Lars Andersson Kvarnströms liv en soldat i 1800-talets Sverige
över landskapsgränsen och bosätter sig som brukare av gården Idekulla i Virestad socken, en gård på 3/8 hemman.3 Hans lagvigda kvinna blir Bengta Pehrsdotter, även hon från bondesläkt, född i Härlunda socken år 1800.4 Sju barn ska få uppleva Idekulla som sitt barndomshem. Lars föds den 24 maj 1829.5 Som sjuttonåring är det dags för Lars att tjäna dräng. Tjänsten på Lyckets Östregård varar två år. År 1848 flyttar han till Angshults gård.6 Ett år senare är det slut med dränglivet. Ett tillfälle att bli soldat har yppat sig. I soldattorpet under Kvarnatorp i Virestad socken bor vid denna tid soldaten Jon Linnér med hustru Elin Petersdotter och dottern Johanna.7 På generalmönstringen samma sommar den 22 juni begär och får Jon ”avsked såsom skadad i tjenst med underhåll”. En soldattjänst är alltså plötsligt ledig i bygden. Som tjugoåring, den 6 oktober 1849, blir Lars antagen i 1:a Korpralskapet i Allbo kompani i Kronobergs regemente (soldatnummer 827) och kan nu flytta in i det lilla soldattorpet.8 Som alltid noteras vid inskrivningen soldatens längd; hans är 6 fot 2 tum vilket motsvarar ca 189 cm, en lång karl. Vad rullorna inte berättar är att han har ett krokigt lillfinger på höger hand, ett genetiskt drag som går vidare till ett av barnbarnen och även till dess barnbarn i sin tur, denna artikels krönikör.
Tåget från Stockholm till Malmö ilar fram genom snötyngda Smålandsskogar. Som alltid när jag närmar mig Stenbrohult och Linnés monument försöker jag få en blick på den hastigt förbiilande stenskapelsen. Det känns tryggt. Här är min släkts hemtrakter sedan urminnes tid. Denna dag tänker jag osökt på Lars Kvarnström. Kanske var han en av de som möjliggjorde järnvägsdragningen här på 1860-talet. Han var ju indelt soldat i Kronobergs regemente och soldater ur regementet användes som bland annat rallare på 1850- och 1860-talen.
Med ett eget hem och livets nödtorft tryggad är steget inte långt till att bilda familj. Fyra dagar efter födseln, den 28 maj 1829, hade Lars döpts i Virestad kyrka – tjugotvå år senare vigs han i samma kyrka med Katarina Persdotter. Prästen har gjort följande notering i vigselboken:
Lars Kvarnströms farfar Lars Andersson kom från Jämshög socken i norra Blekinge.1 Husförhörslängderna för denna socken går bara tillbaka till början av 1800-talet så ett djupare grävande i släktens äldre öden torde vara svårt. Det var också i Jämshög som Lars far Anders Larsson föds som son i en bondefamilj.2 År 1824 bryter han emellertid upp och flyttar
”Soldaten vid Kongl. Kronobergs Regemente No 1 Lars Andersson Kvarnström och pigan Catharina Persdotter i Låkan. Han är boende i Kvarnatorp Södregårds sold.t. Han är född i Wirestads försam39
ling der han ständigt vistats. Hon är född uti Pjeteryd derifrån hon år 1842 hitflyttade. Mannen har Compagnie Chefens tillåtelse till äktenskap. Kvinna, vars fader är död, lemnar sin moders Enkan Ingeborg Jönsdotters i Liatorp under Sjöabro i Pjeteryd tillåtelse. Förut obelägrade.
Bruden är således fem år äldre än sin make men något bevis för ett påtvingat äktenskap på grund av graviditet föreligger knappast. Första barnet, Blenda, föds nämligen tio månader efter vigseln.10 Hustrun Katarina är av torparefamilj och arbetade alltså vid vigseln som piga i gården Låkan. Från kyrkan bär det av till hennes nya hem i Kvarnatorp soldattorp.
Mannen 22 år Kvinnan 27 år. Charta Sig. 12 ß Bco 1 Lysning d 28 Sept. Vigde den 8 Nov 1851.” 9
Lars deltar i regementets generalmönstring första gången i juni 1852.11 Dessa mönstringar hölls med tre-fyra års mellanrum. Innan nästa mönstringstillfäl-
Hur soldattorpet i Kvarnatorp sett ut ger denna soldatstuga en god bild av. Torpet, som i dag finns på Kalvsviks hembygdsgård, har legat under Kronobergs regemente. 40
Det är mitt i vintern och isen ligger uppenbart tät vid kusterna. Från Slitö på Gotland beskriver en tidningskorrespondent den 15 februari situationen: ”Sistl. söndag lade sig is mellan Enholmen och Slitö. Några man från Enholmen, hvilka skulle afhemta posten härifrån voro nära att sätta lifvet till. De rodde sig fast i isen, och kunde med egen hjelp komma hvarken till holmen eller hamnen; men medelst rask hjelp härifrån lyckades det att få dem förda i land vid Slitö.” 13 Det är således en något annorlunda tidpunkt för att mobilisera en armé på. Hotet är emellertid stort för en rysk landstigning på ön. I tidningen Folkets röst läser vi den 1 mars 1854: ”Ordres lärer i fredags afgått att en bataljon af Kronobergs regemente, en del af Smålands hussarer och två batterier artilleri, ett från Götha och ett från Wendes artilleriregementen skola omkring mediet af Mars månad inträffa i Carlskrona, för att öfverföras till Gottland, till förökande af dervarande militärstyrka. Enligt Sv. T. för i går skola alla Småländska regementena gå öfver till Gottland.” 14 Att situationen var nog så allvarlig framgår senare av samma tidning: ”Från flera håll på östra kusten af Gottland berättas att starka kanonskott, isynnerhet den 9, varit hörda från sjön. Man gissade att de härrörde från ryska örlogsskepp. Stora skepp hafva äfven varit i sigte.” 15
Svenska infanteriets uniform 1854-1860.
le ska emellertid europeiska händelser av stora mått för alltid ändra hans och många smålänningars bild av världen bortom de djupa skogarna. Krimkriget är på väg att bryta ut. Vid en militär konfrontation mellan Ryssland på ena sida och England/Frankrike på den andra hamnar Sverige mellan de två parterna. Kung Oskar I och den svenska regeringen hävdar frenetiskt att Sverige/Norge står neutrala men ryssarna visar föga tecken på att acceptera detta. Den starka ryska flottan utgör ett hot, speciellt mot Gotland. Denna ö ligger strategiskt mitt i Östersjön. Kungen beslutar därför att dra samman stora truppstyrkor på ön. Den 21 februari utfärdas följande order av befallningshavanden i Kalmar, generalmajoren och landshövdingen G.J. af Dalström:
Det behövs inte mycket fantasi för att förstå den uppståndelse och alla de rykten som är i omlopp i alla soldattorp i Kronoberg län i slutet av februari 1854. Nu ska plötsligt allt det som övats ställas på sin spets. Till detta elände bidrar också snön. De småländska regementena ska till fots och med tunga trossvagnar ta sig söderut till Blekinge och till Karlskrona: ”Uppbrottsorder har ankommit till chefsembetet för Smålands grenadierbataljon. Cirka 440 man med befäl och underbefäl etc. skola den 25 Mars samlas i Wexiö, för att derifrån aftåga till Carlskrona och derstädes embarkera för öfverfart till Gottland. Kronolänsmannen i orten har fått befallning, att nämnde dag vid bataljonens trossbod å Ränneslätt tillhandahålla 25 hästar för trossens transportering till Bränsmåla. - Äfven till chefsembetet för Jönköpings regemente har ankommit uppbrottsorder. Den utkommenderade delen af regementet, 700 man, skall samlas i Wrigstad och för afgång till Gottland embarkera i Carlskrona. - Enligt tidningarne från andra orter hafva 700 man af Kronobergs regemente, hela södra skånska infanteriregementet, kronprinsens hussarer, ett fotbatteri af Wendes artilleri samt Södermanlands
”Som jag erhållit Kongl. M:ts nådiga befallning att innan denna månads slut afresa till Gottland, för att vidtaga alla åtgärder för öns försvar och förberedelser för de trupper, som dit ankomma; får jag vänligen anmoda Kon:s Befallningshafvande att, i händelse postskonerten nu är i Klinta hamn, vederbörande erinras att hålla en ränna öppen vid Böda för detta fartygs inlöpande; och har jag likaledes låtit afgå skrifvelse till Gottland, att utisning för skonerten från Klinte vidtages på det jag för öfverfarten till Gottland må kunna detta fartyg begagna.” 12 41
regem. fått dels färdighållnings- och dels marschorder. Kronobergs regemente skall den 21 Mars vara i Carlskrona, för att der embarkera och afgå till Gottland.” 16 Lars Kvarnström har att, liksom nära tvåtusen andra män från Småland, ta farväl av nära och kära. Denna gång är det inte för någon övning, denna gång är det allvar. I torpet bakom sig lämnar han en 30-årig hustru med ett ettårigt barn. Den 21 mars tågar regementet in i Karlskrona: ”Från Carlskrona skrifves af den 22 Mars: Den bataljon af Kronobergs regemente, hvilken härifrån skall afgå till Gottland, anlände i går vid middagstiden. De utgöras för det mesta af ungt folk, och se alla ut som raska ”gossar blå”, hvilka icke skulle hafva något emot att våga en dust, men det blir väl ingenting af denna gången, sedan underrättelser från Stockholm ankommit ”att Ryssland erkänt de förenade rikenas neutralitet.” – Bataljonen emottogs af militärbefälhafaren i andra militärdistriktet, herr generalmajoren och kommendören Boij. Och har i dag med ångkorvetterna Gefle och Thor, samt ångskonerten Balder afgått till sin bestämmelseort.” 17 700 man med utrustning fördelade på tre mindre ångfartyg. Många får säkert tillbringa åtskilliga kalla vintertimmar på däck. För många är det säkert också första gången man skådat ett skepp, därtill farkoster med ångmaskiner. Fortfarande utgörs ju vid denna tid den svenska flottan, och även de utländska flottorna, av segelskepp med bredsideskanoner i flera våningar över varandra. Det sjukintyg som bekräftar att Lars Kvarnström skadades svårt under Gotlandståget.
Hotet mot Gotland riktar sig främst mot öns nordöstra sida. Här ligger de naturliga hamnarna Slite och Fårösund. Exakt var de svenska trupperna stiger i land känns inte men Lars Kvarnström ska snabbt förpassas som en rask ”gosse blå” till en sjukling. Direkt vid framkomsten till Gotland inträffar nämligen för Lars en händelse som säkert gör militärlivet på ön till en plåga. Händelsen är dokumenterad i det sjukintyg som skrivs vid återkomsten:
ganska svår contusion på bröstet, äfvensom att han, i omedelbar följd häraf, var till all tjenstgöring under hela kommenderingen helt och hållet oförmögen, och måste under hemmarschen alltjemnt begagna sjukskjuts, varder under edelig förpligtelse, härmedelst intygadt. Wexiö d. 20 Maj 1854 W Tegner Kompanichef
”Att Soldaten No 1. Qvarnström vid Allbo Kompani af No 11 Kongl. Kronobergs Regemente, vid 3e Kompaniets (sammansatt af Kinnevalds och Allbo Kompanier) ankomst till Runhems (?) Prestgård på Gottland den 24 nästliden Mars, i egenskap af Trosbetäckning, biträdde vid aflösningen af de Packlårar, hvari Lifmunderingen förvarades, derunder erhöll en
Att ofvannämnde Qvarnström var sjuk under hela den tid commenderingen på Gottland varade till följd af den contusion, som han haft på bröstet, och att han 42
ning, skall vara klädd som till parad, utan gevär och patronväska, dock med bajonett.” 21
äfven under innewarande års möte varit lidande af följderna deraf, intygas så samt mig Gud hjälpe till lif och själ. Kronobergshed Juni 1855 Selldén Regementsläkare.”
Kronobergs regemente består av 1100 man och är uppdelat på 8 kompanier. Lars Kvarnström ingår i nummer 7 Allbo kompani. Detta kompani har sina soldattorp i socknarna Härlunda, Västra Torsås, Skatelöv, Aringsås, Blädinge, Vislanda, Aneboda, Ör, Moheda, Härlöv, Virestad, Stenbrohult, Kvennehjortberga, Lekaryd, Slätthög och Mistelås. Totalt uppgår kompaniet till 283 soldater. Av de 16 socknarna bidrar Virestad med flest soldater och soldattorp, hela 50 stycken.22 Underhållet för varje soldattorp ligger på de rotebönder som torpet är lagt under. Varje rote ska i princip bestå av ett antal gårdar med en sammanlagd storlek på 1½ till 2 hela hemman. Ofta är antalet gårdar tre till fyra men är gårdarna små kan upp till 16 stycken ha gått samman för att hålla en soldat. Till soldattorpet hör en mindre åker, äng och mulbete så att soldaten kan hålla en á två kor och några får.23
I mönstringsrullan för sommaren 1855 har noterats: ”Sättes på ett års förbättring för attesterad sjuklighet ådragen under tjensten vid Commenderingen till Gottland 1854 enligt Befälets intyg.” 18 Soldattorpet som låg under Kvarnatorp kallades enligt en gjord torpinventering 1954 för ”Björkenäs” och det var beläget 100 meter sydväst om gården Kvarnatorp. Bostaden var soldattorp för både Kvarnatorp, Arnanäs och Lövön. Enligt samma inventering kallades Lars Kvarnström för soldatnamnet ”Bom”, något som dock inte framgår av mönstringsrullorna. I detta lilla torp framlever han och hustrun 33 år tillsammans. Den indelte svenske soldaten var generellt alls inte föraktad, snarare var det oftast tvärtom:
Det åligger också rotebönderna att hålla soldaten med kläder och en del lön i naturaprodukter. Storleken på detta tillskott, det s.k. ”hemkallet” är beroende på hur mycket mark som ingick i soldattorpet och vilken kvalitet det är på marken. I hemkallet kan också ingå skjuts till en kvarn några gånger per år och ibland också skjuts till kyrkan.24
”Soldaten var en bygdens son och åtnjöt ett icke obetydligt anseende. Vid möten och kommenderingar tillägnade han sig en viss världsvana - blev belevad, talför och var ofta en god berättare. Iklädd paraduniform vid högtidliga tillfällen - kyrkoparader, bröllop, gillen etc. - var soldaten ett imponerande och dekorativt inslag i miljön.” 19
I hemkallet ingår även julakosten: ”Till soldatens kontraktsenliga rättigheter hörde ”julakosten” som av honom personligen hämtades hos rotebönderna. Det var inte enbart korv och sylta, som gjorde vandringen i den kulna decemberdagen så underbart lockande. Som extra krydda till julakosten vankades rikligt med brännvin och maltstark juldricka. Stundom kunde denna färd bli så påfrestande för soldaten, att sista rotebonden fick forsla honom hem med skjuts.” 25
En viss världsvana kan man med fog säga att Lars vunnit redan under sina första år som soldat. Gotlandståget måste ha varit något stort att berätta om. Otaliga gånger och för alla som ville höra på har säkert berättats om fältlivets strapatser den där marsmånaden 1854. Det ska bli än mer märkliga händelser som Lars har att berätta om många år senare. Vad det gällde kyrkparader hölls dessa några söndagar i april och maj månader.20 Då samlades socknens soldater på kyrkbacken någon timme innan gudstjänsten. Stolta och vackra i sina uniformer övade då soldaterna marschsteg och vändningar, mestadels utan gevär. Befälet kontrollerade uniformer, frisyrer och hälsobefinnande. Innan gudstjänsten förhördes soldaterna också om soldatstadgan. Befälet som granskade soldaterna bar käpp, inte för att slå men väl för att peka ut eventuella brister i soldatens utrustning.
Soldatens utrustning bekostades av både stat och rotebönder. Man beräknar en slitagetid på fyra år för kläderna. De första fyra åren tjänar kläderna som ”Parad”- eller ”Livmundering”. Efterföljande fyra år används de gamla kläderna som ”Tjänstgörings”och ”Exercismundering” för att därefter bli soldatens egen privata s.k. ”Släpmundering”. Vid byte av soldat i soldattorpet ärvs den gamla soldatens kläder av den nye. Beklädnaden består av en kask som huvudbonad, vapenrock, byxor, stöfletter, lägermössa, halsduk samt linnebyxor, skjortor, strumpor och skor. Krigsutrustningen är gevär med bajonett och tillbehör, patronkök med bandolerrem, kopparflaska, mattornister,
Det säger sig självt att inför sådan ”marknadsföring” av de indelta soldaterna gavs dessa ett visst sockenanseende. I soldatstadgan från 1880 berättas att ”soldat som bevistar bröllop, barndop eller begrafv43
Interiör från stugan i soldattorpet på Kalvsviks hembygdsgård. Till höger ses förstugan med ytterdörren, till vänster den lilla bakre kammaren.
panierna i en lång linje bredvid varandra. Här hölls korum. Alltid gemensamt. Hur stämningsfullt var det ej vid aftonkorum under regementsövningarna, då psalmsången fylligt tonade från de långa leden, aftonhimlen lyste röd över den taggiga barrskogssilhuetten i väster och sablarna i solens sista strålar blixtrade, när de lyftes till salut vid ”Gud bevare konungen”. Vi minnas också trumslagarnas långa rad, marscherande fram och åter i morgondimmorna och taktfast slående reveljen, eller huru taptots toner än närmade sig, än avlägsnade sig i mörkret, när denna signal under regementsmötena spelades av hela musikkåren.” 27
ränsel med remmar och kapott. Geväret förvarar soldaten hemma men livmunderingen, dvs. den fina uniformen, finns inlåst i den s.k. rotekistan hos den av bönderna som utnämnts till rotemästare.26 Varje år får Lars Kvarnström lämna sitt soldathem för att, iförd livmundering och all därtill hörande utrustning, vandra till exercis- eller regementsmötena vilka vanligtvis inträffar under 14 dagar i juni månad. Kronobergs regemente har sin stora samlingsplats någon mil norr om Alvesta, eller Aringsås som platsen då hette. Invid den här befintliga Dansjön hade man år 1777 bestämt att den s.k. ”Dansjö ryd” skulle upplåtas till exercisplats. Samtidigt döptes området om till ”Kronobergshed”. I mer än ett sekel blev detta platsen för krigiska övningar, svordomar, skrik, samvaro och allehanda upptåg. Efter dagens ansträngande övningar trängdes hundratals soldater vid sjöns strand för ett säkert välbehövligt bad.
Vart tredje eller fjärde år hölls generalmönstring då regementet i detalj nagelfors och inventerades. Allt nedtecknades noggrant och dessa rullor är i dag värdefulla dokument som berättar om regementet men som också ger inblickar i de lika soldaternas liv. Vad det gäller Lars Kvarnström kan man t.ex. följa honom i generalmönstringsrullorna för åren 1852, 1855, 1859, 1865, 1879 och 1882. Vid mönstringarna åren 1869 och 1873 är han dock inte närvarande vilket förklaras närmare nedan.
Kronobergshed var inte ett speciellt stort område. Själva heden var från början endast ca femhundra meter lång och tvåhundra meter bred men området utökades under 1800-talet. Den här miljöbeskrivningen av platsen gavs i boken ”Sveriges försvar” 1928:
Lars återhämtar sig från sin svåra bröstskada. Och så går livet vidare under det låga soldattorpets tak. Året 1855 föds dottern Christina och två år senare ytterligare en dotter Anna-Lisa. År 1859 föds den ende
”Landsvägen följer lägrets framsida och där framför är regementets vanliga uppställningsplats med kom44
sonen, Peter Magnus och tre år senare det sista barnet, Maria. Vi befinner oss nu inne i 1860-talet, en svår tid, inte minst för bondebefolkningen i Småland. I Virestad socken har befolkningen ökat mellan åren 1800 och 1850 från drygt tretusen till närmare sextusen personer. Denna fördubbling av befolkningen gör att utkomstmöjligheterna blir sämre. Till detta ska läggas den stora spritkonsumtionen till vilken åtgår stora mängder säd. År 1829 var åtgången 46 liter per innevånare. När så nödår med missväxt stod inför dörren blir situationen mycket svår. Under den torra och varma sommaren 1868 slår missväxten till med full kraft. Sädespriserna skjuter i höjden och hungern härskar. Julen 1868 vimlar det av tiggare på vägar och stigar. Situationen förbättras inte under kommande vår.28 I denna svåra tid får Lars Kvarnström order om att möta upp för en längre tids tjänstgöring. Han lämnar sin familj med siktet inställt på det avlägsna Malmö.
betskommenderingar. Man var med vid Göta kanals byggande åren 1815-1835 och samtidigt ingick 250 soldater från Kronobergs regemente i perioden 18151827 i den arbetsstyrka på totalt 1596 soldater som grävde den 3,3 kilometer långa Södertälje kanal. Även vid Trollhätte kanals byggande åren 1827-1829 användes det småländska regementet. Självklart nyttjades också soldater vid byggandet av Sveriges järnvägars stambanor. Under åren 1855 – 1865 var inte mindre än 8652 indelta, svenska soldater engagerade som rallare, däribland många från Kronobergs regemente. Det ligger nära till hands att tänka sig att det var stambanedelen genom regementets småländska område från Älmhult norrut som ingått i detta arbetsuppdrag.29 Det är inte otroligt att Lars Kvarnström deltagit som rallare men närmare uppgifter känns inte. Delar av regementet är också år 1853 kommenderat till bevakningsuppdrag på Malmö Citadell, vilket framgår av generalmönstringsrullorna. Malmö Citadell, nuvarande Malmöhus, är under 1800-talet ett av Sveriges största fängelser. De första fångarna hade flyttat in i det gamla 1500-tals slottet året 1828. De levde under miserabla förhållanden, oftast i masslogement med upp till 130 fångar.30
Indelningsverkets soldater användes flitigt till allehanda uppdrag som inte hade med det rent militära att göra. Soldaterna var ju en stor arbetskraft som mestadels kunde användas näst intill gratis av samhället. Under åren 1815-1865 användes därför totalt 4684 man från Kronobergs regemente till olika ar-
I generalmönstringsrullorna för åren 1869 och 1873 noteras att Kronobergs regemente har personal på kommendering på Malmö Citadell. Noga har man antecknat vilka som på grund av kommenderingar inte kunnat mönstras på Kronobergs hed vid midsommartiden 1869. Styrkan som då fanns på Malmö Citadell var följande: 1 kapten 1 löjtnant 1 fanjunkare 1 sergeant 1 furir 4 korpral 1 vicekorpral 2 trumslagare Soldater: Livkompaniet 8 Skatelövs kompani 9 Kinnevalds kompani 9 Norvidinge kompani 8 Ljungby kompani 8 Södra Sunnerbo kompani 10 Allbo kompani 12 Norra Sunnerby kompani 10 Totala antalet soldater 74 31
Kronobergs regementes övningsplats på Kronobergs hed. 45
Under övningarna var soldaterna på Kronobergs hed förlagda på ett minst sagt originellt sätt. I stället för tält bodde man i permanent uppförda hyddor av halm.
Bland dessa utvalda finns Lars Kvarnström. Arbetskommenderingarna gällde oftast inte längre perioder än ett antal månader men frågan är hur det har varit i detta fall. Dels finns arbetsstyrkan upptagen även fyra år senare, dels kunde Lars Kvarnströms barnbarn Anny Joelsdotter berätta att hon hört att morfadern under mycket lång tid varit förlagd till Malmö. Det är således inte omöjligt att Lars varit med om de dramatiska händelser som ägde rum på Malmö Citadell i september 1870.
lag, och man fruktade att hela slottet skulle bli rov för lågorna. Emellertid lyckades man omsider efter stora ansträngningar begränsa elden så att utom hela västra flygeln, vilken icke kunde räddas, enbart hälften av södra byggnaden förstördes. Fångpersonalen, 780 man, blev utsläppt och fick taga plats på fästningsvallarna. En del av fångarna deltog villigt i släckningsarbetet, men mängden vägrade att arbeta och låg på vallarna som sysslolösa åskådare, under det de mellanåt sprang upp, hurrade och dansade. De hade även åtkommit brännvin, vilket förhöjde vildheten. Fångbevakningspersonalen var under dessa förhållanden otillräcklig, så att man måste dels inkalla till tjänstgöring det stadspermitterade manskapet av husarerna, dels telegrafera till chefen för södra skånska infanteriregementet att skyndsamt erhålla 150 man med skarp ammunition, och under dagens lopp anlände omkring 100 man.
I en officiell redogörelse över vad som hände står följande: ”Vid straff- och arbetsfängelset i Malmö utbröt eld den 4 September på morgonen och ödelade södra och vestra sidorna af fängelsebyggnaderna, så att Fångvårds-Styrelsen nödgades låta af dervarande fångpersonal, vid Augusti månads slut uppgående till ungefärligen 780 man, förflytta till andra fängelser omkring 450 och deribland jemväl till cellfängelser något mera än 100 fångar.” 32
Släckningsarbetet leddes med utmärkt raskhet. Omkring kl. 2 erfor man, att eld åter var anlagd i norra byggnaden eller i gamla Malmöhus slott, men man lyckades dock att snart kväva elden här. Beklagligtvis inträffade den olyckan, att, då en skorsten instörtade, tvenne strålförare blev ihjälslagna och 3 andra personer hårt skadade. De båda omkomna var mureriarbetarna Lindskog och Lönnberg.
Ur Snällposten den 5 september 1870 läser man: ”ELDSVÅDA. Igår kl. omkring 7 på morgonen tillkännagav fyra kanonskott att eld utbrutit inom härvarande straff och arbetsfängelse. Elden, som efter all sannolikhet blivit anlagd, hade utbrutit i trätrådsfabriken i slottets västra flygel, vilken inom kort stod i ljus låga. Den starka nordvästliga blåsten förde elden in över gården, varest funnos stora timmerupp-
På eftermiddagen ansåg man sig kunna hoppas att släckningen skulle till aftonen för det mesta vara 46
verkställd, men dessvärre tog elden ny fart omkring kl. 7 på kvällen, då klämtning ånyo tillkännagav faran. Hela staden kom då i rörelse och envar var bekymrad över, att i händelse den stora fångpersonalen icke skulle kunna hållas kvar, man då icke heller kunde veta vilka olyckliga följder för samhället detta kunde medföra. Emellertid vidtogs den åtgärd att kommendera alla fångarna att begiva sig in i den norra byggnaden som var oberörd av elden. Större delen lydde, men en del visade sig motsträviga, och måste tvingas in. Därjämte cernerades (omringades) fästningen av militärer.
borggården, alla poster på vallarna var fördubblade, starka avdelningar besatte bryggan över graven och på yttre sidan om denna senare stod en tät kedja kring hela fästningen. Släckningsarbetet fortgick sedan efter erhållen förstärkning ganska raskt, ehuru elden inom den västra byggnaden var mycket stark. Under natten har fångarna förhållit sig stilla. Elden är ej ännu alldeles utsläckt, men någon fara för dess utbredning finnes icke för handen.” 33 Efter branden fick fängelseledningen hård kritik för sin skötsel av anstalten. Kanske var det denna kritik som gjorde att styrelsen vid nyuppförandet satsade på ett helt nytt anstaltstänkande. Tidigare hade fångarna spärrats in i masslogoment. Nu slöts celldörrarna varje afton om fångar i enskilda bås, s.k. nattceller. Fängelset i Malmö var bland de första i landet som inrättade sådana enskilda celler. Delegationer från när och fjärran gjorde studiebesök och spred idén vidare.
Släckningsarbetet började nu åter med förnyad kraft sedan nytt manskap erhållits. Men kl. 10 på aftonen började klämtningen för tredje gången. Elden lågade upp ånyo, och det behövdes mer släckningsmanskap. Fångarna hade också blivit oroliga, och ett par hundra bröt sig ut på inre borggården, där de dock förhöll sig stilla. Bevakningen utgjordes nu av omkring 300 man varje med 10 skarpa skott, och sålunda fördelade, att en avdelning upptog inre
Malmö Citadell på 1870-talet. Över träbron fördes fångarna varje morgon för att arbeta utanför slottet. De var då alltid bevakade av soldater. 47
Lars Kvarnström har efter Malmövistelsen hunnit bli 44 år. Ytterligare nio år ska han dock tjäna svenska kronan som soldat. Vid mönstringen på Kronobergs hed den 29 juni 1882 är dock hans militärtid till ända. I rullan läser vi: ”Afsked med underhåll genast, tjenst utmärkt väl.”
sin far Lars. Peter Magnus händighet som snickare kunde komma väl till pass när han och fadern Lars på 1880-talet beslöt sig för att bygga ett nytt torp, Lilla Kvarnatorp.
Samma år har han och hustrun lämnat det lilla torp som varit deras hem i 31 år. De flyttar som inhysesfolk in hos sonen Peter Magnus i torpet Lilla Fridhem under Kvarnatorp Södergård. Ja, det är minsann inte bara dessa två som samsades om platsen i det lilla torpet. De var i sanning många. Lars nygifta dotter Blenda och hennes man Joel fanns också här och med åren även deras fem barn.
”Lilla Kvarnatorp (1000 m s gården Kvarnatorp). Nuvarande stugan byggdes på 1880-talet av Lars Kvarnström. Stället övertogs 1885 av sonen Peter, som då var hemkommen från ”fyrbygge”. Efter att Peter Kvarnström köpt ytterligare markområden, blev stället upptaget som hemmansdel. De vackra stengärdesgårdarna här är bestående äreminnen efter gamle Lars Kvarnström. Peter (Magnus) Kvarnström, född 1859, gift med Hanna Isaksdotter, född 1861, var byggmästare och möbelsnickare. De av honom gjorda timmerbyggnaderna och hans handgjorda möbler var i hög grad funktionsdugliga och vackra.” 36
Så här berättas det år 1954 om platsen:
Vet vi något närmare om Lars och Katarinas barn? Dottern Anna Lisa Qvarnström verkar ha haft sinne för att läsa. Hennes systerdotter Anny Joelsdotter kunde med stolthet berätta att mostern minsann hade varit småskolelärarinna. En närmare kontroll i husförhörslängderna bekräftar detta. Någon gång under perioden 1871 till 1876 har hon gått nödvändig utbildning. Vi vet inte det exakta året men prästen har i husförhörslängden antecknat följande: ”Genomgått lärokurs såsom småskolelärarinna i Wexiö d 1/5 9/7, med betyg godkänd.” 34 Hon måste genast ha fått arbete i socknen för efter 1876 står hon upptagen som småskolelärarinna i husförhörslängderna.
De goda inventerarna hade inte helt rätt i sin beskrivning. Lars med hustru och Peter Magnus med familj flyttar in i nybygget först året 1888. Anny Joelsdotter kunde berätta om detta torp som hon besökt många gånger i sin ungdom. Det var ett rött hus med vita knutar och bestod av tre rum och kök. Att Lars och Peter Magnus beslutar sig för att påbörja bygget av ett större torp är tämligen självklart. Det gamla torpet har nämligen, trots beteckningen Lilla Fridhem, en mängd inneboende. Låt oss bringa fram namnet på de personer som trängs i det lilla torpet i slutet av 1880-talet:
Om Lars son Peter Magnus vet vi att han utbildade sig till snickare. Peter Magnus hade 1885 gift sig med sin Johanna Isaksdotter.35 Samtidigt hade han tagit över som brukare av det lilla torpet Fridhem efter
Kopparstick med motiv från branden på Malmö Citadell år 1870. Soldaterna håller bort fångarna som samlats på den gamla fästningsvallen. 48
Peter Magnus Kvarnström är snickare och han är gift med Johanna. År 1886 får de sonen Axel Ivert och året 1888 dottern Thekla Kristina. De flyttar samma år till det nybyggda torpet.
NOTER 1 Jämshög A I:1 (1816-1821) p 15. 2 Virestad A I:8 (1826-1830) p 372. 3 Virestad A I:7 (1821-1825) p 362. 4 Härlunda C:4 (1780-1860) p 30. 5 Virestad A I:8 (1826-1830) p 372. 6 Virestad AI:12 (1846-1850) p 664. 7 Virestad AI:12 (1846-1850) p 780. 8 Kronobergs regemente 357 b 303 och b 689. 9 Virestad EI:3 (1838-1860) p 97. 10 Virestad C:6 (1846-1853) p 51 + Virestad C:7 (18501860) p 53. 11 Kronobergs regemente 357 (1849-1852) b 689. 12 Tidningen Folkets röst 1854-03-04. 13 Tidningen Folkets röst 1854-03-04. 14 Tidningen Folkets röst 1854-03-01. 15 Tidningen Folkets röst 1854-04-01. 16 Tidningen Folkets röst 1854-03-11. 17 Tidningen Folkets röst 1854-03-29. 18 Generalmönstringsrulla för Kronobergs regemente (1855-1859) s. 358. 19 Torp och backstugor i Virestad. En inventering utgiven av Virestads hembygdsförening. Växjö 1954. Sid 11. 20 C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. I. Stockholm 1855. S. 33. 21 Malin Svensson: Indelt soldat i Hamneda, Kungliga Kronobergs Regemente. Högskolan i Halmstad. B-uppsats i historia 1998. 22 C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. II. Stockholm 1855. S. 181-183. 23 C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. I. Stockholm 1855. S. 23-24. 24 C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. I. Stockholm 1855. S. 25. 25 Torp och backstugor i Virestad. En inventering utgiven av Virestads hembygdsförening. Växjö 1954. Sid. 11. 26 C. Grill: Statistiskt sammandrag af Svenska indelningsverket. I. Stockholm 1855. S. 26-28. 27 Sveriges försvar. Stockholm 1928. Del II. 28 Torp och backstugor i Virestad. En inventering utgiven av Virestads hembygdsförening. Växjö 1954. 29 Statistik från Internet: http://www.algonet.se/~hogman/ arbetskommenderingar.htm#Totalt. 30 Sven Rosborn: Malmöhus. Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum. Malmö 1977. 31 Namnrulla öfver Kommenderadt Befäl och manskap vid Kongl. Kronobergs regemente vid generalmönstringen den 28 juni 1869. 32 Bidrag till Sveriges officiella statistik. Fångvården. Ny följd XII. Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse för år 1870. Stockholm 1871. 33 Sven Rosborn: Malmöhus. Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum. Malmö 1977. 34 Virestad AI:22 (1871-1876) p 376. 35 Virestad A I:31 (1886-1891) p 394. 36 Torp och backstugor i Virestad. En inventering utgiven av Virestads hembygdsförening. Växjö 1954. 37 Virestad F:7 (1895-1907) p 85.
Fadern Lars Andersson Kvarnström och modern Katarina Persdotter bor kvar i Lilla Fridhem till år 1888 då de flyttar med till nybygget Lilla Kvarnatorp. Deras dotter Maria (Peter Magnus lillasyster) bor kvar hemma till år 1886 (eventuellt till år 1888) då hon flyttar på tillfälligt arbete i Danmark. I torpet bor också under denna tid Peter Magnus storasyster Blenda med sin familj, dvs. mannen Joel, tvillingbarnen Karl Julius och Amalia Fredrika födda år 1883, dottern Anna Maria född år 1885, dottern Anny Martina född år 1887 och dottern Hulda Kristina född år 1889, se vidare artikeln ”Joel Jonassons släkt”. Detta betyder att det t.ex. under året 1885 finns tio personer i torpet och två år senare elva personer. Vilken helt annorlunda värld är inte detta jämfört med bostadssituationen i dagens moderna samhälle! Det hela har givetvis blivit alltmera ohållbar allt eftersom nya barn kom till. På hösten 1888 stod Lilla Kvarnatorp klart och dit flyttar nu Peter Magnus med sin familj samt hans far Lars och mor Katarina; tillsammans sex personer. Systern Blenda med make Joel och sin familj stannar dock kvar ett år i det gamla Fridhemstorpet men den 26 september 1889 är det dags för uppbrott även för dem. Familjen låter häst och kärra köra deras enkla bohag över sockengränsen till Werpeshult i Joels födelsesocken Stenbrohult. Den 27 maj 1905 insomnar Lars Kvarnström, före detta soldat vid Kronobergs regemente, Allbo kompani i torpet Lilla Kvarnatorp under Kvarnatorp Södregård. Dödsorsaken är ”bröstlidande”.37 Kanske är det sviterna efter den svåra bröstskada som han åsamkats på Gotland år 1854 som slutligen tar hans liv. ”Klockan 1 eftermiddag” den 4 augusti ringde kyrkklockorna i Virestad kyrka för den gamle soldaten.
49
50
