ut. Banken ställer krav på att informationen måste vara tillförlitlig och granskad av en kvalificerad revisor. Skulle revisionsplikten slopas måste bolagen överlämna någon annan slags certifiering till banken. Rent praktisk tycker Mats att kreditprocessen är lång. Kunden tar kontakt med banken och strukturerar upp den information som behövs. Därefter skickas ett förslag på hur kunden vill lägga upp affären. Banken tittar på säkerheter och kassaflöde som sedan tas upp i en kreditkommitté. I kommittén sitter distriktschefen, en jurist och en ordförande. Där skrivs en offert och banken återkommer till sin kund med ett beslut, skulle viktig information saknas blir ärendet nerlagt. Rådgivaren beställer fram den dokumentation som behövs i termer av reverser, inteckningsmedgivanden, lagfartsansökningar etc. och ser till att all dokumentation tas fram. Kunden kommer slutligen in till banken för att signera, och därefter löses lånet. Reviderade företag innebär en kvalitetsstämpel för banken, där vetskapen finns att en opartisk person har tittat på underlaget. När krediter medges erhålls en limit som har en bestämd löptid, och inom denna limit ryms bland annat checkräkningar och lån. Limiten förfaller minst en gång om året, och när den gör det omprövas lånet igen. Vad gäller krediter så ser banken över dessa en gång om året, och dessa är kortfristiga i jämförelse med räntebildning och amorteringar som vanligtvis är längre än ett år. För varje motpart sätts en riskklass, och denna byggs upp med hjälp av finansiell information. Riskklassen styr sedan behovet av kapitalteckning, det vill säga bankens egna kapital för att täcka den egna utlåningen. Oreviderade företag existerar inte i Mats värld. De företag som inte är reviderade skickas idag till en work-out avdelning, som huvudsakligen sysslar med högriskengagemang. Denna avdelning löser då detta problem. Revision är en hygienfaktor som ger en signal om att allt är ordning och reda vad gäller information. Utlåning är speciellt i detta fall då det är skattepengar som lånas ut och dessa måste komma tillbaka. Idag är Bolagsverket och UC stora hjälporganisationer till kreditavdelningen på banken. 48
http://www.seb.se/pow/wcp/sebgroup.asp?website=TAB1&lang=se2008-05-01 kl. 15:35
- 23 -
4.3
Skatteverket
Skatteverket är en myndighet för skatt, folkbokföring och bouppteckningar. Idag bevakar Skatteverket även statens fordringar. Huvudkontoret ligger i Solna men Skatteverket finns på 100 orter runt om i Sverige. Antalet anställda uppgår till cirka 11 500. De som är bokföringsskyldiga företagare är de som har: Aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, men även fysisk person som bedriver näringsverksamhet (enskild firma).49 Skatteverket har intresse av bokföringen för att kontrollera redovisningen av moms, arbetsgivaravgifter och avdragen preliminärskatt i skattedeklarationen. Men även inlämnandet av kontrolluppgifter för anställda och deklaration av inkomstuppgifter.50 Presentation av intervju: Kent inleder intervjun med att påminna om att företagare undantogs revisionsplikten fram tills mitten av 80-talet. De flesta företagare valde ändå att ha revisor vid den tiden, och han tror därför att endast ett fåtal bolag kommer att slopa revisionen. De som startar aktiebolag idag ser revisorn som en rådgivare och inte bara som en kostnad. Kent menar att de flesta revisionsbyråer inte oroar sig för minskade revisionsuppdrag. Han tror att revisorer får lättare att ta på sig redovisningsuppdrag, då de kan göra bokslut istället för revision. Den stora nackdelen för Skatteverket är att många bolag kan komma att välja bort bokföringsmomentet, och detta kan göra att revisorerna får press på sig. Idag har Skatteverket resurser för den avdelning som granskar, men han vet ännu inte om det har bestämts att öka resurserna i och med att utredningen fortfarande pågår och att oklarheten kring gränserna kvarstår. Gränserna skulle kunna ligga vid en omsättning på två eller tre miljoner kronor men skulle likaväl kunna sättas högre, eftersom det ändå är de minsta bolagen som kommer att välja bort revisorn. Gränserna för de större bolagen spelar inte någon större roll, eftersom de inte ser revisorn som en stor kostnad, utan är väl medvetna om att revision behövs. Tidigare har många haft revisor utan att ha behövt det, och detta på grund av bankens speciella krav vid startbildning av aktiebolag. Den stora fördelen med revisor anser Kent vara att revisorn ser till att det finns bokföring, och att de inte tillåter bolag att vara utan bokföring. Utredningen vill att Skatteverket inför oanmälda besök för att se om det finns bokföring eller inte. Övriga fördelar med denna utredning är svåra att hitta. De vanligaste felen som upptäcks är idag att företag inte redovisar alla inkomster, vilket oftast sker i kontantbranschen. Här blir revisorn också lurad, då det är svårt att konstatera sådana brott. Vill företagaren handla oärligt, så gör personen det oavsett om det finns en revisor eller inte. Skatteverket kan idag stämma av det granskade företagets fakturor med kunder och leverantörer för att se om alla fakturor är med. Detta kan inte revisorn göra och då blir det svårare för dem att upptäcka brott. Revisorn kan göra rimliga bedömningar av verksamheten, men det övergripande ansvaret som revisorn har ligger i att bokföringen ska fungera på ett korrekt sätt och att privata kostnader inte läggs ihop med företagets. Hos de bolag som är reviderade är bokföringen tillfredsställande och Skatteverket vet att en revisor har granskat och godkänt underlaget. 49
http://skatteverket.se/omskatteverket/allmantomskatteverket.4.906b37c10bd295ff4880004337.html 2008-0501 kl. 17:00 50 http://skatteverket.se/fordigsomar/arbetsgivareinfotxt/bokforing.4.18e1b10334ebe8bc80005195.html 2008-0501 kl. 17:15
- 24 -
Den största orsaken till att Skatteverket är negativa till förslaget är att revisionsberättelsen samt revisorns anmälningsskyldighet kommer att försvinna. Skatteverket kommer således inte att få in orena revisionsberättelser, och det är oftast i dessa sammanhang som en förundersökning inleds. Idag är revisorn skyldig att anmäla misstankar om brott till åklagaren, och antalet anmälningar har med åren ökat vilket gör att Skatteverket anser att det är olämpligt att slopa den nu. Revisorn är den första som ser om det pågår någon förskingring och kan anmäla det, medan Skatteverket ser det i samband med skatterevision. Misstanke om skattebrott upptäcks antingen vid taxering, momskontroll eller revision. Då kan Skatteverket se om företaget undanhållit en stor inkomst eller om det helt saknas bokföring. Då skickar Skattverket en anmälan till Ekobrottsmyndigheten som beslutar om åklagaren ska påbörja en förundersökning. Arbetssättet kommer enligt Kent förmodligen att förändras, då antalet orena revisionsberättelser troligen kommer att minska. Arbetsuppgifterna kommer däremot inte att förändras, Skatteverket kommer att följa upp företagens resultat som vanligt och se om det möjligtvis förändras efter slopad revision. Ett förslag som uppkommit är att använda samma system som Skatteverket i Danmark, där företaget i deklarationen kryssar för en ruta som innebär att företaget har en revisor. Väsentlighet och risk är också av intresse för Skatteverket när företag väljs ut för revision och kontroll. Granskningen kommer att fortsätta som den tidigare gjort, då det inte finns resurser att granska allt och alla bolag. Om det inte finns tillräckligt med resurser måste Skatteverket inrikta sig på vissa företag och helt enkelt välja bort andra vad gäller granskning.
- 25 -
5
Analys
I följande kapitel presenteras vår analys där vi sammankopplat vår teoretiska referensram samt empiri. Våra respondenter presenteras i den ordning som de behandlades i empirikapitlet.
5.1
Analys av våra respondenter
Nedan följer en analys av respektive respondent i ordningen revisorer, banken samt Skatteverket. Då vi har intervjuat två revisorer kommer deras ställningstagande att analyseras gemensamt. 5.1.1
Analys av revisorsintervjuer
Idag kan endast en revisor utföra revision, vilket gör att denna profession har en viss maktställning. Det ses som en självklarhet att denna remissinstans ställer sig negativt till förslaget om slopad revisionsplikt. Revisorerna vet att framtiden kommer att innebära förändringar, och öka konkurrensen revisorer sinsemellan. Gemensamt för de revisorer som medverkat i vår studie är att deras arbete går ut på att kvalitetssäkra information. Ett reviderat företag innebär ordning och reda i räkenskaperna, och att en opartisk person granskat och godkänt informationen. Revision ses som en kvalitet och säkerhetsstämpel och är av stor betydelse för många intressenter på marknaden. Gränsvärdena som föreslagits är alldeles för höga, och denna åsikt delas av respondenterna. Den mindre revisionsbyrån kommer således att påverkas mer om förslaget går igenom, eftersom majoriteten av dess klienter inte når upp till gränsvärdena. Avskaffandet kommer att påverka många av revisionsbyråerna runt om i landet. Dagens revisorer ser inga nackdelar med revisionsplikt, men den överdokumentation som görs av ett mycket litet bolag kan ses som överflödig. En positiv effekt kan vara möjligheten att utveckla rollen som rådgivare. Detta kan dock ses som en självklarhet eftersom rollen som granskare kommer att minska. Marknaden kommer att förändras, men konsekvenserna är lättast att se några år efter implementeringen. Om vi ser till avskaffandet av revisionsplikten i Danmark var det endast 6,5 % som valde bort revisionen. Det spekuleras kring denna låga siffra och en av anledningarna tros vara att de danska bolagen anser att nyttan med revisionen överstiger kostnaden. Somliga tror att de berörda företagen av förändringen i Danmark inte fick tillräcklig information om vad lagförändringen egentligen skulle innebära. Ytterligare en anledning kan vara att företagen i Danmark automatiskt har en revisor, men genom ett aktiv val väljer bort denna. Tankarna finns alltså kring att de danska bolagen helt enkelt inte valt bort revisorn, utan har kvar denne av brist på kunskap. I Sverige kommer istället alla bolag vid utgångsläget i januari år 2011 automatiskt vara fria från revisorn. Detta tror en av respondenterna kommer vara en anledning till att många svenska företag slopar revisorn direkt, att alla automatiskt är fria det första året. Revisorerna tror dock inte att 96 % av bolagen fullt ut kommer att slopa revisionen, utan istället köpa någon eller några revisorstjänster som de själva anser sig behöva. Troligen kommer antalet bolag som slopat revisionen att skifta något, men överlag väljer nog många företag att behålla revisorn eller någon form av redovisningstjänst då de inte vill förlora trovärdigheten gentemot sina intressenter. De allra minsta bolagen kan slippa revision, men de som är lite större kan behöva en redovisningskonsult, inte nödvändigtvis en revisor. Förslaget om slopad revisionsplikt har lett till att många har fått tänka över framtiden, och möjligen är de mer eller mindre tvungna att se möjligheter som kommer med förändringen. Efterfrågestyrd revision kommer att bidra - 26 -
till en mer naturlig kundrelation. Revisionsbyråerna har tagit förslaget på allvar och redan börjat utveckla ett nytt utbud av redovisningstjänster. Att anmälningsskyldigheten försvinner känns inte som någon större lättnad, då det är ytterst sällan misstanke om brott påträffas. Skulle det förekomma ekonomisk brottslighet så har Skatteverkets system redan upptäckt detta innan revisorn. I framtiden kommer en redovisningskonsult förmodligen att ta över rollen som revisor. 5.1.2
Analys av intervju med bankrepresentant
Banken behöver revision som beslutsunderlag och kan mest se nackdelar med förslaget som utredaren har lagt fram. Banken vill helst att redovisningen ska vara så omfattande som möjligt, och en anledning till deras negativa inställning kan vara att de inte har någon kunskap om kommande revisionstjänster. Revisionen är grunden vid kreditgivning, och en slopad revisionsplikt anser banken vara absurt. De är positiva till revision eftersom den ger en trovärdig bild av företaget, och att en opartisk person granskat materialet ger revisionen ännu mer trovärdighet. Allt pekar dock mot att det kommer någon sorts ersättning till revisionen, och innan bankerna och de resterande remissinstanserna har lämnat sina synpunkter kan vi förvänta oss ett alternativ till revision. Banken har idag mycket att säga till om och de är samtidigt en viktig respondent, därför är vi övertygade om att det kommer något komplement till revision som företag kommer att behöva vid kreditprövningar. Banken har makten att kräva revision, speciellt vid nystart av ett företag. Vi tror att banken är en stor anledning till att många väljer att ha kvar revisionen, och att banken på så sätt kommer att påverkas minst vid slopad revisionsplikt. Vid startbildning av ett företag är det viktigt med tillförlitlig information för att beviljas ett startkapital. Skulle företaget behöva mer lån i framtiden är det samma process som väntas, men så länge företaget kan betala av lånet finns inget intresse av banken att kontinuerligt ha uppsikt över företagens revision. Förutsatt att företaget går bra, är det alltså endast i starten som bankkontakten finns, och har företaget väl beviljats lån och sedan slopar revisionen finns det inte längre något krav från bankens sida att behålla den. Banken förstår dock varför förslaget har tagits fram och de förstår också att kostnaden för en revisor är hög i de allra minsta bolagen. Upplysningscentralen är också en viktig aktör då banken idag även tittar på företagsledaren vid de allra minsta bolagen, men ett reviderat företag väger ändå tyngst i kreditprocessen. Ur bankens synvinkel skulle inte deras arbete gå att utföra utan revision. Exempelvis har Tyskland ingen Upplysningscentral och där är det betydligt svårare att ta fram information. I Sverige är information lättillgänglig och offentlig, och banken kan inte tänka sig något annat än revision för småbolag i samband med kreditgivning. Som vår teori visar, kommer alternativa tjänster att tas fram och många revisionsbyråer har redan börjat publicerat dessa. Banken kommer i fortsättningen att begära någon slags dokumentation och underskrift på att informationen är pålitlig och opartisk granskad.
- 27 -
5.1.3
Analys av intervju med Skatteverkets representant
Vår teori visar att Skatteverket ställer sig negativt mot förslaget, då oron kretsar kring ökad ekonomisk brottslighet och minskade skatteintäkter. Skatteverket skulle i detta läge förlora revisorerna som kontrollorgan. Vår empiri har däremot visat att Skatteverket inte är oroliga inför förslaget som har lagts fram, de är snarare mer oroliga för att småbolagen kommer att välja bort bokföringen. Detta skulle innebära en ökad tyngd på bokföringskontroll, främst i kontantbranschen. Skatteverket utgår från mitten av 80-talet då bolag inte hade revisionsplikt men ändå beslutade sig för denna. Prognosen har ställts att liknande resultat kan väntas. Utredningen pågår fortfarande och Skattverket tycks vänta på ett beslut innan arbetsuppgifter och ökade resurser kan komma att ändras. De vet inte hur den granskande verksamheten kan komma att påverkas men vår studie har visat att oron inte är stor och att, enligt Skatteverket, företagarna idag är positivt inställda till revisorn. Denna trend kommer att öka, i och med att revisorn får en mer rådgivande roll. Skatteverket upptäcker skattebrott i ett tidigt skede och detta kommer inte att förändras. I dagsläget kan Skatteverket lugnt invänta ett beslut då de inte kommer att påverkas i alltför stor bemärkelse, varken resurs- eller arbetsmässigt.
- 28 -
6
Slutsatser
I följande kapitel kommer vi att redogöra för våra åsikter där vi diskuterar våra slutsatser med utgångspunkt från vår problemformulering.
6.1
Slutsats av revisorsintervjuer
Vår uppfattning är att revisorer kommer att påverkas som yrkeskår. Vi kan vänta oss en minskad marknad samtidigt som yrkesbeteckningen revisor inte kommer att väga lika tungt i framtiden som det gör idag. Vi tror att redovisningskonsulter kommer att ta över denna profession, och att redovisningsutbudet blir mer inriktat på rådgivning. Revisorer kommer att utveckla nya och bättre tjänster och anpassa sig till kunden på ett helt nytt sätt. Det blir istället ”köparens marknad” och vi tror att konkurrensen på revisorsmarknaden blir tuff. Slutligen tror vi att revisorer påverkas i störst omfattning jämfört med revisionens övriga intressenter.
6.2
Slutsats av intervju med bankrepresentant
Om förslaget går igenom tror vi att banken kommer att påverkas i liten omfattning, eftersom ett kreditinstitut har makten att styra över kravet på information. Idag ställer kreditgivarna krav på bolag och vi tror banken är en stor anledning till att företagarna kommer att behålla revisionen. Idag har bankerna inga förslag på alternativ till revision och detta är begripligt då det finns en yrkesgrupp som har i uppgift att arbeta med dessa frågor. De förväntar sig dock alternativ till revision och förenklingar för småföretagare men de vet inte hur dessa kommer att se ut. Vi tror att banken är den viktigaste intressenten för de små bolagen, då varje företagsbildning går via banken och ett startkapital måste tas ut. Vi tror att de allra minsta bolagen kommer att fortsätta ha revision. Denna slutsats kan vi styrka med en undersökning som gjordes i Danmark, som visade att 37 % av småföretagen fortsatte med revision för bankens skull och 24 % fortsatte för övriga intressenters skull.51 Det handlar främst om brist på kunskap, som leder till osäkerhet och hade banker varit mer insatta i de nya alternativa tjänsterna hade de troligtvis inte ställt sig emot det nya förslaget. Vad gäller Danmark är det inte många företagare som har valt bort revision, men den del som har gjort det har upplevt konsekvenser, då de måste ange detta i deklarationen. Detta påverkar därefter Skatteverkets arbete då de får mer att göra vad gäller kontroll och granskning.
51
Balans Nr 2/2007, När revisionsplikten avskaffades i Danmark, s. 31
- 29 -
6.3
Slutsats av intervju med Skatteverkets representant
Vi tror inte att Skatteverket kommer påverkas i så stor utsträckning om revisionsplikten slopas. Idag har Skatteverket väl utvecklade jämförelsesystem som skulle visa utslag om företagens inkomster och bruttovinst minskade markant. De kanske tar efter Danmark vad gäller den lilla rutan i deklarationen som anger om företaget har revisor eller inte. Vi tror först och främst att enmansbolagen kommer att slopa revisionen, och vi tror att det var denna grupp som utredningen syftade på när det gäller att underlätta för småföretagarna. De större bolagen har mer ansvar gentemot sina intressenter, och kommer troligtvis att behålla revisionen.
6.4
Förslag till fortsatt forskning
Vi skulle rekommendera att nästa studie görs efter år 2011, för att kunna se konsekvenser. Det skulle vara intressant att se hur många bolag som faktiskt slopar revisionsplikten, och vilka redovisningstjänster som kommer att efterfrågas. En viktig aspekt vore att se vilka komplement till redovisningen som föredras av bankerna, och se hur bankens avdelning för oreviderade företag utvecklas. Av ren nyfikenhet skulle det vara intressant att se om oreviderade företag har samma förutsättningar som reviderade vid låneansökan. Det skulle vara intressant att se om Sverige följer Danmarks exempel där företagen i deklarationsblanketten anger om de har en revisor eller inte, och om de oreviderade företagen utsätts för mer omfattande granskning. Vår studie hade även kunnat kompletteras med en medelstor revisionsbyrå som respondent för att få en bättre bild av revisorernas påverkan.
- 30 -
7
Källförteckning Litteratur
Andersen, Ib (2008). Den uppenbara verkligheten; val av samhällsvetenskaplig metod. 1:10. uppl. Studentlitteratur.
Cassel, Filip (1996). Den reviderade revisorsrollen: En oren berättelse. Stockholm: Nerenius och Santerus förlag AB
Diamant, Adam (2004). Revisorns oberoende. Uppsala: Iustus Förlag AB
FAR:s samlingsvolym (2007). Del 1. Stockholm: FAR Förlag AB
Flower, John (1994). The Regulation in the Nordic Countries, Stockholm: Fritzes
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik; om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2. uppl. Studentlitteratur, Lund.
Johannessen, Asbjorn & Tufte, Per Arne (2007). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1:2. uppl. Liber AB.
Johansson, Sven Erik (2005). Uppdrag revision. Stockholm: SNS Förlag
Lönnqvist, Rune (2006). Årsredovisning i aktiebolag och koncerner. 4. uppl. Studentlitteratur.
Thomasson, Jan & Arvidsson, Per (2005). Den nya affärsredovisningen. 16. uppl. Liber
Internet Dagens industri Morander, C-F och Fritzell, G. Slopa revisionsplikten, men inte revisorn
http://di.se/Index/Nyheter/2008/01/07/264034.htm?src=xlink(2008-03-02) kl.12:00
ECON-rapport Nr 2007-092, Den samhällsekonomiska nyttan av revision
http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/R-2007092%20LGH%20DEN%20SAMH%C4LLSEKONOMISKA%20NYTTAN%20AV% 20REVISION_0.PDF
Fakta Ernst & Young
http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/Om_EY_Fakta (2008-05-05) kl. 17:00 http://www.ey.com/global/content.nsf/Sweden/Om_EY (2008-05-05) kl. 17:05
Fakta Gothia Revision AB
http://www.gotrev.se/(2008-05-01) kl. 13:05
Fakta SEB
http://www.seb.se/pow/wcp/sebgroup.asp?website=TAB1&lang=se(2008-05-01)kl.15:35
- 31 -
http://www.seb.se/pow/wcp/sebgroup.asp?website=TAB1&lang=se(2008-05-01)kl.15:35
Fakta Skatteverket
http://skatteverket.se/omskatteverket/allmantomskatteverket.4.906b37c10bd295ff4880004337. html (2008-05-01) kl. 17:00 http://skatteverket.se/fordigsomar/arbetsgivareinfotxt/bokforing.4.18e1b10334ebe8bc8000519 5.html (2008-05-01) kl. 17:15
Justitiedepartementet SOU 2008:32 Avskaffande av revisionsplikten för små företag
http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/102165 (2008-04-03) kl. 14:50
Kommissionens rekommendation (96/280/EG) om definitionen på små och medelstora företag
http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/n26001.htm, (2008-03-07) kl. 16:00
Rapport Svenskt Näringsliv Thorell, P. & Norberg, C. 2005, Revisionsplikten i små aktiebolag Svenskt Näringsliv
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Revisionsplikten_i_sm__458a.pdf (2008-02-15)
Riksdagen: Kommittédirektiv 2006:128
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/22/45/3db1d816.pdf (2008-02-23) kl. 14.00
Artiklar
Balans Nr 2/2004, Dags att avskaffa revisionsplikten för små företag? s. 15
Balans Nr 3/2005, Behövs revision i alla bolag? s. 15
Balans, Nr 3/2005 Sällan revision av små företag i EU-länderna, s. 34
Balans Nr 4/2005, Het debatt om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag, s. 21
Balans Nr 2/2007, När revisionsplikten avskaffades i Danmark, s. 31
Balans Nr 10/2007, De danska företagen behåller revisorn, s. 15
Balans Nr 11/2007, Få danska företag väljer bort revisionen, s. 26
Balans Nr 3/2008, Slopad revisionsplikt en lättnad för branschen, s. 39
Balans Nr 4/2008, Slopad revisionsplikt i 96 procent av aktiebolagen, s.17
Hugo, Linus (2008), Fler ekobrott om revisorn tas bort. Göteborgs-Posten del 2 s.52-53 200801-18
- 32 -
Lagförslag Justitiedepartementet
SOU 1993:43 Betänkande av revisionsbolagsutredningen, Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet, Nordstedts tryckeri AB, Stockholm 1999
Intervjuer
Andréasson, Jan. Gothia revision AB. 2008-04-23
Sjöberg, Inger. Ernst & Young AB. 2008-05-06
Persson, Mats. SEB. 2008-04-23
Björkdahl, Kent. Skatteverket. 2008-05-19
- 33 -
Bilaga 1 - Intervjufrågor till revisorerna 1. Vad har ni för åsikt om den slopade revisionsplikten och hur kommer detta att påverka ert arbete i framtiden? 2. Vad tycker ni om de gränsvärden som utredningen föreslagit? 3. Vilka för och nackdelar har revisionsplikt ur ert perspektiv? 4. Vilka alternativ finns till revision? 5. Innebär revisionsfrihet en minskad efterfrågan av revisorer? 6. Hur ser ni på revisorsrollen som mer rådgivande? 7. Hur ser ni på kundrelationen då den inte längre är påtvingad utan kunden själv efterfrågar revisionen? 8. Hur har ni börjat förbereda er inför en mindre omfattande revisionsplikt?
- 34 -
Bilaga 2 – Intervjufrågor till representant för banken
1. Vad har ni för åsikt om den slopade revisionsplikten och hur kommer detta att påverka ert arbete i framtiden? 2. Vilka för och nackdelar har revisionsplikt ur ert perspektiv? 3. Vilka uppgifter om företagen använder ni vid kreditbedömning? 4. Hur ser processen ut från början till slut, när ett företag vill ha ett lån beviljat? 5. Vilka faktorer påverkar er bedömning av företagets kreditmöjligheter förutom redovisningen? 6. Vad betyder reviderade företag för er? 7. Hur ser ni på företag som inte är reviderade? 8. Är revision en kvalitet och säkerhetsstämpel? 9. Hur kommer ert arbetssätt att förändras vid slopad revisionsplikt?
- 35 -
Bilaga 3 – Intervjufrågor till representant för Skatteverket 1. Vad har ni för åsikt om den slopade revisionsplikten och hur kommer detta att påverka ert arbete i framtiden? 2. Vilka för och nackdelar har revisionsplikt ur ert perspektiv? 3. Vad betyder reviderade företag för er? 4. Hur ser ni på företag som inte är reviderade? 5. Är minskade skatteintäkter den största orsaken till att Skatteverket är negativa till förslaget? 6. Skatteverket är en remissinstans i utredningen, har ni mycket makt att påverka utredningen? 7. Hur ser ni på ökade kontroller ute hos företag som undantas revisionsplikten? Hur kommer dessa kontroller att se ut? 8. Hur kommer ert arbetssätt att förändras vid slopad revisionsplikt? 9. Hur har ni börjat förbereda er inför förändringen?
- 36 -
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. På institutionen för data- och affärsvetenskap (IDA) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov. Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning. Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra IT-utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens ITbaserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god ITanvändning i företag och organisationer. Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad. Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS: JÄRNVÄGSGATAN 5 · POSTADRESS: ALLÉGATAN 1, 501 90 BORÅS TFN: 033-435 40 00 · E-POST:
[email protected] · WEBB: WWW.HB.SE/IDA
- 37 -
