KVALITETSREDOVISNING Säters kommun 2008

KVALITETSREDOVISNING Säters kommun 2008

SÄTERS KOMMUN

Innehållsförteckning 1. 

SAMMANFATTNING................................................................................................................................ 1 

2. 

KVALITETSREDOVISNING – EN DEL I KVALITETSARBETET ................................................... 2 

3. 

ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING .............................................. 5  FÖRSKOLA OCH FAMILJEDAGHEM ....................................................................................................................... 5  SKOLBARNSOMSORG ........................................................................................................................................... 5  GRUNDSKOLA ..................................................................................................................................................... 5  VUXENUTBILDNING ............................................................................................................................................ 6 

4. 

FÖRSKOLA OCH FAMILJEDAGHEM ................................................................................................. 7  GRUNDFAKTA ..................................................................................................................................................... 7  FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ............................................................................ 7  ARBETET I FÖRSKOLAN ....................................................................................................................................... 9  RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE ...................................................................................................................... 9 

5. 

SKOLBARNSOMSORG .......................................................................................................................... 15  GRUNDFAKTA ................................................................................................................................................... 15  FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE .......................................................................... 15  ARBETET I VERKSAMHETEN .............................................................................................................................. 16  RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE .................................................................................................................... 16 

6. 

FÖRSKOLEKLASS, GRUNDSKOLA OCH SÄRSKOLA................................................................... 19  GRUNDFAKTA ................................................................................................................................................... 19  FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE .......................................................................... 22  ARBETET I VERKSAMHETEN .............................................................................................................................. 24  RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE .................................................................................................................... 28 

7. 

KULTURSKOLA ...................................................................................................................................... 42  GRUNDFAKTA ................................................................................................................................................... 42  FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE .......................................................................... 42  ARBETET I KULTURSKOLAN .............................................................................................................................. 43  RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE .................................................................................................................... 43 

8. 

VUXENUTBILDNING ............................................................................................................................. 46  GRUNDFAKTA ................................................................................................................................................... 46  RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE .................................................................................................................... 48 

9. 

DEN KOMMUNALA UNGDOMSUPPFÖLJNINGEN ........................................................................ 54 

1. Sammanfattning Kvalitetsredovisningen för barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde omfattar verksamhet från de allra minsta barnen i förskolan till de studerande inom vuxenutbildningen. För förskolans del syns en glädjande tendens, att behovet av förskoleplatser ökar i kommunen. För att tillmötesgå detta invigdes en helt ny förskola i Mora By under hösten 2008. Den nya förskolan har kapacitet att ta mot ca 80 barn. Trots en ökad efterfrågan har föräldrar kunnat erbjudas plats på önskat placeringsdatum och i de allra flesta fall utefter sitt förstahandsval. Glädjande är också att årets föräldraenkät visar att föräldrarna är nöjda med den service förskolan erbjuder, att man känner sig väl bemött och upplever att barnen är trygga i förskolan. Inom förskolan pågår flera intressanta utvecklingsprojekt kring barns lärande och kunskap. Exempel är arbetet med att stimulera och stödja barnens språkutveckling och förskolans miljöarbete. Under året har stödet för barn i behov av särskilt stöd stärkts genom att man anställt ytterligare en specialpedagog med särskild inriktning mot förskolan. Även skolbarnsomsorgen har kunnat erbjuda skolbarnsomsorgsplats enligt föräldrars önskemål. Brukarundersökningar inom skolbarnsomsorgen visar att föräldrarna är nöjda med den service verksamheten erbjuder och med bemötandet från personalen. Föräldrarna inom grundskolan upplever att barnen blir positivt bemötta av skolan och anger att barnen trivs och känner sig trygga. När det gäller kunskapsresultaten ligger andelen behöriga att söka nationellt gymnasieprogram strax över riksgenomsnittet. Meritvärdet och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen har ökat från föregående år men ligger under riksgenomsnittet. Barn- och utbildningsnämnden har därför beslutat prioritera insatser för att höja elevernas måluppfyllelse ytterligare. Exempel är att möjliggöra för flera lärare att delta i Lärarlyftet samt satsningar på att stärka läsutveckling, matematik och teknik. En viktig resurs i arbetet för ökad måluppfyllelsen är också den nya organisationen för elevhälsa som startade under 2008. En annan viktig resurs är Kulturskolan som under året genomfört ett antal olika teman och musikaler vid kommuns skolor. Kommunens vuxenutbildning har under året vidareutvecklat sin verksamhet som omfattar SFI (Svenska för invandrare), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, uppdragsutbildning, Särvux och det kommunala uppföljningsansvaret.

1

2. Kvalitetsredovisning – en del i kvalitetsarbetet Kvalitets- och utvecklingsarbetet i förskola och skola syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för arbetet mot de nationella målen, utveckla arbetsprocesser, att bedöma resultat och måluppfyllelse samt att vidta lämpliga åtgärder för ökad måluppfyllelse. Allt kvalitetsarbete kräver långsiktighet och uthållighet för att vara framgångsrikt. Kvalitet inom skolverksamhet går inte att mäta med enskilda mått. För att få en mer heltäckande bild måste man väga samman fakta och bedömningar från flera olika områden. Barn- och utbildningsnämnden har därför utvecklat ett kvalitetsarbete som innebär att verksamhetens måluppfyllelse kontinuerligt följs upp och utvärderas. I grunden bygger barn- och utbildningsnämndens kvalitetsredovisning på de kvalitetsredovisningar som görs av skolledningarna vid respektive enhet. Enheternas kvalitetsredovisningar avser läsåret. Utöver detta används följande metoder som underlag: − − − − − − − −

Brukarenkäter, föräldrarnas och elevernas upplevelse/bedömning av verksamheten Förvaltningsledningens verksamhetsbesök Nationella prov Betyg DLS-test Prov gällande simkunnighet Uppföljning av måluppfyllelse i alla ämnen i samtliga årskurser Personalenkät gällande arbetsmiljö

Kvalitetsarbetets moment sammanfattas i nedanstående årscykel:

Uppföljning Betyg Måluppfyllelse alla år, alla ämnen

Arbetsmiljöundersökning Föräldraenkäter

Elevenkäter

Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal

Simkunnighet

Enheternas lokala utvecklingsarbete,

Nationella prov

(bl.a. enkäter Utvecklingssamtal, IUP med skriftliga omdömen Åtgärdsprogram, och examensarbeten)

Måluppfyllelse alla år, alla ämnen

Intern ”inspektion”

Skolverkets inspektion

DLS test

Kvalitetsredovisning (kommunal) Kvalitetsredovisning (enhet) Betyg

2

Resultaten från ovanstående årscykel integreras i kommunens ekonomiska process genom att resultaten kopplas samman med budgetprocessen enligt följande moment: - Resultaten från ovan beskrivna årscykel sammanställs efter läsårets slut - I augusti samlas skolledarna för att analysera resultaten och identifiera utvecklingsområden - Efter denna analys träffas barn- och utbildningsnämndens ledamöter för att göra en politisk analys av resultaten och definiera vilka områden man vill utveckla - Resultatet av analysen ligger till grund för nya verksamhetsmål till budgetberedning under september – oktober månad Processen med att integrera kvalitetsarbetet med budgetarbetet åskådliggörs i nedanstående årscykel:

Kvalitetsprocess 2009 12. BUN områdesramar

10. BUN budget

9. Underlag inför budget, verksamhetsplan & den kommunala kvalitetsredovisningen

Janu

ber

No ve m be r

m Dece

11. KF budgetramar

ari

13. Årsberättelse

Fe

ri ua r b Mars

Oktob er mber Septe

April

i st u g

M aj Jul i

i

7. Analys av resultat med skolledarna

2. Förberedande budgetarbete RG/LG antal barn/ elever, nya behov…

14. Kvalitetsredovisning (Kommunal)

Jun

Au

8. Analys av resultat med Politiker

1. Budgetupptakt I

3. Budgetupptakt I I

6. Sammanställning av läsårets resultat 4. KF prel budgetramar

5. Enheternas Kvalitetsredovisningar

Vid den analys som genomfördes av skolledarna i augusti månad 2008 identifierades följande områden för utveckling: Meritvärdet & andel elever som ej når målen samt skillnaden i betygsresultat mellan flickor och pojkar Resultaten gällande meritvärdet & andel elever som ej når målen samt skillnaden i betygsresultat mellan flickor och pojkar redovisas under rubriken Kunskaper, på sidan 30 nedan. Inflytande/Delaktighet Resultat kring inflytande och delaktighet redovisas under respektive verksamhetsområde nedan.

3

Modersmålsundervisning och svenska som andraspråk Resultaten kring modersmålsundervisning och svenska som andraspråk redovisas under rubriken Kunskaper, s. 30, nedan. Likabehandlingsplan Resultaten gällande likabehandlingsplaner redovisas under respektive verksamhetsområde. Kvalitetsredovisning Resultaten gällande arbetet med kvalitetsredovisning redovisas under respektive verksamhetsområde. Miljöcertifiering Arbetet med att miljöcertifiera enheterna redovisas under rubriken Hälsa och Livsstil på sidan 26.

4

3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Förskola och familjedaghem Arbetet med Den goda förskolan har fortsatt under 2008 genom att man utvecklat kärnprocessen, det dagliga arbetet i förskolan. Här har värdegrundsarbetet ingått som en viktig del, bl.a. medvetenheten om hur viktigt bemötandet gentemot barn och vuxna är. Personalen har sett över hur barnen kan göras mer delaktiga och få mer inflytande i verksamheten. Arbetet med Den goda förskolan har ytterligare ökat möjligheten till inflytande och delaktighet för barn och vårdnadshavare. Ett flertal förskolor har börjat med att intervjua barnen kring hur de upplever förskolan. Arbetet med att utveckla olika inflytandeformer, t.ex. brukarråd har fortsatt. En översyn av hur mottagningen av nyanlända små barn ska se ut har inletts under 2008. Personal som ska ansvara för mottagningen har anställts. Inom ramen för elevhälsan har ytterligare en specialpedag med inriktning mot förskolan anställts.

Skolbarnsomsorg Modeller för hur arbetet med kvalitetsredovisning ska bedrivas har tagits fram. En enkät för att få vårdnadshavarnas synpunkter på verksamheten har genomförts.

Grundskola Ny organisation för elevhälsan har genomförts. Arbetet med att skapa en trygg miljö för eleverna har fortsatt att utvecklas, bl.a. genom arbetet med likabehandlingsplanen. Hälsosamtal har genomförts i skolåren 2, 5 och 8. Under våren 2008 har personal i förskoleklass samt skolår 1-9 deltagit i ett utvecklingsarbete kallat Ökad måluppfyllelse. Där har man utifrån läro- och kursplaner tagit fram bedömningsgrunder för samtliga av grundskolans ämnen i alla årsklasser. Under 2008 har ett system för digital elevdokumentation införts vid samtliga skolor i kommunen. Som underlag för dokumentationen har bedömningsgrunderna som beskrivs ovan använts. Matematikutvecklare har fortsatt sitt arbete, bl.a. genom att: − − − −

delta i den nationella satsningen för Matematikutveckling informera och inspirera pedagoger och skolledare inom förskola till skolår 9 stödja genomförande av kommunala och lokala matematikprojekt leda arbetet av framtagandet av en ”kommunal kursplan” i matematik

Den treåriga satsningen LÄSiSäter har fortsatt med utbildning i materialet God Läsutveckling, en seminarieserie för lärare i skolår 4-9 i samverkan med PUD (Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna) och Högskolan Dalarna samt ytterligare två heldagsföreläsningar, också dessa i samverkan med PUD och Högskolan Dalarna. Som en del av LÄSiSäter har en översyn av bibliotekens roll i lärandet inletts. Klockarskolan har genomfört Sommarskola även sommaren 2008. COPE - utbildningen har utökats till att även omfatta vårdnadshavare till barn 13-16 år. Arbetet med att ta fram en handlingsplan för mottagandet av elever som kommit till kommunen via integrationsmottagningen har inletts.

5

Barn- och utbildningsförvaltningen har under 2008 arbetat för att berättigade elever ska kunna erbjudas modersmålsundervisning. Det har dock inte gått att rekrytera någon behörig lärare. Skolorna har annonserat efter lärare samt har förvaltningen kontaktat grannkommunerna Hedemora och Borlänge för att försöka få till stånd samverkan kring modersmålsundervisning. Inte heller dessa kontakter har lett till att modersmålsundervisning kunnat erbjudas.

Vuxenutbildning För att säkra de studerandes medverkan och delaktighet har man under året uppmanat till en öppen dialog mellan den studerande och lärarna. Organisationen har under de två föregående åren arbetat för ökad delaktighet och medverkan. Skolledningen och studievägledaren tar upp de studerandes eget ansvar för sin utbildning och studiesituation vid informationsträffen vid kursstart. En modell för ”kursplanering” har utarbetats för att underlätta för lärare och studerande att tillsammans komma överens om avstämnings datum, tester och prov.

6

4. Förskola och familjedaghem Grundfakta Säters kommun erbjuder verksamhet i form av förskola och familjedaghem för barn i åldern 1 - 5 år, 06.30 - 18.00 måndag - fredag under den tid som förälder arbetar eller studerar. Verksamheten är organiserad i två förskoleområden, Säters och Gustafs/Stora Skedvi förskoleområden. Varje område leds av en rektor med stöd av biträdande rektor. Inom Säters förskoleområde finns fyra förskolor. Familjedaghemmen består av dagbarnvårdare som enbart arbetar i hemmet och dagbarnvårdare som enbart arbetar i extern lokal. Det finns två lokaler för familjedaghemsverksamhet. Inom Gustafs/Stora Skedvi förskoleområde finns fyra förskolor, tre i Gustafs och en i Stora Skedvi. Dagbarnvårdarna i Gustafs Stora Skedvi har tillgång till och bedriver verksamhet i extern loka några dagar i veckan. Fristående verksamhet I kommunen finns ett föräldrakooperativ, förskolan Tornet, med verksamhet för barn 1-5 år. Barn- och utbildningsnämnden tecknar avtal med föräldrakooperativet om verksamhet och nämndens presidium har träffat styrelsen vid två tillfällen under året för att diskutera föräldrakooperativets verksamhet. Personalen vid kooperativet har bjudits in och har deltagit i kompetensutveckling som genomförts för personal inom den kommunala förskolan. Barn- och utbildningsförvaltningen har erbjudit stöd för kooperativets kvalitetsarbete. I tabellerna nedan redovisas kooperativet under rubriken ”Enskild förskola”. Inför 2009 avser barn- och utbildningsnämnden att utse en representant att delta i kooperativets styrelse.

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Ekonomiska resurser – resursfördelning Följande nyckeltal utgör en grund för budgetberäkningen på de olika områdena. Tabell 1. Ekonomiska resurser i förskolan, källa: barn- och utbildningsförvaltningen

Personaltäthet Förskola Familjedaghem Läromedelsanslag Förskola Familjedaghem Kompetensutvecklingsanslag Elevassistent, barnskötare, förskollärare, fritidspedagog, lärare Administrativ personal inkl skolledare, skolhälsovård m.m.

7

Barn/personal 5,5 6,0 Kr/ barn/elev 505 257 Kr/årsarbetare 2 280 2 710

Antal barn förskolan Tabell 2. Antal barn i förskolan, källa: Skolverket (SCB)

Antal barn 1-5 år i kommunen

År

Riket, samtliga kommuner 2008 Kommungruppen 2008 Säter 2008 2007 2006 2005 2004

Inskrivna barn

Andel inskrivna

Andel

totalt antal

därav andel i

barn 1-5 år av befolkningen i

åldern 0-3 år

Kommunal Enskild förskola förskola

barn 1-5 år med därav andel annat modersmål med moän svenska dersmålsstöd

enskild regi

529 564

432 621

55

18

81

15

17

18

35992

29066

53

12

80

9

11

8

560 558 532 531 500

420 388 352 354 310

50 52 53 52 44

2 4 5 5 4

75 69 66 66 62

2 3 3 3 3

2 1 2 1 2

0 0 0 0 0

Gruppstorlekar Förskolan Tabell 3. Gruppstorlekar i förskolan, källa: Skolverket (SCB)

År

Avdelningar totalt Småbarnsavdelningar (0 - 3 år) Antal Andel (%) småbarnsavdelningar med Antal Andel (%) avdelningar med Antal -15 16-17 18-20 21-25 26 - barn per -10 11-13 14-16 17 avdelning barn barn barn barn barn barn barn barn barn

Riket, samtliga kommuner 2008 25599 Kommungruppen 1719 2008

38 39

18 18

28 27

12 14

3 3

16,9 16,9

8033 530

15 14

27 35

45 44

13 7

Säter 2008 2007 2006 2005 2004

61 39 33 67 44

7 13 19 21 6

21 35 43 0 17

7 9 5 13 33

4 4 0 0 0

15,0 16,9 16,8 14,8 17,2

12 14 9 10 7

17 7 11 10 0

67 43 33 60 57

8 14 33 30 43

8 36 22 0 0

28 23 21 24 18

Personal Tabell 4. Personal i förskolan, källa: Skolverket (SCB)

Kommunal förskola Antal årsarbetare

Riket, samtliga kommuner Kommungruppen 2008 Säter 2008 2007 2006 2005 2004

67677

Antal årsarbetare

42

5,2

14409

Andel (%) årsarb. med pedagog. annan utb. högskoleför arbete utbildning med barn

55

Enskild förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare

Andel (%) årsarb. med pedagog. annan utb. högskoleför arbete utbildning med barn

43

Antal inskrivna barn per årsarbetare

47

5,4

4758

55

42

5,4

598

42

51

5,6

74 69 62 59 49

58 59 58 60 48

40 37 40 40 52

5,5 5,4 5,4 5,8 6,1

3 3 3 4 4

31 31 31 21 25

69 69 69 52 48

3,8 6,2 6,2 4,5 3,6

Lokaler Sedan början av 1990-talet har lokalerna för förskolan anpassats och renoverats för att passa verksamheten. De lokaler som renoverades i början av 1990-talet börjar nu återigen bli aktuella för en renovering. Vissa verksamheter upplever sig som trångbodda. Trenden idag är att förskolans behov av platser ökar, vilket bl.a. lett till att ett nybygge av förskola i kommundelen Gustafs Förskolan invigdes under 2008 och har utrymme för ca 80barn. I tätorten Säter har lägenheter

8

gjorts om till förskole- och dagbarnvårdarlokaler. Inför 2009 finns ytterligare behov av utökning av platser.

Arbetet i förskolan Inom förskolan pågår ett utvecklingsarbete under arbetsnamnet ”Den goda förskolan”. Arbetet innefattar ett arbete kallat ”Vägledande samspel”, som syftar till att utveckla verksamheten i enlighet med förskolans läroplan. ”Vägledande samspel” ICDP (International Child Development Programme) har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Arbetet med ”Den goda förskolan” inrymmer särskilda satsningar på att stärka barnens språkutveckling och matematiska begreppsförmåga. Inom kommunen finns två specialpedagoger som arbetar inom förskolan. Den ena tjänsten är avsatt för Säters förskoleområde medan den andra arbetar inom Gustafs/Stora Skedvi förskoleområde. Tjänsterna är organiserade inom Elevhälsan. Inom Enbacka/Stora Skedvi förskoleområde hålls två-tre gånger per termin barnteam på förskolan. Specialpedagog och skolledning träffas tillsammans med personal för att diskutera barn som personalen behöver stöttning kring. Utifrån varje enskilt fall sätts resurser in, specialpedagog kan handleda hela arbetslag eller ansvarig pedagog. Inom Säters förskoleområde sker träffar en gång i månaden med representant från Elevhälsan. Där kan personalen på avdelningarna lyfta frågor runt barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagog handleder personalen efter ärendeansökan till Elevhälsan, så att barnen kan få stöd ute på avdelningen. Nyanlända barn Säters kommun kan enligt avtal med Migrationsverket ta emot 30 flyktingar per år, varav 10 barn. Under 2008 har ca 20 barn anlänt till kommunen. Dessa barn har bosatt sig i kommundelen Säter. På förskolan har barnen integrerats i verksamheten. Under vårterminen 2008 anställdes en förskollärare med särskilt ansvar för mottagning av nyanlända barn.

Resultat och måluppfyllelse Tillgång till plats Föräldrar som sökt förskoleplats har kunnat erbjudas plats på önskat placeringsdatum och i de allra flesta fall utefter sitt förstahandsval. Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Kommunens informerar föräldrarna om rätten till allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. Grupper och personal Barnantalet har ökat med 32 barn mellan 2007 och 2008. Antal barn per avdelning har minskat från 16,9 år 2007 till 15,0 år 2008. Genomsnittet för rikets samtliga kommuner ligger på 16,9 barn per avdelning. Samma antal gäller för jämförbara kommuner. Antal inskrivna barn per personal har ökat från 5,4 år 2007 till 5,5 2008. Detta ligger något över genomsnittet för rikets samtliga kommuner (5,2) och för jämförbara kommuner (5,4). Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är 58 % vilket är tre procentenheter över såväl genomsnittet för riket som för jämförbara kommuner. Rektorerna har genomgått den statliga rektorsutbildningen och förskolans rektorer har under hösten 2008, tillsammans med skolans

9

rektorer, deltagit i en påbyggnadsutbildning arrangerad av rektorsutbildningen vid Karlstads universitet. Registerkontroll genomförs alltid innan personal anställs i kommunens förskoleverksamhet. Avtal har upprättats med de externa utförare som anställer personal som verkar inom, eller med anknytning till förskolan t.ex. måltidspersonal och fastighetsskötare. Normer och värden Värdegrundsarbetet bedrivs på olika sätt i förskolorna. Oavsett kön har alla barn tillgång till material, lekar och sysselsättningar på förskolorna. Barnen uppmuntras att pröva på olika aktiviteter och de väljer ofta att leka med varandra oberoende av kön. Man tänker på hur man tilltalar barnen och vilket förhållningssätt man har och man medvetandegör varandra på hur man tilltalar barnen. Arbetet med ”Vägledande samspel” ICDP har stimulerat och utvecklat ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Förskolorna har under 2008 genomfört enkätundersökningar riktade till föräldrarna för att mäta hur de upplever barnens trivsel och trygghet. Resultatet visar att föräldrarna anser att barnen bemöts positivt och känner sig trygga i förskolan. Även förvaltningsledningen har vid sina besök i förskolan kunnat konstatera att förskolorna skapat en förskoleverksamhet som bedrivs i en positiv miljö. Under 2008 gällde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagen angav att varje verksamhet skulle upprätta en likabehandlingsplan med delvis samma innehåll som nu anges i 14 a kap skollagen och Diskrimineringslagen (2008:567). Samtliga rektorsområden har upprättat en likabehandlingsplan. Vid en genomgång av enheternas likabehandlingsplaner framgår att de i begränsad utsträckning innehåller en aktuell kartläggning av den egna verksamhetens behov av åtgärder. Barnen har generellt inte varit delaktiga i framtagandet av förskolornas likabehandlingsplaner. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts men att åtgärder behöver vidtas gällande arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling av barn. Åtgärder för utveckling För att säkerställa att samtliga förskolor årligen upprättar en plan mot kränkande behandling i enlighet med bestämmelserna i skollagen och i förordningen kommer förvaltningen att initiera ett utvecklingsarbete för att utveckla förskolornas planer. Områden som ska fokuseras är främst kartläggningen av den egna verksamheten och den därtill kopplade beskrivningen av vilka åtgärder man avser vidta för att komma till rätta med den eventuella problematik som finns vid förskolan. Barnens delaktighet i framtagandet av planen kommer också att prioriteras. Utveckling och lärande I januari 2007 startade arbetet med Den goda förskolan i syfte att hos all personal skapa en gemensam syn på förskolans uppdrag och verksamhet. All personal i förskola och familjedaghem i kommunen har gemensamt arbetat med ett antal frågeställningar samt utifrån detta arbete tagit fram en gemensam verksamhetsidé. Arbetet med Den goda förskolan har också inneburit att personalen diskuterat synen på lärande och kunskap och formulerat en verksamhetsidé där man beskriver hur man avser att följa och synliggöra barnens utveckling. En viktig del i detta är att vårdnadshavarna vet vad förskolan kan erbjuda, hur man arbetar och samverkar. Alla barn och elever i förskola har en samlad dokumentation kallad Röda mappen. Dokumentationen är tänkt som en gemensam struktur för att tydliggöra en utvecklingslinje.

10

Inom förskolan arbetar man med barnens språkutveckling genom en metod kallad Tidig registrering av språkutveckling (TRAS). All personal har, eller ska få, utbildning i metoden. Språkutvecklingen stimuleras även genom rim, ramsor, språk och rörelse. Inom Säters förskoleområde samarbetar förskolan med biblioteket i ett projekt där boklådor placeras ute på förskolorna för att öka läsningen i familjerna. Man gör också besök på biblioteket. Barn som kommit till kommunen via integrationsmottagningen placeras direkt på en avdelning i verksamheten. Barnen har under året inte kunnat erbjudas modersmålsstöd. I kommunen finns rutiner för hur arbetet för barn och elever i behov av särskilt stöd ska bedrivas. Träffar sker en gång i månaden med representant från Elevhälsan. Där kan personalen på avdelningarna lyfta frågor runt barn i behov av särskilt stöd. Elevhälsans specialpedagog handleder personalen efter ärendeansökan till Elevhälsan, så att barnen kan få stöd ute på avdelningen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts men att åtgärder behöver vidtas främst vad gäller att tillgodose behoven för barn som har ett annat modersmål än svenska. Verksamhetsidén som tagits fram i arbetet med Den goda förskolan har tydliggjort verksamheten i förskolan. Detta skapar en trygg miljö för barnen. Tillsammans med redan pågående arbete i förskola har arbetet med Den goda förskolan inneburit att man nått långt i arbetet med lust och kreativitet i lärandet. Enligt läroplanen, avsnitt 1, ”Förskolans värdegrund och uppdrag”, ska barn i förskolan som har ett annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på det svenska språket som på sitt modersmål. Det finns barn med annat modersmål i kommunens förskolor som inte erbjuds modersmålsstöd. Åtgärder för utveckling Förskolan kommer att fortsätta arbetet med Den goda förskolan, bl.a. genom att varje enhet beskriver hur man ska arbeta vidare med kärnprocessen, d.v.s. hur verksamheten ska utformas för att ge barnen bästa möjliga förutsättningar för lärande. Där ska värdegrundsarbetet ingå som en viktig del, bl.a. medvetenheten om hur viktigt vårt bemötande gentemot barn och vuxna är. I förskolan i Säters barn- och skolområde har man bestämt att inleda en satsning på att utveckla arbete med matematik. Detta kommer att ske genom att skolans matematikutvecklare gör verksamhetsbesök hos varje avdelning under våren 2009. Utifrån dessa erfarenheter lägger matematikutvecklaren, tillsammans med rektorerna, upp en mer riktad satsning för förskolan till hösten 2009. En handlingsplan för mottagning av nyanlända barn ska upprättas under 2009. Nyanlända barn ska erbjudas modersmålsstöd under förutsättning att personal kan rekryteras. Vidare ska åtgärder vidtas så att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Barns inflytande Barnen görs delaktiga i så mycket som möjligt i verksamheten. Barnen ges tid att göra saker själva och i sin egen takt. Barnen får ett ökat ansvar med stigande ålder och mognad. Personalen tar tillvara barnens önskemål och gör dem delaktiga i de dagliga rutinerna. Därutöver är samlingen ett forum där barnen ges tillfälle till att framföra sina synpunkter på verksamheten Ett flertal förskolor arbetar med att intervjua barnen kring hur de upplever förskolan. Barnen har i intervjuer sagt att de känner sig glada och tycker att det är roligt att gå till förskolan.

11

Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts men att arbetet kan vidareutvecklas. Åtgärder för utveckling Personalen ska se över hur barnen kan göras mer delaktiga och få mer inflytande i verksamheten. Arbetet med Den goda förskolan kommer ytterligare att öka möjligheten till inflytande och delaktighet för vårdnadshavarna. Under 2009 ska arbetet med Vägledande samspel, ICDP, International Child Development Programmes vidareutvecklas. Det övergripande målet är att utveckla barns delaktighet, inflytande och ansvar och att stödja pedagogers egen förmåga att se barnets initiativ och behov och svara barnet på ett utvecklingsbefrämjande sätt. Förskola och hem I förskolan läggs stor vikt vid det dagliga mötet mellan vårdnadshavare och personal vid lämning och hämtning av barn. Det är ett naturligt och tätt återkommande tillfälle att prata om barnet och verksamheten. Flera avdelningar skickar varje månad hem information till föräldrarna om verksamheten. Någon avdelning har också ibland skickat med specifika frågor i sina månadsbrev för att få in föräldrarnas synpunkter. Utöver den dagliga kontakten och utvecklingssamtalen (föräldrarna erbjuds utvecklingssamtal varje termin) finns föräldraföreningar, utvecklingsråd och brukarråd som former för inflytande. Inom Säters förskoleområde har man i utvecklingsråden tagit upp frågan om förskolans måluppfyllelse, där föräldrarna säger att man tycker att verksamheten lyckas bra med att uppfylla målen. På förslag från Utvecklingsrådet har man inom Säters förskoleområde genomfört temamöten för föräldrar om ”Kostens betydelse för små barn”. Detta har lett till ett arbete med att utveckla matsedeln på förskolorna. Föräldrar har också deltagit i praktiskt arbete med utemiljön. Andra aktiviteter för föräldrar förekommer också, ”drop-in” fika, lucia mm. De brukarenkäter som genomförts visar att föräldrarna är mycket nöjda med personalens bemötande när man lämnar och hämtar sina barn. Undersökningarna visar också att föräldrarna är nöjda med verksamhetens innehåll och sina möjligheter till inflytande på verksamheten. Under året har ett föräldrautbildningsprogram, COPE - the Community Parent Education Program genomförts. Syftet med COPE- är att ge föräldrar verktyg för att förstå och hantera sitt barns beteende och att stärka dem i deras föräldraskap. Ett viktigt syfte är också att förbättra samspelet i familjen och att skapa stödjande nätverk. Det kanadensiska föräldrautbildningsprogrammet COPE är ett gruppbaserat, manualbaserat program som riktar sig till föräldrar med barn i åldern 3 -12 år, som upplever behov av stöd i sitt föräldraskap. Gruppen som består av 20-30 föräldrar träffas en gång i veckan, två timmar vid varje tillfälle. Programmet är till stora delar deltagarstyrt och diskussionerna förs ömsom i smågrupper ömsom i stor grupp. Varje lektion är noga strukturerad och avhandlar en strategi, exempelvis hur man uppmuntrar och förstärker positivt beteende. Strategierna bygger på inlärningsteoretiska principer (KBT). Kurserna leds av personal från Elevhälsan och från Säters förskoleområde och omfattar per år ca 20 föräldrar med barn 3-12 år. Kurserna arrangeras i samverkan med Svenska Kyrkan som tillhandahåller lokal. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts men att arbetet kan vidareutvecklas.

12

Åtgärder för utveckling Under 2009 kommer arbetet med ICDP att vidareutvecklas. Det kommer även att ske en fortsättning av föräldrautbildningen COPE. Arbetet med att utveckla olika inflytandeformer, t.ex. brukarråd ska fortsätta under 2009. För att skapa ytterligare förutsättningar föräldrar att ge uttryck för sin uppfattning om förskolan genomförs från 2009 kommungemensamma brukarenkäter riktade till föräldrar Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan inom Säters förskoleområde samverkar med förskoleklass och fritidshemmen. Man har en planerad överskolning till de båda verksamheterna. Då träffas barn och personal ett antal gånger under våren och har aktiviteter tillsammans. Sedan följer personalen upp inskolningarna under oktober och gör besök hos barnen som börjat i förskoleklass. Vid Gustafs förskoleområden är femårsverksamheten förlagd till lokal placerad på skolgården. Detta innebär att barnen träffar både elever och skolans personal på skolgården. Barnen äter lunch i skolmatsalen och träffar spontant blivande lärare. Man har även gymnastik/rörelse i gymnastiksalen då man också bekantar sig med lokaleran. Någon gång per termin blir barnen på förskolan inbjudna på teater eller dyl. som eleverna framför. Inför övergången till skolan träffas personal från förskoleklass, fritidshem, rektor och personal från förskolans 5-års verksamhet. Vid träffen har man s.k. överlämningsprat för att barnen ska få en bra övergång till skolan. Nästa steg är att barnen går med sin personal till respektive förskoleklass på ett besök. Barnen blir lämnade och får lära känna sina nya lärare. Förskoleklassens lärare” lämnar tillbaka” barngruppen till förskolan igen och man för en dialog hur det hela fungerat. Denna rutin används också vid Stora Skedvi förskola. Varje år bjuds föräldrar och barn in till en ”Flaggstångsträff”. Alla samlas vid flaggstången på skolgården där barnen får träffa sina nya lärare och föräldrarna får information om fritidshem och den kommande inskolningen. Inskolning till fritidshemmet sker vid två tillfällen under vecka 25. Vid behov avsätts ytterligare tid för inskolningen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. Kvalitetsarbete Enligt 1–3 §§ förordningen om kvalitetsredovisning ska varje kommunal skola årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder behöver vidtas för att utveckla kvalitetsarbetet inom förskolan. Förskolornas kvalitetsredovisningar är upprättade för förskoleområdet och ej för varje förskola. Kvalitetsredovisningarna utgör i allt väsentligt en beskrivning av insatser som gjorts under året medan bedömningen av resultat i förhållande till nationella mål är knapphändig. De åtgärder som finns angivna är inte heller tydligt kopplade till de bedömningar av måluppfyllelse som gjorts. Barn- och utbildningsnämndens presidium har tillsammans med förvaltningsledningen vid två tillfällen träffat styrelsen för föräldrakooperativet Tornet, bl.a. för att diskutera förskolans verksamhet. Personalen vid föräldrakooperativet har bjudits in och deltagit i centralt arrangerad kompetensutveckling. Någon direkt tillsyn av verksamheten har dock inte genomförts.

13

Åtgärder för utveckling Inför 2009 ska varje förskola upprätta en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Kvalitetsredovisningarna ska ange vilka nationella mål som bedömts och ska visa att resultaten av dessa bedömningar tas till vara för att utveckla verksamheten. Som underlag för kvalitetsredovisningen ska underlag för personals självärdering av de nationella målen utarbetas, samt ska en kommungemensam föräldraenkät genomföras. Förvaltningsledningen ska genomföra tillsyn vid föräldrakooperativet Tornet.

14

5. Skolbarnsomsorg Grundfakta Skolbarnsomsorgen erbjuds till barn i åldern 6 - 11 år. Verksamheten bedrivs i anpassade lokaler i skolan och är integrerad i skolans verksamhet. All personal har fritidspedagogexamen. För de skolbarn som har behov av barnomsorg endast på loven erbjuds ferieplats Fristående verksamhet I kommunen finns en fristående skola, Solvarbo skola. Skolan är belägen i byn Solvarbo och drivs av en ekonomisk förening. Skolan har elever i åldersgrupper, från förskoleklass till klass 6 med tillhörande fritidshem. Barn- och utbildningsnämnden tecknar avtal med skolan om verksamhet. I tabellerna nedan redovisas fritidshemmet vid Solvarbo skola under rubriken ”Enskilt fritidshem”. Barn i fritidshem Tabell 5. Antal barn i fritidshem, källa: Skolverket (SCB)

Antal barn i kommunen 6-12 år

Riket, samtliga kommuner 2008 Kommungruppen 2008 Säter 2008 2007 2006 2005 2004

675 585 48 139 760 785 845 878 936

Inskrivna barn totalt antal

346 130 23 734 307 351 342 330 362

därav andel (%) i enskild regi

i samma org.som grund/ särskola

9

99

5

6 17 18 14 10

99

100 100 100 100 100

Andelen (%) inskrivna

Andelen (%) inskrivna

Antal inskrivna

barn 6-9 år av befolk. 6-9 år totalt i enskild regi

barn 10-12 år av befolk. 10-12 år totalt i enskild regi

barn per avdelning

80

7

76

69 70 69 67 70

13

4

4 6 7 8 7

1

14

5 15 12 8 -

1 10 7 2 -

1

34,9 34,4 43,9 50,1 42,8 47,1 36,2

Personal fritidshem Tabell 6. Personal i fritidshem, källa: Skolverket (SCB)

Riket, samtliga kommuner 2008 Kommungruppen 2008 Säter 2008 2007 2006 2005 2004

Fritidshem totalt därav kommunalt fritidshem Antal Andel (%) Antal Antal Andel (%) Antal årsarbetare årsarb. inskrivna årsarbetare årsarb. med inskrivna med peda- barn per pedagog. barn per gog. hög- årsarbetare högskoleex- årsarbetare skoleexaamen men

därav enskilt fritidshem Antal Andel (%) Antal årsar- årsarb. med inskrivna betare pedagog. barn per högskoleex- årsarbetare amen

16 878

57

20,5

15 593

59

20,2

1 285

35

24,4

1 204

57

19,7

1 151

58

19,5

53

42

24,2

21 21 22 24 32

95 95 88 80 68

14,5 16,5 15,8 13,6 11,4

20 21 20 23 30

98 98 91 83 72

14,4 14,0 13,8 12,1 10,8

1 1 1 1 2

.. .. 40 .. ..

.. .. 48 .. ..

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Ekonomiska resurser – resursfördelning Följande nyckeltal utgör en grund för budgetberäkningen på de olika områdena.

15

Tabell 7. Ekonomiska resurser i skolbarnsomsorgen, källa: barn- och utbildningsförvaltningen

Personaltäthet Skolbarnsomsorg 6- 9 år 10-12 år

Barn/personal 15 17

Läromedelsanslag Skolbarnsomsorg Kompetensutvecklingsanslag Elevassistent, barnskötare, förskollärare, fritidspedagog, lärare Administrativ personal inkl skolledare, skolhälsovård m.m.

Kr/ barn/elev 455 Kr/årsarbetare 2 280 2 710

Arbetet i verksamheten Fritidshemmen är lokalintegrerade i skolans lokaler

Resultat och måluppfyllelse Tillgång till plats Föräldrar som sökt fritidshemsplats erbjuder plats enligt önskemål och utan oskäligt dröjsmål. Skolbarnsomsorg erbjuds t.o.m. 11 års ålder. Dispens beviljas för de som önskar gå kvar till dess barnet fyller 12 år. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. Grupper och personal Andelen inskrivna barn per avdelning var år 2008, 43,9 barn att jämföra med riksgenomsnittets 34,9 barn och kommungruppens 34,4. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning var år 2008, 98 % att jämföra med 59 % för genomsnittet för riket samt 58 % för jämförbara kommuner. Antal inskrivna barn per årsarbetare var år 2008, 14,5, att jämföra med riksgenomsnittets 20,5 och kommungruppens 19,7. Registerkontroll genomförs alltid innan personal anställs i kommunens skolbarnsomsorg. Avtal har upprättats med de externa utförare som har personal som verkar inom, eller med anknytning till skolbarnsomsorgen. Exempel: Måltidspersonal, personal som kör skolskjuts och fastighetsskötare. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Enligt 2 a kap. 3 § skollagen ska barngrupperna i skolbarnsomsorgen ha en lämplig sammansättning och storlek. Exakta tal för barngruppernas storlek anges dock inte. I förarbetena till denna lagstiftning sägs att personaldimensioneringen och barngruppernas storlek bör anpassas till behoven i barngruppen. Lagstiftaren har valt att stanna vid kravet att dessa ska ha en lämplig sammansättning och storlek. Antalet barn i grupperna i Säter kommun har minskat från föregående år. De förhållandevis stora barngrupperna balanseras av en högre personaltäthet. När det gäller personalens kompetens har Säter betydligt högre utbildningsnivå än riket. Normer och värden Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009. Efter den 1 januari finns bestämmelserna i två lagar dels i 14 a kap. skollagen angående kränkande behandling, dels i den nya diskrimineringslagen (2008:567) angående diskriminering. För varje fritidshem ska det varje år upprättas en årlig plan mot kränkande behandling. Denna plan ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att fö-

16

rebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska också innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder man avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Vid en genomgång av enheternas likabehandlingsplaner framgår att fritidshemmen och skolan har gemensamma likabehandlingsplaner: Planerna innehåller i begränsad utsträckning en aktuell kartläggning av den egna verksamhetens behov av åtgärder. Det är också oklart på vilket sätt barnen varit delaktiga i framtagandet av planen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att åtgärder behöver vidtas gällande arbetet med att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling av barn. Åtgärder för utveckling För att säkerställa att samtliga fritidshem årligen upprättar en plan mot kränkande behandling i enlighet med bestämmelserna i skollagen och i förordningen kommer förvaltningen att initiera ett utvecklingsarbete för att utveckla fritidshemmens planer. Fritidshemmens roll ska vara specificerad när det gäller att förebygga, upptäcka och åtgärda förekomst av kränkande behandling samt vilka åtgärder som fritidshemmen avser vidta under det kommande året. Barnens delaktighet i framtagandet av planen ska också prioriteras. Delaktighet och inflytande Av fritidshemmens kvalitetsredovisningar framgår att personalen strävar efter att vara lyhörd för barnens egna tankar kring verksamheten. De har aktivitetsgrupper på fritidshemmen där utbudet är så varierande som möjligt, så att barnen kan välja efter önskemål och mognad. Viss verksamhet är inriktad mot de äldre barnen. De äldre barnen är t.ex. med och beslutar vilket lekmaterial som ska köpas in till fritidshemmet. I samband med detta diskuteras priser och man ser ekonomiska skillnader, dyrt och billigt. Man genomför samlingar där barnen får komma till tals och uttrycka sina önskningar och idéer. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. Samverkan mellan fritidshem och skolan Fritidshemmens personal deltar vid behov i arbetet med elever i behov av särskilt stöd och är med i EQ-arbetet i förskoleklass och årskurs ett till tre. Man bidrar på det sättet till måluppfyllelsen i skolan. Fritidshemmets personal deltar också i skolans arbete bl. a. läsprojekt och temaarbeten. Åtgärder för utveckling Till hösten 2008 kommer arbetet med elevvårdsteamet att förändras. Specialpedagog och kurator kommer att arbeta i nära samarbete med arbetslagen för att i större utsträckning kunna arbeta förebyggande med elevhälsa. Skolan/fritidshemmet ska arbeta fram en gemensam policy, med bland annat riktlinjer för hur eleverna ska bli mer delaktiga och läras att ta ansvar för sina handlingar. Fritidshemmen kommer att arbeta för att utveckla bemötande och arbete med EQ. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts. Samverkan mellan fritidshem och hem Samverkan mellan fritidshem och hem sker på olika sätt vid fritidshemmen. Exempel på samverkan är brukarråd där föräldrarepresentanter och personal möts och diskuterar verksamhetsnära frågor. Andra exempel är att man ordnar föräldrafixardag, Några fritidshem har informationshäf17

ten som delas ut när barnen börjar inom verksamheten. Information anslås i kapprum och på ytterdörr samt ges muntligt till föräldrar vid lämning och hämtning. Några fritidshem skickar hem informationsblad till föräldrarna och visar upp sin verksamhet i samband med Öppet Hus. Personalen ordnar Drop-in med t ex korvgrillning, tipspromenad. Under 2008 genomfördes en enkät riktad till föräldrarna vid kommunens fritidshem. De påståenden som fick bäst resultat var att föräldrarna är nöjda med möjligheter att ändra sitt barns närvarotid, att man är nöjd med fritidshemmets öppettider, personalens bemötande, att personalen har ett förhållningssätt som gör att man känner mig trygg med barnets fritidshem, samt att personalen är goda förebilder som påverkar ens barn positivt. De påståenden som fick lägst resultat var informationen man får om sitt barns utveckling och om det finns väl fungerande forum vid fritidshemmet där man ges möjlighet till påverkan och inflytande. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att styrdokumentens mål och krav i huvudsak uppfyllts men att arbetet kan vidareutvecklas. Kvalitetsarbete Verksamheten vid kommuns fritidshem följs i varierande grad upp och utvärderas lokalt på skolorna. Fritidshemmen har under året följt upp och utvärderar sin verksamhet genom egna enkäter till föräldrar. Fritidshemmens kvalitetsredovisningar är upprättade för skolområdet och ej för varje fritidshem. Kvalitetsredovisningarna utgör i allt väsentligt en beskrivning av insatser som gjorts under året medan bedömningen av resultat i förhållande till nationella mål är knapphändig. De åtgärder som finns angivna är inte heller tydligt kopplade till de bedömningar av måluppfyllelse som gjorts. Gällande fritidshemsverksamheten vid Solvarbo skola, som är kommunens enda fristående skola, har barn- och utbildningsnämndens presidium träffat styrelsen vid två tillfällen under året för att diskutera skolans verksamhet. Personal från barn- och utbildningskontoret har bistått rektor vid Solvarbo skola och skolbarnsomsorg i arbetet med kvalitetsredovisning och upprättande av likabehandlingsplan. Kvalitetsredovisningen delgavs barn- och utbildningsnämnden 2008-12-11, § 117. Skolan bad nämnden om anstånd med att redovisa likabehandlingsplanen med anledning av ny rektor tillrädde i slutet av höstterminen 2008. Planen ska redovisas vid nämndens sammanträde i februari månad 2009. Personalen vid skolan har bjudits in och har deltagit i kompetensutveckling som genomförts för personalen inom den kommunala skolan. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Bedömningen är att åtgärder behöver vidtas för att utveckla kvalitetsredovisningarna så att de tydligare anger vilka nationella mål som bedömts och att resultaten av dessa bedömningar tas till vara för att utveckla verksamheten. Även uppföljningen av fritidshemsverksamheten vid Solvarbo skola behöver utvecklas. Åtgärder för utveckling Inför 2009 ska varje fritidshem upprätta en kvalitetsredovisning för sin verksamhet. Kvalitetsredovisningarna ska ange vilka nationella mål som bedömts och ska visa att resultaten av dessa bedömningar tas till vara för att utveckla verksamheten. Som underlag för kvalitetsredovisningen ska underlag för personals självärdering av de nationella målen utarbetas. Förvaltningsledningen ska under 2009 genomföra tillsyn vid fritidshemmet vid Solvarbo skola.

18

6. Förskoleklass, grundskola och särskola Grundfakta Grundskolan i Säter är organiserad i tre skolområden, Säters skolområde med Kungsgårdsskolan F-6 och Prästgärdsskolan F-2, Gustafs Stora Skedvi skolområde med Enbackaskolan F-6 och Stora Skedvi skola F-6 samt Klockarskolan med årsklasserna 7-9. Utöver de kommunala skolorna finns en fristående grundskola, Solvarbo skola, med årsklasserna f-6. I Säters kommun finns en särskola uppdelad i två grupper utifrån ålder. Elever tillhöriga grundsärskola och träningsskola integreras i dessa grupperingar. Tre elever har haft sin skolgång förlagd till särskola i Borlänge och Hedemora. Särskolan arbetar med en individualiserad undervisning där målen för varje elev tydliggörs i individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. En av särskolans lärare har som uppgift att stödja elever som är mottagna i särskolan där förälder valt att eleven ska gå integrerad i grundskolan, vilket innebär att vara inskriven i grundskolan utifrån särskolans kursplan. Denna lärare har haft som uppgift att samordna dessa elevers hela skolsituation, hjälpa till i upprättandet av åtgärdsprogram, stödja de undervisande lärarna och ev. elevassistent med material och metodval, att vara en praktisk stödperson i olika situationer och också undervisa eleven några lektioner varje vecka. Elever Förskoleklass Tabell 8. Elever i förskoleklass, källa: Skolverket

Antal elever i huvudmannens skolor

Riket, samtliga kommuner (2008/2009) Kommungruppen (2008/2009) Säter 2008/2009 2007/2008 2006/2007 2005/2006 2004/2005

Andel (%) 5åringar

Andel elever i verksamhet med samma ped. ledning som grundeller särskola

Andel (%) elever

med annat modersmål än svenska

därav andel (%) med modersmålsstöd

Andel (%) elever i fristående/enskild verksamhet

Andel (%) elever av befolkningen i respektive åldersgrupp 5 år

6 år

89452

0,6

100

15,7

42,6

8

1

96

6537

0,7

100

9,3

38,1

5

1

94

98 92 110 93 91

1,0 0,0 2 0 0

100 100 100 100 100

3,1 3,3 1,0 1,0 1,1

0,0 0,0 0 0 0

7 6 5 6 5

1 0 2 2 1

97 99 100 100 100

19

Grundskola Tabell 9. Elever i grundskola, källa: Skolverket

Läsår

Antal elever i Antal huvud mannens skolor skolor

Antal elever per skola

Andel 6-åringar (%) av elever i årskurs 1

Andel elever (%) i

Språkval i åk 9, andel elever (%) som läser moderna språk

annan fri kommuns stående skolor skolor franska spanska

Riket, samtliga kommuner (2008/2009) Kommungruppen (2008/2009) Säter 2008/2009 2007-2008 2006-2007 2005-2006 2004/2005

tyska

816606

4073

200

1,0

1,3

10,1

13

28

19

60570

309

196

0,8

1,8

6,3

14

27

22

999 1 082 1 132 1 262 1 341

5 6 5 6 7

200 180 226 210 192

0,0 0,9 1,0 0,0 0,0

3,4 3,1 3,2 3,1 2,2

4,3 5,6 5,6 3,9 3,9

11 7 10 7 10

33 42 34 38 42

26 25 20 32 33

Tabell 10. Elever i grundskola, källa: Skolverket

Andel (%) Andel (%) elever som läser av elever moderna språk med el. alternativ i språkval årskurs som läser moderna språk

5

6

7

Modersmålsunderv. andel elever (%)

berättigade till underv.

som deltar i underv.

SVAAntal asylundervisning sök. Elever andel elever i grundsko(%) som lan deltar

därav av berättiutanför gade timplane- elever som bunden deltar tid

Samtliga kommuner 2008/2009 Kommungruppen (2008/2009)

0,1

71

91

77

18,0

9,3

32

52

7,6

3 090

0,0

62

96

77

10,4

4,1

20

40

3,7

67

Säter 2008/2009 2007/2008 2006/2007 2005/2006 2004/2005

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

0 0 0 0 0

100 99 99 100 100

78 81 77 80 83

4,1 3,4 2,2 0,7 0,6

0,0 0,0 0,0 0,1 0,0

. . . 100 .

. . . 11 .

2,7 2,5 1,3 0,6 0,6

0 0 0 0 0

Obligatorisk särskola Tabell 11. Elever i obligatorisk särskola, källa: Skolverket (SCB)

Antal elever i huvudmannens skolor

Riket, samtliga kommuner (2008/2009) Kommungruppen (2008/2009) Säter 2008/2009 2007/2008 2006/2007 2005/2006 2004/2005

Varav andel flickor (%)

Andel elever (%) i grundsärskolan

Träningsskolan

Integrerade

Övriga

  

12 702

40

14

56

31

859

38

15

61

24

12 5 13 12 12

42 40 31 25 17

50 0 15 17 25

33 80 69 67 75

17 20 15 17 0

20

Personal Förskoleklass Tabell 12. Personal i förskoleklass, källa: Skolverket

Antal årsarbetare

Antal årsarbetare per 100 elever

Andel (%) årsarbetare med Förskollärarexamen Fritidpedagogexamen Lärarexamen

Riket, samtliga kommuner (2008/2009) Kommungruppen (2008/2009) Säter 2008/2009 2007/2008 2006/2007 2005/2006 2004/2005

5709

64

7

12

6,4

445

66

6

13

6,8

5 4 5 4 3

80 100 90 91 100

0 0 0 0 0

20 0 2 0 0

4,9 4,6 4,2 4,7 3,4

Grundskola Tabell 13. Personal i grundskola, källa: Skolverket Antal tjänstgörande lärare

Antal lärare Antal ped. (heltidstj.) per 100 personal elever (heltidstj.) per 100 elever

personer omräknat totalt exkl. till underv. i heltids modersmål tjänster och SVA

Riket, samtliga kommuner 80141 (2008/2009) Kommungruppen 6019 (2008/2009) Säter 2008-2009 2007-2008 2006-2007 2005-2006 2004/2005

106 99 112 113 120

Andel lärare, (heltidstj.) (%) med

pedag. högsk. examen

tillsvid. anställ ning

Antal Andel Antal studielärare rektorer och yrkesväg(personer) som är ledare (helper rektor kvinnor tidstj.) per 100 (%) elever i år 7-9

69353

8,5

8,0

9,0

87

89

21

63

0,20

5107

8,4

8,2

8,8

87

89

20

63

0,20

9,4 8,1 8,6 8,0 8,1

9,1 7,9 8,5 8,0 8,1

9,6 8,3 8,8 8,1 8,1

92 90 89 91 88

89 85 84 88 87

27 25 22 19 30

75 75 80 67 75

.. .. .. .. 1,3

94 88 98 101 108

Tabell 14. Personal i obligatorisk särskola, källa: Skolverket

Antal tjänstgörande lärare

Riket, samtliga kommuner (2008/2009) Kommungruppen (2008/2009) Säter 2008-2009 2007/2008 2006/2007 2005/2006 2004/2005

Lärare i obligatoriska särskolan (heltidstjänster)

Personer

Omräknat till heltidstjänster

Antal per 100 elever

Andel (%) med pedagogisk högskoleexamen

Specialpedagogisk högsk. examen

Tillsvidareanställning

4648

2921

26,6

90

38

92

401

215

29,5

88

36

90

7 5 6 6 6

3 3 3 3 3

50,2 58,2 28,7 31,6 35,1

88 100 92 100 97

17 0 0 0 0

92 100 92 100 90

21

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Ekonomiska resurser – resursfördelning Följande nyckeltal utgör en grund för budgetberäkningen på de olika områdena. Tabell 15. Ekonomiska resurser i förskoleklassen, källa: barn- och utbildningsförvaltningen

Personaltäthet Förskoleklass Skolår 1-6 Skolår 7-9

24 7,5 7,8

barn/personal lärare/100 elever lärare/100 elever

Då det gäller särskola, barn i behov av särskilt stöd av andra orsaker, utgörs grunden för budgetberäkningen av andra faktorer såsom behov av antal grupper, specialpedagogstöd, assistentstöd m.m. Tabell 16. Läromedelsanslag och medel för kompetensutveckling, källa: barn- och utbildningsförvaltningen

Läromedelsanslag Förskoleklass Skolår 1-6 Skolår 7-9 Särskola Kompetensutvecklingsanslag Elevassistent, barnskötare, förskollärare, fritidspedagog, lärare Administrativ personal inkl skolledare, skolhälsovård m.m.

Kr/ barn/elev 277 1 150 1 815 3 000 Kr/årsarbetare 2 280 2 710

Därutöver avsätts centrala medel för kommunövergripande kompetensutvecklingsinsatser. Materiella resurser - lokaler och utrustning Lokaler Sedan början av 1990-talet har lokalerna för grundskolan anpassats och renoverats för att passa verksamheten. En ambition har varit att inte ha för mycket lokaler då verksamheten har minskat i antal barn och elever. De lokaler som renoverades i början av 1990-talet börjar nu återigen bli aktuella för en renovering. Antalet elever minskar i Säters tätort, vilket gör att det kan bli aktuellt med ytterligare lokalförändringar de närmaste åren. I Stora Skedvi har det minskade elevantalet redan lett till att en skola avvecklats och all skolverksamhet förlagts till Stora Skedvi skola. I Gustafs ligger elevantalet relativt stabilt. IKT- utrustning Utrustning för informations- och kommunikationsteknik, IKT, finns i form av datorer, skanners, digitalkameror, OH-kanoner m.m. I genomsnitt finns 1-2 datorer per klass i skolår 1-9. I skolår 79 finns dessutom datasal. Elever i behov av särskilt stöd har tillgång till andra hjälpmedel, t.ex. AlphaSmart, talsyntes m.m. För dessa elever finns en arbetsgång som tydliggör behoven och ger möjlighet till prioriteringar. Kommunen använder First Class som kommunikationssystem. Mycket av informationen idag sker via First Class. Ett digitalt dokumentationsstöd för elevdokumentation används av skolår 7- 9 samt vid en 1-6 skola. Användningen ska under 2008-2009 utökas till att omfatta skolår 1-6 i hela kommunen. Personal Av Tabell 12 ovan framgår att 80 % av personalen som undervisar i förskoleklassen har förskollärarutbildning och 20 % har lärarexamen. Enligt Tabell 13, ovan har Säters kommuns grundskolor 92 % lärare med pedagogisk högskoleexamen, att jämföra med 87 % för landets kommuner i genomsnitt. Endast lärare med pedago22

gisk högskoleexamen tillsvidareanställs. Inom den obligatoriska särskolan är andelen med högskoleutbildning 88 % vilket ligger strax under riksgenomsnittet. De specialpedagoger som arbetar inom Elevhälsan har alla specialpedagogutbildning med olika inriktningar. De lärare som arbetar som speciallärare ute på de olika skolorna har antingen en speciallärarutbildning eller poängkurser i t ex läs- och skrivutveckling och/eller matematik. Samtliga skolledare, utom en har genomgått eller genomgår den statliga rektorsutbildningen. Den som ännu inte börjat sin utbildning står dock på tur att starta sin utbildning så snart beslut om den nya rektorsutbildningen vunnit laga kraft. Av Tabell 13 ovan framgår att antalet personal per rektor ligger betydligt över riksgenomsnittet och genomsnittet för jämförbara kommuner. Andelen personal per rektor har ökat de senaste fyra åren. Tabell 14 ovan visar att antal lärare per 100 elever ligger högre än riksgenomsnittet. Förklaringar till detta är att grundsärskolan är integrerad med träningsskolan och att grundsärskolan omfattar hela spannet 1-9 vilket kräver flera grupper. Man erbjuder också elever med svårigheter inom aspergerspektrat att läsa enligt grundskolans kursplan. Registerkontroll genomförs alltid innan personal anställs inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Avtal har upprättats med de externa utförare som har personal som verkar inom, eller med anknytning till skolans verksamhet. Exempel: Måltidspersonal, fastighetsskötare, förare av skolbuss och taxi samt personal vid Skönvikshallen (simundervisning och idrott). Kompetensutveckling Utifrån tidigare förskole- och skolplan samt kvalitetsredovisningar finns en kommunövergripande kompetensutvecklingsplan. Några dagar per läsår brukar ägnas åt gemensam kompetensutveckling för förskola och grundskola medan vuxenutbildningen och kulturskolan arrangerar egna kompetensutvecklingsinsatser. Ytterligare en omfattande kompetensutvecklingsinsats som startade höstterminen 2006 är God Läsutveckling samt LÄSiSäter. Syftet med dessa insatser är att öka elevernas läs- och skrivförmåga. LÄSiSäter kommer att pågå t.o.m. vårterminen 2009. Utbildning som genomförts under 2008 är bl.a. föreläsning med professor Stefan Samuelsson från Linköpings Universitet som föreläst om "Kognitiva och språkliga förutsättningar för en god läs- och skrivutveckling". Föreläsning med Katarina Herrlin, lågstadielärare och universitetsadjunkt vid Högskolan i Kalmar. Tillsammans med Ingvar Lundberg har hon skrivit God läsutveckling (2003), som beskriver hur man möter barnet i den första läsundervisningen. I sin föreläsning redogjorde Katarina Herrlin för läsningens fem dimensioner och hur man kan stimulera elever till en god läsutveckling. Föreläsning med Birgitta Kimber och Pernilla Stark kring SET (social och emotionell träning) och förebyggandets konst. Matematikutvecklaren har genomfört fyra mattematikträffar för matematiklärare i kommunen samt genomfört en studiedag i matematik för lärare 1-9. Matematikutvecklaren, som också är NTA-samordnare, har under året genomfört 20 temautbildningar, två introduktionskurser och en tematräff. En grupp på sju skolledare, som avslutat sin utbildning tidigare år, genomgår läsåret 2008-2009 en påbyggnadsutbildning arrangerad av rektorsutbildningen vid Karlstads universitet. När det gäller att säkerställa kvalitén på rektors- och lärarutbildningen är frågan om samverkan mellan kommunerna och den akademiska utbildningen väsentlig. Samarbetet i regionen sker främst genom Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD). Förvaltningschefen för barnoch utbildningsförvaltningen i Säter är ordförande för PUD och kan därmed aktivt påverka en utveckling som gynnar länets kommuner. Förvaltningschefen ingår också i referensgruppen för den nya rektorsutbildningen och kan därmed också påverka den framtida rektorsutbildningen.

23

Skolledarna har möjlighet att erhålla yrkeshandledning vid behov, i grupp eller individuellt. Skolledarna har också möjlighet att anlita Gävle-Dala företagshälsovård för rådgivning i personalfrågor. Skolledargruppen träffas regelbundet, tillsammans med förvaltningschef, biträdande förvaltningschef och förvaltningsekonom, i rektorsgrupp och ledningsgrupp. I rektorsgruppen deltar rektorerna samt Kulturskolans ledare, i ledningsgruppen deltar alla skolledare. På dessa träffar diskuteras frågor och ärenden av övergripande strategisk, ekonomisk och verksamhetsmässig karaktär. Lärarlyftet Sedan 2008 deltar Säter i den statliga satsningen Lärarlyftet. Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ligger på att stärka lärarens kompetens i både ämnesteori och ämnesdidaktik. Lärare erbjuds att studera med 80 % av sin lön. Utifrån den årliga analysen av nämndens resultat prioriteras vilka utbildningar som man beviljar lärare att delta i. Under hösten 2008 deltog sex lärare i Lärarlyftet. Deltagarna har läst följande kurser: Teknik för år 7-9, Specialpedagogik i en inkluderande skola, Matematikundervisning i utveckling, Svenska som andraspråk, Språk och lärande ur ett samhällsperspektiv, Svenska språket samt kursen Vägar till skriftspråket.

Arbetet i verksamheten Barn och elever i behov av särskilt stöd I kommunen finns en arbetsgång för elevvårdsarbetet. Det primära arbetet genomförs i arbetslaget, nära barn och elever och vårdnadshavare. Det finns speciallärare på alla skolor. Frågor kan sedan lyftas vidare i olika forum. På alla områden genomförs regelbundna träffar i elevvårdsteam. I elevvårdsteamet ingår speciallärare, rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagog från Elevhälsan. I förskolan består motsvarande team av biträdande rektor, förskollärare och specialpedagog från Elevhälsan. I dessa team diskuteras elevvårdsarbetet kontinuerligt. Elevhälsa Under 2008 övergick det som tidigare kallades Resurscentrum till Elevhälsa. Elevhälsa ska främja hälsa hos alla elever men ha fokus på elever som är i behov av stöd och hjälp för sitt lärande. Arbetet med elevhälsan ska så långt som möjligt vara förebyggande och hälsofrämjande och utgå från en analys av risk- och skyddsfaktorer. Elevhälsa i Säters kommun består av ett antal olika kompetenser för att kunna möta den problembild som finns när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa: Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens, medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete och specialpedagogisk kompetens. Arbetet sker i etapper utifrån en s.k. "trappa": 1. Arbetslag 2. EVT-skolledning, elevhälsarepresentanter 3. Elevhälsan 2,50 Kurator 1,75 Skolsköterska 1,00 Familjebehandlare 0,25 Skolpsykolog 1,00 Tal – språkpedagog 5,50 Specialpedagoger 4. Samhällets övriga stödfunktioner 5. Socialtjänst, habilitering, barnpsykiatri o s v Specialpedagoger, tal- och språkpedagog, skolkuratorer, familjebehandlare, skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog är knutna till Elevhälsan. Till varje rektorsområde/arbetslag i kommunens 24

skolområden kopplas en specialpedagog och en kurator från Elevhälsan. Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs går via ärendeansökan till Elevhälsan. Steg 1: Ett mindre team från Elevhälsan, bestående av specialpedagog och kurator, har som uppdrag att leda elevvårdsarbetet i arbetslagen i kommunens rektorsområden. Detta sker främst genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer och ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, åtgärdsprogram skrivs och utvärderas. Steg 2: Skolledarna tillsammans med skolkurator, skolsköterska och specialpedagog från Elevhälsan bildar ett elevvårdsteam per rektorsområde. Där sker det strategiska elevvårdsarbetet, t.ex. Analys av rektorsområdets behov på individ- grupp- och organisationsnivå, planering av förebyggande insatser, fördelning av resurser, planering av kompetensutveckling rörande barn/elever i behov av särskilt stöd, arbetsfördelning för speciallärare och andra stödresurser, kontinuerlig utvärdering av rektorsområdets elevvårdsarbete. Steg 3: Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs går via ärendeansökan till Elevhälsan. Där arbetar hela elevhälsagruppen med ärenden utifrån sin specialkompetens, man gör fördjupade kartläggningar, utredningar och insatser. Elevhälsan ansvarar för kompetensutveckling inom området barn/elever i behov av särskilt stöd och initierar, planerar och genomför förebyggande insatser övergripande i kommunen. Steg 4: Samarbete med samhällets övriga stödfunktioner; barnhabilitering, barn- och ungdomspsykiatrin, sociala myndigheten i kommunen, barnavårdscentralen, barnmedicin, logopedmottagningen och polismyndigheten ska ske på övergripande nivå bl.a. via kommunens Barnplanegrupp där deltar rektor för Elevhälsan. Specialpedagogerna samarbetar med barnhabilitering och barnoch ungdomspsykiatrin i förkommande ärenden. Tal- och språkpedagogen samarbetar med logopedmottagningen enligt gemensam överenskommen rutin. Personalen i de särskilda undervisningsgrupperna samverkar med kommunens socialsekreterare och polisen i kontinuerligt återkommande träffar. Skolkuratorerna och familjebehandlare samarbetar med socialtjänsten i förekommande ärenden. Skolsköterskorna har kontinuerligt samarbete med barnmedicin och BVC. Förskolans specialpedagoger samarbetar med BVC. I avtalet med friskolorna står inskrivet att de kan få stödinsatser från elevhälsan. Specialpedagog deltar vid elevvårdskonferenser vid Solvarbo skola. Barn och elever med funktionshinder Barn och elever bedöms inte utifrån vilket funktionshinder man eventuellt har, utan barnet eller eleven bedöms utifrån de behov man har. Rektor för Elevhälsan har ett extra ansvar för kommunal uppföljning och kontroll vad avser elever med funktionshinder. Elevhälsans specialpedagoger har vidareutbildats inom olika handikappområden, syn, hörsel, utvecklingsstörning/autism, dyslexi och dyskalkyli, för att ytterligare kunna stödja dessa barn/elever och deras familjer. I detta arbete ingår sedan att kontinuerligt kompetensutveckla sig inom sitt område, att hålla sig ajour med aktuell forskning och debatt, att samarbeta med barnhabilitering, barnmedicin och specialpedagogiska institutet. Skoldatatek Hösten 2008 startades ett skoldatatek i Säter. Skoldatateket uppgift är att sprida nyheter, utbilda och informera skolpersonal om kompenserande datorhjälpmedel och pedagogisk programvara samt bidra till ökat erfarenhetsutbyte mellan lärare. Skoldatateket lånar ut kompenserande datorhjälpmedel och bistår med utvärdering inför ett inköp till den egna skolan. Skoldatateket erbjuder teknisk och pedagogisk support till skolorna i samband med lån av kompenserande datorhjälpmedel, är en naturlig del i kommunens elevstöd 25

och samverkar med föräldrar, elever, skolan och myndigheter. Skoldatateket samarbetar med elevhälsans personal för att finna bästa möjliga lösning för varje barn i behov av kompenserande datorhjälpmedel och pedagogisk programvara samt samarbetar med IT-enheten för att iordningställa kompenserande och pedagogisk programvaror till elever i behov av hjälpmedel. För att ge Skoldatateket bättre förutsättningar att utvecklas beslutade barn- och utbildningsnämnden vid sitt sammanträde 2008-12-11, § 116, att föreslå Kommunstyrelsen besluta att medverka i projektet regionalt skoldatatek under 2009. Kommunstyrelsen beslutade enligt BUN´s förslag vilket innebär att Säter nu är medlem i det regionala nätverket för skoldatatek. Nyanlända elever Säters kommun kan enligt avtal med Migrationsverket ta emot 30 flyktingar per år, varav 10 barn. För att undervisningen ska kunna anpassas till elevens tidigare kunskaper genomförs en pedagogisk kartläggning av elevens erfarenheter av och kunskaper i alla ämnen. Elevens behov av individuellt stöd planeras med utgångspunkt från elevens kunskaper och styrkor. Ett åtgärdsprogram och en individuell utvecklingsplan upprättas. Rektor beslutar om placering i förberedelseklass eller i vanlig klass. Förberedelseklassen ska förbereda eleven för vanlig klass. Det som avgör hur länge en elev ska gå i förberedelseklass är elevens utveckling. Eleven och skolan behöver tid för att eleven ska kunna visa sina kunskaper och för att skolan ska kunna dokumentera dem. Kartläggningen kan inte ske vid något enstaka tillfälle utan genomförs stegvis. Eftersom planeringen bygger på elevens förutsättningar innebär detta att den individuella studieplanering som upprättas revideras fortlöpande med utgångspunkt i elevens behov. Inför övergången till ordinarie klass får eleven successivt bekanta sig med den nya klassen. Exempelvis kan eleven börja med ett ämne i taget i den nya klassen och samtidigt gå kvar i förberedelseklassen en del av tiden. Vidare ska en elev enligt grundskoleförordningen få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det och om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör ett dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne. Hälsa och Livsstil De största insatserna läggs på det förebyggande arbetet, framförallt genom genomförandet av s.k. Hälsosamtal i skolår 2, 4 och 8. Metoden för hälsosamtalen har arbetats fram med inspiration och erfarenhet från hälsoprofilbedömningar för vuxna. Hälsosamtalen genomförs genom att en utbildad hälsoprofilbedömare presenterar hälsosamtal och frågeformulär på föräldramöte innan igångsättning. Den ansvarige läraren/mentorn går igenom hälsosamtalet/frågeformuläret med klassen. I samband med presentationen lämnas frågeformuläret över till eleverna. Elever i år 8 fyller i frågeformuläret och lämnar det till läraren under lektion. Eleverna i åk 1-6 fyller i svaren på frågeformuläret tillsammans med föräldrarna. Det ifyllda frågeformuläret tas med till utvecklingssamtalet. Inför samtalen gör idrottsläraren fysiska tester. Resultaten finns med vid samtalet. I de lägre skolåren är det vanligt med dagliga eller regelbundna promenader. Dessutom arrangeras ”Må Bra” dagar alternativt ”Må Bra” veckor på flera enheter. Då fokuserar man på sambandet mellan motion, kost och sömn. Drogförebyggande inslag förekommer i ordinarie undervisning. Ibland görs extra insatser i olika klasser. Under 2008 fortsatte det arbete enligt Örebro Preventions Program som inleddes 2007. De första informatörerna utbildades, för att sedan börja informationsarbetet i skolår 6 under våren. Arbetet sker i samarbete med socialförvaltningen. Örebro preventionsprogram är en föräldramötesmetod som vänder sig till föräldrar med barn i grundskolans senare skolår. Programmet syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och sprida information om hur man som föräldrar kan agera för att hindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar.

26

Av kommunens förskolor och skolor är sex förskolor och tre grundskolor miljöcertifierade enligt Grön Flagg. En grundskola kommer att förnya sin miljöcertifiering under våren 2009. Systematiskt arbetsmiljöarbete Klass- och elevråd finns på alla skolor. Dessutom har man miljöråd, som i vissa fall är lika med elevrådet. Viss utbildning erbjuds eleverna som deltar i arbetet, framförallt sker detta i skolår 7-9. Planer för det systematiska arbetsmiljöarbetet finns på områdena. Personalen deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet genom skyddsronder, uppföljning av SAM-planer samt genom deltagande i en årlig arbetsmiljöenkät. Arbetsmiljöarbetet följs av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté, som är sammansatt av förtroendevalda, tjänstemän och fackliga företrädare. LÄSiSäter Under hösten 2006 startade en treårig satsning, LÄSiSäter (LÄSiS). Målen för LÄSiS är: − Att alla klassrum blir kreativa miljöer, där man samtalar, berättar, läser och skriver, lyssnar på varandra och tar del av varandras upplevelser − Att få barn och ungdomar att förbättras i sin läsförståelse och känna lust och glädje i att läsa skönlitteratur − Att barns och ungdomars språk ska kunna fungera som ett medel för att lära, förstå och förmedla ett innehåll − Att utveckla samverkan skola – bibliotek Projektet förväntas leda till: − Större kunskaper hos lärare om hur läsinlärning och läsutveckling hos barn och unga går till − Att alla lärare, framförallt i de högre skolåren, får redskap att arbeta med fördjupad läsning av alla slags texter, så att läsförståelsen utvecklas under elevernas hela skolgång − Att stimulera till att i högre utsträckning använda skönlitteratur i undervisningen − Större kunskaper hos ”ämneslärare” om hur de kan arbeta aktivt med faktatexter − Erfarenhetsutbyte och stimulans till samarbete kring läsning mellan lärare i olika skolår och på olika skolor IT-pedagog Skolan ska vara en modern arbetsplats som följer med i den förändring som sker i samhället. Internet och de nya medierna skapar helt nya möjligheter att umgås, kommunicera och att lära. Detta kräver en rad nya kunskaper och färdigheter där lärare ska hjälpa eleverna att förstå och hantera den värld som de möter. Det förutsätter att lärarna följer med i utvecklingen, utgår från ungdomarnas vardag och försöker se hur de nya medierna kan integreras i undervisningen. I syfte att stödja lärarpersonalen att hantera detta har en tjänst som IT-pedagog (25 %) inrättats. IT-pedagogens uppdrag är: − − − − −

att utveckla IT som verksamt hjälpmedel för pedagogisk förnyelse att arbeta med kompetensutveckling av personal att vara ett stöd till rektorerna i förändringsarbetet att föra dialog med pedagogisk personal och därigenom skapa nätverk inom kommunen att initiera utvecklingsprojekt

Barn- och utbildningsnämndens beslut 2009-01-22, § 2 innebär att tjänsten från den 1 februari 2009 utökas till att omfatta 50 %. En av IT-pedagogens huvuduppgifter under 2009 är att stödja och utveckla arbetet med de skriftliga omdömena.

27

NTA Naturvetenskap och teknik för alla - NTA - är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare. Med start 2007 har Säters kommun arbeta med NTA för att utveckla undervisningen i NO och Teknik. 2008/2009 omfattar programmet verksamhet från förskoleklass till år 9. Tabellen nedan redovisar omfattningen och utvecklingen av NTA arbetet under perioden 20072008. Tabell 17. NTA i Säter, källa: NTA Produktion och Service ekonomisk förening

Antal elever

Kommun

ht. 2008

ht. 2007

Säters kommun

588

156

Förändr. Jämfört med ht. 2007

432

Total antal elever år F-6

720

Antal elever i år F-6 som arbetar med NTA % ht. 2008

Antal aktiva pedagoger

läsåret 2008

läsåret 2007

82 %

47

11

Avsatt tid för samordn. av NTA

12,5 %

Matematikutveckling En tjänst som matematikutvecklare omfattande 12,5 % av en tjänst har tillsatts för att stödja matematikundervisningen i kommunen. Det har inrättats en referensgrupp i matematik i vilken det ingår representanter för F-9. Referensgruppen har träffats och diskuterat hur man skapar en röd tråd i matematik. Man har utgått ifrån kursplanerna, tittat på vad som görs i matematik i de olika stadierna och arbetat fram en mall som hjälp för pedagogerna att se hur matematiken hänger ihop och bygger vidare på varandra. Gruppen har medverkat vid Högskolan Dalarnas fem inspirationsföreläsningar om matematik under läsåret 2007-2008. Även andra lärare har erbjudits att delta i föreläsningarna när ämnet varit intressant för deras målgrupp. Det har genomförts fyra träffar för matematiklärare i kommunen, där varje träff har haft olika teman som nationella mål, bedömning, problemlösning, läromedel och hur man arbetar med matematik. Träffarna har också gett tillfälle för deltagarna att delge varandra idéer, litteraturtips och erfarenheter. Vårterminen avslutades med en halv studiedag i matematik där man summerade tankar och idéer som underlag för hur processen ska gå vidare. Höstterminen 2008 inleddes med en hel studiedag i matematik för lärare 1-9. Föreläsare var Astrid Pettersson som pratade matematik och bedömning. Hon tog upp frågor kring Hur gör vi? Vad bedömer vi? Hur mäter vi kunskap i matematik? Vad mäter vi för kunskap? Under höstterminen 2008 har arbetet med att fullfölja de skriftliga omdömena som skrivs i matematik, där man i referensgruppen har haft en betydelsefull roll för att kunna arbeta mot den gemensamma röda tråden i matematik.

Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Enligt 1 kap. 2 § skollagen ska verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Förvaltningsledningen har vid sina besök i skolorna kunnat konstatera att barn och elever i stort får sin utbildning i en positiv miljö. Vid Klockarskolan visar samtal med främst personal och föräldrar att arbetsron i klassrummet och i korridorer inte är tillräckligt god.

28

Under 2008 har F-6 skolorna genomfört en gemensam enkätundersökning riktade till föräldrar med fokus på trivsel och trygghet i kommunens skolor. Det område som av föräldrarna får högsta värdena är att barnen bemöts positivt, att man upplever att ens barn, totalt sett, trivs i skolan samt att barnet känner sig trygg i skolan. Vid F-6 skolorna genomför s.k. trivselenkäter i klasserna och vid Klockarskolan genomförs en utvärdering av elevrådet. Resultatet av dessa undersökningar hanteras lokalt vid respektive skola. Värdegrundsarbetet bedrivs på olika sätt i skolan. F-6 skolorna använder en metod kallad EQ 1 för att utveckla värdegrundsarbetet. Andra exempel är ett aktivt arbete med nolltolerans mot svordomar och kränkande språkbruk, att alla vuxna reagerar och markerar direkt när något händer. Vid en skola har eleverna i skolår fyra träffar med specialpedagog och kurator där man arbetar med gruppdynamiska övningar. ”Allvarssamtal” med uppföljning är en naturlig följd på regelbrott. I områdenas lokala arbetsplaner beskriver man vilka grunder man arbetar utifrån på respektive område. Man har t.ex. tagit fram ordningsregler tillsammans med eleverna, med viss delaktighet av vårdnadshavare. Ibland har också klasserna kommit överens om klassens ordningsregler. På någon skola satsar man särskilt på att arbeta med elevernas språkbruk, då man tycker att eleverna har ett alltför ovårdat och ”hårt” språk. Under våren 2008 genomfördes en utbildning riktad till elever, föräldrar och personal kring riskerna som barn kan råka ut för på Internet. Utbildningen genomfördes av företaget Netscan. Företaget har som mål att sprida kunskap om vad som sker under ytan på svenska ungdomssajter. Netscan är i dag det enda företaget i Sverige som professionellt kartlägger ungdomssajter på nätet. Man utbildar lärare, skolelever och föräldrar, polisen och anställda inom kommunen i ett ämne som många känner till men inte riktigt förstår vidden av. Denna utbildning kommer att genomföras även under 2009. Satsningen på hälsosamtal ger också en möjlighet att tillsammans med elev och vårdnadshavare samtala kring elevens upplevelse av sin livssituation. Vid samtalet kan behov av förbättringar av situationen komma fram, det kan då handla om förändringar på grupp-, individ- och organisationsnivå. Samtliga skolor har upprättat en likabehandlingsplan. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen men åtgärder behöver vidtas vad gäller arbetet med enheternas likabehandlingsplaner. Främst gäller det kartläggningen av den egna verksamheten och den därtill kopplade beskrivningen av vilka åtgärder man avser vidta för att komma till rätta med den eventuella problematik som finns vid skolan. Det framgår inte heller av planerna i vilken grad eleverna varit delaktiga i framtagandet. Åtgärder för utveckling Under höstterminen 2008 har ett arbete med att utveckla skolornas likabehandlingsplaner inletts. Främst gäller det att utveckla kartläggningen av den egna verksamheten och den därtill kopplade beskrivningen av vilka åtgärder man avser vidta för att komma till rätta med den eventuella problematik som finns vid skolan. Ett ytterligare område som ska utvecklas är eleverna delaktighet i framtagandet av likabehandlingsplanen.

Genom programmet "EQ i skolan" får läraren ett verktyg för att arbeta med känslor i sociala situationer och inlärningssituationer. Målet med EQ är att få mer arbetsro och bättre resultat i klassrummet.

1

29

Kunskaper Diagnoser och prov Kommundiagnoser i svenska genomförs i skolår 2-9. I skolår 2 – 6 genomförs de normerade testen DLS läsförståelseprov (testar läsförståelsen) och Ordkedjor (testar avkodningsförmågan). I skolår 7 – 9 genomförs de normerade testen LS läsförståelseprov och Ordkedjor. Om skolan vill göra en djupare analys av elevens läsförmåga genomförs DLS/LS ordförståelse och rättstavningstest samt Tecken- och meningskedjor. Resultaten på DLS-proven (skolår 2-6) och LS-proven (skolår 7-9) visar angående läsförståelsen, att eleverna i skolår 2, 4, 7, 8 och 9 presterar under riksgenomsnittet. Eleverna i skolår 3, 5 och 6 får resultat över (i år 5 och 6 till och med mycket över) genomsnittet. Jämför man med år 2006 har eleverna i skolår 3, 5 och 6 avsevärt förbättrat sin läsförståelse. Eleverna i skolår 4 och 7 har försämrade resultat jämfört med år 2006. Eleverna i skolår 8 och 9 har marginellt sämre resultat än 2006. Jämförs resultaten över en femårsperiod (2003 – 2007) är läsförståelsen mycket bättre i skolår 3, 5, 7 och 8, något bättre i skolår 6, betydligt sämre i skolår 2 och något sämre i skolår 4 och 9. Avkodningsförmågan ligger på en relativt jämn genomsnittlig nivå genom åren. Nationella prov skolår 5 De nationella proven i skolår 5 är inte obligatoriska. Fr.o.m. 2005 har dock alla delar av proven genomförts i skolår 5 i kommunen. Då proven genomförts görs en bedömning om eleven har nått målen eller ej. Åtgärdsprogram upprättas för de elever som ej uppnår målen. Tabell 18. Andel elever som ej når målen i nationella prov år 5, källa: barn- och utbildningsförvaltningen

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Engelska 15,6% 15,5% 20,0% 18,6% 17,5% 21,6% 14,9% 5,1 % Matte 12,4% 13,0% 15,0% 24,3% 23,8% 18,7% 15,8% 12,8% Svenska 10,2% 18,0% 16,0% 20,0% 18,2% 15,8% 21,1% 8,5% Nationella prov skolår 5 Engelska

M atematik

Svenska

30,0%

24,3%

25,0%

23,8% 21,6%

% som ej når uppnåendemålen

20,3% 20,0% 18,0% 15,6%

15,5%

15,0% 12,4%

21,1%

20,0% 18,6% 17%

18,2%

15,8% 14,6%

18,7% 15,8%

15,8% 14,9%

13,0%

12,8%

10,2% 10,0%

8,5%

5,1% 5,0%

0,0% 2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

År

Figur 1. Andel elever som ej når målen i nationella prov år 5, källa: barn- och utbildningsförvaltningen

30

Betyg Tabell 19. Betygsresultat, källa: Skolverket (SCB)

Genomsnittligt meritvärde Andel (%) behörig till nationellt pgm Andel (%) som uppnått målen i alla ämnen Andel (%) som ej uppnått målen i ett ämne Andel (%) som ej uppnått målen i två eller fler ämnen Andel (%) som saknar betyg i alla ämnen

Kommunala skolor Kommungrupp Riket 2008 2008 207,5 205,8 88,5 90,0

Säters kommun 2008 192,9 89,5

2007 192,0 91,9

2006 196,1 90,6

2005 198,0 91,1

2004 196,6 92,9

76,1

77,9

72,8

67,4

68,5

78,5

76,1

8,5

7,1

9,9

19,2

11,3

9,9

11,6

14,2

13,9

17,3

12,2

20,2

11,5

11,0

1,2

1,1

0,0

1,2

0,0

0,0

1,3

Betyg, jämförelse mellan kön Tabell 20. Betygsresultat, jämförelse mellan kön källa: Skolverket (SCB)

Kön

Kommunala skolor Riket 2008 207,5 196,8 218,8 22,0

Samtliga elever Pojkar Flickor Skillnad mellan kön

Genomsnittligt meritvärde Säter

Kommungruppen 2008 205,8 195,0 217,3 22,3

2008 192,9 179,3 207,1 27,8

2007 192,0 177,2 211,3 34,1

2006 196,1 179,0 216,7 37,7

2005 198,0 187,3 210,8 23,5

2004 196,6 192,5 202,1 9,6

Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 Tabell 21. Betygsresultat, relationen mellan nationella prov och slutbetyg, källa: Skolverket (SCB)

Andel (%) elever med lägre, lika eller högre Andel (%) elever med lägre, lika slutbetyg än provbetyget eller högre slutbetyg än provbetyget Ämne Svenska Matematik Engelska

2008 4,4 0,0 7,7

Lägre 2007 2006 1,2 6,2 1,2 1,0 3,6 10,6

2005 12 1,1 15,1

Lika Svenska Matematik Engelska

Svenska Matematik Engelska

83,6 71,3 89,0

86,7 67,9 86,7

85,3 60,0 84,9

77,0 77,1 82,3

11,9 28,8 3,2

Högre 12,1 8,5 31,0 39,0 9,6 4,5

10,9 21,7 2,7

31

Riket 2008 Lägre Lika Högre 6 78,9 15,2 1,6 74,0 24,4 7,2 84,1 8,7

Betyg i samtliga ämnen Tabell 22. Betyg i samtliga ämnen, Klockarskolan 2008. Källa: Skolverket, SIRIS

Andel (%) elever som erhållit visst betyg eller ej nått målen i ämnet Totalt Flickor Ej Ej Total Flickor Pojkar G VG MVG nått G VG MVG nått målen målen 162 79 83 50 31,5 11,7 6,8 29,1 46,8 20,3 3,8 162 79 83 51,9 30,9 11,7 5,6 50,6 30,4 16,5 2,5 162 79 83 35,8 28,4 23,5 12,3 29,1 24,1 31,6 15,2 162 79 83 56,2 29,6 6,2 8 48,1 41,8 10,1 0 162 79 83 52,5 29,6 9,9 8 50,6 32,9 8,9 7,6 0 0 0 . . . . . . . . 115 64 51 45,2 35,7 12,2 7 39,1 46,9 10,9 3,1 0 0 0 . . . . . . . . 162 79 83 45,7 42,6 8 3,7 27,8 59,5 10,1 2,5 133 63 70 50,4 33,8 8,3 7,5 44,4 41,3 6,3 7,9 29 16 13 37,9 37,9 13,8 10,3 25 43,8 25 6,3 29 16 13 58,6 37,9 3,4 0 43,8 50 6,3 0 29 16 13 55,2 37,9 0 6,9 43,8 50 0 6,3 162 79 83 37 43,2 14,2 5,6 20,3 51,9 22,8 5,1 4 2 2 .. .. .. .. .. .. .. .. 158 77 81 41,1 42,4 7 9,5 28,6 57,1 7,8 6,5 158 77 81 39,2 38,6 8,9 13,3 29,9 53,2 7,8 9,1 158 77 81 39,2 46,8 3,8 10,1 27,3 62,3 3,9 6,5 158 77 81 42,4 44,3 3,8 9,5 28,6 62,3 2,6 6,5 159 77 82 48,4 34,6 13,2 3,8 29,9 46,8 20,8 2,6 3 2 1 .. .. .. .. .. .. .. .. 0 0 0 . . . . . . . . 162 79 83 51,2 38,3 4,3 6,2 44,3 44,3 3,8 7,6 Antal elever

Ämne Bild Engelska Hem och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Moderna språk, elevens val Moderna språk, språkval Modersmål Musik NO Biologi Fysik Kemi Slöjd SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk Teckenspråk Teknik

32

Pojkar G

VG

MVG

69,9 53 42,2 63,9 54,2 . 52,9 . 62,7 55,7 53,8 76,9 69,2 53 .. 53,1 48,1 50,6 55,6 65,9 .. . 57,8

16,9 31,3 32,5 18,1 26,5 . 21,6 . 26,5 27,1 30,8 23,1 23,1 34,9 .. 28,4 24,7 32,1 27,2 23,2 .. . 32,5

3,6 7,2 15,7 2,4 10,8 . 13,7 . 6 10 0 0 0 6 .. 6,2 9,9 3,7 4,9 6,1 .. . 4,8

Ej nått målen 9,6 8,4 9,6 15,7 8,4 . 11,8 . 4,8 7,1 15,4 0 7,7 6 .. 12,3 17,3 13,6 12,3 4,9 .. . 4,8

Residualvärden I en diskussion om skolförbättring inom kommuner och vid skolor är det angeläget att kunna relatera sin verksamhet till andras. Skolor arbetar under olika förutsättningar och man vet, genom forskning och undersökningar, att skolors betygsresultat varierar utifrån skolornas olika förutsättningar. För att få en mer nyanserad bild av skolors betygsresultat, än enbart genom att tillhandahålla de faktiska betygsresultat som skolor uppnår, har Skolverket utvecklat ett analysverktyg SALSA. SALSA tar viss hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommuner och skolor. Verktyget jämför i en statistisk modell kommuners och skolors betygsresultat avseende ”andel elever som uppnått målen” och ”genomsnittligt meritvärde” (se förklaringar och definitioner på nästa sida). Residual, genomsnittligt meritvärde Tabell 23. Residual, genomsnittligt meritvärde för Klockarskola Källa Skolverkets databas SALSA

Andel pojkar

Andel elever med utländsk bakgrund

Föräldrars sammanvägda

Faktiskt

Modellberä Avvikelse/ År knat värde genomsnittligt Residual

födda utomlands

födda i Sverige

utbildningsnivå

meritvärde

Rikssnitt

52%

7%

8%

2,2

209

Klockarskolan

52%

4%

1%

2,1

193

203

-10

2008

Klockarskolan

57%

3%

1%

2,06

192

200

-8

2007

Klockarskolan

55%

3%

0%

2,1

196

202

-6

2006

Klockarskolan

54%

1%

1%

2,12

198

207

-9

2005

Klockarskolan

58%

3%

1%

2,15

197

208

-11

2004

Figur 2. Residual, genomsnittligt meritvärde, Klockarskolan. Källa Skolverkets databas SALSA

33

2008

Residual, andel elever som uppnått målen Tabell 24. Residual, andel elever som uppnått målen, Klockarskolan. Källa Skolverkets databas SALSA

Skola

Rikssnitt Klockarskolan Klockarskolan Klockarskolan Klockarskolan Klockarskolan

Andel pojkar

52% 52% 57% 55% 54% 58%

Andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands 7% 4% 3% 3% 1% 3%

födda i Sverige 8% 1% 1% 0% 1% 1%

Föräldrars

Andel Modellberäk Avvikelse/ År elever som nat värde sammanväg uppnått Residual da målen utbildningsn ivå 2,2 77% 2008 2,1 73% 77% -4 2008 2,06 67% 76% -9 2007 2,1 68% 77% -9 2006 2,12 79% 79% -1 2005 2,15 76% 79% -3 2004

Figur 3. Residual, andel elever som uppnått målen, Klockarskolan. Källa Skolverkets databas SALSA

Den statistiska modell som ligger till grund för SALSA bygger helt på grundskolans betygssystem. Betygssystemet mäter vissa kunskaper och färdigheter, men kan inte ensamt spegla skolans goda och dåliga egenskaper, just med tanke på de sociokulturella faktorernas betydelse. Det finns dessutom en rad mål i skolverksamheten som inte fångas i betygssystemet. Betygen behöver därför kompletteras med andra beskrivningar över skolors och elevers resultat och kvalitet. I alla sammanhang är det viktigt att framhålla att informationen i SALSA måste ses tillsammans med annat utvärderingsmaterial och annan kunskap om skolan. Skolors måluppfyllelse kan beskrivas utifrån en rad olika utgångspunkter. Beroende på vilka utgångspunkter man väljer för sin beskrivning får man olika resultatbilder och olika bedömningar kan göras. Skolor kan ha dåliga betygsresultat, både faktiskt och modellberäknat, men ha goda resultat i andra avseenden, t.ex. vad gäller trygghet och socialt klimat. Ett exempel kan vara att socialt tungt belastade skolor ibland lägger mycket av sina resurser på att stödja eleverna inom områden där resultaten inte alltid återspeglas i elevernas betyg. Måluppfyllelsen kan ändå vara god utifrån de förutsättningar som gäller för en sådan skola.

34

Sommarskola Sommarskola är frivillig undervisning för elever under sommarlovet. Verksamheten vänder sig till elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen och som under våren 2008 gick i årskurserna 7, 8 eller 9 i grundskolan För verksamheten utgår ett statsbidrag som finansierar verksamheten. Vid 2008 års sommarskola vid Klockarskolan deltog 54 elever. Fördelat per ämne Svenska 19 Matematik 32 Engelska 18

Fördelat per årskurs Årskurs 7 19 Årskurs 8 32 Årskurs 9 3

Fördelat per kön Flickor 24 Pojkar 30

Antal flickor som prövade och efter sommarskolan blev godkända inför övergången till gymnasiet: En elev i matematik. Antal pojkar som prövade och efter sommarskolan blev godkända inför övergången till gymnasiet: En elev i engelska. Rektors bedömning av sommarskolan är att eleverna får studieträning vilket på sikt kommer att leda till att de når förbättrade resultat, elevernas självförtroende stärks och sommarskolan ger möjligheter för otraditionella arbetssätt. Simkunnighet Av grundskolans kursplan för ämnet idrott och hälsa framgår att eleverna i slutet av det femte skolåret skall kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. För att anses ha nått målet krävs att eleven ska kunna simma 200 meter varav 50 meter ryggsim. Nedan anges hur stor andel av eleverna som anses simkunniga. Stora Skedvi bos Gustafs bos Säters bos Totalt för kommunen

96,6 % 96,7 % 94,8 % 95,7 %

Analys och bedömning av måluppfyllelsen Tabell 19 ovan visar att skolans resultat har varierat över tid och att det genomsnittliga meritvärdet för år 2008 och andelen elever som har nått målen i samtliga ämnen är under rikets, medan andelen elever som är behöriga till nationellt program är högre än i riket. Av Tabell 21 ovan framgår att andelen elever med högre slutbetyg i svenska jämfört med det nationella provbetyget i årskurs 9 har varierat mellan 8,5-12,1 % över tid, i matematik mellan 21,739,0 % och i engelska mellan 2,7-9,6 %. Andelen elever med lägre slutbetyg i svenska jämfört med det nationella provbetyget i årskurs 9 varierar mellan 1,2-12,2 %, i matematik mellan 0,0-1,2 % och i engelska mellan 3,6-15,1 %. Eleverna får blockbetyg i NO. De elever som inte lyckats nå godkänt blockbetyget för NO får betyg i delämnena (biologi, fysik och kemi). Av Tabell 22 ovan framgår att när det gäller det högsta betygssteget lyckades eleverna år 2008 bäst i hem och konsumentkunskap, där 23,5 % av eleverna har MVG. Lägst andel elever med MVG fanns detta år i religion(3,8 %), samhällskunskap (3,8 %), och teknik (4,3 %) (ämnesbetyg i NO borträknat). Flickorna har högre andel MVG utom i matematik, moderna språk, NO, historia, samhällskunskap och teknik där pojkarna har högre andel MVG än flickorna. Särskilt stora är skillnaderna i bild (16,7 %), slöjd (16,8 %), hem och konsumentkunskap (15,9 %) och svenska (14,7 %) där flickorna hade mellan 14,7-25,0 % flera MVG än pojkarna(ämnesbetyg i NO borträknat). Skillnaderna i form av genomsnittligt meritvärde mellan flickor och pojkar har varit större än i riket de senaste åren. Det har dock skett en förbättring sedan 2007 där skillnaden minskat från 34,1 till 27,8. Under 2008 har pojkarna förbättrat sina resultat med 2,1 enheter medan resultatet för flickorna försämrats med 4,2 enheter. Jämfört med riket och jämförbara kommuner är skill-

35

naden större i Säter. Skolledarna har inte kunnat identifiera orsaken till den redovisade skillnaden. Bedömningen är att verksamheten behöver ta del av forskning kring fenomenet för att kunna komma fram till aktiva åtgärder för att minska skillnaderna. Även Skolverket har uppmärksammat den nationella skillnaden mellan pojkars och flickors studieresultat och arbetar med att analysera orsakerna. Fysik är det ämne där samtliga elever fick minst betyget Godkänt. Mer än 95 procent av eleverna fick minst betyget Godkänt i musik (96,3 %), i svenska (96,2 %), engelska och slöjd (94,4 %). Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser (SALSA) anger modellberäknat värde för elevernas studieresultat och där hänsyn har tagits till betydelsefulla bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund samt könsfördelningen bland eleverna. I jämförelse med det modellberäknade värdet har såväl skolans genomsnittliga meritvärde och andelen elever som har nått målen i huvudsak legat under det modellberäknade värdet. Matematikutvecklaren bedömer att intresset för matematik ökat hos pedagoger och elever. Ett resultat av matematikutvecklarens arbete är att man börjat diskutera matematik och dess innehåll över stadierna. Flera har också blivit medvetna om att läromedlet i matematik inte alltid är det bästa och att man som lärare inte enbart kan förlita sig på dessa. Matematikutvecklaren bedömer att nivån i matematik förbättrats och medvetenheten om vad eleverna ska kunna i ämnet har förbättrats. Matematikutvecklaren anger att tiden för att arbeta med matematikutveckling konkurrerar med mycket annat som också anses vara viktigt. Matematikutvecklaren bedömer att det finns ett stort behov av hjälp i matematik och säger att många lärare anser att de saknar kompetens och tid för att utveckla matematikämnet som de skulle vilja. Under 2008 har elever med modersmålen Romani, Arabiska och Swahili haft rätt till modersmålsundervisning. Det har dock inte gått att rekrytera modersmålslärare. Under hösten annonserades efter lärare, utan resultat. Förvaltningen har kontaktat rektor för modersmålsundervisningen i Borlänge samt chefen för tolkservice i Borlänge. Kontakt har även tagits med skolförvaltningen i Hedemora i syfte att kunna samordna modersmålsundervisningen över kommungränserna. Vidare har eleverna inte erbjudits studiehandledning på sitt modersmål. Undervisning i svenska som andraspråk har bedrivits vid Stora Skedvi skola, Kungsgårdsskolan och Klockarskolan. Undervisningen har vid Stora Skedvi skola och Kungsgårdsskolan inte levt upp till grundskoleförordningens krav. Eleverna har undervisats i en kombination av svenska och svenska som andraspråk. Svenska som andraspråk utgör ett eget ämne med egen kursplan. Hem- och konsumentkunskap bedrivs inte i årsklasserna 1-6 p.g.a. att det saknas lokaler och utrustning för att bedriva undervisning i ämnet. Särskolans elever får betyg G eller VG som lämnas på föräldrars begäran. Man gör en tydlig IUP, utvecklingsplan, som involverat föräldrar och barn och föräldrarna delges särskolans kursplan. Det saknas uppföljningar av resultaten i år 5 och efter avslutad skolgång på en skolövergripande nivå. Åtgärder för utveckling Klockarskolan behöver vidta åtgärder för att uppmärksamma och analysera sina resultat, särskilt med avseende på betygsskillnaderna mellan såväl flickor och pojkar som mellan ämnena. Det är också angeläget att skolan analyserar diskrepansen i resultat mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9 i ämnet matematik. Målsättningen är att under 2009 höja kompetensen och kunskapen kring skillnaden mellan pojkar och flickors resultat. Området kommer att prioriteras för ansökan till lärarlyftet. Arbetet med att rekrytera modersmålslärare kommer att fortsätta under 2009. Barn- och utbildningsnämnden avsatt 200 000 kr. i 2009 års budget för att säkerställa att modersmålsundervisning

36

ska komma till stånd samt att undervisning i svenska som andraspråk ska genomföras som eget ämne. Medlen ska också säkra att studiehandledning på modersmålet ska kunna erbjudas. Inför budget 2010 kommer medel att äskas för att skapa förutsättningar för undervisning i ämnet Hem- och konsumentkunskap. Under 2009 inrättas en ny funktion som läs- och skrivutvecklare. Funktionen innehas av en specialpedagog inom elevhälsan och denne blir kommunens representant i Skolverkets satsning som syftar till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna för elever i år 1-3. Läsoch skrivutvecklaren deltar i den seminarieserie som genomförs av Nationellt centrum för språk, läs- och skrivutveckling. Läs- och skrivutvecklaren kommer att leda ett projekt för att utveckla läsförmågan och läsförståelsen på en av skolorna. Detta sker genom att man skapar tid för speciallärare för att genomföra intensiv läsning med de elever som ännu inte fått flyt i sin läsning, sammankopplar arbetet med skoldatateket, samt handleder i arbetslagen för att ytterligare öka kompetensen kring begreppen ”elevnära” och ”rörlighet i texter”. Särskolans rektor ska under 2009 utveckla och redovisa resultaten i år 5 och efter avslutad skolgång på en skolövergripande nivå för särskolan. Den treåriga satsningen LÄSiSäter fortsätter t.o.m. vårterminen 2009 med fortsatt utbildning i materialet God Läsutveckling, en seminarieserie för lärare i skolår 4-9 i samverkan med PUD (Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna) och Högskolan Dalarna samt ytterligare en heldagsföreläsning med Mats Myrberg, docent i pedagogik, läsforskare och föreståndare för läspedagogiska institutet EMIR (Eve Malmqvist Institute for Reading) vid Linköpings Universitet. Som en del av LÄSiSäter ska också bibliotekens roll i lärandet ses över innan satsningens utgång. Vid Enbacka och Stora Skedvi skolor kommer tre lärare hösten 2009 att genomgå en utbildning i Wittingmetoden. De grundläggande principer för läsning och skrivning som Wittingmetoden vilar på utgår från det faktum att så väl läsning som skrivning innehåller både en teknikdel och en innehållsdel. Klockarskolan genomför även 2009 Sommarskola. riktat till elever som har svårigheter att nå målen för utbildningen och som under våren 2009 går i årskurserna 7, 8 eller 9 i grundskolan. Skolan genomför också sommarkurs gällande Teknik för flickor. Kursen är planerad utifrån elevernas behov och önskemål med fokus på vardagsproblem och kunskap om teknik som eleverna möter i vardagen. Kursen börjar med ”mötet med tekniken”, hur ser det ut, var finns tekniken, hur upplever vi den och hur kan vi använda den samt synliggöra den. Under vårterminen 2009 kommer matematikutvecklaren att starta studiecirklar i matematik, en för de som arbetar i år 1-3 på Enbacka och St Skedvi skola och en för de som arbetar år 4-6 på Enbacka och St Skedvi skola. Studiecirkeln för de lägre åldrarna kommer att utgå från boken ” Att kunna förstå och använda tal – en handbok” och för de äldre åldrarna kommer vi använda ”Rika matematiska problem” av Hagland, Taflin och Hedren. På Prästgärdsskolan och Kungsgårdsskolan genomförs matteträffar under vt 2009. Lärarna kommer att få tips och idéer om andra matteaktiviteter som kan användas i undervisning t.ex. praktisk matte, problemlösning, laborationer och utematte. De som arbetar på Klockarskolan har erbjudits att läsa 22,5 hp på Högskolan Dalarna som kompetensutveckling, där det har gjorts i ordning en kurs med problemlösning, bedömning och Lesson study. Två av pedagogerna har anmält sig och börjat kursen som startade i november 2008. Med dessa insatser är målet att fortsätta öka intresset för matematiken, öka självkänslan hos pedagoger och elever, få pedagogen att våga ”släppa” matteboken så att lusten kommer tillbaka att lära matematik och att lektionerna blir innehållsrika med mer variation av undervisningen.

37

Under 2009 har barn- och utbildningsnämnden avsatt 350 000 kr för lärarlyftet. Nedan redovisas de prioriteringar som gjorts för 2009. Prioriteringen baseras på den analys av skolans resultat som förvaltningsledning och skolledarna genomförde hösten 2008. Våren 2009 SvA del 2 +Språk och lärande ur ett samhällsperspektiv, F-6 Specialpedagogik för de tidigare åren, F-6 Läs- och skrivutveckling mot f-klass och tidigare år, F-6 Att bemöta olika barns behov med ett differentierat lärande i förskola och skola, F-6 Teknik, skolår 7-9 Specialpedagogik i en inkluderande skola, skolår 7-9. Hösten 2009 Specialpedagogisk grundsyn, inriktning att läsa och skriva, F-6 Musik i grundskolans tidigare år, F-6 Matematikundervisning i utveckling, F-6 Specialpedagogisk grundsyn - inriktning matematik, F-6 (två lärare) Specialpedagogisk grundsyn- inriktning matematik, F-6 Språkdidaktik samt engelskspråkig barn- och ungdomslitteratur, F-6 Specialpedagogisk grundsyn skolår 7-9. Matematiklärande för verksamma lärare skolår 7-9. Svenska som andraspråk skolår 7-9. Specialpedagogisk grundsyn skolår 7-9. Bedömning och Betygssättning Enligt 2 kap. 6 § grundskoleförordningen finns för varje ämne en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde skolåret. Enligt läroplanen Lpo 94, 2.7 Bedömning och betyg, ska läraren bl.a. utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn. På skolorna i Säter följs elevernas kunskapsutveckling upp genom de nationella ämnesproven i 5 och 9, genom diagnoser, samt genom en bedömning mot lokalt framtagna bedömningsgrunder för samtliga ämnen i samtliga årsklasser. Läsåret 2008-2008 är första året samtliga skolor genomför i denna bedömning. Tidigare år har Klockarskolan och Stora Skedvi skola gjort dessa bedömningar. Bedömningen dokumenteras i en databas från vilken skriftliga omdömen genereras inför utvecklingssamtalet. Det gemensamma bedömningsunderlaget ska fungera som grund (en av flera bedömningsgrunder) när lärarna utformar skriftliga omdömen i alla ämnen. Utformningen av det skriftliga omdömet har utvecklats parallellt. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder behöver vidtas för att fortsätta att utveckla bedömning och betygssättning. I samtal med undervisande lärare i de tigare årskurserna framkommer att man ser svårigheter i att bedöma de yngsta barnen samt att det kan är svårt att upprätta skriftliga omdömen, främst under höstterminen i år 1. Genom det digitala dokumentationsstöd som införts under 2008 kommer rektor få en bättre överblick över innehållet i de individuella utvecklingsplanerna samt bättre överblick över resultatet i samtliga ämnen. Detta innebär att en mer genomgripande analys av resultaten kommer att kunna genomföras under 2009.

38

Åtgärder för utveckling Under 2009 fortsätter arbetet med att utveckla bedömningsunderlaget i samtliga ämnen i samtliga årsklasser. Ett antal skolledare kommer under 2009 att delta i en kompetensutveckling som genomförs av Högskolan Dalarna på uppdrag av Skolverket under temat IUP med skriftliga omdömen. Elevernas ansvar och inflytande Det forum där eleven ges störst möjlighet till inflytande är utvecklingssamtalet. Vid samtalet som genomförs minst en gång per termin upprättas också en individuell utvecklingsplan. Syftet med en den individuella utvecklingsplanen är att ge eleven ökade möjligheter att ta ansvar för och påverka sina studier, den ska konkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot de nationella målen, stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet i den individuella planeringen, utformas på ett sådant sätt att den underlättar kontinuiteten i elevens lärande vid byten av lärare, grupp och skola. Inom grundskolan erhåller samtliga elever från läsåret 20082009 också ett skriftligt omdöme. Omdömet beskriver hur det går för eleven i relation till målen i läroplanen och kursplanerna och utgår från den lokala pedagogiska planeringen. Barn, elever och studerande ges också möjlighet till inflytande genom klass- och elevråd. Elevrådet är oftast detsamma som miljörådet, som också ansvarar för Grön Flaggarbetet. På någon skola finns också skolidrottsförening. Vid Klockarskolan genomgår elevrådets medlemmar en utbildning varje år. Representanter för elevrådet på Klockarskolan deltog, tillsammans med skolledning, lärare och två ledamöter från barn- och utbildningsnämnden i den årliga rikskonferensen om elevinflytande i Härnösand under hösten 2008. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder behöver vidtas gällande innehållet i de individuella utvecklingsplanerna. Vid en stickprovskontroll framgår att det inte alltid framgår av de individuella utvecklingsplanerna vilka insatser skolan ska vidta för att öka elevernas måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling Arbetet med att utveckla de individuella utvecklingsplanerna ska ske med fokus på att bättre tydliggöra vilka insatser skolan ska vidta för att öka elevernas måluppfyllelse. För att ytterligare skapa förutsättningar eleverna att ge uttryck för sin uppfattning och skolan genomförs från 2009 brukarenkäter riktade till elever i årsklasserna 2, 5 och 8. Skola och hem I syfte att möjliggöra ett ökat inflytande för föräldrar beslutade BUN 2008-03-20, § 27 att se det som önskvärt att brukarråd inrättas på alla områden, att tillsammans med respektive skolledning bjuda in föräldrarepresentanter till informationsmöten angående intresse för att bilda brukarråd samt att förslag på reglemente läggs till barn- och utbildningsnämnden för beslut för respektive område. Brukarråd har inrättats i Stora Skedvi, Gustafs och vid Klockarskolan. Barn- och utbildningsnämnden genomför s.k. öppna sammanträden då föräldrar bjuds in att delta vid sammanträdet och ges där tillfälle att ställa frågor till nämnden. Nämndens sammanträde 2008-12-11 genomfördes som ett öppet sammanträde. Inom grundskolan informeras samtliga föräldrar om elevens måluppfyllelse i form av ett skriftligt omdöme. Omdömet beskriver hur det går för eleven i relation till målen i läroplanen och kursplanerna och utgår från den lokala pedagogiska planeringen. Det skriftliga omdömet ligger till grund för utvecklingssamtalet som samtliga föräldrar erbjuds minst en gång per termin.

39

Under året har föräldrautbildningen, COPE, genomförts. COPE är en utbildning som syftar till att utveckla föräldrarollen och stärka självförtroendet hos föräldrar. Utbildningen ger föräldrar praktiska och konkreta tillvägagångssätt för att hantera barns problembeteende i vardagen. En COPE-kurs omfattar 10 gruppträffar/lektioner om två timmar. Gruppen som består av 20-30 föräldrar träffas en gång i veckan, två timmar vid varje tillfälle. Programmet är mycket deltagarstyrt och diskussionerna förs ömsom i smågrupper och i stor grupp. Varje lektion är noga strukturerad och avhandlar en strategi, exempelvis hur man uppmuntrar och förstärker positivt beteende. Strategierna bygger på inlärningsteoretiska principer (KBT). Kurserna leds av personal från Elevhälsan och från Säters förskoleområde och omfattar per år ca 20 föräldrar med barn 3-12 år och ca 15-20 föräldrar med barn 13-16. Kurserna arrangeras i samverkan med Svenska Kyrkan som tillhandahåller lokal. Under 2008 fortsatte det arbete enligt Örebro Preventions Program (ÖPP) som inleddes 2007. Örebro preventionsprogram (ÖPP) är en föräldramötesmetod som vänder sig till föräldrar med barn i grundskolans senare skolår. Programmet syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och sprida information om hur man som föräldrar kan agera för att hindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. Arbetet sker i samarbete med socialförvaltningen. Man har under 2008 också genomfört FöräldraStegen. Syftet med FöräldraStegen är att stärka föräldrars kompetens och uppfostran av sina ungdomar 13-17 år. Programmet innehåller moment av träning med olika verktyg som är användbara mot vanlig trotsighet, överdrivet datoranvändande, skolk, tobak-, alkohol-, och/eller drogbruk, kriminalitet eller andra problem. Resultatet från genomförda föräldraundersökningar visar att föräldrarna är förhållandevis nöjda med möjligheten till inflytande. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Styrdokumentens mål och krav uppfylls huvudsakligen men åtgärder behöver vidtas för att ytterligare förbättra föräldrars möjlighet till inflytande. Åtgärder för utveckling Arbetet med att vidareutveckla brukarråden kommer att fortsätta under 2009. Barn- och utbildningsnämnden avser att utveckla föräldrainflytande på nämndens arbete genom att prova nya forum för möten med föräldrarna. För att skapa ytterligare förutsättningar för föräldrar att ge uttryck för sin uppfattning om skolan genomförs från 2009 brukarenkäter riktade till föräldrar med elever i årsklasserna 2, 5 och 8. Föräldraenkäterna kommer att fokusera på utvecklingssamtalet. Skolan och omvärlden Klockarskolan har ett samarbete med en Tysk vänskola som bl.a. innehåller att den tyska skolans elever besöker Säter och att Klockarskolan elever besöker sina tyska kamrater en gång per år. Region Dalarnas EU-samordnare har besökt både förskolor och skolor i kommunen och informerat om möjligheterna att söka EU-medel. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder behövs för att utveckla skolans internationella kontakter. Ambitionen är att i större utsträckning ta del av möjligheterna till kompetensutveckling och internationella kontakter inom ramen för EU´s olika utbildningsprogram.

40

Åtgärder för utveckling Inför 2009 kommer barn- och utbildningsnämnden att informerades om möjligheten för ledamöterna att söka medel för att genomföra studiebesök inom ramen för EU´s studiebesöksprogram (tidigare Arion och Cedefop). Programmet riktar sig till beslutsfattare inom utbildningsområdet. Studiebesöken ska underlätta idé- och erfarenhetsutbytet inom det europeiska utbildningsområdet. Ledamöterna kommer att erbjudas stöd för att upprätta ansökan. Under 2009 kommer förvaltningen att erbjuda lärare stöd i att söka kurser och studiebesök inom ramen för EU´s utbildningsprogram. En grupp bestående av sju skolledare har under hösten 2008 börjat en påbyggnadsutbildning vid rektorsutbildningen, Karlstads universitet. Utbildningen kommer att avslutas med ett studiebesök i Bryssel under våren 2009. Kvalitetsarbete Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, avsnittet Skolans värdegrund och uppdrag, ska skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete ska möjliggöras i ett samspel mellan skolans personal och elever samt i nära kontakt med såväl hemmen som det omgivande samhället. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Åtgärder behöver vidtas för att utveckla kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbete bedrivs i varierande grad i verksamheten. Till viss del följs skolornas resultat upp och utvärderas i olika forum. Skolorna saknar dock en systematik i hur arbetet följs upp och utvärderas. Det varierar även i vilken utsträckning utvärderingarna ställs samman och analyseras på skolnivå på ett systematiskt sätt. För att kunna utveckla verksamheten har skolorna inte i tillräcklig grad underlag kring vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Eftersom utvärderingarna inte alltid ställs samman är det svårt att kunna kvalitetsgranska och utveckla verksamheten samt förbättra resultat och måluppfyllelse. Skolornas kvalitetsredovisning saknar till stora delar en analys och bedömning av måluppfyllelsen. Kvalitetsredovisningarna beskriver mer vad skolorna har gjort och hur de ska arbeta vidare. Eftersom analyser och bedömningar av målen är bristfälliga är det svårt att ange åtgärder som leder till ökad måluppfyllelse. I förvaltningsledningens samtal med lärare framkommer att kvalitetsredovisningen, i nuläget, inte används som ett verktyg för ökad måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling Ett kommunövergripande arbete kommer att genomföras under 2009 för att utveckla skolornas kvalitetsredovisningar så att de tydligare redovisar en analys och bedömning av skolans måluppfyllelse samt vad skolan ska vidta för åtgärder för att nå högre måluppfyllelse. Under 2009 kommer metoder för att kartlägga föräldrars och elevers upplevelse av skolan att införas.

41

7. Kulturskola Grundfakta Syftet med Kulturskolan är att musik, dans och drama ska vara en naturlig del i elevernas vardag. Kommunen erbjuder en grundskola med stärkt musik-, dans- och dramaprofil och ett inre arbete som betonar estetiska lärandeprocesser, vilket ger eleverna större möjlighet att nå goda resultat. Barn och ungdomar ska på sin fritid ges möjlighet att utöva och framträda med teater, dans och musik. Målsättningen för Kulturskolan är att: - Samordna de personella och materiella resurserna inom de estetiska ämnesområdena för grundskola och fritid - Utveckla och förnya de estetiska och kulturella verksamhetsformerna för skola och fritid - Skapa en kreativ skolmiljö för grundskolans alla elever - Ge barn och ungdomar i kommunen möjlighet till en kreativ och god fritid - Stärka och bredda det lokala kulturlivet

Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Personal Tabell 25. Personal Kulturskolan den15 oktober 2007. Källa Kulturskolans kvalitetsredovisning

Antal årsarbetare Personal- lärare musik frivillig verksamhet/ grundskola Personal- lärare drama Personal- ledning

7,95 6,45 1,0 0,5

Elever Tabell 26. Elever Kulturskolan den15 oktober 2007. Källa Kulturskolans kvalitetsredovisning

Elever Frivillig undervisning Elever Ensembleundervisning Elever Dramaundervisning i grundskolan Barn/elever/ Klassmusikundervisning Barn/elever Kulturprojekt grundskola, förskola och F-klass

240 92 (19 vuxna) Skolår 1-6, alla skolområden Skolår 1-9, alla skolområden 160 4-5-åringar teaterprojekt ”Tummeliten” 92 elever i Förskoleklass Drama/Dans Skolår 1-6 Dans Skolår 5 och 6 Enbacka och Stora Skedvi, Tema Musik/Drama/olika ämnen

Arbetsorganisation Tabell 27. Arbetsorganisation. Källa Kulturskolans kvalitetsredovisning

På Kulturskolan är utgångsläget att man arbetar som ett arbetslag vilket arbetar i olika konstellationer utifrån behoven inom respektive verksamhetsområden.

Klassorkester: 5 lärare Temaarbete: 2-4 lärare Kulturprojekt i Förskola/F-klass: 1-2 lärare Kulturtemadagar Klockarskolan: 13 lärare plus 5 projektanställda Blåsorkesterverksamhet (tre orkestrar): 3-8 lärare Rock&Pop-band: 1-2 lärare Övrig ensemble: 1 -2 lärare

42

Arbetet i Kulturskolan Kulturskolan ansvarar för all musikundervisning i grundskolan, ca 1000 elever i skolår 1-9. Kulturskolan erbjuder också verksamhet för 5-6-åringar i förskola och förskoleklass, ca 200 barn berörs. Den frivilliga verksamheten har ca 240 elever i ämneskurser av olika slag, ett stort antal elever deltar också i ensembleundervisningen, ca 120 st. Kulturskolan har idag ca 70 elever i kö till den frivilliga verksamheten. För att få till stånd en god samverkan kring kulturlivet i Säter genomförs samordningsmöten mellan kommunens kultursekreterare och Kulturskolan regelbundet. Sedan början av 1990 har kulturnämnden i Säter satsat på Skolkultur. Syfte är att genom en samordning av barn – skolkulturutbud erbjuda professionella kulturupplevelser till alla elever. Åldersgruppen är barn 6 år - åk 9. En arbetsgrupp bestående av kultursekreterare samt representanter från skola - musikskola, kulturnämnd, kulturförvaltning, bibliotek. Folkets hus har arbetet med innehållet i programmet. Ambitionen har varit att erbjuda ett kvalitetsprogram av teater - musik – film samt också författarbesök och museibesök. Ett samarbete mellan Kulturskolan och Ungdomens Hus har inletts. En av Kulturskolans gitarrlärare är timanställd på fritidsgården för att ha hand om musiken och Kulturskolan lånar ut den utrustning som behövs för ändamålet. Det finns planer på gemensamma och återkommande ”livemusikkvällar” på fritidsgården där Kulturskolans elevers musikgrupper har möjlighet att uppträda för sina kamrater. Ett annat exempel på samarbete är att Kulturskolan tillsammans med Studiefrämjandet och Ungdomens Hus har ett samarbete genomförts kring en nationell musiktävling ”Rockkarusellen” där flera av Kulturskolans rockgrupper finns representerade.

Resultat och måluppfyllelse Kunskaper Vissa delar av musikämnet berör även andra skolämnen. Kulturskolan ser det som viktigt med en övergripande samsyn där alla pedagoger samverkar och ser varandra som komplement i arbetet med måluppfyllelse för eleverna i kommunen. Under året har Kulturskolan haft dessa gemensamma kultur- och skolprojekt: -

Filmtema med år 6, Enbacka skola Tema historia med år 5, Kungsgårdsskolan Tema indianer med år 6, Enbacka skola Tema ”Grease” med år 5, Kungsgårdsskolan Kulturtemadagar för högstadiet Musikal i Stora Skedvi skola med år 5 Tema vikingar, Enbacka skola år 4 Tema Emil i Lönneberga, Enbacka skola år 3

Kulturskolan har under året utarbetat en kursplan för musik i Säters Kommun för att tydliggöra sin tolkning av skolverkets kursplan samt ge alla elever i kommunen samma kunskapsbas i ämnet. Inom Kulturskolans frivilliga verksamhet strävar man efter att så många elever som möjligt ska delta i ensemblespel där skapandet sätts i socialt och kreativt sammanhang på många olika sätt, t.ex. genom vår utåtriktade verksamhet. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Temaarbete ger en fördjupad kunskap i ämnet samt möjlighet för eleverna enskilt att finna nya sidor hos sig själva, sin egen väg till inlärning, att utveckla sin egen skapande förmåga, att öka 43

känslan av tillhörighet och hitta sin egen plats i ett större sammanhang samt ett stort mått av social träning för gruppen och allas betydelse däri. Väl planerat och genomfört tillsammans med klasslärare och övriga är detta en lustfylld och kreativ fullträff och en bra grund för fortsatt samarbete med estetiska lärprocesser i grundskolan. Engagemanget från klasslärarna är av skiftande slag och i de fall där samarbetet inte är tillfredställande är det önskvärt med en tydligare gemensam linje för att förbättra det arbetet. Ofta kan det vara så enkla saker som otillräcklig gemensam planeringstid beroende på att Kulturskolans lärare har så många olika arbetsplatser. Åtgärder för förbättring För att underlätta planeringen för kultur- och grundskolans pedagoger läggs ett planeringsmöte så tidigt som möjligt på höstterminen. Fortfarande råder lite osäkerhet om hur samarbete mellan grundskola och kulturskola ska kunna utformas och inom vilka ämnesområden, så här behövs nya möten och diskussioner för att kunna utveckla och fördjupa detta. Inflytande och delaktighet Resultat och måluppfyllelse I Kulturskolans drama/dans/musikundervisning i grundskolan finns möjlighet för eleven till både delaktighet och inflytande som en naturlig ingrediens eftersom det handlar om kreativitet och skapande. Samarbete med vårdnadshavare sker genom respektive klasslärare. Inom den frivilliga undervisningen gäller ungefär samma förutsättningar och det tas stor hänsyn till elevens/föräldrars önskemål. Kontakten med hemmet faller sig naturligt eftersom det är ett fritidsintresse och en stor del av undervisningen ligger efter skoltid. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Dialogen med elever och vårdnadshavare finns på ett tillfredställande sätt inom den frivilliga verksamheten. Inom klassundervisningen arbetar man inte aktivt i någon större utsträckning i samråd med föräldrar och vårdnadshavare utan detta sker eller bör ske tillsammans med klassläraren. Åtgärder för förbättring Kulturskolan ska arbeta för att en föräldraförening bildas inom den frivilliga verksamheten. Man ska försöka hitta återkommande gemensamma träffar med grundskolans klasslärare för att hitta ett fungerande arbetssätt. Jämlikhet och jämställdhet Resultat och måluppfyllelse Musik/drama/dans är ett språk som alla förstår. Det finns inget specifikt i utövandet av dessa kulturformer som är könsrelaterat förutom ett föråldrat synsätt och traditioner. Detta kan vara nog så svårt att bearbeta men med goda förebilder och genom att medvetet lyfta fram just det jämlika i skapande verksamhet överhuvudtaget, vare sig det handlar om kön, kulturell identitet eller olika fysiska förutsättningar. Med medvetenhet och anpassning av arbetssätt inom olika uttrycksformer ges alla elever en naturlig plats för inlärning, delaktighet, känsla av sammanhang och tillhörighet. Detta gäller inom båda Kulturskolans verksamhetsinriktningar. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Inom kulturskolans båda verksamhetsområden ser man ett tillfredställande resultat av skolans strävan att få eleverna att se skapande verksamhet som något utvecklande och roligt – oavsett olikheter.

44

Åtgärder för förbättring För att lyfta in och stärka medvetenheten om vårt mångkulturella samhälle planerar Kulturskolan att initiera ett samarbete med föräldrar till elever med utländsk bakgrund när det gäller sång- och danstraditioner från deras hemländer och lyfta in det i klassmusiken. Detta samarbete kan förhoppningsvis även berika den frivilliga verksamhet så att man når nya elevgrupper. Trygghet Resultat och måluppfyllelse När eleverna kommer till Kulturskolan för klassmusik- eller individuell undervisning ska de känna sig välkomna. Klasserna tas emot vid ytterdörren och har sin/a lärare närvarande vid avklädning och förflyttning till musiksalen. Då klasserna väntar utanför Fyrken ansvarar respektive lärare för att ”hålla ett öga” genom fönstret för att kunna uppmärksamma eventuella oegentligheter eller tillbud. Man samtalar med elever i den frivilla undervisningen om allt som rör deras upplevelser kring spelandet och vägen till och från lektionen för att de ska känna sig trygga. På arbetsplatsmötet eller i arbetslaget diskuteras vid behov elever utifrån en gemensam värdegrund, alla elevers rätt till en trygg skolmiljö och vikten av att ta itu med problem direkt. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Rutinerna ger ett lugnare och en bättre miljö för elever och lärare. Kulturskolans kreativa ämnesområden har också ofta en stärkande effekt på den enskilde elevens personliga utveckling och självförtroende vilket i sin tur skapar en tryggare individ. Att arbeta i grupp med musik/drama/dansprojekt ger också social träning som kan medverka till att stärka gruppen som sådan, vilket är en stor trygghetsfaktor för alla. Åtgärder för förbättring Kulturskolan önskar rutiner för information om elever med speciella behov innan klassen kommer till Kulturskolans undervisning. Detta innebär att man kan anpassa planering och pedagogik för att alla elever ska kunna delta utifrån sina egna förutsättningar och att arbetsmiljön i klassrummet blir bra. Det är viktigt att vara medveten om att ganska många elever blir oroliga när miljön blir annorlunda strukturerad, ljudligare, rörligare och olik den vanliga klassrumssfären.

45

8. Vuxenutbildning Grundfakta Vuxenutbildningen i Säters kommun finns på Skönviksområdet i Säter. Verksamheten är lokalintegrerad med Dahlandergymnasiet och samutnyttjande sker med gymnasiet när det gäller utrustning och personal. Vuxenutbildningen använder sig även av lokaler i den s.k. Klippingen, en viss lokalintegration med den administrativa personalen på Resurscentrum. Under verksamhetsåret har Vuxenutbildningen flyttat ut från den s.k. Smedjan, då endast visst utrymme disponerades där. I stället iordningställdes arbetsrum, undervisningssal samt 2 mindre grupprum på nedre plan. Vuxenutbildningen i Säters Kommun omfattar SFI (Svenska för invandrare), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, uppdragsutbildning, det kommunala uppföljningsansvaret samt Särvux som startade under läsåret 2007/2008. Platser köps även från vuxenutbildningen i Borlänge då Säter enbart erbjuder datainriktning. Av de ovan uppräknade utbildningarna är det SFI och grundläggande vuxenutbildning som enligt lag, måste erbjudas till vuxna i alla kommuner. Personalen består av en mindre egen enhet bestående av skolledare, lärare, kanslist och studievägledare. Därutöver har tjänster under verksamhetsåret köpts från Dahlandergymnasiet och Vuxenutbildningen i Borlänge. Vid vuxenutbildningen finns ett centrum för vägledning. På plats kan man ta del av skriftlig information om studier och yrken samt ta del av länkar för information på Internet. Säters Kommun har under läsåret 2007/2008 erbjudit särvuxutbildning inom data i hemkommunen för första gången. (Föregående läsår har all särvuxutbildning köpts av Vuxenutbildningen i Borlänge). Harmoni, trygghet och kreativitet har präglat de båda studiegrupperna. Under det gångna läsåret har en mindre datasal iordningställts till gagn för denna elevgrupp. Ett steg i utvecklingen är att två lärare ska undervisa grupperna, i och med att fler elever börjar till hösten 2008. Elever Tabell 28. Antal elever vuxenutbildningen, källa: Skolverket (SCB)

Antal elever

Samtliga kommuner Kommungruppen Säter 2007/2008 2006/2007 2005/2006 2004/2005 2003/2004

Antal Andel (%) Antal olika Antal kursdel- kursdeltakurser i kurser tagare gare hos kursutbuper totalt annan det elev anordnare

i huvudvudmannens skolor

omräkn. till heltidsstuderande

170 048

99 986

671 939

28,9

2 448

7 308

4 415

30 138

3,7

201

153

964

214 262 181 159

178 165 137 131

1003 1083 935 979

Andel elever (%)

Andel (%) elever från annan kommun

i grundlägg. vuxenutbildning

i gymnasial vuxenutbildning

i påbyggnadsutbildning

4

19

80

2

12

.

4,1

16

82

2

13

0,1

60

4,8

10

90

0

22

0,0 0,9 0,7 1,3

55 64 55 54

4,7 4,1 5,2 6,2

7 5 9 11

93 95 91 89

0 0 0 0

13 12 14 16

46

Tabell 29. Antal elever vuxenutbildningen, källa: Skolverket (SCB)

Antal kursdeltagare i grundlägg.vxenutb. Under läsåret-

Samtliga kommuner Kommungruppen Säter 2007/2008 2006/2007 2005/2006 2004/2005

Antal kursdeltagare i Andel kursdeltagare (%) i gymn. gymn.vuxenutb. vuxenutb. el. påbyggn.kurser el.påbyggn.utb.u som under läsåret nder läsåret

Andel kursdeltagare (%) i grundlägg. vuxenutbildning som under läsåret

Andel

slutfört kurs

Avbrutit kurs

fanns i pågående utb.

elever (%) med studieavbrott

595 106

75

20

5

17

7

26 623

74

22

4

20

18

0

904

89

11

0

11

9 33 51

13 26 16

958 1 041 892

87 84 81

13 14 13

0 2 6

10 14 12

slutfört kurs

avbrutit kurs

fanns i pågående utb.

76 833

66

27

7

3 515

64

29

60

82

45 42 43

78 40 33

Tabell 30. Elever Sfi, källa: Skolverket (SCB)

Antal elever i kommunen

Andel elever (%)

Andel elever som studerar enligt studieväg

som är kvinnor

i kommunens kurser

Sfi 1

Sfi 2

Sfi 3

73 955 2 884

56 60

70 92

14 21

39 37

47 42

Säter 2007/2008

46

54

100

25

41

34

2006/2007

34

50

100

26

47

26

2005/2006

27

52

100

58

19

23

2004/2005

12

75

100

18

73

9

Samtliga kommuner Pendlingskommuner

Tabell 31. Antal elever Särvux, källa: Skolverket (SCB)

Andel Antal elever i elever (%) huvudmannens som är skolor kvinnor Samtliga kommuner

Andel elever (%) från annan kommun

Andel elever (%) på grund särskole nivå

Elever per Tränings- Gymnasie- under skolenivå särskolenivå visn.grupp

Timmar per elev och vecka

4 907

48

5,8

47

30

28

3,1

2,8

337

47

11,9

41

39

23

3,3

2,7

7

71

0,0

0

0

100

7,0

2,0

2006/2007

0

.

.

.

.

.

.

.

2005/2006

0

.

.

.

.

.

.

.

2004/2005

0

.

.

.

.

.

.

.

Kommungruppen Säter 2007/2008

47

Personal Tabell 32. Personal inom vuxenutbildningen, källa: Skolverket (SCB)

Andel lärare heltidstj.) (%) med pedag. med ped högskoleexamen

Antal tjänstgörande lärare

Samtliga kommuner Kommungruppen Säter 2007/2008 2006/2007 2005/2006

Andel studieAntal lärare Antal studieAntal studie- och och yrkesväg(heltidstj.) per och yrkesvägyrkesvägledare ledare (hel100 heltidss- ledare (omräk(heltidstj.) per tidstj.) (%) med tud. (beräknat nat till heltids100 heltidsstudeSYVantal) tjänster) rande utbildning

personer

omräknat till heltidstjänster

5 323

3 473

79

4,0

333,1

75

0,37

363 10 9 9

210 5 4 4

78 72 69 70

5,3 4,7 3,4 3,9

24,5 1,0 0,6 0,8

76 .. .. ..

0,54 .. .. ..

Tabell 33. Personal Sfi, källa: Skolverket (SCB)

Antal lärare anställda av kommunen eller av annan utbildningsanordnare omräknat t. helpersoner tidstj.

Andel lärare (heltidstj.) (%) med pedagogisk högsk. examen

Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever

Samtliga kommuner

2 367

1 876

70

4,5

Pendlingskommuner

138

93

73

5,3

Säter 2007/2008

3

2

100

6,3

2006/2007

2

..

..

..

2005/2006

2

..

..

..

Resultat och måluppfyllelse Kunskaper Tabell 34. Resultat betyg vuxenutbildningen, källa: Skolverket (SCB)

Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg i svenska A

Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg i engelska A

Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning med betyg i matematik A

antal1)

antal1)

antal1)

andel (%) med betyg IG G VG

Samtliga kommuner Kommungrupp Säter 2007/2008 2006/2007 2005/2006 2004/2005

MVG

andel (%) med betyg IG G VG

MVG

andel (%) med betyg IG G VG

MVG

4 765

16 27

32

25

9 554

17 31

29

22

10 667

21 37

27

16

311

14 26

35

24

556

17 30

32

21

599

26 30

29

15

12

8

17

33

42

12

8

42

8

42

22

64

0

23

14

13 21 15

23 10 0

8 0 7

31 48 67

38 43 27

14 18 17

14 14 0 33 0 29

50 56 59

21 11 12

23 18 13

70 9 0 39 8 8

9 44 77

13 17 8

48

Tabell 35. Resultat Sfi, källa: Skolverket (SCB)

Antal nybörjare 2005/06 totalt

därav andel (%) med max 6 års utb.

Andel elever (%) som börjat i Sfi 2005/06 och godkänts senast 2007/08 enligt studieväg av fortätter Sfi 3 Sfi 2 Sfi 1 brutit utb. Kurs D Kurs C Kurs B utb. 2008/09

Antal elevtimmar per elev som godkänts enligt studieväg Sfi 3

Sfi 2

Sfi 1

Kurs D

Kurs C

Kurs B

Samtliga kommuner

26 145

20

33

8

2

34

23

418

672

692

Pendlings kommuner

932

18

39

8

4

24

24

375

506

556

Säter 2007/2008

21

48

33

5

5

38

19

527

1 017

832

2006/2007

6

17

0

17

0

0

83

.

328

.

2005/2006

7

29

14

57

0

0

29

56

749

.

2004/2005

3

33

67

0

0

33

0

319

.

.

Analys och bedömning av måluppfyllelsen I vuxenutbildningen når de studerande på gymnasial nivå resultat som ligger över resultaten i riket när det gäller MVG för svenska A och engelska A medan resultatet för matematik visar en högre andel elever med IG i jämförelse med riket. Flexibiliteten i undervisningen har utvecklats under de senaste åren och har under detta verksamhetsår mer finslipats på detaljer samt utvecklat studiehandledningar. I studiehandledningarna har de studerande haft instruktioner vad som ska läras in och vilka uppgifter som ska lämnas in. Föregående läsårs åtgärder för förbättringar var att utveckla studiehandledningarna mera, att använda mailsystemet First Class mer vid kommunikation och att utveckla validering i fler kurser än tidigare och marknadsföra möjligheten. Validering har tidigare tillämpats inom omvårdnadsutbildningen, där 20 studerande validerat Vård- och omsorgskursen samt Arbetsmiljö och säkerhet, med goda resultat. Valideringen har skett mot betygsnivån G och för högre betygsnivå, har den studerande lämnat in kompletterande uppgifter. Under läsåret 2007/2008 har validering genomförts på samma kurser som föregående läsår. I de fall där det är möjligt arbetar den studerande med övningar och uppgifter som tillvaratar personens egna intressen. I de grundläggande kurserna har det varit viktigt att anpassa läromedel och pedagogik till de studerandes studievana och mål med studierna. De som läst något kärnämne med språk på gymnasienivå, har besökt biblioteket och fått information av skolans bibliotekarie. De har även lyssnat till en författare. Olika inlärningsformer tillämpas för att passa den enskilde studerande bättre. Saknas lust och kreativitet hos den studerande blir studieresultatet sämre. Ansvaret ligger mycket hos den vuxne individen som har valt att studera, men samtliga av skolans lärare och övrig personal arbetar för att främja lust och kreativitet i lärandet. De skriftliga handledningarna utgör fundamenten för flera av kurserna och ger den grundstruktur som behövs för en flexibel undervisning. Kursdeltagarna har kunnat studera på distans, dvs. fått handledning via e-post eller telefon. De kan följa lektionerna men utan alltför stora konsekvenser vara borta om familj eller arbete så kräver. För Vuxenutbildningen är det viktigt att få de studerande att ”växa” och känna sig tillfreds i sin studiesituation. En del av de studerande har en mindre positiv skolbakgrund med sig och misslyckas vuxenutbildningen med att ge en positiv bild av kunskapsinhämtning är det en stor risk att personen inte kommer tillbaka till skolsystemet. Efterfrågan på validering av kunskap till betyg har varit liten. I de fall där det skett vid omvårdnadsutbildningen har det fungerat bra. Resultatet från sammanställningen av de studerandes

49

kursutvärdering talar för att personalen vid vuxenutbildningen gör ett mycket bra arbete med tanke på lust och kreativitet i lärandet. Inom SFI arbetar lärarna med fullständiga nybörjare i svenska språket. Det har varit viktigt att belysa och tydliggöra varje enskild persons framsteg i språkutvecklingen. Med hjälp av datorstöd och individuell anpassning i studierna ökar lusten och kreativiteten hos den studerande. Inom SFI anordnas studiebesök och samhällsinformation för att den kulturella närmiljön ska nyttjas. Samarbete sker även mellan studerande i SFI och de studerande som läser vid omvårdnadsutbildningen. Åtgärder för förbättring För att utveckla verksamheten så att det blir ännu bättre för den studerande ska skolan arbeta med följande åtgärder för förbättring: − Uppdatering av läromedel i datoranvändning − Fortsätta arbeta individanpassat med SFI så att eleverna når godkänd nivå i rimlig tid med tanke på individens förutsättningar. Utveckla pedagogiken när det gäller svenska språkets grammatik − Arbeta konstruktivt så att den studerande själv tar ansvar för inhämtning av kunskap samt ser sin egen roll i processen − Utveckla samarbetet ytterligare mellan SFI och omvårdnadsutbildningen − Se över möjligheten att förlänga yrkesutbildningar för personer med svenska som andra språk För att utveckla SFI ska de studerande utanför ordinarie undervisningstid, kunna arbeta individuellt med det svenska språket med hjälp av dataprogram. En ny pedagogik/metodik behöver utvecklas till dem som har svårt att använda sig av böcker effektivt. Fortsatt utvecklingsarbete kommer att ske för arbetet kring introduktionen som behöver vara väl genomtänkt, till gagn för den studerande. Större regelbundenhet av möten tillsammans med rektor och integration är önskvärt för bra kommunikation. I dagsläget finns en person anställd för samhällsinformation. Normer och värden Resultat och måluppfyllelse För att nå den optimala kunskapsinlärningen är det oerhört viktigt för vuxna studerande att de känner en trygghet i den grupp de studerar. Man arbetar därför med att skapa en trygg och öppen stämning från första dagen. Dialogen mellan den studerande och pedagogen är viktig för ett positivt studieresultat, och att få tillstånd ett öppet och tryggt klimat, där de kan komma överens om studieupplägg, examinationsformer, distans eller lärarledd undervisning etc. Inom datakurserna finns en blandning av studerande på olika kunskapsnivå och olika nationaliteter, där lärarna försöker få de studerande att hjälpa varandra så mycket som möjligt. Det leder till att de får förståelse för varandra och en ökad respekt. Inom denna verksamhet är det viktigt med mikropauser och rätt arbetsställning för att minimera risken för arbetsskador. I SFI-grupperna är många av de studerande vana vid en auktoritär miljö i undervisningen. Här arbetar lärarna målmedvetet med att anpassa arbetet för att underlätta övergången för de studerande till ett mer demokratiskt förhållningssätt. I dessa grupper kommer de studerande från mycket olika bakgrund, därför arbetar lärarna med att uppskatta och ta tillvara olikheter. Här pratar de ofta om att det går mycket lättare att lära sig ett nytt språk om man mår bra och har roligt. Av olika skäl delades de studerande upp i tre olika grupperingar, med tanke på var de befann sig i lärandet. Ett av skälen var även att en svår social konflikt hade uppstått mellan några av deltagare. Inför vårterminen startade en ny klass inom omvårdnadsprogrammet. Efterfrågan på platser var mycket stor, både från Säters Kommun och grannkommunerna Hedemora och Avesta. Detta

50

medförde att klassen blev stor och inom gruppen blev det oroligt under våren, då många olika individer skulle ”landa” i studiesituationen. Analys och bedömning av måluppfyllelsen I och med att vuxenutbildningen träffar många studerande som inte har någon positiv erfarenhet av sin skolgång, har skolan ett stort ansvar för att de studerande ska känna trygghet och glädje med sina studier när de ger utbildning en andra chans. Skolan har rutiner för hur man ska gå till väga om man ställs inför problematik kring kränkningar och diskriminering. Vid introduktionen och på det PM som delas ut vid kursstart tas det upp vikten av att alla skall känna sig trygga under studietiden och alla former av mobbning och kränkande särbehandling skall därför genast anmälas till lärare eller rektor. De allra flesta studerande har mått bra under studietiden, beträffande ”Trygg miljö”. Några har dock mått sämre. Personalen med stöd och hjälp av rektor, har på många olika sett stöttat de utsatta personerna. Arbetet kring sambandet mellan studieresultat och god hälsa har vävts samman med undervisningen och samhällsinformationen, har lett till ett bra resultat för de studerande. Åtgärder för förbättring − Mer samtal och handledning till personal − Motverka stress hos studerande med hjälp av tydliga studiehandledningar där kursen är uppdelad i mindre delar. − Arbeta för att olika examinationsformer används till fördel för den enskilde studerande − Minska antalet deltagare eller dela upp gruppen vid kursstarter till omvårdnadsprogrammet Elevernas ansvar och inflytande För att säkerhetsställa undervisningens kvalitet har Vuxenutbildningen i Säter arbetat på olika sätt med samverkan, inflytandemöjligheter, utvärderingar och individuella lösningar. Visioner föregående år var följande: − Utveckla flexibilitet och anpassa undervisningen efter önskemål (t ex datakurser för studerande med svenska som andra språk) − Vägledningssamtal där tydlighet angående eget ansvar framhålls − Uppföljning av studerande som inte följer studieplaneringen skall dokumenteras av lärare och lämnas till studievägledare för vidare uppföljning − Fortsatt vidareutveckling av de individuella studieplanerna − Prioritera kursutvärdering och dess sammanställning − Få samtliga lärare att använda blanketten ”kursplanering” Analys och bedömning av måluppfyllelsen Under läsåret har verksamheten med tanke på inflytande och delaktighet fungerat mycket bra. Fortfarande behöver skolan vidareutveckla den ”Individuella studieplanen” som är till hjälp för de studerandes planering. I dagsläget använder man sig av en papperskopia som fylls i och tas fram vid kontakt med studievägledaren, för planering eller revidering. Fortfarande märks att det kan vara påfrestande för vissa studerande att ta ett eget ansvar för studieplanering och upplägg. Den ”Individuella studieplanen” är till god hjälp för studievägledaren som snabbt har kunnat sätta sig in i den studerandes tidigare tankar inför uppföljande vägledningssamtal. För den studerande har det i några fall varit otydligt vilka kurser som är inplanerade trots den individuella studieplanen, brev hem med antagningsbesked och litteraturlistor inför kursstart. Med hjälp av tydligare instruktioner i samband med vägledning och ansökan, har det

51

fungerat betydligt bättre än förra läsåret. I de fall där studerande uteblir från studier finns det oftast andra förklaringar än oklarheter. Blanketten ”kursplanering”, där den studerande tillsammans med läraren noterar tider för tester och prov etc., används i dag av de flesta lärare. De övriga lärarna använder en mall som är bättre lämpad till aktuella kurser. Kursplaneringen är bra för att tydliggöra studietempot för den studerande, samtidigt som den kan revideras vid behov. Dialogen mellan lärare och studerande är en styrka för Vuxenutbildningen i Säter, där det flexibla arbetssättet och både när- och nätstudier kan erbjudas. Uppföljningen av studerande som inte följer studieplaneringen har förbättras men kan ytterligare bli bättre. Skolan har uppmärksammat att studerande som valt att läsa grundläggande kurser på distans, har haft problem med detta. Man har uppmanat dem att de bör närvara vid lektionstillfällena, för att på så sätt hinna med målen i kurserna inom den tidsram som sattes upp. Undervisningen är dessutom svår att planera för lärare när studerande har oregelbunden närvaro, då det i dessa kurser finns personer med oerhört olika kunskapsnivåer sedan tidigare. Under vårterminen har alla studerande vid SFI blivit erbjudna lärarledd introduktionskurs i datoranvändning. Efterfrågan var stor och de studerandes önskningar tillgodoseddes. I höst skall de som läser Introduktionskurs i data, erbjudas lärarledd undervisning om så önskas. På så sätt kan vi möta upp dem som vill fortsätta vidareutvecklas i datoranvändning. Åtgärder för förbättring För att den studerandes studier skall fungera bra med tanke på inflytande och delaktighet, så arbetar skolan vidare med följande mål: − Arbeta för att tydliggöra information på ett enkelt sätt − Utveckla de grundläggande kursernas upplägg, så att de vid önskemål lättare kan läsas på distans. − Utveckla en bra ”Individuell studieplan” för den studerande. Planer finns för samarbete inom länet vid framtagandet av en gemensam mall för en individuell studieplan. − Tydligare information kring omfattningen av studienivån, att t ex heltidsstudier kräver ett personligt engagemang på heltid, med tanke på Centrala studiestödsnämndens (CSN) krav på motprestation vid utbetalning av studiemedel. − Utveckla en kvantitativ enkät för de studerande så att skriftlig dokumentation kan göras för studie- och yrkesvägledningen. − Arbeta för en minimering av studieavbrott Jämlikhet och jämställdhet Inom SFI undervisningen är olikheten och mångfalden av olika nationaliteter, studiebakgrund, kön och religion en grundförutsättning. Arbetet bygger på att alla skall få utvecklas från sina olika förutsättningar. Dock är spridningen i gruppen så stor så den optimala inlärningssituationen når man inte alltid upp till. Strävan är efter arbetssätt där de studerande kan jobba självständigt eller i mindre grupper som komplement till det gemensamma arbetet. För de som har svårt med språket och med studierna kan det bli en del ”väntetid” då de inte riktigt vet vad de ska jobba med. De flesta har dock förmåga att ta tillvara och jobba med det material som finns. Även bland de med svensk härkomst är olikheten och mångfalden stor. Den tidigare studiebakgrunden har stor betydelse men kanske störst är den studerandes tidigare inställning till skola. Vid vuxenutbildningen gäller det att möta den studerande med ödmjukhet och stor respekt. Inom vuxenutbildningen i Säter är det kontinuerligt intag på kurser och vi erbjuder både lärarledda lektioner, halv- eller heldistans. En kurs kan även läsas på hel- eller lägre fart. Allt för att alla skall kunna studera utifrån sina förutsättningar och livssituation. 52

Analys och bedömning av måluppfyllelsen Inom vuxenutbildningen finns en naturlig mångfald och personalen lyfter medvetet och kontinuerligt fram det positiva med det olika. Personalen fortsätter med samverkan i olika kurser, för att kunna ta tillvara olikheter på ett naturligt sätt. SFI-grupperna och omvårdnadsutbildningen har t ex ett samarbete i kursen Människan socialt och kulturellt för att byta erfarenheter och diskutera olikheter/likheter inom kulturer. En stor del av de studerande är kvinnor. Personalen har inte märkt någon reaktion på att kvinnor och män behandlas olika. Däremot ser man att kvinnor är mer benägna att söka teoretiska kurser med vidare mål mot högskolestudier, medan män vill i större utsträckning ha kortare yrkeskurser. Åtgärder för förbättring Arbetet med att hitta vägar för att skola in de mer studieovana deltagarna i ett mer självständigt arbetssätt fortsätter. Det arbetet kommer att gå hand i hand med att försöka ge studerande större inflytande och medvetenhet om sin egen inlärning. − Hitta nya forum att marknadsföra möjligheten för studier vid vuxenutbildningen, framför allt till män − Fortsätta utvecklingen med olika individuella lösningar för att alla skall kunna studera utifrån sina olika förutsättningar, med studiehandledningar, dataanvändning, påverkan med olika examinationsformer etc. − Pedagogiska diskussioner mellan lärare för att främja de studerande − Stärka de ”nysvenska” som många gånger befinner sig i en stark förändringstid, när det gäller jämlikhet och jämställdhet. Övriga utvecklingsområden Inom de olika verksamheterna har personalen funnit fler områden att utveckla än ovan. Uppdragsutbildning En av uppdragsutbildningarna är lokaliserad till Rättspsykiatriska regionvårdsenheten. Det är matematik, svenska, engelska och samhällskunskap på grundläggande nivå och matematik på gymnasial nivå som erbjuds. Undervisning sker individuellt på patienternas avdelning. Till hösten 2008 finns även möjlighet för undervisning i mindre grupper i nybyggda undervisningslokaler. Denna undervisningsform är mycket speciell och lärarnas ledstjärna är ”fingertoppskänsla”. Datautbildning Till utbildningarna inom data kommer studerande med oerhört skiftande förkunskap. För att på ett så smidigt sätt som möjligt möta upp dem har följande utvecklingsområden planerats: − Inlästa läromedelsböcker för personer som har svårt att läsa in kunskap − Lärarledda lektioner till studerande i preparandnivå − Utveckla det pedagogiska tänkandet kring kurserna − Motivera till hemstudier − Arbeta för studieplan för alla studerande

53

9. Den kommunala ungdomsuppföljningen Ansvaret för den kommunala ungdomsuppföljningen är organiserad under vuxenutbildningen. Målsättningen är att så snabbt som möjligt nå de ungdomar som valt att inte påbörja en gymnasieutbildning efter grundskolan. Det skolan kan erbjuda dessa personer är praktik genom det individuella programmet vid Dahlandergymnasiet samt vägledning inför eventuellt kommande studier samt arbete. Inför valet till gymnasieskolan 2009 kommer samtliga ungdomar kontaktas via brev och personlig kontakt. Säter den 30 april 2008 Karin Åberg Förvaltningschef

54