Nätverksmöte i arbetsoch organisationspsykologi 28-29 september 2009, Stockholm
Abstracts Organisatörer: Psykologiska institutionen vid Stockholms respektive Lunds universitet
Presentation av projektet Longitudinell validering av polisurvalet Stefan Annell, Stockholms universitet Doktorandprojektet ”Longitudinell validering av polisurvalet” är en longitudinell kriteriebaserad validering av urvalsmetoderna i det nuvarande urvalet till den grundläggande polisutbildningen i Sverige, med särskilt fokus på de psykologiska metodernas förmåga att förutsäga de sökandes framtida prestation under polisutbildningen, aspiranttjänstgöringen och under deras första år som poliser. Projektet har två syften, ett specifikt, att belysa hur urvalet till den grundläggande polisutbildningen i Sverige och till polisyrket fungerar och hur det aktuella urvalet skulle kunna förbättras, och ett allmännare och vetenskapligt intressantare, att öka kunskapen om hur urvalsmetoderna semistrukturerad intervju, begåvningstest och integritetstest kan komplettera varandra för att bättre kunna predicera framtida studie- och arbetsprestation vid urval. Den ursprungliga undersökningsgruppen består av de 1429 sökande till polisutbildningen som prövades på Pliktverket våren 2008. Data för denna grupp består av uppgifter från alla urvalsmetoder som används i polisurvalet samt bakgrundsuppgifter om de sökande. Kriteriedata kommer att samlas in för de knappt 800 av dessa sökande som påbörjade polisutbildningen hösten 2008. Kriteriedata kommer att bestå av objektiva data, dvs. registeruppgifter, och subjektiva data i form av självskattningar och bedömningar av andra, dvs. från lärare, aspiranthandledare och närmaste överordnade. Data kommer att analyseras statistiskt med olika multivariata metoder. Projektet genomförs av inom ramen för Pliktverkets uppföljningsarbete av det aktuella urvalet i samarbete med Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Ansvarig för projektet på Pliktverket är Stefan Annell, tillika industridoktorand vid institutionen. Projektet beräknas avslutas 2013 i och med Annells disputation. Projektets förväntas ge värdefulla bidrag till så väl den svenska som den internationella urvalspsykologin. Keywords: Urval, Prediktiv validitet, Design och metod
1
Job Insecurity and Fairness Perceptions for Well-being and Organizational Attitudes: The Role of Security Promises in the Psychological Contract Claudia Bernhard-Oettel, Stockholms universitet, Nele De Cuyper, KU Leuven, Bert Schreurs, Utrecht Universitet, Hans De Witte, KU Leuven The aim of this study is to investigate how perceptions of job insecurity and fairness associate with individual well-being (job satisfaction, general health) and organizational attitudes (organizational commitment, turnover intention), under the condition that the psychological contract as perceived by the employee includes a promise on job security, or not. More specifically, we suggest that (H1) job insecurity is negatively related to individual well-being and organizational attitudes when job security is expected as part of the psychological contract, (H2) job insecurity is negatively related to fairness perceptions when job security is expected as part of the psychological contract, (H3) fairness associates positively with individual well-being and organizational attitudes, and (H4) the association between job insecurity, individual well-being and organizational outcomes is mediated by fairness under the condition that job security is expected as part of the psychological contract. Results based on a sample of Belgian employees (N = 559) support our hypotheses for organizational outcomes. For individual well-being, the mediation framework was not conditional upon a perceived promise of job security as part of the psychological contract. We conclude that employees’ perceptions of job insecurity and fairness are important factors for employees’ wellbeing and their attitudes towards the employer. More importantly, these perceptions can in part be shaped by organizational agents such as managers and supervisors. Additionally, the active utilization of the psychological contract in management strategies seems to have favourable results for the fostering of pro-organizational attitudes among employees Keywords: Job insecurity, Fairness, Psychological Contract, Well-being, Organisational Attitudes
2
Vilken roll har prestationsbaserad självkänsla i sambandet mellan den psykosociala arbetsmiljön och utbrändhet över tid Victoria Blom, Stockholms universitet Ett starkt inledande engagemang till sitt arbete antas göra individen särskilt sårbar för att drabbas av utbrändhet. Dock saknas kunskap om hur detta engagemang kan konceptualiseras och mätas, samt hur det samverkar med individens arbetsförhållanden. Individer med villkorlig självkänsla där individens självvärde införskaffas genom prestationer, kallat Prestationsbaserad självkänsla, har visat sig vara särskilt sårbara för stressrelaterade sjukdomar. De tenderar att pressa sig själva så hårt att de riskerar sin hälsa i sin strävan att kompensera för en bräcklig grundläggande självkänsla. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan prestationsbaserad självkänsla och utbrändhet över tid samt att se hur prestationsbaserad självkänsla påverkar sambandet mellan arbetsmiljöfaktorer och utbrändhet. Ett tredje syfte var att undersöka eventuella könsskillnader i dessa samband. Data kom från en nationell enkätundersökning i Sverige insamlad vid två tillfällen (n=2350). Hierarkisk regressionsanalys visade att prestationsbaserad självkänsla var en viktig prediktor av utbrändhet över tid, samt fungerade som såväl partiell som full mediator i sambandet mellan ett flertal arbetsmiljöfaktorer och utbrändhet. Prestationsbaserad självkänsla var en full mediator i sambandet mellan övertidsarbete och utbrändhet för män, men inte för kvinnor. Kvinnors självkänsla medierade istället tydligare sambandet mellan utbrändhet och möjligheten att kunna bestämma arbetstakten samt upplevelsen av tydliga mål. Studien bidrar till att belysa konceptualiseringen av det inledande engagemanget i utbränningsprocessen och hur det samverkar med arbetsmiljön, kunskap som kan vara vara användbart för preventionsarbete och rehabiliteringsinsatser. Keywords: Utbrändhet, Arbetsmiljö, Prestationsbaserad självkänsla, Kön
3
Gruppinitiativ: Att gå utöver föreskrivet arbet Agneta Brav, Mälardalens högskola/HST Många av dagens organisationer är i behov av proaktiva medarbetare i ett ständigt pågående förändrings- och förbättringsarbete. Vissa individer och grupper verkar lyckas bättre i sitt arbete än andra på samma arbetsplats. Syftet var att studera om dessa medarbetare hade utvidgat sina arbetsuppgifter för att uppnå önskat resultat. Gruppinitiativ kan betraktas som en process men även som resultat av en process. Begreppet är utvecklat från Fay och Freses (2001) koncept Personligt Initiativ. Tilltron till gruppens förmåga bidrar till bättre prestationer, men överskattning av förmåga kan också vara till förfång eller rent av skadlig för grupper (Guzzo, Yost, Campbell & Shea, 1993). Betydelsen av stöd från ledning, upplevd autonomi och tilltro till gruppens förmåga för gruppinitiativ mättes vid två tillfällen och 182 grupparbetande individer i fyra olika mellansvenska industriföretag var deltagare vid båda tidpunkterna. Resultat av hierarkiska regressioner visade att tilltron till gruppens förmåga hade störst prediktionsvärde för gruppinitiativet. Stöd från ledningen och upplevd autonomi bidrog också signifikant till att förklara variansen. Resultaten är överensstämmande med tidigare forskning som visar på betydelsen av att inspirera gruppmedlemmar att vara aktivt involverade och bidra till realisering av målen. Gruppinitiativ med sin inneboende proaktiva dimension kommer troligen att få ökad betydelse för gruppbaserade organisationer i framtiden. Rekommendationen till praktiker blir att skapa organisatoriska förutsättningar och kontext där tilltro till gruppens förmåga kan uppstå, utvecklas och växa. Psykosociala faktorer bör då också inkluderas. Keywords: gruppinitiativ, tilltro till gruppförmåga, stöd från ledning, upplevd autonomi,
4
Rekryterares upplevda effektivitet och attributionsmönster vid lyckade och misslyckade rekryteringar Kristina Danilov, Stockholms universitet, Johnny Hellgren, Stockholms universitet En aspekt som håller debatten vid liv i rekryteringsrelaterad forskning är rekryterarnas återhållsamma inställning mot testning och datorbaserade mätverktyg. Trots deras kunskaper om värdet i dessa verktyg, och de finansiella argumenten håller rekryterarna i hög utsträckning fast vid sina subjektiva bedömningar (Highhouse, 2008). Den aktuella studien undersöker detta fenomen ur ett attributionsteoretiskt perspektiv. Syften med studien är 1) att undersöka svenska rekryterares uppfattningar vad det gäller rekryterareffektivitet och 2) se vilka attributionsmönster som finns vad det gäller lyckad/misslyckad rekrytering. Mera konkret innebär det att studera hur rekryterna attribuerar sina lyckade respektive misslyckade rekryteringar. En kvalitativ ansats bestående av 18 semistrukturerade intervjuer med rekryterare från olika branscher, samt 6 semistrukturerade intervjuer och 4 fokusgrupper med rekryterare från en och samma bransch genomfördes under två års period (2007-2009). Resultaten visade att nästan alla rekryterare uppfattar sig själva som effektiva och att tydliga orsaksattributioner används för att förklara lyckad/misslyckad rekrytering. Implikationer för praktiken diskuteras. Keywords: rekryterareffektivitet, attributioner, lyckad rekrytering, kvalitativ
5
Finns det skillnader mellan kvinnliga och manliga läkares arbetsklimat, arbetsrelaterade attityder och ohälsa? Helena Falkenberg, Stockholms universitet, Katharina Näswall, Stockholms universitet, Magnus Sverke, Stockholms universitet Kvinnor och män arbetar inom olika sektorer och på olika positioner, vilket försvårar jämförelser mellan könen. De skillnader som tidigare framkommit, i bland annat hälsa, kan ha berott på situationsfaktorer snarare än kön. Betydelsen av kön på dagens arbetsmarknad kan även innebära att kvinnor och män har olika uppfattningar om vad ett arbete är. För att studera könsfaktorer snarare än situationsfaktorer undersöks i denna studie kvinnor och män som arbetar inom samma yrke och organisation. Dessutom kontrolleras för anställningstid i organisationen, position samt anställningsform. Syftet med studien är att undersöka: (1) om det går att mäta arbetsklimat på samma sätt för kvinnor och män, (2) om det psykologiska arbetsklimatet, arbetsattityder och ohälsa skiljer sig åt mellan könen samt (3) om arbetsklimatet predicerar arbetsattityder och ohälsa på olika sätt för kvinnor och män. De som undersöktes var kvinnliga (95) och manliga (105) läkare som arbetade på ett akutsjukhus i Stockholm. Vissa skillnader framkom i hur kvinnorna och männen uppfattade arbetsklimatet. Dessa skillnader togs i beaktande i de fortsatta analyserna. Kvinnorna rapporterade sämre arbetsgruppsklimat, mindre engagemang och mer ohälsa än männen. Rollstress var den viktigaste faktorn i arbetsklimatet för kvinnornas arbetsattityder och ohälsa, medan vad som predicerade männens arbetsattityder och ohälsa var mer tvetydigt. Det kan således finnas skillnader mellan kvinnor och män som till synes arbetar under liknande förhållanden vilket visar betydelsen av ett fortsatt jämställdhetsarbete inom organisationer. Keywords: genus, psykologiskt klimat, arbetsrelaterade attityder, ohälsa, läkare
6
Vilka konsekvenser har individuella lönefaktorer och facklig lönepolitik för medlemmarnas inställning till facket? Niklas Hansen, Stockholms universitet Förskjutningen från kollektiva till individuella lösningar har satt press på de svenska fackförbunden att ändra inriktning för att försöka vända en utveckling med vikande medlemstal. Som ett sätt att bemöta denna utmaning har facken bytt strategi i bland annat lönefrågan, där individuella resultatbaserade löner har kommit att bli en allt centralare del av fackens lönepolitik. Syftet med denna studie är därför att studera vilken betydelse individuella lönefaktorer och facklig lönepolitik har för medlemmarnas inställning till facket i form av fackliga attityder (facklig tillfredsställelse, facklig identifikation) och beteenden (intention till fackligt deltagande, faktiskt fackligt deltagande). Studien baseras på en enkätundersökning till medlemmar i Kommunal och Vårdförbundet. Resultaten tyder överlag på att identifikation med fackets lönepolitik och upplevd rättvisa i lönepolitiken var de överlägset viktigaste incitamenten för inställningen till facket, även om de individuella lönefaktorerna också var av stor betydelse. Men medan den förda lönepolitiken generellt sett förklarade mer av medlemmarnas positiva inställning till Kommunal jämfört med Vårdförbundet var individuella lönefaktorer viktigare för Vårdförbundets medlemmar jämfört med Kommunals för såväl tillfredsställelsen som identifikationen med facket liksom för det faktiska fackliga deltagandet. För att få mer aktiva medlemmar är en praktisk implikation för facket att i högre utsträckning fånga upp medlemmarnas upplevelser av orättvisor och kränkningar i samband med den individuella lönesättningsprocessen. Keywords: individuell lön, facklig lönepolitik, fackliga attityder, fackligt deltagande, erkännande
7
Mot Nya Infrastrukturer För Lärande Esther Hauer, Umeå universitet Äldreomsorgen är ständigt utsatt för nya krav och utmaningar som konsekvens av det ökande antalet äldre i samhället. Parallellt med att kraven på omsorgens kvalitet ökar beskrivs äldreomsorgens lärandemiljö som en miljö där det dagliga arbetet vilar på erfarenhetsbaserat lärande och där personalens formella utbildningsnivå är låg. Forskningsprojektet "Mot Nya Infrastrukturer För Lärande" är ett samarbete mellan Institution för psykologi, Umeå universitet och Utvecklings- och fältforskningsenhet (UFFE). Syftet med projektet är att undersöka förutsättningar för lärande i äldreomsorgen likaså brukarnas inflytande, före och efter Kompetensstegen i Umeå (KUM). KUM som initierades 2006 i syfte att bygga nya infrastrukturer för lärande och kompetensutveckling i äldreomsorgen har fokuserat på individuella utbildningsprogram och karriärsteg, genombrottsmetoden för att öka kompetensutvecklingen i arbetsgrupper samt vidareutbildning till alla ledare. Inom ramarna för forskningsprojektet bedrivs idag två studier: 1. Intervjustudien med brukare och respektive kontaktperson i syfte att undersöka brukarnas nivå av inflytande och delaktighet samt eventuella effekter av KUM på brukarnas situation; 2. Enkätstudien med personal från hemtjänst och särskildboende beträffande deras lärandeklimat. Preliminära resultat visar (som förväntat) en signifikant skillnad mellan hemtjänst och särskildboende i deras skattning om lärandeklimatet. Arbetsvillkoren i hemtjänsten förefaller inte vara i linje med föreslagna nyckelfaktorer i arbetsplatslärande. I skrivande stund är uppföljningen av enkätstudien inte komplett och därför kan vi inte uttala oss om resultaten of interventionen. Keywords: Arbetsplatslärande, Inflytande, Äldreomsorg, Kompetensstegen, Intervention
8
Rekrytera rätt inom detaljhandeln: Upplevd effektivitet och önskan om förändring utifrån rekryterarens preferens för bedömningsverktyg Johnny Hellgren, Stockholms universitet Detaljhandeln betraktas som en genomgångsbransch där orsaken till den höga personalomsättningen anses tillhöra branschens natur snarare än som ett tecken på misslyckad rekrytering. Följdaktiges påverkas även rekryteringsförfarandet samt typen av bedömningsverktyg som användes i rekryteringen. Den aktuella studien har två huvudsyften: att undersöka sambandet mellan rekryterande chefers självskattade effektivitet som rekryterare, och att undersöka rekryteringsverktygen som anses vara relevanta, framförallt magkänslans roll i bedömningssituationen i kombination med eventuella önskemål om förändringar avseende rekryteringsprocessen. Medverkande i studien är rekryterande chefer samt yrkesrekryterare från tre stora svenska företag inom detaljhandeln (ca. 1000 personer). Data kommer att samlas in med enkäter under våren 2009. Resultaten kommer att diskuteras utifrån både teoretiska så väl som praktiska implikationer. Kewords: rekryteringsverktyg, rekryterareffektivitet, detaljhandel, kvantitativ,
9
Mönster av sociala relationer i arbetslivet Annika Härenstam, Göteborgs universitet, Erik Berntson, Stockholms universitet Nya organiseringsformer och roller för chefer och medarbetare förändrar de sociala relationerna i arbetslivet. Syftet med denna studie är att kartlägga typiska arbetsrelaterade sociala situationer och hur de påverkar kvinnors och mäns arbetsförmåga, arbetslust och hälsa. Med utgångspunkt i ett holistiskt perspektiv gjordes klusteranalyser på sju variabler som fångar centrala aspekter av sociala relationer. 2 421 slumpmässigt valda förvärvsarbetande i åldrarna 25 till 50 år deltog i en telefonintervju och en enkät vid tre tillfällen. Klustren jämfördes med avseende på var de finns i arbetslivet (strukturella faktorer), vilka som finns där (demografiska faktorer) och hälsa, arbetslust, arbetsförmåga och anställningssituation. Resultat: Sex kluster identifierades; de isolerade, de involverade, de osedda, de utsatta, de uppskattade och de klämda. Klustren skiljde sig tre år senare i hälsa, arbetslust och arbetsförmåga. Bland de strukturella faktorerna tycks position, klass och utbildning förklara skillnader mellan klustren även om vi inte kan bortse från individuella faktorer. Slutsatser: De som är mest utsatta för bristande socialt stöd och uppskattning och har sämst hälsa finns i ”toppen” och i ”botten” av arbetslivets hierarki. Personerna i två av ohälsoklustren finns ofta i kunskapsintensiva organisationer, de har högre positioner och är mer välutbildade än i de två bästa klustren. Det tredje ohälsoklustret består framförallt av lågutbildade med svag anknytning till arbetsmarknaden. Goda sociala relationer i arbetet är vanligare i mellanpositioner. Här tycks det finnas en kollektiv kultur som ger skydd mot överutnyttjande och att bli ensam med ansvar och höga krav. Resultaten har implikationer för forskning om arbetslivets individualisering och hälsa. Keywrods: Klusterananalyser, socialt stöd, individualisering, hälsa, arbetsrelationer
10
To Increase Employee Motivation and Goal Commitment during a Plant Closure Lars Häsänen, Stockholms universitet, Johnny Hellgren, Stockholms universitet, Magnus Hansson, Örebro universitet Previous research has shown that closedowns seem to result in high performance outcome and increased productivity despite the fact of certainty of job loss. The majority of closedown research has been done on organizations where no increased organizational performance is asked for; while in this study the organization needed to increase productivity and efficiency in order to build an adequate stock of products which would sustain the market during the transfer of production to another factory. The theoretical frameworks are based on Goal-Setting Theory (Locke & Latham, 1990) and its effect on employee performance (formal and informal), job attitudes and well-being, and Stress Appraisal and Coping perspective (Lazarus & Folkman, 1984) to explain the difference between downsizing and closedown environments. Consequently, the aim of this paper was to investigate if organizational goal-setting intervention, during plant closure, could motivate employees for higher performance, goal commitment, as well as better job attitudes and well-being. A longitudinal design based on two data points (T1, T2) with one year in between were tapped into the goal-setting process. The results from MANCOVA showed that most variables increased between T1 and T2, except for goal commitment which only increased for women, and job performance was stagnant. Hierarchical regression analysis revealed that goal-setting was able to predict the outcomes with diminished effect. Our conclusions are that it is possible to maintain a goal-setting approach throughout the closure when full social responsibility is present. Even though our results showed that goal-setting was only partly effective since we expected more relationships between goal-setting components and the outcome measures. This would suggest that there were other processes intervening and we hypothesis that it could be employees’ perceptions of justice that moderated the results. Keywords: closure, motivation, goal-setting, downsizing,
11
Balanserat eller rättvist - ett försök att undersöka det psykologiska kontraktets kvalitet Kerstin Isaksson, Mälardalens högskola, Francisco J. Gracia, Universitetet i Valencia, David Guest, King's College London, José María Peiró, Universitetet i Valencia, Under senare år har allt fler studier kommit att intressera sig för båda parter i det psykologiska kontraktet som alltmer kommit att studeras som en del i anställningsrelationen och inte enbart som en individfaktor. Mot denna bakgrund har det blivit viktigare att förstå förutsättningarna för psykologiska kontraktet som balanse, överensstämmelse och ömsesidighet och hur det fungerar i olika anställningssituationer. Syftet med detta paper är att undersöka dessa begrepp med fokus på ömsesidighet (mutuality) definierat som enighet mellan parterna om vilka löften och åtaganden som ingår i deras psykologiska kontrakt. Generella antagandet om fördelarna med ömsesidighet ställs mot betydelsen av att överenskommelsen är rättvis och konsekvenserna av detta för anställdas attityder och välbefinnande. Anställningskontraktet undersöks också som en möjlig differentierande faktor. Data kommer från en stor europeisk studie (PSYCONES projektet) där sju länder deltar och de svarande arbetar i 205 företag och utgör totalt över 5000 personer. I resultaten framgick att tillsvidareanställda generellt hade högre nivåer av upplevd prestation och lojalitet med företaget. Tidsbegränsat anställda hade dock generellt högre välbefinnande också när vi kontrollerade för ett flertal andra möjliga bidragande faktorer som t ex ålder utbildning. Generellt visade sig graden av ömsesidighet vara relativt låg mellan anställda och deras chef. Rättvis behandling visade sig vara den faktor som hade starkast samband med alla utfallsvariabler och var viktigare än enighet om det psykologiska kontraktets innehåll. Fortsatt forskning om det psykologiska kontraktets byggstenar framstår som viktig mot bakgrund av denna slutsats.
12
Ledarskap och psykosocial arbetsmiljö: uppföljning av utvecklingssamtal inom den offentliga sektorn Jan Johansson Hanse, Göteborgs universitet Utvecklingssamtalet handlar ofta om att diskutera arbetsinnehåll, arbetsmiljö, kompetensutveckling, relationer, samarbetsformer samt utveckling av verksamheten. Schaller (1992) beskriver två ”trösklar” som chefen måste passera rörande sitt förhållningssätt till utvecklingssamtalen: den kvantitativa tröskeln och den kvalitativa tröskeln. Den kvantitativa avser att chefen måste ta steget fullt ut och genomföra samtalen och den kvalitativa handlar om att skapa en atmosfär kring samtalet som gör att medarbetaren uppfattar samtalet som både stimulerande och värdefullt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan utvecklingssamtal och psykosociala faktorer i arbetslivet. Anställda från kommunala verksamheter deltog (barnomsorg, äldreomsorg). Data insamlades med hjälp av frågeformulär vid två tidpunkter (t1 och t2) med ca 1,5 års mellanrum. Undersökningsdeltagarna identifierades vid båda mättillfällena, efter informerat samtycke och information om att all data gavs största möjliga konfidentialitet. Enkäten belyste bl.a. demografiska frågor, utvecklingssamtal och psykosociala faktorer. Bland de deltagare som inte haft utvecklingssamtal vid t1, men haft det före t2 (kvantitativ tröskel passerad), gjordes analyser beträffande både den kvantitativa och den kvalitativa dimensionen av utvecklingssamtalet (N=202). Resultaten avseende den kvantitativa dimensionen visade på statistiskt signifikanta positiva förändringar (t-test för beroende mätningar) mellan t1 och t2 beträffande utvecklingsmöjligheter (kompetensutveckling, avancemangsmöjligheter) (t = 6,53; p<,001) och organisationsharmoni (förekomst av motsättningar) (t = 4,75; p<001). Resultaten avseende den kvalitativa dimensionen visade statistiskt signifikanta positiva korrelationer mellan utvecklingssamtal och samtliga psykosociala faktorer (r =,20 - ,57; p<,01). Högst samband fanns med arbetsledningsklimat (r =,57) och arbetstillfredsställelse (r =,42). Keywords: Utvecklingssamtal, Psykosocial arbetsmiljö, Ledarskap
13
Teamwork on the line can pay off down the line Annika Lantz, Uppsala University & Fritz Change AB, Stocksund Employees’ work in innovation processes can be to generate ideas, but more often it is to create the right conditions so that new products or services can be effectively produced or delivered. Selforganizational activities involve autonomously creating conditions and to proactively handle new possibilities, unexpected situations, problems or tasks. In previous research a model of determinants of self-organizational activities in groups was proposed where dimensions of job design, group processes (cooperation, social support and reflexivity) and proactive behavior are interrelated and connected to self-organizational activities (Brav, Andersson & Lantz, in press). The aim is to provide further empirical support for the proposed model. Four studies were conducted in three organizational contexts where initiative-taking and self-organizational activities are welcomed (industry, school, and elderly care unit), and in a nuclear plant where alertness is crucial, but self-organizational activities can endanger safety. The results are based on work task analysis (two studies) and questionnaires administered to in total 104 work groups. The model received substantial support. Dimensions of job design, group processes and group initiative are interrelated and connected to self-organizational activities. Reflexivity and group initiative shows the largest effect on self-organizational activities. In two studies job design captured by work task analysis was compared to self-assessment of autonomy. Job design captured by work task analysis gives better model fit and has a larger effect on self-organizational activities than self-assessed autonomy. Keywords: Teamwork, job design, group processes, group-initiative, self-organization
14
Teoretisk modellering av kontextuell påverkan på ledarskap Gerry Larsson, Försvarshögskolan & Universitet Bergen Syfte: Att erhålla fördjupad teoretisk förståelse av ledarskap genom att modellera kontextuella förhållanden som kan antas påverka det. Bakgrund: Två teoretiska modeller över ledarskap har utvecklats av författaren med kollegor. Modellen Utvecklande ledarskap kan ses som en anpassning av transformativa ledarskapsmodeller till skandinaviska villkor. Den vilar också explicit på ett interaktionistiskt person x situation perspektiv. Vid uppföljningsstudier har även en modell över indirekt ledarskap utvecklats som fokuserar på intraorganisatoriska påverkansprocesser av top-down-karaktär. Båda modellerna har fått empiriskt stöd i efterföljande kvantitativa undersökningar och alla nämnda studier är internationellt publicerade. Den nuvarande ansatsen innebär ett försök att vidareutveckla dessa två modeller. Metod och resultat: En teoretisk analys genomfördes kompletterad med en kvalitativ studie. Resultatet innebär att kontextuella betingelser på gruppnivån (t ex grad av sammanhållning), organisationsnivån (t ex grad av horisontell och vertikal differentiering) och omgivningen (t ex grad av beroende av infrastrukturella förhållanden), vilka kan antas påverka ledarskap, modellerades i lägre grad till högre grad bipolära dimensioner. Hypotetiska profiler för ledare på tre olika hierarkiska nivåer redovisas: frontlinjeledare ”på fältet”, ansvariga chefer på fältet samt chefer på hög strategisk nivå. Slutsatser: Modellutvecklingen medger en bättre grund för holistisk prövning av person- och situationsfaktorers inverkan på ledarskap. En begränsning är att profilkonceptet innefattar en förenkling - alla aspekter behöver kunna beskrivas i bipolära dimensioner. Praktiska implikationer: Den föreslagna modellutvecklingen kan vara ett stöd vid ledarskaps- och organisationsutvecklingsinsatser.
15
Covert coping with unfair treatment at work and risk of incident myocardial infarction and cardiac death among men: Prospective cohort study Constanze Leineweber, Stockholms Universitet, Hugo Westerlund, Stockholms Universitet, Töres Theorell, Stockholms Universitet, Mika Kivimäki, University College London, Peter Westerholm, Uppsala Universitet, Lars Alfredsson, Karolinska Institutet Objective: Covert coping with unfair treatment at work - occurring when an employee does not show the 'aggressor' that she feels unfairly treated - has been found to be associated with cardiovascular risk factors. We examine whether covert coping also predicts incident coronary heart disease. Design: Prospective cohort study (the WOLF Stockholm study). Settings: Workplaces in the Stockholm area, Sweden. Participants: 2,832 men with no history of myocardial infarction at baseline screening in 19921995. Main outcome measure: Hospitalisation due to myocardial infarction or death from ischemic heart disease until 2003 obtained from national registers (mean follow-up 9.8 ± 0.9 years). Results: 47 participants had myocardial infarction or died from ischemic heart disease during the follow-up. After adjustment for age, socio-economic factors, risk behaviours, job strain and biological risk factors at baseline, there was a dose-response relationship between covert coping and risk of incident myocardial infarction or cardiac death (p for trend = 0.10). Men who frequently used covert coping had a 2.29 (95 % CI: 1.00 to 5.29) times higher risk than those who did no use this coping. Restricting the analysis to direct coping behaviours only strengthened this association (p for trend = 0.02). Conclusions: In this study, covert coping is strongly related to increased risk of hard-end-point cardiovascular disease. Keywords: Coping, myocardial infarction, prospective studies
16
Elektronisk kommunikation i organisationer Lena Linde, Högskolan Dalarna I takt med snabbt ökad datorkapacitet har möjligheter att kommunicera med personer på geografiskt avstånd med hjälp av ljud och rörlig bild ökat. Inom arbetslivet kan t.ex. rekrytering, förhandlingar och internutbildning genomföras via videobaserad kommunikation över Internet. En vanlig utgångspunkt är att jämföra elektroniska kommunikationsformer med ansikte-mot-ansikte kommunikation. En översikt av forskningsresultat vad gäller personbedömningar med hjälp av elektroniskt förmedlad information ges. Inklusionskriterierna är att studierna ska ha publicerats efter 2000, samt i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter. Frågan 1. om hur tillgängliga informationskanaler påverkar personbedömningarnas validitet med utgångspunkt från Big Five, 2. om olika kommunikationsformers ”naturlighet” och belastning på uppmärksamhetsfunktioner, diskuteras. Man har funnit det lättare att bedöma extraversion och öppenhet än emotionell stabilitet utifrån personliga hemsidor, bloggar, eller annan textmässig, datorförmedlad information. Den snabba tekniska utvecklingen gör att forskning om människors beteende och upplevelser inför nya datorbaserade kommunikationsformer snabbt kan få ett ”bäst före datum”. Frågan om hur validiteten hos personinformation, som presenteras via Internet är metodiskt och teoretiskt komplex. Såväl kommunikationens varaktighet, förmedlad information, och typ av kriterium (självskattningar eller andra närstående observatörers skattningar) måste beaktas var för sig. Även om elektronisk kommunikation förmedlar mindre information än ansikte mot ansikte kommunikation, så kan människor, enligt Kock (2005), anpassa kommunikationen i den förstnämnda formen för att uppnå givna mål vad gäller ömsesidig förståelse. Priset, uppnå är dock ökad ansträngning enligt Kock. Empiriska studier om skillnader i direkt uppmätt mental belastning mellan ansikte-mot-ansikte och datorförmedlad kommunikation har dock inte hittats. Keywords: Elektronisk kommunikation, personbedöming, mental belastning
17
Bonus och säkerhetsbeteende – en pilotstudie i svensk kärnkraftsindustri Malin Mattson, Stockholms universitet, Ingemar Torbiörn, Stockholms universitet Studiens syfte var att kartlägga och analysera hur bonussystem som tillämpas på svenska kärnkraftverk kan tänkas medföra risker genom dess påverkan på säkerhetsrelaterat beteende. För att skapa en tolkningsram granskades relevansen av monetära belöningar både utifrån en mängd teorier om motivation och utifrån empiri rörande belöningars effekter på beteenden i allmänhet samt säkerhetsrelaterat beteende i synnerhet. Likaså belystes belöningars roll ur ett systemteoretiskt respektive ett rationalistiskt synsätt på organisationer. Den teoretiska tolkningsramen låg därefter till grund för dels en beskrivande kartläggning av tillämpade system, dels ett halvstrukturerat frågeschema angående de anställdas upplevelser av systemen. Totalt genomfördes 15 intervjuer med berörd personal på olika funktioner och befattningsnivåer, 5 på varje kärnkraftverk. Resultatet tyder på att bonussystemen via dess utformning inte påverkar säkerhetsbeteende negativt. Snarare antyder resultaten att säkerhetsbeteende stärks där olika säkerhetsmål gjorts bonusgrundande. Alla bonussystemen kan anses ha små effekter på motivationen och därmed begränsade styrvärden. Olikheter i de tre systemens utformning samt de anställdas upplevelser resulterar i delvis olika problematik när det gäller att uppnå större effekt. Keywords: Bonus, Belöningssystem, Motivation
18
Hur är den svenska chefsmodellen relaterad till effektivitet och lärande? Tuija Muhonen, Malmö Högskola, Sandra Jönsson, Malmö Högskola Den svenska managementmodellen beskrivs ofta som präglad av aspekter såsom teamarbete, tillit, samarbete, delaktighet, konsensus, självständiga medarbetare och innovation men även av tidskrävande förankringsprocesser, beslutsrädsla och otydlighet. Utgångspunkten i studien är att IKEA som företag anses representera denna svenska modell och syftet med studien är att ur ett globalt perspektiv undersöka hur olika faktorer i den svenska chefskapsmodellen är relaterade till organisationens och chefens effektivitet samt lärande och utvecklingsmöjligheter. Ett frågeformulär kommer under hösten 2009 att distribueras till samtliga anställda och chefer på alla nivåer i två IKEA varuhus i Sverige och två i Kina. Formuläret innehåller frågor kring uppfattningar om grupparbete, skicklighet, tillit till den egna och arbetsgruppens förmåga, ledarskap, organisationsklimat, rollförväntningar, lärande i arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Chefens effektivitet kommer att mätas både i objektiva mått (måluppfyllelse t.ex. avseende försäljning, personal o.s.v.) samt i subjektiva mått (medarbetarnas uppfattning om chefens effektivitet, medarbetarnas välbefinnande mm.). Studien möjliggör komparationer mellan (1) medarbetare och chefer, mellan (2) chefer på olika nivåer, mellan (3) kvinnor och män samt mellan (4) chefer och medarbetare i Sverige och Kina. Materialet kommer att analyseras bl.a. med hjälp av multipel regressionsanalys. Resultatet kan ge ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar effektivt chefskap inom ramen för den svenska managementtraditionen i ett globalt perspektiv. Keywords: Globalisering, chefskap, effektivitet, lärande
19
Predicerar anställningsotrygghet fysiologiska hälsoindikatorer? Katharina Näswall, Stockholms universitet, Petra Lindfors, Stockholms universitet & Karolinska institutet, Magnus Sverke, Stockholms universitet Job insecurity has been the focus of a large number of research studies during the last decades, as a consequence of its becoming an increasingly more salient stressor in working life. This is mainly due to increased use of reorganization and downsizing as a means to remain competitive, and the use of flexible and less long-term employment contracts to fulfill immediate competency needs in organizations. Job insecurity has been defined as the worry a person feels about the future of her or his employment situation. The perception of job insecurity results from the individual appraising a situation as posing demands that exceed her resources to counteract them, in the sense that she does not know how to counteract the threat to her employment. Job insecurity is thus expected to give rise to stress experiences and has been linked to several different negative outcomes, such as negative work attitudes and health problems. Research studies, including two meta-analyses, have documented the negative cross-sectional association between job insecurity and several attitudinal and health outcomes, had have consistently reported evidence pointing to the negative long-term effects of job insecurity on well-being. To date however, most studies have focused on selfreported measures of health and well-being, and there is a lack of research on how job insecurity relates to objective indicators of health. Because of this lack of research, the present study aims to investigate the relation between job insecurity and more objectively measured indicators of physiological stress reactions, in terms of allostatic load and salivary cortisol, as well as self-ratings of health and well-being. Based on stress theories we hypothesize that higher levels of job insecurity will be related to higher levels of allostatic load, higher levels of salivary cortisol, as well as more symptoms of ill-health diagnosed in the medical examinations. We also hypothesize that self-ratings of well-being will be lower when job insecurity is high. The hypotheses will be tested in a representative sample of Swedish middle-aged women, who participated in a large-scale longitudinal study focusing on life span development. The discussion of the results will focus on similarities and differences in the relations between job insecurity and different aspects of health. Keywords: job insecurity, allostatic load, well-being
20
Interpersonal conflicts at work – The relationship with workplace factors, work characteristics and self-rated health Gabriel Oxenstierna, Stockholms universitet, Linda Magnusson Hanson, Stockholm University, Maria Widmark, Stockholm University, Kristina Finnholm, Stockholm University, Cecilia Stenfors, Stockholm University, Stig Elofsson, Stockholm University, Töres Theorell, Professor emeritus, Stockholm University Much of the research on workplace conflicts finds an explanation in psychological factors; the personality and behaviour of the individual. Far less research points in the direction of the workplace environment as engenderer of conflict and only a relatively few psychosocial work environment factors have been included. On the whole in work environment research, only little research has been produced on the consequences of workplace conflicts in terms of employee health. In this study we aim to describe workplace conflicts, scrutinize work and workplace factors to see which of those may be related with workplace conflicts and what relationship these conflicts may have with employee self-rated health. The study population was derived from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health 2006 (SLOSH n= 5141). Among the workplace characteristics increased levels of influence and manifest freedom of expression, procedural justice, social support, confidence in the management, as well as a good relation with the immediate manager and effective cooperation between departments were factors significantly related to ongoing conflicts. Risk of transfer or dismissal was also associated with ongoing conflicts. Among the work characteristics a higher degree of conflicting demands, emotional demands, and resources was relatively strongly associated with ongoing conflicts. A weak relationship was also noted for poor promotion prospects. After adjustment for a large number of social conditions the excess risk for low self-rated health appeared to be around 100 %. After further adjustment for work and workplace factors, the excess risk was reduced to about 50 %. Keywords: Work environment, workplace conflicts, self-rated health
21
Samhällsvetenskap och organisatorisk förändring - en relation med förhinder. Robert Ragneklint, Lunds universitet Organisatorisk förändring i form av drastiska förändringar har blivit en kungsväg till effektivitetshöjning. Det är en metod som i hög grad använts inom den offentliga sektorn som ett botemedel mot den samhällsekonomiska kris som alltsedan början på 1990-talet betraktats vara ett faktum. Kritik har riktats mot en överdriven användning av drastiska organisatoriska förändringar som ett ”universalmedel” för att uppnå effektivitet: neddragningar kan skapa långvariga trauman för dem som ”klarat sig kvar” på arbetsplatsen, bristen på uppföljning av OU, negativa effekter på hälsa och välbefinnande, svag måluppfyllelse. Bland andra viktiga områden för kritik kan nämnas bristen på adekvata effektivitetsmått för offentligt drivna verksamheter. Den traditionella samhällsoch organisationsvetenskapen tycks ha få analysredskap för att granska ett samhällsfenomen som antas vila på rationella överväganden och där metoder för genomförandet antas kunna förfinas genom ytterligare forskningsinsatser. En mera postmodernt influerad samhällsvetenskap däremot, synlig genom t.ex. diskurspsykologiska ansatser, där epistemologiska perspektiv tillsammans med ett intresse för dominansaspekter i ett bestämt samhälle står i förgrunden, skapar en helt annan bild av organisatorisk förändring. Nu uppmärksammas den diskursiva tolkningen av de språkliga begrepp som används som ”förgivettagna” till sin betydelse, begrepp som ”effektivitet”, ”rationalitet”, ”kontoslag”, individens ”fria val” m.fl. som starkt laddade med normativa antaganden om individens och verklighetens ”natur”. För diskurspsykologin framträder bilden av en irrationalitet som under en yta av rationalitet gör anspråk på att företräda sanningar om organisationsförändringar, samhällsutformningar och maktspridning som ”tas för givna”. Samhällsvetenskapen måste, hävdas det här, tydliggöra sin egen djupare normativitet för att närma sig en tydligare vetenskaplig etik. Keywords: Organisatorisk förändring, effektivitet, epistemologi, etik, offentlig sektor
22
Effekten av motivation på interaktioner mellan arbetsledare, medarbetare, och kunder inom försäljning och marknadsföring Faysal Rawandozi, Malmö Högskola Enligt Leontevs (1978) teori är motivet för att bli involverad i en organisatorisk aktivitet beroende av individens föreställningar om hur denna aktivitet kommer att bli personligt meningsfull för individen själv. Genom att bli personligt involverad i en aktivitet upplever individen då faktorer som påverkar aktiviteten såsom personligt meningsfulla. Engagemanget i en aktivitet kan leda till att individens grundläggande behov av att utveckla autonomi, relationer till andra, och kompetensutveckling tillfredsställs. Individen drivs då av en inre motivation, till skillnad från en yttre motivation, vilket innebär att individen engagerar sig i en aktivitet för att nå yttre belöningar såsom lön och social bekräftelse (Deci, Connell, & Ryan, 1989). Undersökningar av Lundsten (2008) visade att kommunanställda som drevs av en inre motivation uppfattade interaktioner med arbetskamrater och kommunmedborgare på en personlig nivå, till skillnad från kommunanställda som drevs av en yttre motivation. De senare uppfattade inte interaktionerna med arbetskamrater och kommunmedborgare på en personlig nivå. Motivationen kan också ha betydelse för mellanmänskliga interaktioner även inom klientrelaterade yrken utanför kommunal verksamhet, d v s yrken där individen kommer i kontakt med människor vars behov det hör till yrket att tillfredsställa. Därför ställs en hypotes upp innebärande att motivationen hos medarbetare som arbetar med försäljning och marknadsföring har effekt på uppfattningen av relationerna mellan medarbetare och kunder. Dessa relationer uppfattas såsom mer personliga av medarbetare som drivs av en inre motivation än vad de uppfattas av medarbetare som drivs av en yttre motivation. En andra hypotes är att arbetsledarens motivation har effekt på medarbetarnas motivation. Keywords: Motivation, Försäljning, Marknadsföring, Kundrelationer,
23
Job insecurity, its consequences and social support Anne Richter, Stockholms universitet, Katharina Näswall, Stockholms universitet A lot of change and restructuring processes have been introduced to the labour market in the last decades. This contributes to feelings of job insecurity, where individuals as well as the companies are affected negatively. However, not much is known about the relation between job insecurity and the family domain. This study fills several current research gaps. We investigate how social support may help employees deal with their fear of losing their job, but we also study the relation between job insecurity and work-family conflict. A complex model is tested, of whether the negative effect of job insecurity on mental well-being is mediated by work-family conflict. As social support is an important factor for both workplace and family, it is tested as a moderator. In order to take gender into account, the model is tested separately for men and women. A sample of 508 Swedish teachers was used. This questionnaire data was collected in 2004, where employees reported their experience of job insecurity, work-family conflict, mental problems as well as social support. An important result is that there was a gender difference in the relation between job insecurity and work-family conflict, which was only observed among men. Other results will be discussed in more detail. Our results imply that further research is needed with regard to job insecurity and gender. Additionally, other buffers than social support should be considered in future studies to help find strategies to reduce strain among employees.
Keywords: Job insecurity, work-family conflict, social support, gender,
24
Art talks to leaders: How an artistic leadership development program influences leaders and co-worker's health. Comparison with a traditional program. Julia Romanowska, Stockholms Universitet, Gerry Larson, Försvarshögskolan , Maria Eriksson, Stockholms Universitet, Britt-Maj Wikström, Akershus University College, Karolinska Institutet, Hugo Westerlund, Stockholms Universitet, Töres Theorell, Karolinska Institutet, Stockholms universitet Background: Very few studies have examined employee health effects of manager training programs. The purpose of the study was to examine in what ways artistic leadership training influences a leader's competence, as well as the leader's own and the co-worker's health. We predicted a beneficial effect for the leaders and their subordinates not only with regard to mental health but also with regard to bodily reparative activity. Methods: Participating leaders were randomised to two, one-year-long, leadership programs; one "artistic" and one "traditional", with follow-up (at 12 and at 18 months) of leaders and their corresponding subordinates (artistic group: n = 49-52, traditional: n = 64-74, the numbers differing between study variables). The "artistic program" built on an experimental theatre form; a collage of literary text and music performed by two actors, followed by expressive writing and discussions focused on existential and ethical problems. Results: After 12 months there were no consistent differences with regard to self-reported health and endocrine stress-related variables. However, after 18 months a pattern was clearly visible, with significant advantage - better development of mental health and DHEA-s serum concentration for the artistic group. Conclusions: Our findings on the development of endocrine variables are strengthened by the findings on the development of the mental health. Compared with a traditional education, the artistic approach seems to be more effective in stimulating long-term effects on leaders' competence and employee health. Hence it is of importance to further evaluate the effectiveness of this alternative educational approach.
Keywords: Managerial education, Culture, Leadership, Psychosocial stress,
25
Beslutsfattande och hälsa bland handläggare och utredare inom tre svenska myndigheter Ilkka Salo, Lunds universitet, Carl Martin Allwood, Göteborgs universitet Sambandet mellan beslutsfattandestilar och olika faktorer relaterade till bl.a. psykosocial hälsa undersöktes hos handläggare och utredare inom tre svenska myndigheter (N = 473). Beslutsstilarna undersöktes med testet General Decision-making Style (Scott och Bruce, 1995; Thunholm, 2004) som består av fem faktorer (rationalitet, intuition, spontanitet, beroende, undvikande). Hälsofaktorerna undersöktes med skalor för livstillfredsställelse (Satisfaction with life scale – SWL, stress (Perceived stress questionnaire – PSQ ), prestationsbaserad självkänsla (PBS), och sömn. Frågor om effektivitet och kvalitet i utredningsarbetet undersöktes också. Resultaten pekade på att: (a) rationalitet var positivt relaterat till i vilken grad tillgänglig tid påverkar kvalitén i utredningarna, (b) intuition var positivt relaterat till i vilken grad man tycker att man tidigt kan predicera utfallet av ett ärende, (c) man fann inget signifikant samband mellan spontanitet och någon av de andra variablerna. (d) beroende var positivt relaterat till PBS, PSQ, negativa sömnmönster, samt graden av hur andra upplevs påverka utredningsarbetet, (e) undvikande var positivt relaterat till PBS, PSQ, negativt sömnmönster, samt ett negativt samband med SWL (Pearson korrelations koefficienter, alfa = .01, two-tailed tests). Utifrån dessa resultat kan man sluta sig till att beslutsfattandestilarna beroende och undvikande i högre grad var relaterade till faktorer av ohälsa. Resultaten har betydelse för förståelsen av hur beslutsfattande är relaterat till psykosociala hälsofaktorer hos beslutsfattare inom de undersökta myndigheterna och sporrar till framtida studier om hur olika faktorer relaterade till beslutsfattande kan användas som indikatorer för hälsa. Keywords: Beslutsfattandestilar, prestationsbaserad självkänsla, livstillfredsställelse, upplevd stress, sömn
26
Innebörden av det gränslösa arbetet för den enskilde individen – Bärbar kompetens, obundenhet och social bedömning hos frilansande artister Maria Sandgren, Stockholms universitet Artister har särskilda arbetsförhållanden som faller under beskrivningen av det gränslösa arbetet. Att verka som frilansande artist omfattar aspekter av individualisering, obundenhet och rörlighet av arbetssituationen och yrkesrollen. Syftet med denna presentation är att diskutera den psykologiska innebörden av att vara yrkesverksam som artist. Artister har hittills inte betraktas som en homogen grupp med specifika arbetsvillkor utan studier behandlar samband mellan träning/övning på instrumentet eller arbetsbelastning och muskuloskeletala problem t ex för dansare (Hincapié et al., 2008). Andra studier rör ‘performance anxiety’ (Steptoe, 2001) och personlighetsdrag (Feist, 1998). Resultaten kan sammanfattas med att prevalensen av muskuloskeletala problem är relativt hög, och att scenkonstnärer har en relativt stabil personlighet, framförallt musiker. Artister med kroppen som instrument (dansare, sångare) karaktäriseras av emotionalitet (Marchant-Haycox & Wilson, 1992) men inte skådespelare (Nettle, 2006). Artisterna representeras här av operasångarna just för att de är frilansande, har bärbara kompetenser och påverkas av den nära kopplingen mellan prestation, kompetens och identitet. Arbetssituation kännetecknas av det gränslösa arbetet a) individualisering; kompetensen kopplas starkt till individen så yrke och identitet flätas samman, individen ansvarar i hög grad för arbetets utförande, b) obundenhet; individen förväntas endast tacka ja eller nej till ett uppdrag men inte ha mer inflytande, c) rörlighet; individen förväntas bemöta krav på flexibilitet från arbetsgivares sida och anpassa sig till vad som efterfrågas. Därtill är sårbarheten för social bedömning stor eftersom individen ständigt bedöms för sin prestation. En modell presenteras över sångares kompetenser på ett inre och yttre plan, den psykologiska innebörden och konsekvenser för hälsan och självbilden. Keywords: Det gränslösa arbetet, Bärbar kompetens, Artister, Hälsa, Självbild
27
Tandläkarstudenters psykosociala och fysiska arbetsmiljö: En svensk populationsstudie Ingrid Schéle, Umeå Universitet, Leif Hedman, Umeå Universitet Bakgrund I en första studie presenterade vi en modell av hur tandläkarstudenter i Umeå upplever sin utbildning. Vi drog slutsatsen att studenterna upplever en påtaglig ambiguitet (mångtydighet och osäkerhet) på grund av en kombination av å ena sidan strikta administrativa regler och kurskrav och å andra sidan informella eller oklara praktiker i undervisningskontexten. Vidare framgick av studentintervjuerna att upplevd bristande kontroll över faktorer som kunde avgöra om studenter lyckas på eller har möjlighet att fortsätta på tandläkarprogrammet var en påtaglig källa till stress. Syfte Syftet med föreliggande enkätstudie är att kartlägga och analysera samtliga svenska tandläkarstudenters psykosociala och fysiska arbetsmiljö. Vi vill undersöka hur arbetsmiljön påverkar studenternas upplevda hälsa och välbefinnande samt nöjdhet med sitt utbildningsval. Vetenskapliga frågeställningar Hur samvarierar den upplevda utbildningsmiljön samt upplevda värderingar och tillämpningar av rättvisa med studenternas nöjdhet med sitt val av utbildning? Hur samvarierar upplevd kontroll och fysisk arbetsmiljö med studenters upplevda stress och fysiska besvär? Medieras studenters upplevda stress och fysiska besvär av studenternas förmåga att hantera mångtydighet och osäkerhet? Undersökningsinstrument Självskattningsinstrument för att mäta arbets-/utbildningsmiljö samt upplevelse av rättvisa och värderingar, upplevelse av krav, egenkontroll och socialt stöd, coping, upplevd stress, samt nöjdhet med utbildningen och slutligen kartläggning av resurser tillgängliga för att undvika belastningsskador under utbildningstiden. Kunskapsvinster och betydelse Ingen forskning med detta breda arbetsmiljöfokus och med samtliga tandläkarstuderanden har tidigare gjorts i Sverige. Vi förväntar oss bidra med nya kunskaper för att kunna förbättra arbetsmiljön för landets tandläkarstuderande och därmed bidra till ökad hälsa och nöjdhet för denna grupp. Keywords: Arbetsmiljö, professionsutbildning, mångtydighet, värderingar, stress
28
Maximizing prediction of leadership criteria by combining personality traits and GMA Sofia Sjöberg, Assessio International, Anders Sjöberg, Assessio International Leadership as a phenomenon, leaders and their behavior, affects both the individual in the leading position, the subordinates, peers, family members and organizations. For organizations itÔs of major economical interest to assess variables that predict leadership behavior. Individual traits, such as personality and intelligence, has been treated with continued skepticism in spite of research advancements showing positive outcomes when it comes to single traits. This study was conducted to emphasize the importance of combining traits, taking all relevant traits into account at the same time, when predicting leadership criteria. By combining measures of personality traits, measured with the Five factor Model, and general mental ability, GMA, this study show that individual differences predict leadership criteria (emergence and effectiveness) and that the increase in validity has serious economical benefits. The unique contribution is the addition of GMA to the model, increasing the validity and therefore also the utility significantly. Keywords: Leadership , Personality, GMA, emergence, effectiveness
29
Standards för bedömningsmetoder i arbetslivet. Vägen till internationella riktlinjer Anders Sjöberg, Assessio International Inom arbetspsykologin är ordet ”personbedömning” ett allmänt vedertagnet ord i samband med t ex rekrytering och urval. I begreppet personbedöming ryms en mängd olika procedurer (tex, test, intervjuer och assessment center). I början av 2006 gick ISO, på initiativ från Tyskland, ut med en förfrågan till ISO-medlemmarna, om att ta fram en internationell standard för bedömningsmetoder inom det arbetspsykologiska området (ISO 10667). Med 13 länder som gav stöd åt förslaget drogs arbetet mot gemensamma standards igång. Från fler än 15 länder deltar experter från professionella psykologorganisationer, forskningsinstitut, testföretag, rekryteringsföretag m.fl i utformningen av standards. Den internationella standarden beräknas bli fastställd och publicerad i slutet av 2010. Föreliggande presentation har som syfte att förklara vad denna internationella standard kommer att innebära för forskningen och tillämpningen av psykologiska test, intervjuer, assessment center och beslut vid urval. Avslutningsvis diskuteras hur denna standard definerar reliabilitet och validitet. Keywords: Personbedömning, Internationella riktlinjer, Reliablitet, Validitet,
30
Application of Local validation and Meta analysis estimates in Predicting Job Performance Anders Sjöberg, Assessio International The selection tool Predicting Job Performance, PJP, combines measures of personality (Emotional Stability, Extraversion, Agreeableness and Conscientiousness) and General Mental Ability (GMA) to predict job performance. The PJP is based on a compensatory selection model which means that an applicant can compensate low scores on one predictor by scoring higher on another. An important consideration in planning assessments like PJP is whether sufficient validity evidence exists to support the proposed application. The availability and relevance of existing evidence and the potential information value of new evidence should be carefully considered before using the PJP. Meta-analysis gives estimates for validity generalization across settings, whereas local validation studies give estimates for a single setting. A third suggested approach is the Bayesian method, which combines a meta-analytic estimate with an estimate from a local validation study. This study, based on a local validation study (n=170), provides an example of the application of these three estimates in a compensatory personnel selection model. Three regression equations, with personality and cognitive ability as predictors of supervisory job performance ratings, are used to form a suitability score. The relationship between the suitability scores is presented and the function of these estimation techniques are discussed from a utility perspective. Keywords: Job Perfomance, Meta analysis, Bayes Statistics, Validation, Estimates
31
Relationen mellan begåvning och arbetsprestation. Skillnaden mellan forskning och praktik. Anders Sjöberg, Assessio International, Sofia Sjöberg, Assessio International Forskning från Europa och Nordamerika visar att grad av generell begåvning, g, kan förutsäga indivders arbetsprestation (Schmidt & Hunter, 1992; Schmidt, Hunter & Outerbridge, 1986; Salgado & Anderson, 2003). Trots dessa entydiga forskningsresultat så används begåvningstest sparsamt i Sverige. En anledning till detta är att forskning fram till 1980-talet visade på motstridiga resultat när det gäller begåvningstestets prediktiva förmåga i arbetsrelaterade sammanhang. Senare forskning har dock visat att dessa resultat var missvisande. Efter genomförda analyser där resultat korrigerats för små stickprov med beskuren spridning i g, som begåvningstesten i studierna ofta var behäftade med, framkom en helt annan bild av sambandet mellan resultat på begåvningstest och arbetsprestation. De nya resultaten visar, till skillnad mot tidigare analyser, att resultat på begåvningstest förutsäger arbetsprestation i lika stor utsträckning oavsett typen av arbetsuppgifter. Test som mäter generell begåvning är således generaliserbara över olika typer av arbeten. Detta strider mot den allmänna uppfattningen att begåvningstest enbart är gångbara för vissa typer av arbeten, vilket postuleras i den s.k. situationsspecifika teorin som varit härskande under de senaste 40 åren. Detta paper diskuterar hur allmänna uppfattningar och forskningsresultat ofta ger två helt olika bilder av begåvningens relation till arbetsprestation. Avslutningsvis ges förslag på hur begåvningsresultat tillsammans med annan information ska användas i urvalssituationer. Keywords: Forskning, Begåvning, Arbetsprestation, Praktik,
32
Toward a Hierarchical Model of Integrity. The Measurement Properties in three different Nordic language-versions of a Swedish Integrity Test. Sofia Sjöberg, Assessio International, Anders Sjöberg, Assessio International Despite the evidence that integrity tests predict behavior in organizations, very little is known of the factor structure of integrity. The test Measuring INTegrity, MINT, is based on three of the factors in the Big Five Factor Model of personality: Emotional stability (ES), Agreeableness (A) and Conscientiousness (C). MINT provides a general measure of the Integrity factor, as well as indicators of two lower-level factors: Interpersonal and Task Orientation. The theoretical model is based on the assumption that ES exists at a different level of abstraction than the A and C factors. This study focuses on the measurement properties in three different Nordic language-versions of MINT (Swedish, Norwegian and Finnish). First, a nested confirmatory factor analysis was applied to data (n=1545) to test the hierarchical model of Integrity. Second, Multiple Group analysis was used to test for invariance of the MINT across the studied versions. The results of four tests of measurement invariance (Configural invariance, Metric invariance, Scalar invariance, Invariant uniqueness) and two tests of construct-level invariance (Invariant factor variances and Invariant factor means) all shows that the measurement properties of MINT and the latent level of Integrity, Interpersonal and Task orientation do not diverge across the different versions. Keywords: Integrity testing, Big Five, Hierarchical Model , Multiple Group analysis ,
33
Differentiering och diskriminering vid urval; Ett förslag till en beslutsmodell med tillhörande statistiska test. Anders Sjöberg, Assessio International Det är ett grundläggande faktum att människor är olika, beroende på bland annat genetiska, kulturella och sociala faktorer. Att människor är olika med avseende på psykologiska egenskaper, ligger till grund för hela den differentiella psykologin, och är ett antagande som måste accepteras vid mätning av individuella egenskaper. Att människor är olika är måhända inte rättvist Ð men detta faktum är inte diskriminerande i sig. Diskriminering uppkommer först när ett beslut fattas på grundval av komponenter som inte är relevanta för kriteriet. Psykologiska test är konstruerade för att differentiera Ð de utgår från att det finns skillnader mellan människor i vissa viktiga avseenden, och att dessa på ett tillförlitligt sätt går att mäta. Ett problem är att visa att det är bara i just dessa avseenden ett test differentierar, inga andra. Vad betyder det t ex när testresultat mellan olika grupper av människor, t ex kvinnor och män skiljer sig åt? Detta paper föreslår en teoretisk beslutsmodell med tillhörande statistiska test för att utröna om ett testresultat diskriminerar eller differentierar individer. Ett empiriskt exempel (n=2829) illustrerar om ett testresultat diskriminerar avseende kön och ålder. Keywords: Diskriminering, Psykologiska egenskaper, Individuella differenser, Beslutsmodell, Statistiskt test
34
Mean and Covariance Structure Analysis of Cross- Cultural Data: An Examination of Measurement Properties and Latent Construct Variance for a Measure of Service Potential Anders Sjöberg, Assessio International The key to success for many organizations lies in the ability to maintain satisfied customers. Customer satisfaction cannot occur without a strong customer-service orientation that includes providing high-quality service to customers. ServiceFirst is a brief psychometric assessment measuring the potential for customer service. The test contains 40 items and can be completed in about 15 minutes. Several language-versions of the ServiceFirst have been used without the understanding if it measures service potential equally well across language-versions. This study focuses on the measurement properties of the test in six different languages. The total sample consists of 2400 candidates in the retail industry. Structural equation modeling was conducted using maximum likelihood estimation. Four theoretical derived item parcels were used as manifest indicators in the measurement model. The results of tests of measurement and construct level invariance (Configural invariance, Metric invariance, Invariant uniqueness, Invariant factor variances, Scalar invariance, and Invariant factor means) can be taken as evidence that ServiceFirst is free from measurement bias across six different language versions. Further, the tests to assess construct-level invariance show that the latent level of ServiceFirst diverge to some degree across cultures. Implications for interpretations of the test score are discussed. Keywords: Customer satisfaction, customer-service , Cross Cultural, Measurement Bias, Construct level
35
Revisiting the Factor Structure of Cognitive Ability Through Nested Factor Modeling. Some implications for Personnel Selection Anders Sjöberg, Assessio International The interpretation of profiles of individual cognitive ability ”..has not yet been properly researched on any comprehensive scale” (Jensen, 1980; p. 731). Jensen suggests that one of the requirements for such an interpretation is that respondents are given uncorrelated factor scores on g and on the primary factors. For eaxample, past attempts to model cognitive ability tests via confirmatory factor analysis (CFA) have used an oblique factor rotation or a higher order modeling approach. The attempts have failed to yield adequate model fit, based on current CFA recommendations. In this paper we use Gustafssons (1998) test theory assumptions about measuring constructs with high referent generality is used. According to these assumptions it’s necessary to use heterogenous measurement devices to measure constructs with high referent generality (e.g., different kinds of ability tests), and in order to measure constructs with low referent generality it is also necessary to measure constructs with high generality (e.g., g). Using a Swedish sample (n=2 740), and a Swedish cognitive ability test, nested confirmatory factor analysis was computed to test a model of general intelligence (g), crystallized- (Gc’), visualized- (Gc’), and-numerical intelligence (G num’). The results show a good fit between data and the model. In conclusion, nested factor modelling in the area of cognitive ability appears to offer benefits both with respect to model fit and clarity of interpretations of relationships between cognitive factors and job related criteria. Consequently, researchers are encouraged to model the cognitive ability as a nested factor model. Keywords: Cognitive Ability, Nested factor analysis, uncorrelated factors, Job related criteria,
36
Initial diagnos och integrerad planering - analysmodell och beslutsstöd för chefers integrering av arbetsmiljöaspekter i verksamhetsplanering Christine Strangert, Umeå universitet Ett uttalat villkor för ett lyckat arbetsmiljöarbete är att det bedrivs integrerat med verksamhetsstyrningen i övrigt (AFS 2001:1, Sutherland & Cooper, 2000). I praktiken behandlas dock arbetsmiljöfrågorna ofta sidoordnat och skilt från resten av verksamheten. Ansatserna för att försöka främja integreringen varierar, men ett viktigt perspektiv - det kognitiva - saknas i allmänhet bland uppslagen. Vanligen utgår man också från en rationell beslutsmodell där en omfattande diagnos och riskbedömning föregår och tydligt kopplas till styrning och åtgärdsplanering. I en experimentell studie av 62 chefers diagnos och åtgärdsplanering på simulerade fall var syftet därför att undersöka (1) om en rationell beslutsmodell är förenlig med chefernas initiala uppfattning om risker, problem och åtgärdshantering i arbetsmiljö och verksamhet, och (2) om enkla former för beslutsstöd kan främja förekomsten av integrerade konsekvensanalyser. En formell datamodell för analys av chefernas föreställningar om problem och problemhantering användes. Preliminära resultat tyder på att sambandet mellan den utvecklade diagnosen och åtgärdsplaneringen var förhållandevis svagt. Åtgärder riktades ofta mot faktorer som inte fastställts i diagnosen, och tänkta konsekvenser i diagnos och planering hade låg överensstämmelse. Resultaten ligger i linje med forskning om ”naturalistic decision making” (NDM), där en snabb intuitiv diagnos av ett dåligt strukturerat problem bildar bas för aktionsvalet (Lipshitz et. al, 2001). I diagnosuppgiften ökade antalet genererade verksamhets- och arbetsmiljökonsekvenser med kravet på specificering i beslutsstöden, medan ett brett utbud av åtgärdsalternativ delvis kompenserade specificeringskravet i åtgärdsplaneringsuppgiften. Resultaten kan användas för att förbättra implementering och kontroll av system för integrerad ledningsplanering. Keywords: Beslutsfattande, Arbetsmiljö, Verksamhetsplanering, Integrering, Beslutsstöd
37
An overview of test bias and Differential Item Functioning. How much bias is it in cognitive ability test? Cicek Svensson, Assessio International Test score validity is of primary importance when constructing general mental ability tests; so that applicants from different groups are evaluated correctly and not discriminated against. If a test favors one group over another, the test is considered biased and contradicts the principle of test fairness. For instance, the influence of a factor irrelevant to the test purpose can cause bias. The first step in determining bias is to find items on which the groups in question score differently, conditioned on the latent trait. Such items are said to exhibit DIF (Differential Item Functioning). After DIF has been established for an item, one must study the item further to determine whether the DIF comes from actual bias or is due to influence for some other relevant factor. There exist several procedures for testing for DIF. The most widely used methods to investigate DIF are the Maentel-Haenszel and logistic regression procedures. The Maentel-Haenszel and logistic regression approaches offer distinct advantages. For example, the Maentel-Haenszel method can be used with smaller sample sizes, while logistic regression offers a more robust solution under both uniform and non-uniform DIF conditions. In addition, DIF can be detected by IRT (Item Response Theory), which is somewhat more technical and requires a larger sample. This poster introduces DIF and the most common methods of detecting it. As an example, a general mental ability test for personnel selection is considered Keywords: Test Score , IRT, DIF, Cognitive Ability,
38
Ledarskap i socialtjänsten; ett forskningsprojekt i Umeå kommun Susanne Tafvelin, Umeå universitet, Kristina Westerberg, Umeå universitet Under åren 2006-2010 pågår forskningsprojektet ”Ledarskap i socialtjänsten” med syfte att öka kunskapen om ledarskapet i socialtjänsten. Projektet är ett samarbete mellan Umeå universitet och Umeå kommun och är indelat i tre delstudier. I FÖLJARSTUDIEN undersöks vilka effekter ledarnas beteende har på de anställdas hälsa över tid. Bass teori om transformellt ledarskap används och relateras till lärandeklimat och välmående hos personalen. Designen är longitudinell och strukturella ekvationsmodeller används för att analysera data. Resultaten visar att ett positivt lärandeklimat medierar relationen mellan transformellt ledarskap och de anställdas välmående. I LEDARSTUDIEN undersöks hur ledarna uppfattar relationen till organisationen och hur detta påverkar deras vilja att arbeta kvar eller sluta i socialtjänsten. Teori om psykologiska kontrakt används för att belysa relationen till organisationen och en modell av David Guest om sambandet mellan bakgrundsfaktorer, psykologiska kontrakt och turn over testas. Dataanalyser sker i AMOS. Studien är pågående och analyser påbörjas under våren 2009. I INTERVJUSTUDIEN följs nyrekryterade ledare under sitt första år i organisationen. Varje ledare intervjuas vid tre tillfällen under det första året och syftet med intervjuerna är att se hur ledarskapet formas i samspel med de förutsättningar organisationen erbjuder. Studien är pågående och inga analyser har påbörjats. Keywords: Ledarskap, hälsa, psykolgiska kontrakt, arbetsmiljö, socialtjänst
39
Jordmån för ledarskap, lärande och kunskapsbasering i socialtjänsten Kristina Westerberg, Umeå universitet, Esther Hauer, Umeå universitet, Susanne Tafvelin, Umeå universitet I en interaktiv forskningsansats mellan institutionen för psykologi, Umeå universitet, socialtjänsten i Umeå och socialtjänsten fältforskningsenhet bedrivs ett flerårigt samarbete (2006-2011) där syftet är att undersöka och utveckla jordmånen i organisationen för ett utvecklade ledarskap, infrastrukturer för ett distribuerat lärande och en kunskapsbaserad verksamhet. Arbetet är organiserat runt tre större projekt: 1. ”Ledarskap i socialtjänsten” som syftar till att belysa relationer mellan ledare, personal och socialtjänstens organisation. Dessutom följs nyanställda ledare under sitt första år för att studera hur ledarskapet formas i den här typen av verksamhet. 2. ”Lärande och kompetensutveckling i äldreomsorgen” som undersöker effekterna av en satsning på kompetensutveckling som pågår i äldreomsorgen och omfattar flera nivåer i organisationen där målet är att bygga infrastrukturer för lärande. 3. ”Kunskapsbasering i socialtjänsten” som syftar till att utveckla en modell för att undersöka förutsättningarna för en kunskapsbaserad socialtjänst och pröva modellen i en satsning som äldreomsorgen startat med hjälp av stimulansmedel. Preliminära resultat bekräftar ledarskapets direkta och indirekta betydelse i verksamheten. Resultaten tyder också på att ett allmänt ledarstöd har mindre betydelse för personalens kompetens och att ett stöd riktat mot arbetslagens utvecklingspotential har större betydelse. När det gäller insatser för kompetensutveckling är förutsättningarna, jordmånen, för lärande på arbetsplatsen av vital betydelse för utfallet. Nyckelpersoner och team som arbetar med distribuerat lärande och kunskapsfrågor horisontellt och vertikalt i organisationen har en viktig roll i utvecklingen av lärandestrukturer och kunskapsöverföring. Slutligen pekar de preliminära resultaten på att organisationens förmåga att kommunicera, såväl internt som externt, är en av de grundläggande faktorerna för lärandets jordmån. Keywords: Lärande, ledarskap, kompetens, kunskapsbaserad, socialtjänst
40
Self-rated health before and after retirement: findings from the French GAZEL cohort study Hugo Westerlund, Stockholm University, Mika Kivimäki, University College London, Archana Singh-Manoux, INSERM, Maria Melchior, INSERM, Jane E. Ferrie, University College London, Jaana Pentti, Finnish Institute of Occupational Health, Markus Jokela, University of Helsinki, Constanze Leineweber, Stockholm University, Marcel Goldberg, INSERM, Marie Zins, INSERM, Jussi Vahtera, University of Turku, Turku University Hospital. Background. Despite the need to increase the proportion of the population in work in most Western countries, few studies have investigated longitudinally how perceived health is influenced by work and retirement among older workers. Methods. We examined trajectories of self-rated health in 14,714 employees (79% men) from the national French gas and electricity company, the GAZEL cohort, for up to 7 years prior, and 7 years post-retirement, using yearly measurements from 1989 to 2007. Data were analysed using repeated-measures logistic regression with generalised estimating equations (GEE). Findings. Overall, suboptimal health increased with age. However, between the year before retirement and the year after, the estimated prevalence of suboptimal health fell from 19.2% [95% confidence interval 18.5%-19.9%] to 14.3% [13.7%-14.9%], corresponding to an 8-10 year gain in health. This retirement-related improvement was found in men and women, across occupational grades, and was maintained throughout the seven-year post-retirement follow-up period. A poor work environment and health complaints before retirement were associated with a steeper yearly increase in the prevalence of suboptimal health while still in work, and a greater retirement-related improvement. However, those with a combination of high occupational grade, low demands, and high satisfaction at work showed no such retirement-related improvement. Interpretation. These findings suggest that the burden of ill-health, in terms of perceived health problems, is substantially relieved by retirement for all but those with ideal working conditions. This indicates a need to redesign work for older workers in order to achieve higher labour market participation. Keywords: Pensionering, arbetsmiljö, longitudinell, självskattad hälsa, ohälsa
41
Organisatorisk innovation baserad på empowerment och interaktion Lena Wilhelmson, Stockholms universitet, Marianne Döös, Stockholms universitet Värde skapas av människor som genom arbete avgör organisationers resultat och konkurrenskraft. Människors arbetsinsatser är i sin tur beroende av hur den verksamhet de arbetar i är organiserad. För organisationen nödvändig kompetens utvecklas främst i arbetets utförande där individer inte bara är kompetenta var och en för sig, utan även tillsammans. Att arbeta tillsammans innebär interaktion och i interaktioner med kvalitet byggs relationer som bär kompetens. Föreliggande paper avser att belysa organisatorisk innovation baserad på empowerment och interaktion genom att analysera ett case med hjälp av organisationspedagogiska begrepp. Det är ett exempel på en arbetsplats där man avsiktligt arbetat med att skapa värde genom nytänkande i organisatoriskt avseende. Caset är ett exempel på en så kallad high road strategy och beskrivs utifrån ett ledningsperspektiv. Begreppet high road strategy kopplar hög produktivitet till hög kompetens hos anställda, vilket innebär behov av ”continuous innovation, learning and upgrading” (van Grunsven & van Egeraat, 1999:145). Med en high road strategy skapas organisatoriskt utrymme för mänsklig kreativitet, företag satsar då på att uppnå konkurrenskraft genom sina anställdas kompetens och innovationsförmåga. Caset har hämtats från en av Ericssons mjukvaruutvecklande R&D-enheter. Enheten genomgick betydande organisatoriska förnyelseprocesser under senare delen av 1990-talet (Wilhelmson & Döös, 2009). Tre aspekter av förnyelse fokuseras: empowerment, small company approach och teamarbete. Empowerment utgjorde en viktig bakomliggande idé och drivkraft, small company approach och teamarbete utgjorde två grundläggande organiseringsprinciper. En analys av interaktionens betydelse i detta förändringsarbete görs med tre organisationspedagogiska begrepp som tankeverktyg, nämligen kompetens, kollektivt lärande och relationik. Syftet är att belysa hur förutsättningar för interaktion skapades genom bakomliggande värderingar och det sätt verksamheten organiserades på. Från caset kan vi lära att en lednings grundläggande värderingar, deras människosyn, om den är reflekterad och karaktäriseras av idéer om empowerment, kan ha avgörande betydelse som drivkraft för organisatorisk innovation. Interaktionella kvaliteter utgör förutsättningar för människor att skapa ökat värde för sina verksamheter eftersom lärande i arbetsvardagen främjas. Keywords: Organisatorisk innovation, kompetens, kollektivt lärande, relationik, empowerment
42
Ability and Job Satisfaction across Occupational Area and Occupational Level Cornelia Wulff, Stockholms universitet, Christina Bodin Danielsson, KTH The impact of childhood ability on adult job satisfaction was studied. The differences in respect to both ability and job satisfaction were examined between the different occupational levels and occupational areas, as was the relationship between ability and job satisfactionwithin the different occupational levels and areas. The present study used a longitudinal sample of about 1 000 women and men, who were followed from age 10 to age 48. The results show that ability and job satisfaction varied among different areas and occupational levels. Some tendencies of interaction effects were found between occupational leveland gender. Overachievers were more satisfied with their jobs than normal or underachievers. The study could not confirm a non-linear relationship between ability and job satisfaction across occupationalareas or occupational levels. The results may have implications forvocational guidance and intervention. Keywords: Ability, job satisfaction, occupational level, occupational area,
43
