Månadsrapport Piteå kommun, oktober 2015 Ekonomi- och inköpsavdelningen
Sammanfattning Från 2015 upprättas ekonomiska rapporter med utgångspunkt i Rådet för Kommunal Redovisnings, RKRs rekommendation 22, "Delårsrapport". Det innebär bland annat att periodisering ska göras enligt samma principer som vid årsredovisning. Förändringar berör framförallt beräkning och redovisning av semesterlöneskuld mot tidigare år. Detta får till följd att den faktiska skulden beräknas vid bokslutstillfället och att periodens förändring kostnadsförs. Tidigare har helårseffekten av skuldförändringen fördelats jämnt över året. Semesterlöneskulden upparbetas och växer allt eftersom arbetstagarna tjänar in semesterdagar. När semesterperioderna kommer och arbetstagarna tar ut semester minskar kommunens semesterlöneskuld. Månadsresultatet visar nuläget men kan inte ligga till grund för en linjär resultatutveckling under året, varför fokus bör ligga på prognosen för helåret. Nytt för i år är även att budgeten periodiseras efter förväntade variationer och, till skillnad mot tidigare, inte fördelats jämnt över året. I resultaträkningen jämförs utfallet för perioden med periodbudgeten i en avvikelsekolumn.
1
Resultaträkning kommunen (tkr)
Utfall JanOkt 2015
Periodbudget JanOkt 2015
Avvikelse periodbudget JanOkt 2015
Utfall JanAug 2015
Prognos helår 2015
Budget helår 2015
Utfall helår 2014
444 414
532 603
-88 189
327 666
451 711
368 967
486 872
-2 076 494
-2 200 789
124 295
-1 613 642
-2 485 637
-2 414 719
-2 432 556
-87 511
-89 579
2 068
-69 265
-106 674
-107 500
-94 016
-1 719 591
-1 757 765
38 174
-1 355 241
-2 140 600
-2 153 252
-2 039 700
1 553 819
1 553 757
62
1 243 000
1 862 949
1 869 623
1 773 993
Intäkter Kostnader Avskrivningar NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning
230 989
229 301
1 688
183 917
278 079
275 265
270 102
Finansiella intäkter
20 624
19 571
1 053
18 971
20 650
22 654
19 135
Finansiella kostnader
-2 170
-2 266
96
-2 082
-2 604
-2 719
-2 334
PERIODENS RESULTAT
83 671
42 598
41 073
88 565
18 474
11 571
21 196
Varav jämförelsestörande intäkt
18 611
18 611
18 611
Resultatets andel av skatter och generella statsbidrag Utfall JanOkt 2015 Målsättning: 2-3 procent
4.7%
Periodbudget JanOkt 2015
Avvikelse period- budge t Jan- Okt 2015
Utfall JanAug 2015
Budget helår 2015
Prognos helår 2015
Utfall helår 2014
2.4%
2.3%
6.2%
0.5%
0.9%
1.0%
Kommunens månadsresultat (tkr)
2
Resultat nämnder/styrelse (tkr)
Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen
Netto- kost nad JanOkt 2015
Periodbudget JanOkt 2015
Avvikelse periodbudget JanOkt 2015
3 697
3 666
162 587
160 997
Prognos helår 2015
Utfall helår 2014
-31
-134
-238
-1 590
4 123
4 851
3 590
1 865
- KS gemensam - KLK/STS
Avvikelse periodbudget JanAug 2015
133 854
131 395
-2 459
412
2 971
28 733
29 602
870
121
15
Barn- och utbildningsnämnden
644 866
658 227
13 361
6 350
6 578
Fastighets- och servicenämnden
62 525
70 001
7 476
0
273
Kultur- och fritidsnämnden
98 980
103 457
4 477
-1 362
-2 419
Miljö- och tillsynsnämnden
2 860
2 610
-250
-152
-189
Samhällsbyggnadsnämnden
139 732
144 224
4 492
810
3 198
Socialnämnden
640 472
624 446
-16 026
-21 482
-816
2 780
2 410
-370
-570
129
1 758 500
1 770 038
11 539
-12 417
11 366
- Räddningstjänsten
Överförmyndarnämnden SUMMA NÄMNDER
Nämndernas resultat per månad (tkr)
Nämndernas helårsprognos (tkr)
3
Ekonomisk analys Piteå kommun Kommunen visar överskott för perioden januari-oktober på +83,7 mkr. Semesterlöneskulden har under perioden minskat med -22,3 mkr, vilket påverkar utfallet positivt. De finansiella intäkterna har ökat något sedan delårsrapporten, vilket bland annat förklaras av återhämtning på aktiemarknaden. Ny beräkning av skatteintäkterna visar på en försämring i avräkningen för 2015. En jämförelsestörande post, återbetalning av 2004 års AFA-försäkring, på 18,6 mkr ingår i periodresultatet. Helårsprognosen är 6,6 mkr lägre än vid delåret, och uppgår till +18,5 mkr. För nämnderna prognostiseras ett helårsresultat om -11,8 mkr, att jämföra med augustis prognos om -6,4 mkr. Merparten av denna prognosförsämring står Socialnämnden för.
Likviditet Kommunens likviditet har försvagats kraftigt de senaste åren, vilket är en trend som håller i sig även under 2015. Egenfinansierade stora investeringar är största förklaringen till detta. Sommarens kraftigt försämrade likviditetsnivå har återhämtat sig under hösten och negativt saldo prognostiseras till december 2015, med ca. -75 mkr.
4
Investeringar Under perioden januari-oktober har 237,6 mkr investerats. Tabellen visar helårsprognosen för de största projekten. Senaste prognosen för helåret är en total investering på 290,9 mkr. Prognos 2015 Skolstrukturförändringar
46 921
Nytt äldrecenter
30 343
Stadsberget
26 255
Reinvesteringar fastigheter
19 494
Pitholms sporthall
14 740
Infrastruktur Lindbäcksstadion
7 992
Mark- och fastighetsförvärv
10 464
Industritomt Haraholmen
37 123
Reinvesteringar gator och vägar
10 939
Måltidsservice
11 002
Nämnderna Kommunstyrelsen (KLK/STS) Kommunstyrelsen (exkl Räddningstjänsten) redovisar underskott -2,4 mkr och helårsprognosen visar sammantaget överskott om 4,0 mkr. Förbättringen av helårsprognosen för KS (exkl Räddningstjänsten) jämfört med augusti förklaras av att budgeterade kapitalkostnader för kommunstyrelsens gemensamma verksamhet ej kommer att förbrukas under året. Tillväxtpolitisk reserv samt social investeringsfond kommer ej upparbetas fullt ut under året. Strategiskt stöd redovisar överskott för perioden på 0,3 mkr. Prognosen för helåret visar på fortsatt underskott på ca -1,8 mkr. Främsta orsaken till underskottet är höga kostnader för rekrytering/annonsering, företagshälsovård och kommunens friskvård. Åtgärder för att minska underskottet efter delåret augusti har vidtagits, däribland stopp för all rekryteringsannonsering i tryckt media samt prioritering av grunduppdragen resten av året. Löpande verksamhet håller sig inom budgeterade ramar trots ökade personalkostnader för sjukskrivningar, arbetsmiljöåtgärder och ersättningsrekryteringar. Kommunstyrelsen (Räddningstjänsten) Räddningstjänstens resultat för perioden visar överskott på +0,9 mkr. För helåret prognostiseras överskott på +0,1 mkr. Drift samt interräntor/avskrivningar visar på underskott vilket kompenseras av överskott på intäkter. Utifrån styrande dokument som lagstiftning, handlingsprogram, riktlinjer och instruktioner uppfyller räddningstjänsten fastställda mål. Barn- och utbildningsnämnden Resultatet per oktober visar överskott på +13,4 mkr. Periodens överskott finns inom förskola och gymnasieskola. Inom förskolans verksamhet beror överskottet på att de flesta enheterna (7 av 10) har en budget i balans och levererar in ett överskott trots att volymmätningarna visar på 17 fler inskrivna barn än budget. Gymnasieskolans överskott ökar och det är i första hand nettokostnaden för den interkommunala ersättningen som fortsätter att minska betydligt mer än vad som tidigare förväntats. Kostnaderna för gymnasiet kommer dock att öka kraftigt under vintern pga en kraftig tillströmning av elever, prognosen visar på en ökning av 2 elever/vecka. Förvaltningen har också större intäkter än budgeterat främst för förskola, fritids och motorvärmare. En stor del av intäktsöverskottet består också av driftprojektintäkter som har motsvarande kostnadsökning på främst personalkostnader. Grundskolan tillsammans med förskoleklass redovisar ett underskott som dock har stannat av och minskat något sen månadsresultatet i augusti. Underskottet beror på den betydligt högre andelen inskrivna elever i verksamheterna men rektorerna har arbetat aktivt med att försöka minska underskottet när de lagt det nya läsårets organisation. Inom grundskolan var det i september ca 30 fler elever än budgeterat. Helårsprognosen har justerats uppåt till 7 mkr. Det är främst den kraftigt minskade nettokostnaden för interkommunala ersättningar som påverkar prognosen. Samtidigt så har förvaltningen en alltmer ansträngd situation med den kraftigt ökade volymen av barn och elever. Förutom den ökade kostnad som det innebär så är det en stor utmaning att hitta lokaler och den personal som kommer att behövas. Fastighets- och servicenämnden
5
Fastighets- och serviceförvaltningen redovisar totalt överskott för perioden på +7,6 mkr varav kapitalkostnader +0,7 mkr, semesterlöneskuld - 0,8 mkr, måltidsservice + 1,2 mkr samt fastigheter +4,3 mkr, övriga verksamheter +2,2 mkr. För helåret prognostiseras nollresultat. Måltidsservice helårsprognos är - 0,9 mkr och fastigheters helårsprognos är -1,6 mkr. Övriga verksamheter prognostiserar överskott. Orsaken till underskottet inom fastigheter är akut och felavhjälpande underhåll, vilket är händelsestyrt. Det saknas medel för att kunna utföra planerat underhåll i någon större utsträckning. Totalt prognostiseras underskott på -5,3 mkr för underhåll. Största orsakerna till detta är vattenskador orsakade av gamla byggnadsfel eller inträngande vatten, inomhusmiljöproblem och teknik som slutat att fungera. Vidare prognostiseras underskott inom skötsel och tillsyn med -2 mkr vilket beror på omfattande snöröjning och sandning under årets första del. Kultur- och fritidsnämnden Kultur - och fritidsnämnden visar överskott med +4,5 mkr för perioden och underskott med -1,4 mkr prognostiseras för helåret. Studio Acusticum som är en egen resultatenhet visar underskott med -1,1 mkr för perioden. I nämndens periodresultat ingår minskad semesterlöneskuld med -0,4 mkr. Fritidsavdelningen har överskott, vilket hänförs till medel avsatta för renovering av Rosviks ishall, samt investeringsbidrag till andra föreningar. I periodens överskott ingår även medel avseende SM2016. Nämndens prognosticerade underskott för helåret härrör från Studio Acusticum. Skoogs Arena, Pitholms sporthall och Kaleido går med underskott. En fortsatt ökad friskvårdsverksamhet bidrar till att simhallarnas årsprognos visar plusresultat. Detta överskott bidrar till viss del att täcka upp för de anläggningar som går sämre. Miljö- och tillsynsnämnden För perioden redovisas underskott på -0,3 mkr och årsprognosen visar på underskott med -0,2 mkr. Det negativa periodresultatet och årsprognosen förklaras främst genom ökade verksamhetskostnader för alkoholtillstånd samt miljö- och hälsoskydd ledning. Samhällsbyggnadsnämnden Nämnden har god måluppfyllelse för ekonomimålen. Perioden visar överskott på +5,1 mkr. Det beror främst på minskad semesterlöneskuld. Nämnden prognostiserar överskott på +0,8 mkr för helåret, trots underskottet för vinterväghållning och höga kostnader för nämndens arbete. Vinterväghållningen visar fortsatt underskott om -3,5 mkr, efter extremt väder i början av året. Underskottet hade varit större om inte löpande åtgärder vidtagits. För att klara underskottet har åtgärder genomförts som främst belastar barmarksunderhåll (mindre beläggningsunderhåll, dagvattenarbeten, siktröjning) och i viss mån vinterväghållningen (siktröjning), vilket innebär kapitalförstöring och ger sämre trafiksäkerhet och framkomlighet. Vidare har vädret varit gynnsamt, rekrytering av tjänster senarelagts och tjänstledigheter utan ersättare har praktiserats i vissa delar. Utöver detta påverkar även extraordinära intäkter som momsåterbetalning från 2011, högre intäkter än väntat för bygglov och offentlig plats, senarelagda utredningar om t.ex. kollektivtrafik och lägre ambitioner för utåtriktade aktiviteter. Socialnämnden Socialtjänsten, exklusive förändring semesterlöneskuld, redovisar periodresultat till och med oktober på - 16,5 mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat +5,1 mkr. Skillnaderna mellan åren återfinns främst inom äldreomsorgen men även Stöd och omsorg har sämre resultat i år jämfört mot fjolåret. För helåret bedöms Socialtjänsten redovisa underskott på -20,2 mkr exklusive förändring semesterlöneskuld. Resultatprognos inklusive semesterlöneskuld hamnar på - 21,5 mkr. I jämförelse med bokslutet 2014 är detta en försämring med -20,7 mkr. Prognosen för helåret har försämrats jämfört med den prognos som gjordes efter september och totalt för socialtjänsten är den nu - 21,5 mkr. Antalet hemtjänsttimmar fortsätter att ligga på en hög nivå vilket gör att utredning/bedömning/avlösning inom äldreomsorgen går kraftigt minus och det finns inga tecken i dagsläget på att hemtjänsttimmarna ska minska. Vård och omsorgsboendena inom äldreomsorgen fortsätter också att försämra resultatet beroende på vårdkrävande brukare samt hög sjukfrånvaro. De stimulansmedel som kommer att erhållas från socialstyrelsen är inräknade i prognosen och förväntas förbättra resultatet resterande del av året inom vård-och omsorgsboendena. Inom stöd och omsorg är det Institutionsvård vuxna som försämrar årsprognosen där det är fler placerade än normalt samt att det har varit LVM placeringar under året. Det är också vårdkrävande brukare inom boendena som bidrar till underskottet. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden visar för perioden underskott om -0,4 mkr. Helårsprognosen visar underskott på -0,6 mkr. Under året har ökning av kostnader skett för nämnden. Detta beror bland annat på att fler sammanträden har krävts jämfört med tidigare år. Det har även skett en föryngring bland nämndsledamöterna, vilket lett till ökad ersättningskostnad för förlorad arbetstid. Antalet ensamkommande flyktingbarn har ökat med 200 % sedan årsskiftet, vilket inneburit ökad arbetsbelastning och därigenom ökade kostnader. Den försämrade helårsprognosen för oktober i jämförelse med delårsrapporten förklaras främst av ökade personalkostnader samt utbildning för de anställda som genomfördes i slutet av augusti.
6
Befolkning och arbetslöshet Befolkning
Befolkningen ökade i augusti 2015 till en ny rekordnivå. I slutet av augusti hade Piteå kommun 41 583 invånare. Ökningen från juli är 31 invånare, vilket är en måttligare augustiökning än i fjol. Siffran är baserad på officiella SCB-data. Enligt SCB:s junisiffror var födelseöverskottet +1, inrikesflyttningsöverskottet +5, invandringsöverskottet +1 samt +6 i SCB:s efterjusteringar. Till och med augusti har befolkningen ökat med 75 personer. Statistik från tidigare år visar att befolkningen efter mars månad brukar öka varje månad fram till oktober då en minskning normalt sker. Piteå kommun kommer sannolikt inte att klara en befolkningsökning motsvarande den ifjol, då befolkningen ökat med 230 vid årets slut.
Öppet arbetslösa
I Piteå var den öppna arbetslösheten 2,3 procent i september, det är 0,2 procentenheter lägre än motsvarande period i fjol. Även antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd har minskat. Piteå kommun har en total arbetslöshet på 4,9 procent, vilket är 0,6 procentenheter lägre än september 2014. Piteå kommun har en lägre arbetslöshet än både riket och länet. Piteå driver Norrbottens konjuktur enligt Norrlandsfondens konjunkturbaraometer. Pappers- och massa industrierna går bättre än gruvnäringen som nu har det svårt. Kombinerat med byggindustrins framgång gör det att Piteå kommun sticker ut positivt i Norrbotten. Finansdepartementet pekar dock ut en rad orosmoln i sin senaste prognos över ekonomins utveckling, varav matchningen på arbetsmarknaden, riskerna för en bostadsbubbla och en eventuell hårdlandning i Kina utgör de största hoten. 7
Arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet
Ungdomsarbetslösheten har ökat efter sommaren vilket är i linje med den normala säsongsvariationen. Den totala ungdomsarbetslösheten i Piteå var i september 10,2 procent, vilket är en minskning med hela 3 procentenheter jämfört med september ifjol. Piteås ungdomsarbetslöshet ligger dock fortfarande över både rikets (8,1 %) och länets (9,4 %). Minskningen av arbetslösheten i Sverige, Norrbotten och Piteå beror till största del på att det nu är ungdomar som anställs.
Arbetslöshet utrikesfödda
Matchningsproblematiken på den svenska arbetsmarknaden är just nu ett stort problem. Det finns cirka 80 000 jobb att söka och 400 000 arbetslösa. Problemet är att många av de arbetslösa, varav många är utrikesfödda, inte har rätt kompetens för jobben på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår i budgetpropositionen satsningar med effektmålet att matchningen mellan arbetssökande och lediga platser på arbetsmarknaden ska bli bättre. Satsningarna består bland annat av utbildningsplatser inom vuxenutbildning och ökat bostadsbyggande i tillväxtregioner. Arbetslösheten bland utrikesfödda har ökat med 2,3 % i Piteå jämfört med september 2014. September 2015 var arbetslösheten bland utrikesfödda 15,0 % i Piteå. Arbetslösheten bland utrikesfödda är större i Piteå än i riket (14,7 %) och länet (14,6 %). I hela Sverige förväntas på kort sikt en högre arbetslöshet bland utrikesfödda beroende på det stora antalet nyanlända. På längre sikt behövs tillskottet av arbetskraft i den svenska ekonomin då Sveriges arbetsmarknad idag består av många som snart går i pension. 8
Sjukfrånvaro och frisknärvaro Sjukfrånvaro i procent
Sjukfrånvaron är fortfarande oroväckande hög och fortsätter att stiga, dock inte lika drastiskt som i början av året. Särskilt hög är den inom socialtjänsten (9,9 %) och inom fastighet- och serviceförvaltningen (9,7 %). Lägst sjukfrånvaro har räddningstjänsten och strategiskt stöd. Den högsta sjukfrånvaron finns bland de äldsta medarbetarna. Glädjande är dock att sjukfrånvaron bland de upp till 29 år minskar med 25 % i förhållande till september föregående år. Den totala ökningen av sjukfrånvaron i Piteå kommun följer trenden i riket. Det är svårt att utan djupare analys fastställa orsaken till detta, men enligt försäkringskassans rapporter är det den psykosociala ohälsan som ökar mest.
Frisknärvaro i procent
Andelen sjuka medarbetare ökar. Dock inte i samma utsträckning som ökningen av sjukfrånvaron vilket borde tyda på att det är långtidssjukfrånvaron som ökar. I jämförelse med september 2014 minskar andelen medarbetare utan sjukfrånvaro med 4 %. Störst skillnad är det för männen, där andelen män utan sjukfrånvaro minskat med 6 %, bland kvinnorna är minskningen 3 %.
9
Timanställda och försörjningsstöd Timanställda antal timmar Ett av kommunens mål för personal är att Piteå kommun ska arbeta aktivt för att vara en attraktiv arbetsgivare
Antal timmar som är utförda av timanställda är i princip lika många som i september föregående år. Den ökade sjukfrånvaron är den främsta anledningen till att antal timanställningar inte minskar i den takt som vore önskvärt. Eftersom ingen särskild ökning sker av timanställningar trots den kraftigt ökade sjukfrånvaron borde socialtjänsten och utbildningsförvaltningens åtgärder, i form av personalpooler och införande av vikariehanteringssystem, tyda på att det gett effekt.
Antal hushåll med försörjningsstöd ackumulerat
Försörjningsstödet redovisar denna period budgetöverskott om 0,1 mkr, vilket är 1,0 mkr bättre än vid samma period förra året. Antalet hushåll är 24 färre än vid samma period förra året. Hushållen i åldersgruppen 26-64 år står för en ökning med 15 hushåll medan gruppen 17-24 år minskat med 38 och gruppen 65 år och äldre minskat med ett. Ökningen inom 26-64 år beror delvis på att de "stora" årskullarna födda i slutet på 1980-talet ger en volymökning i gruppen, speciellt med tanke på effekten av en växande skara av unga vuxna med missbruksproblem. I strävan att förbättra situationen för dessa unga vuxna har samarbetet intensifierats med psykosocialt stöd och deras två pågående projekt riktat mot den gemensamma målgruppen. Anledningen till försörjningsstöd
10
är främst arbetslöshet 52,9 % och sjukdom 17,7 %. Övriga 29,4 % har försörjningshinder av olika slag, exempelvis kommuninvånare med behov av kompletterande stöd till ordinarie inkomster samt EU-medborgare. Verksamheten fortsätter att fokusera på att få ut folk i egen försörjning; i arbete och studier samt med hjälp av sjukersättning och aktivitetsersättning. Eftersom stödinsatsen burkar vara dyrare mot slutet av ett år, bland annat för bidrag till julklappar, beräknas årets budgetavvikelse sluta på -0,2 mkr.
11
Hemtjänst Antal personer
Antal timmar
Antalet hemtjänsttimmar ligger på en fortsatt hög nivå. Det beror på att det är fler ärenden i hemtjänst p.g.a. fler äldre samt neddragning av platser på särskilt boende. Många av vårdtagarna kräver dubbelbemanning samt fler än fyra besök per dag. Att Landstinget stänger avdelningar under sommaren är också en påverkande faktor till ökade hemtjänsttimmar.
12
Periodbokslut & årsprognos 2015 för Socialtjänsten. Tkr. Perioden Januari t. o. m. oktober
ÅRSBUDGET 2015
PERIODENS FÖRBRUKNING
PERIODRESULTAT
PROGNOS ÅRSRESULTAT
15 996,0 1 627 5 601 8 768
12 307 1 384 4 319 6 604
1 007 -30 341 695
600 0 -100 700
STÖD O OMSORG Avdelningsgemensamt Stöd till försörjning Stöd till vuxna med funktionshinder Stöd till barn och familjer Psykosocialt stöd Omvårdnadsintäkter
230 502,6 9 017 23 425 20 906 66 399 111 671 -915
200 492 6 688 18 377 17 790 51 861 106 580 -805
-7 945 822 1 124 -328 3 495 -13 100 42
-10 750 1 000 1 250 -750 3 000 -15 300 50
ÄLDREOMSORG Avdelningsgemensamt Framtidens äldreomsorg Ordinärt boende Vård och omsorgsboende Utredning/bedömning/avlösning Omvårdnadsintäkter Intäkter trygghetslarm
438 686,2 11 998 3 995 56 539 252 050 129 355 -14 250 -1 000
379 018 7 085 1 202 43 631 217 907 122 357 -12 213 -951
-9 759 3 011 1 789 3 750 -5 349 -13 417 340 117
-8 400 2 500 2 500 2 500 -1 500 -15 000 450 150
-1 272 432
SOC.TJ exkl pers.ass, förs.st., sem
685 185
591 817
-16 697
-18 550
-1 171
Försörjningsstöd Personlig assistans Förändring semesterlöneskuld
18 215,0 46 447,5 0
15 099 39 288 -5 737
80 93 503
-200 -1 500 -1 232
-117 507 -2 602
749 847,3
640 467
-16 022
-21 482
-3 773
POLITIK, FÖRV.LEDN. O ADM Politisk verksamhet Förvaltningsledning Administrativa avdelningen
SOCIALTJÄNSTEN totalt
Förändring från föreg. månad
7 25 -49 31 95 174 74 49 1 013 -1 227 12
452 -611 -603 -1 011 49 18
Prognos Månadsbokslut avvikelse mot september 2015 budget %
1 000 -54 390 665 0 -8 040 647 1 050 -377 2 482 -11 873 31 0 -8 487 2 578 1 337 4 361 -4 746 -12 406 291 99 0 -15 527 0 196 -414 3 105 0 -12 639
PROGNOS ÅRSRESULTAT oktober 2014
PROGNOS ÅRSRESULTAT oktober 2013
480 0 0 480
1 350 0 450 900
-7 335 3 150 435 60 -3 030 -8 000 50
-14 570 2 380 220 845 -10 280 -7 405 270
-15,00%
5 550 1 700 1 500 2 000 0 -500 850 0
-3 800 2 500 0 -1 000 -2 000 -5 500 2 200 0
-2,71%
-1 305
-17 020
-1,10% -3,23% 0,00%
-1 700 -1 050 418
-1 500 -1 900 -1 398
-2,86%
-3 637
-21 818
3,75% 0,00% -1,79% 7,98% -4,66% 11,09% 5,34% -3,59% 4,52% -13,70% -5,46% -1,91% 20,84% 62,59% 4,42% -0,60% -11,60% -3,16%
Särredovisade kostnader för verksamheter som nämnden beslutat att följa upp varje månad Perioden Januari t. o. m. oktober
STÖD O OMSORG Institutionsvård/Först. Familjehem Institutionsvård vuxna Färdtjänst Riksfärdtjänst ÄLDREOMSORG Färdtjänst Riksfärdtjänst
ÅRSBUDGET 2015
PERIODENS FÖRBRUKNING
PERIODRESULTAT
PROGNOS ÅRSRESULTAT
18 690 11 350 4 090 2 800 450
25 229 9 399 12 923 2 617 290
-9 654 60 -9 515 -284 85
-12 700 -800 -11 500 -500 100
-1 173
2 750 2 300 450
2 026 1 753 273
265 164 102
0 0 0
-29
Förändring från föreg. månad
962 -2 036 -122 23
-33 3
Månadsbokslut augusti 2015
-8 482 -902 -7 479 -162 62 295 196 98
Prognos avvikelse mot budget % -67,95% -7,05% -281,17% -17,86% 22,22% 0,00% 0,00% 0,00%
PROGNOS ÅRSRESULTAT juli 2014 -8 950 -5 450 -3 500 0 0 0 0 0
Socialtjänsten
Datum: 2015-11-04
Månadsuppföljning ekonomi oktober 2015 Socialtjänsten, exklusive förändring semesterlöneskuld, redovisar ett periodresultat till och med oktober på – 16,5 mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat + 5,1 mkr. Skillnaderna mellan åren återfinns främst inom äldreomsorgen men även Stöd och omsorg har sämre resultat i år jämfört mot fjolåret. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisar ett resultat på -20,2 mkr exklusive förändring semesterlöneskuld. Resultatprognos inklusive semesterlöneskuld hamnar på – 21,5 mkr. I jämförelse med bokslutet 2014 är detta en försämring med 20,7 mkr. Prognosen för helåret har försämrats jämfört med den prognos som gjordes efter september och totalt för socialtjänsten är den nu – 21,5 mkr. Antalet hemtjänsttimmar fortsätter att ligga på en hög nivå vilket gör att utredning/bedömning/avlösning inom äldreomsorgen går kraftigt minus och det finns inga tecken i dagsläget på att hemtjänsttimmarna ska minska. Vård och omsorgsboendena inom äldreomsorgen fortsätter också att försämra resultatet beroende på vårdkrävande brukare samt hög sjukfrånvaro. De stimulansmedel som kommer att erhållas från socialstyrelsen är inräknade i prognosen och förväntas förbättra resultatet resterande del av året inom vård-och omsorgsboendena. Inom stöd och omsorg är det Institutionsvård vuxna som försämrar årsprognosen där det är fler placerade än normalt samt att det har varit LVM placeringar under året. Det är också vårdkrävande brukare inom boendena som bidrar till underskottet.
Politik, Förvaltningsledning och administration Resultatet för perioden är ett överskott på 1,0 mkr och prognosen för helåret är 0,6 mkr. Politisk verksamhet har ett litet underskott för perioden. Anledningen till det är kostnader för nyvalskonferensen och underskotten kommer att minska när de stora kostnadsposterna redan har inträffat. Utbetalning av arvoden kan variera över året och prognosen är ett nollresultat. Förvaltningsledning har ett överskott på 0,3 mkr. Personalfrämjande åtgärder visar på -0,1 mkr vilket beror på att inköp av julklappar till anställda för föregående år har köpts in även efter årsskiftet. Guldklockor och årets julklappar samt dubbla socialchefer under tre månader kommer att påverka resultatet under resten av året. Prognosen hamnar på ett underskott på – 0,1 mkr totalt för förvaltningsledningen. Administrativa enheten visar ett resultat på drygt 0,6 mkr. Överskottet beror delvis på att personalförstärkning i IT-teamet är budgeterad för hela året men anställningen är från maj, samt att det under året varit låga kostnader för rehabilitering. Prognosen för helåret är 0,7 mkr.
Stöd och Omsorg exklusive Försörjningsstöd och Personlig assistans Avdelningens periodredovisning ger ett budgetunderskott om -7,9 mkr och bedöms för året bli – 10,7 mkr. Periodbokslutet är oförändrat sedan september, medan årsprognosen försämrats med 1,3 mkr. Det är fortsatt inom stöd till vuxna med funktionshinder (hemtjänst) samt psykosocialt stöd (boenden, hemtjänst och institutionsvård vuxna) som ökar budgetunderskotten. Avdelningsledningen redovisar för perioden ett budgetöverskott på 0,6 mkr som på årsbasis väntas uppgå till 1,0 mkr. I årsprognosen har då hänsyn tagits till ett budgetöverskridande av betalningsansvaret vid utskrivningar från landstinget om -0,5 mkr. Stöd till försörjning genererar denna period ett överskott på 1,1 mkr. Till största delen består detta av sparade medel för vikarielöner under sommaren samt senareläggningar av nya tjänster. Budgetöverskottet för året har förbättrats från 1,0 mkr till 1,2 mkr.
Socialtjänsten
Datum: 2015-11-04
Stöd till vuxna med funktionshinder visar för denna period ett budgetunderskott om -0,3 mkr. Hemtjänsten står för en stor del av detta på grund av volymökningar då mer insatser behövs i hemmet. En utveckling till följd av köer till boenden. Insatserna denna höst har varit 273-155 fler timmar/vecka mot vad de var samma period förra året. På årsbasis beräknas denna verksamhet generera ett budgetunderskott om -1,9 mkr. Detta vägs upp av andra verksamheters överskott tack vare inbesparade personalkostnader och överskott inom bostadsanpassningen. Prognosen för hela området beräknas nu sluta på -0,7 mkr. Stöd till barn och familj redovisar ett totalt överskott för perioden om 3,5 mkr. Överskottet består främst av inbesparade personalkostnader då nedsättningar och frånvaro inte alltid täckts upp av vikarier. Senareläggning av en anställning samt färre placeringar än normalt inom familjehem och institutionsvård bidrar även det till överskottet. Tack vare detta beräknas hela området på årsbasis generera en positiv budgetavvikelse om 3,0 mkr. Vid månadsskiftet oktober/november var åtta barn placerade inom förstärkta familjehem vilket genererat en budgetavvikelse för perioden om -0,5 mkr. Vid samma tidpunkt fanns åtta barn placerade inom institutionsvården, mot några få i början av året. Några av placeringarna ryms inom Migrationsverkets regler för återsökning av kostnader och ingår som intäkter i periodens budgetavvikelse. Årsprognosen för institutionsvård och förstärkta familjehem beräknas fortsatt till -0,8 mkr. Stödområdet har erhållit statliga medel i syfte att förbättra samordning av individuella planer – SIP, där behov finns. Aktiviteter för detta är bland annat utbildningssatsning, processkartläggning och fortsatt implementering av Norrbus. Inom psykosocialt stöd fortsätter den negativa trenden med succesivt ökat budgetunderskott. För hela området är den nu på -13,1 mkr. Inom boendena återfinns -3,0 mkr av underskottet på grund av extrabemanning för vårdkrävande brukare. En naturlig följd av att brukare åldras och inte kunnat beredas annat boende med bättre resurser. Hemtjänsten bidrar med -0,8 mkr till budgetunderskottet. Det största underskottet återfinns inom institutionsvården och uppgår för perioden till -9,5 mkr. Vid månadsskiftet oktober/november var 22 personer placerade på institution, varav två ”LVM-nära” med kostnader om 4 500-4 700 kr/dygn. Hälften av de placerade är i åldern 18-25 år. Månaden innan var 18 personer placerade varav en enligt LVM. Även om budgetförstärkningar i år gjorts med totalt 2,7 mkr till psykosocialt stöd förväntas året för hela området sluta med ett underskott om -15,3 mkr. Förutom situationen inom boendena med en förväntad årsprognos om -3,4 mkr är det mängden institutionsplaceringar som främst genererar underskottet. Den senare beräknas för året ge en budgetavvikelse om -11,5 mkr. Avdelningens ledning ser allvarligt på missbrukssituationen i kommunen och oroar sig mycket för omfattningen av den. Under perioden januari till augusti i år har 269 personer varit i kontakt med öppenvården, uppdelat på 34 anhöriga och 235 missbrukare. Av missbrukarna är 60 personer i åldern 18-25 år.
Äldreomsorg Äldreomsorgens budgetavvikelse t.o.m. oktober är -9,8, motsvarande resultat år 2014 var 7,5 mkr. Det som framförallt har försämrat budgetavvikelsen är att utredning/bedömning/avlösning har svårt att hålla budgeten. Äldreomsorgen får enligt vårpropositionen 2015 4,1 mkr i statliga specialdestinerade bidrag till bemanning inom ÄO vilket förväntas förbättra resultatet resterande del av året. Avdelningsgemensamt visar på ett plusresultat på +3,0 mkr vilket är i princip lika med samma period året innan. De medel som finns avsatta för arbetskläder kommer inte hinna förbrukas innan årets slut. Under hösten kommer det kvarvarande pengarna av budgeten för fortbildning användas till VIVAutbildning samt Kvalitetsmässan och prognosen för avdelningsgemensamt blir därför +2,5 mkr. Framtidens äldreomsorg har ett resultat på +1,8 mkr i oktober. Tomhållning av Källbogården ger minskade personalkostnader fr.o.m. oktober 2015, dessa pengar omfördelas till framtidens äldreomsorg vilket genererar ett överskott till den verksamheten. De tomhyror som uppstår på
Socialtjänsten
Datum: 2015-11-04
Källbogården kommer dock att belasta framtidens äldreomsorg i slutet av året. I och med dessa faktorer förväntas det i helårsprognosen att framtidens äldreomsorg gör ett plusresultat på 2,5 mkr. Ordinärt boende har ett resultat på 3,8 mkr, detta är en ökning med 0,7 mkr jämfört med samma månad året innan. De positiva siffrorna kommer främst från hemtjänstproduktionen som i oktober gör ett resultat på 3,8 mkr och nattpatrullen som går 0,3 mkr plus. I slutet av året korrigeras resultatet för ordinärt boende utifrån VIVA-statistiken, en del av överskottet kommer då föras tillbaka till U/B/A. Helårsprognosen sätts därför till 2,5 mkr. Vård och omsorgsboende har i oktober ett resultat på -5,3 mkr vilket är 4,2 mkr sämre jämfört med samma period år 2014. Anledningen till detta är att de flesta boenden har svårt att hålla budgeten på grund av oroliga och vårdkrävande vårdtagare; detta har fordrat högre bemanning om nära 14 å.a till och med oktober. Många sjukskrivningar i kombination med svårigheter att rekrytera har, utöver ökade vikariekostnader, gjort att ordinarie personal fått jobba övertid. Detta är väldigt kostsamt för verksamheten. Enligt vårpropositionen 2015 får äldreomsorgen statliga specialdestinerade bidrag till bemanning, dessa bidrag gör att prognosen för helåret blir aningen mindre negativ och sätts till -1,5 mkr. Utredning/Bedömning/Avlösning har ett resultat på -13,4 mkr t.o.m. oktober vilket är en försämring med 13,7 mkr mot samma period året innan. Denna försämring består till största del av att hemtjänsttimmarna ligger på en fortsatt hög nivå. Det i sin tur beror på att det är fler ärenden i hemtjänst p.g.a. större antal äldre samt nerdragning av platser på särskilt boende. Många av vårdtagarna kräver dubbelbemanning samt fler än fyra besök per dag. Även ökade krav på rättssäkerhet (administration och dokumentation) är en bidragande orsak. Att sjukhusplatserna minskat är ytterligare en påverkande faktor till det dåliga resultatet. Precis som särskilt boende har U/B/A slitit med många sjukskrivningar, höga vikariekostnader och ordinarie personal på övertid vilket är kostsamt för verksamheten. Under 2014 överfördes budget från framtidens äldreomsorg till beställare hemtjänst. Tillsammans med den budget som fanns sedan tidigare var det vid ingången av 2015 en budget motsvarande 173 årsarbetare vid beställare hemtjänst. En årsarbetare motsvarar ca 4 tim/dag i beviljad tid vilket ger en budget för beställare hemtjänst av ca 690 tim/dag. Under 2014 ökade antalet timmar kraftigt och var i december ca 800 tim/dag. Ökningstakten har avtagit under 2015 men har ändå ökat till 816 tim/dag för september vilket är betydligt mer än vad som finns budgeterat, detta leder till ett kraftigt underskott för beställare hemtjänst. För att minska underskottet hos U/B/A har två olika ”stödteam” startats upp: utredningsteamet och vård- och omsorgsteamet. Dessa två teams uppgift är att ge stöd till biståndsbedömningen så att rätt insatser görs. Teamen är i drift fr.o.m. hösten 2015, det tar dock lite tid innan dess fulla effekt märks. Ett nytt Äldrecentra kommer byggas och startas upp under hösten 2016 för att ytterligare underlätta. I slutet av året korrigeras resultatet för ordinärt boende utifrån VIVA-statistiken och en del av det överskottet kommer då föras tillbaka till U/B/A. Helårsprognosen sätts därför till -15,0 mkr. Omvårdnadsintäkterna och intäkterna för trygghetslarm har t.o.m. oktober ett resultat på 0,5 mkr och prognosen för helåret är 0,6 mkr. Färdtjänsten har i oktober ett resultat på 0,2 mkr och riksfärdtjänsten 0,1 mkr, helårsprognosen för båda dessa är ett nollresultat.
Försörjningsstöd, Personlig assistans och förändring semesterlöneskuld Försörjningsstödet redovisar denna period ett budgetöverskott om 0,1 mkr, vilket är 1,0 mkr bättre än vid samma period förra året. Antalet hushåll är 24 färre än vid samma period förra året. Hushållen i åldersgruppen 26-64 år står för en ökning med 15 hushåll medan gruppen 17-24 år minskat med 38 och gruppen 65 år och äldre minskat med ett. Ökningen inom 26-64 år beror delvis på att de ”stora” årskullarna födda i slutet på 1980-talet ger en volymökning i gruppen, speciellt med tanke på effekten
Socialtjänsten
Datum: 2015-11-04
av en växande skara av unga vuxna med missbruksproblem. I strävan att förbättra situationen för dessa unga vuxna har samarbetet intensifierats med psykosocialt stöd och deras två pågående projekt riktat mot den gemensamma målgruppen. Anledningen till försörjningsstöd är främst arbetslöshet 52,9 % och sjukdom 17,7 %. Övriga 29,4 % har försörjningshinder av olika slag, exempelvis kommuninvånare med behov av kompletterande stöd till ordinarie inkomster samt EU-medborgare. Verksamheten fortsätter att fokusera på att få ut folk i egen försörjning; i arbete och studier samt med hjälp av sjukersättning och aktivitetsersättning. Eftersom stödinsatsen burkar vara dyrare mot slutet av ett år, bland annat för bidrag till julklappar, beräknas årets budgetavvikelse sluta på -0,2 mkr. Personlig assistans visar en budgetavvikelse för perioden om 0,1 mkr. Variation i budgetavvikelser kan lätt uppstå i och med att Försäkringskassans schablonersättningar inte med säkerhet kan kopplas till rätt månaders producerade timmar då kostnaderna redovisas. Full ersättning kommer oftast en till två månader efter produktion med avräkning mot verklig produktion efter ett halvår. Detta infaller olika månader för olika brukare. Intäktssidan har i år varierat med uppemot 3,0 mkr olika månader, oavsett relativt jämn fördelning av producerade timmar. Verksamheten beräknas för året ge ett underskott om -1,5 mkr. Inom privata assistansen är det kommunens kostnader för de privatas volymökningar och tillfälliga utökningar som främst förväntas orsaka underskottet. Inom den egna produktionen beräknas Försäkringskassans ersättning inte täcka förväntade overheadkostnader fullt ut.
Ekonomikontoret gör i sin prognos bedömningen att förändring av semesterlöneskulden på helår för socialförvaltningen blir – 1,2 mkr.
Ekonomteamet Angela Nilsson Emelie Nilsson Stefan Wiksten
