No title

Gh]jYlagf
Cnaffg^ja\
‚j
]ll
kYen]jcYfkhjgb]cl
e]ddYf
eqf\a_`]l]j
g[`
gj_YfakYlagf]j
a
^j„_gj
kge
j’j
e‚fk
n„d\
egl
cnaffgj
a
f‚jY
j]dYlagf]j
a
Klg[c`gdek
d‚f&
E„d]l
^’j
hjgb]cl]l
‚j
Yll2


E‚fk
n„d\
egl
cnaffgj
kcY
mhh`’jY&


Kqfda__’jY
e‚fk
n„d\
egl
cnaffgj
g[`
`mj
ZYjf]f
\jYZZYk
Yn
\]llY
n„d\&


}cY
cmfkcYh]f
ge
e‚fk
n„d\
egl
cnaffgj&


E]\n]jcYf\]
eqf\a_`]l]jfY
kcY
kYen]jcY
^’j
Yll
]jZbm\Y
]ll
Z‚llj]
Z]e’lYf\]
Yn
n„d\kmlkYllY
cnaffgj
g[`
ZYjf&
ooo&gh]jYlagfcnaffg^ja\&fm

K]pm]ddl
n„d\
È
kl’\
g[`
`b‚dh =f
_ma\]
^’j
\a_
kge
‚j
mlkYll
]dd]j
kge
bgZZYj
e]\
mlkYllY
^’j
n„d\l‚cl&

L]pl2
Bgk]Öf
?j‚f\] ?jYÖkc
^gje2
=L;
CgeemfacYlagf
9: Ljq[c2
9d^YHjafl
Kmf\qZ]j_
*((/

K]pm]ddl
n„d\
È
kl’\
g[`
`b‚dh =f
_ma\]
^’j
\a_
kge
‚j
mlkYll
]dd]j
kge
bgZZYj
e]\
mlkYllY
^’j
n„d\l‚cl&

,

Aff]`„dd .

Afd]\faf_


0

CYhal]d
)2


N„j\
a
\]l
YcmlY
kc]\]l








:]kcjanfaf_
Yn
\]f
YcmlY
n„j\]f

>j„_Y
ge
j„\ K’\]jkbmc`mk]lk
egllY_faf_
9NC N„j\
^’j
e‚f

CYhal]d
*2


9cml
n„j\
kYel
ge
’n]j_j]hh]l
kc]\\]
^’j
]f
la\
k]\Yf
)*













HkqcaYljakc
n„j\
^’j
nmpfY HkqcaYljakc
n„j\
^’j
ZYjf
:MH! Cjak%
g[`
ljYmeY[]fljme Mf_\gekegllY_faf_]f =d]n`‚dkY Klm\]flegllY_faf_Yj EYjaY
Mf_\ge
lb]b%
g[`
caddegllY_faf_ J>KM%cdafac]f K]pmYde]\a[afkcl
[]fljme N„j\
^’j
@:L%h]jkgf]j

*(

CYhal]d
+2


9fe‚dYf
g[`
j‚llkhjg[]kk









HgdakYfe‚dYf >’jmf\]jk’cfaf_ ylYdkZ]kdml E„dk‚_Yf\]k
j‚lla_`]l]j Kl’\[]fljme
^’j
mf_Y
Zjgllkg^^]j

CYhal]d
,2


Kg[aYdlb‚fkl]f






Cgeemf]fk
kcqd\a_`]l]j Kl’\[]fljme
^’j
mf_Y
Zjgllkg^^]j

CYhal]d
-2


>janadda_gj_YfakYlagf]j









Cnaffg%
g[`
lb]bbgmj]j L]Ye
^’j
n„d\lY_fY
cnaffgj @ghh :jgllkg^^]jbgmj]j J>KD2k
Zjgllkg^^]jbgmj
^’j
@:L%h]jkgf]j

CYhal]d
.2


@]\]jkj]dYl]jYl
^’jljq[c


+,

CYhal]d
/2


>’j
\]f
kge
lYdYj
YffYl
khj„c
‚f
kn]fkcY


+.





Af^gjeYlagf
h„
×]jY
khj„c J„\
g[`
kl’\
h„
]_fY
khj„c]l

*.

+(

,(

CgflYclmhh_a^l]j
-

Ladd
\a_
kge
a
\all
YjZ]l]
e’l]j
h]jkgf]j
kge
`Yj
mlkYllk
^’j
k]pm]ddY
’n]j_j]hh
g[`
ladd
\a_
kge
kb‚dn
`Yj
Zdanal
mlkYll& Gh]jYlagf
Cnaffg^ja\ har under tio år arbetat med myndighetssamverkan kring frågor som rör mäns våld mot kvinnor. I år har vi valt att särskilt fokusera på det sexuella våldet och har i årets kampanj, okejsex.nu, unga personer mellan 15 och 30 år som målgrupp. Ett led i denna kampanj är att öka kunskapen kring de hjälpinsatser som finns för de personer i målgruppen som har utsatts för sexuellt våld. Dels för att de ska få tillgång till den hjälp och det stöd de har rätt till, men också för att utöka samverkan mellan de instanser som den unga personen kan komma i kontakt med efter brottet. Det gör att övergången mellan olika instanser blir smidigare och bättre. <]ffY
^gd\]j
jaclYj
ka_
både till dig som har blivit utsatt för sexuellt våld och till dig som genom ditt arbete eller på annat sätt kommer i kontakt med personer som har utsatts för sexuellt våld. Det är en guide över de instanser i Stockholms län som på olika sätt ger stöd och hjälp till personer som har utsatts för sexuellt våld. CgflYclmhh_a^l]j
ladd
n]jckYe% `]l]jfY
‚j
kYedY\]
d‚f_kl
ZYc
a
^gd\]jf& Vi beskriver endast verksamheter som tar emot personer från hela Stockholms län. Särskilt fokuseras på verksamheter som riktar sig till målgruppen för Operation Kvinnofrids kampanj gc]bk]p&fm.

.

KlYlaklac yj
*((.
hgdakYfe‚d\]k
+
+(1
k]pmYdZjgll
a
Klg[c`gdek
d‚f$
nYjYn
)
)/0
jmZja[]jY\]k
kge
n„d\l‚cl
]dd]j
_jgn
n„d\l‚cl&
9flYd]l
hgdakYfe‚d\Y
n„d\l‚cl]j
nYj
[ajcY
+-
hjg[]fl
×]j
h]j
`mf\jY
lmk]f
afn„fYj]
a
Klg[c`gdek
d‚f
b‚e^’jl
e]\
a
j]kl]f
Yn
dYf\]l& H„
lag
„j
`Yj
YflYd]l
hgdakYfe‚d\Y
k]pmYdZjgll
’cYl
e]\
-0
hjg[]fl&
=fda_l
:jgllk^’j]Zq__Yf\]
j„\]l
:j„!
Z]jgj
\]llY
YflY_da_]f
Z„\]
h„
’cY\
Yfe‚dfaf_kZ]f‚_]f`]l
g[`
ge
]f
^Yclakc
’cfaf_
Yn
Zjgllkda_`]l]f&
E]f
\]
×]klY
k]pmYdZjgll
hgdakYfe‚dk
Yd\ja_&
:j„
j‚cfYj
e]\
]ll
e’jc]jlYd
h„
eafkl
0(
hjg[]fl
na\
k]pmYdZjgll&
G^lY
‚j
Z„\]
Zjgllkg^^]j
g[`
^’j’nYj]
na\
k]pmYdZjgll
mf_Y&
Na\
f‚klYf
]f
lj]\b]\]d
Yn
\]
hgdakYfe‚d\Y
n„d\l‚cl]jfY
‚j
\]f
mlkYllY
h]jkgf]f
mf\]j
)0
„j
g[`
a
nYjl
^b‚j\]
‚j]f\]
‚j
\]f
eakkl‚fcl]
_‚jfaf_keYff]f
)-
ladd
*(
„j
_YeeYd&

Många sexualbrott begås i relationer där det även förekommer psykiskt och/eller fysiskt våld. När en kvinna söker hjälp efter att ha utsatts i en relation kan hon behöva hjälp som av utrymmesskäl inte finns särskilt beskriven i denna folder. Information om stöd och hjälp till kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer finner du exempelvis på ooo&cnaffg^ja\&k] eller www.gh]jYlagfcnaffg^ja\&fm. I foldern beskrivs ofta brottsoffret som ”cnaffYf” och förövaren som ”_‚jfaf_keYff]f”, dels för att göra texten mer lättillgänglig och dels för att det oftast är så det ser ut. Det är dock viktigt att komma ihåg att sexuella övergrepp även drabbar pojkar och män, och att förövare också kan vara kvinnor. De flesta verksamheter som beskrivs i foldern tar även emot män som har utsatts för övergrepp. Information om detta står med i beskrivningen av respektive verksamhet.

/

)&

N„j\
a
\]l
YcmlY
kc]\]l

<]l
^’jklY
kl]_]l Det är viktigt att k„
kfYjl
kge
e’bda_l efter ett sexuellt övergrepp uppsöka en akutmottagning, gynekologisk mottagning eller vårdcentral. Där kan man bli undersökt av en läkare och få eventuella skador dokumenterade. Även om en kvinna inte har fysiska skador eller inte vill göra en polisanmälan kan det vara viktigt för henne att få veta om hon har smittats av något eller om hon har blivit gravid. I Stockholms län kan den som utsatts söka sig direkt till Södersjukhusets Akutmottagning för Våldtagna Kvinnor som har öppet dygnet runt alla dagar. Den verksamheten finns beskriven längre fram. Men vill man hellre vända sig till någon annan mottagning så går det också bra. När kvinnan besöker sjukvården får hon träffa en läkare och en sjuksköterska, barnmorska eller undersköterska. På många vårdmottagningar kan man också få tid hos en kurator. Sjukvårdspersonalen ska undersöka kvinnans behov av stödinsatser. Det kan handla om att hänvisa till socialtjänst, kvinnojour eller polis. Kvinnan ska också informeras om vilket stöd hon kan få inom dessa olika instanser. Personal inom hälsooch sjukvård har tystnadsplikt och arbetar under k]cj]l]kk. Sjukvårdspersonal har dock en skyldighet att alltid anmäla till socialnämnden vid misstanke om att barn, det vill säga personer under 18 år, far illa.

<]llY
`‚f\]j
h„
egllY_faf_]f Läkaren kommer att ställa frågor kring vad som hänt för att veta vilka prover och undersökningar som ska göras. Man måste inte berätta att man har blivit utsatt för ett övergrepp. Men det kan vara bra att göra det för att få bästa möjliga hjälp och för att bevis ska kunna samlas in och dokumenteras. Att göra en undersökning är frivilligt. Kvinnan bestämmer själv om hon vill genomgå en sådan och om hon vill ta de prover som föreslås. 0

Om kvinnan samtycker kommer läkaren att göra en _qf]cgdg_akc
mf\]jk’cfaf_. Syftet med denna är bland annat att hitta och dokumentera eventuella skador och att föreslå behandling. Prover tas för olika infektionssjukdomar som klamydia, gonorré, HIV och hepatit. Kvinnan har möjlighet att göra ett graviditetstest och att få ett dagen-efter-piller. I vissa fall görs även drogtest för att undersöka om hon blivit drogad. Det är viktigt att kvinnan får en tid för återbesök hos läkaren för att ta nya prover och säkerställa att hon inte blivit smittad eller gravid. Mf\]j
\]f
_qf]cgdg_akcY
mf\]jk’cfaf_]f
samlas även spår från förövaren in. Dessa ska kunna användas vid en eventuell polisutredning och vidare rättsprocess. Vid våldtäktsärenden ska även provtagning för att säkra spår på andra delar av kroppen ske. Man använder då fuktade tops och stryker över områden där det kan finnas spår av förövaren, till exempel saliv, sperma eller annat. Läkaren letar också efter spår som via förövarens DNA kan binda personen vid brottet. Man kammar igenom könshår och skrapar försiktigt under naglarna för att hitta spår. Dessutom undersöks resten av kroppen för dokumentering och behandling av andra typer av skador. Även de kläder som kvinnan hade på sig under övergreppet undersöks om möjligt. Om hon inte längre har dem på sig är det bra att
^’jnYjY
\]e
a
]f
hYhh]jk% h„k] för att bäst bevara bevisen. Även om man inte har gjort en polisanmälan vid undersökningen så är det ändå bra att göra en fullständig provtagning. Spårsäkringsproverna kan sparas vid vårdmottagningen för att analyseras senare om kvinnan bestämmer sig för att göra en anmälan. Hur länge man sparar proverna ser olika ut vid olika mottagningar. Detta kan vara bra att fråga om.

>j„_Y
ge
j„\ Na\
^j„_gj
ge
`‚dkg%
g[`
kbmcn„j\]f
a
Klg[c`gdek
d‚fk
dYf\klaf_
]dd]j
Z]`’n]j
j„\
cYf
eYf
\q_f]l
jmfl
^j„_Y
]f
kbmckc’l]jkcY
h„
N„j\_ma\]f$
l]d2
(0%+*(
)((
]dd]j
h„
ooo&nYj\_ma\]f&k]& >’j
j„\
h„
YjYZakcY$
jaf_
(0%-*0
-*0
+0& >’j
j„\
h„
ZgkfakcY$
cjgYlakcY
]dd]j
k]jZakcY$
jaf_
(0%-*0
-*0
1.& 1

Om kvinnan gör en polisanmälan kan ett j‚llkaflq_
begäras in av polismyndigheten eller åklagarmyndigheten. Rättsintyg utfärdas av en rättsläkare eller en läkare med speciell behörighet att skriva sådana. De används som underlag i brottsutredningen eller som bevis vid en eventuell rättegång. I rättsintyget beskrivs eventuella skador och när och hur de kan ha uppstått.

K’\]jkbmc`mk]lk
9cmlegllY_faf_
^’j
N„d\lY_fY
Cnaffgj
9NC! På K’\]jkbmc`mk]l finns en akutmottagning – AVK – som arbetar särskilt med kvinnor som har utsatts för våldtäkt. Alla kvinnor i Stockholms län som har, eller misstänker att de har, utsatts för våldtäkt inom den senaste månaden är välkomna. AVK är ’hh]f
\q_f]l
jmfl
och bemannas av personal som är utbildad att ta emot kvinnor som har utsatts för sexuella övergrepp. Ingen tidsbeställning behövs för besök Mottagningen har en egen entré som ligger bakom sjukhusets ambulansintag. Tag hissen till plan 2. Från huvudentrén tar man hiss B eller G till plan 2. Man kan också nå mottagningen via sjukhusets stora akutmottagning. Kvinnan kan ringa direkt på klockan utanför ingången, så kommer en sjuksköterska eller undersköterska och hjälper henne.

<]llY
`‚f\]j
h„
9NC Kvinnan kommer först till ett omvårdnadsrum. Där får hon besvara några frågor om vad som har skett för att personalen ska veta vilka prover som ska tas. Därefter genomgår man, om kvinnan samtycker till detta, en provtagning och en läkarundersökning. Läkarundersökningen syftar till att ta hand om eventuella skador samt behandla och dokumentera dessa. Kvinnan tillfrågas också om hon vill genomgå en rättsmedicinsk undersökning. Den rättsmedicinska undersökningen ligger sedan till grund för en eventuell polisanmälan och en eventuell rättsprocess.

)(

Man måste inte polisanmäla direkt. AVK sparar spårsäkringsproverna i tre månader och kvinnan kan även senare fatta ett beslut om polisanmälan. Det är därför viktigt att göra undersökningen så snart som möjligt även om kvinnan inte vet om hon vill polisanmäla. Om kvinnan bestämmer sig för att polisanmäla kan personalen ta kontakt med polisen som då kommer till avdelningen för att ta upp en anmälan. Detta kan personalen hjälpa till med även vid ett senare tillfälle. Under hela besöket på AVK finns sjuksköterskan/undersköterskan som tog emot med som stöd. I samband med sjukhusbesöket får kvinnan också träffa en kurator/psykolog om hon vill och om dessa är i tjänst.

NY\
`‚f\]j
k]\Yf7 Alla kvinnor som kommer till AVK erbjuds uppföljande undersökningar och provtagningar samt får en tid för samtal med kurator/psykolog några dagar efter akutbesöket. Kvinnorna har möjlighet att fortsätta komma till individuella samtal för stöd och hjälp med att bearbeta traumat. En del kvinnor får också hjälp till annan vård. Den som är under 18 år remitteras oftast till ungdomsenheten för stöd och medicinsk uppföljning. Den som är under 18 år och som har problem med alkohol eller droger skickas till Maria Ungdoms tjejmottagning för vidare hjälp.

9cml
n„j\
^’j
e‚f
kge
`Yj
mlkYllk
^’j
n„d\l‚cl Män som har utsatts för sexuellt våld kan precis som beskrivs ovan vända sig till valfri akutmottagning eller vårdcentral för ett medicinskt och/eller psykologiskt omhändertagande. Det kan dock vara skönt att komma någonstans där extra kompetens och utvecklade rutiner finns på området. Södersjukhusets akutmottagning har tagit fram ett handlingsprogram med riktlinjer för omhändertagande och uppföljning av våldtagna män. Den drabbade får genast träffa en läkare som gör en rättsmedicinsk undersökning (se ovan) med bland annat provtagning för HIV och gulsot. Därefter erbjuds han samtal med en kurator. Sjukhuspersonal finns med under hela processen och man lämnas inte ensam.

))

N„j\
Ycml
kYel
ge
’n]j_j]hh]l
kc]\\]
^’j
]f
la\
k]\Yf

HkqcaYljakc
’hh]fn„j\
^’j
nmpfY Den som är över 18 år och mår psykiskt dåligt efter att ha utsatts för sexuellt våld kan vända sig till sin husläkare och berätta om sina problem. Denne kan då göra en första bedömning och ge viss behandling, till exempel medicinering. Husläkaren kan också ge remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Det behövs ingen remiss för att komma till den psykiatriska öppenvården, men det ger större möjlighet att få tillgång till rätt vård från början. Den utsatta personen kan också välja att vända sig direkt till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Där arbetar bland annat psykiater, psykoterapeuter, psykologer, kuratorer och sköterskor med specialutbildning. Väntetiden varierar mellan mottagningarna. På öppenvårdsmottagningen görs en bedömning av problemen och vilken behandling som är lämplig. Det kan handla om stödsamtal, individeller gruppsykoterapi, medicinering eller annan psykiatrisk behandling.

9cml
hkqcaYljakc
n„j\
^’j
nmpfY Vid behov av akut psykiatrisk vård kan man kontakta det mobila kris- eller akutteamet i det område där man bor. Vid behov av akut psykiatrisk sjukhusvård kan man vända sig till den psykiatriska akutmottagningen på S:t Görans sjukhus. Den har öppet dygnet runt.

:Yjf%
g[`
mf_\gekhkqcaYljaf
:MH! Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) är en specialresurs inom hälso- och sjukvården som arbetar med barn och unga upp till 18 år. På BUP arbetar )*

Hkqcgl]jYha
mlYf^’j
hkqcaYljaf Ge
eYf
nadd
`Y
hkqcgl]jYha
e]f
afl]
^„j
ladd_„f_
ladd
\]llY
naY
hkqcaYljaf
k„
‚j
]ll
Ydl]jfYlan
Yll
k’cY
hkqcgl]jYha
hjanYl&
H„
ooo&nYj\_ma\]f&k]
Öffk
lahk
ge
nYj
eYf
cYf
n‚f\Y
ka_
kYel
Z]kcjanfaf_Yj
Yn
\]
gdacY
hkqcgl]jYh]mlakcY
eg\]dd]jfY&

psykologer, kuratorer och andra yrkesgrupper. Om man har varit utsatt för någon form av sexuella övergrepp eller funderar över om man har blivit utsatt kan man vända sig till BUP för att få stöd och hjälp, bland annat genom samtal. Ibland handlar det om några enstaka stödsamtal men ofta kan det behövas en längre kontakt. Vid individuella samtal får den unga personen träffa en behandlare ensam. Vid familjesamtal deltar även en eller flera familjemedlemmar. Vid föräldrasamtal träffar behandlaren endast en eller båda av föräldrarna. Vissa BUP-mottagningar kan även erbjuda gruppsamtal där man får prata med andra jämnåriga. Det kostar inget att besöka BUP och personalen har tystnadsplikt. Däremot är de skyldiga att göra en anmälan till socialnämnden om de misstänker att en person under 18 år far illa. Man kan själv ringa till BUP för att få tid för ett besök.

:MH Na\
Ycml
Z]`gn
cYf
eYf
mf\]j
\Y_la\
jaf_Y
ladd
f„_gf
Yn
:MH2k
egllY_faf_Yj&
Mf\]j
cn‚ddk%
g[`
fYll]la\
Öffk
]f
YcmlegllY_faf_
Zj]\na\
K’\]jkbmc`mk]l
kge
lYj
]egl
ZYjf
g[`
mf_Y
^j„f
`]dY
d‚f]l&
L]d]^gffmej]l
\al
‚j
(0%.).
.1
((& NYkY
:MH
‚j
]f
egllY_faf_
na\
Jgk]fdmf\k
kbmc`mk
kge
`Yj
kh][aYdak]jYl
ka_
h„
Z]`Yf\daf_
Yn
cgfk]cn]fk]jfY
Yn
k]pm]ddY
’n]j_j]hh&

Cjak%
g[`
ljYmeY[]fljme Kris- och traumacentrum drivs av Folksam Hälsa AB och ligger vid
Mf_\gekegllY_faf_]f Ungdomsmottagningen finns i de flesta kommuner och vänder sig till ungdomar mellan 13 och 23 år. På ungdomsmottagningen arbetar barnmorskor, kuratorer och ibland psykologer och sjuksköterskor. Vissa dagar i veckan finns även gynekologer och venereologer på mottagningen. All personal på ungdomsmottagningen har lqklfY\khdacl, men vid misstanke om att en person under 18 år far illa måste de göra en anmälan till socialnämnden så att en utredning om dennes livsvillkor kan starta. De som arbetar på en ungdomsmottagning är noga med att göra anmälan i samråd med den hjälpsökande. På ungdomsmottagningen är man van vid att svara på frågor kring sex och relationer och att prata med ungdomar som mår dåligt. Här kan man till exempel få svar på om man har blivit utsatt för övergrepp och hur man i så fall kan gå vidare. Ungdomsmottagningar har \jgh%af%n]jckYe`]l dit man kan komma utan att boka tid. Vissa har också speciella tider när de tar emot endast tjejer respektive killar. Besöket på ungdomsmottagningen är kostnadsfritt och man behöver inte gå på den mottagning som ligger närmast.

),

<]llY
`‚f\]j
h„
mf_\gekegllY_faf_]f På ungdomsmottagningen kan den som utsatts för sexuellt våld bland annat få hjälp med följande:  enskilda samtal hos kurator eller psykolog  hjälp och stöd med polisanmälan och rättsprocess  göra en gynekologisk undersökning  testa sig för könssjukdomar  ”dagen efter-piller”  diskutera och fråga kring sex och sexualitet Man måste inte berätta vad man har varit med om på ungdomsmottagningen, men det är bra om man gör det så att man kan få bästa möjliga hjälp. Kista ungdomsmottagning erbjuder även samtalsgrupper för våldtagna tjejer. Där är unga kvinnor från hela länet välkomna.

?qefYka]kcgdYfk
]d]n`‚dkY Alla elever som går i gymnasiet har tillgång till ett elevvårdsteam. Detta team består av skolsköterska, kurator men även specialpedagog och skolläkare, några har även tillgång till psykolog. På många skolor finns dock även en skolpsykolog, en specialpedagog och/eller skolläkare. De som arbetar inom elevhälsan är vana vid att prata med unga om frågor som rör kropp, sexualitet och utsatthet. Det finns möjlighet att prata om hur man mår både fysiskt och psykiskt och att berätta om vad som har hänt. Elevhälsans personal kan också hjälpa eleven vidare hjälp och stätta eleven till exempel under rättsprocessen. Besöket på elevhälsan kostar ingenting och personalen har tystnadsplikt. De har dock skyldighet att anmäla till socialnämnden om de misstänker att någon under 18 år far illa och inte får den hjälp som behövs. De som arbetar inom elevhälsan är noga med att göra anmälan i samråd med eleven.

)-

Klm\]flegllY_faf_]f Mottagningarna tar emot tjejer och killar som studerar vid högskola eller universitet. På studentmottagningen arbetar barnmorskor, kuratorer och läkare. Alla har tystnadsplikt och besöket är kostnadsfritt. Stockholms studentmottagningar finns på sex- och samlevnadsmottagningarna (Sesam) på Danderyds sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och i Huddinge samt på Södersjukhuset.

<]llY
`‚f\]j
h„
klm\]flegllY_faf_]f Här kan man få rådgivning och samtal med kurator och i vissa fall även med psykolog. Man kan också testa och låta undersöka sig. Via studentmottagningen kan man få hjälp med vidare samtalskontakter samt praktiskt stöd och hjälp vid en eventuell polisanmälan.

EYjaY
Mf_\ge
Lb]b%
g[`
caddegllY_faf_ Tjej- och killmottagningen tar emot flickor i åldern 13–20 år som har varit utsatta för övergrepp och som dessutom har problem med alkohol/droger. Flickorna tar antingen kontakt själva eller via exempelvis Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna kvinnor eller Ungdomsenheten. Även killar som har utsatts för övergrepp samt har problem med alkohol eller droger kan få hjälp genom Tjej- och killmottagningen.

<]llY
`‚f\]j
h„
Lb]b%
g[`
caddegllY_faf_]f Tjej- och killmottagningen på Maria Ungdom ser till att den medicinska uppföljningen sker samt att flickorna får en samtalskontakt hos öppenvården. Den medicinska uppföljningen görs i tre steg. Första steget sker inom 2-3 veckor. Då får flickan träffa en gynekolog och barnmorska och genomgå gynundersökning samt provtagning. Sedan blir det uppföljning efter 3 respektive 6 månader, med undersökning för hiv, hepatit och syfilis. På öppenvården och slutenvården erbjuds flickorna krisbearbetning med fokus på övergrepp och eventuellt missbruk. På öppenvården arbetar psykologer och psykoterapeuter samt barn- och ungdoms).

psykiater. Samtalsuppföljningen sker i form av individuella samtal med flickan, samtal med anhöriga, kontakt med socialtjänst samt polis. Så fort remissen kommer till Tjejmottagningen ringer psykoterapeuterna till familjen för att boka en samtalstid.

J>KM%cdafac]f RFSU-kliniken har sina lokaler vid Medborgarplatsen på Södermalm. Där arbetar bland annat läkare, barnmorskor och psykoterapeuter. RFSU-kliniken var den första kliniken i Sverige som arbetade specifikt med våldtäkt. På RFSU-kliniken finns en medicinsk avdelning och en avdelning för sexualrådgivning och psykoterapi. Den medicinska och terapeutiska delen av kliniken arbetar tillsammans vid problem som rör både kropp och själ.

E]\a[afkcY
^j„_gj Till den sexualmedicinska verksamheten kan man vända sig för graviditetstest, rådgivning, provtagning och behandling av könssjukdomar samt för hjälp med sexuella problem ur en medicinsk synvinkel. Det finns en telefonrådgivning, en öppen mottagning dit man kan komma utan att boka tid, samt en tidsbokad mottagning.

J„\_anfaf_
g[`
hkqcgl]jYha På RFSU-kliniken har man lång erfarenhet av att möta kvinnor som har utsatts för olika former av sexuella övergrepp. Även män som har blivit utsatta är välkomna. Dessutom erbjuds även anhöriga till personer som har utsatts för sexuella övergrepp hjälp. På kliniken kan man både få hjälp med att bearbeta de övergrepp man har utsatts för med de konsekvenser som övergreppen kan ha fått för sexualiteten. Det finns en telefonrådgivning där man kan få råd och stöd via telefon. Ibland kan detta samtal även leda till ett tidsbokat besök på kliniken. RFSU-kliniken erbjuder även rådgivande samtal och psykoterapi. Man arbetar med kristerapi och kortare och längre psykoterapier. Som en första kontakt hänvisas alltid till telefonrådgivningen. Ett besök hos en psykoterapeut kostar 70 kronor och landstingets högkostnadskort gäller. )/

K]pmYde]\a[afkcl
;]fljme Sexualmedicinskt Centrum finns vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Mottagningen tar emot patienter från hela Stockholms län. Dessutom finns en telefonrådgivning för hela landet och en frågetjänst via e-post. Sexualmedicinskt Centrum vänder sig till kvinnor och män som har problem med sin sexuella funktion och förmåga. Hit kan både kvinnor och män som har utsatts för sexualiserat våld vända sig. På mottagningen arbetar flera olika specialistläkare, psykologer, psykoterapeuter, kuratorer och sjuksköterskor. Man kan komma till Sexualmedicinskt Centrum med remiss från husläkare eller annan läkare. Det går också bra att skriva ett brev själv, som då behandlas som en remiss.

<]llY
`‚f\]j
h„
K]pmYde]\a[afkcl
;]fljme2 På Sexualmedicinskt Centrum arbetar man inte med ett akut omhändertagande utan snarare med de konsekvenser som kan uppstå senare. Den som utsatts för sexuellt våld kan få samtalsbehandling hos mottagningens psykoterapeuter för att bearbeta övergreppet. Fokus ligger framför allt på konsekvenserna som det har fått för sexlivet. Det finns också möjlighet för par att gå i parsamtal för att bearbeta konsekvenserna av att någon av parterna har utsatts för sexuellt våld. Dessutom finns möjlighet för partner eller anhöriga till den person som har utsatts att gå i en egen, kortare samtalsbehandling.

)0

N„j\
^’j
`geg%
Za%
g[`
ljYfkh]jkgf]j ?qf]cgdg_egllY_faf_
^’j
d]kZakcY
g[`
Zak]pm]ddY
cnaffgj Mottagningen finns på Södersjukhuset och man kan själv ringa och beställa tid för undersökning och/eller rådgivning. Gäller det undersökning akut efter en våldtäkt bör man vända sig direkt till Akutmottagningen för Våldtagna Kvinnor på Södersjukhuset.

Hkqc`‚dkYf Psykhälsan är en psykosocial mottagning på Södersjukhuset som vänder sig till homo- och bisexuella män och kvinnor och deras närstående. På psykhälsan arbetar legitimerade psykoterapeuter som ger behandling genom individuella samtal eller parsamtal. Till psykhälsan kan man även vända sig med frågor som rör den sexuella identiteten eller HIV. Psykhälsan arbetar inte med sexuella övergrepp i ett akut skede eller med praktisk hjälp kring polisanmälan och rättsprocess. Däremot kan man få bearbetande samtal för att få hjälp med konsekvenserna av övergrepp, särskilt då det är kopplat till den sexuella identiteten och/eller HIV. Man kan själv ta kontakt med psykhälsan.

)1

+&

9fe‚dYf
g[`
j‚llkhjg[]kk



HgdakYfe‚dYf Den som har utsatts för ett sexualbrott bör så snart som möjligt göra en polisanmälan. När någon berättar om ett brott för en polis är denne skyldig att ta upp en anmälan, även om det sker på telefon. När man har blivit utsatt för ett sexualbrott är det att rekommendera att inte göra anmälan per telefon eller via e-post utan i stället se till att träffa polisen personligen.

@mj
_’jk
]f
hgdakYfe‚dYf7 En polisanmälan kan göras på flera olika sätt:  Via telefonnummer ))* om brottet pågår eller nyss har skett. Annars via telefonnummer )),
),
till Polisen. 
Via internet på polisens webbplats www.polisen.se.  Genom att besöka en valfri polisstation.  Genom att polisen tar upp anmälan direkt på brottsplatsen.

HgdakYfe‚dYf Ge
af_]f
Yfe‚dYf
_’jk
\aj]cl
]^l]j
Zjgll]l
k„
Öffk
\]l
af_]l
kge
`af\jYj
Yll
eYf
_’j
\]f
k]fYj]&
Hj]kcjahlagfkla\]f
Z’jbYj
j‚cfYk
^j„f
\]f
\Y_
\„
Zjgll]l
`Yj
Z]_„llk&
Na\
k]pmYdZjgll
‚j
\]l
g^lYkl
d„f_Y
hj]kcjahlagfkla\]j&
>’j
n„d\l‚cl
g[`
k]pm]ddl
ln„f_
‚j
\]f
ladd
]p]eh]d
)(
„j
g[`
^’j
_jgn
n„d\l‚cl
)-
„j&
F‚j
\]l
_‚dd]j
\]
×]klY
k]pmYdZjgll
egl
ZYjf
Z’jbYj
hj]kcjahlagfkla\]f
j‚cfYk
^’jkl
^j„f
\]f
\Y_
\„
ZYjf]l
^qdd]j
)0
„j&
*(

Jaf_
^’jkl
Det kan vara bra att ringa boka en tid innan man gör en anmälan på polisstationen. Då slipper man komma in och berätta i en lucka vad det är man vill anmäla och sedan riskera att få vänta. Om man ringer först finns det också möjlighet för polisen att låta en polis med särskilda kunskaper om sexualbrott eller våld mot kvinnor ta upp anmälan. För att öka chanserna att polis och åklagare ska kunna göra ett bra jobb är det bra om kvinnan så snart som möjligt efter att brottet begåtts har gjort en j‚llke]\a[afkc
mf\]jk’cfaf_, till exempel på Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset, eller hos annan läkare. Detta är dock absolut inget krav, och en utredning kan gå bra även utan denna undersökning.

>’jmf\]jk’cfaf_ Med anmälan som grund beslutar polisen eller åklagaren om en förundersökning, det vill säga brottsutredningen, ska inledas. Man får bara fatta beslut om att en sådan inte ska inledas om det som hänt inte kan anses vara ett brott eller om det är uppenbart att brottet inte kan utredas. Under förundersökningen kan polis eller åklagare kalla olika personer till förhör. Till exempel förhör polisen kvinnan som anmält brottet (målsägande), den misstänkte gärningsmannen och andra personer som kan veta någonting om händelsen som kvinnan anmält. Under polisförhör har kvinnan rätt att ha med sig en stödperson. Polisen kan också genomföra tekniska undersökningar och samla olika bevis. De kan också begära in rättsintyg från läkare om kvinnan har gjort en medicinsk undersökning.

>’jmf\]jk’cfaf_ >’jmf\]jk’cfaf_]f
kcY
_’jYk
k„
kfYZZl
g[`
]^^]clanl
kge
e’bda_l&
<]l
cYf
‚f\„
nYja]jY
`mj
d„f_
la\
^’jmf\]jk’cfaf_]f
lYj$
\‚j^’j
‚j
\]l
ZjY
Yll
k]
ladd
Yll
`Y
fYef
g[`
fmee]j
h„
^’jmf\]jk’cfaf_k% d]\Yj]f$
kge
g^lYkl
‚j
]f
„cdY_Yj]
e]f
aZdYf\
]f
hgdak$
k„
Yll
eYf
cYf
jaf_Y
g[`
^„
n]lY
`mj
\]l
_„j
e]\
‚j]f\]l& *)

Förundersökningen kan läggas ned till exempel om handlingen inte bedöms som en brottslig handling eller om man efter olika utredningar ändå inte kunnat peka ut den misstänkte gärningsmannen.

ylYdkZ]kdml När förundersökningen är klar bestämmer åklagaren om åtal skall väckas, det vill säga om det ska bli en rättegång. Om åklagaren inte väcker åtal behöver det inte betyda att åklagare eller polis inte tror på kvinnan som anmält, utan att man inte anser att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom. När åklagaren väcker åtal är det sedan domstolen som, utifrån det som kommer fram i rättegången, ska ta ställning till om det kan anses bevisat att den misstänkte har begått brottet. Domstolen beslutar om vilken påföljd, det vill säga vilket straff den dömde ska få, samt hur stort skadestånd han ska betala till kvinnan.

E„dk‚_Yf\]k
j‚lla_`]l]j Kge
e„dk‚_Yf\]
`Yj
eYf
×]jY
j‚lla_`]l]j&
Hgdak
g[`
„cdY_Yj]
cYf
g^lYkl
_]
\a_
\]f
bmja\akcY
j„\_anfaf_
kge
\m
Z]`’n]j&
Hgdak
g[`
„cdY_Yj]
kcY
af^gje]jY
\a_
ge2 

e’bda_`]l]jfY
Yll
^„
kcY\]kl„f\
^j„f
_‚jfaf_keYff]f
g[`
ZjgllkkcY\]]jk‚llfaf_
^j„f
Zjgllkg^^]jeqf\a_`]l]f& 

Yll
„cdY_Yj]f
g^lYkl
‚j
kcqd\a_
Yll
^’jZ]j]\Y
g[`
^’jY
\af
kcY\]kl„f\klYdYf
a
j‚ll]_„f_]f
ge
\m
Z]_‚j
\]l& 

j]_d]jfY
ge
Z]k’ck^’jZm\& 

j]_d]jfY
ge
e„dk‚_Yf\]Zalj‚\]
g[`
kl’\h]jkgf& 

e’bda_`]l]jfY
ladd
j‚llk`b‚dh
g[`
j„\_anfaf_& 

nadcY
eqf\a_`]l]j
g[`
gj_YfakYlagf]j
kge
cYf
_]
kl’\
g[`
`b‚dh& 

ge
^’jmf\]jk’cfaf_
afl]
afd]\k
]dd]j
d‚__k
f]j& 

ge
„lYd
n‚[ck
]dd]j
afl]& **

AZdYf\
cYf
\]l
\j’bY
d‚f_] mellan att åklagaren har fattat beslut om åtal och att rättegången tas upp i tingsrätten. Många kan uppleva denna väntan som jobbig. Därför kan det vara bra att se till att man har stöd och någon att prata med under tiden.

Ge
eYf
afl]
‚j
f’b\
e]\
]ll
Z]kdml Vid missnöje med något av polisens beslut kan man vända sig till åklagaren för omprövning. Om det gäller ett beslut som åklagaren har fattat kan man vända sig till närmaste högre åklagare för så kallad överprövning.

E„dk‚_Yf\]Zalj‚\] Den som utsatts för ett sexualbrott har rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Denna person som skall ta till vara kvinnans intressen i målet och ge stöd och hjälp till henne under både förundersökning och rättegång. Man kan begära ett målsägandebiträde redan i samband med anmälan eller förhör hos polisen. Man kan också vända sig direkt till tingsrätten med sitt önskemål. Det är tingsrätten som fattar beslut om och förordnar biträdet. Om man kommer med egna önskemål så kan man ofta få dem tillgodosedda. Kvinnojourer och andra verksamheter som arbetar med brottsoffer kan ofta tipsa om målsägandebiträden. Målsägandebiträdet kan utses så snart förundersökningen har inletts. Hjälpen kostar ingenting för målsäganden.

K‚jkcad\
^’j]lj‚\Yj]
^’j
ZYjf Om det anses vara nödvändigt för att ett barns rätt skall kunna tas till vara kan åklagaren ibland utse en särskild företrädare för barnet.

Kl’\h]jkgf Vid polisanmälan, förhör och under rättegången har målsägande rätt att ta med en stödperson så länge denne inte påverkar utredningen. Stödpersonen kan vara någon man känner eller från en ideell organisation eller myndighet, exempelvis socialtjänsten. Man kan ha med sig både målsägandebiträde och stödperson. Stödpersonen får inte någon ersättning via rättsväsendet.

*+

Kl’\
g[`
j„\ Som brottsoffer har man möjlighet att få stöd, råd och hjälp att klara av sin situation, antingen genom ideella organisationer som kvinno-, tjejeller brottsofferjourer eller genom myndigheter som socialtjänsten. Det kan handla om stödsamtal, skyddat boende eller hjälp med kontakt med myndigheter eller sjukvård.

:]k’ck^’jZm\ AZdYf\
cYf
eYf
kge
e„dk‚_Yf\]
nYjY
a
Z]`gn
Yn
Z]k’ck^’jZm\&
<]l
Yfk’c]j
eYf
ge
`gk
hgdak]f&
K„
`‚j
k‚_]j
dY_]f2
Ë:]k’ck^’jZm\
^„j
e]\\]dYk
ge
\]l
h„
_jmf\
Yn
k‚jkcad\Y
gekl‚f\a_`]l]j
Öffk
jakc
^’j
Yll
\]f
egl
nadc]f
^’jZm\]l
Ynk]k
_‚ddY
cgee]j
Yll
Z]_„
Zjgll
egl$
^’j^’dbY
]dd]j
h„
YffYl
k‚ll
YddnYjda_l
ljYcYkk]jY
\]f
kge
^’jZm\]l
Ynk]k
kcq\\Y&Ë
Ë>j„_gj
ge
Z]k’ck^’jZm\
hj’nYk
Yn
Ydde‚f
„cdY_Yj]
g[`
lYk
mhh
h„
Z]_‚jYf
Yn
\]f
kge
^’jZm\]l
Ynk]k
kcq\\Y
]dd]j
f‚j
\]l
YffYjk
Öffk
Yfd]\faf_
ladd
\]l&Ë
)1002.00
)œ$
/œ!

*,

E]j
af^gjeYlagf E]j
af^gjeYlagf
ge
j‚llkhjg[]kk]f$
kcY\]kl„f\$
ZjgllkkcY\]]jk‚llfaf_
e]\
e]jY
cYf
eYf
`allY
h„
ooo&Zjgllkg^^]jhgjlYd]f&k]
kYel
h„
ooo&hgdak]f&k]&

Kcq\\k„l_‚j\]j Ibland kan det vara nödvändigt med skyddsåtgärder när man har utsatts för ett brott. Exempel på skyddsåtgärder är någon form av larm eller livvaktsskydd. Det är polis eller åklagare som beslutar om vilken typ av skydd som lämpar sig bäst i varje enskilt fall. Vid behov av skydd av personuppgifter handläggs frågan oftast av Skatteverket.

*-

,&

Kg[aYdlb‚fkl]f

Cgeemf]fk
kcqd\a_`]l]j Kommunen har det yttersta ansvaret för att invånarna får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialtjänsten har fått ett vidgat ansvar för att stötta och hjälpa brottsoffer och deras anhöriga. Den nya skrivningen i lagen innebär att socialnämnden ska förbättra stödet för de kvinnor och barn som lever i relationer där det förekommer våld och övergrepp. En stor andel av dessa kvinnor blir även utsatta för sexuella övergrepp. I fall av våld i nära relationer ska även förekomsten av sexuella övergrepp uppmärksammas och utredas så att rätt stöd kan ges.

K„
k‚_]j
dY_]f <]
kcqd\a_`]l]j
kge
kg[aYdf‚ef\]f
`Yj
_]fl]egl
Zjgllkg^^]j
j]_d]jYk
a
Kg[aYdlb‚fkldY_]f2 -
cYh
))
œ2 ËLadd
kg[aYdf‚ef\]fk
mhh_a^l]j
`’j
Yll
n]jcY
^’j
Yll
\]f
kge
mlkYllk
^’j
Zjgll
g[`
\]ff]k
f‚jkl„]f\]
^„j
kl’\
g[`
`b‚dh& Kg[aYdf‚ef\]f
kcYdd
k‚jkcadl
Z]YclY
Yll
cnaffgj
kge
‚j
]dd]j
`Yj
nYjal
mlkYllY
^’j
n„d\
]dd]j
Yf\jY
’n]j_j]hh
Yn
f‚jkl„]f\]
cYf
nYjY
a
Z]`gn
Yn
kl’\
g[`
`b‚dh
^’j
Yll
^’j‚f\jY
kaf
kalmYlagf&
Kg[aYdf‚ef\]f
kcYdd
g[ck„
k‚jkcadl
Z]YclY
Yll
ZYjf
kge
Z]nallfYl
n„d\
]dd]j
Yf\jY
’n]j_j]hh
Yn
]dd]j
egl
f‚jkl„]f\]
nmpfY
‚j
g^^]j
^’j
Zjgll
g[`
cYf
nYjY
a
Z]`gn
Yn
kl’\
g[`
`b‚dh&Ë D9?
*((/2**-!

*.

Kg[aYdlb‚fkl]fk
kl’\
na\
k]pmYdZjgll
kan se olika ut beroende på omständigheterna. Vid varje ärende görs en individuell bedömning. Stödet kan vara såväl ekonomiskt och materiellt som psykologiskt. Vid akuta ärenden kan man kontakta socialjouren. =f
Yn
kg[aYdlb‚fkl]fk
nacla_Ykl]
mhh_a^l]j är att ge stöd till barn och ungdomar som far illa. Om personen är under 18 år ska socialtjänsten inleda en utredning om behovet av insatser. Har övergreppet skett inom familjen kan omfattande insatser av socialtjänsten krävas. Det kan handla om bland annat stödsamtal, vårdnadsutredning och familjehemsboende. Det är viktigt att känna till att sekretess gentemot vårdnadshavare gäller om ”det antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren” (14 kap. 4 § SekrL). Men huvudregeln är att den eller de som är vårdnadshavare har rätt att ta del av uppgifter om barnet. Socialnämnden ska dock ta hänsyn till barnets önskemål, beroende på ålder och utveckling. Ge
_‚jfaf_keYff]f
‚j
f„_gf
mlgekl„]f\] slussas ofta den unga personen över till ungdomsmottagningen eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, för vidare hjälp. Den som är nästan 18 år och som inte tidigare har haft kontakt med psykiatrin kan få hjälp med kontakt till vuxenpsykiatrin om så önskas. Den som tidigare har haft kontakt med BUP slussas vidare dit till och med 18 års ålder. >’j
\]f
kge
‚j
‚d\j]
‚f
)0
„j
och har utsatts för sexuella övergrepp inom familjen kan det vara fråga om att hjälpa personen till ett annat boende. Det kan till exempel handla om skyddat boende eller intyg om behov av förtur till bostadsförmedling. Andra insatser riktade till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är stöd och rådgivning. Är gärningsmannen en utomstående så handlar hjälpen ofta om att se till att kvinnan får lämplig behandling inom exempelvis psykiatriska öppenvården. Kg[aYdlb‚fkl]f
cYf
‚n]f
`b‚dhY
ladd
e]\
polisanmälan och stöd under rättsprocessen.

*/

Kl’\[]fljme
^’j
mf_Y
Zjgllkg^^]j Stödcentrum för unga brottsoffer är ett samarbete mellan kommunerna och Polismyndigheten i Stockholms län. Verksamheten vänder sig till ungdomar upp till 18 år som har blivit utsatta för brott. Även vittnen till brott kan få stöd och hjälp. De flesta som arbetar på stödcentrum är utbildade socialarbetare. Till Stödcentrum för unga brottsoffer kan både tjejer och killar som har utsatts för sexuellt våld vända sig. Den enda restriktionen är att man inte arbetar med familjevåld, det vill säga om förövaren är en familjemedlem eller släkting. Alla kommuner har inte ett stödcentrum för unga brottsoffer, men allt fler stödcentrum växer fram i länet. All hjälp vid stödcentrum är kostnadsfri.

<]llY
`‚f\]j
h„
Kl’\[]fljme
^’j
mf_Y
Zjgllkg^^]j2 Verksamheten erbjuder stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp vid kontakt med polis, åklagare och försäkringsbolag. Man erbjuder också stöd inför och under rättegång. Vissa stödcentra har också föräldrastöd där föräldrar kan boka tid för enskilda samtal eller delta i föräldraträffar.

*0

*1

-&

>janadda_gj_YfakYlagf]j




Cnaffg%
g[`
lb]bbgmj]j Kvinno- och tjejjourer är a\]]ddY
gj_YfakYlagf]j och har som mål att stötta och hjälpa kvinnor och tjejer som har utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld av män. De har arbetat länge med frågor som rör mäns våld mot kvinnor och har därför ofta särskild kompetens på området. De flesta kvinnojourer har anställd personal men deras verksamhet bygger framför allt på ideellt arbetande kvinnor som har utbildats för sin uppgift på jouren. På kvinno- och tjejjouren tror man på kvinnan och ifrågasätter inte hennes upplevelser. Den stödsökande kvinnan får vara anonym på kvinno- och tjejjouren och hjälpen är cgklfY\k^ja, förutom det skyddade boendet som ofta betalas av socialtjänsten eller av kvinnan själv. Anställda och ideella på kvinnooch tjejjourerna har tystnadsplikt samt anmälningsplikt. Detta innebär att en anmälan till socialnämnden måste göras om man misstänker att ett barn far illa. Vid anmälningar försöker man alltid göra detta i samråd med den utsatta kvinnan.

<]llY
`‚f\]j
h„
cnaffg%
g[`
lb]bbgmj]jfY2
Vilken hjälp som finns att tillgå varierar mellan de olika kvinno- och tjejjourerna. Vanligast är att jourerna har:  Telefonjour dit man kan ringa för att få stöd och hjälp.  Skyddat boende där den utsatta tjejen/kvinnan och hennes eventuella barn kan få skydd.  Stödsamtalshjälp, då man kan få träffa en anställd eller ideellt arbetande jourkvinna för att få prata om sin situation.  Hjälp med hänvisning. Många kvinno- och tjejjourer har +(

listor med kontakter till exempelvis yrkesverksamma advokater eller poliser som har särskild kompetens på området.  Praktiskt stöd och hjälp, med till exempel stödpersoner vid polisförhör eller rättegångar. En del kvinnojourer har även juridisk rådgivning och/eller jourkvinnor som talar olika språk. På en del jourer finns också samtalsgrupper för kvinnor som har utsatts för bland annat sexuellt våld. På Alla kvinnors hus, Stockholms kvinnojour, finns även en jourtelefon med texttelefon för döva kvinnor. Lb]bbgmj]jfY
`Yj
n]jckYe`]l
jaclY\
k‚jkcadl
egl
mf_Y
lb]b]j&
Verksamheten består oftast av en telefonjour eller e-postjour dit unga tjejer kan vända sig för att få stöd och svar på frågor. En del tjejjourer har även jour via webbtjänsten Messenger (MSN) under sin jourtid. Tjejjourerna arbetar ofta med förebyggande arbete, som att stärka tjejers självkänsla och självförtroende genom information, tjejgrupper och utbildning. Hos kvinno- och tjejjourerna i Stockholms län finns tre olika verksamheter som arbetar specifikt med sexuellt våld:  L]Ye
^’j
n„d\lY_fY
cnaffgj
på Alla kvinnors hus som beskrivs närmare längre fram.  Jack^’j]faf_]f
kl’\[]fljme
egl
af[]kl
som har bland annat telefonjour, samtalsgrupper och annan verksamhet för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp som barn.  9LKM:, Föreningen anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, där anhöriga till barn som har utsatts för sexuella övergrepp kan få hjälp bland annat genom stödsamtal, gruppsamtal och stöd vid rättsprocess.

L]Ye
^’j
n„d\lY_fY
cnaffgj Team för våldtagna kvinnor är ett samarbete mellan Stockholms ideella kvinnojour, Alla kvinnors hus, och kommunens Kriscentrum för kvinnor. Till Team för våldtagna kvinnors verksamhet på Alla kvinnors hus är alla kvinnor välkomna, oberoende av var man bor. Verksamheten på Kriscentrum för kvinnor vänder sig i första hand till kvinnor från Stockholms stad. +)

På Kriscentrum för kvinnor finns en jourtelefon som besvaras dygnet runt. Alla kvinnor är välkomna att ringa dit. All verksamhet i Team för våldtagna kvinnor är kostnadsfri för den stödsökande kvinnan. Övergreppet kan både ligga nära eller längre tillbaka i tiden.

<]llY
`‚f\]j
h„
L]Ye
^’j
N„d\lY_fY
Cnaffgj2 9ddY
cnaffgjk
`mk2 Här finns ideella stödpersoner som har utbildats på Alla Kvinnors Hus för sitt uppdrag. Stödverksamheten består av enskilda stödsamtal, gruppsamtal, sällskap vid polisanmälan, rättegång och sjukhusbesök, lägerverksamhet och annan social verksamhet. Cjak[]fljme
^’j
cnaffgj2 Här finns en legitimerad psykoterapeut anställd. Hon tillhandahåller krissamtal och korttidsterapi. 9f`’ja_kl’\2 Genom hänvisning från Team för våldtagna kvinnor har anhöriga och närstående till våldtagna kvinnor möjlighet att få eget stöd genom samtal med en legitimerad psykoterapeut.

@GHH$
>’j]faf_]f
egl
k]pm]ddY
’n]j_j]hh HOPP Stockholm arbetar både med kvinnor och män som har utsatts för olika former av övergrepp, och med deras anhöriga. Verksamheten erbjuder bland annat enskilda samtal och samtalsgrupper. För kvinnor från 18 år och uppåt som lever med funktionshinder efter sexuella övergrepp driver man FIA-projektet. Här kan kvinnor som lever med konsekvenserna efter sexuella övergrepp och är sjukskrivna, har sjukersättning eller förtidspension, få stöd och hjälp genom enskilda stödsamtal eller samtalsgrupper.

+*

:jgllkg^^]jbgmj]j Brottsofferjouren är en ideell organisation som ger kostnadsfritt stöd åt brottsoffer och vittnen. Den som har drabbats av ett brott kan få hjälp och stöd genom samtal med en stödperson eller genom så kallat vittnesstöd, som stöttar både den utsatta kvinnan och eventuella vittnen vid en rättegång. Stödpersonerna och vittnesstöden arbetar oftast ideellt. De har blivit utbildade genom Brottsofferjourerna och har tystnadsplikt. På varje jour samordnas verksamheten av en anställd brottsofferassistent eller av en ideellt arbetande brottsoffersamordnare. Hos brottsofferjouren kan man få:  stödsamtal.  information om och stöd under rättsprocessen.  hjälp vid myndighetskontakter.  information om skadestånd.  även anhöriga kan få stöd genom jourerna.


J>KD2k
Zjgllkg^^]jbgmj
^’j
@:L%h]jkgf]j RFSL:s brottsofferjour är en nationell jour för homo-, bi- och transpersoner som har utsatts för hot, våld, kränkningar, trakasserier eller hatbrott. Man kan ringa eller maila jouren från hela landet och får sedan hjälp att etablera de kontakter som man kan behöva i sitt närområde. HBT-personer som har utsatts för våldtäkt eller sexuellt ofredande kan vända sig till jouren för rådgivande samtal. Man kan också få hjälp med kontakt med andra som kan ge ytterligare stöd, till exempel en terapeut eller ett målsägandebiträde. Personalen hjälper även till praktiskt, som att följa med till polis eller läkare samt vid rättegångar. Vid behov finns möjlighet till tolkhjälp.

++

.&

Cnaffgj
kge
mlk‚llk
^’j
`]\]jk% j]dYl]jYl
^’jljq[c

För den som lever i ett sammanhang där extra starka koder och regler råder kring sexualitet och hur man som kvinna ska bete sig så kan det innebära extra påfrestningar om man utsätts för sexuellt våld. Ibland kan det vara förenat med hot för liv och hälsa om det kommer fram att man har utsatts för någon form av sexuellt övergrepp. Detta är viktigt att tänka på i bedömningen av hur kontakten med familjen ska se ut, särskilt för den som kommer i kontakt med tjejer under 18 år. Det är viktigt att känna till att sekretess gentemot vårdnadshavare gäller om ”det antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren”. (14 kap. 4 § SekrL) Det finns flera verksamheter i Stockholms län som arbetar särskilt med flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat förtryck. Du hittar dem i cgflYcldaklYf
längst bak i foldern.

+,

+-

/&

>’j
\]f
kge
lYdYj
YffYl
khj„c
‚f
kn]fkcY

Cnaffgj
kge
lYdYj
YffYl
khj„c
‚f
kn]fkcY
`Yj
j‚ll
ladd
lgdc
a
YddY
cgflYcl]j
e]\
hgdak
g[`
’nja_Y
j‚llkn‚k]f\]l&
De har också rätt till tolk i kontakter med sjukvård och socialtjänst. Vid sexualbrott bör det vara en kvinnlig tolk som inte är bekant med kvinnan, då det annars kan vara svårt och ibland rent av farligt att berätta om sexuellt våld.

Af^gjeYlagf
h„
×]jY
khj„c >j„_gj
ge
`‚dkg%
g[`
kbmcn„j\]f <]f
kge
`Yj
^j„_gj
ge
`‚dkg%
g[`
kbmcn„j\]f
a
Klg[c`gdek
d‚fk
dYf\klaf_
]dd]j
Z]`’n]j
j„\
cYf
\q_f]l
jmfl
^j„_Y
]f
kbmckc’l]jkcY
h„
N„j\_ma\]f& >’j
j„\
h„
YjYZakcY$
jaf_
(0%-*0
-*0
+0& >’j
j„\
h„
ZgkfakcY$
cjgYlakcY
]dd]j
k]jZakcY
jaf_
(0%-*0
-*0
1.&

:jgllkg^^]jaf^gjeYlagf
h„
×]jY
khj„c På Brottsoffermyndighetens hemsida www.brottsoffermyndigheten.se finns information på flera olika språk som riktar sig till brottsoffer.

+.

J„\
g[`
kl’\
h„
\]l
]_fY
khj„c]l På flera frivilligorganisationer i Stockholms län som erbjuder stöd till kvinnor som har utsatts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, finns det möjlighet att träffa stödpersoner som talar olika språk. Även en del kvinno- och tjejjourer har jourkvinnor som talar andra språk än svenska. Cnaffgjk
F‚ln]jc Kvinnors Nätverk erbjuder rådgivning på persiska till vuxna våldsutsatta kvinnor. De har också en speciell mottagning för ungdomar som lever under förtryck, hot och våld från familjen/släkten. Kqkl]jbgmj]f
KgeYqY På Systerjouren Somaya finns både kvinno- och tjejjour. Jouren erbjuder stödsamtal, rådgivning och praktisk hjälp med till exempel kontakter med myndigheter, översättningar och genom att följa med till polis eller rättegångar. Systerjouren Somaya erbjuder hjälp på många olika språk. L]jjY^]e Terrafem har en rikstäckande jourtelefon för flickor och kvinnor med utländsk härkomst. Verksamheten erbjuder stöd och hjälp via både besök och telefonsamtal, på cirka 40 olika språk. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Dessutom driver Terrafem två skyddade boenden för unga kvinnor mellan 18 och 26 år.

+/

CgflYclmhh_a^l]j 9cmlegllY_faf_]f
^’j
n„d\lY_fY
cnaffgj
h„
K’\]jkbmc`mk]l www.sodersjukhuset.se Telefonnummer 08- 616 46 70 Ingen tidsbeställning behövs för besök.

:jglllkg^^]jbgmj]j

brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten driver även Brottsofferportalen där det bland annat finns information om rättsprocess och hjälpinstanser.

:jgllkg^^]jhgjlYd]f www.brottsofferportalen.se

www.boj.se För information om brottsofferjourerna och för att sök närmaste jour gå in på www.boj.se. Brottsofferjourernas nationella telefoncentral: tel 0200- 212 019 telefontid vardagar 9–16, kopplar vidare till lokala brottsofferjouren.

:MH$
:Yjf%
g[`
Mf_\gek% hkqcaYljaf

:jgllkg^^]jeqf\a_`]l]f

@ghh

www.brottsoffermyndigheten.se För information om bland annat

www.hopp.org Jourtelefon: 08- 644 03 59

+0

Sök efter närmaste barn- och ungdomspsykiatriska mottagning via www.vardguiden.se eller på www. bup.nu. Här kan du även få svar på olika frågor och få veta mer om vad som händer på en BUP- mottagning.

Cjak%
g[`
ljYmeY[]fljme www.krisochtraumacentrum.se Tel 08- 655 79 39

Cnaffg%
g[`
lb]bbgmj]j Kvinno- och tjejjourerna är uppdelade i två riksorganisationer på vars hemsidor man hittar information om och kontaktuppgifter till samtliga jourer i länet:

Jackgj_YfakYlagf]f
^’j
cnaffg%
g[`
lb]bbgmj]j
a
Kn]ja_]$
JGCK www.roks.se Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, SKR www.kvinnojour.com :glcqjcY Kvinnojouren Regnbågen Jourtel 020- 33 33 88 @Yfaf_] Haninge Kvinnojour www.haningekvinnojour.se Jourtel 08- 777 68 60 @m\\af_] Kvinnojouren SFMK Jourtel 08- 746 75 53 B‚j^‚ddY Kvinnojouren Stina Jourtel 08- 580 269 00 B‚j^‚ddY
lb]bbgmj www.jarfallatjejjour.se Joutel 0739 22 44 65

FY[cY
N‚je\’ Kvinnojouren Nacka Värmdö www.kvinnojouren.net Jourtel 08- 601 95 72 Fgjjl‚db] Kvinnojouren Snäckan Jourtel 0176- 192 19 Fqf‚k`Yef Nynäshamns kvinnojour Tel 08- 520 123 29 Ka_lmfY Kvinnojouren i Sigtuna Jourtel 08- 591 193 41 Kgdd]flmfY Sollentuna kvinnojour www.sollentunakvinnojour.se Jourtel 08- 35 60 69 KgdfY Kvinnojouren i Solna Jourtel 08- 27 90 80 Kh„f_Y Tensta kvinno- och tjejjour Jourtel 08- 36 38 70 Klg[c`gde
È
9ddY
Cnaffgjk
@mk
kvinnojour och tjejjour www.allakvinnorshus.org Jourtel 08- 644 09 20/ 25 9
lkmZ$
>’j]faf_]f
9f`’ja_Y
Ladd
K]pm]ddl
MlfqllbY\]
:Yjf www.atsub.se Tel 08- 644 21 12 +1

Cnaffgbgmj]f
KgeYqY Tel 08- 760 96 11

Jourtel 08- 550 170 80 Mobil 070- 441 62 59

Lb]bbgmj]f
KgeYqY Tel 08- 795 95 91 www.somaya.nu

Bmn]flYk
KqkljYj$
K’\]jl‚db]
lb]bbgmj www.juventassystrar.se Jourtel 08- 550 680 60

JK;A$
Jack^’j]faf_]f
Kl’\[]fljme egl
Af[]kl www.rsci.nu Jourtelefon: 08- 696 00 95

L‚Zq

Klg[c`gdek
lb]bbgmj www.stockholmstjejjour.nu Jourtel 08- 644 40 45

MhhdYf\k
:jg Kvinnojouren Anna www.kvinno-jouren.com Tel 08- 582 409 99

L]Ye
^’j
N„d\lY_fY
Cnaffgj$
9ddY
Cnaffgjk
@mk www.allakvinnorshus.org Tel 08- 644 10 42 L]jjY^]e www.terrafem.org Jourtel på många språk: 020- 52 10 10 Lb]brgf]f www.tjejzonen.com Jourtel 08- 650 21 32 Kmf\ZqZ]j_ Stjärnjouren, Sundbybergs tjejjour www.stjarnjouren.nu Jourtel 08- 628 76 10 K’\]jl‚db]$
KYd]e
g[`
FqcnYjf Kvinnojouren Annfrid www.kvinnojourenannfrid.se ,(

MhhdYf\k
N‚kZq Väsby kvinnojour http://hem.passagen.se/vasbykvinnojour/ Joutel 08- 590 911 91 NYdd]flmfY Kvinnojouren i Vallentuna Jourtel 0708- 21 22 18 }kl]j„c]j Kvinnojouren i Österåker Jourtel 08- 540 600 16

EYfk[]fljme
%
Cjak[]fljme
^’j
e‚f www.manscentrum.se Tel 08- 643 11 83

EYjaY
Mf_\gek
lb]b%
g[`
caddegllY_faf_ www.mariaungdom.nu Tel 08- 672 45 08 eller Maria Ungdoms akutmottagning 08- 672 45 68/ 70

Hgdak]f Du hittar den polisstation du önskar kontakta via www.polisen.se.

HkqcaYljaf Adresser och telefonnummer till husläkarmottagning, psykiatrisk öppenvård, mobila team och akutmottagningar hittar man på www.vardguiden.se eller genom landstinget www.sll.se.

J>KM%
cdafac]f www.rfsu.se 08- 692 07 70

K]pmYde]\a[afkcl
[]fljme Tel mottagningen må- to kl 9–11: 08- 585 82 817 Rådgivning må- fr kl 10–13: 020- 120 03 33 Frågelåda: sexualmedicinskfraga@ karolinska.se

Kg[aYdlb‚fkl]f Kontakt med kommunens socialtjänst sker lämpligast genom att ringa och beställa tid, är situationen akut kan socialjouren kontaktas. Kontaktuppgifter till socialtjänst samt socialjour finns på din kommuns hemsida.

Klm\]flegllY_faf_]f Via högskolan eller universitetet kan man få information om hur man kan kontakta respektive studentmottagning. Dessutom kan man söka genom landstinget, www.sll.se eller via www.vardguiden.se.

Kl’\[]fljme
^’j
mf_Y
Zjgllkg^^]j2 Stödcentrum i Stockholms Stad: Stödcentrum City: 08- 401 10 80 Stödcentrum Västerort (Bromma/ Hässelby/Vällingby): 08- 401 32 17 Stödcentrum Järva (Kista, Rinkeby, Spånga-Tensta): 08- 401 31 56 Stödcentrum Söderort/ Skärholmen: 08- 401 23 78 Stödcentrum Söderort/ Farsta: 08- 401 21 08 Stödcentrum Söderort/ Globen: 08- 401 29 75 Stödcentrum i övriga kommuner i Stockholms län: Stödcentrum Nacka: 08- 718 91 11 Stödcentrum Södertälje: 08- 401 82 35 Stödcentrum Södertörn (Haninge, Huddinge, Botkyrka, Nynäshamn): 08- 401 73 90 Stödcentrum Tyresö: 08- 57 82 94 87 Stödcentrum Värmdö: 08- 57 04 81 26

,)

Mf_\gekegllY_faf_]f Sök via din kommuns hemsida vilken ungdomsmottagning som finns nära dig. Du kan också gå in på www.fsum.org eller på www. vardguiden.se och söka på ungdomsmottagning.

N„j\_ma\]f www.vardguiden.se Tel 08- 320 100

J‚\\Y
ZYjf]fk
cjakegllY_faf_
(både för killar och tjejer) www.flicka.nu Tel 08- 698 90 19 Kl’\%
g[`
j„\_anfaf_k[]fl]j%
^’j
×a[cgj'mf_Y
cnaffgj
e]\
mld‚f\kc
`‚jcgekl sök på www.stockholm.se Tel 08- 508 44 558 L]jjY^]e
Se under ”Kvinno- och tjejjourer”

K‚jkcadl
^’j
`gegk]pm]ddY$
Bgmjl]d]^gf]j'
eYadbgmj Zak]pm]ddY
g[`
ljYfkh]jkgf]j
:jak ?qf]cgdg_egllY_faf_
^’j
`geg%
g[`
Zak]pm]ddY
cnaffgj Tel 08- 616 11 44. Tidsbeställning ti kl 10–11 samt to kl 15–16 Hkqc`‚dkYf Tel 08- 616 55 00 J>KDk
Zjgllkg^^]jbgmj www.rfsl.se Tel 020- 34 13 16

@]\]jkj]dYl]jYl
^’jljq[c =d]cljY
(både för killar och tjejer) www.elektra.nu 08- 691 72 99 Cnaffgjk
F‚ln]jc www.kvinnonet.org Tel 020- 407 040 Telefontid alla dagar 9–22 J>KDk
Zjgllkg^^]jbgmj För homosexuella, bisexuella och transpersoner som utsätts för hedersrelaterat förtryck www.rfsl.se Telefon: 020- 34 13 16

,*

www.bris.se Barnens hjälptelefon 0200- 230 230 Bgmj`YnYf\]
cmjYlgj Tel 08- 508 40 090 Telefontid 15-03 alla dagar Cjak[]fljme
^’j
cnaffgj Jourtelefon 08- 42 999 40 (öppen dygnet runt) Cnaffgbgmj
h„
f‚l]l www.kvinnojour.com FYlagf]ddl
[]fljme
^’j
cmfkcYh
ge
e‚fk
n„d\
egl
cnaffgj$
MhhkYdY Nationell jourtelefon för våldsutsatta tjejer och kvinnor öppnas i december 2007. www.nck.uu.se J>KDk
Zjgllkg^^]jbgmj
Nationell jourtel 020- 34 13 16 L]jjY^]e Nationell jourtel på många språk: 020- 52 10 10 Lb]bbgmj
h„
f‚l]l www.tjejjour.se www.tjejzonen.com

L]pl2
Bgk]Öf
?j‚f\] ?jYÖkc
^gje2
=L;
CgeemfacYlagf
9: Ljq[c2
9d^YHjafl
Kmf\qZ]j_
*((/

Gh]jYlagf
Cnaffg^ja\
‚j
]ll
kYen]jcYfkhjgb]cl
e]ddYf
eqf\a_`]l]j
g[`
gj_YfakYlagf]j
a
^j„_gj
kge
j’j
e‚fk
n„d\
egl
cnaffgj
a
f‚jY
j]dYlagf]j
a
Klg[c`gdek
d‚f&
E„d]l
^’j
hjgb]cl]l
‚j
Yll2


E‚fk
n„d\
egl
cnaffgj
kcY
mhh`’jY&


Kqfda__’jY
e‚fk
n„d\
egl
cnaffgj
g[`
`mj
ZYjf]f
\jYZZYk
Yn
\]llY
n„d\&


}cY
cmfkcYh]f
ge
e‚fk
n„d\
egl
cnaffgj&


E]\n]jcYf\]
eqf\a_`]l]jfY
kcY
kYen]jcY
^’j
Yll
]jZbm\Y
]ll
Z‚llj]
Z]e’lYf\]
Yn
n„d\kmlkYllY
cnaffgj
g[`
ZYjf&
ooo&gh]jYlagfcnaffg^ja\&fm

K]pm]ddl
n„d\
È
kl’\
g[`
`b‚dh =f
_ma\]
^’j
\a_
kge
‚j
mlkYll
]dd]j
kge
bgZZYj
e]\
mlkYllY
^’j
n„d\l‚cl&