Nr 1 Årg. 10 januari 2006

Nr 1 Årg. 10 januari 2006

[email protected]

Hon får oss att må bättre ... Eva Tielinen är hälsopedagogen som lever som hon lär. Hon vill att alla i hennes omgivning ska må bra. Vilket också de flesta gör. Många äter sundare, rökare har fimpat. Andra har fått sina stela leder masserade hos henne. Dessutom har Växpressens läsare under flera år kunnat njuta av hennes må-bra sidor. sid. 13

They are back.... Den där rubriken har utan tvekan en ganska internationell prägel. Men det är ett mycket lokalt problem som tas upp under den aktuella rubriken. Problemet återfinns hemma hos Jonas Bresser. Han aktualiserar en ofta återkommande händelse på sin egen sida. sid. 4

Vad är det bästa med Växhuset Växpressen ställde några av deltagarna mot väggen. Svaren vi fick var genomgående positiva. Kanske vi inte hade förväntat oss något annat heller. Men nu har vi svaren på pränt. sid. 5-7

Det ska vi fira I år fyller Växhuset 10 år och det kommer att firas med rader av aktiviteter och blandad underhållning i hela huset. Växhusets föreningar och organisationer kommer att få en alldeles egen månad för att marknadsföra sin verksamhet. sid. 7

Innehållsrikt teaterår i Växhuset Musikteaterföreningen Oliver med dess verksamhetsledare Marie Sundin i spetsen laddar för ett brett teaterutbud under år 2006. Marie berättar om såväl arbetet och det digra programutbudet. sid. 8-9

klokt sagt:

Det bästa sättet att bli kvitt en frestelse är att falla för den Citat av Oscar Wilde

Reflexioner

av Olle Friberg

sid

2

Ett jubileum som följs av ett annat Välkommen till årets första nummer av Växpressen. Hoppas att helgerna som vi nu har bakom oss har varit till glädje och belåtenhet. Eftersom tidningen nu kommit ut så tycks både redaktionen och du som läsare överlevt helgerna och det noterar vi som ett gott tecken för det nya året. Hoppas att ni uppskattar de smärre designförändringar vi gjort i tidningen. Som den uppmärksamma läsare du är så har du säkert redan noterat att tidningens första sida har blivit mer renodlad i sitt utseende. Vi har slängt de röda stripparna som med några få ord gett en bild av tidningens innehåll. I stället har vi valt att göra en mer innehållsrik presentation av tidningens innehåll. Men även på de här sidorna har det skett en förändring. Sidan har i flera år hetat Redax. Namnet har bara hängt med av farten. Dags för förändringar alltså och valet föll på Reflexioner. För att undvika missförstånd om felstavning och så vidare så ska jag förklara den hårfina skillnaden på Reflexioner och Reflektioner. Reflektioner står enligt Strömbergs synonymordbok för bl.a; Tänka över, eftersinna, återkasta alternativt spegla. Reflexioner står enligt samma källa för; Begrundande, betraktelse, eftertanke, kommentar eller observation och undran. Redaktionens val av sidnamn blev lätt, alltså Reflexioner och därmed har vi förklarat vårt namnval. Att sedan reflektorium står för församlingsrum är en helt annan sak. Nästa år fyller Växpressen 10 år. En hedersvärd ålder för en sådan informationsrik men ändå liten tidning. Naturligtvis hoppas vi kunna bjuda på en del glada upptåg och överraskningar då. Men redan i år lyfter vi på hatten och gratulerar

Växhuset som ska fira sitt 10års jubileum. 1996 startade Växhuset sina verksamheter här i huset, som kommit att betyda

fallet kommer Växpressen att följa upp det här under årets lopp. D en stora begivenheten

HÖRRU REDAKTÖR´N

c mycket för arbetslösa i Västerås, men också oerhört mycket för kulturlivet och alla våra musicerande ungdomar på orten. Växhuset har vuxit fram till en kulturens högborg här i Västerås. Något som inte bara anställda och andra verksamma här i huset kan vara stolta över utan alla västeråsare. Under året som går kommer alla föreningar, organisationer och verksamheter att få varsin månad på sig att få presentera sina speciella aktiviteter. Samtliga kommer också att hålla ”öppet hus” under en dag för att den som vill ska få insyn i vad man har för sig. Under februari månad kommer Centrum för tvåspråkighet att visa upp sig och presentera sitt verksamhetsområde och själv-

kommer dock att förläggas till hösten. Det är ett arrangemang som verksamhetschefen Jonas Bresser håller i. Som vanligt när han håller i trådarna kan det hända en del trevliga och roliga överraskningar. Med anledning av Växhusets 10-års jubileum så har också Växpressen tackat ja till erbjudandet att göra en jubileumsskrift. Den jobbar redaktionen med just nu parallellt med produktionen av Växpressen. Jubileumsskriften kan komma att bli 36 sidor tjock. Vi ska följa utvecklingen från Växhusets start och fram till i dag. Vi kommer att ge reflexioner (här lutar vi oss mot synonymordet; betraktelser) över Växhuset som trots sin snabba uppbyggnad klarat sig

utan växtvärk. För oss på redaktionen ser vi uppdraget som en utmaning. En utmaning som vi hoppas klara. Men vi hoppas också att alla organisationer och verksamhetsansvariga lystrar till Jonas Bressers uppmaning. Presentera er verksamhet, dess omfattning och målsättning på en diskett och lämna till Växpressens redaktion som finns hos KulturAma på tredje planet. Textlängden får motsvara cirka ett A4. Vi tackar på förhand. V i har alltså ett mycket innehållsrikt år framför oss. I skuggan av höstens riksdagsval fyller Växhuset 10 år. Det ni. E n annan nyhet som Växpressen står för är den här sidans teckning som ni kanske redan lagt märke till. Under rubriken Hörrú redaktör´n hoppas vi att med teckningens hjälp och med stillsamma kommentarer ge en bild kring redaktionens vardag på ett lättsamt sätt. För tecknandet svarar Lisa Hellstrand. Hon har efterträtt Marita Andersson som administratör hos KulturAma. Marita lämnade KulturAma som pensionär i höstas. Vi hoppas kunna ge en bild av redaktionens vardag med hjälp av Lisas penna i varje nummer av Växpressen. Den kan dyka upp på vilken sida som helst. Nåväl, fortsätt att ta vara på tillvaron, njut av Växpressen. Det kommer ett nytt nummer nästa månad….

Reflexioner

Om Datorteket… Vad är ett Datortek? Och vad gör man där…?

Tankarna inför beslutet från Arbetsförmedlingen, som låg framför mig på köksbordet i somras, strömmade genom mitt huvud. Någonstans fanns en obehaglig känsla om att man som vuxen, låt vara tillfälligt arbetslös, skulle krympas in i någon slags elevroll där tidigare erfarenheter inte betydde ett dugg. Vad lär man sig där? Att läsa och skriva? Vuxendagis hade man tidigare föraktfullt kallat alla de förmodat inproduktiva miljöer man snubblat över på vägen mot nästa produktiva stordåd. I bakhuvudet surrade också filmen ”En på miljonen” en sanslöst rolig film om arbetslöshetens trauma och jakt på metaforer för den nya situationen. Hur träffande var inte huvudpersonens, gestaltad av Tomas von Brömssen, barnsligt välvilliga bemötande från Arbetsförmedlingen och kursanordnare? Jag borde ha lärt mig redan där. Arbetsförmedlingens bemötande var varken barnsligt eller missriktat välvilligt. Tvärtom, en proffsig och välsmord organisation med kunniga medarbetare. Vad konstigt. Nåja, Datorteket kunde ju fortfarande uppfylla mina fördomar, tänkte jag inombords när jag satte mig på cykeln för att fara dit. Det gjorde de inte.

sid

S N E D A MÅN E R A K C Y GÄSTT Jan Christensen Handledare Datorteket

Efter ett vänligt bemötande, god genomgång började jag på sexveckorskursen. Om jag tidigare tyckt att mina dokument; CV, personliga brev, m fl, var tillräckligt bra, så fann jag ytterligare tillsynes bottenlösa inspirationskällor att ösa ur. Lätt rodnande, åtminstone inför mig själv, var jag ganska säker på att om jag kommit dit tidigare, så hade jag haft jobb för länge sen. Mina dokument i sin trista formalia, den skepnaden de hade innan kursen, lär inte ha gjort någon arbetsgivare glad. Efter att ha anmält intresse blev jag senare kontaktad av Datorteket, och erbjöds att få en handledartjänst som praktik ett halvår. Valet var lätt. Det kändes bra att få bli en del av välviljan som möter våra deltagare. Datortekets huvuduppgifter, att göra deltagarna ”jobbklara” med nya möjligheter, upprättade CV:n, personliga brev och nya idéer inför framtiden kallas för Steg 1 i AMA:s (Arbetsmark-

nadsavdelningens) verksamhet. Steg 2 kallas för Plattformen, där deltagarna erbjuds praktik hos olika verksamheter och företag. Ett viktigt moment för inte minst ungdomar, som ännu inte hunnit skapat sig ett nät av referenser på arbetsmarknaden. Utöver arbetet i datasalarna med dokumenten är föreläsningarna ett viktigt inslag på Datorteket. Huvudsyftet är att ge åhörarna en möjlighet att börja tänka i nya banor och ge förnyad inspiration. Till Datorteket kommer man via Arbetsförmedlingarna, där ’grovsorteringen’ görs, oftast utifrån datavana, inför vilken av våra grupper man hamnar i. Det är ofrånkomligt att vissa hamnar helt fel av allehanda orsaker. Vi är också fullkomligt medvetna om att alla inte jublar av glädje över att få komma till oss. Orsakerna kan vara många. Det är oerhört svårt, för att inte säga omöjligt, att få en helt homogen grupp individer.

3

Mitt intryck efter att ha arbetat med en s.k sexveckorsgrupp är att de allra flesta är nöjda till mycket nöjda med sin tid här. Jag vet också att alla, så gott som utan undantag, går härifrån med helt andra dokument för arbetssökande än de hade när de kom hit. Det är bra. Det finns hursomhelst de som ändå inte tycker att det vi gör är tillräckligt bra. I lokalpressen har vi av och till förekommit under just epitetet ”vuxendagis”. Och visst, få saker är så bra att de inte kan förbättras. Även Datorteket kan säkert bli bättre på en del saker, men de som hävdar att vi inte gör nytta, och att tiden hos oss är bortkastad, måste ändå ställa sig frågan om det är fel att ”coacha” andra människor, att stimulera och uppmuntra, att ge nya idéer och uppslag, att se nya möjligheter. Att hjälpa alla dem som behöver slipa på sin datavana, formulera sig språkligt och på så sätt hitta en väg ut ur arbetslösheten och monotonin. De som säger att detta är meningslöst och fel, måste också i så fall säga vad man skall göra istället. Det kan på intet sätt vara bättre att leva i passivitet där dag går efter dag, veckor blir till månader och år läggs på år, där nöjen till slut blir lika tunga som mödan… Nu finns Datorteket, och Datorteket behövs! Jan Christensen, Handledare

Jonas sida

av Jonas Bresser

sid

4

They are back… Jag har skrivit om det förr men

När jag förra veckan fick besök

På tal om det där kinesiska

måste skriva om det igen då det som händer i mitt hem påverkar mig både själsligt och fysiskt. Enligt det kinesiska horoskopet var råttans år senast 1996 och nästa gång det faller in ska vara 2006. Jag kan bara säga: - Tyvärr kineser ni har räknat fel, fullständigt fel, för hemma hos mig är det råttans år varje år, och kanske i synnerhet detta år.

av min numera bästa kompis ”Sören” från Anticmex fick han direkt erfara våra nya hyresgäster. För andra gången på en vecka hade vi lyckats få ner en mus i fläkten av alla ställen. Och vad gör Sören? Jo han drar av fläktröret stoppar ner handen (utan handskar!!) tar upp musen, tar fram en tändare och slår den i huvudet på musen, visar sedan glatt upp den inför våra förskräckta ögon och frågar var han ska lägga den…Vilken man va!! Han frågar sedan lite ironiskt om vi tycker att det här var nåt stort problem och berättade sedan om ett hus han var i innan han kom till oss. Ett hus med torpargrund, som hade invaderats med över 500!! möss, han sa att i dom lägena var det ingen idé att lägga ut råttgift utan det var bara att ställa sig och hoppa och det blev väldigt mjukt under fötterna…

horoskopet…

Jag har aldrig varit något stort fan av horoskop däremot är jag ett väldigt stort fan av Anticimex och inte bara fan, dom känns som en av mina bästa vänner, och enligt Anticimex är detta år ett av dom värsta ”musår” på väldigt länge och jag håller med fullständigt. Jag har haft ett snitt på ca 2-3 möss per dag i mitt hem den senaste tiden, ett snitt som jag tycker känns ganska hyfsat med tanke på att vi faktiskt haft en hel del mildgrader.

D etta karakteriserar de människor som är födda i råttans år. ”Den kinesiska mytologin betecknar Råttor som kvicktänkta, sociala, känslomässigt intelligenta och ytterligt sällskapliga. En stor passion hos Råttor är att alltid få veta varför, när och på vilket vis allting fungerar. Råttors svaghet är ofta direkt beroende av deras stora nyfikenhet och vilja att utforska allt omkring sig. Deras äventyrlighet leder ofta till snabba affärer och stora risker. Råttor anses vara mycket vältaliga och talangfulla inom diverse områden, men saker i deras närhet sker ofta för fort och med liten eftertanke. De sätter ofta allting på spel i livet, både i kärlekslivet och i finansiella delar av tillvaron. En Råtta anses samtidigt vara en obotligt romantisk varelse som aldrig kunde hålla sig till samma partner livet ut, utan ofta hade affärer utanför äktenskapet. Ofta leder Råttors snabba livsstil till att de är rädda för att förlora vänner, kärlekspartners eller pengar, och de kan därför

uppfattas som oseriösa. Råttan är som mest charmerande och optimistisk strax före midnatt i väntan på den nya dagen.”

Och vet ni vad som skrämmer mig mest med detta horoskop? Jo att min sambo som är född 1972 är född i råttans år, även fast det är egenskaper som jag inte tycker stämmer riktigt kanske det är så att hon har en hel del som hon har dolt för mig… Men och andra sidan jag tror ju inte på horoskop, jag tror på Anticimex.

sid

5

Fräschare trapphus De ”trötta” trapphusen i den nyare delen av Växhuset har äntligen fräschats upp med ny läcker färg. Väggarna i de båda trapphusen har plötsligt fått ett nytt liv och går nu i samma nyans som trapphuset upp till Folkhälsocenter och Centrum för tvåspråkighet redan har. Text och bild: Olle Friberg

De stora och hård nedsmutsade och slitna svartvita fotografierna med Västeråsmotiv som tidigare prydit väggarna har i samband med målningsarbetet gjort sitt. De kommer inte att sättas upp på nytt. Om de kommer att ersättas av någon annan väggprydnad är ännu inte fastställt. Hur som helst: Snyggt blev det. Fortfarande torde det finnas en eller annan vägg i huset som är i behov av ny färg. Hoppas bara att Henrik och Janne har fler färgburkar till hands när det drar ihop sig. Ett hus som Växhuset är väl värt att underhållas för att bevaras till nästa generation.

De båda trapphusen, det mot Östermalmsgatan och det mot Utanbygatan har fått en rejäl ansiktslyftning. De ibland tunga stegen upp till tredje våningen känns plötsligt lättare att ta. Tänka vad lite färg kan göra. De gamla trötta, slitna och smutsiga väggarna har fått ny färg. Överdelen av väggarna går nu i vitt med en matchande grå färg som täcker nederdelen. De båda målarna, Henrik Widh och Jan Bergman, var själva belåtna med sitt arbete efteråt. -Visst blev det snyggt, dessutom var det ett ganska lätt uppdrag och snabbt har det dessutom gått, säger en mycket belåten Jan Bergman. Här är målarna som fräschat upp vårt trapphus. Närmast kameran Henrik Widh och ovanför honom, Jan Bergman.

Vad är det bästa med Växhuset Konkreta och raka frågor med korta okomplicerade svar har visat sig vara populära bland våra läsare. I förra Växpressen inledde redaktionen vad vi hoppas på ska bli ett återkommande grepp här i tidningen, nämligen månadens enkät. Förra månadens fråga var enkel och rak – det förväntar vi oss av år 2006. I årets första nummer av Växpressen lyder frågan: – Vad är det bästa med Växhuset? Alejandra Espinoza hos KulturAmas fotogrupp beväpnade sig med block, penna och kamera och begav sig ut i huset. En kort sammanfattning av svaren: Allt är bäst!

Kerstin Swahn Andersson, besökare i Växhuset: -Det är inte svårt att trivas här. Den stora blandningen av människor och den breda verksamhet som drivs i huset gör att man helt enkelt trivs här. Bra och billigt fika också.

Blandat

sid

6

Musik till onsdagsmenyn en välsmakande succé Den så oerhört populära lunchmusiken i vårt välbesökta café fortsätter även i år. Dessa onsdagsluncher med gratis musik står mycket högt upp på önskelistan hos Växhusets besökare. De har också blivit mycket populära hos våra lokala band som faktiskt ringer till initiativtagaren Monika Heiland och frågar om de får komma. Text: Olle Friberg

-Det har faktiskt blivit populärt bland ortens och länets band att få komma och spela vid våra onsdagsluncher. Det var länge sedan jag fick jaga efter orkestrarna för att få ihop ett program, säger Monika som var den som en gång startade lunchmusikverksamheten. Ofta börjar stamgästerna ringa redan under början av veckan för att förvissa sig om vilket band eller orkester som spelar. Växhusets caféteria har blivit en naturlig mötespunkt främst för de äldre som tar en gemensam lunch, diskuterar gamla minnen

och låter den goda maten smälta till härlig musik. Först ut i år på musikscenen var Senioraccordion som bjöd på en härlig mix med allt från dragspelsmusik till gammeldans och jazz. Onsdagen den 1 februari är det dags för Tony Karlsson och Leif Östlund att äntra scenen. Själva presenterar dom sig som två gubbar som pratar alldeles för mycket och drar dessutom en och annan fräckis. På deras repertoar står lite av varje som inkluderar lite av Cornelius,

Elvis och Sven-Ingvars. Missa inte dom ”gubbarna”. Onsdagen därpå bjuds det på allt från visor till jazz av kvartetten Anette och Mats Sindenius samt Jan Eriksson och Dan Eidenfors. Vill ni veta varför den här gruppen valt att presentera sig under namnet ”I livets villervalla” så går det utmärkt att fråga dem själva onsdagen den 8 februari. Onsdagen den 15 februari blir även det en höjdpunkt för cafégästerna. Då kommer Världens kör under ledning av

Kella Naeslund att underhålla från klockan 11.30. Halvtimmen senare tar populära Pelle Hettmans kvartett över scenen. Växhusets eget husband med Mikael Nyvelius kvartett som den här gången förstärkts med gästartisterna ”Gang of 4” som är en sångkvartett. Den spännande bekantskapen kan vi göra onsdagen den 22 februari. Så långt är programmet klart i dag och vi återkommer med hela vårens onsdagsprogram i vårt nästa nummer. Till dess, smaklig måltid i vårt café.

Vad är det bästa med Växhuset Torbjörn Eriksson, KulturAmas Fotogrupp: -Det bästa med Växhuset är att det händer saker här hela tiden. Det är liv och rörelse i huset. Jag trivs med att ha folk omkring mig. Huset bjuder på en härlig stämning helt enkelt.

Fil Wallinder, Datorteket -Det absolut bästa med Växhuset är att Remzi finns. Med alla dessa datorer som finns här så känns det tryggt att veta att han finns i bakgrunden och kan rycka in och fixa eventuella fel som uppstår.

Blandat

sid

7

2006 : Växhuset fyller 10 år Växhuset har i år 2006 10-årsjubileum och det ska vi fira rejält. Planeringen har varit igång sedan oktober förra året och vi kommer givetvis genom Växpressen ge er löpande information om vad som kommer att hända under året. Men redan nu kan vi ge er en liten förhandsinformation. Under året kommer vi att uppmärksamma dom olika verksamheterna som finns i huset, genom att varje månad sätta fokus på en eller två verksamheter. Programmet ser ut som följer: Februari: Centrum för tvåspråkighet Mars: Folkhälsocenter April: Musikteaterföreningen Oliver Maj: Fritid Ungdom Augusti: ABF/Närradion/MF Zimmer September: CISV & Navigatorcentrum Oktober: Dansforum & Capoeira November: Kulturskolan & KulturAma December: Teatertropos Mera utförligt program för vad som händer under dessa månader kommer att presenteras inom kort.

Lördagen den 21 oktober Är en dag ni ska boka av redan nu, då är nämligen den stora födelsedagen. En födelsedag som kommer att firas med massor av uppträdanden, utställningar, rundvandringar och så klart tårtkalas. Vi kommer också under året ta fram en jubileumsskrift om Växhuset, ett jubileumsnummer av Växpressen och en jubileumsCD och självklart en egen jubileumslogga för Växhuset.

Maria Sundberg, KulturAmas Färg och Formgrupp: -Det första jag tänker på är den stora och kulturella mångfalden i huset. Det är faktiskt smått otroligt. Man kommer in i en speciell och positiv sinnesstämning bara man går genom entrédörren.

Lina Petersén, teatergruppen Tropos: -Det är naturligtvis de mångkulturella inslagen med teater, musik och allt annat som finns i huset. För att inte glömma alla trevliga människor man lärt känna. Växhusets verksamhet behövs.

Ett rikt teaterår

sid

8

Plats på scen... Teater är för många av oss som balsam för en orolig själ. Det som utspelar sig på andra sidan rampen, drama, komedi eller tragedi ger ofta åskådaren en upplevelse. Kanske en kick eller en ny infallsvinkel på den egna ibland så grå vardagen. Teater behövs. Något som Musikteaterföreningen Oliver tagit fasta på. Under förra året satt Oliver upp sex egna föreställningar här i Växhuset. Sevärd teater. Innevarande år kommer att bli minst lika spännande. Den så aktiva och mångfaldiga gruppen jobbar sedan länge med flera projekt. Musikteaterföreningens verksamhetsledare är Marie Sundin. Hon kom till Oliver när år 2003 var purungt. Hon anställdes som teaterpedagog och verksamhetsledare. Sedan dess har hon skrivit, satt upp och regisserat rader av pjäser. I dag omger hon sig av flera medarbetare. Detta sedan Mattias Wiik förra våren lämnade Oliver och flyttade norrut. -Vi började leta efter lämpliga teater-

pedagoger. I dag är vi tre anställda inklusive mig samt tre ideellt arbetande teaterledare. Det är faktiskt ett minimum av ledare för att klara vår breda verksamhet, säger Marie. Hon omger sig med duktiga och utbildade ledare som vigt sina liv åt teatern. De älskar det de håller på med, så vi som gillar att se på teater har bara att tacka och ta emot. Marie som vi tidigare presenterat här i Växpressen kom tidigt i kontakt med teatern. Innan hon kom till Växhuset och Oliver var hon bland annat verksam hos Folkteatern i Gävle samt vid Skottes musikteaters ensemble samt ett antal andra Marie teatergrupper i Gävle. Christian Fredrikson fick sin utbildning till dramapedagog hos Västerbergs Folkhögskola. Hittills har han främst jobbat med

barn- och vuxengrupper. Viktor Helmerson kom till Oliver redan under början av år 2000. I dag är han nyutexaminerad teaterpedagog efter studier hos Wendelbergs Folkhögskola. Han är redan hemtam i huset. Trion Emma Stenander, Hanna Eriksson och Elin Karlsson känner varandra väl. De var tidigare klasskamrater i Carlforska gymnasiet där de alla gick det estetiska programmet. Nu jobbar de sida vid sida för bättre och mera teater i Växhuset. Musikteaterföreningen Oliver har sin månad med anledning av Växhusets 10-års jubileum under april. Då har man också premiär av föreställningen ”Vem tror du att du är”. Se hela programmet på nästa sida. Ett spännande teaterår är att vänta. Längre fram kommer vi också att presentera Teatertropos spelschema.

Emma

Elin

Marie

Christian

Hanna

Viktor

sid

9

Musikteaterföreningen Oliver År 2006 kommer att bli ett rikt teaterår. Musikteaterföreningen Oliver har ett gediget program. Redan den 21 april kommer årets första premiär i samband med att Oliver genomför sin jubileumsvecka. Det är ett delarrangemang i Växhusets 10-årsfirande. Då bjuder man på: Vem tror du att du är? Olivers Marie Sundin svarar för såväl manus som regi.

PROGRAM 2006 Vem tror du att du är?

Hamlet

”Sara, kom ut i kväll”

Manus och regi av Marie Sundin En pjäs om gängbildning och mobbning i skolan. Vem blir mobbad och vem mobbar? Syns det? Varför gör man det och hur kommer det sig att vissa blir utsatta för mobbning och inte andra. En pjäs om barn, med barn, för barn och alla andra som tycker att mobbning är fel. Premiär fredag den 21 April spelas 22/4, 28/4,29/4

Manus: William Sheakspeare Bearbetning /regi: Viktor Helmersson

Manus: Lovisa Jönsson och Josefin Mardi Regi/bearbetning: Viktor Helmersson Om att ha en hemlighet som man vill berätta, men ska man våga. Ja , komma ut alltså ...det är fan inte så lätt. Sara, kom igen nurå...Men vad ska tjejkompisarna säga? Tycker de att jag är äcklig eller... Äh, kom och se själva så får ni se! Premiär i slutet av Maj

Byhålan

Marie

Manus och regi av Marie Sundin En dag kommer ett lyxpök, sorry, en fin flicka till Byhålan. Allt vänds upp och ner. Sten-Örjan blir kär. Vad har Muppa-Märta och Kurt-Enar gjort i skogen och varför slåss alltid tvillingarna Magnhild och Signhild ? Byhålan the best places on earth som har en egen cowgirl Maywood nej just det Majvod. Följ denna brokiga samling människor i en totalt oseriös pjäs. Välkomna till Byhålan! Premiär i Maj

Hanna

Elin

Det stora äventyret Manus och regi: Hanna Eriksson och Elin Karlsson En barnpjäs med våra yngsta deltagare. Premiär i Maj.

Resorna jag aldrig gjorde Manus: Hanna Eriksson och Emma Stenander Regi: Emma Stenander Premiär i April

Ståndsmänniskor och pack Manus: Marie Sundin Regi: Viktor Helmersson En nutidssaga om Presidentessen, statsrådinnan och andra fina människor och om de fattiga, slarviga och skitiga. Hur ett land eller stad kan styras på sämsta möjliga sätt. En komisk och parodisk pjäs med känsla av clowneri. Premiär i slutet av Maj

Manus och regi: Christian Fredriksson Premiär i Maj

Serverat, ers majestät! Emma

Manus: Astrid Lindgren Regi: Christian Fredriksson Repeterar premiär hösten 2006

En Askungesaga En grupp mellanstadiebarn repeterar. Prel. premiär i maj

LYCKA Tjejen i Aspen

Viktor

Vägen hem

Manus: Staffan Göthe Regi: Viktor Helmersson

Christian

Manus och regi: Christian Fredriksson Musikal som inspirerats av gamla Björn och Benny låtar. Repeterar premiär hösten 2006

sid

10

ännu en Växpressen på G... Här – i det lilla kopieringsrummet i Växhuset förvandlas 16 originalsidor till vad som ska bli en färdig upplaga på 200 exemplar av Växpressen. Tidningen har en strykande åtgång. Dagarna innan Växpressen ges ut råder det febril verksamhet på tidningens redaktion. De sista artiklarna skrivs in, sidorna redigeras, formges, korrekturläses och skrivs ut för att sedan kopieras. När kopieringsmaskinen gjort sitt återstår det sista hantverket innan den ligger klar för läsning i vårt tidningsställ i foajen. Men innan dess ska sidorna plockas ihop i rätt ordning, vikas och häftas för hand. Ett arbete som kan ta upp emot en förmiddag. Redaktionens belöning stiger i takt med tidningens åtgång -Vi känner att läsarna gillar vår produkt. Varje ny upplaga brukar ta slut på några dagar. Vi har tyvärr inga ekonomiska

möjligeheter att öka upplagan trots påtryckningar från läsarna som inte alla gånger hinner med att få ett exemplar, säger redaktionens Olle Friberg. Tidningen är gratis och avsedd i första hand för de som har sin verksamhet förlagd till Växhuset samt för tillfälliga besökare. För att klara produktionen ekonomiskt backas Växpressen upp av medlemsorganisationerna här i huset. En månadsproduktion av Växpressen kostar runt 4.000 kronor. Det betyder att varje lösnummer kostar runt 20 kronor inklusive de fyra färgsidorna som tidningen innehåller. Sören Carlbom är en självklar medhjälpare när Växpressen mångfaldigas.

ETT PRISVÄRT ALTERNATIV TILL EN LUNCH MED UTMÄRKT HUSMANSKOST

DAGENS RÄTT INKLUSIVE STOR SALLADSBUFFÉ MED HÄFTE OM 10 LUNCHKUPONGER BLIR PRISET

370:-

40:LITEN KOPP

15:-

KAFFE MED BAGUETTE

TAG VARA PÅ OCH AVNJUT VÅRT EGET CAFÉS SERVICE OCH TRIVSELANDA

Maris betraktelse

av Mari Salvén

sid

11

Ett nytt år och en helt orörd kalender Veckorna innan: Det är så spännande att ha en alldeles ny kalender. Den är tom, fin och ren. Så vill jag att det nya året skall vara, näe, inte helt tomt förstås, men just att året startar med en färsk tillvaro då det känns roligt att börja leva och uppleva livet igen. Det är nu jag vill skriva in nya saker i kalendern med en ny penna i fin färg och jag försöker skriva så fint och noga jag kan. Så vill jag att det bara ska stå trevliga saker i kalendern. Varje dag från vintersolståndets början kollar jag på text-tv sidan 412. Där kan man se hur dags solen går upp och ner. Det är så trevligt att se att vi får det ljusare nu, minut för minut. Man kan liksom leva några minuter extra för varje vecka, samla på ljus och kraft.

Nyårsdagen: Jag kunde knappt få på mig skorna trots att jag har kardborreband istället för snörning. Magen var i vägen och det var svårt att nå fram till fötterna. Jag stönade och stånkade när jag skulle sätta mig i bilen av samma anledning som när jag skulle få på mig skorna. Jag tänkte; Nu Är Det Dags !

Ett par dagar kvar: Stannar kvar lite till i mitt ide. Vi väntade med spänning, snart är det slut på året. Man tyckte att man skulle passa på att smocka i sig en massa med knäck och gräddiga gratänger. Man tänkte att; sedan, sedan blir allt bra. Sedan ska vi motionera, äta nyttigt och må bättre. Undrar varför man så gärna vill skjuta fram det som är bra för en? Eller vad säger jag? Man och man, det kanske inte alls gäller alla er, det kanske bara är jag i hela världen som ska börja vara nyttig på måndag eller efter semestern eller när det blir nytt år.

Nyårsafton: Det var ett jäkla smällande här utanför, vad dom håller på. Måste man smälla? Det låter ju så hemskt i öronen. Hemma hos oss är det i alla fall lugnt. Jag klantade mig med gratängen och råkade förkoka potatisen och ställde in den utan vatten i kylen, hur kunde jag göra så? Ja, jag vet inte. Gratängen blev brun och tråkig men god ändå, men vi fick ingen lust att äta så mycket av den. Vilken konstig kväll, kollade på allt som gick att se på tv och åt så mycket och så onyttigt som det bara gick.

Andra dagen på året: På jobbet igen, började med en timmes kafferast. Det är nu som folk faktiskt vill börja att äta sundare igen och gå ner i vikt, börja träna, sluta röka och sluta snusa. Det hörde jag själv i lunchrummet. Det var inte bara jag som tänkte så,vilket = ”man”. Vi diskuterade nyttig mat, laktosfritt, bönor och groddar. Det är nu det är bra om vi har låtit bli att ge några nyårslöften, för det ska jag säga er, att löften gör bara att man känner krav på sig och krav gör att saker känns tungt att utföra. Därför är det bättre att säga till sig själv vad man vill uppnå och att jag gör mitt allra bästa. Krav passar bättre att ha på maten, frukten och grönsakerna. Vilja är en bra sak, med vilja kommer man väldigt långt och så plussar man på med ett positivt tänkande eller snarare tillit till sig själv, sitt hjärta och livet självt, så ska nog allt gå bra. Själv ska jag just ta lunch och jag ska äta nyttig soppa med kikärter, vitlök och annat nyttigt. Jag åt förresten en morot efter kaffet istället för en pepparkaka till kaffet. Ha ett riktigt bra år önskar

Må bra-sidan

med Lena Schilström

sid

12

Fett suger Hur många av oss har inte fått goda råd om vilken motion som är bäst, bränner flest kalorier, ger störst muskler på kortast möjliga tid, ökar hjärtkapaciteten och Gud vet vad. Text: Lena Schilström

Hur många av oss har inte fått goda råd om vilken motion som är bäst, bränner flest kalorier, ger störst muskler på kortast möjliga tid, ökar hjärtkapaciteten och Gud vet vad. Finns det någon som inte fått tips om vilken mat som innehåller mest näring, ger längsta mättnad, är fettsnålast och nyttigast på alla sätt och vis, samtidigt som den får oss att gå ner i vikt… Och den som någon gång haft svårt att sova har säkert också fått otaliga tips om vilka knep man kan ta till för att somna. Har det blivit riktigt stora problem kanske några till och med söker läkare för att få sakkunskapens ord med sig på vägen. Det är väl bra att vi inte behöver känna oss ensamma med våra små och stora frågor, men det är ju bara det att svaren skiftar så förfärligt mycket beroende på vilka människor vi frågar, vilka trender som gäller för tillfället, och vad expertisen just fått för forskningsresultat. Ibland blir vi tjocka av smör och grädde och ibland är det rena bantningskurerna. Förr var den bästa medicinen mot dålig sömn att motionera sig trött, ibland var det jättebra att räkna får, men sen blev det stressande och då skulle man helst inte tänka alls. Så började läkemedelsföretagen upptäcka att man kunde tjäna pengar på vår dåliga sömn och vips var problemen borta med hjälp av

små piller (läkemedelsjättarna har piller mot fetma också), men sen upptäckte man att vissa människor blev beroende av de här små, till synes oförargliga pillren, och då kom några på att bästa sättet för att sova gott var att meditera…. Så här kommer det alltid att låta

Så här låter det faktiskt i mina

så länge vi inte litar till oss själva. Man ska följa sin egen klocka och man ska ha rutiner, man ska jobba sig både trött och pigg och man ska vila sig glad och man ska äta sig smal och man ska sova i snitt åtta timmar samtidigt som det förvisso är individuellt hur mycket sömn och mat man behöver och hur mycket alkohol man tål. Vissa blir aldrig beroende av vare sig tobak eller alkohol och rätt som det är tål kvinnor mer än män och innan man vet ordet av är både tobak och alkohol beroendeframkallande igen och i stort sätt all mat är jätteskadlig och fettbildande och man får hjärtinfarkt av att inte motionera sju gånger i veckan.

kommit fram till att det i allra högsta grad är individuellt vad som är bra vila, vad som är bra motion och när jag fått tillräckligt med sömn, när jag fått en bra balans mellan vila och fysisk aktivitet så att jag upplever en god livskvalitet och känner tillfredsställelse i mitt liv. Jag har insett, att jag måste lita på mig själv i många av de här frågorna. För att kunna göra det är det viktigt att lära känna sig själv, att bli trygg i sin egen identitet. Var och en av oss måste känna efter själv när vi är mätta och när vi är hungriga. Jag har lärt mig skilja otillfredsställt sug, (som ibland kan vara någon slags mental tomhet eller t ex )

visserligen små, men vuxna öron och jag vågar knappt tänka på vilka budskap det ger till våra barn och ungdomar. Vem och vad ska de lita på? Hur klok blir du själv av alla goda råd? F ör min egen del har jag

från reell fysisk hunger och jag har lärt mig vilken sorts mat jag mår bra av. Det handlar mycket om att iaktta sig själv, studera sina levnadsvanor och livsmönster. Jag måste själv bestämma mig för vad jag är nöjd med och vad jag inte är nöjd med i mitt liv. Vill jag förändra något av det jag är missnöjd med gör jag bäst i att sätta upp mina egna mål och jobba mot dem. Det innebär ett ansvar gentemot mig själv och mina önskningar. Finns motivationen och målen är rimligt ställda är förutsättningarna goda för att vi ska lyckas med de förändringar vi vill åstadkomma. På så sätt kan vi ta ett steg i taget och så ett till i lugn takt och komma ihåg att uppmuntra oss själva för de framsteg vi gör. Naturligtvis kan det vara bra att samtala med andra om sådana här frågor och se till att vi får stöd, men man ska hela tiden ha klart för sig att ingen annan känner din kropp så bra som du själv och ingen annan kan veta bättre än du vad du mår bra av. Vissa ”Sanningar” kan vi tack och lov fortfarande lita på: dricker du för mycket alkohol, röker eller snusar du för mycket, äter du för mycket eller för lite mat, tränar du för mycket eller för lite, arbetar du för mycket, sover du för lite – tar kroppen stryk. Så enkelt och så svårt är det.

Reportage

Text och foto: Olle Friberg

13

frågar, Eva Tielinen svarar

Hon har snärt i sina steg och hon rör sig galant när hon glider in genom Växhusets entré. Eva Tielinen hälsar varmt på vännerna hon möter när hon passerar genom cafeéts lokal mot sin arbetsplats hos Folkhälsocenter på fjärde våningen. Hon försvinner snabbt uppför trapporna. Att ta hissen ligger inte för henne. Eva Tielinen är hälsopedagogen som lever som hon lär. Hon har fått några av husets vanerökare att fimpa för gott. Fått många att tänka på vad de äter, hur vi motionerar och hur vi mår. Många av hennes olika projekt har fått alltfler att må bättre. Det är svårt att hitta en ledig lucka i hennes kalender. Trots sitt hårda schema har hon alltid gett sig tid åt att vara en av Växpressens flitigaste skribenter. Hon har skrivit mängder av Må bra-sidor i vår tidning. Redaktionen har försökt att räkna igenom hela upplagan, men tyvärr är den inte helt intakt. Men vi kan avslöja att hon fanns med i Växpressen redan när tidningen var ung. - Jag når ju så många här i huset genom att skriva i Växpressen, säger hon och ler sitt varma leende som så ofta smittar av sig på omgivningen. Eva kom för första gången till Växhuset 1997 och då som deltagare hos Datorteket. Efter

sid

bara sex månader fick hon en praktiktjänst hos Folkhälsocenter. I dag är hon fast anställd och en av de som jobbar hårt för att få oss att må bättre och leva ett sundare liv. Det är inte alla som lever som de lär, men det gör du. Svårt eller lätt? -Jag har hittat en livsstil som jag trivs med och då är det lätt. Men jag är ju ingen extrem renlevnadsmänniska som är hård mot mig själv i alla lägen. Jag älskar mörk choklad och är mycket matglad! Det kompenserar jag med att aldrig missa motionen, den vill jag inte vara utan. Du är en av Växpressens flitigaste medarbetare, du har skrivit mängder av Må brasidor, varifrån hämtar du inspirationen? -Det är lite olika. Mycket är egna tankar och idéer. Jag läser mycket tidningar och böcker

inom området hälsa, det ger mig en del uppslag. Du har rökavvänjningssamtal med aktiva rökare som vill lägga av. Jag var själv en av deltagarna men hade av allt att döma inte rökt färdigt ännu. Hur många tror du att du lyckats få att sluta röka? -Av en grupp på antal 10 personer så ska man var nöjd med en lyckandefrekvens på 1-2 personer. Ann-Cathrine och jag som arbetar med tobaksavvänjningen ligger där rent statistiskt. Tyvärr är det många som hoppar av programmet när det blir svårt och jobbigt, men det är ju då vi kan hjälpa till och stötta som bäst! Vi har just fått besked att mottagningen stängs från 1 april eftersom landstinget saknar pengar för fortsatt verksamhet. Det känns väldigt tråkigt eftersom det finns ett stort behov. Du verkar verkligen trivas med ditt arbete hos Folkhälsocenter. Vad betyder jobbet för dig? -Jag har ett omväxlande arbete som är stimulerande. Jag trivs med att arbeta med människor och försöka få dem att må bättre. Det är nya utmaningar med nya människor och fortsatt samarbete med dem jag redan känner. Vad tycker du är det bästa med Växhuset? -Alla olika människor. Värmen och gemenskapen som jag

känner dagligen från alla som jobbar här. Man behöver inte vara stöpt i en viss form för att passa in i Växhuset, det finns plats för alla sorter, det är ju det som är så skönt. Om du helt plötsligt vann en resa för dig och hela din familj med en valfri destination. Varifrån skulle vi då få en semesterhälsning och varför just därifrån? -Just nu drömmer jag om att åka till Italien. Maten, människorna och det öppna klimatet hos befolkningen. Det italienska köket tilltalar mig mycket. Jag lagar mycket italieninspirerad mat hemma. Hörde att ni fått en rejäl tillökning i familjen, Berätta: Det var i november som en av våra katter fick fyra små ungar. Det är jättemysigt att få vara med om att se kattungarna växa upp och utvecklas. Nu är de mogna att lämna boet och mamman. Två har redan lämnat oss, men är det någon som är intresserad av att ta en kattunge så går det bra att höra av sig. Till sist. Vad vill du ha ut av det år vi just gått in i? -Familjen kommer som nummer ett, de är alltid viktigast. Att vi ska få må bra tillsammans. Jag vill fortsätta att växa som människa, man lär sig nya saker hela tiden både om sig själv och om andra. Livet är ju en spännande resa……………

Lyrik

sid Douglas Yaray

Micaela Sommarlund

14

Mari Salvén

Läser stjärnor för att tolka mitt liv jag är rädd för att någon ska läsa stjärnorna och tolka mitt liv folk som läser ur det jag skriver kan tolka det som dadaism egentligen är det bara egoism från min sida för jag vill visa var jag står visst gör jag bort mig ibland och visst trampar jag på andras fötter men hur ska jag annars hävda mig som tjej har jag inte någon rätt att öppna munnen, ingen rätt har jag över min egna kropp för det är killens sak att sätta stopp inte jag, det är min kropp det spelar ingen roll om jag är konstig, ful, fet eller äcklig jag är ändå jag och jag är värd mer än ett ligg jag måste få visa på ett eller annat sätt att det är inte lätt att få bukt med sina komplex och man ska inte använda sex som ett hot älska din kille, älska din tjej men älska dig själv först du kan aldrig hitta någon som passar om du hela tiden söker tröst det är bra som det är jag avslutar nu

PUNKT Micaela Sommarlund

Evigt Kärlek Solen kan släcka sig för evigt, havet kan bli torrt för evigt, jorden kan sluta rotera för evigt, allt kan hända, till och med döden är för evigt. Men aldrig kommer att ta slut ljuset av din kärlek. Douglas Yaray

Klen o Stark Det är tungt idag men ändå skönt visst går allting sakta men vem har bråttom det ger inga pengar men jag är rik Rik på inre styrka frihet och harmoni tar en dag i taget samlar självinsikt medvetenhet njuter i livet som snigel Mari

Alltid Nytt Att lämna den varma ljusa sommaren låta det gröna brytas ner mörker och kalla vindar tröttheten tar överhand i det trista och gråa Efter ett tag tänder vi ljus tycker det är mysigt igen när vi lagom vant oss så kommer snön och kylan det blir så vitt, ljust och vackert det gråa och trista blev knappt ett minne för än en gång vet vi att snart är våren här igen Mari

Näst sista

sid

15

VÄXPRESSEN GRATULERAR Fjolårets sista rebustävling här i Växpressen blev verkligen en svår nöt för våra tävlande att knäcka. Vår egen rebuskonstruktör - Sören Carlbom serverade något av en ”slamkrypare”. Han förklarar sig med att han verkligen ville få igång hjärncellerna hos lösarna inför jul- och nyårshelgen. Ännu ett rebusår här i Växpressen har gått till ända. Det betyder att med priserna som vi nu lämnar över till december månads vinnare delat ut 125 trisslotter till ett värde av 3.125

Monica Ovesjö

kronor till lyckliga vinnare och ett stort antal gratisluncher till vårt café. Rätt svar på decemberfrågan var: Rätt svar är orientering (enligt rebuskonstruktören). Rätt svårt, för de flesta av svaren att döma. Men av de som svarat rätt drogs Monica Ovesjö, KulturAma till första pris som därmed får två trisslotter att skrapa. Det här är andra gången på kort tid som hon haft turen att vinna två trisslotter. Lycka till vid skrapningen säger tävlingsredaktionen. Andra pris går även det till en inbiten rebuslösare – Leena Tollin vid Centrum för tvåspråkighet som snart äter

tävlingsledningen ur huset. Hon är på väg att bli en kär stamgäst i cafeét där vi än en gång får önska henne en smaklig måltid. För att kunna vinna måste man vara med och lösa de rebusar som Sören Carlbom serverar oss. Han har lovat att lätta på svårighetsgraden något. Vi får väl se hur det är med det. Det är bara att sänka blicken och titta på årets första tävlingsbidrag längst ner på sidan. Fatta pennan, tänk till och fyll i svarskupongen. Lämna in den i Växpressens tipslåda, en sitter vid informationsburen i cafeét och en intill hissen mitt emot vaktmästeriet, senast måndagen den

16 februari. Här följer ett lösningstips från rebusoraklet Sören. -Ha en penna med vid lösningen, skriv ned varje löst symboltecken i rätt ordning. Då blir det lättare, säger han.

Leena Tollin

’s rebustävling Lösningen lämnas i Växpressens låda senast måndagen den 16 februari

Rätt lösning: Namn, tel.nr Din verksamhet i Växhuset Delta får alla som har sin verksamhet förlagd i Växhuset. 1:a pris 2 trisslotter, 2:a pris lunchkupong

tfn: 021-192285

e-mail: [email protected]

Ansvarig utgivare: Redaktion: Layout: Illustratör:

Eva Sundström, KulturAma Olle Friberg, Mari Salvén Anette Roy Sören Carlbom

Sista

sid

16

Lisa ger färg åt artisterna Lisa Hellstrand är ”tillbaka till brottsplatsen”. Tillbaka till logen bakom aulans scen här i Växhuset för att utsmycka fler kända artisters autografer som nu pryder logens väggar. Hösten 2004 ramade hon in bland andra namnteckningen av Povel Ramel som då hade gästat Växhuset under sin turné genom landet. Text och bild: Olle Friberg

Namnkunniga artister fortsätter att gästa Växhuset. Några av dem faller för frestelsen att föreviga sitt gästspel genom att skriva sin autograf på en av logens väggar. Lisa Hellstrand är tillbaka hos KulturAma som hon lämnade under hösten 2004. Innan dess hann hon med att rama in Povel Ramel samt Georg ”Jojje” Wadenius namnteckningar. Ett av hennes första uppdrag vid sidan om sin arbetsuppgift som administratör hos KulturAma blev att rama in de senaste namnteckningarna som tillkomit sedan sist det begav sig. -Det är trevligt att få komma tillbaka till KulturAma och få träffa mina kamrater igen. Det känns naturligtvis extra trevligt att få det här uppdraget att sätta lite färg runt artisternas autografer, säger Lisa. De nu aktuella namnen som hon gett färg åt är Arne ”Rosen” Qvick som gästade Växhuset i samband med lunchmusiken onsdagen den 7 december. Caféet var fullsatt till bristningsgränsen. En lika stor publik lockade Swedish Swing Society med bland andra Lars Erstrand. Deras autografer som finns prydligt nedskrivna på logens vägg har nu fullbordats av Lisa Hellstrands målarpennor. Hon jobbar snabbt och effektivt. När väl motivet väckts och formats så går det som på räls.

Lisa Hellstrand från KulturAma färgsätter Arne “Rosen” Qvicks autograf.

Bara efter någon timme så är arbetet klart. -Den här gången ställdes jag inför en glädjande överraskning. För att få plats med ramen som skulle omge namnen med Swedish Swing Societys medlemmar var jag tvungen att ta ned en tavla från väggen. Då dök det helt plötsligt upp två andra erkända artister som spelat här i Växhuset, säger hon. Det var autografer skrivna av

Bertil ”Jonas” Jonasson samt Kjell Öhman. Den senare känd kapellmästare sedan många år hos Allsång på Skansen. -Det var bara att tänka till och börja om på nytt, säger Lisa. Fram till i dag har hon gett färg åt redan färgstarka artister. Fem inramningar pryder nu logens väggar och Lisa hoppas på att fler artister ska lämna avtryck efter sig.