nr november 2008

nr 10 • 17 november 2008

Missbruk

– Lex Sarah fungerar inte bra och den borde skrivas om. Det säger Sarah Wägnert, kvinnan bakom lagen. Hon är också undersköterska och arbetsplatsombud i Kommunal. sid 2

Stora förändringar väntar i Kommunals organisation

sid

4

kommunalnytt nr 10 /2008

Stora brister i Lex Sarah

Foto: Johanna Stjerna

Lex Sarah har nu funnits i tio år, men lagen fungerar inte så som den borde. – Jag får många samtal från kollegor som berättar att deras anmälan har fastnat hos deras chef och därefter rivits, berättar Sarah Wägnert, undersköterskan som gav upphov till lagen.

Det har snart gått tio år sedan Lex Sarah kom till. 1997 var Sarah Wägnert 23 år och arbetade på äldreboendet Polhemsgården i Solna. Personalen hade påpekat för arbetsgivaren att verksamheten inte fungerade bra. När ett tv-team från Rapport kom dit tvekade inte Sarah Wägnert att ställa sig framför kamerorna och tala om vanvård av de boende. – Jag ville arbeta som undersköterska i framtiden, men om – Jag tror inte ens att de tittade på kvaliteten, säger Sarah Wägnert om privatiseringen av vården i slutet av 1990-talet. Problemet är minst lika aktuellt idag.

fakta

Lex Sarah

Lex Sarah är det vardagliga namnet på 14 kap. 2 § i Socialtjänstlagen, som föreskriver att den som är anställd inom service och omvårdnad av äldre och funktionshandikappade är skyldig att anmäla övergrepp, vanvård och liknande missförhållanden. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1999. Socialstyrelsen gjorde en översyn av lagen som resulterade i nya föreskrifter och allmänna råd som trädde i kraft den 10 juli 2008 Det ska finnas rutiner för Lex Sarah-anmälningar i både kommunal och enskild verksamhet. Det ska framgå av rutinerna till vem och hur en anmälan ska göras. Ofta ska anmälan göras till närmaste chef. Anmälan kan göras skriftligt eller muntligt. Kommunal anser att Socialstyrelsen förbisåg allvarliga systemfel i sin utredning om Lex Sarah. Ylva Thörn välkomnar en ny utredning och förutsätter att Kommunal får komma till tals vid en sådan översyn.

2

jag inte sa vad jag tänkte och tyckte ville jag inte fortsätta med jobbet. Sarah Wägnert fick hjälp av Kommunal under dessa hektiska dagar. – De rådde mig att säga upp mig så att min arbetsgivare inte kunde anklaga mig för att vara illojal, eftersom Polhemsgården var privat. Det var ett bra råd.

Wägnerts synpunkter betydelse. I våras deltog hon i tv-programmet Debatt i Sveriges television för att diskutera just Lex Sarah med äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (kd). – Jag förklarade att lagen inte fungerar bra och att den måste skrivas om. I somras tillsatte hon en utredning som ska börja med det arbetet.

Engagemanget finns kvar Idag bor Sarah och hennes familj utanför Eskilstuna. Sedan ett par år tillbaka jobbar hon natt som undersköterska på Mälarsjukhusets akutmottagning, men hon är fortfarande väldigt engagerad i äldreomsorgen. – Jag tror inte att Polhemsgården var något unikt. Det var en tid då man just infört att lägga ut vård på entreprenad. Stora nedskärningar gjordes, nya reformer hade också ändrat inriktningen av omsorgen om de gamla, och politikerna var inriktade på att välja de lägsta anbuden. Jag tror inte ens de tittade på kvaliteten. Sarah Wägnert blev rikskändis. Hon blev inbjuden till socialminister Margot Wallström och fortfarande har Sarah

Fel att anmäla till chefen Tillvägagångssättet vid anmälan är en av bristerna, anser Sarah – Det är inte bra att anmälan ska göras till din egen chef. Ingen annan lag fungerar så. Det måste vara en oberoende part som tar ställning till en anmälan. – Personalen borde också få bättre information om Lex Sarah. När du anställs skriver du på ett papper om sekretess. Då borde man samtidigt informeras om Lex Sarah. Tydligare arbetsgivaransvar Nu betyder inte nödvändiga förändringar av äldreomsorgen bara en omarbetning av Lex Sarah. – Vi tar hand om äldre och sjukare personer idag i hemmen och trettio procent som arbetar

inom hemtjänsten har ingen adekvat utbildning. Det är ett yrke med låg status och det är ett genomgångsyrke. Så länge det inte görs attraktivt med bland annat bättre löner för de anställda blir det inga förändringar, säger Sarah Wägnert. Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn delar Sarah Wägnerts uppfattning om bristerna i lagen, men hon trycker ännu hårdare på arbetsgivarens ansvar. – För att Lex Sarah ska fungera måste arbetsgivarnas ansvar bli tydligare. Det ska inte vara så att allt ansvar läggs på enskilda anställda att ta ansvar och slå larm. En granskning som Riksrevisionen gjort om styrningen av den privata äldreomsorgen stöder Sarah Wägnerts och Ylva Thörns uppfattning. – Det oklara rättsläget kan göra det svårt för personalen att påpeka fel och missförhållanden i omsorgen, säger Claes Norgren, ansvarig riksrevisor, i en kommentar på Riksrevisionens webbplats. n Johanna Stjerna

kommunalnytt nr 10 /2008

förresten, vilket sätt att presentera sig! Jag är, förutom nykter idag, även ny redaktör för Kommunal-Nytt och fylld av entusiasm över att göra er tidning. Ni är de långa grässtråna, som Barack Obama talade om i sin minst sagt lyckade valkampanj. Läs mer om vad det innebär i Linnea Bergnéhrs betraktelse från amerikanska presidentvalet på sid 11. Jag hoppas att vi möts – på webben och i organisationen. Och glöm inte att tipsa andra arbetsplatsombud om att anmäla sig som prenumerant.

Emma Nilsson [email protected]

4

En omorganisation står för dörren i Kommunal. Det finns förslag på att avdelningar ska slås ihop och att sektionerna ska bli mindre. De privatanställda ska få mera stöd och administrationen ska effektiviseras. Berit Müllerström, bilden, som är projektledare, tror på en bra process.

5

Nedskärningar och besparingar rullar in över landsting och vissa kommuner. Det märks på flera håll i Kommunal. I Uppsala ska landstinget spara 300 miljoner på tre år, men den positiva sidan av saken är att arbetsplatsombuden har blivit mer aktiva än någonsin.

7-10 tema Missbruk ställer till med stora arbetsmiljöproblem. När någon missbrukar får det konsekvenser för samarbete, trivsel och säkerhet på arbetsplatsen. För den som missbrukar är arbetsplatsen ofta den sista utposten. När det märks på jobbet har oftast familj och vänner vetat om missbruket under lång tid. I temat tittar vi närmare på ett av våra största folkhälsoproblem.

11 fakta och tankar

Foto: Emma Nilsson

enligt regelboken. Jag var ofta sjukskriven på måndagar. Jag kom för sent och luktade alkohol på jobbet. Många försökte skämta bort det. ”Du festar hårt, du!” Jag önskar att min dåvarande arbetsgivare hade ifrågasatt mig mer. För bakom en hyfsat välkammad fasad var jag skräckslagen. Jag hade återkommande minnesluckor och ingen kontroll över mitt liv. Nu ser mitt liv helt annorlunda ut. Jag har inte druckit på sju år. Det finns många som liksom jag har erfarenheter av missbruk, sitt eget eller andras. Tord Almlöf, ombudsman på Kommunal, berättar om sitt missbruk i det här numrets tema. Hans kollegor tog med honom till Företagshälsovården och konfronterade honom gemensamt. Det gjorde de alldeles rätt i, tycker han idag.

tecknen fanns där

2-6 aktuellt

Foto: Eva Wernlid

… skriver vi om missbruk, något som berör väldigt många på ena eller andra sättet. Missbruk, inte minst hos kvinnor, är också något som skapar stor vånda och ensamhet. Jag vet. Vid 28 års ålder hade jag skapat mig en tillvaro där jag inte kunde se någon i ögonen, minst av allt mig själv.

Foto: Maria Niemi

i detta nummer...

När Barack Obama blev USA:s president var Kommunals pressekreterare Linnea Bergnéhr på plats i Washington. Hon beskriver ett USA som lärde sig tro på förändring. Även Kommunal kan förändras inifrån, menar hon.

12-13 hant sen sist I Sala har kommunen bestämt sig för att outbildad personal bara får vara anställd i max 300 dagar, trots att det är brist på vårdpersonal. I Skaraborg har Kommunal varit på tältturné.

14 portrattet Louise Hemmingsson tror på ungdomarnas potential i Kommunal. – Lyft fram de unga, låt dem bli facket, säger hon.

Kommunal-Nytt är tidningen för alla förtroendevalda inom Kommunal. Tidningen kommer normalt ut var tredje vecka med uppehåll under juloch semestertid. Kopiera gärna sidor ur tidningen, eller citera oss, men ange källan. Ansvarig utgivare: David Samuelsson. Redaktion: Tünde Ujvari, Emma Nilsson och Lasse Wallman Original: Typer & Original AB, Malin Dannemann Adress/telefon: Kommunal-Nytt, Box 19039, 104 32 Stockholm Tfn: 08-728 28 00 (vxl) • Fax: 08-30 45 52 E-post: [email protected] Omslagsbild: Johanna Stjerna Nästa nummer: December

3

kommunalnytt nr 10 /2008

Kommunal i förändring

Privatanställda i fokus Det är framför allt inom privata sektorn som arbetsplatsombuden kommer att märka skillnad. – Förtroendevalda inom offentliga sektorn får bättre service idag. Det är viktigt att vi lägger mer fokus på privatanställdas villkor och ökar vår kunskap. Förtroendevalda kommer att jobba mer ute på arbetsplatserna och mindre på sektionskontoren. – De kommer bara att göra den administration som är nöd-

Hoppas på bra process Det kommer inte alls plötsligt. Sedan kongressbeslut 2004 har Kommunal stått inför en omorganisation, men nu börjar det brinna i knutarna. – Jag hoppas att det ska bli en bra process och att människor känner sig delaktiga. Berit Müllerström har tidigare varit med och drivit på förändringar i sitt arbete som lokalkontorschef. – Jag gillar att jobba med or-

Foto: Maria Niemi

– Arbetsplatsombuden kommer att få bättre service i organisationen, säger hon. Det är ett viktigt uppdrag hon har framför sig, den nya projektledaren för ett av Kommunals största förändringsarbeten genom tiderna. – Det känns stort, kul och utmanande. Jag är mycket ödmjuk inför jobbet, för det berör hela organisationen, säger Müllerström. Det är för medlemmarnas nytta vi gör det här och för att fortsätta vara ett starkt fackförbund.

vändig, resten kommer att flyttas dit det sköts mest effektivt. Men samtidigt är det ett förändringsarbete som väcker många reaktioner och personal uttrycker oro inför konsekvenserna. – De allra flesta säger att det var väntat, men just nu är det lite famlande och man vet inte riktigt vad man ska göra. Jag tycker att man ska gå in i det här med positiva ögon och lägga prestige åt sidan så mycket som möjligt. Samtidigt är förändringsarbetet oundvikligt. – Vi lever i en annan värld nu, och avdelningarna kommer att bli bättre rustade inför framtiden. Vi får ofta kritik för att facket inte syns på arbetsplatsen, och det problemet kommer vi med all säkerhet att lyckas lösa, säger Müllerström.

Berit Müllerström, lokalkon­ torschef i Kommunal Älvsborg, har fått uppdraget att driva omorganisationen av Kommunal. En förändring som ska göra Kom­ munal till ett starkt fackförbund på medlemmarnas arbetsplatser.

Att Kommunal befinner sig i förändring är oundvikligt. Berit Müllerström tror på en bra process.

ganisationsutveckling och få med mig människor. Först fram emot sommaren nästa år blirdet tydligare vilka konsekvenser som kommer av omorganisationen. Berit Müllerström kan inte berätta mer om det just nu, men välkomnar alla frågor och tankar.

– Jag har inte svar på allting, men det finns en klar inriktning som förbundsstyrelsen tagit mot vilket håll vi ska gå som hänger ihop med kongressbeslut och Kamp med hjärta. Det är i den riktningen vi kommer att resa. n Maria Niemi

Medlemstappet minskar – Det känns som om det har stagnerat nu, säger Kommunals pressekreterare Serkan Köse. Flera avdelningar i Kommunal visar ett positivt medlems­ resultat i oktober. Totalt hade Kommunal 514 400 medlemmar i oktober och tappade 583 medlemmar. Det är fortfarande ett tapp, men inte i de proportioner som det tidigare har handlat om. I Örebro län, Västmanland, Halland, Sörmland och Gotland har vi positiva siffror. Allra bäst resultat visar Örebro län med + 165.

4

– Vi har startat en ungdomsgrupp som har fått igång ett bra arbete. Skolinformationen funkar mycket bättre. Många av de nya medlemmar som vi har fått in är studerandemedlemmar. Men också ute på sektionerna har det blivit bättre, vi pushar varandra att vi måste ut på arbetsplatserna, säger Camilla Andersson, ordförande i Kommunal Örebro län. Även på Gotland har värvningsarbetet gett resultat. – Vi har varit ute mycket och synts, värvat nya medlemmar och inspirerat de medlemmar vi redan har, säger Mattias

Jakobsson, medlemsinspiratör på Gotland. Siffrorna visar att den tidigare dystra utvecklingen går att vända. – Målsättningen är självklart att vi ska fortsätta gå med plus, säger Mattias Jakobsson. Värvningsargument? – När de säger att det är så dyrt, att det kostar pengar, då säger jag: ”Har du råd att inte vara med?” Den borgerliga politiken har slagit hårt mot våra medlemsgrupper. Lågkonjunktur, kris, rädsla för kommande varsel och arbets-

löshet har förstås betydelse. – Det börjar märkas mer och mer. Nu finns det ännu större anledning att gå med än innan, säger Mattias Jakobsson. Även andra förbund märker av trendbrottet. Handels medlemsantal ökade i oktober och även i Saco- och TCO-förbunden ser medlemsutvecklingen ljusare ut. n Emma Nilsson

kommunalnytt nr 10 /2008

Tuffare tider för landsting och kommun

För många landsting är läget kärvt redan i år och följande år på grund av högt kostnadstryck. I år räknar nio landsting med att redovisa ekonomiskt underskott. I Uppsala län ska landstinget spara 300 miljoner kronor på tre

Står ni inför en liknande situation? Tre tips från Rose-Marie. • Alla ska ha samma budskap – från arbetsplatsombud till sektionsföreträdare • Håll kontakt med medlem marna! Lyssna, och var inte rädd för att ringa upp. • Använd dig av lokala media för att få ut ditt budskap.

år och 200 årsarbetare ska bort. I Östhammars kommun fick personalen först veta att den geriatriska avdelningen helt skulle läggas ner. Sedan kom nya bud om att den inte alls skulle läggas ned. Och sedan ytterligare nya bud att vårdplatserna skulle halveras. Sjukhusledningen och politiker skyller på brister i kommunikationen. – Personalen är rasande. Jag fattar inte att arbetsgivare och politiker ska hålla på så här och vela, ändra sig och dementera, säger Rose-Marie Lövgren, sektionsordförande i sektion 1 Landstingssektionen Uppsala län. Bråda dagar Landstingssektionen i Uppsala län har bråda dagar just nu. Nu har landstingspolitikerna sagt att närvården ska utredas. – Vi tänker lägga fram motargument och alternativ till uppsägningar. Och vi kommer att vara stenhårda på att arbetsgivaren gör risk- och konsekvensanalyser innan besluten fattas, säger RoseMarie Lövgren. Landstinget i Uppsala län är

I Uppsala läns landsting väntar stora besparingar. Rose-Marie Lövgren har fullt upp som sektionsordförande i Landstingssektionen.

inte ensamma om att ha problem. – Sysselsättningsutvecklingen ser bättre ut i kommuner än i näringslivet enligt SKL, men i vissa enskilda kommuner och landsting kan jobben minska, säger Bodil Umegård, utredare på Kommunals välfärdsenhet. Tuffare ombud En positiv sida av alla besparingar och allt kaos i Uppsala läns landsting är att arbetsplatsombuden blivit mer aktiva. – Vi har fått aktiva ombud och vi har blivit tuffare med att bara

Foto: Lasse Molin

Det blir sämre tider för kommu­ n­erna, men framför allt för lands­tingen där vartannat går med underskott. Det visar den ekonomiska prognos som Sve­ riges kommuner och landsting (SKL) presenterat. I Uppsala län ska landstinget spara 300 miljo­ ner på tre år.

ha medlemmar på mötena. De oorganiserade får vända sig till arbetsgivaren för information, eller gå med i förbundet. Jag har mött flera som inte varit med i Kommunal på många år som säger att de kanske borde gå med nu, säger Lövgren. n Emma Nilsson och Maria Niemi

Förändringar i fritids- och olycksfallsförsäkring Den 1 januari 2009 upphör Trygghetsförsäkring-Fritids­ skador (TFF) och ersätts av nya Medlemsolycksfall-Fritid. – Med den nya försäkringen får medlemmarna högre ersättning snabbare efter att en olycka inträffat, säger Ulrika Lundgren, ombudsman som arbetar med Kommunals medlemsförsäkringar. Medlemsolycksfall-Fritid ger, precis som namnet antyder, ersättning för medlemmar som skadas på fritiden. – Om medlemmen till exempel ramlar ner från en stege och bryter handleden och måste söka läkare akut, så får hon (eller han) 1 000 kronor redan vid första läkarbesöket, säger Ulrika Lundgren. Ersättning utan sjukskrivning Försäkringen är inte kopplad till

Försäkringskassans sjukskrivningsregler. Medlemmen behöver alltså inte vara sjukskriven för att få ut pengar. I Kommunal– Om arbetaren nr medlemmen till exempel har 21, som delas ut runt den 3 stukat handen december, får och har den i alla medlemmar bandage men en folder. ändå jobbar, så får man 1 000 kronor i ersättning för åtta dagars akut sjuktid (akut sjuktid är den tid det tar för skadan att läka). Tar det längre tid för skadan att läka kan medlemmen få ytterligare 1 000 för sju dagar till och 1 000 till vid ytterligare 15 dagar. Nytt är också högre belopp vid medicinsk invaliditet. Om det går

riktigt illa kan medlemmen få ut så mycket som 2 miljoner kronor. Ulrika Lundgren lyfter fram krisbehandlingen som finns i den nya försäkringen. – Om det händer medlemmen något som gör att han eller hon mår psykiskt dåligt, som en nära anhörigs död, överfall eller våldtäkt, kan man få rätt till tio kostnadsfria samtal hos en psykolog. Folder om försäkringen Alla medlemmar får en folder om försäkringen som bilaga till Kommunalarbetaren nr 21, som delas ut ungefär den 3 december. Foldern kommer tillsammans med nästa års medlemskalender. I kalendern sammanfattas de regler som gäller i Trygghetsförsäkring-Fritidsskador (TFF) fram till årsskiftet. Anledningen är att den nya försäkringen inte var klar

vid pressläggningen av medlemskalendern. ➔ Läs mer: Servicesida för förtroendevalda: www.folksam.se/kommunalsservicesida/material eller för medlemmar: www.folksam.se/ kommunal/ n Emma Nilsson

Gör så här Om du som är arbetsplatsom­ bud vill hjälpa en medlem att få ut ersättning efter ett olycksfall finns flera vägar att gå: • Be medlemmen själv ringa Folksam på 0771-950 950. • Gå in på Folksams webb plats, se webbadress ovan. •

Försäkringsinformatörer på sektionerna kan hjälpa till med att fylla i rätt blanketter.

5

kommunalnytt nr 10 /2008

21 oktober

och där bör fler regionala fackliga ombud utses. Förbundsledningen ska vara styrgrupp för det fortsatta utredningsarbetet. Konferenserna för avdelningarnas ordförande, kassörer och lokalkontorschefer används som referensgrupp. Berit Müllerström blir projektledare och Åke Lundström projektsekreterare.

Stadgekommitté

Effektivare organisation Kommunals organisation ska ses över och avdelningarna ska själva undersöka konsekvenserna av en sammanslagning med näraliggande avdelningar. Det medlemsnära fackliga arbetet i Kommunal skulle kunna förbättras om det administrativa arbetet i sektionerna kan minska. Detta är fullt möjligt om man samordnar de förbundsgemensamma uppgifterna bättre. Det är en av slutsatserna i rapporten Kommunal i förändring, där man också konstaterar att förutsättningarna för det fackliga arbetet skiljer sig mellan de privata arbetsplatserna och de kommunala. Alla avdelningar utom Norrbotten och Västerbotten får därför i uppdrag att se över konsekvenserna av ett samgående med näraliggande avdelningar och resultaten ska presenteras i juni 2009. Även sektionernas organisation ska ses över. Här är en utgångspunkt att de inte ska vara för stora.Ett förslag till samordning av de administrativa resurserna ska vara klart under januari 2009. Under våren ska ett förslag vara klart till administrativ handbok för sektionerna. De resurser som frigörs av effektiviseringarna ska riktas mot de privatanställda medlemmarna

6

Inför 2010 års förbundskongress tillsätter Kommunal en kommitté som ska se över stadge- och avgiftsfrågor. Stadgekommittén ska bestå av Annelie Hellander, Anders Bergström och Annika Örn, förbundskontoret, Birgitta Andersson och Marcelo Rojas, förbundsstyrelsen, Niklas Rengen, Per Holmström och Anette Karlsson, förbundskontoret, Marie Boström, Väst, Anders Wennberg, Dalarna, Gullbritt Adolfsson, Skåne, och Göran Dellentoft, Gävleborg.

Framtidsprogram Hur ska Kommunal möta framtidens utmaningar? Kongressen 2010 ska behandla ett program som stakar ut riktlinjerna. En arbetsgrupp tillsätts redan nu för att utarbeta programmet. Arbetet ska ske interaktivt med medlemmarna och en del frågor ska testas i fokusgrupper. Flera faktarapporter ska skrivas som underlag. Arbetsgruppen ska bestå av Ylva Thörn, Anna Thoursie (huvudsekreterare), och Joakim Kellner, förbundskontoret, Tobias Baudin och Marianne Giheden, förbundsstyrelsen, Leif Nordin och Anders Jonsson, förbundskontoret, Annika Larsson-Lindelöf, Skaraborg, Henrik Johansson, Väst, Maria Hammarberg, Gävleborg, Kjell Sjödin, Västernorrland, och Lena Ottoson, Halland.

Program för lantsektorn Till kongressen ska också ett program utarbetas som behandlar jordbrukssektorn och näralig-

gande branscher. Även här blir det faktarapporter, interaktivitet och fokusgrupper som underlag för programmet. Programmet ska utarbetas av en arbetsgrupp bestående av Anders Bergström, Sofia Berglund (huvudsekreterare) och Bodil Umegård, förbundskontoret, Elisabeth Svedestad och Ewa-Britt Dahl, förbundsstyrelsen, Lenita Granlund och Anja Westberg, förbundskontoret, Brage Öberg, Norrbotten, Ameli Andersson, Jönköpings län, Ulf Hansson, Skåne, och Jörgen Gustavsson, Sörmland.

ras kan man inte som utredningen föreslår begränsa det till chefer och arbetsledare. För kvalitetssäkringen inom äldreomsorgen är det viktigt med kompetenskrav för Kommunals medlemmar undersköterskor och vårdbiträden och att de kan utveckla sina yrkesroller. Förbundet ifrågasätter om det går att bedriva kvalitativ vård utifrån värdegrunden, när verkligheten är att en tredjedel av personalen inom äldreomsorgen har tillfälliga anställningar.

Bättre försäk- I korthet Avtalsförsäkringen AGS-KL har ringshantering anpassats till de nya reglerna om lll

Avdelningarna i Kronoberg, Blekinge och Kalmar län har testat nya sätt för att hantera medlemmarnas socialförsäkringsärenden. Som resultat har medlemmarna fått flera miljoner kronor extra i ersättningar och samtidigt har ärendehanteringen blivit mer rättssäker. Erfarenheterna är så goda att liknande arbetssätt ska införas i resten av landet. På förbundskontoret ska uppdragsbeskrivningar tas fram för avdelningarnas och sektionernas hantering av försäkringarna. Avdelningarna ska delas in i regioner som kommer att få utökade personella resurser.

Fackligt ledarskap Ett program för fackligt ledarskap i Kommunal har godkänts av förbundsstyrelsen. Programmet ska bidra till att förbundet har goda ledare som kan företräda medlemmarna utifrån en gemensam helhetssyn. Inom ramen för detta program ska ett system utarbetas för de förtroendevaldas utbildningar inklusive metoder för kvalitetssäkring och uppföljning.

Remissyttranden Kommunal ställer sig positivt till Värdighetsutredningens förslag om att lagstifta om en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Men när värdegrunden ska förank-

förlängd sjukpenning. När sjukpenningen är 75 procent ger AGS-KL en kompletterande ersättning som motsvarar 13,746 procent av sjukpenningen. När sjukpenningen är 80 procent är ersättningen 12,887 procent. lll Det lokala ansvaret för fackliga gränsdragningsfrågor skrivs in i rollbeskrivningen för avdelningarnas avtalsansvariga ombudsmän. De kommer att utbildas i dessa frågor. lll Strategin och policyn för Kommunals kommunikation från 2007 har uppdaterats, bl a utifrån organisatoriska förändringar på förbundskontoret. lll Kommunals intäkter av medlemsavgifter under årets första åtta månader var större än budgeterat. Det totala resultatet inklusive finansiella investeringar är ett plus på 116 miljoner kronor. lll I en kapitaltäckningsgaranti ansvarar Kommunal för att kapitalet i dotterbolaget Kommunalarbetaren uppfyller kraven enligt aktiebolagslagen. lll Ann Georgsson, förbunds­ kontoret, blir ledamot i nationella lärlingskommittén, som följer försöket med gymnasial lärlingsutbildning. lll Catarina Eng anställs som ombudsman i Kommunal Älvsborg. lll Maria Niemi anställs som webbredaktör på förbundskontorets kommunikationsenhet – hon har tidigare vikarierat på enheten. lll Eva Bergström blir ny handläggare av de förbundsanställdas pensioner och försäkringar på förbundskontorets personalenhet.

MISSBRUK

kommunalnytt nr 10 /2008

Foto: Eva Wernlid

Det går att upptäcka missbruk i tid, om du är vaksam på signalerna.

Misstänker du att någon missbrukar?

Kontakta närmaste chef I alla de fall när en anställd har missbruksproblem har arbetsgivaren hela ansvaret. Det är solklart! Detta konstaterar Elisabeth Brolin, som är personal­ chef på Kommunals förbundskontor. Arbetsgivaransvaret gäller även när en heltids­ facklig förtroendeman har problem.

Missbruksproblem leder ofta till rädsla, olust och ilska, både i arbets­ gruppen och hos chefen. Det kan vara svårt att veta hur man bäst ska bete sig som förtroende­ vald och kollega. I det här temat tar vi oss an ett av våra stora folkhälsoproblem och dess konse­ kvenser på arbetsplatsen. Texter: Lalla Lindstöm och Anna Norrby

I arbetsmiljölagen sägs klart att arbetsgivaren har hela ansvaret för rehabilitering när en anställd har missbruksproblem. En facklig förtroendevald har däremot inget rehabiliteringsansvar de anställda. Det fackliga engagemanget kommer in först om arbetsgivaren missköter sitt ansvar på något sätt eller om rehabiliteringen misslyckas så att det till exempel krävs förhandlingar för att ordna upp situationen för medlemmen. Men en förtroendevald kan naturligtvis redan på ett tidigt stadium fungera som en länk mellan olika parter och vara ett stöd. Medmänsklig fråga – Det sker i så fall helt frivilligt. Det är så olika hur mycket man orkar och vill ställa upp. Däremot är det naturligtvis en medmänsklig fråga när en kollega har missbrukspro­ blem, och det berör alla arbetskamrater, säger Elisabeth Brolin. Den som misstänker att någon har problem ska snarast påtala det för den närmaste chefen. Om den chefen av någon anledning inte tar itu med problemet är det rätt att gå vidare högre upp. – Det är viktigt för den som missbrukar, men det

är också viktigt för jobbets skull. Om en kollega till exempel är berusad på arbetsplatsen eller bakis kan hon eller han utgöra en fara i jobbet, säger Elisabeth Brolin och uppmanar: – Var också uppmärksam på tecken på annat missbruk än alkohol. Undersökningar visar ju att det blir allt vanligare att använda narkotika eller andra droger. Det är svårare att upptäcka, men har du en misstanke att någon knarkar är det minst lika viktigt att påpeka detta för arbetsgivaren. Rehabsamtal Arbetsgivaren har skyldighet att hålla rehabsamtal när en anställd varit sjukskriven vid sex tillfällen på ett år. Här finns en stor möjlighet att upptäcka missbruk – om chefen känner igen signalerna. – Förnekelsen är stor, få är ärliga om sitt missbruk, konstaterar Elisabeth Brolin. Alla chefer bör få utbildning för att känna igen tecknen och lära sig hur han ska hantera situationen. När en medarbetare erkänt sitt problem och ska rehabiliteras, då kan facket spela en stor roll, som ”påtryckare” mot arbetsgivaren. Och fast det inte finns någon lag på det har de flesta företag en drogpolicy att luta sig emot – som en handlingsplan för hur en missbrukare ska få hjälp, men också sådant som hur man ska använda alkohol vid kringaktiviteter. Kommunals policy Också Kommunal har i egenskap av arbetsgivare en alkoholpolicy för sin verksamhet. Användningen av alkohol vid konferenser och liknande har minskat drastiskt de senaste15 – 20 åren.

☛

7

t… att alkoholismen har öka

kommunalnytt nr 9/2008 Visste du aste fyra åren. 50% hos kvinnor de sen … med der samma period. … med 25 % hos män un

– I dag är detta ett helt annat förbund när det gäller alkohol, säger Elisabeth Brolin. Numera bjuder förbundet bara på något glas till maten. Och då ska det alltid finnas alkoholfria alternativ. Kommunal har ett givet ansvar gentemot sina egna anställda, på förbundet och på avdelningarna. Men hur är det då om den som missbrukar jobbar heltid som förtroendevald? – En förtroendevald är ju inte anställd av oss. Därför är det den ordinarie arbetsgivaren som ska ta ansvaret för den personen. Men det ligger naturligtvis på de fackliga kollegerna att göra arbetsgivaren uppmärksam på missbruket. – Överhuvudtaget är det viktigt att alla verkligen vågar ta tag i de här frågorna, säger Kommunals personalchef. n

Foto: Eva Wernlid

☛

Fult att skvallra? – Det kan vara besvärligt att konfrontera någon som har alkoholproblem. Men man ska absolut ”skvallra” till arbetsledningen, det är enda sättet att hjälpa på sikt. Sedan är det arbetsledarens ansvar att hantera det på rätt sätt, säger Tord Almlöf, ombudsman på Kommunal. Han är numera nykter alkoholist efter att han gått på rehabilitering på Kommunals initiativ. Den som dricker för mycket befinner sig i en mycket stark förnekelse, menar Tord Almlöf som själv inte alls tyckte att han hade några problem, inte ens sedan han fått antabus av Företagshälsovården efter att en av hans kolleger ”skvallrat”. Han tyckte att han hade full kontroll över sitt långvariga drickande – trots att han till och med lärt sig att dricka alkohol medan han tog antabus. Han var ju ändå aldrig berusad på sin arbetsplats… Vändpunkten kom när ett par anställda på Kommunal ”lurade” honom med till läkaren på Företagshälsovården. Ställd inför tre personer kunde han inte längre stå emot deras begäran att han skulle gå på behandling. – Jag hade aldrig gått med på det om det hade varit en enda person som konfronterat mig, då hade de fått bära mig till behandlingshemmet. Driften att dricka är så stark och det är – I dag är jag förnekelsen också. glad att KommuDet krävs kraftnal konfronteratag för att nå fram till de mig med mitt missbruk, säger den som missbrukar, Tord Almlöf, idag konstaterar Tord nykter alkoholist. Almlöf. n

8

7 tecken på alkoholproblem Personen … … förändrar sitt beteende. Drar sig undan, vill jobba ensam oftare. Verkar trött för det mesta. Humöret svänger upp och ned. Verkar rastlös och otålig. Skapar oro på jobbet. … kommer inte till jobbet, särskilt efter helger och i samband med andra ledigheter. Det börjar med korttidsfrånvaro men blir med tiden allt längre perioder. Har alltid en bortförklaring att ta till. … har börjat missköta sitt arbete. Har koncentrationssvårigheter. Passar inte tider

som förr, missar bokade möten. Tänjer på flextiden. … kan komma bakfull till jobbet. Darrar och svettas. Ögonen rödsprängda. Luktar sprit. Kan se sliten ut. … blir vid flera tillfällen kraftigt berusad på personalfester och till exempel kurser. Gör bort sig. … kommer onykter till jobbet. Dricker i smyg på arbetstid. … råkar ut för olyckor och tillbud i jobbet på grund av onykterhet. n Källor: Alna och Dagens Arbete

AD visar arbetsgivarens långtgående ansvar Domar i AD, Arbetsdomstolen, visar att det finns långtgående krav på rehabilitering och omplacering av den som är sjuk – och alkoholism är en sjukdom. Ett eller två återfall under rehabiliteringen gör ingen skillnad, kravet kvarstår. – Däremot är det ytterst allvarligt när en missbrukare kommer full eller drogpåver-

kad till arbetet, då är det sällsynt att man får behålla sitt jobb. Men omplaceringsskyldigheten finns fortfarande kvar, berättar ombudsman Tord Almlöf som förhandlat centralt i flera missbruksfall. n

MISSBRUK

kommunalnytt nr 10 /2008

Våga ta itu med problemet Foto: Georg Kristiansen

Stefan Furehed är klubbordförande på Brom­ madepån i Stockholm. Han har vid åter­ kommande tillfällen stöttat missbrukande förare. Många är numera nyktra, medan andra blivit avskedade och fortfarande har problem. – Den största barriären är att den som missbrukar alkohol inte vill erkänna det. El­ ler så erkänner personen men vill inte sluta dricka. Stefan ser det som självklart att hans uppdrag är att stötta medlemmar med problem. När någon talar om för honom att en kollega förmodligen dricker tar han ett samtal med föraren. – Om det inte fungerar är det min plikt att ta kontakt med arbetsgivaren, så att personen kan få hjälp. Ansvaret vilar ju på arbetsledaren, säger Stefan. I de mest tragiska fallen ertappas förare fulla bakom ratten. Senast hände det för något halvår sedan: Blodprovet visade hela 0,8 promille. Mannen blev naturligtvis av med körkortet. Han blev också hotad med avsked och då valde han att säga upp sig själv för att inte bli ”prickad”. Det gjorde att Stefan inte kunde gå vidare med ärendet. – Swebus hjälper aldrig en förare som kört onykter. De hänvisar till att han begått trafikbrott, berättar Stefan – som tycker att det är helt fel resonerat, trots att Swebus där har stöd i domar i Arbetsdomstolen. – Den här föraren är ju sjuk och behöver rehabilitering, men lämnas vind för våg. I dag hör Stefan regelbundet av sig till föraren. – Han är fortfarande medlem, han är arbetslös och han behöver stöd. Stöd av facket Nyligen var en Brommaförares missbruk uppe till central förhandling – han hade fått ett återfall mitt i rehabiliteringen så att vården plussades på med tre veckor. Swebus ville att föraren skulle betala hälften av kostnaden –

– Medlemmar som missbrukar måste få stöd av facket, menar Stefan Furehed, förtroendevald bussförare.

16 000 kronor – men facket lyckades övertala företaget att betala hela rehabiliteringen. För ett och halvt år sedan ertappades föraren, vi kan kalla honom Johan, i en slumpmässig drogtest på morgonen med 0,23 promille i kroppen. – Sättet att testa var mycket kränkande, alla kunde se att han ”åkte dit”, säger Stefan Furehed som ryckte ut till Johans hjälp direkt. Så får inte tester gå till, vi påtalade det och vi har fått en ursäkt av arbetsgivaren. Johan vägrade först att gå med på vård. Men arbetsgivaren skickade honom regelbundet till Företagshälsovården och när ett prov visade så förhöjda levervärden att hans körkort var i fara accepterade han vård. I dag är han helnykter. – Det har varit jätteskönt att ha stöd från facket hela tiden. Och det var kanske bra att jag ”åkte dit”, jag mår mycket bättre, har

bättre reaktionsförmåga och är nog bättre förare, konstaterar Johan. Alkolås Inom bussbranschen införs numera allt oftare alkolås – i Stockholm har nu SL (Storstockholms lokaltrafik) beslutat att gradvis införa alkolås vid upphandlingar. – Det kan vara ett sätt att hindra förare att köra onyktra. Men då ska inte föraren blåsa så att passagerarna ser det. Det kan vara mycket kränkande om bussen inte startar av någon helt annan anledning, säger Stefan och tillägger att det faktiskt också finns sätt att lura alkolåsen. Och den som missbrukar är förslagen. – Det mest effektiva sättet att stävja missbruk är om alla är uppmärksamma på minsta tecken på missbruk, och att man då vågar ta itu med saken, säger Stefan Furuhed. n

Riskbruk och beroende är en arbetsmiljöfråga Missbruk är en fråga som hör till det systematiska arbetsmiljöarbetet. Skälen är att missbruk kan leda till både fler olyckor och skador och ökad frånvaro på jobbet. Dessutom påverkas den psykosociala arbetsmiljön. Det här har slagits fast av fack och arbetsgivare i samband med samverkansavtalet FAS. Parterna anser att riskbruk och bero-

ende ska tas upp i en arbetsmiljöutbildning. Skyddsombud och chefer ska till exempel kunna känna igen tecken på alkohol- och drogmissbruk. I utbildningen ska man också lära sig företagshälsovårdens roll, hur en drog- och alkoholpolicy kan utformas och om de åtgärder som arbetsgivaren ska vidta med mera.

Kommunal är en av de parter som tecknat samverkansavtalet FAS (förnyelse arbetsmiljö samverkan). n ➔ Läs mer: www.ifas.se

9

kommunalnytt nr 10/2008

MISSBRUK

Hur många glas är ok?

Det här med att dricka i mesta laget är ofta skamfyllt. Det är lätt att tro att man är en­ sam om problemet. Men var femte man och var tionde kvinna dricker alkohol på ett sätt som riskerar hälsan. Berusning är till exempel alltid att betrakta som riskbruk. Gränsen för berusningsdrickande går vid fyra glas vin eller öl, för kvinnor och vid fem glas för män, vid ett och samma tillfälle. – Det positiva är att så länge som det handlar om ett riskbruk, och inte ett missbruk, fakta

Risknivåer för alkohol

l Kvinna: 9 standardglas/vecka = 2 flaskor

vin eller 10 flaskor starköl/vecka eller 40 cl starksprit/vecka l Man: 14 standardglas/vecka = 3 flaskor vin eller 15 flaskor starköl/vecka eller 60 cl starksprit/vecka Ett standardglas motsvarar 12 g alkohol. Den mängden alkohol finns i ett glas (15 cl) vin, en flaska (33 cl) starköl (5%) eller 4 cl starksprit. Som riskbruk räknas också 5 (män) respektive 4 (kvinnor) standardglas vid ett enda avgränsat tillfälle (”intensivkonsumtion”). Under graviditet är det okänt ifall en liten mängd alkohol kan intas utan risk för fostret, varför rekommendationen är att helt avstå från alkohol. Källa: Statens Folkhälsoinstitut

10

Foto: Eva Wernlid

riten lp, ”Du har problem med sp i fyra månader utan hjä a ick dr att bli a låt n ka – om du inte på r när du festar, – om du får minneslucko r i din bekantskapskrets anser att du rsone – och om fler än två pe ” bella Iverus d alkoholproblem av Isa dricker för myckUret.bok en Känner du någon me

Lästips Kommunals program och riktlinjer: SALUT – Fackligt socialt handlingsprogram för förtroendevalda Tillsammans – Om kamratanda och kamratstöd i Kommunal Båda finns att läsa på www.kommunal.se. Klicka på Kommunal tycker och välj Program och riktlinjer

så finns stora möjligheter att göra något åt problemet, säger Ylva Lyander, projektledare vid Riskbruksprojektet, ett regeringsuppdrag med målet att frågor om alkoholvanor ska få en självklar plats i hälso- och sjukvården. Det finns ingen bestämd mängd alkohol som en individ kan klara av utan att riskera ska­dor. Men den som dricker så mycket att kropp och psyke tydligt riskerar skador har vad vården kallar för riskbruk. Var går gränsen då, mellan riskbruk och en alkoholkonsumtion som håller sig inom ramarna för vad hälsan klarar av? Tål olika mycket Somliga är mer känsliga än andra, vissa kan drabbas av hälsoproblem även av mindre mängder alkohol. Hur som helst tar nästan alla delar av kroppen stryk av alkoholen: levern, hjärnan, bukspottkörteln, magen, hjärtat och blodkärlen är några av de organ som tar skada. Risken att få olika former av cancer ökar också hos den som dricker. Cancerfonden uppger till exempel att bland europeiska kvinnor beror faktiskt bröstcancer mer än någon annan cancerform på intaget av alkohol. Testa dig själv För dig som undrar om ditt drickande ligger på en risknivå finns det flera tester på internet. På sista sidan i det här temat hittar du länkar till olika sajter med både fakta och tester. Du kan också boka tid hos vårdcentralen eller företagshälsovården. n

Böcker: Missbruk i arbetslivet – hur du arbetar förebyggande med alkohol och droger Om chefens ansvar, tidiga signaler på missbruk, vad en alkoholoch drogpolicy kan innehålla mm. Av: Arbetsmiljöverket (2007) Känner du någon med alkoholproblem? Praktisk handbok för anhöriga, medberoende och barn till alkoholister. Av: Isabella Iverus, Bokförlaget Viva (2008) Makt, mod och motstånd Debattbok som provocerar och väcker tankar om vad sprit kan ställa till med. Av: Benny Haag, Albert Bonniers Förlag (2008) Internet: www.aa.se – Anonyma Alkoholister i Sverige www.alkoholhjalpen.se – Guider och forum. Folkhälsoinstitutet www.alna.se – Tester och användbara guider. Alna ägs av arbetsmarknadens parter www.arbetsmiljoupplysningen.se – Välj: Tema Alkohol – vad är problemet? www.can.se – Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

kommunalnytt nr 10 /2008

N

Medelålders aktivister I delstaten Virginia, i ett typiskt amerikanskt medelklassområde med små trähus med amerikanska flaggan vajande framför verandorna bor Wes och Judith. Detta medelålders par är ett exempel på aktivister i Obamas kampanj. I USA har man ett system där man måste registrera sig för att få rösta. Wes och Judith har hållit kurserna i sitt eget hem. Inför varje kurs har de lagt ut information på www.my.barackobama. com när kursen ska hållas och var

De långa grässtrånas seger

som använts på ett nytt sätt och nått framförallt många unga. Ett annat är en proffsig kampanj med genomtänkta strukturer och budskap. Sen är självklart ett svar Obama själv som med sin karisma tagit USA och världen med storm. Vad som fastnat mest hos mig, är hur kampanjen skapat möjligheter för människor att engagera sig. Det ska inte vara krångligt eller svårt.

Det ska vara lätt att delta i eller ordna egna aktiviteter. Alla som är med och kämpar mot samma mål ska känna att det är deras kampanj. Det är några av ingredienserna i sagan om Barack Obama, den första Långa strån i Kommunal svarta presidenten i USA. Han lyckades med något som även Kom­ Kommunal är fullt av långa munal vill uppnå: att få fler, och speciellt unga, att engagera sig i en grässtrån och vi finns i varje del politisk och facklig rörelse. av landet. Vi har alla möjligheter i världen att lyckas med att engagera fler och få med dem har gjort att Obama vann? Hur lyckades han få över 579 miljoner i gemenskapen. Alla ska känna dollar, varav mycket var små sum- att det är deras Kommunal, mitt mor skänkta via hemsidan, insam- Kommunal. Jag tror att vi kan göra det, tillsammans. n lade från privatpersoner, till sin Linnea Bergnéhr kampanj? Det finns såklart flera Pressekreterare Kommunal svar på den frågan. Ett är teknik Foto: Denny Lorentzen

är Barack Obama höll sitt segertal i Chicago grät jag. På baren i Washington där jag satt var allas blickar vända mot tv:n. När talet var slut rusade alla ut på gatan och ner mot Vita Huset där allt var som en stor glädjefest. Bilar tutade, folk dansade och spelade på kastruller och grytlock. Det var en fantastisk kväll som jag hoppas förebådar en ny era i amerikansk politik. Redan tidigt i kampanjen talade Obama om de ”långa grässtråna” i samhället. De människor som har ett stort engagemang, både i det stora och det lilla. Alla som skjutsar till och från fotbollsmatcher, hjälper till med insamlingar och andra aktiviteter, är fackligt aktiva och politiskt aktiva. Obama talade om att ta tillvara de långa grässtrånas engagemang och förmåga att få med andra människor. Så här i efterhand så måste man säga att det lyckats. Två miljoner människor arbetade ideellt för Obama i valet.

och sen har det bara varit för dem som velat delta att droppa förbi. Hela upplägget bygger på att det ska vara lätt att engagera sig och delta i eller ordna egna aktiviteter. ”Yes, we can” Men hur lyckades Obama få alla dessa två miljoner att registrera väljare, knacka dörr, dela flygblad, ringa runt och allt det som

Valarbetare för Obama i Virginia, USA.

11

kommunalnytt nr 10 /2008 Foto: Peter Krüger

Sparkrav drabbar Orsa

LO-kurser ● Arbetsrätt påbyggnad 1, 1-6/2, Runö ● Att informera och agitera, 8-13/2, Runö ● Det svåra samtalet, 9-12/2, Runö ● Arbetsrätt grund, regional i Malmö, 16-20/2 Sista anmälningsdag 1 december ● Insikter regional Malmö/ Lund, 2-6/2 + 9-13/3 Sista anmälningsdag 1 december

Ansök om pengar till studieresa Du som har förtroendeuppdrag i Kommunal kan få stipendium när du gör en studieresa utomlands. Den 31 december är sista dag för nästa ansökningstillfälle till Gunnar Hallströms stipendiefond. Du bestämmer själv vart du skall åka och vilka fackliga frågor du ska studera. Du bestämmer själv hur du skall skaffa dig kunskaperna och kontakter för spännande studiebesök mm. Nyligen har förtroendevalda besökt Bryssel, Malta och Litauen. Vart vill du åka? Stipendiet räcker till reskostnaden, återstående delar får du finansiera själv – t ex genom att ta semester. Har du frågor – ta kontakt med Birgitta Asklöf som ingår i fondens styrelse. Telefon 08-728 30 03 E-post: [email protected] Ansökningshandlingar hittar du på www.kommunal.se.

12

– Sala kommun borde validera eller utbilda sin personal istället för att kasta ut dem som saknar utbildning efter 300 dagar, säger Ewa Hjorth, vice ordförande i Kommunals sektion i Sala och Eleonor Wikman, ombudsman på Kommunal Västmanland.

Sala kommun säger upp outbildade

Sala kommun har infört nya anställningsregler för vikarier i vården. De som inte är utbildade får arbeta i högst 300 dagar. Sedan sägs de upp. – Kommunen leker med människor, säger Eleonor Wikman, ombudsman på Kommunal Västmanland. Det var i januari 2008 som de nya reglerna infördes. Men diskussioner mellan fack och arbetsgivare har pågått under en längre tid och Kommunals representanter är ordentligt irriterade. – Vi har träffat politiker och tjänstemän för att protestera mot beslutet, men får inget gehör, säger Ewa Hjorth, vice ordförande i Kommunals sektion i Sala. Hon fortsätter: – Reglerna som infördes 2008 började tillämpas retroaktivt, vikarier som börjat sin anställning 2007 fick gå efter 300 dagar. Redan strax efter nyår tog dagarna slut för den del vikarier. – Visst tycker vi att det är bra med utbildad personal och kan förstå att arbetsgivaren vill ha det. Men i det här fallet gör man ingen åtskillnad. Det kan vara ett sjukvårdsbiträde som arbetat i 20 år inom vården i en annan kommun och söker jobb i Sala. Trots det räcker inte hennes meriter. Det är skrattretande. – Jag vill hävda att hon, genom sin långa yrkeserfarenhet är minst

Undersköterskor och vårdbiträden i Orsa har varslats om uppsägning då kommunen drar ner på vårdpersonalen. Även inom barnomsorgen väntar troligen nedskärningar. 15 medlemmar har varslats om uppsägning eftersom socialförvaltningen i Orsa kommun måste tjäna in fem procent av budgeten för 2008 för att komma i fas inför budgetåret 2009. Kommunen går back och sparkrav på tio miljoner väntar också för barn- och utbildningsförvaltningen nästa år. – Det är bekymmersamt. Tio miljoner är oerhört mycket pengar i vår lilla kommun, säger Ellenor Smids, sektionsordförande i sektion 3 Orsa kommun.

Oroliga medlemmar På senaste medlemsmötet var många medlemmar både oroliga och arga över kommunens dåliga Brist på vårdpersonal Eleonor Wikman och Ewa Hjorth ekonomi och budgetsituation. – De som har varslats har menar att det är brist på vårdperblivit återanställda, men till lägre sonal inom Sala kommun. Därför sysselsättningsgrad. De som är det ändå mer förvånande att tidigare hade heltid har fått 75 kommunen tillämpar reglerna procent, de som hade 75 procent om uppsägning efter 300 dagars har fått 50. Vi på Kommunal vikarieanställning. som har jobbat med rätten till – Frågan är hur de kan duga heltid känner det som att vi som vårdpersonal i 300 dagar, men inte längre, fortsätter Eleonor stångar oss blodiga. Förvaltningscheferna säger Wikman. Kommunen frånsäger att bristen på pengar dels beror sitt ansvar som en seriös arbetspå konjunkturen, men också på givare. att de räknat fel på kommunala – Anledningen till att vi infört ersättningar, för barn som går i nya regler är att vi vill ha utbildad skolan på andra orter. personal. Tidigare har outbildad – De borde ju få någon typ personal som vikarierat blivit anav repressalier för det de ställer ställda enligt LAS-reglerna,säger till, det är vi som får betala om Carola Gunnarsson, centerpartisde räknar fel, säger Ellenor tiskt kommunalråd i Sala. Smids. Kommunals företrädare har Nedskärningarna i barnomför­slag på hur Sala kommun kan sorgen under nästa år har ännu underlätta för sin outbildade inte förhandlats, så exakt hur det personal. kommer att se ut för Kommu– Kommunen borde erbjuda utbildning till dem som saknar den nals medlemmar som är barnskötare vet inte Ellenor idag. formella kompetensen – Men som det ser ut idag, Det finns också möjlighet att med sämre a-kassa och svårig­ val­idera de kunskaper som den outbildade personalen har. Det vill heter att deltidsstämpla, är säga testa deras kunskaper och låta det inte roligt. De drar in på personaltätheten i en grupp som dem läsa in den kompetens som saknas. Sådana utbildningsinsatser redan är ansträngd, så det blir förekommer i många kommuner.n heller inte roligt för dem som Lilian Haraldsson jobbar kvar. lika kompetent som en nyutbildad undersköterska.

kommunalnytt nr 10 /2008

Heltider i Luleå Informera före Från och med årsskiftet blir skyddsstopp heltid en rättighet för tillsvidare-

Arbetsdomstolen (AD) gick på arbetsgivarens linje i ett fall där skyddsombudet hade lagt ett skyddsstopp utan att först prata med arbetsgivaren. Ett skyddsombud har makten att stoppa verksamheten och till och med stänga en arbetsplats om hon eller han anser att det finns direkt fara för arbetstagarens liv och hälsa. Det är just vad ett skyddsombud gjorde vid ett elinstallationsarbete som han ansåg vara för farligt. Ett skyddsstopp kan egentligen inte hävas förrän Arbetsmiljöverket inspekterat förhållandena och godkänt dem. I det här fallet satte arbetsgivaren igång arbetet innan Arbetsmiljö­verket varit där, vilket skyddsombudet uppfattat som att hans befogenheter inte respekterats. Skyddsombudets fackförbund drev frågan till AD, men där fick alltså arbetsgivaren rätt.

Arbetsdomstolen Dom nr 77/08 Mål nr A 113/07

Röda rosor i Skaraborg Foto: Lidköpingsnytt

anställda i Luleå kommun. – Vi har legat på dem i flera år att införa heltider. Nu har arbetsgivaren äntligen valt att gå på vår linje som ett led i att förbättra arbetsvillkoren och jämställdheten, säger Sofia Eriksson, vice ordförande i Kommunals sektion 1 i Luleå. Rätten till heltid är därför en av Kommunals viktigaste frågor och också en av de allra viktigaste frågorna att driva ur ett jämställdhetsperspektiv. I Luleå har Kommunal arbetat med frågan sedan 2005. – Det är ingen som har lyssnat på oss tidigare för Luleå kommun har haft inställningen att det är billigt att ha timvikarier, istället för att se över hur många deltidsarbetande som kan gå upp i arbetstid. Men genom vårt projektarbete har de insett att något måste göras, för det har börjat bli svårt att få personal till vården, säger Eriksson.

Blankett 6.6a – Det är viktigt att alltid påtala brister i arbetsmiljön för arbetsgivaren i första skedet. Blanketten 6.6a (sjätte kapitlet paragraf 6a i Arbetsmiljölagen) ska användas om det finns problem som man som skyddsombud vill att arbetsgivaren ska åtgärda, säger Tord Almlöf, ombudsman på Kommunals enhet för arbetsrätt och kollektivavtal. Men visst kan det finnas tillfällen då man måste stoppa arbetet utan att hinna ringa arbetsgivaren först. – Vid direkt livsfara så ska skyddsombudet stoppa verksamheten utan att prata med någon annan. Den auktoriteten måste skyddsombudet ha. I det här fallet menade Arbetsdomstolen att det inte förelåg sådan livsfara, säger Tord Almlöf.

Ny försäkring för RIB:are

Nu finns en ny gruppsjukförsäkring speciellt för räddningstjänstpersonal i beredskap. Försäkringen ingår i medlemsavgiften. Försäkringen innebär att den RiB:are som skadats och därför helt måste upphöra med sitt uppdrag i räddningstjänsten får 1 500 kronor per månad under högst 24 månader. Ersättningen betalas ut oavsett om medlemmen skadat sig på jobbet, fritiden eller i arbetet inom räddningstjänsten. Det spelar heller ingen roll om medlemmen kan arbeta heltid på sitt ordinarie jobb trots skadan – ersättningen betalas i alla fall. ➔ Läs mer: www.folksam.se/kommunalsservicesida/material

Här är Kommunals Ulrika Lidberg och Carina Ohlsson (s) i full fart med att föra ut sitt budskap.

Kommunal Skaraborg har varit på tältturné och kämpat för rättvisa. De har mött många medlemmar och andra bunds­ förvanter i kritiken mot den borgerliga regeringen. – Vi har åkt runt i hela länet med tält och delat ut flygblad och 675 rosor, berättar Ulrika Lidberg, sektionsordförande i sektion 5 Lidköpings kommun. Ulrika Lidberg hade bland annat sällskap av Ewa-Britt Dahl, ordförande i Kommunal

Skaraborg och Carina Ohlsson, riksdagsledamot för (s). Många de har mött har varit arga och upprörda, inte minst över a-kassereglerna som slår hårt mot Kommunals många deltidsarbetslösa, och förändringarna i sjukförsäkringen som lämnar många utan inkomst. – Det har varit bra diskussioner, tycker Ulrika Lidberg. Tältturnén varade den 3-7 november och gick till Skara, Falköping, Lidköping, Mariestad och Skövde. n

Fattiga jordbrukare stoppade bilfabrik utanför Calcutta Protester från lantarbetare och småbrukare har lett till att den stora koncernen Tata Motors har övergett planerna på att bygga en bilfabrik på den bördigaste jordbruksmarken i Singur som ligger utanför Calcutta i Indien. I maj 2006 startade protesterna mot att 6 000 fattiga familjer skulle evakueras från den bördiga marken för att lämna plats för biltillverkningen. Protesterna har letts av den opolitiska organisationen Save Farmlands och lantarbetarfacket PBKMS. Delstatsregeringen har förtalat ledarna och ökat förtrycket i takt med att rörelsen visat sin uthållighet och förmåga att mobilisera människor.

Kamp för demokrati Varken PBKMS eller deras fackliga kollegor är mot industriutbyggnad. Alla är medvetna om behovet av industrialisering och nya jobb. Kampen har istället gällt demokrati, öppenhet i politiken och att bevara möjligheterna att kunna försörja sig på landsbygden. När väl Tata Motors drog sig ur visade de många erbjudanden de fick från andra regioner att det var ganska lätt att hitta annan mark, som inte innebar att värdefull jordbruksmark förstördes och att tiotusentals människors försörjningsmöjligheter drogs in.

Låg ersättning Fortfarande insisterar delstatsregeringen på att marken ska användas till industrier. Jordbrukare som äger ca 40 procent av marken som beslagtogs för Tata vägrar att ta emot ersättning. Ersättningen som erbjudits bland andra jordlösa lantarbetare, som till största delen är kvinnor, är löjligt låg. De fattiga på landsbygden i Singur fortsätter därför sin kamp för rättvisa. n Kristina Olsson

13

kommunalnytt nr 10 /2008 Foto: Emma Nilsson

porträttet

Louise Hemmingsson

Unga, kliv fram! – Där det finns ungdomar, dit dras andra ungdomar. Det är enkel matematik. Kommunal borde låta de unga som redan finns i förbundet vara ansikten utåt. Det säger Louise Hemmingsson, arbetsplatsombud och ungdomsansvarig. Louise hör till team Hägersten/Liljeholmen som är en del av sektion 27 Stockholm KMC Skärholmen. Sektionen är så stor att den är uppdelad i flera team. I hennes sektion lyfts ungdomarna verkligen fram, det betonar Louise. – När vi är ute på arbetsplatsbesök så puttar de äldre fram oss. De nästan uppmanar oss: ”Träng er!” Men det tror jag är rätt, för det är lättare för mig att prata med en ung tjej på arbetsplatsen. Mötte likasinnade Louise är född 1980. Många målar fram en bild av 80-talisten som sin egen lyckas smed och fjärran från kollektiva lösningar. Bilden stämmer delvis, tycker Louise. För henne själv var det en självklarhet att gå med i facket, men den uppfattningen kände hon sig ganska ensam med bland sina jämnåriga. Men så blev hon vald till arbetsplatsombud och träffade andra unga inom Kommunal. – Vilken boost! Det var helt otroligt att träffa så många driftiga, engagerade, duktiga människor. Jag har alltid känt att det är så viktigt med solidaritet, att vi ska hålla ihop och hjälpa varandra. Här träffade jag andra som också tänkte så. Kommunal brottas ständigt med frågan om hur vi ska attrahera den unga generationen. Louise tror att identifikationen är en viktig nyckel. – När vi är ute på skolinformation så går en tjej i punkiga kläder in i ett klassrum. Eleverna ser frågande ut och säger ”Du har gått fel, vi väntar på facket” och hon bara ”Jag är facket!” De väntade på en grå gubbe med portfölj. Därför tror jag det är viktigt att lyfta fram de unga, låta dem bli facket. Att stå vid en kateder och prata har sina begräns-

14

ningar. Det funkar bättre att stå vid bokbord på arbetsmarknadsdagar. – De vågar fråga mer då och jag kan vara mig själv lite mer. En kille var jättekaxig och verkligen ute efter att såga oss, men när samtalet var slut så sa han: ”Jaha, men om det är facket, då ska jag gå med. Kan inte hålla tyst Louise är arbetsplatsombud på sin arbetsplats, Kastanjens äldreboende i Midsommarkransen. Hon är vårdbiträde, men utbildar sig till undersköterska. En kollega tyckte hon skulle passa som arbetsplatsombud. – Jag tror medlemmarna valde mig för att jag aldrig kan hålla tyst, säger Louise. På Kastanjens äldreboende har det just varit omorganisation, vilket skapat stor oro. – Det positiva med omorganisationen är att vi har vaknat lite. Vi lärde oss att organisera oss och ifrågasätta: ”Får man göra så här?”. – En dag kom till exempel arbetsgivaren med en extrauppgift som personalen skulle utföra för en viss summa pengar. Först sa alla bara ”Jaha” och så var det med det. Men sen ringde någon mig och då sa jag att arbetsgivaren får precisera vad det är för uppgift och så får vi komma med motkrav. Så då började alla ställa frågor och så fick vi mer ersättning. Efteråt var alla väldigt glada och stolta: ”Var det här en förhandling? Vi har förhandlat!” Louise har ett starkt rättvisepatos. – Det är väl bra med individualism, men alla har inte samma förutsättningar från början. Om alla startade med samma mentala, sociala och ekonomiska förutsättningar, så fine, men så är det inte. Vi behöver varandra. Och även om Moderaterna kallar sig det nya arbetarpartiet så kommer jag aldrig att tro att deras politik gynnar mig. n Emma Nilsson

Namn: Louise Hemmingsson Ålder: 28 år Yrke: Vårdbiträde, läser till uska Familj: Pojkvän Bor: Gröndal Uppdrag: Arbetsplatsombud, ungdomsansvarig team Hägersten/Liljeholmen Facklig hjärtefråga: Få fler ungdomar att engagera sig fackligt Då skrattade jag senast: På genrepet av DAD (en barnförbjuden igenkänningskomedi) på Maximteatern i Stockholm. Se den! Drömjobbet: Vad som helst, så länge jag får jobba med människor Favorit TV-program: Medium, Cold case Intressen: Umgås. Gå ut och dansa. Jag spelar elbas i ett band. Träffa min systerson Noam, jag är en stolt moster.

PDF-TIDNING Svenska Kommunalarbetareförbundet Box 19039, 104 32 Stockholm ISSN 0283-4642

Foto: Christer Landelius, Folksam

nr 10 /2008

Nya yrkeskrav i äldrevården

vi i bild

Försäkringsinformatörer och ombudsmän på försäkringskonferens på Ålandsbåten Cinderella. Här har kvällens festligheter inletts. I blå skjorta Arne Bingström, Kommunal Gotland. Bredvid honom Peter Larsson och Lena Wallin, Folksam.

Skicka in en bild från din fackliga vardag! Adressen finns på sidan 3.

A-kassan är förstörd och tilliten försvunnen, men vi står fast vid att minst 80 procent av de arbetslösa ska få 80 procent av inkomsten. Mona Sahlin om socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik på ett LO-seminarium den 11 november Källa: LO-Tidningen

TÄVLING Vinn böcker i pris om du kan svara på frågor ur tidningens innehåll. I det här numret lottar vi ut ”Taxi” av Alexandra Pascalidou och ”Så länge Gud vill och rumpan håller” av Nisti Sterk. 1. Vad heter projektledaren för Kommunals omorganisation? 2. Med hur många medlemmar gick Kommunal Örebro län + i oktober? 3. Vad heter blanketten som man använder för att påtala brister i arbetsmiljön för arbetsgivaren?

Skicka svaren via e-post till [email protected]. Svara senast den 1 december.

På Äldreomsorgsdagarna i Stockholm den 5-6 november presenterades ett förslag på nya yrkeskrav för personal inom äldreomsorgen. Kommunal ser positivt på kompetenskraven. Utredningen ”Yrkeskrav i äldreomsorg” är ännu inte släppt, men utredaren höll ett föredrag om bland annat yrkeskriterier och titel på vårdpersonal inom äldreomsorgen. Kommunals ordförande i branschrådet äldreomsorg, Ann Georgsson, tycker att det krävs utbildad personal i äldreomsorgen och att det är bra att sätta fokus på professionalismen. – Det här är något vi sätter högt på dagordningen. Vi har slagits för kompetenskrav i många år och vi är mycket positiva till en lägsta kompetensnivå, säger Ann Georgsson. I utredningen finns också förslag om att döpa om vårdpersonal i äldreomsorgen, vårdbiträden och undersköterskor, till äldreassistenter. Det ska också finnas en speciell gymnasieutbildning där man kan bli just äldreassistent. – När det gäller yrkestitulaturen är vi mera skeptiska. Att det till exempel Ann Georgsson. heter undersköterska är en avtalsfråga idag och det kan vi inte ändra på hur som helst, säger Ann Georgsson. n Suzanne Vikström