Referensgrupp livsmedel och foder

Embedded documents with updated action plan received from CA on 25 October 2013

Referensgrupp livsmedel och foder Mötesanteckningar från referensgruppens möte 20 augusti 2013 (Lync) Deltagare: Cecilia Fröberg (Lst Dalarna), Kristina Stenlund (Lst Norbotten), Bodil Schöneberg (Lst Stockholm), Hanna Persson (Lst Jönköping), Renée Norlin(Lst Skåne), Barbro Iliou (Lst Västmanland), Pernilla Rydberg (Lst Örebro), Peter Henningsson (SJV) , Kjell Wejdemar (SJV), Richard Davidsson (SVA), Göran Engström(SLV) 1. Kort presentation av samtliga deltagare 2. Referensgruppens uppdrag gicks igenom av Pernilla 3. Arbetssättet diskuterades. a. Möten kommer att hållas andra torsdagen i vare månad, 2 timmar, 10-12. Pernilla kallar till dessa möten. b. Punkter till agendan bör skickas till Pernilla senast fredagen innan mötet för att en mötesagenda skall kunna gå ut till gruppen på måndagen innan mötet. c. Det är viktigt att information är tillgänglig för alla. Inom 28-nätverket har en struktur byggts upp på infoportalen där mötesanteckningar från dessa möten och material från myndighetsgemensamma grupper och andra möten kan läggas ut. Detta är tillgängligt för länsstyrelsernas medarbetare. Bör vi även lägga information på Livstecknet? Detta är ett mer naturligt forum för dem som jobbar med livsmedel. Pernilla tar med sig denna fråga till 28-nätverket. d. Kommunikation från och till SJV, SLV och SVA går via referensgruppen. e. En Överblick över kurser bör läggas ut på lämpligt forum för att få en översikt. Kristina har påbörjat en sådan lista. Pernilla lägger ut den. f. För att kunna nå ut till personer som jobbar med livsmedel bör vi ha en sändlista som är riktad. Vi kan utgå från den lista SLV har tagit fram i samband med den förtroendemätning man genomför. Listan stäms av med samtliga län och en sändlista görs utifrån den. 4. Aktuella frågor a. Livsmedelskontroll i. FVO-revision dioxiner – möte tisdag eftermiddag. Representation från länsstyrelserna ej klar. Detta måste klargöras efter eftermiddagens möte. ii. FVO-revision kosttillskott – Bodil är utsedd representant för länsstyrelserna. Vi avvaktar mer information om krav på deltagande. Bodil tar kontact med FVO Contact Point för att höra om mer info finns tillgänglig. iii. Workshop revision – 4 december i Uppsala. SLV har skickat ut nyhetsbrev om detta. Kristina skickar ut denna information till 28-nätverket och länsveterinärföreningen med uppmaning att sprida till berörda. Bedömningar kommer att diskuteras. Avstämningar av revisionsresultat och återkoppling på frågor som är svårbedömda. Vi hoppas att detta skall bli årligen återkommande. Kristina skickar ut inbjudan i nätverken (28 och länsvet) för att säkerställa att alla fått den. Utbildning i revisionsteknik kommer inte att vara med på denna workshop, vi behöver ta detta vidare till revisionsrådet (Pernilla, Göran). iv. Livsmedelsverkets förtroendemätning kommer att gå ut till länsstyrelserna den närmaste tiden. v. Primärproduktionsregistret/referensgruppens del i projektet. Länsråden fattar idag beslut om finansiering. Om projektet får klartecken kommer vi ganska snart att komma igång med en arbetsgrupp ledd av projektledare

Embedded documents with updated action plan received from CA on 25 October 2013

Bengt Ågevall, Lst Jämtland. Vi har föreslagit Renée och Elisabeth Karlsson till arbetsgruppen tillsammans med Erika Johansson. Vi behöver även ha med länsveterinär i gruppen. Pierre Nordmark, Lst Östergötlaand, är villig att vara med i gruppen, men kommer att gå i pension under tiden projektet pågår så vi behöver ytterligare en person. Gruppen föreslår Antti Rautalinko, Lst Västernorrland. Pernilla frågar honom och skickar annars ut frågan i nätverken. I projektet behövs också en arbetsgrupp för utveckling av dokumentmallar. Gruppen föreslår Renée, Cecilia och Barbro i denna grupp. Elisabeth Karlsson kommer också att tillfrågas. vi. FVO contact point – Fråga om länsstyrelsernas möjlighet och intresse att ha lync-, telefon- eller videomöten i samband med revision. Pernilla tar frågan till 28-nätverksmötet. b. Foderkontroll i. Mål i den nationella kontrollplanen/återrapportering. SJV har kallat till ett möte för att gå igenom de nya målen för foderkontrollen som kommer att ingå i NKP. Länsstyrelserna har föreslagit att detta möte också skall behandla återrapporteringen för kontroll av foder i primärproduktionen. Mötet är preliminärt bokat till den 23 september. Frågan om deltagande från oss togs upp. Barbro ställer upp från referensgruppen eftersom hon arbetar med rapporteringen. Från tidigare 28-nätverksmöte föreslogs Marion Wallman, Lst Västernorrland, som gått BTSF-utbildning på foder. Pernilla skickar också frågan i nätverken. ii. Projekt mykotoxiner. Ansökan om projektmedel för projekt av kartläggning och kontroll av mykotoxiner i livsmedel och foder pågår. Pernilla och Liisi Johansson, Lst Västra Götaland, deltar från länsstyrelsernas håll. iii. Projekt krishantering främmande ämnen i foder pågår. Detta projekt syftar till att få en krishantering om kriser kopplade till främmande ämnen i foder uppstår. Man tar med sig erfarenheterna från kontaminerat foder i Skåne samt kontaminationen av Salmonella Mbandaka som påverkade flera län. Från länsstyrelserna deltar Charlotta Kamaterou, länsveterinär Lst Skåne och Ami Andersson, beredskap Lst Kalmar. Projektledare är Johanna Dahlström, SJV. iv. SVA har bjudit in länsstyrelserna för att ha ett ömsesidigt utbyte om vad vi från respektive håll arbetar med i foderfrågor. Vi tar med oss det och tittar på vem som bör delta och tid för möte. c. Kontrollförordningen – remisshantering. Den 9 september hålls en hearing i Stockholm angående remissen. 28-nätverket har ett möte 5 september där remissen kommer att vara en punkt. Den 12 september har länsstyrelserna via nätverket kallat till ett möte för uppföljning av hearingen och diskussion. Det är bra om så många som möjligt som jobbar med remissvaret deltar.

KONTROLL AV RISKER VID FODERTILLVERKNING, HACCP SAMT ANNAT PRAKTISKT Alexey Solyakov Enhet för Kemi, Miljö & Fodersäkerhet (KMF) Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Tel: 018-674027 E-post: [email protected]

den 18-19 september 2013, SJV, Jönköping

Förslag till nya 882/2004 om ”VAD SOM SKA INGÅ I UTBILDNINGEN FÖR PERSONAL SOM GENOMFÖR OFFENTLIG KONTROLL OCH ANNAN OFFENTLIG VERKSAMHET” … 5. Faror i samband med produktion, bearbetning och distribution av djur och varor. 6. De olika leden i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan och eventuella risker för människors hälsa, och i förekommande fall, för djurs hälsa och välbefinnande, växters sundhet och miljön samt för växtförökningsmaterialets identitet och kvalitet. 7. Utvärdering av tillämpningen av HACCP-förfaranden… 8. Ledningssystem, t.ex. kvalitetssäkringsprogram som aktörerna svarar för, och bedömning av dessa program om de är relevanta för de krav som fastställs… …

Faror och medföljande risker att tänka på i fodersammanhang 1. Kemiska (främmande ämnen) 2. Biologiska (inkl Mikrobiologiska) 3. Fysiska (främmande föremål) 4. Allergener (mindre relevanta på fodersidan)

Främmande ämnen • • • • • • •

Tungmetaller Mykotoxiner Bekämpningsmedel (pesticider) Processbetingad överföring av koccidiostatika Dioxiner/PCB (polyklorerade bifenyler) PAH (polycykliska aromatiska kolväten) ÖVRIGA

Tungmetaller Tungmetaller Relevans Kadmium

Ämnet finns naturligt i miljö Spannmålsprodukter, potatis, rotfrukter, grönsaker, mineral mm

Bly

Mineraler, fodertillsatser och processhjälpmedel framställda via en kemisk process

Kvicksilver

Havsprodukter, mineraler

Arsenik

Havsprodukter, importerade vegetabilier

Aflatoxin B1 • Produceras av Aspergillus flavus och A. parasiticus mfl • Starkt genotoxiskt, carcinogent (levercancer) • • • •

Målorgan levern Gulsot, blödningar i mage-tarm, hög dödlighet Nedsatt immunitet Livsmedelsproblem

Trichotecener • Trichotecener bildas främst av Fusarium spp. Tillväxt och toxinbildning sker vanligtvis på växande gröda. • Deoxynivalenol (DON), nivalenol (NIV), T-2 och HT-2 toxin. • Svagt carcinogena. Anorexi, magtarmstörning, slemmhinneblödning, koordinationsproblem dermatit och nedsatt immunförsvar. • Förekommer ffa i spannmålsprodukter och halm.

Zearalenon (ZON) • ZON produceras av Fusarium culmorum och F. gramiearum • Liknar östrogen. Reproduktionsstörningar hos svin, anabola effekter hos nöt. • Förekommer i spannmål (ffa majs) och halm

Ochratoxin A (OTA) • • • • •

Produceras av primärt Penicillium verrucosum Målorgan njuren Porcin nefropati Nedsatt immunitet, försämrad spermakval, fosterskador, cancer Kvarstår länge i kroppen livsmedelsproblem

Fumonisiner B1 och B2 • • • • • •

Produceras av Fusarium moniliforme mfl Olika symptom på olika djurslag Häst känsligast Svin får lungödem Råttor och möss får njur- och levercancer Hittills inga kända fall i Sverige

T2/HT2 • Man under längre tid har misstänkt att T2/HT2 kan medföra negativ påverkan på djur-/humanhälsa • EFSA har dock slagit fast ”att det är osannolikt att den nuvarande uppskattade exponeringen för T-2-toxin och HT-2toxin hos idisslare, kaniner och fisk utgör någon hälsorisk. Uppskattningar av exponeringen för T-2-toxin och HT-2-toxin hos svin, fjäderfä, hästar och hundar visar att risken för negativa hälsoeffekter är låg” • Katter hör till de känsligaste djurarterna (rikt- alt gränsvärden på sikt)

Aktuella bestämmelser för mykotoxiner Gränsvärde

Riktvärde

Aflatoxin B1

Deoxynivalenol (DON)

Mjöldryga (halt av sklerotier)

Zearalenon (ZON)

Ochratoxin A (OTA) Fumonisin B1 + B2

”Vid tillämpningen av dessa riktvärden bör medlemsstaterna beakta att riktvärdena för spannmål och spannmålsprodukter avser de mest toleranta djurarterna och att dessa värden därför skall betraktas som övre riktvärden.”

”Indicative values” Rekommendation om övervakning av förekomst

T2/HT2

(vid överskridande ”undersökningar bör genomföras, i synnerhet om värdena överskrids upprepade gånger”)

Ergot alkaloider

Mögel/mykotoxinförekomst i foderhanteringen

Skörd

Fältflora (Fusarium)

Konservering

Lagring

Utfodring

Fusariummögel; Mykotoxiner: DON, ZON, fumonisiner, T2/HT2

Lagringsflora (Aspergillus, Penicillium mm)

Mögelsporer; Mykotoxiner: AFB1, OTA

Dioxiner/furaner • Dioxiner: samlingsnamn för klorerade dibenzodioxiner och dibenzofuraner • Mer än 200 närbesläktade föreningar • Uppstår som oönskade biprodukter vid förbränningsreaktioner (ingen avsiktlig framställning) • Extremt resistenta mot kemisk och biologisk nedbrytning och blir därför kvar i naturen och anrikas i livsmedelskedjan

Dioxinlika och icke dioxinlika polyklorerade bifenyler (PCB) • Utgörs av över 200 närbesläktade ämnen • Utvecklades på 1920-talet – lanserades 1929 som ett brandsäkert alternativ till olja för elektriska kondensatorer, transformatorer mm • Personer som handskades med PCB fick klorakne-blåsor. Stora mängder PCB riskerar att ge leverskador som i värsta fall kan vara ett förstadium till cancer. • Sverige: År 1973 förbjöd man användning av PCB i annat än slutna system, och år 1978 förbjöd man all nyanvändning helt. • Finns fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid • Dioxinliknande toxiska effekter. Enskilda PCB är mindre giftiga än dioxiner. • Halterna PCB i foder-/livsmedel är vanligtvis högre än halterna av dioxiner.

Bekämpningsmedel • Produkter som är direkt avsedda att påverka levande organismer • Det totala antalet aktiva substanser inom EU är ca 800 stycken. • Substanserna kan finnas kvar i nästan alla råvaror (främst vegetabiliska), i grund- och ytvatten.

Koccidiostatika i foder • Koccidiostatika är ämnen avsedda att döda eller hindra tillväxten av parasitiska protozoer (encelliga organismer), och är tillåtna för användning som fodertillsatser i slaktkycklingfoder. Vanliga koccidiostatika hör till gruppen jonoforer. Dessa tolereras mycket olika av olika djurslag varför det är viktigt att inte ”fel” djur äter av ett foder med koccidiostatika tillsatt. Förgiftningar har förekommit. • Eftersom foder till olika djurslag tillverkas i samma produktionslinje kan koccidiostatika ofrivilligt överföras till foder avsett för djur som inte tål sådana substanser. Sådan korskontamination kan inträffa i alla led av produktion och behandling av foder, även under lagring och transport.

Nitrater/Nitriter • Nitrater (i höga doser) orsakar irritation i mag-tarmkanalen hos alla djurslag – ingen reglering på fodersidan • Nitriter minskar blodets syretransporterande förmåga. Toxiska framfört allt för svin. Regleras via Direktiv 2002/32. • Nitrater är naturliga komponenter i olika växter. Nitriter kan finnas i fisk och fiskprodukter. • Nitrater som sätts till mjölk vid osttillverkning kan konverteras till nitriter (vassle och vasslebaserade produkter). • Nitratkontaminering kan ske vid felaktig hantering/användning av vissa diskmedel (salpetersyra). • Omräkning till 88% TS (i synnerhet för flytande foder och foderråvaror)

Salmonella • Det finns mer än 2500 sorter, sk serotyper (inte alla är patogena för människan) • Viktigaste bakterien i fodersammanhang

Salmonellaläget i världen • Är en av de mest vanliga livsmedelsburna sjukdomarna • Multiresistent Salmonella ökar i flera länder • Olika serotyper har under de senaste 3 decennierna ökat inom animalieproduktionen • I många länder 85% inhemsk smitta • Salmonellaepidemier förekommer regelbundet

Vad behövs för Salmonellatillväxt och förökning? • • • • • • •

Minst en levande mikroorganism Tillgång till näring Tillgång till vatten Behaglig temperatur Behagligt pH-värde Syre Tid

Salmonellasmittad råvara Salmonellabakteriens överlevnad: • Kan tillväxa i temp. mellan 7-45°C, ph 4 - 10 • Jord: > 1 år • Betesmark: ca 5 månader • Träinredning: > 5 månader • Damm: flera år • Gödsel: från 3-5 mån upp till 1 år • Slam: ca 1 år • Pellet. Hönsfoder: > 1 år • Insekter: > 1 år

Salmonellastrategin inom foderråvarutillverkningen (I) Den ”orena” sidan ska hållas ren Värmebehandling Undvik återkontaminering Övervakning i produktionslinjen istället för i slutprodukten

Riskråvaror:

• Hög hygienisk standard • Bekämpning av fåglar, gnagare mm • Foderråvaran bör kontrolleras för Salmonella innan det går in i fabriken. Riskmaterial ska hållas i karantän tills det är friförklarat.

Material av animaliskt ursprung samt biprodukter från produktionen av vegetabiliska oljor. (se även Bilaga 4 SJVFS)

Låg risk: Spannmål och dess biprodukter.

Salmonellastrategin inom foderråvarutillverkningen (II) Håll den ”orena” sidan ren

Värmebehandling

• Korrekt värmebehandling dödar av Salmonella (tid, temperatur & vattenaktivitet)

Undvik återkontaminering Övervakning i produktionslinjen istället för i slutprodukten

råvara

oren process



ren process

Foderråvara

Salmonellastrategin inom foderråvarutillverkningen (III) Håll den ”orena” sidan ren

Värmebehandling

Riskfaktorer

Undvik återkontaminering Övervakning i produktionslinjen istället för i slutprodukten

• Otillräcklig temperatur • Otillräcklig tid • Otillräcklig värmebehandling efter ett uppehåll i produktionen • Otillräcklig värmebehandling beroende på kraftigt kontaminerad foderråvara • Värmetåliga Salmonellastammar

Salmonellastrategin inom foderråvarutillverkningen (IV) Håll den ”orena” sidan ren Värmebehandling

Undvik återkontaminering Övervakning i produktionslinjen istället för i slutprodukten

• Salmonella finns på ”oren sida” eller i omgivningsmiljön • Ingen fysisk barriär mellan värmebehandlad respektive icke värmebehandlad vara • Personal, verktyg, transporter, hantverkare, luftflöden, gnagare, fåglar, insekter, uppehåll etc • Dåligt underhåll

Salmonellastrategin inom foderråvarutillverkningen (V) Håll den ”orena” sidan ren Värmebehandling Undvik återkontaminering

Övervakning i produktionslinjen istället för i slutprodukten

Råvaror

Stickprover

Tillverkning

Slutprodukt

Stickprover

Salmonellastrategin inom foderråvarutillverkningen (VI) Håll den ”orena” sidan ren Värmebehandling Undvik återkontaminering

Övervakning i produktionslinjen istället för i slutprodukten

Provta där det är störst chans att hitta salmonella

Vid positiva fynd – vad (och hur) gör man då?

Kan foder vara kontaminerat?

Kan kontaminerat foder nått kund? Serotyp?

Var flera prov positiva? Vad gör vi nu?

Var var provet taget?

Vem ska kontaktas?

När Salmonella hittats… • • • • • • • •

Lokalisera smittan, identifiera smittkällan Bestäm smittans omfattning Förhindra spridning Förhindra att smittad produkt når marknaden Sanering Mekanisk rengöring Desinfektion Ny provtagning

Enterobacteriaceae • En stor familj av bakterier, inklusive många av de mer välkända patogenerna, såsom Salmonella och Escherichia coli • De är icke-sporbildande • Många medlemmar av denna familj är en normal del av tarmfloran som finns i tarmarna hos människor och andra djur, medan andra finns i vatten eller jord, eller är parasiter på en mängd olika djur och växter • Escherichia coli (E. coli) är en av de viktigaste modellorganismer • Kan producera endotoxin (LPS) och även exotoxin ( t ex ETEC, EHEC och Shigella).

Campylobacter • Namnet på ett släkte som innefattar cirka 13 olika arter av bakterier som har vissa gemensamma egenskaper • Campolybacter står för 5-14 % av diarréfallen i världen. C. jejuni, C. coli och C. lari är de tre arter som man har kunnat koppla till diarré hos människor. Var av 90 % av alla fall är orsakade av C. jejuni. • Ungefär 7000 fall av campylobacterinfektion per år rapporteras i Sverige. Av dessa är cirka 40 % smittade inom landet. De flesta som har fått campylobacter genom att äta djur (exempelvis höna) som inte har upphettats tillräckligt. En vanlig uppfattning är att det är salmonellainfektion man då insjuknar i, men i de allra flesta fall i Sverige handlar det om en campylobacterinfektion. • Bakterien utsöndras med avföringen. En orsak till många sporadiska fall kan vara förorening via flugor. • Campylobacter har en låg så kallad kritisk infektionsdos. Det betyder att man inte behöver få i sig särskilt mycket för att insjukna.

Foderhygien – djurhälsa Mikrobiologisk analys Riktlinjer – mjölfoder

Suggfoder Aw

0,66

Aw

<0,70

Aeroba bakt, kvant Mögel, kvant 25 Domin mögel 25 Mögel, kvant 37

log 7,1 log 4,6 Blandflora
Aeroba bakt

< log 7,0

Mögelsvamp

< log 5,0

Provets mikrobiologiska kvalitet bedöms som godtagbar.

Fysiska risker vid fodertillverkning • • • • • • • • •

Stenar Snöre Spikar, bultar mm Metallpartiklar Diverse verktyg Glas Förpackningsrester (kartong, burkar mm) Kadaver mm

Tillverkning av foderblandningar: typiskt flödesschema Helfoder: ”foderblandning som genom sin sammansättning ger dagsbehovet av näring”. Kompletteringsfoder: ”foderblandning med högt innehåll av vissa ämnen men som genom sin sammansättning bara tillgodoser dagsbehovet av näring om det ges i kombination med annat foder”

Eventuella faror vid råvarumottagning: främmande ämnen (av kemiskt ursprung) (I) Främmande ämnen Relevans Mykotoxiner

Aflatoxin B1 i importerade foderråvaror enl Bilaga 4 DON i vete (både inhemskt och importerat) samt andra spannmålstyper ZON i halm och majsbaserade produkter OTA i lagrat korn

T2/HT2 i havre Fumonisiner B1+B2 i majsbaserade produkter Ergot alkaloider i råg och rågvete

Eventuella faror vid råvarumottagning: främmande ämnen (av kemiskt ursprung) (II) Främmande ämnen Relevans Tungmetaller

Kadmium överallt Bly i cerealier, havsprodukter, mineraler

Kvicksilver i havsprodukter Arsenik i importerade foderråvaror, havsprodukter Mineraler och liknande produkter (t.ex. kalk) bör prioriteras

Eventuella faror vid råvarumottagning: främmande ämnen (av kemiskt ursprung) (III) Främmande ämnen Relevans Bekämpningsmedel

SVA:s analyspaket för importerade vegetabilier Glyfosat för svenska vegetabilier (t.ex. raps)

Eventuella faror vid råvarumottagning: främmande ämnen (av kemiskt ursprung) (IV) Främmande ämnen Relevans Dioxiner…

Foderfetter (Förordning 183/2005 ändrad igenom Förordning 225/2012)

Importerade mineraler och liknande produkter, fodertillsatser Havsprodukter Torkade foderråvaror (i synnerhet om det går att fastställa att direkt torkning tillämpats)

Hygien vid råvarumottagning: relevanta funderingar • Finns det aspiration för mottagningsgropar? Risk finns att salmonellasmittat mjöl som tas in i gropen dammar ut i lokalen samt sprids ut i miljön. • Eventuell en genväg över en mottagningsgrop? Risk att orenheter från skorna skrapas av och faller ned i gropen. • Hålls porten/-erna till mottagningsgropen stängt? Risk att fåglar, gnagare mm kommer i in lokalen. Det ligger kanske några fjärdrar? • Förekommer vegetation i närheten av gropen – kan vara lockande för skadedjur.

Luftintag/kylare: relevanta funderingar • Förekommer fuktiga avlagringar (främst i frånluftskanaler)? Risk för att gynnsamma förhållanden skapas för diverse mikroorganismer, inkl Salmonella. • Hur tas luft till kylarlokalen? Risk för eventuella skadliga mikroorganismer frän miljön. • Finns det möjlighet för skobyte? Annars risk för korskontaminering från miljön. • Är lokalen väl isolerad och tätt? Inget läckage samt inga skadedjur får förekomma i lokalen. • Är rengöringsrutinen adekvat att eliminera risk för mikrobiell uppförökning? Följs den i praktiken? • Används rengöringsverktyg enbart i lokalen – eller på andra ställen också? Vilket är mindre bra – risk för korskontaminering från miljön.

(Diverse) processflöden: relevanta funderingar • Finns det blindrör och liknande? Kan material ansamlas där inne? Risk för att eventuella mikroorganismer får fäste. • Är rengöringsrutiner tillräckliga att minska risk för att eventuella mikroorganismer får fäste eller sprids i fabriken/miljön? Följs de? Gärna verifiera. • Hur kontrollerar man att dosering (både automatisk och manuell) fungerar som det ska? Finns det kontroll för förbrukning (i synnerhet för de fodertillsatser som har max tillåtna halter)? Analyser? • Är det en gemensam transportör som används för smittad och ”ren” råvara? Risk att salmonellafri råvara (alt färdigfoder) smittas. • Är personalen medveten om riskerna med kondens och har vetskap om hur rengöring skall ske och riskerna med felaktig rengöring? Gärna verifiera, t.ex. via frågor till närvarande ”golvfolk”.

Silotoppar: relevanta funderingar • Ligger råvarusilotoppar och färdigfodersiltopar i samma lokal? Om ja – rutiner för att undvika korskontaminering (primärt bakteriell). • Eventuell vattenläckage till silo? Medför risk för introduktion och uppförökning av mikrobiell smitta. • Flagnar färgen på/i toppluckor? Hygieniska problem kan uppkomma under flagnande färgskikt (i synnerhet om färgen flagnar pga kondens/vattenläckage). • Är ytor tillräckligt släta för en effektiv rengöring? • Finns det tecken på fåglar/andra skadedjur? Verifiera gärna, t.ex. via Anticimex/Nomor/Skatek mm inspektionsprotokoll (gäller hela anläggningen). • Hålls toppluckorna stängt? Är de rena och avlagringsfria, i första hand från insidan?

Foderutlastning/transport: relevanta funderingar • Är det för mycket spill på marken i foderutlastningshallen? Rengörs lokalen? Hur och när? Verifiera gärna. • Eventuella skadegörare? Är väggarna och dörrarna täta? Verifiera gärna. • Onödiga föremål i utlastningshallen? • Tas referensprover? Vem och hur? Förseglas och sparas de?

Eget kontrollprogram vid tillverkning av foderblandningar • Tar man i beaktande aktuella bestämmelser av EU:s foderlagstiftning? • Tar egen kontroll hänsyn till ”allmänna råd” enligt SJV FS 2011:40? • Vid egna analyser – är man medveten om hur dessa ska tolkas (gränsvärden, omräkning till 88% TS mm)? • Ev egen provtagning – relevant, utförs av behöriga personer? Instruktioner finns? • Vid provtagning av utomstående (Bilaga 4-analyser) – vet man hur man gör i t.ex. Rotterdam?

Tillverkning av förblandningar Definition: ”blandningar av fodertillsatser eller blandningar av en eller flera fodertillsatser med foderråvaror eller vatten som används som bärare och som inte är direkt avsedda för utfodring”. Huvudprocess: Noggrann blandning av olika tillsatser (med bärare) för att säkerställa homogen fördelning av de tillsatta ämnena Kan vara fasta och flytande (t.ex. vatten som bärare)

Faror att tänka på vid tillverkning av förblandningar (I) • Förekomst av främmande ämnen i ingredienser (80% av råvaror vid framställning av fodertillsatser kommer från tredje land) – mest relevant att kontrollera dioxiner/PCB och tungmetaller • Om bärare används – förekomst av främmande ämnen i bärmaterialet (t.ex. vetemjöl – DON; rismjöl – aflatoxin B1; kalk, dikalciumfosfat – dioxiner/PCB+tungmetaller) • Säkerställa att korrekta halter av fodertillsatser med max tillåtna halter (antioxidanter, koppar, selen mm) tillsätts (t.ex. med hjälp av förbrukningslistor) • Görs korrekta förbrukningsanvisningar till kund? • Kontrolleras homogenitet?

Faror att tänka på vid tillverkning av förblandningar (II) • Finns det adekvata hygienrutiner? Följs dem? Verifiera gärna. • Om koccidiostatika används – korskontaminering i påföljande satser ska kontrolleras. • Tas referensprover? Vem och hur? Sparas de? • Explosionsrisk (fasta förblandningar kan damma) • Arbetsmiljörisk • Mer info på www.fefana.org

Tillverkning av färskfoder • Baserat på slakteriavfall (primärt kat 3 men ibland kat 2) • Får ej användas för livsmedelsproducerande djur – utan för sällskapsdjur och pälsdjur

Faror att tänka på vid tillverkning av färskfoder (I) • Slakteriavfall är huvudråvara • I första hand ska mikrobiologiska risker tas i beaktande: • Salmonella (regleras via ABP-lagstiftningen) • Enterobakteriacea (regleras via ABP-lagstiftningen) • Campylobakter • SJV FS 2011:40 innehåller ”allmänna råd” för: • Total antal anaeroba bakterier • Koliforma

Faror att tänka på vid tillverkning av färskfoder (II) • Hygienen i stort bör vara föremål för regelbunden kontroll • Finns det rengöringsrutiner? Följs de? • Finns det rengöringsjournaler, checklistor eller liknande? • Finns det kundklagomål avs försämrad djurhälsa? • I många fall tillsätts antioxidanter (t.ex. butylhydroxitoluen, BHT) • Tungmetaller kan förekomma (BHT framställs syntetiskt) • Tillsätts rätt halt? Hur kontrolleras/verifieras det (förbrukningslistor, analyser, annat?) • Tar eget kontrollprogram i beaktande SJV FS ”allmänna råd” när det gäller t.ex. peroxidtal (parameter som kännetecknar härskningsgrad av animaliska fetter)?

Att handskas med homogenitet och dess kontroll • Vid blandning av diverse fasta foderråvaror och/eller tillsatser är viktigt att säkerställa att alla ingredienser är jämnt fördelade i färdig produkt • Ett system för homogenitetskontroll bör därför finnas vid i princip varje tillverkare av foderblandningar och förblandningar samt andra fodertillverkare som använder fodertillsatser • Inte bara av betydelse för korrekt deklarerad halt – kan vara en fodersäkerhetsfråga för fodertillsatser med max tillåtna halter (t.ex. koppar i lammfoder) • FVO:s påpekande från höst 2012 • Inga konkreta bestämmelser, krav eller metoder i EU:s gällande foderlagstiftning

Homogenitetskontroll: SJV:s egna analyser eller verifiering av foderföretags homogenitetskontroll? • SJV kan ha svårt att utföra egen homogeniteskontroll: • Kräver representativ provtagning (minst 10 prover) under en helt partis tillverkningstid • Relativt dyrt (minst 10 prover ska analyseras) • Verifiering av foderföretags egen homogenitetskontroll förefaller vara ett mycket bättre – och effektivare – alternativ • Ett antal olika sätt att genomföra homogenitetskontroll

Verifiering av foderföretags homogenitetskontroll Huvudkrav: • Homogenitetstest bör inkludera minst 10 prover (annars blir statistiken mindre tillförlitlig) tagna från hela partiet • Varje prov ska analyseras separat • Målanalyt (parameter att analysera) ska inte vara en normal beståndsdel i foderråvaror eller bärare (t.ex. råprotein) utan ett stabilt ämne (t.ex. ej vitamin D) som tillsätts i relativt små mängder (några %) och som förväntas vara jämnt fördelat i färdig produkt (t.ex. spårelement (koppar), salt mm)

Homogenitetstest enligt FEFAC:s European Feed Manufacturers Guide (EFMG): A community guide to good praxis for the EU industrial compound feed and premixtures manufacturing sector for food producing animals Purpose: to check the dispersion of feed additives and veterinary medicinal products across appropriate batch sizes. The frequency of homogeneity tests must be defined. Method of measurement: a batch of feed is manufactured, containing the target parameter, which typically could be a trace element or a mineral. A minimum of 8 samples need to be taken as close to the mixer discharge as possible and at predetermined intervals throughout the batch. The whole set of individual samples must be sent for separate analysis. The test must be conducted on the maximum batch size. Interpretation of results: a target maximum percent coefficient of variation (CV) and mean percent recovery must be established taking into account the analyte, the target levels and background values. In most cases, a target CV of less than 10% should be achieved. In case the CV would exceed the target, corrective actions should be implemented, e.g. increasing mixing time.

Tolkning av analysresultat enligt FEFAC BATCH 1 prov

BATCH 2

kopparhalt, mg/kg kopparhalt, mg/kg

1

38

34

2

42

47

3

39

32

4

38

36

5

41

48

6 7

38 42

44 43

8

41

39

medel, mg/kg

40

40

stdavvikelse, mg/kg

2

6

CV, %

5

15

Deklarerad kopparhalt är 40 mg/kg

Homogenitetstest enligt FDA (USA:s Food & Drug Administration) 1. Målanalyt vikt% får ej överskrida 5 % i foderblandning (t.ex. salt) 2. Minst 10 provtagningspunkter (efter mixern) ska noggrant identifieras 3. Minst 3 prover ska tas från varje provtagningspunkt (dvs minst 30 prover ska tas) 4. Ett prov av de 3 ska analyseras (dvs minst 10 prover ska analyseras) 5. Relativ standardavvikelse (CV) får ej överskrida 5% 6. Alla individuella resultat får ej avvika mer än 10% från medelvärde

Tolkning av analysresultat enligt FDA BATCH 1 prov

BATCH 2

kopparhalt, mg/kg kopparhalt, mg/kg

1

38

34

2

42

47

3

39

32

4

38

36

5

41

48

6 7

38 42

44 43

8

41

39

medel, mg/kg

40

40

stdavvikelse, mg/kg

2

6

CV, %

5

15

•Deklarerad kopparhalt är 40 mg/kg •Varje enskilt analysresultat ska vara inom intervallen 36-44 mg/kg

Homogenitetstest enligt Micro-Tracers, Inc. 1. Microtracers (färgade magnetiserade järnpartiklar) tillsätts till foderlinje före mixer 2. Minst 10 prover tas efter att blandningen utförts 3. Varje prov analyseras (5 min per prov) 4. Statistisk analys genomförs, data analyseras

En och samma processteg – samma risker oavsett anläggning?

Anläggning A

Anläggning B

1. Diskas efter varje användning 2. Mynningen skyddas mellan användningstillfällen 3. Utlastningshallen med tak/port

 Samma risknivå?  Samma behov i förebyggande åtgärder?

1. Diskas EJ efter varje användning 2. Utgående mynningen är öppen mellan användningstillfällen 3. Utlastning sker utomhus

1(2)

Version 2013-09-30

Kontrollenheten Emma Törnbom

Viktiga punkter att kontrollera, fodersäkerhet På grund av den kritik FVO har riktat mot Jordbruksverkets kontroll, kommer vi här förtydliga några punkter som är viktiga att kontrollera på foderanläggningar, särskilt där det tillverkas foder till livsmedelsproducerande djur. •

HACCP Det är viktigt att kontrollera att företaget identifierat alla faror i processen, att de riskvärderat dem och de identifierat ev. CCP’er. Det ska finnas förebyggande åtgärder samt övervakande och korrigerande åtgärder för CCP’er. Det ska finnas och skriftliga rutiner för ovan nämnda åtgärder.

•

Egenkontroll Kontrollera att företaget tar prover som de är ska göra enligt lagstiftning. Det är mycket viktigt att kontrollera hur de kontrollerar korskontamination (tex överföring av läkemedel o dyl till efterkommande foder i processen) och vilka rutiner de har för att undvika det. Detta för att inte läkemedel ska hamna i foder till djur som inte ska utfodras med det. Det är dessutom viktigt att ta upp frågan om homogenitetstester, dvs om de gör dem, hur de gör dem och hur ofta. Kontrollera även protokoll från utförda homogenitetstester och vilka ev åtgärder företaget vidtagit om resultatet inte är ok. Detta är viktigt eftersom t.ex läkemedel och andra koncentrerade tillsatser ska vara jämnt fördelade i en foderblandning, för att det inte ska bli för hög eller låg koncentration i vissa delar. För hög koncentration kan i vissa fall leda till att fodret blir toxiskt, för låg skulle kunna leda till brister hos djuren.

•

Spårbarhet Det är viktigt att kontrollera att företagen har en lista på alla sina leverantörer av foder och råvaror, och att de har kontrollerat att leverantören är ett foderföretag. Detta beror på att det är viktigt att hela foderkedjan står under kontroll. Om en råvaruleverantör inte är registrerad som foderföretag kommer inte deras foderhantering kontrolleras, och därmed är råvaran inte säker och inte att betrakta som en godkänd foderråvara. Ur ett fodersäkerhetsperspektiv är det viktigt att kontrollera att råvaror och tillsatser är märkta som foder. För vissa typer av foder kan det finnas foderkvalitet

Jordbruksverket | 551 82 Jönköping | 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se | [email protected]

Jordbruksverket

2013-09-30

och teknisk kvalitet, tex salt som kan vara för foder eller tex vägsalt. Den tekniska produkten har förmodligen inte samma renhet och kan ha en mindre säker tillverkningsprocess. I vissa fall kan det förekomma olika koncentrationer. Därför är det viktigt att kontrollera att råvaran/tillsatsen är märkt som foder, så att man inte av misstag fått en teknisk produkt. Det finns ju också risk att vissa leverantörer skulle kunna ägna sig åt bedrägerier och sälja billigare tekniska produkter dyrare som foder. Det är också viktigt att kontrollera om företaget kontrollerar märkningen ur detta perspektiv när de får leveranser. Det är ju deras skyldighet att bara använda råvaror eller tillsatser som räknas som foder. •

Spårbarhetsövning Företagen ska ha ett system som ger förutsättningar för en god spårbarhet för hela kedjan. Det innebär att de t.ex. måste kunna spåra en råvara från ett foder tillbaka till leverantören, eller från råvara till mottagare. För att vi verkligen ska vara säkra på att detta fungerar behöver vi göra spårbarhetsövningar. Då får man t.ex. välja en eller ett par råvaror från ett foder och kontrollera om de går att spåra tillbaka till leverantören och vilket partinummer den hade eller ankomstdatum. Man kan också kontrollera att det går att spåra en råvara från ankomst, in i ett specifikt foder och sedan vidare till mottagaren av det färdiga fodret. Spårbarhetsövningen ska dokumenteras på ett särskilt protokoll. Från och med 2014 ska spårbarhetsövningar göras stickprovsmässigt. På de större anläggningarna med 3-6 kontroller per år ska detta göras minst en gång/år. Förutom detta ska varje inspektör göras spårbarhetsövning på minst ett företag som tillverkar foder (foderblandning eller råvara) till livsmedelsproducerande djur, och minst ett på ett företag som tillverkar foder (foderblandning eller råvara) till sällskapsdjur. Vilka företag kommer att anvisas i betinget.

_________________________________________________________________________________________ Jordbruksverket | 551 82 Jönköping | 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se | [email protected]

2(2)