Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
MultiMedia kompendium MUM A och MUM B kurser : 2001 -2002
1
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Koncept Media Medium
Romarna kallade “Medium” allt som befanns i mittpunkten, den centrala delen av alla deras uppdrag, fälttåg, imperiet. politik. Mediolanum exempelvis var namnet för dagens Milano, därför att staden Befanns i mitten av det dåvarande Romariket. I litteratur och filosofi var ordet Medium den del som angick alla, som alla borde ha förstått. Information En svensk medieprofessor har definerarat media helt enkelt som “Lagom”, alltså den del av information, reklam, underhållning som angår alla och som strävar att nå alla. Idag kallas med media alla former av kommunikation och medlet för att forma både information och markandsföring. Alla berörs av Media, i alla länder oavsett språk eller traditioner, alla möter olika former och modeller av media och alla konsumerar information och påverkas. Mediesamhället Dagens samhälle bruka kallas för mediesamhället, oavsett om vi väljer att avstå alla former av media: tidningar, radio, TV, så omges vi av medier. Reklam Reklam finns på affischpelare, på gator och torg, butiksfasader och i skyltfönster. Löpsedlar skriker ut senaste nytt. TV blir ofrivilligt sällskap i Pizzeria, och överallt finns en radio som ljuder i bakgrunden. Men kommunikation genom olika medier är faktisk en förutsättning för att demokratin skall fungera. Genom tidningar, radio, och TV får vi veta vad som händer i vår kommun, vårt land och världen i övrigt. I medier kan vi vara delaktiga med andra, vi deltar aktiv att bearbeta beslut för vår framtid, skapar debatt och skapar opinion om exempelvis miljöfrågor, ekonomi, vården, skolan med mera. Mediepåverkan Men behöver vi reklam? Vi konsumerar, vi väljer våra produkter, vi tillfredställer våra olika behov och vi påverkas både negativ och positiv av alla former av markandsföring och reklam, vi finner att reklam har en funktion som vi använder medvetna och omedvetna, i själva reklamen finner vi information och stimulans Med reklam hjälp kan företagen nå sina kunder med produktinformation och olika erbjudanden. Det leder till ökad försäljning, vilket i sin tur ger nya jobb och förbättra välstånd. Radio, TV och tidningar ser till att teater, musik och dans når långt utanför konsert och teater salongerna. Medierna öppnar våra ögon mot världen utanför vår egen och bidrar till att riva gränserna
2
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Koncept Media Medietid
Medium Svensson, håller på att säga, förlåt “Medelsvensson”, du och jag alltså, använder minst 5 till 6 timmar om dagen till olika medier, mest tid går att lyssna på radio och se på TV, total 3,5 timmar, De övriga timmarna fördelar på att läsa (tidningar och böcker) och att lyssna eller se (CD, kassettband, video). Utslaget på en vecka betyder detta att du och jag ägnar nästan lika lång tid åt medier som på jobbet. Information och kunskap Den information och kunskap som kommer oss till del är naturligtvis beroende av medias sätt att välja ut och presentera nyheter, information och debattämnen. Den bilden av samhället har byggts upp med hjälp av den bild medierna förmedlas. De nyheter som toppar kvällstidningarnas loppsedlar, de debattinlägg morgontidningarna tar in, den granskning av myndigheter och förtroendevalda som TV redovisar bygger sammantaget upp den bild vi får oss till del och som vi lätt gör till vår egen. Ofta handlar det om negativa händelser: Våld, arbetslöshet, brott, fiffel, skandaler. Sådant är naturligtvis viktigt att påtala och ly fta upp i ljuset. Men med alltför ensidig kost av sådana händelser, blir det svårt att se allt positivt som händer i samhället, sådant skapar som bekant väldigt sällan rubriker. Samhällets bild som medierna skapar, blir vårt egen. Risken att äldre råka ut för våldsbrott i storstäderna är liten, enligt brottforskarna. Ändå vågar sig få gamla ut på gatorna efter mörkrets inbrott. Detta skyls på att medierna så ofta beskrivit våldsbrott mot äldre att de fått intrycket av att de löper en rejäl risk att bli rånade eller nedslagna bara de tittar ut genom porten. Medierna påverkar alltså våra föreställningar och attityder. Det finns en rolig historia från forna Sovjet Unionen angående detta: en man blir tillfrågad om hur många barn han har, och han svarar: << Det vet jag inte det har inte stått i Pravda>>. Mediepåverkan Under Nazismen och Fascismen hade medierna en desinformativ funktion, en sofistikerad propaganda kunde med moderna metoder påverka människorna och skapa en idealbild av ett hypotetisk samhäll, det kunde bortförklara våld och brott, genom att alltid söka de skyldiga, blad regimens fiender. Propaganda Propaganda har därför fått en negativ klang i våra dagar , och med rätt, samtidigt man bör förstå att själva ordet betyder “sprida ut” och i själva verket har samma innebörd som information och kunskap, en positiv propaganda kan vara att varna om AIDS eller att informera om Miljöfrågor och de framtida konsekvenserna av det, exempelvis. Mediepåverkan Mediepåverkan skall inte ses som en negativ påverkan i alla fall, tvärtom det är livsviktig att delta i medians exponering av vår tid och mediebevakning av utv ecklingen i världen över.
3
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Frågor om det vi läste tills nu... Jag har redan tagit fram många medier dvs. : Radio som en media och så vidare... 1- Skriv själv andra typer av media som inte fanns med i föregående avsnittet __________________________________ ___________________________________ __________________________________
När du har listat ut vad som INTE fanns med , svara på några frågor 2- Är INTERNET det medieval du använder ofta? ______________________________________ ______________________________________ 3- Vad menas med Mediebrus ? har du något svar på detta? ________________________________________________ ________________________________________________ _________________________________________________
4- Tycker du att reklam i TV är störande eller intressant? ________________________________________________ ________________________________________________ _________________________________________________
5- Vilka “informationskanaler “ når dig oftast ?
________________________________________________ ________________________________________________ _________________________________________________
6- Vad får du din del av Nyheter och Kunskap ifrån ? Har du alla svar? Om nej, misströsta inte och se fölande sidor på kompendiet och läs det!!! du kommer att få svar på många av dina frågor
4
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Medielexikon Media_n [av latin medius, mellerst]. 1. Sträckan mellan ett hörn i en triangel och motstående sidas mittpunkt. – 2. I ett statistiskt material som är ordnat i storleksordning är medianen värdet för den mittersta observationen. Jämför kvartiler.~3. Medelpunkt, mitt i prick, når alla
Massmedier, massmedia, medel för förmedling av information (främst nyheter) och underhållning till ett stort antal människor samtidigt. Kommunikationen är enkelriktad: mottagaren kan inte ge ett omedelbart svar. Men utvecklingen av politiskt oberoende massmedier är en förutsättning för den fria opinionsbildningen i demokratiska stater. Moderna medier är, förutom tidningar, tidskrifter och annan tryckt information (affischer, flygblad, vissa böcker), också film, radio, television, video, fonogram m.m. Jämför masskommunikation. Multimedia, i vid bemärkelse sådana informations- och underhållningsmedier som använder flera olika presentationsformer, t.ex. text och ljud, på samma informationsbärare, t.ex. en kompaktskiva (CD-ROM eller CD-I). Då denna definition är alltför omfattande brukar man i praktiken inskränka begreppet till information i digital form och framför allt i interaktiv form, dvs. i sådana medier som är delvis användarstyrda (se interaktiva medier). Exempel är ett uppslagsverk där textartikeln om luftskeppet Hindenburg kompletteras med en video av brandkatastrofen och där uppslagsordet bofink berikas med ett sångexempel. Redan 1994 hade de flesta sålda hemdatorer inbyggd CD-spelare. I praktiken var också CD-ROM den enda interaktiva multimedia bärare som var ekonomiskt tillgänglig för konsumenterna, och programvara och dataspel har i allt större utsträckning börjat distribueras på CD-ROM. Interaktiva medier, sådana (i regel digitala) informationsmedier där användaren kan styra presentationens förlopp, välja olika intresseområden osv. De flesta datorbaserade medier är interaktiva, oavsett vilken rent fysisk informationsbärare som används (nätverk, hårddisk, disketter, CD-ROM etc.) eftersom datortillämpningar, särskilt för persondatorer, i regel är interaktiva. För TV-mediet finns CD-I (se CD) och i framtiden möjligen också ”interaktiv TV”, där text-TV kan ses som en enkel förelöpare.
Mediebrus Med mediebrus menas den återkommande bombardemangen av nyheter, reklam, information , debatter med mera som mediemottagaren , läsare, lyssnare utsets av media. Information når inte alltid ut ,just på grund av detta. Relationen mellan sändare av information och dess mottagare störs
Informationskanaler, alla kanaler man har tillgång för att få fram information och kunskap, det är detsamma som medieval, dvs Radio,TV , Böcker, Tidningar, Internet, Bibliotek, Skolor, Föreningar, Vänner, Bekanta säg det! Alla medier som kommunic erar med någon är infokanaler.
5
Infokomp/Komvux i Nacka
Medielexikon
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Informationsteknologi, IT, i vid bemärkelse all teknik för att samla in, lagra, bearbeta, återfinna, kommunicera och presentera text, bild och tal. Oftast avses tekniker som förutsätter digital databehandling samt sådan lagring och överföring. Informationstekniken har utvecklats ur mikroelektroniken och har fått ett explosivt genombrott i samhället i stort på grund av nätverksteknikens utveckling (se datanät, Internet). Elektronisk post via datanät och uppringda förbindelser får allt större betydelse. IT-kommissionen utreder statens roll i denna omvälvning. Samtidigt började statsförvaltningens handlingar och korrespondens göras tillgängliga digitalt, bl.a. via den elektroniska anslagstavlan Information Rosenbad och riksdagens databas Rixlex. Motsvarande utveckling sker i kommunerna. Informationsteknologins verkningar på vår kultur är svåra att få grepp om. Allt fler nya Internet-leverantörer gick ut på marknaden i mitten av 1990-talet, samtidigt som framför allt Stockholmstidningarna började lansera egna elektroniska kanaler till allmänheten. Även nya uttrycksformer började komma i bruk, inte minst med CD-mediet som bärare (jämför multimedia). Internet, the Net, internationellt nätverk av datanät som bygger på ett gemensamt överföringsprotokoll och datapaketförmedling över telenäten. Enskilda användare kan dock nå Internet via modem genom att ringa en lokal nod (en UNIX-baserad dator, vanligen hos en kommersiell provider (operatör) eller en elektronisk anslagstavla som tillhandahåller en påfart till nätet). Nätet ger tillgång till elektronisk post, e-post eller e-mail, informationssökning och filöverföringar samt on-line-förbindelser, IRC (Internet Relay Chat). Usenet är ett system av över 4 000 diskussionsgrupper, newsgroups, för såväl de mest spridda som de mest udda intressen; flera av dessa är tillgängliga via epost men de övriga tjänsterna kräver särskild programvara, en nätläsare. Den snabbast växande tjänsten för informationssökning är WorldWideWeb. Internet förband vid mitten av 1997 mellan 4 och 5 miljoner datorer på alla kontinenter, merparten dock i USA. Antalet användare är troligen närmare 300 miljoner, med en ökning på 10–15 % i månaden. Nätet, som är i hög grad decentraliserat och informellt men också svåröverskådligt, subventioneras till stor del av amerikanska staten och stora universitet. Viss affärsverksamhet pågår, mest en typ av postorderförsäljning av böcker, skivor etc. Flera konkurrerande standards har föreslagits för säkra penningöverföringar. Får någon av dem ett genombrott väntas den kommersiella verksamheten öka mycket starkt. Internet har sitt ursprung i DARPANET, Defense Advanced Research Projects Agency Network, som upprättades 1969 för att binda samman amerikanska universitet med försvarsforskning. Ett svenskt universitetsnät, SUNET, är anslutet till Internet. Läs mera om Internet på Internet.
6
Infokomp/Komvux i Nacka
Medielexikon
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Press [av latin pressus, pressad, tryckt], maskin (mekanisk eller hydraulisk) som ger stora mekaniska tryck vilka utnyttjas för formning av material, t.ex. plåtpressning, stansning, klippning, för extraktion osv.; även tryckpress, varav i överförd bemärkelse tidningsväsen, tidningar. Mekaniska pressar har sedan antiken och medeltiden byggts som hävarmspressar, knäledspressar och skruvpressar. De utvecklades till en början för vin- och oljepressning, och Gutenbergs första tryckpress var en tämligen oförändrad vinpress av skruvtyp Pressen/Tidning, regelbundet utkommande skrift med aktuellt innehåll. De första egentliga tidningarna utkom i början av 1600-talet, då den statliga censuren började lätta, främst i England, den politiska pressens föregångsland. 1645 startades den första svenska tidningen, Ordinari Post Tijdender, som ännu utkommer under namnet Post- och Inrikes Tidningar. 1700-talets viktigaste presshistoriska händelse var grundandet av den engelska tidningen The Times (1785). Under 1800-talet tog den tekniska utvecklingen fart – telegraf, telefon, snabbare pressar och bättre kommunikationer – och den sociala utvecklingen medförde att läskunnigheten bredde ut sig. Dessa båda faktorer i förening gjorde tidningen till ett verkligt massmedium. Mot slutet av seklet infördes den moderna formen av sensationsinriktad journalistik och nu fick också annonserna sin stora betydelse för pressen. I Sverige startade under 1800-talet tidningar som Aftonbladet (1830), Dagens Nyheter (1864) och Svenska Dagbladet (1884). Den moderna kvällstidningen i tabloidformat lanserades i Sverige 1944 med Expressen. Vid sidan av rikstidningarna finns ett stort antal landsorts-och lokaltidningar med dagstidningskaraktär, som utkommer 1–7 gånger i veckan. Under 1950- och 60-talen minskade antalet tidningar i landet kraftigt och för att motverka detta infördes 1971 ett presstöd. Konkurrensen från TV hårdnade på 1980-talet genom reklamfinansierade kanaler, vilket bl.a. medförde lägre annonsintäkter för tidningarna. På 1990-talet har gratistidningar (t.ex. Metro, som distribueras i Stockholms tunnelbana) och ‘’elektroniska’’ tidningar på internet förändrat marknaden. Bildbehandling, Att förändra tidigare existerande bitmappade bilder på elektronisk väg med hjälp av datorer. En bild kan överföras till sifferdata (digitaliseras) i en bildläsare (scanner) eller från början vara digital. Varje enhet eller bildelement får värden för ljusstyrka och färg. Denna uppsättning värden kan sedan databehandlas enligt speciella program, beroende på bildens användning. Med hjälp av bildbehandling kan man t.ex. ta fram dolda detaljer genom att ändra kontrast, skärpa etc. Tekniken är sedan 1980-talets slut tillgänglig för persondatorer. Bildkonst, benämning på de bildskapande konsterna: skulptur, måleri, teckning, grafik.
7
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Medieval FILM Film [engelska, hinna]. 1. Tunn hinna eller tunt skikt av ett fast eller flytande ämne. 2. Fotografiskt negativ- och positivmaterial (för såväl stillbilder som rörliga bilder) på en böjlig filmbas. 3. Rörliga bilder som består av en serie stillbilder som visas i snabb följd. Filmens teknologi. Filmens princip bygger på att synsinnet inte förmår särskilja en följd av snabbt visade stillbilder, utan uppfattar en kontinuerlig rörelse. Principen beskrevs redan på 1000-talet av den arabiske fysikern Alhazen (camera obscura). Fenakistoskopet från 1832 lät en följd av tecknade silhuetter utföra en enkel rörelse, som upprepades en gång för varje varv på skivan eller trumman. Fransmannen Reynaud visade 1882 ett slags animerad film på långa gelatinremsor i sitt praxinoskop. Fotografin föddes 1839 (se dagerrotypi). Engelsmannen Muybridge lyckades på 1870-talet ta de första fotografiska seriebilderna som analyserade rörelser. Muybridge använde flera kameror som utlöstes i följd, men redan på 1880-talet byggdes ”fotografiska revolvrar” som tog flera bilder i följd på en roterande glasplåt. Rörelsen kunde visas i en betraktningsapparat eller med en serieprojektor. Men endast korta moment fick plats på plåten. Först amerikanen Eastmans fotografiska film (1889) öppnade möjligheten att ta upp längre scener. Edison uppfann 1891 kinetografen, ett slags filmkamera. Man kunde sedan se scenen i ett tittskåp, kinetoskopet, där bilderna bläddrades fram i sekvens – ett populärt marknadsnöje. Filmteknikens grundläggande uppfinningar gjordes dock av de franska bröderna Louis och Auguste Lumière, som 1895 uppfann kinematografen. De första apparaterna fungerade både som kamera och projektor. Eastman levererade råfilm på rullar med 70 mm bredd, och både Edison och bröderna Lumière delade den på längden och perforerade den i kanterna för att förbättra filmtransporten. Det blev Edisons standard, 35 mm normalfilm, som slog igenom inom industrin och därmed även för småbildsfotografin. En kommersiell filmindustri började växa upp. Normalfilmens bildformat var alltid ca 24 0 18 mm på tvären över remsan, dvs. med fyra perforerings hål per bild. Man använde i början en bildfrekvens av 18–20 bilder/sek. Senare höjdes den till 24 för att undvika flimmer. När de gamla filmfarserna körs i projektorer med den moderna bildfrekvensen, får de ett struttigt rörelsemönster som de inte alls hade på sin egen tid. Edison försökte också sätta ljud till filmen. Elektronikens utveckling gjorde att man redan på 1920-talet kunde lägga ett optiskt ljudspår på filmen och få synkront ljud. Den första framgångsrika ljudfilmen var Jazzsångaren 1927, som dock använde grammofonskivor. Magnetiskt ljud blev vanligt först långt senare. Redan pionjärer som fransmannen Méliès åren efter sekelskiftet utnyttjade färg, men i form av handkolorering. Fotografisk färgfilm kom på 1930talet (Technicolor). Färgtekniken fick sitt genombrott samtidigt med den animerade (tecknade) filmen. De äldre förfarandena, som krävde komplicerade kameror med en film för varje grundfärg, ersattes på 1940-talet av negativ treskiktsfärgfilm. Smalfilmen, som var billigare än normalfilmen, infördes i början av 1920-talet (9,5 mm av Pathé 1922, 16 mm av Kodak 1923, 8 mm också av Kodak 1932), men trängdes på 1980-talet ut av videotekniken. Ännu in på 1990talet användes dock 16 mm film för TV-filmning. Önskan om vidfilm gjorde att man experimenterade med 70 mm film för biografbruk så tidigt som på 1920talet. 8
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Vidfilmen När vidfilmen slog igenom i slutet av 1950-talet använde man dock system med tre projektorer (Cinerama) eller anamorfotiska objektiv, som trängde samman breddformatet på normalfilm (Cinemascope). 70 mm-filmen har emellertid gjort comeback på specialbiografer eftersom den ger hög bildkvalitet. Samtidigt med vidfilmen lanserades stereoljudet. Inspelningsteknik och uttrycksmedel. Den professionella filmens väg till biografen eller TV-mottagaren börjar med ett berättande manus, som bildar underlag för en skriven synopsis med parallella ”kanaler” för bild och dialog. Nästa steg är ofta ett visualiserat storyboard], med skisser av scener och sekvenser. De enskilda scenerna tas om och om igen, tills rörelser, minspel och repliker sitter som de skall. Specialeffekter gjordes förr som trickfilmningar i kameran men skapas numera ofta genom bildbehandling i dator. Den exponerade negativfilmen framkallas (i maskin sedan 1930-talet) och i en automatisk printer görs en positiv arbetskopia. När filmningsarbetet är slutfört ställs olika scener samman till längre sekvenser, och dessa kombineras i sin tur till den kompletta filmen. Utifrån detta scenmontage görs ljudmontaget. Dialog, ljudeffekter och musik mixas till en enhet. Hela arbetet sker nu allt oftare i dator med arbetskopiorna överförda på video. Resultatet blir en godkänd kopia som efter ännu en klippning printas till visningskopior som går ut till biograferna. Klipprum och mixerbord Det är strängt taget i klipprum och vid mixerbord som filmen görs. De tekniska hjälpmedlen ger filmskaparna möjlighet att berätta med film, skapa illusion, stämning, rytm och sammanhang – kort sagt allt det som gör en film sevärd. Filmens språk, dvs. dess berättarteknik, och dess teknologi har växt fram i nära växelverkan med varandra. Spelfilmen utvecklades gradvis bort från den filmade teaterscenen eller sketchen, tagen med en helt stillastående kamera. Scenmontaget med dess växling mellan hel- och närbild, senare också mellan olika kameravinklar, var det första stora framsteget (1910–20-talen). Men därmed måste också det komplicerade klippningsmomentet införas. Filmens uttrycksmedel har senare direkt överförts till TV- och videomedierna.
9
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Medieval fortsättning...
Radio Ra_dio [av latin radius, eker, stråle], överföring av signaler (information) med hjälp av radiovågor. Det finns flera olika användningsområden: rundradio och TV (en sändare, flera mottagare); kommunikationsradio (två eller flera kombinerade sändare och mottagare); mobiltelefoni (kommunikationsradio ansluten till telenätet); radiolänkar (överföring från punkt till punkt av TV-signaler, telefoni, data, signaler för radiostyrning etc.); personsökning (kodade signaler från en sändare till många mottagare varav dock endast en reagerar) osv. Andra radiotilllämpningar är radar, radionavigering, system för instrumentlandning liksom radioastronomi. Om de våglängder som används för överföringen se radiofrekvens. Radions teknik. I sändaren alstrar en svängningskrets (oscillator) en hög frekvens (radiofrekvens, RF) som förstärks och matas ut i en antenn. Från denna fortplantar sig radiofrekventa elektromagnetiska vågor, en bärvåg. I sig bär den dock ingen information. Sådan måste överlagras på bärvågen genom att denna moduleras (se modulering). Den enklaste formen av modulering var de gamla telegrafi sändarnas ’’nyckling’’ där bärvågen ömsevis bröts och släpptes fram som morsetecken. Ljud sänds genom att en ljudsignal (en lägre audiofrekvens, AF) får modifiera bärvågen, antingen genom att variera dennas styrka eller amplitud (AM) eller dess frekvens (FM). För videosignaler, dvs. TV, används endast FM på grund av dess högre överföringskapacitet. För radiolänkar, radar, dataöverföring osv. nyttjas specialiserade typer av modulering. Provsändningar med digital radio startade i Sverige hösten 1995. Här samplas audiosignalen och överförs till en binär sifferserie som får modulera bärvågen. Fördelarna är högre kapacitet (dvs. fler sändare inom samma frekvensutrymme) och en störningsfri signal. Rundradion liksom kommunikationsradio och TV kommer troligen att vara helt digitala ett stycke in på 2000-2010 talet. Mottagaren uppfångar ett brett band av signaler (liksom ovidkommande störningar) via en antenn, numera ofta en riktantenn eller parabol. Antennkretsen överför genom resonans sina signaler till en avstämd krets, som endast kan oscillera på en viss (inställbar) frekvens. På så vis väljer man den station eller kanal man vill ta emot. Sedan måste bärvågen demoduleras så att informationen, den egentliga signalen, blir åtkomlig (detekteras). De flesta mottagare är superheterodyner, som först sänker den höga radiofrekvensen genom att blanda den med en lokalt genererad lägre frekvens. Interferensen skapar en mellanfrekvens. Ett lågpassfilter skiljer sedan ut signalen, som förstärks och driver högtalare, styrkretsarna i TV-mottagaren osv. Alla dessa funktioner, som på elektronrörens tid inhystes i en kommodliknande möbel, får nu tack vare mikroelektroniken plats i skjortfickan. Historia. Sedan fransmannen E. Branly 1890 uppfunnit kohären, en primitiv detektor, och andra konstruerat sändare som alstrade oscillationer med hjälp av gnisturladdningar, kunde italienaren Guglielmo Marconi lansera den ’’trådlösa telegrafin’’, och redan 1901 lyckades han telegrafera över Atlanten. Radioröret, använt i oscillator- och förstärkarkretsar, gjorde snart gnistsändaren föråldrad, och redan före första världskriget hade radiotelegrafin stor betydelse inom sjöfart och krigsväsen. Från 1920 började rundradiostationer starta på olika håll i den industrialiserade världen. De svenska försöken påbörjades 1923, och 1 januari 1925 startade reguljära sändningar. Först kunde de dyra radiorören bara användas i sändarna. Mottagarna var enkla kristallmottagare. Rörmottagarna slog dock igenom på 10
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
1930-talet. Radion blev nu ett viktigt folkbildnings-, reklam- och propagandamedium. I Tyskland kunde man lyssna till Hitler och Goebbels (men inte mycket annat) i billiga ’’folkmottagare’’, medan sändningarna i brittiska BBC fick stor betydelse i de ockuperade och neutrala länderna under andra världskriget. Efter kriget inledde transistorn en ny epok, mikroelektronikens.
Television Television [av grekiska tele, fjärran, och latin videre, se; jämför danskans och norskans fjernsyn och tyskans Fernsehen, TV, teve. 1. Tekniskt system för överföring av video i reell tid. För själva bild- och studiotekniken, se video. Tre olika sändningssystem används, NTSC, PAL och SECAM, vilka utarbetades vid övergången från svartvit TV till färg-TV. NTSC (National Television System Committee) är det äldsta och används främst i Amerika och Japan. Det har en bildfrekvens av 30 Hz och nominellt 525 bildlinjer. PAL (Phase Alternation Line), som är det västeuropeiska systemet, har 25 Hz och 625 linjer. Den viktigaste skillnaden gentemot NTSC är dock ett stabilare sätt att hantera färgsignalen. SECAM (Séquentiel à mémoire) har samma linje- och bildstandard som PAL men annan färgteknik. Det är i bruk i Frankrike och i de f.d. öststaterna. Utrustningen för de olika systemen är inte kompatibel, men signalerna kan, med viss kvalitetsförlust, konverteras mellan dem. Sändningstekniken bygger på att tre olika analoga bärvågor eller signaler används, en bildsignal, en färgsignal och en ljudsignal. Frekvensen ligger i UHF-området (se radio). Bärvågorna kan gå via koaxialkabel (interntelevision, kabel-TV), UHF-länkar och rundstrålande radiosändare (’’marknätet’’) eller satellit, antingen direktsändande till en parabol hos tittaren, eller till en större parabol kopplad till ett kabel-TV-nät. I en framtid kan TV komma att sändas över optiska kabelnät, eventuellt det vanliga telenätet. Mottagaren har en kanalväljare, som är en radiomottagare vilken detekterar de olika signalerna. Därefter rekonstrueras signaler för de tre additiva grundfärgerna rött, grönt och blått ur den sammansatta videosignalen, RGB-signalerna, och var och en får mata en elektronkanon i mottagarens bildrör, ett katodstrålerör. Röret har ett punktmönster av fosforer för de olika färgerna. En mask strax bakom skärmen ser till att rätt punkter träffas av elektroner från rätt kanon. Oftast är den en skuggmask, en plåt med små hål, men också andra konstruktioner (t.ex. trinitron) förekommer. Samma typer av bildskärmar används för datorer. Vissa persondatorer kan med hjälp av ett instickskort ta emot TV. Självfallet kan också andra slag av displayer användas: LCD-skärmar, bildplattor för arbetsprojektorer, TV-projektorer. De senare har i regel ett bildrör för varje signal, detta för att maximera ljusstyrkan. Optomekaniska system för bildöverföring provades redan på 1880talet. De byggde på att motivet avsöktes med hjälp av hål i en roterande skiva eller liknande, och signalen alstrades av en fotocell. Den förste som demonstrerade ett TV-system på grundval av denna teknik var skotten John Logie Baird 1926. Det första kameraröret och dito bildröret patenterades av ryskamerikanen V. Zworykin 1923 respektive 1924. Provsändningar med helelektroniska system startade 1936 (BBC i London och tyska televerket i Berlin i samband med olympiaden). Kriget kom dock emellan, och genombrottet skedde först på 1950-talet. Färgsändningar startade redan 1953 i USA. I Sverige började (svartvit) TV sändas 1956. De europeiska färgsystemen infördes 1967. Då hade redan de första TV-satelliterna sänts upp (Telstar 1962). Den andra svenska kanalen, TV 2, startade 1969 och året därpå började färgsändningar. Framtidens TV-system kommer att vara digitalt. Man kan tänka sig både en digital överföring av signaler för de nuvarande systemen, något som ligger mycket nära i tiden, och digital HDTV (High Definition TV, hög upplösnings TV eller skarp-TV). Besluten om detta anses ha stor industripolitisk 11
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
betydelse. Införandet av HDTV har skjutits upp flera gånger, och den viktigaste bromsande faktorn är i dag svårigheten att masstillverka bildrör av den erforderliga storleken. Det är möjligt att starten i praktiken måste vänta på ny skärmteknik. Interaktiv TV innebär att programmen inte sänds i realtid efter en programtablå, utan levereras på beställning i komprimerad form till den enskilde mottagaren. Distributionen skulle ske via telenätet. Sådan TV skulle vara en form av betal-TV som (liksom digitaliserad ’’normal-TV’’) hos mottagaren hanteras av en till apparaten kopplad set-top box, egentligen en persondator utan egen skärm och med fjärrkontrollen som enda inneorgan. 2. Elektroniskt massmedium som sänder videoprogram på liknande sätt som rundradio sänder audioprogram. Detta har inneburit att mediets politiska och ekonomiska villkor i de olika länder kom att likna Radions, säeskilt som det oftas blev rundradioföretagen som startade TV-n Kontroll över programinnehållet. Denna modell blev också den förhärskande i de sovjetstyrda ’’öststaterna’’, men den rådde även i andra länder där staten hade stark kontroll över medierna, t.ex. (inte formellt men reellt) i de Gaulles Frankrike. I USA slutligen blev TV, liksom tidigare radion, ett kommersiellt reklammedium, där programverksamheten i stort sett dikterades av reklamköparna. Ett mindre antal ideella stationer finns dock, ofta med anknytning till universiteten. Sverige anslöt sig till public service-modellen med Radiotjänst, senare Sveriges Radio-TV som programföretag. Sändarnätet handhades i regel av telemyndigheterna, i Sverige av dåvarande Televerket. På grund av kravet på stor bandbredd för signalerna kunde TV bara sändas på UHF- eller VHF-kanaler. Dessa kräver fri sikt mellan sändar- och mottagarantenn och har därför kort räckvidd. Detta ändrades med satelliterna. Samtidigt startade politiska partier och mediaintressen kampanjer för en ökad kommersialisering av mediet, vilket ansågs innebära ökad valfrihet för tittarna. Under 1980-talet skedde en gradvis öppning för en kommersialisering med både mark- och satellitkanaler. Modellen är i Sverige även nu brittisk. Public service-kanalerna fortlever, finansierade av obligatoriska licensavgifter men med viss sponsring tillåten. De kommersiella kanalerna får ingenting av licensavgifterna utan är hänvisade till reklamintäkter. Den brittisk-svenska blandmodellen troddes garantera en fortsatt variation i programutbudet, men dessa förhoppningar har delvis svikits. Även public servicekanalerna har till stor del anpassat sig efter den kommersiella modellen. TV har kritiserats för att utbudet har en alltför lättviktig karaktär, och smalare kvalitetsprogram har fått stryka på foten. Valfriheten – om man därmed menar bredden i utbudet – har enligt många kritiker snarare minskat än ökat. Sveriges Television AB, SVT, programföretag bildat 1978 efter omorganisation inom Sveriges Radio AB, sedan 1993 ägt av en statlig stiftelse. Företaget svarar för sändningarna i kanalerna TV1 och TV2 och utbudet regleras genom avtal med staten. Verksamheten bekostas med medel från TV-avgiften. SVT bedriver även bl.a. långfilmsproduktion. TV 4, reklamfinansierat TV-bolag, startat 1985 som Nordisk Television (nuvarande namn 1994). Det startade sändningar via satellit 1990 och över marknätet 1992. Bland stora ägare märks Kinnevik och Marieberg.
12
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Medieval VIDEO Vi_deo [latin, jag ser], funktion eller signal (videosignal, till skillnad från t.ex. audiosignal) som ger en bild i en TV, en monitor eller en dator. I dagligt tal detsamma som videoutrustning eller videoanläggning, dvs. videokamera och/eller videobandspelare för hemmabruk. En TV- eller videokamera är optiskt identisk med en filmkamera eller en stillbildskamera. I fokalplanet finns i stället för film en ljuskänslig sensor som tidigare var ett kamerarör, numera en bildplatta (CCD-platta), en integrerad krets. Enklare videokameror är av ’’ettchipstyp’’, dvs. de har en enda bildplatta som har separata element för röda, gröna och blå pixlar (de tre additiva grundfärgerna). Över varje element på plattan finns ett färgfilter. Avancerade kameror är ’’trechipskameror’’ med en platta för varje grundfärg; bilden delas upp med stråldelare och filter. I kameran avsöks bilden i ett linjemönster som ansluter sig till den TV- och videostandard som gäller lokalt (NTSC, PAL, SECAM; se television). Från sensorn och dess styrelektronik får man ut en videosignal som kan vara analog (traditionell TV och hemvideo) eller digital (digitalvideo). Analoga signaler kan digitaliseras med speciella kretsar. I konsumentutrustning används en signal som har delsignaler för luminans (ljushet, dvs. ’’svartvit’’ information) och krominans (färgighet, dvs. färgens läge på en spektral skala). Man talar om kompositvideo. Signalen innehåller också information om bildsynk, färgsynk (burst) och bildsläck. I S-videosystem (S-VHS, Hi-8) slås inte luminans- och krominanssignalerna samman, vilket förbättrar kvaliteten. Komponentvideo för yrkesbruk går ett steg längre: här har man tre skilda färgsignaler (RGB, röd-grön-blå) i stället för en kombinerad krominanssignal. I bärbar utrustning tar kameran också upp en audiosignal, men vid studioproduktion hanteras denna separat. Videomonitorn, TV-apparaten eller datorns TV-kort syntetiserar ur videosignalen separata röd-, grön- och blåsignaler, var och en med information för luminansen. I ren datorvideo går man inte denna omväg utan hanterar direkt ljushets- och färgdata för varje enskild pixel i bilden. Videoskivan som främst används för undervisning, läses optiskt i en speciell skivspelare. Den framtida standarden är DVD (se videoskiva). Videobandspelaren använder nu alltid kassetter. Bandets magnetskikt måste röra sig snabbt förbi magnethuvudena för att signalen skall få full bandbredd. För att man inte skall behöva milslånga band låter man huvudena rotera mot bandet i sned vinkel, så att flera diagonala spår löper över detta. Tidigare var banden alltid 1/2 tum breda, och bandhastigheten är runt 2 cm/sek men kan sänkas (LP-läge). Då byter man längre speltid mot en sämre bild. Det finns flera olika kassettsystem. Ett professionellt sådant är UMatic; det använder signalformat som heter D1 och D2. För hemmabruk slogs Sonys Betamax ut av det tekniskt underlägsna men industripolitiskt starkare VHS. Proffssystemen Betacam och Betacam SP för reportagebruk använder dock Betamaxkassetter men med flerdubbelt högre bandhastighet som ger broadcast quality (sändningskvalitet) vilket alltså hemsystemen inte gör. När videokameror med inbyggd bandspelare, kameraspelare, introducerades under 1980-talet lanserade Sony sitt mycket kompakta 8 mm-system, Video-8. VHS-konsortiet svarade 1988–89 med ett förbättrat VHS-system (S-VHS) och senare med en kompaktkassett, som dock via en adapter kan användas i en vanlig VHS-spelare. Man kan också koppla kamerans spelare till en videobandspelare eller direkt till en TV. 8-mm-formatet har också förbättrats (Hi8). Ett digitalt system, DVC, baserat på 1/4-tumsband, lanserades 1996. Digital eller digitaliserad video kan med hjälp av signalkompression lagras på hårddiskar eller distribueras på CD-skivor. En utvecklad CD-teknik med stor
13
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
VIDEO fortsättning lagringskapacitet och hög överföringshastighet, DVD, gör det från 1997–98 möjligt att se hela långfilmer i fullskärmsvideo och med normal bildfrekvens i hemdatorn. För datorer dominerar Apples Quicktime-standard både på PC- och Macintoshsidan. Vid professionell produktion redigeras materialet i två steg. En förredigering (som görs i enklare videostandard) utnyttjar en tidskod på bandet som anger hur klippningen skall ske i slutredigeringen. Även här har digital teknik stora fördelar och slår alltmer igenom. För distribution av programmaterial via marknät eller satellit, se television. Videotekniken kan också användas för upptagning och lagring av stillbilder i digitala (stillbilds)kameror. Här komprimeras den digitala signalen direkt i kameran och lagras i minneskretsar som kan sitta på ett utbytbart kort av samma typ som används i bärbara datorer. Problemet med stillbildsvideo är att en bild utskriven på papper, om den skall vara njutbar, fordrar högre upplösning (större antal bildelement per mm) än en CCD-platta för närvarande kan prestera och att bra färgskrivare ännu är mycket dyra. Amatörkamerorna är därför i regel orienterade mot presentationer på skärm, och en vanlig bildupplösning är 640x480 pixlar, dvs. vad de flesta datorskärmar ger. Dagspressen med sin låga bildkvalitet men med uppdrivna krav på snabbhet (som bl.a. kräver dataöverföring av bilder) använder däremot redan digitala kameror i stor utsträckning. Videoskiva, bildskiva, optisk bärare av video (rörlig bild eller stillbild) med tillhörande ljud. Normalt avses inte CD (CD-Video, CDV) utan LaserVision (LV), som till skillnad från CDV är ett analogt system. Det senare väntas slås ut av nya typer av CD (DVD, Digital Video Disc) med starkt utökad kapacitet som lanserades 1997.
14
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
LJUD Ljud, vågrörelser i framför allt luft (men också andra medier), som kan uppfattas med hörseln. Det rör sig om svängningar med frekvenser från ca 16 till 20 000 Hz (hertz, svängningar per sekund). Också svängningar under och ovan dessa gränser kallas ljud; infraljud respektive ultraljud. Ljudvågor är longitudinella vågor, dvs. de fortplantas genom att mediets molekyler vibrerar framåt och bakåt i ljudets fortplantningsriktning. Ljudet utbreder sig därför som en serie tryckvågor. Genom luft färdas våg fronterna med en hastighet av ca 340 m/sek, med variationer som beror på lufttryck och temperatur. Vid högre temperatur än ca 20°C går ljudet fortare. I medier tätare än luft är ljudhastigheten också högre: i vatten som håller +15° är den t.ex. 1,44 km/sek, i nollgradigt järn 5,1 km/sek. Ljudvågor kan avböjas av luftskikt som har olika täthet och även reflekteras av sådana skikt liksom av fasta föremål; det uppstår då ett eko. Den allmänna fysikaliska vetenskapen om ljudet och dess egenskaper kallas akustik.
Tonhöjd Ljudets viktigaste egenskaper för den som hör det är tonhöjd, klangfärg och ljudstyrka. Tonhöjden är en funktion av frekvensen. Lågfrekventa ljud uppfattar vi som “låga” eller “dova” toner, dvs. bastoner. Högfrekventa toner är “höga” eller “gälla”, alltså diskant toner. Ser man närmare på en kyrkorgel finner man att tonerna med den lägsta tonhöjden, nära hörandets undre frekvensgräns, kommer från de längsta, mer än manshöga piporna, medan de höga tonerna kommer från de kortaste. Det är svängningsegenskaperna hos luftpelaren inne i pipan som avgör tonhöjden. Samma fenomen uppstår när vi kortar av eller förlänger luftpelaren i t.ex. en blockflöjt med hjälp av grepp hålen eller kortar en vibrerande gitarrsträng med fingrarna. I princip är det så att en ton från en sexfots labialpipa i orgeln har en frekvens som är dubbelt så hög som den från en tolvfots, och intervallet kallar musikern en oktav. Ljud som inte har någon dominerande tonhöjd kallar vi brus om det är jämnt, annars buller, det senare särskilt om det är obehagligt eller skadligt för oss. Ljudet från en elektronisk tongenerator består av en enda frekvens, en si_nuston (namnet kommer av att ljudtrycksvariationerna kan beskrivas i form av en sinuskurva). Tonen från en stämgaffel är nästan lika enkel. En sådan ton uppfattar vi som torr och mekanisk: den har ingen klangfärg.
15
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
klangfärg Klangfärgen härrör från den blandning av övertoner (deltoner) som beledsagar grundtonen. Övertoner som ger en behaglig klangfärg är i regel harmoniska, dvs. deras frekvenser är jämna multiplar av grundtonen. Andra sådana över- eller deltoner kan t.ex. vara multiplar av en faktor i grundtonen. Men blandningarna, liksom själva förhållandet mellan grund- och övertoner, kan vara mycket olikartade, och det är med klangfärgens hjälp som vi kan skilja mellan t.ex. två tenorröster eller två instrument som spelar samma ton. Ljudstyrka Ljudstyrka kan anges på olika sätt. Man kan t.ex. ta fasta på den energi som per tidsenhet avges från en ljudkälla, ljudeffekten. Luftmolekylerna är så lätta att det inte behövs stor effekt för att åstadkomma ett ljudintryck som vi subjektivt uppfattar som mycket starkt. Ett fortissimo från en symfoniorkester ger t.ex. inte mer än ca 40 W, samma effekt som en sänglampa. Om man behöver överföra energi till ett arbetsstycke genom ljud, t.ex. vid ultraljudrengöring, eller för en medicinsk undersökning, försöker man därför ordna så att ljudet går via en vätska. Ljudstyrkan kan också anges i storleken av den lufttrycksökning som ljudet alstrar, ljudtrycket. Det svagaste ljudtryck som ett friskt öra kan uppfatta har valts till nollpunkt i en tiologaritmisk skala. Nivån anges där i decibel (dB), egentligen decibel(A) (dB(A)), som innebär att man gjort en korrektion för örats olika grad av känslighet för olika frekvenser. Att skalan är tiologaritmisk betyder att varje ökning med 1 bel (10 dB) tiodubblar ljudtrycket oavsett utgångsnivån och att 3 dB ungefär fördubblar det. En ljudnivå på ca 85 dB medför risk för hörselskador (se buller), och den överskrids rutinmässigt vid rockkonserter och på diskotek. På arbetsplatser med sådana ljudnivåer krävs hörselskydd. Den fysiska smärtgränsen ligger på 120–140 dB. Men redan en mycket lägre, jämn ljudbelastning från t.ex. trafikbuller, fläktar osv. har psykiska verkningar i form av trötthet, irritation och sömnsvårigheter – ett av vår tids viktigaste men ofta förbisedda medicinska problem.
Ljudteknik Ljudteknik innefattar upptagning, behandling, redigering, lagring, Löverföring och uppspelning av musik, tal och andra ljud. Den mekaniska ljudtekniken går tillbaka på Edisons fonograf (1877). Ljudvågorna styrde via ett membran svängningarna hos en nål, som graverade ett spår i en vax- eller lackyta. Vid uppspelningen styrde spåret en nål, vars rörelser omvandlades till ljudvågor. Övergången till grammofonskivan (1887) gjorde det möjligt att av originalet på galvanisk väg framställa ett pressverktyg av metall, från vilket sedan skivorna, “stenkakor” av schelllack och stenmjöl, 16
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
tillverkades. Hastigheten var 78 varv/min. Både in- och uppspelningsanordningen bestod till en början av ett membran i botten av en “tratt”, ett exponentialhorn. Membranet var mekaniskt kopplat till nålen. Redigering eller vidarebehandling av ljudet var inte möjlig. Elektronisk förstärkning började användas i inspelningsstudion i slutet av 1920-talet (se förstärkare). Först på 1940-talet, blev radiogrammofonen vanlig vid avspelning i hemmet (en förelöpare var kaféernas jukebox). Vinylskivan förbättrade i slutet av 1940-talet ljudkvaliteten och minskade slitaget på stiftet. En piezoelektrisk pickup med fast safirnål ersatte de gamla stålstiften, som måste bytas efter ett par skivor. Det blev nu också möjligt att pressa stereoskivor, där spåret har två gravyrer i rät vinkel mot varandra, en för vardera kanalen. 33 varvs LP-skivor (engelska Long Play) ersatte de gamla 78-varvarna. EP-skivan (engelska Extended Play) för 45 varv blev ett mellanspel. Magnetisk lagring av ljud fick betydelse först när elektronisk förstärkning blev tillgänglig. Magnetbandet med ett skikt av järnoxid på ett band av först papper, senare plast, uppfanns på 1930-talet (se bandspelare). Rullbandspelaren blev tillgänglig för konsumenterna på 1960-talet, men trängdes snart ut av kassettbandspelare. Alla dessa former av ljudteknik är analoga. Ljudvågorna omvandlas till en kontinuerligt varierande elektrisk signal, och denna i sin tur till mekanisk rörelse eller varierande grad av magnetisering. De svängande massorna (gravyrnål och pickup) ger upphov till förvrängningar, distorsion, och dammkorn, repor etc. ger irriterande biljud. Magnetmedierna är okänsliga för sådant, men har lågt signal/brusförhållande, något som delvis avhjälpts med elektronisk brusreducering (Dolby) och nya magnetbeläggningar (kromoxid, förångad metall). Dessa medier är dock omständliga att mångfaldiga. Det sker i princip genom att ett masterband samtidigt spelas över på flera kopior.
Digital ljudteknik innebär att den analoga signalen från mikrofonförstärkaren omvandlas till en räcka binära siffror av samma slag som i datatekniken. Ur dessa siffervärden kan i sin tur ljudet rekonstrueras vid uppspelningen. Både de mekaniska störningarna och problemen med ljudbandets höga brusnivå och svaga dynamik övervinns. I skivbolagens studior har digitalteknik använts sedan 1970-talet på rullband. Den har också betytt en revolution för mixning och redigering. De gamla mixerborden ersätts nu med vanliga persondatorer. I dessa kan “akustiskt ljud” mixas med ljud som skapats digitalt, t.ex. i syntar. Gränssnitt mellan dessa och datorn är små lådor som kallas MIDI (engelska Musical Instrument Digital Interface) med tillhörande mjukvara.
Datagrafik för vanliga konsumenter fick digitaltekniken sitt genombrott först med den elektronoptiska kompaktskivan (se CD) som slog igenom på 1990-talet. Digitaltekniken ändrar dock inte återgivningstekniken med förstärkare och högtalare. Det ljud som våra öron hör är fortfarande analogt, och tekniken styrs av akustikens och det mänskliga hörselsinnets krav. Datagrafik, datorgrafik, är i vid bemärkelse all bildbehandling med dator och innefattar då retusch och modifikation (med ett värdeladdat ord ”manipulation”) av existerande bilder som digitaliserats, t.ex. med en bildläsare (scanner). I trängre bemärkelse innebär det att bilder skapas direkt i datorn. I båda fallen är verktygen numera oftast persondatorer eller arbetsstationer med generella grafikprogram. Även förfaranden som CAD (datorstödd konstruktion, se CADCAM) kan ses som en typ av datagrafik. För att bildinformationen skall vara tillgänglig för behandling måste den ligga i datorns minne som en binär bildfil i något läsbart standardformat. ( GIF, JPEG, TIFF, BMP, BNG, PNG )Denna fil kan representera den synliga bilden på två olika sätt.
17
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Bitmappade bilder (av bit och engelska map, karta) representeras som en numerisk specifikation av läge, färg och gråskalevärde för varje bildpunkt eller bildelement (”pixel”, varför man ofta talar om ”pixelorienterade” grafiktillämpningar). Bitmappad grafik kan redigeras bildpunkt för bildpunkt vilket gör den mycket flexibel. Metoden används för t.ex. bearbetning av fotografier. Men bildfilerna blir ofta mycket stora, vilket gör bildkompression nödvändig. Bitmappad grafik är dessutom egentligen inte skalbar, dvs. den maximala upplösningen är fastlagd en gång för alla, och förstorar man bilden, blir de enskilda bildpunkterna synliga. Vektorgrafik däremot behandlar bildens olika beståndsdelar som matematiskt definierade geometriska föremål. Den kallas därför även objektorienterad grafik. Vektorgrafik kan förstoras eller förminskas utan kvalitetsförlust, eftersom den rent tekniska upplösningen beror på utorganet (bildskärm, laserskrivare, bildsättare osv.). Men resultatet får ofta ett abstrakt och doftlöst utseende som gör vektorgrafiken mest lämpad för kartor, diagram och små identifikationsbilder. Tredimensionella grafikprogram definierar föremålen i en bild som tredimensionella objekt i ett geometriskt rum. Genom processer som kallas rendering (engelska, återgivande) ”kläs” sedan föremål, bakgrunder osv. med färgade och strukturerade ytor och belyses på olika sätt. Den scen som skapas kan i princip vridas och betraktas från olika håll. I samtliga fall kan bilden skapas direkt på datorns bildskärm med hjälp av något pekdon (mus, digitaliseringsbord). Bilden kan sedan återges med hjälp av ett sidutgörningsprogram (se desktop publishing), i en skärmpresentation eller en film eller video. Animationer och specialeffekter på film görs numera ofta med persondator .
MULTIMEDIA PRODUKTION Multimedia,(Latin Multum: flera, många,etc.)betyder flera applikation av olika medier, integration av flera medieteknik. Jag hoppas att du har läst vad media är och har förståt hur och var du använder dig av olika tekniker inom media. Det är viktigt att vara orienterad inom de olika begrepp som medieteknik kräver, det är likaså nödvändigt att ta vara på alla tänkabara medlen som datagrafik erbjuder för att få fram en Multimedia produktion, oavsett hur omfattande den kommer att bli. Men, som vanligt, en grundlig planering av en produktion är det fösta steget till en lyckad sådan. Många säger sig sakna kreativitet, därför ser de ett problem redan från start, när de skall planera och förverkliga idéer, Alla människor är kreativa, Ja du läste rätt, också du är en kreativ person. Kreativitet är inte någon mystik kraft som vissa besitter. Alla har förmåga att ta fram nya idéer, när vi ställs inför problem, kreativitet tränar du bäst tillsammas med andra, det är en del av den sociala kompetensen som många talar brett om utan att förstå själva innebördet av ordet, som är enkelt: “arbeta tillsammas för att nå samma mål” eller enklare sunt förnuft som kan översätta med verbena “Ge” och “Ta”.
18
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Den bästa resultaten når man i en projektform och i en projektgrupp, där alla deltar aktivt och där allas kompetens används till gruppens totala resultat/mål. Vägen till en Multimedia projekt söker sig igenom vissa stigar, och jag skall illustrera detta.
KREATIVITET STEG
"1"
1¤ Skapa en tilltalande miljö “Tänk om jag gör bort mig” den tanken gör allt kreativt arbete omöjligt, därför gäller för gruppen att skapa en så generös, öppen och tillåtande miljö som möjligt Här skall man kunna göra bort sig, ju mer desto bättre Det skall känna kul och upplyftande att skapa en idé, tusen idéer, inga idéer är dumma så länge de får mogna, förvandlas och bearbetas. Kommentarer som : < det var det dummaste jag har hört!> eller har samma verkan för kreativitet som en köldknäpp för blommorna.De vissnar och de dör. Låt tusen blommor blomma! I den kreativa miljö finns istället mycket näring att nya tankar får liv och slår ut, negativa känslor försvinner:< Mina idéer är inte värda något, vi kommer aldrig att lösa problemet, alla kan mera än jag kan...> effektiva hinder för ett fruktbart projektarbete. 2¤ Brainstorming (brainstorming engelska, av brain+ storm, egentligen hjärnstorm, sinnesförvirring; skämtsamt: snilleblixt]. Ett sätt att finna lösningar på problem genom att (vanligen i grupp).utan närmare eftertanke kasta fram olika idéer som senare sovras och granskas mer metodiskt. Detta är en bra metod när det gäller exempelvis hitta på ett namn, Låt någon skriva upp alla förslag på en whiteboard eller blädderblock och där skall alla förslag noteras. Var och en i gruppen måste kasta fram sina förslag (Hur galna dom är). För varje idé kan utvecklas och inspirera till en ny idé, som i sin tur kan vridas och vändas på och föda ännu en idé. Under den kreativa processen flödar associationerna fritt och ohämmat. Ju fler idéer kommer fram desto bättre är de. Här leder faktiskt kvantitet till kvalitet. För brainstorming gäller dessa tre enkla regler a. Kom med så många idéer som möjligt b. Låt idéerna var hur galna som helst c. Ha en positiv attityd : Ge ingen negativ kritik
"2"
Nu kommer steg två i processen Utvärdering Efter en viss tid, normalt räcker med en kvart eller 30 minuter hr man nått en viss resultat och man kan enas om titel eller namn till verket, troligen blir bara 4- 10 bra titlar/namn kavr efter sållning och stormingen avbryts Steg tre Man börjar med uteslutningsmetod och sållar bort de ena efter de andra tills ett enda återstår och få gruppen att acceptera det.
19
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Alex F. Osborne uppfann Brainstorming som en kreativ teknik, han skapade en frågelista för att initiera den kreativa processen, oavsett vilka projekt, problem man skulle lösa och förverkliga, Osbornes reglerna används idag i alla former av vetenskap och produktion, de har fått olika versioner och anpassas efter själva målet, i film och TVn används ofta reglerna för att starta själva produktion. För den ovane användaren av processen ter sig reglerna som mera än galna, men med lite övning blir man såld till Osbornes geniala lista. Ta en fråga i sänder och se hur svaret kan bidra till lösningen. @ Göra tvärtom Motsatsen?, Upp och ner? Åt andra hållet? In och ut? Genom att tänka ”tvärtom” får gruppen helt nya idéer att utvecla och ta ställning till. Och de blir flera om ni funderar på återstående frågor @Forstora, Lägga till Lägg till något?Oftare?Starkare? Större?Fler? Tjockare? Alla trycksaker behöver inte vara i A4 eller A3, de kan ha ett eget format, mitt eget format, Rubriker behöver inte alltid vara i Arial eller linjära?! Vad händer när format blir större? Om det blir en affisch eller en väggtidning? @ Förminska? Ta bort Ta bort något? “Kill the darling”? Mindre? Lättare? Koncentrerad? Långsammare? Dela upp? Mer sällan? Billigare? 4@ Ersätta Något annat istället? Annan plats? Annat tillfälle? Andra beståndsdelar? Andra metoder? Annat material, Andra program? 5@ Omplacera? Annan ordningsföljd? Ändra Idéskissen, Ändra layout? Ändra program? 6@ Kombinera? Blandningar? Olika sorter? Kombinera idéer? Kombinera medieval? 7@ Andra användningsområden Nya användningsområden utan förändringar? Andra användningsområden om förändringar görs? 8@ Anpassa Finns något som liknar detta? Något att kopiera? Är det värt att uppfinna hjulet igen ? 9@ Modifiera Byta innebord? Färg? Rörelse? Ljud? Lukt? Smak? Form? Vikt? Struktur? Lägga till något av detta?
Att tänka på! Med hjälp av listan skapar du själv dina frågor och anpassar dom till dina behov. Det är viktig att förstå strukturerna i själva frågeställning , du måste basera dina frågor efter rubrikernas punkter, anpassning hjälper dig att konkretisera dina idéer och att lösa de problem du möter i din kreativa process.
20
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Öva kreativitet! 100 sätt att använda en död katt är en ganska svår bok för en kattälskare, men belyser just den kreativa processen, även om den inte är alltid så välkommen i en “katt familj”. Du kan göra något om det med en tegelsten eller en gem . du kan söka svar på hur många användningsomraden kan tänkas vara aktuella för en tegelsten eller en gem. Enligt Leonardo Da Vinci finner man den kreativa även i en skalbagge, som använder minst 200 olika metoder för att återställa sig upprätt om den råka förlora sin balans och hamnar upp och ner. Normal tror vi att i detta läget är skallbaggen förlorad, men det är inte så, tålmodig vänder sig upprätt efter en stund, vi moderna människor har inte tid att vänta och se, därför tror vi att insekten kommer inte att klara sig, men han gör det!. Låt inte en skallbagge vara mera kreativ än du är!
Produktion Efter “stormen” Lyser solen och ljuset ser du endast när du planerar din produktion. En nogrant planering behövs, när så många delar skall sättas ihop. Man skall likställa en Multimedia Produktion med en filmproduktion elle en Teaterföreställning, oberoende på hur långt eller enkel din produkt skall vara, desto kortare, desto svårare är att koncentrera till en färdig slutprodukt. De är ofta en vanföreställning att korta reklamsnuttar tar inte någon tid att göra, det är ofta lättare att skapa en långfilm, (fast ekonomisk svårare förstås!) Jag måste nu använda “svara ord” för att förklara vilken planering du behöver. Efter Brainstorming finns konkretiserade några bra idéer som skall förverkligas, men det återstår mycket tills idéer blir produkten. Du behöver först en manuskript eller manus och vad det betyder kan du läsa här under Manuskri_pt [av latin manu scriptum, skrivet med handen], handskrivet dokument, handskrift; text efter vilken sättning sker för tryck; text till föredrag, film etc. Manus1 måste innehålla alla sekvenser som gruppen har föreslagit, alla tänkabar medier du behöver, all teknisk som krävs: Program, Bilder, Ljud, Text med mera. Manus 2 Skall innehålla dramaturgi , själva berättesen i MM-prod. men vad menas med det läs här under Dramaturgi_ [av grekiska dramatourgi_a, dramaförfattande], läran om dramat som scenisk konstart, dess olika genrer och stilar, dess uppbyggnad och verkningsmedel. I mera inskränkt mening används ordet om tekniker och metoder som tillämpas för att konstruera ett drama så att det fungerar på scenen. En dramaturgisk grundsten är konflikten. Vi behöver inga “konflikter” i den vardagliga meningen, vi skapar “konflikter” när vi skapar berättelsen, konflikt är passage skulle en franskman säga, alltså variationer , stegvisa växlingar, intresseväckande händelser osv. det gäller att “dramatisera”= dramatisera, förvandla t.ex. ett litterärt verk till ett skådespel; framställa en upplevelse eller händelse på ett överdrivet sätt. Efter dramatisering gäller det att rensa och sålla bort de överdrivna och få den självklara att träda fram, utan att vara övertydlig.
21
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Manus3 Storyboard [stO_:ribO:d, av engelska story, ’’handling’’, och board, ’’tavla’’], en sorts bildmanus för filminspelning. Nu börjar vår projekt på riktigt, dags på storyboard, vi ritar och är glada, vi spånar fram olika alternativ, medvetna om att de kan tas bort om de inte fungerar, för att förstå detta och göra rätt fråm början det är dags på “mattiné” dvs. titta gärna på en Disneys Film, försök att lista ut bild för bild, läs vad en teckand film innebär i nästa sidan
Cartoons teckand film Tecknad film, sådan animerad film där rörelseillusionen åstadkoms genom att man fotograferar ett visst antal teckningar för varje sekunds uppspelning, var och en med en liten förändring. Den vanligaste tekniken är cellanimation, där bildens rörliga del är tecknad på genomskinliga acetatark (celler, av celluloid) som läggs över den fasta bakgrunden. Under 1930-talet var det vanligt med rotoskopering, vilket innebär att en fotograferad upptagning av verkliga aktörer låg till grund för teckningarna. Detta gav mycket naturliga rörelser (se t.ex. Snövits dans i Disneys film). Som pionjär för den tecknade filmen betraktas vanligen fransmannen Émile Cohl (Fantasmagorie, 1908). Ca 1920 experimenterade tysken Hans Richter och svensken Viking Eggeling med rörliga abstrakta filmer, och ungefär samtidigt började Walt Disney sin produktion i USA. Den första tecknade långfilmen var hans Snövit och de sju dvärgarna (1937). Vid samma tid var bröderna Max och Dave Fleischer verksamma (se Betty Boop). På 1950-talet fick genren en rik utveckling i Europa, delvis i England och Frankrike, men främst i Östeuropa. Därefter gick produktionen av tecknad kortfilm ned i de flesta länder, delvis på grund av att de vanliga spelfilmerna blev längre och inte lämnade plats för några förfilmer. En svensk pionjär för tecknad film var Victor Bergdahl med sin Kapten Grogg-serie (1916). Den första svenska tecknade långfilmen var Per Åhlins och AB Svenska Ords I huvet på en gammal gubbe (1968). Att tänka ett manus som tecknad film är de vanligaste sätt att “skriva manus” för film, Federico Fellini skapade alla sina filmer med hjälp av egna teckningar som beskrev hur de olika scen tagningar skulle göras, han var en mycket bra tecknare för övrigt. Och nu till själva Storyboard, om du har planerad en MM-prod. i Flash skall du börja med att experimetera med programmet tills du får kläm på det, spåna fram olika sekvenser, korta animation med mera, bekanta dig med programmet. NÄR DU KÄNNER FÖR AT t BÖRJA DIN PLANERING startar du med en enkel idéskiss enligt följande modell Antal rutor per sekund för HTML 10-12 för MM 24 alt 36/sekund Antal Lager minst 10 st
22
välj alternativ och skriv ner det
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
välj alternativ och skriv ner det
Skriv en synopsis SYNOPSIS[-O_ps-, av grekiska synopsis, översikt], utkast till ett manuskript, vanligen till en film eller en pjäs. En synopsis brukar ha en sammanfattning av innehållet men inte ha några utförda partier.
Ett exempel För att illustrera din arbetsgång använder jag nu ett exempel som du kan följa som en instruktion för att gå tilväga med din grupp i era projekt. Vi säger att en grupp har enats om en synopsis som handlar om: En ensam seglar på väg till sin paradisön, på resan dit hör han någon ropa på hjälp, och han ställer upp och gör sin första räddning, ytterligare något senare ännu en gång stannar han upp och räddar två till och två till, tills båten sjunker och alla skriker efter hjälp i den “varma” vatten. Denna korta berättelsen är själva synopsis, det återstår att planera alla delar som formar historien. Vad behövs för att skapa historien? 1- Scener som illustreras/12 sekvenser / med enkla teckningar för hands Fördela jobbet för framtagning av bilder: Bakgrund, båt, seglare med mera), gör snabba idéskisser, använd program som du behärska bäst. 2- Planering av Ljudet (kanske lite söder havets musik i början av scenen) ¤Musikval överföring till MIDI eller Wave filer ¤Inspelning av rösten som skriker på hjälp (spara filerna för användning längre fram i din produktion) 3-Arbete i program : Du vet nu hur många sekvenser du behöver, planera därför hur många bild per sekund du måste visa. Va beredd att starta om och att börja om , när det blir svårt att återge alla rörelser och variationer. Dags att ta fram Osbornes frågelistan. 4- Redigering När du känner dig redo att slutföra ditt arbete, då är det dags att se över alla sekvenser innan du slutligen sparar ditt verk, besluta hur det skall sparas och var, eventuellt bränna på ebn CD för att sedan visa den via en Player modul, program kunskap krävs för det och du och gruppen ta reda på hur och var arbete skall sparas. 5- Återkoppling och summering När projekt närma sitt slut då är det dags att summera de erfarenheter man har vunnit och värderar projektens plus och minus poänger, det är värt att spara en rapport till var och en i gruppen , en rapport som beskriver hela processen från idé till målet.
23
Infokomp/Komvux i Nacka
Multimedia A och B Kursledare: Nico Freccero
Slutkommentar Oberoende på resultaten, du skall inte vara för besviken eller för självgod efter din första MM-produktion, men du skall alltid behålla det som den viktigaste produktion i din framtid som MM-producent, du skall återkomma ofta till din första projekten för att minnas alla de steg du tog och minnas alla svårigheter du övervann.
24
