1
Ledare
H
ej alla medlemmar och vänner! Grunden Tidning jobbar på att förbättra innehållet i tidningen.
på Tankesmedjan Grunden. Tidningen görs i samarbete mellan Tankesmedjan Grunden, Grunden Media och Film- och Formgruppen.
www.grunden.se
epost
[email protected]
Telefon
031-707 20 60
Adress
Svangatan 4a 416 68 Göteborg
Formgivning
Grundens Reklambyrå
Ansvarig utgivare Peter Matsson
Nummer 1/2011
Debatt artikel
Daglig verksamhet ...................... 6-7
Hoppas att ni alla har det bra.
Ansvaret för arbetet med tidningen har lagts
Hemsida
Innehåll
Vi är mycket glada för detta samarbete. Vårt mål är att arbeta för just våra medlemmar. Vi vill att våra medlemmar ska bli så nöjda som möjligt. Vi vill också veta vad just våra medlemmar vill ha med i tidningen. Grunden Tidning är väldigt tacksamma för alla tankar och idéer från er. Från styrelsen är vi stolta att berätta att Jämställdhet nu är ett av Grundens nyckelord. Detta bestämdes på styrelsemötet i januari. I vår ska Föreningen Grunden Göteborg ha sitt årsmöte dit alla medlemmar är hjärtligt välkomna att vara med. Med vänliga hälsningar Claes Carlsson, ordförande och Mats Andrén, vice ordförande, Föreningen Grunden Göteborg.
Anna Strand
Tänker med hjärtat .................... 8-13
Det lönar sig att överklaga
Anna och Kenny hade rätt ......... 14-15
18-19
Lillfiket
Här hittar du billig fika .............. 16-17
Särskolan
Emily Gunnarsson .................... 18-19
Diskrimenerigslagen
Inte bli behandla annorlunda ..... 20-21
Hallå
24-25
Eva på DO .............................. 22-23
Vi andas samma luft
kick-off-festen ......................... 24-25
Så funkar bostadsbidrag
Under 29 år eller har barn.......... 26-27
Festkväll på svangatan
Trerättersmiddag ..................... 28-29
Filmrecension, serie
28-29
Harry Potter & Narnia ............... 30-31
Grundens Jubileum
Vi fyller 10 år .............................. 32
2
3
Grundens
Nyckelord
Vi har gjort detta nummer av Grunden Tidning: Mats Andrén
Elsa Leth
Lisa Rolk
Anders Bergström
Sara Lewincshall
Mia Scottborn
Emily Gunnarsson
Malin Lidbeck
Mark Singelton
Tomas Haglund
Gustavo Maturana
Anna Strand
Anders Johansson
Andreas Oskarsson
Kenny Strand
Mia Johansson
Märta Persson
Leif Styrén
Anders Karlsson
Ulf Persson
Hanna Swiesciak
Johnny Koroschetz
Jonas Pettersson
Ola Larsson
Paulina Rojo
Grundens Nyckelord är ord som Grunden utgår ifrån i allt vi gör. Här är orden:
• Delaktighet • Inflytande • Jämställdhet • Självbestämmande • Tillit • Respekt
och några till...
Grunden Tidning nummer 1/2011
Alla nyckelorden är lika viktiga. Ordet jämställdhet är ett nytt nyckelord för Grunden. Jämställdhet betyder att alla människor ska behandlas lika. Det ska inte vara någon skillnad mellan hur kvinnor och män behandlas.
Redaktör: Anders Karlsson Tankesmedjan: Mats Andrén, Emily Gunnarsson, Anders Johansson, Mia Johansson, Anders Karlsson, Ola Larsson, Elsa Leth, Ulf Persson, Mia Scottborn, Kenny Strand, Hanna Swiesciak
4
5
Debatt: Daglig verksamhet
och frihet att välja
Daglig verksamhet ska främja jämlikhet i
mår han dåligt och känner sig maktlös och
levnadsvillkor och full delaktighet i sam-
missförstådd.
hällslivet. Målet skall vara att den enskilde
Vi med funktionshinder vill, liksom alla an-
får möjlighet att leva som andra.
dra människor, vara medbestämmande i
5§ LSS, Verksamhetens mål och allmänna
våra egna liv. Vi vill känna att vi har infly-
inriktning.
tande över beslut som ligger oss nära. Vi vill bli bemötta med respekt för våra be-
Anders Johansson får höra av sin LSS-han-
hov och önskemål. Vi vill bestämma över
Utgångspunkten för svensk funktionshinderpolitik är principen om alla människors lika värde och lika rätt, skriver Socialstyrelsen på sin hemsida. Men när det gäller att välja arbete är rättigheterna för personer med funktionshinder i praktiken begränsade.
dläggare att det är för dyrt att betala hans
våra egna liv. Och vi har lagen på vår sida.
V
anliga löntagare kan söka jobb var de vill i hela Göteborg eller i hela världen. Vi med funktionshinder är ofta hänvisade till en
plats på Föreningen Grunden, trots att den inte kostar mer än hans egen stadsdels
Verksamheten skall vara grundad på res-
dagliga verksamheter. Handläggaren tyck-
pekt för den enskildes självbestämmand-
er att han ska börja på daglig verksamhet
erätt och integritet. Den enskilde skall i
i sin stadsdel, något som han inte vill. När
största möjliga utsträckning ges inflytande
han är på möten med LSS-handläggaren
och medbestämmande över insatser som ges. 6§ LSS, Verksamhetens mål och allmänna inriktning.
daglig verksamhet som ligger i den stads-
På Göteborgs Stads hemsida står
del där vi bor. Om det är så att den da-
det att ”daglig verksamhet är en
gliga verksamheten inte passar oss eller
verksamhet som utformas utifrån
att vi inte trivs där har vi ofta svårt att
dina förutsättningar och ska vara
byta. Vi får kämpa hårt för att få den da-
stimulerande, utvecklande, meningsfull
gliga verksamhet vi vill ha om vi bor i en
och skapa gemenskap.”
annan stadsdel eller kommun. Ofta är
Vi tycker att det står klart och tydligt i lagen
kampen lönlös. Det är diskriminerande
att vi har rätt att vara med och bestämma
att vi inte får välja.
om vårt arbete. Men det verkar som att en
För Emily Gunnarsson tog det tre år
del handläggare tolkar lagen annorlunda.
innan hon lyckades med att få byta
Det är viktigt att både handläggare och vi
från en verksamhet som hon inte trivdes
som söker dagliga verksamheter får tydlig
på och komma till Föreningen Grunden.
information om våra rättigheter. Både gäl-
Hennes handledare ville inte låta henne
lande var vi kan söka daglig verksamhet
sluta. Hon fick hjälp av sin praktikplats,
och hur vi gör för att byta om vi inte trivs
som hon hade vid sidan om, men många
på den verksamhet där vi jobbar.
personer med funktionshinder får inte den hjälpen utan måste stanna kvar eller börja
TANKESMEDJAN GRUNDEN
på dagliga verksamheter där de inte trivs.
6
7
Anna tänker med hjärtat
Anna Strand är hedersmedlem i Föreningen Grunden. 1986 startade hon Grunden. Hennes dröm har gått i uppfyllelse, men fortfarande finns det mycket att kämpa för.
R
edan när Anna var i fyraårsåldern gick hon sina egna vägar. Hon rymde hemifrån och tog spårvagnen till Liseberg. Sedan fick hon åka med
radiopolisen hem till morsan och farsan. I år är det 25 år sedan Anna startade Grunden som en förening inom FUB. Hon gjorde det tillsammans med Anders Bergström som då jobbade som fritidsledare på FUB. För 10 år sedan blev Grunden en egen självständig förening. - Detta var min dröm, säger Anna. Det fanns en amerikansk man som hette Martin Luther King. Han sa: “I have a dream” (jag har en dröm). Så var det också för mig. Jag kände att min dröm gick i uppfyllelse genom Grunden. Innan tanken om Grunden kom var Anna aktiv i FUB. Där var det föräldrar som bestämde. - Föräldrarna förstod oss inte, berättar Anna. De behandlade oss barn, fastän vi var vuxna allihop. Så vi bestämde oss för
8
att starta eget.
9
“Jag är stolt över att Föreningen Grunden fortsätter att växa, säger Anna. I have a dream, I still have a dream. (Jag har en dröm, jag har fortfarande en dröm.)” - Annars hade jag nog hamnat på dagcen-
liv, från uppväxten med föräldrarna och vi-
ter med monotona arbetsuppgifter. Sådant
dare via gruppbostad till egna lägenheten
vill jag inte jobba med, säger Anna.
och Grunden. - Från ett envist litet busfrö fram till nu,
Att vara synlig och visa sig ute i samhället tycker Anna är viktigt.
säger Anna. I mars ska föreningen Grunden fira
- Folk måste inse att vi med funktionshin-
10-år-sjubileum. Numera har Grunden
der finns. Vi ska inte tänka på hindret hela
Göteborg 435 medlemmar.
tiden. Vi ska tänka på att vi är lika. Folk
- Jag är stolt över att Föreningen Grunden
ute i samhället vill styra och ställa och tror
fortsätter att växa, säger Anna. I have a
hela tiden att man är sjuk när man inte är
dream, I still have a dream. (Jag har en
det.
dröm, jag har fortfarande en dröm.)
Som en del i synliggörandet skriver Anna just nu på en bok. Den handlar om hennes I Grunden är det medlemmarna själva som
- Man måste ju kämpa för att få folk att
styr och bestämmer.
förstå, säger Anna. Kämpa för rättigheter.
- Det bästa med Grunden är att det är folk
Till exempel när det gäller LSS. Man ska
med funktionshinder, säger Anna. Vi är
inte behöva göra massa överklaganden hit
inte styrda av andra. Vi styr vår egen or-
och dit, som jag och min man Kenny har
ganisation och förening.
behövt göra. (Det finns en annan artikel
Anna berättar att Grundens viktigaste uppgift är att jobba med rättigheter för personer med funktionshinder.
här i tidningen där Anna berättar om detta.) Om inte Anna hade haft sin starka vilja
- Och att vi ställer upp för våra medlem-
hade grunden inte funnits.
mar. Det är också viktigt att medlemmarna
- Jag kan vara jävligt sur och förbannad
är delaktiga i sin egen förening.
och envis, säger Anna. Ibland får man visa
Annas kamp har varit lång och uthållig.
taggarna utåt så att folk förstår.
Och hon har ingen tanke på att ge upp.
Anna trivs med sitt jobb på Kontor- och
Hon tror på att människor som gör saker
service-teamet på föreningen Grunden
gemensamt kan förändra.
Göteborg.
10
TANKESMEDJAN GRUNDEN
11
Grattis Anna!
Fakta om Anna Strand
Bor i Majorna Gift med Kenny Strand Intressen: Hockey (Frölunda), Allsvenskan (IFK Göteborg), Musik (det spelar ingen roll vilken, bara det inte är opera.) Motto: Tänk med hjärtat.
Svenska Downföreningens UPP-pris 2011 tilldelas Anna Strand och Karl Grundewald. Hon tilldelas priset för sitt mod och sin drivkraft för att förbättra tillvaron och livsvillkoren för oss med funktionsnedsättning. Med stolthet och pondus har hon gett en röst för personer med Down syndrom och allas lika värde. Prisutdelning sker i Stockholm den 20 mars.
12
13
Det lönar sig att överklaga
man vill ändra på domen.
som de gjorde. Det betyder också att in-
Stadasdelsförvaltning ville ta ifrån Anna ock kenny Strand deras stöd. Med hjälp från Grunden överklaga de beslutetet. Läs Anna Strands egen berättelse om kampen för att behålla kontaktperson och ledsagare. - Det gäller att inte ge sig.
E
n dag kom LSS-handläggaren
stadsdelsförvaltningens beslut har man
hem till oss. Det var ju trevligt. Vi
rätt att överklaga.
fikade och pratade. Vi berättade
Var
om vad vi gör med vår kontak-
Förvaltningsrätten. Vi begärde också att
tperson och våra ledsagare. Vi berättade
inget skulle ändras förrän domen från
om hur vi har det hemma och på jobbet.
rätten kommit. Det betydde att vi kunde
och
en
överklagade
att stadsdelsförvaltningen inte får göra
Det dröjde lång tid innan vi fick besked.
gen annan stadsdelsförvaltning eller kom-
Vi trodde att vi var bortglömda. Men till
mun heller kan göra så. För oss och mån-
slut kom breven från kammarrätten med
ga andra som blir utsatta för samma sak
domarna.
är domen från kammarrätten viktig.
Kammarrätten gav oss rätt att behålla både
Därför är det viktigt att inte ge sig utan
kontaktperson och ledsagare. Vi vann!
utnyttja rätten att överklaga.
Nu är allt som vanligt igen och det känns
På Föreningen Grunden kan man få hjälp
tryggt och skönt att veta att stadsdelsför-
att överklaga beslut som man tycker är
valtningen inte kan göra likadant igen. För
fel. Hjälpen är gratis.
det står i kammarrättens dom ANNA STRAND
till
ha kvar kontaktpersonen och ledsagare Sedan gick det några veckor och så kom
under tiden vi väntade på besked.
det ett brev. I brevet stod att de hade beslutat att ta bort vår kontaktperson och
Efter några veckor kom förvaltningsrät-
vår ledsagning. De tyckte inte att vi be-
tens domar. Förvaltningsrätten tyckte som
hövde det.
Stadsdelsförvaltningen att vi inte behövde vare sig kontaktperson eller ledsagare
Då förstod vi varför handläggaren kom
utan att det räckte med boendestöd.
hem till oss. Inte var det bara för att fika och prata!
Vi blev både ledsna och arga. Vi tyckte att både stadsdelsförvaltningens och förvalt-
Vi kände oss lurade och blev arga och bes-
ningsrätten hade fel. Därför överklagade
vikna. Vi vände oss då till Grunden och
vi förvaltningsrättens dom till kammarrät-
fick hjälp att överklaga stadsdelsförvalt-
ten. Det har man rätt att göra om man
ningens beslut. Om man inte är nöjd med
tycker att förvaltningsrätten har fel och
14
15
Lillfiket I västra Nordstan i Göteborg ligger Lillfiket. Där finns billig fika, glutenfritt bröd och gårdagens smörgåsar till halva priset.
K
Salem tycker om den blå soffan i hörnet
lockan halv två en
bortom bokhyllorna. Där brukar han vila.
onsdag kommer vi till
Marie tycker om att hon kan jobba i lugn
Lillfiket. Det ligger på Torggatan
9
och ro.
nära
hållplats Lilla Bommen. Lillfiket öppnades för 21 år sedan. Det var kommunens dagliga verksamhet i Bergsjön som ökade sin verksamhet och
Det är väldigt olika hur många gäster Lill-
I fönstret och ovanför trappan ligger vack-
fiket har olika dagar.
ra vantar i olika färger och mönster. Det är
Ofta får de beröm för att de är ett bra och
en tre veckor lång vantutställning. Ibland
billigt fik. Men många vet inte att Lillfiket
är det utställning av tavlor eller keramik.
startade caféet.
finns.
De som arbetar här idag är Jaro
När Helen är ute på rökpaus passar hon på
verkstaden vid Rymdtorget i Bergsjön.
att göra reklam och locka in folk. Hon gillar
Dem kan man köpa. Eller så kan man läsa
I en del av caféet finns saker från textil-
Jaakola, Marie Höglund, Salem Samara, Helen Wahlqvist och
slippa stressa.
när det blir mycket disk.
böcker eller lägga pussel. Förutom att fika
handledarna Inger och Birgitta. Birgitta
Jaro tycker det bästa med caféet är ge-
-Jag tar det lugnt även när det är många
då förstås.
har varit här i 17 år, Salem i ett år.
menskapen. Han tycker om arbetsmiljön
kunder här. Jag är van vid mycket folk,
-Karin jobbar här också, men hon är här
och arbetskamraterna.
säger Helen.
på torsdagar och fredagar, säger Helen
Det Jaro tycker kan bli bättre är ersättnin-
De som har daglig verksamhet jobbar
gen. Helen tycker också att habiliterings-
vissa dagar. Andra dagar går en del av
ersättningen borde bli bättre.
dem i skolan. En del är på andra dagliga
-Vi får 42 kronor om dagen. Det tycker jag
verksamheter.
är dåligt, säger Helen. Hon tycker också att köket skulle kunna göras större. Då
-Jag trivs bra här, säger Helen. Jag älskar
skulle Lillfiket kunna baka bröd och bullar
caféer och arbetskamraterna är bra och
själva.
TANKESMEDJAN GRUNDEN
Lillfiket ligger på Torggatan 9 Öppetiderna är måndagar 9:30–13:30 tisdag till fredag 9:30-14:30 På lördagar och söndagar har vi stängt.
trevliga. Man får jobba i sin egen takt och
16
17
Särskolan bör skrotas Under den senaste månaden har särskolan debatterats mycket i tidningar och på tv. ”Om alla barn går i samma skola skulle alla barnen lära sig mer om varandra” skriver Emily Gunnarsson.
v
i på Grunden säger att vi går
mande att landets regering inte alls lys-
emot särskolan, den ska skrotas.
snar på oss och vad svensk och interna-
Anders Hill filosofi doktor och lärarut-
tionell forskning har kommit fram till: Att särskolan inte behövs.
bildare berättar att särskolan är uråldrig, han säger att barn/unga hamnar utanför.
Vi i Grunden vill gärna fortsätta att dis-
Det säger också Magnus Tideman pro-
kutera skolan och använda den moderna
fessor i handikappvetenskap och Kristina
forskningen till att skapa en skola för alla
Szönyi fil.kand. i pedagogik högskolan i
barn och ungdomar.
Halmstad. Skolan är också en mötesplats där barn Det har vi på Grunden sagt sedan vi föd-
från olika samhällen och med olika funk-
des. Anna Strand, en pionjär i Grunden,
tionshinder möts. Om alla barn går i sam-
har kämpat i många år för att vi ska få en
ma skola skulle alla barnen lära sig mer
bra framtid. En bra framtid handlar mycket
om varandra. De skulle lära sig mer om
om en bra skola där barn lär sig och växer
hur man kan umgås, prata med varandra
upp tillsammans och där barn får stöd att
och behandla varandra. Det skulle göra
lära utifrån sina förutsättningar.
att de flesta skulle kunna klara sig själva
Vi tycker att det känns bra att forskare i
tillsammans med andra i uppväxten och i
Sverige står på vår sida i skoldebatten.
vuxenlivet.
Vi tycker att det är märkligt och skräm-
18
EMILY GUNNARSSON
19
Diskrimineringslagen Den nya diskrimineringslagen har funnits i två år. Lagen är bra och kan hjälpa många som känner sig dåligt behandlade. Det är viktigt att veta hur man ska göra om man känner sig dåligt behandlad.
beroende på hur vi ser ut, var vi kommer
Sandesjö som fick ta hand om jobbet eft-
ifrån eller var våra föräldrar kommer ifrån.
er henne. Diskrimineringsombudsmannen
Vi ska bli behandlade likadant som alla an-
(DO) är också en statlig myndighet. Håkan
dra oavsett vilka gudar eller annat som vi
Sandesjö vikarierar just nu som chef på
tror på eller inte tror på.
DO och kallas därför Diskrimineringsom-
Vi får inte bli behandlade annorlunda än
budsmannen, samma sak som myndighet-
andra för att vi har funktionshinder.
en heter. Där jobbar ungefär 90 personer
Vi får inte bli behandlade annorlunda än
till. De är bland annat jurister, utredare,
andra beroende på om vi blir kära i kvin-
kommunikatörer, ekonomer och kontor-
nor eller män eller andra eller om vi blir
spersonal. De ska se till att människor
kära i både kvinnor och män och andra.
följer lagen och inte är elaka eller orättvisa
Vi får inte bli behandlade annorlunda än
mot andra på grund av någon av de saker
andra beroende på hur gamla eller unga
vi skrivit om i den här artikeln. Man kan
vi är.
ringa dem och ställa frågor. De tar emot
Diskrimineringsombudsmannen (DO) kan
anmälningar och kan hjälpa till gratis vid
vara kvinna, som Katri Linna som nyss
rättegångar.
slutade sitt jobb. Eller man, som Håkan
D
iskrimineringslagen
gäller
tionshinder, sexuell läggning och ålder.
TANKESMEDJAN GRUNDEN
Vad är diskriminering? Direkt diskriminering
nästan överallt i samhäl-
Det betyder att vi inte får bli annorlunda
• Till exempel att vara elak mot någon.
let. Till exempel gäller den
behandlade än andra beroende på om vi
Indirekt diskriminering
på jobbet, i skolan och på
är kvinna eller man. Eller både kvinna och
• Till exempel att tala illa om någon.
gatan. Men den gäller inte i
man samtidigt. Eller varken kvinna eller
Trakasserier och sexuella trakasserier
privatlivet, alltså varken hemma hos andra
man. Om vi klär oss eller ser ut på ett sätt
• Till exempel att tafsa på någon.
eller hos en själv.
som inte är vanligt för en kvinna om vi är
Instruktioner att diskriminera
Lagen säger att vi inte får bli dåligt behan-
kvinna, eller för en man om vi är man. Vi
•
dlade eller annorlunda behandlade än an-
ska kunna se ut som vi gör och vara som vi
dra på grund av: Kön, könsöverskrivande
är utan att bli dåligt behandlade på grund
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
av det.
religion eller annan trosuppfattning, funk-
Vi får inte bli annorlunda behandlade
20
Till exempel att säga till någon att vara elak mot någon.
21
Hallå
Eva Rosengren , pressekreterare på DO (Diskrimineringsombudsmannen)
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Men man måste också komma ihåg att en person kan känna sig kränkt eller diskriminerad, utan att DO har möjlighet att driva frågan. En persons känsla och upplevelse är alltid viktig när det handlar om diskriminering.
Eva Roseng ren
Vem vänder jag mig till? Det beror på var diskrimineringen eller kränkningen har skett. Om en person blir
Vad gör jag om jag känner mig diskriminerad? Hur vet jag att det är diskriminering jag är utsatt för? För att en dålig eller kränkande behandling ska kunna kallas diskriminering i lagens mening så måste personen som blir utsatt för detta ha behandlats sämre än någon annan person skulle ha behandlats i en likadan situation. Den dåliga behandlingen måste ha samband med kön,
22
diskriminerad eller kränkt i samband med att den söker arbete eller på en arbetsplats
är föräldraledighet.
som får bedöma om detta är ett ärende
På DO:s hemsida http://www.do.se/sv/
som faller inom diskrimineringslagen eller
Diskriminerad/ kan man läsa mer om hur
inte. Om det inte faller inom lagen avslu-
man anmäler diskriminering. Här finns fär-
tas ärendet direkt.
diga anmälningsblanketter att fylla i där
Om ärendet faller inom lagen går det vi-
man kan berätta om vad som har hänt.
dare till en annan utredare på DO:s.
Det är viktigt att vara så noggrann som
Utredaren tar kontakt med den som har an-
möjligt och försöka komma ihåg tid och
mält och den som blivit anmäld och pratar
plats där diskrimineringen hände. Om det
med dem. Kanske kallas de till möten.
finns vittnen är det bra att skriva ned de-
Utredaren frågar också om parterna kan
ras namn och telefonnummer.
komma överens.
Man kan också maila in en anmälan utan
Till slut tar DO ställning i ärendet. Det be-
att fylla i en blankett.
tyder att DO antingen beslutar sig för att
Men innan man går så långt som till att an-
avsluta ärendet eller driva det i domstol.
mäla bör man alltid försöka prata med den
En stämningsansökan lämnas in till dom-
eller de som man tycker har diskriminerat.
stol, som så småningom bestämmer ett
Ibland räcker det med att säga ifrån och
datum för förhandling. Under hela denna
berätta hur man upplever det för att per-
tid kan parterna komma överens om de vill
sonen ska bättra sig.
det. Det gör de i många ärenden.
Vad händer sedan? När DO får in en anmälan går den vidare till en grupp erfarna jurister och utredare
och är medlem i facket, så ska den personen alltid vända sig till facket i första hand. Den som inte är med i facket kan anmäla händelsen till DO. Samma gäller om man blivit kränkt eller diskriminerad till exempel inom skola, inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten,
socialförsäkringssystemet
På DO:s hemsida
eller i samband med att man köpt något.
http://www.do.se/sv/
Man kan också ha blivit diskriminerad av
Diskriminerad/ kan man läsa mer om hur
sin arbetsgivare i samband med att man
man anmäler diskriminering.
23
Grundenbandet
Onsdagen den 26 januari höll jämställdhetsprojektet ”Vi andas samma luft” ett party i Grunden Medias nya lokaler vid Stigbergsliden. Syftet med festen var förutom att ha kul att uppmärksamma arbetet med att göra en bok och en film om jämställdhet.
D
et dansades tango. Pilsner
Annika Ronneland, Davide Pipino och Ann
och korv serverades. Väggar-
Holmberg vred och vände på fördomar om
na var fria klotterplank. Alla
män och kvinnor. Hanna Högstedt som ska
som ville fick skriva eller rita på väggarna
skriva manus och regissera filmen presen-
med svarta kritor.
terade sig. Nu håller hon i en dramagrupp som träffas varje torsdag klockan 10 på
Grundenbandet spelade mycket uppskattade låtar.
Svangatan och spelar teater. ANDREAS OSKARSSON PROJEKTLEDARE
24
25
Så funkar
Bostadsbidrag & Bostadstillägg Många av oss med intellektuella funktionshinder tjänar inte så mycket pengar. Vi kan behöva extra pengar för att klara oss hela månaden. Tankesmedjan har kollat med Försäkringskassan hur bostadsbidrag och bostadstillägg fungerar.
Bostadsbidrag: För dig som är under 29 år eller har barn
Du kan få bostadsbidrag om du har köpt en lägenhet eller om du hyr en lägenhet. Du räknas som barnfamilj om du har barn
hos
som bor hos dig eller som bor hos dig
Hur mycket pengar du får beror på hur
Om du har barn får det räknas med i
Bostadsbidraget
kan
man
söka
Försäkringskassan. mycket du tjänar under året. Du skriver
ibland. hushållet tills det fyller 18 år. I vissa fall
i papprena hur
görs undantag.
mycket du tror
Bostadstillägg: För dig som har sjukersättning eller aktivitetsersättning
att du kommer att tjäna. Om du sedan tjänar får du betala tillbaka en del av pengarna året efter. Om du tjänar mindre än du skrivit på pappret får du en summa pengar extra året efter. Det är viktigt att du ringer Försäkringskassan om du märker att du kommer att tjäna mer än du skrivit. Då kan bidraget göras lägre och du behöver inte betala tillbaka pengar efteråt.
26
månad.
Bostadstillägg
söker
du
också
hos
Får jag ha sparade pengar och ändå få bostadsbidrag eller bostadstillägg? Du får ha upp till hundra tusen kronor sparade utan att det påverkar
bidraget
Försäkringskassan.
eller tillägget. Om du
Hur mycket pengar du får beror på hur
har mer än hundra
mycket du tjänar. Det finns ingen risk
tusen kronor räknas en del (15 procent)
att du behöver be-
av den summan som är över hundra tusen
tala tillbaka bostad-
som en inkomst.
stillägg,
Du kan alltid pröva att söka bostadsbidrag
eftersom
försäkringskassan vet precis
hur
Så här söker du bostadsbidrag eller bostadstillägg: Gå in på www.forsakringskassan.se eller ring 0771-524 524
eller bostadstillägg.
mycket
pengar du får varje
27
Festkväll
på Svangatan
Fredagen den 3 december 2010 förvandlades Föreningen Grunden på Svangatan till en lyxrestaurang för en kväll. Det bjöds på en riktig festmåltid.
k
Ivar spelar gitarr
lockan 18.00 kom gästerna och
Till
förrätt serverades en tomatsoppa
Serverade gjorde Kenny och jag (Jonas)
Det blev en fantastisk afton. Om jag varit
då fick de först ett glas bubbel
Provence med vårt hembakade bröd .
och vi hade mycket att göra denna afton.
gäst och skulle sätta ett betyg denna kväll
och hälsades välkomna av vår
Huvudrätten bestod av ugnstekt lamm
Vin skulle serveras och så fick vi ju se till
så skulle jag ge Lyxrestaurangen Svan-
hovmästare Tommy.
med rostade rotfrukter och rödvinssås.
att alla gäster var nöjda. För underhållnin-
gatan.
Och till efterrätt
gen stod vår fantastiske hus-trubadur Ivar.
Loredanna´s
5 stjärnor av 5 möjliga stjärnor i betyg.
Ti-
ramisu. På detta
När alla ätit upp sin middag öppnades
Vi hoppas att vi kan ha en festkväll snart
fick man Tommys
baren. Hovmästaren Tommy slängde av
igen.
kola-kaka
sig sin kavaj och förvandlades till en bar-
kaffe.
med
servitör. Teresa hjälpte honom i baren. Det
Servitören Jonas Pettersson
såldes även lotter denna kväll. Vid lotterikassan satt Anna, Emily och Ola.
28
29
Serie
Filmrecensioner Harry Potter & Dödsrelikerna
Det är fläderstaven, uppståndelsestenen
Del 1
och osynlighetsmanteln. Om man har alla
av Mark Singleton
tre sakerna blir man dödens mästare. Hermione läser en saga som handlar om tre bröder som möter döden. Den ena av bröderna får fläderstaven, den andra får uppståndelsestenen och den sista får osynlighetsmanteln. I filmen håller snappare Harry, Ron och Hermione
fånga
Hermione
blir
i
Malfoys
torterad
herrgård.
av
Bellatrix
Harry James Potter får i uppdrag av Albus
Lestrange. Husalfen Dobby får en vass
Dumbledore att besegra Lord Voldemort.
kniv i sig när han räddar Harry Potter och
Harry ska förstöra Voldemorts horrokrux-
hans vänner därifrån.
er. Horrokruxer är delar av någons själ
Jag vill inte avslöja mer för jag tycker att
som förvaras i olika föremål. Man kan dela
ni ska se filmen.
själen i sex delar. Lord Voldemort delade
Jag tycker filmen var jättebra fast den var
sin i sju delar.
hemsk. Skådisarna och allting var jättebra.
Harry får veta om dödsrelikerna av Herm-
Filmen är den bästa jag har sett!
ione Granger. Dödsrelikerna är tre saker.
MÄRTA PERSSON
Narnia del 3
Syskonen Lucy och Edmund tar med sig
Kung Caspian & Skeppet Gryningen
kusinen Eustace genom en magisk spegel. De återförenas med kung Caspian. På skeppet Gryningen i Narnia hotar en hemsk dimma att sluka landet. Lucy, Edmund och Eustace måste slåss mot nya faror för att stoppa Narnias undergång. Det är en bra och underhållande film. I filmen finns mycket magi och äventyr. Narnia är en sagolikt vacker värld. Filmen är 115 minuter.
30
SARA LEWINCSHALL
31
32
