KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2014

Fge 5/15.6.2015 § 56 Dnr:952/02.02.01/2014

KYRKSLÄTTS KOMMUN BOKSLUT 2014

GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 15.6.2015

INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommundirektörens översikt Kommunens organisation Allmän ekonomisk utveckling Utveckling av verksamhet och ekonomi i Kyrkslätts kommun Ordnande av kommunens interna kontroll Räkenskapsperiodens resultat och finansiering av verksamheten Sammanställning av de samfund som ingår i koncernbokslutet Styrning av koncernens verksamhet Behandling av räkenskapsperiodens resultat

1 2 3 6 11 13 18 19 19

BUDGETUTFALL Förverkligande av de bindande målen uppställda för år 2014 Uppnående av målen för koncernsamfunden Driftsekonomins utfall Revisionsnämnden Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Bildningsnämnden Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Idrottsnämnden Ungdomsnämnden Samhällstekniska nämnden Byggnads- och miljönämnden Nämnden för serviceproduktion Direktionen för Eriksgård Resultaträkningsdelen Investeringsdelen

20 24 28 29 30 30 36 51 57 63 68 72 75 80 83 104 106 107

BOKSLUTSKALKYLER Resultaträkning Finansieringsanalys Kommunens balansräkning Koncernens resultaträkning Koncernens finansieringsanalys Koncernens balansräkning Vattenförsörjningsverkets resultaträkning Vattenförsörjningsverkets finansieringsanalys Vattenförsörjningsverkets balansräkning

116 117 118 119 121 122 123 125 126 127

NOTER TILL BOKSLUTET Förteckning över använda bokföringsböcker Kommunstyrelsens och kommundirektörens underskrifter Revisorernas revisionsanteckning

128 143

1 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

KOMMUNDIREKTÖRENS ÖVERSIKT År 2014 visade sig vara ett exceptionellt år på många sätt inom kommunvärlden. Många kommuner deltog antingen tvingade av statsmakten eller frivilligt i olika regionala kommunutredningar. Dessutom blev många kommuner som ansetts vara välbärgade tvungna att tillgripa samarbetsförfarande för att balansera sin ekonomi. Inte heller Kyrkslätt besparades från dessa åtgärder. I sina utlåtanden till Helsingforsregionens metropolförvaltning uttryckte vår kommun sin mycket reserverade ståndpunkt. Man ansåg att särskilt den planerade förvaltningsmodellen för att koordinera områdets markanvändning, boende och trafikfrågor var tungrodd och begränsar kommunens egen beslutandemakt. Metropolstadsutredningen som bereddes parallellt med metropolförvaltningen placerade Kyrkslätt tillsammans med Vichtis kommun utanför metropolområdets kärna som den s.k. västra dimensionen. Utredningen ledde inte till fortsatta åtgärder. Under år 2014 genomfördes också den s.k. EKKV-utredningen där Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichits på eget initiativ jämförde sätt att genomföra sina kommunala tjänster och karlade eventuella möjligheter till samgång. Också beredningen av lagen om ordnande av social- och hälsovårdsservice och vår kommuns kritiska utlåtande till den samt godkännandet av avtalet mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen för stödjande av stora infraprojekt och befrämjande av boende hörde till de regionalt och riksomfattande betydande ärendena. Uppsägningarna som genomfördes av ekonomiska och produktionsmässiga orsaker samt p.g.a. omorganisering av verksamheten verkställdes under den första halvan av året. Till följd av arrangemang inom bl.a. förvaltningen och daghemmens kosthåll frigjordes totalt 26 personers arbetsinsats. Totalt uppgick personalstyrkan vid Kyrkslätts kommun till 2293 personer i slutet av året, dvs. ca hundra personer färre än året innan. Den minskade personalmängden i kombination med 1-2 veckors permittering som berörde personalen på ett omfattande sätt minskade personalkostnaderna med sammanlagt ca fyra miljoner euro i jämförelse med året innan. Permitteringarnas inverkan på serviceutbudet förblev mindre än befarat till följd av god planering men naturligtvis förutsatte de gemensamma ansträngningar av både arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Bedömt med nyckeltal som mäter kommunekonomin klarade sig Kyrkslätt lite bättre under bokslutsåret än den uppgjorda budgeten förutspådde. Räkenskapsperiodens resultat (-1,75 miljoner euro) förblev en knapp milon euro bättre än beräknat men uppvisade ändå fortsättningsvis för tredje året i rad en förlust. Särskilt tack vare just minskningen i personalkostnader samt lite överraskande ökningen i skatteintäkter var vår kommuns förmåga att reagera på nya situationer ändå starkare än året innan. Å andra sidan förutsätter de stora ackumulerade investeringsbehoven och finansieringen av dem oberoende av finansieringssätt en förstärkning av vår kommunekonomi från den nuvarande situationen. Ett år är en kort tidsperiod vid bedömningen av kommunens verksamhet och därför ska framtiden byggas planerat i enlighet med de riktlinjer man gemensamt kommit överens om. Sådana godkända strategiska handlingar som styr beslutsfattandet och den operativa verksamheten var under bokslutsåret bl.a. Kyrkslätts servicenätutredning ur fastighetsstrategins synvinkel, uppdateringen av gränsvärdena för programmet för balansering av ekonomin, personalstrategin, utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt, planläggningsprogrammet, det näringslivspolitiska programmet, välfärdsplanen för barn och unga samt planen enligt äldreomsorgslagen. Med tanke på framgången i Kyrkslätts kommun är det centralt att vi förbinder oss till dessa och andra beslut vi fattat. Jag vill tacka våra fullmäktigeledamöter och andra förtroendevalda som påverkar i de olika organen för deras aktiva insats för utvecklingen av Kyrkslätt till en ännu bättre plats att bo och verka i. Också kommunens personal har under bokslutsåret 2014 uppvisat förmåga att vara flexibel i trängda situationer, ett särskilt tack för det! Härifrån är det gott att fortsätta - tillsammans och med sikte på en gemensam viljeyttring. TARMO AARNIO Kommundirektören

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

2

Bokslut 2014

KOMMUNENS ORGANISATION 2014 REVISIONSNÄMNDEN

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Kommunfullmäktiges beredningskommitté Personalsektionen

KOMMUNSTYRELSEN

Koncernsektionen KOMMUNDIREKTÖREN CENTRALVALNÄMNDEN KONCERNFÖRVALTNINGEN · · ·

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgssektionen

BILDNINGSNÄMNDEN

Förvaltnings- och utvecklingsenheten Ekonomienheten Personalenheten

VÅRD- OCH OMSORGSVÄSENDET · · · · ·

·

FINSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

· · ·

SVENSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

·

Förvaltningstjänster Socialtjänster Hälsotjänster Stödtjänster för funktionsförmågan Välfärdstjänster för de äldre

BILDNINGSVÄSENDET Handlednings-, utvecklings- och förvaltningstjänster Finska utbildningstjänster Finska tjänster inom småbarnsfostran Svenska dagvårds- och utbildningstjänster Fritidstjänster

IDROTTSNÄMNDEN UNGDOMSNÄMNDEN

SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN

SAMHÄLLSTEKNISKA VÄSENDET

BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN

· · · · ·

NÄMNDEN FÖR SERVICEPRODUKTION

·

Vägsektionen DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD

Förvaltningstjänster Kommunalteknik Vattenförsörjningsverket Resultatområdet markanvändning Resultatområdet myndighetsverksamhet Resultatområdet serviceproduktion

3 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ALLMÄN EKONOMISK UTVECKLING Ekonomin som helhet och prognosutveckling 2014 - 2016 Utvecklingen av den internationella ekonomin förutspås fortsätta svag på hela euroområdet förutom i Sverige. I Förenta Staterna och Stor-Britannien förväntas en tillväxt på ca tre procent år 2015. Tillväxtprognosen i Tyskland har försvagats och torde förbli på ca 1,5 % under de kommande åren. Enligt Statistikcentralens preliminära siffror för nationalekonomin kvartalvis växte Finlands ekonomi under det tredje kvartalet 2014 med 0,2 % från kvartalet innan. Den privata konsumtionen ökade med 0,3 % trots hushållens oförändrade realinkomster. Enligt finansministeriets nationalekonomiska avdelnings prognos uppgår tillväxten år 2015 till 0,9 % och år 2016 till 1,3 %. Den inhemska efterfrågans betydelse förblir större än tidigare år och ökningen i den privata konsumtionen försnabbas till en knapp procent tack vare sysselsättningsläget och hushållens förhöjda förtroende. Den officiella arbetslösheten kommer kanske länge att förbli hög även om antalet registrerade arbetslösa börjar minska då tillväxten kommer igång. Sysselsättningsförväntningarna är fortsättningsvis negativa även om antalet lediga arbetsplatser har vänt till en försiktig tillväxt under senare halvan av år 2014. Sysselsättningsutvecklingen bedöms vara svag under de närmaste åren även om sysselsättningsläget enligt prognosen börjar förbättras år 2015 med anspråkslösa 0,1 %. Tillväxtprognosen för år 2016 beräknas bli 0,3 %. Minskningen i löntagarnas sammanräknade disponibla realinkomst, dvs. köpkraften beräknas vara 0,6 % år 2014. Minskningen i köpkraften har påverkats av det försvagade sysselsättningsläget, långsammare förtjänstutveckling samt skattehöjningar. Köpkraften förväntas förbli på samma nivå år 2015 till följd av den bromsande inflationen. Enligt Finansministeriets nationalekonomiska avdelnings prognos ökar inkomsterna med 1,2 % år 2015, ökningen i konsumtionspriserna förutspås bli 0,8 %.

CENTRALA PROGNOSSIFFROR

2013* md euro

2011

2012*

2013*

2014**

2015**

2016**

procentuell volymförändring Bruttonationalprodukt till marknadpris Import av varor och tjänster Totalutbud Export av varor och tjänster konsumtion privat offentlig Investeringar privata offentliga Totalefterfrågan inhemsk efterfrågan

201 78 289

2,6 6,0 3,5

-1,5 1,3 -0,7

-1,2 -3,2 -1,8

0,1 0,0 0,1

0,9 2,6 1,4

1,3 4,0 2,0

76 161 111 50 43 34 8 281 204

2,0 2,0 2,9 -0,1 4,1 3,8 5,4 3,4 4,0

1,2 0,3 0,1 0,7 -2,5 -3,3 1,6 -0,7 -1,4

-2,3 0,1 -0,7 1,5 -4,8 -6,8 4,4 -1,4 -1,1

1,7 0,1 0,0 0,3 -4,4 -5,3 -0,8 -0,3 -1,1

3,3 0,3 0,3 0,2 0,9 1,0 0,5 1,4 0,6

4,2 0,7 0,8 0,6 3,2 3,9 0,4 2,0 1,2

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

4

Bokslut 2014

Övriga centrala prognossiffror 2011 2012* 2013* 2014** 2015** 2,8 0,5 -1,1 0,7 1,3 Tjänster, volymförändring, % -0,6 -8,4 -2,0 -0,9 1,6 Industri, volymförändring, % 1,0 -2,1 0,6 0,6 0,8 Arbetets produktivitet, förändring, % 1,1 0,4 -1,1 -0,4 0,1 Sysselsatta, förändring, % 68,6 69,0 68,5 68,4 68,6 Sysselsättningsgrad, % 7,8 7,7 8,2 8,6 8,8 Arbetslöshetsgrad, % 3,4 2,8 1,5 1,1 0,8 Konsumentprisindex, förändring, % 2,7 3,2 2,1 1,4 1,2 Förtjänstnivåindex, förändring, % -3,5 -3,9 -2,9 -3,2 -2,7 Bytesbalans, md euro -1,8 -1,9 -1,4 -1,6 -1,3 Bytesbalans, % av BNP 1,4 0,6 0,2 0,3 0,1 Korta räntor (3 mån, Euribor), % 3,0 1,9 1,9 1,5 0,8 Långa räntor (statens obligationer, 10 år), % 54,4 56,3 57,8 58,5 58,5 Offentliga sektorns utgifter, % av BNP 42,1 42,9 44,0 44,5 44,7 Skattegrad, % av BNP -1 -2,1 -2,4 -2,7 -2,6 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP -3,2 -3,7 -3,5 -3,2 -2,5 Statens finansiella sparande, % av BNP 48,5 53 56 58,9 61,1 Offentliga sektorns bruttoskuld, % av BNP 1) 40,5 42,2 44,6 46,6 48 Statens skuld, % av BNP 1) Den offentliga skulden är på grund av statistikreformen en prognos även för åren 2011, 2012 och 2013.

2016** 1,8 2,2 1,3 0,3 68,9 8,6 1,7 1,5 -2,7 -1,2 0,2 1,2 58,1 44,7 -2,1 -2,3 62,3 48,7

Källa: Finansministeriet Nationalekonomiska avdelningens ekonomiska publikationer Kommunernas ekonomi år 2014 Lånestocken för kommuner i Fasta Finland uppgick i slutet av år 2014 till 14,9 miljarder euro. Ökningen blev långsammare i jämförelse med året innan och var 7,9 procent. Kommunernas årsbidrag försvagades med 1,6 procent, vilket påverkades av bl.a. att statsandelarna minskade med 1,3 procent. Kommunernas verksamhetsutgifter ökade i jämförelse med föregående år med moderata 1,0 procent. Statsandelar, skatteintäkter, årsbidrag och lånestock år 2003-2014 i kommuner i Fasta Finland*

*Bokslutsprognoser Ökningen i kommunernas verksamhetsutgifter har blivit långsammare och verksamhetsbidragen försvagades med 1,5 procent. Kommunernas skattefinansiering, dvs. ökningen i statsandelar och skatteinkomster minskade med 1,4 procent från fjolåret. Kommunernas statsandelar minskade med 105 miljoner euro från fjolåret. Ökningen i skatteinkomster med 516 miljoner euro behöll utvecklingen i skattefinansieringen svagt positiv. Endast 14 kommuner beräknaar att årsbidraget förblir negativt år 2014, då årsbidraget enligt bokslutsuppgifter för fjolåret var negativt i 28 kommuner. I sin helhet försvagades årsbidragen med 1,6 procent.

5 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Kommunernas sammanräknade lånestock uppgick i slutet av år 2014 till 14,9 miljarder euro. Lånestocken ökade med 1,1 miljarder euro jämfört med föregående år. Ökningen i lånestocken blev långsammare jämfört med fjolåret och kommunernas lånestock räknat per invånare var 2 733 euro, då motsvarande siffra föregående år var 2 542 euro. År 2014 påverkades kommunernas och samkommunernas bokslutsberäkningar av ändringen i kommunallagen som ålade kommunerna och samkommunerna att bolagisera sina affärsverk och andra enheter som verkar på marknaden före slutet av år 2014. Till följd av bl.a. det mångdubblades räkenskapsperiodens resultat i kommunerna och samkommunerna i Fasta Finland från fjolåret till följd av bokföringsmässiga vinster som antecknats i slumpmässiga poster. Dessutom ökade kommunernas investeringsutgifter och -inkomster i brutto avsevärt från föregående år. Nettoinvesteringarna ökade ändå med endast 1,0 procent jämfört med föregående år. De slutgiltiga bokslutsinverkningarna av bolagiseringen preciseras i prognosen av kommunernas och samkommunernas ekonomiska statistik som publiceras i juni. Källa: Kommunernas och samkommunernas ekonomi kvartalsvis, 4 kvartalet 2014, Statistikcentralen.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

6

Bokslut 2014

UTVECKLING AV VERKSAMHET OCH EKONOMI I KYRKSLÄTTS KOMMUN Befolkningstillväxt Kommunens invånarantal växte under året med 322 personer (0,9 %). År 2013 var motsvarande ökning 332 personer (0,9 %). Befolkningsökningen har hållit sig på fjolårets nivå och enligt statistikcentralens befolkningsprognos från år 2012 kommer befolkningsökningen år 2010 - 2015 att vara över 400 personer per år i Kyrkslätt. Flyttningsrörelsen mellan kommunerna har piggnat till en aning men invandringen har sjunkit från föregående år.

Förändringar i befolkningen 2008-2014 31.12.

2008

0-6 år 7-15 år 16-19 år 20-64 år 65-74 år 75-84 år 85- år

%

4 060 11,3 % 4 837 13,4 % 1 834 5,1 % 21 748 60,4 % 2 237 6,2 % 1 006 2,8 % 259 0,7 % 35 981 100 %

2009

%

2010

4 075 11,2 % 4 887 13,4 % 1 898 5,2 % 21 941 60,1 % 2 372 6,5 % 1 047 2,9 % 289 1% 36 509 100 %

%

2011

4 083 11,1 % 4 942 13,4 % 1 961 5,3 % 21 982 59,5 % 2 558 6,9 % 1 099 3,0 % 317 0,9 % 36 942 100 %

%

2012

4 014 10,8 % 5 014 13,5 % 1 972 5,3 % 21 910 58,9 % 2 804 7,5 % 1 160 3,1 % 318 0,9 % 37 192 100 %

%

3 954 10,5 % 5 049 13,4 % 1 978 5,3 % 21 987 58,5 % 3 047 8,1 % 1 219 3,2 % 333 0,9 % 37 567 100 %

2013

%

3 870 10,2 % 5 111 13,5 % 1 987 5,2 % 21 985 58,0 % 3 272 8,6 % 1 317 3,5 % 357 0,9 % 37 899 100 %

2014*

%

2 543 6,7 % 5 853 15,3 % 2 539 6,6 % 22 007 57,6 % 3 499 9,2 % 1 402 3,7 % 378 1,0 % 38 221 100 %

förändring 840 528 433 250 375 332 322 förändrings-% 2,39 % 1,47 % 1,19 % 0,68 % 1,01 % 0,88 % 0,85 % Källa: Statistikcentralen. Åldersklassificeringen för 2014 års preliminära uppgifter är avvikande: 0-4 år, 5-14 år, 15-19 år, 20-64 år, 65-74 år, 75-84 år och över 85 år

Befolkningsökningens struktur 2008-2014 Källa: Statistikcentralen / månads uppgifter om befolkningsförändringar Kyrkslätt

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014*

Levande födda

502

508

504

510

523

496

535

475

474

448

411

Avlidna

154

158

152

173

188

180

174

188

187

178

203

Nativitetsöverskott

348

350

352

337

335

316

361

287

287

270

208

Flyttning inom landet: inflyttning

2 727

2 677

2 484

2 596

2 466

2 308

2 160

2 196

2 180

2 081

2 232

Flyttning inom landet: utflyttning

2 076

2 282

2 125

2 303

2 045

2 206

2 157

2 307

2 250

2 178

2 230

Flyttning inom landet: netto

651

395

359

293

421

102

3

-111

-70

-97

2

Inflyttning till landet

153

178

187

216

173

198

196

208

293

283

233

Utflyttning från landet

82

116

100

103

101

95

130

130

144

131

121

Flyttning till landet: netto

71

62

87

113

72

103

66

78

149

152

112

Förändringar totalt Folkmängden totalt Befolkningsförändring

1 070

807

798

743

828

521

430

254

366

325

322

32 772

33 581

34 389

35 141

35 981

36 509

36 942

37 192

37 567

37 899

38 221

2,5 %

2,4 %

2,2 %

2,4 %

1,5 %

1,2 %

0,7 %

1,0 %

0,9 %

0,8 %

*Uppgifterna för år 2014 är prelim inära (befolkningsprognos i september för 2014 var 38125)

Sysselsättningens utveckling Enligt arbets- och näringslivsförvaltningens statistik var kommunens arbetslöshetsgrad i december 2014 9,5 % (2013: 8,2 %, 2012: 6,5 %, 2011: 5,5 %, 2010: 6,2 %) och det totala antalet arbetslösa 1 827 (2013: 1561, 2012: 1243, 2011: 1052, 2010: 1179). Arbetslöshetsgraden i Nyland var i slutet av 2014 11,1 % och i hela landet 13,9 %. Av dem hade i december 2014 636 varit arbetslösa i över ett år (2013: 501). Arbetslöshetsgraden bland unga var 10,8 % (2013: 10,6 %). Arbetslösheten stiger fortfarande och antalet långtidsarbetslösa ökar både i Kyrkslätt och i hela landet.

7 Bokslut 2014

Arbetslöshetsgraden åren 2006 – 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

8

Bokslut 2014

Kommunens näringslivsväsende Kommunen deltog år 2014 i utvecklandet av företagstjänsterna genom att styra och finansiera YritysEspoos verksamhet (nyföretagscentral) i samarbete med Esbo stad och andra intressentgrupper. Företagsrådgivarens regelbundna mottagning i kommunhuset har tagits väl emot i Kyrkslätt och man känner bättre till servicen. Sammanlagt stod Kyrkslättborna för 135 kundbesök vid företagsrådgivningen i Otnäs servicekontor och kommunhuset. I slutet av året kom man inom Pääkaupunkiseudun Yrityskummit ry överens om att också deras service riktasomfattar Kyrkslätt och man inleder regelbunden mottagning i kommunhuset i början av år 2015. Kyrkslätt har ökat sitt samarbete med Espoon Matkailu Oy och Kyrkslätt utnyttjar som köptjänst marknadsföringskanalen www.visitespoo.fi och marknadsföringspaket riktade till företag inom turism som utvecklats av Espoon Matkailu Oy. Under den nationella företagardagen 5.9.2014 genomfördes Kyrkslätts Business Forum i kommunhuset där 10 betydande anbudsgivare inom företagsservice presenterade sin verksamhet i kommunhusets nedre aula såsom på en mässa. Tillfället lockade fullmäktigesalen full av åhörare som lyssnade till de sakkunnigas presentationer om teman som intresserar företag. Responsen som man fick om tillfället var mycket positiv. Kyrkslätt deltog i KUUMA-kommunernas konkurrenskraftsarbetsgrupp med vars hjälp man riktade finansiering till viktiga utvecklingsprojekt för år 2015 och t.ex. för POKAteknologiprojektets del för längre tid. Företagsfostrararbetsgruppen verkade på ett fungerande sätt år 2014. Det är fråga om en koordinerande arbetsgrupp som drar upp riktlinjer och som stöder lärare och skolor i deras praktiska företagarutbildningsarbete. Konkurrenskraftsarbetsgruppen beredde och säkrade den fortsatta finansieringen för projektet YES företagarfostran. Näringslivsväsendet deltog år 2014 i styrningen för naturcentret Haltia via verksamhetsgrupparbete. För resultaten av kommunens interna samarbetes del är det viktigaste resultatet för näringslivsväsendets del principavtalet om överföring av det obebyggda företagsområdet i Kiilakallio med markbytesaffär från Lemminkäinen Oyj till kommunens ägo under år 2015. Tomtärendena befrämjades också för Perälänjärvi i Veikkolas del eftersom företagsområdets kommunalteknik blev klar före slutet av året. Under år 2014 såldes en företagstomt på Strömsby industriområde. De allmänt svaga ekonomiska utsikterna märktes i tomtaffärerna som brist på intresse och tillräcklig finansiering bland kunderna.

Kommunens personalpolitik Genomförandet av resultaten av samarbetsförhandlingarna som inleddes i oktober 2013 inleddes genast i januari 2014. Samarbetsförfarandena berodde på ekonomiska orsaker, produktionsorsaker och orsaker som föranleddes av omorganiseringar. Kyrkslätts kommuns ekonomiska situation hade försvagats. Sparmålet var uppställt på sex miljoner euro och en minskning med 150 årsverken. Som resultat av samarbetsförhandlingarna meddelades besparingseffekter om ca hundra årsverken och ca fyra miljoner euro under år 2014. Man uppnådde besparingar på 1,619 miljoner euro till följd av permitteringarna och 344 000 till följd av uppsägningarna år 2014. Det totala antalet uppsagda var 37 personer. Inbesparingsbeloppet av de uppsagda träder till fullo i kraft år 2015 och den kalkylerade besparingen är 787 000 euro. Alla ovanstående besparingar sammanlagt uppgår till 2,750 miljoner euro.

9 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Dessutom gjordes strukturella förändringar inom sektorerna. Från bildningsväsendet flyttades 17 daghemsbiträden till samhällstekniken. Dessutom koncentrerades registraturerna till koncernförvaltningen. Från bildningsväsendet överfördes två personer och från vård- och omsorgsväsendet en person till den nya registraturen. Antalet anställda i Kyrkslätts kommun utan stödsysselsatta och timlärare i bisyssla uppgick vid utgången av 2014 till 2 184 personer, vilket var 74 personer färre än vid utgången av 2013. Under året minskade antalet fast anställda med 41 personer, antalet visstidsanställda minskade med 44 och antalet anställda i bisyssla minskade med 14 personer (tabell 1). Orsaken var uppsägningarna enligt samarbetsförhandlingarna. Personalstyrkan åren 2010 – 2014* Förändring i % 2010

2011

2012

2013

2014

2013-2014

Antal personer

2 399

2 426

2 450

2 392

2 293

-4,14 %

Fast anställda

1 851

1 850

1 848

1 851

1 810

-2,22 %

Visstidsanställda

427

456

475

427

383

-10,30 %

Anställda i bisyssla

121

120

127

114

100

-12,28 %

*Siffrorna innehåller en mångdubbel bemanning då t.ex. en sjukledig anställd kan ha vikarie för viss tid. Sjukledigheternas genomsnitt minskade fortsättningsvis med 0,1 dagar till 13,4 dagar (år 2013 var genomsnittet 13,5 sjukdagar). Nästan alla pengar som inriktats på personalens välmående ströks av besparingsorsaker. Det var ändå möjligt att på basis av ansökan skaffa redskap som förbättrar ergonomin inom ramen för anslagen. Målet för utvecklingen av kunnandet var tre utbildningsdagar per arbetstagare. Målet upnnåddes inte och man blev tvungen att inhibera många utbildningar till följd av lågt deltagarantal. Cheferna motiverade varför de inte skickar arbetstagare på utbildning med permitteringar och stor arbetsmängd. 7 utbildningar inhiberades och 13 genomfördes och bara den ena av esimiespassi-utbildningsserien. Genomsnittet för de genomförda utbildningarna var 3,85. Den första ansökan om utbildningsersättning har gjorts och sänts 28.1.2015 för år 2014:s del. I ansökan hade man skrivit personalantal vid utbildningarna år 2014. Det är oroande att över hälften av personalen inte har fått ens en dgas utbildning. Situationen är inte riktigt så här dålig eftersom man inte får ersättning för för utbildning kortare än 6 timmar och de har inte räknats med. Man fick tillbaka ett belopp på 43 146,54 euro för utbildningsersättning. Det returnerades till år 2014. Antal utbildningsdagar i ansökan om utbildningsersättning från år 2014 Antal utbildningsdagar 1 2 3

Antal personer 310 198 527

Utbildningsdagar totalt 310 396 1 581

Totalt Totalt antal personer Utan utbildning längre 6 timmar

1 035 2 184 1 149

2 287 52,6 %

År 2014 genomfördes totalt 327 rekryteringar i kommunen (år 2013 var antalet 371 år 2012 258 rekryteringar). Det fanns 470 lediga arbetsplatser (år 2013 426).

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

10

Bokslut 2014

Antalet rekryteringar enligt sektor. Sektor

Rekryteringar, antal

Bildningsväsendet Vård- och omsorgsväsendet Samhällstekniska väsendet Koncernförvaltningen TOTALT

Lediga jobb, antal

215 88 22 2 327

218 179 71 2 470

Kommunens personalstruktur 31.12.2014 Sektorernas personalantal och procentandelar (heltids- och deltidsanställd personal)

Koncernförvaltningen Bildningsväsendet Samhällstekniska väsendet Värd- och omsårgsväsendet

Verk

HEL- OCH DELTIDSANSTÄLLDA

I bi-

Fast anVisstids31.12.2014 ställda Vikarier anställda Totalt syssla Koncernförvaltningen 36 2 38 Grundskolor och gymnasier, lärare 366 49 76 491 16 Dagvård 465 63 29 557 Bildningsväsendet övriga 225 20 23 268 84 Bildningsväsendet totalt 1056 132 128 1316 100 Samhällstekniska väsendet 239 2 7 248 Vård- och omsorgsväsendet 479 65 38 582 Totalt 31.12.2014 1810 201 173 2184 100

Totalt utan Anställda anställda med sysselsättning- med sysselsättsmedel ningsmedel 38 3 507 557 352 1416 248 582 2284

6 9

ORDNANDE AV KOMMUNENS INTERNA KONTROLL Kommunstyrelsen i Kyrkslätt godkände 25.3.2013 § 177 den allmänna anvisningen för intern kontroll. Enligt den allmänna anvisningsn ska kommunens verksamheter ordnas och verksamheten ska ledas så att det finns en tillräcklig intern kontroll på alla organisationsnivåer och i all verksamhet. Med den interna kontrollen avses kommunens och kommunkoncernens interna förfarings- och verksamhetssätt med vars hjälp man eftersträvar att säkerställa uppnåendet av organisationens mål och verksamhetens laglighet. Intern kontroll är en del av lednings- och förvaltningssystemet med vars hjälp man eftersträvar att kommunens

11 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ledning får organisationen att fungera på det sätt som den önskar och som producerar tillräckliga uppgifter om organisationens tillstånd och prestationer för ledningen. Faktorer inom

den interna kontrollen är ledningssätt och organisationskultur, riskkontroll, rapportering och informationsspridning, tillsynsåtgärder samt uppföljning och bedömning. Ordnande av tillräcklig intern kontroll ligger i sektorerna på organens (nämnderna, direktionerna) ansvar. I direktiven för intern kontroll som godkänts av kommunstyrelsen finns mer detaljerade beskrivningar av hur den interna kontrollen ska ordnas. Anvisningarna för den interna tillsynen har uppdaterats. Kommunstyrelsen godkände i mars 2013 de allmänna anvisningarna för intern tillsyn i Kyrkslätts kommunkoncern. Inarbetningen av anvisningen för den interna kontrollen inom sektorerna pågår. Iakttagande av stadgarna, bestämmelserna och besluten Med hjälp av förfarandet med rätten att ta ärenden till behandling som stadgas i 51 § i kommunallagen övervakas att organens och tjänsteinnehavarnas beslut är fattade i enlighet med lagar och bestämmelser. I förvaltningsstadgan finns bestämmelser över användningen av rätten att ta ärenden till behandling. För andra besluts del är laglighetskontrollen på nämndernas ansvar. Riskhantering är en del av den interna kontrollen Med riskhantering identifierar, bedömer och kontrollerar man faktorer som äventyrar uppnåendet av målen. Ordnandet av den interna kontrollen och riskhanteringen är en del av ledningen av kommunen och kommunkoncernen. Målet för riskhanteringen är att säkerställa uppnåendet av de uppställda funktionella och ekonomiska målsättningarna. En risk är en eventuell händelse som kan äventyra uppnåendet av målen på kort eller lång sikt eller hota kommunens rykte. En risk är inte endast att något negativt eventuellt händer, utan kan även innehålla att något gott som möjliggörs av resurserna inte förverkligas. Risken kan hänföra sig till brister i uppnående av resultat, laglighet och god förvaltning eller till förlorande av tillgångar eller egendom samt till en ineffektiv användning av dem. Till riskhantering hör identifiering och utvärdering av riskerna samt iakttagande av dem vid planeringen av verksamheten och uppställandet av målen. Riskhanteringen ger också möjligheter att hitta nya verksamhetslösningar med vars hjälp målsättningarna kan nås. Riskerna ska identifieras på ett helhetsbetonat sätt ur så många synvinklar som möjligt. Senaste år har man betonat risker i anslutning till personalen och kunnandet, ledningskunnande, upprätthållande av ryktet, informationens kvalitet, datasystem, upprätthållande av infrastruktur, tillräcklig inkomstbildning och risker i anslutning till ekonomisk balans. Skyldigheten att ordna riskhantering ingår på ett ännu mer betonat sätt i den nya kommunallagen som riksdagen godkände i mars 2015. Riskhantering, plan för ibruktagande De representanter för sektorerna som kommunens ledningsgrupp utsåg år 2014 har uppgjort en plan för ibruktagande av riskhanteringen. Avsikten är att ta ibruk riskhanteringen vid uppgörandet av budgeten för år 2016 dvs. under år 2015. Riskhanteringen knyts till de bindande målen som berör hela kommunen och till sektorernas verksamhetsmål, dvs. mål som berör s.k. nyckelfunktioner. Sektorerna har nutnämnt sina nyckelfunktioner, vilka är: -

vatten- och avloppsservice primärvård socialskydd och -vård dagvård (verksamheten koncentreras vid behov till vissa daghem) grundläggande utbildning (verksamheten koncentreras vid behov till vissa skolor) kostservice till anstalter och skolor underhåll av vissa byggnader (sjukhus, hälsocentral, vårdhem, centralkök, ovannämnda skolbyggnader, ovannämnda daghem)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

12

Bokslut 2014

-

miljö- och hälsoskydd (avtal med Esbo) avfallsservice (avtal med HRM) tryggande av kommunens operativa ledning och förtroendeorganens beslutsfattande kommunikation och tillgång till tillräcklig situationsinformation (inklusive tillräckliga informationsredskap) - löneutbetalning och ekonomiförvaltning i tid (fakturor och avgifter) Målsättningarna som berör nyckelfunktionerna tilläggs också i budgetboken. Man utnämner ansvarspersoner som genomför och rapporterar om målen och riskerna Man utnämner en ansvarsperson för målsättningarna som ansvarar för att målsättningarna uppfylls och uppgör utfallsuppgifter för delårsöversikterna. Kommunens ledningsgrupp behandlar delårsöversikterna och sänder dem till kommunstyrelsen för godkännande. I den nuvarande situationen tillställs uppföljningsuppgifterna kommunstyrelsen endast för kännedom. Målsättningens ansvarsperson bedömer också de risker som inriktas på uppfyllande av målet. För de mest betydande riskerna uppgörs en riskhanteringsplan och man utnämner en ansvarsperson för riskhanteringen. Riskhanteringens ansvarsperson följer med uppfyllandet av målsättningen och också risken i anslutning till det. Till uppföljningen av riskerna hör att ansvarspersonen förmedlar information som gäller utveckling av riskerna till målsättningens ansvarsperson. Uppföljningsinformation för riskerna tillställs kommunens ledningsgrupp och också kommunstyrelsen för kännedom. Kommunstyrelsen godkänner riskhanteringsplanen Kommunstyrelsen godkänner riskhanteringsplanen samtidigt samtidigt som med anvisningarna för uppgörande av driftsekonomiplanen. Beslutet innehåller också en anvisning till sektorerna om riskhantering. Uppföljningsuppgifter för utfallet av risker tillställs kommunstyrelsen i augusti i samband med delårsöversikten och bokslutet. Kommunstyrelsen godkänner uppföljningsuppgifterna. Vid riskhanteringen är det bra att använda ett omfattande riskbegrepp. I anvisningarna ingår en minneslista för bedömningen av risker som säkerställer att riskbedömningen görs tillräckligt mångsidigt. Riskbedömningen som verksamhet preciserar i bästa fall också kommunens mål. Målsättningarna ska vara betydelsefulla, motiverande och inom kommunens befogenheter. Kompletteringar i kommunens förvaltningsstadga Ibruktagning av riskhanteringen förutsätter att kommunens förvaltningsstadga kompletteras med anvisningar som berör riskhanteringens grunder. Fullmäktige godkänner grunderna som en del av förvaltningsstadgan. Med grunder avses definition av riskhanteringens uppgifter och ansvar, arbetsfördelning, verksamhetssätt samt rapporteringsplikter. Grunderna utgörs också av riskhanteringens verksamhetsprinciper: - hur risker klassificeras - hurudana risker man särskilt fäster vikt vid - hur man förhåller sig till konstaterade risker (godkänner, håller ett öga på, avlägsnar) - hur man rapporterar om riskerna Kommunstyrelsen ansvarar för handledningen av den interna kontrollen och riskhanteringen och för vederbörligt ordnande samt övervakning av verkställandet och resultaten i enlighet med de grunder fullmäktige har beslutat om. Riskhanteringen sak täcka hela kommunkoncernen. Ovan beskrivna plan för ibruktagande av riskhantering är avsedd att godkännas i kommunstyrelsen under våren 2015 och kompletteringen i förvaltningsstadgan under innevarande år. Förvaltningsstadgan godkänns av fullmäktige. Planens detaljer kanske ännu preciseras.

13 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT OCH FINANSIERING AV VERKSAMHETEN Resultaträkning och nyckeltal 2014

2013

8 682 12 472 4 403 4 008 29 565

7 745 13 425 4 899 5 805 31 874

-71 540

-75 425

-16 683 -3 338 -88 185 -11 707 -16 592 -4 668 -212 712 -183 147

-17 204 -4 508 -86 292 -12 026 -17 692 -4 601 -217 747 -185 874

Skatteinkomster Statsandelar Finanseialla intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella kostnader Röntekostnader Övriga finansiella kostnader

174 981 21 630

171 133 23 251

85 404 -1 989 -30 -1 531

123 433 -2 033 -104 -1 581

Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapspe riodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av fonder

11 777

6 930

-13 660 -1 882 25 -50 -25 -1 751

-13 552 -6 623 27 141 168 -6 455

Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, % Årsbidrag i procent av avskrivningarna Årsbidrag, euro/invånare

13,9 %

14,6 %

87,4 %

51,1 %

312

183

Invånarantal 31.12.

38 221

37 899

Kommunen och vatten (externa poster)

1 000 €

Verksamhetsintäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Övriga intäkter Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönekostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Övriga finansiella kostnader Verksamhetsbidrag

Räkenskapsperiodens overskott/underskott

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

14

Bokslut 2014

Finansieringsanalys och dess nyckeltal 2014

2013

11 934 -333 11 444

6 930 -2 056 4 874

-12 157 595 348 -11 214 386

-15 021 234 2 615 -12 172 -7 298

0 0

-65 0 -65

10 000 -10 883 2 093 1 210

10 000 -8 791 -204 1 006

-25 -19 -1 525 613 -800

2 0 4 046 1 876 5 925

Kassaflödet för finansieringens del

639

-433

Förändring av likvida medel

639

-433

20 756 20 117

20 117 20 550

103,2 % 53,2 % 1,1 % 20 756 31

46,9 % 29,3 % 0,9 % 20 117 14

38 221

37913

1 000 € Kassaflödet i verksamheten +Årsbidrag -Rättelseposter till internt tillförda medel Kasaflödet för investeringarnas del -Investeringsutgifter -Finansieringsandelar för investeringsutgifter -Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen -Ökning av utlåningen -Minskning av utlåningen Förändringar av lånebeståndet +Ökning av långfristiga lån -Minskning av långfristiga lån +-Förändringar av kortfristiga lån Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder

Förändring av kassamedel +Kassamedel 31.12. -Kassamedel 1.1. Intern finansiering av investeringar, % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % Låneskötselbidrag Kassamedel 31.12. Likviditet, kassadagar Invånarantal

15 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Kommunens balansräkning och dess nyckeltal

Kommunen och vatten (externa poster) AKTIVA

1000 € 2014

2013

BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid

186 912 1 910 295 1 615

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar

157 025 24 919 82 683 46 752 1 522 6 1 143

189 024 2 128 346 1 782 0 159 756 24 387 85 117 46 785 2 236 6 1 225

27 977 25 993 1 450 429

27 140 25 157 1 450 534

434 2 94 339

458 2 76 380

30 165 425 423 1

28 139 405 405 1

Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar

8 984 429 429

7 616 571 571

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar

8 556 4 497 3 182 877

7 044 4 243 2 090 711

206 206

207 207

20 551 217 669

19 911 217 620

FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Färdiga produkter

Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kass a och bank AKTIVA TOTALT

PASSIVA

2014

2013

82 839 59 990 566 24 034 -1 751

84 590 59 990 566 30 489 -6 455

842

866

235 606

260 606

3 826 2 3 397 427

3 825 2 3 332 490

130 161 89 642 76 849 2 610 1 145 9 037 0 40 520 10 306 577 0 13 635 2 007 13 995 217 669

128 339 89 565 77 155 3 187 1 662 7 560 0 38 774 8 214 577 8 10 315 2 322 17 339 217 620

Soliditetsgrad, % Relativ skuldsättningsgrad, % Ackumulerat överskott, 1 000 € Ackumulerat överskott, €/inv. Lånestock 31.12., 1 000 € Lånestock 31.12., €/inv. Lånefordringar, 1 000 €

38,6 % 57,0 % 22 283 583 90 343 2 364 1 450

39,6 % 56,0 % 24 034 634 89 133 2 352 1 450

Invånarantal

38 221

37 899

EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Kortfristigt Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA TOTALT

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

16

Bokslut 2014

Resultaträkning och nyckeltal Verksamhetsinkomster och -utgifter

Verksamhetsinkomsterna sjönk med 2,3 miljoner euro (-5,7 %) år 2014 i jämförelse med föregående år. En sänkning i verksamhetsinkomsterna berodde på mindre försäljningsvinster från anläggningstillgångar samt minskade ersättningar för markanvändningsavtal. Vinster från anläggningstillgångar var ca 1,7 milj. euro mindre och ersättningarna för markanvändningavtal en knapp miljon mindre än föregående år. Budgeten för försäljningsvinster från anläggningstillgångar utföll inte enligt planerna delvis till följd av att markaffärerna i Tolls (värda 1,3 milj. euro) överfördes till år 2015. Intäktsföringen för markanvändningsavtalens kostnader itföll inte heller som planerat år 2014. Också verksamhetskostnaderna sjönk från år 2013 med ca fem milj. euro (2,3 %). Den största enskilda faktorn för inbesparingar i kommunen var de uppsägningar och permitteringar som genomfördes i kommunen, tack vare vilka lönesumman sjönk med över fem milj. euro. Också i bidragen och material, förnödenheter och varor lyckades man spara, men kostnaderna för köp av tjänster ökade med knappa två milj. euro. Skatteinkomster och statsandelar Skatteintäkterna ökade från föregående år med 3,8 milj. euro (+2,2 %). Kommunens inkomstskatt ökade med ca två milj. euro, intäkterna av samfundsskatten med ca 1,3 milj. euro och fastighetsskatten med ca en halv miljon euro. Inkomstskattesatsen höjdes med 0,5 procentenheter från början av år 2013 men fastighetsskattesatsen har förblivit desamma. Av statsandelarna inflöt 1,6 milj. euro mindre (-7 %) vilket är en direkt följd av statsandelsförnyelsen. Årets resultat Tack vare sparåtgärdena förbättrades verksamhetsbidraget (-183 milj. euro) med 2,7 milj. euro (1,5 %) och underskred också den målsättning som uppställdes i budgeten. Också årsbidraget (11,9 milj. euro) förbättrades så mycket som inbesparingen i verksamhetsutgifterna, även om försäljningsvinsterna från anläggningstillgångarna och avtalsersättningar från markanvändning minskade från föregående år. Årsbidraget var också ättre än i budgetprognosen. Årsbidraget räckte ändå inte riktigt till för att täcka de planenliga avskrivningarna (87,4 %). Bokslutsårets årsbidrag för år 2014 var per invånare 312 euro (2013: 184 euro och 2012: 127 euro). Verksamhetsårets resultatet uppvisar ett underskott på -1,8 milj. euro.

Finansieringsanalys och dess nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas penningflöde berättar hur mycket man efter den egentliga verksamheten har behövt utomstående finansiering för att genomföra investeringarna. År 2014 vände nyckeltalet till positivt och var knappt 400 000 euro. Dvs. de investeringar som genomfördes år 2014 har kunnat finansieras med verksamhetsutgifter (investeringarnas inkomstfinansiering 103,2 %) då man föregående år behövde över 7 milj. euro utomstående finansiering för att genomföra investeringarna (investeringarnas inkomstfinansiering 46,9 %). Finansieringens penningfölde berättar om ändringar i lånestocken och betalningsbredskapen. Lånestocken har förändrats med ca en miljon euro, dvs. man har lyft 10 milj. euro i nytt lån och ca 10,8 milj. euro av de gamla lånen har betalats bort. Kommunens fordringar har minskat med 1,5 milj. euro vilket beror på överföring av vattnets balansenhets lån till interna. Låneskötselbidraget anger om kommunens inkomstfinansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Nyckeltalet förbättrades från föregående år med två procentenheter (1,1 %) och anger att inkomstfinansieringen har räckt till för skötsel av lån förmågan att sköta lån har stigit från föregående år från svag (0,9 %) till tillfredsställande.

17 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Ändringen i penningtillgångar berättar om ett positivt kassaflöde år 2014. Under året har pengar och bankfordringar ökat med ca 640 000 euro. Kassans tillräcklighet har stigit från två veckor till en månad (31 dagar) dvs. betalningsberedskapen har stigit avsevärt från föregående år och är under bokslutsdagen tillräcklig.

Balansräkning och nyckeltal Det överskott som ackumulerats i balansen per 31.12.2014 är totalt 22,3 milj. euro och 583 euro per invånare (föregående år 634 euro per invånare). Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, tolerans för underskott och förmåga att klara av sina förbindelser på lång sikt. Nyckeltalet var 38,6 % under bokslutsdagen och sjönk från föregående år med en procentenhet då överskottet minskade. Den relativa skuldsättningen anger hur mycket av kommunens driftsinkomster som skulle behövas för att återbetala det främmande kapitalet. Nyckeltalets värde var under bokslutsåret 57 %. Självförsörjningen och den relativa skuldsättningen är på en nöjaktig nivå. Självförsörjningsgradens goda nivå är över 50 % och på motsvarande sätt är den relativa skuldsättningen på en god nivå då den är under 50 %. Kommunen har fortfarande beredskap att sköta sin skuldbelastning på år 2014:s nivå ifall verksamhetsbidraget förblir på samma nivå. Kommunens lånestock anger beloppet främmande kapital och var vid årets slut 90,3 milj. euro och 2 364 euro per invånare (2013: 89,1 milj. e, 2 351 e/inv.; 2012: 88,1 milj. euro, 2 345 e/inv. och 2011: 84,8 milj. euro, 2 281 e/inv.). Lånestocken per invånare är under landets genomsnitt (år 2013 i genomsnitt 2 540 e/inv.) och har förblivit på fjolårets nivå.

Totalinkomster och -utgifter Kalkylen över totalinkomsterna och -utgifterna har utarbetats utgående från resultaträkningen och finansieringskalkylen, som endast innehåller externa inkomster, utgifter och finansieringstransaktioner. INKO MSTER O rdinarie verksamhet Verksamhetsintäkt er Skatteinkomster Statsandelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkt er Extraordinära intäkter Rättelseposter till internt tillförda medel Överlåtelsevinster på nyttigheter som hör till bestående aktiva tillgångar Inve ste ringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Finansie ringsve rksamhe t Minskning av utlåningen Ökning av långfristiga lån Ökning av kortfristiga lån Ökning av eget kapital Totala inkomste r, sammanlagt

euroa

%

29 564 964,91 174 981 283,94 21 630 318,72 84 841,91 403 743,98 0,00

-332 943,93 594 507,18

348 154,13 0,00 10 000 000,00 192 243,36 0,00 237 310 458,20

12 74 9 0 0 0

UTGIFTER euroa % O rdinarie ve rksamhe t % Verksamhetskostnader -212 711 724,50 90 % % 0,00 0% % Räntekostnader -1 989 419,92 1% % Övriga finansiella kostnader -30 225,41 0% % Ext raordinära kostnader 0,00 0% % Rättelseposter till internt tillförda medel +/- förändring i reserver 0,00 0%

Förluster av försäljning av anläggningstillgångar 0,00 Inve steringar 0% Investeringar i anläggningstillgångar -12 157 108,52 0%

0 % Finansie ringsverksam he t Ökning av utlåningen 0% Minskning av långfristiga lån 4% Minskning av kortfristiga lån 0% Minskning av eget kapital 0 % Totala utgi fte r, sammanlagt 100 %

0,00 -8 982 457,70 0,00 0,00 -235 870 936,05

0% 5%

0% 4% 0% 0% 100 %

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

18

Bokslut 2014

KONCERNSTRUKTUREN I KYRKSLÄTTS KOMMUN 31.12.2014 Dotterbolag

Intressesamfund

Samkommuner

Kyrkslätts hyresbostäder Ab 100 %

As Oy Hofmaninpelto 45,4 %

Nylands förbund 2,7 %

Kiint. Oy Kirkkonummen Männistönmuori 99,3 %

As Oy Kirkkonummen Matinmäki 33,7 %

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt 2,2 %

Kiint. Oy Kirkkonummen Keskustapysäköinti 64,7 %

Kiint Oy Kirkkonummen Pankkitalo 41,2 %

Eteva kuntayhtymä 2,6 %

As Oy Masalan Tupa 36,05 %

Kårkulla samkommun 3,2 %

Kirkkonummen Liikekeskus Oy 33,3 %

Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnia 11,5 %

As Oy Kirkkonummen Masalanhovi 46,04 %

EVTEK kuntayhtymä 7 % Länsi-Uudenmaan ammattikoulutuskuntayhtymä 1,4 % Västra Nylands folkhögskola 12,5 % HRT 3,3 %

19 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

SAMMANSTÄLLNING AV DE SAMFUND SOM INGÅR I KONCERNBOKSLUTET Dottersamfund, samkommunsandelar samt sekä osakkuusyhteisöt intressesamfund

Hemkommun Kommunens Koncernens Kommunkoncernens andel (1 000 e) ägarägarav av av räkensk. andel, % andel, % eget främmande periodens kapital kapital vinst/förlust

Dottersamfund Kyrks lätts Hyresbostäder Ab Kiint. Oy Kirkkonummen Männis tönmuori

Kyrks lätt Kyrks lätt

Kiint. Oy Kirkkonummen Kes kustapys äköinti

Kyrks lätt

100 99,3 64,7

100 99,3 64,7

4 535 70 4 066 8 671

46 341 814 6 47 161

66 0 2 68

2,7 2,2 2,6 3,2 11,5 7 1,4 3,3 12,5

43 9 450 276 337 6 732 1 086 304 1 427 143 19 798

50 12 559 1 361 576 1 661 18 71 3 171 62 19 529

3 102 28 -24 248 2 21 163 0 543

45,4 37,4 36,1 41,2 33,3 46,04

767 530 212 119 201 588 2 417

701 147 1 50 1 199 227 2 325

0 0 -1 -7 0 0 -8

Totalt Samkommuner Nylands förbund Helsingfors Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdis Helsingfors trikt Eteva kuntayhtymä Mäntsälä Kårkulla samkommun Pargas Espoon s eudun koulutus kuntayhtymä Omnia Esbo EVTEK ky Vanda Länsi-Uudenmaan ammattikoulutuskuntayhtymä Lojo Helsingforsregionens trafik Helsingfors Samkommunen Västra Nylands folkhögskola

2,7 2,2 2,6 3,2 11,5 7 1,4 3,3 12,5

Karis

Totalt Intressesamfund As Oy Hofmaninpelto As.Oy Matinm äki As Oy Masalan Tupa* Kiinteistö Oy Kirkkonummen Pankkitalo Kirkkonummen Liikekes kus Oy

Kyrks lätt Kyrks lätt Kyrks lätt Kyrks lätt Kyrks lätt

As. Oy Kirkkonummen Masalanhovi

Kyrks lätt

45,4 37,4 36,1 41,2 33,3 46,04 Totalt

As Oy Masalan Tupa har förenats med uppgifterna för år 2013 eftersom bokslutsuppgifterna för år 2014 inte blev klara i tid. Koncernkalkylen och nyckeltalen för Kyrkslätts kommun har presenterats i avsnittet bokslutskalkyler som börjar på sidan 121.

STYRNING AV KONCERNENS VERKSAMHET Koncernstyrningen har i kommunen ordnats i enlighet med § 25 a i kommunallagen. I koncernstyrningen iakttas koncerndirektiven som godkänts av kommunfullmäktige. Dotterbolagens representant vid bolagsstämmor rapporterar till kommunstyrelsen om dotterbolagens situation när bolagens verksamhetsberättelser har behandlats i bolagsstämmorna.

BEHANDLING AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT Kommunstyrelsen föreslår följande gällande behandlingen av räkenskapsperiodens resultat,– 1 725 718 euro: · beloppet på 24 832 euro som motsvarar räkenskapsperiodens planenliga avskrivningar på avskrivningsdifferensprojekten intäktsförs av den tidigare gjorda avskrivningsdifferensen, · Till C.F. och Maria von Wahlbergs fond överförs 50 000 euro för att utjämna det positiva verksamhetsbidraget för Eriksgårds jordbruks- och skogslägenhet. · Räkenskapsperiodens underskott, 1 750 886 euro, överförs till kontot räkenskapsperiodens över-/underskott i balansräkningen.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

20

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL DRIFTSEKONOMINS UTFALL Driftsekonomins bindande verkan Kommunfullmäktige har beslutat att den sammanräknade skillnaden mellan verksamhetsinkomster och -utgifter för varje förtroendeorgans verksamheter, dvs. verksamhetsbidraget, är bindande för fullmäktige. Målen under rubriken ”Verksamhetsmål” i motiveringarna för verksamheterna i driftsekonomidelen är bindande för fullmäktige. Nyckeltalen i motiveringarna för driftsekonomidelen är vägledande, men väsentliga avvikelser från dem ska rapporteras i delårsöversikterna och årsberättelsen. Driftsekonomidelens utfall enligt organ BUDGETENS DRIFTSEKONOMIDEL 12 / 2014

Budget 2014

Budgetändr.

Budget2014

Utfall 2014

Avvikelse

Utfalls-%

KONCERNFÖRVALTNINGEN Verks.intäkter

3 049 959

maa-ersättningar o. Verks.kostnader

-11 169 914

Verks.bidrag (B)

-8 119 955

-78 000

3 049 959

2 709 143

340 816

88,8%

-11 247 914

1 906 736 -10 133 411

-1 114 503

90,1%

-8 197 955

-5 517 532

-2 680 423

67,3%

VÅRD- OCH OMSORGSV. Verks.intäkter Verks.kostnader Verks.bidrag (B)

9 571 683

9 571 683

9 348 352

223 331

97,7%

-100 444 178

-103 322 178

-102 676 742

-645 436

99,4%

-93 750 495

-93 328 390

-422 105

99,5%

-90 872 495

-2 878 000

BILDNINGSV. 300 Bildningsnäm nden Verks.intäkter

876 800

876 800

1 024 448

-147 648

116,8%

-10 592 744

-10 592 744

-10 035 472

-557 272

94,7%

-9 715 944

-9 715 944

-9 011 024

-704 920

92,7%

4 141 312

4 141 312

4 828 318

-687 006

116,6%

Verks.kostnader

-57 523 929

-57 523 929

-56 526 255

-997 674

98,3%

Verks.bidrag (B)

-53 382 617

-53 382 617

-51 697 937

-1 684 680

96,8%

Verks.kostnader Verks.bidrag (B)

340 F förskoleverks.- o. utbildn.nämnden Verks.intäkter

360 S förskoleverks.- o. utbildn.nämnden Verks.intäkter

678 000

678 000

957 488

-279 488

141,2%

Verks.kostnader

-13 753 651

-13 753 651

-13 767 101

13 450

100,1%

Verks.bidrag (B)

-13 075 651

-13 075 651

-12 809 613

-266 038

98,0%

718 750

718 750

845 490

-126 740

117,6%

Verks.kostnader

-2 900 045

-2 900 045

-2 893 624

-10 442

99,6%

Verks.bidrag (B)

-2 181 295

-2 181 295

-2 048 135

-137 181

93,7%

400 Idrottsnäm nden Verks.intäkter

450 Ungdomsnäm nden Verks.intäkter

270 590

270 590

265 591

4 999

98,2%

Verks.kostnader

-1 373 085

-1 373 085

-1 254 873

-118 212

91,4%

Verks.bidrag (B)

-1 102 495

-1 102 495

-989 282

-113 213

89,7%

6 685 452

6 685 452

7 921 335

-1 235 883

118,5%

Verks.kostnader

-86 147 475

-86 147 475

-84 477 326

-1 670 149

98,1%

Verks.bidrag

-79 462 023

-79 462 023

-76 555 990

-2 906 033

96,3%

BILDNINGSV. TOTALT Verks.intäkter

21 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

SAMHÄLLSTEKNIK 600 Samhällstekniska näm nden Verks.intäkter

888 500

888 500

534 328

354 172

60,1%

Verks.kostnader

-7 039 424

-7 039 424

-6 833 514

-205 910

97,1%

Verks.bidrag (B)

-6 150 924

-6 150 924

-6 299 185

148 261

102,4%

682 564

682 564

714 589

-32 025

104,7%

-1 196 413

-1 196 413

-1 118 591

-77 822

93,5%

-513 849

-513 849

-404 002

-109 847

78,6%

650 Byggnads- och miljönämnden Verks.intäkter Verks.kostnader Verks.bidrag (B)

710 Nämnden för serviceproduktion Verks.intäkter

31 697 462

31 439 203

258 259

99,2%

-34 468 854

-32 316 400

-2 152 454

93,8%

-2 693 392

-2 771 392

-877 197

-1 894 195

31,7%

192 000

192 000

202 135

-10 135

105,3%

Verks.kostnader

-428 549

-428 549

-366 599

-61 950

85,5%

Verks.bidrag (B)

-236 549

-236 549

-164 464

-72 086

69,5%

Verks.kostnader Verks.bidrag (B)

31 697 462 -34 390 854

-78 000

790 Direktionen för Eriksgård Verks.intäkter

SAMHÄLLSTEKNIK TOTALT Verks.intäkter

33 460 526

33 460 526

32 890 256

570 270

98,3%

-43 055 240

-43 133 240

-40 635 104

-2 498 136

94,2%

-9 594 714

-9 672 714

-7 744 848

-1 927 866

80,1%

52 767 620

52 767 620

54 775 823

-2 008 203

103,8%

Verks.kostnader

-240 816 807

-243 846 786

-237 922 582

-5 928 225

97,6%

Verks.bidrag

-188 045 167

-191 079 166

-183 146 760

-7 936 427

95,8%

Verks.kostnader Verks.bidrag TOTALT Verks.intäkter

Koncernförvaltningens försäljningsintäkter innehåller försäljningsvinster från anläggningstillgångar samt markanvändningsavtalsersättningar, totalt 1 906 736 euro. Verksamhetsbidraget utan dessa är - 185 045 496 euro. Verks.bidrag (B) anger den bindande nivån för nämnden.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

22

Bokslut 2014

Resultaträkningens utfall RESULTATRÄKNING (innehåller interna poster) Verksam hetsintäkter

Budget 2014

Budgetändringar

Budget2014

Utfall 2014

Avvikelse

utfalls-%

52 897 903

52 897 903

52 869 087

-28 816

Försäljningsintäkter

21 224 707

21 224 707

19 154 966

-2 069 741

90 %

Avgiftsintäkter

11 314 447

11 314 447

12 488 136

1 173 689

110 %

4 189 654

4 189 654

4 403 029

213 375

105 %

16 169 095

16 169 095

16 822 956

653 861

104 %

-240 943 070 -237 922 582

Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksam hetskostnader

-240 943 070

100 %

3 020 488

99 %

Personalkostnader

-95 587 778

-95 587 778

-91 560 459

4 027 319

96 %

Köp av tjänster

-98 478 794

-2 800 000 -101 278 794

-99 822 999

1 455 795

99 %

Mater., förnödenh. o. varor

-11 999 039

-11 999 039

-12 205 606

-206 567

102 %

Understöd

-16 926 721

-16 926 721

-16 592 536

334 185

98 %

Övriga verks.kostnader

-17 950 738

-18 184 738

-17 740 983

443 755

98 %

-3 034 000 -191 079 167 -185 053 495

6 025 672

97 %

Verksam hetsbidrag

-188 045 167

Skatteinkomster

-234 000

176 759 000

176 759 000

174 981 284

-1 777 716

99 %

Statsandelar

21 948 135

21 948 135

21 630 319

-317 816

99 %

Finans. intäkter o. kostn.

-2 385 000

-2 385 000

-1 531 059

853 941

64 %

8 276 968

5 242 968

10 027 048

4 784 080

191 %

anläggn.tillg.

2 500 000

2 500 000

332 944

-2 167 056

13 %

.

2 570 000

2 570 000

1 573 792

-996 208

61 %

13 346 968

10 312 968

11 933 784

1 620 816

116 %

-16 000 000

-16 000 000

-13 659 501

2 340 499

85 %

-2 653 032

-5 687 032

-1 725 718

3 961 314

30 %

Förändr. i avskr.differens

0

0

24 832

-24 832

0

Förändring i fonder

0

0

-50 000

50 000

0

-2 653 032

-5 687 032

-1 750 886

3 936 146

Årsbidrag I

Årsbidrag II Avskrivn. och nedskrivn. Räk.periodens resultat

Räkenskapsperiodens överskott +/ - underskott Interna verksamhetsintäkter Interna verksamhetsutgifter

25 210 858 -25 210 858

31 %

23 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Driftsekonomidelen Utfallet av verksamhetsutgifterna i driftsekonomidelen av budgeten för år 2014 var 100 %. Ökningen i avgiftsinkomster (1,2 milj. euro) och andra inkomster (0,9 milj. euro) kompenserar för bortfallet utfall av ersättningar för markanvändningsavtal samt försäljningsvinster för anläggningstillgångar. Verksamhetsinkomsterna minskade ändå i jämförelse med föregående år med ca 2,3 milj. euro (7 %). Driftsekonomidelens utfall för verksamhetsutgifter underskred anslagen i den ändrade budgeten med tre miljoner euro. I jämförelse med verksamhetsutgifterna för föregående år sparade man så mycket som fem miljoner euro (2,3 %). Inbesparingen beror på de genomförda anpassningsåtgärdena inom personalen. Resultaträkningsdelen Det totala inflödet av skatteinkomster, 175 milj. euro, var 3,8 milj. euro (2,2 %) större än året innan. Statsandelarna uppgick till 21,6 milj. euro, dvs. 1,6 milj. euro (7 %) mindre än året innan. Den totala influtna skattefinansieringen var 196,6 milj. euro (1,1 %) mer än föregående år (2013: ökade med 6,2 %; 2012: minskade med 0,6 %; 2011: ökade med 3,6 %; 2010: ökade med 10,6 %). Försäljningsvinsterna från anläggningstillgångar och markanvändningsavtalsersättningarna uppgick sammanlagt till 1,9 milj. euro, 3,2 milj. euron mindre än i den ursprungliga budgeten. Försäljningsvinster uppgick till 0,33 milj. euro, dvs. 2,2 milj. euro under den ursprungliga budgeten och markanvändningsavtalsersättningar till 1,5 milj. euro, dvs. 1 milj. euro under budgeten. Av intäkterna från försäljningsvinster överfördes 1,3 milj. euro till tillgångar under kommande år till följd av markaffärerna i Tolls. Användningsersättningar för markanvändningsavtal inkomstförs under kommande år. Årets resultat Årsbidrag II var 11,9 milj. euro (2013: 5,5 milj. e; 2012: 4,8 milj. e; 2011: 23,1 milj. e; 2010: 21,9 milj. e), vilket inte helt räckte till för att täcka avskrivningar enligt plan. Årets resultat uppvisade ett underskott på - 1,7 milj. euro (2013: 6,5 milj. e; 2012: 8,3 milj. e; 2011: +10,4 milj. e; 2010: +8,9 milj. e). Investeringsdelen Av nettoutgifterna i den ändrade investeringsdelen förverkligades 51,4 %, dvs. 11,5 milj. euro.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

24

Bokslut 2014

FÖRVERKLIGANDE AV DE BINDANDE MÅLEN UPPSTÄLLDA FÖR ÅR 2014 BINDANDE MÅL FÖR ÅR 2014 För genomförandet av kommun- och servicestrategin ställer man för år 2014 upp följande bindande mål på kommunnivå: KYRKSLÄTT I UTVECKLING I HELSINGFORSREGIONEN (perspektiv) Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur

Kritisk framgångsfaktor Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur Bedömningskriterium Utarbetande av en utvecklingsbild för markanvändningen i Kyrkslätt för åren 2015–2035 Mål 1

Målnivå år 2014

Utvecklingsbilden för markanvändningen blir färdig.

Utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt godkänns av fullmäktige våren 2014. Utfall 31.12.2014 Utvecklingsbilden för markanvändningen godkändes i kommunfullmäktige 1.9.2014 (§ 73).

Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen Mål: En balanserad befolkningstillväxt och -struktur

Kritisk framgångsfaktor Sammanhängande och helhetsekonomisk samhällsstruktur Bedömningskriterium Bostadsproduktionen stämmer överens med intentionsavtalet mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen gällande markanvändning, boende och trafik 2012–2015. Mål 2

Målnivå år 2014

Målet för bostadsproduktion;

i genomsnitt 330 bostäder/år Utfall 31.12.2014 367 st.

andelen ARA-bostadsproduktion och den detaljplanlagda våningsytan som förutsätts av produktionsmålet genomförs enligt avtalet.

i genomsnitt 20 % Utfall 31.12.2014, 0 % inledda ARA-bostäder 45 st. dvs. 13,6 % i genomsnitt 30 000 v-m2/år Utfall 31.12.2014 var 11 387 kem2

Ansvar: Kommunstyrelsen / Koncernsektionen

25 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

ETT SERVICENÄT SOM FÖRNYAS (perspektiv) Mål: Kundorienterade och effektiva tjänster

Kritisk framgångsfaktor Att stödja ungas kontroll över sitt liv Bedömningskriterium Fullföljande av samhällsgarantin för unga Mål 3a)

Målnivå år 2014

Andelen personer under 25 år som är utanför utbildning minskar.

Situation 31.12.2014: Mindre än 10 % av personerna under 25 år. (11 % utanför utbildning år 2013)

Ansvar: Kommunstyrelsen Bedömningskriterium Fullföljande av samhällsgarantin för unga Mål 3b)

Målnivå år 2014

Andelen personer under 25 år som är utanför arbetslivet minskar.

Situation 31.12.2014: Mindre än 6 % av personerna under 25 år. Utfall 9,3 % arbetslösa ungdomar år 2014

Ansvar: Kommunstyrelsen Mål: Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer

Kritisk framgångsfaktor Ett effektivt och fungerande sätt att ordna service Bedömningskriterium Utvärdering av antalet förtroendeorgan och arbetsfördelningen mellan dem Mål 4a)

Målnivå år 2014

Minskning av antalet förtroendeorgan och t.ex. utredning av ett processartat verksamhetssätt och revidering av instruktionerna

Besluten i början av 2014; ikraftträdande fr.o.m. 1.8.2014

Centraliserad rekrytering

Ställning 31.12.2014: Kommunfullmäktiges beredningskommitté som består av fullmäktigegruppernas ordförande beslutade vid sitt sammanträde 7.4.2014 att man ordnar ett fullmäktigeseminarium i början av år 2015 om ändring av organstrukturen. Ändringen av

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

26

Bokslut 2014 organstrukturen föreläggs fullmäktige för behandling hösten 2015 på så sätt att ändringarna i organstrukturen träder i kraft från och med början av den nya fullmäktigeperioden. Förvaltningsdirektören bereder tidtabellen mer i detalj för kommunfullmäktiges beredningskommité. Genomförande under 2014 Ställning 31.12.2014: Rekryteringsutredningen har gjorts och den behandlas 3.9.2014 i personalsektionen och 22.9.2014 i kommunstyrelsen. I planerna ingår att flytta en sekreterare från förvaltningstjänsterna till personalenheten under slutet av året.

Mål 4b)

Målnivå år 2014

Utredning och utveckling av nya verksamhetsmodeller

Tillgänglig när rambeslutet för år 2015 fattas. Ställning 31.12.2014: Verksamhetsmodeller har utvecklats inom alla sektorer i anslutning till bl.a. dokumenthanteringen, förnyade organisationsmodeller, kosttjänsternas utveckling m.m. Behandlades i samband med rambeslutet och behandlingen fortsätter som en del av budgetbehandlingen.

Ansvar: Kommunstyrelsen EN BALANSERAD EKONOMI (perspektiv) Mål: Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar

Kritisk framgångsfaktor Ett verksamhetsstyrningssystem som reagerar på förändringar Bedömningskriterium Uppföljning av budgetutfallet år 2014 Mål 5

Målnivå år 2014

Verksamhetsbidraget för hela kommunen är minst detsamma som i budgeten 2014.

Verksamhetsbidrag 31.12.2014: Högst – 188,0 miljoner euro. Ställning 3.12.2014: Verksamhetsbidrag per 31.12.2014 är -185 milj. euro. Målet uppnåddes.

Ansvar: Kommunstyrelsen

27 Bokslut 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

EN KUNNIG OCH ENGAGERAD PERSONAL (perspektiv) Mål: En välmående personal som är engagerad i målen och samarbete

Kritisk framgångsfaktor Säkerställande av samarbete Bedömningskriterium Ökad växelverkan Mål 6

Målnivå år 2014

Aktivering av kommunens samarbetsgrupper samt arbetsplatsmöten

Ställning 31.12.2014: Sektorspecifika möten minst 4 gånger/år

St Kommunen Koncernförvaltningen Vård- och omsorgsväsendet Bildningsväsendet Samhällstekniska väsendet

8 3

Totalt

26

5 4 6

Namnen på sektorernas arbetsplatsmöten varierar mellan sektorerna men de har gemensamt att personalen får ta upp saker de anser nödvändiga på mötena. Koncernförvaltningen har varje vecka en arbetsgemenskapspalaver där personalen kan ta upp saker till behandling. Dessa måndagspalavrar har delvis avlägsnat behovet av en samarbetsgrupp. Inom samhällstekniken håller resultatenheterna regelbundet med minst en månads mellanrum arbetsplatsmöten där man uppgör en promemoria.

Ansvar: Kommunstyrelsen / personalsektionen

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

28

Bokslut 2014

MÅL FÖR KONCERNSAMFUNDEN Kyrkslätts Hyresbostäder Ab Kyrkslätts Hyresbostäder Ab är ett allmännyttigt hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun. Bolagets verksamhetsprincip är att underhålla och bygga högklassiga och förmånliga hyresbostäder, där de boende har en trivsam och trygg boendemiljö med behövliga tjänster. Bostäderna har i huvudsak byggts med aravalån och kommunens stöd. Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori Kiinteistö Oy Kirkkonummen Männistönmuori är ett hyreshusbolag som ägs av Kyrkslätts kommun och Senatfastigheter. Bolagets hyreshus finns i Obbnäs. Kommunen äger 149 av bolagets aktier och Senatfastigheter äger 1 aktie. Kiinteistö Oy Kirkkonummen keskustapysäköinti Kyrkslätts kommun äger 64,7 % av aktiestocken i Kiinteistö Oy Kirkkonummen keskustapysäköinti. Bolaget äger parkeringshuset på Ervastvägen 9. Mål

Målnivå år 2014

Verksamheten är ordnad på ett ekonomiskt, effektivt Kyrkslätts Hyresbostäder Ab och kundorienterat sätt så att förutsättningarna för - bostädernas beläggningsgrad är minst 98 % skötseln av bolagens basuppgift tryggas. - kreditförlusterna uppgår till högst 0,5 % av totalinkomsten Beläggningsgraden följs upp månatligen, kreditförlusterna rapporteras i samband med bokslutet. Utfall 31.12.2014 - Användningsgraden i bostäderna var 98,3 %. - Kreditförlusterna av totalinkomsten 1 % förverkligades inte Underhållet av bolagens byggnadsbestånd är ordnat så att dess värde bevaras.

Planen för renovering av bolagets byggnadsbestånd och planens utfall rapporteras i samband med delårsöversikterna och bokslutet.

Kiinteistö Oy Kirkkonummen Kunnantalo Kyrkslätts kommun har med Kommunernas pensionsförsäkring (Keva) bildat det ömsesidiga fastighetsaktiebolaget Kiinteistö Oy Kirkkonummen kunnantalo. Enligt stiftelseurkunderna är kommunens ägarandel i samföretaget 19 % och Kevas 81 %. Bolaget äger och besitter tomten och byggnaden på den. Mål

Målnivå år 2014

Förtydligande av kommunens roll och revidering av avtalen.

Färdigställande av öppna punkter i bolagets avtal. Förbättring av den interna kontrollen och målstyrningen av bolaget. Utfall 31.12.2014 Avtalsförhandlingarna slutfördes år 2015 varvid man också gjorde en revision för bolaget på kommunens försorg. Ur den framkom inget att anmärka på.

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Allmän förvaltning

29

DRIFTSEKONOMINS UTFALL Budgetutfall Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna 2014

Utfall 2014

Avvikelse 2014

0

0

0

442

-442

Verks.utgifter

-73 500

0

-73 500

-74 548

1 048

Verks.bidrag

-73 500

0

-73 500

-74 106

606

Kommunstyrelsen Verks.inkomster

0

0

0

1 862 736

-1 862 736

Verks.utgifter

0

0

0

0

0

Verks.bidrag

0

0

0

1 862 736

-1 862 736

Resultatområden Revision Verks.inkomster

Förtroendeförvaltning Verks.inkomster

50 461

0

50 461

53 404

-2 943

Verks.utgifter

-772 888

-78 000

-850 888

-762 154

-88 734

Verks.bidrag

-722 427

-78 000

-800 427

-708 750

-91 677

Reserveringar/Projekt (kst) Verks.inkomster

60 000

0

60 000

25 918

34 082

Verks.utgifter

-815 635

0

-815 635

-656 195

-159 440

Verks.bidrag

-755 635

0

-755 635

-630 277

-125 358

Koncernförvaltningen Verks.inkomster

535 000

0

535 000

586 323

-51 323

Verks.utgifter

-6 849 328

0

-6 849 328

-6 460 241

-389 087

Verks.bidrag

-6 314 328

0

-6 314 328

-5 873 918

-440 411

2 404 498

0

2 404 498

2 087 056

317 442

Verks.utgifter

-2 658 563

0

-2 658 563

-2 180 273

-478 290

Verks.bidrag

-254 065

0

-254 065

-93 217

-160 848

3 049 959

0

3 049 959

4 615 879

-1 565 920

-11 169 914

-78 000

-11 247 914

-10 133 411

-1 114 503

-8 119 955

-78 000

-8 197 955

-5 517 532

-2 680 423

Interna tjänster Verks.inkomster

TOTALT Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Allmän förvaltning

30

Bokslut 2014

REVISION Budgetutfall Koncernförvaltningen

Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna 2014

Utfall 2014

Avvikelse 2014

Revisionsnämnden sammanträdde elva gånger under år 2014. KOMMUNSTYRELSEN Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna 2014

Utfall 2014

Avvikelse 2014

50 461

0

50 461

53 404

-2 943

Verks.utgifter

-772 888

-78 000

-850 888

-762 154

-88 734

Verks.bidrag

-722 427

-78 000

-800 427

-708 750

-91 677

Förtroendeförvaltning Verks.inkom ster

Reserveringar/Projekt (kst) Verks.inkom ster

60 000

0

60 000

25 918

34 082

Verks.utgifter

-815 635

0

-815 635

-656 195

-159 440

Verks.bidrag

-755 635

0

-755 635

-630 277

-125 358

535 000

0

535 000

586 323

-51 323

Verks.utgifter

-6 849 328

0

-6 849 328

-6 460 241

-389 087

Verks.bidrag

-6 314 328

0

-6 314 328

-5 873 918

-440 411

2 404 498

0

2 404 498

2 087 056

317 442

Verks.utgifter

-2 658 563

0

-2 658 563

-2 180 273

-478 290

Verks.bidrag

-254 065

0

-254 065

-93 217

-160 848

3 049 959

0

3 049 959

4 615 879

-1 565 920

-11 169 914

-78 000

-11 247 914

-10 133 411

-1 114 503

-8 119 955

-78 000

-8 197 955

-5 517 532

-2 680 423

Ursprunglig budget 2014 50 461

Budgetändringar 2014 0

Budget efter ändringarna 2014 50 461

Utfall 2014

Avvikelse 2014

53 404

-2 943

Verks.utgifter

-772 888

-78 000

-850 888

-762 154

-88 734

Verks.bidrag

-722 427

-78 000

-800 427

-708 750

-91 677

Koncernförvaltningen Verks.inkom ster

Interna tjänster Verks.inkom ster

TOTALT Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

FÖRTROENDEFÖRVALTNING Budgetutfall Förtroendeförvaltning Verks.inkom ster

Kommunfullmäktige Fullmäktige sammanträdde tolv (12) gånger under året då man inkluderar fullmäktigeseminarierna och behandlade 142 ärenden. Ledamöterna lämnade 10 fullmäktigemotioner och kommunstyrelsen svarade på 19 fullmäktigemotioner.

Bokslut 2014

31

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Allmän förvaltning

Kommunfullmäktiges mest betydande beslut 2014 Godkännande av utvecklingsbilden för markanvändningen i Kyrkslätt Kommunfullmäktige godkände en ny utvecklingsbild för markanvändningen i kommunen. Utvecklingsbilden definierar: • kommunens utvecklings- och tillväxtmål (t.ex. befolkning, arbetsplatser, service- och centrumnät) på lång sikt (till år 2040 ) • tyngdpunktsområden för tillväxten • fördelning av tillväxten i kommunens olika tätorter/delområden • tätorternas och Kyrkslätts olika delområdens profiler och särdrag. Godkännande av ett näringslivspolitiskt program för åren 2014–2015 Kommunfullmäktige godkände ett nytt näringslivspolitiskt program för åren 2014 - 2015 som är uppgjort i intensivt samarbete med Kyrkslätts Företagare r.f. Godkännande av målsättningarna i anslutning till planen för barns och ungas välfärd 2014-2017 Kommunfullmäktige godkände planen för barns och ungas välfärd för åren 2014 - 2017. Som ledande principer för verksamheten i planen för barns och ungas välfärd för åren 2013-2017 valdes fördjupat samarbete mellan vård- och omsorgsväsendet och bildningsväsendet för stödjande av barn och unga i behov av särskilt stöd med hjälp av en gemensam klientprocess samt iakttagande av behovet av finsk- och svenskspråkiga tjänster och ökat samarbete med tredje sektorn gällande välfärdstjänster för barn och unga. Kyrkslätts kommuns plan enligt äldreomsorgslagen för åren 2014 - 2017 Kommunfullmäktige behandlade planen enligt äldreomsorgslagen först vid ett delseminarium i anslutning till budgetseminariet och godkände planen enligt äldreomsorgslagen för år 2014 - 2017 vid sitt sammanträde i november. Planen uppgjordes som ett mångprofessionellt samarbete. Godkännande av personalstrategin 2014–2016 Kommunfullmäktige godkände den nya personalstrategin för åren 2014-2016. Uppdatering av projektanvisningarna för husbyggnadsprojekt Kommunfullmäktige godkände de nya projektanvisningarna för husbyggnadsprojekt som har anpassats i enlighet med allmän best practice inom byggbranschen och där de olika parternas roller har preciserats för att göra projektprocessen smidigare. Kommunens utlåtande om mellanrapporten från den arbetsgrupp som bereder metropollagstiftningen Kommunfullmäktige gav ett rätt kritiskt utlåtande om mellanrapporten från den arbetsgrupp som bereder metropollagstiftningen till finansministeriet. Kyrkslätts kommuns utlåtande om utkastet till regeringens proposition till lagen om ordnandet av social- och hälsovården . Kommunfullmäktige godkände vid sitt sammanträde i oktober kommunens utlåtande om den s.k. Sote-lagen. Lagen om ordnande av social- och hälsovård har inte till följd av grundlagsmässiga problem genomförts under den nuvarande riksdagsperioden. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen sammanträdde 23 gånger under året och behandlade 492 ärenden. Tyngdpunktsområden för verksamheten Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunens förvaltning och verksamhet inom de av kommunfullmäktige godkända allmänna målen och riktlinjerna. Målet är att kommuninvånarna har tillgång till god basservice till ett totalekonomiskt fördelaktigt pris. Till kommunstyrelsens uppgifter hör särskilt

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Allmän förvaltning

§ § § § § § §

32

Bokslut 2014

ärenden som berör byggprojekt och styrande av projekt ärenden som berör kommunens ekonomi givande av utlåtanden om utvecklingsprojekt ärenden som berör markanvändning och tomter planberedning / planberedning för kommunfullmäktige styrande av regionalt samarbete personalärenden

Förvaltning och ekonomi Ekonomi Kommunstyrelsen beslutade efter avslutandet av samarbetsförfarandet att säga upp totalt 26 personer och permittera nästan hela personalen under år 2014. Kommunstyrelsen har noggrant följt med utvecklingen av ekonomin med hjälp av månadsrapporter. RESERVERINGAR OCH PROJEKT Budgetutfall Ursprunglig budget 2014 60 000

Budgetändringar 2014 0

Budget efter ändringarna 2014 60 000

Utfall 2014

Avvikelse 2014

25 918

34 082

Verks.utgifter

-815 635

0

-815 635

-656 195

-159 440

Verks.bidrag

-755 635

0

-755 635

-630 277

-125 358

Ursprunglig budget 2014 535 000

Budgetändringar 2014 0

Budget efter ändringarna 2014 535 000

Utfall 2014

Avvikelse 2014

586 323

-51 323

Verks.utgifter

-6 849 328

0

-6 849 328

-6 460 241

-389 087

Verks.bidrag

-6 314 328

0

-6 314 328

-5 873 918

-440 411

Reserveringar/Projekt (kst) Verks.inkom ster

KONCERNFÖRVALTNINGEN Budgetutfall Koncernförvaltningen Verks.inkom ster

Verksamhetsmål och uppnående av dem Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Utveckling av förvaltningens verksamhetsmodell

Ett centraliserat registratorskontor har grundats före september 2014. Ställning 31.12.2014: Den centraliserade registraturen grundades i juni 2014. Utvecklingen av registratursfunktionerna fortsätter.

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Allmän förvaltning

33

Perspektiv och mål i kommunstrategin En kunnig och engagerad personal / En välmående personal som är engagerad i målen och samarbete Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Förebyggande av olycksfall

År 2014 är antalet olycksfall väsentligt mindre än år 2013. Som mätare används sjukfrånvarodagar till följd av olycksfall i arbetet. Ställning 31.12.2014:

Tid 1.1 - 30.4.

Genomförande av mätning av arbetstrivseln

2013 Sjukskrivningsdagar som beror 394

2014 på olycksfall i arbetet antal 412

1.1 - 31.8.

919

785

1.1 - 31.12.

1373

1070

Förebyggande av olycksfall i arbetet har hållits framme. Man har hållit många kurser i ämnet och det har tagits fram i chefsbrev. År 2014 mäts arbetstrivseln med en mer omfattande enkät om arbetshälsa. Man ska välja minst ett utvecklingsobjekt och följa det i delårsöversikterna. Ställning 31.12.2014: Personalsektionen beslutade vid sitt sammanträde 7.5.2014 att år 2014 konkurrensutsätts mätandet av arbetstrivsel för åren 2015, 2017 och option för åren 2019 och 2021.

Perspektiv och mål i kommunstrategin Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen / Ökning av tillgängligheten på tjänster riktade till företagen Mål 3 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Utveckling av rådgivningen för nya och verksamma företag i samarbete med instanser som erbjuder service. Upphandling av tjänster inom rådgivning för nya företag för att användas av kommunens företagare.

FöretagsEsbos kundantal jämfört med år 2013. Målet ökat antal kunder. Ställning 31.12.2014: 135 st. kundbesök (139 st år 2013 och 37 st. grundade företag i Kyrkslätt (45 st. år 2013). Det utmanande konjunkturläget syns i ett sjunkande antal grundade företag.

Perspektiv och mål i kommunstrategin Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen / Förbättring av företagens verksamhetsförutsättningar Mål 4 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Utarbetande av ett nytt näringspolitiskt program i samarbete med Kyrkslätts företagare och inledande av genomförandet av programmet i samarbete med centrala intressentgrupper.

Uppdatering av det näringspolitiska programmet tillsammans med företagare, inkl. läroanstalter på andra stadiet, före utgången av maj 2014 och lägesbedömning av de centrala åtgärderna i programmet före utgången av år 2014. Ställning 31.12.2014: Det nya näringslivspolitiska programmet har godkänts i fullmäktige och man har börjat genomföra det.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Allmän förvaltning

34

Bokslut 2014

INTERNA TJÄNSTER Budgetutfall Ursprunglig budget 2 404 498

Budgetändringar 0

Budget efter ändringarna 2 404 498

Utfall 2014 2 087 056

Avvikelse 2014 317 442

Verks.utgifter

-2 658 563

0

-2 658 563

-2 180 273

-478 290

Verks.bidrag

-254 065

0

-254 065

-93 217

-160 848

Interna tjänster Verks.inkom ster

Verksamhetsmål och uppnående av dem Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Byte av Thin Client-plattformen i skolornas elevdatorer till ett mer kostnadseffektivt alternativ.

Den nya teknologin i virtuella arbetsstationer tas i bruk före utgången av året. Ställning 31.12.2014: Systemet är skapat och testat. Uppdateringsprogrammet har byggts och testutbredningen har gjorts.

Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och investeringar / effektivering av verksamheten och kostnadseffektivitet Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Beskrivning av verksamhetsprocesser och helhetsarkitektur. Klara och produktifierade tjänster som utgår från kunden.

Verksamhetsprocesserna har beskrivits. Helhetsarkitekturen har beskrivits. En produktkatalog är i bruk. Ställning 31.12.2014: Man har fått en systemkarta av alla sektorer. Man har hållit halvdags-kartläggningsmöten med sektorerna och på basis av dem har man beskrivit nuläget. Kommunens helhetsarkitektur har beskrivits och man har gjort en utvecklingsstig för den. Kostnader och tjänster är entydiga och transparenta. Ställning 31.12.2014: Definieringsarbetet för kostnaderna för arbetsstationer har gjorts, vissa verksamhetsställens noggranna kostnader har uträknats och detta arbete fortsätter.

Perspektiv och mål i kommunstrategin

En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och investeringar. Upprätthållande av säkerheten och tillgängligheten Mål 3 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Målet är · bättre datasäkerhet · förutsägelse av risker och återställningsplaner

Ett nytt datasäkerhetsprogram tas i bruk på arbetsstationer och servrar. Ställning 31.12.2014: Ett nytt dataskyddsprogram är i bruk och fungerar väl. Så många verksamhetsställen som möjligt omfattas av 802.1x autentiseringen. Ställning 31.12.2014: För de trådlösa nätverkens del omfattas alla de objekt av autenticeringen där man upprättat nya trådlösa nätverk bl.a. i skolor och daghem. Detta arbett fortsätter på varje verksamhetsställe. Autenticeringen av lan-nätet pågår i

Bokslut 2014

35

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Allmän förvaltning

kommunhusets auditorium och fram till slutet av oktober i hela huset. Återställningsplan Ställning 31.12.2014: Kuuma-kommunernas gemensamma återställningsplan har gjorts och skräddarsytts för kommunens behov. För sektorernas del görs arbetet under våren 2015.

Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och investeringar. Elektronisk expediering Mål 4 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

E-tjänster för kommuninvånare.

Elektroniska blanketter och system för kommuninvånares bruk. Uppföljning av användningen. Ställning 31.12.2014: Elektronifieringen av blanketter har fortsatt. Man har bekantat sig med nya elektroniska servicekanalser för program som är i många personers bruk och sektorerna överväger ibruktagande.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

36

Bokslut 2014

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Budgetutfall Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

10 000 -1 313 881 -1 303 881

0 -78 000 -78 000

10 000 -1 391 881 -1 381 881

22 846 -1 193 873 -1 171 027

-12 846 -198 008 -210 854

Socialtjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

3 721 075 -15 037 885 -11 316 810

0 0 0

3 721 075 -15 037 885 -11 316 810

3 209 568 -14 422 777 -11 213 209

511 507 -615 108 -103 601

Hälsovårdstjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

1 600 794 -14 325 825 -12 725 031

0 0 0

1 600 794 -14 325 825 -12 725 031

1 580 825 -13 373 020 -11 792 195

19 969 -952 805 -932 836

Specialiserad sjukvård Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

0 -32 523 505 -32 523 505

0 -2 800 000 -2 800 000

0 -35 323 505 -35 323 505

175 912 -36 573 510 -36 397 598

-175 912 1 250 005 1 074 093

Stödtjänster för funktionsförmågan Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

390 521 -15 903 376 -15 512 855

0 0 0

390 521 -15 903 376 -15 512 855

529 561 -16 181 897 -15 652 336

-139 040 278 521 139 481

Välfärdstjänster de äldre Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

3 849 293 -21 339 706 -17 490 413

0 0 0

3 849 293 -21 339 706 -17 490 413

3 829 641 -20 931 666 -17 095 190

19 652 -408 040 -388 388

9 571 683 -100 444 178 -90 872 495

0 -2 878 000 -2 878 000

9 571 683 -103 322 178 -93 750 495

9 348 353 -102 676 743 -93 328 390

223 330 -645 435 -422 105

Resultatområden Förvaltningstjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

TOTALT Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

för

Sparkravet för år 2014 på 3,5 miljoner euro inom den egna verksamheten samt det extra sparkrav på 0,2 - 0,3 miljoner euro som ålades vård- och omsorgsnämnden i juni 2014 förverkligades som större än beräknat. För övriga anslags del än specialiserad sjukvård underskreds anslagen med 1,3 miljoner euro varav ca 445 000 euro är en följd av periodiseringen av löner. Verksamhetsbidraget för den specialiserade sjukvården överskred den ursprungliga budgeten med ca 3,874 miljoner euro. Överskridningen är ca 1,074 miljoner euro jämfört med den förhöjda budgeten. Hela sektorns verksamhetsbidrag underskreds med 0,422 miljoner euro jämfört med den förhöjda budgeten, vilket innebär en ökning i verksamhetsbidraget med 0,7 procent i jämförelse med bokslutet 2013. År 2014 var hela vård- och omsorgsväsendets personal permitterad i två veckor med undantag av arbetstagarna inom enheterna för dygnetrunt-vård. Detta innebar en förlust från servicen på nästan 600 arbetsveckor dvs. ca 14 årsverken. En stor del av chefernas arbetstid gick åt till arrangemang i anslutning till permitteringarna, såsom uppgörande av permitteringsplaner, distribution av permitte-

Bokslut 2014

37

TALOUSARVION TOTEUTUMINEN Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

ringsanmälningar och arbetsarrangemang. Sammanlagt gick under januari - maj ca 1200 timmar åt till uppgifter i anslutning till permitteringarna enligt vård- och omsorgsväsendets chefers egen beräkning. Detta timantal innehåller i viss mån också de timmar som cheferna använde för att sköta sina medarbetares arbete då dessa var permitterade. Så länge permitteringarna pågick fick inga nyrekryteringar göras till de permitterades uppgifter, vilket medförde sina egna svårigheter. Tack vare god förhandsplanering och gott chefsarbete lyckades man undvika svåra skador till följd av permitteringarna. Utöver permitteringarna skar man ner 24 befattningar med olika arrangemang, huvudsakligen genom att användningen av befattningar man ansökt om antingen permanent eller för viss tid. Dessutom minskade personalresurserna inom hemvården för äldre med ca fem årsverken till följd av mobilapparaturen. Genomförandet av den förminskade personaldimensioneringen inom enheterna för dygnetrunt-vård för äldre inleddes. Vård- och omsorgsväsendets personalanslag underskreds med 1,030 miljoner euro år 2014. Jämfört med år 2013 minskade personalkostnaderna med 1,385 milj. euro (4,8 %). Det är beaktansvärt att verksamhetsbidraget för vård- och omsorgsväsendets verksamhet (utan specialiserad sjukvård) år 2014 är 1,981 miljoner euro, dvs. 3,4 % mindre än året innan. Däremot ökade kostnaderna för den specialiserade sjukvården med 7,6 %. Det är anmärkningsvärt att utgifterna för utkomststödet har slutet öka. Utgifterna ifråga sjönk som netto med 325 000 euro och 10,3 % i jämförelse med år 2013. Samtidigt ökade antalet hushåll som är klienter inom utkomstskyddet med 3,2 %. Grunderna för beviljande av utkomststöd granskades stegvis till den del man beaktar boendekostnader (fr.o.m. 1.1.2014 och 1.7.2014). Den största förändringen gällde ensamboende erhållare av utkomststöd. På motsvarande sätt ändrade vård- och omsorgsnämnden anvisningarna som gäller beviljande av utkomststöd för personer med utländsk bakgrund. Enligt regeln beviljas utkomststöd fr.o.m. 1.7.2014 inte till personer som har vistats i landet mindre än fem år och som inte kan försörja sig själva. Personer som redan var klienter gavs tre månaders tid att anpassa sig till förändringen, så för deras del trädde förändringen i kraft fr.o.m. 1.10.2014. Betydande enskilda överskridningar av anslagen år 2014 var överskridningen i arbetsmarknadsstödets kommunandel 274 000 euro och i handikapptjänsterna 673 000 euro. Det är beaktansvärt att ökningen i handikapptjänster förblev under 10 procent då ökningen var 7,4 procent. Även om år 2014 till följd av samarbetsförhandlingarna och anpassningen av verksamheten var utmanande och tungt för personalen och cheferna, lyckades man på många håll göra ett gott och långsiktigt utvecklingsarbete. Många personer deltog i Apotti-projektets olika arbetsgrupper. Man utvecklade aktiveringen av dem som varit länge utan arbete bl.a. genom att en rehabiliteringsläkare inledde mottagningsverksamhet i Toimari. Under hösten uppgjordes en fortsatt plan för utveckling av aktiveringen. Den riksomfattande förnyelsen av social- och hälsovården har återspeglats på vård- och omsorgsväsendets verksamhet. I anslutning till förnyelsen har man berett utlåtanden vid flera tillfällen - senast gällande utkastet till lagen om ordnande av social- och hälsovård i slutet av året. År 2014 bereddes planen för äldreomsorg enligt den nya lagen. Därmed uppdaterades kommunens strategiska dokument för äldreomsorg som godkänts i slutet av år 2011. Resultatområdet förvaltningstjänster Budgetutfall Förvaltningstjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 10 000 -1 313 881 -1 303 881

Budgetändringar 2014 0 -78 000 -78 000

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

10 000 -1 391 881 -1 381 881

22 846 -1 193 873 -1 171 027

-12 846 -198 008 -210 854

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

38

Bokslut 2014

Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer Mål 1 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt QPR-kontrollprocessbeskrivningen för avtalen har uppgjorts före utgången av år 2014.

Processbeskrivningarna blir klara före utgången av år 2014.

Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer Mål 2 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt Planen för intern kontroll för år 2014 har beretts för godkännande vid vård- och omsorgsnämndens sammanträde, där man godkänner dispositionsplanen

Planen för intern kontroll färdigställs för behandling vid samma sammanträde som vård- och omsorgsnämnden behandlar dispositionsplanen.

Utfall 31.12.2014 Man har gjort en QPRprocessbeskrivning av avtalen som täcker den praxis som ansluter till övervakning av avtalet. Vid övervakningen av köpta tjänster finns också ett överenskommet förfaringssätt, utöver vilket man gjort processbeskrivningar också beträffande reklamationer som gjorts över både kommunens serviceproducenter och klienternas service.

Utfall 31.12.2014 Målet uppnåddes. Vård- och omsorgsnämnden godkände 30.1.2014 § 3 i samband med dispositionsplanen sektorns plan för intern kontroll.

Resultatområdet socialtjänster Budgetutfall Socialtjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 3 721 075 -15 037 885 -11 316 810

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

3 721 075 -15 037 885 -11 316 810

3 209 568 -14 422 777 -11 213 209

511 507 -615 108 -103 601

Prestationer / nyckeltal SOCIALTJÄNSTER Utkomststöd, hushåll Barnskydd Barn som omfattas av öppenvårdens stödåtgärder Unga som omfattas av eftervård Köpt service inom barnskydd, vårddygn Familjevård inom barnskydd, vårddygn

BS 2012 1 589

BS 2013 1 524

Budget 2014 1530

BS 2014 1 578

Utfall % 103,1

Förändring i % 3,5 %

402 56 13 718 14 214

589 53 14 409 13 477

440 46 15800 13700

621 55 13 564 13 068

141,1 119,6 85,8 95,4

5,4 % 3,8 % -5,9 % -3,0 %

Socialtjänsternas budgetutfall är mycket gott. Verksamhetsutgifterna var 96,3 % av anslagen som reserverats i budgeten. Utkomststödets antal klienthushåll ökade med 3,5 % från föregående år. Vuxensocialarbetets verksamhetsutgifter har sjunkit med 13,1 procent i jämförelse med föregående år. Under året inkom totalt 810 st. barnskyddsanmälningar. Antalet klienter inom barnskyddets öppenvård har under innevarande år varit 621. Ökningen i jämförelse med föregående år är 32 barn. Vårddygn utom hemmet som upphandlats som köpta tjänster har minskat med 845 dygn. Också dygnen inom familjevård är 409 dygn färre än år 2013.

Bokslut 2014

39

TALOUSARVION TOTEUTUMINEN Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

Antalet personer som varit länge utan arbete har stadigt ökat och i december 2014 var 265 personer på arbetsmarknadsstödets kommunandelslista. Sammanlagt 57 nya personer har kommit med på listan fr.o.m. 1.5.2014 och fram till slutet av december. Inom vuxensocialarbetet ansvarar man för upprättandet av aktiveringsplaner för alla personer under 30 år som finns på arbetsmarknadsstödets kommunandelslista i samarbete med arbetskraftsförvaltningen. Dessutom aktiverar man inom vuxensocialarbetet klienter med 0-inkomster i alla åldrar. De fyra hemvårdarna inom hemservicen för barnfamiljer (4 arbetstagare fr.o.m. 1.10.) har gjort sammanlagt 860 besök hos barnfamiljer. Arbetet i familjen varar antingen en hel eller en halv dag. Tyngdpunkten för verksamheten har i år varit arbete som stöd i olika krissituationer hos familjer som klientfamiljer inom barnskyddet och rådgivningen. Klientmängden inom ekonomi- och skuldrådgivningen har hållits ungefär på samma nivå som tidigare år och totalt fanns det 367 klienter (år 2013 376 klienter), varav 231 var nya klienter (år 2013 206 nya klienter). I Kyrkslätt betjänar två ekonomi- och skuldrådgivare hela Västra Nylands område. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Ett servicenät som förnyas Mål 1 / Målnivå Mätare/uppföljningssätt år 2014 Vuxensocialarbete Utgångsnivå: 7/2013 fanns 227 långAktivering av långtidsarbetslösa och tidsarbetslösa på de långtidsarbetslöeffektivering av pensionsutrednings- sas kommunandelslista. arbetet. Målnivå De långtidsarbetslösas antal är Minskning av antalet personer som i genomsnitt 190 per månad under år finns på arbetsmarknadsstödets 2014. kommunandelslista med hjälp av aktivering och rehabiliterande arbetsverksamhet och samarbete med TEcentralerna. Antalet aktiveringsplaner. Utgångsnivå: 31.7.2013 52 st. Målnivå 70 st. / år

Utfall 31.12.2014 På kommunandelslistan fanns 31.12.2014 265 personer. Under tiden 1.5 31.12.2014 (uppgifter finns endast för tiden fr.o.m. 1.5) kom 57 nya personer på listan Målet nåddes inte.

Under tiden 1.1 31.12.2014 antecknades 133 st. aktiveringsplaner. Målet har uppnåtts.

Resultatområdet hälsovårdstjänster Budgetutfall Hälsovårdstjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 1 600 794 -14 325 825 -12 725 031

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

1 600 794 -14 325 825 -12 725 031

1 580 825 -13 373 020 -11 792 195

19 969 -952 805 -932 836

Underskridningen av anslag inom hälsovårdstjänsterna ökades av beredskapsersättningen för sjuktransporter. Man hade reserverat 0,5 milj. euro i anslag för ändamålet inom hälsovårdstjänsterna men i enlighet med kommunernas enhetliga linje skrevs ersättningen på den specialiserade sjukvårdens resultatområde.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

40

Bokslut 2014

Prestationer / nyckeltal Hälsovårdstjänster Rådgivningsbesök totalt hos hälsovårdarna Rådgivningsbesök totalt hos läkare Besök hos skolhälsovårdare Besök hos skolläkare Mottagningsverksamhet Besök hos vårdare på mottagning, inkl. jour Läkarbesök på mottagningarna Munhälsovård, klienter

BS 2012 17 608 5 503 12 112 2 356

BS 2013 19 205 5 437 13 314 2 297

Budget 2014 19100 5900 13450 2500

BS 2014 17 247 4 858 13 927 2 106

Utfall % 90,3 82,3 103,5 84,2

Förändring i % -10,2 % -10,6 % 4,6 % -8,3 %

24 834 41 085 13 943

22 558 41 331 14 883

21100 41000 14960

23 925 41 172 14 061

113,4 100,4 94,0

6,1 % -0,4 % -5,5 %

Mottagningsverksamhet Personalen inom mottagningsverksamheten permitterades för två veckor under våren 2014, med undantag av skötarna inom jouren. Skötarnas vikariepool (fem sjukskötare) lämnades utanför permitteringarna och de vikarierade särskilt inom jouren under permitteringarna. Läkarna hade möjligheten att byta semesterpenningen mot ledighet istället för permittering men endast en läkare använde den möjligheten. Alla andra arbetstagare inom mottagningsverksamheten var permitterade under två veckor under perioden 5.3 - 20.5.2014. Till följd av permitteringen av personalen var Veikkola hälsostation stängd 5.3-18.3 och Masaby hälsostation 2.4-15.4. Personalen vid hälsocentralen i centrum var permitterad i två omgångar eftersom bl.a. jouren, bäddavdelningarna och rådgivningens verksamhet inte kunde avslutas. I centrum sköttes hela kommunens brådskande ärenden under tiden för permitteringarna och jouren var uppenbart mer belastad än normalt. Tack vare god planering lyckades man undvika större farosituationer inom jouren. Läkarstyrkan var koncentrerad till det mest nödvändiga arbetet, så kötiderna inom jouren blev inte oskäligt långa. Tidvis hade jouren ändå mycket bråttom, vilket krävde mer planeringsförmåga och tänjande av personalen.

Centrum Masaby Veikkola

28.1… 4.2.… 11.2… 18.2… 25.2… 4.3.… 11.3… 18.3… 25.3… 1.4.… 8.4.… 15.4… 22.4… 29.4… 6.5.… 13.5… 20.5… 27.5… 3.6.… 10.6… 17.6… 24.6… 1.7.… 8.7.… 15.7… 22.7… 29.7… 5.8.… 12.8… 19.8… 26.8… 2.9.… 9.9.… 16.9… 23.9… 30.9… 7.10… 14.1… 21.1… 28.1… 4.11… 11.1… 18.1… 25.1… 2.12… 9.12… 16.1… 23.1…

50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0

Väntetiden till läkarmottagning (T3-tid) under år 2014. Den stående kolumnen beskriver dagar.

Läkarstyrkan hade flyttats till jouren vilket innebar att köerna till icke-brådskande mottagningstider blev längre. Före permitteringarna var väntetiden ca två veckor och under permitteringarna upp till sex veckor. Permitteringarna förorsakade kalkylmässigt 1,4 förlorade läkarårsverken, vilket motsvarar ca 2800 läkarbesök. För skötarnas del innebar permitteringarna en förlust på ca ett skötarårsverke. Under tiden från det att samarbetsförhandlingarna inleddes (oktober 2013) till permitteringarnas slut (maj 2014) fick man inte anställa nya läkare. Till följd av den normala omsättningen, moderskapsledigheter och uppsägningar var läkartjänster obesatta under sammanlagt 11 månader (fem olika husläkare under några månaders tid). Under våren var fem läkartjänster obesatta (till följd av permitteringar). Det var redan tidigare utmanande att rekrytera läkare till hälsocentralarbetet. Finlands Läkartidning skrev under våren om permitteringarna i Kyrkslätts kommun, vilket försvårade rekryteringen. Kyrkslätt är den enda kommun som permitterat läkare för så här lång tid. För att trygga patientsäkerheten koncentrerade sig personalen under våren 2014 nästan helt på patientarbete. Alla möten, utbildningar, semestrar och annan planerad frånvaro försökte man minimera.

Bokslut 2014

41

TALOUSARVION TOTEUTUMINEN Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

Hälsocentralen i Kyrkslätt fungerar som Helsingfors universitets undervisningshälsocentral, men universitetets och t.ex. Läkarförbundets utbildningskrav kunde inte uppfyllas under våren till följd av permitteringarna. Överläkarna deltog betydligt mer än vanligt i patientarbetet. Överläkarna kunde inte delta i t.ex. HUS-områdets samarbetsmöten under tiden för permitteringarna p.g.a. patientarbetet. Många administrativa arbeten, utvecklingsarbete och t.ex. utvecklingssamtal flyttades framåt. De lagstadgade hälsokontrollerna inom rådgivningen och skolhälsovården försökte man sköta i måna av möjlighet i enlighet med förordningen trots permitteringarna. Chefernas arbetsinsats behövdes under våren nästan uteslutande för att planera och genomföra arrangemang under permitteringarna. Personalen inom mottagningsverksamheten har under de senast åren haft rätt hög trivsel i arbetet tack vare förändringar i verksamheten och förkortade köer som gjorts i samband med projektet Bra mottagning. Personalen uttryckte sin besvikelse över att många års arbete med att få kontroll över köer gick omintet då köerna igen blev t.o.m längre än i utgångsläget. Sjukfrånvaron ökade märkbart under våren vilket ytterligare ökade trycket på personalen på jobb. Många flyttade sin semester till sommaren och hösten vilket syntes i verksamheten under slutet av året. Den ledande överläkaren och hälsosocialarbetaren sade upp sig. Hälsovårdstjänster Vid mödrarådgivningarna prioriterades besöken under slutet av graviditeten samt andra nödvändiga besök. Under permitteringarna var två rådgivningspunkter (av tre) öppna och under tiden då t.ex. rådgivningen i centrum var stängd styrdes kunderna till Veikkola och Masaby rådgivningar. Under sommaren var också Masaby rådgivning stängd i två veckor och Veikkola rådgivning i en vecka till följds av personalbrist. Telefontid ordnades varje vardag kl. 12-13 vid de rådgivningar som höll öppet. Under tiden för permitteringarna, 5.3 - 15.4 vårdades vid rådgivningarna i första hand nyfödda och upp till ett år gamla spädbarn. På samma sätt prioriterade man under sommarsemestertiden då man inte kunde använda sommarvikarier. Barnrådgivningens 6-årsgranskning gjordes i förkortad version och innehöll enbart vaccineringen. Tiden som användes för mottagningsbesök förkortades då mottagningarna överbelastades av bl.a. nyfödda och till följd av väntande mammor under specialuppsyn p.g.a. riskgraviditeter. Man var tvungen att minska de extra besöken för tidigt stöd (under permitteringarna och under sommaren). En del av barnrådgivningens ålderskontroller sköts fram till följd av permitteringarna och vikarieförbudet så att granskningarna inte nödvändigtvis kunde göras inom två månader från barnets födelsedag (vilket är rekommendationen för barn i lekåldern vid neurologiska bedömningar, Lene). Hembesök efter förlossning gjordes knappt alls p.g.a. resursbrist. Mödrarådgivningens omfattande hälsokontroll, hälsovårdarens andel, blev i vissa fall mer avskalad än rekommendationen. Det var väldigt begränsad tillgång till preventivrådgivningens tjänster under tiden för permitteringarna. Under sommaren var preventivrådgivningen stängd i sex veckor. Vid barnrådgivningen har det tidigare varit möjligt att komma till rådgivningen för tiomånaderskontroll. Denna kontroll föll helt bort år 2014. Skol- och studerandehälsovårdens tjänster fanns inte tillgängliga då hälsovårdaren var permitterad, vilket skedde inom tiden 5.3 - 15.4 och 7 - 20.5 på olika områden. Inom skol- och studeranderådgivningen prioriterade man de omfattande hälsokontrollerna, förhandshälsogranskningar av elever i uppbådsåldern samt vaccineringar. Vissa personers omfattande hälsokontroll flyttades till juni eller höstterminen. 225 elever förblev utan årlig fastställd hälsokontroll. Inom skol- och studerandehälsovården förblev tidsbundna hälsokontroller ogjorda (närmast för 2-, 4- och 7-klassister). Ifrågavarande elever granskades först under höstterminen. Under våren vaccinerades 9-klassisterna men för några elevers del genomfördes den tidsbundna hälsokontrollen som snävare än vanligt. Man eftersträvade att minimera sjukvården inom skolhälsovården till ett minimum under hela våren. Det var inte möjligt att genomföra flickornas läkargranskning inom studerandehälsovården under våren. Förstaårsstuderande erbjöds tid till hälsokontroll men om tiden förblev outnyttjad erbjöds ingen ny tid. De interna samarbetsmöten som planerats för våren annullerades, så utvecklingen av verksamheten förblev ringa. Tiden som användes för chefsarbete minskade ännu mer och cheferna gjorde mer patientarbete än tidigare. Utvecklingssamtalen förblev helt och hållet ogjorda under år 2014.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

42

Bokslut 2014

Munhälsovård Inom munhälsovården minskade alla besök under året med 4 959 besök och kundantalet minskade med 823 kunder i jämförelse med år 2013. 74 % av minskningen inriktades på vuxna kunder vilket ledde till att också avgiftsinkomsterna minskade med ca 130 000 € från år 2013. Inom besöken motsvarade minskningen ca 2,5 tandläkares arbetsinsats. Orsaken till minskningen i beslk och kundantal var permitteringarna, obesatta vikariat och avslutande av användningen av köpta tjänster. Permitteringarna inom munhälsovården genomfördes under tiden 25.4 - 8.6.2014. Kön som man helt och hållet lyckats bli av med under år 2013 växte till följd av inbesparingarna. I slutet av år 2014 fanns det 715 patienter i kön och kötiden var fem månader. Besöken inom de köpta tjänsterna tog helt slut före april, då patienternas pågående vård blev klar. Under året gjordes 160 sådana besök (år 2013 1 223 sådana besök). Den direkta kontakten försvårades till följd av vikariestoppet och permitteringarna. Inom munhälsovården lindrade de åtgärder som gjorts inom projektet Bra mottagning inverkningarna av inbesparingarna och permitteringarna.

3. vapaa aika (päivien lkm)

3T aika 100 80

HML tark

60

HML jatkoh

40

OIKOJAT

20

SHG

0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53

Munhälsovårdens T3-tid till tandläkarkontroll och fortsatt vård efter kontrollen, regleringsvård och till tid munhygienisten under år 2014.

Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Kundorienterade och effektiva tjänster Genomförande enligt målsättningarna i hälso-och sjukvårdslagen och författningen rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande munhälsovård Mål 1 / Målnivå år 2014 1. 2.

3.

Mätare/uppföljningssätt

Kontrollerna enligt rådgivningsförord- 1. ningen genomförs till 100 % patienter ska enligt lagen få ickebrådskande vård inom tre månader, 2. inom munhälsovården inom sex månader omedelbar kontakt enligt lagen förverkli- 3. gas inom mottagningsverksamheten och munhälsovården

Utfall 31.12.2014

Antalet hälsokontroller inom rådgivning- 1. en och skolhälsovården i förhållande till målsättningarna (bedöms på årsbasis) Tillgång på icke-brådskande vård: väntetiden till läkarmottagning och munhälsovård 2. Procenten för telefonsvarande efter fem minuter är 80 % 3.

En del av hälsovårdarens tidsbundna kontroller förblev ogjorda under vårterminen 2014. Målet förblir därför delvis ouppfyllt. Väntetiden till läkare är ca en månad och till munhälsovården tre månader. Målet har uppnåtts. Svarsprocenten för telefonsamtal vid mottagningen var 92. Målet har uppnåtts. Vid munhälsovården var svarsprocenten i slutet av året 65 och målet förblev ouppfyllt.

Bokslut 2014

43

TALOUSARVION TOTEUTUMINEN Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

Perspektiv och mål i kommunstrategin Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/Befolkningens goda liv Elektronisk respons kan ges via internet och med hjälp av den kan man förbättra verksamheten Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Utfall 31.12.2014

Patienten/klienten kan efter sitt besök Ett system med elektronisk respons är i an- THL förbereder ett riksomfatge elektronisk respons om hälsovårds- vändning inom hälsovårdstjänsterna tande elektroniskt feedbacktjänsterna. system inom SAD-projektet i anslutning till Kaste-projektet. Systemet kan tas i bruk under år 2015. Hälsovårdstjänsterna och munhälsovården har meddelat om sitt deltagande i ibruktagandet av det riksomfattande feedback-systemet.

Perspektiv och mål i kommunstrategin En kunnig och engagerad personal/En fungerande kommunorganisation och arbetsgemenskap Fungerande vårdutrymmen, målet är att minska arbetet som går till spillo Mål 1 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt Resultatenheterna avbildar enhetliga vårdrum för olika yrkesgrupper

Utfall 31.12.2014

Vid varje resultatenhet har man beskrivit och avbildat en arbetspunkt

Man har inte ännu avbildat ett vårdrum inom mottagningen. Målet har inte ännu uppnåtts. Inom munhälsovården i hälsocentralen har man avbildat vårdrummen på ett enhetligt sätt. Målet har uppnåtts.

Specialiserad sjukvård Budgetutfall Specialiserad sjukvård Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 0 -32 523 505 -32 523 505

Budgetändringar 2014 0 -2 800 000 -2 800 000

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

0 -35 323 505 -35 323 505

175 912 -36 573 510 -36 397 598

-175 912 1 250 005 1 074 093

Förändringar i verksamheten Verksamhetsbidraget inom den specialiserade sjukvården ökade med 2,59 milj. euro, dvs. 7,65 % i jämförelse med bokslutet för år 2013. Ökningen förklaras med att besöken inom den öppna vården ökat med 5,9 % och enhetskostnaderna med 3 %. Vårddagarna inom psykiatrin sjönk med 10,1 %, men enhetspriset ökade med 9,8 %, så faktureringen låg på nästan samma nivå. Antalet somatiska vårdperioder ökade med 5,6 % och kostnaderna med 7,3 % och de genomsnittliga enhetspriserna med 1,6 %. De dyraste patientspecifika kostnaderna täcks delvis genom ett utjämningssystem för dyr vård.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

44

Bokslut 2014

Resultatområdet stödtjänster för funktionsförmågan Budgetutfall Stödtjänster för funktionsförmågan Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 390 521 -15 903 376 -15 512 855

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

390 521 -15 903 376 -15 512 855

529 561 -16 181 897 -15 652 336

-139 040 278 521 139 481

Prestationer / nyckeltal Rehabiliteringstjänster Besök hos specialarbetstagare totalt Besök inom köpt service Mentalvårdstjänster, besök hos specialarbetstagare Välfärdsstationen för unga, besök totalt Missbrukarvård A-kliniken, besök totalt Rehabiliteringscentralen, vårddagar (9 vårdplatser) Missbrukarvårdens köpta tjänster: Besök inom öppenvården Vårddagar Familjerådgivning Familjerådgivning, kommunens egen, besök Familjerådgivningen, klienter Specialomsorg om utvecklingsstörda: Egen arbetscentral, verksamhetsdagar Boendetjänster för utvecklingsstörda, boendedygn Anstaltsvård för utvecklingsstörda, vårddygn Lagstadgad handikappvård: Serviceboende, klienter Transportstöd (handikappservicelagen), klienter Transportservice för äldre (socialvårdslagen), klienter Personlig assistans, klienter Stöd för närståendevård, klienter under 65 år

BS 2012 12 909 5 083

BS 2013 10 118 4 449

Budget 2014 12000 5000

BS 2014 10 143 2 678

Utfall % 84,5 53,6

Förändring i % 0,2 % -39,8 %

1 092

1 656 599

1250 950

1 383 450

110,6 47,4

-16,5 % -24,9 %

2 534

3 067

2600

2 717

104,5

-11,4 %

1 919

1 628

2300

2 232

97,0

37,1 %

1 156 1 929

1 158 857

850 900

275 162

32,4 18,0

-76,3 % -81,1 %

2 428 286

3 704 622

3800 410

3 504 420

92,2 102,4

-5,4 % -32,5 %

8 538

9 178

9000

9 344

103,8

1,8 %

19 919 3 303

23 884 3 604

27000 3600

22 845 3 740

84,6 103,9

-4,4 % 3,8 %

73

44

88

41

46,6

-6,8 %

755

804

800

753

94,1

-6,3 %

128 -

161 93 93

165 86 100

158 102 125

95,8 118,6 125,0

-1,9 % 9,7 % 34,4 %

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Kostnaderna för Handikappservicen ökade under år 2014 med 7,4 %. Tillväxtprocenten är den lägsta jämfört med åren 2009 - 2014, vilket är en tid man fäst särskild uppmärksamhet vid ökningen i kostnader. Klienter inom närståendevård under 65 år ökade med 34 %. År 2014 verkade 144 personer som närståendevårdare i Kyrkslätt. Inom handikappservicen har man inte haft någon ledande socialarbetare under tidsperioden 15.11.2013 - 26.5.2014. Socialservicechefen vikarierade den ledande socialarbetaren vid sidan av sitt eget arbete och den övriga personalen blev tvungen att sköta de permitterades klientarbete. En vikarie för den ledande socialarbetaren började jobba 26.5.2014. Tjänsten som koordinator för personlig assistans var obesatt i fyra månader till följd av moderskapsvikariat och att vikarien sade upp sig. Till följd av personalbristen kunde handikappservicens målsättning om uppgörande av program för specialomsorger för utvecklingsstörda inte uppfyllas. Man har gjort specialomsorgsprogram för alla nya klienter samt för klienter vars serviceplan har granskats.

Bokslut 2014

45

TALOUSARVION TOTEUTUMINEN Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

Hälsosocialarbetarna blev underställda den ledande socialarbetaren inom handikapptjänster. En ny arbetstagare började jobba 1.4.2014 då den tidigare arbetstagaren avgick med pension. Den nya arbetstagaren slutade i augusti och den pensionerade arbetstagaren kom tillbaka till arbetet på halvtid i september. Uppgiftsbeskrivningen för hälsosocialarbetare inom öppenvården tillämpades under slutet av året på halvtid. En socialarbetarstuderande började jobba 1.12.2015 som andra hälft av befattningen som arbetspar. Socialarbetarna arbetar också med projekt för långtidsarbetslösa. Arbetscentralen för utvecklingsstörda i Kyrkslätt sköter dag- och arbetsverksamheten för utvecklingsstörda i Kyrkslätt. Några nya klienter har kommit till den öppna arbetsverksamheten. Sammanlagt har det funnits 56 klienter i arbetscentralen under år 2014, varav 26 i det öppna arbetet. Man anställde en ny ansvarig handledare till eftermiddagsverksamheten vid Papinmäki i augusti. Barnen har ökat i antal från hösten och man har varit tvungen att anställa mera personal. Man har utvecklat morgon- och eftermiddagsverksamhetens innehåll att bli mer ändamålsenlig. Planerna för RK-bostäder för byggande av en boendeenhet för utvecklingsstörda invid arbetscentralen fortskred i samarbete med samhällstekniska väsendet. Inom rehabiliteringstjänsterna innebar år 2014 en tid av förändring till följd av anpassningsåtgärdena. Rehabiliteringstjänsternas helhet har verkat sedan hösten 2007 och med resultatansvar sedan år 2008. Från 1.6.2014 blev man tvungen att organisatoriskt decentralisera verksamheten med en minskning på två befattningar (ledare för rehabiliteringstjänsterna från 1.6.2014 och fysioterapeut från 16.1.2014). Talterapeuterna flyttades att bli underställda ledaren för mentalvårdstjänster och hälsosocialarbetarna blev underställda den ledande socialarbetaren inom handikappservicen. Rehabiliteringstjänsterna omfattar fr.o.m. 1.6.2014 fysioterapi-, ergoterapi- och hjälpmedelsservice, där fysioterapeuter, ergoterapeuter, en konditionsskötare och ett hälsocentralbiträde verkar underställda en ledande fysioterapeut. Då ledaren för rehabiliteringstjänster övergick till en annan arbetsgivare 2.10.2013 skötte den ansvariga fysioterapeuten de uppgifterna utöver sitt eget arbete. Av ledande fysioterapeutens uppgifter överfördes genomförande av arbetsskiftsuppföljningen och färdigställande av betalningsförbindelser för hjälpmedel till två fysioterapeuter och för att besvara denna verksamhet som minskade terapitjänsterna fick man för tiden 7.10.2013 - 31.5.2014 anställa en fysioterapeut som tidigare verkat som vikarie inom fysioterapitjänsterna. Fr.o.m. 1.6.2014 har ca 1,5 fysioterapeuter färre än tidigare jobbat inom terapiarbetet. Trots personalens två veckors permittering har den egna verksamhetens klientbesöksantal hållits på ungefär samma nivå jämfört med föregående år förutom gällande köp av terapitjänster, där besöken varit 39 % färre än föregående år. Detta påverkades av begränsningarna i skrivandet av betalningsförbindelser inom köpt service under den senare halvan av året samt kriterierna för köp av terapitjänster som trädde i kraft 1.10.2013 och var strängare än tidigare. Detta syna i att besöksantalen inom köpt service där man fakturerade kommunen 1-7/2013 var 2859 och under motsvarande tidpunkt år 2014 endast 1280, dvs. en minskning på 1579 terapibesök. På motsvarande sätt var besöksantalet under tiden 8-12/2013 som fakturerades kommunen 1590 st. och år 2014 var besöksantalet 1412, varvid minskningen mot motsvarande tidpunkt var endast 178 terapibesök. Dvs. år 2014 var användningen av köpta terapitjänster nästan på den nivå med vilken man med egen verksamhet och köpta tjänster tillsammans kan besvara kommuninvånarnas behov av rehabilitering. De pengar som reserverats för år 2014 var nästan helt bundna till köp av terapitjänsternas del. Det riktas tryck mot behovet av köpta tjänster bl.a. eftersom FPA har skärpt sina egna kriterier för under 65-åringars del och vi har redan varit tvungna att köpa terapi för klienter som tidigare fått rehabilitering med FPA:s anslag. Fysioterapeuternas och ergoterapeuternas hembesöks (bedömning av hur man klarar sig hemma, bedömningar av hjälpmedel och handledning) andel av besöken inom öppen terapi är 9 %. Här är en ökning på 0,3 % från föregående år.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

46

Bokslut 2014

Hjälpmedelservicens stöd bl.a. för att klara sig hemma är betydande. År 2014 ökade antalet hälpmedel som lånades ut till kommuninvånarna ur hjälpmedelsförrådet med 14 % och utöver det fattades 307 beslut om betalningsförbindelser för individuella hjälpmedelsanskaffningar: med en betalningsförbindelse har klienten kunnat få flera hjälpmedel från samma serviceproducent. Hjälpmedelstjänsten förutsätter god och fungerande tvätt, service, reparation och hemtransport eller borttransport av hjälpmedel. Denna service produceras i vår kommun av Toimaris rehabiliterande arbetsverksamhet under verkstadshandledarens övervakning och handledning. Antalet framställningar till hjälpmedelsservicen ökade med 25 % från år 2013 till 2014. Som en följd av anpassningsåtgärdena var det 31.12.2014 fortfarande kö till familjerådgivningen. I fall som bedömdes som icke-brådskande får man tid till en första bedömning efter ca två månader. I jämförelse med slutet av augusti 2014 har situationen ändå förbättrats något till den delen. I december 2014 fick man dessutom familjerådgivningens resursunderskott korrigerat vilket möjliggör förkortande av kön i framtiden. Antalet prestationer har för hela familjerådgivningens del minskat med 5 % från år 2013. Minskningen i prestationer är mer flack än väntat då man tar i beaktande att personalen varit permitterad i två veckor och den ena befattningen som familjerådgivare har i 11,5 månader under år 2014 varit obesatt. Den klart svagare utvecklingen på årsnivå än väntat av Välfärdsstationen för unga påverkades av att den ena arbetstagaren övergick till annan arbetsgivares tjänst i mitten av april. Från början av augusti lyckades man styra en personresurs till den planerade nivån och i oktober - december har antalet prestationer klart stigit. För prestationernas del har blivit efter med 25 % från nivån år 2013. Ifall man ställer antalet prestationer i förhållande till antalet arbetstagare kan man konstatera en liten ökning i antalet prestationer på årsnivå. Fr.o.m. 1.9 övergick dessutom Välfärdsstationen för unga till samma patientdatasystem som t.ex. hälsovårdstjänsterna och detta har för sin del gjort hänvisningen till servicen smidigare och ökat antalet besök under hösten. Verksamheten har dessutom i någon mån preciserats / avgränsats för att motsvara den minskade personalresursen. Vuxna personers besöksantal inom mentalvårdsarbetet har minskat med 16,5 % på årsnivå jämfört med år 2013. Med iakttagande av anpassningsåtgärdena och de deltidsarrangemang som inletts inom ifrågavarande arbetsgrupp under året var minskningen i prestationer väntad. Under höstens lopp ökade efterfrågan på tjänster kraftigt och man eftersträvade att besvara den genom att snabbare komma igenom och prioritera. I fall som bedömdes som icke-brådskande kunde i slutet av året ett första besök ordnas efter ca tre veckor. Dagsverksamhetscentralen Ankkuris verksamhetsdagar har trots anpassningsåtgärdena ökat med ca fem procent på årsbasis i jämförelse med motsvarande tidpunkt föregående år. Anpassningsåtgärdena har förorsakat en viss oro hos klienterna. Vid ett arbetsplatsbesök fäste företagshälsovården uppmärksamhet vid att vissa av Ankkuris utrymmen var oändamålsenliga. Man har gjort en plan för att förbättra situationen. En väsentlig fråga med tanke på verksamheten är ändå den allmänna otillräckligheten av utrymmet som anvisats för verksamheten. Som ny verksamhet inom mentalvårdstjänsterna har man fr.o.m. 1.5.2014 haft social- och hälsovårdshandledning för rehabiliteringsklienter inom mentalvården. Man fick resursen genom att överföra socialhandledarens arbetsinsats från Välfärdsstationen för unga till denna verksamhet. Social- och hälsovårdshandledningen eftersträvar att precisera och inrikta stöd i rätt tid för boende riktat till rehabiliteringsklienter inom mentalvård med målet att hitta den stödnivå som motsvarar klientens behov och indirekt också spara de medel som används för stöd. Som en del av de anpassningsåtgärder som genomfördes inom rehabiliteringsenheten överfördes vård- och omsorgsväsendets talterapeuter 1.6.2014 till att bli underställda chefen för mentalvårdstjänster och flyttade på samma gång till vård- och omsorgsväsendets våning i kommunhuset. Inom talterapiverksamheten har under slutet av år 2014 fortsatt en stor omsättning bland personalen. Den svenskspråkiga talterapeuten sade upp sig i slutet av år 2014 och rekryteringsprocessen för den här befattningens del verkar mycket utmanande. Under år 2014 har man intensifierat samarbetet med bildningsväsendets talterapeuter och deras chefer med målet att förenhetliga servicen och göra övergången från en service till en amman smidigare. Talterapeuternas besöksprestationer har minskat

Bokslut 2014

47

TALOUSARVION TOTEUTUMINEN Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

med ca 20 % i jämförelse med år 2013. Minskningen förklaras i huvudsak av anpassningsåtgärdena, verksamheten som fungerar med ofullständig besättning och personalens omsättning. Inom missbrukarvårdstjänsterna har A-klinikens verksamhet och klientantalet stabiliserats på en god nivå. Inom besöksantalen finns en liten minskning från föregående år vilket delvis förklaras av de två veckornas permittering. Besöksantalen har ändå i flera års tid hållits på en god nivå då man granskar besöken per arbetstagare. Klientantalet inom Nissniku rehabiliteringscenter har efter renoveringen ökat klart i jämförelse med de föregående två åren. För år 2014:s del är målet att höja husets användningsgrad och komma tillbaka till en mängd på ca 2200 vårddygn. Till följd av verksamhetens natur är en realistisk och uppnåbar användningsgrad ca 70 - 80 procent. Användningsgraden för år 2014 är 68 procent. Många personbyten har skett inom arbetsgruppen men situationen ser nu bra ut då nya fastanställda arbetstagare har anpassat sig till arbetsgruppen och verksamhetssätten. För de köpta tjänsternas del har prestationerna fortsatt att sjunka eftersom tyngdpunkten till följd av den skärpta ekonomin under hela året varit inom de egna tjänsterna och betalningsförbindelser skrevs endast på goda grunder och efter stort övervägande. Missbrukarvårdstjänsterna har ett köptjänstavtal med Esbo stad om tjänster vid tillnyktringsstationen (till vilken också häktet och dygn inom polisfängelset ingår) samt social- och hälsorådgivningens tjänster. För dessas del finns inga större förändringar i besöksantal till föregående år. Missbrukarvårdstjänsterna har redan i många års tid samarbetat intensivt med aktörer inom tredje sektorn och församlingen. Den nämnda samarbetsgruppen Selvästi Terveempi Elämä har under två år ordnat evenemanget De bostadslösas natt, deltagit fyra gånger i Kyrkslättdagarna samt ordnat otaliga gemensamma evenemang och läger. I denna arbetsgrupp genomförs på ett bra sätt kommunens ansvar för att på ett mer effektivt sätt än nu koordinera de offentliga, tredje sektorn och privata sektorns service till en fungerande servicehelhet. Via samarbetet har erfarna experter och personer med liknande erfarenheter kommit med i planeringen, genomförandet och bedömningen av mentalvårds- och missbrukarvårdsarbete på ett intensivt sätt. Sysselsättningsenheten för rehabiliterande arbetsverksamhet Toimari har under år 2014 utvecklat samarbete med projektarbetarna inom det av Työmajakka ry administrerade NTM-projektet. Deras uppgift är att söka möjligheter till arbetsförsök och sysselsättning bland privata arbetsgivare för klienter som aktiverats via Toimaris rehabiliterande arbetsverksamhet. Den rehabiliterande arbetsverksamheten och verkstadsverksamheten i anslutning till den har utvecklats så att klientens målsättningsplan utformas bättre och de centrala hindren för sysselsättning kan minimeras på en så kort tid som möjligt. Den nya praxisen har tagits i bruk på hösten 2014 med hjälp av mångprofessionellt samarbete. Genomförandet de ungas pilotprojekt i enlighet med den ursprungliga planen har inte ännu lyckats. Klientmängden inom den rehabiliterande arbetsverksamheten har vuxit med 30 % under granskningsperioden (50 -> 75) tack vare intensifierade aktiveringsåtgärder. Pilotprojektets praxis fogas till fungerande delar av den rehabiliterande arbetsverksamheten. Man har hänvisat 45 klienter inom den rehabiliterande arbetsverksamheten till elektroniska STARhälsokontroller för arbetslösa. Samtidigt har TE-centralen anvisat 19 klienter med en uppgjord aktiveringsplan till hälsokontroller. Praxisen med hälsokontroller för kommuninvånare utan arbete som inleddes på våren har under året utvecklats så att det vid Toimari 31.12.2014 fanns en rehabiliteringsläkare på deltid och fyra sjukskötare gör hälsokontroller i centrum, Masaby och Veikkola på basis av vilka man bedömer behovet av läkartjänster. Vid Toimari inleddes 1.8.2014 intensifierad utredning av situationen för klienter på kommunandelslistan. Med interna resursförändringar kunde man ordna inledande kartläggningar för klienterna, på basis av vilka man bedömer behovet av fortsatt stöd för klienter som varit länge utan arbete.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

48

Bokslut 2014

Utökad aktivering har ökat avtalen inom rehabiliterande arbetsverksamhet och klientmängden inom Toimari. Prognosen över prestationer gällande klienters närvarodagar enligt budgeten 2014 har överskridits med 3000 dagar. VERKSAMHETSMÅL Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi Mål / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Utfall 31.12.2014

Kostnaderna för handikappservicen ökar Den procentuella ökningen i kostnader för Tillväxtprocenten 2013-2014 var inte med mer än 10 procent under år 2014 i handikappservicen i jämförelse med år 7,4%. jämförelse med föregående år. (åren 2013. Målet har uppnåtts. 2009/2010 var ökningen 10,7 %, åren 2010-2011 12,2 % och åren 2011-2012 12,2 %)

Resultatområdet välfärdstjänster för äldre Budgetutfall Välfärdstjänster för de äldre Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 3 849 293 -21 339 706 -17 490 413

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

3 849 293 -21 339 706 -17 490 413

3 829 641 -20 931 666 -17 095 190

19 652 -408 040 -388 388

Prestationer / nyckeltal Tjänster som stöder boende hemma: Klienter inom regelbunden hemvård Klienter inom tillfällig hemvård Klienter som omfattas av stöd för närståendevård Dygnet runt-omsorg: Egen verksamhet: Effektiverat serviceboende, vårdplatser Anstaltsvård, egen (Lindgården, förändring 2012) Köpta tjänster: Effektiverat serviceboende, vårdplatser Långvårdsplatser inom anstaltsvården Hälsocentralsjukhuset (50 platser) Hälsocentralsjukhuset, vårdperiodens längd Intervallplatser Dagklientplatser

Budget BS 2012 BS 2013 2014 341 349 385 389 362 390

BS 2014 Utfall % 385 100,0 249 63,8

Förändring i % 10,3 % -31,2 %

99

113

105

113

107,6

0,0 %

66

69

69

70

101,4

1,4 %

69

66

66

65

98,5

-1,5 %

69 2

63 2

62 2

64 2

103,2 100,0

1,6 % 0,0 %

19 11 16

21 9 12

21 9 10

24 8 10

114,3 88,9 100,0

14,3 % -11,1 % -16,7 %

Antalet regelbundna klienter inom hemvård har ökat med 10,3 % från år 2013. Antalet tillfälliga klienter har däremot minskat med över 30 %. Förändringarna ansluter till kriterierna för hemvård som godkändes år 2013 och befolkningsökningen. En del av de tidigare tillfälliga klienterna har överförts till regelbunden hemvård, en del har helt och hållet avslutat hemvården och en del klienter uppfyller inte längre de nya kriterierna utan de har styrts till annan service eller privata sektorn. Hemvårdens mobila styrsystem för verksamheten, den elektroniska dörröppningen och tidsbaserad klientfakturering inleddes i april 2014. Planen var att inleda verksamheten redan i januari men till följd av tekniska problem skjöts genomförandet framåt. Systemet kräver ännu finjusteringar särskilt gällande statistikföringen. Den omedelbara arbetstiden var vid årsskiftet möjligt att få per arbetstagare men inte per arbetstagargrupp eller något områdesvist sammandrag. Inom år 2014 har man gjort ca 5 % färre besök än under

Bokslut 2014

49

TALOUSARVION TOTEUTUMINEN Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

föregående år. Man har minskat befattningarna inom hemvården med fem st. som en del av kommunens ekonomiska anpassningsåtgärder. År 2013 genomfördes en minskning i de köpta tjänsterna inom dygnetrunt-vård och Volshemmets Metsäpirtti drogs in. Detta har lett till antalet som väntar på sjukhus har ökat och att sjukhuset stockas av dem som väntar. Stockningen lättades under hösten genom att köpa vissa vårdperioder av Bolarskogs sjukhus i Esbo. Den genomsnittliga vårdperioden på sjukhusets bäddavdelning har förlängts eftersom de långa vårdperioderna förlängs ytterligare p.g.a. väntetiden. Inom välfärdstjänsterna för äldre har permitteringarna närmst berört personalen inom förvaltningen. Permitteringarna tillsammans med förnyandet av chefsorganisationen har vait utmanande och belastat särskilt närchefsarbetet. Kontrollen över sjukfrånvaro har t.ex. varit utmanande då cheferna vikarierat varandra under semestrarna och dessutom under permitteringarna. Också genomförandet av strategiuppdateringen som mångprofessionellt arbete har varit utmanande under tiden för permitteringarna. Permitteringarna delades ut inom välfärdstjänster för äldre under hela året. Den tyngre arbetsbördan till följd av permitteringarna har synts också i belastningen av permitterade personalgrupper, såsom chefer och avdelningssekreterare. Kommunens plan enligt äldreomsorgslagen - strategi för år ren 2014 - 2017 godkändes i kommunfullmäktige i november 2014. Planen drar upp riktlinjerna för servicen, sektorerna och samarbetet med tredje sektorn samt målsättningarna. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin: Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen: Befolkningens goda liv Kritiska framgångsfaktorer: Befrämjande av förebyggande arbete och befolkningens välmående i kommunens olika funktioner, en trygg miljö som främjar hälsan, goda inre och yttre trafikförbindelser, enhetlig samhällsstruktur, ökning av kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Ställning 31.12.2014

Uppdatering av strategin för välfärdstjänster Den uppdaterade strategin godkänns i kom- Kommunens plan enligt äldreför äldre att till sitt innehåll motsvara lagen munfullmäktige år 2014. omsorgslagen har godkänts i om stöjdande av den äldre befolkningens fullmäktige i november 2014. funktionsförmåga och social- och hälsovårdstjänster för äldre som trädde i kraft 1.7.2013. Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas: Kundorienterade och effektiva tjänster Kritiska framgångsfaktorer: Ändamålsenlig service som utgår från kundens behov Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Ställning 31.12.2014

Förebyggande av utslagning och minskning av hälsomässiga skillnader genom att inrikta förebyggande hälsoundersökningar på riksgrupper. Målgruppen är ålderspensionerade närståendevårdare samt ålderspensionerade klienter inom vuxensocialarbetet.

Man inleder seniorrådgivningsverksamhet där en hälsoundersökning årligen erbjuds ålderspensionerade närståendevårdare (ca 80 personer) och ålderspensionerade klienter inom vuxensocialarbetet. (80-90 personer)

Seniorrådgivningens verksamhet pågår. Före utgången av december 2014 hade 71 besök gjorts vid seniorrådgivningen.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Vård- och omsorgsväsendet

50

Bokslut 2014

Perspektiv och mål i kommunstrategin Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer

Mål 1 Man siktar mot en täckningsgrad enligt kvalitetsrekommendationen för år 2013 fram till Mätare/uppföljningssätt år 2016. (i parentes situationen 30.8.2013 / målet i rekommendationen) / Målnivå år 2014

Ställning 31.12.2014

Andelen i % 75 år fyllda som omfattas av regelbunden hemvård (%) vid tidpunktens tvärsnitt

10,51 % av 75 år fyllda omfattades i december 2014 av regelbunden hemvård.

Andelen i % av 75 år fyllda Kyrkslättsbor som omfattas av närståendevård vid tidpunktens tvärsnitt

4,48 % av 75 år fyllda kommuninvånare omfattades av närståendevård.

Närståendevården omfattar minst 6 % av personerna över 75-år (4,25 % / 6-7 %).

Andelen i % av 75 år fyllda Kyrkslättsbor som omfattas av effektiverat serviceboende vid tidpunktens tvärsnitt

5,38 % av över 75-åriga Kyrkslättsbor var i intensifierat serviceboende.

Minst 6 % av de 75 år fyllda Kyrkslättsborna bor i effektiverat serviceboende. (5,73 % / 6-7 %)

Andelen i % av 75 år fyllda Kyrkslättsbor som omfattas av långtidsanstaltvård vid tidpunktens tvärsnitt

3,05 % var i långtidsanstaltsvård, utöver vilket 11 st. över 75-åringar (0,66 %) väntade på sjukhuset på boendeplats i antingen intensifierat serviceboende eller på anstalt.

Minst 13 % av dem som fyllt 75 år omfattas av regelbunden hemvård (10,57 % / 13-14 %)

Under 3 % av över 75-åriga Kyrkslättsbor är i anstaltsvård. (3,29 % / 2-3 %)

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

51

BILDNINGSNÄMNDEN Budgetutfall Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

Förvaltnings- och kanslitjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

0 -2 025 120 -2 025 120

0 0 0

0 -2 025 120 -2 025 120

1 673 -1 892 164 -1 890 491

-1 673 -132 956 -134 629

Utbildningsväsendets gemensamma tjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

173 000 -4 431 827 -4 258 827

0 0 0

173 000 -4 431 827 -4 258 827

147 677 -3 887 604 -3 739 927

25 323 -544 223 -518 900

Fritt bildningsarbete Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

650 800 -2 236 805 -1 586 005

0 0 0

650 800 -2 236 805 -1 586 005

736 114 -2 336 220 -1 600 106

-85 314 99 415 14 101

Biblioteksväsendet Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

53 000 -1 898 992 -1 845 992

0 0 0

53 000 -1 898 992 -1 845 992

138 984 -1 919 484 -1 780 500

-85 984 20 492 -65 492

876 800 -10 592 744 -9 715 944

0 0 0

876 800 -10 592 744 -9 715 944

1 024 448 -10 035 472 -9 011 024

-147 648 -557 272 -704 920

Resultatområden

TOTALT Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

Det av fullmäktige i budgeten beslutade verksamhetsbidraget för nämnden underskreds i slutet av året. Den mest betydande underskridningen av anslagen skedde inom skolskjutsar. Förvaltnings- och kanslitjänster Förvaltningskanslitjänster

och

Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 0 -2 025 120 -2 025 120

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

0 -2 025 120 -2 025 120

1 673 -1 892 164 -1 890 491

-1 673 -132 956 -134 629

Förändringarnas inverkan på verksamheten Interna förändringar Permitteringarna som genomfördes för att balansera ekonomin samt omorganiseringen av verksamheterna avspeglades betydligt i verksamheten 2014. Centraliseringen av registraturens verksamhet förändrade de administrativa processerna inom sektorn.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

52

Bokslut 2014

Undervisningsväsendets gemensamma funktioner Budgetutfall Utbildningsväsendets gemensamma tjänster Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 173 000 -4 431 827 -4 258 827

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

173 000 -4 431 827 -4 258 827

147 677 -3 887 604 -3 739 927

25 323 -544 223 -518 900

Förändringarnas inverkan på verksamheten Externa förändringar Lagen om elev- och studerandevård trädde i kraft 1.8.2014. I och med lagändringen ska elev- och studerandevård vara tillgängliga från förskolan till andra stadiet. Dessutom ska en elev eller studerande i och med lagändringen få diskutera med en psykolog eller kurator inom sju dagar från begäran. I brådskande fall bör diskussionen ordnas samma eller följande dag. Interna förändringar I fråga om ordnandet av skolskjutsar skedde en betydande ändring hösten 2014 då kommunen fr.o.m. 11.8.2014 övergick till avtalstrafik med Helsingforsregionens trafik (HRT). Den största delen av skolskjutsarna ordnas genom att bevilja en elev som är berättigad till skolskjuts ett resekort till den allmänna kollektivtrafiken. Den allmänna kollektivtrafiken kompletterades enligt behov genom beställningstrafik. En annan central ändring gällande skolskjutsar var införandet av systemet Koululiitu våren 2014. Med hjälp av systemet bedöms från elev till elev om skolvägen är för farlig. Budget 2014 Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/Befolkningens goda liv Mål / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Elevvård/ god tillgång till service · En elev inom den grundläggande utbildningen och en studerande i gymnasiet har möjlighet att diskutera med en psykolog eller kurator på den sjunde dagen från begäran, i brådskande fall samma eller följande dag, diskussionernas utfallsgrad inom den ovan nämnda tidsgränsen 100 %.

Utfall 31.12.2014 Diskussionen utfördes inom den lagstadgade utsatta tiden i 86,8 % av klientfallen. Målnivån uppnåddes inte.

Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Skolskjutsar: Effektivt ordnade skolskjutstjänster/

Utfall 31.12.2014

- Skolskjutsarnas produktivitet hålls på minst samma nivå som år 2013

Skjutsarnas produktivitet förbättrades +15 %. Målnivån uppnåddes.

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

53

Nyckeltal / Prestationer Nyckeltal / Undervisningsväsendets gemensamma

BS 2012

Budget 2013

Budget 2014

Utfall 31.12.2014

Skolskjutsar; Elever som omfattas av skjutsförmånen

1383

1348

1396

1322

Skolskjutsar; Kostnader euro / elev

1283

1274

1230

938

Elevvårdens kostnader euro / elev

450

444

422

333

Fritt bildningsarbete, grundläggande konstundervisning och kultur Budgetutfall Fritt bildningsarbete Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 650 800 -2 236 805 -1 586 005

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

650 800 -2 236 805 -1 586 005

736 114 -2 336 220 -1 600 106

-85 314 99 415 14 101

Kyrkslätts musikinstitut Förändringarnas inverkan på verksamheten Interna förändringar Ytterligare möjligheter till strukturförändringar inom undervisningstjänsterna i fråga om nybörjarundervisning kartlades. Man inrättade startgrupper, varvid flera barn med samma ekonomiska insats kunde delta i den grundläggande konstundervisningen. Med anledning av detta har man kunnat erbjuda elevplats till 50 % av dem som avlagt inträdestestet. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 1 / Målnivå år 2014 Ett effektivt musikinstitut - musikinstitutets produktivitet hålls på minst samma nivå som år 2013

Mätare/uppföljningssätt Utfall 31.12.2014 Musikinstitutets produktivitet minskade 2%, den eftersträvade nivån uppnåddes inte.

Medborgarinstitut Förändringarnas inverkan på verksamheten Interna förändringar En utredning om koordinering av verksamheten vid Kyrkslätts medborgarinstitut, bildkonstskola och musikinstitut färdigställdes och den behandlades i kommunstyrelsen 1.12.2014 § 457. I beslutet ingick inga förslag på ändringar i verksamheten. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Ett effektivt medborgarinstitut - medborgarinstitutets produktivitet hålls på minst samma nivå som år 2013

Utfall 31.12.2014 Medborgarinstitutets produktivitet förbättrades +5 %, målnivån uppnåddes.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

54

Bokslut 2014

BILDKONSTSKOLAN Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

En effektiv bildkonstskola - bildkonstskolans produktivitet hålls på minst samma nivå Utfall 31.12.2014 som år 2013 Bildkonstskolans produktivitet förbättrades +2%, målnivån uppnåddes.

Kulturtjänster Förändringarnas inverkan på verksamheten Externa förändringar I anslutning till kulturmiljön i förändring genomfördes projektet "Eriksstigen" som presenterar den värdefulla kulturmiljön vid Eriksgård i samarbete med direktionen för Eriksgård och lokala föreningar. I Masaby genomfördes en miniatyrutställning i samarbete med invånarföreningen. Kulturdirektören deltog i styrgruppen för inventeringen av den byggda kulturmiljön. Kvaliteten och tillgången på uppgifter om den lokala kulturmiljön förbättras. Inom föreningssektorn meddelade fyra länge verksamma lokala kulturföreningar om väsentlig minskning av verksamheten och de avstod från ansökan om bidrag. En ny aktör omfattas av bidragen och genom konstnärsstipendier har man bl.a. understött ett konstprojekt som aktiverar till medborgarverksamhet. Då den traditionella föreningsverksamheten avtar, kan verksamhet av projektkaraktär ge upphov till nya verksamhetsformer. Interna förändringar Permitteringarna och de knappa resurserna förhindrade ordnande av ledd verksamhet på museiområdet och nivån på skötseln av området blev sämre. Samarbetet med Omnian ammattiopisto genomfördes, restaureringen av de gamla perennbänkarna utfördes som arbetspraktik. Utbudet på verksamhetslokaler förbättrades på prov genom att föreningar ordnade evenemang på museiområdet. Kyrkslättsdagarnas verksamhetsstruktur ändrades, utomhusevenemangen genomfördes under ledning av föreningar och den gemensamma informationen och koordineringen blev kvar hos kulturväsendet. Responsen var bra och verksamhetsmodellen fortsätter. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/Befolkningens goda liv Mål / Målnivå år 2014 Livskraftig lokal kultur: Minst 1000 besökare inom lokal kultur- och museiverksamhet. Utbud av hembygdsinformation: Småskrifter och utställningar, minst 2 st

Mätare/uppföljningssätt Antalet besökare inom lokal kultur- och museiverksamhet Utfall 31.12.2014 1560 besökare Målnivån uppnåddes. Utfall 31.12.2014 Antalet producerade småskrifter och utställningar två (2) st., (Småpublikation: Eriksstigen.pdf, utställning: Masalaa kuvissa ja kartoilla). Målnivån uppnåddes.

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

55

Nyckeltal / Prestationer BS 2012

Nyckeltal / Fritt bildningsarbete Musikinstitutet; kostnader (netto) euro / undervisningstimme Musikinstitutet: elev/antal studerande på grundnivå Medborgarinstitutet; kostnader (netto) euro / undervisningstimme Medborgarinstitutet: elev/antal studerande Bildkonstskolan; kostnader (netto) euro / undervisningstimme Bildkonstskolan: elev/antal studerande Kulturväsendet; kostnader (netto) euro / invånare

Budget 2013

Budget 2014

Utfall 31.12.2014

46

44

47

47

275

275

270

283

51

46

50

51

8153

8500

8500

7669

49

59

49

48

280

260

280

337

8

9

9

8

Biblioteksväsendet Budgetutfall Biblioteksväsendet Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 53 000 -1 898 992 -1 845 992

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

53 000 -1 898 992 -1 845 992

138 984 -1 919 484 -1 780 500

-85 984 20 492 -65 492

Förändringarnas inverkan på verksamheten Interna förändringar Ombudsposten i Masaby som inledde sin verksamhet 29.4 har fört med sig nya bibliotekskunder. Antalet fysiska besök har ökat med 8,4 %. Postverksamheten har inte ökat bibliotekets nettoutgifter. De förkortade öppettiderna under sommaren som berodde på permittering av personalen samt den låga nivån på anslagen för materialanskaffningar åren 2010-2013 minskade låneantalen med ca -2 % jämfört med året innan (2013). Biblioteket beviljades bidrag totalt 47 080 euro. Bidraget för bibliotekets projekt Läslust har möjliggjort ett försök med nya arbetsformer, vilket har fördjupat samarbetet med skolorna. Dessutom har man kunnat erbjuda barn och unga verksamhet som stärker läslusten och läskunnigheten även utanför skoltid. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Ekonomiska och effektiva bibliotekstjänster

Utfall 31.12.2014 Bibliotekets produktivitet var 2014 på samma nivå som 2013. Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.

· ·

Bibliotekets produktivitet förbättras jämfört med år 2013 Bibliotekets effektivitetstal (förhållandet mellan personalen och materialanskaffningen gentemot fysiska besök och den totala utlåningen) är på landets genomsnittsnivå.

Utfall 31.12.2014 Det förverkligade effektivitetstalet är 1,10 då landets genomsnitt är 1,47 (ju mindre värde effektivitetstalet är, desto effektivare har verksamheten varit enligt utvärderingssättet i fråga). Målnivån nåddes.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

56

Bokslut 2014

Nyckeltal / Prestationer Nyckeltal / Biblioteksväsendet Kostnader euro/invånare Antal utlåningar Besökarantal

BS 2012 54 784 187 605 000

Budget 2013 50 750 000 560 000

Budget 2014 50 735 000 550 000

Utfall 31.12.2014 49 757 555 675 381

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

57

FINSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Budgetutfall Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

F Barndagvård Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

3 276 312 -24 840 720 -21 564 408

0 0 0

3 276 312 -24 840 720 -21 564 408

3 098 767 -24 025 225 -20 926 458

177 545 -815 495 -637 950

F Skolväsendet Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

865 000 -32 679 188 -31 814 188

0 0 0

865 000 -32 679 188 -31 814 188

1 729 551 -32 501 030 -30 771 479

-864 551 -178 158 -1 042 709

TOTALT Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

4 141 312 -57 519 908 -53 378 596

0 0 0

4 141 312 -57 519 908 -53 378 596

4 828 318 -56 526 255 -51 697 937

-687 006 -993 653 -1 680 659

F Skolväsendet

Nämndens budget förverkligades inom ramen för verksamhetsbidraget som fullmäktige fastställt i budgeten. Användningen av personalanslagen i budgeten underskred anslagen enligt budgeten särskilt inom dagvården då efterfrågan på dagvårdstjänster var lägre än nivån som beräknats i budgeten. Finsk barndagvård Förändringarnas inverkan på verksamheten Externa förändringar Antalet 0-6 år gamla finskspråkiga barn 31.12.2014 var 3095, prognosen i budgeten var 3333 barn. Antalet 0-6-åriga finskspråkiga barn i kommunal dagvård var totalt 1633 31.12.2014, prognosen var 1666 barn. Inom den privata dagvården var antalet 357 barn, prognosen var 434 barn. 64 % av 0-6åringarna var i dagvård, prognosen var 63 %. I förskoleverksamhetens klubbar i de kommunala daghemmen gick dessutom 72 barn. Antalet kundbesök i Släntgårdens invånarpark år 2014 var i genomsnitt 63/dag (besök totalt 13056: barn 7768, skolelever 199, vuxna 5089). Efterfrågan på kommunal dagvård underskreds med 33 jämfört med beräkningen i budgeten. Köpta tjänster hade 1.8.2014 köpts från 60 privata serviceproducenter. Detta har inverkat på att det inte funnits behov av att besätta alla befattningar för fostringspersonal inom den kommunala dagvården och att underskridningen av målet för den privata dagvården (77) inverkar på köpet av ovan nämnda köptjänster. Ovanstående har inverkat på dagvårdens totalbidrag som underskridning av kostnaderna. På basis av antalet besökare i Släntgårdens invånarpark samt kundresponsen, kan man konstatera att användarna hittat invånarparkens tjänster och att de är mycket nöjda med verksamheten. Behovet av öppen verksamhet stöder också målet att grunda en invånarpark i alla områden. Resurserna i budgeten 2015 möjliggör inledandet av verksamhet på centrumområdet. Målet är även att ökat antalet klubbar i daghemmen på alla områden 2015. Interna förändringar Inom specialdagvården inledde två grupper för intensifierat stöd inledde sin verksamhet i Masabyområdet i Nissnikun päiväkoti och på Kommuncentrums område i Kolsarin päiväkoti 1.8.2014. Gruppen för intensifierat stöd har minskat behovet av assistenter med 6. Gruppens strukturerade verksamhet och specialpedagogiska kunskaper har inverkat positivt på barnens rehabilitering och bidragit till framskridandet av barnets utveckling och inlärningsförmåga. Grupperna för intensifierat stöd har gjort det

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

58

Bokslut 2014

möjligt för de andra barngrupperna i daghemmen i området att fungera bättre pedagogiskt och de har gjort det möjligt att bättre genomföra planen för småbarnsfostran och planen för förskoleundervisning. I samarbete mellan bildningsväsendet specialdagvård och vård- och omsorgsväsendets talterapeuter har man bearbetat enhetliga verksamhetssätt för talterapeuter. Målsättningen är att beskriva processerna inom talterapin för att förenhetliga kundbetjäningen. Upinniemen päiväkoti (33 vp) lades ner 31.5.2014. Gårdskarlsbostaden i Kantvikin koulu iståndsattes till utrymmen för förskoleundervisningen fr.o.m. 1.8.2014 (14 platser). Finnsbackan päiväkotis utrymmen stängdes 11.6.2014 på grund av problem med inneluften. Daghemmets verksamhet flyttade från tillfälliga ersättande utrymmen till egentliga ersättande utrymmen fr.o.m. 1.12.2014. Tidtabellen för byggandet av Sepänkannaksen päiväkoti sköts upp till åren 2015-2016. Dagvårdsverksamheten koncentrerades under tiden 30.6-1.8.2014 till daghemmen Laajakallio, Kartanonranta, Kolsari och Koskentori. Permitteringarna av dagvårdspersonalen genomfördes i regel under perioden 2.6-10.8.2014. Kosthållstjänsterna övergick i sin helhet från daghemmen till samhällstekniska väsendet fr.o.m. 1.8.2014. Från den finska dagvården minskades under år 2014 44 tjänster/befattningar av vilka 15 överfördes till samhällstekniska väsendet i samband med överföringen av kosthållstjänsterna. Privata daghemmen: Tanskarlan lastentarha (21 vp) och Tenava Startti (21 vp) avslutade sin verksamhet 31.7.2014. Det privata daghemmet Touhula (84 vp) inledde sin verksamhet i Kolsarby 1.8.2014. Av Touhulas vårdplatser har kommunen köpt totalt 40 vårdplatser. 31.12.2014 omfattades totalt 722 barn av hemvårdsstödet. Prognosen för 31.12.2014 var 860 barn (fi+sv). Fr.o.m. 1.3.2014 betalades under 3-åringar 165 €/mån och över 3-åringar 60 €/mån i hemvårdsstödets kommuntillägg. Utvecklingen av dagvårdens informations- och kommunikationsteknologi inom tjänster och förvaltning genomfördes som beredning av övergång till ett elektroniskt passerkontrollsystem genom att komplettera infrastrukturen och apparaturen i daghemmen under år 2014. De elektroniska processerna inom serviceutbudet har i samarbete med CGI finslipats för att bli smidigare. Inom familjedagvården kompletterades de informations- och kommunikationsteknologiska applikationerna för personaladministration och den elektroniska passerkontrollen av barnen bereddes så att den genomförs i början av 2015. Utvecklingen inom pedagogiken av informations- och kommunikationsteknologi för dagvården genomfördes så att till förskoleundervisningsgrupperna skaffades AV-redskap och AV-utrustningen kompletterades för medialek under 2014. I daghemmen används iPad för medialek. Medialekutbildningen genomfördes under år 2014 bland daghemmens personal. Utbildningen som organiserades genom Kuuma-kommunernas projekt för informations- och kommunikationsteknik ordnades för förskolelärarna och utbildningar genom BusinessForum ordnades för daghemmens personal i användningen av AV-redskap. Som ett exempel på mediafostran kan man nämna Nissnikun päiväkoti som år 2014 belönades som en vinnare i EV3-robotteknikserie och licens.

Bokslut 2014

59

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

Projektet Intohimoa työhön där man utvecklade arbets- och verksamhetsmetoder för kontextuellt ledarskap samt verktyg för ledarskapet upphörde 30.4.2014. Nya verksamhetsmetoder och verktyg har tagits i bruk i alla daghem och de har främjat genomförandet av de pedagogiska målen. Permitteringarna av personalen och personalminskningarna inom dagvården har inverkat på arbetets belastning och ökat antalet sjukfrånvarodagar år 2014 jämfört med år 2013, speciellt i fråga om fostringspersonalen. Problem med inneluften har också delvis inverkat på det totala antalet sjukfrånvarodagar. Dagvårdsavgifterna steg fr.o.m. 1.8.2014 på grund av indexhöjning (bnd 2.4.2014, § 27). Budget 2014 Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 1 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt Effektivt fungerande dagvårdstjänster den kommunala dagvårdens produktiviteten hålls på minst samma nivå som år 2013

Utfall 31.12.2014 Produktiviteten inom den kommunala dagvården förbättrades med +6 % (ändring i produktiviteten både inom den kommunala daghemsvården och inom familjedagvården +6 %). Målnivån nåddes.

Perspektiv och mål i kommunstrategin En kunnig och engagerad personal/Att möta produktionsbehovet och -sätten för tjänster Mål 2 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt Pedagogiskt kunnig och tillräcklig fostringspersonal i dagvården Utfallet 31.12.2014 i över 5 månader långa vikariat: · Den stadigvarande fostringspersonalens behörighetsgrad 100 % inom den av barnträdgårdslärarna 73 % av specialbarnträdgårdslärarna 100 % kommunala dagvården av närvårdarna 79,5 % av familjedagvårdarna 31 % Rekryteringen av fostringspersonal har blivit allt svårare och det inverkar på att man inte får behörig personal till lediga tjänster/befattningar eller till över 5 månader långa vikariat. Rekryteringen 2014 har försvårats bl.a. av permitteringarna av personalen samt av arbetsförhållandena i de äldre daghemmen (inneluftsproblem). Den eftersträvade nivån uppnåddes inte. · Personalomsättningen är under 10 % Utfall 31.12.2014 Omsättning: alla ordinarie 16,3 % och fostringspersonal (barnträdgårdslärare och närvårdare) 14 %. Avgångsomsättning: alla ordinarie 11,7 % och fostringspersonal 9,2 %. Målet uppnåddes endast i fråga om fostringspersonalens avgångsomsättning. (orsakskoder: uppsägning 7, ålderspension 8, arbetsplatsbyte 6, annan orsak 22). Den eftersträvade nivån uppnåddes inte. · Den relativa andelen personalens sjukUtfall 31.12.2014 frånvarodagar underskrider nivån Sjukfrånvarodagarna för fostringspersonalen i medeltal 16,85/person 2013. och alla ordinarie i medeltal 18,04/person. Sjukfrånvarodagarnavar år 2013 för fostringspersonalen i medeltal 15,11/person och alla ordinarie i medeltal 17,84/person. Den eftersträvade nivån uppnåddes inte. · Relationstalet för fostringspersonalen Utfall 31.12.2014 för barn och daghem är högst 4,0 för under 3-åringar och högst 7 för över 3- Relationstalet granskades vecka 13 och vecka 43 i kommunala och privata daghem med hjälp av 7 mätningspunkter/dag. Relationstalet åringar. stämde under granskningsveckorna i varje daghem överens med 6 § i dagvårdsförordningen, dvs. 4 barn under 3 år/1 fostringsperson och 7 barn över 3 år/1 fostringsperson (i genomsnitt under dagen). Enskilda underskridningar av relationstalet skedde under granskningsveckorna vid mätningstidpunkterna kl. 7.45, 14.30 och 15.30. Målnivån nåddes.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

60

Bokslut 2014

Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 3 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt En trygg småbarnsfostran Utfall 31.12.2014 · Säkerhetsnivån i kommunala daghem I kundenkäten var den beräknade nivån för säkerheten 8,75 i den av och inom familjedagvården är minst på Sosiaalitaito utförda enkäten (bedömningsmätare på skalan 4-10, vitsgod nivå ord 8-9 betyder god nivå). Målnivån nåddes.

Nyckeltal / Prestationer Nyckeltal / Finsk barndagvård Antal 0-6-åringar 31.12 (finskspråkiga)

BS 2012

BS 2013

Budget 2014

Utfall 31.12.2014

3309

3231

3333

3095

61

64

63

64

1661

1677

1666

1633

354

375

434

357

8242

8876

8364

8 392

915

794

860

722

Nettokostnader för dagvård € / åldersgrupp 0-6 år (F+S) / barn

6740

6904

6847

6 688

Antal 0-6-åringar 31.12 (F+S)

3948

3949

3968

3686

Andelen barn i dagvård i % av åldersklassen 0-6-åringar Barn i kommunal dagvård Barn i privat dagvård Nettokostnaderna för kommunal dagvård, euro/barn (finskspråkiga) Barn som omfattas av hemvårdsstödet 31.12 (Fi + Sv)

Finskt skolväsende Externa förändringar Utbildningsstyrelsen fastställde grunderna för planen för förskoleundervisningen 22.12.2014. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen blev färdig i december 2014. Regeringen föreslog inte förlängning av läroplikten. Statsandelsreformen pågår. Interna förändringar Utarbetandet av en med de nya grunderna förenlig plan för förskoleundervisningen i kommunen inleddes redan våren 2014. Läroplanen som gäller elevhälsan inom den grundläggande utbildningen förnyades hösten 2014. Verkställigheten av elevhälsoplanen inom förskoleundervisningen inleddes hösten 2014 med specialdagvårdens befintliga resurser. Resurserna riktades i enlighet med förskoleundervisningens elevhälsoplan till förskoleelevernas behov. Man har genom investeringsanslag kunnat utöka antalet anordningar som används för undervisning i skolorna. Skolorna underhåller nuförtiden själva ca 65 % av anordningarna som används för undervisning, informationsförvaltningen erbjuder nätförbindelserna som anordningarna behöver. I slutet av året blev den elektroniska inlärningsplattformen Edison färdig för Kyrkslätts del. Den egentliga ibruktagningen inleds i början av år 2015. Fortbildning har ordnats i fråga om båda Osaava-projekten. Undervisningspersonalen har deltagit aktivt i utbildningar. Osaava-projektet i Västra Nyland tog slut i slutet av 2014. Utbildningssamarbetet fortsätter ändå fortfarande. I anslutning till projektet Edu10 ordnades i Vuorenmäen koulu evenemanget KuumaPOP som var avsett för alla lärare och rektorer i Kuuma-kommunerna. Utbildningsväsendet har i fråga om ungdomsgarantin börjat samarbeta tätare med koulutuskuntayhtymä Omnia och kommunens eget ungdomsväsende. Man kan erbjuda alla unga som avslutar sina grundläggande studier en utbildningsplats på andra stadiet eller någon annan studieplats till de unga som behöver ytterligare eller specialstöd t.ex. på grund av orsaker som hänför sig till livskontroll. De nya läroplanerna för elevhälsa utarbetades i samarbete med vård- och omsorgsväsendet.

Bokslut 2014

61

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

I administrationsprogrammet Helmi infördes en ny blankett för tjänsteinformation för lärare, ett avsnitt för pedagogiska dokument och ett avsnitt för skolskjutsar som utvecklades i samarbete med bildningsväsendet i Nurmijärvi kommun. Utarbetandet av en utvecklingsplan för utbildningsanordnaren har påbörjats. Utbildningsväsendets ledning deltar i utbildningsstyrelsens utbildning i ärendet, vilket stöder färdigställandet av planen i augusti 2015. I Porkkalan lukio har man infört noggrannare uppföljning av hur studierna framskrider. Man har kontaktat sådana studerande vars studier knappt framskridit och deras situationer har utretts. En del av dem har efter det tagit skiljebetyg. Flera sådana studerande i vars svaga studieframskridning man aktivt ingripit har ansökt om och fått plats vid vuxengymnasiet i Esbo. Några av dem har antagits som under 18-åringar, men i allmänhet har de som flyttat varit myndiga. En del av dem som erhållit skiljebetyg har endera fortsatt sina studier vid något gymnasium i Esbo eller inom yrkesutbildningen. Budget 2014 Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt verksamhetsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 1 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt Effektivt fungerande förskoleundervisning, grundläggande undervisning och gymnasieutbildning · Förskoleundervisningens, den grundläggande utbildningens och gymnasieutbildningens produktivitet hålls åtminstone på samma nivå som år 2013

Utfall 31.12.2014 Förskoleundervisningens produktivitet förbättrades +6 %, den grundläggande utbildningens +8 % och gymnasieutbildningens +4 % jämfört med nivån år 2013. Målnivån nåddes.

Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 1 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt ·

Alla barn i förskoleåldern deltar i förskoleundervisning

Utfall 31.12.2014 Antalet barn i förskoleundervisningen 31.12 var 483, vilket är 99 % av antalet barn i förskoleålder. Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.

·

Andelen elever av åldersklassen som gått ut grundskolan = 100 %

Utfall 31.12.2014 99,4 % (3 elever erhöll inget avgångsbetyg, de fortsätter sina studier). Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.

·

Genomströmningen inom gymnasieutbildningen effektiveras jämfört med år 2011

Utfall 31.12.2014 2011 tog 121 studenten, 2008 inledde sammanlagt 164 studierna (Porkkala + Masala). Genomgångsförhållandet alltså 121/164 = 0,74 2014 tog 124 studenten, 2011 inledde sammanlagt 136 studierna vid det sammanslagna gymnasiet. Genomgångsförhållandet alltså 124/136 = 0,91 Målnivån nåddes.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

62

Bokslut 2014

Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 3 / Målnivå år 2013 Mätare/uppföljningssätt Eleverna/studerandena får tillräckligt stöd i att genomföra sina studier. · Antalet elever som fått beslut om särskilt stöd är mindre än år 2012.

·

Antalet gymnasiestuderande som avbrutit sina studier är mindre än år 2013.

Utfall 31.12.2014 Med beslut om särskilt stöd studerade 20.9.2012 297 elever av 3941 elever inom den grundläggande utbildningen, alltså 7,5 % av eleverna och 31.12.2014 var antalet elever som behöver särskilt stöd 253/4072, alltså 6,2 %. Man har kunnat ingripa i de stödbehövande elevernas situationer i ett tidigare skede genom allmänt och intensifierat stöd, och på det här viset har man kunnat minska antalet och andelen elever som behöver särskilt stöd jämfört med år 2012 som jämförelseobjekt. Målnivån nåddes. Utfall 31.12.2014 2013 avbröt 18 studerande studierna och år 2014 avbröt 20. Den eftersträvade nivån uppnåddes inte.

Nyckeltal / Prestationer Nyckeltal / Finskt utbildningsväsende Förskoleundervisning: elevantal

BS 2012

BS 2013

Budget 2014 Utfall 31.12.2014

528

497

506

483

4 021

3 991

4 118

4 066

5 855

6341

6 397

6 559

464

480

494

499

6 113

6 484

6 372

6 262

Grundskolan Grundskolan: elevantal Kostnader euro / elev Gymnasieutbildning Gymnasieutbildning: elevantal (dagsgymnasium) Kostnader euro / elev

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

63

SVENSKA FÖRSKOLEVERKSAMHETS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden Budgetutfall Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

S Barndagvård Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

602 000 -4 599 890 -3 997 890

0 0 0

602 000 -4 599 890 -3 997 890

599 641 -4 411 461 -3 811 820

2 359 -188 429 -186 070

S Skolväsendet Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

76 000 -9 153 761 -9 077 761

0 0 0

76 000 -9 153 761 -9 077 761

357 847 -9 355 640 -8 997 793

-281 847 201 879 -79 968

TOTALT Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

678 000 -13 753 651 -13 075 651

0 0 0

678 000 -13 753 651 -13 075 651

957 488 -13 767 101 -12 809 613

-279 488 13 450 -266 038

Resultatområden

Beräkning av inkomstflödet och anslagens tillräcklighet Nämndens verksamhetsbidrag förverkligades till ett mindre belopp är verksamhetsbidraget som fullmäktige beslutat i budgeten. Svensk barndagvård Förändringarnas inverkan på verksamheten Interna förändringar 591 barn hade registrerats som svenskspråkiga 31.12.2014. 327 barn deltog i svenskspråkig kommunal dagvård och 15 barn i klubbverksamhet 31.12.2014. I den privata dagvården deltog 122 barn och antalet barn som fick hemvårdsstöd (fi+sv) var 722. Verksamheten i gruppen Röda Stugan i Evitskogs daghem upphörde 31.1.2014. För de 10 barn som hade dagvårdsplats där ordnades dagvårdsplats i Evitskogs daghems grupper i Lappböle och Veikkola. Detta ledde till att grupperna i Lappböle och Veikkola blev fullsatta och att vårdnadshavarna som sökte dagvårdsplats i Norra Kyrkslätt anvisades plats på andra områden. Daghemmens kosthållsservice överfördes till samhällstekniska väsendet 1.8.2014. I samband med den strukturella ändringen av kosthållstjänsterna blev en kosthållsarbetare och ett daghemsbiträde uppsagda. Två kosthållsarbetare flyttades till samhällstekniska väsendet. I samband med effektiviseringen av dagvårdstjänsterna sades 5 personer upp i januari 2014. En person gick i pension 31.5.2014. Även denna befattning drogs in. Under år 2014 var nästan hela personalen permitterade i två veckor. Permitteringarna verkställdes i regel 2.6-10.8.2014. Tidpunkten valdes så att barnen och familjerna skulle försorsakas så lite besvär som möjligt. 23.6-3.8.2014 koncentrerades all svenskspråkig dagvård till Hommas daghem i Masaby. 22-31.12.2014 koncentrerades dagvården till Prästgårdsbackens daghem i centrum för att genomföra de sista permitteringarna och för att personalen skulle ha möjlighet att ta ut semesterdagar. Detta

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

64

Bokslut 2014

medförde svårigheter för en del familjer med barn i dagvård, eftersom det blev lång väg till dagvårdsplatsen. De permitteringar som inte kunde verkställas under dessa tidpunkter verkställdes under höstterminen, vilket medförde att det var svårt att uppnå relationstalet mellan lagstadgad fostringspersonal och barn. Genom ovanstående uppsägningar och flyttningar av befattningar samt genom permitteringar har den svenska dagvården uppnått sparmålet. Fr.o.m. 1.3.2014 är hemvårdsstödets kommuntillägg för under 3-åringar som är berättigade till lagstadgat hemvårdsstöd 165 €/månad/barn. För barn över 3 år är beloppet 60 €/månad/barn. Inom öppen småbarnsfostran planerades inledning av klubbverksamhet hösten 2014 i Prästgårdsbackens daghem i centrum och i Hommas daghem i Masaby. Efter den egentliga ansökningstiden för dagvårdsplatser för verksamhetsåret 2014-2015 hade det inkommit tillräckligt med ansökningar för att kunna inleda klubbverksamheten i Prästgårdsbackens daghem. Det inkom inte tillräckligt med ansökningar till Hommas daghem, vilket innebar att klubbverksamheten inte kunde inledas där. I Prästgårdsbackens daghem inleddes klubbverksamheten 11.8.2014. 15 barn deltog i verksamheten, sju barn i tvådagarsklubben och åtta barn i tredagarsklubben. Verksamhetstiden är kl. 9.00-11.30. Genom klubbverksamheten har vårdnadshavarna fått en komplettering till småbarnsfostran utöver deloch heldagsvården. Ledandet av daghemmen har utvecklats så att daghemsföreståndarna och de biträdande föreståndarna deltagit i utbildningen Osaamisen johtamisella ammatilliseksi työyhteisöksi. Detta har framför allt lett till att man kunnat utveckla det pedagogiska ledarskapet i daghemmen. 5-åringarnas grupper i de kommunala daghemmen fick en stor LCD-skärm och en dokumentkamera för stöd i inlärningen som en del av utvecklingen av IKT inom småbarnsfostran. Daghemmens infrastruktur och tekniska utrustning har iordningställts för genomförande av passerkontroll år 2015. Utvecklingen av IKT inom småbarnsfostran har gett pedagogerna bättre möjlighet att dokumentera verksamheten med barnen och undersöka olika ämnesområden tillsammans med barnen. Daghemsavgiften höjdes fr.o.m. 1.8.2014 på grund av indexhöjning. (Bildningsnämnden 2.4.2014 § 27) Externa förändringar Budget 2014 Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 1 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt Effektivt fungerande dagvårdstjänster ·

Den kommunala dagvårdens produktivitet hålls på minst samma nivå som år 2013.

Utfall 31.12.2014 Produktiviteten inom den svenskspråkiga daghemsvården förbättrades med +10 %, produktiviteten inom familjedagvården förbättrades med +18 %. På resultatet inverkade att 10 personers anställningsförhållande upphörde inom den svenskspråkiga dagvården år 2014. En av dessa var reservvårdare inom familjedagvården. På resultaten inverkade även att hela personalen var permitterad i två veckor.

Perspektiv och mål i kommunstrategin En kunnig och engagerad personal/ Att möta produktionsbehovet och –sätten för tjänster Mål 2 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt En pedagogiskt kompetent och tillräcklig fostringspersonal inom dagvården • Den ordinarie fostringspersonalens kompe- Utfall 31.12.2014:

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

65

tensgrad 100 %

Andelen behöriga barnträdgårdslärare är 86 % (2013: 80 %) Andelen behöriga närvårdare är 61 % (2013: 55 %) Andelen behöriga specialbarnträdgårdslärare är 100 % (2013: 100 %) Andelen behöriga familjedagvårdare är 25 % (2013: 25 %) Andelen behöriga barnträdgårdslärare har ökat jämfört med år 2013. I slutet av år 2014 har även andelen behöriga närvårdare ökat. Det är fortfarande svårt att få behöriga barnträdgårdslärare, varför daghemmen besatt lediga närvårdarbefattningar hösten 2014 och lämnat lediga barnträdgårdslärarbefattningar obesatta. På andelen obehöriga närvårdare inverkar det faktum att inom den svenskspråkiga dagvården finns några läroavtalsstuderande som avlägger närvårdarexamen samt det att obehöriga närvårdare vikarierar för behöriga närvårdare som är lediga från sina befattningar. Utfall 31.12.2014: Omsättning av den ordinarie personalen 6,15 %

• Personalomsättning < 10 %

Utfall 31.12.2014: • Frånvarodagarnas relativa andel mindre än Under perioden 1.1-31.12.2014 var det genomsnittliga antalet år 2013 frånvarodagar bland den ordinarie fostringspersonalen 90,4 (sjukfrånvaro, semesterar och övriga, lagstadgad frånvaro borträknad). Motsvarande tal 1.1-31.12.2013 var 99,5. Under sampelveckorna (veckorna 10-11 och 43-44) uppföljdes relationstalen för daghemmen koncentrerat och effektiviserat (5 · Antal barn och fostringspersonal i dag- gånger per dag). Uppföljningen visar att relationstalen både inom hemmen: högst 4 under 3-åriga barn/1 fost- den kommunala och den privata dagvården för det mesta låg ringsansvarig, högst 7 över 3-åriga barn/1 fost- minst på nivån enligt 6 § i dagvårdsförordningen (4 under 3-åriga barn/1 fostringsansvarig och 7 över 3-åriga barn/1 fostringsansringsansvarig varig). Under veckorna var det trots både barnens och personalens stora antal sjukfrånvarodagar bara stundvis situationer då relationstalet var för litet. Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 3 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt En trygg småbarnsfostran ·

Den beräknade nivån på säkerheten i daghemmen och i familjedagvården är minst god på basis på resultaten i kundförfrågan.

Resultaten i kundförfrågan Utfall 31.12.2014 Kundförfrågan genomfördes 7.4-27.4.2014. 105 vårdnadshavare svarade på den svenska dagvårdens enkät. Säkerheten inom den svenska dagvården fick vitsordet 9,1 (skalan 4-10). Motsvarande vitsord i kundförfrågan år 2013 var 8,6. (Vitsorden 8-9 uppvisar god nivå.)

Nyckeltal / Prestationer Nyckeltal / Svensk barndagvård

BS 2012

Budget 2013

Budget 2014

Utfall 31.12.2014

0-6-åringar

639

653

635

591

Barn i dagvård av åldersklassen 0-6-åringar

72

75

73

76

Barn i kommunal dagvård

330

352

330

327

Barn i privat dagvård

129

140

134

122

Nettokostnaderna för kommunal dagvård, €/barn

9537

9307

9697

7 944

Barn som omfattas av hemvårdsstödet 31.12 (Fi + Sv)

915

860

860

722

Nettokostnaderna för dagvård, €/åldersgruppen 0-6 år

6686

6632

6847

6 681

0-6-åringar (F+S)

3948

4079

3968

3686

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

66

Bokslut 2014

Svenskt skolväsende Förändringarnas inverkan på verksamheten Interna förändringar Under år 2014 var nästan hela personalen permitterade i sju dagar. I och med verkställandet av ovan nämnda permitteringar har det svenska skolväsendet uppnått sparmålet. Fastän permitteringarna genomfördes så att de skulle medföra så lite olägenheter som möjligt för eleverna, förorsakade de stora problem i genomförandet av undervisningen på ett optimalt vis. Då en del av personalen ständigt var frånvarande på grund av permitteringarna, försvårades det långsiktiga arbetet 2014 och den gemensamma planeringen saknades nästan helt och hållet. Eftermiddagsverksamheten i Bobäcks skola och Winellska skolan ordnas som kommunal verksamhet från och med 1.8.2014. Tack vare detta har det varit möjligt att erbjuda heltidsarbete åt flera i personalen, i första hand sådana som arbetar både som assistenter under skoldagen och nu även som ledare inom eftermiddagsverksamheten. För eleverna har detta system inneburit ökad trygghet då samma vuxna är närvarande under hela dagen. I två av tre kommunala daghem fick förskolegrupperna en stor LCD-skärm och en dokumentkamera för stöd i inlärningen som en del av utvecklingen av IKT inom förskoleundervisningen. Externa förändringar Lagen om elev- och studerandevården trädde i kraft 1.8.2014. Avsnittet om elev- och studerandevård i läroplanerna har därför uppdaterats. Kommunala läroplaner har utarbetats och de godkändes i nämnden 3.12.2014. Detaljerade elevvårdsplaner utarbetas som bäst. Utbildningsstyrelsen fastställde grunderna för läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen i december 2014. Uppgörandet av de kommunala läroplanerna har påbörjats utgående från de nya grunderna. Arbetet ska vara färdigt våren/sommaren 2016 och de nya läroplanerna tas i bruk 1.8.2016. Budget 2014 Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi/ Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 1 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt Effektivt fungerande förskoleundervisning, · grundläggande utbildning och gymnasieutbildningen/ produktiviteten på förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen bibehålls på minst 2013 års nivå

Utfall 31.12.2014 Förskoleundervisning: Förskoleundervisningens produktivitet sjönk -17 %. Grundläggande utbildning: Den grundläggande utbildningens produktivitet förbättrades +2 %. Gymnasieutbildning: Gymnasieutbildningens produktivitet förbättrades +10 %.

Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Effektiv och täckande undervisning/utbildning Utfall 31.12.2014: · Alla (100 %) i åldersklassen förskoleelever 96,2 % av åldersklassen deltar i förskoleundervisningen. Vårdnadshavarna till fyra barn i förskoleåldern har valt att deras barn deltar i förskoleutbildningen deltar i dagvården istället för i förskoleundervisningen. ·

Andelen elever som avlägger grundskol- Utfall 31.12.2014: 100 % examen = 100 %

Bokslut 2014

·

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

67

Utfall 31.12.2014: 36,2 % (43 studenter våren 2014 och 7 studenter Genomströmningen inom gymnasieutbild- hösten 2014) 2013: 26,0 % ningen effektiveras jämfört med år 2013

Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas/ Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 3 / Målnivå år 2014 Mätare/uppföljningssätt Eleverna/de studerande får tillräckligt stöd för studierna ·

Andelen grundskolelever med Utfall 31.12.2014: 3,4 % av 1044 elever beslut om särskilt stöd är 2013: 3,4 % mindre än år 2012

·

Andelen gymnasiestuderande som avbrutit sina studier är Utfall 31.12.2014: 1,7 % av 224 studerande 2013: 0,93 % mindre än år 2013

Nyckeltal / Prestationer BS 2012

Budget 2013

Budget 2014

Utfall 31.12.2014

109

125

120

101

Grundskolan: elever

1027

1027

1060

1038

Kostnader euro / elev

6035

6035

6805

6 961

Gymnasieutbildning: elever (dagsgymnasium)

218

218

220

212

Kostnader euro / elev

6035

6035

6805

6 346

Nyckeltal / Svenskt skolväsende Förskoleundervisning Förskoleundervisning: elever Grundskolan

Gymnasieutbildning

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

68

Bokslut 2014

IDROTTSNÄMNDEN Budgetutfall Resultatområden Idrottstjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag Kyrkslätts simhall Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag TOTALT Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

88 750 -1 913 041 -1 824 291

0 0 0

88 750 -1 913 041 -1 824 291

175 995 -1 988 505 -1 812 510

-87 245 75 464 -11 781

630 000 -991 025 -361 025

0 0 0

630 000 -991 025 -361 025

669 495 -905 119 -235 624

-39 495 -85 906 -125 401

718 750 -2 904 066 -2 185 316

0 0 0

718 750 -2 904 066 -2 185 316

845 490 -2 893 624 -2 048 134

-126 740 -10 441 -137 181

Idrottsnämndens utfall är för verksamhetsinkomsternas del 117,7 %, för verksamhetsutgifternas del 99,6 % och för verksamhetsbidragets del 93,7 %. Användningsprocenten för personalanslagen är 92,7 %. Idrottsnämndens anslag har förverkligats inom budgetens ramar år 2014. Idrottstjänster Ekonomiplan 2014-2016 Förändringarnas inverkan på verksamheten Externa förändringar Riktlinjerna för verksamheten vilka godkänts i kommun- och servicestrategin betonar utveckling av samarbete mellan kommuner och olika instanser för idrottstjänsternas del. I statsrådets principbeslut om riktlinjer för främjande av idrott och motion 11.12.2008 fastställs målsättningarna för främjande av den finländska motionskulturen. I målsättningarna nämns som egna punkter innefattande av idrotten som basservice i kommunernas välfärdspolitik samt ökat samarbete mellan olika förvaltningar. Dessutom betonas bl.a. kommunernas andel särskilt i inlärning av en motionerande livsstil för barn och unga samt stödjande av upprätthållandet av en motionerande livsstil bland unga, personer i arbetsför ålder och äldre. Interna förändringar Samarbetet mellan idrottsväsendet och andra förvaltningar ökas med eftersträvan att främja en motionerande livsstil för Kyrkslättsbor i alla åldrar. Som utvecklingsobjekt koncentrerar man sig särskilt på att påverka barns och ungdomars dagliga motion. Fortsättningsvis eftersträvar man att utveckla tväradministrativt samarbete samt ökat samarbete mellan kommunen och bl.a. de lokala idrottsföreningarna. Idrottsväsendet anser att motionerandet spelar en viktig roll inom den förebyggande hälsovården. Motionsrådgivningen på hälsocentralen och rastmotionsutbildningen för skolorna fortsätter och utvecklas på basis av erfarenheter. Dessutom planerar man motionsutbildning för kommunens övriga arbetstagare som arbetar med barn och unga samt utökande av motionsbetonad service och motionsbetonade evenemang som sker i Kyrkslätt. Man kommer även att utveckla och öka internetanvändningen. Under hösten 2012 har man redan delvis övergått till ett elektroniskt anmälningssystem inom idrottstjänsterna och därmed finns det behov av också andra program för elektronisk expediering.

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

69

Idrottsväsendet har fortsatt med de verksamhetssätt man inledde i och med kampanjen Leva livet! och inleder år 2013 projektet Skolan i rörelse i Kyrkslätt i samarbete med ungdomstjänsterna, bildningstjänsterna samt vård- och omsorgsväsendet. I projektet utvecklas ovan nämnda barns och ungas idrottsliga levnadsvanor genom kommunens funktioner. I projektet betonas betydelsen av motionsutbildning med hjälp av vilken kännedom om och genomförande av motion förankras direkt i praktiken. Idrottsnämnden utvecklar invånarparker och näridrottsplatser tillsammans med bildningsväsendet. Masaby näridrottsplats blir klar under sommaren 2013, varvid man fullt ut kan utnyttja den år 2014. Budget 2014 Tyngdpunktsområden för utveckling av servicen Idrottsnämnden uppmuntrar kommuninvånarna till egen idrottsutövning. Genom att skapa och upprätthålla idrottsplatser och stödja organisationer ekonomiskt och verksamhetsmässigt bidrar idrottsnämnden till att producera ett brett idrottsutbud för barn, unga och vuxna. Idrottsväsendet skapar förutsättningar för kommuninvånarnas idrottsutövning genom att utveckla det lokala och regionala samarbetet samt hälsofrämjande motion, genom att stödja medborgarverksamhet, tillhandahålla idrottsplatser samt ordna idrottsverksamhet med beaktande även av grupper med särskilda behov. Tyngdpunkten för kommunens egen produktion av idrottstjänster har i flera år legat vid motion för specialgrupper. Under de senaste åren har motionstjänster som riktar sig till alla kommuninvånare utvecklats. Idrottsfrämjande åtgärder bör i allt större grad riktas till befolkningsgrupper som av ekonomiska, sociala, kulturella eller åldersmässiga skäl inte har möjlighet att idrotta. Tyngdpunkterna under budgetåret är följande: · · ·

främjande av idrott för barn och unga bl.a. genom att utöka samarbetet mellan skolorna och idrottsföreningarna vidareutveckling av hälsomotionstjänsterna öka antalet idrottsplatser och deras skötsel, användning och säkerhet

Budgetutfall Utfallet för idrottstjänsternas verksamhetsinkomsters del 198,2 %, för verksamhetsutgifternas del 104,0 % och för verksamhetsbidragets del 99,4 %. Idrottstjänsternas anslag har förverkligats inom ramarna för budgeten. Av anslagen som reserverats för underhåll av idrottsplatser (underhåll av byggnader och områden) sparade man år 2014 något på grund av de snöfattiga och i genomsnitt varma vintrarna. I de ovanstående utfallsprocenterna, framför allt i fråga om inkomsterna, inverkar statsstödet som man fått för projektet Skolan i rörelse. På inkomstflödet inverkar även inkomsterna från fotbollsplanerna som i fråga om det uppvärmbara konstgräset både under början och under slutet av året varit högre än i genomsnitt med anledning av de snöfattiga vintrarna. Prestationer / nyckeltal Nyckeltal / Idrottstjänster

BS 2011

BS 2012

BS 2013

Budget Ställning 2014 31.12.2014

Idrottstjänsternas kostnader euro/invånare

73

75

82

75

Nyckeltal på nämndnivå Antalet föreningar som fått bidrag Antal besökare/motion för specialgrupper Antal besökare/skyddsrummet

BS 2011 56 8 724 36 319

BS 2013 BS 2012 51 53 9 538 8 616 28 787 32 430

Budget 2014 60 10 000 30 000

73 31.12.2014 48 9 189 34 800

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

70

Bokslut 2014

Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas/Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Diversifiering av motionsgrupperna för specialgrupper/72 antalet grupper per år motionsgrupper Utfall 31.12.2014: 99 grupper

Simhallen Ekonomiplan 2014-2016 Förändringarnas inverkan på verksamheten Externa förändringar Det strama ekonomiska läget och den allmänna kostnadsökningen avspeglas även i Kyrkslätts simhalls verksamhet. Kostnaderna för simhallens årsservice stiger år för år och det ökade köpandet av tjänster, vilket blivit dyrare, skapar tryck på driftsutgifterna. Att möta den positiva utvecklingen av kommunens befolkningsmängd innebär utmaningar eftersom simhallens utrymmeskapacitet är begränsad. I simhallens utrymmen ordnar totalt ca 30 aktörer ledd motionsverksamhet. Ändå bör simhallen kunna erbjuda också utrymmen uttryckligen för fri vattenmotion. Utrymmeskapaciteten särskilt kvällstid är i simhallen väldigt begränsad och det är en utmaning att placera de olika användargrupperna i bassängutrymmena. Förändringarna i kundunderlaget och tyngdpunkten i försäljningen av biljettprodukter har alltjämt övergått allt mer till subventionerade seriekort och antalet kunder som är berättigade till årskort för specialgrupper har ökat. Detta avspeglas vidare i de influtna inkomsterna. Den fortsatta ökningen av kommunens befolkning och det ökade behovet av hälsomotionstjänster ska beaktas i framtida planer för byggande av idrottsplatser. Kyrkslätts simhalls bassängutrymme räcker inte till för att tillgodose behovet. Interna förändringar Simhallens kundmängder har stabiliserat sig på en viss nivå och det är svårt att öka antalet kundbesök i framtiden till följd av bristen på bassäng- och idrottsutrymmen. Det är svårt att utöka antalet besök, framför allt på grund av aktiv användning av bassängavdelningen. Samarbetet med olika förvaltningar och rehabiliteringsgrupper, daghem och skolor fortsätter. Kyrkslätts simhall satsar fortfarande på egen produktion av motionstjänster och utveckling av dem. Idrottstjänsternas ledda verksamhet för specialgrupper och simhallens motionsinstruktörers ledda verksamhet utvecklas tillsammans med iakttagande av servicen som helhet för kommuninvånarna. Den ökade serviceproduktionen producerar bättre idrottstjänster för kommuninvånarna, men för resursernas del ska detta emellertid genomföras så att bassängavdelningens övervakning och säkerhet inte äventyras.

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

71

Budget 2014 Tyngdpunktsområden för utveckling av servicen · Möjligheter till högklassig och trygg idrott skapas så att verksamheten är mångsidig och når så många användargrupper som möjligt. Föreningarna ges verksamhetstider så att de kunder som inte hör till någon förening fortfarande har idrottsmöjligheter. · Simhallens egen produktion av idrottstjänster utvecklas och olika målgruppsinriktade idrottsevenemang ordnas. · utveckling av hälsomotion Budgetutfall Simhallens utfall är för verksamhetsinkomsternas del 106,3 %, för verksamhetsutgifternas del 91,2 % och för verksamhetsbidragets del 64,9 %. Kyrkslätts simhalls anslag har förverkligats inom budgetens ramar år 2014. Simhallens mål för besökarantalet uppnåddes. I motsvarande utsträckning har inkomsterna överskridit målet. Man sparade i simhallens värme- och elkostnader jämfört med förra året. Även de årliga underhålls- och reparationsåtgärderna i hallen medförde något lägre kostnader än beräknat. På grund av rekryteringssvårigheter har simhallen varit tvungen att använda köpta tjänster för att utföra städpersonalens arbetsuppgifter då den ordinarie personalen varit frånvarande. Man har minimerat användningen av köpta tjänster genom att organisera arbetstiderna för den övriga personalen samt genom att minska personarbetstiden som används för funktionen i fråga genom att med hjälp av den övriga personalen sköta en del av uppgifterna. Köpta tjänster har använts i genomsnitt ca 441 €/mån och totalt 4 966 € under år 2014. Prestationer / nyckeltal

Nyckeltal / Simhallen

BS 2011

BS 2012

BS 2013

Budget 2014

Ställning 31.12.2014

Simhallen / Besökarantal

199 164

188 876

194 269

200 000

215 176

Nyckeltal på nämndnivå

BS 2011

BS 2012

BS 2013

Budget 2014 31.12.2014

Antal besökare/bassängavdelningen

169 555

161 775

163 343

170 000

168 587

23 601

43 131

28 000

46 589

Antal besökare/motionsutrymmena

29 609

Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas/Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Effektiv användning av lokalerna/bassängavdelningens Besökarantal kundantal 170 000 Utfall 31.12.2014: 168 587 klienter

Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Ökande av tjänster / antalet ledda motionsgrupper är 40

antalet ledda motionsgrupper per år Utfall 31.12.2014: 88 grupper

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

72

Bokslut 2014

UNGDOMSNÄMNDEN Budgetutfall Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

Ungdomstjänster Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag

270 590 -1 373 085 -1 102 495

0 0 0

270 590 -1 373 085 -1 102 495

265 591 -1 254 873 -989 282

4 999 -118 212 -113 213

TOTALT Verks.inkomster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

270 590 -1 373 085 -1 102 495

0 0 0

270 590 -1 373 085 -1 102 495

265 591 -1 254 873 -989 282

4 999 -118 212 -113 213

Resultatområden

Ekonomiplan 2014-2016 Förändringarnas inverkan på verksamheten Externa förändringar Genomförande av ungdomsgarantin, sektorövergripande samarbete mellan myndigheter samt uppsökande ungdomsarbete hjälper unga att hitta de thänster de behöver. Verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet genomförs på avtalsbasis i samarbete med Omnia och Svenska Produktionsskolan. Det kvantitativa behovet av hobbyverksamhet för ungdomar bibehålls och nya former av ungdomsverksamhet blir populärare. Interna förändringar Det grundläggande ungdomsarbetet, informationsverksamheten för unga, teaterverksamheten för unga, specialungdomsarbetet och det förebyggande missbrukararbetet förutsätter att verksamhetens innehåll och metoder ständigt förnyas. De sociala medierna är ett viktigt arbetsredskap i ungdomsarbetet, vid sidan av den traditionella ungdomsverksamheten. Ungdomsväsendet deltar i skolsamarbetet genom gruppbildningen av elever, lektioner i rusmedelsoch laglighetsfostran samt via bl.a. aulakafé-verksamheten. Ungdomstjänsterna möter de unga kommuninvånarnas behov genom att erbjuda de unga lokaler för hobbyverksamhet och andra verksamhetsmöjligheter. Genom sektorövergripande hänvisnings- och servicenätverk för unga, arbetsverkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete befrämjar man Kyrkslättsungdomarnas utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter och därmed också ungdomsgarantins målsättningar. Ungdomarnas musikverksamhet främjas med hjälp av bandutrymmen, läger och konserter med lokala ungdomsband. Genomförande av kommunens svenskspråkiga ungdomsverksamhet i samarbete med skolorna, föreningar och svenska församlingen. Budget 2014 Tyngdpunktsområden för utveckling av servicen · Fostran av barn och unga med hjälp av skolsamarbete · Fostran av unga till aktiva medborgare via ungdomsforumets verksamhet · Stärkande av barn och unga socialt med hjälp av grundläggande ungdomsarbete, specialungdomsarbete, teaterverksamhet, arbetsverkstäder för unga, uppsökande ungdomsarbete och ungdomsinformation · Genomförande av ungdomsteaterverksamhet

Bokslut 2014

· · · ·

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Bildningsväsendet

73

Drogupplysning och laglighetsfostran i skolorna Deltagande i gruppbildning av elever som övergår till grundskolans högre årskurser Ökad kulturell mångfald och tolerans i ungdomsverksamheten Genomförande av svenskspråkig ungdomsverksamhet i samarbete med skolorna, föreningar och svenska församlingen

Budgetutfall Användningsprocenten för ungdomstjänsternas personalanslag är 89 %, för övriga verksamhetsutgifter 91,5 % och inkomster 97,5 %. Verksamhetsbidraget för verksamheten Ungdomstjänster är 90 % (situationen 16.1.2015). Målnivån som ställts upp för verksamhetsbidraget 2014 i budgeten och i dispositionsplanen som godkänts utgående från den har förverkligats bättre än planerna, trots att verksamhetens inträdesavgifter stannat något under målet. Verksamhetsmålen hat huvudsakligen uppfyllts. Prestationer / nyckeltal UNGDOMSTJÄNSTER Nyckeltal / Ungdomstjänster

BS 2012

Budget 2013

Budget 2014

31.12.2014

Antalet 0-28-åringar

14 400

14 201

14 445

14 445

Kostnader euro / 0-28-åringar

98

99

100

87

Nyckeltal på nämndnivå

BS 2012

Budget 2013

Budget 2014

31.12.2014

Besökarantal

74 166

73 000

74 000

70 510

3 477

3 477

Verksamhetsutrymmen i bruk, m2 (31.12)

3 337

3 278

Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas/Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Att utöka hobbymöjligheterna för unga/ - Regional ungdomsverksamhet i 6 ungdomslokaler

Besökarantal Utfall 31.12.2014: Genomfört i 6 ungdomslokaler, besökarantal 65 851.

- 11 läger och sommarklubbar ordnas

Genomfört 11 st., besökarantal 215.

- 7 grupper för teateruttryck ordnas

Det ordnas grupper i teateruttryck för unga, totalt 83 unga deltagare. Det gavs 14 föreställningar av Minna Canths pjäs Sylvi och föreställningarna besöktes av totalt 585 besökare. Gruppen Mosaiikki framställde en demoföreställning 24.4 "Kaikkea voi sattua". Den drog 40 åskådare.

- 20 teaterföreställningar för unga ordnas

- 2 ungdomskonserter ordnas

Det gavs tre ungdomskonserter. 6.5.2014 ordnades Kanttula Rock 2014 i Kantvikin koulu. Fyra ungdomsband från Kyrkslätt och ett från Esbo spelade. 52 personer deltog i evenemanget. Under hösten ordnas ungdomsbandsturnén Max on Wheels i samarbete med ungdomstjänsterna i Grankulla, Esbo och Vanda och videoverkstaden vid Omnia. i Kantviks ungdomslokal ordnades och spelades in en konsert med fyra ungdomsband 23.10. Antalet besökare var 70. Julkonserten Masala Winter Festival ordnades tillsammans med eleverna i Nissnikun yläkoulu i Masaby allaktivitetshus 12.12. Antalet besökare var 86.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Bildningsväsendet

74

Bokslut 2014

Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas/Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Att stödja unga socialt/

Besökarantal Utfall 31.12.2014:

- Verksamhetsgruppen för snabbt ingripande vidtalar unga 54 ungdomar har vidtalats och 74 föräldrar har deltagit. som begått brott samt deras föräldrar/sammanlagt 70 unga och föräldrar - Gatupatrullering genomförs i kommunen under fredags- Gatupatrullering genomfördes 10 torsdags- och fredagskvällar 15 gånger under året. lördagskvällar och man nådde 173 unga. - För eleverna i årskurs 6 ordnas frågestunder om droger i Frågestunder om droger har hållits på sju skolor. Man har skolorna/400 unga nås nått totalt 304 personer. - Föreläsningar som stödjer laglighetsfostran hålls för ele- Föreläsningar i laglighetsfostran har hållits för alla sjundever i årskurs 7/350 unga nås klassare, man nådde 319 unga. - Samarbete drivs med skolorna för gruppbildning av elever Gruppbildningar har ordnats i skolorna i Masaby, Veikkola i årskurs 7/400 unga nås och centrumområdet. Man har kommit i kontakt med 421 unga. - I medeltal 120 unga deltar i den svenska och finska verk- 59 unga har deltagit i Omnias verkstadsverksamhet för stadsverksamheten och det uppsökande ungdomsarbetet unga och det uppsökande ungdomsarbetet. 21 unga har under året deltagit i SVEPS verkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete. Under året har sammanlagt 80 unga besökare deltagit i verkstadsverksamhet och uppsökande ungdomsarbete. Nättjänsten Pulmakulma är avsedd för unga i åldern 12-25 - Med hjälp av nättjänsten Pulmakulma ges informations- år. Ungdomarna bekymrade sig för främst problem i anoch rådgivningstjänster till unga/50 unga nås knytning till välmåga, människorelationer, studier och fritid. Man har kommit i kontakt med 23 unga. 1 625 unga nåddes via de sociala medierna, Facebook. - Sociala medier används som ett arbetsredskap i ung- Via Facebook marknadsförs ungdomsväsendets och andra domsarbetet/ 1 500 unga nås aktörers verksamhet. På Instagram har man 296 följare och följer 813 personer. På Twitter har man 18 följare och följer 49 personer.

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

75

SAMHÄLLSTEKNISKA NÄMNDEN Utvecklings- och gemensamma tjänster Budgetutfall Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

Utvecklings- och gemensamma tjänster Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

498 500 -2 028 842 -1 530 342

0 0 0

498 500 -2 028 842 -1 530 342

534 328 -1 654 960 -1 120 632

-35 828 -373 882 -409 710

Kollektivtrafik Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

390 000 -5 010 582 -4 620 582

0 0 0

390 000 -5 010 582 -4 620 582

0 -5 178 554 -5 178 554

390 000 167 972 557 972

TOTALT Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

888 500 -7 039 424 -6 150 924

0 0 0

888 500 -7 039 424 -6 150 924

534 328 -6 833 513 -6 299 185

354 172 -205 910 148 261

Resultatområden

Prestationer / nyckeltal Utvecklings- och gemensamma tjänster

BS2011

BS2012

BU2013

BU2014

BS2014

8

4

15

8

5

Under året godkända (del)generalplaneprojekt, st/ha 0/0 Under året godkända detaljplaner och detaljplaneändringar, st/ha 7/130

0/0

3

3/2665

2/1165

6/92

8/100

8/100

5/45

Under året godkända stranddetaljplaner, st/ha

3/110

0/0

5/180

3/40

1/15

Överlåtna/reserverade AO-tomter, st

50

9

25

25

14

Överlåtna produktionsformade tomter, byggrätt v-m2

6 000

6 848

6 000

6 000

0

Samhällsplanering Under året inledda planprojekt, PDB, st

Tomt- och geoinformationstjänster

Samhällstekniska nämnden Ansvarsperson: förvaltningschef Raili Häkkinen I reserv: direktören för samhällstekniska väsendet Jari Tirkkonen Anslaget har använts till kostnader som föranletts av samhällstekniska nämndens sammanträdesverksamhet samt till nämnden underställda tjänste- och befattningsinnehavares pensionsavgifter. Planläggnings- och trafiksystemtjänster Ansvarsperson: Kommunarkitekt Tero Luomajärvi I reserv: Planearkitekt Seppo Mäkinen

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

76

Bokslut 2014

Verksamhetsmål och uppnående av dem Perspektiv och mål i kommunstrategin Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen / Regionala samarbetsmodeller och -nätverk i utveckling. Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Regionalt samarbete · regionalt inflytande i Nylands förbunds, Nylands NTMcentrals och HRT:s verksamhet samt Helsingforsregionen, KUUMA-kommunerna och grannkommunerna emellan · deltagande i uppgörandet av Helsingforsregionens markanvändningsplan (MASU) och trafiksystemplan (HLJ 2015). · deltagande i KUUMA-kommunernas eventuella utvecklingsprojekt

Deltagande i regionalt samarbete Givande av förslag till utlåtande Ställning 31.12: Kyrkslätt var år 2014 ordförandekommun för KUUMAkommunerna; planläggnings- och trafikgrupperna har sammanträtt regelbundet. Ordförandeskapet har inneburit extra arbete. Helsingforsregionens MASU- och HLJ2015-projekt var de viktigaste regionprojekten och beredningen av dem pågick hela året. För beslutsfattarna ordnades ett seminarium i augusti. Kommunen gav sitt utlåtande om båda projekten i slutet av år 2014. På grund av de utmanande regionala projekten uppgjordes inga särskilda KUUMAutvecklingsprojekt. Intentionsavtalet för trafiksystemplanen för Västra Nyland har undertecknats sommaren 2014. Kommunens representanter har deltagit i beredningen av etapplandskapsplan 4 för Nyland. Enligt MBT-intentionsavtalet ska kommunen årligen planlägga byggrätt för bostäder om 30 000 v-m2. I sin helhet minskar bostadsbyggrätten, dvs. planreserven för boende något, men den är fortfarande på god nivå (över 285 000 vm2). Reserven räcker för ca tio års behov. Under år 2014 framskred flera detaljplaneprojekt i kommunen, vilka ökar planreserven för boende betydligt. En av Nylands NTM-central ordnad utvecklingsdiskussion hölls i kommunen hösten 2014.

Perspektiv och mål i kommunstrategin Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen / En balanserad befolkningstillväxt och -struktur samt befolkningens goda liv. Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Godkännande av det arkitekturpolitiska programmet · ökad miljö- och arkitekturkännedom · genomförbart program som utnyttjas inom sektorerna · kommunens särprägel i Helsingforsregionen

Genomförande av planläggningsprogrammet år 2014 Ställning 31.12: Godkännande av det arkitekturpolitiska programmet Beredningen av programmet har framskridit som väntat. Under år 2014 ordnades bl.a. verkstäder, seminarier och utställningar som stöder beredningen av programmet. Målet Delgeneralplanläggning av tätorter och byar. · utvecklingsstigen som eftersträvas (t.ex. utvecklingsbild) är att programmet godkänns år 2015. beaktas i sektorernas planer Delgeneralplanläggning av tätorter och byar · potentiella objekt för kompletterande byggande Delgeneralplanerna för Jorvas och Ingvalsby samt Gesterby · trafiksystemplanering vid behov och Smedsby har vunnit laga kraft med undantag av områden som det riktats besvär mot. Detaljplanering: Mångsidig bostadsproduktion · inverkan av bl.a. boendetrender och åldrande tas i beaktande · olika, högklassiga boendealternativ · tryggande av tillräcklig småhusproduktion · högklassig livsmiljö Utveckling av knutpunkter i trafiken, tätorter och stationsområden · man förstärker områdenas särprägel: man skapar förutsättningar bl.a. för boende, affärsoch företagsverksamhet samt rekreation

De centrala utredningarna för delgeneralplanerna för Kommuncentrumm, etapp 2, och Kantvik blev klara vintern 2014. Masaby delgeneralplans centrala utredningar var under beredning. I slutet av år 2014 framskred delgeneralplanläggningen av Kylmälä då alternativen för Vichtis avloppsvattenförsörjningmkb blev klar och därigenom blev det uppenbart att transportavloppet Nummela-Blombacken inte byggs. Detaljplanering:

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

77

Trafiksystemplanering i markanvändningen · främjande av gång och cykling samt kollektivtrafik · fungerande infartstrafik och -parkering Näringspolitik · dragkraftiga områden för affärs- och företagsverksamhet Trafiksäkerhet · koordinering av trafiksäkerhetsarbete · främjande av gång och cykling · handledning beträffande färdsel, målet att rekommendera miljövänliga och hållbara färdmedel · dragkraftiga områden för affärs- och företagsverksamhet

Bristen på arbetskraftsresurser har försvårat verksamheten. Som bakgrund är också situationen år 2013 då kommunarkitekten skötte sektordirektören för samhällstekniska väsendets uppgifter i ett halvår vid sidan av sitt eget arbete. Därefter utförde kommunarkitekten trafikplaneringsingenjörens arbete vid sidan om sitt från hösten 2013 till våren 2014. Med anledning av det ligger flera planprojekt efter sin måltidtabell. Dessutom har rättelseuppmaningar och besvär över planerna sysselsatt personalen mer än vanligt. En ny planearkitekt inledde sitt tjänsteförhållande i början av september och slutade vid årsskiftet under prövotiden.

Perspektiv och mål i kommunstrategin Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/En balanserad befolkningstillväxt och -struktur Mål 3 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Ekonomiskt förmånliga detaljplaner Planekonomisk effektivitet: · de planekonomiska effekterna utreds i skedet för · I kommunens planeringsprojekt tillämpas s.k. SUTObehandling och godkännande av planerna verksamhet (suunnittelu, toteutus = planering, genomförande) och i s.k. projekt på markägarinitiativ · planprojekt inom kompletterande byggande främjas styrs och bereds delgeneralplanerna av en planeringsgrupp. Vid behovs ordnas olika temamöten. Trafiksystem som främjar markanvändning och färdsel . · I kommunens planprojekt bifogas till beslutshandlingarna en beräkning av kostnaderna för genomförandet av · målet är en smidig vardag för invånarna planen. Motsvarande innefattar markanvändningsavtalen · tillväxten i invånarantalet och trafikmängderna har lett till kostnadsuppgifterna för s.k. projekt på markägarinitiativ en situation där funktionen av trafiksystemet i den HRT deltar i planeringen av markanvändningen för att närmaste framtiden förutsätter betydande · främja användningen av kollektivtrafik. trafikinvesteringar · Behoven av utveckling av gång- och cykeltrafiken och Ställning 31.12: kollektivtrafiken tas i beaktande Planeringsprojekten genomförs enligt planerna på ett organiserat sätt. HRT:s representanter kallas vid behov till projektens planeringsmöten. Ekonomiskt förmånliga detaljplaner En ekonomisk utredning har fogats till de detaljplaneprojekt som görs upp på uppdrag av kommunen. Trafiksystem som främjar markanvändning och färdsel HRT:s kollektivtrafik inleddes i augusti 2014. Det har gjorts snabba ändringar med anledning av problemen som uppstått. Mängden respons har minskat.

Tomt- och geoinformationstjänster Ansvarsperson: Kommungeodet Anna-Kaisa Kauppinen I reserv: mätningschef Markku Korhonen Verksamhetsmål och uppnående av dem Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Utvecklingsmålen för kommunens gemensamma elektroniska tjänster som anknyter till geoinformation definieras Det offentliga kartanvändargränssnittet på kommunens webbplats samt det interna kartproduktionssystemet har utvecklats vidare.

Det geografiska informationssystemet utvecklas genom att genomföra den uppgjorda strategin för geografisk information. Ställning 31.12: Kartanvändargränssnittet på kommunens webbplats har uppdaterats och material har lagts till i tjänsten. Kartproduktionssystemet harvidareutvecklats bl.a. genom att utvidga användningen av Facta-systemet, samt genom att uppdatera och införskaffa geoinformationsmaterial.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

78

Bokslut 2014

Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi/Hantering av investeringstoppar Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

År 2014 säljs eller arrenderas totalt 25 egnahemstomter på Antal sålda/arrenderade tomter, st. planområdet Smedsede II. Ställning 31.12: 3 tomter har sålts och 11arrenderats. 3-5 rad- och flervåningshustomter säljs i Kolsarby, Smedsede Antal sålda tomter, st. och Tolls stationsområde år 2014. En del av tomterna Ställning 31.12: Inga sålda tomter. Flervåningshustomterna i reserveras för ARA-bostadsproduktion. Tolls såldes inte, eftersom tomterna enligt fge 15.12.2014 § 134 byts till Kilråbergets företagstomter.

Kollektivtrafik Ansvarsperson: Trafikplaneringsingenjör Ylva Wahlström I reserv: Kommunarkitekt Tero Luomajärvi Medlemskommunerna betalar till HRT som kommunandelar de av HRT:s utgifter som inte kan täckas med biljettinkomster eller andra inkomster. Kommunandelarna utgörs av kommunandelar inom operationskostnader, allmänna kostnader och kollektivtrafikinfra. Subventionen räknas från kommunandelen. HRT fakturerar kommunandelen varje månad. En eventuell ändring i den förverkligade kommunandelen beaktas i HRT:s bokslut. Kyrkslätts verkliga subventionsgrad för år 2014 framgår i samband med HRT:s bokslut. HRT:s bokslut för år 2014 har inte ännu blivit klart 25.2.2015. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Kyrkslätt i utveckling i Helsingforsregionen/Befolkningens goda liv Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Servicenivån inom kollektivtrafiken Kommunen ger årligen ett utlåtande till HRT om servicenivån · kunderna erbjuds högklassiga och kostnadseffektiva inom kollektivtrafiken i Kyrkslätt och följer upp förverkligandet av målen (bra informationssystem, gemensamt kollektivtrafiktjänster till skäligt pris resebiljettssystem, biljetternas prisnivå) Ställning 31.12: Uppgifter om antalet passagerare i Kyrkslätts busstrafik finns Utveckling av kommunandelen · Subventionsgraden för kommunens kollektivtrafik får till förfogande och tidtabellerna för sommaren 2015 och vintern 2015-2016 planeras på basis av dem. vara högst 50 % Linjeplan · utarbetande av trafikeringsplan

Biljettinkomsterna säkras med rätt prissättning och taxepolitik Ställning 31.12: Kyrkslätts kommun har i december 2014 förpliktigat HRT att vidta besparingsåtgärder i kollektivtrafiken för att skära ner Kyrkslätts betalningsandel. Besparingarna gäller trafiken under sommaren och hösten 2015 och främst sådana interna turer i Kyrkslätt som inte betjänar skolelever. Besparingarna planeras senare och beslut om dem fattas separat. HRT gör i samarbete med kommunen upp en trafikeringsplan för Kyrkslätt i en situation där man slopat övergångstidens trafikeringsavtal och bussturerna har konkurrensutsatts Ställning 31.12: De senaste ändringarna i och preciseringarna av tidtabellerna och rutterna för perioden 2014-2015 genomfördes 9.1.2015.

Bokslut 2014

79

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

INVESTERINGSDELEN Övriga utgifter med lång verkningstid Ansvarsperson: Kommungeodet Anna-Kaisa Kauppinen I reserv: Mätningschef Markku Korhonen Utvecklings- och gemensamma tjänster (Verks.) · Kompletterande kartläggningar och produktion av geografisk information 70 000 Ställning 31.12: År 2014 användes investeringspengarna för kompletterande kartläggningar för produktion av geoinformationsmaterial samt för uppdatering av geoinformationssystemet. 19 517 euro användes till uppdateringen av servern för systemet Facta och till produktion av geoinformationsmaterial. År 2014 producerades ingen baskarta för planläggningen, utan investeringen riktades till anskaffningar av historiskt kart- och flygfotomaterial. Kartorna och flygfotona fungerar som bakgrundsmaterial i myndighetsbruk och står till allmänt förfogande i internetkarttjänsten. Dessutom uppdaterades geoinformationssystemets och karttjänstens material. Investeringarnas kostnad var 17 595 euro. Man kunde inte genomföra vektoreringen av sammanställningen av detaljplaner år 2014 eftersom vi i slutet av året beredde oss på förnyelsen av Befolkningsregistercentralens befolkningsregistersystem, där byggnader ges en permanent byggnadsbeteckning. Avsikten var att under år 2014 uppdatera Facta-systemet så att det kan behandla permanenta byggnadsbeteckningar, och för kostnaderna för detta reserverades investeringsmedel. Av orsaker som beror på Befolkningsregistercentralen inleddes förnyandet först i början av år 2015. Bildandet av kommunens gatu-och grönregister och områdesindelning av materialet genomfördes som eget arbete med egna resurser, varmed investeringsmedel inte användes till arbetet. Investeringskostnaderna uppgick till totalt 37 112 euro, vilket innebär att 32 888 euro av investeringsanslagen blev oanvända.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

80

Bokslut 2014

BYGGNADS- OCH MILJÖNÄMNDEN Tillsyns- och myndighetsuppgifter Ansvarsperson: I reserv:

Panu Latvala Ilkka Joutsen

Budgetutfall Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

Tillsyns- och myndighetsuppgift Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

682 564 -1 196 413 -513 849

0 0 0

682 564 -1 196 413 -513 849

714 589 -1 118 591 -404 002

-32 025 -77 822 -109 847

TOTALT Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

682 564 -1 196 413 -513 849

0 0 0

682 564 -1 196 413 -513 849

714 589 -1 118 591 -404 002

-32 025 -77 822 -109 847

Resultatområden

I situationen 14.1.2015 är inkomstflödet som är underställt nämnden 109 % bättre än i budgeten. I fråga om verksamhetsutgifterna är det totala utfallet 92 %. Det bindande verksamhetsbidraget överskreds inte eftersom avgiftsinkomsterna för byggnadstillsynen igen var större än beräknat. Personalen var permitterad i två veckor och befattningar var obesatta, så personalkostnaderna förverkligades till ca 86 % av budgeten. Verksamhetsutgifterna inom myndighetsverksamheten är i huvudsak personalkostnader och motiverade besparingar kan inte riktas till dem utan att det direkt försvagar servicen. Byggnadstillsynen uppnådde ca 110 % i verksamhetsinkomster då det budgeterade verksamhetsbidraget var ca +140 000 euro. Miljövården uppnådde ca 46 % i verksamhetsinkomster då det budgeterade verksamhetsbidraget var -235 390 euro. Regionenheten Esboregionens miljö- och hälsoskydd uppbar som uppskattningsfakturor enligt samarbetsavtalet ca 99 % av det budgeterade då verksamhetsbidraget var -313 231 euro. Den slutliga betalningsandelen för kommunen faktureras eller det som har betalats för mycket återbetalas då Esbo stad har godkänt sitt bokslut. Prestationer och nyckeltal Tillsyns- och myndighetsuppgifter

BS 2011 BS 2012 BS 2013 B 2014

Situation 31.12.2014

510 / 507 445/440 103 980 68 288

465/451 67 060

350 65 000

397 /390 72 458

97 / 90

95/93

98/85

90

75 / 65

7

4

19

40

23

21

13

6

20

3

144

132

173

125

133

Byggnadstillsyn Behandlade / Beviljade bygglov, antal Beviljade bygglov, v-m2 Behandlade / Beviljade ansökningar om undantag och avgöranden som gäller planeringsbehov, antal Miljöskydd Åtgärdstillstånd för fastigheternas avloppsvattensystem, antal Beslut om befrielse från att ansluta sig till vatten- och avloppsnät, antal Miljö- och hälsoskydd Kontroller i anslutning till livsmedelstillsyn

Bokslut 2014

81

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

Förändringarnas inverkan på verksamheten Uppgiften har indelats i resultatenheter 12.6.2014: byggnadstillsynens resultatenhet och miljöskyddets resultatenhet. Byggnadstillsynen Byggnadstillsynens år 2014 var relativt normal till volymerna sett, fastän konjunkturförutsättningarna inom byggandet varit mycket försiktiga. Det avsevärt större än normalt beviljade antalet och omfattningen byggnader år 2011 har fortfarande sysselsatt i verkställigheten av lov och som syner. Två personer gick i pension. Deras befattningar har blivit besatta. Den nya personalen stod till förfogande först då de föregående avgått, varmed introduktionen inte har lyckats på bästa möjliga sätt. Byggarbetsövervakarens resursandel 25 % fanns inte längre till byggnadstillsynens förfogande, varvid konstruktionssynerna överförts till byggnadsinspektörerna, vilket har bundit arbetstid om 55 dagsverken bl.a. från förhandsrådgivningen i fråga om lov. Tjänsten som VVS-ingenjör var obesatt hela året och kommunstyrelsen beslutade i december dra in tjänsten, så vid byggnadstillsynen finns ingen sakkännedom om husteknik i fråga om ventilation. De i loven bestämda specialplanerna, besluten om arbetsledare och synerna som gäller ventilationen har anmärkningsvärt belastat fva-inspektören som byggnadstillsynen och vattenförsörjningsverket delar. Permitteringar, obesatta befattningar, vikarier och befattningsarrangemang har oundvikligen försämrat betjäningen när man dessutom beaktar att arbetet de facto inte minskat. Minskade resurser och genomförande av permitteringar har medfört olägenhet för kundbetjäningen, vilket syns t.ex. som längre svarstider på kontakttagningar inom rådgivningen och styrningen och långsammare förutseende handläggning. Dessutom har det blivit svårare att ordna möten med de anställda och handläggningstiderna blir längre. Det i budgeten framförda målet för nämnden att överlappa nya anställdas befattningar för ordnande av introduktion, för inlärning av uppgifter och överförande av den kunskap som personer som arbetat länge i kommunen och nu går i pension besitter med tanke på verksamhetens smidighet, överföring av kunskaper och lyckad introduktion i arbetet, har inte förverkligats eftersom befattningen som kanslisekreterare var obesatt i flera månader.. Personer som specialiserat sig på sina uppgifter och som gått i pension har tagit med sig mycket kunskap. Den riksomfattande elektroniska tjänsten Lupapiste har visat sig vara en ytterligare kanal för att uträtta ärenden, utöver de tidigare möjligheterna att ta kontakt. Det har visat sig omöjligt att med den nuvarande personalresursen ta ibruk tjänsten som en del av verksamhetshelheten i det här skedet. De ändringar i markanvändnings- och bygglagen som trätt i kraft har inte minskat arbetsmängden inom byggnadstillsynen, såsom man framfört i kommunförbundets utlåtande om ändringarna till miljöministeriet. Behovet av rådgivning och specialkunnande har ytterligare ökat. År 2011 beviljades exceptionellt många tillstånd och syneförrättningar som gäller genomförandet av dessa binder fortfarande en betydande del av tjänsteinnehavarnas tid. Byggnadstillsynens uppgifter har därför rangordnats i enlighet med dispositionsplanen, varvid det inte har funnits så mycket tid för rådgivning och handledning som under tidigare år. ·

·

Byggnadstillsynens myndighetssyner har förrättats utan dröjsmål. Man har kunnat förrätta slutsynerna inom två veckor från begäran enligt byggbestämmelsesamlingen. Ansvar för tillsynsmyndigheternas syner samt för i tillståndsbeslutet bestämda inspektioner som hör till byggarens sakkunniga under byggtiden, har förtydligats ytterligare vid inledande möten. Målet för verksamheten ur betjäningsperspektiv är att upprätthålla och främja tryggt, sunt och trivsamt byggande. Förväntningarna på elektronisk expediering förutsätter att uppgifterna som behövs i planeringen av byggandet finns tillgängliga elektroniskt. Samarbetet med geoinformationstjänsterna fortsätter.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

82

Bokslut 2014

Miljövård Miljöplaneraren har skött den obesatta tjänsten som miljöchef fr.o.m. 15.7.2014. Eftersom tjänsten varit obesatt sedan dess, har den vik. miljöchefen i praktiken skött de viktigaste och mest brådskande av de båda tjänsternas uppgifter. Den tjänstlediga miljöinspektören har haft en vikarie sedan mars. Den andra miljöinspektören sade upp sig 1.9.2014. I stället har man rekryterat en miljöinspektör på viss tid. De nya utredningarna om miljöns tillstånd har publicerats på miljövårdens webbplats. Västra Nylands vatten och miljö har på kommunens begäran gett invånarna på Kylmäläområdet rådgivning gällande avloppssystemen i augusti. Miljövårsenheten har deltagit i styrgruppen. Miljövårdsenhetens tillsyn har fokuserats på behandlingen av tillståndsansökningar och anmälningar samt på att sköta de mest akuta miljöföroreningsfallen. Utlåtanden och rådgivning har getts speciellt gällande markanvändningsprojekt och avloppsvattensystem. Hälsoövervakningen Esbo stads social- och hälsovårdsnämnd svarar för den regionala enhetens ekonomi, verksamhet och mål. Lagen om samarbetsområden för miljö- och hälsoskyddet förutsätter att ett organ ansvarar för ordnandet av miljöhälsovård. Organet är Esbo stads social- och hälsovårdsnämnd. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Situation 31.12.2014 Deltagande i miljöministeriets projekt gällande elektronisk expediering av bygglov och få den elektroniska Systemen har uppdaterats för integreringen. kundbetjäningen att fungera med Tjänsten är inte i aktiv produktionsanvändning med beslutsfattningssystemen. anledning av resursbristen.

Investeringar Byggnadstillsynens elektroniska arkiv och säkerhetsrulle. Digitaliseringen av byggnadstillsynens arkiv som man beslutat om i samband med budgeten (projekt 1265, tidigare 1948 Digitalisering av det traditionella arkiverade pappersmaterialet på ett sätt som uppfyller Arkivverkets krav) har fortsatt i enlighet med konkurrensutsättningen enligt anslaget i budgeten.

Bokslut 2014

83

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

NÄMNDEN FÖR SERVICEPRODUKTION Budgetutfall Ursprunglig budget 2014

Budgetändringar 2014

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

Tekniska tjänster Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

19 239 402 -22 443 909 -3 204 507

0 -78 000 -78 000

19 239 402 -22 521 909 -3 282 507

18 774 962 -20 909 412 -2 134 450

464 440 -1 612 497 -1 148 057

Brand- och räddningstjänster Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

0 -2 575 965 -2 575 965

0 0 0

0 -2 575 965 -2 575 965

0 -2 436 518 -2 436 518

0 -139 447 -139 447

Kosthållstjänster Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

5 739 060 -5 061 643 677 417

0 0 0

5 739 060 -5 061 643 677 417

5 937 541 -4 795 106 1 142 435

-198 481 -266 537 -465 018

Vattenförsörjningsverket Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

6719000 -4 309 337 2 409 663

0 0 0

6719000 -4 309 337 2 409 663

6 726 701 -4 175 365 2 551 336

-7 701 -133 972 -141 673

31 697 462 -34 390 854 -2 693 392

0 -78 000 -78 000

31 697 462 -34 468 854 -2 771 392

31 439 204 -32 316 401 -877 197

258 258 -2 152 453 -1 894 195

Resultatområden

TOTALT Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

Genomförande av målen Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Utveckling av verksamheten och ökning av effektiviteten.

Uppnående av vitsordet i kundenkäten 2013 genom en elektronisk kundenkät som görs en gång i året. Utfall 31.12.2014: Medelvärde Medelvärde Förändring i% 2013 2014 Serviceverksamhet Städtjänster Reparationsverksamhet Vinterunderhåll Sommarunderhåll Kosthållstjänster Byggherretjänster

7,80 7,88 7,53 7,07 7,36 8,58 8,16

7,82 7,70 7,48 7,13 7,15 8,55 8,20

+0,3 -2,3 -0,7 +0,8 -2,9 -0,3 +0,5

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

84

Bokslut 2014

Tekniska produktionstjänster De tekniska produktionstjänsternas organisation har utvecklats under året. Målet med ändringen har varit att förtydliga tjänstemännens ansvarsområden och öka deras kunnande och engagemang i organisationen. Den nya organisationen togs i bruk i december 2014. Budgetutfall Tekniska tjänster Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 19 239 402 -22 443 909 -3 204 507

Budgetändringar 2014 0 -78 000 -78 000

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

19 239 402 -22 521 909 -3 282 507

18 774 962 -20 909 412 -2 134 450

464 440 -1 612 497 -1 148 057

Underhållstjänster för byggnadsbeståndet Nyckeltal / Tekniska produktionstjänster Utrymmesförvaltning och underhållstjänster byggnadsbeståndet Underhåll av byggnader Verksamhetsutrymmen som underhålls, våningsyta m² Uthyrda utrymmen som underhålls, våningsyta m² Andra utrymmen som underhålls, våningsyta m² Övrig serviceverksamhet Yta som ska städas

Budget 2014

Ställning 31.12.2014

165 080 15 821 7 940

162 812 15 177

163 684 15 417

7 940 185 929

7 900 187 001

121 701

117 400

114 000

116 806

BS 2012 57 54 180 92 96 7 550

BS 2013 84 58 194 99 96 7 650

Budget 2014 134 55 207 107 96 7 500

Ställning 31.12.2014 134 58 205 104 96 7950

BS 2011 BS 2012

BS 2013

163 476 15 821 7 939

158 614 29 051 11 300

115 800

BS 2011 74 53 179 85 96 7 350

för

Underhållstjänster för samhällsteknik Nyckeltal / Underhållstjänster Skötta skogsområden, ha (31.12) Skötta närrekreationsområden, ha (31.12) Gator för underhåll och renhållning, km (31.12) Belagda gator, km (31.12) Trafikområdenas belysningsgrad, % (31.12) Antalet gatlyktor, st

Förvaltning Enheten Förvaltningstjänster klarade av sina uppgifter, dvs. sektorns gemensamma förvaltningstjänster, på ett hyfsat sätt. Personalresurserna var utmanande eftersom en person överfördes från förvaltningstjänsterna till kommunenes gemensamma registratur, en person sades upp och hela förvaltningspersonalen permitterades i två veckor. Hyresbostadsärendena, med undantag av personalbostäderna, överfördes till Kyrkslätts hyresbostäder Ab. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

En kundenkät som gäller hela sektorn för kartläggning av En förfrågan utförs huvudsakligen elektroniskt en gång i året externa kunders behov och för utveckling av med Digium Oy:s program via kommunens webbplats. Det kundbetjäningen, informationen och växelverkan. Mål: är möjligt att besvara enkäten också på en pappersblankett. medeltal 3,5 eller >. (år 2013 medeltal 3,28, skala 1-5). Utfall 31.12.2014: År 2014 var resultatens medeltal 3,44 så målet nåddes nästan. Ett åtgärdsprogram uppgörs för att förbättra sektorns Genomförandet av åtgärdsprogrammet uppföljs i samband kommunikation samt extern och intern kundservice. med delårsöversikterna.

Bokslut 2014

85

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

Utfall 31.12.2014: För att effektivera kommunikationen och kundbetjäningen håller man på att till sektorn skaffa ett elektroniskt responssystem som baserar sig på geoinformation. Man har under året bekantat sig med flera olika leverantörers system, men valet och upphandlingen av programvaran senareläggs till år 2015. Perspektiv och mål i kommunstrategin En kunnig och engagerad personal / En välmående personal som är engagerad i målen och samarbete Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Personalen behandlas rättvist och uppmuntrande och personalen ges respons. Alla har klara uppgiftsbeskrivningar och möjlighet att utveckla sina kunskaper enligt sina egna resurser. Arbetsplatsmöten och utvecklingssamtal är en del av den dagliga verksamheten. År 2014 ordnas TYKY-dagen arbetsenhetsvis.

Utvecklingssamtal Arbetsplatsmöten Företagshälsovårdens rapporter som ges personalen för kännedom via sektorns samarbetsgrupp. Utfallet rapporteras i samband med delårsöversikterna. Utfall 31.12.2014: Utvecklingssamtalen har hållits, uppgiftsbeskrivningarna har uppdaterats och arbetsplatsmötena hållits regelbundet. Sektorns samarbetsgrupp sammanträdde 6 gånger.

Investeringstjänster Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Hantering av investeringstoppar Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Investeringsbehoven prioriteras så att byggnadsvolymen är Fördelningen av projekt i ekonomiplanen är noggrannare än tillräckligt jämn från år till år. nu Utfall 31.12.2014: Investeringsanslaget har de senaste åren varit jämnare än tidigare.

Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 2 / Målnivå år 2014 Styrning av beaktande

planering

Mätare/uppföljningssätt som

tar

energieffektiviteten

i I byggnadernas planeringsskeden utreds alternativens energieffektivitet och livslängdskostnader Utfall 31.12.2014: I samband med planeringen har man utrett flera fastigheters energieffektivitet och eftersträvat lösningar som minskar projektens livscykelkostnader.

Utrymmesförvaltning och underhållstjänster för byggnadsbeståndet Underhåll År 2014 var en avvikande år, eftersom anslagen som beviljats i budgeten lades på is i nästan tre månader. Därför kunde man t.ex. inte utföra reparationsarbeten innan man fick tillstånd att använda de anvisade anslagen. Dessutom har befattningar lämnats obesatta. År 2014 var också rätt varmt och snöfattigt, så utgifterna för uppvärmingen och vinterunderhållet av fastigheter som ska underhållas

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

86

Bokslut 2014

minskade avsevärt. Under året permitterades hela personalen och personalen för reparations- och underhållsverksamheten för byggnader skars ner. Också kostnaderna för ofog var lägre än år 2013. Enligt statistikcentralen ökade kostnaderna för fastighetsunderhåll förra året med 2,6 % under det första kvartalet jämfört med motsvarande tidpunkt år 2012. Energipriserna steg i början av året närmast på grund av höjda energiskatter. Fjärrvärmepriserna steg med över 8 % under årets första kvartal. Under året har man i viss mån skaffat hyreslokaler på den fria marknaden, t.ex. A-kliniken ifrån Senatsfastigheter. Reparationsprogrammet Reparationsprogrammet genomfördes i regel enligt det godkända programmet. Det största enskilda projektet år 2014 var byggandet av Finnsbackan päiväkotis ersättande utrymmen. Daghemmet stängde i slutet av hösten på grund av inneluftsproblem och man var tvungen att hitta ersättande utrymmen för daghemmets bruk med rätt kort varsel. Fyra bostäder på Wiksvägen iståndsattes till tillfälliga lokaler och byggandet av de egentliga ersättande utrymmena inleddes i september. De blev klara i början av december. Med anledning av sakens brådskande natur och snäva tidtabell genomfördes arbetet med kommunens ramavtalsentreprenörer. Projektets totala kostnader var ca 500 000 €. I det av nämnden godkända reparationsprogrammet ingick oallokerat anslag om 200 000 €, vilket med nämndens beslut anvisades byggandet av de ersättande utrymmena. Man avstod också från Upinniemen koulus byggnader under år 2014. Försvarsmakten utreder användning av byggnaden i sin verksamhet. Kantvikin koulus gårdskarlsbostad iståndsattes för Upinniemen päiväkotis bruk. Städtjänster Städtjänsterna ordnades och planerades utgående från personalen som stod till förfogande på grund av permitteringarna. Man fick inbesparingar till stånd också genom att lämna en del av befattningarna obesatta. På grund av de knappa personalresurserna har året varit mycket utmanande. Då det under permitteringarna eller utöver dem fanns också andra frånvaron, prioriterades arbetet så att man först såg till att vårdenheterna fick städtjänster, därefter daghemmen, skolorna och kontorslokalerna. På grund av permitteringarna var man också tvungen att lämna alla fastigheters fönster otvättade. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Hantering av investeringstoppar Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Effektiv användning av verksamhetsutrymmen: Verksamhetsutrymmena lgh-m2 / kund. Uppföljning en gång Existerande byggnader som används för undervisning: 11- i året 12 lgh-m2/elev Daghem: 10-11 lgh-m2/barn Utfall 31.12.2014: (Jämförs med genomsnittet i vissa kommuner) Byggnader i undervisningsbruk 10,73 lgh-m2/elev, daghem: 10,65 lgh-m2/barn

Bokslut 2014

87

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Verksamhetens produktivitet, tryggande av egendomens Underhålls- och reparationskostnader/total våningsyta på värde: de fastigheter som underhålls/månad. . Inkluderar aravabostädernas verksamhetskostnader. Utfall 31.12.2014: Fastighetsunderhåll 4,80 €/v-m2/mån. Underhåll av fastigheter: 4,38 €/v-m2/mån (år 2013 = 4,34 €/v-m2/mån) Reparation av fastigheter: 1,23 €/v-m2/mån Reparation av fastigheter: 1,24 €/v-m2/mån Egen serviceproduktion / köpta tjänster: 40 % / 60 %. (år 2013 = 1,11 €/v-m2/mån) Städningskostnader: Kostnader/m2/mån Städning: 2,32 €/mån/m2 Utfall 31.12.2014: (år 2013 = 2,01 €/m2/mån) 2,13 €/m2/mån egen produktion / köts service: 57,8 % / 42,2 %.

Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 3 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Förbättring av energieffektiviteten och verkställighet av Energisyner och genomförandet av energisparinvesteringar energieffektivitetsavtalets verksamhetsplan: Etappmål 2005-2014: sparprocent 7 Utfall 31.12.2014: Totalmål 2005-2016: inbesparingsprocent 9 Delmålet inbesparing på 8 % har uppnåtts. Totalmålet (9 %) kan uppnås.

Depåverksamhet Depåverksamheten genomfördes enligt planerna. Inkomsterna var större än planerat och utgifterna mindre. Reparationerna av maskincentralens maskiner och apparater har utförts enligt behovet, dvs. reparationer har inte gjorts på heltid utan endast vid behov. Underhållstjänster för samhällsteknik Vinterperioden våren 2014 var snöfattigare än i medeltal och tack vare det höll sig underhållsenheten inom budgeten trots tilläggsbesparingarna gällande driftsekonomin. Underhållsarbetena sköttes med områdesentreprenader och maskinservicen med ramavtal. Kommunen äger inte underhållsmaskiner och maskintjänsterna köps av privatföretagare med ramavtal. Ramavtalen konkurrensutsattes med ett tvåårigt avtal och till det fogades en möjlighet till en option på två år. Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Effektiva sätt att ordna service och fungerande processer Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

God luftkvalitet

Körbanorna sopade och tvättade före 15.5 Utfall 31.12.2014: Genomfört i enlighet med planen

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

88

Bokslut 2014

Brand- och räddningsväsendet Budgetutfall Brandoch räddningstjänster Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 0 -2 575 965 -2 575 965

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

0 -2 575 965 -2 575 965

0 -2 436 518 -2 436 518

0 -139 447 -139 447

Enligt räddningslagen 13 § beslutar det lokala räddningsväsendet om räddningsväsendets servicenivå efter att ha hört kommunerna. Kommunfullmäktige har gett sitt utlåtande 11.11.2013 om beslutet om Västra Nylands räddningsverks servicenivå för åren 2014-2017. I utlåtandet konstaterades bl.a. att Kyrkslätts kommun förutsätter att man som en del av ett fungerande och kostnadseffektivt räddningsväsende använder områdets avtalsbrandkårer och uppgör alarmanvisningarna så att avtalsbrandkårernas funktionsförmåga bevaras och på det sättet inverkar på kommuninvånarnas säkerhet. Räddningsverkets produktivitet har utvecklats speciellt gällande arbetspasstyrkorna, avtalsbrandkårssystemet och utrymmena som räddningsverket använder och enligt beslutet om servicenivån. De lagstadgade brandinspektionerna har utförts enligt beslutet om servicenivån. Därtill har utförts extra brandinspektioner, om objektets ökade risk förutsätter det. Med hjälp av beredskapsövningar och på förhand uppgjorda planer utvecklas både räddningsverkets och kommunernas beredskap att fungera i störningssituationer och undantagsförhållanden under normaltid. Man har sörjt för den förebyggande brandsäkerheten i samarbete med kommunens byggnadstillsyn. För grundlig renovering av FBK-byggnader har beviljats bidragsanslag om 18 000 euro på basis av reparationsplanen på lång sikt, som utarbetats av Kyrkslätts Brandkårer r.f. Kosthållsenheten Budgetutfall Kosthållstjänster Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 5 739 060 -5 061 643 677 417

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

5 739 060 -5 061 643 677 417

5 937 541 -4 795 106 1 142 435

-198 481 -266 537 -465 018

Som följd av bildningsväsendets sparprogram övergick kosthållsenheten (Kommunstyrelsens beslut 22.4.2014 kosthållstjänsterna inom dagvården.) Dessutom allokerade kosthållsarbetarens uppgifter till kosthållsenheten i fråga dagvårdsenheterna.

17 kosthållsarbetare 1.8.2014 till § 150 om omorganisering av man 13 arbetstimmar per dag av om daghemsbiträdena vid de små

Inom kosthållstjänsterna har man ordnat verksamhet regionalt för att säkerställa kunnandet med hjälp av arbetsuppgiftsrotation. Uppgifterna ordnades under permitteringarna så att matsedeln förenklats då det funnits minimalt med personal på jobb. Man har sparat pengar eftersom alla befattningar inte besatts och som en följd av långa sjukledigheter bland personalen och tack vare interna arrangemang. Då kommunhusets restaurangföretagares avtal upphörde har man också skött kommunens interna beställningsserveringsverksamhet enligt de knappa resurserna.

Bokslut 2014

89

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

Nyckeltal / Kosthållsenheten

BS 2011

BS 2012

BS 2013

Budget 2014

Ställning 31.12.2014

Producerade måltider, utbildningsväsendet Producerade måltider, barndagvård Producerade måltider, anstaltsbespisning Producerade måltider, personalbespisning Producerade måltider, annan cateringservice Producerade måltider, servicehuset Andelen köpta tjänster av producerade måltider, %

1 071 925 653 166 176 673 59 715 56 776 44 865 14

1 089 912 591 111 157 116 119 775 53 562 68 540 14

1 124 421 654 706 162 900 110 451 69 790 67 189 14

1 120 372 856 750 64 210 74 850 28 260 9 000 14

1 127 132 665 352 166 146 93 228 56 597 63 254 13

Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin Ett servicenät som förnyas / Kundorienterade och effektiva tjänster Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Bibehållande av den nuvarande nivån eller så att 70 % Kundenkät anser att maten är god/utmärkt eller hyfsad Förverkligat, eftersom 88 % ansåg maten vara utmärkt/god eller hyfsad. Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Inkomsterna täcker på lång sikt driftsutgifter, avskrivningar och investeringar Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Bibehållande av verksamhetens produktivitet 2,44 €/prestation (år 2013: 2,37 €/prestation)

Producerade måltider/användning av anslag Utfall 31.12.2014: Prestationens pris var 2,20 €/prestation.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

90

Bokslut 2014

Vattenförsörjningsverket Budgetutfall Vattenförsörjningsverket Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag

Ursprunglig budget 2014 6719000 -4 309 337 2 409 663

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

6719000 -4 309 337 2 409 663

6 726 701 -4 175 365 2 551 336

-7 701 -133 972 -141 673

Verksamhetsinkomsterna och verksamhetsutgifterna i dispositionsplanen år 2014 förverkligades enligt planerna. Verksamhetsinkomsterna var 100 % och verksamhetsutgifterna var 96,9 % av de budgeterade beloppen. Vattenförsörjningsverket skar planmässigt ner verksamhetsutgifterna genom att effektivera sin verksamhet. Det regnfattiga året minskade också mängden avloppsvatten. Verksamhetsbidraget 2 409 663,00 € i budgeten överskreds med 140 693,00 euro (105,8 %).

Nyckeltal/Vattenförsörjningsverket Anslutna fastigheter, st - anslutna under året Pumpad vattenmängd, m3/år - andelen köpt vatten, m3 Såld vattenmängd, m3/år Behandlad mängd avloppsvatten, m3/år (köpt tjänst) Fakturerad mängd avloppsvatten, m3/år

BS 2011 3 455 136 1 962 330 1 178 910 1 445 504 2 485 814 1 430 551

BS 2012 3 528 73 1 923 662 1 308 088 1 434 809 2 492 809 1 433 159

BS 2013 3 610 82 1 877 520 1 042 289 1 440 490 2 254 522 1 435 878

Budget 2014 3 860 140 2 043 000 1 060 000 1 541 000 2 833 000 1 743 000

Ställning 31.12.2014 3778 184 2 088 073 1 160 214 1 569 739 2 397 591 1 632 154

Budget 2014 Antalet egentliga nya anslutningar var 184 st. alltså 44 fler än beräknat. Största orsaken till det ökade antalet anslutningar var anslutningen av Obbnäs fastigheter till vattenförsörjningsverket (totalt 68 st.). Eftersom antalet anslutare var högre än beräknat, steg den beräknade mängden sålt vatten litet (1,9 %). Mängden ofakturerat vatten var 24,8 % (23,3 % år 2013). Spillvattenmängden har ökat med ca 1,5 %enheter jämfört med ifjol. Under året upptäcktes flera läckage i vattenledningsnätet, vilka reparerades omedelbart efter att verket observerat dem. Mängden ofakturerat vatten är fortfarande stor och man satsar på att minska den med hjälp av ett skilt forsknings- och saneringsprogram för vattenledningsnätet. Läckvattenmängden i avloppsnätet var 30 % med anledning av den regnfattiga sommaren och hösten (år 2013 36 %). Också mängden behandlat avloppsvatten var ca 500 000 m3 mindre än beräknat. Den här minskningen av avloppsvattenmängden påverkar direkt minskningen av driftsutgifterna. Å andra sidan var den fakturerade avloppsvattenmängden mindre än beräknat, på grund av att byggandet av Sjundeås transportavlopp försenats. En tilläggsutgift som påverkade verksamhetsutgifterna var att Meiko vattentags serviceavbrott var längre än väntat under sommaren, varmed man var tvungen att öka mängden köpt vatten från HRM. I övrigt försökte man minimera verksamhetsutgifterna genom noggrannare uppföljning av anskaffningar och annan intensifiering av verksamheten. Det mindre mängden avloppsvatten minskade också verksamhetsutgifterna. Vattenförsörjningsnätet var 31.12.2014 totalt 220 km, avloppen 224 km och regnvattenavloppen 130 km. Nätets längd har ökat med ca 2,8 % från föregående år. I slutet av året fanns det ca 27 400 vattenanvändare. Antalet inkluderar en uppskattning av antalet vattenanvändare i vattenandelslagen (tot. 1 200 pers.). År 2014 inledde två nya vattenandelslag sin verksamhet; Lappböle vattenandelslag

Bokslut 2014

och Thorsvik vattenandelslag. Thorsviks vattenförsörjningsverkets besittning.

91

nät

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

överfördes

genast

då

det

blev färdigt till

Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En kunnig och engagerad personal/Att möta produktionsbehovet och –sätten för tjänster Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

Överföring av användningen och underhållet av Obbnäs Personalen har introducerats till och är insatt i de nya garnisons vattenförsörjning till en del av uppgifterna och verksamhetsmiljön. De tekniska systemen vattenförsörjningsverkets normala verksamhet. gällande garnisonens vattenförsörjning har blivit en smidig del av vattenförsörjningsverkets övriga verksamhet. Förverkligandet av målet uppföljs på arbetsplatsmöten. Om utfallet rapporteras i delårsöversikterna. Utfall 31.12.2014: Vattenförsörjningsverkets personal har introducerats i Obbnäs garnisons vattenförsörjningsuppgifter och garnisonen är nu en del av verkets dagliga verksamhet.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

92

Bokslut 2014

Husbyggande Investeringarna för husbyggande omfattar husbyggnadsprojekt, vars totala kostnadsberäkning uppskattas överskrida 500 000 € och på vilka det av kommunfullmäktige 12.4.2010 godkända projektdirektivet tillämpas. Projekt som är mindre än detta genomförs på initiativ av sektorn eller utrymmesförvaltningen med anslag i driftsekonomidelen. Som bilaga till budgeten ingår en investeringsplan på projektnivå för åren 2015-2019. PROJEKT SOM FÄRDIGSTÄLLTS UNDER BUDGETÅRET BILDNINGSVÄSENDET Vuorenmäen koulu och Vuorenmäen päiväkoti Vuorenmäen koulu och Vuorenmäen päiväkoti har blivit klara 15.6.2011. Under garantitiden har läckage i fastighetens yttertak upptäckts. En utomstående konsult har utfört en granskning av planeringen och genomförandet av yttertaket och upptäckt brister i objektets entreprenadutförande samt riskfyllda lösningar i planernas innehåll. Plåten på B-delens yttertak förnyades och ett underskikt lades till i konstruktionen. Arbetena blev klara i mars 2014. Ställning 31.12.2014: Undersökningarna av skicket på yttertaket till del A och C fortsätter ännu. PROJEKT SOM PÅBÖRJAS UNDER BUDGETÅRET VÅRD- OCH OMSORGSVÄSENDET Centrums hälsostation Kommunfullmäktige godkände vid sitt sammanträde 12.3.2012 § 21 projektplanen för hälsostationen i centrum, skedena I och II så att den av fullmäktige 20.6.2011 godkända servicenätsutredningen 2025 ska beaktas i den fortsatta planeringen. Dessutom beslutade fullmäktige att anslagen år 2012, 50 000 € och 300 000 € slås ihop under benämningen planering av genomförandet av hälsostationens I och II skeden, 350 000 €. Kommunfullmäktige beslutade 18.6.2012 § 74 att utvidgningen av centrums hälsostation (skede I) genomförs som kommunens eget investeringsprojekt med traditionell finansieringsmodell. Dessutom beslutade kommunfullmäktige att utöver anslaget som reserverats för projektet år 2012 reserveras i budgeten 2013 och i investeringsplanen för år 2014 totalt 11,4 milj. anslag för planering och genomförande fr.o.m. år 2013. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 20.5.2013 § 266 ge nämnden för serviceproduktion i uppgift att avbryta anskaffningen enligt projektplanen för hälsocentralen på den nuvarande tomten och bedöma placeringen av hälsocentralen på den nuvarande tomten eller en annan lämplig tomt i kommuncentrum. Om projektet gjordes upp projektplaner för olika projektalternativ. Kommunfullmäktige behandlade vid sitt sammanträde 14.4.2014 § 34 den fortsatta beredningen och placeringen gällande Kyrkslätts hälsocentralprojekt. Kommunfullmäktige beslutade då fortsätta hälsocentralprojektet som nybygge så att hälsocentralen placeras i Åängen. För projektet har i ekonomiplanen reserverats anslag på sammanlagt 30 100 000 € för åren 2015-2019. Ställning 31.12.2014: Den nya projektplanen har beretts som en nybyggnad på Åängens tomt, i enlighet med Kyrkslätts kommuns projektdirektiv för husbyggnadsprojekt.

Bokslut 2014

93

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

BILDNINGSVÄSENDET Masalan koulus gymnastiksal, matsal och kök, nybyggnad Samhällstekniska väsendet begärde anbud på byggande av Masalan koulus andra skede senast 20.5.2013. På basis av de godkända erbjudandena och andra kostnader konstaterade nämnden för serviceproduktion 30.5.2013 § 58 att anslaget på 15 000 000 euro som projektet har beviljats inte är tillräckligt. Nämnden för serviceproduktion föreslog för kommunstyrelsen att projektet beviljas 1 000 000 euro i tilläggsanslag. Kommunstyrelsen beslutade 24.6.2013 § 324 ta ställning till anvisning av tilläggsanslag först då förslaget till investeringsplan för åren 2014–2018 har uppgjorts. Samtidigt beslutade kommunstyrelsen att inte bevilja nämnden för serviceproduktion tillstånd att underteckna entreprenadavtalen och inleda projektet tills vidare. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 19.12.2013 § 172 i samband med behandlingen av budgeten, att för projektplaneringen av saneringen av gymnastiksalen, köket och matsalen i Masalan koulu samt planeringen och genomförandet av renoveringen för år 2014 reservera totalt 400 000 euro och för åren 2015-2016 totalt 2 200 000 euro. Syftet var att i samband med byggandet av andra skedet av Masalan koulu riva den gamla gymnastiksalen och köket och ersätta dem med en nybyggnad i samband med utvidgningen. I den nuvarande gymnastiksalen och köket och matsalen i samband med den måste man på basis av utförda undersökningar genomgående göra omfattande reparationer och bygga nytt i bottenbjälklaget, ytter- och mellanväggarna, i övre bjälklaget och i luftkonditioneringssystemet. Gymnastiksalens, kökets och matsalens utrymmen motsvarar inte heller i övrigt dagens behov. Nämnden för serviceproduktion beslutade 27.3.2014 § 32 föreslå kommunstyrelsen att projektplaneringen för gymnastiksalen samt köket och matsalen i Masalan koulu inleds så att utgångspunkten istället för en omfattande renovering är en nybyggnadsdel för de i den ursprungliga planen för andra skedet av Masalan koulu fastställda gymnastiksalen, matsalen och köket så att de motsvarar skolans nuvarande behov. Nämnden för serviceproduktion konstaterade dessutom att projektets situationsplan planeras så att en eventuell nybyggnadsdel anpassas optimalt för tomten. Finska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden föreslog 23.4.2014 kommunstyrelsen att projektgruppen gör upp en behovsutredning för rivning och nybyggnad av Masalan koulus gymnastiksal, kök och matsal. Kommunstyrelsen beslutade 8.9.2014 § 336 godkänna behovsutredningen och fatta ett projektbeslut om genomförande av nybyggnad för gymnastiksal, matsal och kök i Masalan koulu (projekt 3429) och att uppgörandet av en projektplan enligt projektdirektiven för husbyggnadsprojekt ska inledas. Ställning 31.12.2014: En projektplan gjordes upp enligt Kyrkslätts kommuns projektdirektiv för husbyggnadsprojekt. Kommunstyrelsen beslutade 17.12.2014 § 479 föreslå kommunfullmäktige att fullmäktige godkänner projektplanen för Masalan koulus gymnastiksal och matsal enligt bilagan och konstaterar att det praktiska genomförandet av projektet framskrider i enlighet med projektplanen och projektdirektivet. Planeringen av projektet inleds våren 2015. För projektet har reserverats anslag på sammanlagt 4 200 000 € för åren 2015-2016. Sjökulla skola, utvidgning, renovering och daghem Kommunstyrelsen beslutade 4.5.2009 § 266 att målet är att skapa ett inlärningscenter för dagvård och grundläggande utbildning för hela norra Kyrkslätt. Centret placeras i anslutning till Sjökulla skola. Detaljplanen är godkänd. Kommunfullmäktige godkände projektplanen 21.5.2012 § 49. Hela projektets nyttoyta är 1952,5 nytto-m2. Utvidgningsdelens nyttoyta är sammanlagt 1061 nytto-m2

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

94

Bokslut 2014

(skolan 595 m2, daghemmet 486 m2, 3 grupper). Ytan som ska renoveras uppgår totalt till 891,5 nytto-m2. 151 nytto-m2 rivs. Projektets målpris är 5 579 000 €, moms 0 % (Tocoman Oy:s kostnadsutredning 23.11.2011, byggkostnadsindex 118,5). Objektets planer gjordes upp med stöd av projektplanen. På sommaren 2014 framgick det på basis av kostnadsberäkningarna, som uppgjorts utgående från L2-utkastsplanerna, att anslagen som reserverats för projektet inte är tillräckliga. Nämnden för serviceproduktion beslutade 27.5.2014 § 62 att projektet konkurrensutsätts genom förhandlingsförfarand, ifall anslagen som beviljats projektet inte räcker till. Ställning 31.12.2014: Projektets entreprenadtävling publicerades i upphandlingskanalen Hilma 4.12.2014. Den sista inlämningsdagen för anbud är 20.1.2015. Sanering av Gesterby skolcentrums samt Gesterbyn koulus och Winellska skolans tekniska utrymmen Winellska skolans renoveringsarbeten blev klara i oktober 2014. Ställning 31.12.2014: Gesterbyn koulus planeringsarbete pågår ännu. Projektets entreprenadtävling ska ordnas i november 2015. Tävlingen gäller utrymmena som slagits fast i projektplanen. För projektet har reserverats anslag på 1 000 000 €. Centrumområdets finska skola, nybyggnad Skolan genomförs som en enhetsskola för årskurserna 1-9. Projektet planeras år 2015-2016 och utförs åren 2017-2018. Projektet kan eventuellt genomföras som ett livscykelprojekt. För projektet har reserverats anslag på sammanlagt 26 000 000 € för åren 2015-2019. Ställning 31.12.2014: Projektplaneringen ska inledas våren 2015 med en av samhällstekniska väsendet konkurrensutsatt ramavtalspartner. Sepänkannaksen päiväkoti Kommunstyrelsen har vid sitt sammanträde 6.5.2013 § 254 beslutat att Sepänkannaksen päiväkoti genomförs som ett typdaghem som planerats som bestående. På grund av trycket på projektets arkitektur inleddes planeringsarbetena dock nästan från början i februari 2014. Därför försenades planeringen med flera månader. Planerna blev klara i mars 2015. Därefter inleds entreprenadtävlingen för projektet. Anslag har reserverats för projektet åren 2015-2016 till ett belopp av sammanlagt 4 200 000 €. Finnsbackan päiväkoti I Finnsbackan päiväkoti har upptäckts innelufts- och fuktproblem. Daghemmet förlades med användningsförbud i juni 2014 och daghemmets verksamhet har flyttats till tillfälliga utrymmen. På basis av undersökningar som gjorts skulle reparationsarbetena i daghemmet vara mycket omfattande och riskabla. Dessutom motsvarar daghemmets utrymmesarrangemang inte de nuvarande behoven. Tilakonsultit TM2 Oy har granskat alternativen till Finnsbackan päiväkotis ersättande byggnad 24.9.2014, där man jämförde rivning av daghemmets nuvarande byggnad, planering och byggande på den nuvarande tomten, och byggande av daghemmet enligt befintliga planer i Ravals.

Bokslut 2014

95

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

Kommunstyrelsen slog fast 29.9.2014 § 379 att Finnsbackan päiväkoti skulle ersättas med Ravalsin päiväkoti, vars planer redan var klara. Kommunfullmäktige beslutade 6.10.2014 § 96 att Finnsbackan päiväkoti rivs, planeras och byggs på den nuvarande tomten. Ställning 31.12.2014: Samhällstekniska väsendet konkurrensutsatte rivningsentreprenaden, men upphandlingsbeslutet har inte ännu fattats. För projektet har reserverats anslag på sammanlagt 3 900 000 € för åren 2015-2017. Kantvikin päiväkoti, rivning av den gamla delen och grundläggande renovering Planerna för projektet är klara. Ställning 31.12.2014: För projektet har reserverats anslag på sammanlagt 3 900 000 € för åren 2016-2017. Veikkolaområdets daghem och skola, sanering och utvidgning Ställning 31.12.2014: För projektet har reserverats anslag på sammanlagt 2 650 000 € för åren 2017-2018. Uppgörandet av behovsutredningen för projektet inleds år 2015. Huvudbiblioteket, utvidgning och sanering Bildningsväsendet har låtit utföra en behovsutredning gällande biblioteket. Utredningen godkändes av kommunstyrelsen 29.10.2012 § 409. Samtidigt beslutade kommunstyrelsen att man i samband med uppgörandet av huvudbibliotekets projektplan undersöker möjligheterna till att med interna arrangemang inkludera en sal med 150-200 platser i bibliotekets utvidgningsprojekt. Projektet beviljades inga anslag i kommunfullmäktiges beslut beträffande investeringsanslag 19.12.2013 § 172. I beslutet om budgeten år 2015, 19.11.2014 § 128, har anslag ingen beviljats för huvudbiblioteket. Anslag på sammanlagt 7 482 000 € har beviljats för åren 2015-2019. Trafikleder och parker Ansvarsperson: Eero Vartiainen I reserv: Suvi Kylmänen Marknadssituationen beträffande de kommunaltekniska entreprenaderna blev allt hårdare med anledning av det allmänna ekonomiska läget. I anbudstävlingarna höjde man behörighetskraven beträffande ekonomin för att försäkra sig om företagens ekonomiska kompetens. Man kunde genomföra investeringarna enligt dispositionsplanen, med undantag av projekten vars planering inte kunde inledas eftersom planerna ifråga inte hunnit vinna laga kraft. Inom projektgruppen budgeteras anslag för investeringar för detaljplaneområdens gator och andra trafikområden, gång- och cykelleder, parker samt samarbetsprojekt och beräknade inkomster för dessa. Nämnden för serviceproduktions objekt Vägar och andra trafikområden på olika områden Centrums detaljplaneområden 390 000 · Planeringen av Stationsbågen, Stationsparken, P-Stationsparken, P-Lokstallet och Slättvägen, 2 skedet (Stationsområdet 2) fortsätter år 2015. · Byggande av vinterbelysning

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

96

Bokslut 2014

·

Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets områdesvisa nätprojekt (50 000 €) Tidtabell: 1.3-31.12.2014 Ställning 31.12: Planeringen av centrumområdet pågår och fortsätter år 2015. Vinterbelysningen genomfördes enligt planen. Gesterby detaljplaneområde 220 000 · Planering av iståndsättningen av Jolkbyån på avsnittet Gamla Kustvägen-övre loppet · Planering och byggande av det allmänna parkeringsområdet på Gesterborgsvägen Tidtabell: Planeringen av iståndsättningen av Jolkbyån inleds då detaljplanen vunnit laga kraft. Planeringen av Gesterborgsvägens allmänna parkeringsområde inleds då detaljplanen vunnit laga kraft. Ställning 31.12: Förutredningen för Jolkbyån har blivit klar. Planeringen av Gesterborgsvägens P-område inleddes inte år 2014 eftersom man kommer att göra upp en ändring av detaljplanen på Gesterbyområdet och områdesanvändningen kommer eventuellt att ändras och preciseras. Korsningsområdet mellan Åängen och Vattentornsbacken 200 000 · Planering av gator · Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets områdesvisa nätprojekt (40 000 e) Tidtabell: Planeringen av objektet inleds då detaljplanen vunnit laga kraft. Ställning 31.12: Planeringen har inletts och fortsätter år 2015. Byggande av Hindersbytorget Tidtabell: 1.4-30.6.2014 Ställning 31.12: Objektet är färdigt.

150 000

Bredbergets detaljplaneområde · Byggande av gatorna och parkerna på Tolls stationsområde Tidtabell: 1.1-30.11.2014 Ställning 31.12: Arbetena pågår och byggandet fortsätter år 2015.

1 500 000

Ingvalsportens detaljplaneområde 100 000 · Vägplan: byggnadsplanering, skede 1 Tidtabell: Planeringen av objektet inleds då detaljplanen vunnit laga kraft. Ställning 31.12: Detaljplaneringen har inte framskridit så att planeringen av objektet kunde ha inletts. Kantvik · Grundlig förbättring av gator och gatugrönområden Tidtabell: 1.4-31.8.2014 Ställning 31.12: Objektet är färdigt.

130 000

Äspingsbrinkens detaljplaneområde · Planeringen av gator och parker, fortsätter år 2015 Tidtabell: 1.9-31.12.2014

274 000

Bokslut 2014

97

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

Ställning 31.12: Detaljplaneringen har inte framskridit så att planeringen av objektet kunde ha inletts. Masaby centrums detaljplaneområde 140 000 · Byggande av Masabyvägens och Rusthållsgrändens anslutningsområde, Masalan koulus interna trafikarrangemang samt gator och gång- och cykelleder enligt detaljplanen för Masalan koulu · Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets områdesvisa nätprojekt (50 000 €) Tidtabell: 1.5-31.8.2014 Ställning 31.8: Objektet är färdigt. Sarvviks detaljplaneområde · Byggandet av delområdena 1 och 2 fortsätter år 2015 Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ställning 31.12: Arbetena pågår och byggandet fortsätter år 2015.

1 500 000

Veikkola detaljplaneområden 2 120 000 · Byggande av gator på områdena 9 och 10 · Planering av gator på områdena 15, 16, 17 och 19 · Byggande av Koskistorget och Koskisvägen · Byggande av Napparsvägen och Saaristogränden · Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets områdesvisa nätprojekt (150 000 €) Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ställning 31.12: Områdena 9 och 10 har blivit klara. Planerna för områdena 15, 16 och 19 har blivit färdiga. Gatan på område 17 har byggts redan tidigare och krävde därför inga åtgärder. Koskisvägen och Koskistorget har färdigställts. Byggandet av Napparsvägen och Saaristogränden fortsätter år 2015. Slutliga landskapsarbeten på gamla avstjälpningsplatser 30 000 · Vols avstjälpningsplats Tidtabell: 1.6-31.8.2014 Ställning 31.12: Man har avtalat med kommunens miljövård att dikena inte rensas. Man befarar att det skulle öka belastningen av vattendragen på ett onödigt sätt. Man har förhandlat med Västra Nylands Räddningsverk om uppstädningen och verket har på området byggt de konstruktioner som behövs för släckningsövningar. Arbetet uppskjuts till år 2015. Grundlig förbättring av planområdenas gator 150 000 · Slättvägen, Kyrkslättsvägen på avsnittet rondellen-bron, Munkkullavägen, Sockerbruksvägen och gång- och cykelvägen, Kärrvägen, Torgvägen, Nybrovägen, Västerlänken, Lokstallsvägens trottoar, Stubbhagens trottoar, Hommasbågen, Tinagränden, Södra Sundsvägen, Piippolabrinken, Banstigen. Tidtabell: 1.5-31.10.2014 Ställning 31.12: Asfalteringarna av objekten har utförts med undantag av Torgvägen. Närrekreationsområdenas ombyggnadsprojekt 69 000 · Förnyande av lekplatsen i Albin Bromans park och identifikationstavlorna enligt EU-standarden. Tidtabell: 1.8-30.9.2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

98

Bokslut 2014

Ställning 31.12: Objektet Albin Broman har blivit klart. Monteringen av identifikationstavlorna fortsätter år 2015. Regnvattenavlopp 112 000 Investeringstjänsternas andel av kostnaderna för investeringarna i vattenförsörjningsverkets områdesvisa nätprojekt gällande byggande av regnvattenavlopp (budgeteras som vattenförsörjningsverkets finansieringsandel). Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ställning 31.12: Investeringstjänsternas andel har betalats. Övriga trafikområden Tolls station · Genomförande av förbättring (kommunens andel), fortsätter år 2015. Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ställning 31.12: Byggandet har inletts och fortsätter år 2015.

400 000

Byggande av gång- och cykeltrafikleder 310 000 · Byggande av Tollsvägens gång- och cykelled på avsnittet Bredbergsvägen-Gamla Kustvägen · Planering av Volsvägens gång- och cykelled på avsnittet Kvarnbyvägen-Ingelsvägen (vägplanering, kommunens kostnadsandel 50 %) Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ställning 31.12: Byggandet av Tollsvägens gång- och cykelled inleds år 2015. Vägplanen för Volsvägens gång- och cykelled har blivit klar. Vägbelysning utanför planområden (St § 5/29.10.2003) · Byggande av Hirsalavägen, avsnittet stamväg 51-Danskarby · Planering av Porkalavägen, avsnittet stamväg 51-Gamla Porkalavägen Tidtabell: 1.3-30.11.2014 Ställning 31.12: Belysningen på Hirsalavägen har blivit klar. Planerna för belysningen på Porkalavägen har blivit klara.

150 000

Förnyande av väg- och gatuområdenas belysning 200 000 · Förnyande av gatubelysningen i enlighet med EU:s bestämmelser Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ställning 31.12: Gatubelysningen har förnyats inom ramen för budgeten. De nödvändiga reparationsbehoven som förnyandet förutsätter har varit större än man förutspått på grund av lampornas dåliga skick. Därför fortsätter reparationsprojektet några år längre än i den ursprungliga tidtabellen. Förbättring av trafiksäkerheten 75 000 · Trafiksäkerhetsobjekten har godkänts av nämnden för serviceproduktion 27.3.2014 § 36. · uppdateras planerna för skyddsvägen med mittrefug som planerats på lv1191 Obbnäsvägen vid brandstationen enligt villkoren i Nylands NTM-centrals utlåtande och den byggs om inte kostnadsberäkningen överskrider förslaget på 26 000 € · utreds möjligheterna att installera ett skyddsräcke på gång- och cykelleden i korsningsområdet mellan Volsvägen och Lindalsvägen · bearbetas Wiksvägens vändplats för angöringstrafik till Kirkonkylän koulu · repareras farthindret på Klykbrinken · genomförs en avsmalnad skyddsväg i korsningen mellan Smedsbackavägen och Lekarebrinken · genomförs skyddsvägar på Smedsbackavägen i korsningarna till Skuthaksvägen, Vinschgränden och Haspvägen

Bokslut 2014

99

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

· skaffas avstängningsanordningar till behövliga platser samt för att ersätta betonggrisar · förnyas skyddsvägsmålningar. Ställning 31.12: Objekten har genomförts enligt förslaget med undantag av byggandet av Wiksvägens vändplats. Då planeringen av Volsvägens staket framskred, utvidgades projektet att gälla renoveringen av den befintliga stödmuren. Genomförandet av objektet ingår i budgeten för år 2015. Idrotts- och rekreationsområden Ansvarsperson: Eero Vartiainen I reserv: Suvi Kylmänen Inom projektgruppen budgeteras anslag för investeringar för kommunens idrotts-, lek- och rekreationsområden samt beräknade inkomster. Nämnden för serviceproduktions objekt Rekreationsområden och friluftsleder 420 000 · Förnyande av motionsredskap (Getserby) · Grundlig förbättring av Jerikobackens bro · Grundlig förbättring av Jerikobackens spårnät och ombyggande till fritidsrutt Tidtabell: 1.2-31.12.2014 Ställning 31.12: Monteringen av motionsredskapen fortsätter år 2015. Man har blivit tvungen att flytta installeringen av brons trummor till år 2015, eftersom det lämnades ett rättelseyrkande om godkännandet av planerna och NTM-centralen förutsatte i sitt utlåtande att arbetet ska utföras då strömningen i fåran är som minst. Jerikobackens skidspårsnät har blivit klart. Övriga projekt 115 000 · Allmän planering av Vattentornsbackens motionsområden i samband med planläggningen · Byte av lampor på idrottsplatserna Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ställning 31.12: Planeringen av Vattentornsbackens motionsområden har inte inletts eftersom detaljplaneringen inte framskridit tillräckligt. Lamporna har bytts ut enligt planen. De nödvändiga reparationsbehoven som förnyandet förutsätter har varit större än man förutspått på grund av lampornas dåliga skick. Därför fortsätter reparationsprojektet några år längre än i den ursprungliga tidtabellen. Bildningsväsendet 30 000 · Ökande av motionsmässigheten på Kyrkslätts skolcentrums gård Tidtabell: 1.1-31.8.2014 Ställning 31.12: Objektet har färdigställts förutom målandet av parkeringsplatserna och byggandet och monteringen av cykelplatsernas hinder, vilka utförs år 2015 eftersom arbetet bör utföras under den varma årstiden. Övriga fasta konstruktioner och anordningar Ansvarsperson: Eero Vartiainen I reserv: Suvi Kylmänen Inom projektgruppen budgeteras anslag för investeringar för nämnden för serviceproduktions övriga fasta konstruktioner och anordningar, samt beräknade inkomster.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

100

Bokslut 2014

Nämnden för serviceproduktions objekt Byggande av infrastruktur för kollektivtrafik 73 000 · Förbättring av busshållplatserna på motorväg 110 · Busshållplatser · Smidiggörande av kollektivtrafiken · Förbättringar som förutsätts i Kyrkslätts linjenätsplan. Tidtabell: 1.5-31.10.2014 Ställning 31.12: Förbättringsplanerna för busshållplatserna på lv 110 har blivit klara. Avslutande arbeten på Strömsby jorddeponi Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ställning 31.12: De avslutande arbetena har fortsatts enligt planerna.

27 000

Vattenförsörjningsverkets fasta konstruktioner och anordningar Inom projektgruppen budgeteras anslag för investeringar för vattenförsörjningsverkets till vattenanskaffning och -distribution samt avloppsdränering hörande fasta konstruktioner och anordningar, samt beräknade inkomster. Projektens inkomster innefattar inte inkomsterna från markanvändningsavtal. Nätprojekt på olika områden: Centrums detaljplaneområden (100 000 €, -50 000 €) Planering av vattenförsörjningen för Stationsbågen, Stationsparken och Slättvägen, 2 skedet. Eftersom ledningarna också annars delvis behöver förnyas har man beräknat att investeringsenhetens andel är 50 % av flyttningskostnaderna. Tidtabell: 1.6-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Planeringen av centrumområdet pågår och fortsätter år 2015. Korsningsområdet mellan Åängen och Vattentornsbacken Planeringen av vattenförsörjningen inleds inte år 2014 med anledning av att detaljplanen försenats. Ställning 31.12: Planeringen har inletts och fortsätter år 2015. Bredbergets detaljplaneområden (600 000 €) Färdigbyggande av vattenförsörjningen på Tolls stationsområde Tidtabell: 1.1-30.11.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Arbetena pågår och byggandet fortsätter år 2015. Äspingsbrinkens detaljplaneområde (60 000 €) Planering av vattenförsörjning Tidtabell: 1.9-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Detaljplaneringen har inte framskridit så att planeringen av objektet kunde ha inletts. Masaby centrums detaljplaneområde (60 000 €, -50 000 €)

Bokslut 2014

101

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

Byggande av regnvattenavlopp på Masalan koulus detaljplaneområde. Eftersom regnvattenavloppen huvudsakligen enbart tjänar gatuområdena, har man beräknat att investeringsenhetens andel är 80 % av kostnaderna för byggandet av ledningarna. Tidtabell: 1.5-31.8.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Objektet är färdigt. Sarvviks detaljplaneområde (900 000 €) Inledande av byggande av vattenförsörjning på delområdena 1 och 2 Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Arbetena pågår och byggandet fortsätter år 2015.

Veikkola detaljplaneområden (630 000 €, -150 000 €) Byggande av regnvattenavlopp på Sandbacka detaljplaneområde (delområdena 9, 10) och sanering av vattenledningarna i samband med anläggandet av gatorna. Entreprenaden har inletts år 2013. Planering av regnvattenavloppen på område 17. Byggande av vattenförsörjning på Napparsvägen och Saaristogränden. 90 % av kostnaderna för planering och byggande av regnvattenavloppen på delområdena 9, 10 och 17 faktureras investeringsenheten eftersom det på området redan tidigare anlagts vattenledning och avloppsnät. Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Områdena 9 och 10 har blivit klara. Område 17 fordrade inga åtgärder. Byggandet av Napparsvägen och Saaristogränden fortsätter år 2015. Investeringsenhetens kostnadsandel av byggandet av regnvattenavlopp (-112 000 €) Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Investeringstjänsternas andel har fakturerats. Stam- och transportledningar:

Förnyande av stamledningsventiler och mätningsstationer (20 000 €) Åtgärder för att öka vattenledningsnätets funktionssäkerhet, förbättra behärskningen av spillvattenmängden och begränsa vattenavbrotten. Tidtabell: 1.2-30.6.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Vattentornsbackens stamventiler har granskats. Stamventilerna förnyas då Jorvas nedre vattenbehållare blir klar och reparationen bättre kan utföras. Sanering av avloppspumpverken (170 000 €) Sanering av Hauklampi och Kusas pumpverk för transportavlopp och ökning av transportavloppets kapacitet. Sanering av Hindersbys avloppspumpverk. Ökningar av Strömsbys och Pickalavikens avloppspumpverks kapacitet. Tidtabell: 1.2-31.12.2014

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

102

Bokslut 2014

Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Saneringen av Hauklampis och Kusas pumpverk överfördes till år 2015 i och med tidtabellen för transportlinjeentreprenaden. Saneringen av Hindersby avloppspumpverk har blivit klar. Ökningen av kapaciteten i Strömsbys och Pickalavikens avloppspumpverk har genomförts och kostnaderna har fakturerats Sjundeå kommun. Sanering av avloppsnätet (30 000 €) Planering av avloppssaneringarna och undersökningar Tidtabell: 1.2-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Uppgörandet av sanerings- och undersökningsprogrammet är på hälft. Uppgörandet av programmet förutsatte mer utredningar än väntat, vilket har försenat det. Programmet blir färdigt år 2015. Sanering av vattenledningarna (50 000 €) Planering av vattenledningssaneringarna Tidtabell: 1.2-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Uppgörandet av sanerings- och undersökningsprogrammet är på hälft. Uppgörandet av programmet förutsatte mer utredningar än väntat, vilket har försenat det. Programmet blir färdigt år 2015.

Förbindelsevattenledning från Esbo till Veikkola (250 000 €) Planering av genomförandet och inledande av byggandet av en ny förbindelsevattenledning. Med förbindelseledningen bemöter man Veikkolas växande vattenbehov. Veikkola 1 vattentags tillfälliga tillstånd att ta vatten utgår 31.12.2015 och då bör ledningen vara i bruk. Tidtabell: 1.2-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.8: Planeringen av genomförandet blev färdigt och entreprenaden inleddes. Byggandet fortsätter år 2015. Sanering av förbindelsevattenledningen Esbo-Kyrkslätts centrum (422 000 €) Planering och genomförande av följande skedet i saneringen av huvudtransportvattenledningen Esbocentrum i enlighet med den allmänna planen som uppgjordes år 2011. Tidtabell: 1.2-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Planeringen av genomförandet blev färdigt och entreprenaden inleddes. Byggandet fortsätter år 2015. Ökning av volymen i vattentanken i centrum (1 000 000 €) Tillväxten i verksamheten förutsätter ökande av vattenbehållarnas volym. Byggande av nedre vattenbehållare och pumpstation i Jorvas. Projektet blir färdigt år 2015. Tidtabell: 1.1-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Byggandet har inletts. Byggandet fortsätter år 2015. Sjundeå kommuns andelar av transportavloppet (-600 000 €)

Bokslut 2014

103

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

I enlighet med avtalet mellan Sjundeå och Kyrkslätt faktureras Sjundeå de investeringsdelar som motsvarar kommunens reservering av transportavloppet, som betalas av Kyrkslätt och som tjänar Sjundeå, samt av Esbo Vattens och HRM:s investeringar. Tidtabell: 30.3.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Vattenförsörjningsverket har debiterat Sjundeå kommun för dess andel av transportavloppet. Vattentag: Sanering av Meiko vattentag (100 000 €) Ändamålsenliga lagringsutrymmen för kemikalier planeras och byggs. De nuvarande utrymmena är otillräckliga med tanke på funktionaliteten och arbetssäkerheten. Man bereder sig på konditionsgranskning av intagningsrör. Tidtabell: 1.3-31.12.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: En åtgärdsplan har gjorts upp för att minska på behovet av kemikalier. Man har slopat byggandet av separata lagringsutrymmen. Planen har färdigställts och en UV-desinfektionsapparat har skaffats till verket. Genomförandet av de övriga åtgärderna fortsätts år 2015. Vattenförsörjning på glesbygdsområden: Vattenförsörjningen på Smedsbyområdet (60 000 €) Planering av vattenförsörjning Tidtabell: 1.4-30.9.2014 Ansvarsperson: Jarno Köykkä I reserv: Rea Kahila Ställning 31.12: Planeringen har inletts, planen blir klar år 2015.

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen / Samhällstekniska väsendet

104

Bokslut 2014

DIREKTIONEN FÖR ERIKSGÅRD Eriksgårds jord- och skogslägenhet Budgetutfall Eriksgårds jord- och skogslägenhet Verks.inkom ster Verks.utgifter Verks.bidrag (B)

Ursprunglig budget 2014 192 000 -428 549 -236 549

Budgetändringar 2014 0 0 0

Budget efter ändringarna

Utfall 2014

Avvikelse 2014

192 000 -428 549 -236 549

202 135 -366 599 -164 464

-10 135 -61 950 -72 086

Reparationsprogrammet för Eriksgårds jord- och skogsbrukslägenhets byggnader genomfördes enligt planerna. Det blev ändringar endast i tillståndsbedömningsobjekten, så att de bättre skulle tjäna direktionens budget år 2015 (den framtida användningen av huvudbyggnaden och byggnaderna på gårdsområdet). Navala gårds huvudbyggnads fasader iståndsattes och yttertaket målades i enlighet med reparationsprogrammet. I samband med iståndsättningsarbetena reparerades också byggnadens sockel av natursten och gårdsområdet iståndsattes. Yttertaket till familjestödscentralens kontorsbyggnad målades och säkerhetsutrustning installerades. Jord- och skogsbrukslägenhetens byggnader anslöts till vatten- och avloppsförsörjningen i början av år 2014. Följande byggnader har tillståndsbedömts år 2014 reparationsbehov: - Eriksgårds huvudbyggnad - Eriksgårds trädgårdsmästares bostad - Eriksgårds familjestödscentrals båda byggnader.

för

att

utreda

byggnadsbeståndets

Direktionen för Eriksgård godkände 24.2.2014 åtgärdsprogrammet för skogsvårdsarbeten på Eriksgårds jord- och skogsbrukslägenhet åren 2014-2016. I sitt beslut om godkännande beslutade direktionen att en stor del av hyggesavfallet avlägsnas från avverkningsområdena i samband med avverkningsarbetena och att kommuninvånarna ska erbjudas möjlighet att hämta hyggesavfall till brännved. Konkurrensutsättningen av avverkningsarbetena ordnas våren 2015 (SeduN) och arbetena avses bli inledda hösten 2015. År 2014 anlades en kulturstig om gårdens historia från Eriksgårds huvudbyggnad till Navala gård. Utgående från stigen gjorde man en elektronisk guide som publicerades på Kyrkslätts kommuns kulturväsendes sidor. Rutten valdes enligt de befintliga gångrutterna och etappmålen utmärktes längs stigen med lätta numrerade stolpar. Rutten städades och iståndsattes med invånartalko. I huvudbyggnaden installerades ett brandvarnarsystem som kopplas till elnätet, yttertakets läckor reparerades och ett nytt avfallsskjul byggdes på gården. Prestationer och nyckeltal Nyckeltal / Eriksgård

BS 2012

Lägenhetens areal, ha (31.12) Lägenhetens skogsområden, ha (31.12) Byggnader i bruk, m2 (31.12) Hyrda byggnader, m2 (31.12) Byggnader som inte är i bruk, m2 (31.12)

309 225 581 5 484 458

BS 2013 309 225 581 5 484 458

Budget 2014 309 225 581 5 484 458

31.12.2014 309 225 581 5 484 458

Bokslut 2014

105

BUDGETUTFALL Driftsekonomidelen/Samhällstekniska väsendet

Verksamhetsmål Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Hantering av investeringstoppar Mål 1 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

35 % av byggnaderna som är i bruk (enligt ytorna) har Konstateras konditionsgranskats för utredning av byggnadernas reparationsbehov. Ställning 31.12.2014: Sedan år 2013

År 2013 inleddes uppgörandet av bedömningar av Eriksgårds jord- och skogsbrukslägenhets byggnader för att utreda behovet av byggnadsbeståndets renoveringsbehov. 31.12.2014 hade 31 % av byggnaderna som är i bruk granskats.

Perspektiv och mål i kommunstrategin En balanserad ekonomi / Hantering av investeringstoppar Mål 2 / Målnivå år 2014

Mätare/uppföljningssätt

PTS-reparationsprogrammet för Eriksgårds jord- och Konstateras årligen i bokslutet. skogsbrukslägenhets byggnader som är i bruk samt reparationsprogrammet som godkänns årligen. Ställning 31.12.2014: Sedan år 2013

Direktionen för Eriksgård har vid sitt sammanträde 27.1.2015 behandlat och godkänt reparationsprogrammet för åren 2015-2019 för Eriksgårds jordoch skogsbrukslägenhets byggnader.

BUDGETUTFALL Resultaträkningsdelen

106

Bokslut 2014

RESULTATRÄKNINGSDELEN

RESULTATRÄKNING (innehåller interna poster) Verksam hetsintäkter

Budget 2014

Budgetändringar

Budget2014

Utfall 2014

Avvikelse

utfalls-%

52 897 903

52 897 903

52 869 087

-28 816

Försäljningsintäkter

21 224 707

21 224 707

19 154 966

-2 069 741

90 %

Avgiftsintäkter

11 314 447

11 314 447

12 488 136

1 173 689

110 %

Understöd och bidrag Övriga verksamhetsintäkter Verksam hetskostnader

100 %

4 189 654

4 189 654

4 403 029

213 375

105 %

16 169 095

16 169 095

16 822 956

653 861

104 %

-240 943 070 -237 922 582

3 020 488

99 %

Personalkostnader

-240 943 070 -95 587 778

-95 587 778

-91 560 459

4 027 319

96 %

Köp av tjänster

-98 478 794

-2 800 000 -101 278 794

-99 822 999

1 455 795

99 %

Mater., förnödenh. o. varor

-11 999 039

-11 999 039

-12 205 606

-206 567

102 %

Understöd

-16 926 721

-16 926 721

-16 592 536

334 185

98 %

Övriga verks.kostnader

-17 950 738

-18 184 738

-17 740 983

443 755

98 %

-3 034 000 -191 079 167 -185 053 495

6 025 672

97 %

Verksam hetsbidrag

-188 045 167

Skatteinkomster

-234 000

176 759 000

176 759 000

174 981 284

-1 777 716

99 %

Statsandelar

21 948 135

21 948 135

21 630 319

-317 816

99 %

Finans. intäkter o. kostn.

-2 385 000

-2 385 000

-1 531 059

853 941

64 %

8 276 968

5 242 968

10 027 048

4 784 080

191 %

anläggn.tillg.

2 500 000

2 500 000

332 944

-2 167 056

13 %

.

2 570 000

2 570 000

1 573 792

-996 208

61 %

13 346 968

10 312 968

11 933 784

1 620 816

116 %

-16 000 000

-16 000 000

-13 659 501

2 340 499

85 %

-2 653 032

-5 687 032

-1 725 718

3 961 314

30 %

Förändr. i avskr.differens

0

0

24 832

-24 832

0

Förändring i fonder

0

0

-50 000

50 000

0

-2 653 032

-5 687 032

-1 750 886

3 936 146

Årsbidrag I

Årsbidrag II Avskrivn. och nedskrivn. Räk.periodens resultat

Räkenskapsperiodens överskott +/ - underskott Interna verksamhetsintäkter Interna verksamhetsutgifter

25 210 858 -25 210 858

31 %

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Investeringssdelen

107

INVESTERINGSDELEN UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014

Projekt (Utgifter och Inkomster )

Ändrad budget

Ursprunglig budget

Budget

Utfall (€)

Utfall %

Avvikelse

ADB-PROGRAM OCH PROJEKT FÖR IBRUKTAGANDE 100 Koncernförvaltningen (Verks amhet) 1200 Reseräkningsprogram Utgifter Inkomster

-50 000 0

-50 000 0

0 0

0,0%

-50 000 0

1212 Dubblering av skivenheter och ökande av feltoleransen Utgifter -30 000 Inkomster 0

-30 000 0

0 0

0,0%

-30 000 0

1216 Uppdatering av personalenhetens anvisningar Utgifter -70 000 Inkomster 0

-70 000 0

-17 460 0

24,9%

-52 540 0

1217 Ans kaffning och versions uppdatering av ekonomiprogram Utgifter -50 000 Inkomster 0

-50 000 0

0 0

0,0%

-50 000 0

120 Vård- och omsorgsväsendet, 1264 Ans kaffning av dataprogram Utgifter Inkomster

0 0

0 0

-76 800 0

122 Vård- och omsorg, 1221 Ans kaffning av program inom Utgifter Inkomster

-185 000 0

-185 000 0

-65 630 0

35,5%

-119 370 0

130 Bildningsväs endet, förvaltning 1230 Förnyande av undervisningens dataprogram (Helmi) Utgifter -70 000 Inkomster 0

-70 000 0

-51 466 0

73,5%

-18 534 0

1236 Iståndsättning av skolnäten Utgifter Inkomster

-89 500 0

-89 500 0

-23 000 0

25,7%

-66 500 0

132 Bildningsväs endet, Biblioteket 1233 Förnyande av bibliotekets Utgifter Inkomster

-16 400 0

-16 400 0

-5 824 0

35,5%

-10 576 0

1265 Digitalisering av byggnads tillsynens Utgifter Inkomster

-50 000 0

-50 000 0

-50 000 0

100,0%

0 0

ADB-PROGRAM OCH PROJEKT FÖR IBRUKTAGANDE AV DEM Utgifter -610 900 Inkomster 0

-610 900 0

-290 181 0

47,5%

-320 719 0

-70 000 0

-37 112 0

53,0%

-32 888 0

-690 000 0

-538 865 7 070

78,1%

-151 135 -7 070

76 800 0

ÖVRIGA UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTID 1949 Kompletterande kartläggning och Utgifter Inkomster

-70 000 0

JORD- OCH VATTENOMRÅDEN totalt Utgifter Inkomster

-120 000 0

-570 000

BUDGETUTFALL Investeringssdelen

108

Bokslut 2014

UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014

Projekt (Utgifter och Inkomster )

Ursprunglig budget

Ändrad budget

Budget

Utfall (€)

Utfall %

Avvikelse

HUSBYGGANDE 3051 Utvidgning av hälsostationen i Utgifter Inkomster

-400 000 0

-400 000 0

-4 600 0

1,2%

-395 400 0

-2 000 000 0

-2 000 000 0

-83 083 0

4,2%

-1 916 917 0

-20 000 0

-20 000 0

0 0

0,0%

-20 000 0

3430 Vuorenmäen koulu Utgifter Inkomster

-180 000 0

-180 000 0

76 993 0

-42,8%

-256 993 0

3052 Grundlig renovering av Utgifter Inkomster

-300 000 0

-300 000 0

0 0

0,0%

-300 000 0

-1 316 196 0

-1 012 744 0

76,9%

-303 452 0

-530 000 0

-49 350 0

9,3%

-480 650 0

-2 383 804 0

-231 788 0

9,7%

-2 152 016 0

-50 000 0

0 0

0,0%

-50 000 0

-7 180 000 0

-1 304 573 0

18,2%

-5 875 427 0

3280 Sepänkannaksen pk Utgifter Inkomster 3402 Centrumområdets nya finska skola Utgifter Inkomster

3405 Sanering av teknisk slöjdsal i Utgifter Inkomster 3429 Utvidgning och renovering av Utgifter Inkomster

-1 000 000 0

-316 196

-530 000 0

3462 Sjökulla skola, renovering Utgifter Inkomster

-2 700 000 0

3057 Grundrenovering av gamla Utgifter Inkomster

-50 000 0

316 196

HUSBYGGANDE totalt Utgifter Inkomster

-7 180 000 0

0 0

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Investeringssdelen

109

UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014

Projekt (Utgifter och Inkomster )

Ursprunglig budget

Ändrad budget

Budget

Utfall (€)

Utfall %

Avvikelse

TRAFIKLEDER OCH PARKER 400 Vägar och andra trafikområden på 4001 Centrums detaljplaneområden Utgifter Inkomster

-150 000 0

-150 000 0

-137 925 0

91,9%

-12 075 0

4013 Gesterby detaljplaneområde Utgifter Inkomster

-220 000 0

-220 000 0

-27 449 0

12,5%

-192 551 0

4026 Plan för förbättring av Utgifter Inkomster

-150 000 0

-150 000 0

-98 983 0

66,0%

-51 017 0

-1 500 000 0

-1 500 000 0

-962 554 0

64,2%

-537 446 0

-100 000 0

-100 000 0

-676 0

0,7%

-99 324 0

-90 000 0

-90 000 0

-41 172 0

45,7%

-48 829 0

-230 000 0

0 0

0,0%

-230 000 0

4051 Bredbergets detaljplaneområden Utgifter Inkomster 4063 Jorvas, Ingvalsporten Utgifter Inkomster 4072 Kantviks detaljplaneområden Utgifter Inkomster 4074 Äspingsbrinkens detaljplaneområde Utgifter Inkomster

-500 000 0

4102 Masaby centrums Utgifter Inkomster

-104 000 0

-104 000 0

-203 672 0

195,8%

99 672 0

4117 Sarvviks detaljplaneområde Utgifter Inkomster

-1 500 000 0

-1 500 000 0

-1 163 006 0

77,5%

-336 994 0

4151 Veikkola detaljplaneområden Utgifter Inkomster

-2 339 000 0

-1 389 000 0

-929 322 0

66,9%

-459 678 0

-200 000 0

-200 000 0

-61 159 0

30,6%

-138 841 0

-30 000 0

-30 000 0

-2 735 0

9,1%

-27 265 0

-112 000 0

-112 000 0

-24 405 0

21,8%

-87 595 0

4155 Åängen och Vattentornsbacken Utgifter Inkomster 4156 Slutliga landskapsarbeten på gamla Utgifter Inkomster 4190 Samhällstekniska Utgifter Inkomster

270 000

950 000

BUDGETUTFALL Investeringssdelen

110

Bokslut 2014

UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014

Projekt (Utgifter och Inkomster ) 4199 *Grundlig förbättring av Menot Tulot 400 Vägar och andra trafikområden Utgifter Inkomster

Ändrad budget

Ursprunglig budget

Budget

-130 000 0

Utfall (€)

Utfall %

Avvikelse

-130 000 0

-124 259 0

95,6%

-5 741 0

-7 125 000 0

1 220 000

-5 905 000 0

-3 777 317 0

64,0%

-2 127 683 0

-400 000 0

-1 170 000

-1 570 000 0

-1 592 116 0

101,4%

22 116 0

4810 Jorvas station (kommunens andel) Utgifter Inkomster

0 0

-50 000

-50 000 0

-41 246 0

82,5%

-8 754 0

4820 Anslutningsparkering Utgifter Inkomster

0 0

0 0

976 0

4879 Byggande av gång- och Utgifter Inkomster

-310 000 0

-310 000 0

-38 695 0

12,5%

-271 305 0

4886 Väg- och gatuområdenas belysning Utgifter Inkomster

-140 000 0

-140 000 0

-183 640 0

131,2%

43 640 0

4889 Vägbelysning utanför planområden Utgifter Inkomster

-150 000 0

-150 000 0

-130 510 0

87,0%

-19 490 0

4989 Förbättring av trafiksäkerheten Utgifter Inkomster

-75 000 0

-75 000 0

-92 677 0

123,6%

17 677 0

480 Övriga trafikomrpden totalt Utgifter Inkomster

-1 075 000 0

-1 220 000

-2 295 000 0

-2 077 909 0

90,5%

-217 091 0

-8 200 000 0

0 0

-8 200 000 0

-5 855 227 0

71,4%

-2 344 773 0

480 Övriga trafikområden 4809 Tolls station (kommunens andel) Utgifter Inkomster

-976 0

TRAFIKLEDER OCH PARKER totalt Utgifter Inkomster

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Investeringssdelen

111

UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014

Projekt (Utgifter och Inkomster )

Ändrad budget

Ursprunglig budget

Budget

Utfall (€)

Utfall %

Avvikelse

IDROTTS- OCH REKREATIONSOMRÅDEN 500 Byggande/förbättring av 5430 *Byggande/renovering av bollplaner Utgifter Inkomster

0 0

0 0

0 2 600

-420 000 0

-420 000 0

-273 174 0

65,0%

-146 826 0

540 Byggande/grundrenovering av lek5460 Byggande av lek- och Utgifter Inkomster

-20 000 0

-20 000 0

-40 728 0

203,6%

20 728 0

5462 Ökande av motionsmässigheten på Utgifter Inkomster

-30 000 0

-30 000 0

-20 257 0

67,5%

-9 743 0

550 Övriga projekt 5499 Övriga projekt Utgifter Inkomster

-115 000 0

-115 000 0

-94 751 0

82,4%

-20 249 0

IDROTTS- OCH REKREATIONSOMRÅDEN totalt Utgifter Inkomster

-585 000 0

-585 000 0

-428 910 2 600

73,3%

-156 090 -2 600

ÖVRIGA FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDNINGAR 560 Samhällstekniska nämndens 5960 Byggande av infrastruktur för Utgifter Inkomster

-73 000 0

-73 000 0

-44 634 0

61,1%

-28 366 0

570 Samhällstekniska nämndens övriga 5820 Utvidgning av jorddeponi Utgifter Inkomster

-27 000 0

-27 000 0

-31 101 0

115,2%

4 101 0

0 0

0 0

44 262 0

-100 000 0

-100 000 0

-31 473 0

520 Byggande/grundrenovering av 5495 *Byggande/grundrenovering av Utgifter Inkomster

5972 Anskaffning av aggragat för Utgifter Inkomster ÖVRIGA FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDNINGAR totalt Utgifter Inkomster

0 -2 600

-44 262 0

31,5%

-68 527 0

BUDGETUTFALL Investeringssdelen

112

Bokslut 2014

UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014

Projekt (Utgifter och Inkomster )

Ursprunglig budget

Ändrad budget

Budget

Utfall (€)

Utfall %

Avvikelse

VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS FASTA KONSTRUKTIONER OCH 600 Områdesspecifika nätverksprojekt 6001 Centrums detaljplaneområde Utgifter Inkomster

-15 000 0

-15 000 0

-11 680 0

77,9%

-18 320 0

6005 Sanering av vattenledningar Utgifter Inkomster

-50 000 0

-50 000 0

-888 0

1,8%

-49 112 0

-1 000 000 0

-1 000 000 0

-463 788 0

46,4%

-536 212 0

-400 000 0

-400 000 0

0 0

0,0%

-400 000 0

-6 000 0

-6 000 0

-11 370 0

189,5%

5 370 0

6117 Sarvviks detaljplaneområde Utgifter Inkomster

-780 000 0

-780 000 0

-370 665 0

47,5%

-409 335 0

6151 Veikkola detaljplaneområde Utgifter Inkomster

-261 000 0

-261 000 0

-340 369 0

130,4%

79 369 0

6155 Åängen och Vattentornsbacken Utgifter Inkomster

-60 000 0

-60 000 0

-6 784 0

11,3%

-53 216 0

6190 Samhällstekniska nämndens andel Utgifter Inkomster

112 000 0

112 000 0

24 405 0

21,8%

87 595 0

-2 460 000 0

-2 460 000 0

-1 181 139 0

48,0%

-1 278 861 0

620 Stam- och transportledningar 6697 Stamledningsventiler och Utgifter Inkomster

-20 000 0

-20 000 0

-6 287 0

31,4%

-13 713 0

6698 *sanering av avloppsnätet Utgifter Inkomster

-30 000 0

-30 000 0

-888 0

3,0%

-29 112 0

6051 Bredbergets detaljplaneområde Utgifter Inkomster 6074 Äspingsbrinkens detaljplaneområde Utgifter Inkomster 6102 Masaby centrums Utgifter Inkomster

600 Områdesspecifika Utgifter Inkomster

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Investeringssdelen

113

UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014

Projekt (Utgifter och Inkomster )

Ändrad budget

Ursprunglig budget

Budget

Utfall (€)

Utfall %

Avvikelse

6699 *sanering av avloppspumpverken Utgifter Inkomster

-170 000 0

-170 000 0

-118 019 0

69,4%

-51 982 0

6805 Förbindelsevattenledning EsboUtgifter Inkomster

-150 000 0

-150 000 0

-32 834 0

21,9%

-117 166 0

6807 Förbindelsevattenledning EsboUtgifter Inkomster

-250 000 0

-250 000 0

-6 231 0

2,5%

-243 769 0

6811 ökning av volymen i vattentanken i Utgifter Inkomster

-900 000 0

-900 000 0

-958 575 0

106,5%

58 575 0

600 000 0

600 000 0

591 907 0

98,7%

8 093 0

-1 520 000 600 000

-1 520 000 600 000

-1 122 833 591 907

73,9%

-397 167 8 093

640 Vattentag 6720 Sanering av Meiko vattentag Utgifter Inkomster

-50 000 0

-50 000 0

-36 008 0

72,0%

660 Vattenförsörjning på 6925 Byggande av stamledningar i Utgifter Inkomster

0 0

0 0

-9 609 0

-60 000 0

-60 000 0

-27 182 0

45,3%

-32 818 0

-110 000 0

-110 000 0

-36 791 0

33,4%

-73 209 0

VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS FASTA KONSTRUKTIONER OCH ANORDNINGAR Utgifter -4 090 000 Inkomster 600 000

-4 090 000 600 000

-2 376 771 591 907

58,1% 98,7%

-1 713 229 8 093

TOTALT

-3 490 000

-1 784 864

51,1%

-1 705 136

6812 Sjundeås andel av transportavloppet Inkomster Utgifter 620 Stam- och transportledningar Utgifter Inkomster

6927 Vattenförsörjning på Utgifter Inkomster 660 Vattenförsörjning på Utgifter Inkomster

-3 490 000

98,7%

-13 992 0

9 609 0

BUDGETUTFALL Investeringssdelen

114

Bokslut 2014

UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014

Projekt (Utgifter och Inkomster )

Ändrad budget

Ursprunglig budget

Budget

Utfall (€)

Utfa ll %

Avvikelse

LÖS EGENDOM 700 Koncernförvaltningen 7010 Kommunhusets strukturella Utgifter Inkomster 722 Vård- och omsorg, 7105 Munhälsovårdens anskaffningar och utgifter Inkomster 733 Bildningsväsendet, finsk dagvård 7292 Passerkontroll i daghemmen Utgifter Inkomster

-20 000 0

-20 000 0

0 0

0,0%

-20 000 0

-100 000 0

-100 000 0

-68 555 0

68,6%

-31 445 0

-150 000 0

-150 000 0

-45 306 0

30,2%

-104 694 0

-96 000 0

-96 000 0

-97 124 0

101,2%

1 124 0

-10 000 0

-10 000 0

-10 117 0

101,2%

117 0

-24 000 0

-24 000 0

-23 496 0

97,9%

-504 0

-50 000 0

-50 000 0

-54 812 0

109,6%

4 812 0

-75 000 0

-75 000 0

0 0

0,0%

-75 000 0

-30 000 0

-30 000 0

-29 847 0

99,5%

-153 0

-96 000 0

-96 000 0

-89 201 0

92,9%

-6 799 0

-24 000 0

-24 000 0

-23 138 0

96,4%

-862 0

0 0

0 0

-587 0

-25 000 0

-25 000 0

-7 035 0

28,1%

-17 965 0

739 Samhällsteknik 7513 Anskaffning av öppen båt Utgifter Inkomster

-15 000 0

-15 000 0

0 0

0,0%

-15 000 0

7514 Åkgräsklippare Utgifter Inkomster

-11 000 0

-11 000 0

0 0

0,0%

-11 000 0

7517 Handgräsklippare Utgifter Inkomster

-10 000 0

-10 000 0

0 0

0,0%

-10 000 0

-736 000 0

-736 000 0

-449 217 0

61,0%

-286 783 0

0 0

0 0

-33 280 0

7588 Anskaffning av ICT till de finska Utgifter Inkomster 7589 Kompletterande inredning i Utgifter Inkomster 7591 ICT till svensk dagvård Utgifter Inkomster 735 Bildningsväsendet, finska 7396 Kompletterande inredning till Utgifter Inkomster 7585 Övervakningskameror till daghem Utgifter Inkomster 7586 Gymnasiets distansundervisning Utgifter Inkomster 7587 Anskaffningar av ICT till finska Utgifter Inkomster 736 Bildningsväsendet, svenska 7590 ICT till svenska skolor Utgifter Inkomster 7594 ICT-anskaffningar till svenska Utgifter Inkomster 7596 Övervakningskameror till svenska Utgifter Inkomster

587 0

LÖS EGENDOM Utgifter Inkomster 9507 Knummen keskustapysäköinti Utgifter Inkomster

33 280 0

Bokslut 2014

BUDGETUTFALL Investeringssdelen

115

UTFALLSJÄMFÖRELSE FÖR INVESTERINGARNA 1-12 / 2014 Ursprunglig budget

Projekt (Utgifter och Inkomster )

Ändrad budget

Budget

Utfall (€)

Utfall %

Avvikelse

-811 500 8 140

85,4%

-138 500 -8 140

51,4%

-11 502 791 -9 717

AKTIER OCH ANDELAR 9505 Kyrkslätts Utgifter Inkomster INVESTERINGSPROJEKT TOTALT Utgifter Inkomster

-250 000 0

-700 000 0

-21 941 900 600 000

-1 270 000 0

-23 659 900 -12 157 109 600 000 609 717

TOTALT

-21 341 900

-1 270 000

-23 059 900 -11 547 391

-950 000 0

Utfall periodvis

Innevarande år Föregående år

Kumulativt utfall

Innevarande år Föregående år

-11 512 509

BOKSLUTSKALKYLERER

116

Bokslut 2014

FINANSIERINGDELENS UTFALL FINANSIERINGSKALKYL Ursprunglig

Budget-

Budget efter

budget

förändringar

förändringar

2014

2014

2014

Utfall

Avvikelse

2014

2014

Verksamhetens kassaflöde • Årsbidrag • Extraordinära poster • Korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens kassaflöde Investeringarnas kassaflöde • Investeringar • Finansieringsandelar för investeringar • Försäljningsinkomster från anläggningstillgångar Investeringarnas kassaflöde Verksamheten och investeringarnas kassaflöde

13 346 968 0 -2 500 000 10 846 968

-3 034 000 0 0 -3 034 000

10 312 968 0 -2 500 000 7 812 968

11 933 784 0 -332 944 11 600 840

-1 620 816 0 -2 167 056 -3 787 872

-22 531 900 1 190 000

-1 270 000 0

-23 801 900 1 190 000

-12 157 109 594 507

-11 644 791 595 493

2 530 000 -18 811 900

0 -1 270 000

2 530 000 -20 081 900

348 154 -11 214 447

2 181 846 -8 867 453

-7 964 932

-4 304 000

-12 268 932

386 393

-12 655 325

-394 628 563 136

0 0

0 0

15 000 000 -8 789 161 0 600 000 6 979 347 -985 585

0 0 0 0 0 -4 304 000

-394 628 563 136 0 15 000 000 -8 789 161 0 600 000 6 979 347 -5 289 585

-394 628 563 136 0 5 000 000 2 094 038 -2 092 984 600 000 5 769 561 -6 885 764

Finansieringens kassaflöde Utlåning • Ökning av utlåningen • Minskning av utlåningen Förändringar av lånebeståndet • Ökning av långfristiga lån • Minskning av långfristiga lån • Förändring av kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Finansieringens kassaflöde Inverkan på likviditeten

10 000 000 -10 883 199 2 092 984 0 1 209 786 1 596 179

Bokslut 2014

117

BOKSLUTSKALKYLER

BOKSLUTSKALKYLER RESULTATRÄKNING Kommunen och vatten (externa poster) 01.01.-31.12.2014 Verksamhetsintäkter: Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Understöd och bidrag Räntekostnader Övriga intäkter Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden Lönebikostnader Pensionskostnader Övriga lönekostnader Köp av tjänster Material, förnödenheter och varor Understöd Räntekostnader Övriga verksamhetskostnader

8 682 050,83 12 471 564,31 4 403 028,66 2 994 279,52 1 014 041,59

-75 425 304,32

-16 682 930,15 -3 337 770,09 -88 185 186,71 -11 706 790,68 -16 591 541,92 -4 245 332,45 -422 413,91

-17 203 643,69 -4 507 873,66 -86 291 867,94 -12 025 578,06 -17 692 321,70

Skatteinkomster Statsandelar 84 841,91 403 743,98 -1 989 419,92 -30 225,41

Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Räkenskapsperiodens resultat Ökning (-) eller minskning (+) av avskrivningsdifferens Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Räkenskapsperiodens overskott/underskott

7 745 004,28 13 424 855,04 4 898 549,85 2 975 020,42 2 830 185,94

-71 539 758,59

Verksamhetsbidrag

Finanseialla intäkter och kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella kostnader Röntekostnader Övriga finansiella kostnader

29 564 964,91

01.01.-31.12.2013

24 832,10 -50 000,00

-212 711 724,50

-4 600 555,22

31 873 615,53

-217 747 144,59

-183 146 759,59

-185 873 529,06

174 981 283,94 21 630 318,72

171 133 163,19 23 251 394,00

-1 531 059,44

123 209,20 432 863,46 -2 032 994,78 -104 243,59

-1 581 165,71

11 933 783,63

6 929 862,42

-13 659 501,31

-13 552 478,29

-1 725 717,68

-6 622 615,87

-25 167,90 -1 750 885,58

27 019,42 140 741,00

167 760,42 -6 454 855,45

BOKSLUTSKALKYLERER

118

Bokslut 2014

FINANSIERINGSKALKYL Kommunen och vatten (externa poster) 1.1.-31.12.2014 Kassaflödet i verksamheten +Årsbidrag -Rättelseposter till internt tillförda medel

1.1.-31.12.2013

11 933 783,63 -332 943,93

6 971 889,69 11 600 839,70

-2 155 339,81

4 816 549,88

Kasaflödet för investeringarnas del -Investeringsutgifter -Finansieringsandelar för investeringsutgifter -Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde

-12 157 108,52

-15 021 419,21

594 507,18

234 118,46

348 154,13

-11 214 447,21 386 392,49

2 714 438,58

-12 072 862,17 -7 256 312,29

Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av utlåningen -Ökning av utlåningen

0,00

-Minskning av utlåningen

0,00

-64 947,00 0,00

0,00

-64 947,00

Förändringar av lånebeståndet +Ökning av långfristiga lån -Minskning av långfristiga lån +-Förändringar av kortfristiga lån

10 000 000,00

10 000 000,00

-10 883 198,65 2 092 984,31

-8 790 616,68 1 209 785,66

-203 709,10

1 005 674,22

Övriga förändringar av likviditeten Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital

-25 426,67

Förändring av omsättningstillgångar

-19 278,62

321,46

-1 525 161,69

4 046 301,29

Förändring av fordringar Förändring av räntefria skulder

612 775,30

-40 328,09

-957 091,68

1 876 382,37

5 882 677,03

Kassaflödet för finansieringens del

252 693,98

6 823 404,25

Förändring av likvida medel

639 086,47

-432 908,04

Förändring av kassamedel +Kassamedel 31.12.

20 756 427,79

-Kassamedel 1.1.

20 117 341,32

20 117 341,32 639 086,47

20 550 249,36

-432 908,04

Bokslut 2014

119

BOKSLUTSKALKYLER

KOMMUNENS BALANSRÄKNING Kommunen och vatten (externa poster) AKTIVA

1.1.-31.12.2014

1.1.-31.12.2013

BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid

186 912 031,18 1 910 247,36 295 499,01 1 614 748,35

189 024 141,35 2 127 748,93 346 034,21 1 781 714,72

Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar

157 024 945,45 24 918 783,91 82 683 452,28 46 751 744,70 1 521 711,24 6 241,47 1 143 011,85

159 756 194,01 24 386 989,07 85 117 220,09 46 784 826,57 2 236 180,13 6 241,47 1 224 736,68

27 976 838,37 25 993 312,32 1 449 878,05 533 648,00

27 140 198,41 25 156 672,36 1 449 878,05 533 648,00

434 429,11 1 723,98 93 899,29 338 805,84

457 561,46 2 018,30 75 743,41 379 799,75

30 322 062,95 424 672,52 423 352,52 1 320,00

28 138 536,17 405 393,90 404 541,90 852,00

Fordringar Långfristiga fordringar Övriga fordringar

9 140 962,64 428 571,00 428 571,00

7 615 800,95 571 428,00 571 428,00

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar

8 712 391,64 4 497 315,33 3 338 494,71 876 581,60

7 044 372,95 4 243 444,58 2 089 851,14 711 077,23

205 767,04 205 767,04

206 607,98 206 607,98

20 550 660,75 217 668 523,24

19 910 733,34 217 620 238,98

Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar FÖRVALTADE MEDEL Statliga uppdrag Donationsfondernas särskilda täckning Övriga förvaltade medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Färdiga produkter

Finansiella värdepapper Aktier och andelar Kassa och bank AKTIVA TOTALT

BOKSLUTSKALKYLERER

120

PASSIVA

1.1.-31.12.2014

EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott

Bokslut 2014 1.1.-31.12.2013

82 838 994,11 59 989 993,53 565 508,32 24 034 377,84 -1 750 885,58

84 589 879,69 59 989 993,53 565 508,32 30 489 233,29 -6 454 855,45

841 598,31 235 441,86 606 156,45

866 430,41 260 273,96 606 156,45

3 826 456,29 1 723,98 3 397 391,40 427 340,91

3 825 015,31 2 335,30 3 332 212,84 490 467,17

FRÄMMANDE KAPITAL 130 161 474,53 Långfristigt 89 641 770,87 Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar 76 849 197,40 Lån från offentliga samfund 2 610 126,66 Lån från övriga kreditgivare 1 144 964,37 Erhållna förskott 9 037 482,44

128 338 913,57 89 564 711,97 77 155 347,95 3 187 174,76 1 661 983,94 7 560 205,32

Kortfristigt 40 519 703,66 Lån från finansiella institut och försäkringsinrättningar 10 306 150,55 Lån från offentliga samfund 577 048,10 Erhållna förskott 0,00 Skulder till leverantörer 13 634 658,31 Övriga skulder 2 007 293,78 Resultatregleringar 13 994 552,92 PASSIVA TOTALT 217 668 523,24

38 774 201,60 8 213 587,15 576 627,19 8 042,00 10 314 888,13 2 322 302,55 17 338 754,58 217 620 238,98

AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens Reserver FÖRVALTAT KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övrigt förvaltat kapital

Bokslut 2014

121

BOKSLUTSKALKYLER

KONCERNRESULTATRÄKNING 1.1.-31.12.2014 Verksamhets intäkter Verksamhets kostnader Andel av intressesamfundens vinst (förlust)

1.1.-31.12.2013

110 617 836

110 921 676

-286 644 363

-288 648 479

31 519

Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar

-175 995 008

-177 740 328

174 981 284

171 133 163

21 630 319

23 251 394

Finanseialla intäkter och kostnader Ränteintäkter

122 232

Övriga finansiella kostnader

601 198

643 286

-3 245 696

-3 567 640

Röntekostnader Övriga finansiella kostnader

-306 360

Årsbidrag

161 480

-2 828 626

-381 027

17 787 969

-3 143 901 13 500 328

Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan

-19 221 479

Räkenskapsperiodens över- och underparivärden

0

Nedskrivningar

0

Extraordinära poster

-20 932 476 0 -19 221 479

-4 736

-20 937 212

53 331

5 812

-1 380 178

-7 431 071

-61 896 47 442

-821 490 58 193

-25 168 -1 419 800

167 760 -8 026 607

Resultaträkningens nyckeltal: Verksamhetsintäkter/Verksamhetskostnader, %

38,6 %

38,4 %

Årsbidrag i procent av avskrivningarna

92,5 %

64,5 %

465

356

Räkenskapsperiodens resultat Bokslutsdispositioner Minoritetsandelar Förändringar i reserveringar och fonder Räkenskapsperiodens overskott/underskott

Årsbidrag, euro/invånare

BOKSLUTSKALKYLERER

122

Bokslut 2014

KONCERNENS FINANSIERINGSKALKYL 2014

Verksamhetens penningsflöde Årsbidrag Sporadiska poster Inkomstfinansieringens rättelseposter

2013

17 787 969 53 331 - 98 233 17 743 068

13 500 330 5 812 - 1 863 041 11 643 100

- 22 439 979 627 548

- 19 059 063 46 459

376 965

2 659 374

- 21 435 466

- 16 353 230

- 3 692 398

- 4 710 129

-8 855 15 556 6 701

- 10 007 0 - 10 007

15 488 954 - 13 102 851 2 088 188 4 474 291 0

8 228 545 - 9 146 920 - 186 428 - 1 104 803 - 442 108

- 26 058 - 95 150 - 1 295 864 2 037 089 620 017

4 704 - 46 606 4 503 032 1 651 016 6 112 145

Finansieringens penningflöde

5 101 008

4 555 227

Ändring i penningtillgångarna

1 408 610

- 154 902

29 927 138 28 518 528 1 408 610

28 522 070 28 676 972 - 154 902

81,5 50,9 1,3 34

71,0 47,9 1,3 32

Investeringarnas penningflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar till investeringsutgifter Överlåtelsevinster av tillgångar bland bestående aktiva

Penningflöde från verksamhet och investeringar Finansieringens penningflöde Förändringar i utgivna lån Tillägg till utlåningsfordringar Avdrag från utlåningsfordringar Förändringar i lånestocken Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Ändring i kortfristiga lån Ändringar i det egna kapitalet Övriga ändringar i likviditeten Ändringar i uppdragens medel och kapital Ändring i omsättningstillgångarna Ändring i fordringarna Ändring i räntefria skulder

Ändring i penningtillgångarna Penningmedel 31.12. Penningmedel 1.1.

Finansieringsanalysens nyckeltal: Inkomstfinansiering av investeringar % Inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % Låneskötselbidrag Kassans tillräcklighet, dagar

Bokslut 2014

123

BOKSLUTSKALKYLER

KONCERNBALANS AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Materiella tillgångar Jord- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsavgifter och oavslutade anskaffningar Placeringar Aktier och andelar Övriga lånefordringar Övriga fordringar UPPDRAGENS MEDEL Statens uppdrag Donationsfondernas specialtäckningar Övriga uppdrags medel RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Halvfärdiga produkter Färdiga produkter Övrig bytesegendom Fordringar Långfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Finansiella värdepapper Aktier och andelar Placeringar i penningmarknadsintrument Övriga värdepapper

Pengar och bankfordringar

31.12.2014

31.12.2013

1 049 202 2 697 401 293 498 4 040 101

1 023 852 2 822 768 221 818 4 068 438

29 665 476 136 738 978 47 506 723 4 007 731 1 638 721 12 984 404 232 542 033

29 097 954 141 956 977 47 581 856 4 403 474 1 568 214 5 408 589 230 017 064

5 044 708 1 442 939 553 984 7 041 631

4 803 946 1 452 492 551 131 6 807 569

67 273 211 199 345 907 624 379

79 099 181 659 393 715 654 473

987 330 20 497 1 320 958 1 010 105

895 210 17 474 852 1 419 914 955

0 13 820 446 309 0 460 129

188 439 13 820 589 166 0 791 425

6 856 694 553 174 3 581 577 1 388 576 12 380 021

6 777 009 552 430 2 377 915 1 041 964 10 749 318

208 568 3 288 441 1 957 935 5 454 944

211 365 2 569 534 1 132 165 3 913 064

24 472 194 288 025 537

24 609 006 282 525 312

BOKSLUTSKALKYLERER

124

PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Övriga egna fonder Tidigare räkenskapsperioders över-/underskott Räkenskapsperiodens överskott/underskott

MINORITETSANDELAR AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH FRIVILLIGA RESERVERINGAR Avskrivningsdifferens Frivilliga reserveringar OBLIGATORISKA RESERVERINGAR Pensionsreserveringar Övriga obligatoriska reserveringar UPPDRAGENS KAPITAL Statens uppdrag Donationsfondernas kapital Övriga uppdrags kapital FRÄMMANDE KAPITAL Långfristig Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristig Lån från finansiella institut och försäkringsanstalter Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar

Bokslut 2014

31.12.2014

31.12.2013

59 989 994 633 826 2 276 797 17 812 712 - 1 419 800 78 293 529

59 989 994 633 826 1 884 482 26 034 402 -8 026 607 80 516 097

2 131 933

2 179 384

2 037 512 277 263 4 814 775

2 100 504 2 678 029 4 778 533

54 569 1 26 371 1 180 940

54 569 897 598 952 167

68 320 3 518 772 438 367 4 025 459

79 490 3 443 565 508 555 4 031 610

125 818 010 2 660 090 1 144 995 9204782 138 827 877

123 463 846 3 228 977 1 662 037 _______7 827 724 136 182 584

13 003 698 560 198 1 772 203 17 893 440 2 972 184 21 549 301 57 751 024

10 297 970 576 912 1 370 971 14 018 925 3 451 775 ______24 168 384 53 884 937

288 025 537

282 525 312

30,3 63,0 16 393 429 142 042 3 717 1 443

30,0 61,3 18 009 475 137 568 3 630 1 452

Koncernbalansens nyckeltal Självförsörjning % Relativ skuldsättningsgrad % Aclumulerat överskott (underskott) 1000 € Ackumulerat överskott (underskott) €/invånare Koncernens lånestock 31.12. 1 000 € Koncernens lån €/invånare Koncernens lånefordringar 31.12. 1 000 €

Bokslut 2014

125

BOKSLUTSKALKYLER

VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS KALKYLMÄSSIGA SÄRREDOVISNING Man har som metod för vattenförsörjningsverkets interna särredovisning valt kalkylmässig särredovisning fr.o.m. 1.1.2013. Vid den kalkylmässiga särredovisningen ingår vattenförsörjningsverkets budget i kommunens budget på samma sätt som de övriga enheternas budgeter. Ersättning för kvarvarande kapital och ränteprocent godkänns i samband med budgeten. Balansvärden och planerade avskrivningar är i enlighet med kommunens bokslut. Både bruksvatten och avloppsvatten ingår i kostnaderna och inkomsterna.

VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS RESULTATRÄKNING 1.1.-31.12.2014 Omsättning Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Material , förnödenheter och varor -1 404 238,35 Köp av tjänster -1 804 169,26 Personalkostnader Löner och arvoden -732 432,16 Personalbikostnader -33 691,26 Pensionskostnader -126 677,18 Övriga lönebikostnader 0,00 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Övriga rörelsekostnader Rörelseöverskott (-underskott) Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiella intäkter 4 494,06 Till kommunen betalda räntekostnader -62 343,75 Övriga ränteutgifter -2 310,87 Ersättning för grundkapitalet -15 011,10 -0,04 Övriga finansiella kostnader Överskott före reserveringar Ökning (-) eller minskning (+) av avskirvningsdifferens Räkenskapsperiodens överskott

1.1.-31.12.2013

5 766 079,15 960 621,55

5 335 103,26 646 347,99

-3 208 407,61

-1 254 854,88 -1 790 443,51

-3 045 298,39

-892 800,60

-778 093,64 -180 562,77 -116 164,01 -64 398,76

-958 656,41

-1 777 466,26 -74 156,41 773 869,82

-1 773 191,34 -82 895,49 121 409,62 0,01 -72 123,10 -706,35 -15 011,10

-75 171,70 698 698,12 24 832,10

-87 840,54 33 569,08 27 019,42

723 530,22

60 588,50

BOKSLUTSKALKYLERER

126

Bokslut 2014

VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS FINANSIERINGSKALKYL 2014

2013

Inkomstfinansiering Rörelseöverskott Avskrivningar och nedskrivningar Finansiell aintäkter och kostnader Övriga rättelseposter till intern tillförda medel Investeringar Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringutgifter Inkomstfinansiering och investeringar, netto

2 476 164,38 773 869,82 1 777 466,26 -75 171,70 0,00 1 784 864,20 2 376 771,38 -591 907,18 691 300,18

1 806 760,42 121 409,62 1 773 191,34 -87 840,54 0,00 2 620 533,31 2 620 533,31 0,00 -813 772,89

Finansieringsverksamhet Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån från kommunen Minskning av långfristiga lån från kommunen Förändringar i eget kapital Förändring i anslutningsavgifterna Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar Förändring av fordringar på kommunen Förändring av fordringar på övriga Förändring av räntefria skulder från kommunen Förändring av räntefria skulder Finansieringsverksamhet netto

-502 473,67 0,00 -502 473,67 0,00 0,00 -807 530,43 0,00 0,00 -179 714,92 -467 869,60 -159 945,91 -1 310 004,10

0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -225 104,41 0,00 0,00 -250 677,41 275 626,24 -250 053,24 -225 104,41

-618 703,92

-1 038 877,30

Inverkan på kommunens kassamedel

*) Jämförelsetalen i 2013 års finansieringsanalys har delvis korrigerats.

Bokslut 2014

127

BOKSLUTSKALKYLER

VATTENFÖRSÖRJNINGSVERKETS BALANSRÄKNING 31.12.2014 AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid

31.12.2013

18 051 786,30 18 044 388,36 1 390 932,90 1 396 619,36 1 390 932,90 1 396 619,36

Materiella tillgångar Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar

16 660 853,40

16 647 769,00

16 660 851,90 1,50 0,00

16 647 767,32 1,68 0,00

RÖRLIGA AKTIVA Långfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Resultatregleringar

2 070 681,92 2 070 681,92 2 070 681,92 0,00 0,00

1 890 967,00 1 890 967,00 1 890 967,00 0,00 0,00

AKTIVA TOTALT PASSIVA EGET KAPITAL Grundkapital Uppskrivningsfond Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens över-/underskott AVSKRIVNINGSDIFFERENS OCH RESERVER Avskrivningsdifferens FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt Lån från kommunen Anslutningsavgifter och övriga skulder Kortfristigt Lån från offentliga samfund Erhållna förskott Skulder till leverantörer Övriga skulder Resultatregleringar PASSIVA TOTALT

20 122 468,22 19 935 355,36

9 106 384,97 300 221,93 0,00 8 082 632,82 723 530,22

8 524 600,91 300 221,93 0,00 8 163 790,48 60 588,50

235 441,86 235 441,86

260 273,96 260 273,96

10 780 641,39 11 150 480,49 9 427 937,51 9 169 961,10 747 744,81 1 250 218,48 8 680 192,70 7 919 742,62 1 352 703,88 0,00 0,00 874 494,31 213 306,25 264 903,32

1 980 519,39 467 869,60 0,00 966 012,98 179 281,64 367 355,17

20 122 468,22 19 935 355,36

Noter

128

Bokslut 2014

NOTER Noter om upprättande av bokslutet Bilaga 1 Värderingsprinciper och -metoder som iakttagits vid uppgörandet av bokslutet samt periodiseringsprinciper och -metoder Värdering av bestående aktiva Värdet av immateriella och materiella tillgångar är antecknade i balansen till anskaffningsutgiftsbelopp, minskat med avskrivningar enligt plan och finansieringsandelar som erhållits för investeringsutgifter. Avskrivningarna enligt plan har uträknats enligt en på förhand uppgjord avskrivningsplan. Med ändringen i avskrivningsplanen som kommunfullmäktige godkänt har avskrivningstiderna justerats fr.o.m. 1.1.2013. Ändringen har baserat sig på omvärdering av tillgångarnas ekonomiska användningstid. Beräkningsgrunderna för avskrivningarna enligt plan anges i resultaträkningens noter under punkten Grunder för avskrivningar enligt plan. Värdering av placeringar Under bestående aktiva är placeringar i balansräkningen antecknade till anskaffningsutgiftsbelopp. Värdering av omsättningstillgångar Kommunen har inga omsättningstillgångar till salu. Värdering av finansieringstillgångar Fordringarna i balansräkningen är antecknade till nominellt värde. Värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna är antecknade i balansräkningen till anskaffningsutgiftsbelopp eller till ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan i kommunens bokslut För definition av avskrivningar av tillgångar som ska avskrivas har använts på förhand uppgjord avskrivningsplan som har justerats 1.1.2007 samt fr.o.m. 1.1.2013. Avskrivningarna enligt plan har räknats på anskaffningsutgifterna för materiella och immateriella tillgångar enligt den beräknade ekonomiska användningstiden. De beräknade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenttal samt avskrivningsmetoderna har presenterats i bilaga 12. Bokföringen och riktigheten av avskrivningarna har granskats vid uppgörandet av bokslutet för år 2014. Som slutsats kan man konstatera att bokföringen av avskrivningar i anläggningstillgångar avstäms och ändras regelbundet att bokföras 6-12 gånger i året. De nuvarande bokföringsmetoderna för registret av anläggningstillgångar ändrar historieuppgifterna och rapporterna om anläggningstillgångar visar inte nödvändigtvis samma uppgifter beroende på rapportens tidsbegränsning. Avsikten är att slutföra utredningsarbetet före utgången av år 2015 och till följd av det är det möjligt att avskrivningssummorna från tidigare år ändras i någon mån. Man har inte heller tagit den senaste ändringen i avskrivningsplanen i beaktande i bokföringen av anläggningstillgångar. Enligt nuvarande beräkning är ändringarna inte väsentliga för helheten med tanke på resultaten. Principer för upprättande av koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning Man har förenat alla dotterbolag samt samkommuner som kommunen i medlem i i koncernbokslutet. Av intressentsamfunden har As Oy Masalan Tupa förenats med uppgifterna för år 2013 eftersom bokslutsuppgifterna för år 2014 inte fanns tillgängliga. Enligt bolagets disponent finns det inga väsentliga skillnader i uppgifterna. Eliminering av internt ägande Kommunens och dess dottersamfunds interna ägande har eliminerats enligt den nominella eller parivärdesmetoden. Interna affärshändelser Interna avkastningar, kostnader, skulder och fordringar samt övriga interna affärshändelser har med undantag av ringa affärshändelser eliminerats. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avskiljts från koncernens eget kapital. Rättelser av avskrivningar enligt plan Fastighets- och bostadsaktiebolagens avskrivningar på anläggningstillgångar har rättats enligt planen och restvärdesdifferensen har bokförts mot posterna Vinst/förlust från tidigare räkenskapsperioder samt Räkenskapspe-

Bokslut 2014

129

Noter

riodens vinst/förlust i dottersamfundets eget kapital. Avskrivningarna på anläggningstillgångar i intressesamfund har inte rättats. Ändringar i koncernstrukturen Till följd av försäljningen av aktier i Koy Masalanhovi har ägoandelen sjunkit till 46,04 %. Noter om resultaträkningen Bilaga 8 Koncernen Allmän förvaltning Vård- och omsorgsväsendet Bildningsväsendet Samhällstekniska väsendet Vattenförsörjningsverket Markanvändning Övriga Kommunens verksamhetsintäkter totalt *)

2014 953 398 53 503 864 18 020 157 31 675 682 6 299 981 1 573 792 332 944 112 359 818

Kommunen

2013 962 552 43 908 821 17 609 404 27 239 387 5 481 785 2 411 558 2 056 057 99 669 564

2014 703 184 9 173 953 7 763 753 3 717 358 6 299 981 1 573 792 332 944 29 564 965

2013 703 635 9 390 903 7 788 323 4 041 355 5 481 785 2 411 558 2 056 057 31 873 616

*specifisering av verksamhetsinkomsterna presenteras ur utomstående poster Bilaga 9 Specifikation av skatteinkomster Kommunens inkomstskatt Andel av samfundsskatteintäkter Fastighetsskatt Övriga skatteinkomster Skatteinkomster totalt Skattesatser Kommunens inkomstskattesats Fastighetsskatteprocentsatser Allmän fastighetsskatteprocentsats Stadigvarande bostadsbyggnad Övrig byggnad Obebyggd tomt

2014

2013

158 314 170 7 792 749 8 874 365

156 326 201 6 451 416 8 355 546

174 981 284

171 133 163

2014

2013 19,50

19,00

0,80 0,32 0,92 3,00

0,80 0,32 0,92 3,00

Bilaga 10 Specifikation av statsandelarna

2014

Statsandelen för kommunal basservice Därav: Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna (+/-) Övriga statsandelar för undervisnings- och kulturverksamhet Behovsprövad höjning av statsandelen Statsandelar sammanlagt

2013

27 479 111 -15 112 178

29 279 582 -15 114 719 -115 756 -6 028 188 0 23 251 394

-5 848 792 0 21 630 319

Bilaga 11 Specifikation av extraordinära intäkter

och kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära intäkter totalt Extraordinära konstnader Extraordinära kostnader totalt

Koncernen 2014 2013 53 331 5 812 53 331 5 812 0

0

Kommunen 2014 2013 0

0

0

0

Noter

130

Bokslut 2014

Bilaga 12 Utredning om grunderna för avskrivning enligt plan och ändringar i dem De beräknade avskrivningstiderna och motsvarande årliga avskrivningsprocenttal samt avskrivningsmetoderna är: Kyrkslätts kommuns avskrivningsplan Tillgångsgrupp

Avskrivningsmetod

Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Lineär avskrivning Andelar av Esbo vattens inves teringar Lineär avskrivning Andelar i byggnader Lineär avskrivning Andelar i vägförvaltningens gemens amma projekt Lineär avskrivning Andelar i banförvaltnings centralens gemensamma projektLineär avskrivning Andelar i maskiner och anordningar Lineär avskrivning Adb-program Lineär avskrivning Övriga immateriella rättigheter Lineär avskrivning Övriga utgifter med lång verknings tid Etablerings- och organis ationsutgifter Forsknings- och utvecklingsutgifter Koncerngoodwill Goodwill Övriga Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader och kons truktioner Skyddsrum i berg Förvaltnings - och institutionsbyggnader före 31.12.2006 Förvaltnings - och institutionsbyggnader fr.o.m. 1.1.2007 Förvaltnings - och institutionsbyggnader fr.o.m. 1.1.2013 Fabriks - och produktions byggnader Ekonomibyggnader Fritids byggnader Bostads byggnader före 31.12.2006 Bostads byggnader fr.o.m. 1.1.2007 Lätt byggnad/konstruktioner

fr.o.m. 1.1.1997 Avskrivnings Avskrivnings Avskrivningtid kod % månader, år

fr.o.m. 1.1.2007

fr.o.m. 1.1.2013

Avs krivningtid

Avskrivningtid

månader, år

månader, år

240 360 180 180 180 36 60

240 240 180 180 120 36 36

L L L L L L L L

60

5 år

36

3 år

Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning

L L L L L

36 36 60 60 60

3 år 3 år 5 år 5 år 5 år

ingen avs krivnings tid

ingen avs krivnings tid

ingen avskrivningstid

ingen avskrivningstid

ingen avskrivningstid

Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning Lineär avskrivning

L L L L L L L L L L

600 480

50 år 40 år

600 480 360

50 år 40 år 30 år

240 180 240 480

20 år 15 år 20 år 40 år

240 180 240 480 360

20 år 15 år 20 år 40 år 30 år

600 480 360 240 240 180 240 480 360

120

10 år

Avskrivnings metod

fr.o.m. 1.1.1997 Avs krivnings Avs krivningsAvskrivningtid kod % månader, år

Restvärdesavs krivning Restvärdesavs krivning Restvärdesavs krivning Restvärdesavs krivning Restvärdesavs krivning

R1 R3 R1 R2 R2

20 år 30 år 15 år 15 år 15 år 3 år 5 år

20 år 20 år 15 år 15 år 10 år 3 år 3 år

bo kförs so m årskostnaderbokfö rs som årsko stnader bo kförs so m årskostnaderbokfö rs som årsko stnader

60 60 36

5 år 5 år 3 år

36 36 36

3 år 3 år 3 år

50 år 40 år 30 år 20 år 20 år 15 år 20 år 40 år 30 år

Kyrkslätts kommuns avskrivningsplan Tillgångsgrupp Fasta kons truktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker Broar, kajer och badanläggningar Övriga jord- och vattenkonstruktioner Vattendistributions nät Avloppsnät Elledningar, transformatorer, utomhus belysning Övriga rör- och kabelnät Mas kinerier och anordningar vid el-, vatten- o dyl. verk Fas ta lyft- och flyttanordningar Trafikreglerings anordningar Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner Mas kiner och inventarier Fartyg av järn Fartyg av trä och andra flytande arbets maskiner Övriga transportmedel Övriga rörliga arbets maskiner Övriga tunga maskiner Övriga lätta mas kiner Sjukhus -, hälsovårds - o.dyl. anordningar Adb-utrustning Övriga anordningar och inventarier Övriga materiella nyttigheter Naturres urser

180 120 180 360 360

15 år 10 år 15 år 30 år 30 år

Restvärdesavs krivning R1 Restvärdesavs krivning R1

20 % 180 20 % 180

15 år 15 år

Restvärdesavs krivning R3 Restvärdesavs krivning R1 Restvärdesavs krivning R3

25 % 120 20 % 180 25 % 120

10 år 15 år 10 år

Restvärdesavs krivning R3

25 % 120

10 år

180 96 60 60 120 60 60 36 36

15 år 8 år 5 år 5 år 10 år 5 år 5 år 3 år 3 år

Lineär avs krivning Lineär avs krivning Lineär avs krivning Lineär avs krivning Lineär avs krivning Lineär avs krivning Lineär avs krivning Lineär avs krivning Lineär avs krivning

Avskrivning enligt användning

L L L L L L L L L

20 % 25 % 20 % 10 % 10 %

fr.o.m. 1.1.2007 Avskrivningtid månader, år

fr.o.m. 1.1.2013 Avskrivningtid månader, år

Bokslut 2014

131

Noter

Bilaga 13 Redogörelse för överensstäm melsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som ska avskrivas i bokslutet för kom munen

Genomsnittliga avskrivningar enligt plan Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs Differens (€) Differens %

2014

2013

13 659 501 10 792 476 2 867 025 27

15 532 673 25 809 146 -10 276 473 -40

Bilaga 14 Avsättningar

Koncernen 2014 2013

Kommunen 2014 2013

Avsättning för pensionsansvar 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Avsättning för pensionsansvar 31.12.

54 568 0 0 54 568

60 209 0 -5 641 54 568

0 0 0 0

0 0 0 0

Patientskadeförsäkring 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Patientsk adeförsäk ring 31.12.

943 939 206 194 0 1 150 133

807 977 135 961 0 943 939

0 0 0 0

0 0 0 0

Avsättning för miljöansvar 1.1. Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Avsättning för miljöansvar 31.12.

4 840 17 258 -4 840 17 258

924 4 840 -924 4 840

0 0 0 0

0 0 0 0

Övrig avsättning 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Minskningar under räkenskapsperioden Övrig avsättning 31.12

25 818 21 989 -11 828 35 979

757 183 122 818

0 0 0 0

0 0 0 0

1 029 165

0

0

SAMMANLAGT

1 257 938

31 12 -18 25

Bilaga 15 Vinster och förluster vid försäljning Koncernen av tillgångar bland bestående 2014 2013 aktiva Övriga verksamhetsintäkter Vinster från försäljning av mark- och vattenområden 330 680 2 145 434 Vinster från försäljning av byggnader 1 580 6 331 Övriga försäljningsvinster 8 678 -79 205 Försäljningsvinster totalt 340 939 2 072 560 Övriga verksamhetskostnader Försäljningsförlust HNS Försäljningsförlust Kårkulla bil Försäljningsförlust Kårkulla byggnad Försäljningsförluster totalt

4 471 167 258 5 195

Kommunen 2014 2013 328 920

2 145 434

4 024 332 944

-89 377 2 056 057

0

0

121 771

121 771

Bilaga 16 Specifikation av dividendintäkter och ränta på grundkapital Dividendintäkter från andra samfund

2014

2013

65 618

66 451

Ränta på grundkapital från samkommuner

260 094

260 094

Totalt

325 713

326 545

Noter

132

Bokslut 2014

Bilaga 17 Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen 2014

2013

Ändringar i avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering Differens mellan planavskrivningar och avskrivningar för beskattningen (- eller +)

24 832

27 019

Ändring i avskrivningsdifferens totalt

24 832

27 019

Noter om balansräkningen Bilaga 18 Inga utgifter eller kapitalrabattersom inte bokförts som utgifter Bilaga 19 Uppskrivningar

Koncernen

Kommunen

2014

2013

2014

2013

565 508

565 508

565 508

565 508

565 508

565 508

565 508

565 508

565 508

565 508

565 508

565 508

Mark- och vattenområden Värde 1.1 Uppskrivningar Återförda uppskrivningar Värde 31.12 Byggnader *) Värde 1.1 Återförda uppskrivningar Värde 31.12 Uppskrivningar totalt 31.12

Bilaga 20 Inga aktiverade ränteutgifter Bilaga 21 Materiella och immateriella tillgångar Immateriella tillgångar

Materiella tillgångar

Immate-

Övr. utg.

Förskotts-

riella

med lång

betalningar

rättigh.

verkn.tid

Oavskriven anskaffningsutgift 1.1.2014

346 034 1 781 715

Ökningar under räkenskapsperioden

213 627

99 449

Totalt Mark- o. vatten-

Bygg-

Fasta

Maskiner

Övriga

Förskottsbet.

nader

konstr.

o. inven-

materiella

o. pågående

& anordn.

tarier

tillgångar

nyanläggn.

områden

2 127 749 24 386 989 85 117 220 46 784 827 313 075

Finansieringsandelar under räk.per.

531 795

1 386 297

7 526 367

2 236 180

6 241

440 435

Totalt

1 224 737 159 756 194 1 733 964

11 618 858

-1 815 689

-1 815 689

594 507

594 507

Minskningar under räkenskapsper. Överföringar mellan poster Räkenskapsperiodens avskrivning

-264 162

-266 415

-530 577

-3 820 065 -8 153 956 -1 154 903

-13 128 925

Nedskrivningar och återföringar av dem Oavskriven anskaffningsutgift 31.12.2014

295 499 1 614 748

1 910 247 24 918 784 82 683 452 46 751 745

1 521 711

6 241

1 143 012 157 024 945

295 499 1 614 748

1 910 247 24 918 784 82 683 452 46 751 745

1 521 711

6 241

1 143 012 157 024 945

Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12.2014 Väsentliga tilläggsavskrivningar Specifikation av väs. tilläggsavskr.

Fordringar från vattenförsörjningsverkets balansenhet har ändrats till interna fordringar, syns inte i de externa utgifterna (jämförelsedata med föregående år).

Bokslut 2014

133

Mark- och vattenområden specifikation

Koncernen 2014

Mark- och vattenområden Fastigheters anslutningsavgifter Övriga mark- och vattenområden Mark - och vattenområden totalt

2013

776 622 776 622 29 099 967 28 532 446 29 876 590 29 309 068

Noter Kommunen 2014

2013

47 517 24 918 784 24 386 989 24 918 784 24 386 989

Fastigheters anslutningsavgifter 47 517 har ändrats till interna när vattnet blivit kommunens balansenhet.

Markförsäljning år 2014: Datum sålt område

köpeskilling

TOTALT Markköpning år 2014: Datum köpt område

köpeskilling

TOTALT

Överlåtelser av markområden har dragits av från balansvärden för sålda markområden (7 070 €), varvid man erhåller överlåtelse inkomsterna.

Bilaga 22 - 24 Presenteras i verksamhetsberättelsen

Noter

134

Bokslut 2014

Bilaga 25 Specifikation över fordringar Fordringar på dottersamfund Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt

Långfristiga 2014

Kortfristiga

2013

0

2014

0

Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0 0 Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt 0 0 Fordringar på staten och övriga Kundfordringar Lånefordringar Övriga fordringar Resultatregleringar Totalt Fordringar sammanlagt

2013

134 680 8 568

134 339 8 568

143 248

142 907

7 664

342 105

1 138 128 125 619 1 271 411

385 878 94 565 822 549

12 902 1 441 310

17 081 1 441 310

1 454 212

1 458 391

4 342 069

3 749 919 2 237 621 616 512 6 604 052 9 027 899

428 571

571 428

428 571

571 428

2 734 015 750 963 7 827 047

428 571

571 428

10 695 918

Bokslut 2014

135

Noter

Bilaga 26 Väsentliga poster som ingår i de långoch kortfristiga resultatregleringarna Långfristiga resultatregleringar:

Koncernen 2014

Kommunen 2014

2013

2013

Långfristiga resultatregleringar totalt Kortfristiga resultatregleringar: Regressfordringar för underhållsstöd HRT Espoon seudun koulutusky Omnia Fpa, ersättning för företagshälsovård - HNS - Kårkulla KomPL, arbetslöshetsförsäkringspremie Restantier Löner Löner 2.1.2015 Lönekörningar I-II 2015 Arbetslöshetsförsäkringsfonden Biblioteket, simhallen, skatteförv. Not 2 Taitoa Simhallen, 2014 inkomster år 2015 Arbetsl.försäkr.fonden/Utbildn.ersättningar EU-bidrag och understöd HNS Övriga inkomster som inte erhållits HNS Övriga resultatregleringar dotterbolag Resultatregleringar från staten HRT Resultatregleringar Eteva 2;5% Resultatregleringar Luksia 1,36% Resultatregleringar Nylands förbund 2,7% Resultatregleringar Folkhögskola 12,5% Övriga inkomster som inte erhållits HRT Kortfristiga resultatregleringar totalt

0 102 240 23 379 397 258 73 194 4 640 86 132 27 050 36 122 4 853 94 624 19 262 6 821 32 000 2 085 43 147 2 330 124 469 72 484 203 207 14 084 8 392 13 915 0 5 121 1 396 808

48 461 0 0 450 728 77 748 3 840 0 159 107 0 52 782 0 0 0 0 0 0 2 118 98 128 92 720 0 13 503 6 940 27 251 15 689 3 097 1 003 651

0 102 240 23 379 397 258 0 0 86 132 27 050 36 122 4 853 94 624 19 262 6 821 32 000 2 085 43 147 0 0 0 0 0 0 0 0 1 609 876 581

48 461 0 0 450 728 0 0 0 159 107 0 52 782 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 711 077

Bilaga 27 Skillnader mellan återanskaffningspriser och aktiverade anskaffningsutgifter för finansiella värdepapper Koncernen

Kommunen

2014

2013

2014

2013

Aktier och andelar 1 000 422

1 003 043

990 890

990 890

Bokföringsvärde 31.12.2014

Återanskaffningspris

208 568

211 366

205 767

206 608

Differens

791 855

791 677

785 123

784 282

Återanskaffningspris

3 288 441

2 569 534

Bokföringsvärde 31.12.2014

3 288 441

2 569 534

0

0

Återanskaffningspris

1 963 890

1 138 120

Bokföringsvärde 31.12.2014

1 963 890

1 138 120

0

0

791 855

791 677

785 123

784 282

Placeringar i kapitalmarknadsinstrument

Differens Fordringar i masskuldebrevslån Återanskaffningspris Bokföringsvärde 31.12.2014 Differens M uut arvopaperit

Differens Finansiella värdepapper sammanlagt differens 31.12.2014

Noter

136

Bokslut 2014

Bilaga 28 Specifikation av det egna kapitalet

Koncernen

Specifikation av det egna kapitalet

2014

Kommunen 2013

2014

2013

59 989 994

59 989 994

59 989 994

59 989 994

59 989 994

59 989 994

59 989 994

59 989 994

633 826

633 826

565 508

565 508

633 826

633 826

565 508

565 508

Övriga fonder 1.1.2014

1 884 482

1 884 482

0

0

Överföringar till fonden

392 315

0

0

0

0

0

0

Grundkapital 1.1.2014 Ökningar Minskningar Grundkapital 31.12.2014 Uppskrivningsfond 1.1.2014 Ökningar Minskningar Uppskrivningsfond 31.12.2014 Övriga egna fonder

Överföringar från fonden Ändring i samkommunsandel

0

0

0

2 276 798

1 884 482

0

0

Över-/underskott från tidigare räkensk. perioder 1.1.2014

17 812 712

26 034 402

24 034 378

30 489 233

Räkenskapsperiodens över-/underskott 31.12.2014

-1 419 800

-8 026 607

-1 750 886

-6 454 855

Eget kapital totalt

79 293 530

80 516 097

82 838 994

84 589 880

Övriga egna fonder totalt 31.12.2014

Bilaga 29 Specifikation över avskrivningsdifferensen

Kommunen 2014

2013

Avskrivn.differens på basis av NSL-avskrivning

235 442

260 274

Avskrivningsdifferens totalt

235 442

260 274

Avskrivn.differens i anslutn. till invest.reservering

Bilaga 30 Till långfristigt främmande kapital hörande skulder som förfaller senare än efter fem år

Koncernen 2014 Masskuldebrevslån Lån från offentliga samfund 22 816 019 Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter 83 121 663 Lån från övriga kreditgivare Erhållna förskott Leverantörsskulder Övriga skulder Resultatregleringar Långfristiga skulder sammanlagt 105 937 681

Bilaga 31 Inga avtalsvis emitterade masskuldebrevslån.

Kommunen

2013 25 108 558 43 706 771

2014

33 169 007

11 092 68 826 420

2013 1 461 907 28 966 962

11 092 33 169 007

30 439 961

Bokslut 2014

137

Noter

Bilaga 32 Avsättningar (1 000 €)

Koncernen 2014

Avsättning för pensionsansvar Patientskadeavgiftsansvar Avsättning för miljöansvar Övriga avsättningar Övriga avsättningar sammanlagt

Kommunen

2013

2014

2013

55

55

0

0

1 150

944

0

0

17

5

0

0

36 1 258

26 1 030

0 0

0 0

Bilaga 33 Specifikation över lång- och kortfristiga skulder

Långfristiga 2014 2013

Kortfristiga 2014 2013

Främmande kapital Skulder till dottersamfund Erhållna förskott Leverantörskulder Övriga skulder Resultatregleringar Totalt

2 604

2 604

Skulder till samkommuner där kommunen är medlem Erhållna förskott Leverantörskulder Övriga skulder Resultatregleringar Totalt Skulder till intresse- och andra ägarintressesamfund Erhållna förskott Leverantörskulder Övriga skulder Resultatregleringar Totalt

2 432 980

1 090 009

16 388 2 449 368

1 090 009

17 264

66 643

17 264

66 643 8 042 9 155 632 11 112 517 17 338 755 37 614 946 38 774 202

Skulder till staten och övriga Erhållna förskott Leverantörskulder Övriga skulder Resultatregleringar Totalt

88 496 807

87 902 728

89 641 771

89 564 712

11 184 414 12 890 492 13 978 165 38 053 072

Främmande kapital sammanlagt

89 641 771

89 564 712

40 519 704

1 144 964

Bilaga 34 Ingen checklimit Bilaga 35 Inga utlösningsskulder för hyresobjekt

1 661 984

Noter

138

Bokslut 2014

Bilaga 36 Specifikation av övriga skulder

Koncernen

Kommunen

2014

2013

2014

2013

9 194 772

7 817 102

9 027 472

Övriga skulder - långfristiga Anslutningsavgifter

7 549 668

Vattenanslutningsavgifter Avloppsanslutningsavgifter Övriga anslutningsavgifter Övriga skulder Övriga skulder totalt

10 010

10 537

10 010

10 537

9 204 782

7 827 639

9 037 482

7 560 205

Bilaga 37 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna

Koncernen 2014

Kommunen 2013

2014

2013

Kortfristiga resultatregleringar Inkomstförskott

0

0

525 530

649 893

209 853

253 430

17 144 386

17 493 595

12 192 825

12 976 662

3 887 619

6 035 077

1 591 875

4 108 662

21 557 534

24 178 566

13 994 553

17 338 755

Räntor som överförs Periodisering av semesterlöner och lönebikostnader Övriga obetalda utgifter Kortfristiga resultatregleringar sammanlagt

Bilaga 38 Vårdtagarnas medel

Kommunen 2014

V årdtagarnas medel 31.12.2014

127 180

2013 109 637

Bilaga 39 Ersättning för regressfordringar för underhållsstöd

Kommunen 2014

Belopp som bokförs bland fordringar i balansräkningen 31.12.2014 0

2013 48 461

Noter om säkerheter och ansvarsförbindelser Bilaga 40 Kommunen har inte givit några inteckningar som säkerhet för sina lån.

Bokslut 2014

139

Noter

Bilaga 41 - 43 Skulder för vilka kommunen har pantsatt, intecknat eller

Koncernen

på annat sätt givit egendom som säkerhet Skulder för vilka fastighetsinteckning ställts som säkerhet Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter Inteckningar vilka ställts som säkerhet Lån från offentliga sam fund Inteckningar vilka ställts som säkerhet Lån från övriga kreditgivare Inteckningar vilka ställts som säkerhet Inteckningar vilka ställts som säkerhet sammanlagt

Kommunen

2014

2013

2014

2013

45 721 021 103 952 743

44 222 005 92 720 841

103 952 743

92 720 841

0

0

128 370 100 209 100 209

0

0

Skulder för vilka aktier ställts som säkerhet Lån från kreditinstitut och försäkringsanstalter De pantsatta aktiernas bokföringsvärde Lån från offentliga sam fund De pantsatta aktiernas bokföringsvärde Lån från övriga kreditgivare De pantsatta aktiernas bokföringsvärde Pantasatta aktier sammanlagt Säkerheter för egen del Inteckningar som ställts som säkerhet Sammanlagt

2 001 2 001

Säkerheter som ställts för samfund inom kommunkoncernen Ursprungligt kapital Återstående kapital Sammanlagt

373 998 314 805 314 805

Bilaga 44 Det sammanlagda beloppet av ännu obetalda hyror enligt leasinghyresavtal

Koncernen

Kommunen

2014

2013

2014

2013

Förfaller under följande räkenskapsperiod

5 268 806

1 072 441

516 224

760 361

Förfaller senare

1 072 346

922 069

678 801

936 074

6 341 152

1 994 511

1 195 025

1 696 435

2014

2013

Det sammanlagda beloppet av leasingansvar (inkl. mervärdesskatt)

Totalt

Bilaga 45 - 46 Borgensförbindelser för dottersamfund Kiint Oy Kirkkonum men Männistönmuori Ursprungligt kapital

150 000

4 808 806

Återstående kapital

112 500

127 500

Borgensförbindelser till förmån för övriga

2014

2013

Ursprungligt kapital

5 273 363

5 273 363

Återstående kapital

3 397 750

3 477 701

Övriga ansvarsförbindelser givna av kommunen

2014

2013

Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar per 31.12.2014 Kom munens andel av garanticentralens borgensansvar Kom munens andel av garanticentralens borgensansvar utan täckning Kom munens eventuella ansvar för garanticentralens fond

172 945 506

163 699 510

0

0

-119 570

-109 786

Noter

140

Bokslut 2014

Bilaga 47

Övriga arrangemang för kommunen som inte har tagits med i ba lansräkningen Övriga ekonomiska ansvar Kyrkslätts kommun och Kommunernas pensionsförsäkring har år 2012 ingått 2 hyresavtal för 15 (femton) år, kommunhuset och Stationsområdets parkeringshus. Hyrorna består av kapitalhyra som bestäms enligt de faktiska anskaffningskostnaderna för byggprojektet gällande hyresobjektet. Åren 2014–2017 uppgår de beräknade hyresutgifterna för kommunhusets del till ca 1,2 miljoner euro per år och för parkeringshusets del till ca 0,4 miljoner euro per år. Förpliktelser som förorsakas kommunen av markanvändningsavtalen Avtalen för områdena Sundet 1 - 3 Kommunen har inga förpliktelser på basis av markanvändningsavtalen. Sarvvik Kommunens förpliktelse är att bygga den interna kommunaltekniken i genomförandeskedena 1 och 2. (I avtalet hänvisas dessutom till en skola och daghem som ska byggas i planområdet. I avtalet ställs dock inga förpliktelser för kommunen att bygga dessa enligt en viss tidtabell.) Tolls stationsområde Kommunens förpliktelse är att utarbeta och godkänna gatuplanerna samt bygga vattenförsörjningen i kvarter 651 enligt detaljplanen så att den kan tas i bruk och bygga gatorna i trafikerbart skick inom 12 mån. Och för hela avtalsområdets del inom 24 mån. Från det att detaljplanen, gatuplanen och gatubyggnadsentreprenaden vunnit laga kraft. Dessutom förpliktar avtalet till fastighetsöverlåtelser som genomförs 2013 - 2017. Projektets byggentreprenad började i augusti 2013. Köpashörnet Markbytet enligt markanvändningsavtalet ska genomföras. I markanvändningsavtalet anvisas kommunen inga andra direkta förpliktelser.

Noter som gäller personalen och revisorns arvode Bilaga 48 Antalet anställda 31.12.2014 enligt uppgiftsområde Allm än förvaltning Vård- och omsorgsväsendet Bildningsväsendet Samhällstekniska väsendet Vattenförsörjningsverket Totalt

2014

2013 38

41

582

609

1316

1356

232

235

16

17

2184

2258

Bokslut 2014

141

Noter

Bilaga 49 Kommunens löner, arvoden, pensionskostnader och övriga lönebikostnader under räkenskapsperioden 2014 Löner och arvoden

2013

71 539 759

Lönebikostnader Pensionskostnader

75 425 304

3 337 770

4 507 874

16 682 930

17 203 644

91 560 459

97 136 822

3 961

15 713

91 564 420

97 152 534

Övriga lönebikostnader Personalersättningar och övriga korrigeringsposter Sam manlagt enligt resultaträkningen Personalkostnader som aktiverats bland användningstillgångar Personalkostanader sammanlagt

Bilaga 50 Arvoden till revisor Revisionsarvoden Bis tående av revis ionsnäm nden Övriga arvoden Arvoden sammanlagt

2014

2013

50 984

41 802

4 318

7 493

7 490

0

62 791

49 295

Noter

142

Bokslut 2014

Balansenhetens noter / Vattenförsörjningsverket Bilaga 17 Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen 2014 Ändringar i avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering - 24 832,10 Differens mellan planavskrivningar och avskrivningar för beskattningen (- eller +) Ändring i avsk rivningsdifferens totalt - 24 832,10

2013 - 27 019,40

- 27 019,42

Bilaga 21 Materiella och immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Övr. utg. Totalt med lång verkn.tid Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 Ökningar under räkenskapsperioden Finansieringsandelar under räk.per. Minskningar under räkenskapsper. Överföringar mellan poster Räkenskapsperiodens avskrivning Nedskrivningar och återföringar av dem Oavskriven anskaffningsutgift 31.12

1 396 619,36

-5686,46

1 390 932,90 Uppskrivningar Bokföringsvärde 31.12 Väsentliga tilläggsavskrivningar Specifikation av väs. tilläggsavskr.

1 396 619,36 5 686,46 1 390 932,90

Fasta konstrukt. & anordn.

Materiella tillgångar Maskiner Totalt o. inventarier

16 647 767,32 2 376 771,38 591 907,18

-

1,68

1 771 779,62

- 0,18

16 660 851,90

1,50

16 647 769,00 2 376 771,38 591 907,18 - 1 771 779,80 16 660 853,40

Bokslut 2014

143

Noter

Bilaga 25 Specifikation av fordringar

Långfristiga 2014

Kortfristiga 2014

2013

134 680 134 680

134 029 134 029

Fordringar på samkommuner, i vilka kommunen är medlem Kundfordringar 1 977 Totalt 0 0 1 977

1 840 1 840

Fordringar på intresse- och andra ägarintressesamfund Kundfordringar

12 902

9 894

Fordringar på dottersamfund Kundfordringar Totalt

Totalt

2013

0

0

0

0

12 902

9 894

Fordringar på staten och övriga Kundfordringar Totalt

0

0

1 921 122 1 921 122

1 745 203 1 745 203

Fordringar sammanlagt

0

0

2 070 681

1 890 966

Bilaga 28 Bilaga 36 Specifikation av anslutningsavgifter Långfristigt främmande kapital Anslutningsavgifter och övriga skulder Anslutningsavgifter Övriga skulder Anslutningsavgifter och övriga skulder

2014

2013

8 680 193

7 919 743

8 680 193

7 919 743

Bilaga 37 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna Kortfristiga resultatregleringar Inkomstförskott Obetalda utgifter Periodisering av löner och lönebikostnader Övriga obetalda utgifter Resultatregleringar sammanlagt

2014

2013 -

264 903 264 903

266 795 100 561 367 355

Noter

144

Bokslut 2014

Förteckning över använda bokföringsböcker 1. Inbunden balansbok: · Verksamhetsberättelse · Resultaträkning · Finansieringsanalys · Balansräkning · Koncernbalansräkning · Noter · Förteckning över använda bokföringsböcker · Undertecknande av bokslutet · Revisorernas revisionsanteckning 2. Övriga bokslutshandlingar: · Balansspecifikationer · Specifikationer till noterna 3. ADB-utskrifter: · Dagbok · Huvudbok · Resultaträkning · Balansräkning · Finansieringsanalys · Jämförelse över budgetutfallet Använda verifikatsgrenar: Ingående saldo Budget Tilläggsanslag Promemoria, extern Raindance Promemoria, extern Rondo Promemoria, intern Raindance Promemoria, intern Rondo Kassaverifikat Lösöre Anläggningstillgångar SInterna faktoror, Rondo Bankens kontoutdrag Löner Socialarbetet Försäljningsreskontrans fakturaslag 11-41 Sonet lagret, hälsovårdsväsendet Manuella prestationer, försäljningsreskontra Referensprestationer, försäljningsreskontra Kvittering av kreditfakturor, försäljningsreskontra Avskrivning från konton (kredirförluster) Försäljningsreskontran fakturaslag 54,59-77 Inköpsfakturor, Rondo Manuella prestationer, vatten Referensprestationer, vatten Kvitteringar, vatten Inköpsavgifter Koncernens ingående saldo Konsernens dotterbolag/samkommuner Koncernbokföring

nummerserie 1 2 3 10 15 20 25 30 33 37-38 40 101 100 103 110-410 500 511 521 531 541 540,590-770 800 811 821 831 899 991 992 993

BOKSLUTSKALKYLER

Bokslut 2014

Kommunstyrelsens och kommundirektörens underskrifter

Kyrkslätt den 30 mars 2015

KOMMUNSTYRELSEN I KYRKSLÄTT

Raija Vahasalo ordförande

Ari Harinen I vice ordförande

Pekka M. Sinisalo II vice ordförande

Anders Adlercreutz ledamot

Ralf Grönberg ledamot

Hans Hedberg ledamot

Johanna Isomäki-Reik ledamot

Matti Kaurila ledamot

Antti Kilappa ledamot

Pirkko Lehtinen ledamot

Michaela Lindholm ledamot

Outi Saloranta-Eriksson ledamot

Anna-Lotta Wichmann ledamot

Tarmo Aarnio kommundirektör

BOKSLUTSKALKYLER

Revisorernas revisionsanteckning

Idag har en berättelse om den utförda revisionen givits. Kyrkslätt 2015 BDO Audiator Oy OFR-samfund

Krister Rehn OFR

Bokslut 2014