Luppen. De trivs på jobbet Så ska vi bli stolta över Göteborgs Stad. Har du frågor kring din lön?

Luppen En tidning för dig som jobbar i Lundby stadsdelsförvaltning • maj 2010

De trivs på jobbet Så ska vi bli stolta över Göteborgs Stad Har du frågor kring din lön?

Jobba hemma hos rökarna – vad gäller? Sidan 6 Låt unga vara med och bestämma Sidan 7

, m pa ! y g , A dy S I M M n n e ban sen la i s pe a chan atis S ist äna g r tr att ecka 20 v n 16 se s

i da

Nöjda men inte stolta • I en mätning 2009 var 70 procent av dem som arbetar i kommuner och landsting nöjda med sin nuvarande arbetsplats, till skillnad mot 65 procent bland allmänheten.

Christer Samuelsson, stadsdelschef:

Luppen är Lundby stadsdelsförvaltnings personaltidning. Den kommer ut med fem nummer om året.

Ungdomar som får vara med och påverka kommer att ta ansvar för sitt liv.

Ansvarig utgivare Micael Nord, 031-366 70 30 Redaktion Luppens redaktion består av medarbetare i olika verksamheter inom förvaltningen. Ta gärna kontakt med någon av oss om du har nyhetstips och reportageidéer.

• 21 procent av de anställda i kommuner och landsting anser att kommunen är bättre än andra arbetsgivare. Källa: Sveriges kommuner och landsting (SKL)

Redaktör Joanna Glad, 031-366 70 84 Strategisk informatör [email protected]

Skribenter

Eva-Lena Hedvall, 031-366 70 87 Informatör [email protected] Gunilla Eneroth, 031-366 70 01 Samhällsinformatör, medborgarkontoret [email protected] Fredrik Hammarström, 031-366 74 34 Habiliteringspersonal [email protected] Raija Holmgren, 031-366 70 46 Personalsekreterare [email protected] Petra Nydahl, 031-366 76 89 Medicinskt ansvarig för rehabilitering [email protected] Jenny Ernerot Richardson Personlig assistent [email protected]

Layout Joanna Glad och Eva-Lena Hedvall Omslagsfoto Jeanette Johansson och Marina Christiansen. Foto: Jenny Ernerot Richardson Luppen på intranätet På www.goteborg.se/lundbyinternt under Informationsfrågor hittar du Luppens sidor. Distribution Luppen skickas med internposten. Om Luppen inte kommer till din arbetsplats – kontakta kontorsvaktmästeriet, telefon 031-366 70 21. Upplaga: 2 200 ex Tryck: Sandstens, Göteborg ISSN: 1653-9729

Tryckt på det miljövänliga pappret Cyklus med 100 % returfiber! licensnummer 341 188 Lägg Luppen i pappersåtervinningen när du inte behöver tidningen mer!

Äntligen är våren här! Efter en lång,

snörik och historiskt kall vinter kommer nu den efterlängtade solen och värmen. Även i samhällsekonomin stiger tempe­ raturen.Vi märker redan att bostadsbyg­ gandet åter tar fart i Lundby. I maj startar utbyggnaden av Kvillebäcken med 1 600 nya lägenheter. Någon gång under våren kommer

Lundby att passera 40 000 invånare. Sam­ tidigt går vi från att vara den näst största stadsdelen till att bli den minsta. Detta genom att alla stadsdelar utom vår och Centrum slås samman. Jag är mycket glad över att ha fått fortsatt förtroende som stadsdelschef i Lundby. Det är ett av de mest meningsfulla uppdrag jag kan tänka mig. Att tillsammans med alla andra an­ ställda i förvaltningen, varje dag leverera välfärd till Lundbyborna. Det handlar om att göra skillnad för människor! Även om Lundby inte ska slås samman

med någon annan stadsdel kommer vi att påverkas av de förändringar som sköl­ jer över stadsdelarna. Men vi har säkert också idéer om vad vi själva vill ändra på. Efter två år som stadsdelschef har jag skaffat mig en bild av Lundby och har idéer om vad vi kan utveckla. Samtidigt vill jag ägna den här tiden när så mycket annat förändras till att lyssna på dig som jobbar i stadsdelsförvaltningen.Vad tycker du fungerar bra, och vad kan förbättras? Jag har tidigare gått ut och uppmanat alla anställda att skriva brev till mig. För mig

är det värdefullt att få ta del av dina tan­ kar och idéer. Jag är säker på att du som möter Lundbybor varje dag har mycket att berätta! förhoppningsfull. Personalsekreterare Moa Ohlsson deltar i stadens varumärJust nu pågår rekrytering av chefer till

förvaltningsledningen. Beslut om tillsätt­ ning kommer i juni och de nya cheferna kommer att tillträda i januari 2011. Under hösten kommer den nya organisationen att formas. I detta nummer finns två artiklar på

sidan 7 och 15 om arbetet med de priori­ terade målen om barns- och ungdomars inflytande. Utgångspunkten för detta arbete är barnkonventionen om barns rättigheter. Men det är också en fråga som handlar om vår långa demokratitra­ dition. Trots denna tradition hamnar en del av våra barn och ungdomar i ett ut­ anförskap, utanför en känsla av samman­ hang. Utanförskapet yttrar sig i värsta fall som maktlöshet och kan i förlängningen ta sig olika uttryck, såsom aggressioner. Men ungdomar som får vara med och påverka kommer att omfattas av samhäl­ lets värderingar och ta ansvar för sin egen utbildning och sitt liv. För mig är detta utgångspunkten för att vi i alla verksam­ heter måste involvera våra ungdomar. Till sist vill jag åter uppmana dig att

dela med dig av dina tankar och idéer om Lundbys framtid, genom att skriva ett brev till mig. Tillsammans kan vi göra en bra stadsdel ännu bättre!

I det här numret kan du läsa om... 4 Få städade 21 april • 6 Rökfritt på jobbet • 8 Trivs på förskolan • 10 Ny chef på Samhälle och kultur • 12 Så sätts lönen ...och mycket mer!

kesarbete och tror att vi kan lära oss att bli stoltare. Foto: Jenny Ernerot Richardson

Vi ska bli stoltare! – Jag kan inte tänka mig något viktigare än det vi gör, vi tar hand om barn och gamla, vi levererar välfärd och står för själva grundstrukturen i samhället. Men kanske måste vi bli bättre på att skryta med det? Så säger Moa Ohlsson, personalsekrete­ rare i Lundby, som är med i stadskansliets projektgrupp för något som kallas employer branding. Varumärkesarbete skulle det kun­ na översättas med. Ett flertal undersökningar, som gjorts av bland annat Sveriges kommuner och lands­ ting (SKL) visar att vi är mer nöjda med våra jobb än anställda inom privat sektor. Men vi är inte så stolta över det vi gör. Och det vill projektgruppen ändra på.

Tre strategier Projektgruppen har föreslagit tre strategier för att göra staden mer attraktiv som ar­ betsgivare: 1. Satsa internt, så att varenda en av de 48 000 anställda sprider ett gott rykte om Göteborgs Stad som arbetsgivare. 2. Satsa på ledarskap. Chefer som är duktiga på att konkretisera verksamheten gör att medarbetarna ser meningsfullheten i sina jobb. 3. Den tredje strategin handlar om att skapa relationer. Hellre satsa på att prakti­ kanter och sommarvikarier lämnar kom­ munen med en god bild än att vara repre­ senterad på flashiga jobbmässor.

– Speciellt den första punkten tror jag på. Här finns alltså nästan femtiotusen poten­ tiella ambassadörer för Göteborgs Stad som kan sprida ett positivt budskap, säger Moa Ohlsson.

Stor intern arbetsmarknad Annat som kan stärka profilen är att tydlig­ göra politikernas arbetsgivarroll, och satsa mer på samarbete med högskolor och uni­ versitet. – Och den stora interna arbetsmarkna­ den är också en tillgång som vi kan prata mer om. Här kan individen verkligen få tillgång till utmaningar och utveckling. Employer branding-projektet startade hösten 2009 med frågan vad man vill säga om Göteborgs Stad som arbetsgivare. Nu under våren är frågan hur man säger att man är en bra arbetsgivare. Projektet pågår fram till 2012 och Moa Ohlsson har stora förhoppningar om resul­ tatet: – Återigen, vi har så meningsfulla jobb, vi påverkar alla göteborgares vardag, så visst ska vi lära oss att vara stolta!

Fördelarna med Göteborgs Stad Inom stadens varumärkesprojekt har man pratat med olika grupper av medarbetare. Så här säger de om fördelarna med att vara anställd i Göteborgs Stad: • Goda karriär- och utvecklingsmöjligheter • Drivna kollegor • Utvecklande arbetsuppgifter • Verksamhet som vill utvecklas • En stor intern arbetsmarknad • Anställningstrygghet • Stöttande resurser och verksamheter

Diskutera! Vad tycker du om Göteborgs Stad Lundby som arbetsgivare? Vad finns det för föroch nackdelar? Hör gärna av dig till Moa Ohlsson med dina tankar, telefon: 031-366 70 51, e-post: [email protected]

Läs mer på nästa sida om systrarna Jeanette Johansson och Marina Christiansen som växer på jobbet inom förvaltningens avdelning Vård och omsorg!

jenny ernerot richardson

Luppen 1/2010 

Systrarna som växer på jobbet

Kompensationsledigt för 6 juni Eftersom nationaldagen 6 juni infaller på en söndag i år kan du få en ledig arbetsdag som kompensation om du har jobbat på Annandag pingst, 24 maj. Men bara under vissa förutsättningar: Du måste ha arbetat minst någon dag under maj månad, eller haft semester. Om du har varit ledig av andra skäl under hela maj kan du inte få kompensationsledigt. Du ska vara heltidsanställd och jobba 40 timmar i veckan, eller för dem som jobbar inom vård och omsorg: 39 timmar i veckan. Det gäller alltså inte lärare. Du som arbetar deltid kan få kompledigt om du normalt sett arbetar på måndagar. Du får inte ha fått lön av en annan arbetsgivare under en del av maj månad. Har du rätt att ta ut kompensationsledigt? I Personec självservice anger du frånvaroorsak Semester och skriver i meddelandefältet: ”Ledig mlön - 6 juni=helg”

– Jag har min framtid här, detta är det jag ska göra. Jag trivs så gott på mitt jobb! Det säger Jeanette Johansson, undersköterska vid Lundby norrs hemtjänst. Hennes syster Marina Christiansen är undersköterska på Fogdegårdens äldreboende. De tycker båda att Göteborgs Stad är en mycket bra arbetsgivare. – Jag har till exempel fått min underskö­ – För det är svårt att känna sig stolt i sin terskeutbildning genom jobbet. Det är en yrkesroll om man inte vet vad man gör. otrolig förmån att få utbilda sig kostnads­ Höja statusen fritt, säger Jeanette Johansson Marina Christiansen är glad över att Båda systrarna är kvalitetsombud på sin ar­ hon fick sin chefs förtroende att testa sin betsplats. En viktig funktion som ska fung­ idé om en frisersalong för de boende på era som en länk mellan chef, sjuksköter­ demensavdelningen Flunsås. Rakborsten och skor, arbetsterapeuter och läkare. Och båda papiljotten har nu öppet var­ menar att utbild­ je vecka. Stolarna kommer ning är en väg till När man ser glädjen från Marinas egen frisör, att höja statusen och torkhuven hittade hon på yrket. hos de gamla blir på Blocket. Ett annat sätt man precis lika glad – När man ser glädjen är att förmedla hos de gamla så blir man en positiv bild till själv. Och vi i persoprecis lika glad själv. Och vi sommarvikarier nalen växer när vi får i personalen växer när vi får och timanställda. pröva våra idéer. fria händer att pröva våra Att själv föregå idéer. med ett gott ex­ empel på att det Fördomar är roligt att gå till jobbet. De är överens om att det finns många för­ Hur platsannonserna ser ut är också domar om deras yrken. Bilden av en hem­ viktigt. Jeanette Johansson berättar att när tjänsttant med skurmopp måste förändras. hennes chef ändrade på annonsens utform­ – Vi gör egentligen mest ett motive­ ning så blev det till exempel fler manliga ringsarbete, vi är en typ av coacher som sökande. lockar och uppmuntrar de äldre. Det är så Varken Marina Christiansen eller Jea­ givande, och så viktigt, säger Jeanette Jo­ nette Johansson har funderat på att gå över hansson och tillägger: till privata arbetsgivare. Trivseln och möj­ – Och man får verkligen använda sin ligheterna att utvecklas och växa på plats hjärna! Det kanske inte så många tror, men har gjort att de stannat. I 23 respektive 22 så är det absolut. år. Och de säger nästan i kör: Hon går nu en utbildning till internut­ – Så roligt som det är i dag har det aldrig vecklare, med ambitionen att kunna sätta varit, jag älskar det! ord på allt det viktiga som hemtjänsten gör. jenny ernerot richardson  Luppen 1/2010

Mer information finns på intranätet: www.goteborg.se/lundbyinternt

Dålig uppslutning till förvaltningens städdag Bara 17 arbetsplatser var ute och vårstädade på förvaltningens städdag 21 april. Bäst uppslutning var det från avdelningen Vård och omsorg där nio arbetsplatser var ute och plockade skräp allt från en kvart till två timmar. De flesta städade i områden kring arbetsplatsen, men vissa gick lite längre för att städa. Förvaltningsledningen städade vid Fjärdingsplan. – Vi städade kring Wieselgrensplatsens spårvagnshållplats där det var väldigt mycket fimpar, säger landskapsarkitekten Ilona Stehn. Det var Trygg, vacker stad som uppmanade alla anställda och politiker i Göteborgs Stads förvaltningar och nämnder att ställa upp på den gemensamma städdagen.

ÖVERENS. Systrarna Jeanette Johansson och Marina Christiansen är eniga om att det finns många fördomar om

deras yrken. Bilden av en hemtjänsttant med skurmopp måste förändras. Foto: Jenny Ernerot Richardson

LUPPEN FRÅGAR:

Varför jobbar du inom Göteborgs Stad?

Ghaleb Muhssen, Ekonom

Mikael Olow, Måltidschef

Kamilla Julin Projektadministratör

– Det är en trygg arbetsplats med många möjligheter. Vi gör det viktigaste i samhället - ger grundservicen till invånarna!

– Jag kan bidra med erfarenheter från privata sektorn, och ge nya infallsvinklar till den offentliga maten. Det är en spännande arbetsplats med mängder av kollegor och kompetens.

– Inom kommunen finns de frågor som jag är intresserad av. Och så är Göteborgs Stad en stor kommun där det finnns många möjligheter.

roligt. Den talande papperskorgen

som tackade för skräpet var rolig, tyckte landskapsarkitekten Ilona Stehn. Foto: Joanna Glad Luppen 1/2010 

Det var länge sedan rökrummen i förvaltningen försvann, och då fick rökande anställda gå ut och röka under arbetsdagen.

Vad säger lagen? Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen krockar när anställda utsätts för brukares rökning i hemmet. Socialtjänstlagen I socialtjänstens första kapitel slås fast att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Kommunen har även det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.

Vid förra årsskiftet infördes rökfri arbetstid. Detta har gjort att de flesta anställda slipper att utsättas för rök på jobbet.

Arbetsmiljölagen Enligt arbetsmiljölagen däremot ska arbetsgivaren förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren har skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen.

För några av oss är det inte kollegorna som utsätter oss för rök, utan brukarna. Inom funktionshinder och inom äldreomsorgen går anställda hem till personer som behöver deras hjälp. Där lyder andra regler, eller gör det?

Diskutera! Hur gör ni på ert jobb när ni går hem till rökare? Vad väger tyngst, personalens arbetsmiljö eller brukarens integritet och självbestämmande?

låtsasblossar. Dennis Karlsson röker inte själv, men blir utsatt för bruknarnas tobaksrök. Bilden är ett montage. Foto: Gunilla Eneroth

Rökfri arbetstid – men inte för alla – De frågar om att få ta ett bloss, man säger ja, och sen fungerar det inte, säger Dennis Karlsson. Han arbetar på Bautastensgatans boende och är en av dem som inte har en rökfri arbetsplats. Där är det brukarna som röker. Nu har personalen deltagit i ett nikotinmätningsprojekt. På Bautastensgatans boende för psykiskt funktionshindrade med 19 lägenheter samt bostöd till åtta personer arbetar sju perso­ ner. I slutet av förra året deltog personalen i ett projekt där de under fyra arbetsdagar hade nikotindosor på sig. Dosorna mätte hur mycket nikotin de utsattes för. Alla i personalen är icke-rökare, men alla brukare röker, flera är dessutom kedjerökare. – I annonsen när vi sökte jobb stod det  Luppen 1/2010

att vi fick räkna med rökig och dammig miljö, säger Peter Svensson. Efter undersökningen låg alla utom en i personalen över en gräns som på sikt skulle kunna ha konsekvenser för hälsan, men det var stor skillnad mellan var och en. – Hur mycket och hur länge man är hos en person spelar ju roll, förklarar Lotta Nordén som tillsammans med kollegan Agneta Åhlman hade de allra högst upp­ mätta värdena.

Tips från Bautastensgatan * Installera luftrenare hos brukarna * Erbjud dem hjälp med rökavvänjning * Förbättra ventilationen * Avtala om att vädra innan bistånd * Avtala med brukarna att inte röka i samband med vård och omsorg * Ordna med gemensamt rökrum * Uppmuntra rökarna att röka utomhus * Turas om att arbeta hos storrökarna * Använd skyddsmasker Vill du veta mer om rökfri arbetstid?

Kontakta hälsoutvecklare Marika Augustsson, 031-366 70 85 eller e-post [email protected]

– Man blir ju mer infektionskänslig, fort­ sätter hon. Det finns också individuella skillnader mellan hur mycket rök man tål.

Han tycker också att det inte är så mycket bättre när brukarna står vid ett fönster eller balkongdörren, för då blåser ju röken in.

Påpekande

Lennart Pettersson är alltid är väldigt tyd­ lig med att han inte vill att de röker när han är där och då respekterar de det. – Men ibland kan det vara svårt att neka någon, säger Agneta Åhlman. Hon förklarar att inställningen till rö­ kande har förändrats ute i samhället sedan boendet startade 1997, men att de boende flyttade in på de villkor som gällde då. Personalen har än så länge inte kunnat gå vidare med resultaten, bland annat på grund av chefsbyten, men nu har de be­ stämt sig för att diskutera problemet och föreslå åtgärder för att få det bättre.

För fyra år sedan påpekade Arbetsmiljöver­ ket att personalen på boendet utsattes för alldeles för mycket rök. Då kallade dåvarande chefen ihop till ett möte med alla boende där hon uppmanade dem att inte röka när personalen var hos dem. Det gick rätt bra ett tag, men sen var det lika rökigt igen. – Om de röker när jag lämnar mat­ brickan, som tar en minut, säger jag inte att de behöver släcka cigaretten, men då blir det svårare för Lotta, som ska vara där längre, när vi inte är konsekventa, förklarar Dennis Karlsson.

Ungdomsinflytande ger engagerade medborgare Ett av stadsdelsnämndens mål handlar om att barn och ungdomar i Lundby ska få större inflytande över sin vardag. – Jag tror att om eleverna får vara med och påverka i skolan är det något de tar med sig i vuxenlivet så att de blir engagerade medborgare, säger läraren Lena Edvardsson. Inom skolans värld finns många forum för elevinflytande som till exempel klass- och elevråd, skolhusråd, mentorsgrupper och utvecklingssamtal. Lena Edvardsson un­ dervisar årskurs 7-9 på Rambergsskolan i SO-ämnen. – Om eleverna är delaktiga i undervis­ ningens utformning får de lättare att nå sina mål, högre betyg till exempel, säger hon. Hon berättar att eleverna kan tycka att det aldrig händer något med deras förslag, att det tar för lång tid. – De har rätt i att det går långsamt ibland. Men det är också vanligt att de glömmer bort saker som de faktiskt har påverkat, sä­ ger hon.

Vissa saker tar tid Samtidigt menar hon att det är bra att få lära sig att vissa saker tar tid. Och att lära sig att jobba för de elever som kommer att gå på skolan i framtiden, precis som de som gått i skolan tidigare jobbat för en själv. – Tack vare tidigare elever finns det ett uppehållsrum på Rambergsskolan, säger Lena Edvardsson. I vissa frågor får eleverna inte bestämma. Vem man sitter bredvid i klassrummet eller

Viktigt att se resultat Utmaningen tycker Lena Edvardsson är att vara tydlig med i vilka frågor och på vilket sätt eleverna kan vara med och påverka. Och att de upplever att deras engagemang leder någonstans. Häromåret fick skolan en hel del byggoch renoveringspengar. Eleverna fick be­ stämma vad som skulle göras. Det blev skil­ jeväggar i duscharna och insynsskydd till omklädningsrummen. – Då jobbades det på fort så att niorna inte skulle hinna gå ut skolan innan det blev färdigt. De fick se ett resultat av det som de varit med och bestämt, säger hon. Fredrik Hammarström

Diskutera! Träffar du också barn och ungdomar i ditt arbete? Kan du och dina kollegor medverka till ökat ungdomsinflytande? Ta upp frågan på APT!

Väldigt tydlig

Gunilla Eneroth

gruppindelningar, till exempel. – Skälet är att det alltid finns någon som blir bortvald så i de fallen är det skolans likabehandlingsplan vi följer. Vi vet att det finns mobbning. Det är också viktigt att lära sig samarbeta med olika personer, säger Lena Edvardsson. Däremot kan eleverna välja om de vill sitta långt bak eller långt fram i klassrummet eller att sitta ensamma om de föredrar det.

resultat. En av utmaningarna med

ungdomsinflytande är att de ska uppleva att deras engagemang leder någonstans, menar Lena Edvardsson. Foto: Fredrik Hammarström

Så här står det i Budget 2010 * Förvaltningens personal som möter ungdomar ska uppmuntra och vägleda dem i att utöva inflytande. Detta gäller särskilt inom skola, bibliotek och fritidsverksamhet. * När ungdomar lämnar synpunkter, förslag och klagomål på våra verksamheter är det viktigt att vi agerar snabbt, visar var ansvaret ligger, bjuder in till dialog och ger en begriplig återkoppling. Mer information På intranätet finns en guide till ungdomsinflytande med konkreta tips: www.goteborg.se/lundbyinternt Luppen 1/2010 

lässtund. Många barnböcker är genusmedvetna i dag, säger Åse Persson. Foto: Joanna Glad

Mitt jobb: Barnskötare Åse Persson är barnskötare på Toleredsskolans förskola. På avdelning Regnbågen där hon jobbar går 1–3-åringar. – Det är ett så roligt, positivt yrke! För på vilket annat jobb blir man verkligen välkomnad när man kommer på morgonen? Här kommer glada barn springande mot en och då blir man ju glad själv! Några pojkar stojar och hoppar på en mjuk sittkudde och snart ska lunchen ser­ veras på avdelningen Regnbågen. – Jag tycker att det är kul att jobba med barn, det är så utvecklande att få följa deras utveckling, säger Åse Persson. Hon har jobbat som barnskötare i un­ gefär femton år, med avbrott för studier till massageterapeut och friskvårdskonsu­ lent – något som hon också har nytta av i sitt jobb på förskolan.

Barnmassage – Vi arbetar bland annat med barnmassage, det är lätt beröring som sätter igång lugnoch-ro-hormonet oxyticin, säger hon och berättar om olika metoder för att få barnen att tycka att det är roligt att få massage.  Luppen 1/2010

Biltvätten är till exempel en metod där barnet står på alla fyra och låtsas vara en smutsig bil som ska bli ”tvättad” på hjulen, dörrarna och taket.

Hälsoprofil Även om de jobbar mycket med hälsa och friskvård redan i dag ska Toleredsskolans­ förskola inom några år få en renodlad häl­ soprofil. – Vi har precis startat arbetet med hälsoprofileringen och det är jättespännande. Våra mål är mer eller mindre klara, berät­ tar Åse Persson. Med sin hälsobakgrund är det kanske inte så konstigt att hon är utsedd till arbets­ platsens hälsoinspiratör som ska stimulera kollegorna till en mer hälsosam livsstil.

– Det är roligt att lära ut om hälsa, jag bru­ kar göra någon aktiv övning på APT som bryter av, säger hon. Tillsammans med Slättadammsgatans förskolas hälsoinspiratör ordnade hon en egen stegräknartävling för personalen, och i år har de fått ihop ett lag med 14 delta­ gare i Cykelutmaningen. – Det är bra att man kan gå också i år och inte bara cykla. Annars hade vi nog inte fått ihop så många i laget.

Lite för många Avdelningen Regnbågen har 16 barn från ett till tre år. Det tycker Åse Persson egentligen är lite för många. – Är något barn lite ”bröligt” någon gång måste man ofta ägna mer tid åt det

fotoram. Vid entrén till avdelningen sitter en digital fotogram där

föräldrarna kan se vad barnen har gjort under dagarna. Foto: Joanna Glad

barnet, och då blir det mindre tid för de Hon har reagerat på att så mycket är upp­ andra barnen, förklarar hon. byggt efter mannen som norm. Det är ont Mindre barngrupper hade alltså varit om handdockor som föreställer kvinn­ att föredra, men samtidigt förstår hon att liga figurer. Och ett spöke, det är väl au­ ekonomin inte är den bästa. Det märks på tomatiskt en ”han” eller? I bland får man förskolan att det är besparingstider. Vissa byta kön på spöken och säga att de är en inköp får man vänta med. ”hon”. Men en gång i Läroplanen styr veckan gör de ut­ flykter ut i skogen Det hon tror att många Man får tänka på sitt – ett roligt nöje kanske inte vet är att språkbruk ur ett genus- förskolan jobbar så som inte kostar nå­ gonting alls. perspektiv. Varför säger mycket efter läroplanen. – Vi brukar Det är inte barnpassning man att barnen ritar packa matsäck och de sysslar med utan pe­ gubbar och inte gå ut i skogen alli­ dagogisk verksamhet. hop, och det brukar – På våren och hös­ gummor till exempel? vara otroligt popu­ ten brukar vi ha plane­ lärt, säger hon. ring då vi kartlägger vad De får också teaterbiljetter från kultur­ barnen är intresserade av och hur vi kan förvaltningen någon gång per termin. anknyta till läroplanen. Vi har också peda­ gogiska seminarier, till exempel om hur Genuspedagogik man jobbar med barns delaktighet. Alla som jobbar i förskolan ska behandla flickor och pojkar lika. Det är ett av de Vidareutbildning politiska målen som stadsdelsnämnden har Själv går hon nu en dag i veckan och ut­ satt upp. bildar sig till förskolelärare med start i no­ – Man får tänka på sitt språkbruk ur ett vember förra året. genusperspektiv så att man inte säger att – Det känns jättekul att gå vidare! Nu något är tufft för killar och gulligt för tjejer. får jag teorierna också och får veta varför Och varför säger man att barnen ritar gub­ man gör som man gör, säger hon. bar och inte gummor, till exempel? För att kunna vidareutbilda sig har hon

gått ner i arbetstid så hon jobbar 80 pro­ cent, men arbetsgivaren betalar kurslitte­ raturen. Om tre år är hon färdig och kan titulera sig förskollärare. – Det är verkligen en jättebra utbild­ ning, och så jobbar alla kursdeltagarna på olika förskolor så man får mycket ny input och nya idéer utifrån det man får veta om hur man gör på andra ställen. Något annat jobb skulle hon inte vilja ha, det är en sådan varierad tjänst med stor flexibilitet och glädje från barnen. – Man hinner inte tröttna, helt enkelt! joanna glad

Förskolor i Lundby I Lundby finns 22 kommunala förskolor, åtta enskilda förskolor och fyra familjedaghem. Kvinnodominerat yrke I förvaltningen jobbar 193 förskollärare och 113 barnskötare, varav bara 3-4 procent är män. Medianlön Medianlönen för barnskötare är 19 645 kronor/månad och för förskollärare är den 23 165 kronor. Källa: Personalavdelningen

Luppen 1/2010 

Foto: Julia Freeman

Han vill skapa världens bästa Lundby Nyfiken. Italienälskare. Resultatinriktad. Så skulle man kunna beskriva Micael Nord, ny verksamhetschef för Samhälle och kultur, med några få korta ord. Men det gillar han inte, tycker att det blir för klichéaktigt. Och han vill inte gärna prata om sig själv, utan hellre om jobbet. Hur vi skapar ”världens bästa Lundby”. En nyckel till framgång är att lära av andra se en utvecklingspotential i det lilla. Och i menar Micael Nord. Att inspireras av goda mycket är det Sveriges totala motsats. exempel, utveckla deras idéer och göra Kontraster är också en av anledningarna dem ännu bättre. Man behöver inte stän­ till att Micael Nord lockades till Lundby. digt uppfinna hjulet på nytt. Omvärldsbe­ Blandningen av gammalt och nytt. Män­ vakning blir A och O. niskor med olika bakgrund och förutsätt­ – Vi kan aldrig bli bäst om vi inte har koll ningar. Dessutom är det en expansiv stadsdel på vad andra tänker och gör. Men då me­ som kommer att förändras mycket under nar jag inte bara övriga de närmsta åren. En stadsdelar i Göteborg, utmaning i framtiden utan vi måste se vi­ är att öka samman­ Omvärldsbevakning är dare. Vilka andra städer hållningen utan att A och O. Vi kan aldrig är bra på information? minska mångfalden, bli bäst om vi inte har Hur har man arbetat menar han. med medborgardialog i – Vi säger att vi koll på vad andra gör. andra länder? ska behandla alla lika, – Det finns städer, men gör vi verkligen till exempel i Brasilien som var tidigt ute, det? Behandlar vi en vältalig akademiker där medborgarna är med i hela budget­ på samma sätt som en lågutbildad fyra­ processen. Är det något vi skulle kunna barnsmor som inte behärskar språket? göra här? Olikheterna avspeglas också i arkitek­ turen och stadsplaneringen. I nya områ­ Perspektiv den, till exempel längs älvstranden, byggs Genom att blicka utåt får vi perspektiv på med dyra material. Vid Wieselgrensplatsen den egna tillvaron.Vi blir medvetna om att och andra äldre områden satsas det inte det som vi ser som Sanningen, egentligen lika mycket. Men hur ska man förändra? bara är ett av många sätt att se på världen. Tankekonstruktioner. I andra länder gör En stad för alla de på ett annat sätt, och det funkar också, – Genom att vara tydlig med att vi byg­ ibland till och med bättre. När vi inser det, ger en stad för alla, på lika villkor. Det är blir det möjligt att förändra. Och föränd­ viktigt att vi inte bygger in utanförskap i ring är bra tycker Micael Nord. arkitekturen. Han är statsvetare i botten och jobbade Micael Nord menar att när det ska byg­ närmast med utvecklingsfrågor i Halm­ gas nytt är det vanligt att de hårda, ekono­ stads kommun. Där fick han tillfälle att miska faktorerna får avgöra. Centrala för­ knyta både regionala och internationella valtningar som stadsbyggnadskontoret och kontakter, och var med och slöt flera sam­ trafikkontoret styr processen. arbetsavtal med städer i andra länder. Han – Där måste vi i stadsdelarna hela tiden har också bott en tid i Italien. utveckla våra metoder för att ta mer ini­ tiativ. Det är vi som har kunskap om in­ Motsägelser vånarnas behov och önskemål genom vårt – Jag gillar verkligen Italien. För att det är dagliga arbete. så motsägelsefullt: konservativt och tradi­ Samtidigt vill han betona att det inte tionsbundet när det gäller vissa områden handlar om konkurrens, eller om att den samtidigt som det ligger i framkant inom som skriker högst ska få sin vilja igenom. andra, till exempel design och förmågan att Utan om samverkan. 10 Luppen 1/2010

Hallå där,

stadsdelschef Christer Samuelsson! Du har gått ut med ett brev där du uppmanar alla anställda att skriva brev till dig. Varför? – Vi är i en situation där mycket inom stadsdelssektorn förändras: stadsdelar slås samman, vi får nya chefer, samarbetet mellan stadsdelarna ska utvecklas, stadsdelarnas inre arbete förändras när det gäller ledning och styrning. Vi finns i en sektor där invånarnas behov är näst intill obegränsade, samtidigt som resurserna är begränsade. Det leder till ett behov av att ständigt utveckla och förbättra servicen till våra medborgare. Just nu är det ett bra tillfälle att göra nödvändiga förändringar. Jag känner ett behov av att lyssna på så många medarbetare som möjligt för att fånga upp goda idéer i detta förändringsarbete.

Har du fått några brev ännu?

genuint. Kvillestan är ett av Micael Nords

Det skulle kunna bli ett nytt Haga om några – Vi i Lundby är en del av Göteborg och har ett ansvar för att bidra till hela stadens hållbarhet. Samarbete är helt avgörande för att vi ska lyckas med det. Eva-Lena Hedvall

Micael Nord Ålder: 35 Familj: Sambo med Christian På fritiden: Tränar på gym (”Men skriv inte det, det är så tråkigt och vanligt”) Senast lästa bok: Göran Häggs biografi över Mussolini Bra på: Struktur, se till helheten och skapa förutsättningar för personer i verksamheterna att göra ett bra jobb

favoritställen i Lundby. – Det ligger centralt och är en del av stadens kulturella arv. år, säger han, här vid den gamla folkskolan. Foto: Eva-Lena Hedvall

Samhälle och kultur I avdelningen Samhälle och kultur ingår bland annat samhällsplanering, miljö, folkhälsa, trygghet, kommunikation och kvalitetsfrågor. Avdelningen har också hand om bibliotek, kulturskola, medborgarkontor, folkpark, nämndservice, föreningsbidrag och diarium. Vad händer när den nya SDN-organisationen träder i kraft 2011? Alla avdelningar berörs när stadsdelarna organiseras om. För Samhälle och kulturs del innebär det att kultur- och fritidsfrågor hamnar i en särskild sektor med en egen chef. Andra delar av avdelningens arbete hamnar under stödfunktionen Utveckling som ska stödja sektorerna med specialistkompetens inom kvalitet, samhällsutveckling, miljö, folkhälsa, kommunikation med mera. Läs mer om den nya organisationen på intranätet. Vilka blir de nya cheferna? Alla de nya chefstjänsterna i förvaltningsledningen har annonserats ut på stadens interna lediga jobb-sida på nätet. Det var ett stort intresse för tjänsterna: 300 ansökningar till 80 tjänster. De nytillsatta förvaltningscheferna ska tillsammans med rekryterings/bedömningsledare från CLU genomföra intervjuer, tester, referenstagning med mera och beslut väntas komma innan midsommar. 1 januari 2011 tillträder de nya cheferna sina tjänster.

– Under första veckan fick jag tio brev. Det är mycket intressant läsning. Några beskriver sin arbetssituation, några belyser ledarskapet och andra tar fram konkreta exempel på förbättringsområden. Det som har varit mest intressant att läsa är berättelserna om vardagssituationer, om hur det är att jobba i förvaltningen, så det hoppas jag att det kommer mer av.

Kommer du verkligen att läsa och svara på alla brev själv? – Ja!

Kommer vi att få reda på något om vad som står i breven och om det är något som du kommer att använda dig av? – Ja, den som uppger sitt namn får ett personligt svar. Dessutom kommer det samlade resultatet att presenteras på olika sätt till hösten, det blir säkert en artikel i Luppen också. Jag ska sammanfatta vilka förbättringsområden som flest lyfter fram, men också hur ni upplever att det är att jobba i Lundby – naturligtvis på ett sådant sätt så att det inte går att uppfatta vem som har skrivit vad.

Luppen 4/2009 11

Så funkar lönesättningen Har din chef förklarat varför du har den lön du har? Hälften av alla som arbetar i Lundby stadsdelsförvaltning svarar nej på den frågan. – Lön handlar inte om person utan om prestation, hur väl man har uppnått målen. Vi som är chefer måste vara tydliga med det, säger Christina Alvelin, chef för arbetsmarknadstorget samt stöd- och försörjningsenheten. Storleken på din lön avgörs av flera fakto­ rer. När du anställs placeras du i en av flera löneboxar beroende på vilken befattning du har. Lönen inom en och samma box kan variera, och vilken lön du får avgörs av din kompetens, erfarenhet och hur mark­ naden för din yrkesgrupp ser ut vid anställ­ ningstillfället. Dessutom bedöms dina prestationer varje år. Inte utifrån hur duktig du är på ditt arbete generellt, utan hur väl du har bidragit till att uppfylla de uppsatta målen. I slutändan handlar det om att göra verk­ samheten så bra som möjligt för Lundby­ borna.

Sammanhanget viktigt – Allt på jobbet är kanske inte lika roligt, säger Christina Alvelin. Men då är det vik­ tigt att man ser sammanhanget, och vad som är ens uppgift.

De politiska målen bryts ner till konkreta handlingsplaner.Varje enhet arbetar gemen­ samt fram en verksamhetsplan som beskri­ ver hur du och dina kollegor ska jobba för att målen ska förverkligas. Därefter tar varje medarbetare tillsammans med sin närmsta chef fram en individuell utvecklingsplan som bygger på verksamhetsplanen.

Verksamhetsplanen – en grund Det är sedan verksamhetsplanen som, ihop med lönekriterierna, ligger till grund för utvärderingen under lönesamtalet. Du och din chef går igenom hur det har gått under året utifrån de uppsatta må­ len och vilken bedömning chefen gör av din samlade prestation och vilken påverkan detta kommer att ha i löneöversynen. – Därför är det viktigt att verksamhets­ planen är ett levande dokument, så att alla förstår vad de ska göra. Det får inte bli nå­

got man bara tar fram en gång om året vid utvecklingssamtalet.

Planeringsdag Hennes enhet brukar ha en hel planerings­ dag kring innehållet i verksamhetsplanen och utöver det tar hon upp den regelbun­ det under arbetsplatsträffarna under året. För att få mer kunskap i hur man bedö­ mer löner har Christina Alvelin gått en ut­ bildning i lönesättning. Men hur gör man som chef, för att hålla koll på vad ens med­ arbetare gör på jobbet och bedöma vilka löner de ska ha? – Jag försöker vara så närvarande som möjligt i verksamheten, säger Christina Al­ velin. Sedan är det också viktigt att stämma av med arbetsledaren som har mer kontakt med den anställde i vardagen. Ett annat bollplank är chefskollegorna i ledningsgruppen, och hon har också hjälp

närvarande. Enhetschef Christina Alvelin försöker vara så närvarande som möjligt i verksamheten för att kunna sätta rätt-

visa löner. Hon tycker att det är viktigt att varje medarbetare ser sin uppgift i sammanhanget. Foto: Eva-Lena Hedvall 12 Luppen 1/2010

Tre vanliga missförstånd kring lön Jag har jobbat i yrket i över 30 år, och ändå fick jag ingen löneökning. Förr fanns en lönetrappa som den anställde förflyttades upp i efter ett antal år i yrket. Numera tillämpas individuell lönesättning. Det är stadens lönepolitik, marknadsläge samt din prestation som avgör din lön, det vill säga hur väl du har uppfyllt målen under året som gått.

Jag har läst i tidningarna att lönerna skulle höjas med två procent. Men jag fick bara en procent, hur kommer det sig? De centrala förhandlingarna görs inte på individnivå utan gäller kollektivet. Den gemensamma potten fördelas sedan av din chef utifrån bland annat prestation och lönenivå. Ett samlat förslag för alla medarbetare tas fram och sedan sker en förhandling eller dialog med facken kring nya löner och först efter detta är din nya lön fastställd. Det kan innebära att en person får fyra procent, och någon annan bara en procent. Det är inte heller säkert att man får något påslag alls. Ingen är garanterad en löneökning.

Jag ska ha lönesamtal med min chef. Hur mycket ska jag begära i löneökning? Många blandar ihop lönesamtalet med en löneförhandling. Men lönesamtalet är ingen förhandling om kronor och ören, utan en utvärdering av ditt arbete under året i förhållande till de politiska målen.

Slut med lönebesked per post Nu har de månadsavlönade i Göteborgs Stad fått sin sista lönespecifikation med posten, för kommunen övergår till elektronisk lönespecifikation. Det är bra både för miljön och för kommunens ekonomi, och vi slipper hålla reda på onödiga papper. När man loggar in på Självservice för medarbetare hittar man information om lönen där. Under fliken Grund finns Lönelista med uppgifter om lönen och arbetsgivarens avdrag och tillägg. Man kan också få ett e-lönebesked. Det innehåller mer information med avdrag för fackavgifter och kontrolluppgift för deklarationen. Man loggar in på en särskild webbplats med e-legitimation/bankID och hämtar eller läser sitt lönebesked. Timavlönade, uppdragstagare och arvoderade får även i fortsättningen sin specifikation med posten. Mer information finns på: www.goteborg.se/personalingangen

Byggstart för moskén av personalavdelningen som hon kan ringa till och stämma av med när det behövs. En sak som kanske inte alla anställda tänker på, menar Christina Alvelin, är att det finns vissa grundkrav i ditt anställnings­ kontrakt, en miniminivå för vad du förvän­ tas göra på jobbet.

lön, eller om man inte får den löneutveck­ ling som man kanske skulle önska?

Stämma av

Det bästa är att först stämma av med che­ fen så att hon eller han kan förklara varför du har den lön du har och vilka förutsätt­ ningarna är för att ytterligare kunna höja Grundkrav lönen. Till dessa hör bland annat att utföra arbete, Om det finns ett strukturellt lönefel, så samarbeta, följa ordningsregler och arbets­ kallad snedsits, finns det ett visst utrymme miljöregler. att justera detta. Men för den som ligger – Löneförhöj­ inom ramarna kan det ningens storlek vara svårare. avgörs av hur du – Är man trots allt Det är viktigt att verkpresterar över dessa inte nöjd kan lösningen grundkrav, säger vara att byta arbetsgiva­ samhetsplanen är ett Christina Alvelin. re, om man tror att detta levande dokument så En sak som kan skulle medföra en mer att alla förstår vad de vara förvirrande är positiv löneutveckling, att två personer som säger Christina Alvelin, ska göra. Det får inte presterar likvärdigt i men betonar samtidigt bli något man bara tar vissa fall kan få olika att detta givetvis inte är stort lönepåslag. Det arbetsgivarens önskan, fram en gång om året. beror då på att den eftersom det är viktigt ena har hamnat på fel att kunna behålla kom­ lönenivå. Den med lägst lön kan få en större petent personal och skapa stabilitet och ut­ löneökning än den andra för att justera den veckling i verksamheten. felaktiga lönenivån, men generellt bedöms – Ibland kan det ju också finnas andra inte löneförhöjningen efter lönenivå. faktorer än lön, som gör att man trivs på Vad ska man då göra ifall man är miss­ en arbetsplats. nöjd med sin lön? Om man ligger helt fel i Eva-Lena Hedvall

Nu byggs nya moskén i Lundby på en industritomt nedanför Ramberget. I maj 2011 planeras den vara klar. Det är Sveriges muslimska stiftelse som står bakom moskén. Det är en opolitisk förening som vill att moskén ska bli en mötesplats, inte bara för religionsutövande. Förutom bönesalar ska det också finnas kafeteria och bibliotek och byggnaden ska vara öppen för alla. Men den planerade simhallen får vänta tills det finns finansiering för den. I Lundby och Göteborg finns många muslimer som nu med moskén får en gemensam samlingspunkt och plats för sin religionsutövning. Flest besökare väntas på fredagar vid fredagsbönen. Det kommer inte att ske några böneutrop. Byggnaden ska ha plats för uppemot 1 200 personer och är ritad av Arkitektbyrån AB i en blandning av skandinavisk och österländsk stil. Byggprojektet finansieras av Saudiarabien, men landet har som finansiär inget inflytande över verksamheten. Moskén ska följa svenska lagar och främja delaktighet i det svenska samhället. Att moskén kommer att ligga nära Keillers park kommer inte att påverka parken på något sätt. Visste du att... Svenska kyrkan har 45 församlingar utanför Sveriges gränser. Religionsfrihet räknas som en av de mänskliga rättigheterna. Luppen 1/2010 13

at

er Priorit

mål Får argument på gratis miljöutbildning – Avfall låter ju inte som ett roligt ämne precis, men på Ekocentrum lyckas de göra det intressant, säger vaktmästaren Peter Lindgren som nyligen har varit där för andra gången med sina kollegor på fastighetsenheten.

I början av april var sex vaktmästare och 22 ur städpersonalen på gratis miljöutbildning på Ekocentrum. – Jättebra, säger vaktmästaren Peter Lindgren. Jag har spring i benen och gillar inte att sitta still och lyssna, så det var helt perfekt. Ekocentrums miljöutbildning är upp­ byggd kring en utställning som deltagarna går runt och tittar på under ledning av en kunnig och engagerad föreläsare. Och så blir det diskussioner om den egna arbets­ platsens miljöpåverkan.

Aha-upplevelse – Man kanske inte alltid tänker på vad som händer sedan när man slänger skräp, så det här blir en aha-upplevelse, säger Peter Lindgren. Som vaktmästare servar han flera verk­ samheter, både äldreboende, skola och förskola, och när han är ute på olika ar­ betsplatser ser han ofta att mycket avfall hamnar fel. – Kunskapen kanske är dålig på vissa håll, med den här miljöutbildningen blir det ju lättare för mig att argumentera kring varför man ska sortera rätt, säger han. Peter Lindgren vill verkligen rekom­ mendera Ekocentrum till alla anställda. – Bäst var föreläsarens engagemang, sä­ ger han. Och så var lunchen god! Joanna Glad

Vill du också gå på gratis miljöutbildning? Ta upp frågan med din chef! På intranätet finns information om hur man bokar. www.goteborg.se/lundbyinternt Klicka på Miljö i vänsterspalten! För alla förvaltningens verksamheter är det gratis. 85 % betalar miljöförvaltningen/Agenda 21 Göteborg och 15 % betalar SDF Lundby. Vill du veta mer? Kontakta miljösamordnare Barbro Rohdin på telefon 031-366 70 88 eller e-post [email protected] miljömedveten. Vaktmästaren Peter Lindgren tycker att källsortering är viktigt,

och han ser att mycket avfall hamnar fel när han är ute på olika arbetsplatser. Foto: Joanna Glad 14 Luppen 1/2010

Läs mer om utbildningarna på www.ekocentrum.se

EU-pengar som ska stärka barns rättigheter Ett fyrtiotal Lundbyanställda kommer att få utbildning för att bättre kunna hjälpa samhällets mest utsatta barn. Barn- och ungdomsenheten har fått 4,5 miljoner av Europeiska socialfonden för projektet Barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. Projektet genomförs tillsammans med stadsdelarna Gunnared och Tynnered. Tillfälliga projektledaren Eva-Carin Jeppsson ser fram emot satsningarna de kommande åren: – Vi skrev en ansökan till ESF-fonden för kompetenshöjande insatser till perso­ nalen, och fick pengarna i en hård kon­ kurrens. Vi är jättestolta och tror att det här blir en spännande tid! FN:s barnkonvention, och samverkan mellan olika instanser är de gemensamma nämnarna för projektet. Men sedan har stadsdelarna valt lite olika vägar.Tynnered satsar på att göra skolbarn medvetna om barnkonventionen. Lundby och Gunna­ red har valt att samla bland annat poli­ sen, BUP:s personal och familjerättsbyrån

tillsammans med personal från barn och ungdomsenheten Lundby i professionstvärgrupper. – Kompetensutveckling för personal är så oerhört viktigt, och de här utbild­ ningsinsatserna är precis vad personalen har efterfrågat. Och allt detta ska komma våra barn och ungdomar till nytta, säger Eva Carin Jeppsson. Under projeket med start till hösten kommer man att samlas till storkonferen­ ser som behandlar ämnen som utveck­ lingspsykologi, sekretess, etnicitet och mångfald. Parallellt pågår arbete i grup­ per med metodhandledare i barnkonven­ tionen. Jenny Ernerot Richardson

Så minskar vi vår miljöpåverkan Ni källsorterar väl och har Glöm ej släcka ljuset-skyltar på din arbetsplats? Politikerna i stadsdelsnämnden har särskilt prioriterat att vi ska ha ett miljöledningssystem för alla verksamheter. Det är ett verktyg som kontrollerar och minskar vår miljöpåverkan och alla medarbetare kan vara med och bidra!

stolta. Personalen på barn- och ungdomsenheten har fått EU-pengar. Foto: Jenny Ernerot Richardson FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Den ger en definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i hela världen. Definitionen ska gälla i alla samhällen, oavsett kultur, religion eller andra särdrag. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter. Bland annat slås fast att alla barn har lika värde och samma rättigheter. Och barnets bästa ska vara i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Källa: Barnombudsmannen.se

Miljöledningssystem

– ett av tre prioriterade mål 2010 Politikerna i stadsdelsnämnden har beslutat att särskilt prioritera de här målen:

Transporter

Avfall

* Delta i Cykelutmaningen maj-oktober. * Delta i trafikkontorets kampanj ”Utmaningen – till jobbet utan bil” i september. 2009 anmälde sig 447 personer. * Använd tjänstecykel för resor i tjänsten om det finns på din arbetsplats. * Kör miljöbil, men vi bör öka andelen miljöbränsle som vi tankar. Gatubolaget erbjuder genomgång av hur man tankar en gasbil och kurs i sparsamt körsätt.

* Sortera ut det komposterbara (lägre kostnad för de kärl vi slänger sopor i). * Källsortera wellpapp och förpackningar av plast, kartong, metall, etc. * Skapa en rutin för farligt avfall.

* Andelen elever med godkända betyg ska öka. * Äldres möjligheter att vistas ute och delta i sociala aktiviteter ska öka. * Förvaltningen ska vidareutveckla miljöledningssystemet så det omfattar alla verksamheter och dessa ska genomgå en revision senast under 2010.

Ekologiska livsmedel

Varför ett miljöledningssystem?

Köp ekologiska och/eller rättvisemärkta livsmedel. 2011 ska andelen vara minst 25 procent.

Enligt Göteborgs Stads miljöpolicy ska alla nämnder och styrelser införa miljöledningssystem.

El-effektivisering

Miljöutbildning

Vad är ett miljöledningssystem?

* Sätt upp Glöm ej släcka ljuset-skyltar (beställ gratis av miljösamordnaren). * Stäng av datorn när du går hem, även den lilla lysknappen på bildskärmen.

Gå på miljöutbildning om du får ett erbjudande (på Ekocentrum eller information för miljöombud).

* Det är ett verktyg för att kontrollera, styra och minska vår miljöpåverkan. * Det beskriver vilka mål vi väljer, vem som gör vad, när vi gör det och hur vi följer upp och redovisar. * Miljömålen ska bakas in i den ordinarie budgetprocessen för att uppnå ständiga förbättringar.

Miljöombud Utse miljöombud! 42 verksamheter har redan gjort det, men målet är att alla verksamheter ska ha utsett miljöombud senast 2011.

Jobbar du inom förskola eller skola? * Använd Natur- och miljöpärmen för elever i år 4–6. * Delta i vårstädningen. * Var med i Grön Flagg (Håll Sverige Rent) för förskola till gymnasium.

Faktainsamling: Petra Nydahl Luppen 1/2010 15

Fritidskommittén

Saknar du något i programmet? Kan du själv tänka dig att arrangera något? Hör av dig via e-post [email protected].

Gratis träning Du missar väl inte all gratis träning som förvaltningen har att erbjuda? Obs! Aktiviteterna pågår fram till vecka 20. Måndagar: Gympa kl. 17–18 i Bjurslättsskolans gymnastiksal. Tisdagar: Innebandy kl. 17–19 i Bjurslättsskolans gymnastiksal. Onsdagar: Gummibandsträning kl. 17–18 i Bjurslättsskolans gymnastiksal. Onsdagar: Simma gratis på Lundbybadet kl. 17–19. Ta med senaste lönespecifikation och legitimation. Fredagar: Simma gratis på Lundbybadet kl. 7–9. Ta med senaste lönespecifikation och legitimation. Läs om rabatter på gymkort och teater på intranätet, www.goteborg.se/lundbyinternt

Kalendarium Till fots med Cykelutmaningen I år kommer Cykelutmaningen med en nyhet: Du kan välja om du vill cykla eller ta dig till jobbet till fots (inklusive kollektivtrafiken). Samla ihop arbetskamraterna och anmäl ett lag. Det enda ni behöver göra är att cykla eller gå minst två kilometer till eller från jobbet eller i tjänsten några dagar i veckan. Läs mer på intranätet! Kom och heja på ditt favoritlag! 21 maj är det dags för Lundby Cup i fotboll med 12 anmälda lag. Efter turneringen blir det bankett i restaurang Grannngården. Även anställda som inte deltar i turneringen är välkomna. Plats: Bjurslättsplan, vid stadsdelshusets parkeringsplats. Tid: 21 maj, matcherna startar ca kl. 16. Anmälan: Anmälningstiden har gått ut. Vill du anmäla dig till banketten, ring Tina Allén Holm på telefon: 031-366 70 44. Rabatter på friskvård Du vet väl att förvaltningen subventionerar friskvårdsaktiviteter som viktminskningskurser, sluta-röka-kurser och träningskort? Läs mer på intranätet!

Fritidskommittén har också en tryckt folder där du kan läsa om hela vårens program. Du får den av hälsoinspiratören på din arbetsplats. Du kan också läsa om evenemangen på intranätet, www.goteborg.se/lundbyinternt. Klicka på Fritidskommittén under Hitta snabbt i högerspalten!

Historisk vandring Lundbys historia har mycket att berätta för oss. Vår guide Mari Wickerts från Stadsmuseet tar oss med på en guidad historisk vandring i Slättadamm. Du får höra om SA Hedlund och parkens spännande platser. Ta på bekväma skor och kläder efter väder. Plats: Samling vid stadsdelshuset, Wieselgrensgatan 11 Tid: 20 maj kl. 17.30–cirka 19 Mer information: Kontakta Tia Edlund, telefon: 031-366 70 67

Promenad i vårens tecken 22 april samlades ett gäng medarbetare vid stadsdelshuset och invigde våren med en härlig promenad i strålande solsken. Turen gick till Flunsåsparken och upp på en utkiksplats där det fanns kvar skyddsvärn och bunkrar från krigsåren. – Det var en jättetrevlig promenad och kul att få prata med kollegor i andra verksamheter, säger Helen Ekberg som jobbar i Café Underhuset. Som uppväxt i området kunde hon också berätta intressanta detaljer på vägen för de andra som inte hade varit i området förut. Under pausen vid Toleredsskolans förskola smakade det gott med kaffe och macka. Efter pausen bar det av tillbaka till stadsdelshuset igen. Alla var nöjda och glada och överens om att fritidskommitténs vår- och höstpromenader borde bli en tradition.

PROMENAD OCH GEMENSKAP. En skön tur i vårsolen. Foto: Tia Edlund