Årsredovisning 2011
Datum 2012-03-16
INLEDNING
Diarienr LS-LED11-725
3
Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektören
3 5
VIKTIGA HÄNDELSER
6
Nämndorganisation Arvodesaffären Bolagisering Folktandvården Informationssäkerhet Kollektivtrafikmyndigheten
6 6 7 7 7
SAMMANFATTANDE ANALYS
8
UPPFÖLJNING AV DE STRATEGISKA MÅLEN Medborgarperspektivet Personalperspektivet Förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet
10 10 31 37 45 51
SPECIFIK AVRAPPORTERING
52
Policy för personer med funktionsnedsättning Landstinget Sörmlands HBT-policy
52 53
OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTID
55
Samhällsekonomisk utveckling Befolkningsutveckling
55 55
EKONOMISK ANALYS
56
Årets resultat 2007-2011 Skatte- och nettokostnadsutveckling God ekonomisk hushållning Investeringar
56 57 58 71
BOLAG OCH FÖRBUND
73
Vita Huset i Nyköping AB Folktandvården Sörmland AB Sörmland Landstingsservice AB Regionförbundet Sörmland Länstrafiken Sörmland
73 73 74 74 75
PERSONALANALYS
77
Anställda Arbetad tid och frånvarotid Lönekostnadsanalys
77 79 84
MILJÖANALYS
86
A. Effektivt miljöarbete 1. Styrning av miljöarbetet 2. Upphandling 3. Utbildning B. Klimatpåverkan C. Kemikalier och läkemedel
86 86 86 88 88 92
1 (127)
Datum 2012-03-16
Diarienr LS-LED11-725
Övriga betydande miljöaspekter för Landstinget Sörmland Verksamhetsanalys
93 96
INTERN KONTROLL
102
DRIFTREDOVISNING 2011
104
RÄKNINGAR, KASSAFLÖDESANALYS, NOTER OCH REDOVISNINGSPRINCIPER
105
Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper
105 106 108 110 123
LANDSTINGETS DONATIONSSTIFTELSER
126
Landstingets donationsstiftelser – Fondkapital, kr
BESLUT:
LANDSTINGSSTYRELSEN
2012-03-27
LANDSTINGSFULLMÄKTIGE
2 (127)
126
§
Inledning
Inledning Landstingsstyrelsens ordförande Året har till mycket präglats av ekonomin inom länssjukvården. Med kostnadsökningar på 90 miljoner årligen inom sjukhusvården har landstinget vidtagit flera kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bekymren. Landstingsstyrelsen har dessutom begärt utförlig redovisning från länssjukvårdsnämnden om den månatliga utvecklingen i enlighet med sin uppsiktsplikt. Även om specialistsjukvården har bekymmer är det trots allt glädjande att övriga verksamheter inom landstinget fortsätter hålla budgetdisciplin och samtidigt fortsätter arbeta med kvalitetsutveckling. Här kan primärvården tydligt ses som en verksamhet som utvecklats starkt; både ekonomiskt men framför allt inom tillgänglighet och bemötande där kvalitetsmätningar visar att primärvården utvecklas positivt. Den sörmländska Hälsovalsmodellen har varit framgångsrik i att bemöta medborgarnas krav på en tillgänglig primärvård. Den för året nya primärvårdsnämndens arbete har dessutom gett goda resultat kring både ekonomi och kvalitet inom landstingsdriven primärvården. Den nya gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel, där samtliga länets kommuner och landstinget representeras, har också fått framgång under året då man antagit sitt reglemente. Nämndens syfte; att åtgärda de mellanrum som kan uppstå mellan kommuner och landsting är en viktig åtgärd utifrån medborgarnas förtroende för offentlig sektor. För grupper som multisjuka äldre kommer nämnden kunna spela en viktig roll i framtiden. Under hösten bildades dessutom en ny kollektivtrafikmyndighet i länet. Myndigheten organiseras som kommunalförbund mellan landstinget och länets kommuner. Dess ansvar blir att utveckla den offentligt finansierade kollektivtrafiken, med Länstrafiken som dotterbolag, samtidigt som myndigheten ansvarar för handläggningen av ansökningar från privata kollektivtrafiksaktörer som är villiga att etablera sig i länet. Den stora utmaningen för kollektivtrafikmyndigheten blir att ta ett helhetsgrepp över hela den regionala kollektivtrafiken inklusive tågtrafiken. Den statliga ambitionen att slå ihop landstingen till storregioner hamnade under året i en ny återvändsgränd. Landstinget Sörmland, tillsammans med Västmanland och Örebro län påbörjade, på initiativ av länets partier, under hösten ett utkast till regionansökan. Det är landstingen som officiellt ansvarar för att bereda en ansökan till staten. Efter en remissomgång i de tre länens samtliga kommuner kunde dock konstateras att det inte fanns tillräckligt starkt stöd för att gå vidare med en ansökan hos staten. Det är viktigt att betona att huvudansvaret för regionsammanslagningar i landet ligger hos regeringen. Inte ett enda landsting i landet har under året, trots ambitioner, kunnat lämna fram en regionansökan. Om staten menar att det finns ett behov av storregioner i landet måste man också peka ut hur dessa ska se ut. I den delen har regeringen misslyckats.
3 (127)
Inledning
Inför 2012 kommer flera stora utmaningar att finnas. Specialistsjukvårdens ekonomiska situation innebar att landstinget under året 2011 påbörjat en utredning om förutsättningarna för framtidens hälso- och sjukvård. Denna beräknas bli klar under 2012. En jämlik vård byggd på kvalitet förutsätter en ekonomi i balans. Om målet därför är att Landstinget Sörmland ska bli ett av de mest framgångsrika landstingen i landet krävs att vi även vågar syna vår nuvarande organisation. Detta strukturarbete kommer bli en av de största utmaningarna inför det kommande året.
Åsa Kullgren Landstingsstyrelsens ordförande
4 (127)
Inledning
Landstingsdirektören När vi ser tillbaka på 2011 kan vi konstatera att det är stor aktivitet i vår organisation. Inom landstinget pågår många utvecklings- och förbättringsprojekt. Som exempel kan nämnas införandet av ett kvalitetsledningssystem samt av dokument- och ärendehanteringssystemet EDIL. Hälso- och sjukvården har påbörjat ett flerårigt utvecklingsarbete av vårddatasystemet SYSteam Cross. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser i stället för klinikstrukturen. Från bra till bäst, Hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete, har lett till att ett nytt arbetssätt, One stop clinic, har införts. Det innebär att kvinnor med misstänkt bröstcancer får snabbt besked så att de slipper orolig väntan. Samarbetet med Landstinget Västmanland har resulterat i att vi från och med den 1 juli har en gemensam upphandlingsenhet för båda landstingen. Under året arbetades det intensivt inför bildandet av en ny kollektivtrafikmyndighet som är på plats sedan årsskiftet. Inom miljöområdet har landstinget skapat ett miljöledningssystem som lever upp till alla delar i ISO 14001. Beslut har fattats om att miljöledningssystemet ska certifieras och förberedelserna inför detta är i full gång. Efter ett års intensivt arbete med att ta fram kärnan i den regionala kulturverksamheten, ha en dialog med kommunerna och företrädare för kulturlivet i Sörmland, har Landstinget Sörmland en kulturplan för 2012-2014 att arbeta utifrån. Kulturplanen är en utgångspunkt för ett framtida arbete kring samverkansformer, prioriteringar, utveckling och förnyelse av kulturen i Sörmland. Ekonomiskt slutar året med ett mindre överskott, exklusive RIPS-räntan, och landstinget står inför stora utmaningar de kommande åren. Tillsammans med fokus på kärnverksamheternas innehåll ser jag med tillförsikt fram emot kommande år.
Helena Söderquist Tf landtingsdirektör
5 (127)
Viktiga händelser
Viktiga händelser Nämndorganisation Under 2010 tillsattes en kommitté för att se över landstingets politiska organisation. Utifrån kommitténs förslag beslutade landstingsfullmäktige att göra följande förändringar från och med 2011-01-01: Landstingsstyrelsen
Det ekonomiska ansvaret för landstingsstyrelsen förtydligas, liksom ansvaret för samordningen av hälso- och sjukvården i länet och för att miljö- och folkhälsofrågor kvalitetssäkras i samtliga beslut. Primärvårdsnämnden
Som en konsekvens av införandet av Hälsoval inrättades en ny nämnd – Primärvårdsnämnden – med ansvar för drift och utförande av primärvård i landstingets egen regi inom ramen för vårdvalssystemet. Länssjukvårdsnämnden
I konsekvens med införandet av en Primärvårdsnämnd bildades en ny nämnd - Länssjukvårdsnämnden – med ansvar för länssjukvård, medicinsk service, närvård i de delar som inte avser primärvård inom vårdvalssystemet samt rättspsykiatri. Gemensam nämnd med kommunerna
Den tidigare Gemensamma hjälpmedelsnämnden ombildades till en gemensam nämnd för vård- och omsorgsfrågor i Sörmland, tillika hjälpmedelsnämnd. DU-nämnden
Under våren 2011 beslutade Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland om att inrätta en gemensam upphandlingsverksamhet från och med 1 juli 2011. Den befintliga DU-nämnden ansvarar för den gemensamma upphandlingsverksamheten.
Arvodesaffären Under inledningen av året var mycket fokus riktat mot den s k arvodesaffären. Frågan påverkade i stor utsträckning landstingets politiska- och tjänstemannaledning. Informationsenheten fick ägna mycket tid åt att möta mediaanstormningen i samband med debatten. Sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube, bloggar och övrig internetmedia användes i stor utsträckning.
6 (127)
Viktiga händelser
Bolagisering Folktandvården Från och med 2011 bolagiserades landstingets folktandvård och Folktandvården Sörmland AB bildades. Parallellt har ett moderbolag bildats – Vita Huset AB. Moderbolaget äger Folktandvården Sörmland AB samt Landstingsservice AB som startade sin verksamhet 1 januari 2010. Det pågår arbete med att förtydliga rollerna mellan Landstinget Sörmland, moderbolaget och dotterbolagen.
Informationssäkerhet En ny funktion för informationssäkerhet har bildats med uppgift att strategiskt utveckla, styra och samordna informationssäkerheten i landstinget enligt beslutad policy. Viktiga delar i den nya funktionen är att arbeta med ledningssystem för informationssäkerhet, att fortsätta leda den grupp för patientdatalagen som finns inom landstinget samt att höja kompetensen för informationssäkerhet bl a genom utbildning.
Kollektivtrafikmyndigheten En ny kollektivtrafiklag gäller från och med 1 januari 2012. Det innebär bl a att kollektivtrafiken öppnas för konkurrens samt att länen under vissa förutsättningar ges möjlighet att arrangera trafik också över länsgränsen. En ny kollektivtrafikmyndighet i respektive län tar enligt den nya lagen över ansvaret för att arrangera regional kollektivtrafik av allmän betydelse. I Sörmland organiseras myndigheten i form av ett nytt, för ändamålet bildat, kommunalförbund. Myndigheten kommer att ta över ägandet av Länstrafiken Sörmland AB. Bolaget kommer att tills vidare ges uppgift att för myndigheten genomföra kollektivtrafiken. Utredning pågår om framtida organisation för Länstrafiken Sörmland AB samt för det gemensamt ägda bolaget Länstrafiken Mälardalen AB. Inriktningen på utredningen är att behålla de samverkansfördelar som uppnåtts.
7 (127)
Sammanfattande analys
Sammanfattande analys Inom medborgarperspektivet pågår många aktiviteter för att förbättra kvalitet, tillgänglighet, delaktighet och bemötande. Även om Landstinget Sörmland inte ligger så bra till i en jämförelse med andra landsting vad gäller tillgängligheten, har den ändå förbättrats under året. Trots detta har Sörmlands utfall från den s k kömiljarden reducerats utifrån måluppfyllelsen inom specialistsjukvården där kraven för att få ersättning har skärpts sedan förra året. Måluppfyllelsen vad gäller delaktighet, information och bemötande är förhållandevis god. Av “Öppna Jämförelser 2011” framgår dock att Sörmland inom Hälso- och sjukvården genomgående ligger under rikssnittet inom dessa områden. Det pågår många aktiviteter inom landstingets verksamheter för att uppnå jämlikhet i hälsa och för att vara ett öppet landsting för alla. Möjligheten att mäta resultatet av dessa aktiviteter är dock begränsad. Även inom personalperspektivet pågår många aktiviteter, t ex för att säkra kompetensförsörjningen nu och i framtiden. Parallellt med detta har framförallt Hälsooch sjukvården under hösten avslutat ett stort antal visstidsanställningar för att klara den ekonomiska situationen. Efter flera års minskande sjukfrånvaro står nu 2011 för en viss ökning. Faktum är dock att majoriteten av landstingets verksamheter genomför hälsofrämjande aktiviteter för sina medarbetare. Många konkreta aktiviteter pågår också för att medarbetarna ska känna sig delaktiga i utvecklingen av sin verksamhet. Vad gäller förnyelseperspektivet pågår inom hela organisationen ett intensivt arbete med att utveckla och konkretisera olika processer - både verksamhetsnära och administrativa. Utgångspunkten är att genomförda översyner förbättrar verksamheten även om det i dagsläget är svårt att mäta resultatet. Samverkan med angränsande landsting och andra aktörer har fortsatt och utökats under året. Konkreta resultat av samverkan kan noteras bl a vad gäller beslut om gemensam upphandlingsenhet och finanspolicy. Miljöarbetet i Landstinget Sörmland har 2011 präglats av planering och arbete med certifiering av landstingets miljöledningssystem enligt ISO 14001. I juni genomfördes en dokumentgranskning av systemet. Granskningen var det första steget i certifieringsprocessen. Certifieringsrevisioner påbörjas våren 2012 tillsammans med externt certifieringsföretag. Landstinget beräknas kunna få sitt certifikat sommaren 2012. Ekonomiperspektivet har präglats av ett intensivt arbete inom hälso- och sjukvården för att minimera beräknat underskott. Landstinget redovisar trots detta ett negativt resultat för 2011 om hänsyn tas till intäkts- och kostnadsposter av engångskaraktär. Det är en effekt av att verksamhetens nettokostnader har ökat procentuellt mer än skatteintäkter och statsbidrag.
8 (127)
Sammanfattande analys
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inom Landstinget Sörmland pågår många aktiviteter inom alla vitt skilda verksamheter inom samtliga perspektiv. Goda resultat kan också i viss utsträckning noteras men för att öka mätbarheten behöver ett utvecklingsarbete göras avseende såväl styrtal som måltal för dessa. Under 2011 har ekonomiperspektivet varit i fokus och som en del i det har antalet anställda minskat stort under hösten. Det går i dagsläget inte att utläsa om detta skulle ha haft någon direkt negativ inverkan på t ex tillgänglighet, patientsäkerhet eller personalens hälsa. Under 2012 bör dock detta bevakas.
9 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Uppföljning av de strategiska målen Under respektive strategiskt mål redovisas styrtal samt olika aktiviteter som genomförts i syfte att bidra till att uppnå målen. Styrtalen är indikatorer som visar i vad mån man uppnår de strategiska målen. Styrtalen ska vara mätbara och visa utvecklingen under en längre tidsperiod. För de styrtal där det är relevant anges måltal på kort eller lång sikt. Presentationen under respektive mål har inom vissa perspektiv delats upp per förvaltningsområde. Presentationen avslutas med en bedömning av måluppfyllelse. I de fall det finns både utfall och fastställda måltal för ett styrtal redovisas måluppfyllelsen med nedanstående färgmarkeringar: Grad av måluppfyllese Helt uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt
Utfall i förhållande till måltal 100 % eller bättre 80 % - 99 % < 80 %
Medborgarperspektivet Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta
Redovisningen av måluppfyllelsen inom detta mål är omfattande och har därför delats upp i tre delområden; God kvalitet, Vård i rimlig tid samt Delaktighet, information och bemötande. Inom respektive delområde redovisas måluppfyllelsen förvaltningsvis. God kvalitet
Hälso- och sjukvården Styrtal Utfall Alla inlagda patienter ska ha en dokumenterad vårdplan
Andel dagkirurgi av totala antalet operationer ska bli högre
47 %
Andel vårdrelaterade infektioner ska minska
6,8 %
Måltal Kommentar Ingår i Bra till Bäst-projekt avseende "Flöde vårdavdelningar". Medicinsk vårdplan skrivs under första rond på avdelning. En ny och mer kortfattad version av vårdplan testas fr o m december 2011. Alla tre sjukhusens medicin-, kirurg- och ortopedavdelningar ingår i arbetet. Andelen har minskat något. De specialiteter som avses är Kirurgi (29 %), Ortopedi (55 %), Kvinnosjukvård (40 %) och Öron Näsa Hals (74 %). ÖNHkliniken har ändrat vårdnivå på några operativa ingrepp och utför dem i större omfattning i öppenvård. <7 % Genomsnitt för riket var 9,3 %. Utfallet är en minskning från 8,2 % hösten 2010 och målet <7% nåddes för första gången.
10 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Kunskapsbaserad vård Primärvården har tillsammans med Länssjukvården under de senaste åren arbetat fram övergripande rutiner för att på ett standardiserat sätt ta till vara nationellt etablerad kunskap inom vårdområdet. Resultatet av detta visas i årsredovisningen genom bl.a. förbättringsarbetet ”Från Bra till Bäst”, införande av nationella riktlinjer och upprättande av länsgemensamma vårdrutiner. Patientsäkerhet Den nya patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft 2011, säger att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det innebär bland annat att utreda händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada och att ge patienter och närstående information och möjligheter att bidra till patientsäkerhetsarbetet. Målet är att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonalen begått misstag. Vårdskadorna drar uppskattningsvis med sig 18 900 extra vårddagar bara i Sörmland, vilket motsvarar ca 50 vårdplatser på ett år. Patientsäkerhetsronder har under året genomförts med samtliga verksamheter inom både länssjukvården och primärvården med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionscheferna. Målet har varit att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Vid ronderna har bl a patientsäkerhetskulturenkätens resultat, arbetet med avvikelser, Lex Maria-, patientnämnds- och LÖF-ärenden, läkemedelsgenomgångar, introduktionen av SBAR1 och WHOs checklista2 vid operation gåtts igenom. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet är även infört på de privata vårdcentralerna. Under 2011 har 6 553 avvikelser inom alla kategorier rapporterats inom hälso- och sjukvården, varav 559 i Primärvården (en ökning med 14%). Av dessa är 5 339 (81 %) avslutade, vilket är samma andel som 2010. Arbetet med Synergi under 2011 har fokuserats på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Under året har 14 händelse- och 9 riskanalyser genomförts. Ofta intervjuas patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Hälso- och sjukvårdens arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) fortgår men trots goda resultat är fortfarande följsamheten dålig till basala hygienrutiner och klädregler på våra vårdavdelningar. Följsamheten har förbättrats under året efter informations- och utbildningsaktiviteter (den totala följsamheten i alla moment var 55 %, att jämföra med rikssnittet på 65 % hösten 2011).
1
SBAR (Situation – Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Under första kvartalet 2011 genomfördes ett breddinförande av SBAR inom Hälso- och sjukvården. 2 WHO´s checklista vid operation används inför, under och efter operationer och tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Checklistan är ett stöd för att saker inte ska missas vid operationen.
11 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
PPM Trycksår visade relativt goda resultat. I Sörmland var 12 % av sjukhuspatienterna drabbade av olika former av trycksår från lindriga rodnader till svårare sår (riksgenomsnittet var 14 %) vid mätningen hösten 2011. Karsudden Styrtal Andel patienter som får strukturerad missbruksbehandling
Andel patienter som får strukturerad behandling riktad mot riskbeteende Andel patienter som genomgår brottsbearbetande behandling
Andel patienter som genomgår funktionsbedömning
Utfall Kommentarer 100 % Arbetet med att implementera nationella riktlinjer för missbruksbehandling har pågått under året. Provtagningsrutinerna har ändrats för att möjliggöra kartläggning av aktuellt missbruksmönster inom hela patientpopulationen. Provtagning för kontroll av drogfrihet i samband med permissioner har utökats. Läkemedelsbehandling för att stödja drogfrihet kan sannolikt bli mer offensiv. 22 personer har under det gångna året påbörjat utbildningar i MI, ASI3 och Återfallsprevention som ett led i att stärka upp missbruksvården. 100 % Arbetet med farmaceutisk genomgång har pågått under året och kommer att vara färdigt inom kort. Syftet är att se om det finns möjlighet att minska ned antalet dostillfällen per dag eller på annat sätt underlätta administreringen och följsamheten för patienten. 100 % Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en psykolog som gör en bedömning av patientens förmåga och motivation att påbörja en brottsbearbetande behandling. Utgångspunkten är att alla patienter ska genomgå en sådan under vårdtiden och under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder 4 för att kunna följa upp denna behandling påbörjats. 60 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 35 %. Samtliga patienter träffar under sin första tid på RSK en arbetsterapeut som gör en bedömning av patientens funktionsförmåga som ligger till grund för den fortsatta vårdplaneringen. Under 2011 har arbetet med att använda KVÅ-koder för att kunna följa upp dessa bedömningar påbörjats.
3
Mi=Motiverande intervju(motiverande samtal) ASI= Kartläggning av patientens missbruk och leverne
4
KVÅ-koder=kvalitetsåtgärd
12 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Styrtal Andel patienter utsatta för tvångsåtgärder
Utfall Kommentarer 41 % 41 % män och 74 % kvinnor har någon gång under året varit utsatta för någon tvångsåtgärd. Motsvarande siffror för övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige: 27 % män, 28 % kvinnor. Riktigheten i denna statistik behöver kvalitetssäkras.
Andel patienter som döms för brottslighet under pågående vårdtid
3 % Övriga rättpsykiatriska sjukhus i Sverige redovisar 12 %. Ett förbättringsarbete pågår inom läkargruppen med fokus på riskbedömning. Metoden som används är en strukturerad klinisk bedömning som tar hänsyn till såväl statiska som dynamiska riskfaktorer.
Andel patienter som har utsedd stödperson
80 % Alla patienter informeras vid flera tillfällen under den första tiden på sjukhuset om rättigheten till stödperson.
Andel patienter som återintas under pågående öppenvård
25 % Ett förbättringsarbete har genomförts under årets första månader som fokuserat på hur riskhantering under öppenvård ska ske för att kunna förbättra möjligheten att snabbt kunna sätta in eller intensifiera åtgärder för att minska risken för återfall i brottslighet.
Styrtal Andel patienter som medverkar vid kontroll av metabolt syndrom
Utfall 90 %
Måltal Kommentarer 85 % Lokala rutiner har utarbetats utifrån de riktlinjer som tagits fram av svenska psykiatriska föreningen. 15 sjuksköterskor har genomgått en intern utbildning i somatisk sjukdomslära där omvårdnad och behandling vid metabolt syndrom har varit i fokus. Ett av syftena med utbildningssatsningen är att öka kunskapen om metabolt syndrom hos sjukhusets sjuksköterskor och därmed ge dem en kunskapsbas att använda i motiveringsarbetet med att förmå patienterna att medverka vid kontroll och behandling av metabolt syndrom.
13 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Habilitering och Hjälpmedel Dammsdalskolan Den nya skollag som trädde i kraft vid halvårsskiftet har ställt nya krav på verksamhetens inriktning. Bland annat har behörighetskraven för lärare skärpts, samt kraven för att få sätta betyg. Den nya lagens krav på det psykosociala stöd som ska ges är väl tillgodosett med skolsköterska, kurator, psykolog samt skolläkare med särskild kompetens inom området. Socialstyrelsen och Skolinspektionen har under året genomfört inspektioner på Dammsdal. Socialstyrelsens inspektioner, som genomförts på samtliga elevhem, har varit såväl oannonserade som annonserade i förväg. Inspektionernas inriktning har varit att dels undersöka elevernas möjlighet att uttrycka sina åsikter enligt FN:s barnkonvention och dels verksamhetens efterlevnad av de krav på dokumentation som ställs enligt gällande lagstiftning. I de rapporter som lämnats har Socialstyrelsen inte haft något att erinra avseende elevernas delaktighet. Däremot har förbättringsområden påtalats avseende dokumentationen, där åtgärder nu har vidtagits för att komma tillrätta med dessa. Rapport från Skolinspektionens inspektion har ännu inte inkommit. Sjukresor Jämfört med föregående år har resandet med taxi ökat med ca 5 %, medan ersättning för resa med privat bil och kollektivtrafik minskat med ca 7 %. Antal resenärer med särskilda behov, såsom liggande transport, ensamåkning, framsätesåkning, ledsagning och bärhjälp till och från fordon har ökat. Information om regelverket har givits till vårdpersonal, transportörer samt intresseföreningar Handikappservice I budget för 2011 anvisade landstingsfullmäktige, på försök, 1 mnkr för att genom ett verksamhetsinriktat bidrag, stödja olika insatser till personer med funktionsnedsättning. Habilitering- och hjälpmedelsnämnden fattade under hösten 2010 beslut om hur bidraget skulle fördelas till intresseorganisationerna. Av 19 inkomna ansökningar från 11 olika organisationer, beviljades 18. Bidraget fördelades till verksamhet såsom kurser i datakunskap, föreläsningar om olika typer av funktionsnedsättning, framställningar av anpassat informationsmaterial samt uppsökande verksamhet till personer med funktionsnedsättning och utländsk bakgrund. De organisationer som beviljats bidrag ska i början av 2012 rapportera måluppfyllelse och ekonomiskt utfall för erhållna bidrag.
14 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Hjälpmedel Antalet sörmlänningar, företrädesvis vuxna, som erhållit hjälpmedel under 2011 har minskat något jämfört med föregående år, medan andelen barn som erhållit hjälpmedel ökat. Volymutvecklingen följs kontinuerligt för ett antal olika typer av hjälpmedel. Bland dessa kan t.ex. konstateras att sedan 2007 har antalet andningshjälpmedel ökat med 64 %, sängar med 40 % och rollatorer med 14 %. Antalet hjälpmedel av olika slag skiljer sig mellan olika kommuner. Exempelvis har drygt 39 av 1 000 Trosabor en rollator, medan motsvarande uppgift för boende i Katrineholm är drygt 75. Skillnader likt denna kan ha flera orsaker som exempelvis ålderstruktur, hälsotal, geografi samt tradition och kompetens hos förskrivare. Kultur och utbildning Styrtal Utfall Andel elever inom 58 % gymnasieskolan med slutbetyg
Andel elever inom gymnasieskolan som uppnått grundläggande högskolebehörighet Omdömesnivå i förhållande till riksgenomsnittet: - Deltagare i Eskilstuna folkhögskolas allmänna kurs - Deltagare i Åsa folkhögskolas allmänna kurs
75 %
Måltal Kommentar 96 % Målet har inte nåtts. Resultat 2010: 80 %, 2009: 71 %. Resultatet i riket var 76 %. Målet 2011 var orimligt högt. En stor osäkerhet råder angående Skolverkets beräkningsunderlag. Troligen ingår elever som aldrig påbörjat sin utbildning inom skolan. 90 % Rikets resultat är 87 %. Måltalet är inte nått 2011. Utfallen 2010 och 2009 var 90 % respektive 97 %.
2,6
2,7 Utfallet ligger för båda skolorna inom spannet för riksgenomsnittet 2,7 +/- 5 % (2,84 - 2,57).
2,8
3 Åsa folkhögskola ligger för första gången på länge över det angivna normvärdet. Resultatet har dock varit inom spannet även tidigare.
Skolorna bedriver ett systematiskt arbete inom kvalitetsområdet genom uppföljningar, kvalitetsredovisningar och det följande förändringsarbetet.
15 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Ökad tillgänglighet vad gäller utbudet Sörmlands museum har under året vidareutvecklat utställande och andra verksamheter utomhus och på nya arenor, t ex ”Röster i Flen”, ”Kolla husen i Trosa”, slöjdworkshops på festivaler och nya stadsvandringar. Även utnyttjande av webben, inte minst då sociala medier, har prioriterats. Kungstornet inom Nyköpingshusområdet har tillgängliggjorts för rörelsehindrade genom film som ska läggas bl a på hemsidan. Syntolkning har inte genomförts men planering för tillgängliggörande av HiS-skyltarna5 för synskadade har inletts, liksom projektet Funktionshindrades historia. En upplevelsedag på Nyköpinghus för landets specialskolor har genomförts i samarbete med Åsbackaskolan och Specialskolemyndigheten. Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse i utbud och tjänster Scenkonst Sörmland har fått en ökad ram för att utveckla dansen. En dansproducent på halvtid arbetar fr o m augusti och projektet Dansbussen har besökt offentliga folkfyllda platser i nio kommuner under våren. Inom Scenkonst Sörmland finns ett konstnärligt råd. Scenkonst Sörmland har satsat på nyskrivet med unga nyutexaminerade elever för skolutbudet. En referensgrupp bestående av scenkonsten samt olika musikarrangörer har skapats för höst- och vårutbud 2011/2012. Genom samverkan och dialog har förnyelse och högre konstnärlig kvalité i utbudet uppnåtts. Verksamheten har utvecklats bl a genom integreringen av länets hemslöjdskonsulenter i verksamheter som har resulterat i hantverksprojektet ”Do it Yourself” med stor delaktighet från ungdomsgrupper. Museét har särskilt satsat på användandet av samlingarna genom utnyttjande av webben, utställningar utomhus mm, liksom på att verka på nya arenor i hela länet. Ett utvecklingsprojekt där olika forskare bjuds in till samlingarna för att belysa vad de kan berätta och användas till har inletts, vilket ger nya perspektiv och oanade resultat. FOU-projekt kring museipedagogiken har inletts i samarbete med Riksförbundet Sveriges Museér och fyra andra länsmuseér. Museét ingår även i det internationella utvecklingsprojektet ”Hållbar besöksnäring”. Inom Sörmlands museum behandlas utvecklingsfrågorna på skiftande sätt inom varje verksamhetsområde, inom ledningsgruppen och i större sammanhållna projekt.
5
Historien i Sörmland (HIS)
16 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Vård i rimlig tid
Styrtal Hälso och sjukvård Patienters väntetid enligt lagstadgad vårdgaranti ska minska
Utfall 96 %
Måltal Kommentar 100 % Mäts via telefonframkomligheten två gånger om året och redovisas i den nationella väntetidsdatabasen. Landstingets interna kontinuerliga uppföljning redovisas månatligen. Målsättningen är att alla vårdcentraler ska klara de nationella målen vid minst tio av årets tolv månader. 2011 klarade alla utom en vårdcentral detta mål, dvs 96 %. 2010 var det fem vårdcentraler som inte klarade målet vilket gav 80 %.
Kontakt samma dag med primärvården per telefon Andel enheter som klarar det nationella målet på 90 % telefontillgänglighet.
Besök hos primärvårdsläkare inom 7 dagar
100 %
80 %
Andel enheter som klarar det nationella målet på 85 % av patienterna som får läkarbesök inom 7 dagar
17 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Styrtal Besök på specialistkliniker på sjukhus.
Utfall
Enligt vårdgarantin (90 dgr)
85 %
Enligt mätningarna utifrån kömiljarden6. (Andelen väntade högst 60 dagar till första besök)
67 %
Måltal Kommentar Besöksgarantin gäller oavsett hos vilken yrkeskategori besöket sker. 100 % Uppföljningen görs dock enbart på besök hos läkare med undantag för vuxenpsykiatrin samt barn- och ungdomspsykiatrin där samtliga första besök följs upp. Uppföljningen exkluderar några specialiteter, t.ex. rehabilitering och infektionssjukvård.
Behandling på specialistkliniker på sjukhus. Enligt vårdgarantin (90 dgr)
80 %
Enligt mätningarna utifrån kömiljarden6. (Andelen väntade högst 60 dagar till behandling)
59 %
Behandlingsgarantin inom 90 dagar gäller för all planerad vård. 100 % Uppföljningen görs inom alla kirurgiska åtgärder/ diagnoser samt ett urval av verksamhetsområden på totalt 42 olika åtgärder/diagnoser. 38 av dessa åtgärder utförs i Sörmland.
Patienters väntetid inom barn- och ungdomspsykiatrin ska minska. Andelen startade fördjupade utredningar/behandlingar inom 30 dagar Andelen genomförda första bedömningar inom 30 dagar. Medelväntetid till operation av höftfraktur enligt Öppna jämförelser 2010. Preliminär sammanställning för 2011 MSE NLN
97 %
80 % Avser både HSF och Habilitering och Hjälpmedel 90 % Avser HSF
90 % 22 tim
Riksgenomsnitt 2010 var 24 timmar. Se vidare kommentarer nedan.
<20 tim 20 tim
6
För att stimulera en förbättrad tillgänglighet har staten tagit beslut om ett landstingsbidrag – den s.k. kömiljarden. Bidraget är en prestationsersättning som under 2011 stämdes av varje månad gentemot ett antal allmänna och särskilda villkor. För att få ta del av bidraget ska andelen väntade högst 60 dagar till första besök respektive behandling vara minst 70 % vid avstämningsperioden.
18 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Styrtal Ledtiderna inom lungcancerkedjan ska minska till vårdprogrammets mål Habilitering Andel väntande som väntat på nybesök mindre än 90 dagar.
Utfall 80 %
Måltal Kommentar 80 % Se vidare kommentarer nedan
83 %
100 %
Andel väntande som väntat på nybesök mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti, för barn med psykisk ohälsa). Andel väntande som väntat på behandling/insats mindre än 30 dagar (förstärkt vårdgaranti, för barn med psykisk ohälsa). Hjälpmedel Andel brukare som erbjuds utprovning av eldriven rullstol inom två månader
0%
100 %
18 %
100 %
94 %
100 %
Avser 179 av 215 brukare. Utfall delår 1: 65 % Utfall delår 2: 72 % Avser 0 av 1 väntande barn. Utfall delår 1: 0 % (0/1) Utfall delår 2: 43 % (3/7) Avser 2 av 11 barn. Utfall delår 1: 25 % (2/8) Utfall delår 2: 0 % (0/2)
Avser 17 av 18 brukare under december månad. För helår är motsvarande uppgift 81,6 %, 235 av 288 brukare. Se vidare kommentarer nedan
Höftfrakturkedjan För att förhindra höftfrakturer genomför vårdcentralerna olika typer av aktiviteter i arbetet med fallprevention. Yrsel/balansgrupper startade hösten 2011 på VC Fröslunda och ska utvärderas för eventuell fortsättning och införlivande i den ordinarie verksamheten. VC City har tagit fram en handlingsplan för screening av fallrisk för patienter äldre än 65 år. Inom specialistsjukvården har aktiviteter genomförts för att förbättra ledtiderna i höftfrakturkedjan. Förutsättningarna förändrades till viss del genom höstens kapacitetsanpassning av vårdplatser. Rutinerna för snabb operation är dock etablerade och fokus i det fortsatta förbättringsarbetet ligger på att få en bra och korrekt rehabilitering. Samtliga avdelningar på vårdplatsenheten MSE har upprättat handlingsplaner för att minska antalet fall.
19 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Lungcancerkedjan Samarbetet mellan onkologkliniken och infektions- och lungkliniken har utvecklats med sikte på ett gemensamt lungcancercentrum. Arbetet med att minska ledtiderna fortsätter. Det nya samarbetet inom nybildade Regionalt Cancer Centrum förväntas underlätta detta arbete. Landstinget är näst bäst i regionen efter Örebro. Hjälpmedel Verksamhetens ambitionsnivå avseende brukarnas tillgänglighet till hjälpmedel är hög. Den maximala väntetiden för utprovning av eldriven rullstol skärptes från och med 2011. Samtliga utprovningar ska from 2011 ske inom två månader i stället för de tre som gällt tidigare. Genom den översyn av arbetssätt och metoder som genomförts under året har väntetiderna för installation av hörselhjälpmedel kunnat arbetas bort. Hjälpmedel som lagerförs på Hjälpmedelscentralen levereras till förskrivaren inom en vecka och inkontinenshjälpmedel levereras direkt till brukaren inom 5 arbetsdagar. Barn med misstänkta autismspektrumtillstånd För barn och unga med misstänkt autismspektrumtillstånd ska nybesök erbjudas inom 30 dagar enligt vårdgarantin. Av de barn med misstänkta autismspektrumtillstånd som under året tagits emot, har 80 % fått ett första besök inom 30 dagar. Inflödet av remisser för utredning av autismspektrumstörningar fortsätter att öka. 167 nya remisser har tagits emot under året. Utredningar inom autismspektrumområdet har genomförts för 205 personer. Av dessa har drygt 50 % erhållit en autismdiagnos. Vid årets början väntade 117 brukare på en utredning, vilket kan jämföras med 93 vid årets slut. Flera åtgärder pågår för att öka tillgängligheten: Utredningar genomförs av både interna och externa resurser. Genom att tillsätta ett renodlat utredningsteam internt har effektiviteten ökat. Utvecklad samverkan med skolverksamhet, socialtjänst samt barn-, och ungdomspsykiatrin bidrar till förbättrat stöd för målgruppen. Ett koncernövergripande tvåårigt projekt med målsättning att förbättra vårdkedjan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik har påbörjats. Två multiprofessionella team med kompetens från både Habiliteringsverksamheten och Barn- och ungdomspsykiatrin har tillsatts för utredning och behandling av barn och unga med komplex neuropsykiatrisk problematik.
20 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Delaktighet, information och bemötande
Styrtal
Utfall
Måltal Kommentar Nationella Patientenkäten(NPE) 7 har under våren 2011 genomförts på barn- och ungdomsmottagningarna, en barnavdelning samt för barn på akutmottagningar. Sörmlands resultat för slutenvården 94 ligger över riksgenomsnittet. Det är endast ett landsting (av totalt 20 deltagande) som har bättre resultat. 92 Sörmlands resultat för öppenvården och akutmottagningarna ligger 88 däremot under riksgenomsnittet.
Hälso- och sjukvården Respektfullt bemötande av patienterna redovisad som patientupplevd kvalitet ska förbättras Barn – och ungdomsmottagningarna
92
Barnavdelning MSE
95
Barn på akutmottagningarna MSE och NLN
82
Karsudden Andel patienter som upplever delaktighet vid vårdplanering och behandling
70%
80% En rutin har fastställts där patienten själv ska skriva under den samordnade vårdplanen som ligger till grund för ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård. Detta säkerställer även att patienten i högre grad har kännedom om de villkor som ställs för att öppenvård ska bli aktuellt.
Andel patienter som upplever sig vara informerade om sina rättigheter
60 %
80 % Enligt fastställd rutin ska alla patienter i samband med första läkarbedömningen på sjukhuset få ta del av information gällande vårdform, preliminärdiagnos, stödperson och i förekommande fall rättigheter enligt LPT8 och LRV9. Det ska framgå av dokumentationen i patientjournalen att information lämnats.
7
NPE är landstingens gemensamma sätt att mäta hur patienterna upplever vården. Första enkäten genomfördes under hösten 2009 på vårdcentralerna. Till och med 2014 görs enkäter inom ett antal verksamheter varje år. 8 LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård 9 LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård
21 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Styrtal
Utfall
Måltal Kommentar
Habilitering och hjälpmedel Andel nöjda brukare Habiliteringsverksamheten
86 %
80 % Avser 416 av 486 brukare. Mätning görs anonymt i samband med utvärdering av individuell plan.
Syn, Ped.hv, Tolk.
98 %
80 % Avser 60 av 61 brukare som erhållit tolkservice. 45 % svarsfrekvens
Dammsdal.
Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Andel nöjda brukare
Kultur och utbildning Andel fristående skolor som tar del av skolutbudet inom Scenkonst Sörmlands verksamhet.
-
70 % Mätning genomförd i slutet av 2011 men ännu ej analyserad. Rapporteras i samband med delårsbokslut 1 2012..
96 %
85 % 382 av 398 brukare har angivit i enkäter att de är nöjda med Hjälpmedelscentralens bemötande. Svarsfrekvensen var 72 %.
89 %
100 % Ett motiv som anges från friskolor för att inte delta är att kommunen inte betalar avgiften centralt. Informationen om att avgiften i så fall ingår i ersättningen per elev kan då vara bristfällig.
Under hösten 2011 genomfördes NPE på länets BUP-mottagningar och på vårdcentralerna. Dessa resultat kommer att redovisas under första kvartalet 2012. Bedömning av måluppfyllelse God kvalitet Måltal saknas för flera av de indikatorer som valts, vilket försvårar möjligheten att bedöma måluppfyllelsen. Av totalt 16 styrtal har målet uppnåtts helt för två, delvis för tre. Det ska då tilläggas att de åtta styrtal som avser Karsudden inte är målsatta, men utfallet är i flera fall 100 % eller bättre än riket. Inom flera områden har förbättringar skett under året, vilket innebär att utvecklingen går mot en ökad måluppfyllelse.
22 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Vård i rimlig tid Av tolv styrtal har målet uppnåtts helt för fyra, delvis för fem. Inom några områden finns en tydlig förbättringspotential. Sörmlands utfall från den s.k. kömiljarden6 har reducerats utifrån måluppfyllelsen inom specialistsjukvården där kraven för att få ersättning har skärpts sedan förra året. Delaktighet, information och bemötande Måluppfyllelsen inom området är, med några undantag, förhållandevis god. Av tio styrtal är målet helt uppnått för fyra, delvis för tre av styrtalen. De redovisade patient/brukarenkäterna täcker dock inte hela landstingets verksamhet. Av Öppna Jämförelser 2011 framgår att Sörmland inom Hälso- och sjukvården genomgående ligger under rikssnittet vad gäller delaktighet, information och bemötande. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare
För detta mål finns ett fåtal styrtal för att mäta måluppfyllelsen men desto fler aktiviteter som genomförts. Hälso- och sjukvård
Styrtal Andel i målgruppen (10 % av befolkningen) som fått ”Frågor om din hälsa” Andelen utskrivna FaR (Fysisk aktivitet på Recept) inom primärvården ska öka
Utfall 61 %
Måltal Kommentar 75 % Andelen sörmlänningar som under året har fått ”Frågor om din hälsa” har ökat från 45 % till 61 %. 2% I år förskrevs 1 435 recept inom den landstingsdrivna primärvården, vilket är en ökning med drygt 550 jämfört med föregående år. För 2012 kommer receptmodulen att förenklas betydligt, vilket bör resultera i en större ökning av antalet recept.
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete
Arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget fortsätter. I första prioritet för detta arbete ligger primärvården där hälsofrågorna lyfts på ett strukturerat sätt i mötet med patienten och arbete med att stötta patienten till förändring av levnadsvanor sker där detta är motiverat. Exempel på aktiviteter inom det hälsofrämjande arbetet är Frågor om din hälsa, Fysisk aktivitet på Recept (FaR), hälsokoordinatorer, diplomerad hälsocentral, rökavvänjning i samband med operation, implementering av nationella riktlinjer,
23 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Landstingsinterna vårdöverenskommelser Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården (offentlig och privat) och olika sjukhusspecialiteter för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Överenskommelserna gäller under två år och är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter. Pågående revideringar är kvinnosjukdomar, öronsjukdomar samt psykiatri. Sjukskrivningsprocessen Plattformen för landstingets arbete med att minska antalet sjukskrivna och att fler återgår i arbete är TRIS - Tidig Rehabilitering i Samverkan, där Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och Landstinget är ingående parter. Arbetet inom sjukskrivningsprocessen inkluderar främst överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess s k Sjukvårdsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin och ingår i uppdraget för styrgruppen för sjukskrivningsprocessen. Staten och SKL har för åren 2010-2011 tecknat en överenskommelse om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Landstingets handlingsplan bygger på denna överenskommelse och innebär fortsatt arbete för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen för invånarna i Sörmland. Sjukvårdsmiljarden består av en fast och en rörlig del (befolkningsrelaterad). Ersättningen för den rörliga delen baseras på minskat antal sjukpenningdagar och har resulterat i 18 mnkr för 2011. Resultatet för den fasta delen är preliminär och slutligt besked om denna lämnas i april 2012. För att få ersättning enligt den fasta delen har landstinget till Försäkringskassan för 2011 redovisat resultatet utifrån 5 olika villkor; ledningssystem för sjukskrivningsprocessen på verksamhetsnivå, arbetet med en jämställd sjukskrivningsprocess, kvaliteten på de medicinska underlagen, elektroniskt överförbara medicinska underlag i ärenden om sjukpenning, fördjupade medicinska underlag. Ersättningen för den fasta delen beräknas till 7 mnkr.
24 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Karsudden
Styrtal Andel patienter som har erbjudits tandvårdsscreening Att mätvärdet (boxploten) för upplevelse av hälsa uppvisar ett medianvärde på 75 % Att mätvärdet (boxploten) för upplevelse av livskvalitet uppvisar ett medianvärde på 75 % Andel patienter som bedöms vara färdiga för öppenvård men trots detta vårdas i slutenvård
Utfall 100 %
Måltal Kommentar 100 % 100 % erbjudna. 60 % har genomfört aktiviteten.
80 %
75 % Män 80 %, kvinnor 60 %
65 %
75 % Män 65 %, kvinnor 50 %
Andel patienter som överförts till hemlandstinget senast tolv månader efter det att öppenvården påbörjats
80%
0%
En översyn av befintliga rutiner för samverkan med hemkommun och hemlandsting har genomförts. Sjukhuset har även vid flera tillfällen senaste tiden varit tvunget att anmäla enskilda kommuner till socialstyrelsen och/eller via avvikelsehantering påtala den motvillighet att samverka kring enskilda patienter som idag finns från enskilda kommuners sida. 80% Arbetet med att förbättra rutinerna för rapportering av patientens aktuella status och framsteg med syfte att underlätta för hemlandstingen att återta den enskilda patienten under pågående öppenvård fortsätter.
25 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Habilitering och hjälpmedel
Styrtal Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om funktionsnedsättning och dess konsekvenser till brukargruppers professionella nätverk och beslutsfattare.
Utfall 118 st
Andel individuella planer Habiliteringsverksamheten.
46 %
Syncentral och Ped.hörselvård
22 %
Dammsdal Andel utvärderade individuella planer Habiliteringsverksamheten.
Syncentral och Ped.hörselvård Dammsdal
100 %
93 %
21 % 100 %
Måltal Kommentar 35 st Avser information, föreläsningar och studiebesök till andra verksamheter inom och utom landstinget samt till personer under utbildning. Insatserna har genomförts av Dammsdal, Habiliteringsverksamheten samt Sjukreseenheten. 50 % 525 av 1 150 brukare har en individuell plan Utfall delår 1 33 % Utfall delår 2 41,5 % 50 % 30 av 138 brukare har en individuell plan, huvudsakligen barn och unga. Utfall delår 2: 56 % (24/43) 100 % Avser samtliga 38 elever
60 % 486 av 525 planer är utvärderade. Utfall delår 1: 34 % (122/361) Utfall delår 2: 50 % (237/471) 50 % 6 av 29 planer är utvärderade 100 % Avser samtliga 38 elever
Tillsammans med Hälsovalskansliet och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen pågår ett projekt för ett förbättrat medicinskt omhändertagande inom primärvården för personer med komplexa funktionsnedsättningar. Tre till fyra vårdcentralen i länet får genom avtalstecknande med Hälsovalskansliet ett utökat ansvar för målgruppen från och med februari 2012. En projektledare har anställts från och med september.
26 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel
Styrtal Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om funktionsnedsättning och dess konsekvenser till brukargruppers professionella nätverk och beslutsfattare.
Utfall 91 st
Måltal Kommentar 40 st Avser produktutbildningar och föreläsningar om inkontinens till förskrivare samt studiebesök för vårdpersonal och intresseföreningar.
Genom beslut fattade av samtliga huvudmän, med undantag av Oxelösunds och Vingåkers kommun återinfördes Fritt Val av hjälpmedel under 2010. Endast 39 sörmlänningar valde fritt under 2011 och då företrädesvis hjälpmedel med kommunalt kostnadsansvar såsom t.ex. rollatorer, sängar och rullstolar. Kultur och utbildning Förvaltningens verksamheter bidrar till måluppfyllelsen om en jämlikhet i hälsa för länets invånare genom att - främja allas möjlighet till kulturupplevelser och bildning och till att utveckla sina skapande förmågor. - erbjuda människor som är utbildningsmässigt, socialt eller kulturellt missgynnade, möjlighet att genom utbildning hitta sin identitet och påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. - utveckla en miljö inom ramen för verksamheternas utbud som skapar välbefinnande – psykiskt, fysiskt och socialt. Kulturverksamheterna har en bred och uppsökande verksamhet, som inte har ett kommersiellt syfte. Exempel som kan nämnas är skoluppdragen i form av föreställningar, delaktighet, pedagogik samt film- och danskonsulenternas främjande arbete rörande barn och ungdomar. Besöken inom äldreomsorgen genom konserter och vandringsutställningar är ytterligare exempel. Hemslöjdskonsulenterna arbetar även med att sprida intresset för hantverk genom ett flertal projekt och löpande verksamhet. Folkhögskolorna arbetar för att nå presumtiva elever på många sätt. Några är pröva påkurser och verksamhet inom invandrartäta bostadsområden m m. Ambitionen är att dessa deltagare sedan får enklare att t ex gå in på en allmän kurs och läsa in gymnasiekompetens. Bedömning av måluppfyllelse
Många aktiviteter genomförs inom verksamheterna för att uppnå jämlikhet i hälsa. Möjligheten att mäta resultatet av aktiviteterna är dock begränsade. Sammantaget redovisas 15 styrtal inom området varav målet har nåtts helt för 8, delvis för 2.
27 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Landstingets verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet
Styrtal Antal könsuppdelade statistikmått.
Kommentar I Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvård redovisas 173 indikatorer där alla är könsuppdelade Karsudden redovisar i styrtalen ett antal mått som nu är uppdelade könsvis. Eftersom styrtalen endast redovisar ett mått, redovisas männens siffror där eftersom en stor majoritet av RSK:s patienter är män. Däremot redovisas statistik per kön i kommentatorsfältet. Inom Kultur och Utbildning påbörjas mätningen 2012.
Hälso- och sjukvård Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla
Olika aktiviteter har genomförts på många enheter, som: - handlednings- och utbildningsinsatser - uppföljning, analys och åtgärder till följd av patientsäkerhetsenkäten - genomgång av/information om klinikernas verksamhet - framtagande av standardvårdplaner för att säkerställa en likvärdig behandling - diskussion på temadagar, planeringsdagar och arbetsplatsträffar - träffar med patientföreningar - föreläsning om islam i vårdsammanhang på NLN - föreläsning om kulturella skillnader i vården för infektionsklinikens personal På Fröslunda vårdcentral har somalisktalande undersköterskor haft provanställning i syfte att underlätta kontakterna med en av de större invandrargrupperna. På vårdcentralen City har all personal deltagit i kulturmöten och utbildning inför HBTcertifiering. Vårdcentralen Strängnäs har haft föräldragrupper med tolk under året och utökat kompetensen rörande andra kulturer.
28 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Styrtal Karsudden Antal medarbetare som deltagit i riktade utbildningsinsatser
Utfall 12 st
Måltal Kommentar 10 st Under 2011 genomfördes en utbildningsinsats i samarbete med Huddinge och Löwenströmska sjukhusen i Transkulturell psykiatri.
Habilitering och hjälpmedel samt Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om diskriminering.
Information och diskussion om landstingets HBT-policy med verksamhetens chefer. Därutöver verksamhetsvisa informationstillfällen.
Habilitering och hjälpmedel:
2 st
2 st
Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel:
1 st
2 st
Kultur & Utbildning Arbetet med det mångkulturella samhällets utmaningar fortsätter med stöd av förvaltningens plan för mångfaldsarbete. Verksamheterna har mångkultur invävt i sin planering och sitt genomförande av utbudet. Inom Sörmlands museum har flera projekt pågått, bl a en bok på temat flyktingfrågan. Inför de nya lokalerna finns delaktighet med både enskilda personer och grupper. Höstens offentliga föreställning för vuxna - "Svensksåld" - har gett perspektiv på begreppet att vara svensk med humorns hjälp. Mångspråkighet är temat i projektet "Utan språk är du körd", som Länsbibliotek Sörmland och Eskilstuna folkhögskola driver. Åsa folkhögskola ska anta en samlad plan för sitt arbete inom mångfaldsområdet under 2012. Skolan bedriver också kursverksamhet i bostadsområdet Nävertorp som riktar sig till invandrare som är utanför arbetsmarknaden. Däremot kommer folkhögskolorna inte att söka behörighet att genomföra SFI-verksamhet enligt det statliga regelverket. Scenkonsten har alltid genusperspektivet aktuellt vid val av utbud, vid engagerande av konstnärlig personal m m. Målet är att konstnärliga upphovsmän samt utövare ska befinna sig inom en 40/60-fördelning vid egna produktioner. Skolutbudets könsfördelning rörande uppträdande artister var 50/50. I det offentliga utbudet var upphovsmän och utövare fördelade 40/60. Inom det offentliga musikområdet behövs fortsatta insatser för att nå en jämnare fördelning.
29 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Medborgarperspektivet
Planen för arbetet rörande funktionsnedsättning har beslutats av nämnden i maj och implementeringen pågår. Verksamheterna har arbetat med planering för dessa frågor under året. Bedömning av måluppfyllelse
Av fem redovisade styrtal uppfylls målen helt för två. Två av styrtalen har varken utfall eller mål på grund av svårigheter att mäta. Bedömningen är att många aktiviteter pågår inom Landstingets olika verksamheter för att förbättra måluppfyllelsen men möjligheten att mäta resultatet är begränsad.
30 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet
Personalperspektivet Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Kompetensförsörjning
Styrtal Utfall Måltal Kommentarer Andelen verksamheter som har 68 % - Arbete kring verksamhetsspecifika verksamhetsspecifika kompekompetensplaner pågår inom de tensplaner. olika förvaltningarna. Vid förra årsskiftet var utfallet 58 %, vilket följaktligen innebär en positiv utveckling under 2011. Länssjukvården har specialistläkarvakanser inom vissa specialiteter såsom anestesi, gynekologi, oftalmologi, psykiatri och radiologi och sjuksköterskevakanser inom vissa vidareutbildningar. Uppdragsutbildning för specialistutbildning inom psykiatri och radiologi har pågått under året. Därutöver påbörjade elva sjuksköterskor vidareutbildning med studieförmåner. Samtliga går specialistutbildning inom de områden som prioriterats utifrån hälso- och sjukvårdens behov, d v s operation, anestesi, intensivvård, onkologi, gynekologi och obstetrik. Den 2-åriga yrkeshögskoleutbildningen för Medicinska sekreterare har startat med 18 deltagare från Eskilstuna och 23 från Nyköping. Bemanningsförändringar pågår inom Primärvården utifrån fortsatt anpassning till Hälsovalsmodellen, vilket innebär att personalens kompetens behöver utnyttjas optimalt. Vårdcentralerna behöver i större utsträckning än tidigare ta ställning till hur och om uppkomna vakanser ska bemannas. Nya kompetensområden har också utvecklats, såsom hjärtsviktsmottagningar och KOL-mottagningar. Antalet ST-läkare har ökat inom Primärvården, vilket på sikt sannolikt medför ett minskat behov av inhyrd personal. Olika åtgärder för att minska det behovet vidtas löpande. Via rekryteringsbolaget Medicarrera rekryteras läkare från andra europeiska länder och man rekryterar också ur gruppen av utlandsutbildade läkare som söker sig till Sverige. I början av 2011 antogs en kompetensplan som gäller för hela Karsudden. Detta ska vara ett flexibelt hjälpmedel för verksamhetens strategiska kompetensförsörjning. I dagsläget saknar man dock systemstöd för detta. Såväl Habiliteringsverksamheten som Dammsdal har en hög specialiseringsgrad inom sina respektive områden. I stort har rekrytering av personal kunnat ske i de fall vakanser uppstått. Inför framtiden är den främsta utmaningen att rekrytera psykologer till Habiliteringsverksamheten och lärare som uppfyller den nya skollagens krav till Dammsdal.
31 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet
En modell för kompetensdelning har arbetats fram inom Habiliteringsverksamheten. Den syftar till att olika specialistgrupper delar med sig av efterfrågade kunskaper till andra yrkesgrupper. Kultur och Utbildning planerar för kompetensförsörjning på ett systematiskt sätt för både individ och verksamhet, såväl inom Scenkonst Sörmland som Länsbiblioteket. Dessa processer kommer sedan att presenteras för övriga verksamheter inom förvaltningen. Ellsa kompetensplats fortsätter att utvecklas. Kurskatalogen byggs ut och möjligheterna till uppföljning har förbättrats. Chefsutveckling
Styrtal Andelen chefer som deltagit i av landstinget fastställt ledarutvecklingsprogram eller motsvarande.
Utfall Måltal Kommentarer 57 % - Vid förra årsskiftet var andelen 69 %. Därmed kan man konstatera att chefsomsättningen är snabbare än genomförandet av ledarskapsutbildningar och att detta är ett förbättringsområde.
Inom Länssjukvården har utbildning i arbetsrätt för arbetsledare hållits under hösten, liksom seminarier om samrådsavtalet för basenhetsråd. Ett antal chefer deltog också i utbildningen i konflikthantering. Hittills har arbetet med ledarskapsutveckling inom Kultur och Utbildning skett på individuell basis och på olika sätt inom förvaltningens olika verksamheter. Man ser nu behov av en mer sammanhållen utveckling av ledarskapet, vilket bl a har utmynnat i planering av två chefsdagar under 2012. Syftet är att alla chefer ska få en gemensam bild av vad det innebär att vara chef och ledare inom Kultur och Utbildning. Koncerngemensamma ledarutvecklingsprogram har genomförts för två grupper, liksom öppna ledarutvecklingsseminarier. Under hösten fattades beslut om nya riktlinjer för anställning av chefer i landstinget. Tidigare har det varit vanligt att chefsförordnanden varit visstidsanställningar. Enligt höstens beslut gäller att chefer i huvudsak ska anställas tillsvidare. Det är ännu lite för tidigt att utläsa effekterna av beslutet. Man kan dock bl a konstatera att alla chefer inom Hälso- och sjukvården tidigare hade tidsbegränsade anställningar och att det nu finns en del tillsvidareanställda både när det gäller verksamhetschefer och första linjechefer.
32 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet
Jämställdhet, integration
Styrtal Andelen kvinnliga chefer jämfört med andelen kvinnor bland personalen.
Utfall Måltal Kommentarer 73 % - Andelen kvinnliga chefer är 73 %, jmf m medan andelen kvinnor bland per78 % sonalen är 78 % - en skillnad på 5 %-enheter. För ett år sedan var skillnaden 9 %-enheter. Således är jämställdheten förbättrad och relativt god då den mäts på detta sätt.
Landstinget Sörmland var ett av tio landsting som granskades särskilt av Diskrimineringsombudsmannen (DO) under 2011. I samband med det omarbetades flera landstingsövergripande strategidokument, liksom förvaltningarnas Jämställdhets/Mångfaldsplaner. Omarbetningen innebär bl a att tydligare och mer konkreta mål samt aktiva åtgärder presenteras. DO meddelade efter genomförd granskning att Landstinget Sörmland inte till fullo lever upp till bestämmelserna i diskrimineringslagen avseende arbetsförhållanden 3 kap 4 §. DO utgår från att vi fortsätter vårt arbete för att uppfylla bestämmelserna och avslutar därmed denna granskning. Man avser dock att göra en uppföljningsgranskning av oss. Bedömning av måluppfyllelse
Det är svårt att uttala sig om graden av måluppfyllelse. Då målet är lite av en vision, kommer alltid mer att kunna göras för att komma närmare målet. Det pågår dock många aktiviteter inom landstingets verksamheter som gagnar detta strategiska mål. Många utbildningsinsatser sker, liksom åtgärder för att kunna rekrytera efterfrågade personalkategorier. Man märker också ett ökat inslag av funderingar kring hur man optimalt nyttjar den kompetens som finns.
33 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet
Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje
Styrtal Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid.
Utfall 4,4 %
Andelen verksamheter som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.
67 %
Måltal Kommentarer 4,1 % Se uppföljning av de övergripande rehabiliteringsmålen senare i dokumentet. De prioriterade områdena är: Fysisk aktivitet Kost Tobak Alkohol och droger Psykisk ohälsa 2010 års andel var 72 %, vilket alltså innebär en viss försämring under 2011.
I april genomfördes en dag med temat ”Hälsofrämjande arbetsplats”. Deltagare var politiker, personalchefer och fackliga företrädare. Då diskuterades bl a hur en hälsofrämjande arbetsplats ser ut. Vad ska vi göra för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser inom landstinget? Dagen var ett avstamp inför det fortsatta arbetet kring landstingets strävan i detta. En hälsovecka anordnades i maj för all personal. I samarbete med lokala föreningar och friskvårdsföretag arrangerade landstinget föreläsningar och prova-på-aktiviteter, såsom träna på gym, yoga, stavgång, dans mm. Den landstingsövergripande webbaserade arbetsmiljöutbildningen har lanserats och uppföljande seminarier för chefer och skyddsombud har hållits med fokus på systematiskt arbetsmiljöarbete. Likaså har nya guidelines för medarbetarsamtal, avgångssamtal och lönesamtal utarbetats för att ge tips och råd till chefer och medarbetare inför viktiga samtal. Karsudden redovisar fortsatt höga sjuktal, men arbetar aktivt t ex med att uppmärksamma, förhindra och utreda upprepad korttidssjukfrånvaro. Sjukhuset är nu en hälsodiplomerad arbetsplats, vilket innebär att man diplomerats för det aktiva och strategiska friskvårds- och hälsoarbete man bedriver. Inom Kultur och Utbildning har man på olika sätt ökat sin kunskap kring hälsoaspekter i arbetslivet. En planering finns för det fortsatta arbetet under 2012 med fokus på bl a hälsofrämjande ledarskap vid den första av två inplanerade chefsdagar. Förvaltningen har uppvisat en ökad sjukfrånvaro under senaste åren. Detta har lett till att man gjort en särskild kartläggning och analys av orsakerna.
34 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet
Bedömning av måluppfyllelse
Även detta mål är av den arten att man aldrig med säkerhet kan säga att målet är uppfyllt, men även på detta område pågår mycket arbete i rätt riktning och ett ökat fokus på hälsoaspekter i arbetslivet kan konstateras. Tyvärr har inte den tidigare nedåtgående trenden vad gäller sjukfrånvaron fortsatt även under 2011. Däremot är man aktiv med analyser och åtgärder på de håll där sjukfrånvaron ökar tydligast.
Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten
Styrtal Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten.
Utfall Måltal Kommentarer - Tanken var att en landstingsövergripande medarbetarenkät skulle genomföras även under 2011, vilken skulle ge utfallet på detta styrtal. Denna gång skulle en extern leverantör ta hand om genomförandet. Förseningar i upphandlingen gjorde så att enkäten inte hanns med under året. Istället beräknas så ske under 2012.
Arbetet inom ”Bra till bäst” inom Länssjukvården har fortsatt. Den metodik som används bygger på ett aktivt deltagande från medarbetare inom olika verksamheter och yrkesgrupper. Flera förslag till förbättringar har utarbetats av, testats i och utvärderats av olika arbetsgrupper för att sedan implementeras i verksamheterna. Likaså har flera verksamheter bildat arbetsgrupper med tvärprofessionell sammansättning och förbättringsgrupper som arbetar kontinuerligt med förbättringsarbeten. Karsudden har genomfört en förvaltningsspecifik medarbetarenkät avseende den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet har sammanställts och aktiviteter planeras. I det stora hela upplever man på Karsudden en god arbetsmiljö som man har stora möjligheter att påverka. Efter medarbetarenkäterna 2009 och 2010 konstaterades inom Habilitering och Hjälpmedel att personalen kände ett minskat förtroende för sina chefer, fick mindre återkoppling från cheferna och kände sig mindre engagerade i utvecklingen än tidigare. Därför initierades ett treårigt projekt med inriktning arbetsglädje och stolthet. Under perioden 2012 – 2014 kommer hela förvaltningen att engageras i ett utvecklingsarbete med dessa förtecken. Bedömning av måluppfyllelse
Vissa förvaltningar bedriver utvecklingsprojekt där personalen är tydligt involverad i utvecklingen av verksamheten. På flera håll tas också resultatet av såväl egna som landstingsövergripande medarbetarenkäter på allvar och ett förbättringsarbete genom-
35 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Personalperspektivet
förs. Samtidigt finns det säkerligen exempel på arbetsplatser där personalen inte är nöjd med delaktigheten. Arbetet kommer att fortgå och under 2012 kommer en ny landstingsövergripande medarbetarenkät att genomföras.
Helägda bolag
Folktandvården har genomfört en sexdagars ledarutbildning för blivande ledare som 15 medarbetare deltagit i. Dessutom har en fyradagars ledarutbildning genomförts för samtliga chefer. Folktandvården har under året infört ”Frisklinjen” som tar emot samtliga sjukanmälningar och där sjukvårdspersonal svarar på frågor redan då sjukanmälan görs. Tjänsten är upphandlad av företagshälsovården. I slutet av året startade man arbetet med att genomföra en hälsodiplomering av företaget. Medarbetarna erbjuds hälsoprofiler vart tredje år. Årets resultat från dessa visar att den upplevda stressen minskat, men att konditionsnivån kunde vara bättre. Servicebolaget genomlyser sina kompetenser och behov för att kunna driva en kostnadseffektiv, konkurrenskraftig och kompetent verksamhet. Kompetenskartläggning av chefer och administrativ personal är genomförd och man kommer nu att fortsätta inom samtliga yrkesgrupper. I samband med en stor omorganisation, där man bildat två nya affärsområden, har antalet chefer minskat till förmån för ledarrollen. Servicebolaget ska nu arbeta mer med det synliga ledarskapet, vilket innebär att teamledarna i allt större utsträckning ska delta i det operativa utförandet. 2010 års medarbetarenkät visade en tydlig brist vad gäller ledarskapet inom servicebolaget. Därför kommer man under 2012 att göra stora satsningar på detta. Sjukfrånvaron är relativt hög inom Servicebolaget och har ökat under 2011. Man gör dock insatser för att så fort som möjligt få tillbaka medarbetarna i arbete. Man har ett gott samarbete med företagshälsovården och har bl a kunnat förhindra kommande sjukskrivningar genom ett förebyggande arbete. Den tidigare planerade hälsodiplomeringen är tillsvidare uppskjuten. I dagsläget finns varken personella eller ekonomiska resurser för ett genomförande. Innan det blir aktuellt att återuppta det arbetet, måste man bl a få det hälsofrämjande ledarskapet till en naturlig del i vardagen. I början av året fick Servicebolaget en ny VD. Denna skickar löpande ut ”VD:s brev” till samtliga medarbetare. På detta sätt får alla information samtidigt och möjlighet att komma med synpunkter på verksamhetens utveckling.
36 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet
Förnyelseperspektivet Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord.
Landstinget
I landstinget har under 2011 bedrivits ett övergripande arbete där samtliga förvaltningar deltagit för att ta fram ett gemensamt ledningssystem. Under hösten genomfördes två användartester av ledningssystemet i samarbete med Mälardalens högskola och fler tester kommer att genomföras under året. Sedan januari 2012 presenteras en prototyp för ledningssystemet på Insidan. Arbetet kommer att fortsätta under första halvåret 2012 både på övergripande nivå och i respektive förvaltning.
Hälso- och sjukvården
Styrtal Minska antalet återinskrivna multisjuka äldre
Utfall
Måltal Kommentarer Återinskrivningskurvan har över året rört sig både nedåt och uppåt igen. På KSK har ett minskat antal vårdtillfällen (124 st under 2011) noterats för åldersgruppen 85 år och äldre. 50 % One Stop Clinic är införd på MSE i februari med god effekt. Arbetet följer plan. 90 % I november var täckningsgraden 89 %. De flesta vårdcentraler registrerar i hjärtsviktsregistret. Många vårdcentraler har också startat hjärtsviktsmottagning och andra låter sjuksköterskor utbilda sig i ämnet på Mälardalens Högskola.
Korta ledtiderna i bröstcancerkedjan Öka teckningsgraden till RiksSvikt-hjärtsvikt
89 %
Vårddatasystem Vårddatasystemet SYSteam Cross genomgår under 2010-2014 ett genomgripande utvecklingsarbete. Arbetet mynnar ut i nya versioner som kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser i stället för på klinikstrukturen som befintlig version gör.
37 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet
Förbättra effektiviteten Under hösten har förvaltningen identifierat tio huvudvårdprocesser som på ett systematiskt sätt ska bearbetas med samma metodik som projekten inom Bra till Bäst. Syftet är att förbättra flöden och resultat och har ett länsövergripande angreppssätt som följer patientens väg genom vårdkedjan. Särskilda produktionsplaneringsprojekt har startat på några vårdcentraler inom Primärvården. Samtidigt har ett arbete påbörjats som syftar till att förbättra kapacitetsutnyttjandet och öka effektiviteten genom produktions- och kapacitetsplanering. En första insats blir att införa en länsgemensam operationsplanering under 2012 som omfattar alla opererande verksamheter exklusive ögonkliniken. Det innebär att varje opererande specialitet har en gemensam planeringslista och kommer att arbeta med länsgemensamma rutiner avseende hantering av behov, operationsresurser och produktion. Karsudden
Styrtal Andel vårdrelaterade infektioner
Utfall 0%
Måltal Kommentarer 0 % Antalet patienter där risk för vårdrelaterad infektion föreligger är mycket lågt, under 3 %.
Regionsjukhuset Karsudden deltar sedan 2010 i SKL:s punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och följsamhet till basala vårdhygienrutiner som genomförs två gånger per år. Resultaten av dessa mätningar återkopplas till medarbetarna vid arbetsplatsträffar och temadagar där förbättringsförslag också diskuteras.
38 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet
Habilitering och hjälpmedel
Styrtal Antal valda processer för större brukarnytta som genomarbetats
Utfall 4 st
Måltal Kommentarer 6 st Valda processer: Avgränsade konsultinsatser (HabV) Kartläggning av behov inför brukarens individuella plan (HabV) Rutin för avslutande av insatser för brukare (HabV) Rutin för elevers utflyttning (Dammsdal) Ansvar och rutiner vid medicinering (Dammsdal) Kartläggning av förmågor inför den individuella utvecklingsplanen (Dammsdal)
Inom habiliteringsverksamheten genomfördes inför 2011 en organisationsförändring som syftade till att, förutom att samla all habilitering/rehabilitering, att verka för ett enhetligt synsätt oavsett art av funktionsnedsättning. Sex specifika processer valdes ut för genomgång inom förvaltningen under året. Valda processer framgår av styrtalstabellen ovan. De processer som återstår att slutföra är ”Avgränsade konsultinsatser” samt ”Rutin för avslutande av insats till brukare”. Inom Habiliteringsverksamheten pågår ett utvecklingsarbete med anledning av de nationella riktlinjerna för Evidensbaserad Habilitering, (EBH). Aktuella insatser är t ex föräldrastöd, språk och kommunikation samt insatser mot inkontinens.
39 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet
Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel
Styrtal Antal valda processer för större brukarnytta som genomarbetats.
Utfall 2 st
Måltal Kommentarer 4 st Valda processer är: Inkludera försörjning av syn och hörselhjälpmedel i verksamheten. Utveckla rekonditioneringsplaneringen. Översyn av lagerhanteringen. Införliva inkontinenshjälpmedel i hjälpmedelssystemet Sesam.
De två första processerna har genomförts medan översyn av lagerhanteringen pågår. Arbetet med att utveckla hjälpmedelssystemet Sesam för att införliva inkontinenshjälpmedel i systemet pågår. Införandet beräknas ske under 2012 och kommer bl a att innebära att förskrivare inom kommun och landsting kan beställa inkontinenshjälpmedel via webben.
Kultur och utbildning
Särskilt focus läggs på gemensamma insatser/samarbeten mellan förvaltningens olika verksamheter. Vissa lokalfrågor samt Öknaskolans planering för genomförandet av gymnasiereformen GY2011 fr o m höstterminen har gjort att samarbetsfrågorna inte har lyfts i önskvärd omfattning. Samarbetsområden utvecklas trots det fortlöpande. Kulturplanearbetet har också varit en faktor som bidrar till ett ökat samarbete mellan kulturverksamheterna.
Landstingets ledningsstab
Inom förvaltningen pågår arbetet med införandet av ett dokument- och ärendehanteringssystem. Under hösten genomfördes en första ”pilot” av systemet på landstingsstyrelsens ärendeprocess. I samband med projektet har nuvarande arbetsätt, processer, hålltider, ansvarsområden mm som rör registrering av handlingar och beslutsprocesser granskats.
40 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet
Under året har den löneadministrativa processen genomlysts med externt stöd. Processkartor har gjorts för respektive förvaltning och ibland även för olika verksamheter inom en förvaltning. Detta i syfte att arbeta bättre enligt Leanfilosofin d v s hur man hanterar resurser på bästa sätt och säkra områden som identifieras som sårbara. FM-enheten har tagit fram en ny modell och nya dokumentmallar för hantering av det tidiga skedet i byggprocessen. Arbetet har skett i samarbete med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Centrum för vårdens arkitekttur vid Chalmers i Göteborg och är en förutsättning för det fortsatta arbetet med genomförandet av investeringsplanen. Bedömning av måluppfyllelse Utifrån den redovisning som nämnderna lämnat kan konstateras att det pågår ett intensivt arbete med att utveckla och konkretisera olika processer både verksamhetsnära och administrativa. Utgångspunkten är att genomförda översyner leder till en förbättring av den aktuella verksamheten även om det i dagsläget är svårt att mäta resultatet.
Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Hälso- och sjukvård
Styrtal Antalet samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland
Utfall
Måltal Kommentarer Hälso- och sjukvården samverkar med omgivande landsting, framför allt i upphandlingsfrågor där landstinget har en gemensam upphandlingsenhet tillsammans med Västmanland. Några kliniker har etablerat samverkan med Västerås respektive Uppsala.
41 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet
Habilitering och hjälpmedel Styrtal Utfall Antal genomförda 1 st samverkansöverenskommelser med andra aktörer som tillkommit för ökad brukarnytta och effektivitet.
Måltal Kommentarer 3 st Samverkansöverenskommelser som avses: Ansvarsfördelning av hjälpmedel i skolan för barn (HabV) Ansvarsfördelning av paramedicinska insatser till vuxna (HabV) Ansvarsfördelning akuta psykiatriska insatser (Dammsdal)
Brukargrupperna inom HH-förvaltningen har ofta behov av insatser från ett flertal aktörer inom den offentliga sektorn. Behovet av samordning är stort för att vardagen för den enskilde ska fungera. Under 2011 har verksamheten arbetat med ovan angivna samverkansområden. Överenskommelse har så här långt träffats angående paramedicinska insatser till vuxna.
Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel
Styrtal Utfall Antal genomförda 1 st samverkansöverenskommelser med andra aktörer som tillkommit för ökad brukarnytta och effektivitet.
Måltal Kommentarer 1 st Avser samverkan med Hjälpmedelscentralen i Västmanland.
Kultur och utbildning
Det regionala samarbetet och kontakterna har utvecklats i stor utsträckning under det senaste året, bl a genom arbetet med den regionala kulturplanen. Planen beslutades i landstingsfullmäktige i oktober. Sörmland deltar i dialogmodellen med staten fr o m 2012. Det interregionala projektet KompoBib bedrivs tillsammans med länsbibliotek och kommuner inom Örebro, Västmanland, Stockholm och Sörmland med stöd av EUmedel. Kartläggningsfasen är avslutad och efter beslut om fortsatt stöd har projektet fortsatt och är nu i ett intensivt skede.
42 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet
Landstingets uppdrag som rör folkhälsan, hållbar utveckling och global rättvisa ingår i övriga åtagandet. Verksamheten som planeras i den regionala kulturplanen har ett folkhälsofrämjande perspektiv. Många av de projekt och verksamheter som genomförs har även de samma syfte. Några exempel är utställningen Älskas… ätas på Nynäs som berör livsmedelsproduktion, Sörmlands Naturbruks miljöarbete samt verksamheten inom Nynäsområdet. Sörmlands museum bedriver bl a ett projekt för ungdomar mellan 16 och 25 år som är intresserade av hantverk, design, återbruk och hållbar utveckling. Eskilstuna folkhögskola har kursen Recycle Design, som syftar till återbruk. Landstingets ledningsstab
En rad samarbeten pågår med framför allt angränsande landsting. Under året har DUnämndens ansvarsområde utökats i och med uppstart av en gemensam upphandlingsenhet för landstingen i Sörmland och Västmanland. En gemensam finanspolicy med Västmanland och Örebro har fastställts av Landstingsfullmäktige att gälla från och med 1 november 2011. Vidare har ett antal möten ägt rum i det nya gemensamma finansrådet. Nämndsekreterargruppen inom administrativa enheten har under året inlett ett samarbete med sina motsvarigheter vid landstingen i Örebro, Västmanland, Uppsala och Östergötland. Syftet är att utbyta erfarenheter och genomföra gemensam kompetensutveckling. Bedömning av måluppfyllelse Samverkan med angränsande landsting och även med andra aktörer inom länet har fortsatt och utökats under året. Konkreta resultat kan noteras bl a vad gäller beslut om gemensam upphandlingsenhet och gemensam finanspolicy. Inom biblioteksverksamheten bedrivs det interregionala projektet KompoBib med stöd av EU-medel. Helägda bolag
Folktandvården har under året fortsatt utvecklingen av undersökningspass samt i liten skala har även utbildning i ett mer delegerat arbetssätt genomförts. Det är ett sätt att öka samarbetet mellan olika yrkeskategorier och att använda allas kompetens på bästa sätt. Under året har planerats för installation av en ny och ganska omfattande version av produktionssystemet Effica. Versionen innehåller bl a en ny och förbättrad funktion för daganteckning, elektronisk kommunikation med försäkringskassan angående efterhandskontroller. Dessutom möjliggörs koppling till en ny funktion för E-recept samt uppkoppling mot ”Mina vårdkontakter”. Det senare innebär att kunden/patienten kan ändra tid hos tandvården via webben. Landstingsservice har tillsammans med FM-enheten skapat en fungerande samarbetsmodell och prioriterat vilka utvecklingsuppdrag som man ska bedriva tillsammans under året. Forum och mötesplatser för att säkerställa fortsatt samverkan har etablerats.
43 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Förnyelseperspektivet
Mycket tid har lagts på säkerhetsarbetet inom driftverksamheten. Det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) har setts över liksom utvecklingen inom miljö, tillsyn, skötsel och energioptimering.
44 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Miljöperspektivet
Miljöperspektivet Landstingstyrelsen antog i februari 2009 det andra Miljöprogrammet i ordningen. Miljöprogrammet med tillhörande handlingsplan gäller för perioden 2009-2013. Programmet innehåller miljömål inom följande områden: Effektivt miljöarbete Klimatpåverkan Kemikalier och läkemedel Miljömålen är jämställda med styrtal men är gällande fram till och med 2013. Även landstingets bolag är medräknade i utfallet som presenteras i Årsredovisningens Miljöanalys. Utfall är årets resultat med tillhörande kommentarer. I kommentarerna bedöms måluppfyllelsen för styrtalet och om Landstinget Sörmland kommer att nå miljömålet till 2013.
45 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Miljöperspektivet
Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete.
Styrtal Effektivt miljöarbete
Utfall Miljöledningssystemet finns i alla verksamheter och bolag. Interna miljörevisioner är genomförda under året
Måltal Alla förvaltningar ska ha inarbetat och infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14001
Upphandling
Har ej kunnat följas upp. Verktyg för uppföljning har installerats under hösten 2011 Totalt har landstinget uppnått 19 % ekologiska livsmedel
Köptrohet mot ramavtal ska vara minst 95 %
Totalt har landstinget uppnått 5,4 % rättvisemärkta livsmedel
5 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara Rättvisemärkt All personal ska genomgå en grundläggande webbaserad miljöutbildning
Utbildning
Cirka 55 % av landstingets anställa har genomfört utbildningen
50 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara ekologiska
Kommentarer Certifieringsarbetet påbörjas våren 2012. När landstinget blivit certifierat har vi nått målet till 2013. Lättare uppföljning under 2012.
Ny kostpolicy antagen 2011 med nytt mål på 25 % ekologiska livsmedel. Med ytterligare satsning inom Kost bör målet kunna nås. Målet för 2013 är uppnått!
Ökat fokus på utbildningen behövs för att vi ska nå målet till 2013
Effektivt miljöarbete
Med anledning av uppdraget att ”Alla förvaltningar ska ha inarbetat och infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14001" genomfördes under perioden 7-9 juni extern dokumentgranskning. Granskningen var det första steget i certifieringsprocessen. Den medförde en del mindre avvikelser som åtgärdades inom 3 månader, bl.a. fler interna miljörevisioner. Under hösten 2011 genomfördes 25 miljörevisioner i förvaltningarna, till viss del med hjälp av extern resurs då Miljöenheten saknat tillräckliga resurser för detta.
46 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Miljöperspektivet
Upphandling
Köptrohet mot ramavtal ska vara minst 95 %. Detta har inte kunnat kontrolleras hittills. Under hösten 2011 installerades ett verktyg i måttdatabasen som kan mäta avtalstroheten. Ekonomicheferna har varit piloter för projektet och med hjälp av verktyget kan det nu sättas mål och göras uppföljningar ute i verksamheterna. Det innebär att landstinget fr.o.m. 2012 kommer att kunna följa upp detta mål. Utbildning
Ett fortsatt fokus från förvaltnings- och bolagsledningarna på att medarbetarna ska göra den obligatoriska webbaserade miljöutbildningen är en förutsättning för att uppnå målet. Den 31 december 2011 hade 3 785 anställda genomfört miljöutbildningen och 480 påbörjat densamma. Det innebär att ca 55 % av alla anställda i landstinget genomfört utbildningen.
Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan.
Styrtal Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor ska minska med 25 %. (Utgångsvärde 2008)
Utfall Kan ej bedömas
Måltal 922 ton
95 % av landstingets fordon ska vara miljöklassade
89 %
95 %
Förbrukning av fossila Har ökat med bränslen ska minska 0,4 % med 25 %. (Utgångsvärde 2008)
Minska 25 %
47 (127)
Kommentarer Km-statistik har inte rapporterats i sin helhet av Hälso- och sjukvården. Sammanhållande funktion saknas. Därmed är det svårt att beräkna utfallet i dagsläget. Vid utbyte av leasingbilar sker byte till miljöfordon. Målet bör kunna nås till 2013. Målet kommer inte att nås om landstingets fordon med fossila bränslen fortsätter att öka.
Uppföljning av de strategiska målen - Miljöperspektivet
Styrtal Utsläppen av lustgas ska minska med 30 %. (Utgångsvärde 2008)
Utfall Lustgasdestruktör installerad i juni 2011 på MSE
Utsläpp av narkosgas. (Utgångsvärde 2008)
Ökat sedan 2008
Alla ozonnedbrytande/ klimatpåverkande köldmedia ska fasas ut Öka andelen naturbetesmarker på Nynäs Landstingets elenergiförbrukning ska minska med 5 %. (Utgångsvärde 2008) Landstingets värmeenergiförbrukning ska minska med 5 %. (Utgångsvärde 2008)
Inventering påbörjad
Måltal Kommentarer Minska När även NLN får 30 % en lustgasdestruktör våren 2012, kommer utsläppen att minska med minst 95 %. Målet kommer att nås. minska Målet kan bli svårt att nå. Förändrade metoder kan bidra till minskning. utfasning Har ej varit prioriterat 2011
Ingen ökning har skett Förbrukningen har minskat 5,8 %
Öka 10 % Minska 5%
Arbetet påbörjas under 2012 Målet är uppnått!
Förbrukningen har minskat 2,5 %
Minska 5%
95 % förnyelsebara energikällor ska användas för uppvärmning. (Utgångsvärde 2008)
ca 97 %
95 %
100 % av elenergin ska vara Bra Miljöval eller motsvarande
Landstinget har Ursprungsgaranti Vattenkraft
100 %
Ökat fokus på att minska värmeförbrukningen behövs för att nå målet till 2013. Olja används endast som stöd på Åsa folkhögskola. I övrigt förnyelsebara energikällor. Målet är uppnått! Målet är uppnått!
Transporter
Utbildning i Sparsam körning/ecodriving har under året genomförts i förvaltningarna. Ett 70-tal medarbetare har genomfört utbildningen hittills. I årsredovisningens miljöanalys finns statistiken rapporterad. Förbättringsområden för transporter är bl.a. att tanka rätt bränsle. Biogasbilar ska tankas med biogas och etanolbilar ska tankas med etanol, ej med bensin. Att upphandla ett dyrare fordon för att få miljönytta blir helt fel om användaren sedan tankar "fel" bränsle. En enhetlig syn på miljöbilsbegreppet för alla landstingets fordon är nödvändig. Många använder alternativa mötesformer men det kan öka. En översyn av resepolicyn och dess riktlinjer bör initieras.
48 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Miljöperspektivet
Lustgas
En lustgasdestruktör har installerats på Mälarsjukhuset, vilket kommer att bidra till att vi når målet för lustgas redan innan 2013. Utvärdering av anläggningen har skett under hösten 2011 och i enlighet med beslut har det påbörjats en installation av destruktionsanläggning på Nyköpings lasarett. Köldmedier
Det råder oklarheter kring utfasningen av ozonnedbrytande köldmedier. Under 2012 bör detta klarläggas. Jord- och skogsbruk
Andelen naturbetesmarker har inte ökat utan ligger kvar som tidigare på 200 ha. Arbete med att röja och markbereda påbörjas under 2012. Energi
Utifrån de avsatta medel som är kopplade till åtgärderna i energideklarationerna ser Miljöenheten ett ökat behov av fokus på detta område. Ny kampanj för "Stoppa onödan" kommer att ske under vintern/våren 2012.
Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan
Styrtal Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 %
Utfall Inventering är gjord våren 2011
Medverka till att Förskrivare har nivåerna av de mest fått miljöpåverkande miljöinformation. läkemedlen i utsläppen från reningsverken eller i ytvattnet minskar med 10 %. (Utgångsvärde 2006)
Måltal Kommentarer Minska Utfasning av kemikalier 10 % måste påbörjas under 2012 för att målet ska nås till 2013. Minska Förskrivning av 10 % startförpackningar har ökat med 40 % sedan 2010. Likaså har förskrivningen av FaR, Fysisk aktivitet på Recept, ökat.
Kemikalier
Ett ökat fokus i verksamheterna på utfasning av kemikalier behövs för att nå målet inom området. Miljöenheten kommer att vara behjälplig med detta tillsammans med extern resurs under 2012.
49 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Miljöperspektivet
Läkemedel
Miljöutbildning och information till läkemedelsförskrivarna är av stor vikt för att öka kunskapen om läkemedels påverkan på miljön.
50 (127)
Uppföljning av de strategiska målen - Ekonomiperspektivet
Ekonomiperspektivet Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar
Styrtal Avvikelse mot budgeterat resultat
Utfall - 150,4 mnkr
89,3 mnkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren
Avkastning på långsiktiga placeringar jämfört med fastställt avkastningskrav
1,1 %
Måltal Kommentarer 0 Landstinget redovisar för 2011 ett resultat på -111,8 mnkr vilket är 150,4 mnkr sämre än budgeterat. Landstingets resultat de senaste tre åren har varit 261,6 mnkr, 118,0 och -111,8. Den genomsnittliga förändringen uppgår därmed till 89,3 mnkr.
Avkastningen på landstingets kapitalförvaltning uppgår till 1,1 %.
Bedömning av måluppfyllelse Landstinget uppvisar för 2011 ett negativt resultat på -111,8 mnkr. Resultatet innehåller en kostnad med anledning av förändrad diskonteringsränta vid pensionsskuldberäkning (RIPS-ränta) och ett par större försäljningsintäkter. Om dessa poster exkluderas kan konstateras att det underliggande resultatet för 2011 är negativt och betydligt sämre än 2010 års resultat. Ett observandum är att nettokostnaderna ökade betydligt mer än skatteintäkterna under 2011.
51 (127)
Specifik avrapportering
Specifik avrapportering Under 2010 fastställde landstingsfullmäktige en policy för personer med funktionsnedsättning. Vidare har landstinget beslutat att stärka arbetet med att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Detta resulterade i en HBT policy. HBT är en förkortning på homosexuella, bisexuella och transpersoner. Nedan redovisas pågående arbete med att implementera respektive policy.
Policy för personer med funktionsnedsättning Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjuvården arbetar kontinuerligt med att uppnå en vård på lika villkor för alla patienter. Information och diskussioner i ämnet sker regelbundet på arbetsplatsträffar. Vård på lika villkor är ett vanligt förekommande ämne på klinikernas och vårdcentralernas planeringsdagar eller temadagar. Hälso- och sjukvården ingår i Nationella Patientenkäten som med jämna mellanrum följer upp patienternas uppfattning om bemötande och kvalitet på den enskilda enheten eller för en speciell patientgrupp. Likvärdig vård för alla patienter är en grundinställning för hälso- och sjuvården. Länsgemensamma vårdprogram upprättas kontinuerligt och även tecknandet av landstingsgemensamma vårdöverenskommelser mellan olika specialiteter och primärvården, både offentlig och privat, är ett led i att uppnå likvärdig vård för alla medborgare i Sörmland. Hälso- och sjuvården anpassar vården successivt till de nationella riktlinjer som beslutas. Sörmland deltar på regionnivå i utvecklingen av nationella vårdprogram och rutiner för införande av dessa. Ett led i att utveckla samarbetet mellan barnavårdcentral, föräldrar och förskola för att så tidigt som möjligt upptäcka barn med behov av särskilt stöd, var det seminarium som anordnades i september. Seminariet hade god anslutning av ledande politiker och tjänstemän från både landstinget och kommunerna. I FM-enhetens regi pågår ett projekt för att snabbt åtgärda ”enkelt avhjälpta hinder” i hälso- och sjuvårdens lokaler. Åtgärderna baserar sig på inventeringar gjorda med utgångspunkt från policyn avseende funktionshindrade. Arbete pågår också för att skapa en för hela länet enhetlig och tillgänglig skyltning till och i hälso- och sjuvårdens lokaler. Berörda handikapporganisationer bjuds rutinmässigt in att delta i planeringen av ny- och ombyggnad av lokaler.
52 (127)
Specifik avrapportering
Regionsjukhuset Karsudden
Vad gäller policyn för funktionsnedsättning är frågan särskilt uppmärksammad i programarbetet rörande Karsuddens fastighetsutvecklingsplan. Målsättningen är att alla rättspsykiatriska patienter med funktionsnedsättning ska kunna vårdas på sjukhuset. Habilitering och hjälpmedel
Utifrån fastställd policy för personer med funktionsnedsättning har en handlingsplan med förbättringsområden upprättats. I denna ingår bland annat att utveckla verktyg för individuellt anpassad information samt former för delaktighet vid val av insatser. En viktig framgångsfaktor för delaktighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning är att brukare, förskrivare och övrig vårdpersonal är välinformerade om hjälpmedel, deras användningsområden och deras anpassning till den enskilde brukaren. I Hjälpmedelscentralens uppdrag ingår därför att regelbundet informera och utbilda om hjälpmedelsutbudet. Ett stort antal aktiviteter har genomförts under året, både i form av utbildning/information till förskrivare och av studiebesök från verksamheter inom och utom länet. Kultur och utbildning
Nämnden antog i maj en handlingsplan för arbetet rörande personer med funktionsnedsättning. Implementeringen pågår i anslutning till arbetet med verksamheternas egen planering. Flera verksamheter har arbetat med dessa frågor under lång tid. Dans i Sörmland och Sörmlands museum har specifika planer för sitt arbete klara. Inom Länsbiblioteket finns även en konsult med ansvar för detta område. Några konkreta exempel är genomlysning av lokaler, utåtriktat arbete med läsombud inom omsorgen, taltidningar, talböcker, samarbete med länshandikappråd, särskoleverksamhet, anpassade naturleder och kurser för personer med funktionsnedsättning.
Landstinget Sörmlands HBT-policy Hälso- och sjukvård
Under de senaste åren har enheterna inom hälso- och sjuvården haft olika aktiviteter för att informera och diskutera hur olika människor ska bemötas för att var och en ska uppfatta att de bemöts på ett likvärdigt sätt som alla andra. För att uppnå ett korrekt och likvärdigt förhållningssätt mot alla medborgare i Sörmland och att också uppfattas så av såväl personal som medborgare krävs en ständig dialog om detta på arbetsplatserna. Det är också viktigt att landstinget är representerat vid olika evenemang för ett mer likvärdigt samhälle. Under 2011 fanns Landstinget Sörmland representerat vid Pridefestivalerna i Stockholm och i Eskilstuna.
53 (127)
Specifik avrapportering
Slutrapport från kvinnokliniken MSE/KSK gällande uppdraget från 2008 att starta en gynmottagning för lesbiska och bisexuella kvinnor håller på att slutföras och skickas till landstingsfullmäktige. Regionsjukhuset Karsudden
Risken att drabbas av olika former av ohälsa är förhöjd bland HBT-personer. Problematiken är allmän och berör såväl personal som patienter på Karsudden. Arbetsplatsträffar har under året varit forum för förankring och kunskapsspridning om Landstinget Sörmlands HBT-policy. Habilitering och hjälpmedel
Inom Habilitering och hjälpmedel har samtliga chefer under året informerats om policyn och dess innehåll. En handlingsplan med insatser för att öka kunskapen om policyn och målgruppens behov har upprättats. Statistik som belyser Habiliteringsverksamhetens insatser till olika målgrupper avseende ålder, kommun, hjälpmedelsinnehav, nyckeltal rapporterade i NYSAM samt utfallet av ”Liv och Hälsa ung”-enkäten analyseras i syfte att identifiera eventuella tecken på diskriminering. Kultur och utbildning
Inom Kultur och utbildning finns HBT-frågan med, liksom övriga frågor, vid planering av verksamheten. Några konkreta exempel är att det genomförts föreläsningar inom Eskilstuna folkhögskola och att Film i Sörmland och Hemslöjdskonsulenterna deltagit i Springpride under året. Landstingets ledningsstab
Landstinget Sörmland deltog 2011 för tredje året i rad i arrangemang kring och vid Spring Pride, Eskilstuna och Stockholm Pride. Deltagande i Pridefestivalerna har skett i samarbete med Eskilstuna kommun, Mälardalens Högskola, Eskilstunas Marknadsföringsbolag, Föreningen Spring Pride (2009-2010), Polismyndigheten i Sörmland (2010-2011) samt 2011 på Stockholm Pride även med Länsstyrelsen i Södermanland. Samarbetet har inneburit gemensam planering och samfinansiering kring tältsamverkan under parollen ”Olika men Lika”. I tältsamverkan visas hur deltagande organisationer arbetar och samarbetar med/kring homo-, bi- och transfrågor. I övrigt har landstinget haft kringarrangemang vid Spring Pride, Eskilstuna för medarbetare med flera. 2011 visades kortfilmen ROSA vid tre ställen på Mälarsjukhuset och på vårdcentralen City. Eskilstuna Folkhögskola anordnade en öppen föreläsning ”Vem får stå i kön?” och på Eskilstuna konstmuseum visades kortfilmen Vem är Gunnar? – en könslig historia.
54 (127)
Omvärldsanalys och framtid
Omvärldsanalys och framtid Samhällsekonomisk utveckling Den ekonomiska utvecklingen har varit mycket svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Detta har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Trots den försvagning som skett uttrycker många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedömer att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. SKL beräknar dock att tillväxten i år och nästa år blir betydligt svagare än under 2010 och 2011. Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än tidigare beräkningar. Bedömningen är att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former men det kommer att ta tid innan förtroendet återvänder och oron på den finansiella marknaden lägger sig. Oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning ökar gradvis. Det svaga tillståndet i framför allt södra Europa antas bestå under lång tid framöver. Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen – både i Sverige och i övriga Europa – att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. Hjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativ snabb takt från och med 2014. Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten sjunker från 8 ner till 6 procent.
Befolkningsutveckling Länets folkmängd har under 2011 ökat med 1 825 personer till 272 563. Folkmängdsförändringen de senaste fem åren uppgår till 7 373 personer. Förändringen skiljer sig dock inom länet. Den största tillväxten från 2007 uppvisar Eskilstuna, Strängnäs och Trosa kommun medan Vingåker och Flen står för den största minskningen
55 (127)
Ekonomisk analys
Ekonomisk analys Årets resultat 2007-2011 300 250 200 150 100 50 0
-50 -100 -150 2007
2008
2009
2010
2011
I diagrammet ovan redovisas landstingets resultat, exklusive RIPS-räntan, för perioden 2007-2011. I början av perioden försämrades resultatet kraftigt och uppgick 2008 till -133 mnkr. Verksamhetens kostnadsutveckling var betydligt högre än ökningen för skatteintäkter och statsbidrag. För att uppnå en ekonomi i balans fastställde landstingsfullmäktige hösten 2008 en åtgärdsplan. Berörda nämnder fick sedan i uppdrag att genomföra aktuella åtgärder. Vidare höjdes skattesatsen med 65 öre till 10.37. Tack vare dessa åtgärder och ett antal positiva engångsposter redovisades 2009 ett positivt resultat på 262 mnkr. Även för 2010 var resultatet positivt och en bidragande orsak till detta är att landstinget fick ett statligt konjunkturstöd på drygt 100 mnkr. 2011 är landstingets situation densamma som i inledningen av perioden. Kostnadsutvecklingen uppgår till 4,7 %, vilket är betydligt högre än ökningen för finansieringsposterna, skatteintäkter och statsbidrag som ökade med 2,8 %. Redan under våren 2011 gjorde länssjukvårdsnämnden bedömningen att ett stort underskott skulle redovisas för året. Med anledning av detta beslutade landstingsfullmäktige, LF § 34/2011, om vissa resultatförbättrande åtgärder. Bland annat fick vissa nämnder i uppdrag att redovisa bättre resultat än budgeterat, motsvarande 10 mnkr. Landstingsstyrelsen beslutade att vidta åtgärder så att politisk- och tjänstemannaledning redovisar ett överskott med 15 mnkr. Samtliga nämnder/förvaltningar klarade det utökade resultatkravet. Med undantag för länssjukvårdsnämnden redovisar övriga nämnder ett positivt ekonomiskt resultat för den verksamhet som man ansvarar för. Länssjukvårdsnämndens resultat, – 265 mnkr, ligger i nivå med de prognoser som presenterats under hela året. Den ersättning som landstinget utbetalar till nämnderna och externa utförare uppvisar totalt ett överskott på 54 mnkr, vilket framför allt är hänförligt till anslaget för privata vårdgivare, Hälsoval samt förskjutning av vissa satsningar under 2011. Vidare beslutade
56 (127)
Ekonomisk analys
landstingsfullmäktige enligt § 47/2011 att fastställa länssjukvårdsnämndens resultatkrav till -150 mnkr för 2011 i stället för ursprungligt krav på -40 mnkr. Förändringen finansierades genom att budgeten för skatteintäkter utökades med 90 mnkr och att landstingets budgeterade årsresultat försämrades med 20 mnkr. Kostnaden för pensioner inklusive värdeökning uppgick för 2011 till 226,3 mnkr, 52 mnkr mer än budgeterat. Den kraftiga kostnadsökningen beror bl a på högre pensionsutbetalningar och ett ökat intjänande kopplat till personalstrukturen. Som en konsekvens av tillämpad beräkningsmodell har också kostnaden i vissa fall överförts från ansvarsförbindelsen. Finansiella kostnader har påverkats negativt av en förlust vid avyttring av finansiell anläggningstillgång. Följande engångsposter har påverkat landstingets årsresultat positivt med 64 mnkr
Under 2011 sålde landstinget Folktandvårdens verksamhet med en reavinst på 35 mnkr.
Under 2011 sålde landstinget fastigheterna Tro, hoppet och kärleken i Eskilstuna med en reavinst på 15 mnkr.
I slutet av året beslutades att landsting och kommuner inte behövde betala någon premie för avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) under 2011, vilket resulterade i en utebliven kostnad på 14 mnkr.
Skatte- och nettokostnadsutveckling
8% Verk.nettokstn exkl jämf.störande poster
7%
Skatt o Statsbidrag
6% 5%
4% 3% 2% 1% 0% 2007
2008
2009
2010
2011
Diagrammet ovan redovisar den årliga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt nettokostnadsutvecklingen, exkl jämförelsestörande poster. För 2009 ökade nettokostnaderna mindre än skatter och statsbidrag. Den kraftiga ökningen av
57 (127)
Ekonomisk analys
skatter och statsbidrag beror framför allt på skattehöjningen. Att kostnadsökningen är låg är en effekt av de rationaliseringsåtgärder som genomfördes i verksamheten. Även 2010 är kostnadsökningen förhållandevis låg men både nettokostnaden och skatteintäkterna reducerades i och med skatteväxling för hemsjukvården. 2011 har ökningen av nettokostnaden varit betydligt högre än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag, vilket resulterat i ett underliggande underskott.
God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska landsting och kommuner formulera finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Landstingsfullmäktige har, enligt LF § 13/2012, beslutat att de strategiska mål som är fastställda i landstingets budget utgör landstingets mål för god ekonomisk hushållning. Landstinget tillämpar sedan 2010 en styrmodell med balanserad styrning mellan följande fem perspektiv: medborgare, personal, förnyelse, miljö och ekonomi. Inom respektive perspektiv formulerar fullmäktige strategiska mål som ska vara vägledande för verksamhetens inriktning och utformning. Verksamheterna ska inom givna ekonomiska ramar arbeta med att på ett balanserat sätt söka uppfylla angivna mål i så hög grad som möjligt, vilket innebär att verksamheterna har en god ekonomisk hushållning vid en god balanserad måluppfyllelse. Under avsnittet ”sammanfattande analys” i årsredovisningen konstateras att det inom Landstinget Sörmland pågår många aktiviteter inom vitt skilda områden inom samtliga perspektiv. Goda resultat kan också i viss utsträckning noteras. Under 2011 har ekonomiperspektivet varit i fokus och tack var det har resultatet enligt balanskravet stannat vid – 13 mnkr. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns en förbättringspotential och att balansen mellan verksamhet och ekonomi måste uppnås för att på sikt garantera en god vård för sörmlänningarna.
58 (127)
Ekonomisk analys
Balanskravet ResultatutredningBalanskravet, mnkr Årets resultat Avgår synnerliga skäl: Realisationsvinst Omställningskostnader Värdering pensionsskuld (RIPS)
2010 118,0
2011 -111,8
-9,3 6,0
-49,7 8,6 139,9
Justerat resultat
114,7
-13,0
Årets balanskravsresultat
114,7
-13,0
Landstinget ska enligt kommunallagen ha en ekonomi i balans, det vill säga intäkterna ska överstiga kostnaderna. Om kostnaderna för ett räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren. Balanskravet är viktigt ur ett generationsperspektiv, det vill säga att varje generation tar ansvar för sina egna kostnader. Vid bokslut 2009 återställde landstinget befintliga negativa resultat och för 2010 redovisades ett positivt balanskravsresultat. Resultatet 2011 enligt balanskravet uppgår till -13,0 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet har realisationsvinster vid försäljning av tillgångar eliminerats från resultatet. Resultatet har förbättrats med bokförda omställningskostnader eftersom utgångspunkten är att omställningen ska resultera i lägre framtida kostnader för landstinget. För 2011 har även värderingen av pensionsskulden, RIPS-räntan, hanterats som synnerliga skäl. Ekonomiskt utfall per nämnd
För 2011 redovisar nämnderna en positiv budgetavvikelse på 8,7 mnkr. Nämndernas utfall är detsamma som verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen. I tabellen nedan redovisas utfall och budgetavvikelse för respektive nämnd. För landstingsstyrelsen redovisas dels den beställning som styrelsen ansvarar för, dels den verksamhet som lyder under styrelsen. De anslag som landstingsfullmäktige har fastställt redovisas under rubriken uppdragsersättning.
59 (127)
Ekonomisk analys
mnkr
Utfall Budget2011 avvikelse
Nämndresultat Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden Habilitering och hjälpmedel Gem nämnd för vård, omsorg o hjälpmedel Kultur, utbildning och friluftsverksamhet Patientnämnden Revision LS beställning och verksamhet Hälso- och sjukvård Hälsoval Tandvård Regional verksamhet Politisk- och tjänstemannaledning Finansförvaltningen Uppdragsersättning Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluftsverksamhet Patientnämnd Revision Finansiellt netto i nämndernas resultat Verksamhetens nettokostnad
-264,5 10,6 12,0 3,7 1,3 0,8 -0,1 -0,3
-114,5 10,6 5,0 3,7 1,3 0,8 -0,1 -0,3
-4 317,4 -704,6 -152,7 -196,8 -198,8 -88,0
34,5 17,3 2,4 -0,3 17,0 30,0
-161,5 -80,5 -37,5 -3,9
0,0 -0,3 0,0 0,0
1,6
1,6
-6 176,6
8,7
Nämndresultat
Utfallet för de nämnder som redovisas under rubriken nämndresultat uppgår till -236,5 mnkr, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på -93,5 mnkr. Inom länssjukvården redovisar samtliga verksamhetsområden, förutom onkologin och gemensamt, en negativ budgetavvikelse. De största avvikelserna redovisas för verksamheterna service, medicin och barn. Noteras bör dock att det tilläggsanslag som länssjukvården fick under 2011 inte har fördelats ut på klinikerna utan redovisas under gemensamt. I primärvården redovisar fler vårdcentraler ett positivt resultat 2011 jämfört med föregående år. Underskott redovisas framförallt för de vårdcentraler som har fått ett kraftigt reducerat listningsunderlag pga att privata vårdcentraler har öppnat. Under 2011 har antalet listade minskat något, dock mindre än den bedömning primärvården gjorde inför året.
60 (127)
Ekonomisk analys
För 2011 redovisar Regionsjukhuset Karsudden (RSK) ett positivt resultat, vilket främst beror på beläggning utanför den avtalade volymen. Under året har RSK varit föremål för en rättslig process där Stockholms läns landsting och Västra Götalands regionen stämde RSK. Orsaken var att de ansåg att RSK:s egna kapital överskred verksamhetens behov och att medlen skulle återbetalas. Stämningen ogillades dock men processen har kostat RSK ca 1 mnkr. Habilitering och hjälpmedel redovisar ett positivt resultat för 2011. Sjukreseverksamheten redovisar ett överskott trots att antalet sjukresor har ökat. Det förklaras bl a av ett projekt där berörda kliniker har haft kostnadsansvar och därmed täckt ökade kostnader pga volymökningar. Habiliteringsverksamheten och Dammsdal redovisar dock mindre underskott. Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel redovisar ett positivt resultat, vilket bl a beror på ett aktivt arbete med förändringsprocesser. Kultur och utbildning redovisar ett positivt resultat för samtliga verksamheter förutom Öknaskolan och Åsa folkhögskola. Det negativa resultatet för Åsa folkhögskola beror bl a på minskade intäkter från elevinternatet och lägre intäkter från tolkkurser. Patientnämnden redovisar ett mindre underskott, vilket beror på ökade kostnader för patientförsäkringen. Även revisionen redovisar ett underskott, vilket beror på utökade arvodeskostnader som inte beaktades i budgeten. LS beställning och verksamhet Sammantaget redovisar landstingsstyrelsens beställning och verksamhet ett utfall på 5 658,3 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse på 100,9 mnkr. Beställningen av hälso- och sjukvård redovisar en positiv budgetavvikelse, vilket bl a beror på lägre kostnader för privata vårdgivare och satsningar. Överskottet för privata vårdgivare beror t ex på lägre kostnader för ej genomförda upphandlingar och läkemedelsförskrivning. Negativa budgetavvikelser finns bl a för köp av rättpsykiatrisk vård, vilket beror på att vårdbehovet har varit större än vad som förutsågs i budgeten. Beställningen av primärvård, Hälsoval, redovisar ett överskott jämfört med budget. Kostnaden för tilläggs- och kvalitetsersättning har blivit lägre än budgeterat pga att influensavaccination av riskgrupper och anställning av ST-läkare på vårdcentralerna inte skett i planerad utsträckning. Samtidigt har intäkterna för bl a patientavgifter och återsökt moms blivit högre än beräknat. Även tandvårdsbeställningen redovisar en positiv budgetavvikelse. Det beror på lägre kostnader än budgeterat för t ex listersättningen avseende barn 3-19 år och FoU-medel. Kostnaderna för tandvårdsstödet för vuxna har dock blivit högre än beräknat. Utfallet för den regionala verksamheten har blivit något högre än budgeterat, vilket beror på högre kostnader för kollektivtrafiken.
61 (127)
Ekonomisk analys
Politisk- och tjänstemannaledning redovisar en positiv budgetavvikelse på 17 mnkr. De största överskotten redovisar personalenheten, FM-enheten, ekonomienheten samt Ddata. Under året har verksamheten varit restriktiv med t ex återbesättning av tjänster och användning av fria projektmedel. Finansförvaltningen redovisar också ett överskott jämfört med budget. Den positiva avvikelsen beror framförallt på ett antal större engångsposter, t ex intäkter från försäljningen av Folktandvården och några fastigheter. Under året har även en tidigare uppbokad kostnad för Ostlänken återförts och kostnaden för avtalsförsäkringar har uteblivit. Resultatet reduceras dock av att kostnaden för pensioner och interna ränteintäkter uppvisar ett underskott. Uppdragsersättning Utfallet för uppdragsersättningarna uppgår till -283,4 mnkr, vilket innebär en negativ budgetavvikelse på -0,3 mnkr. Ersättningen till nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet baseras till viss del på antalet elevveckor vid folkhögskolorna. Under 2011 har elevveckorna varit fler än budgeterat och därför har nämnden erhållit högre ersättning. De finansiella nettokostnader som redovisas i nämndernas resultat elimineras bort eftersom de i den ordinarie resultaträkningen inte redovisas i verksamhetens nettokostnader utan på separata rader. Analys kostnads- och intäktsslag Verksamhetens intäkter och kostnader
Verksamhetens nettokostnad uppgår till 6 232,1 mnkr, vilket innebär en ökning med 4,7 % eller 278,4 mnkr jämfört med föregående år. När hänsyn tagits till de jämförelsestörande posterna är ökningen 3,7 % eller 218,9 mnkr. De jämförelsestörande posterna avser bl a reavinst från försäljning av fastigheter, intäkter från försäljningen av Folktandvården samt omställningskostnader. I tabellerna nedan redovisas inhyrd personal som personalkostand, men i landstingets officiella resultaträkning redovisas denna kostnad som övriga kostnader.
62 (127)
Ekonomisk analys
Verksamhetens nettokostnader Mnkr Patientavgifter och andra avgifter Övriga intäkter Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedel Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Verk.netto. exkl jmf störande poster Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnad
2010 257,2 854,2 -3 517,4 -1 130,1 -815,8 -390,4 -1 000,3 -211,1
2011 123,8 868,7 -3 483,2 -1 339,2 -846,5 -350,3 -995,0 -210,4
Förändring, % -51,9 1,7 -1,0 18,5 3,8 -10,3 -0,5 -0,3
-5 953,7
-6 232,1
4,7
-4,0 -5 957,7
55,5 -6 176,6
3,7
Bolagiseringen av Folktandvården påverkar jämförelsen av utfallet mellan åren. För att tydliggöra intäkts- och kostnadsutvecklingen redovisas i nedanstående tabell utfallet exkl effekterna av bolagiseringen. Kommentarerna nedan utgår från denna tabell. Landstingets intressen i hel- och delägda bolag redovisas under ett separat avsnitt senare i rapporten. Verksamhetens nettokostn, exkl effekter av Folktandvårdsbolagisering Mnkr Patientavgifter och andra avgifter Övriga intäkter Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedel Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Verk.netto. exkl jmf störande poster Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnad
2010 122,2 812,9 -3 318,3 -1 110,8 -814,8 -385,4 -954,4 -206,8
2011 123,8 835,8 -3 483,6 -1 193,8 -846,5 -350,2 -990,6 -210,4
-5 855,4 -4,0 -5 859,4
-6 115,5 20,5 -6 095,0
Förändring, % 1,3 2,8 5,0 7,5 3,9 -9,1 3,8 1,7 4,4 4,0
Effekterna av bolagiseringen motsvarar en nettokostnadsökning på 0,3 % eller 18,3 mnkr. Kostnadsökningen beror dels på ökade volymer inom tandvårdsstödet, dels ökad ersättning till Folktandvården för att kompensera för momskostnader som täcks av momsbidrag från staten.
63 (127)
Ekonomisk analys
Patientavgifter och andra avgifter Patientavgifterna har ökat med 1,3 % eller 1,6 mnkr, jämfört med föregående år. Det är framförallt patientavgifterna för läkarbesök inom primärvården som ökar. Övriga intäkter Under 2011 har utfallet för de övriga intäkterna varit 835,8 mnkr, vilket är en ökning med 22,9 mnkr jämfört med föregående år. Intäkterna för försäljning av verksamhet och tjänster har ökat med 14,5 mnkr. Ökningen beror bl a på att hälso- och sjukvården har sålt mer laboratorie- och radiologitjänster till privata vårdcentraler och vårdgivare. En liten ökning kan även konstateras för försäljningen av IT-tjänster och patienttransporter. Utfallet för erhållna bidrag och övriga intäkter har ökat med 8,4 mnkr. Momsersättningen som landstinget erhåller för köp av hälso- och sjukvård och tandvård har ökat med 15,6 mnkr. Ökningen beror bl a på att tandvården fr o m 2011 drivs i bolagsform och att antalet privata utförare av primärvård har ökat. De övriga intäkterna har minskat med 7,3 mnkr. Orsaken är framförallt att hälso- och sjukvården erhållit mindre statsbidrag för vårdgarantin och rehabiliteringsgarantin jämfört med föregående år. Inom kulturen har EU-bidragen ökat med 2,7 mnkr. Det utökade bidraget avser ett projekt med Örebro och Västmanland för kompetensutveckling av bibliotekspersonal. Personalkostnader Landstingets personalkostnader uppgår till 3 483,6 mnkr, vilket är en ökning med 165,3 mnkr eller 5 % jämfört med föregående år. Förändringen av personalkostnaderna kan delas upp i olika kostnadsposter, se tabellen nedan. Förändring, mnkr Länssjukvården
Månadslön 44,9
Primärvården
3,7
Karsudden Habilitering o hjälpmedel Gem nämnd VOH Kultur, utbildn, friluftsverk. Lt:s ledningsstab -tjm
Inhyrd Timlön, övertid, Övr personal PO- Summa personal komp, jour kostnader* pålägg 7,6 -0,6 5,6 25,2 82,7 3,1
1,0
-1,5
2,3
8,6
1,4
0,3
1,3
1,2
4,2
1,1
-0,5
-0,1
0,6
1,1
-0,1
0,1
0,3
0,1
0,4
4,1
0,5
0,7
1,7
7,0
14,5
-0,6
-2,6
5,8
17,1
Lt:s ledningsstab - pol ledning Finansförvaltning Total
69,6
10,7
* inkl arvoden och pensionskostnader
64 (127)
0,2
7,3
7,3
36,9
36,9
47,9
36,9
165,3
Ekonomisk analys
Kostnaden för månadslön har ökat med 69,6 mnkr. Största delen, 48,4 mnkr, avser lönerevidering enligt avtal. Dessutom har månadslönen ökat med 16,9 mnkr p g a individuell löneförändring utöver avtal och med 10,3 mnkr pga volymförändringar. Samtidigt har månadslönekostnaden sänkts med 6,1 mnkr i samband med personalomsättning. I övriga personalkostnader ingår bl a rekrytering, utbildning, arvoden och pensioner. Denna post har ökat med 47,9 mnkr jämfört med 2010. Inom finansförvaltningen redovisas bl a kostnaden för pensioner. Under året har denna kostnad ökat, vilket framförallt beror på ökade kostnader för pensionsutbetalningar. Utöver kostnaden för bl a månadslön, timlön och övriga personalkostnader tillkommer kostnader för t ex arbetsgivaravgifter och avtalspensioner. Dessa kostnader redovisas som ett personalomkostnadspålägg. Ökningen på 36,9 mnkr är en direkt följd av ökningen för de andra personalkostnaderna. Köpt verksamhet Utfallet för köpt verksamhet uppgår till 1 193,8 mnkr, vilket är en ökning med 83,0 mnkr eller 7,5 % jämfört med föregående år. Kostnaden för utomlänsvård har minskat under flera år men under 2011 ökade den med 33,5 mnkr eller 6,4 %. Ökningen beror bl a på att antalet remisser har ökat med 11 % jämfört med föregående år. Kostnaden för köpt rättpsykiatrisk vård utomläns har också ökat. Inom Hälsoval har de externa kostnaderna ökat med 23,8 mnkr varav listersättning 19,6 mnkr och besöksersättning 5,8 mnkr. Ökningen ryms inom den budgeterade nivåhöjningen för 2011. Hälso- och sjukvårdens kostnader för köp av laboratorieundersökningar har ökat med 10,0 mnkr jämfört med 2010. Ökningen motverkas till viss del av att försäljningen av laboratorietjänster till privata vårdcentraler och vårdgivare ökat. Det är främst volymerna för s k kliniska kemianalyser som ökat under 2011. Mindre kostnadsökningar finns även för köp av tandvårdsverksamhet, psykoterapi och övriga verksamhetsanknutna tjänster. Läkemedel För 2011 uppgår kostnaden för läkemedel till 846,5 mnkr, vilket är en ökning med 31,7 mnkr eller 3,9 % jämfört med föregående år. Kostnaden för läkemedel inom förmånen, receptläkemedel, uppgår till 564,0 mnkr, vilket är en minskning med 0,7 mnkr jämfört med föregående år. Hela kostnadsökningen redovisas således för läkemedel utanför förmånen. Inom länssjukvården har kostnaden för receptläkemedel ökat med 8,5 mnkr eller 1,6 %. De stora kostnadsökningarna har skett för läkemedel avseende behandling av sjukdomar
65 (127)
Ekonomisk analys
i nervsystemet, andningsorganen och läkemedel för behandling av tumörer och immunsystemet. Även läkemedel för behandling av blod och blodbildande organ har ökat jämfört med föregående år. Kostnaden har dock minskat för bl a glukosamin och antiinflammatoriska läkemedel jämfört med 2010. Kostnadsökningen för receptläkemedel inom länssjukvården motverkas av att läkemedelsförskrivningen för de privata vårdgivarna har minskat med 8,0 mnkr jämfört med föregående år. Kostnaden för läkemedel utanför förmånen, slutenvårdsläkemedel, och hanteringen av dessa samt kostnaden för näringspreparat, vaccin och övriga läkemedel uppgår till 241,1 mnkr. Det är en ökning med 32,5 mnkr eller 15,6 % jämfört med föregående år. Inom länssjukvården återfinns den största ökningen, vilket beror på en kombinerad effekt av pris- och volymökningar. Den största kostnadsökningen under året har skett för läkemedel avseende behandling av tumörer och rubbningar i immunsystemet. Kostnaderna har även ökat för läkemedel avseende behandling av infektionssjukdomar, ögonsjukdomar samt blod- och blodbildande organ. Lokalkostnader Kostnaderna för lokaler under perioden har minskat med 35,2 mnkr eller 9,1 % jämfört med 2010. Det finns flera orsaker till detta, bl a extra satsningar på underhåll 2010, en mildare vinter 2011 samt återhållsamhet med lokalanpassningar pga det ekonomiska läget. Övriga kostnader Övriga kostnader har ökat med 36,2 mnkr, vilket motsvarar 3,8 %. I tabellen nedan specificeras vilka poster som redovisas som övriga kostnader. mnkr
2010
2011
Sjukvårdsmaterial Hjälpmedel Livsmedel, material och varor Förbrukn.inventarier och förbrukn.material Reparation och underhåll Sjukresor, transporter och fordon Tele, post och IT-tjänster Försäkringar och övriga riskkostnader Bidrag till kollektivtrafik Övriga lämnade bidrag och gåvor Övriga kostnader Summa övriga kostnader
163,8 73,0 63,7 92,4
171,5 65,4 63,5 88,8
Förändring, % 4,7 -10,4 -0,3 -3,9
32,8 134,0 48,5 49,5
36,0 138,8 51,1 53,6
9,8 3,6 5,4 8,3
136,0 70,7 90,0 954,4
159,2 60,8 101,9 990,6
17,1 -14,0 13,2 3,8
66 (127)
Ekonomisk analys
Kostnaden för sjukvårdsmaterial har ökat med 7,7 mnkr. Bl a har kostnaden för inkontinensartiklar och stimulatorer ökat jämfört med föregående år. Kostnaden för hjälpmedel har minskat med 7,6 mnkr. Det beror bl a på en förändrad rekonditioneringsprocess som innebär att återlämnade hjälpmedel rekonditioneras först när de ska användas hos brukaren. Inom gruppen sjukresor, transporter och fordon har kostnaderna ökat med 4,8 mnkr jämfört med 2010. Det är bl a kostnaden för sjukresor och varutransporter som ökat. Landstingets kostnad för försäkringar och övriga riskkostnader har ökat med 4,1 mnkr, vilket beror på ökade kostnader för patientförsäkringen (LÖF). Bidraget till kollektivtrafiken har ökat med 23,2 mnkr jämfört med 2010. Kostnadsökningen beaktades dock i budgeten för 2011. Utfall utöver budget beror bl a på ökade kostnader för Sörmlandspilen och Nyköpingsbanan. Kostnaden för övriga lämnade bidrag och gåvor har minskat med 9,9 mnkr, vilket bl a beror på att en tidigare uppbokad kostnad för Ostlänken har återförts. Övriga kostnader har ökat med 11,9 mnkr, vilket bl a beror på ökade kostnader för konsultarvoden, utrangering av maskiner och inventarier samt övriga främmande tjänster. Avskrivningar Landstingets kostnader för avskrivningar uppgår för året till 210,4 mnkr, vilket är en ökning med 3,6 mnkr eller 1,7 % jämfört med föregående år. Kostnaden för avskrivningar på IT-utrustning, landstingshjälpmedel och immateriella tillgångar har ökat medan kostnaden för avskrivningar på byggnader, medicinteknisk apparatur samt bilar och andra transportmedel har minskat. Jämförelsestörande poster För 2011 redovisar landstinget 20,5 mnkr som jämförelsestörande poster när intäkten från försäljningen av Folktandvården exkluderats. De jämförelsestörande posterna som har påverkat resultatet positivt är en reavinst från försäljningen av några fastigheter i Eskilstuna och en sänkning av premien för avtalsförsäkringar (AGS) till noll. Kostnaden för avtalspensioneringar som beslutades under 2011 har dock påverkat resultatet negativt. Skatter och statsbidrag
Utfallet för skatter och statsbidrag uppgår till 6 215,3 mnkr, vilket innebär en ökning med 171,5 mnkr jämfört med föregående år. mnkr Skatteintäkter Inkomst- och kostnadsutjämning Generella statsbidrag Summa skatter och statsbidrag
Utfall 2010 4 616,9 610,3 816,6 6 043,8
67 (127)
Utfall Förändring, 2011 % 4 764,5 3,2 739,4 21,2 711,4 -12,9 6 215,3 2,8
Ekonomisk analys
Under året har landstingsskatten uppgått till 10,17 kronor per skattekrona. Landstinget har erhållit skatteintäkter motsvarande 4 764,5 mnkr, vilket innebär en ökning med 147,6 mnkr eller 3,2 % jämfört med 2010. Som tidigare nämnts reviderade landstingsfullmäktige, enligt LF § 47/11, de budgeterade skatteintäkterna för 2011. För 2011 har utfallet för inkomst- och kostnadsutjämningen blivit 129,1 mnkr högre jämfört med föregående år. Den stora förändringen beror på att grundavdraget för pensionärer höjdes 2011. Det har medfört att skatteintäkterna har minskat, vilket kompenseras genom motsvarande höjning av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Inom inkomst- och kostnadsutjämningen redovisas även den ersättning som landstinget erhållit för HPV-vaccinet. Eftersom vaccineringen försenades har dessa intäkter periodiserats över till 2012. Utfallet för de generella statsbidragen har blivit 105,2 mnkr lägre 2011 jämfört med föregående år. Den stora förändringen beror på att landstinget under 2010 fick statsbidrag för den nya influensan samt ett stort konjunkturstöd vilket togs bort 2011. Utfallet för statsbidraget avseende sjukvårdsmiljarden har ökat med 12,3 mnkr jämfört med föregående år medan statsbidraget för läkemedelsförmånen ligger kvar på samma nivå som 2010.
Externt finansnetto
2011 var ett dramatiskt år. En växande pessimism om den globala konjunkturens styrka och en fortsatt negativ ekonomisk utveckling inom Euroområdet dominerade året. Annan dramatik inkluderade politiska omvälvningar bland flera Arabstater och en svår jordbävning följd av tsunami och kollapsande kärnkraftsanläggningar i Japan. Den stora nedgången på världens aktiebörser kom i slutet av juli och fortsatte en bit in i augusti. Kombinationen av en nedgradering av USA:s kreditvärdighet och förnyad oro för Grekland och i förlängningen Eurosamarbetet fick aktiekurserna världen över att rasa och de globala räntorna att falla kraftigt. Aktiemarknaderna i Asien tyngdes under året av oro för inflation, räntehöjningar och andra åtstramningsåtgärder. Den svenska ekonomin förblev stark fram till höstmånaderna, med offentliga finanser i balans och krympande statsskuld. Den lilla och öppna svenska ekonomin bromsade dock hårt på samma sätt som övriga Europa mot slutet av året och medförde att Riksbanken sänkte räntan i december. Mätt på hela året 2011 föll den svenska börsen med nästan 17 % och världsindex med 8 %, medan USA slutade på + 4 %. Europa föll med 11 %. Landstingets finansiella netto är -10,6 mnkr (31,9 mnkr). När räntekostnader inklusive. löneskatt på pensioner exkluderas, 45,0 mnkr (25,5 mnkr), uppgår landstingets positiva netto till 34,4 mnkr (57,4 mnkr).
68 (127)
Ekonomisk analys
Landstingets pensionsportfölj har ett totalt marknadsvärde på balansdagen, som uppgår till 1 674,2 mnkr (1 511,9 mnkr). Under året beslutades om en ny finanspolicy med viss anpassning av placeringsportföljen som följd samt om en överföring av nya medel till kapitalförvaltning på totalt 91,8 mnkr. Portföljens avkastning för året uppgår till 1,1 % (5,8 %). Landstingets mål för likviditeten är att den ska vara i intervallet 50-350 mkr. Vid årsskiftet uppgår likvida medel till 361 mnkr, och överstiger således det uppsatta målet. Under 2011 har Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolags fordran på landstinget ersatts med en revers och omklassificerats till långfristig skuld. Landstingets finansnetto består av följande Landstingets finansnetto, mnkr Finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnad pensioner Löneskatt på räntedel, pensioner Summa finansnetto
2010 59 -2 -20 -5 32
Kapitalförvaltningens utveckling framgår nedan. Kapitalförvaltning 2010 Marknadsvärde, mnkr 1 511,9 Årets avkastning, % 5,8 Totalavkastning, % (sedan start) 33,0 Årets upp-/nedskrivning, mnkr 0
2011 44 -10 -36 -9 -11
2011 1 674,2 1,1 34,5 0
Likviditet och långfristiga skulder 2010 708 847 –
Likviditet, mnkr Genomsnittlig likviditet under året, mnkr Låneskuld, mnkr
69 (127)
2011 361 403 173
Ekonomisk analys
Pensionsskuld och pensionsmedelsförvaltning
2010
2011
Avsättningar för pensioner Pensioner Särskild löneskatt Summa
924,9 221,0 1 145,9
1 148,7 275,0 1 423,7
Ansvarsförbindelse Pensioner Särskild löneskatt Summa
3 048,3 742,2 3 790,5
3 340,4 812,7 4 153,1
Summa pensionsskuld
4 936,4
5 576,8
Förvaltade pensionsmedel Marknadsvärde Anskaffningsvärde Orealiserade vinster Årets avkastning, % Totalavkastning, % (sedan start)
1 511,9 1 442,8 69,1 5,8 33,0
1 674,2 1 612,0 62,2 1,1 34,5
Relation placeringar/skuld Förvaltade pensionsmedel, % av totala pensionsskulden -Bokfört värde -Marknadsvärde Återlånade medel1
29,2 30,6 3 424,5
28,9 30,0 3 902,6
Portföljsammansättning Svenska aktier Utländska aktier Alternativa placeringar Nominella obligationer Reala obligationer Summa
162,8 556,3 116,9 337,0 338,9 1 511,9
184,5 556,0 130,5 363,9 439,3 1 674,2
1
Skillnad mellan pensionsförpliktelser och marknadsvärde på förvaltade pensionsmedel Landstingets totala pensionsskuld uppgick i bokslutet till 5 576,8 mnkr och har därmed ökat med 604,4 mnkr under året. Det är både avsättningen och ansvarsförbindelsen som ökat och den främsta anledningen är en sänkning av diskonteringsräntan, vilket ökat avsättningen med 139,9 mnkr och ansvarsförbindelsen med 290,8 mnkr inklusive löneskatt. I övrigt har bromsen i det allmänna pensionssystemet inneburit att ansvarsförbindelsen räknats upp med 102,8 mnkr inklusive löneskatt.
70 (127)
Ekonomisk analys
Den avgiftsbestämda individuella pensionsdelen för 2011 på 127,0 mnkr inklusive löneskatt, finns redovisad som kortfristig skuld. Den individuella delen överförs till Pensionsvalet under mars månad. Årets ökning av pensionsportföljens värde innebär att relationen mellan värdet på placeringarna och pensionsskuldens storlek försämrats något. Det bokförda värdet på de förvaltade pensionsmedlen motsvarar 28,9 % (29,2 %) av den totala pensionsskulden.
Investeringar Under 2011 uppgick landstingets investeringar inklusive leasing av bilar till totalt 249,9 mnkr. I tabellen nedan framgår fördelningen av investeringarna. mnkr - Fastigheter - IT - Hjälpmedel, landstinget - Hjälpmedel, kommunala - Övrig utrustning Totalt
Utfall 137,7 16,6 21,8 5,9 67,9 249,9
Budget 263,6 30,0 22,3 7,1 112,7 435,7
Av den totala investeringsramen på 435,7 mnkr återstår således 185,8 mnkr. Det är framförallt investeringar i fastigheter som blivit lägre än beräknat p.g.a. att flera av hälso- och sjukvårdens planerade byggprojekt parkerats eller senarelagts. Investeringssumma per förvaltning redovisas nedan. mnkr Dammsdal Habilitering och hjälpmedel Hjälpmedel Länssjukvård Primärvård Karsudden Kultur & Utbildning Landstingets ledningsstab inkl fordonsleasing Summa
71 (127)
Utfall 0,2 0,0 27,7 55,1 0,5 3,9 3,2 159,3
Budget 0,3 2,1 29,4 88,3 1,7 2,4 7,5 304,0
249,9
435,7
Ekonomisk analys
Större investeringsobjekt, överstigande 3,0 mnkr, avseende fastigheter redovisas i tabellen nedan. mnkr Ombyggnad centrala behandlingsenheten, MSE Om- och tillbyggnad VC Strängnäs Ombyggnad flytt adm./ledning, MSE Värmeåtervinning/luft, VC City Renovering personalbostäder, NLN Ombyggnad op.avd., NLN Psykiatriska kliniken, avd.19 MSE Barnmottagning, MSE Sprinkler, MSE Ombyggnad förråd avd. 2-4, NLN Klinfys, KSK
Utfall 25,9 13,8 9,4 7,5 7,0 6,5 5,5 5,1 3,9 3,3 3,1
Landstingets investeringsvolym de fem senaste åren framgår här mnkr Total investeringsvolym
2007 237,6
2008 214,8
72 (127)
2009 216,3
2010 254,5
2011 249,9
Bolag och förbund
Bolag och förbund Vita Huset i Nyköping AB 2010 100
Ägarandel (, %) Resultat (mnkr) Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%)
10,0 99,5
2011 100 2,7 13,1 97,5
Vita huset i Sörmland AB ska som moderbolag äga och förvalta aktier i Landstinget Sörmlands helägda bolag, samordna och leda bolagen samt initiera och driva särskilda projekt i syfte att utveckla landstingets bolagsverksamhet. Verksamheten har under året inriktats på utveckling av styrning och uppföljning av bolagskoncernen. Bolaget har inte bedrivit någon egen operativ verksamhet. Under året har ägaren beslutat om kompletterande ägardirektiv som innebar ett ökat krav på utdelning. Utdelningsbeloppet var satt till 3,0 mnkr men då det fria egna kapitalet i bolaget är lägre per bokslutsdagen, har utdelningen sänkts till 2,7 mnkr.
Folktandvården Sörmland AB
Ägarandel (Vita Huset, %) Resultat (mnkr) Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Medelantal anställda
2010 Bolaget verkar fr o m 1 jan 2011
2011 100 3,9 142,7 6,3 400
Folktandvården Sörmland AB har verkat i ett år. Anpassningen till bolagsformen har fungerat över förväntan. Under året ökade antalet kundbesök med 2 000 till totalt 295 200 besök. Den ekonomiska omsättningen under 2011 är 335 mnkr, vilket är en ökning med 7,5 %. Inga prisökningar har gjorts under året. Frisktandvårdskonceptettandvård till ett fast pris – fortsätter att växa. Vid årsskiftet hade 39 500 kunder tecknat avtal – en ökning med ca 3 800. För att stärka och profilera varumärket har bolaget haft reklam på SF-biograferna under hela året och på lokalbussarna i Eskilstuna. Folktandvårdens nya kundtidning ”Dina Tänder” kom ut vår och höst. I tidningen kunde man läsa om goda tandvårdsråd, om företaget och lite annat som har koppling till tandvård. Under hösten arrangerades ett öppet hus på klinikerna i Eskilstuna med ca 400 besökare – en mycket uppskattad aktivitet. Arbetet med att skapa en ny hemsida startade under året och beräknas vara klart våren 2012.
73 (127)
Bolag och förbund
Sörmland Landstingsservice AB 2010 100 7,8 78,1 16,5 354
Ägarandel (Vita Huset, %) Resultat (mnkr) Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Medelantal anställda
2011 100 -0,1 23,0
Sörmland Landstingsservice AB är sedan hösten 2010 ett dotterbolag till Vita Huset i Nyköping AB. Utifrån kravet att nå konkurrenskraft på mycket kort tid, har 2011 präglats av en stor omorganisation som ska ligga till grund för fortsatta effektiviseringar. Bolaget fick en ny VD under våren och strax därefter påbörjades ett stort förändringsarbete. Tidigare fyra enheter har blivit två affärsområden. Ledningen har ombildats och utökats med en Key-Account, som ska vara länken mellan kunder och bolaget. Fokus har legat på att färdigställa det avtal som ligger till grund för hela leveransen. Kompetenskartläggning och internrekrytering har dominerat inom personalområdet, där gott ledarskap är en nödvändighet för bolagets fortsatta utveckling. Inom alla verksamheter har stora utvecklingsprojet pågått under året. Restaurangerna ingår i ett stort utvecklingsprojekt och nya produktionssätt i köket bearbetas i projektet ”Framtidens kök”. Bolaget har erhållit idéstipendium för konceptet ”Konsistensanpassad kost” och ”Önskekoster”. Även inom kundservice har kvalitetsarbetet resulterat i utmärkelser såsom nominering i SM i telefoni. Miljöstipendium till både städ och kost har utdelats. Under året fanns möjlighet att utnyttja avsättningar i form av bokslutsdispositioner som gjordes i årsbokslutet 2010. Bolaget har bl a sänkt städkostnaderna till primärvården och även sänkt kostnaderna för tillsyn och skötsel till FM. Bolaget har dessutom infört en allt större andel ekologiska livsmedel utan att höja måltidspriserna. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -2 195 tkr och 2 100 tkr av periodiseringsfonden från 2010 återfördes till beskattning, vilket gav ett resultat på -95 tkr.
Regionförbundet Sörmland 2010 33 2,9 34,2 71,7 14
Röstandel (%) Resultat (mnkr) Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%) Medelantal anställda
74 (127)
2011 33 0,9 40,8 62,4 15
Bolag och förbund
För regionförbundet har tre frågor av stor strategisk betydelse dominerat årets agenda. Det är arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet, den nya Sörmlandsstrategin samt förberedelserna för den nya kollektivtrafikmyndigheten och regionfrågan. I december tog regionstyrelsen ett delbeslut kring Sörmlandsstrategin som innebar dels en revidering av visionen för länet, dels att övergripande mål och utmaningar lades fast. Under hela det gångna året har regionförbundet varit engagerat i utvecklingen av kollektivtrafiken i länet och under hösten har fokus varit på såväl bildandet av den nya kollektivtrafikmyndigheten som slutförandet av utredningen om ”Framtidens kollektivtrafik i Sörmland”. Regionfrågan har varit uppe till diskussion vid regionstyrelsens samtliga möten under året. Efter att förbundet i augusti presenterat diskussionsunderlaget ”Inför Sörmlands vägval i regionfrågan”, tog landstinget initiativ till bildandet av en region med Sörmland, Västmanland och Örebro län. Efter en remissrunda under hösten kunde man konstatera att länet var så splittrat i denna fråga att landstinget valde att inte gå vidare med en ansökan om att bilda en ny region. Regionförbundets resultat för 2011 är 0,9 mnkr. Resultatet har belastats med den slutliga insättningen av medel till riskapitalbolaget Almi-Invest AB som regionförbundet och länsstyrelsen tidigare förbundit sig att göra.
Länstrafiken Sörmland 2010 50 -7,8 87,3 50,3
Ägarandel (%) Resultat (mnkr) Balansomslutning (mnkr) Soliditet (%)
2011 50 -13,4 105,0 29,1
Länstrafiken Sörmland AB är huvudman för länets kollektivtrafik. Bolaget ägs med 50 % vardera av landstinget och länets kommuner. Möjligheten att resa kollektivt i länet tillgodoses dels genom upphandling av trafikutförandet från privata bussföretag, dels genom samarbete med den tågtrafik som körs genom länet. Bolaget ansvarar dessutom för viss skärgårdstrafik. Under 2011 gjordes närmare 9,4 miljoner resor med bussarna i länet. Det är totalt sett 1,1 % fler resor jämfört med 2010. Betalande resenärers resande ökade med 5,3 % och omfattade knappt 5,8 miljoner resor. Antalet betalande resenärer i stadstrafik ökar, i Nyköping med 12,3 %, i Eskilstuna med 3,25 % och i Katrineholm med 1,8 %. Strängnäs avviker tyvärr från trenden. Där minskade trafiken med 6,3 %. SJ tågtrafik drabbades hårt av vintern 2010/2011 med bristande punktlighet och regularitet som följd. Trots ambitiösa åtgärdsprogram grundat på erfarenheterna från
75 (127)
Bolag och förbund
vintern 2009/2010 kvarstod problemen. Kvalitetsbristerna drabbar alla tågresenärer, men är särskilt besvärliga för pendlarna som ofta reser med Länstrafikens färdbevis. Resenärer erbjöds under 14 dagar i april/maj som kompensation att köpa sitt nästa periodkort med 50 % rabatt. Årets resultat för Länstrafiken Sörmland AB uppgår till -13,4 mnkr.
76 (127)
Personalanalys
Personalanalys När det i detta avsnitt talas om ”landstinget” avses landstinget exklusive bolag. Anställda Antal anställda och årsarbetare 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 Anställda
Årsarbetare
5 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Under de senaste två åren har antalet anställda i landstinget minskat betydligt beroende på diverse omorganisationer. Inför 2010 bolagiserades serviceverksamheten, kommunerna tog över hemsjukvården och en vårdcentral privatiserades i samband med Hälsoval. Inför 2011 bolagiserades Folktandvården. Vid ingången av 2011 hade landstinget 6 884 anställda eller 6 461 omräknat till heltider. Efter årets slut är antalet anställda 6 357 motsvarande 5 983 heltider. Årets minskning uppgår därmed till 478 heltider och består av: Bolagisering av Folktandvården -410 Övrig förändring: -68 Som synes i diagrammet ovan gav det då pågående omställningsarbetet effekt under 2008 och 2009 med dämpad och vänd utveckling som resultat. Den bruna och den orange kurvan visar den faktiska utvecklingen inklusive omorganisationer. De gröna alternativa kurvorna för 2010 och 2011 visar utvecklingen då effekten av omorganisationerna rensats bort. 2011 års faktiska förändring med -68 är exakt lika stor som 2010 års ökning. I 2011 års andra tertialrapport rapporterades om en ökning under året så långt med 132 årsarbetare. Sedan dess har framför allt Länssjukvården, men även Primärvården, stått för stora minskningar. Störst förändringar skedde under september och december, då många visstidsanställningar avslutades. Inom Länssjukvården har främst Psyk N/K, VPE MSE, VPE NLN och Paramedicin bidragit till detta. De personalkategorier som minskat i störst utsträckning är undersköterskor, sjukgymnaster och medicinska sekreterare.
77 (127)
Personalanalys
Landstingets anställda 2011-12-31
Per kategori
Ledning Administration Läkare Sjuksköterska Usk, skötare m fl Paramedicin Utbildning o fritid Teknik o hantverk Kök o städ S:a landstinget Per nämnd/förvaltning e motsv Länssjukvård Primärvård Karsudden Hab o hjälpm Hjälpmedel Kultur o Utb Ledningsstab S:a landstinget Landstingsservice Folktandvården
Anställda
279 905 736 1 922 1 492 630 202 162 29 6 357 Anställda
4 401 678 301 304 71 249 353 6 357 370 429
Varav visstid, % 1,8 6,7 21,7 7,1 3,6 11,9 7,9 6,8 3,4 8,1
Årsarbetare
Syss- Timanst. grad, % Okt -11
Andel heltid, % 97,5 82,1 90,8 71,7 62,6 81,9 84,2 95,1 65,5 76,4
277 856 714 1 805 1 358 597 190 159 27 5 983
99,3 94,7 97,1 93,9 91,0 94,8 94,0 98,1 93,2 94,1
31 47 115 311 8 40 16 14 582
Varav Årsvisstid, arbetare % 7,6 4 125 11,2 629 5,0 296 6,6 292 1,4 70 14,5 229 9,6 342 8,1 5 983
Syssgrad, %
Timanst. Okt -11
93,7 92,8 98,4 96,2 99,0 92,1 96,8 94,1
350 82 72 12 4 51 11 582
Andel heltid, % 73,5 72,4 93,4 84,9 97,2 77,5 92,9 76,4
94,0 93,3
65 10
78,1 77,9
2,2 4,9
348 400
Ovan specificeras landstingets anställda per kategori respektive per nämnd/förvaltning eller motsvarande. Av de anställda har 91,9 % en tillsvidareanställning och således 8,1 % en visstidsanställning. Av samtliga har 76,4 % en heltidsanställning och följaktligen är 23,6 % deltidsanställda. Skillnaderna är relativt stora mellan olika kategorier. Läkarna har högst andel visstidsanställda beroende på att AT-läkarna betraktas som sådana. Undersköterskor har den lägsta andelen heltidsanställda, medan personalen som betraktas som ledning har såväl den högsta andelen tillsvidareanställda som den högsta andelen anställda på heltid. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ligger på 94,1 %, vilket är en viss ökning. Under många år har varje år inneburit en ökning med någon eller några tiondelar. De anställda är till 78 % kvinnor och medelåldern ligger på 46 år.
78 (127)
Personalanalys
Arbetad tid och frånvarotid Nedan följer ett sätt att titta närmare på såväl den arbetade tiden som frånvarotiden för landstinget 2011 i en jämförelse med 2010. För jämförbarhetens skull har Folktandvården räknats bort från 2010 års utfall. Den orange horisontella raden visar den totalt arbetade tiden fördelad på månadsanställd, timavlönad och inhyrd personal. För den månadsanställda personalen framgår även hur stor del av den arbetade tiden som är övertid respektive läkarnas jour och beredskap. De gröna kolumnerna visar frånvarotimmarnas fördelning på olika typer av frånvaro för den månadsanställda personalen. Tabell 1 innehåller timmar, tabell 2 en schablonmässig omräkning till årsarbetare och tabell 3 en omräkning till %. 1. TIMMAR NÄRVARO Vanlig tid tillsvidare
Vanlig tid visstid Övertid J/B läkare Summa FRÅNVARO Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa
Mån.anst. personal 2010 2011 7 907 331 7 967 501 832 511 935 553 140 636 129 884 115 140 115 272 8 995 618 9 148 210
Timavlönade 2010 2011
384 892
375 690
Inhyrda 2010 2011
80 130
Summa arbetad tid 2010 2011
94 188 9 460 640 9 618 088
Mån.anst. personal 2010 2011 535 804 526 635 1 253 317 1 279 263 635 517 658 212 187 582 150 850 791 833 772 317 3 404 053 3 387 277
2. ÅRSARBETARE 1700 TIM NÄRVARO Vanlig tid tillsvidare
Vanlig tid visstid Övertid J/B läkare Summa
Mån.anst. personal 2010 2011 4 651 4 687 490 550 83 76 68 68 5 292 5 381
Timavlönade 2010 2011
226
79 (127)
221
Inhyrda 2010 2011
47
55
Summa arbetad tid 2010 2011
5 565
5 658
Personalanalys
FRÅNVARO Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa
Mån.anst. personal 2010 2011 315 310 737 753 374 387 110 89 466 454 2 002 1 993
3. % NÄRVARO Vanlig tid tillsvidare
Vanlig tid visstid Övertid J/B läkare Summa FRÅNVARO Sjukfrånvaro Semester Föräldraledighet Utbildning Övrig frånvaro Summa
Mån.anst. personal 2010 2011 84 83 9 10 1 1 1 1 95 95
Timavlönade 2010 2011
4
Inhyrda 2010 2011
4
1
Summa arbetad tid 2010 2011
1
100
Mån.anst. personal 2010 2011 16 16 37 38 19 19 6 4 23 23 100 100
Arbetad tid
Den arbetade tiden för månadsanställd personal har ökat med 1,7 % trots att vi nu är färre anställda än vid förra årsskiftet. Orsaken är att vi i genomsnitt varit fler anställda under 2011 – 71 fler eller 1,1 % - samt att frånvaron minskat. Av den totalt arbetade tiden står egen månadsanställd personal för 95 %, medan timavlönade står för 4 och den inhyrda personalen för 1. Den fördelningen gällde även 2010. Timavlönades arbetade tid motsvarar 221 årsarbetare och den inhyrda personalens 55 det sistnämnda en relativt stor ökning sedan 2010.
Frånvarotid
All frånvarotid hos den egna månadsanställda personalen motsvarar knappt 2 000 årsarbetare. Semester är den enskilt största frånvaroorsaken.
80 (127)
100
Personalanalys
Frånvarodagar per anställd Dgr
120,0 2007 2008
100,0
2009 2010
80,0
2011
60,0 40,0 20,0 0,0 Sjukdom
F-led
Semester
Utbildning
Övrigt
Summa
I genomsnitt har varje landstingsanställd varit frånvarande 88,2 kalenderdagar under 2011. Det är en ökning med 2,1 dagar jämfört med 2010. Som synes i diagrammet, är det föräldraledigheter och semester som ökat. Sjukfrånvaro
Andel sjukfrånvarotimmar av totalt ordinarie arbetstid Män Kvinnor Totalt
% 3,1 4,9 4,4
Åldersgrupp 0-29 år Åldersgrupp 30-49 år Åldersgrupp 50 år och äldre
3,3 4,3 4,9
Andel av totala antalet sjukfrånvarotimmar som avser frånvaro > 60 dagar
% 39,4
Uppgifterna i tabellen ovan är obligatoriska att redovisa i årsredovisningen och visar andelen sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid. Detta är också det enda sjukfrånvaromått som används nationellt och som därför ger möjlighet till jämförelse med andra organisationer. Av den ordinarie tiden ”försvinner” 4,4 % p g a sjukfrånvaro. Det är andel som har ett tydligt samband med ålder – ju högre ålder desto högre andel frånvaro. Vi ser också att kvinnorna har en högre andel än männen. Såväl Landstinget Sörmland som övriga landsting sammantagna uppvisar en allt lägre andel sjukfrånvaro de senaste åren. Både 2009 och 2010 hade vi samma andel som landstingsvärlden i
81 (127)
Personalanalys
övrigt. Vi har ännu inte hunnit få vetskap om utfallet för 2011 för andra landsting, men detta kommer att presenteras senare under våren. Sjukdagar per anställd under 2011
Dgr 25
20
15
10
5
0 LSV
PV
RSK
HH/Dm
HMC
KUS
LLS
Det mått vi själva använder oftast när vi tittar på sjukfrånvaron är antal sjukfrånvarodagar per anställd i genomsnitt. För landstinget var det 14,8 dagar 2011 – en ökning med 0,1. Ovan visas måttet per nämnd/förvaltning eller motsvarande. Där framgår att spannet ligger mellan LLS’s 8,1 dagar och Karsuddens 17,1. De båda bolagen ligger på en högre sjukfrånvaronivå. Folktandvården redovisar 18,4 dagar och Servicebolaget 20,3.
Sjukdagar per anställd och etiketthuvudgrupp 2011 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0
d os tä Kö k
Te kn ik
o
ha n
of
rit i
tv er k
d
in ild ni ng
Ut b
Pa ra m ed ic
sk öt m m Us k,
er sk a
ka re
Sj uk sk öt
Lä
tio n
Ad m in ist ra
Le dn in g
0,0
Ovan ser vi att sjukfrånvaron varierar även mellan olika personalkategorier. Gruppen där bl a undersköterskor och skötare ingår har tillsammans med Kök- och städpersonalen den högsta sjukfrånvaron, medan ledningspersonal och läkare är friskast.
82 (127)
Personalanalys
Andel långtidssjuka > 90 dgr % 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
De senaste årens arbete kring de långtidssjuka har gett resultat som framgår ovan. Andelen långtidssjuka > 90 dagar har successivt minskat. 2010 var andelen som lägst med 1,6 %. Under 2011 har andelen åter ökat och ligger nu på 1,9 %. Uppföljning av de övergripande rehabiliteringsmålen Utifrån landstingets ”Policy för Rehabilitering av medarbetare inom Landstinget Sörmland”, följs ett antal mått som på olika sätt speglar sjukfrånvarosituationen inom landstinget. Vissa av måtten har även målsatts och nedan presenteras graden av måluppfyllelse. Mål 1: Andelen långtidssjuka > 90 dagar, exklusive de med tillfällig sjukersättning, ska vid utgången av 2011 uppgå till högst 1,0 %. Inför 2011 var andelen 1,2 %. Under året har dock en viss försämring skett och andelen är nu 1,8 % och målet har därmed inte uppfyllts. Kanske är det så att vi närmat oss den nivå som är möjlig? Mätningarna fortsätter under 2012 och då kanske vi kan närma oss svaret på den frågan. Mål 2: Frånvaron p g a sjukdom ska vara max 14,0 dagar per anställd under 12 månader efter 2011. Inför 2011 var antalet sjukdagar 14,7. Vi ligger nu på 14,8, varför inte heller detta mål nåtts. Mål 3: Andelen sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid under de senaste 12 månaderna ska vid utgången av 2011 vara högst 4,1 %. Inför 2011 var andelen 4,6 %. Efter 2011 års slut är andelen, som nämnts ovan, 4,4 %. Målet uppfylldes ej, men här går utvecklingen i rätt riktning.
83 (127)
Personalanalys
Lönekostnadsanalys Kostnadsökning 2011 jämfört med 2010 Månadslön, totalt - varav nya avtal - varav individuellt utöver avtal - varav löneförändring p g a personalomsättning - varav volym
% 3,9 2,7 0,9 -0,3 0,6
Den totala kostnaden för personalen uppgick 2011 till 3 369,6 mnkr. Det innebär att kostnaden för varje arbetad timme var 354 kr. Ovan finns en närmare analys av den enskilt största kostnadsposten för personal – månadslönen. Totalt har månadslönen ökat med 3,9 % eller 69 mnkr, vilket består av följande delar: Nya avtal
Nya avtal bidrar till kostnadsökningen med 2,7 %. Ett relativt stort antal fackförbund har inte fått någon ny lön under 2011 p g a tvåårsavtal 2010. Folktandvården ligger högst här och så har det ofta varit om man ser tillbaka. Här spelar naturligtvis det faktum in att Folktandvården agerar på en konkurrensutsatt marknad. Av landstingets verksamheter är det Landstingets ledningsstab som ligger högst. Individuell förändring utöver avtal
Löneglidning i form av att personal fått ny lön vid sidan av de ordinarie avtalstillfällena är en kostnadspost landstinget behöver arbeta med att få så låg som möjligt, då den i sig riskerar att vara kostnadsdrivande. För 2011 uppgick den till 0,9 %. Det är Primärvården som, med sina 1,4 %, har den högsta löneglidningen av det här slaget. Löneförändring p g a personalomsättning
Löneförändring p g a personalomsättning ligger ofta kring noll eller är svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal fått en något lägre lön än den avgående. Så är fallet även denna gång med ett utfall på -0,3 %. Den högsta löneglidningen av detta slag står Kultur och Utbildning samt Landstingets ledningsstab för med 1,3 %. Volymförändring
Volymökningen har resulterat i en kostnadsökning på 0,6 %. Det är en klar förbättring sedan tertialrapporten efter augusti, då den låg på 1,2 %. Förbättringen har åstadkommits med hjälp av den stora minskningen av antalet visstidsanställda som skedde inom Hälso- och sjukvården under hösten. Landstingets ledningsstab står för den i särklass största procentuella volymökningen. Till en del förklaras denna av upphandlare från Västmanland, nya apotekare samt vakanstäckning. I övrigt handlar det om vanliga nyanställningar.
84 (127)
Personalanalys
Inhyrd personal
Kostnad för inhyrd personal mnkr 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
En annan stor kostnadspost med koppling till personalen är kostnaden för inhyrd personal. På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan är nyttjande av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Detta sker såväl inom Länssjukvården (t ex radiologi och psykiatri) som Primärvården. Denna kostnad har ökat med 12 % eller 11 mnkr jämfört med året innan. Som framgår av diagrammet stiger helårskostnaden successivt efter det att Landstingsstyrelsens beslut om att först halvera och sedan helt upphöra med nyttjandet av inhyrd personal upphörde 2005. Under 2011 blev kostnaden 99 mnkr, vilken till 94 % avser läkare, varav primärvården står för 58 %.
85 (127)
Miljöanalys
Miljöanalys A. Effektivt miljöarbete 1. Styrning av miljöarbetet Extern dokumentgranskning genomfördes under perioden 7-9 juni. Granskningen var det första steget i certifieringsprocessen. Den medförde en del mindre avvikelser som åtgärdades inom 3 månader, bl.a. krav på att utföra fler interna miljörevisioner. Hösten 2011 genomfördes 25 miljörevisioner i förvaltningarna, till viss del med hjälp av extern resurs då Miljöenheten saknat tillräckliga resurser för detta. Totalt genomfördes 29 interna miljörevisioner under året. Under våren 2012 påbörjas certifieringsarbetet med externa revisioner i alla förvaltningar. Alla förvaltningar ska ha inarbetat och infört ett certifierbart miljöledningssystem enligt ISO 14 001
Förvaltning/Bolag Landstingets ledningsstab Hälso- och sjukvården
2009 Påbörjat arbete
Regionsjukhuset Karsudden Habilitering och Hjälpmedel Kultur och utbildning
Påbörjat arbete
Folktandvården
Påbörjat arbete
Landstinget Sörmlandservice AB
Påbörjat arbete
Påbörjat arbete
Påbörjat arbete Sörmlands Naturbruk redan certifierat Övriga KUS: Påbörjat arbete
2010 Ett par rutiner återstår att färdigställa Ett par rutiner återstår att färdigställa Alla rutiner och instruktioner klara Alla rutiner och instruktioner klara Sörmlands Naturbruk redan certifierat Övriga KUS: Alla rutiner och instruktioner klara Alla rutiner och instruktioner klara Ett par rutiner återstår att färdigställa
2011 Dokumenten klara Dokumenten klara Dokumenten klara Dokumenten klara Dokumenten klara
Dokumenten Klara Dokumenten Klara
2. Upphandling Miljömålet för upphandling; Köptrohet mot ramavtal ska vara 95 %, har inte kunnat kontrolleras hittills. Under hösten 2011 installerades ett verktyg i måttdatabasen som kan mäta avtalstroheten. Ekonomicheferna har varit piloter för projektet och med hjälp av verktyget kan det nu sättas mål och göras uppföljningar ute i verksamheterna. Det innebär att landstinget fr.om 2012 kommer att kunna följa upp detta mål.
86 (127)
Miljöanalys
Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 %
Köptrohet mot ramavtal Landstingets förvaltningar uppmanas att följa alla upprättade ramavtal för inköp.
2009 2010 2011 Kontrollfunktion Kontrollfunktion Nytt verktyg saknas saknas installerat för att sätta mål och kunna följa upp
50 %10 av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara ekologiskt producerade
Miljömålet 50 % ekologiska livsmedel har varit mycket svårt att uppnå. I och med en revidering av landstingets kostpolicy minskades procenttalet till det mer rimliga nationella målet 25 %. 2011 har Landstingsservice AB uppnått drygt 18 %, vilket är en ökning med 4 % sedan 2010. Kultur och utbildning har nått upp till nästan 30 %, 3,5 % mer än 2010. Totalt har Landstinget Sörmland handlat ekologiska livsmedel till 19 %, bara 6 % från målet på 25 % till 31/12 2013. Andel ekologiska livsmedel av totala inköpsvärdet Kultur och Utbildning Landstingsservice AB
2009
2010
2011
22,5 % 2,6 %
26,5 % 14,0 %
29,6 % 18,1 %
5 % av det totala inköpsvärdet av de livsmedel som landstinget köper in ska vara producerade enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och socialt godtagbara förhållanden
Miljömålet för Rättvisemärkta livsmedel är 5 % till 2013. Andelen Rättvisemärkta livsmedel var totalt för landstinget 5,4 % 2011. Målet är därmed uppnått! Landstingsservice AB har 5,2 % medan Kultur och utbildning uppnått 7,3 %. Andel rättvisemärkta livsmedel av totala inköpsvärdet Kultur och Utbildning Landstingsservice AB
10
2009
2010
2011
0,5 % < 0,1 %
2,8 % 3,8 %
7,3 % 5,2 %
Nytt måltal på 25 % i Landstinget Sörmlands nya Kostpolicy 2011
87 (127)
Miljöanalys
3. Utbildning Landstingets webbaserade miljöutbildning har genomförts av ca 55 % av de anställda. Målet är att alla anställda ska ha gjort utbildningen innan 31 december 2013. Att nå det målet kan vara svårt i och med att personal är sjukskrivna, föräldralediga eller tjänstlediga. Målet ska eftersträvas att nå. Att personalen genomgått miljöutbildning är ett av krav i certifieringen av miljöledningssystemet.
All personal i ledande ställning ska ha en grundläggande utbildning i miljökunskap och om landstingets miljöarbete All personal ska erbjudas tillgång till grundläggande interaktiv miljöutbildning enligt fastställt utbildningsprogram eller motsvarande
Förvaltning/Bolag Totalt i Landstinget Sörmland
2009 Arbetet påbörjas med att ta fram en webbutbildning
Landstingets ledningsstab Hälso- och sjukvården Regionsjukhuset Karsudden Habilitering och Hjälpmedel Kultur och utbildning Landstinget Folktandvården Sörmlandsservice AB
2010 17 %
2011 55 %
35 %
67 %
13 % 73 %
48 % 88 %
33 %
62 %
4% 25 % 12 %
30 % 91 % 92 %
B. Klimatpåverkan 1. Transporter
Det är stora problem att få tag i korrekta uppgifter angående transporter. Uppgifter om verksamheternas bilar, s.k. behovsbilar, varierar kraftigt. Svårast har Hälso- och sjukvården att lämna in km-statistik, troligen beroende på det stora antalet bilar och ingen sammanhållande funktion för rapportering. Egen bil i tjänsten: registreras efter den anställdes reseräkning och är inga problem att få in från PU-enheten. Hyrbilar: svårt att få uppgifter per förvaltning men totala antalet km går att få ut statistik på från avtalad leverantör. Ambulanser: bra km-statistik. Bränslestatistik per kort: bra statistik från upphandlade bränsleföretag. Sjukresor har minskat med 2,5 % jämfört mot 2010. Sedan utgångsvärdet, år 2008, har sjukresorna minskat med 61 %.
88 (127)
Miljöanalys
Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008
2011 hade Landstinget Sörmland 89 % miljöbilar. Det finns 152 bilar i landstinget varav 16 inte är klassade som miljöbilar. Förmånsbilar är ej medräknade. 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar.
Procentuellt innehav av miljöfordon Landstinget har ökat innehavet av miljöfordon
Miljöfordon per förvaltning/bolag Totalt i Landstinget Sörmland Landstingets ledningsstab Hälso- och sjukvården Regionsjukhuset Karsudden Habilitering och Hjälpmedel Kultur och utbildning Landstinget Folktandvården Sörmlandservice AB
2008
2009
2010
2011
52 %
67 %
83 %
89 %
2009
2010
2011
67 %
83 %
89 %
86 %
95 %
100 %
80 %
96 %
93 %
22 %
80 %
80 %
56 %
56 %
23 % 48 % 100 %
29 % 41 % 100 %
19 % 45 % 100 %
Biogasförbrukningen har ökat. 2009 tankades ca 4 200 liter, 2010 7 900 liter och 2011 14 300 liter. Etanolförbrukningen, E85, har minskat ytterligare 2011. 2009 tankades 64 490 liter, 2010 50 860 liter och 2011 33 650 liter - en halvering alltså sedan 2009. Fossilt bränsle, diesel och bensin, här har bensinförbrukningen minskat rejält. 2008 var förbrukningen 160 440 liter medan 2011 var det nere på 58 450 liter. Däremot har dieselförbrukningen ökat från 231 857 liter 2008 till 335 530 liter 2001. Total ökning av fossila bränslen är 0,4 procent.
89 (127)
Miljöanalys
Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, (utgångsvärdet 2008), för landstingets leasade fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar.
Fossil bränsleförbrukning Bensin, liter Diesel, liter Summa
Koldioxidutsläpp från fossil bränsleförbrukning Bensin, CO2, kg Diesel, CO2, kg Total CO2, kg
2008
2009
2010
2011
160 440 231 857 392 297
151 583 258 649 410 232
94 483 225 535 320 018
58 449 335 532 393 981
2008
2009
2010
2011
477 486 297 622 814 744 703 669 1292230 1 001 291
184 114 1 046 860 1 230 974
505 386 730 350 1 235 736
2. Lustgas och narkosgaser
Inköpt mängd lustgas 2011 på Mälarsjukhuset var 2 125 kg, vilket ger 637,5 ton koldioxid. Efter installation av lustgasdestruktören i juni 2011 har utsläppet minskat med minst 95 % från 1 juli. Det ger ett beräknat utsläpp av koldioxid på totalt 334,8 ton istället - en besparing för klimatet med 302,7 ton koldioxid. På Nyköpings lasarett köptes 5 400 kg lustgas in 2011. Det är mer än dubbelt så mycket som på MSE trots att NLN har ca hälften så många förlossningar och operationer. Läcksökning har pågått och den senaste läckan hittades i december 2011. Förhoppningen är att alla läckor nu är tätade på NLN. Det totala utsläppet av koldioxid från lustgas jämfört mot 2008 är en minskning med ca 5 %. Utsläppen av lustgas ska minska med 30 %, (utgångsvärde 2008)
2008 7 250
2009 6 679
2010 7 482
2011 7 897
Utsläpp av lustgas = inköpt mängd lustgas, kg Antal förlossningar 2 795 2 813 2 945 2 839 Koldioxidutsläpp, från 2 175 2 004 2 245 2 369* lustgas, ton *Justerat värde efter installation av lustgasdestruktör på Mälarsjukhuset: 2 066 ton
Narkosgaser är också starkt klimatpåverkande gaser och även ozonnedbrytande. Landstinget har 2011 köpt in 229 liter narkosgas, vilket är en ökning sedan 2008, men även operationstimmarna har ökat.
90 (127)
Miljöanalys
Utsläppen av narkosgas ska minska, (utgångsvärde inköpt mängd halogenerande narkosmedel 2008)
Narkosgas Utsläpp av narkosgas = inköpt mängd narkosgas, liter Antal operationstimmar under året
2008 206
2009 259
2010 206
2011 229
15 548
15 980
16 030
16 823
3. Köldmedier Alla ozonnedbrytande och/eller klimatpåverkande köldmedia ska fasas ut mot mindre påverkande alternativ.
Utfasning av ozonnedbrytande/klimatpåverkande köldmedier har inte prioriterats under 2011 pga resursbrist. En inventering finns sedan tidigare. 4. Jord- och skogsbruk
2011 har inte andelen naturbetesmarker ökat, utan ligger kvar på 200 ha sedan tidigare. Röjning och markberedning är påbörjad. Utvärdering kommer att ske under 2012 eller i början av 2013. Sörmlands Naturbruk ska öka andelen naturbetesmarker på Nynäs med 10 %
Procentuell ökning av andelen naturbetesmark
2008 Utgångsvärde 200 ha
2009
2010
2011
200 ha
200 ha
200 ha
5. Energi
Den totala energiförbrukningen i form av el och värme, har minskat med ca 4 % sedan utgångsvärdet, år 2008 (Miljöprogram 2009-2013). Den totala förbrukningen 2011 var 204 kWh/m2. Elenergiförbrukningen var 102 kWh/m2, en minskning sedan utgångsvärdet, år 2008 med 5,8 %. Målet till år 2013 är 5 % minskning. Målet är uppnått! Landstingets elenergianvändning ska minska med 5 % per total BRA , (utgångsvärde 2008)
Elenergi Förbrukning kWh/m2
2008 108
2009 106
2010 103
2011 102
Värmeenergiförbrukningen var 120 kWh/m2 - en minskning sedan utgångsår 2008 med 2,5 %. Målet till år 2013 är en minskning på 5 %.
91 (127)
Miljöanalys
Landstingets energiåtgång för uppvärmning ska minska med 5 % per total BRA (utgångsvärde 2008)
Värmeenergi Förbrukning kWh/m2
2008 123
2009 121
2010 127
2011 120
95 % förnyelsebara energikällor ska användas till uppvärmning i landstingets lokaler, som inte är fjärrvärmeanslutna.
Andel förnyelsebara energikällor för uppvärmning
2008
2009
2010
2011
ca 97 %
ca 97 %
ca 97 %
ca 97 %
100 % av den el som landstinget köper in ska även fortsättningsvis uppfylla kriterierna för Bra Miljöval eller motsvarande
Andel elenergi som uppfyller kriterierna för Bra Miljöval eller motsvarande
2008
2009
100 % Bra 100 % miljöval Ursprungs garanti Vattenkraft
2010
2011
100 % Ursprungs garanti Vattenkraft
100 % Ursprungs garanti Vattenkraft
C. Kemikalier och läkemedel 1. Kemikalier
Alla verksamheter har tillgång till aktuella kemikalieförteckningar via ekonomisystemet IFS. Här bokförs alla inköp av kemikalier via Varuförsörjningen (VF) samt de kemikalier som köps in via Upphandlingsenhetens Inköpsavdelning. Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 %
Ett ökat fokus i verksamheterna på utfasning av kemikalier behövs för att nå målet inom området. Miljöenheten kommer att vara behjälplig med detta tillsammans med extern resurs under 2012.
92 (127)
Miljöanalys
2. Läkemedel
För att minska kassation av läkemedel finns möjligheten att förskrivaren rekommenderar patienten en startförpackning vid insättning av nytt läkemedel. 2011 skrevs det ut nästan 12 000 startförpackningar, vilket är en ökning med ca 40 %. Fysiskt aktivitet på recept, FaR, är något som på sikt kan minska läkemedelsförbrukningen och därmed även belastningen på miljö. Medverka till att nivåerna av de mest miljöpåverkande läkemedlen i utsläppen från reningsverken eller i ytvattnet minskar med 10 %, (utgångsvärde 2008)
Åtgärder Antal förskrivna startförpackningar av läkemedel Antal förskrivna FaR, Fysisk aktivitet på Recept
2010 7 003 930
2011 11 716 1 435
Övriga betydande miljöaspekter för Landstinget Sörmland Avfall
Avfall är en betydande miljöaspekt för Landstinget Sörmland. Landstingets verksamheter förbrukar årligen många ton förbrukningsmaterial som efter användning blir till avfall. Allt avfall ska sorteras enligt miljöskalan: återanvändning, återvinning, förbränning och i sista hand deponi. Ambitionen för landstinget är att avfallsmängderna ska minska och återvinningen öka. Landstinget ska därmed verka för att förbrukat material återförs till kretsloppet. Avfallets olika flöden mäts årligen. Förpackningsavfall som sorteras genererar lägre kostnad för landstinget. Osorterat avfall kostar i snitt 1 000 kr/ton plus transportkostnad. Sorterat avfall ger endast transportkostnad. Källsorterat avfall ger i vissa fall inkomst till landstinget, exempelvis wellpapp som ger ca 150 kr/ton.
93 (127)
Miljöanalys
Total mängd olika avfallsslag (ton) Wellpapp och pappersförpackningar Returpapper, kontorspapper/tidningar Plast, mjuk och hård Elektronikskrot
2008
2009
2010
2011
187
150
159
146
261
235
187
172
43 25
42 30
48 35
34 35
8
9
10
15
16
13
10
12
221
192
220
195
930 758 1 688
937 670 1 606
954 669 1 623
975 609 1 584
Sorteringsgrad Total mängd källsorterat avfall/ Total mängd avfall
2008 ca 44 %
2009 ca 42 %
2010 ca 41 %
2011 ca 38 %
Källsorterat avfall kg/vårddag Total mängd källsorterat avfall Totalt antal vårddagar Nyckeltal, kg/vårddag
2008 758 000 228 782 3,31
2009 670 000 262 781 2,54
2010 669 000 286 913 2,33
2011 609 000 283 769 2,14
2008 1 688 000 228 782 7,37
2009 1 606 000 262 781 6,11
2010 1 623 000 286 913 5,65
2011 1 584 000 283 769 5,58
Metallförpackningar Glas, färgat och ofärgat Total mängd organiskt avfall (matavfall, komposterbart) Konventionellt avfall Total mängd sorterat avfall Total mängd avfall
Totalt avfall kg/vårddag Total mängd avfall Totalt antal vårddagar Nyckeltal, kg/vårddag
94 (127)
Miljöanalys
Övrigt avfall
I landstinget har vi många olika slags avfall. Utöver källsorterade förpackningar, matavfall och konventionellt (hushållsliknande) avfall har landstinget Farligt avfall och Specialavfall från vården; smittförande avfall, läkemedelsavfall, smittförande stickande/skärande avfall Avfallsslag (ton) Farligt avfall t.ex. kemikalier, batterier och specialavfall från vården
2009 90
Kvicksilverförorenat avfall från Folktandvården Antal kg
2010 90
2011 89
2009
2010
2011
Ingen uppgift
331 kg
157 kg
Vattenförbrukning
Vattenförbrukning är också en betydande miljöaspekt för Landstinget Sörmland. Landstingets verksamheter förbrukar årligen många kubikmeter vatten som efter användning blir avloppsvatten som måste renas. Både reningen från ytvatten/grundvatten till dricksvatten och reningen av avloppsvatten kräver en hel del energi och resurser. Ambitionen för landstinget är att vattenförbrukningen ska minska för att inte belasta miljön i onödan, mindre förbrukning genererar även lägre kostnad. Vattenförbrukningen mäts årligen. Vattenförbrukning, m3
2008
2009
2010
2011
ca 316 000
ca 302 000
ca 284 200
ca 295 400
95 (127)
Verksamhetsanalys
Verksamhetsanalys Med ambitionen att utveckla uppföljningen av Länssjukvårdsnämndens uppdrag redovisas nedan ett urval av de parametrar som föreslås i den beställar-/uppföljningsmodell som beslutats av Landstingsstyrelsen den 12 december. Jämförelse görs i diagramen dels med genomsnittet för riket, dels med genomsnittet för en grupp av närliggande landsting (Östergötland, Västmanland och Örebro), dels med genomsnittet av tre landsting som liksom Sörmland saknar regionsjukhus (Dalarna, Gävleborg och Värmland). Utfallet för 2011 är i de flesta fall ännu inte känt. Analysen av nedanstående uppgifter kommer att utvecklas framöver och i övrigt hänvisas till Länssjukvårdsnämndens årsredovisning 2011. Produktion
96 (127)
Verksamhetsanalys
Produktivitet
97 (127)
Verksamhetsanalys
Kvalitet
Tillgänglighet
Strokevård
98 (127)
Verksamhetsanalys
Diabetes
Njursjukvård
Förlossning
99 (127)
Verksamhetsanalys
Ortopedi
Reumatologi
Neurologi
100 (127)
Verksamhetsanalys
Förtroende
Resultat
Patientsäkerhet
Dödlighet
101 (127)
Intern kontroll
Intern kontroll En god intern kontroll kännetecknas av bl a av: Dokumenterad och känd ansvars- och befogenhetsfördelning samt dokumenterade och kända rutiner Goda rutiner för hantering av avvikelser Efterlevnad av beslut och kontinuerlig uppföljning och utvärdering verksamhetens ekonomi, prestationer och kvalitet Regelbunden riskanalys Säkerhet i system och rutiner Landstingsstyrelsen har beslutat om regler för intern kontroll avseende 2011, i vilka det läggs fast att nämndernas interna kontrollplaner ska utarbetas utifrån verksamheten i sin helhet, med fokus på perspektiven medborgare, medarbetare, förnyelse, miljö och ekonomi. Planer har fastställts och uppföljningen av den interna kontrollen har under året avrapporterats i delårsrapporter. Innehållet i de olika planerna varierar mellan nämnderna, och uppföljningar sker dels av generella regelverk dels av rutiner som är mer verksamhetsspecifika. Exempel på områden och rutiner som kontrollerats under 2011 är: Rapportering av tillgänglighet och väntetider Händelseanalyser vid Lex Maria-ärenden Uppdatering av vårdplaner Rutiner vid anlitande av inhyrd personal Rehabilitering av personal efter sjukdom Verkställighet av beslut Ärendeberedning Rutiner för resor i tjänsten Förtroendevaldas arvoden Landstingsstyrelsens beredningsprocess Hantering av reseräkningar Systematiskt arbetsmiljöarbete Korrekt periodisering i ekonomiredovisningen Attestkontroll Rutiner för introduktion av nyanställda Personalens kompetens Nämnderna har vid kontrollerna i vissa fall upptäckt brister och då angivit vilka åtgärder som vidtagits eller planeras för att förbättra rutiner/dokumentation/information mm. Bedömningen är att nämnderna har ett fungerande internkontrollarbete och att den interna kontrollen är tillfredsställande. I landstinget pågår ett arbete för att införa ett heltäckande ledningssystem. Med det heltäckande ledningssystemet eftersträvas en starkt förbättrad systematik i dokumentation, kommunikation, förankring och uppföljning av styrdokument,
102 (127)
Intern kontroll
processbeskrivningar och rutiner som till mycket stora delar sammanfaller med och avsevärt bedöms förstärka landstingets arbete att utveckla och verifiera intern kontroll.
103 (127)
Driftredovisning
Driftredovisning 2011 Verksamhetens nettokostnad (mnkr) Verksamheter
Verk. Landstingsövriga bidrag intäkter
Nämndresultat Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden Habilitering och hjälpmedel Gem nämnd för vård, omsorg o hjälpmedel Kultur, utbildning och friluftsverksamhet Patientnämnden Revision Summa nämnder
4 053,8
161,5 80,5 37,5 3,9 4 337,2
LS beställning och verksamhet Hälso- och sjukvård Hälsoval Tandvård Regional verksamhet Politisk- och tjänstemannaledning Finansförvaltningen Summa LS beställning och verksamhet
-4 053,8
-4 053,8
Uppdragsersättning Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluftsverksamhet Patientnämnd Revision Summa uppdragsersättning
-161,5 -80,5 -37,5 -3,9 -283,4
Eliminering av lt interna poster Verksamhetens nettokostnader*
0,0
Verk. kostnader
-4 812,8 -618,9 -200,7 -249,0 -127,6 -220,4 -38,7 -4,3 -6 272,4
4,8 84,7 9,5
-268,4 -789,1 -162,2 -196,8 -971,4 -195,7 -2 583,6
-4 317,4 -704,6 -152,7 -196,8 -29,5 -198,8 29,7 -88,0 0,0 -5 658,3
0,0
0,0
0,0
-161,5 -80,5 -37,5 -3,9 -283,4
-1 636,4
1 636,4
1,6
1,6
1 043,0
-7 219,6
802,1 78,0 979,1
0,0
* Jämförelsestörande poster ingår i verk.övriga intäkter med 50,5 mnkr och i verk.kostnader med 5,0 mnkr.
104 (127)
1 043,0
-7 219,6
-0,3 0,0 0,0 1,1 -1,6 0,3 -1,1
Utfall 2011
494,8 629,5 212,7 90,1 130,5 140,4 2,2 0,1 1 700,3
Skatter, utjämn, gen.statsbidr och fin.netto TOTALT LANDSTINGET
Skatter, statsbidrag, finansnetto
-1,6
-264,5 10,6 12,0 3,7 1,3 0,8 -0,1 -0,3 -236,5
-0,2
0,0 -6 176,6 6 064,8
6 064,8
6 064,8
-111,8
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper Resultaträkning mnkr Not
Koncernen Utfall Utfall 2010 2011
Landstinget Utfall Utfall 2010 2011
Verksamhetens intäkter Verksamhetens personalkostnader Verksamhetens övriga kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster
1
1 297,7
1 320,1
1 111,4
992,5
2 3 4 5
-3 563,1 -3 459,5 -215,6 -4,0 -5 944,5
-3 731,1 -3 599,9 -219,7 20,5 -6 210,1
-3 414,6 -3 439,4 -211,1 -4,0 -5 957,7
-3 369,6 -3 644,6 -210,4 55,5 -6 176,6
Skatteintäkter Inkomst- och kostnadsutjämning Generella statsbidrag
6 7 8
4 616,9 610,3 816,6
4 764,5 739,4 711,4
4 616,9 610,3 816,6
4 764,5 739,4 711,4
Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande poster Resultat före skatt
11 11 5
59,1 -27,6 130,8
42,8 -54,9 -139,9 -146,8
59,2 -27,3 --118,0
44,3 -54,9 -139,9 -111,8
-4,7 126,1
-0,8 -147,6
--118,0
---111,8
Skatt Årets resultat
105 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Balansräkning mnkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar
Koncernen Utfall Utfall 2010 2011
Landstinget Utfall Utfall 2010 2011
12 13 14
9,3 1 523,6 1 463,7 2 996,6
10,1 1 562,0 1 632,8 3 204,9
9,3 1 505,0 1 485,9 3 000,2
10,1 1 522,3 1 715,1 3 247,5
15
332,7 332,7
344,3 344,3
332,7 332,7
344,3 344,3
31,7 610,7 448,3 274,4 1 365,1 4 694,4
34,6 677,7 105,2 297,1 1 114,6 4 663,8
27,9 589,0 448,3 260,0 1 325,2 4 658,1
31,0 666,6 75,0 286,2 1 058,8 4 650,6
19 19
1 525,1 126,1 1 525,1
1 377,5 -147,6 1 377,5
1 496,5 118,0 1 496,5
1 384,7 -111,8 1 384,7
20 21
1 147,9 516,3 1 664,2
1 438,6 346,5 1 785,1
1 145,9 514,7 1 660,6
1 423,7 345,9 1 769,6
Långfristiga skulder 22 Kortfristiga skulder 23 Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
--1 505,1 1 505,1 4 694,4
173,4 1 327,8 1 501,2 4 663,8
--1 501,0 1 501,0 4 658,1
173,4 1 322,9 1 496,3 4 650,6
Bidrag till statlig infrastruktur Summa bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa/bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR
16 17 18
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital
-därav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar
Avsatt till pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder
106 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtagande Pensionsskuld Övriga pensionsförpliktelser Förvaltade fonder Leasing
24 24 24 25
--3 788,4 2,1 19,3 9,0
107 (127)
--4 147,1 6,0 18,6 8,3
--3 788,4 2,1 19,3 9,0
--4 147,1 6,0 18,6 8,3
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Kassaflödesanalys mnkr Not
Koncernen Utfall Utfall 2010 2011
Landstinget Utfall Utfall 2010 2011
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar 9 Justering för gjorda avsättningar Realisationsresultat försäljning materiella anläggningstillgångar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) av rörelsefodr Ökning (-) / minskning (+) av varulager Ökning (+) / minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
126,1
-147,6
118,0
-111,8
219,3 103,6
219,7 286,3
214,9 100,4
210,4 270,8
-10,3
-15,8
-10,3
-15,8
0,4
-7,4
1,0
-4,1
439,1
335,2
422,0
349,5
-148,9
-67,0
-147,1
-77,6
-3,3
-2,9
0,5
-3,1
-67,6
-177,3
-58,4
-178,1
219,3
88,0
217,0
90,7
-256,0 -161,7 48,3
-255,5 -203,1 16,3 33,9
-250,2 -161,7 48,3
-245,3 -203,1 36,7 33,9
-369,4
-408,4
-363,6
-377,8
INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i byggnader och inventarier Investeringar i finansiella tillgångar Avyttring materiella tillgångar Avyttring finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten
10
108 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering skuld Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde
109 (127)
-----16,7
-----
-----16,7
-----60,0
---
---
---
---
-16,7 -166,8
0,0 -320,4
-16,7 -163,3
-60,0 -347,1
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Noter Not 1. VERKSAMHETENS INTÄKTER Landstinget 2010 2011 257,2 123,8 407,6 368,0 207,0 256,0 23,2 19,8 192,3 200,2 24,1 24,7 1 111,4 992,5
Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Summa Not 2. PERSONALKOSTNADER
Landstinget 2010 2011 1 973,5 1 930,3 34,7 30,1 126,7 128,3 30,6 29,7 62,8 42,6 1,5 2,1 785,5 767,4 293,0 328,2 106,3 110,9 3 414,6 3 369,6
Månads- och timlöner Övertid mm Jour, OB mm Sjuklöner Kompetensutveckling Avgångsförmåner Sociala avgifter Pensionskostnader Övriga personalkostnader Summa
110 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 3. ÖVRIGA KOSTNADER Landstinget 2010 2011 526,2 560,3 277,7 311,1 180,8 171,5 219,5 229,3 815,8 846,5 73,0 65,3 6,2 6,7 24,5 26,5 136,0 159,2 102,8 113,6 164,4 295,3 390,4 350,3 9,3 10,0 100,1 88,8 412,7 410,2 3 439,4 3 644,6
Utomlänsvård Övrig köpt sjukvårdsverksamhet Sjukvårdsmaterial Medicinsk service och teknik Läkemedel Hjälpmedel Köpt utbildning Organisationsbidrag Länstrafik Inhyrd personal Övrigt material/köpta tjänster Fastighetskostnader inkl hyror Hyra anläggningstillgångar Förbrukningsinventarier/material Övriga kostnader Summa Not 4. AVSKRIVNINGAR Koncernen 2010 2011 90,0 89,0 123,0 127,2 1,4 2,3 1,2 1,2 215,6 219,7
Byggnader Maskiner och inventarier Immateriella tillgångar Mark och markanläggningar Summa
111 (127)
Landstinget 2010 2011 89,6 88,7 118,9 118,2 1,4 2,3 1,2 1,2 211,1 210,4
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 5. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Landstinget 2010 2011 -6,0 -8,6 9,3 15,5
Omställningskostnader Försäljning av anl tillg inkl omkostnader Nya influensan Sänkning/återbetalning av premie AFA försäkring Försäljning av Folktandvården Summa Sänkt kalkylränta pensioner Summa
-17,2 9,9
--13,6
---4,0
35,0 55,5
--0,0
-139,9 -139,9
Not 6. SKATTEINTÄKTER Landstinget 2010 2011 4 538,7 4 630,8 69,0 109,9 9,2 23,8 4 616,9 4 764,5
Preliminärskatt Prognos slutavräkning Justeringspost av skatteintäkter Summa Not 7. UTJÄMNING
Landstinget 2010 2011 649,8 670,4 -153,7 -145,8 114,2 214,8 610,3 739,4
Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningavgift Regleringsbidrag Summa
112 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 8. STATSBIDRAG Landstinget 2010 2011 684,2 686,0 13,1 25,4 7,0 --112,3 --816,6 711,4
Bidrag för läkemedelsförmånen Bidrag för minskad sjukfrånvaro Nya influensan Konjunkturstöd Summa
Not 9. JUSTERING FÖR AV- OCH NEDSKRIVNINGAR
Avskrivningar Nedskrivningar Summa
Koncernen 2010 2011 215,6 219,7 3,7 --219,3 219,7
Landstinget 2010 2011 211,1 210,4 3,8 --214,9 210,4
Koncernen 2010 2011 43,0 16,0 5,3 0,3 48,3 16,3
Landstinget 2010 2011 43,0 16,0 5,3 20,7 48,3 36,7
Not 10. AVYTTRING TILLGÅNGAR
Fastigheter Övriga materiella tillgångar Summa
113 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 11. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Landstinget 2010 2011 Finansiella intäkter Utdelningar Ränteintäkter Resultat vid förs. av finansiella anl. tillgångar Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader Räntekostnad pensioner Resultat vid förs. av finansiella tillgångar Nedskrivningar Övriga finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Summa finansnetto
114 (127)
12,9 19,1 26,9
8,0 30,6 3,7
0,3 59,2
2,0 44,3
0,2 25,5 ---
2,8 45,0 5,4
0,1 1,5 27,3 31,9
0,3 1,4 54,9 -10,6
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 12. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncernen 2010 2011 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Ändrad klassificering Utgående anskaffningsvärde Ingående ack avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Ändrad klassificering Utgående ack avskrivningar enligt plan Summa immateriella anläggningstillgångar
Landstinget 2010 2011
44,3 5,6
49,9 3,1
44,3 5,6
49,9 3,1
49,9
53,0
49,9
53,0
-39,2
-40,6
-39,2
-40,6
-1,4
-2,3
-1,4
-2,3
-40,6
-42,9
-40,6
-42,9
9,3
10,1
9,3
10,1
Not 13. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncernen 2010 2011 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Ändrad klassificering Avyttringar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ack avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Ändrad klassificering Avyttringar och utrangeringar Utgående ack avskrivningar enligt plan Summa bokfört värde
115 (127)
Landstinget 2010 2011
1 491,0 131,9 3,9 -59,3 1 567,5
1 567,5 136,7 ---140,7 1 563,5
1 433,9 127,8 ---59,3 1 502,4
1 502,4 103,5 ---140,7 1 465,2
-1 076,5
-1 148,4
-1 032,3
-1 098,9
-123,0 --51,1 -1 148,4
-127,2 --121,6 -1 154,0
-117,7 --51,1 -1 098,9
-115,4 --121,6 -1 092,7
419,1
409,5
403,5
372,5
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Konst Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Summa bokfört värde Byggnader Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Ändrad klassificering Avyttringar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ack avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående ack avskrivningar enligt plan Summa bokfört värde Mark och markanläggningar Ingående anskaffningsvärde Nyanskaffningar Ändrad klassificering Avyttringar och utrangeringar Utgående anskaffningsvärde Ingående ack avskrivning enligt plan Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående ack avskrivningar enligt plan Summa bokfört värde Summa materiella anläggningstillgångar Taxeringsvärdet på landstingsägda fastigheter
116 (127)
4,8 0,4 5,2
5,2 1,0 6,2
4,8 0,4 5,2
5,2 1,0 6,2
3 239,9 117,9 1,4 -66,9 3 292,3
3 292,3 137,3 ---0,8 3 428,8
3 211,8 116,2 ---66,9 3 261,1
3 261,1 137,3 ---0,8 3 397,6
-2 182,4
-2 235,9
-2 152,1
-2 205,2
-90,0 36,5 -2 235,9
-89,0 0,3 -2 324,6
-89,6 36,5 -2 205,2
-88,7 0,3 -2 293,6
1 056,4
1 104,2
1 055,9
1 104,0
58,9 0,2 ---3,8 55,3
55,3 0,4 ----55,7
52,5 0,2 ---3,8 48,9
48,9 0,4 ---
-11,6
-12,4
-7,7
-8,5
-1,2 0,4 -12,4
-1,2 ---13,6
-1,2 0,4 -8,5
-1,2
42,9
42,1
40,4
39,6
1 523,6
1 562,0
1 505,0
1 522,3
50,4
55,3
49,3
-9,7
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 14. FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ägarandel Aktier och andelar Dotterbolag Vita Huset i Nyköping AB Länstrafiken i Sörmland AB Summa
1.0 0,5
Landstinget 2010 2011
10,0 12,5 22,5
10,0 12,5 22,5
Övrigt Kommuninvest Ek För Övriga aktier och andelar Summa Summa aktier och andelar
3,5 0,4 3,9 26,4
3,5 0,4 3,9 26,4
Långfristiga fordringar Förlagslån Kommuninvest AB Lån Folktandvården Sörmland AB Summa långfristiga fordringar
16,7 --16,7
16,7 60,0 76,7
463,6 456,4 439,0 83,8 --1 442,8
513,2 568,4 434,0 96,4 --1 612,0
1 485,9
1 715,1
Placeringstillgångar, pensionsmedel Aktiefonder Övrig ränteförvaltning Strukturerade produkter Alternativa placeringar Värdereglering Summa placeringstillgångar, pensionsmedel Summa finansiella anläggningstillgångar
117 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 15. BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Landstinget 2010 2011 344,3 332,7 344,3 332,7
Citybanan 1 Summa 1
Avsättningen avser medfinansiering av Citybanan i Stockholm (LF §141/2009) Upplösning av bidraget (resultatföring) sker under 25 år med början 2013 då också den första utbetalningen görs. Detta medför resultatpåverkan t o m 2037-12-31.
Not 16. KORTFRISTIGA FORDRINGAR Landstinget 2010 2011 86,3 121,2 182,7 78,4 320,0 467,0
Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa
589,0
666,6
Not 17. KORTFRISTIGA PLACERINGAR Landstinget 2010 2011 --75,3 448,3 -----0,3 448,3 75,0
Obligationer Certifikat Värdereglering Summa Not 18. KASSA OCH BANK
Landstinget 2010 2011 0,6 0,5 259,4 285,7 260,0 286,2
Kassa Bank Summa
118 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 19. EGET KAPITAL Koncernen 2010 2011 1 399,0 126,1 1 525,1 0,0
Ingående eget kapital Årets resultat Summa Därav reserverat för: - Utjämning av framtida pensionskostnader, LF §31/2001 - Tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar, LF §43/2010 Not 20. AVSATT TILL PENSIONER
Landstinget 2010 2011 1 378,5 1 496,5 118,0 -111,8 1 496,5 1 384,7 82,0
82,0
143,8
143,8
Landstinget 2010 2011 1 054,1 1 145,9 -25,7 -25,7 77,0 88,2 3,9 7,6 1,4 6,6 20,7 35,8 18,3 52,7 --112,6
Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Nya särskilda avtalspensioner Slutbetalning FÅP Ränte- och basbeloppsuppräkninga Förändring av löneskatt Sänkning av diskonteringsräntan (RIPS) exkl löneskatt Övrigt
-3,8
---
Utgående avsättning
1 145,9
1 423,7
Därav Pensioner Avtals- och visstidspensioner1 Pensioner fd Landstingstvätten Löneskatt Summa
892,1 19,0 13,8 221,0 1 145,9
1 117,2 16,2 15,3 275,0 1 423,7
57 6 6 93,0
42 5 5 94,0
Antal avtalspensioner Antal visstidspensioner därav förtroendevalda Senast avlästa aktualiseringsgrad, % 1
119 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 21. ANDRA AVSÄTTNINGAR
Ersättningsreserv patientskadeförsäkring1 Citybanan 2 Ostlänken3 Omstrukturering 4 Övrigt Summa
Koncernen 2010 2011 173,4 ---
Landstinget 2010 2011 173,4 ---
332,7 7,3 1,3 1,6 516,3
332,7 7,3 1,3 --514,7
344,3 --1,6 0,6 346,5
344,3 --1,6 --345,9
1)
Ersättningsreserv avser reservering för betalningsåtaganden till skadelidande för inträffade skador. Reserven avser anmälda skador samt skador som inträffat men ej ännu anmälts. Per 2010-12-30 har Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolags fordran på landstinget ersatts med en revers. Under 2011 har posten omklassificerats till långfristig skuld. 2)
Avsättningen avser medfinansiering av Citybanan i Stockholm. Det avtalade beloppet har uppräknats med avtalat index till prisnivå 2011-12-31. Fortsatt omräkning ska göras årligen fram till betalningsdag. Utbetalning kommer att ske åren 2013-2017. 3
) Medel har avsatts för att täcka Landstinget Sörmlands del av kostnaden för den fortsatta planeringen av Ostlänken (LS §154/2010). Under 2011 har medlen återförts eftersom de . ursprungliga förutsättningarna inte kvarstår 4)
Avser beräknad återstående hyreskostnad för tomställd lokal till följd av omstrukturering (Nyfors dsk-mottagning)
Not 22. LÅNGFRISTIGA SKULDER Landstinget 2010 2011 --173,4
Reverslån Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Summa
0,0
120 (127)
173,4
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Not 23. KORTFRISTIGA SKULDER
Leverantörsskulder Personalens källskatt o arb giv avg Upplupna löner inkl PO Upplupna pensionskostnader inkl löneskatt Semester- jour- o kompskuld inkl PO Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda skatteintäkter Övrigt Summa
Landstinget 2010 2011 517,7 511,5 111,8 106,2 21,7 17,7 126,3 127,0 276,3 264,3 159,8 23,1 1 501,0
260,2 212,7 --87,6 1 322,9
Not 24. PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtagande Landstinget Sörmland har i januari 1995 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Landstinget Sörmlands ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Landstingets andel av de totala förpliktelserna uppgick till 697 520 553 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 692 318 358 kronor.
121 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Landstinget 2010 2011 Pensionsförpliktelser inom linjen Ingående ansvarsförbindelse Pensionsutbetalningar Ränte- och basbeloppsuppräkningar Bromsen Förändring av löneskatt Övrigt Sänkning av diskonteringsräntan (RIPS) exkl löneskatt Summa Därav Pensionsskuld (intjänad före 1998) Särskild löneskatt Övriga pensionsförpliktelser inklusive löneskatt1 Summa
3 941,7 -111,0 41,9
3 790,5 -129,5 95,0
-22,1 -26,6 -33,4
82,7 71,7 8,7 234,0
3 790,5
4 153,1
3 046,2 742,2 2,1
3 334,4 812,7 6,0
3 790,5
4 153,1
20132016 0,4 4,5 0,0 4,9
20170,0 0,0 0,0 0,0
1
Landstinget har för närvarande pensionsförpliktelser som inte börjat utbetalas gentemot tre förtroendevalda. Beräkningarna förutsätter maximalt utfall av avtalade förmåner.
Not 25. LEASING Landstinget har enligt definition endast operationell leasing. Upplysningen avser årliga leasingkostnader för ingångna avtal oavsett löptid. Ingångna avtal för lokalhyror har inte sammanställts och värderats.
2011 0,5 7,8 2,8 8,3
Inventarier Bilar och andra fordon Telefoni Summa
122 (127)
2012 0,4 6,0 1,9 6,4
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper Allmänt
Redovisningen har skett i enlighet med den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Några områden beskrivs utförligare i detta avsnitt. Periodisering av skatteintäkter
I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4:2 har landstingsskatten periodiserats. Detta innebär att landstinget för 2011 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2010 och en preliminär slutavräkning för 2011. Den prognos på skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting publicerar har använts vid beräkningen av årets skatteintäkter. Pensionsskulden
Pensionsskulden har beräknats av KPA enligt RIPS07 och utgör den beräknade framtida skuld som landstinget har till arbetstagare och pensionstagare. Landstinget har beslutat att fr.o.m. 2000 årligen betala hela det årliga avtalsmässiga intjänandet för individuell avsättning. Detta belopp redovisas som kortfristig skuld. Under ansvarsförbindelse finns de pensionsförpliktelser som tjänats in av arbetstagare och pensionstagare före 1998. Den samlade pensionsskulden inklusive särskild löneskatt återfinns därmed under avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under ansvarsförbindelser. Som ansvarsförbindelse redovisas även pensionsförpliktelser som inte lösts ut. Semesterlöneskulden
Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som kortfristig skuld. Skuldens storlek har värderats i löneläge per 31 december 2011 samt med den procentsats för arbetsgivaravgifter som gäller för 2012. Externt finansierade projekt
Bidrag till sådana projekt intäktsförs under projektets löptid och matchas mot nedlagda kostnader. Enligt huvudregeln bokförs eventuellt nettoöverskott som intäkt det år projektet är slutfört, såvida det inte finns en överenskommelse om att medlen ska återbetalas till bidragsgivaren. Statsbidrag för HPV-vaccin
Det generella statsbidraget för vaccinering mot livmoderhalscancer som erhållits 2010 och 2011 har periodiserats till 2012 eftersom vaccinationerna inte kunnat genomföras på grund av att upphandlingen av vaccinet överklagats.
123 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Statsbidrag för minskad sjukfrånvaro
Statsbidraget består av en rörlig del kopplad till förändringar i sjukfrånvaron, och en villkorad del som beror av utfallet av vissa åtgärder. I bokslutet fordringsförs den rörliga delen som är känd, samt en uppskattning av den villkorade delen kopplad till hur överenskommelsen uppfyllts. Inga reservationer görs för framtida kostnader. Leasingavtal
Två former av leasingavtal kan förekomma - finansiell leasing och operationell leasing. Operationell leasing är ett traditionellt hyresförhållande. Finansiell leasing är en form av avbetalningsköp, där objektet vid avtalsperiodens slut kan, men inte behöver, övergå i leasingtagarens ägo. Objektet ska då löpande redovisas som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasingavgifter som en skuld i balansräkningen. Landstingets leasingavtal är operationella. Upplysning har lämnats om ingångna avtal oavsett löptid. Hyresavtal för fastigheter och lokaler har inte beaktats. Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningen klassificeras som anläggningstillgång när värdet exklusive mervärdesskatt uppgår till minst 20 000 kronor. Ränta har inte aktiverats. För immateriella anläggningstillgångar i form av programvarulicenser, gäller utöver de generella kraven på klassificeringen, att investeringen ska uppgå till minst 200 000 kr. Avskrivningsmetod och avskrivningstider
Rak nominell avskrivning tillämpas och avskrivningarna påbörjas i anslutning till att tillgången tas i bruk. Avskrivningstiden för olika typer av anläggningstillgångar ligger inom följande intervall: Immateriella tillgångar Byggnader Byggnadsinventarier IT-utrustning Bilar och andra transportmedel Medicinsk apparatur Övriga maskiner och inventarier
3-8 år 10-30 år 5-20 år 3-8 år 5-7 år 3-10 år 5-10 år
Finansiella tillgångar
Placerade pensionsmedel har klassificerats som anläggningstillgång med motiveringen att portföljen avses att behållas under längre tid. Värdering sker till det lägsta av marknadsvärde och anskaffningsvärde. Behovet av värdereglering bedöms för portföljen som helhet.
124 (127)
Räkningar, kassaflödesanalys, noter och redovisningsprinciper
Övriga finansiella placeringar redovisas som omsättningstillgång. Värderingen har skett till det lägsta av marknadsvärde och anskaffningsvärde. Aktier i landstingsägda bolag har värderats till anskaffningsvärdet. Sammanställd redovisning
Den sammanställda redovisningen ska ge en sammanfattande bild av landstingets totala ekonomiska ställning och åtaganden. Redovisningen omfattar all landstingsverksamhet i den mån landstinget har ett bestämmande eller väsentligt inflytande oavsett om den bedrivs i förvaltnings- eller företagsform. I den sammanställda redovisningen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där landstinget har minst 20 % inflytande. Under 2010 bildades en civilrättslig koncern med ett landstingsägt moderbolag med två helägda dotterbolag. Under 2011 har det ena dotterbolaget, Folktandvården Sörmland AB, förvärvat den tandvårdsverksamhet som bedrevs i förvaltningsform från landstinget. Mer om de olika bolagen framgår av särskilt avsnitt i årsredovisningen. Sammanställd redovisning, principer
Koncernredovisningen upprättas med hänsyn till värdering enligt förvärvsmetoden. Interna mellanhavanden har i allt väsentligt eliminerats och endast ägd andel av koncernföretagens räkenskapsposter har medtagits i den sammanställda redovisningen. Obeskattade reserver och övriga bokslutsdispositioner jämställs med eget kapital. Uppskjuten skatt på obeskattade reserver har redovisats som avsättning. De redovisnings-transaktioner i landstinget och i tandvårdsbolaget som hör samman med bolagets förvärv av verksamheten från landstinget, har eliminerats i den sammanställda redovisningen. Det gäller även en anteciperad utdelning som finns redovisad som intäkt i moderbolaget.
125 (127)
Landstingets donationsstiftelser
Landstingets donationsstiftelser Landstingets donationsstiftelser – Fondkapital, kr
Stiftelsen namn
Behållning 2011-01-01
FörmögenBehållning hetsskydd Disponibelt 2011-12-31 2011-12-31 2011-12-31
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Stift för stöd till patienter, MSE Stift för ökad trevnad patienter, MSE Stift för stöd till personal, MSE Artur Larssons fond, MSE E Gust Anderssons fond, MSE Hulda Backmans fond, MSE Ragnar Karlssons fond, MSE Stift för stöd till patienter, KSK Stift för stöd till personal, KSK Makarna Englunds stiftelse, KSK NLN:s stift för stöd till patienter Georg Lundbergs Minnesfond NLN:s stift för ökad trevnad bland patienter Summa
635 582 30 397 64 276 292 071 31 883 175 034 40 019 338 657 24 801 689 304 225 664 146 113
652 027 31 611 66 795 303 737 33 146 182 057 41 618 352 267 25 678 726 076 234 693 151 985
652 563 21 590 47 553 238 973 23 148 119 489 27 229 282 073 13 277 733 272 183 172 105 077
-536 10 021 19 242 64 764 9 998 62 568 14 389 70 194 12 401 -7 196 51 521 46 908
15 371 2 709 172
15 988 2 817 678
10 880 2 458 296
5 108 359 382
170 304 26 580 269 611 78 417 99 151 532 033 1 176 096
172 749 27 647 265 385 81 567 99 393 548 361 1 195 102
10 255 1 686 25 664 17 586 13 197 368 454 436 842
162 494 25 961 239 721 63 981 86 196 179 907 758 260
HABILITERING & HJÄLPMEDEL Sjöbergska fonden Söderlundska fonden Länets arbets- o förbättr anst Mannerstrålska fonden för avg elever Mannerstråhles stipendiefond Syskonen Jenny & Frida Pettersson Summa
126 (127)
Landstingets donationsstiftelser
Stiftelsen namn
Behållning 2011-01-01
FörmögenBehållning hetsskydd Disponibelt 2011-12-31 2011-12-31 2011-12-31
KULTUR & UTBILDNING Fleetwoods donation Fleetwoods hundraårsminne Wesséns fond Östermans minnesfond Märta Wegefalks donationsfond Fond för utlandsvistelser Stift för utdeln av stip till Åsa fhsk Stift för utdeln av stip till elever på Öknaskolan Stift för utdeln av stip till stud i sjuksköterskeutbildning Landsantikvariens lönefond Summa
60 246 29 745 8 707 010 883 201 923 591 46 708 262 828
62 667 30 938 9 056 988 918 699 960 720 48 588 272 326
315 908 9 000 161 588
60 246 29 745 8 707 010 883 201 607 683 37 708 110 738
223 290
221 267
119 230
102 037
224 143 3 608 498 14 969 260
233 151 3 753 535 15 558 879
132 831
1 260 528 1 260 528
1 268 840 1 268 840
946 092 946 092
20 115 056
20 840 499
100 320 3 753 535 738 557 14 392 223
LANDSTINGSSTYRELSEN F Folkskoll G Pettersson o hans hustrus minne (Överby) Summa Totalt
Donationsstiftelserna medelsplacering
Marknadsvärde
Fondplacering Nordea
18 583 255
127 (127)
322 749 322 749
4 579 787 15 832 614
Ytterligare exemplar kan beställas från Susanne Frölander, landstingets ledningsstab, Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping, E-post:
[email protected]
