Förskola Handläggare
Vårt diarienummer
Datum
Sidan 1(22)
2015-02-10
Lingonbackens förskolas kvalitetsredovisning 2014 - 2015 Organisation Lingonbackens förskola är den enda förskola som finns i kommundelen Österfärnebo. Under läsåret 2014-2015 har som mest 35 barn haft sin placering på förskolan. 21 barn på avdelningen Nyckelpigan i åldrarna 3-5 år och 14 barn på avdelningen Myran i åldrarna 1-3 år. Sammanlagt 6,0 tjänster har fördelats enligt följande: 1,75 förskollärare och 1,375 barnskötare på Nyckelpigans avdelning. 1,875 förskollärare och 1,00 barnskötare på Myrans avdelning. Ordinarie förskollärare och barnskötare har alla adekvat utbildning. Under våren har en långtidssjukskrivning samt en utökning av personal pga ökat barnantal inneburit att outbildad personal från förvaltningens vikarieorganisation används på vikariaten. Förskolans öppethållandetider är 6.30-18.00 men tiden har utökats till 18.30 när behov funnits. Yttersta ansvar för verksamheten har förskolechef Barbro Olsson haft. Hon har även ansvarat för en till av kommunens förskolor: Årsunda förskola. Förskolan har också haft tillgång till handledning av specialpedagog Ingrid Norde. Ett lekarbetsrum finns att tillgå. Talpedagog Sonja Lexander har konsulterats när det gällt frågor om barns språkförseningar etc. Kommunens skolpsykolog har även bidragit med handledning till personalgruppen. Kommunens vikarieorganisation har anlitats vid personals korttidsfrånvaro. Materiella förutsättningar (lokaler, utrustning) Lingonbackens förskola är en liten byggnad och lokalerna är inte ändamålsenliga. Det är mycket tungarbetat inomhus med många förflyttningar av möbler och inredning för att skapa miljöer för inlärning Kunskapsförvaltningen
Datum
Sidan 2(22)
integrerat med lek samt att bereda plats för matsituationer och plats för sovande barn. Det saknas sovrum. Det finns ej heller plats för vagnar som kan vara ett alternativ till dem som sover. Det saknas atelje för skapande verksamhet och det finns inget rum med yta för rörelselek. Det finns heller inte arbetsrum för personalen. Bristerna i lokalerna har i år uppmärksammats av såväl tekniska förvaltningen som av arbetsmiljöverket. Barnantalet i Österfärnebo har ökat kraftigt pga stor inflyttning i området. Två asylboenden har etablerats och flera familjer ansöker om förskoleplats till sina barn. En utökning av förskollokaler i Österfärnebo är nu nödvändig och kunskapsnämnden har beviljat medel till nya lokaler. Till hösten 2015 skall tillfälliga paviljonger monteras upp på Österfärnebo skolas tomt. Där planeras verksamhet för barn i åldrarna 3-5 år. Utemiljön vid Lingonbackens förskola är bra. Närheten till skogen och den kuperade gården erbjuder många aktiviteter. Den miljön används flitigt för rörelselek och upptäckarlusta. Den digitala utrustningen på avdelningarna består av kamera, dator, videokanon och Ipad. Utrustningen används till dokumentation av verksamheten och är till stor nytta i arbetet med att synliggöra för såväl barn och föräldrar som för personalen vad som bidrar till barnens utveckling på förskolan. Datorn används också i stor utsträckning till forskning tillsammans med barnen. Förskolan har mottagningskök.
Systematiskt kvalitetsarbete Plan för det Systematiska kvalitetsarbetet på Lingonbackens förskola
Ansvar och organisation • Ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet är förskolechef • På förskolan finns Lokala utvecklare, en per avdelning, som tillsammans med förskolechef gör förslag till förskolans kvalitetsarbete. LOK gruppen träffas enlig läsårets mötesordning • På förskolan finns särskilda ansvarsgrupper för Utveckling och lärande, Värdegrund, Inflytande samt för Arbetsmiljöarbetet. Förskollärare och barnskötare deltar i olika ansvarsgrupper på förskolan. De olika grupperna träffas enligt läsårets mötesordning. • Förskollärarna på Lingonbackens förskola ansvarar för att uppföljning och utvärdering sker systematiskt enligt årsplan för läsåret. • Alla i arbetslaget bidrar med reflektioner till den pedagogiska dokumentation som ligger till grund för utvärdering och utveckling av förskolans arbete.
2
Datum
•
•
•
Sidan 3(22)
APT: arbetsplatsträffar sker enligt FAS 1 g per månad. Förskolechef ansvarar. Ett öppet dokument med dagordning finns tillgänglig i Edwise innan mötet. Det är allas ansvar att fylla i punkter att diskutera. Arbetsplatsträffarna dokumenteras och de beslut som fattas samlas i särskild mapp i Edwise samt i pappersform i pärm på kontoret. Arbetslagsmöten och pedagogisk utvecklingstid: Avdelningsmöte utanför schemat 1 g per månad. Avdelningsmöte dagtid 1 g per vecka. De lokala utvecklarna ansvarar för mötets innehåll och att minnesanteckningar finns. Förskolechef delges anteckningarna. Mötenas innehåll styrs av årshjulet. Resultatet bildar underlag till utvecklingssamtal, barnkonferenser och till kvalitetsredovisningen. Utvecklingsdagar: 6 st per år. Förskolechef ansvarar. Syftet med utvecklingsdagarna är att fastställa mål för utbildningen och undervisningen utifrån våra styrdokument. Att kartlägga barn/barngrupp, delutvärdera mot fastställda mål, analysera, vidareutveckla verksamheten, kompetensutveckla personalen, och redovisa resultaten av barnens förändrade lärande samt utbildningens utveckling.
Delaktighet och kommunikation Medarbetare: • All personal görs delaktig i kvalitetsarbetet genom att delta i avdelningsmöten, arbetsplatsträffar och utvecklingsdagar där mål för verksamheten sätts upp, följs upp, analyseras, utvärderas och utvecklas. Dokumentationer samlas i Edwise för alla att ta del av. • Varje avdelning har en pärm med rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet. Innehållet revideras inför varje läsårsstart av förskolechef tillsammans med de lokala kvalitetsutvecklarna. • Varje år uppdateras årshjulet gällande systematiskt kvalitetsarbete och kalendarium för olika möten upprättas. Dokumenten läggs ut i Edwise i förskolans personalrum. • Varje medarbetare har möjlighet att kommunicera och påverka sitt arbete mot uppsatta mål förankrade i arbetsplanen i utvecklingssamtal med förskolechef under september månad. Under april månad sker en arbetsutvärdering av den enskildes arbete mot målen. Brukare: • Vårdnadshavare informeras om förskolans arbetsplan och likabehandlingsplan under inskolningen • Vid utvecklingssamtal, dagliga möten och på föräldramöten får vårdnadshavarna tillfälle att ta emot information och diskutera om barnens utveckling och lärande, trivsel och trygghet. • Vårdnadshavares synpunkter om kvalitetsarbetet på förskolan tas tillvara i föräldraenkäter, synpunkts/klagomålshanteringen, vid
3
Datum
• • •
Sidan 4(22)
utvecklingssamtalet och andra forum och finns med som underlag till utvecklingsarbetet på förskolan. Två föräldrarepresentanter från varje avdelning deltar i ett samråd på förskolan och träffas minst en gång per termin. Vårdnadshavarna informeras också via Sandvikens kommuns hemsida Återkoppling på brukarenkäten ges enligt rutin för brukarenkäten.
Barn: • Barnens inflytande dokumenteras och deras reflektioner över sitt lärande tas tillvara av förskollärare och barnskötare. Barnen intervjuas om inflytande, trivsel och trygghet. Resultaten bildar underlag till utbildningens utformning.
Lära av varandra: • Analys av resultaten i förskolans egna kvalitetsarbete, föräldraenkäten, pedagogiska revisionen och medarbetarsamtalen ligger till grund för den kompetensutveckling som såväl enskild pedagog som arbetslaget erbjuds. • Tillfällen för varje medarbetare till att sprida nya kunskaper, goda exempel och gjorda erfarenheter ges på arbetsplatsträffar, avdelningsmöten, i tvärgrupper och på utvecklingsdagar. Ibland tillsammans med andra förskolors arbetslag och i olika nätverk. • Litteratur och artiklar diskuteras gemensamt och bidrar till ökad samsyn. Processförbättringar: • Analyserna av avdelningarnas pedagogiska dokumentationer ligger till grund för hur arbetslaget vidareutvecklar verksamheten så att barnen utmanas i sitt lärande. • Utvärdering och analys av resultaten i likabehandlingsplanen bildar underlag till nya förebyggande och främjande mål i nästa års plan mot kränkningar och trakasserier. • Kontinuerliga barnkonferenser, upprättande av handlingsplaner och uppföljning av dessa säkerställer att varje barn får det stöd i sin utveckling som det behöver. • Resultaten från föräldraenkäten analyseras och bildar underlag till förskolans utveckling. • Slutsatser från kvalitetsredovisningen bildar underlag till nästkommande års arbetsplan. • Pedagogisk revision varje år där förskolan kvalitetsgranskas av förvaltningen ger feedback på arbetet och förslag till utvecklingsområden. • I utvecklingssamtal och utvärderingssamtal följs den enskilde medarbetarens egna mål upp och nya upprättas. Dokumentation:
4
Datum
• •
• • • • • • • • • •
1
Sidan 5(22)
Övergripande styrdokument och lokala arbetsplaner samt rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet finns i pappersform i pärm på varje avdelning. Revideras inför varje läsår. Kartläggningar, pedagogiska dokumentationer, observationer och reflektioner gällande enskilda barns samt verksamhetens utveckling mot läroplanens mål förvaras tillgängligt i pärmar på avdelningarna. Pärmarna är indelade i läroplanens olika målområden. Slutsatser från delutvärderingarna under året samlas och bildar underlag till kvalitetsredovisningen i juni. Pedagogiska dokumentationer kan anslås på väggarna så tillfälle till reflektion från barn och föräldrar kan ges. Förbättringsområdena från pedagogiska dokumentationen förvaras i avdelningspärmen samt digitalt i Edwise. Resultatet från brukarenkäten finns förutom i pappersform i pärm på avdelningen sparad digitalt i Edwise Förskolans lokala arbetsplan, likabehandlingsplan, delutvärderingar och den slutliga kvalitetsredovisningen finns sparad digitalt i Edwise. Underlag till utvecklingssamtal samt inbjudan uppdateras varje läsår och sparas digitalt i Edwise. Dokumentation om enskilt barn förvaras inlåst. Dokumentation från barnkonferenser förvaras inlåst. Handlingsplaner för enskilt barn förvaras inlåst. Avidentifierad kopia får förvaras på avdelningen. Digitala fotografier sparas på förskolans gemensamma utrymme under katalog: Gemensam utb.(J) Dokumentation från avdelningsmöten förvaras i Edwise . Kopia till förskolechef. Årshjul Lingonbackens förskola 2014-2015
VAD
NÄR
TILL VEM
ANSVAR
Arbetsplan 20142015/ utvecklingsdagar
21-22 augusti Lingonb
Kvalitetssamordna re
Förskolechef
Inbjudan till medarbetarsamtal
Vecka 35
Förskollärare Barnskötare
Förskolechef
Underlag pedagogisk revision
Senast 20 augusti
Kvalitetssamordna re
LOKansvariga
Överlämningssamtal vi överskolning
I samband med byte av avdelning på APT i aug
Mottagande ansvarspedagog
Lämnande ansvarspedagog
5
Arbetslag
Förskolechef
Datum
Sidan 6(22)
Krisplan revideras
Senast 29 aug
Personalhandlägga re
Krisgrupp Förskolechef
Medarbetarsamtal
1-30 sept
Förskollärare Barnskötare
Förskolechef
Pedagogisk revision
11 sept
Skolformschef
LOKansvariga Förskolechef
kvalitetssamordna re Kartläggning av barngrupp/
Avdelning smöte i september
kvalitetsarbetet
Förskollärarna
Barnkonferens
september
Specialpedagog
Förskolechef Arbetslag
Checklista barnsäkerhet/rutiner utevistelse
september
arbetsmiljöarbetet
Förskolechef arbetslag
Medarbetarenkät
september
Alla medarbetare
Personalkontoret
Utvecklingssamtal barn
oktober
Alla vårdnadshavare
Förskollärarna
Nulägesanalys/barnint ervjuer likabehandlingsplanen
oktober
likabehandlingspla nen
Likabehandlingsgruppen
Föräldramöte
oktober
Alla vårdnadshavare
Förskollärarna
Uppföljning av medarbetarenkät
oktobers APT
Alla medarbetare
Förskolechef
Handlingsplan gällande arbetsmiljön
oktober
Underlag för utvecklingsområd en på förskolan/personal handläggare
Förskolechef Skyddsombud
Reviderad kris och katastrofplan
31 oktober
Kunskapsförvaltni ngen
Förskolechef
Sammanställning av ny likabehandlingsplan
november
arbetslaget
Förskolechef Likabehandlingsgruppen
Kartläggning språk
30 nov
förskolechef
Förskollärarna på avd
Delutvärderingsdag
21 nov Lingonb
kvalitetsarbetet
Förskolechef/ LOKansvariga
Uppföljning medarbetarsamtal
december
Alla medarbetare
Förskolechef
Synpunkter på förskolan
31 december
Kunskapsförvaltni ngen
Förskolechef
Handlingsplan arbetsmiljö
15 januari
Kunskapsförvaltni ngen
Förskolechef
Brukarenkät
januari
Alla vårdnadshavare
Förskolechef
enskild utveckling
6
Datum
Sidan 7(22)
Uppföljning brukarenkät enligt särskild rutin
februari
Alla arbetslag
Förskolechef
Delutvärderingsdag
16 feb Lingonb
Alla arbetslag
Förskolechef/LOKansvariga
Servicedeklaration
31 mars
vårdnadshavarna
Förskolechef
Fysisk Skyddsrond
mars
Alla arbetslag
Förskolechef skyddsombud
Likabehandlingsplane n inlämnad
31 mars
kvalitetssamordna re
Förskolechef
Inbjudan till uppföljningssamtal medarbetare
mars
Alla medarbetare
Förskolechef
Barnkonferens
Mars-april
Specialpedagog
Förskolechef/Arbetslag
Uppföljning medarbetarsamtal/löne samtal
1-30 april
Alla medarbetare
Förskolechef
Utskolningssamtal med 6-åringarnas vårdnadshavare
Senast fredag
Vårdnadshavare
Ansvarig förskollärare
Delutvärderingsdag
24 april Lingonb
Alla arbetslag
Förskolechef/LOKansvariga
Överlämning bmsb till förskoleklass
V 15-17
Grundskolans stödteam
Förskolechef/Ansvarspedag og/specialpedagog
Kartläggning språk
30 april
Förskolechef
Förskollärarna på avd
Höstens organisation barn
Senast 30 april
vårdnadshavare
Förskolechef
Utvecklingssamtal barn
April-Maj
vårdnadshavare
Ansvarig förskollärare
Överlämningar 6åringar
Enligt plan för hela kommune n
Mottagande skola
Ansvarig förskollärare
Barnsäkerhetsrond Rutiner utevistelse
v 15
(efter barnkonfe rensen)
April-maj Utvecklingsdag/Kvalit etsredovisning
5 juni Lingonb
Alla arbetslag
Förskolechef/LOKansvariga
Synpunkter på förskolan
30 juni
Kunskapsförvaltni ngen
Förskolechef
7
Datum
Sidan 8(22)
Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer.
1. Normer och värden Mål 2014-2015 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar • Respekt och ansvar. Mått Detta sker när observationer, dokumentationer, intervjuer, kartläggningar och enkäter visar att barnen i vardagliga situationer: • Visar varandra respekt oavsett ålder, kön, och etnicitet. • På eget initiativ är hjälpsamma kamrater • Är varsamma med allt levande • Kan leka och samarbeta med andra barn • Tar ansvar för material och för sina kläder • Förskolan behåller höga värden i föräldraenkäten Aktiviteter • Ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende • Barnen ska vara delaktiga i förskolans trivselregler • Arbetslaget använder sig av rollspel i värdegrundsfrågor • Arbetslaget jobbar med Positiv förstärkning och uppmuntran av barnens goda gärningar • Förskollärare och barnskötare är behjälpliga i barnens konflikthantering. • Arbeta med mångfald genom litteratur och media • Arbetslaget respekterar barnens åsikter utan att värdera • Arbetslaget ska vara goda förebilder i de värdegrundsfrågor som läroplanen vilar på. • Erbjuda aktiviteter i mindre grupper. • Observera och jobba med språkbruket (enligt nuläge i likabehandlingsarbetet)
8
Datum
•
Sidan 9(22)
Göra barnen delaktiga i städning av förskolans material inne och ute Erbjuda samspelslekar och träna på turtagning.
(här ingår likabehandlingsarbetet) Resultat Resultatet från föräldrar enkäten visar höga värden som rör - Bemötande (3,6) - Förtroende (3,8) - Trivsel (3,6) - Bemötande vid lämning o hämtning (3,9) Värdet på området trygghet har dock sänkts något från förra året, från 3,7 till 3,5. Myrans kartläggningar och dokumentationer visar: Att det nu under våren -15 är färre konflikter och tillsägelse i gruppen överlag jämfört med höstterminen -14. Barnen är vänliga, omtänksamma och goda kamrater i vardagliga situationer. Barnen har blivit mer ansvarstagande och delaktiga i vardagens olika moment. Barnen ger uttryck att de är betydelsefulla och delaktiga. Barnen visar intresse för varandra och sin omgivning och undrar och frågar om hur kompisarna har det i sin familj. Nyckelpigans kartläggningar och dokumentationer visar: Att de äldre barnen visar alla stor respekt genom att alltid tala om när någon behöver hjälp. De delar med sig av saker, lyssnar på vad andra har att säga. Barnen är goda kamrater som hjälper varandra utan vuxna behöver säga till. De leker och samarbetar bra i gruppen. De har många rolllekar både ute och inne.Barnen tar stort ansvar för att ta hand om material efter aktiviteter och de har ordning på sina kläder vid sin klädhylla. De yngre barnen har svårare med att visa barn och vuxna respekt. De nonchalerar tilltal, förstör varandras saker och gömmer saker för varandra. De kan ännu ej ta ansvar för material och kläder. Bedömning Målet är uppfyllt i hög grad. Analys Myran Det som har påverkat resultatet är att vi pedagoger har varit mycket positivt inställda till arbetet och gett positiv förstärkning till barnen i vardagens olika situationer. Vi har varit tydliga att ge varandra beröm och vi agerar samstämmigt vid svåra situationer. Barnkonferenserna ger oss möjlighet att tillsammans med specialpedagog diskutera pedagogiska metoder för att möta upp varje enskilt barns behov samt hela barngruppens behov av stödjande åtgärder. Handlingsplaner har varit till hjälp i arbetet mot att nå de mål som uppsatts. Aktiviteter i rutinsituationer stimulerar utvecklingen i normer och värden t.ex. turtagnings moment vid samling, matsituation, i hallen och i lek och omvårdnads situationer har bidragit till måluppfyllelse. Barnen har turats
9
Datum
Sidan 10(22)
om att vara ansvarig att bjuda på smörgås vid samling och ta fram mattor att sitta på, duka, vänta på sin tur vid rutschkanan, samsas om leksaker, vattna plantor och välja program på datorn. Pedagogerna använder aktiviteter och material som bidrar till respekt, som t.ex. introduktion innan användandet av t.ex. saxar och nya leksaker. Äggklockan används som hjälpmedel för att hålla tider och även bilder finns som stöd. Roliga gemensamma aktiviteter stärker gruppen, därför har vi även utökat antalet samlingar och aktiviteter utomhus. Eftersom vi är trångbodda på förskolan så utnyttjar vi utevistelsen till stor del av dagen. Det blir färre konflikter när vi är utomhus eftersom barnen har större utrymme. För att underlätta kommunikationen används tecken, bilder och kroppsspråk. Fortbildning med Ewa Szamborska har bidragit till att vi är mer medvena om hur viktigt det är att minska antalet intryck och yttre ”störande”signaler för alla barn. Analys Nyckelpigan Att åldersindela eller intresseindela gruppen har påverkat resultaten. De äldre barnen visar större mognad och har arbetat i egen liten grupp med rena femåringar, då max 8 st.barn. Det visar de har blivit sedda , lyssnade på och har kunnat arbeta med sina intressen i lugn och ro. Dom har fått en gemenskap i gruppen där de visar varandra respekt. De yngre barnen har inte samma mognad som de äldre. Barngruppen har varit för stor i dessa små lokaler. Barnen har svårt att få leka i fred någon stans. Trots att barngruppen delats de gånger resurser funnits har det visat sig att det är stor kunskaps- och mognads- skillnad i denna grupp. När den yngre gruppen delats ytterligare har det fungerat bättre. Brist på utbildad personal vid flera sjukskrivningar har gjort att värdegrundsarbetet ibland tappat fart och periodvis har endast barnpassning kunnat erbjudas. Lingonbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling: Resultat: Föräldraenkäten visar fortfarande höga värden för trivsel, trygghet och att det är roligt på förskolan.
Resultat Myran: Barnen har fått ökad trygghet och ökat intresse och förståelse för närmaste omgivningen. Vi ser att barnen tar kontakt med besökande och vikarier med nyfikenhet. Tidigare var barnen mycket reserverade för förändring och nya människor. Barnen är intresserade av hur andra har det och t.ex. hur kompisarnas familj ser ut samt hur och var de bor. De visar respekt och acceptans för olikheter. Analys: Verksamheten har erbjudit barnen möjlighet att spegla barnens olika familjesituationer och barnens närmsta omvärld. Barnen vågar fråga om allt möjligt, ingen fråga är fel. Miljön är tillåtande och pedagogerna är fokuserade och närvarande. Resultat Nyckelpigan: Vi har en barngrupp som har förmåga att visa empati och som exempel ses barnen trösta varandra. Barnens självkänsla har stärkts. I barnintervjuerna har något barn uttryckt att den är rädd när andra barn är för närgången mot ansiktet. Analys:
10
Datum
Sidan 11(22)
Att vuxna på förskolan är tydliga, konsekventa, glada och ger positiv bekräftelse bidrar till barnens ökade självkänsla. Teckenstöd och bildschema används varje dag. Det har bidragit till ökat trygghet och tidsuppfattning. Vi upplever att när olika problem tas upp i barnkonferenserna och belyses från olika håll så får det positiv effekt för barnet. Engagerade pedagoger som är där barnen är, är avgörande för att förhindra att kränkningar sker. Samtal har förts med barnen om att flickor och pojkar har samma rättigheter och möjligheter oavsett kön. Det arbetet pågår fortfarande. Vi uppmärksammar likheter och olikheter som något positivt. De barn som av någon anledning behöver egna rutiner accepteras av de övriga. Inget speciellt projekt om olika religioner har varit aktuellt.
Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Barnen behöver stöd i att vara varsam med förskolans material. 2. Utveckling och lärande Mål 2014-2015 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för : • Språk/kommunikation • Matematik • NTA Mått Detta sker när observationer, dokumentationer, intervjuer, kartläggningar och enkäter visar att : Barnen använder sig av sina nya kunskaper i vardagens olika situationer tex i leken, i samtalen, vid matsituationen mm Aktiviteter • Språktåget • Bokomotiv • AKK • NTA-lådorna • Dans matte • Matematiska övningar • Kunskapslådor/rör • Sällskapsspel • Media Resultat Resultatet från föräldrar enkäten visar: - Språkutveckling (3,6) - Kommunikation (3,7) - Matematik (3,7) - Naturvetenskapliga fenomen (3,5) Myrans kartläggningar och dokumentationer visar:
11
Datum
Sidan 12(22)
Barnens medvetenhet/kunskap har ökat i områden munmotorik, ljud, rim och ramsor. Fler barn kan nu tillskillnad mot förra terminen rimma och fylla i saknat rimord i en saga. Barnen är intresserade av att rimma och ramsa i vardagen. Vi ser detta i spontana situationer och planerade aktiviteter. De barn som inte har talet kommunicerar med bland annat kroppsspråk och bilder. När det gäller matematik så visar barnen intresse för att räkna och flera barn kan visa antals uppfattning och visa olika matematiska begrepp t.ex. triangel, cirkel, stor/liten/mellan, två päron, många/några, lite/mycket. Intresse för mängd finns när vi häller i tunnan utomhus, och vid annan vattenlek samt vid måltiderna. Vi ser i samlingarna att barnen kan delta och räkna varandra och uppfatta matematik i sagolådorna t.ex. två par strumpor till lille, lille bror. När det gäller NTA så kan vi se att barnen själva kan använda naturvetenskapliga begrepp i olika sammanhang och situationer. Barnen använder ord som: snön smälter och vattnet fryser till is, plantera och odla. Barnen visar stort intresse för att odla, plantera och samla kärnor. Vårdnadshavarna ser att barnen gör lika hemma när de gäller frön och kärnor. Detta har resulterat att barnen har fått ökad kunskap och medvetenhet i naturens kretslopp. Vi ser att barnen oftare självmant tar reda på skärp och vill lägga i komposten och skrapa matrester i bruna påsen. Detta visar att barnen ökat sin medvetenhet för hållbarutveckling. Nyckelpigans kartläggningar och dokumentationer visar att: Barnen har fått ökade kunskaper i Språk, NTA och Matematik Föräldrar talar om att barnen använder sig hemma av de kunskaper som vi arbetat med på förskolan. Bedömning Målet är uppfyllt i hög eller mycket grad. (Myran) Målet uppfyllt i mycket hög grad inom språk. (Np) Målet uppfyllt i hög grad inom matematik. (Np) Målet uppfyllt i mycket hög grad inom NTA. (Np) Analys Myran Rutinsituationer används dagligen för att stimulera barnens utveckling och lärande. Samlingen har gett barnen många tillfällen att utveckla t.ex. språk, begreppsutveckling och NTA. Vi använder oss av sagolådor och konkreta figurer samt bilder och tecken. Bildschema har gett barnen tidsuppfattning samt trygghet och bekräftelse. I hallen får barnen möjlighet att träna på att klä på och av sig. I och med detta övas motoriken och självkänslan stärks. Utomhusmiljön används till lärande på olika sätt. T.ex. konstruktion med byggmaterial, skapande med natur material, (sand, pinnar, vatten, kottar m.m.), gunga, cykla, åka rutschkana. Det har bidragit till ökad balans och kroppsuppfattning hos barnen. Planerade aktiviteter som t.ex. målning har gett barnen möjlighet att öva finmotoriken och att skapa på ett lustfullt sätt. Utökandet och att vi har
12
Datum
Sidan 13(22)
introducerat olika rekvisita som t.ex. doktorsväska, omvärldsbok och köksleksaker har bidragit till att lek och samspel har förbättras. Även valmöjligheterna har förbättrats med hjälp av bilder på lekförslag som sitter synligt för barnen Nya begrepp för barnen introduceras både individuellt och i grupp t.ex. i samling, matsituation, vid blöjbyte och handtvätt eller vid planerad aktivitet. Aktuella händelser, intressen och erfarenheter används dagligen för att nyansera vilka begrepp som barnen behöver utveckla förståelse för. Livet och döden är ett sådant ämne som avdelningen har nyanserat med hjälp av litteratur, sagor, barnens undrande frågor, samarbete med specialpedagog och vårdnadshavare m.m. Ett annat område som vi har arbetat liknade med är ”min omvärld”. Det har bidragit till ökad måluppfyllelse då barnens lek har utvecklats. De leker nu oftare rollekar och känner trygghet i större utsträckning. Fortbildning i språktåget samt NTA har bidragit till större måluppfyllelse i utveckling och lärande eftersom pedagogerna använt nya kunskaper i arbetet med barnen. Lärarstuderande har bidragit till ökat intresse för IT kunskap t.ex. att jobba med Ipaden. Lärarstuderandes närvaro har även haft en positiv inverkan på barngruppen då hon varit en inlyssnande pedagog. Med hjälp av specialpedagog har verksamheten anpassats för att möta upp alla barns olika behov av bemötande. T.ex. så anpassar vi kommunikationen så att den blir tydlig och lätt förståelig. Vi läser av barnens kroppsspråk och använder tal, tecken, bilder, bildschema och även konkreta saker. T.ex. visar upp en blöja vid blöjbyte eller hämtar tvålen när vi ska tvätta händerna. Analys Nyckelpigan De ökade kunskaperna hos de äldre barnen beror på att vi arbetet med språktåget och att barnen arbetat i mindre grupp och tillgodogjort sig kunskaperna bra. Tillfällena vid samling och matsituation har bidragit till fortsatt kunskapsutveckling inom det området som arbetats med. Det är samma homogena grupp som suttit tillsammans både vid aktiviteterna och vid maten. Utveckling har skett hos de yngre barnen de gånger det fungerat att även dela denna grupp i två grupper oför att arbeta med språktåget. De ökade kunskaperna inom matematik hos de äldre barnen beror på att vi arbetat med matematik i naturen och i aktivitet inne. Tillfällena vid samling och matsituation har bidragit tillfortsatt till kunskapsutveckling inom det området som arbetats med. Utveckling har skett hos de yngre barnen de gånger det fungerat att även dela denna grupp i två grupper och arbetat med matematik. Vi ser att inlärning utomhus är bra. Pga av sjukskrivningar i personalgruppen har vi haft svårt att koncentrera oss på respektive barngrupp, då vi fått försöka ersätta och hjälpa varandra. Vi ser att vi skulle så mycket det gått, koncentrerat oss på våra grupper, och låtit vikarierna tagit hand om resten av barngruppen.
13
Datum
Sidan 14(22)
De ökade kunskaperna inom NTA beror på att det funnits färdiga koncept att ta fram ur NTA lådorna och arbeta med. Vi pedagoger blev mer inspirerade då intresset hos barnen var väldigt stort. Under en period då vi hade färre barn pga sjukdomar räckte utrymmet till och de vuxna kunde bättre tillgodose alla barns behov. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Kartläggningar av barnens utveckling och lärandei ska styra hur barngruppen delas i mindre grupper för att kunna arbeta med olika lärandeobjekt som passar barnens intresse och mognad.
3. Ansvar och inflytande Mål 2014-2015 Förskolan ska sträva efter att varje barn • utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Mått Detta sker när observationer, dokumentationer, intervjuer, kartläggningar och enkäter visar att: • Barnen visar vad de vill, vågar uttrycka sig, väljer aktivitet efter önskemål och intresse. • Barnen i stigande ålder använder sig av demokratiska former i vardagen, tex självmant röstar i olika situationer. • Alla barn har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll Aktiviteter • Inlyssnande, tillåtande pedagoger som tolkar barnens signaler, behov och intressen. • En miljö med olika material och valmöjligheter som stimulerar till ett lustfyllt lärande. Resultat Resultat från vårdnadshavarenkäten visar : Verksamheten utformas i samråd med barnen (2,9 Myran, 3,1 Np) Verksamheten bidrar till att mitt barn lär sig ta ansvar (3,5) Utveckla sin förmåga att kommunicera med andra (3,7) På förskolan lär mitt barn sig varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön (3,7) Myrans kartläggningar och dokumentationer visar : Vi ser ett förändrat lärande som syns i vardagliga situationer. Barnen vågar och gör sin röst hörd. Barnen har utvecklat sin förmåga att kommunicera och därmed ökat sin förmåga att göra sin röst hörd och få inflytande. Vårdnadshavare berättar att barnen även hemma vill ta ansvar för att duka eller sköta om växter mm. Från att det tidigare varit svårt att lyssna på ”nej”och att det varit svårt att vänta på sin tur så ser vi att barnen nu lyssnar bättre och att de har lättare
14
Datum
Sidan 15(22)
att vänta på sin tur. Dock visar resultatet på att vårdnadshavare inte tycker att barnen är med och utformar verksamheten i så stor utsträckning. Nyckelpigans kartläggningar och dokumentationer visar: att de flesta barnen utvecklat sin förmåga att våga visa sina åsikter, medans några fortfarande behöver stöd i att våga stå för sina åsikter. De äldsta barnen kan nu rösta demokratiskt och förstår innebörden i detta. De flesta yngre barnen förstår ej ännu innebörden av röstning.
Bedömning Målet uppfyllt i ganska hög grad. (Myran) Målet uppfyllt i mycket hög grad (Np) Analys En utmaning från förra terminen var att ge barnen på Myran mer ansvar med stöd och fullfölja uppdragen bättre. Arbetet med detta har gett resultat. Vi ger barnen stort inflytande i många sammanhang efter som vi är noga med att lyssna in deras intressen och önskemål och planerar verksamheten efter det. Barnen har tillfrågats och turats om att välja sagolådor och sånger på samlingar, även i mindre grupp på eftermiddagen vilket har bidraget till måluppfyllelsen. Barnen tycker verkligen om att få vara delaktiga, de visar då glädje. Det har varit mycket uppskattat att vara dagens ansvarige och då bjuda på smörgås och vatten. Barnen blir bekräftade när de får hjälpa till och vara delaktiga att förbereda inför lunch, samling och aktiviteter. De har uttryckt att de känner sig lyssnade på när de är med och väljer böcker mm. Eftersom vi pedagoger är inlyssnande så känner barnen att de kan uttrycka sina önskemål om tex lekar, sov- och mat- vanor. I den mån det är möjligt. Lärandemiljön har ändrats utifrån barnens intressen och behov. Vi har förbättrat tillgängligheten av rekvisita så att leken har utvecklats. Barnen har uttryckt önskan om att leka doktorslek och därför har vi införskaffat en doktorsväska med tillbehör. Tillsammans med barnen har vi skapat en bättre dockvrå. Barnen har nu möjlighet att välja olika rekvisita från förrådet där vi har våran ”bank” med olika dockor, matservis, utklädningskläder, mm. Äggklockan och turlistor har varit bra hjälpmedel vid turtagningssituationer. Lärandestuderande har deltaget i synliggörandet av olika lekval/bilder som gör det lättare att välja för barnen. På Nyckelpigan har vi använt oss av demokratiska röstningar och det fungerar bra för de äldsta barnen. De yngre barnen behöver tydliga konkreta instruktioner, så som att gå till en viss grupp eller plats för att kunna rösta. Vi har lyssnat in barnens intresse för tex NTA, Hållbar utvecklig, traktorer ( som är en mycket önskat intresse) för att utveckla
15
Datum
Sidan 16(22)
barnens kunskaper. Svaren i barnintervjuerna visar att barnen bara tror att dom bestämmer i leken men vi ser att barnen är med och bestämmer och har inflytande under hela dagen då de får välja vad de vill göra och även blir tillfrågade om vad de vill göra. Vi pedagoger måste bli bättre på att få barnen medvetna om att de har inflytande och att använda oss av begreppet inflytande. Vi har också sett att barngruppen måste träna på att lyssna in och rätta sig efter kompisar, vuxna och regler.
Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Vi måste göra vårdnadshavarna mer medvetna om att deras barn är med och påverkar verksamheten Vi behöver bli bättre på att synliggöra för vårdnadshavare att barnen är delaktiga i utformningen av verksamheten samt hur och när. Vi behöver jobba mer med barnens deltagande i samarbete och beslutsfattande för att öka medvetenheten om demokratibegreppet
4. Förskola och hem Rutiner för information mellan förskola och hem: Inskolning av nya barn sker under hela året inom 4 månader från ansökningsdatum Inskolningssamtal Vårdnadshavarna inbjuds till samtal med avdelningspersonalen innan inskolningen av barnen startar. Personalen berättar om förskolans uppdrag och presenterar kort lpfö-98, lokala arbetsplanen och likabehandlingsplanen. Uppföljningssamtal efter ca 3 månader Uppföljning av inskolningen sker på första utvecklingssamtalet med frågor som: Vad gick bra? Vad skulle vi kunna göra bättre? Utvecklingssamtal i september och april-maj Utvecklingssamtal erbjuds en gång per termin. Samtalet föregås av en inbjudan där förskolan beskrivit vilka mål i läroplanen och likabehandlingsplanen som samtalet kommer att handla om. Vårdnadshavarna är förberedda innan samtalet och lärarnas dokumentationer om barnets utveckling inom de olika områdena ligger till grund för samtalet. Alla avdelningar använder samma mall för samtalet innehållande : Mål, Mått, Dokumentationer om barnet, Föräldrasynpunkter under rubrikerna Normer och Värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande, Hållbar utveckling samt Omvärld. Dessa frågor ställs även vid varje samtal:
16
Datum
Sidan 17(22)
Upplever du att ditt barn någon gång utsatts för diskriminering eller kränkande behandling? Anser du att du får tillräcklig information om förskolans verksamhet och hur den påverkar ditt barns utveckling? Förslag på hur vi kan utveckla informationen: Extra samtal med vårdnadshavare vid upprättande av handlingsplaner fortlöpande under året Föräldramöte i september med information om förskolans verksamhet Föräldraråd 2 ggr per år Daglig information vid lämning och hämtning Fotodokumentationer kopplade till läroplansmålen på väggarna Veckans planering på väggkalender ”Brevlåda” till varje barn där skriftlig information lämnas Maillistor till alla vårdnadshavare där förskolechef lämnar övergripande information Luciafirande i december Sommarfest med avtackning av de barn som går till förskoleklass i månadsskiftet maj/juni Vårdnadshavarenkät i januari varje år. Resultatet kommuniceras till vårdnadshavarna. Förskolan prioriterar förbättringar utifrån vad enkätsvaren visar. Ett vårdnadshavarrum har skapats i Edwise där all information om förskolan finns att tillgå. Där läggs också månadsbrev från avdelningarnas verksamhet ut.
5. Övergång och samverkan Förskolan har dagligen samverkan mellan avdelningarna och det finns bra rutiner för hur överlämnande samtal skall ske när barnen byter avdelning. Överskolning från förskola till f-klass sker enligt kommunens riktlinjer med överlämning av barngruppens utveckling samt enskilda barns utveckling under förskoleåren. Personalen i förskoleklass träffar blivande 6-åringar i förskolans miljö innan överskolning sker. Verksamheterna har ibland gemensamma utflykter. Tex. lingonplockardag och midsommarfirande. Under vissa veckor, sommarlov och jullov är all förskole- och skolbarnsomsorg förlagd till Lingonbackens förskola. När förskolan stänger för planering eller fortbildning, erbjuds barn med behov av omsorg plats på fritidshemmet. Tvärtom gäller när fritids stänger för
17
Datum
Sidan 18(22)
planering. Då har de skolbarn som behöver omsorg möjlighet att vara på förskolan.
Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven.
Mål 2014-2015 • Att medarbetarna upplever sig ha en hälsosam arbetssituation • Att medarbetarna har den kompetens som krävs för uppdraget Mått Målet är uppnått när medarbetarenkäten visar: • att alla är nöjda med sin arbetssituation • att alla upplever att de har fått kompetenshöjande fortbildning och kan använda sig av den i sitt yrke. Aktiviteter: • Göra ett tydligt årshjul där alla i förväg vet vad som ska göras inför olika redovisningar • Förtydliga rutinerna för avdelningsmöten • Involvera medarbetarna i diskussioner kring förskolans behov av utökade lokaler • Implementera språkstödsmaterialet på båda avdelningarna • Alla deltar i fortbildning om barn med exekutiva svårigheter • Medarbetarna får tillfälle att fortbilda sig i de områden som kartläggningar visar att förskolan/medarbetaren är i behov av. Resultat Medarbetarundersökningen 2015 visar att personalen upplever att de har en rimlig arbetsbelastning och trivs med sina arbetsuppgifter. Deras erfarenhet och kompetens tas tillvara för att utveckla verksamheten och det är en positiv stämning i arbetsgruppen. Uppdraget upplevs tydligt och chefen stödjer och stimulerar medarbetare som vill förbättra verksamheten. Mål för det egna arbetet sätts tillsammans med närmaste chef på utvecklingssamtalet. Personalen upplever dock att det finns hinder för att utveckla den pedagogiska verksamheten i den grad som önskas pga de bristfälliga lokaler som förskolan finns i. Bedömning Målet uppfyllt i hög grad Analys Förbättrade rutiner i det systematiska kvalitetsarbetet har bidragit till att strukturen på möten blivit bättre. Årshjulet har blivit tydligare. Alla vet
18
Datum
Sidan 19(22)
när och hur olika kartläggningar och uppföljningar ska göras. Språkstödsmaterialet har bidragit till att pedagogerna utökat sin kompetens i att stimulera barnens språk utefter vad resultat och analys visar. Fortbildning och handledning av förvaltningens specialpedagoger har utvecklat pedagogernas kunskaper om alla barns rätt att få anpassat bemötande efter sina behov. Förskolelokalerna har länge varit bristfälliga. De räcker inte till för de stora barngrupper som i dag har sin plats på förskolan. Det påverkar det pedagogiska arbetet och medarbetarna har under flera år påpekat att arbetssituationen ofta är ansträngd och det har märkts en ökad sjukfrånvaro. Under året har olika åtgärder lett till att det nu beslutats om en utökning av förskolelokaler i området. Alla pedagoger ser nu fram emot att få en bättre arbetssituation där det finns utrymme för att skapa stimulerande lärmiljöer för alla barn i olika åldrar. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Med utökade lokaler som har möjlighet att bereda plats för alla barn som söker plats i förskolan hoppas vi pedagogernas förutsättningar att kunna utföra ett tillfredsställande pedagogiskt arbete i barngrupperna ökar. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle.
Mål 2014-2015 Förskolan ska sträva efter att alla barn: • Tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till varandra, natur och miljö så att vi får ett hållbart samhälle både i nutid och framtid Mått Man ser att utveckling mot målen sker när observationer, dokumentationer, intervjuer, kartläggning och enkäter visar att: • alla är varsamma om varandra • alla är aktsamma om förskolans material både ute och inne • barnen har fått en ökad förståelse för vad som bidrar till hållbar utveckling Aktiviteter • Sopsortera, återanvända och återvinna material. • Vara delaktig i sortering av förskolans material. • Ta del av naturens årstider, odla och plantera. • Gå till återvinningsstationen • Massage som avslappningsövning • Rörelse Resultat: Vårdnadshavareenkäten visar mycket höga resultat angående varför det är viktigt att ta hänsyn till miljön.(3,7) Dokumentationer av vårt arbete med miljöbrädan visar att några av de äldsta barnen blivit medvetna om vad som händer med olika material när
19
Datum
Sidan 20(22)
man gräver ner dem i jorden. De vet att det blir till jord, men inte exakt vad som blir jord. De yngre barnen gissar bara. De är mest intresserade av att spika på de olika materialen. De vet också att metall blir kvar i naturen. De äldsta barnen har sparat frön från olika frukter och vid sådden vet de att det behövs ”jord, vatten, sol och kärlek” för att det ska växa, som ett av barnen uttryckte det. De äldsta barnen är mycket intresserade av odling och vet att tex potatis sätts i jorden och att det blir fler potatisar i jorden. Kompostering förstår barnen, men när vi går ner till återvinningen vet barnen inte hur man tex tillverkar papper och att man återanvänder papper.
Bedömning Målet uppfyllt i hög grad Analys Tack vare barnens intresserade frågor om vart maten kommer ifrån, har vi diskuterat närodlat och importerad mat tillsammans med barnen. Tex har barnen önskat att odla potatis. De har fått förståelsen hur potatis växer och att det finns olika sätt att tillreda potatis. Tex att koka den och göra chips. Personalens intresse för egen odling har också bidragit till detta intresse. Flera års sådd har också gjort att barnen håller i intresset och samlar frön hemma och tar med sig. De samlar även frön från frukten på förskolan. Intresset för sopsortering från barnen är stort, men vi har varit för dåliga på att ta oss till återvinningen, pga olika anledningar, tex personal brist. Det tror vi har påverkat det lägre resultatet i förståelse för återvinningens betydelse för hållbar utveckling.
Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Vi behöver arbeta mer med återvinning och öka medvetandet hos barnen om hur resursslöseri påverkar miljön. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling hos barn och ungdomar vilket även syftar till god ekonomisk hushållning.
Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor.
MÅL 2014-2015 Förskolan ska sträva efter:
20
Datum
•
Sidan 21(22)
att alla barn ska få ökad medvetenhet och inlevelse i sin egen och andras människors omvärld
Mått Man ser att utveckling mot målen sker när observationer, dokumentationer, intervjuer, kartläggning och enkäter visar att: • barnet visar intresse för sin egen och andras omvärld. Aktiviteter: • Verksamheten erbjuder böcker, media, bilder, figurer, sånger, ramsor och leksaker som speglar människors likheter och olikheter. • Arbeta med att stärka barnets självbild och självförtroende Resultat I vårdnadshavarenkäten finns ingen fråga som belyser perspektivet Omvärld. Vi kan i den vardagliga verksamheten se ett stort förändrat lärande. Kartläggningar och dokumentationer visar att medvetet förbättrat arbetssätt har resulterat i att många fler barn nu mot för förra terminen och hela förra året har fått större intresse och medvetenhet om framför allt sin egen närmsta omvärld. Andras omvärld har också varit mycket intressant för barnen. De vill veta hur andras familjer ser ut och hur det är hemma hos kompisar och vuxna. Barnen frågar oftare om familjesituationer och var man bor och varför det är som det är. De förstår nu och accepterar bättre att det ser olika ut i varje familj. Fler av barnen var tidigare mycket oroliga när vi hade besök av tex vaktmästare och vikarier. Så är det inte längre. Fler vårdnadshavare bekräftar att de märker skillnad. De har uttryckt uppskattning att vi arbetat mycket med att intressera oss för omvärldsperspektivet. Bedömning Målet uppfyllt i hög eller mycket hög grad. Analys Aktiviteter som bidragit till det goda resultatet är framför allt att vi pedagoger varit mycket goda förebilder och uppmuntrat barnen i kontakten med besökare. Vi har visat ett varmt mottagande och fotograferat besökare som hälsat på. Vi har frågat vad de arbetar med och vad de heter och dokumenterat allt i en Omvärlds bok. Boken hänger tillgänglig för barnen och den är uppskattad. Där finns bilder på vår vaktmästare, kökspersonal, sopbilen, vikarier och andra besökare! Vårdnadshavarna är delaktiga i tillverkningen av barnens egna trygghetsbok. I trygghetsboken finns bilder och namn på barnets egen familj, husdjur, bostad och för barnet viktiga saker. Trygghetsböckerna är mycket viktiga för barnen, de känner sig stolta över sina familjer. Lärarnas förhållningssätt har bidragit till måluppfyllelsen då vi bekräftar alla barn med sina familjer. Vi sprider budskapet att alla är lika värdefulla. Och vi intresserar oss för hur lika och olika familjer kan se ut. Vi uppmärksammar och bearbetar förändringar i familjerna. Fler av
21
Datum
Sidan 22(22)
barnen har upplevt både sorg och glädje då någon anhörig har dött och någon har fått syskon, någon har flyttat osv. Detta är stora händelser i barnens omvärld som vi tillsammans bearbetar med hjälp av lek, samtal, bilder, böcker mm. Slutsatser av analyser, mål i kommande AP Vi ser med spänning och intresse fram emot att till hösten få integrera nyanlända barn från områdets asylboenden i Lingonbackens barngrupper och på så sätt vidga omvärldsbegreppet för barnen.
22
