r
FORSLAG TILL KULTURMINNESVÄRDSPROGRAM ARBOGA KOMMUN APRIL 1987 Länsstyrelsen I U län
An'<. dat.
199~ -03- 01
'."'l; .•
J\
)
o
AllO• •" KOMMU.'"
1987-03-05
STADSARKlTEltTKONTORET
Till Byggnadsnämnden
Förslag till kulturminnesvårdsprogram för Arboga kommun
o
För Arboga kommun föreligger förslag till kulturminnesvårdsprogram utarbetat av länsstyrelsen och länsmuseet. Progrannnet grundas på rapporten "Den kulturhistoriska utvecklingen i Västmanlands län" och utgör del i ett regionalt kulturminnesvårdsprogram. Lokala underlagsmaterial utgörs av fornminnes inventeringen och bebyggelseinventeringarna.
o
I progrannnet redovisas ett antal miljöer som anses bevaringsvärda samt föreslås lagskydd av dessa på olika sätt. Programmet översändes under senare delen av 1982 för behandling i konnnunen. Ärendet har handlagts enligt följande. I oktober 1982 tillsatte kommunstyrelsen en arbetsgrupp bestående av kommunstyrelsens, byggnadsnämndens och kulturnämndens presidier. Vidare ingick i gruppen ordföranden i Arboga Minne samt vissa tjänstemän. De genomgångar av förslaget som gjordes resulterade i vissa smärre justeringar beträffande urval och avgränsningar av områden. Kommunstyrelsens andra avdelning beslöt i mars 1984 om utställning av förslaget.
c
Förslaget hölls utställt på biblioteken i Arboga, Götlunda och Medåker under våren 1984 för inhämtande av synpunkter. Förslaget remitterades även till Hembygdsföreningarna.
o
Synpunkter inkom endast från miljöpartiet som bl a framhöll vikten av att konnnunen ansvarar för information och rådgivning till berörda fastighetsägare t ex genom publicering av bebyggelse inventeringarna. (Här kan noteras att tryckning av bebyggelseinventeringarna numera är beställd.) Fortlöpande arbete med ny Plan- och bygglag gav anledning till förmodan att i progrannnet föreslagna lagskydd av byggnader och miljöer till viss del ej skulle bli tillämpliga efter den nya lagens ikraftträdande. Mot denna bakgrund ansågs att fortsatt handläggning av ärendet lämpligen borde avvakta den nya lagens utformning.
Postadress
Gatuadress
Telefon
Postgiro
Box 45. 73200 ARBOGA
SmedJegatan 5
0589-12740
24142·2
Under 1986 föreslog länsmyndigheterna vissa justeringar av riksintresseområdenas avgränsningar. För Arboga innerstad och Hjälmareområdet har områdena som följd härav minskats i omfång medan Järnäsområdet givits en annorlunda form. Enligt den nya lagstiftningen stärks länsstyrelsens inflytande avseende plan- och byggfrågor i riksintresseområdena. Vidare kommer enligt länsstyrelsen statens ekonomiska hjälpinsatser att kanaliseras till dessa områden. I och med införandet av PBL får kommunerna ett ökat ansvar för att värdefulla miljöer bevaras och samtidigt ökade möjligheter att säkerställa ett bevarande.
~
Möjlighet att skydda värdefulla miljöer öppnas t ex genom att kommunerna i områdesbestämmelser får besluta om utvidg-~ ning av byggnadslovsplikten i sådana områden. Vidare får i områdesbestämmelser fastläggas regler för byggnadsåtgärder, placering av byggnader m m. Dessa möjligheter övervägs för närvarande i byggnadsnämnden. Andra ev möjligheter att skydda bevaringsvärda miljöer får övervägas i samband med upprjttande av den översiktsplan som det enligt PBL åligger kommunen att framtaga.
~
I övrigt kan noteras att kulturnämnden godkänt urvalet och avgränsningarna av de kulturhistoriskt intressanta miljöerna.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås att byggnadsnämnden hos kommunfullmäktige hemställer att
kulturminnesvårdsprogrammet godkännes med undantag av ~ föreslagna lagskydd samt
att
programmet får utgöra underlag för fortsatta planeringsåtgärder.
Börje Ericsson
o
Hans Rodenius
a
.A
c
c
Innehållsförteckning
sid
Historisk översikt över Arboga kommun ••.•••••••••..•••••.....
l
Anpassning av ny bebyggelse i kulturlandskapet och upprustning av äldre bebyggelse ••..••••.•.......••.......
6
1. Säterbo - Hällby-St.Vallby ..........•............•........
9
2. Arboga stad
11
3. Viby
15
4. Ängslund
17
5. Tve ta. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 19 6. Sickelsjö
21
7. Sjölunda
23
8. FrösshaIImla.r
25
9. Järnäs
27
10. Valen
30
11. Racksätter ......................••.................•....•. 32 12. Halvarsborg .... 13. Kackelkärr .
o
o
••
14. Hasta-Åsen .....
c
o
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
o
o
o
o
o
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
o
••••••••••••••••••••••••
15. Lungers udde ....
o
•
o
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••
o
••••••••••••••••
16. Furuskallen-Runnebäcken
o
••••••••••••
33 34 36 39 42
17. Götlunda kyrkby ..............................•............ 44
o
18. Kåsätter 19. Al väng-Torp ....
o
o
o
•••
o
o
•••••••••••••••••••••••••••••••••••
o
•
•
•
•
•
•
o
•••••
20. Näsby by 21. Torpstång
o
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
••
o
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
••
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••
22. Röfors •.••.......................•..••....•........•.•••••
46 47 49 50 5~
23. Jädersbruk-Älholmen ..............•..•.....•..•••••••...••• 54 24. Hagby-Granbacken.......................................... 58
'.
sid 25-.'. Medåkers kyrkby.. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 60
26. Berga-Norskoga-·.............................................
62
27. Smedby .•................................................... 64
Bilagor Vårdobjekt: förslag
66
Riksskyl tning ••...........•.•.
................................. 66
Utdrag ur 86 § BL och 38 § BS ..••.•••••.••••.•••••••••.••••.••• 67 Utdrag ur FML ..... ....
o
...... ... ...... .......................... 68
Gällande lagskydd och förslag till nya lagskydd •..•..•••••••••. 70
o
o
o
1
Historik over Arboga kommun Arboga kommun är belägen i sydvästra delen av länet och gränsar i söder till Hjälmaren. I kommunens topografi går en distinkt gränslinje söder om Arbogaån i form aven förkastningsbrant. Norr om denna brant breder Arbogaslätten ut sig och höjer sig succesivt från 5-metersnivån vid Arboga till 25-metersnivån norr om Medåker. Insprängda i åkerbygden finns större och mindre skogklädda berg- och moränområden. Förkastningsbranten reser sig
c
40-80 meter över slätten. Därefter sänker sig terrängen succesivt söderut mot Hjälmaren. Området söder om förkastningsbranten består främst av moränmarker. Viktigare åkerslätter finns framför allt
o
kring Götlunda, söder om Lunger, vid Racksätter samt söder om Sickelsjö. Inom kommunen
föreko~~er
en del fornlämningar från olika perioder.
Götlunda socken, som efter 1974 tillhör länet, är den mest fornlämni~gsrika
delen, medan Arboga
lands~örsamling
och Medåker har
ett ringa antal forntida lämningar. De äldsta bosättningarna finns bl a på Järnäshalvön,
vid Nannberga,
~
form av stenåldersboplat-
ser. Inom Götlunda socken finns spår efter bosättningar under bronsålder representerade av ensamliggande rösen belägna på höjdpartier. Rösen förekommer också samlade i mindre gravfält till-
o
sa~~ans
med andra fornlärnningskategorier som stensättningar.
Dessa gravfält kan dateras antingen till bronsålder eller äldre järnålder. Mindre järnåldersgravfält bestående av runda sten-
o
sättningar är relativt vanligt förekommande inom kommunen. Gravfälten ligger oftast i anslutning till
n~varande
bebyggelse
i byar belägna på mindre höjdpartier i det odlade landskapet. Ensamliggande lämningar som treuddar, skeppssättningar, stensättningar, runstenar och fångstgropar förekommer också, särskilt i Götlundaområdet. Dessa lämningar kan sannolikt dateras till järnålder. På Lungeråsen finns ett järnåldersgravfält med ett varierat fornlämningsbestånd, som runda och rektangulära stensättningar, rösen och en skeppssättning. I den senare står en runsten. Försvarsanläggningar från järnålder förekommer i form av fornborgar.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --------------",'~
2
De är belägna utmed Arbogaån och i kuperade skogspartier som exempelvis Halvarsborg vid sjön Tjurlången. Vid Arbogaån finns även en senare försvarsanläggning sannolikt från medeltiden. Den är belägen nära ån på en mindre förhöjning i slättlandskapet utmed ån. Andra medeltida lämningar är kyrkorna. Säterbo kyrka har medeltida ursprung, troligen kan den hänföras till 1100talets slut. Den bestod då av långhus med ett mindre korutbygge och det nuvarande tornet. Medåkers kyrka kan dateras till 1200talet, men även här har senare ombyggnader skett. Den nuvarande kyrkan i Götlunda har föregåtts aven stenkyrka troligen uppförd under medeltidens början. Arboga stad har emellertid de flesta medeltida lämningarna. Staden anlades vid Arbogaån och redan på llGO-talet bör den ha varit ett
o o
förhållandevis rikt samhälle eftersom man kunde bygga en så stor stenkyrka som I:icolai kyrka. Det var järnhanteringen i Bergslagen som gjorde staden till en rik ort. Arbogaån som har
förbi~delse
med l-Tälaren, var segelbar endast fram -iII Arboga, vars hamn således länge var den västligaste i
Ber~~:lagen.
Staden blev därför
tidigt utskeppr,ingsort för en stor del av järnet som omlastades i Arboga och sedan skeppades vidare
ti~~
Stockholm. I sta1en bo-
satte sig både köpmän och hantverkare vilka bedrev jordbruk och boskapsskötsel
SOD
bir~äringar.
ett franciskanerkloster
i.
I
slutet av 1200-talet ar.lades
staden. Av denna anläggning är endast
den f d klosterkyrkan kvar, nuvarande
~refaldighetskyrkan.
Arboga är till skillnad från många andra svenska medeltida städer en anlagd stad. Det i stort sett
rätvir~liga
gatusystemet med
parallella långgator och mindre tvärgator, som förenar dessa med varandra och avgränsar kvarteren, härstammar från en i förhand uppgjord plan, som troligen följer de dåtida nordtyska stadsplanemönstren. Mittpunkten i det medeltida Arboga var Stora Torget, som ända fram till mitten av 1700-talet endast var hälften så stort som det är i dag. Det fungerade framförallt som stadens
o
o
- --
. _-jL--.. -
-~---'-~~.J-,
--~~_.-
--
------------.~-----~-
handelsplats. Ladstaden var Arbogas andra centrum och den låg kring den enda bron över ån (nuvarande Kapellbron). Här lade båtarna med järnet till och detta vägdes på järnvågen. Var den första stadskyrkan låg är oklart, men på 147o-talet byggdes i torgets sydöstra hörn en stadskyrka, Helgeandskyrkan. Sedan denna härjats aven eldsvåda och på l530-talet byggts om till kungsgård, övergick den i stadens ägo på 163o-talet och har sedan dess utnyttjats som stadens rådhus. Den f d klosterkyrkan (nu Trefaldighetskyrkan) blev stadskyrka efter 1529 då klostret
c
nedlades. Ursprungligen var endast området norr om ån bebyggt och först i
c
början av l300-talet växte staden ut söder om ån. I samband därmed tillkom troligen bron (nuvarande Kapellbron). De flesta av stadens byggnader var uppförda av timmer, det lättåtkomligaste och billigaste materialet. Byggnaderna var låga och taken täckta med torv. Till varje gård hörde en del ekonomibyggnader även om mån.ga byggnader låg i anslutning tillie åkrar och ängar som fanns utanför stadsgränsen. Stenhus var ovanliga i staden. Genom de många bränderna på 1400- och
~500-talen
har större delar
av det medeltida byggnadsbeståndet förintats. Kvar finns, förutom de två kyrkorna bl a det f d gilleshuset i hörnet av Ba,5'gens gränd
c
och .Nygatan, n;J.varande museet på I:yga tan och några byggnader vid Västerlånggatan och Smedjegatan - samtliga byggda av sten. I rådhuset finns, trots många ombyggnader, medeltida murrester kvar.
c
Dolda i marken finns även ett stort antal medeltida källare bevarade, byggda av tegel eller gråsten. Stadens äldsta trähus är "Fahlströmska gårdens" loftbod, som kan vara medeltida men troligen är något yngre. Den är nwnera återuppförd på Engelbrektsskolans gård. Smedjorna vid Jädersbruk anlagda på l500-talet hade stor betydelse för Arboga genom vapen- och rustningstillverkning vars produkter såldes vidare bl a till Stockholm. På 1750-talet fanns inte mindre än 12 smedjor samt mjölkvarn och såg. Senare omlades driften från vapentillverkning till järnvaruprodukter. Vid Arbogaån fanns ytterligare ett bruk: stångjärnshammaren vid Röfors som anlades på l630-talet.
.• 4
Handeln hade fram till 1600-ta1ets mitt varit Arboga stads st6rsta inkomstkälla, men minskade sedan kraftigt. Detta beT'Jdde bl,
&.
på att' Nora och Lindesberg år 1643 fick stadsprivilegier,
vilket medförde att Arboga gick miste om en stor del av den handel,. som man tidigare fört med västra Bergslagen. Vidare hade staden fråntagits sin frihet att med egna fartyg gå till "främmande orter". När Hjälmare kanal blev färdigbyggd mot slutet av 1600talet, fick Örebro direktförbindelse med Mälaren och Stockholm. Örebro övertog därigenom framför allt handeln med Värmlands och Lekebergslagens järn, som förr gått över Arboga. Hjälmare kanal kom att gå i den nuvarande kommunens östligaste del och anslöt
o
till Arbogaån. Kanalen ombyggdes flera gånger och 1819-29 fick den en delvis ny sträckning mellan Kvarnsjön och Arbogaån. Den nya sträckningen drogs något väster om den äldre.
o
Handelns minskade 8etydelse resulterade bl a i att många av stadens förmögna köpmän flyttade från Arboga. De som stannade kV3.r ägnade sig i större u:st::.'ickning åt jordbruk
...
2h boskapsskötsel som för
de flesta förr e:dast varit binäringar. Antalet hantverkare ökade också istade::.
;.i::de!:'
liOO-talet och i',l:n till mitten av 1800-
talet ökade staden inte nämnvärt i
stc~Lek.
jär:wägslinjen :: rS'oro-Arboga 'öppnades stående peria'::.
,~~cra i:,d;,~8~ri·21.'
~357
Först i och med att bröts staden;;;; stilla-
e-:abferades, exempelvis Arboga
Mekaniska verkstal (1356), A.P. Bloms S~ickerifabrik (1862), Arboga Tegelbrci: (l:::32), flargarinfabriken. (1887) och Arboga Bryggeri (189=). ca 5000 på
~cadeLS
1890-ta~et.
befolkning ökade från 2200 år 1850 till
Bebyggelsen förtätades inom den äldre
stadskärnan och L:~te förrän efter 1900 började en utbyggnad utanför denna. Vid sekelskiftet hade Arboga blivit en industristad med inte mindre
ii!:
O
26 fabriker. Hantverkarnas antal var ännu re-
lativt stort, Den ::li::skade efter hand. :rär järnvägen drogs fram förlorade sjöfarten i betydelse och antalet fartyg minskade. Trots den snabba industrialiseringen under senare hälften av 18GO-talet levde många agrara drag kvar i Arboga till 1900-talets början. I de flesta gårdar inne i staden fanns stall och logar. Stadens folkmängd ökade inte i någon större utsträckning förrän efter 1940-talet. Då anlades en ny central flygverkstad, vilket medförde en större inflyttning till staden.
O
--
De~:största
delen av kommunen kännetecknas av jordbruksbygd om-
växlande med mindre skogspartier. Här förekommer herrgårdar med torp, medelstora gårdar samlade i byar eller ensamliggande. Området närmast Hjälmaren utmärks av mindre gårdar och torp i ett småskaligt odlings landskap med åkrar, högar och mindre skogspartier. De båda herrgårdarna Kåsätter och Sickelsjö har långa traditioner. Båda är nämnda redan på l400-talet och de har tidigare haft större ägor. Sickelsjö fick dock efter Hjälmaresänkningen på 1880-talet större åkerareal, eftersom stora om-
c
råden tidigare översvämmades av sjön. Gårdarna är ofta samlade i byar. I vissa fall ligger de i rad
o
och bildar en radby. I Smedby är gårdarna lagda tätt intill varandra, medan de i Viby har en mera gles placering. Den välbevarade byn Tveta, på gränsen mot Köpings kommun, är ett bra exempel på en klungby, där gårdarna har en oregelbunden gruppering. Det särpräglade landskapet söder om Tveta kännetecknas av ett större slättområde med ängslador.
'~rådet
bestod tidigare av
vattensjuka slitterängar som ofta överSvämmades. Numera är området utdikat och används som åkermark. Omridet närmast Hjälmaren skiljer sig från de övriga delarna inom kommunen. Här
o
föreko~iler
ett småbrutet odlingslandskap där
åkrar och hagar omväxlar med mindre skogspartier, både med barroch lövskog. De mindre åkrarna och hagarna liksom vägarna inramas ofta av stenmurar. Odlingsrösen
c
föreko~~er
inom en del partier
både i åkrar och hagar. Vägnätet är välbevarat med smala, slingrande vägar. Bebyggelsen utgörs av mindre gårdar och torp ofta glest placerade utmed vägarna. Byar som exempelvis Lunger förekommer, men även här ligger gårdarna spridda. Byggnadsbeståndet kännetecknas i huvudsak av timrade, faluröda byggnader med tegeltak. Boningshusen i en eller två våningar, gärna av parstugetyp, är ofta panelklädda. Många torp har emelllertid enkelstugans planlösning. Byggnader från ISOO-talet med senare inslag är dominerande, men l700-talsbebyggelse förekommer i enstaka fall. Bebyggelsens utformning är likartad inom hela kommunen, även om de större gårdarnas boningshus ofta är reveterade.
,,--=-...-.- - - - - - - - - - - -
- - - - - - - . - .---cc,.-c . •c-.. . , - - - - - - - : : c : - - - - : , - - - - - - , - - - - - - - - - - , - - - , - - - - - - - - c : - . .
Anpassning av nybyggnader i kulturlandskap och upprustning av
äldre· bebyggelse. Nybyggnader i äldre miljöer av kulturhistoriskt intresse bör anpassas efter de befintliga byggnaderna. Läget för nybebyggelsen har stor betydelse, och nya hus bör därför inte förläggas så öppet att de dominerar i landskapet. Man bör istället sträva efter att placera dem i ett mindre öppet läge eller i anslutning till befintlig bebyggelse. Byggnadens läge på tomten och i förhållande till den gamla byvägen är betydelsefulla faktorer att ta hänsyn till. Proportioner, material- och färgval är andra
o
viktiga faktorer vid anpassning av nybebyggelse. Det äldre byggnadsbeståndet karaktäriseras av relativt smala
o
byggnader med brant takvinkel. De timrade byggnaderna, oftast inklädda med faluröd panel, är dominerande i trakten. Reveterade och put sade byggnader i vitt eller ljusgul t föreko:r..Eler huvud.sakligen på de större gårdarna
oc~,
herrgårdarna.
De~
kul-
turhistoriska värdet är beroende av o2:len tidstypiska karakt.äre
r
•
har bevarat s och detalj erna har ;lirvid en avgörand", be-
tydolse. En viktig grundprincip vid all renovering är
så få förändringar som möj ligt. Fasaderna bör bibehållas spr'.~,:;ligt
skick både
i
fråga om material och färg.
göra
a~t
~.
ur-
ut·~'·~.rldig
tilläggsisolering och ändring av fönster bör undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning från
energisparsynpur~t.De
o
effektivaste åtgärderna,
tätning av fönster och dörrar samt invändig isolering av väggar, isolering av golv- och vindsbjälklag är alternativ som oftast är tillräckliga. Vid yttre tilläggsisolering förändras fasadens utformning i alltför stor utsträckning, fönsteröppningar och grund blir indragna i förhållande till fasadlivet och äldre snickeri- eller putsdetaljer försvinner. Större tillbyggnader och förändring av tak2aterial inverkar också störande på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Dörrar och fönster är ytterst viktiga för byggnadens utseende. Äldre ytterdörrar bör bevaras eller ersättas med nytillverkade av traditionell typ. Om fönstren av tekniska skäl måste bytas
o
T
är det viktigt att dimensionerna och spröjsindelningen bibehålls. Verandor eller förstukvistar hör ofta samman med husets byggnadssti~och
bör därför bevaras liksom snickeridetaljer och snickar-
glädje även om de är senare tillskott till byggnaden, oftast från tiden kring sekelskiftet 1900. Äldre hägnader som staket, murar och häckar inramar ofta tomten. Välbevarade trädgårdar med fruktträd, vårdträd och bersåer är viktiga för helhetsintrycket. Eventuella förändringar av dessa måste därför göras med stor varsamhet.
c
c
o c
8
o
o
o
o
,,------
9
l.
Säterbo-Hällby-St. Vallby (Arboga stadsförsamI) Området omfattar både den äldre och den yngre sträckningen av Hjälmare kanal. I anslutning till kanalen finns ett öppet slätt-
o
o
landskap där bl a Arboga flygplats är belägen. Säterbo kyrka ligger i södra delen av området som i norr begränsas av Arbogaån. De äldsta lämningarna efter bosättningar finns vid Säby i form av ett mindre gravfält antagligen från järnålder. I närheten av detta ligger en stensträng som däremot är svårare att datera. Säterbo vitputsade kyrka har medeltida ursprung, troligen kan den hänföras till 1100-talets slut. Kyrkan bestod då av ett linghus med
e~t
det :mvarande under 1600-, oct
~J2:'".et.
!~OO-
1600-tale~ ~ed
bes aven äld2:'e
c
::liCldre korutbygge, 1'0rnets
:car emellertid ändrats
överde~
och ISOO-talen.
K~'~~an
bl a en oQbyggnad
3tew~ur
numera är borta, ·)ch
s,
~v
utökades under 1400-
koret. Kyrkogården om-
med stiglucka.
Hjälmare kar:a! jör.jade byggas l629. :::::::: hade 10 slussar och slussportar av
~ri.
Kanalens vallar
OC::
sl~ssar
hade dålig håll-
fasthet och e::=:::":Jygg:1ad 3kedde 169C-1-J1. Vid denna omkonstruktion byggdes sl..;,ssarna av kalksten och tegel. Slussarnas antal
c
minskades till i::a oc:: ett av kunglig
kro~a
'!'"l'.:.je
slu.ss fick en skulpterad sten med
krönt namnchiffer. Även denna kanal, som
numera kallas Gamla kanalen, hade dålig motståndskraft. Därför utfördes en ombJ'Gcnad under åren 1819-1829. Kanalen fick delvis en ny sträckning - från Kvarnsjön ned till Arbogaån. De gamla slussarna kom att förfalla när den nya sträckningen togs i bruk. Några av de skulpterade kalks tenarna togs dock tillvara. Utmed kanalen finns bl a flera mindre slusskurer i gul panel med tälttak.
10
Inom området ligger flera gårdar och byar med välbevarad bebyggelse. Byn Johannesberg har ett markerat läge på ett höjdparti i det omgivande slättlandskapet. Bebyggelsen karaktäriseras av timrade, faluröda byggnader i huvudsak från 1800talet. Säby gård, som ligger nära kanalen, har också ett välbevarat byggnadsbestånd. Vid gården fanns på 1800-talet ett
o
tegelbruk. Hällby gård har timrade byggnader målade i gult. På en höjd nära gården ligger en mindre stenbyggnad som har varit Hjälmare kanals arkiv. I väggen finns en inmurad sten
o
med inskriften "archiv NDCCCX:XVI" (1826). Säbytorp och Oppeby består av välbevarade torp. En kvarnmiljö är belägen inom området: Hällby kvarn. Den ligger där Gamla kanalen rim'..er J.t
i.
;(varnsjön. ~'ära kyrkbyn är lsby .lrd belägen. Den l:.ar
en längre huvudbyggnad i en våning. l,?OC-talet, är putsad i rosa med
€gnaden, som är från
vit~9~or.
En mindre fly-
gel av likartat '.ltförande hör till de:."a.
Rekommendationer: 3ida sträcknin6arna av njälmare kanal och vattensystemet ~ed Kvarnsjön är viktiga att bevara. I anslutning till
kanaL~rna
()
firms ett stort antal välbevarade bygg-
nader av kulturhistoriskt värde. I området ingår också Säterbo kyrkby med den medeltida kyrkan. Ett järnåldersgravfält visar på områdets långa traditioner som bebyggelseplats. De olika ingående faktorerna gör att området har stort kulturhistoriskt intresse och därför ir viktigt att skydda. De öppna partierna bör inte skogplanteras och vägsträckningarna utmed kanalerna bör bibehållas i nuvarande utformning. Kanalerna och bebyggelsen i anslutning till dessa är upptagna i fysisk riksplanering som riksintresse. Fornlämningarna skyd.das av lagen den 12 juni 1942 om fornminnen (i fortsättningen benämnd fornminneslagen). Hela området bör skyddas från störande förändringar och därför är 38 § Byggnadsstadgan (BS) tillämpbar. För Säterbo kyrkby utreder länsstyrelsen frågan om tillämpning av 86 § Byggnadslagen (BL).
O
.
-----------------.-- ---
2.
Arboga stad (Arboga stadsförsamling) Arboga har bevarat stora delar av den medeltida stadsplanen. Här finns välbevarad bebyggelse från 1700- och l800-talet som har stort kulturhistoriskt värde. Medeltida stenhus förekommer också i staden. I sitt slag är detta stadsparti ur kulturhistorisk synpunkt det mest värdefulla i länet.
c
Redan på 1100-talet var Arboga ett större samhälle eftersom en så stor kyrka somITicolai kyrka kunde byggas. Staden var anlagd vid den
pur~t
dit Arbogaån var segelbar upp från Mälaren. Staden
var därför tidigt utskeppningsort för det järn från Bex'gslagen som omlastades här och skeppades
vida~2
till
Stockhol~.
Trefal-
di.ghetskyrkan byggdes i slutet av l2-talet som klosterkyrka till fransiskanerklostret. Den blev ::;:adskyrka 1529 när klostret lades ner. Jet ~å
,~ledel tida
ca tusysteDet :ned Stora I'orget som centrten finns kvar.
1470-talet bYZGdes en stadskyrka vid torget. Den ombyggdes vid
en brand på ISOO-talet till kungsgård. Pi 1630-talet övergick den i stadens ägo och har sedan dess använts som rådhus. Ursprungligen var endast området norr om ån bebyggt, men på l300-talet utbyggdes
o
staden även söder sakligen av
00.
tia~er
ån. Den medeltida bebyggelsen uppfördes huvud-
och har därför förintats vid de många bränderna
på 1400- och 1500-talet. Kvar finns, förutom de två kyrkorna, bl a det f d gilleshuset i hörnet av Baggens gränd och Nygatan, nuvarande museet på Nygatan och några byggnader vid Västerlånggatan och Smedjegatan - samtliga byggda av sten. I rådhuset finns, trots många ombyggnader, medeltida murrester kvar. Dolda i marken finns även ett stort antal medeltida källare bevarade, byggda av tegel eller gråsten. Stadens äldsta trähus är "Fahlströmska gårdens" loftbod, som kan vara medeltida men troligen är något yngre (numera återuppförd på Engelbrektskolans gård).
-------c-~",_____-----------------------------r.~-.;:-,--"- - - - - - - - - - - -
12
På l600-talet fanns 310 gårdar i staden och omkring 1650 anlades Järntorget. Järnvågen flyttades till detta torg. Handeln minskade i
betydelse under den här tiden och många köpmän flyttade från
staden. De som stannade kvar ägnade sig i större utsträckning åt jordbruk, boskapsskötsel och hantverk. Många köpmangårdar byggdes () om för att passa de nya behoven. Under l700-talet skedde inte några större förändringar i staden. Fram till mitten av 1800talet uppfördes de flesta byggnaderna av timmer, ursprungligen helt obehandlat, senare rödfärgat. Bruket att klä in timret med
o
lockpanel eller locklistpanel kom tämligen sent till staden, på 1820- eller 1830-talet. Hot gatan målades panelen i ljusa oljefärger, men mot gården bibehölls den faluröda färgen. Vid mitten a.v 1800-talet började man uppföra
byc:::~'.ader
av resvirke och tegel,
SO!!! putsades. Resvirkeshusen kläddes :'ed träpanel eller reveterades __ '[id LSOO-talets !!!i tt blev järnvägslir:',_en Örebro-Arboga klar. Vid sa~~a
tid anlades flera industrier i staden, exempelvis Arboga
;·Yekaniska Verkstad 1556. Denna firu'.s fortfarande kvar
"~~.:~30m
bygg-
naderna till Arboga Bryggeri (1898), 2en verksamheten är nedlagd vid den senare. ?lertalet av de industrier som anlades i staden
o
placerades utanför den medeltida stadskirnan. De många industrierna, järnvägen och den nya hamnen innebar att den stillastående period som staden upplevt sedan mitten av 1600-talet var slut.
o
En stor del av den äldre bebyggelsen är fortfarande bevarad. Kring Stora Torget, där bl a rådhuset ligger, finns många äldre byggnader. Västerlånggatan kantas också av den äldre stadsbebyggelsen med flera välbevarade ågårdar. Några s k ågator, korta gator som leder ner till vattnet, finns både här och på södra sidan av ån. På den här sidan av ån, utmed Storgatan, ligger också flera välbevarade ågårdar. Bebyggelsen kännetecknas av panelklädda,
~=-------
---- - - - - - -
timrade byggnader målade i ljusa färger. Mot gatan ligger bostadsdelen i en eller två våningar. Uthus och bodar är sammanbyggda i vinkel med gatuhusen. De förra är oftast målade i falurött. Av bebyggelsen som ligger utanför den medeltida stadskärnan kan nämnas
c
järnvägsstationen, en större, gulputsad byggnad från 1897. Eryggeribyggnaden i rött tegel med tegeldekor är ett bra exempel på en välbevarad byggnad av denna typ från tiden strax före sekelskiftet 1900. I västra delen av staden, vid ån, ligger Arboga Mekaniska
o
Verkstad med flera välbevarade byggnader i rött tegel från samma tidsperiod som bryggeriet. Redan 1858 startade verksamheten på platsen. I Olof Ahllöfs parken låg tidigare Stadskällarens paviljong. Den byggdes på 1890-talet försedd med rik snickarglädje. Paviljongen flyttades nyligen till
Vi~2äcken
Rekommendationer: Arboga är den stad
i
söder om staden.
länet som bäst har bevarat
den medeltida prägeln. Gatusystemet i ien medeltida delen har inte •
förändrats i större utsträckning. Bebyggelsen är dock i huvudsak präglad av 1700- och 1800-talet. Enstaka medeltida
ste~~us
före-
kommer dock, förutorri de båda medeltida kyrkorna. Både bebyggelsens
o
utformning och gatunätet har stort värde ur kulturhistorisk synpunkt och är därför viktiga att skydda från störande förändringar. Staden är i fysisk riksplanering markerad som riksintresse. Följan-
o
de fastigheter har
i
gällande stadsplan fått q-bestämmelser:
stg 1426 (pastorsexp), Klockarbolet 2, Dragaren 12, Harneskmakaren 3 och 14, Jakob Petre (hela kvarteret), Grindbergatullen (endast Storg 67) och Varvet l. Harneskmakaren 7 (endast hörnet Smedjeg Kapellg) omfattas av Q-bestämmelser. Smedjeg 11 i kv Helge Kors och Västerlångg 10 i kv Sankt Olof ingår i område för kulturhistoriskt värdefull byggnad (K).
f4 .
Arboga innerstad har tidigare varit föremål för ett flertal bedömningar av den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. En utredning pågår som ska resultera i en bevarandeplan och därför bör man avvakta detta resultat innan vidare rekommendationer ges. 38 § BS kunde dock tillämpas på hela det avgränsade området.
o
3.
Viby (Arboga landsförsamI) Den större byn Viby är belägen på en svag förhöjning i det öppna jordbrukslandskapet'. Mindre skogspartier och hagmarker
c
förekommer i åkerlandskapet. Byn består av flera större och medelstora gårdar som är glest placerade. I norr finns ett parti med några torp som ligger avskilda från byn. Gårdarna
c
är placerade på båda sidor om landsvägen med kortare, ofta allekantade uppfartsvägar från denna. Gårdarnas manbyggnader består ofta aven och en halv våning med frontespis. De äldre boningshusen utgörs vanligtvis av två våningar. De förstnämnda, som är hu~~dsakligen
3~örre
byggnader, kan
dateras till l800-talets andra hälft, medan de
övriga åtminstone är från l800-talets :::örjan eller l700-talet. En av de norra gårdarna har en sådan :"anbyggnad med två timrade ekonomibyggnader placerade som flyglar. Gården har även välbevarade ekonomibyggnader som stenladugård, timrad lada
c
och bod, placerade kring en gårdsplan. I byn förekDmmer flera vitputsade
stenlad~gårdar,
vilket inte är särskilt vanligt
i övriga delar av kommunen. På en av gårdarna finns en relativt lång, timrad loftbod. :'Ianbyggnaderna från l800-talets
o
andra hälft är antingen vitputsade eller panelklädda. De har brutet tak eller sadeltak. Välbevarade boningshus i en våning med enkelstugeplan förekommer också.
Rekommendationer: Viby är ett bra exempel på en gles bystruktur med gårdarna placerade i rad på båda sidor om vägen. De allekantade uppfartsvägarna, som leder fram till manbyggnaderna, är viktiga att bibehålla. Byns torp har ett typiskt
-/'''- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
läge avskilda från den övriga bebyggelsen i anslutning till ett skogsparti, där marken inte räknades som så värdefull. Bebyggelsen i Vi by har kulturhistoriskt intresse med välbevarade byggnader från 1800-talets början och andra hälft. Området bör därför skyddas och 38 § BS är tillämpbar.
o
\ \
\ \ \ ...... \
,
/i _ /0 : /
/
:
/ /
83 II
/
/
/
/
/
/
/
"O /,
/'
/
/
o
.•
/ /
/,
f1
• 4.
Ängslund (Medåker sn) Utdrag ur kulturminnesvårdsprogrammet för Köpings kommun: 50. Löten-Ängeholm (Himmeta sn)
o
Större område som kännetecknas av ett slättlandskap avbrutet av lägre höjdpartier med skog eller hagmark. Det stora antalet ängslador ger området dess särprägel. Om-
o
rådet fortsätter in i Arboga kommun. Numera är området uppodlat och ladorna används inte längre för sitt ursprungliga ändamål. Tidigare slog man höet och sedan fick det torka någon dag innan det krattades ihop och ba~s
in i ladan. Inom området i Köpings kommun finns
drygt tjugo ängslador. De ligger i vi3sa fall på svaga förhöjningar eller i anslutning till
::'.indr~
vägar. Lador-
na är uppförda i timmer eller enklare träkonstruktioner, nålade i falurött och har tegeltäckta tak. Takteglet har u~der
senare tid i en del fall ersatts med plåt. De f18sta
ladorna är troligen uppförda under slutet av lSGO-talet.
o
Förutom ladorna är området glest bebyggt, endast några få gårdar och torp förekommer. Ängeholm är en välbevarad gård som ligger där Långbrobäcken och Rabobäcken flyter samman.
o Rekommendationer: Området omfattar ett större avsnitt av ett särpräglat kulturlandskap med välbevarade ängslador. Detta visar på ett äldre brukningssätt där spåren inte längre finns kvar mer än på några få platser i länet. Det är betydelsefullt att området hålles öppet genom jordbruk och att ängsladorna bevaras. De olika faktorerna samverkar till en värdefull landskapsbild.
'.
18
Ii: \
,
\
\ \ o
?~.
r
" \
.
\ '
o
\
'~
\\ .-"
\..,~'
~'-\ ;.
-"
'-
\
\ \
,.
,."
'{'"
\
\
\
l,\ \
\
\
10'·
\
\ \
r4
JI:
\ MEOÄKERS S:N
.
.
'
o
..-:. :....::..:.
-----~.---~------
5.
--
Tveta (Medåker an) Utdrag ur kulturminnesvårdsprogrammet för Köpings kommun:
49. Tveta (Himmeta sn)
o
Större by där drygt hälften av bebyggelsen ligger i Arboga kommun. Gårdarna är grupperade längs den slingrande äldre landsvägen. En yngre väg är nyligen dragen utanför byn.
c
Tveta ligger i kanten av ett större skogsparti, men i övrigt omges byn av ett svagt kuperat jordbrukslandskap. Gårdarna ligger väl samlade och bebyggelsen kan till övervägande del hänföras till l800-talet även om l700-talsbyggnaQe~ förekoa~er.
Bebyggelsen
röda byggnader ofta
ir~lädda
nader är uppförda i
er~lare
kännetecc:~as
av timrade, falu-
med pane:. En del yngre bygg-
träkonstr - tioner som regel verk.
De tegel täckta sadel taken dominerar i ·.fn. Byggnaderna har oftast vitmålade snickerier kring fönster och dörrar. l byns ös;::ca del ligger två långa ladugårdar - logar i falurCitt trä. Je :igger längs vigen genom byn och är välbevarade liksom
o
byns övriga beoyggelse.
Rekommendationer: Byn Tveta har ett stort antal ovanligt väl-
o
bevarade gårdar som ligger
ut~ed
en slingrande byväg. Byns
bebyggelse har så stort kulturhistoriskt värde att den bör skyddas genom
tillä~pning
av 38 § BS. Tillämpning av 86 §
Byggnadslagen (BL) utreds av länsstyrelsen.
'.
o \ ........ --\ ;' .\ ./
23
o
II
\
\
Le
\
\
~ J1I
.Y'
\
42 •
,./
........
.
•
~)
\
\.
.\
\ \
\
O
\
\ \
\ \ \
~
\-
,;
6.
Sickelsjö (Götlunda sn) Gården Sickelsjö är nämnd redan på 1400-talet, men säteriet bildades inte förrän på l600-talet. Söder om gården fanns före Hjälmaresänkningen på l880-talet stora sankmarker som
c
långa tider stod översvämmade. Sickelsjös ägor var tidigare tre gånger större än i dag, men åkerarealen var inte särskilt stor pga översvämningsområdena. Numera förekommer större åkrar
c
söder om gården, medan skogsområdena vidtar i norr. Öster om huvudbyggnaden finns en damm där vattnet har använts som drivmedel vid sågen. Landsvägen passerar genom gården och alle finns i anslutning till denna. Fornlämningar i närheten av gården tyder på att området är en äldre bebyggelseplats. Här finns ett röse, en treudd, en
få~;stgrop
och ett mindre
gravfält med runda stensättningar. Dessa visar på en datering till brons- och järnålder. Den nuvarande huvudbyggnaden i två våningar började 17:5. Det är en enkel byggnad
o
i
up~föras
klassicistisk stil med valmat
sadeltak som täcks av plåt, tidigare spån. Byggnaden reveterades och spritputsades 1817. Den är putsad i ljusbrunt med vit dekor. Grunden till en äldre byggnad utgör en terrass i vars
o
hörn finns ett mindre lusthus anlagt ca 1910. Ett stort antal ekonomibyggnader och arbetarbostäder finns på gården. De flesta är timrade och målade i falurött. Några arbetarbostäder är reveterade i gult eller ljusbrunt, medan andra är inspirerade av nationalromantiken med fackverkskonstruktioner. De senare byggnaderna kan dateras till l800-talets slut eller omkring 1900. I övrigt är byggnaderna oftast från l800-talet, även om 1700talsbyggnader förekommer. Vid gården har tidigare funnits tegelbruk, kvarn och såg. Av den senare är endast ruiner kvar, medan tegelbruket är helt borta.
22:'
Rekommendationer: Sickelsjö omges av ett typiskt herrgårdslandskap med större åkrar och
all~kantade
vägar. Gården har
välbevarad bebyggelse med huvudbyggnad, ekonomibyggnader, arbetarbostäder och torp. Huvudbyggnaden med park och ett magasin är på förslag som byggnadsminne. För den övriga delen av området är 38 § BS tillämpbar. Fornlämningarna skyddas av fornminneslagen.
()
o .
Sandhagsberget
o
\
\
\
Sicke/sjöbergst : : : :: : ~ : : ~ "
~ 41,6 " \
..:.'
l-
40.39 :..~--
/
"\
'r
o o ~
Ull. Oxhllr/en
:~
'f~
a
VästerhuHsn7~ssen
--------'
---~._'~~-,
7.
Sjölunda (Arboga landsförsamI) Den större gården Sjölunda är belägen vid landsvägen mellan Arboga och Västermo i Södermanland. Landskapet är omväxlande
o
med medelstora åkrar avbrutna av mindre skogspartier. Söder om gården går en vik av Hjälmaren upp. Vattnet gick närmare gården före sänkningen av Hjälmarenpå l880-talet. I anslutning till gården finns betade hagmarker.
o
11angården består av två kvadratiska flyglar i beige locklistpanel. De har valmat tegeltak och kan dateras till 1700-talet. Hos byggnaderna finns äldre dörrar samt snickeridetaljer kring fönster och dörrar.
Hu~~dbyggnaden
lär ha brunnit. Äldre bostads-
hus och ekonomibyggnader är grupperade som två flygelpar. En av dessa byggnader är ett lågt, timraG magasin från liOO-talet. Det yttre flygelparet består av f d stall och magasin från o~~ring
1800. Till gården hör också större
ekonomibyg~,ader
fcån 1800- och 1900-talet.
o
Rekommendationer: Sjölunda har karaktär av herrgård med ett par inre och två par yttre flyglar. Det inre paret är målat i ljus färg medan övriga byggnader är rödmålade. Endast huvud-
o
byggnaden saknas för att herrgårdskaraktären skulle bli fullständig. Byggnadsbeståndet har så stort kulturhistoriskt värde att 38 § BS är tillämpbar.
24
I
I
I
I
I
I I I
,, \--, I
\
,,
I
,
, , , I
I I I
,
::
\l{
,
".
Ii I~
,\ I \
J
8.
Frösshammar (Arboga landsförsamI) Halvön Frösshammarsön kännetecknas av ett småskaligt jordbrukslandskap avbrutet av mindmskogspartier. Här finns mindre åkrar
c
och hagar som ibland inramas av stenmurar. Odlingsrösen är vanligt förekommande i de öppna partierna. De slingrande, smala vägarna har ålderdomliga sträckningar och kantas gärna av stenmurar. Vid Frösshammars gård och på Torsudden förekommer några
o
runda stensättningar och en fångstgrop. Dessa lämningar kan troligtvis dateras till järnålder. Vägen mot Frösshammars gård kantas av stenmurar och hagmarker. Fr0sshammars gård ligger på en höjd nii:!:.'a vattnet. Den har ett välbevarat byggnadsbestånd med en manbyggnad från 1868-69. Den övriga bebyggelsen är från unge fä:!:.' samma tidsperiod. Byggnaderna är timrade och några är
kL~dda
med faluröd panel.
Er timrad undantagsstuga ligger i vinkel med manbyggnaden. En mindre väg leder fram till gården ,Skräddartorp som ligger i ett område med odlingsrösen och
o
ster~urar.
Gården som ligger
på en höjd har en tidstypisk reveterad manbyggnad från 1905. Gårdens övriga bebyggelse och ett äldre bostadshus är huvudsakligen från 1800-talets senare del. Granlund och Lövsätter
o
är två välbevarade torp från 1800-talets andra hälft. Det senare är reveterat i ljusgult, medan Granlund är klädd med faluröd panel. Båda torpen har enkelstugeplan. I Hult ligger ett tidstypiskt bostadshus av samma utförande som den yngre manbyggnaden på Skräddartorp. Här finns också ett äldre boningshus från 1800-talets andra hälft.
·.
Rekommendationer: Partiet kännetecknas av ett småskaligt jordbrukslandskap som innehåller hagmarker, stenmurar, odlingsrösen och äldre vägar. Det är viktigt att även i ~ortsättningen bevara dessa inslag i landskapet. De öppna partierna bör inte skogplanteras utan hagmarkerna bör betas och åkrarna brukas. Bebyggelsen har också betydelse för området och fritidsbebyggelse är () mindre lämplig inom detta. För hela området är 38 § BS tillämpbar. Fornlämningarna skyddas av fornminneslagen. .I{
\
'"
>< '"
><
,
13
'"
17
13 Jr
I I
, I
I I
I
---
\
116 .II
14
1lI
,,
1'" 1lI
... 1 D"ttsholm."
()
27
..
9.
Järnäa (Götlunda an) Ett större område som är beläget på en udde iHjälmaren. Landskapet är karaktäristiskt för trakten med omväxlande mindre åkrar, hagar och skogspartier med starka inslag av lövskog. Liksom vid Furuskallen förekommer ett stort antal odlingsrösen och stenmurar. Inom hela området finns ett äldre vägsystem med smala, grusade vägar som ofta kantas av stenmurar. Odlingsrösena ligger i det småskaliga jordbrukslandskapet som består av åkrar och hagar. En del åkrar med odlingsrösen kan troligen dateras till medeltiden. Byn Järnäs är nämnd på l300-talet. For~lämningar
förekommer inom området, speciellt mindre och medel-
stora gravfält. Här finns flera rösegravfält vilket tyder på en datering till äldre järnålder eller bronsålder. Fornlfunningsbeståndet är rikt varierat med högar, treuddar, resta stellar, rösen och stensättningar av olika former. Det rikliga antalet fornläffiningar visar att udden har varit bebyggd sannolikt r8dan under bronsålder, åtminstone sedan äldsta järnålder. I lTannberga som
o o
ligger norr om Järnäsområdet har man funnit en ännu äldre boplats som kan dateras till stenålder. Bebyggelsen inom området utmärks av mindre till medelstora gårdar och torp. Största delen av denna bebyggelse är från l800-talet eller 1900-talets början och i de flesta fall mycket välbevarad. Senare inslag i bebyggelsen förekommer, men det äldre byggnadsbeståndet är dominerande. Bebyggelsen kännetecknas av mindre byggnader som är timrade och oftast inklädda med faluröd panel. De tegeltäckta sadeltaken överväger inom området.
2a
Rekommendationer: Det småskaliga jordbrukslandskapet är av samma karaktär som på Frösshammarsön. Förekomsten av odlingsrösen, stenmurar och äldre vägar är emellertid ännu tätare inom Järnäsområdet. Dessa inslag i landskapet är viktiga att bevara liksom de betade hagmarkerna som omväxlar med mindre åkrar och skogspartier med löv- och barrskog. Skogplantering
o
bör inte utföras på åker- eller hagmark. I de befintliga skogspartierna bör inslaget av lövskog bibehållas. De äldre vägsträckningarna är känsliga för breddningar och uträtningar.
o
Inom området finns en del bebyggelse av kulturhistoriskt intresse. Järnäso~ridet har så stort värde att 38 § BS är tillämpbar. FornläBnincarna skyddas av forThilinneslagen.
o
o
-
~
c c
o c
.....~
,
II
I
I I
II
I~/
/
I
-
I
I~_~
_
.-. --
.
~.-
.~.
301
10.
Valen (Götlunda sn) Ön Valen i Hjälmaren är omgiven av ett antal större och mindre holmar. Ögruppens nuvarande utseende är en direkt följd av den sista sjösänkningen. Före denna bestod Valen av två öar, åtskilda genom ett grunt sund som numera går under benämningen Harkärret.
()
Tidigare har fisket haft störst betydelse för öbefolkningen, men på 1900-talet har jordbruket ökat i betydelse. Ön kännetecknas av ett småskaligt odlingslandskap av äldre typ med
()
åkrar och hagmarker. Vid Östra gården finns en samlad bebyggelse av varierande ålder. Bebyggelsens gruppering, de "årsringar" som avspeglas genom de olika byggnadskropparna samt läget intill vatt:let ger miljön dess speciella prägel. Här finns bl a flera båthus och välbevarade torp.
Rekoffi-,nendationer: Det småskaliga odlic'C:.3landskapet är viktigt att bibehålla främst g'enom ett fortsatt jordbruk och betning av haf,warkerna. SkoGplantering är inte lä;:lplig på de öppna s-artierna eftersom landskapets karaktär
i så fall genomgår alltför
stora förändringar. Den nuvarande bebyggelsen bör underhållas,
()
men större ombyggnader bör inte ske. Ön är känslig för uppförande av fritidsbebyggelse. Hela ön bör 3kyddas genom tillämpning av 38 § BS.
()
'.
...
'
...•
c c
o
®
o j
1 ~
~
o
I
___I,
~
~_--
"
11.
Racksätter (Götlunda sn) Byn Racksätter ligger på en låg ås med ett öppet jordbrukslandskap i väster och söder. En mindre väg går väster om byn och i norr passerar E 18. De medelstora gårdarna är placerade som i en radby. Manbyggnaderna i en eller två våningar ligger
()
på åskrönet ofta med två mindre byggnader lagda som flyglar. Ekonomibyggnaderna är belägna i öster, nedanför åskrönet. De kännetecknas i materialbehandlingen av falurött trä med tegel-
()
täckta sadeltak. De timrade manbyggnaderna är klädda med faluröd eller gul panel. Ibland förekommer frontespiser och förstukvistar med snickarglädje. De senare inslagen kan hänföras till t iden kring 1900, .':1en i övrigt dateras bebyggelsen huvu.dsakligen
till l800-talet. I:ågra oö~jan
manbyggnader_~r
emellertid uppförda i
av 1900-talet.
Eekommendationer: Gårdarnas placering som i en radby a-:;t bibehålla, li:':som grupperingen av nanbyggnaden lar. Vid
event'~ell
nya byggnader
konplettering av
::>_'
viktig l -'::vå flyg-
ekonomianläg~ingarna bör
li~~s i anslutning till de befintliga. Fasadut-
()
formningen ned faLlröd panel och äldre snickeridetaljer har stor betydelse för det kulturhistoriska värdet och är därför viktiga att bevara. För byns bebyggelse är 38 § BS tillämpbar.
()
------------ , - - - - - - - - - , - - - - - - -
12.
Halvarsborg (Arboga landsförsaml) Fornborgen Halvarsborg ligger på ett brant berg i ett större skogsområde vid sjön Tjurlången. Borgen är en av de största av länets ca 40 fornborgar - största diametern är 185 meter.
c
Borgområdet är kuperat med mellanliggande tämligen plana ytor. Det omges helt aven stenmur, upp till tre meter hög. I muren finns två ingångar. Förutom sjön är intilliggande marker mycket
c
vattensjuka och har säkert bidragit till borgens strategiska läge. I likhet med övriga fornborgar är den troligen anlagd under järnålder (400 f. Kr. - 1050 e. Kr.).
Rekommendatio~er:
Fornborgen är
numer~
lätt att nå sedan E 3-
E 18 är dragen strax norr om den. Bor_en med omkringliggande område är
nylige~
röjd för skog och '_c ~ sikt över den intill-
liggande sjön finns. Röjning enligt u;pgjort vårdprogram bör även i
fortsättninge~
ställd och
frå~
utföras. Parkeringsplats är iordning-
denna finns
hänvisni~gsskylt
till borgen.
Vid denna står en beskrivningsskylt. Vid E 3 - E 18 bör emeller-
c
tid uppsättas riksskyltning med texten "fornborg". Fornborgen skyddas av
forlli~inneslagen•
.0)\ _.
Björnas
-·7 . /
/
~"
.
,, ,
I
I
,~~
RINDBERGA 2fHAL VARSBIfCK l'
?
I I I
,. .:-:
. .:.
13.
Kackelkärr (Götlunda sn) Området vid
~elkärr
karaktäriseras av mindre gårdar och
torp. Den smala, slingrande vägen mellan Götlunda och Järnäs passerar genom området. Landskapet är omväxlande med åkrar avbrutna av impediment och kuperade skogspartier. I områdets
~
östra del ligger ett mindre röse som visar att trakten har varit bebyggd under bronsålder eller äldre järnålder. Bebyggelsen, som i huvudsak kan dateras till 1800-talets mitt,
o
består av mindre timrade byggnader i en eller två våningar. Byggnaderna är gärna grupperade kring en gårdsplan, ibland med ma.nbyggnad flankerad av mindre bY,:,"'Y',ader som flyglal.'. Det östra torpet består aven enkelsta och två timrade bodar. Några av gårdarna har ekonomib:,--.>'TIader från 1900talets början. 3yggnadsbeståndet är
vä~8evarat
och
en..~et-
..
ligt med faluröda timrade byggnader med tegel täckta sadel. tak.
Rekommendationer: De mindre gårdarna oen torpen inom området har ett välbevarat byggnadsbestånd av Åkrarna bör även
i
k~lturhistoriskt
värde.
fortsättningen brukas för att inte områ-
dets karaktär ska förändras i alltför stor utsträckning. Kackelkärrområdet är ett bra exempel på randzonen mellan det öppna åkerlandskapet och skogspartierna. Till dessa områden är mindre gårdar och torp lokaliserade. För området är 38 § BS tillämpbar.
o
Fornlä~ningarna
skyddas av fornminneslagen.
o
35
P-l
__
36
14.
Hasta-Åsen (Götlunda sn) Området kännetecknas av välbevarad bebyggelse utmed den äldre vägsträckningen, som följer höjdpartierna i det för övrigt öppna jordbrukslandskapet. I norr går vägen på ett åskrön. I anslutning till vägsträckningen förekommer flera fornlämningar, vilket tyder på att vägsystemet har hög ålder. Här
o
finns mindre gravfält med rösen, högar, treuddar, resta stenar och runda stensättningar. Ensamliggande fornlämningar som rösen, stensättningar och fångstgropar förekommer också. Fornlämnings-
o
beståndet tyder på en datering till bronsålder eller äldre järnålder. Bebyggelsen är varierad från större oc, mindre gårdar till torp. Den faluröda, timrade bebyggelsen med
~egeltäckta
sadeltak är
dcmil',erande, men även bostadshus målade i vitt eller §,oul t föreKC:L:e:, • Vitreveterade boningshus finns i några enstaka fall.
I Ea;:;ta ligger en av de större gårdarna med manbyggnad i två Vi"::l{:'ar från 1864. Stilen är nyklassicism och byggnaden har fronton samt vitmålad panel. En större, välbevarad ekonomianläggning från 1898 hör till gården. I byn Hasta finns också en
o
väderkvarn från 1905, vilken är den enda kvarnen av holländaretyp i länet. I Tallåsen ligger en större gård med bl a en manbyggnad i två våningar från sent l700-tal. Den timrade byggnaden är klädd med faluröd panel. Skummarhagen i områdets södra del är en mindre gård med väl sammanhållen bebyggelse från 1800talets mitt. Ytterligare välbevarad bebyggelse finns utplacerad längs vägen.
o
------------------------
37'
Rekommendationer: Den äldre vägsträckningen kantad av fornlämningar och kulturhistoriskt intressant bebyggelse utgör ett betydelsefullt element i kulturlandskapet. Vägrätningar och breddningar bör utföras med stor varsamhet på denna sträckning.
c
Den större gården Hasta har ett särskilt värdefullt byggnadsbestånd och allen som kantar bygatan har en viktig miljöskapande funktion. Inom området ligger länets enda kvarn av holländaretyp. Dessa kulturhistoriskt värdefulla delar gör att 38 § BS
c
är tillämpbar på hela området. Fornlämningarna skyddas av fornminneslagen.
o
o
------------- - -
-----~------------------------------
,~~--
3&
o o
o o
--
-------~-
--
---~------ -~--,-."7C._----
39
15. Lungers udde (Götlunda sn) Lungeråsen bildar en smal udde i Hjälmaren. Åsen är skogklädd med insprängda åkerpartier. I norr finns ett järnåldersgrav-
o
fält som ligger vid den numera nästan igenvuxna vägen, som löper på åskrönet parallellt med landsvägen till Lungershamn. Åsvägen fanns sannolikt redan under förhistorisk tid. Grav-
c
fältet omfattar 17 synliga fornlämningar: runda och rektangulära stensättningar, l skeppsformig stensättning samt 4 större rösen. Mitt i den skeppsformiga stensättningen står en runsten med följande irrskrift: "Hergulv och Gulev de gjorde (minnesmärket) efter Sigmund, sin broder". Fiskets betydelse för området avspeglas i de många ännu
~e
varade båthuser.. De orn.ges numera av :_"1 tidsbebyggelse på uddens sydspets. Båthusen ligger på både
öst~a
udden. De rödfirgade byggnaderna,
SOD.
förda av
o
pla~~,
och västra sidan av
ir timrade eller upp-
ligger med gaveln mot vattnet.
På uddens östra sida ligger Bokärr,
e~
med ett välbevara t byggn.adsbestånd. Je:".
: d jordbruksfastighet ~,ar
två äldre, mindre
manbyggnader: en sidoka8IJ.arstuga troligen från 1700-talets senare del och er>.
er~elstuga
i två våningar troligen från 1800-
talets första hälft. 'Tid gården finns också en nätbod i timmer, vilket visar att fisket varit en binäring.
40
Rekommendationer: Lungers udde utmärks framför allt av båthusen, några mindre gårdar och gravfältet i norr. Fritidsbebyggelse som inte har något kulturhistoriskt intresse finns insprängd på udden. Denna bebyggelse bör inte ytterligare utökas. Båthusen, som ligger på både östra och västra sidan av udden, är viktiga att
underhåll~
och bevara från störande förändringar. Fornlämningarna skyddas av fornminneslagen. Gravfältet bör vårdas kontinuerligt. Genom länsstyrelsens försorg bör även vidtas följande åtgärder: l. beskrivningsskylt vid grav-C) fältet sättes upp 2. parkeringsficka iordningställes 3. hänvisningsskylt till gravfältet från vägen sättes upp 4. riksskyltning bör utföras.
.
o o
.
Östra 'O~t'(\aml\s'li\(el\
.. 00.:,;. ~:
o.
o
Vauholmen
o ..0".'
'0
'
_\Slkgrundet
r· :f' <:1
r-.., \.f
o
o
~_'_''h~G._i_v_6r_en
____________________
_
_ _~ ~ ~ ~ = = ~ ~ _ ~ = = ~ _ ~ ~ _ _- - - - - - - - - - - - - - , - - - - - - "••----"CC-_- - - - - - , - - - - - - - - - - < t
16.
Furuskallen-Runnebäcken (Götlunda sn) Området kännetecknas av ett småskaligt jordbrukslandskap med odlingsrösen, stenmurar och äldre vägar. De mindre åkrarna och hagarna har insprängda impediment och mindre skogspartier, där lövskogen är rikligt förekommande. De smala, grusade vägar-
o
na kantas av stenmurar. Inom området finns ett stort antal odlingsrösen i åkrar och hagmarker. På en 1700-talskarta har Furuskallens åkrar samma utbredning som i dag och gårdsplatsen
o
var densamma. Denna landskapsbild med rösen och stenmurar är karaktäristisk för Furuskallen och Järnäs, i övrigt är den sällsynt inom länet. Likartade områden finns emellertid söder om Hciälmaren. Bebyggelsen kännetecknas av mindre li;-g'sr utspridda i landskapet. byg~Ddd
ti~l
medelstora gårdar som
Runneb~~ckens
från ankring 1800. Den utgörs av en
gård har
eCl
e~Kelstuga
:2ani två
VilC.l.cegar, vilket vid den här tiden var eC'. vanlig bostad',form på Q8 medelstora gårdarna. Furuskallens gård har en f d manoyggnad av
saa~a
typ. Byggnaderna är,
likso~
gårdens övriga
o
byggnader, tiGrade och klädda med faluröd panel. Den nuvarande manbyggnaden uppfördes 1933. De tegeltäckta sadeltaken dominerar inom området. Gårdarna Sklund, Västra och Östra Hagby är präglade av sekelskiftet 1900 och 1900-talets början. De mindre
o
boningshusen är klädda med vit eller faluröd panel.
:
43
Rekommendationer: I detta område är odlingsrösena, stenmurarna och de äldre vägarna särskilt betydelsefulla inslag i det småskaliga odlingslandskapet. Fortsatt åkerbruk och betesdrift är förutsättningar för att bevara detta från kulturhistorisk synpunkt värdefulla landskap. Skogplantering på de öppna områdena
c
måste undvikas. Liksom inom Järnäsområdet är trakten kring Furuskallen särskilt rik på stenmurar och odlingsrösen, vilka är viktiga att bevara. För hela området är 38 § BS tillämpbar.
c
,'O
Vi
(J ...
"O
"I
",:
",':::,:'
jl~
44
17.
Götlunda kyrkby (Götlunda sn) Kyrkbyn ligger på den ås som går i nord-sydlig riktning och i
söder kallas Lungeråsen. Öppet jordbrukslandskap finns på
båda sidor om åsen och kyrkbyn. Den äldre landsvägen går på åskrönet och passerar genom byn.
o
Den nuvarande kyrkan i Götlunda invigdes 1747. Interiören är präglad av barocken. På platsen fanns tidigare en stenkyrka troligen byggd gården ligger
u~der
början av medeltiden. I hörnet av kyrko-
sockeQ~agasinet
o
uppfört av gråsten putsad i vitt.
Eyggnaden är nästan kvadratisk och har järnbeslagna luckor.
..
Det valmade taket täcks av spån. På er infälld sten står följande text: ":::fter Josephs Råd och öL: rhetens påbud till Giätlunda Socke::boers ri.yt ta upbygt år _. '60". Vid den öppna platsen söder om kyrkan ligger den f d st 1;.gar. som äve,,byg_=~'aden
:~ar
i:'.rJ-::lt
socke~-
Den vitreveterade
korrlnu"alkor~tor.
i er'. 'r:i:'.irLj har tegel täckt s:1del c>ak. I närheten ligger
den f d prästi~-:ir:ic:, fri" l600-talets byggnaden bestir aven och e" halv klädd med lockli0tpanel. Den
sC::U'O
v3.r'~:.6.
ursprungli~a
del. Den välbevarade
O
Den är timrad och inplanen är bibehållen
liksom många snickeridetaljer, bl a ytterdörren. Byggnaden är
O
länets äldsta bevarade prästgård i timmer. Den yngre prästgården i två våningar ir belägen strax intill den äldre. Den timrade byggnaden klädd
~ed
ljusgul panel uppfördes 1838-44. På den öppna
platsen vid kyrkan ligger några timrade, faluröda bodar åtminstone från l800-talet. I öster vid den öppna platsen ligger lönebostället med bl a en större ekonomianläggning. Gårdens byggnadsbestånd präglas av 1900-talet.
,
--
--------~,-c:___----
: "I
4S
Rekommendationer: I Götlunda finns en välbevarad kyrkomiljö med kyrka, sockenmagasin, sockenstuga, två prästgårdar och löneboställe. Det är inte längre särskilt vanligt med en så ursprunglig miljö i anslutning till kyrkan och inom kommunen finns ej
c)
någon motsvarande kyrkby med så stort kulturhistoriskt värde. För byns bebyggelse är 38 § BS tillämpbar. Länsstyrelsen utreder frågan om 86 § BL kan tillämpas. Den äldre prästgårds-
c
byggnaden är föreslagen som byggnadsminne och frågan är under utredning.
'KÄSATTER J1I
o
o 1/ I
I
I
I I
I
I /
18.
Kåsätter (Götlunda sn) Herrgården Kåsätter ligger väster om Götlunda kyrkby. Gården ligger på en svag förhöjning av åskaraktär med ett öppet jordbrukslandskap mellan denna och kyrkbyn. Kåsätter nämns redan på l400-ta1et och gårdens markinnehav var på l600-ta1et större
o
än i dag. Huvudbyggnaden från ca 1700 i vit puts består aven våning. Byggnaden som har tegeltäckt sadeltak och fronton har nyklassicistisk prägel. Två större, timrade flyglar i faluröd panel försedda med halvvalmat tegeltak flankerar huvudbyggnaden.
o
Nära mangården ligger en timrad, faluröd parstuga. En yngre ekonomianläggning hör till gården. Arbetarbostäder, belägna Gorr och söder om gården, är panelklidda i falurött och i huvudsak uppförda under 1900-talet.
Rekommendationer: Kåsätter har ett vilbevarat byggnadsbastånd och ett karaktäristiskt läge för jordbruksbebyggelse på ett höjdparti i slättlandskapet. Herrgårdskaraktären märks särskilt i
manbyggnaden ;:led två större flyglar. Det välbevarade byggnads-
beståndet medför att 38 § BS är tillämpbar. _""-
I
o \."
\
\ \
Stora, OXbefet
····~l
\
\ \
Fbbetet ~
'
--------
-------t-L---~--
--
:
47
19. Alväns=Torp (Götlunda sn) Byarna Alväng och Torp samt några enstaka gårdar ligger i det svagt kuperade åkerlandskapet som omges av skogspartier. En
c
äldre väg passerar genom landskapet och sammanbinder bebyggelsen. På en av höjdpartierna ligger ett röse som sannolikt kan dateras till bronsålder.
o
Bebyggelsen kännetecknas av medelstora gårdar där byggnaderna i huvudsak är från 1800-talets andra hälft och omkring 1900. Byggnaderna är tiQrade och klädda med faluröd eller gulmålad panel. Frontespiser och förstukvistar förekommer på boningshusen. DI'.:' tegel täckta sadel taken är dominerar.de. I Torp finns två större gårdar, där den ena har en
miL~re
stuga troligen från
mitten av ISOO-talet • Den timrade byg:'.aden, som är kl!:idd med vi t panel, har brutet tegel tak. Den
Cc
lre manbyggnaden är er-
satt aven 1900-talsbyggnad i beige puts. Den andra gården i oyn ("ar tre tiI:lrade, faluröda byggnader grupperade krirl.g en C:Lrdsplan. Det större boningshuset består av två våningar och
o
byggnaderna kan sannolikt dateras till leOO-talets mitt. Avskilt från byn ligger den f d skolan i vit puts med ett intilliggande bostadshus. I Alväng finns bl a en välbevarad gård
c
med ett boningshus från 1923
i
ljusgul panel och med förstukvist.
De långa ekonomi längorna i falurött trä är placerade som flyglar till detta.
D,
Rekommendationer: Bebyggelsen inom området, särskilt byn Torp, har kulturhistoriskt värde. Den övervägande delen av bebyggelsen är välbevarad och ett gott exempel på jordbruksbebyggelse från l800-talet. Byggnaderna är känsliga för större förändringar och eventuella nytillskott bör anpassas efter den befintliga bebyggelsen. Den öppna jordbruksbygden bör även i fortsätt-
()
ningen brukas. För hela området är 38 § BS tillämpbar. Fornlämningarna skyddas av fornminneslagen.
I
'~ l
I
I
o
20.
Näsby by Näsby
(Arboga landsförsamling)
by är belägen strax söder om järnvägslinjen Stockholm-Ar-
boga och har påtaglig radbykaraktär. Gårdarna ligger på rektangulära tomter, där fägården i några fall skiljs från mangården genom vägen. I den gårdstyp som förr var vanlig i Västmanland, åt-
c
skiljdes ofta man- och fägård genom ett portlider, en gärdesgård eller som här
a~
en väg. Byggnaderna i byn är huvudsakligen upp-
förda från omkring 1840 och fram till sekelskiftet. Praktiskt
c
taget alla bostadshus är bebodda året runt. Ståtliga gamla träd skuggar gårdsplanerna och bidrar till den ålderdomliga stämningen i denna idylliska by.
..
_.....
50
21.
Torpstång (Götlunda sn) Torpstång är en större gård som ligger vid Arbogaåns södra strand. Gården omges av öppet jordbrukslandskap som i söder övergår i ett större skogsområde. I kanten av detta går en mindre väg. Två allekantade vägar leder fram till gården.
o
I kanten av det skogklädda höjdpartiet ligger en fornborg som begränsas av branta sluttningar och stenvallar upp till en meter höga och försedda med en ingång. Fornborgen kan sannolikt
o
dateras till järnålder. Närmare ån på ett impediment ligger ytterligare en försvarsanläggning. Den är troligen en rest aven medeltida JJr::sanläggning. Kvar står endast själva vallsystemet i l::;e"s sydsluttning. Den t ~era
helt förs:örd
~enorn
~
- ~gare borgplatån är nu-
Grustäkt.
'=o':'I-\stång har eC', större huvudbyggnad från laOO-talet
1.
två
vålLi_ngar. De:c :.lr p:J.tsad i ljusgul t och
!~ar
ir ;)ppförd i ::/:2.assicistisk
::1indre flyglar från
stil.~v:i
fronton. 7lj'-g'gnaden
1927 i två v:1ni L:..-ar flarl..L:erar denna. Je ir av likartat utY
förande som
hu~udbygg:caden.
~n
putsad
arbe~arbostad
ligger
o
vid uppfarten c i i i c..:ården. Skonomibygg:lader"a i vi t puts och falurött trä är huvudsaklige:c från 1900-talet. På ett impediment väster orr: . .:-ården ligger den timrade smedjan.
Rekommendationer:
~tt
intressant område vid Arbogaån med två
befästningar: den ena en fornborg antagligen från järnålder och den andra en medeltida borganläggning. Den senare kan jämföras med Slottsholme:c i Kungsörs kommun som också är en medel-
o
-
- ---
~---~
tida borganläggning belägen vid Arbogaån. Av båda anläggningarna finns endast rester kvar och de skriftliga källorna om dem är sparsamma. Gården Torpstång, som också ligger vid ån, har ett välbevarat byggnadsbestånd från sent l800-tal. För hela området är 38 § BS tillämpbar. De båda försvarsanläggningarna skyddas av fornminneslagen.
o
t3~~'
fil NI
4.1
J1[
FalltJ'
1:~"
D,
N,k;biD!.fiC~ I I ~
I I I
,~
,
r?
v •
.
:
(-I pr- :' w"'\ 11":\ \1
I o
I I I f\ t I" r71~7~%Jf:\ / ·I\y· .~t· \_~./
l-1i----r----
-0.0- . . _..
-----
.......-
.... - ---- _
~~~o.o _ ". , ~
... _ ... _ ... _ ... -;iii.....
--;,;",-
~
~
,. ~ .
o.
~
~
o
.
TORPSTÄN6
~,
.
52
22.
Röfors (Medåkersn) Gården Röfors ligger vid Arbogaån intill länsgränsen. Röfors är belägen på norra åstranden som kännetecknas av ett öppet jordbrukslandskap avbrutet av mindre skogspartier. Södra åstranden utmärks däremot av kuperade skogspartier med branter mot ån.
o
Röfors är en gammal bruksegendom med anor från 1630, då ståthållaren över Dalarna, Kopparberget och Jernbergslagen friherre Carl Bonde beslöt att ett bruk skulle anläggas vid Arbogaån.
o
På li50-talet bestod bruket aven stångjärnshammare med två härdar. Tackjärnet
~öptes
från Nora och Lindes bergslag. t~ll
Stångjärnet som tillverkades fördes låg också en mjölkvarn med tre par
Arboga. Vid Röfors
sc:~ar
Gården har en reveterad huvudbyggnad
samt en såg.
två våningar som upp-
fördes i mitten av liOO-talet. Byggnaden har rosa färg med vit putsdekor
p~
•
knutar och kring fönster. Ett något mindre,
vi :.:::.'eveterat bostadshus ligger ilära hU""'Jdbyggnaden. Till gården både bostadshus och
O
Rekommendationer: Den större gården Röfors, som tidigare var en
()
hör även flera
ti~rade,
faluröda
bygg~ader,
ekonomibyggnader.
bruksegendom, har ett välbevarat byggnadsbestånd. Här märks särskilt huvudbyggnaden från liOO-talets mitt som har stort kulturhistoriskt värde. Hela gårdsmiljön är viktig att skydda från störande förändringar. För denna är 38 § BS tillämpbar.
-----~
•• -;::-'._-
\
.
.1tJJtIW
\~51
, , I
I: 4 2 l
I
I
o o
IJ
o
I
..::.' ....",::,:··'W:""·:::··
o
,,\::..
....:,:::::...
.....
-+-+-+-+-+-
. C1
• Hamfo".n
.. ,,:,,',:....: ...
: ....: : :....
.......
Jädersbruk-Älholmen (Arboga landsförsamI) Jädersbruk är liksom Höfors beläget vid Arbogaåns forsar. Partiet utmed åns sydsida kännetecknas av ett omväxlande landskap med åkrar, hagmarker och lövvegetation. Den äldre vägen går genom landskapet. På platsen låg en kvarn redan
o
under medeltiden. Gustav Vasa beslöt omkring 1550 att anlägga en inhemsk vapen- och rustningstillverkning vid Jäder. Verksamheten vid vapenfaktoriet kom snabbt igång med hjälp av
o
yrkesfolk från Tyskland. Flera smedjor var anlagda vid åna forsar, på 1750-talet fanns 12 smedjor med större och mindre kniphamrar. Här låg även en mjölkvarn och en såg. Under 1600-, 1700- och l800-talen genomgick bruket stora förändringar.
Driften omlades från vapentillverkning till
järnvaruprodl~ter
som yxor, spadar, hammare, spik osv. "lholmens järnbruk inköptes är 1812 bl a för de omfattande skogsarealer som hörde till bruket. Under l800-talets slut minskade bruksrörelsens betydelse. Vid 1900-talets början lades Jädersbruks smide neT uch smedjOl.'I.:.d.
på öns södra sida revs. År 1914 anlades en kraftstation
vid Jäder och 1946 tillkom ytterligare en. Kraftstationens byggnader är fortfarande bevarade. Järnbruket minskade ytter-
o
ligare i betydelse och rörelsen nedlades definitivt omkring 1925.
o
Huvuddelen av brukets byggnader är uppförda under 1800-talets andra hälft, en högkonjunkturperiod för bruket. Bebyggelsen från denna tid, där en del ligger på Jäders Holme, utgörs av putsade tegelbyggnader och reveterade trähus. Bruksgatan, som anlades omkring 1650, har kvar en del äldre bebyggelse, bl a en tvåvånings timmerbyggnad från omkring sekelskiftet 1800 och en parstuga från
.
.
55
1700-talet. Den äldre huvudbyggnaden i karolinsk stil från 1675 ersattes på l880-talet av den nuvarande slottsliknande byggnaden. Den uppfördes av sten som putsades i vitt och har loggiaförsett mittparti. I närheten av huvudbyggnaden
c
ligger stall och ladugård med byggnaderna placerade kring en gårdsplan. Liksom övriga ekonomibyggnader, som ligger utmed gatan, är de flesta reveterade i ljusgult.
c
Den äldre landsvägen som passerar strax norr om bruket kantas aven alle. Så gör även uppfartsvägen till huvudbyggnaden. Vid landsvägen står en milsten från 1870. På ett höjdparti norr om landsvägen ligger den äldre byn Jäder. Här finns ett flertal välbevarade byggnader i en
el~er
två våningar. Bo-
ning'shusen är antingen reveterade i v_tt och ljusgul t eller klädda med faluröd panel. Hindre timlner eller panel finns också.
ekoL~ibyggnader
Bebyg~elsen
i fal1J.rött
kan i huvudsak
hänföras till 18DD-talet. ÄHlolmen som sedan 1812 har hört till Jädersbruk ligger också
o
vid Arbogaån.
3~'~:et
som
nlli~era
är nedlagt hette Aliholms
stångjärnshamr.are eller Garpströms brui<.:. l:är det anlades är okänt, men 1481 o::l!iämns hammaren. Den låg vid södra åfåran
o
(ungefär vid gården ::edre Skansen), där Jäders Holme delar Arbogaån i två fåror. I den norra låg Jädersbruk. Järnhantering var inte den enda rörelsen vid Älholmen. Förutom jordbruket drevs här på 1600- och 1700-talet ett pappersbruk som sköttes med hjälp av holländsk sakkunskap. Även en filtstamp och ett tegelbruk hörde till anläggningarna. Vid denna tid använde man linnelump för pappersframställningen. Trä började inte användas vid tillverkningen förrän under 1800-talet. Pappersbruket drevs i liten skala och rörelsen nedlades ca 1715.
56
Sydost om Ä1ho1men byggdes år 1915 en kanal som ledde vattnet till ett kraftverk. Huvudgården på holmen brann ned 1544. Efter en ny brand på l600-ta1et flyttades gården till den nuvarande platsen på fastlandet. Även denna gård har brunnit eftersom den nuvarande
o
huvudbyggnaden uppfördes 1789. Den består aven våning med takkupor och frontespis i det höga takfallet. Detta är halvvalmat och täckt med plåt och tegel. Väggarna är reveterade i
o
gult med vit dekor. I vinkel med huvudbyggnaden står en lång och låg flygelbyggnad i falurött timmer. Den kan troligtvis dateras till l600-talet, alltså samtidigt med att den första rn;vu.::byggnaden på platsen uppfördes. st~rre
~\L
gårdsplanen står ett
vårdträd som enligt traditione .. planterades 18C2.
l' ill gården hör flera äldre ekonomi by,-:'c~nader och några torp.
Denna bebyggelse präglas av
FPr~J::lInendatioLeJ:::
faktorier
SOD
C':::riclet
l800-tale~.
~;,ar
E.:Cl
in~ressaIlt
historik ;neJ. vapen-
anlades här redan på l500-talet. Denna tillverk-
ning hade stor tetydelse för bl a ArboZa stad. Järnbruket, som
o
senare lade om tillverkningen, var i drift fram till 1925. Inom området finns ett stort antal välbevarade byggnader i huvudsak från 1700- och 1800-talet. Vissa av dessa är placerade utmed en bruksgata. Både Jädersbruk och Älholmen har huvudbyggnader av stort kulturhistoriskt värde. Älholmens huvudbyggnad är av ovanligt stort intresse både exteriört och interiört, eventuellt kan frågan om en byggnadsminnesförklaring diskuteras. De äldre fabriksbyggnaderna är numera borta, men på två platser finns kraftverksbyggnader. Den välbevarade bebyggelsen och historiken som är knuten till platsen medför att området är viktigt att bevara från större förändringar som om- och nybyggnader som ej är anpassade till den befintliga bebyggelsen. För hela området är 38 § BS tillämpbar och länsstyrelsen utreder tillämpningen av 86 § BL. Jädersbruk är i fysisk riksplanering bedömt som länsintresse. Fornlämningarna skyddas av fornminneslagen.
o
o
. i/ tt~~llIt
. I~.
.1
\ \
,
17
I
\
. H,na__
"""'!'I
,,,,-
;/
",,.tI'0
......
:~: ..:.~.:.. :.~~
;:
•
24.
Hagby-Granbacken (Medåker sn) Bebyggelsen är belägen i kanten av slättpartiet söder om Medåker. Ett större skogsområde finns i väster och gårdarna ligger något högre än omgivande åkrar.
o
Den norra gården i Hagby har ett särskilt välbevarat boningshus i en och en halv våning. Den timrade byggnaden är klädd med vit locklistpanel. Byggnaden har frontespis och förstukvist med
c=>
tidstypiska snickeridetaljer. Gårdens ekonomidel kännetecknas av faluröda träbY6gnader med tegeltak. Den södra gården har en manbyggnad, sel'.are i:±lädd med sidiplattor. Två faluröda., timrade bodar av ;.;.rspr -'.:".glig utforr.J.ning >')r till manbyggnaden. 1
Granbacken har också
e~
~imrad
manbycad klädd med vit panel.
Två mindre byz~~ader i faluröd panel .gger som flyglar ~ill ~ld o d nanayggna d en. ~~a garrarnas oyggna d ~ _stånd kan huvudsakligen 1
1
dateras till 12CC-:alets andra hälft
~ed
senare tillskott som
R.ekommendatic:-.er::,~.ird.arr:.a ~,ar ett kara:·::äristiskt läge något högre än
åkero:-:-:~lde:.
·:rlr.. .' larna
300
lii-~''?r
i
O
rad är till ut-
formningen typisk Lir t:::akten. Eär doni:,erar byggnaden från l800-talets andra
:,il.f~,
ofta har manbyggnaderna frontespis
och förstukvis t ::led s:lickarglädj e. För bebyggelsen är 38 § BS tillämpbar.
O
\
. r .I .I .I I. \
1\
"0:•
"k'''''''j
,!Q
'::::0:
."-
-.45
------
25.
Medåkers kyrkby (Medåkers sn) Kyrkbyn, som har en relativt spridd bebyggelse, ligger på en svag förhöjning i det omgivande slättlandskapet. En rund stensättning visar på att platsen har varit bebyggd åtminstone sedan järnålder. Den medeltida kyrkan, sannolikt från 1200talet, är synlig över hela slättområdet i söder. Omkring 1500
o
utbyggdes kyrkan till att bli tvåskeppig. Den försågs med rikt ornerade stjärnvalv av tegel. Kyrkan är vitrappad och har på den medeltida tornkroppen en hög, smal, spånklädd tornspira från 1652.
o
I kyrkbyn ligger bl a prästgården med en manbyggnad i två våningar från 1827. Den timrade byggnaden är klädd med vit locklistpanel. Den f d sockenstugan:från 1704 ligger som en flygel till den förra. Sockenstugan är ti2rad och har faluröd locklistpanel. Nära kyrkan finns en f d komministergård med en mar-byggnad i två våningar frår- 1840. I byn ligger
~'
också en reveterad skolbyggnad i en och en halv våning. Av övrig bebyggelse kan nämnas flera mindre bostadshus från 1800-talets slut och 1900-talets början.
o
Rekommendationer: Kyrkan med den höga, smala tornspiran är ett do:ninerande inslag i det öppna slättlandskapet i söder. Detta
o
bör även i fortsättningen användas för jordbruksändamål. Någon ny villabebyggelse är ej lämpligt att lägga söder om kyrkan. Nära kyrkan förekommer även välbevarad bebyggelse. För kyrkbyn är 38 § BS tillämpbar. Frågan om tillämpning av 86 § BL utreds av länsstyrelsen. Fornlämningarna skyddas av fornminnes"
lagen.
b,.
o
o
o
I~'i
I
o
.
~ ()
f I I
............. '4,
o
<>
tiA
JL
.
-
------,------------------:~~-------
26.
Berga.-Norsk0l@
(Medåker sn)
Den välbevarade byn Berga är belägen på en förhöjning i jordbrukslandskapet sydväst om Medåker. Två gårdar i
Nor~koga
har samma läge i landskapet som Berga. En mindre, grusad väg slingrar sig genom landskapet. Berga är en gammal boplats med flera fornlämningar. Här finns två mindre gravfält med högar
o
och runda stensättningar samt en ensamliggande hög. Lämningarna kan dateras till järnålder.
o
Gårdarna består av boningshus ofta i två våningar med ekonomibyggnader placerade som långa flyglar. Här förekommer även spridda ekonomibyggnader och mindre boningshus i en våning. ~n
av gårdarna med den förra byggnadscrupperingen används
30m hembygdsgård. Byns byggnader är med faluröd panel. Både man- och
~imrade,
ofta klädda
eko~omibyggnader
har tegel-
täckta sadeltak. Bebyggelsen kan huvudsakligen dateras till loC'J-talet. I lTorskoga
fin~s
två gårdar där boningshusen ligger tätt intill
varandra, gavel mot gavel. De timrade bodarna och ladorna, som
o
ofta är sammanbyggda, är placerade framför manbyggnaderna som flyglar. Gårdarnas byggnader kännetecknas av falurött timmer, där manbyggnaderna är inklädda med panel.
Rekommendationer: Berga och Norskoga har ovanligt välbevarad bebyggelse både när det gäller gruppering och utformning. Det karaktäristiska läget med byarna på mindre höjdpartier är också utmärkande för trakten. Vid Berga finns bygravfält från järnålder som visar på platsens långa byggnadstraditioner. För hela området är 38 § BS tillämpbar. Fornlämningarna skyddas av fornminneslagen.
o
,
"';;;l
63
--,/14 L __ . ---
•
.J..1II o-o
o o ","
.
o
o
. " ::"
':',
64
27.
Smedby (Medåker sn) Byn Smedby har ett karaktäristiskt läge på ett höjdparti i
det omgivande jordbrukslandskapet. Den äldre vägen slingrar sig genom byn som har bevarat karaktären av radby. Ett bygravfält sannolikt från järnålder visar på att Smedby har
~
lång bebyggelsetradition. Byn är relativt stor med sex gårdar av medelstorlek. Flera av boningshusen ligger tätt i rad i norra delen av byn. De rela-
~
tivt smala boningshusen består ofta av två våningar. De är timrade och klädda med faluröd panel. Byggnaderna kan v~n
lig-~vis
dateras till l800-talets mitt, även om äldre i:lslag
fÖL'ekommer. 50ningshus i en våning
k:'-~dda
med gul panel eller
vitl'eveterade förekorruneI' också. Dessa iI' yngre än övriga manbYGgnader och iI' från tiden kring 19C_ eller något ser-are. nanbyggnaderna har gärna mindre byggnader placerade som flyglar. De långa eko:--iooibygbTaderna har ofta' tillbyggts efter [-land, menbyggnadsoa:erialet är till övervä
Rekommendationer: Smedby har bevarat den äldre karaktären av radby, vilket inte längre är vanligt inom kommunen. Byn har det karaktäristi3ka läget på ett höjdparti i slättlandskapet. När det gäller bebyggelsens utformning
~ominerar
det falu-
röda timret, ofta inklätt med panel och de tegeltäckta sadeltaken. Bygravfältet troligen från järnålder pekar på platsens långa bebyggelsetraditioner. Särskilt viktigt är att bevara byggnadernas placering och utformning. lTytillskott för ekonomiändamål måste anpassas efter den befintliga bebyggelsen. Det öppna jordbrukspartiet som omger byn bör även i fortsättningen brukas. För byn är 38 § BS tillämpbar och länsstyrelsen utreder tillämpningen av 86 § BL. Fornlämningarna skyddas av fornminneslagen.
o
o
6'
o o
o o + -- --r-'f..
L....---'-"-
------- -+ 1------
6&
Vårdobjekt: förslag 12. Halvarsborg (Arboga landsförsaml nr 17): Röjning enligt uppgjort vårdprogram bör även i fortsättningen utföras.
o
15. Lungers udde (Götlunda sn nr 15): Gravfältet bör vårdas kontinuerligt. Följande åtgärder bör vidtas: l. beskrivningsskylt vid gravfältet sättes upp
O
2. parkeringsficka iordningställes 3. hänvisningsskylt till gravfältet från vägen sättes upp.
Riksskyltning 12. Halvarsborg 15. Gravfältet på Lungers udde (Göt1unda sn nr 51).
O
O
67
Utdrag ur 86 § byggnads lagen Finnes område som icke ingår i stadsplan eller byggnadsplan böra särskilt skyddas med hänsyn till förefintlig från historisk
o
eller konstnärlig synpunkt värdefull bebyggelse, fasta fornlämningar eller andra minnesmärken, äger länsstyrelsen förordna, att nybyggnad inom området icke må företagas utan länsstyrelsens
o
tillstånd. Ej må tillstånd vägras, om avsevärt men därigenom tillskyndas markens ägare, utan att skälig ersättning därför gives. Lag Il dec. 1964 (nr 824).
D
Utdrag ur 38 § byggnadsstadgan 2n byggnads yttre skall ges sådan utformning och färg, som stadseller landskapsbilden fordrar och som är lämplig både för bygg-
o
naden som sådan och för en god helhetsverkan. Inom ett bebyggelseområde som utbör en värdefull miljö skall dessutom särskild hänsyn tas till områdets egenart.
o
En byggnad som är av större värde från historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas vare sig genom arbeten på själva byggnaden eller genom bebyggelse i grannskapet. Om fasta fornlämningar finns särskilda bestämmelser.
:
68
Utdrag ur Lag den 12 juni 1942
(350) om fornminnen
Om fasta fornlämningar
l
o
§
Fasta fornlämningar, bevarade minnet av fäderneslandets tidigare inbyggare, äro ställda under lagens hägn. Ej må någon utan tillstånd enligt denna lag utgräva, rubba,
o
överhölja eller eljest genom plantering eller bebyggelse eller på annat sätt förändra eller skada eller borttaga fast forn-
Tillsyn över fasta for"lämningar
f)
L
utöv,L~
av riksantikvarien.
F
:..<
hö~ar
av jord
oc~
sten som uppförts av
~ä~"iskor
under forna
t~je~ (gravhöEa=, ~rav=ösen, tingshögar och dylikt);
gravbyggnader a'/ :::;+;e:" jämte hölje, andra ,,:;ravar och gravfält
O
från forna tider; domarringar, skeppssättningar och andra fordom lagda eller resta stenar; stenar och ber6Jtor med inskrifter, bilder, andra ristningar eller målningar, sliprännor (svärdslipningsstenar), offergropar (älvkvarnar), offerkällor och andra kultplatser ävensom tingsplatser från forna tider; ste~~ors
och andra vårdar som under forna tider upprests för
andaktsövningar eller till minne av någon person eller tilldragelse och likartade minnesmärken;
O
D
lämningar av fordom övergivna bostäder, boplatser eller arbetsplatser samt bildningar som uppkommit vid bruket av dylika bostäder eller platser; övergivna borgar, slott, kyrkor, kapell, kloster, kyrkogårdar,
o
skansar, vallar, vallgravar och andra märkliga byggnader som uppförts eller anlagts under forna tider eller lämningar därav; lämningar av vårdkasar ävensom märkliga färdvägar, vägmärken, broar och likartade anläggningar från forna tider; samt
o DA .'
Q
o o
l?
o
fasta naturföremål till vilka åldriga bruk, sägner eller märkliga historiska minnen äro knutna.
_.'
--
7(}·
Gällande lagSkydd och Eörslag till nya lagSkydd
·
Lagskydd LagSkydd Förslag o Eörtill slag lagskydd § 86 BL § 38 BS FML
.
Säterbo
1. Säterbo-Hällby-St. Vallby •••••••••
Övrigt
I
.<>
x
X
2. Arboga stad •••••••••••••••••••••••
x
befint1. q-.bestäm. G
3. Viby ••••••••••••• ~ •••••••••••••••• 4. Ängslund •••••••••••••••.••••••••••• 5. Tveta ••••••••••••••••••••••••••••• 6. Sickelsj ä •••••••••••••••••••••••••
x
x x
7. Sjölunda ••••••••••••••••••••••••••
x
8. Frö s shanunar •••••••••••••••••••••••
x
9. Järnäs ••••••••••••••••••••••••••••
x
· Racksätter •••• · Halvarsborg •• · Kackelkärr ••• ·
. .
10. Valen ••••••••• 11. 12.
13. 14. Hasta-As8r>. ••••• 15. Lungers udde ••
......
.·
.
.
x x
·.....
.....
x x x
x
x
25. 26.
27.
.··... · . ·····.·· ·. .. ·. Urvalla-nuneberg. . ·. ·· ·· ·. ··. ·.··. Torpstång. ... ·. .. ·. ·. . · ·· ··· ·.·· . · Höfors ••••••••••••••••••••• Jädersbruk-Älholmen ••• ·.... ·. ·. · .. Hagby-Granbacken •••••• ·..... ·.. ·.. Medåkers kyrkby ••• ·......... ·..... Berga-Norskoga •.•• ·....... ·....... Smedby •••••••••••• ·....... ·.......
'.
delvis
19. Al väng-T "J ,'D.
23. 24.
o
x
x
22.
o
x
18. Kåsätter •••••••••••.
21.
delvis förslag till BM
x
16. Furuskallen-Runnebäcker>. ••••••••••• 17. Götlunda kyrkby ••••• ·
20.
o
x
(J
o
x x
x x
x
o
x x
x
x
.<;1
o
• ..
c c •
c o
l"
.. (
r
.
t'\
> ..
".
l:t ....
