Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens 2013-05-28

Tid:

Tisdagen den 4 juni, kl. 18.00 (OBS datum)

Plats:

Barken, Bomans hotell, Trosa Kaffe och smörgås serveras vid gruppmötena Gruppmöte majoritet: kl. 17.30 Gruppmöte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa Radikaler: kl. 17.30

Ärenden:

Diarienr

Till kommunstyrelsen 1. Information om arbetsmarknadsläget (Muntlig föredragning av näringslivschef Jonas Ivervall)

2. Budget för kommunstyrelsen 2014

KS 2013/86

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet

Till kommunfullmäktige 3. Budget 2014 med planer 2015-2016

KS 2013/87

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag med tillägg enligt yrkande från Daniel Portnoff (M). Yrkande: Daniel Portnoff (M) yrkar bifall till förvaltningens förslag med tillägg om ytterligare en beslutsats: ”att ge teknik- och servicenämnden i uppdrag att göra en analys av den faktiska lokalanvändningen i skollokaler. Ordföranden ställer proposition på bifall till Daniel Portnoffs (M) yrkande mot avslag av densamma och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att bifalla yrkandet. Deltar ej i beslutet: Ann-sofie Soleby-Eriksson (S) deltar ej i beslutet

4. Utökad investeringsram för uppförande av en ny förskola på Tomtaäng i Trosa

KS 2013/41

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

5. Revidering av sotningstaxa , nya grundavgifter Utskottsbeslut: i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens förslag.

KS 2013/89

6. Prövning av frågan om ansvarsfrihet för samordningsförbundet (RAR) i Sörmland

KS 2013/91

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

7. Budget 2014 för samordningsförbundet (RAR) i Sörmland

KS 2013/60

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

8. Folkomröstning avseende läns- och landstingsbyte för Trosa kommun samt återkallande av ansökan om indelningsändring

KS 2013/31

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

9. Uppföljning av beslut/ uppdrag från fullmäktige och styrelsen

KS 2013/92

Utskottsbeslut: i enlighet med förvaltningens förslag.

Övrigt 10. Anmälan av delegationsbeslut

KS 2012/1

11. Övriga anmälningsärenden

KS 2012/2

12. Återrapportering från presidiemöte med Trobo (Muntlig information från Daniel Portnoff (M))

13. Återrapportering kring regionala frågor (Muntlig information från Daniel Portnoff (M), Bengt- Eric Sandström (FP) samt Ann-sofie Soleby-Eriksson (S))

Daniel Portnoff ordförande

Jakob Etaat sekreterare

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr 2013/86

2013-05-22 Ekonomienheten Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Budget för kommunstyrelsen 2014 Förslag till beslut att godkänna förslaget till budget för 2014 med planer 2015-2016 för kommunstyrelsens politiska ledning och kommunkontoret att godkänna förslaget till budget för 2014 med planer 2015-2016 för Ekoutskottet.

Ärendet Kommunkontoret har tagit fram ett budgetförslag för politisk ledning och kommunkontor enligt de riktlinjer som angavs i budgetanvisningarna. Kommunekologen har tagit fram budgetförslaget för Ekoutskottet. Respektive budget har kompletterats med de av majoriteten föreslagna ettårssatsningarna för 2014 vilket är 1 100 tkr för Kommunkontoret.

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Bilagor Kommunstyrelsens politiska ledning/kommunkontors budget Ekoutskottets budget

Kommunstyrelsen/Politisk ledning och kommunkontor Ordförande Daniel Portnoff Kommunchef Johan Sandlund Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

2 535

2 452

2 136

2 136

2 136

-48 810

-51 832

-53 320

-53 334

-54 808

-24 400

-25 803

-26 583

-27 514

-28 477

Kapitalkostnader

-1 819

-2 819

-2 862

-2 934

-3 007

Övriga kostnader

-22 591

-23 210

-23 874

-22 886

-23 324

-46 275

-49 380

-51 184

-51 198

-52 672

-9 800

-10 100

-10 400

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

Nettoresultat Central buffert

Verksamhetsområde

Politisk ledning Övergripande planverksamhet Kommunledning Nämndadministration Ekonomi Personal IT-stöd och styrning Telefon/internservice Information och turism

Näringslivsfrågor

Kollektivtrafik

Krisberedskap

Överförmyndare

Kommunkontoret arbetar för att göra Trosa kommun attraktiv för dagens och morgondagens

2013-2015. Dessvärre kvarstår i nuläget ekonomiska underskott för dagens trafiksystem. En ny kollektivtrafikvision för Trosa kommun har arbetats fram under 2013 för ett even-tuellt senare antagande av kommunfullmäktige. Trosa kommun genomför under våren 2013 SCB:s medborgarundersökning för fjärde gången. Undersökningens resultat är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete. En särskild analys av resultatet genomförs med början hösten 2013. Eventuella åtgärder utifrån medborgarundersökningen bör kunna vidtas under 2014. Kommunens hemsida och mobilapplikationer ska fortsätta att utvecklas med bättre möjligheter till etjänster för att ge en ökad service och tillgänglighet för medborgare och företagare.

medborgare, näringsliv och besökare genom strategisk ledning och utveckling samt stöd och service för ledningen av kommunens enheter. Kommunkontoret ska bidra till att skapa kommunsveriges bästa chefer med stabila och trygga planeringsförutsättningar

Verksamhetsförändringar Under 2014 sker allmänna val både till Europaparlamentet och till kommun/landsting/riksdag. Kollektivtrafiken är fortsatt kommunkontorets största verksamhetsområde sett till ekonomisk volym. Den politiska ambitionen i länet är att kollektivtrafikens andel av kommunens och regionens totala resande ska öka. Detta kommer kräva att mer resurser stegvis tillförs. Inför 2014 förutsätts inga större förändringar av trafikutbudet ske. Det nya konsortiavtalet som innebär en annan och tydligare kostnadsfördelning mellan länets kommuner och landstinget har nu trätt ikraft och de ekonomiska effekterna slår stegvis igenom

Den under 2013 antagna bredbandsstrategin innebär ökade kommunala insatser i form av årliga investeringar på 2,0 Mkr under perioden 20132018. Den kommunala insatsen ska skapa bättre förutsättningar för att andra aktörer i snabbare takt ska kunna leverera bredbandstjänster till medborgare och företagare i kommunen. Enligt Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet ligger Trosa nu på tredje plats av landet av 290 kommuner. Den gällande näringslivsplanen utgör grunden för arbetet att kommande år bibehålla ett gott företagsklimat i samarbete med företagarorganisationer. Företagsetableringar kan med nuvarande goda förutsättningar prioriteras. Arbetet med Sunt Liv fortsätter och är prioriterat även de kommande åren. Ambitionen att öka motivationen och frisknärvaron är viktig för såväl den anställde som för kommunen.

Ett av kommunfullmäktiges nya mål, om medarbetarnas engagemang mäts och ska utvärderas inför kommande insatser.

för de av kommunfullmäktige uppsatta målen och projektet Kommunens Kvalitet i Korthet. Förbättringar av busstrafiken genomförs inom ramen för det nya konsortialavtalet i länet i form

Förnyelsen av Vagnhärads torg pågår och är en fortsatt prioriterad fråga för kommunstyrelsen även kommande år. Kommunstyrelsen och dess planutskott kommer också fortsatt bearbeta tänkbara exploatörer i syfte att öka nybyggnationen av främst bostäder i skilda upplåtelseformer.

av nya expressbusslinjer. De totala kostnaderna för busstrafik i länet ökar. Efter 2016 förbättras förutsättningarna för regional tågtrafik till/från Stockholm i och med tillkomsten av nya spår med Citybanan som Trosa kommun medfinansierar.

Kommunkontoret kommer även fortsättningsvis

2012 års glädjande beslut om genomförande av

noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden.

Ostlänken innebär att Trosa kommun under kom-

Dagens relativt låga arbetslöshetstal i kommunen,

mande år gradvis behöver öka insatserna inom

på knappt 3 procent, är en ökning jämfört med

flera områden.

tidigare år. Sysselsättningseffekterna till följd av avvecklingen av Bosch-Rexroths anläggning har

Stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar

under det senaste året varit mer begränsade än

samt väl fungerande styrsystem för kärnverksam-

vad som kunnat befaras. Parallellt med ökad

heten är en förutsättning för att säkerställa kom-

arbetslöshet kan vår arbetsmarknad i övrigt

munens långsiktiga ekonomiska balans. En gradvis

präglas av en lika besvärande arbetskraftbrist.

konjunkturåterhämtning pågår nu. Eventuella tillkommande skatteintäkter kan använ-

Under 2014 kommer kommunen att fortsatt arbeta

das för att återställa en långsiktigt rimlig resultat-

efter de nya mål som ett enigt kommunfullmäktige

nivå samt amortera kommunens låneskuld.

antog från år 2013.

Kommunen skulle därmed stå bättre rustad för kommande lågkonjunktur och ökande investerings-

Under 2014 genomförs rationaliseringar inom hyresavtal, personal och konsultinköp. Totalt minskar kostnaderna med 188 tkr 2014.

behov till följd av befolkningstillväxt. För 2015 och perioden framöver ska arbetet med att effektivisera kommunens verksamhet i en takt

Fortsatt IT-satsning i skola/förskola medförde ramutökning från 2013. En satsning som fortsätter även kommande år. IT-enheten förstärks från 2013 med en ytterligare IT-tekniker. Utökningen ska också täcka kostnader för avskrivningar och ränta på fortsatta investeringar inom IT i skolan. Under 2014 kommer ettårssatsningar att genomföras med totalt 1 100 tkr Åtgärder till följd av synpunkter i 2013 års medborgarundersökning Extra Sunt Liv-insatser efter enkät om medarbetarengagemang, HME, 2013 Åtgärder för att motverka ungdomsarbetslöshet Tillfälliga insatser inom kommunstyrelsens ansvarsområde

Verksamheten 2015-2016 En ny medborgarundersökning ska genomföras 2015. Medborgarundersökningen är en central del i arbetet med att utveckla en attraktiv kommun med hållbar och stabil tillväxt. Trosa kommun fortsätter arbeta med att utveckla kvaliteten i kommunens verksamhet inom ramen

om 3 Mkr per år att fortsätta. Inför kommande mandatperiod föreslås att pensionsavsättningar fortsätter göras men i något lägre takt än under nuvarande, då de faktiska pensionsutbetalningarna fortsätter att öka.

Personal Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget

Budget

2013

2014

Förändr %

-25 803

-26 583

3%

50%

50%

0%

Investeringar Under 2014-2016 kommer investeringar ske enligt den bredbandstrategi som antagits under våren 2013, i IT-verksamhet, fortsatt IT-satsning i skolan, samt ett mindre anslag för inventarier till kontoret med totalt 5,2 mkr per år. I slutet av 2014 köps nya läsplattor in till de folkvalda politikerna inför nästa mandatperiod.

Ekologisk utveckling Under 2012-2013 har kommunkontoret arbetat i ett projekt för att kontoret ska kunna nå nivå 2 i miljöledningssystemet. Ett förslag presenteras för kommunstyrelsen under hösten 2013. Införandet av läsplattor har medfört reducerad pappersförbrukning och minskade tryckkostnader.

Kommunstyrelsens övergripande ansvar Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och styra Trosa kommuns verksamheter. Tydlighet, långsiktighet och ansvarstagande ska prägla arbetet. Styrelsen skall bidra till att våra verksamheter får stabila grundförutsättningar gällande ekonomi, ledarskap och styrsystem. I styrelsens arbete ingår även omvärldsbevakning och att bidra positivt till utvecklingen nationellt och internationellt. Politikerna ansvarar för att sätta mål och prioritera resurser på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet skall genomföras för att nå bästa resultat. Ett viktigt ansvar för kommunstyrelsen är också att säkerställa att kommunens verksamhet är öppen, tydlig och uppfyller invånarnas förväntningar. Kommunstyrelsen skall vara pådrivande i kommunens förändringsarbete och sörja för att helhetsperspektivet genomsyrar organisationen. För att detta skall möjliggöras är det viktigt att samla kompetens och resurser under kommunchefens ledning i frågor som rör personal, utveckling, ekonomi, näringsliv, information, tillväxt, kommunikation och ekologi.

Ett viktigt verktyg för att upprätthålla en väl fungerande styrning och ledning är vår ekonomistyrmodell. Ansvarfördelningen mellan politiker och tjänstemän framgår tydligt i modellen och den uppmuntrar till effektivitet och kvalitetsutveckling. I kommunstyrelsens arbete utgör medborgarundersökningen som görs vartannat år ett viktigt underlag. Medborgarnas behov skall stå i fokus och genom medborgarundersökningen får vi omfattande kunskaper och underlag för de prioriteringar som görs och de beslut som fattas.

Kommunstyrelsens tre övergripande mål Inriktningen för kommunstyrelsens arbete utgår från tre övergripande mål:

Trosa kommun ska ha nöjda medborgare

Trosa kommun ska ha nöjda företagare

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

För att uppfylla de tre övergripande målen har kommunstyrelsen formulerat ett antal underliggande mål kopplade till styrelsens ansvarsområden. En fullständig måluppfyllelse kräver ständiga förbättringar och heltäckande insatser inom samtliga områden.

Kommunstyrelsens mål

Mål

Indikator

Mätmetod

Trosa kommun ska ha nöjda medborgare

1.

Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NRI)

2.

Trosas medborgare ska känna trygghet

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NRI)

3.

Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NRI)

Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser.

Kommunens årliga sammanställning

4.

Trosas medborgare ska vara nöjda med arbetsmöjligheterna

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NRI)

5.

Trosa medborgare ska uppleva en hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NMI)

6.

Medborgarna ska vara nöjda med kommunens information och möjlighet till inflytande

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NII)

7.

Valdeltagandet bland de röstberättigade i kommunen ska öka

Valdeltagandet bland de röstberättigade i kommunen ska öka till nästkommande val år 2014 (kommunval)

Målet mäts endast vid valår (kommunval)

8.

Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka

Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska årligen öka

Mäts av Kollektivtrafikmyndigheten

Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9.

Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda

Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerna i totalbedömningen.

SKL:s Insikten

10.

Trosa ska ha ett företagsklimat som tillhör landets bästa

Kommunen ska vara i topp 20 av landets 290 kommuner i rankingen

Svenskt näringslivs årliga ranking

Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser.

Kommunens årliga sammanställning

Trosas företagare ska vara nöjda med 11. kommunikationsmöjligheterna

Mål

Indikator

Mätmetod

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

SKL:s och RKA:s årliga HME-enkät, delmoment motivation, ledarskap samt styrning

13.

Kommunkontoret ska ha engagerade medarbetare

90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

Kommunens årliga kundundersöknin g

14.

Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka

Frisknärvaron för kommunens anställda ska årligen öka

Kommunens årliga sammanställning

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

12.

Kommunstyrelsen/Ekoutskottet Ordförande Stefan Björnmalm (C) Kommunekolog Elin Janson van Dooren Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

683

560

560

560

560

-1 814

-1 834

-1 771

-1 820

-1 870 -1 079

-994

-997

-1 017

-1 048

Kapitalkostnader

-43

0

0

-49

-50

Övriga kostnader

-777

-837

-754

-723

-741

-1 131

-1 274

-1 211

-1 260

-1 310

Nettoresultat

Verksamhetsområde

Hållbar samhällsutveckling

Naturresursplanering

Miljökonsekvensbedömning

Miljöledning

Miljöanpassad upphandling

Energirådgivning

Samordning ekokommunen Trosa

Naturskydd

Övergripande folkhälsoplanering

Verksamheten leds av kommunekologen under kommunstyrelsens ekoutskott. Ekoutskottet verkar strategiskt för utvecklingen av Ekokommunen Trosa och en hållbar utveckling.

Verksamhetsförändringar

Personal Personal

Budget

Budget Förändr

2013

204

%

997

1 017

2%

54%

57%

3%

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Nyckeltal Verksamhetsmått

Redov

Redov

Redov

2012

2011

2010

4067

4006

4321

CO2-utsläpp kg/inv. Fosforhalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l Kvävehalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l

49 1225

Budgeten ligger på samma nivå som 2013 bortsett från 2013 års ettårssatsning på 100 tkr.

Ekoutskottet följer upp och redovisar de kommunövergripande miljönyckeltalen.

Verksamheten 2015-2016 Inga särskilda förändringar av verksamheten är

Ekologisk utveckling

planerade. Ekoutskottet fortsätter att driva

Ekoutskottet verkar strategiskt för utveckling av

verksamhet och projekt som främjar hållbar

ekologisk hållbarhet i samhället och med att främja

utveckling och uppfyller kommunens ambitioner

förutsättningarna för en god folkhälsa. Detta sker

som ekokommun.

genom utveckling av rådgivning och planeringsverktyg, driva projekt och medverka i olika planeringssammanhang. Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för övergripande utveckling och uppföljning av kommunens miljöledningssystem.

Ekoutskottets mål Vad

Mål

Mätmetod

Hav i balans samt levande kust och skärgård. Ingen övergödning. Levande sjöar och vattendrag.

Vatten

Sänka närsaltsutsläppen till Östersjön från Trosaån.

Naturvård/ folkhälsa

Lista aktiviteter, t.ex. utökat Genomföra naturvårdsåtgärder, naturskydd, biotopförbättrande informera om och tillgängliggöra åtgärder, informationsinsatser, naturområden och biologisk mångfald inventeringar, tillgänglighetspå land och i vatten. anpassade områden, mm

Hav i balans samt levande kust och skärgård. Myllrande våtmarker. Levande sjöar och vatten-drag. Levande skogar. Ett rikt växt- och djurliv

3.

Energi

Energi- och klimatråd till medborgare, företag, organisationer och i den kommunala verksamheten om hur energiförbrukningen ska kunna minskas.

Antal rådgivningar. Interna möten. Övriga aktiviteter.

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö.

4.

Klimat

Minska koldioxidutsläpp per invånare.

Nationella mätningar.

Begränsad klimatpåverkan.

Miljö

Ett aktivt miljöledningssystem

Råd och stöd till andra verksamheter. Sammanställning av Begränsad klimatverksamheternas miljölednings- påverkan. Giftfri miljö. arbete.

1.

2

5.

Recipienskontroll, Aktiviteter inom TVVF

Koppling till Sveriges miljömål

Budget 2014

med planer 2015 – 2016

KS 2013-06-04

Postadress: 619 80 Trosa • Besöksadress: Västra Långgatan 4-5 • Tel: 0156-520 00 Fax: 0156-520 17 • E-post: [email protected] www.trosa.se

FASTLAGD KURS FÖR TROSA KOMMUN Antaget av indelningsdelegerade Trosa 1991 08 21, § 71 Dnr 1991/00085 Fastlagd kurs för Trosa kommun - TFS 12. _______________________________________________________________________ x

Kommunens verksamheter och utbud skall styras av: - Medborgarnas behov och önskemål - Valfrihet - Flexibilitet - Kvalitet och god service - Enkelhet och kostnadseffektivitet - Samarbete mellan servicegivare och nyttjare

x

Kommunens verksamhet skall präglas av ett helhetsperspektiv och bygga på samordning / samverkan mellan resurser inom och utom kommunen. Kommunen ska uppmuntra samarbete, okonventionella och alternativa lösningar.

x

Kommunens medborgares intressen och behov skall alltid sättas i centrum av såväl förtroendevalda som anställda. Arbetssättet skall präglas av god tillgänglighet och hög kompetens.

x

Rollfördelningen mellan förtroendevalda och anställda skall vara tydlig. Ansvar och beslut skall vara på rätt nivå - långt driven delegation skall tillämpas.

x

Verksamheten ska bedrivas inom befintlig ekonomisk ram. Resurserna ska tillvaratas på bästa sätt.

x

Kommunen skall växa i sådan takt att dess speciella karaktär och idyll bibehålles. Varje orts särprägel skall tillvaratas.

x

Kommunen skall arbeta för att fler bostäder och fler arbetstillfällen skapas.

x

Miljöhänsyn skall genomsyra den kommunala verksamheten vid planering och beslutsfattande.

x

Kommunen skall verka för utökad kollektivtrafik såväl lokalt som regionalt.

x

Kommunen skall verka för ett ökat samarbete med föreningslivet och andra idéella organisationer.

x

För att skapa en levande kommun och god utveckling skall initiativ från enskilda och organisationer uppmuntras.

x

Kommunens fastigheter och anläggningar skall underhållas så att minst nuvarande standard bibehålles.

Trosa kommun

Org.nr. 212000-2957

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

Fastlagd kurs för Trosa kommun Styrdokument för nämnder och styrelser mandatperioden 2011-2014

1

Omvärldsanalys och ekonomisk översikt

8

Kommunfullmäktiges övergripande mål

15

Resultatbudget Investeringsbudget Balansbudget Driftbudget

16 17 19 20

Nämnderna Kommunstyrelse/Politisk ledning och kommunkontor Kommunstyrelse/Ekoutskottet

21 26

Samhällsbyggnadsnämnden

28

Humanistiska nämnden/Barnomsorg och utbildning Humanistiska nämndens mål Humanistiska nämnden/Individ- och familjeomsorg

33 36 37

Kultur- & fritidsnämnden

39

Vård- och omsorgsnämnden

42

Teknik & servicenämnden/Skattefinansierad verksamhet

46

Teknik & servicenämnden/Avgiftsfinansierad verksamhet

49

Miljönämnden

50

Revision

53

Beslut Bilagor/peng Organisationsskiss

54 55

Styrdokument för nämnder och styrelser mandatperioden 2011– 2014

Om styrning och ledning Vi prioriterar tydlighet, långsiktighet och stabilitet i vårt arbete med att styra och leda Trosa kommun. Det skall vara tydligt vilka mål vi arbetar emot och var i organisationen ansvaret ligger för att uppfylla dem, beslutsfattandet skall präglas av långsiktighet och ansvarstagande och vi vill ge våra viktiga verksamheter stabila grundförutsättningar vad avser ekonomi, ledarskap och styrsystem.

Allians för Trosa kommun (moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna) fick ett förnyat och stärkt stöd av väljarna i valet och har nu tillsammans 22 av kommunfullmäktiges 35 mandat. Innan valet presenterade vi ett gemensamt valmanifest som nu ligger till grund för våra prioriteringar och för vårt arbete. Vi kopplar genom

Det kommer att fortsätta vara tydligt att politikerna ansvarar för att sätta målen, prioritera resurserna på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvalitén och effektiviteten. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet skall genomföras för att nå bästa resultat.

detta styrdokument valmanifestet till budgeten och gör det genom kommunfullmäktigebeslut styrande för nämnder och styrelser den kommande mandatperioden. Dokument är avgränsat i tiden till mandatperioden 2011–2014 och skall ses som ett komplement till ”Fastlagd kurs för Trosa kommun”. De syftar till att

Vi kommer att fortsätta med att årligen genomföra verksamhetsbesök i stor omfattning i syfte att lyssna och lära. Vi vill ta utgångspunkt i den verklighet som råder när vi formulerar våra förslag, sätter mål och fördelar resurser. Vi vill också genom besöken, i dialog med personal och chefer, säkerställa att de förändringar och förbättringar som väljarna vill ha på plats prioriteras och genomförs.

tydliggöra mandatperiodens uppdrag och prioriteringar. I mötet med väljarna sammanfattade vi vårt valmanifest på följande sätt. En röst på Allians för Trosa kommun är en röst för: en politisk ledning med förmåga att ta vara på Trosa kommuns fantastiska förutsättningar

fortsatt ordning och reda i den kommunala ekonomin

Kommunstyrelsen har en viktig roll för att säker-

varsam tillväxt där kommunens alla tre huvud-

ställa tydlighet och förutsägbarhet. Den skall vara

orter är lika viktiga

pådrivande i kommunens förändringsarbete och

fortsatt arbete för att kunna erbjuda Mälar-

sörja för att helhetsperspektivet genomsyrar orga-

dalens bästa grundskolor

nisationen. Den skall också vara lyhörd och fram-

hög kvalitet, mångfald och valfrihet i förskolan

synt för att säkerställa långsiktig hållbarhet i

en äldreomsorg med självbestämmande och

visioner och förändringsarbete. Det är därför viktigt

valfrihet för den enskilde

att samla kompetens och resurser hos kommun-

ett lokalt näringslivsklimat i Sverigetopp

styrelsen och under kommunchefens ledning i

fortsatta satsningar på våra offentliga miljöer

frågor som rör personal, utveckling, ekonomi,

som lekplatser, parker, torg och vägar

näringsliv, information, tillväxt, kommunikationer

fortsatt satsning på Vagnhärads nya torg och

och ekologi.

kringliggande centrummiljö

en aktiv miljöpolitik med fokus på konkreta resultat. T.ex. fortsatt arbete för att förbättra vattenkvalitén i Östersjön och fortsatt arbete med att sänka vår energiförbrukning

fortsatta satsningar på våra idrottsanläggningar. T.ex. en konstgräsplan på Häradsvallen och en renovering av badhuset Safiren

fortsatta satsningar på kultur. T.ex. kulturskolan, Trosa kvarn och ett nytt bibliotek med utökade öppettider vid Vagnhärads nya torg

Ett viktigt verktyg för att styrning och ledning skall

utökad kollektivtrafik med fler tågavgångar

fungera bra är en bra ekonomistyrmodell. Den skall

och en fortsatt satsning på Trosabussen till

tydliggöra ansvarfördelningen mellan politiker och

Liljeholmen

tjänstemän och den skall uppmuntra till effektivitet

sänkt kommunalskatt

och kvalitetsutveckling. Det gör den idag och bidrar till att vi både har goda ekonomiska resultat och hög kvalité i verksamheten.

1

Om ekonomi

2012 och 2013 höjs elevpengen ytterligare för att

Trosa kommun har fortsatt god ordning på ekonomin. I såväl lågkonjunktur som högkonjunktur har vi visat positiva resultat och vi har haft förmågan att kunna ge våra viktiga verksamheter stabila och långsiktiga förutsättningar.

helt kompensera för ökade löner och priser. Att tillhandahålla möjligheten till en bra start i livet, där varje elev ges bästa tänkbara förutsättningar till goda kunskaper, är vår viktigaste kommunala uppgift.

Det faktum att antalet arbetade timmar i Sverige har ökat, som är kommunernas viktigaste intäktskälla, är en viktig orsak. Vidare har också förmåga att prioritera, god kostnadskontroll i verksamheten, årliga stegvisa rationaliseringar och befolkningstillväxt varit bidragande orsaker. På samma sätt avser vi fortsätta hantera den ekonomiska politiken.

Vi vill bland annat:

fortsätta öka de ekonomiska resurserna i skolan. Redan 2011 höjdes elevpengen med 4,5 %. Det gav 3 miljoner kronor mer till våra grundskolor

fortsätta ha en skolorganisation med stor frihet för den enskilda skolan att själv förvalta sina resurser, men också med möjligheter att ut-

Vi har också under den gångna mandatperioden visat att det går att förena ökade resurser till vår kommunala service och sänkt skatt till medborgarna. Den ambitionen har vi även den här mandatperioden.

kräva ansvar för att skolans kunskapsmål uppnås

fortsätta ha en tydlig utvärdering av elevens kunskaper med skriftliga omdömen under hela skolgången och med betyg ifrån årskurs sex

Vi vill bland annat: fortsätta säkerställa god ordning i vår kommunala ekonomi fortsätta föra en politik för lokal tillväxt som skapar ekonomiskt utrymme för fler satsningar på vår kommunala service sänka kommunalskatten med 40 öre

genomföra en upprustning av Skärlagskolan

öka stödet till elever med särskilda rättigheter

öka anslagen till Resurscentrum

fortsätta slå vakt om Kyrkskolan i Västerljung

se positivt på etablering av friskolor

uppmuntra ökad valfrihet och profilering på våra kommunala grundskolor

utöka satsningen på Trosabussen som går till

Om skolan

Liljeholmen. Våra gymnasieungdomar får välja

Alliansregeringen har nu skapat betydligt bättre

gymnasieskola fritt och med Trosabussen ökar

förutsättningar för den kunskapsskola som Sverige

nu valmöjligheterna ytterligare. Bussar till

behöver. Vår gemensamma politik på det lokala

Nyköping och Södertälje är ”gratis” för eleven.

planet kan nu ännu bättre bidra till att ytterligare

Det skall också gälla för elever som vill nyttja Trosabussen.

förbättra grundskolans förutsättningar att fullgöra

sina uppgifter. Vårt mål är att ha Mälardalens bästa

inrätta fritidsklubb för 10–12 åringar med anpassade aktiviteter t.ex. läxläsning

skolor.

Om förskolan Barnen skall känna trygghet i förskolan och föräldrarna skall känna förtroende för personalen. Barn är olika och kräver individuell omsorg för att utvecklas. Det är därför viktigt att kommunen skapar förutsättningar för många alternativ. Under den gångna mandatperioden har vi kraftigt ökat resurserna till förskolan. Varje barn får med sig en summa pengar, barnomsorgspeng, till den förskola föräldrarna väljer. Den har vi höjt med 20 procent. Vi vill fortsätta öka barnomsorgspengen Den gångna mandatperioden har vi prioriterat

även under nästa mandatperiod och tillför

ökade resurser till skolan. En vanlig klass med 22

ytterligare 1,8 miljoner kronor till förskolan redan

elever har tillförts 150 000 kr per år. Redan första

2011. 2012 och 2013 höjs barnomsorgspengen

året på den nya mandatperioden, 2011, fortsatte vi

ytterligare för att helt kompensera för ökade löner

satsningen genom att höja elevpengen med

och priser.

ytterligare 4,5 procent. En satsning som tillfört våra grundskolor ytterligare 3 miljoner kronor.

2

I Trosa kommun skall det finnas plats till alla som

Om kultur

önskar plats i förskolan, det skall finnas duktiga

Trosa kommun har ett rikt kulturliv. Vi vet att

förskolelärare i verksamheten och barngrupperna

många som bor i kommunen uppskattar att det

får inte bli för stora.

finns många olika typer av kulturverksamhet att vara delaktig i och ta del av. Vi vet också att

Vi vill bland annat:

många som flyttar hit gör det bland annat för att

fortsätta öka de ekonomiska resurserna i

man tycker att kommunen, trots sin litenhet, har

förskolan

mycket att erbjuda den kulturintresserade.

eftersträva mångfald och valfrihet inom barnomsorgen

Vi är samtidigt övertygade om att det som är bra

ge barn med särskilda rättigheter extra stöd

kan bli bättre. Och även om vi redan gjort stora

öka valfriheten genom att först och främst

satsningar på kulturen under förra mandatperioden

inbjuda andra utförare att driva ny till-

– Trosa kvarn, kulturskolans nya lokaler och upp-

kommande verksamhet

gradering av Aulan för att nämna några – vill vi

utöka möjligheten för inskrivna barn i

göra mer under den här mandatperioden.

barnomsorgen med hemmavarande småsyskon och barn till arbetslösa att vara i förskoleverksamheten från 15 till 20 timmar per vecka

ha kvar vårdnadsbidraget

bygga nya lokaler för den kommunala förskoleverksamheten i Västerljung

Om fritid Ett brett utbud av fritidsaktiviteter för såväl barn som vuxna är en viktig faktor när det gäller människors livskvalitet och val av bostadsort. I

Ett levande kulturliv är en viktig grundsten för att

Trosa kommun finns det idag ett bra utbud där

skapa ett samhälle som präglas av öppenhet,

många av våra kommuninvånare deltar aktivt. Vi

skaparkraft och omtanke. Det är vår uppfattning

fortsätter satsa på våra idrottsanläggningar och vi

att kraften och engagemanget även fortsättnings-

fortsätter utöka föreningsstödet.

vis ska ha sitt ursprung i alla individer som enskilt eller tillsammans vill ge uttryck för olika typer av

Det är också viktigt att kommunen fortsätter

kulturskapande. Men vi är samtidigt angelägna om

satsningarna på våra fritidsgårdar. Vi fullföljer satsningen på ungdomens hus i Vagnhärad och vi

att kommunen med gemensamma medel ska fort-

rustar upp fritidsgården i Trosa. De ökade ekono-

sätta att stödja dessa initiativ på ett bra sätt.

miska anslagen som fritidsgårdarna har fått de senaste åren kvarstår.

Vi vill bland annat:

fortsätta satsningen på kulturskolan

Vi vill bland annat:

fortsätta satsningen på Trosa kvarn

fortsätta att ekonomiskt stötta vårt

öka föreningsstödet ytterligare, främst till barn

föreningsliv

och ungdomar

bygga ett nytt bibliotek med utökade öppet-

renovera badhuset Safiren i Vagnhärad

fortsätta upprusta och komplettera idrotts-

tider vid Vagnhärads nya torg och utforma

anläggningarna i kommunen

lokalen så att den även kan härbärgera andra

fullfölja satsningen på ungdomens hus i

kulturverksamheter än traditionell

biblioteksverksamhet

Vagnhärad

rusta upp Trosa fritidsgård

behålla det extra anläggningsstödet till

konsulent med fokus på att bl.a. öka sam-

Västerljungs IF

verkan mellan skola, kulturskola och

bygga en läktare på Idrottshallen i Vagnhärads

kommunens äldreomsorgsverksamhet.

nya centrum

Tjänsten ska även stå i nära kontakt med

bygga en konstgräsplan på Häradsvallen i

kulturföreningarna och stötta dessa men inte

skapa en kommunal tjänst för en Kultur-

driva föreningarnas projekt

Vagnhärad. Om behov finns och satsningen på

Häradsvallen fungerar väl vill vi också pröva möjligheten att bygga en till på Skärlagsvallen

satsa på generationsöverskridande kultur- och fritidsverksamhet

i Trosa

öka kulturutbudet på kommunens särskilda boenden

3

se över och så långt det är möjligt förbättra tillgänglighetsanpassningen av alla kulturlokaler

i större utsträckning än idag förvalta och exponera vårt lokala kulturarv

Om miljö och folkhälsa Trosa är en eko-kommun och vi vill fortsatt ha mycket höga ambitioner i miljöfrågor. En viktig fråga handlar om reningen ifrån våra reningsverk. Vi har idag en bra rening med hjälp av våra effektiva våtmarker. Vi måste dock fortsätta arbetet med att förbättra reningen och planera för framtidens rening som också skall kunna hantera att kommunen växer. Trosa reningsverk skall därför läggas ner och om 10 år skall det byggas bostäder på den marken. Istället vill vi bygga ett nytt större verk, med kapacitet för hela kommunens framtida behov, vid våtmarken i Trosa.

verka för att kommunens närvärme även fortsättningsvis drivs med förnyelsebara bränslen se positivt på etablering av förnyelsebar energiproduktion

säga nej till användning av fossilgas

verka för utökade krav på förberedelse för förnyelsebar energi till uppvärmning vid all nybyggnation

uppmärksamma mat- och motionsvanors påverkan på folkhälsan, speciellt hos barn och ungdomar

utveckla Lånestaheden i Vagnhärad till ett kommunalt naturreservat

behålla kompostrabatten i avfallstaxan

fortsätta maximera resurseffektiviteten i kommunens fastighetsbestånd, genom att fullfölja vårt beslutade investeringsprogram på totalt över 14 miljoner kronor

Eftersom den absolut största delen av de närsalter som når Östersjön kommer ifrån andra källor än våra egna reningsverk så är det av största vikt att vi fortsätter arbetet med att också reducera dessa utsläpp. Utsläppen kommer främst ifrån enskilda avlopp och jordbruket men också ifrån andra kommuner via Trosaån. Vi måste därför fortsätta samverka med andra kommuner och fortsätta översynen av enskilda avlopp och se till att privata anläggningar som behöver förbättras blir åtgärdade.

Om vård och omsorg Vi fortsätter arbetet med att ytterligare utveckla den värdegrund som nu är etablerad i verksamheterna. Den bygger på att varje enskild individs behov skall stå i fokus och att bemötandet alltid skall vara värdigt och respektfullt. Verksamheterna skall präglas av en helhetssyn på individen, mångfald och flexibilitet för att anpassas till nutidens krav. Våra ledord för Vård och Omsorg är självbestämmande och valfrihet.

Vi tar ansvar för helheten i miljöfrågorna och vi tänker fortsätta vårda både vår miljö och vår ekonomi. Bara en ekonomiskt stark och välskött kommunal ekonomi kan långsiktigt ta ansvar för nödvändiga stora investeringar för en bättre miljö.

Omsorg om äldre Vi vill bland annat:

fortsätta agera för att olika boendeformer för äldre medborgare utvecklas och erbjuds. Det behövs en variation av seniorboenden och trygghetsboenden i form av bostadsrätter,

Arbetet med folkhälsofrågorna skall fortsätta i alla kommunens olika verksamheter och i samverkan med andra aktörer som t.ex. Landstinget.

hyresrätter, kooperativa hyresrätter och ägarlägenheter

fortsätta erbjuda parboende för äldre som så önskar så att de kan bo tillsammans när en

Vi vill bland annat: öka andelen närproducerad och ekologisk mat till 30 % i skolor och omsorg ytterligare utveckla återvinningsverksamheten på Korslöt agera för att minska närsaltutsläppen via Trosaån till Östersjön kretsloppsanpassa avloppsanläggningar i kommunen fortsätta kontrollen av samtliga avloppsanläggningar inom kommunen införa ett system där en tvätt i båttvätten ingår i hyran av en kommunal båtplats fortsätta utveckla den kommunala energirådgivningen fortsätta med miljöbilar som kommunala tjänstebilar

part behöver särskilt boende

utöka valfriheten inom hemtjänsten ytterligare. Vi vill ge möjlighet för den som har matleverans till hemmet att också kunna välja andra än kommunen, t.ex. lokala restauranger

uppmärksamma betydelsen av att må bra på äldre dagar genom att satsa ytterligare resurser på hälsa och friskvård. Det handlar om mat och dryck, musik, kultur, rörelse och uteliv, massage och kontakt mellan generationer

anlägga ”Sinnenas trädgård” där det är möjligt vid våra särskilda boenden

att stödet som ges i hemtjänst och särskilt boende ska präglas av hög servicekänsla, omtanke och trevnad

4

fortsätta utveckla Vård- och

nya satsningar som t.ex. Blå tåget och olika skär-

omsorgsrådgivningen

gårdsturer. Våra duktiga företagare och entrep-

inrätta ett stödteam till anhöriga

renörer har också genomfört många nya satsningar

vidareutveckla samarbetet med frivillig-

och har nu sett till att antalet besökare i Trosa

organisationer, t.ex. SPF, PRO, Väntjänsten

kommun slår alla rekord.

Omsorg om personer med funktionsnedsättningar Vi vill bland annat:

vidareutveckla boende och verksamheter inom kommunen för att undvika flytt och köp av platser i andra kommuner. Det kan handla om lägenheter i bostadsgrupper, gruppboende, daglig verksamhet, fritidsverksamheter m.m.

inrätta ett stödteam till anhöriga

fortsätta utveckla Vård- och omsorgsrådgivningen

utveckla samarbetet med frivilligorganisationer, t.ex. Nätverket Föräldrakraft, Attention, Autism & Asperger-

I Trosa kommun finns det över 1 100 registrerade

föreningen, RBU m.fl.

företag och flertalet är ”soloföretagare”. För oss är dialogen viktig med alla företagare men vi kommer

Omsorg om sjuka och skadade

att öka ambitionen ytterligare att nå de små före-

Vi vill bland annat:

tagen. Vi vill, tillsamman med företagen, fortsätta

utveckla Hemsjukvården, som Trosa kommun

vårt hittills framgångsrika arbete i företagar-

nyligen har övertagit ansvaret för från

frågorna även den kommande mandatperioden.

Landstinget

Vi vill bland annat:

vidareutveckla REHAB i hemmet. Det innebär

att Hemsjukvården och Hemtjänsten tillsam-

fortsätta samarbetet med företagen för att behålla ett av Sveriges bästa lokala företags-

mans med den enskilde skall samarbeta kring

klimat

personliga rehabiliteringsprogram efter en

skada eller sjukdom

fortsätta arbetet med att skapa en positiv attityd till företagande bland politiker, tjänstemän och invånare

Om företagsklimatet

När Svenskt Näringsliv senast undersökte företags-

fortsätta ha hög tillgängligheten för information och möten med företrädare för

klimatet i landets 290 kommuner hamnade Trosa

kommunen

kommun på plats 2. Vi har alltså ett av Sveriges

bästa företagsklimat. Så har det inte alltid sett ut.

fortsätta ha en positiv syn på att företag kan vara med och leverera välfärdstjänster till

När vi i Alliansen tog över ansvaret för Trosa kom-

medborgarna

mun 2006 låg vi i samma mätning på plats 145.

fortsätta arbetet med delade upphandlingar inom fler områden

Det är helt avgörande för en kommuns möjligheter till höga välfärdsambitioner att ha ett bra lokalt grunden för vår välfärd. Utan deras förmåga att

Om fortsatt varsam befolkningstillväxt och vår närmiljö

skapa värde och betala löner och skatt blir det inga

Trosa kommun är en liten kommun med mycket

pengar till den välfärd vi vill förbättra. I Trosa

stora ambitioner. Om vi långsiktigt skall klara av

kommun har vi låg arbetslöshet och många fram-

det så måste vi fortsätta ha en stabil och varsam

gångsrika företag och företagare. Det bidrar starkt

tillväxt av befolkningen. Vi vill fortsätta ha en till-

till att vi är en välmående kommun som är en av

växt på ca 1,5 % (ca 150 invånare) per år. Alla

Sveriges bästa att leva och bo i.

våra tre huvudorter, Trosa, Vagnhärad och

företagsklimat. Företagande och företagare utgör

Västerljung, behöver en fortsatt varsam tillväxt och En enskild näring som är viktig i Trosa kommun,

vi kommer att arbeta intensivt med att säkerställa

och där kommunen har egna viktiga och för

att alla orterna får en positiv utveckling.

näringen avgörande åtaganden, är turismen. Vi har ökat satsningarna genom att bygga till och rusta

För att lyckas med det krävs en genomarbetad och

upp olika anläggningar som t.ex. hamnen och

aktiv planering för hur det skall gå till. Inte minst

Trosa havsbad, vi har varit med och möjliggjort

5

gäller det Vagnhärad där vi nu börjar med att

Om individ- och familjeomsorg

bygga om hela centrummiljön. I nästa steg har

Socialhjälpen skall syfta till att individen efter

orten stor potential för nya bostadsområden.

hjälpinsatsen skall kunna stå på egna ben. Ledorden är ”Hjälp till självhjälp”. Under den

I den nya översiktsplanen finns nu förutsätt-

gångna mandatperioden har vi framgångsrikt

ningarna för att fortsätta arbetet och vi kommer att

kunna ge bättre insatser för de som behöver hjälp

vara noga med att vi växer på rätt sätt. Vi skall

och samtidigt kunna sänka våra totala kostnader.

växa under kontrollerade former så att man känner igen sin kommun och upplever att man fortfarande

I Trosa kommun är arbetslösheten låg och antalet

bor i en liten kommun med alla dess fördelar.

hushåll som behöver ekonomiskt bistånd är förhållandevis få. Vi vill fortsätta det framgångsrika arbetet med att ge stöd som syftar till att ge människor fast mark under fötterna igen och så goda förutsättningar som möjligt att stå på egna ben. Vi vill bland annat:

fortsätta med det framgångsrika arbetet att hjälpa människor att stå på egna ben

prioritera tidiga och snabba insatser

fortsätta arbetet med hjälp till självhjälp så att familjer eller individer med behov av ekonomiskt bistånd är så få som möjligt

Om integration Trosa kommun tillhör en av de kommuner i landet där integrationen fungerar som bäst. Människor Vi vill bland annat:

som av olika skäl kommer till vårt land och till vår

verka för en mångfald av upplåtelseformer vid

kommun är en stor tillgång. Men vi har i många år

nybyggnation

emellertid haft en integrationspolitik som inte för-

fullfölja arbetet med att bygga om Vagnhärads

mått ta tillvara på denna tillgång. Det håller

centrum med trevligare utformning, bostäder,

Alliansregeringen på att rätta till steg för steg.

samhällservice och bättre trafiklösning

försköna Vagnhärads å-miljö vid forsen och göra den till en attraktiv parkmiljö

fullfölja arbetet med att verka för ytterligare byggnation av bostäder i Västerljung

anlägga en park i centrala Västerljung

fullfölja satsningen på att bygga fler cykelvägar

fortsätta rusta upp och komplettera våra lekplatser

ytterligare förbättra och försköna våra befintliga parker och grönytor

verka för enklare regler och snabbare beslut vid muddringsärenden

fortsätta arbetet med att få fram fler parkeringsytor i Trosa

Vi vill bland annat:

bygga om delar av Högbergsgatan i Trosa så

fortsätta vårt framgångsrika lokala integra-

att den blir stadsmässig och säker

tionsarbete och sätta fokus på att nyanlända

fortsätta arbetet med att ta bort vass i stads-

svenskar får arbete och kan försörja sig själva.

fjärdarna längs med strandpromenaden

Det är bästa sättet att säkerställa att vi till-

bygga gångbro över ån vid Nyängsbron i Trosa

varatar människans inneboende kraft och

göra det lättare att vara friluftsmänniska

hennes vilja att står på egna ben

genom att förbättra skyltning, cykelvägar och

fortsätta ha fokus på kunskap och resultat i

utmärkning av grönstrukturer, badplatser,

skolan. En bra utbildning ger en bra start i

båttilläggningsplatser, kulturminnen osv

livet och ökar förutsättningarna för ett gott liv

fortsätta arbetet med att rusta upp det

för alla barn och ungdomar i Trosa kommun

kommunala vägnätet

6

Om kommunikation och kollektivtrafik

Om kommunala bolag

För våra medborgare är möjligheterna att pendla till ett arbete på annan ort avgörande. Vi är en liten kommun med en relativt liten lokal arbetsmarknad, men med goda möjligheter att också nå närliggande arbetsmarknadsområden. Även om vi kan sträva mot att uppnå balans mellan boende och arbetsplatser kommer Trosa kommun under överskådlig framtid att vara beroende av goda kommunikationer. Det rör främst möjligheter till pendling till Stockholm och Södertälje men också till Nyköping.

kommunkoncernen. Vi vill genom kommun-

Kollektivtrafiken har förbättrats genom att Trosabussen till Liljeholmen har startats. Antalet tågavgångar från Vagnhärads station har också blivit fler.

Bolagsstyrelsen skall nu också rusta bolaget för att

Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för styrelsen se till att kommunen och dess bolag samordnar och effektiviserar sina verksamheter till hela kommunens fördel. Trosa kommun har idag ett helägt kommunalt bostadsbolag Trobo. Bolaget har en tid inte haft en lönsam struktur. Uppdraget till bolagsstyrelsen att vidta nödvändiga åtgärder har varit tydligt och är nu i huvudsak genomfört. Bla. har delar av fastighetsbeståndet sålts.

framöver kunna delta aktivt i utvecklingen av Trosa kommun genom att bla. bygga nya hyreslägenheter. Ägardirektiven ger bolagets styrelse möjlighet att agera affärsmässigt i enlighet med ägarens långsiktiga ambitioner.

För Moderaterna Daniel Portnoff För Folkpartiet Bengt-Eric Sandström Vi vill bland annat:

arbeta för fler tågavgångar ifrån Vagnhärads

För Centerpartiet

tågstation

Martina Johansson

fortsätta satsningen på den nya Trosabussen till Liljeholmen

För Kristdemokraterna

fortsätta det långsiktiga arbetet med att få till

Arne Karlsson

stånd ett byggande av Ostlänken

fullfölja projektet med att bygga en förbifart Trosa för att underlätta expansion västerut

7

Omvärldsanalys

Hushållens syn på svensk ekonomi har blivit mer negativ. Bedömningen av den egna ekonomin har dock inte ändrats. Synen på utvecklingen av den egna ekonomin är fortsatt något mer positiv än normalt.

Samhällsekonomisk utveckling, signaler från olika prognosmakare Källa: Ekonomirapporten från SKL april 2013 Efter en vinter med mycket svag tillväxt tar nu svensk ekonomi bättre fart inför vår och sommar. Det blir dock inte tal om några högre tillväxttal utan svensk ekonomi hålls även fortsättningsvis tillbaka av en dyster utveckling i vår omvärld. År 2013 växer BNP med 1,5 procent och nästa år beräknas tillväxten bli 2,5 procent. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka löne- och prisutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark 2013. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner.

Barometerindikatorns senaste siffror Medelvärde 100

mar-13

apr-13

95,3

93,8

maj-13 Läget 91,9

-

140 120 100 80 60 40 20 0 03 04 05 05 06 07 07 08 09 09 10 11 11 12 13

BNP-tillväxt i omvärlden, procentuell förändring

Förklaring: Läget: ++ Läget är mycket starkt, + Läget är starkt, - Läget är svagt, -- Läget är mycket svagt

4,5 4,0 3,5 USA

Kommunernas ekonomi

3,0 Tyskland

2,5

Källa: Ekonomirapporten från SKL 26 april 2013 Ett överskott med 14 miljarder kronor 2012 innebar ett rekordresultat för kommunerna. Resultatnivån beror till stor del på tillfälliga intäkter från återbetalade AFA-premier, 8 Mdr, och ger inte en rättvisande bild av det ekonomiska läget som råder i de flesta kommuner. Endast 19 av landets 290 kommuner redovisade underkott 2012. Utan återbetalda premier från AFA skulle endast hälften av kommunerna redovisa överskott.

Storbritanien

2,0

Norden

1,5

Världen

1,0

Sverige

0,5 0,0 2011

2012

2013

2014

Företagens och hushållens syn på ekonomin i maj 2013 Källa: Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet maj 2013 Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin. Resultatet sammanställs i rapporten Konjunkturbarometern som ska ge snabba, kvalitativa indikationer om viktiga ekonomiska variabler. Konjunkturbarometern består av två delar, företag och hushåll.

Kommunernas resultat exklusive extraordinära poster. Resultat Mdr och i procent av skattenetto.

Barometerindikatorn föll närmare två enheter i maj, från 93,8 till 91,9, vilket indikerar att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är påtagligt svagare än normalt. Minskningen förklaras främst av att indikatorerna för både tillverkningsindustrin och hushållen backade. Indikatorerna för detaljhandel och privata tjänstenäringar har inte ändrats nämnvärt i maj, medan indikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet har stigit.

De kommuner som ändå inte klarade ett positivt reslutat anger som orsaker ökade kostnader för institutionsplaceringar, ökade volymer inom hemtjänsten och svårigheter att anpassa kostnader

8

inom grund- och gymnasieskolan till förändrade elevantal.

krävs anpassning av kostnader inom till exempel gymnasieskolan, där behoven under några år nu har minskat kraftigt. Från 2015 vänder behovsutvecklingen även inom gymnasieskolan.

Investeringarna fortsätter att öka Investeringstakten har ökat i kommunerna. Under perioden 2013-2015 räknar kommunerna med att investera upp emot 140 Mdr totalt. Det är investeringar i nya skolor, äldreboenden och infrastruktur, som vägar och vatten- och avloppsnäten.

Kommunen Trosas ekonomiska förutsättningar Kommunens budget grundas på befolkningsprognoser i olika åldrar och gemensamma antaganden om löne- och prisökning. Sättet att ta fram budgetförutsättningar och beräkna budget är väl känt i organisationen. Det har skapat en trygghet hos såväl politiker som medarbetare och medborgare.

Investeringsutgifter och avskrivningar, utfall och prognos. Miljarder kronor löpande priser

Under ”krisåren” valde Trosa att inte genomföra några stora besparingar. Verksamheternas kostnadsramar räknades upp för att täcka löneoch prisökningar. Satsningar har också gjorts under åren. Kommunen redovisade ett positivt resultat med 14,3 mkr 2011. Av resultatet öronmärktes 8 mkr för att kunna möta eventuella konjunkturnedgångar 2012-2015.

Utmaningar och förutsättningar framöver Trots en långsam återhämtning av ekonomin efter finanskrisen ökar kommunsektorns reala skatteintäkter i förhållandevis god takt. Ändå försvagas resultaten. På kort sikt har kommunerna att hantera kraftigt ökade investeringsbehov, besparingar i gymnasieskolan och nya föreskrifter från Socialstyrelsen för personer med demenssjukdom. På lite längre sikt ökar behoven från demografiska förändringar kraftigt. Just nu ökar behoven mest inom förskola, grundskola och äldreomsorg, medan gymnasieskolan har minskade elevkullar. Om några år pekar alla kurvor uppåt, vilket kommer att sätta ytterligare press på den kommunala ekonomin.

2012 års resultat var positivt med 6,6 mkr. Återbetalningen från AFA valde kommunen att använda för extra avsättning till kommande pensioner. Totalt avsattes och kostnadsfördes 10,5 mkr för kommande pensioner, medel som annars hade förbättrat kommunens resultat. Kommunfullmäktige har satt som mål att 2 procent av ansvarsförbindelsen ska avsättas årligen under mandatperioden 2010-2014. Målet för hela perioden uppnåddes 2012. Prognos per 31 mars 2013 redovisar ett positivt resultat med 3,9 mkr vilket är 1,2 mkr bättre än budget. Skatteprognosen per april visar att skatteintäkterna blir 0,4 mkr högre än vad som redovisades i marsprognosen trots 45 färre invånare än budgeterat. Öronmärkta medel från bokslut 2008, totalt 8 mkr, nyttjades inte under åren 2009-2011 utan återfördes i sin helhet till eget kapital. År 2011 öronmärktes på nytt 8 mkr av årets resultat, vilket inte nyttjades 2012 och beräknas inte heller att användas under 2013. Av de öronmärkta medlen från 2011 har 3 mkr räknats in i budget för 2014.

Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter 2011-2010. Index 2011=100

I februari beslutades budgetförutsättningarna för 2014. De skatteprognoser som låg till grund var från december 2012. SKL presenterade en ny skatteprognos i april med två versioner av skatteutjämningssystemet. Vi har baserat generella statsbidrag/utjämning på regeringens förslag till reviderat utjämningssystem, vilket högst sannolikt

För att rymma de kostnadsökningar som väntar inom äldreomsorg, barnomsorg och grundskola

9

beslutas av riksdagen hösten 2013 att gälla från 2014.

Resultatenheternas över-/underskott överförs till nästkommande år. Medel motsvarande minst 1,6 procent av verksamhetens kostnader sätts av i en central buffert. Medel från bufferten kan endast fördelas enligt de kriterier som fastställts.

Trosas ekonomi är i grunden god. Under tidigare högkonjunktur har kommunen både gjort avsättningar för kommande kostnader och sett över avskrivningstiderna för kommunens anläggningar med extra avskrivningskostnader som följd.

Budgetförutsättningar

Rationaliseringar har genomförts med 10 mkr för 2008–2009 och med 3 mkr (0,5 procent) per år från 2010.

Budget 2014 bygger på att resurserna fördelas för att få bästa möjliga verksamhet för Trosas invånare. Till grund för budget och planer ligger en befolkningsprognos för Trosa.

Resursfördelning till kommunens största verksamheter, förskola och skola samt äldreomsorg görs med befolkningsprognoser som grund. Resursfördelning görs med fastställd peng per barn/elev, hemtjänsttimme, etc. Medel avsätts årligen i en central buffert för att fördela ytterligare resurser till förskola/skola och/eller äldreomsorg om exempelvis antalet barn blir fler. Det görs i samband med delårsbokslut per augusti varje år.

I budget 2014 ökar verksamhetens nettokostnader med 12,1 mkr jämfört med 2013. Det motsvarar 2,3 procent. Av kostnadsökningarna svarar avskrivningskostnader för 3,5 mkr. Kommunalskatten sänktes med 20 öre 2012 och har varit oförändrad 2013. Ingen förändring av kommunalskatten görs 2014 och planeras inte i planerna 2015-2016. Jämförs budgeterat skattenetto mellan 2013 och 2014, det vill säga skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning (enligt regeringens förslag) och fastighetsavgifter så ökar intäkterna med 9,5 mkr vilket motsvarar 1,7 procent.

Trosas befolkning ökade med 324 invånare 2008, med 84 invånare 2009, men endast med 16, 31 respektive 36 invånare 2010 - 2012. Under januari-mars 2013 ökade befolkningen med 41 invånare. En ökande befolkning ger kommunen mer skatteintäkter.

Ekonomistyrning och spelregler Ekonomistyrning i Trosa innebär en medveten och konsekvent process för att påverka organisationens handlande så att verksamheten genomförs efter invånarnas faktiska behov med rätt kvalitet och till rimlig kostnad, allt inom ramen för tilldelade resurser och fastställda mål. Följande grundläggande spelregler gäller i kommunen: Inga tilläggsanslag (förutom fördelning av medel från central buffert i samband med delårsbokslut) beviljas under året. Nämnden ansvarar för att hålla verksamheten inom beslutad ram, driva verksamheten enligt de mål/uppdrag som fullmäktige lagt fast samt följa upp och utvärdera verksamheten. Om förutsättningarna förändras under löpande budgetår ansvarar nämnden/utskottet för att anpassa och prioritera verksamheten inom gällande ram. Verksamhetsansvariga ansvarar för att hålla sin verksamhet inom beslutad budget, vidta åtgärder under löpande år för att uppnå detta, driva verksamheten enligt de mål/uppdrag nämnden lagt fast samt följa upp och utveckla verksamheten kontinuerligt. Kommunfullmäktige fastställer peng för kommunens resultatenheter.

Skatteintäkter och statsbidrag har beräknats efter Sveriges Kommuner och Landstings prognos från 2013-04-24 samt med regeringens förslag på utjämningssystem. Löner och priser räknas upp med 2,0 procent 2014. Avtalsrörelsen 2013 har under våren landat i fleråriga avtal. Då osäkerhet fortfarande finns om lokala avtal har ytterligare 0,25 procent för löner budgeterats under finansförvaltningen. Kommunstyrelsens centrala buffert har utökats med 0,3 mkr. Medel motsvarande 2 procent av pensionsförpliktelser och löneskatt som intjänats före 1998 (ansvarsförbindelsen) ska varje år avsättas och kostnadsbokföras under mandatperioden 2010-2014. År 2012 avsattas medel som motsvarar åtagandet för hela mandatperioden.

I kommunens gemensamma planeringsförutsättningar, GPF, för åren 2014-2017 har utgångspunkterna varit: Ekonomiska förutsättningar Skatteprognoser Befolkningsprognoser fram till 2017 för hela Trosa och de tre ”kommundelarna”. Kända och/eller beslutade verksamhetsförändringar/kostnadsökningar. Rationaliseringsåtgärder motsvarande 3 mkr/år.

10

Trosas befolkning, i ettårsklasser, 2014 enligt prognos

Nettokostnadsökningar 2014 Demografiska förändringar, jämfört med budget 2013. Färre gymnasieelever minskar skolans budgetram 2014. Antalet äldre invånare är färre vilket minskar vård- och omsorgsnämndens budgetram. Ökade ytor på gator, parker och fastigheter ökar Teknik- och servicenämndens budgetram något

250 200 150 100 50 0 0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

Verksamhetsförändringar, satsningar och andra kostnadsökningar 2014 Ökad grundskolepeng år 7-9 i grundskolan, 1 mkr. Semesteranställningar på fritidsgårdarna infördes 2013 och kompenseras i budget 2014 med 150 tkr. Den centrala bufferten har utökats med 300 tkr.

100w

Grafen visar Trosas åldersstruktur 2014 enligt vår befolkningsprognos. Unga invånare har behov av förskola och skola medan den äldre befolkningen har behov av bland annat hemtjänst. Samtliga medborgare nyttjar gator, parker, bibliotek, mm. Befolkningsprognoser ligger till grund för behovet av förskola för barn 1–5 år, grundskola för barn 6–15 år och gymnasieskola för ungdomar 1618 år samt behovet av äldreomsorg för invånare 80 år och äldre.

Verksamhetsförändringar och satsningar som gjorts tidigare under denna mandatperiod, 2011-2013 Dessa kvarstår och har räknats upp för löner och priser i budgetramarna för 2014-2016. Skatten sänktes med 20 öre. Andelen ekologisk närodlat mat utökades till 30 procent, 0,4 mkr. Skolskjutskostnaderna har ökat varför skolans ram utökades med 0,8 mkr. Grundskolepengen utökades med 1,4 mkr. Förskolepengen utökades med 0,6 mkr. Extra medel till Resurscentrum, 0,66 mkr. Stipendier till framstående elever år 9 permanentades med 0,03 mkr. Utökad ram särskolan, 1 mkr Utökad ram till följd av läraravtalet 2012. 1,466 mkr för skolan och 0,022 för Kulturskolan. Utökad ram för fortsatt satsning på IT i skolan med 1,5 mkr. Medlen har utökad Kommunstyrelsens ram. Ungdomens hus och fritidsgårdarna fick en utökad ram med 0,2 mkr. Att kunna erbjuda fler ungdomar feriearbete permanentades, 0,1 mkr. Kulturkonsulent och ökade öppettider på biblioteket i Vagnhärad, 0,5 mkr. Hyra nya bibliotekslokaler Vagnhärad, 0,69 mkr. Anslaget för föreningsstöd utökades med 0,3 mkr. Driftkostnaderna för ny sporthall i Vagnhärad ökade kostnader med 0,27 mkr. Kultur på särskilda boenden, 0,1 mkr. Rehabilitering och förebyggande insatser inom vård och omsorg permanentades med 1 mkr.

Befolkningsförändringar 2013–2017 i Trosa, förändringar från föregående år. 2013

2014

2015

2016

2017

40 20 0 -20 -40 1-5 år

6-15 år 16-18 år 80-84 år 85-w år

Antalet elever i gymnasieskolan minskar i Trosa liksom i övriga riket, medan barnen i grundskoleåldern ökar. Inför de närmaste åren har Trosa totalt inget reellt demografisk tryck som ökar kommunens kostnader enligt befolkningsprognosen. De invånare som är folkbokförda i Trosa 1 november betalar skatt till kommunen året därpå. Invånare i Trosa kommun 2009-2017

12 200

12 092 11 979

12 000

11 873 11 757

11 800 11 625

11 600

11 433 11 465

11 474 11 506

11 400 11 200 11 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

11

Hyra för den utbyggda Trosagården ökade kostnaderna med 2 mkr 2011. Ökade kostnader för LSS, 4 mkr. Ökad nattbemanning på särskilda boenden inom äldreomsorgen, 1 000 tkr. Anhörigstöd vård och omsorg, 0,33 mkr. Valfrihet mat hemtjänsten, 0,05 mkr. Vård- och omsorgsnämndens buffert har utökats med 1 mkr. Korttidstillsyn skolungdomar inom LSS utökades med 0,6 mkr En satsning på ökad kollektivtrafik med fler tågavgångar och möjlighet till expressbuss till Södertälje, 2 mkr. Skärgårdstrafik ökade KS ram med 0,2 mkr. Förstärkning näringslivsarbete, 0,2 mkr. Förstärkning information, 0,4 mkr. För turism utökades budgeten med 0,3 mkr. Politisk ledning förstärktes med 0,4 mkr. Administrativt upphandlingsstöd under Kommunkontoret, 0,2 mkr. Räddningstjänsten tillfördes 1,1 mkr. Utökade krav för livsmedelstillsyn, 0,2 mkr. För underhåll och drift av gator och parker, främst i Vagnhärad utökas budgeten med 0,5 mkr 2011 och ytterligare 0,5 mkr 2012. Driftkostnader för utbyggt gatunät, parker och fastigheter, 0,933 mkr. För kompletterande trädgårdsmästarkompetens tillfördes 0,4 mkr. Den centrala bufferten har utökats med 0,93 mkr.

skilda året 2015. Nämndens budget har minskats med motsvarande belopp. Utveckling – ettårssatsningar för år 2014 Kopplat till de rationaliseringsåtgärder som genomförts och genomförs satsas 5 mkr på utvecklingsprojekt som ska pågå under ett år. Vård och omsorg tillförs 1,4 mkr för: Förebyggande åtgärder, t.ex. tryggare hemgång från sjukhus eller korttidsvistelse. Sinnenas trädgård Psykisk ohälsa äldre Skolan tillförs 1 mkr för: Fortsatt arbete med att förbättra resultaten i skolan Humanistiska nämnden tillförs 0,7 mkr för: Tidiga insatser barn och unga i samverkan med Vård- och omsorg Teknik- och service tillförs 0,8 mkr tkr för: Fortsatt vassröjning Ytterligare åtgärder i kommunens utemiljöer Kommunstyrelsen tillförs 1,1 mkr för: Åtgärder till följd av medborgarundersökningen 2013 Åtgärder till följd av resultat i medarbetarenkät hösten 2013 Åtgärder ungdomsarbetslöshet Tillfälliga insatser inom kommunstyrelsens ansvarsområde

Ekonomisk utveckling Samtliga verksamhetsförändringar som medför kostnadsökningar finns beskrivna ovan.

Rationaliseringar I budget 2007 fick kommunchefen i uppdrag att tillsammans med kommunens ledningsgrupp ta fram förslag på rationaliseringsåtgärder motsvarande 5 mkr för 2008 och ytterligare 5 mkr för 2009. Från 2010 är uppdraget 3 mkr per år vilket motsvarar cirka 0,5 procent av verksamheternas kostnader. Budgetramarna har minskats med totalt 3 795 tkr för 2014: Kommunstyrelsen –188 tkr Samhällsbyggnadsnämnden -85 tkr Teknik- & servicenämnd –387 tkr Barnomsorg/utbildning –407 tkr Individ- & familjeomsorg –516 tkr Kultur och fritid -188 tkr Vård och omsorg -1 950 tkr Miljönämnden –25 tkr Finansförvaltning –50 tkr Den enskild största rationaliseringen är lägre hyror inom Vård- och omsorg med totalt 1 150 tkr. Förutom de rationaliseringar som genomförs ökar Samhällsbyggnadsnämndens intäkter med 400 tkr det enskilda året 2014 och med 200 tkr det en-

Budgetprocessen syftar till att ge kommunstyrelse och kommunfullmäktige tillräcklig information och bra beslutsunderlag inför beslut om budget 2014 och flerårsplan 2015–2016 och de politiska prioriteringar som varje budgetbeslut innebär. Trosa kommuns ekonomi påverkas av det samhällsekonomiska läget. Konjunkturutvecklingen, så som den har redovisats hittills, ökar kommunens skatteintäkter med endast 1,7 procent där den ökande befolkningen svarar för 0,4 procent. Vår egen bedömning är att konjunkturen blir något bättre än vad SKL förutspår. Underlaget för budgeten bygger på SKL:s skatteprognos från april 2013. Regeringens förslag på reviderat kostnadsutjämningssystem medför ökade kostnader för Trosa. Då det med allra största sannolikhet kommer att beslutas av riksdagen under hösten, så har kostnadsutjämningen beräknats enligt förslaget. Fler arbetade timmar i Sverige är det som påverkar kommunernas och Trosa kommuns ekonomi allra mest. Under rubriken ”Omvärlds-analys” beskrivs olika prognoser som kommit under april och maj

12

månad och som alla pekar på en långsam återhämtning.

ansvarsförbindelsen. Avsättning gjordes med 1 procent 2011 och ytterligare 7 procent 2012. Målet för pensionsavsättning har därmed uppfyllts för hela mandatperioden. Kommunens kostnader för utbetalning av intjänade pensioner tom 1997 kommer att stiga för varje år för att nå sin kulmen åren 2020-2035. Under dessa år kommer de medel som kommunen avsatt att tas i anspråk.

Då Trosas befolkning växer är det nödvändigt att medel avsätts i en central buffert och att tydliga kriterier för hur dessa medel får nyttjas är fastställda. Enligt kommunens ekonomistyrprinciper avsätts medel till en central buffert motsvarande 1,6 procent av verksamhetens kostnader. Bufferten ska användas för: att möta svikande skatteprognoser ökade pensionskostnader ökat antal barn i förskola ökat antal elever i skolan dyrare programval i gymnasieskolan ökad omsorg om funktionshindrade (LSS) som inte kunnat förutses fler äldre än vad som beräknats i budgetförutsättningarna. Kommunstyrelsen fattar beslut om fördelning av medel ur bufferten i samband med delårsbokslut per augusti varje år.

Investeringar Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning. Under den tidigare högkonjunkturen var investeringarna relativt små för att sedan öka väsentligt under lågkonjunkturen. Under lågkonjunkturen valde Trosa att tidigarelägga investeringar dels för att skapa arbetstillfällen och dels för att priserna är mer rimliga då. Den höga investeringstakten håller i sig ett par år till och måste följas av flera år med låga investeringsutgifter. Avskrivningskostnader och räntekostnader för lån tar en större andel av kommunens budget i anspråk under åren som kommer.

Varje nämnd ska också avsätta medel i en egen buffert för att kunna möta de förändringar som inträffar under året.

Investeringsvolym, mkr per år

Skatte- och nettokostnadsutveckling Procentuell förändring från föregående år

200 150

% 7,00

100

6,00 5,00

50

4,00 0

3,00 2,00

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

1,00

Investeringar totalt

0,00

Varav skattefinansierat

08

09

10

11

12

13

14

15

16

Nettokostnader

Under 2009 påbörjades renoveringen av Vitalisskolan i Trosa för att sedan fortsätta kommande år. I december 2009 förvärvades vårdcentralen, distriktssköterskemottagningen i Vagnhärad samt ambulansgaraget från Landstinget. Ny sporthall byggdes i Vagnhärad 2010 och Alphyddans förskola/skolkontor totalrenoverades. Kommunens fastigheter energioptimeras 2010-2012. Ny matsal har byggts vid Hedebyskolan och den invigdes i maj 2011.

Skattenetto

Kommunalskatten sänktes med 42 öre under föregående mandatperiod 2006-2010. Under denna mandatperiod har kommunalskatten sänkts med 20 öre 2012. Enligt kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning ska årets resultat motsvara minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag/utjämning och fastighetsavgifter. Av de medel som öronmärktes från 2011 års resultat, 8 mkr, bedöms 3 mkr att behöva nyttjas 2014.

Safirens simhall totalrenoveras 2012-2014. Ny förskola byggdes i Västerljung 2011 och ny förskola byggs i Vagnhärad 2013. Under 2014 står en ny förskola i Trosa klar enligt plan. Skärlagsskolan renoveras och byggs ut. Häradsvallen fick anlagd konstgräsplan 2011.

Avsättning ska göras för kommande pensionskostnader motsvarande minst 2 procent av

13

Framtidsutsikterna för Trosa kommuns ekonomi

Vagnhärads Torg upprustas 2013 och investeringar görs i Vagnhärads å-miljö. VA-nätet byggnation på Lagnö och Öbolandet satte fart 2011. Arbetet fortsätter kommande år. Investeringar görs även i vattentäckt, överföringsledning, gator, vägar och parkeringar.

När det ekonomiska läget såg ljust ut påminde vi om vikten av att en fortsatt stor återhållsamhet är central för en balanserad långsiktig utveckling. Risken är alltid stor att man tillåter nya kostnadskrävande åtaganden i goda tider som under stor vånda sedan måste omprövas när tiderna försämras. Tack vare denna hållning slapp Trosa denna vånda inför 2010, 2011och även för 2012. Konjunkturutvecklingen och kommunens befolkningsförändringar kan orsaka nya bedömningar och åtgärder för att ha den ekonomiska utvecklingen under kontroll. Genom att kommunen anslagit medel i en central buffert kommer kommunen att ha vissa marginaler. För att klara ett positivt resultat krävs det att budgetdisciplinen efterlevs av samtliga nämnder.

Soliditetsutveckling i procent

38 36 34 32 30 28 26 24 22 20 2011

2012

2013

2014

2015

2016

I budgeten räknar vi med att Trosa kommun skall växa och utvecklas på ett positivt sätt kommande år. Invånarantalet beräknas öka till 11 625 för 2014, 11 757 för 2015 och 11 873 för 2016. En tillväxt av invånarantalet innebär att fler invånare delar på gjorda och kommande investeringar.

Kommunens långsiktiga finansiella styrka brukar mätas i soliditet, som visar hur stor del av våra tillgångar som finansieras av egna medel. Från 2010 minskade soliditeten till följd av de höga investeringsutgifterna. Soliditeten urholkas om investeringar finansieras via lån. Detta har varit aktuellt under 2010 och 2011 och lånen kommer att öka 2013, då investeringarna är och kommer att vara mycket höga. De år som följer måste därför ha låga investeringsutgifter samtidigt som lån ska kunna amorteras. Bättre resultat än budgeterat förbättrar soliditeten och bör därför eftersträvas.

Kommunfullmäktiges mål Kommunfullmäktige beslutade om nya övergripande mål för 2013. Beslutet togs av ett enigt fullmäktige i februari. År 2013 är det första året då de nya målen ska följas upp. Varje nämnd samt Kommunstyrelsen har beslutat om sina respektive mål och 2013 är det första året som även de följs upp. Målen har infogats i budgetdokumentet under respektive nämnds budget.

Några osäkerhetsfaktorer

Utvecklingen av skatteunderlaget. Kommer prognoserna att visa förbättringar under hösten så som vi tror, men inte räknat med i budgeten? Socialstyrelsens förslag på regler om bemanning i äldreomsorgens särskilda boenden. Den höga investeringstakten

Johan Sandlund Kommunchef

14

Margareta Smith Ekonomichef

Kommunfullmäktiges mål Mål

Vad

Mätmetod

1.

Medborgarna ska uppleva Trosa som en attraktiv kommun att leva och bo i.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

2.

Medborgarna ska vara nöjda med kommunens verksamheter.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

3.

Det upplevda inflytandet bland medborgarna ska öka och vara större än snittet av alla kommuner som genomför SCB:s medborgarenkät.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

4.

Medborgarna ska känna sig trygga i kommunen och i SCB:s medborgarundersökning ska 70 poäng/100 möjliga uppnås gällande trygghetsfaktor.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

5.

Valdeltagandet bland röstberättigade ska till nästa val 2014 öka.

Kommunalvalet: Målet mäts endast med valår

Kommunval

6.

Kommunen ska växa med 150 invånare/år .

Befolknings-statistik

7.

Sysselsättningen i kommunen ska vara minst 82%.

SCB:s arbetsmarknadsstatis tik

8.

Kommunen ska vara topp 20 i landet avseende företagsklimat enligt svensk näringslivs ranking.

Svenskt Näringslivs ranking

9.

40% av kommunens gymnasieungdomar ska påbörja högskoleutbildning inom tre år efter gymnasieskolan.

Skolverkets statistik

10.

Trosa kommun ska vara en av landets 20 bästa utbildningskommuner

Grundskolan mäts

Måluppfyllelse SKL:S öppna jmf

11.

Äldreomsorgen ska ha nöjda kunder

I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa)

Måluppfyllelse SKL:S öppna jmf

12.

Kärnverksamheterna (förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg) ska vara kostnadseffektiva

Kommunens kostnader ska vara i nivå med standardkostnad för att målet ska uppfyllas.

Jämförs med standardkostn i VKV

13.

Folkhälsoindex medborgarna

I SKL:s ranking ska Trosa visas grönt (tillhöra de 25% bästa)

Måluppfyllelse SKL:S öppna jmf

14.

Kommunen ska ha en hållbar ekologisk utveckling

75% av de nyckeltal som ingår i EKOSveriges EKOkommunernas uppföljning ska förbättras kommuner årligen

15.

Hållbart medarbetarengagemang, HME

Årlig enkät till kommunens 80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala medarbetare med där 5 är det högsta betyget frågor som tagits fram av RKA o SKL

16.

Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse. Målet är att minst 60 % ska vara planerat underhåll.

17.

Årets ekonomiska resultat ska motsvara minst 1% av skattenetto för koncernen.

18.

Kommunens investeringar ska självfinansieras till minst 50% i snitt per år, under en femårsperiod.

19.

Kommunen ska ha en årlig avsättning till framtida pensionsutbetalningar som motsvarar minst 2% av ansvarsförbindelsen. Omvärderas värdet av ansvarsförbindelsen mer än 5% ska en högre avsättning än 2% göras.

15

RESULTATBUDGET (TKR) Invånare

11 472

11 574

11 529

11 625

11 757

11 873

21:26

21:26

21:26

21:26

21:26

21:26

Bokslut

Budget

Prognos

Budget

Plan

Plan

2013 mars 2013

2014

2015

2016

Utdebitering kronor/skattekrona

KS 4 juni 2013 Skatteprognos enl. nya utj.sys från 2014

Verksamhetens intäkter

2012

120 475

-Därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader -Därav jämförelsestörande poster

90 222

95 648

99 493

100 927

102 605

-583 404

-589 098

-600 965

-615 133

-631 254

3 000

3 000

-4 500

-5 000

10 553 -609 615 -10 564

Nettobesp. 2013-14 med 3 + 3 mkr ingår ovan Nya satsningar Avskrivningar skattekollektivet

-24 876

-27 836

-27 836

-30 890

-33 086

-36 086

Avskrivningar avgiftskollektivet

-1 649

-2 900

-2 900

-3 317

-3 542

-4 242

0

-9 500

-9 500

-9 800

-10 100

-10 400

-515 665

-533 418

-533 685

-545 479

-562 434

-581 377

503 946

529 741

530 467

543 761

565 511

592 090

Central buffert=1,5 % verks kostn Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Slutavräkning skatt

5 256

-2 241

Inkomstutjämningsbidrag

13 629

15 428

14 792

14 496

15 413

15 945

Kostnadsutjämningsavgift

-12 906

-14 468

-15 610

-16 705

-17 483

-17 655

Regleringspost

5 644

2 797

5 254

2 267

-1 167

-4 527

Utjämning LSS

-11 064

-9 885

-9 654

-11 736

-11 869

-11 986

Fastighetsavgift

20 630

20 774

21 790

21 790

21 790

21 790

525 135

544 387

544 798

553 873

572 195

595 657

4 420

2 050

2 300

2 300

2 300

2 300

-7 279

-10 400

-9 500

-10 400

-11 700

-11 700

Årets resultat

6 611

2 619

3 913

294

361

4 880

Jämf.stör poster/Reavinster

-3 234

Skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader

Öronmärkning, 8 mkr 2011

3 000

Balanskravsresultat

3 377

2 619

3 913

3 294

361

4 880

Resultatmål 1% skattenetto

5 251

5 444

5 448

5 539

5 722

5 957

16

Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt skattefinansierade Stabilisering skredriskområden Statsbidrag

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2012

2013

2014

2015

2016

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

-1 000

-1 000

-1 000

-1 000

-1 000

Fritidsanläggningar och Fastigheter Renovering Safiren Köp Hasselbacken

X X

Ny förskola Vagnhärad

X

X

Ny förskola Trosa

X

X

Investeringsreserv Fastigheter

X

X

X

X

Nytt tak Trosa Vårdcentral

X

Upprustning utemiljö förskolor Upprustning Skärlag

X

X

X

X

Paviljong Skärlag

X

Markförberedelser plugin skolor/förskolor

X

X

Paviljong Tomtaklintskolan

X

Fageräng belysning/personalutrymme

X

Lånesta gård upprustning

X

Vitalis idrottshall Summa

Gator och parker

X 52 917

53 550

17 950

2 200

2 200

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2012

2013

2014

2015

2016 X

Trafiksäkerhetsåtgärder

X

X

X

Lekplatser

X

X

X

X

Ut Utveckling kli parker k grönmiljö ö iljö

X

X

X

X

X

X

X

X

Utbyte av armaturer Strandskoning, proj. Proj. ny förbifart Trosa Vagnhärads centrum

X X X

Gc-vägar enligt utredning

X

Vägprojekt Häradsvallen

X

Rondell Trosa

X

Vagnhärads å-miljö

X

X

Parkering Vhd Station

X

Parkering Safiren Summa

TOTALSUMMA

X 4 908

21 515

4 350

1 350

1 350

57 825

75 065

22 300

3 550

3 550

17

Investeringsbudget anläggningar (tkr) Projekt avgiftsfinansierade

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2012

2013

2014

2015

2016

X

X

Överföringsledning Trosa-Vagnhärad Korslöt återvinningscentral

X

Återvinningsstation Källvik Allégatan

X X

Proj. Vattentäkt/-verk Vagnhärad

X

Ny huvudvattenledning Sörtuna

X

Renovering Vagnhärads vattentorn Pumpstationer Gunnarstensgatan

X X

Nyängen etapp 2 vattenledning

X

Stationsvägen spillvattenledning Åtg Vhd ARV 2012-2013

X X

Ny ledning Kv Uttern

X

VA Skärlagsgatan

X

Skärlagsparken dagvattenmagasin Kalkbruksvägen vatten- och spillvattenledning

X

Summa avgiftsfinansierat

1 658

X 23 098

1 072

17 595

30 000

Investeringsbudget inventarier (tkr) Projekt skattefinansierade

Överfört

Budget

Budget

Plan

Plan

från 2012

2013

2014

2015

2016

300

300

300

300

487

1 300

1 200

1 200

1 200

100

100

100

100

520 100

250 100

250 100

250 100

700

700

700

700

75

75

75

75

100 300

100 300

100 300

100 300

100

100

100

100

1 000 2 000 100

1 000 2 000 100

1 000 2 000 100

1 000 2 000 100

2 000

2 000

2 000

2 000

300

200 500

200

200

21 730

25 000

25 000

15 000

826

30 725

34 025

33 525

23 525

58 651

105 790

56 325

37 075

27 075

Humanistisk nämnd Inventarier skolkontoret Inventarier förskolor/skolor Inventarier socialkontoret Kultur och Fritid Inventarier Oförutsett Vård och omsorg Larm, sängar, hjälpmedel, inventarier mm Samhällsbyggnadsnämnd Inventarier kontoret Teknik och servicenämnd Städutrustning Köksutrustning

339

Inventarier tekniska kontoret Kommunstyrelse IT-investeringar IT-investeringar skolan (ny- o reinvestering) Investering tomrör Investering bredband Inventarier kommunkontoret Läsplattor politiker ny mandatperiod Investeringsreserv Delsumma nämnder Summa skattefinansierade

Totalt

60 309 128 888 57 397 54 670 57 075

18

BALANSBUDGET (TKR)

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

Tillgångar Materiella anläggningstillgångar

626 396

638 458

697 293

716 599

732 044

Finansiella anläggningstillgångar

44 127

43 866

43 866

43 866

43 866

Summa anläggningstillångar

670 523

682 324

741 159

760 465

775 910

30 062

30 000

30 000

30 000

30 000

106 635

70 000

105 000

105 000

105 000

640

25 000

10 000

10 000

10 000

807 860

807 324

886 159

905 465

920 910

279 975

279 919

280 213

280 573

285 453

6 611

2 709

294

361

4 880

279 975

279 919

280 213

280 573

285 453

93 653

81 279

95 000

96 000

97 000

Avsättningar

93 653

81 279

95 000

96 000

97 000

Långfristiga Lån (ink ansllutn avg)

306 867

350 000

370 000

370 000

350 001

306 867

350 000

370 000

370 000

350 001

127 364

96 126

140 947

158 892

188 456

Kortfristiga skuler

127 364

96 126

140 947

158 892

188 456

Skulder

434 231

446 126

510 947

528 892

538 457

807 859

807 324

886 159

905 465

920 910

35%

35%

32%

31%

31%

Exploateringsmark Fordringar/placeringar Likvida medel Summa Tillgångar

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Därav årets resultat Eget kapital

Avsättningar

Långfristiga skulder

Kortfristiga lån Kortfristiga skulder

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

Soliditet

19

DRIFTBUDGET (TKR) KS 4 juni

Kommunstyrelse

2013 Budget

2014 Budget

Kostnad

Intäkt

Netto

Kostnad

Intäkt

Netto

63 421

2 967

-60 454

65 162

2 967

-62 195

Politisk ledning

7 706

0

-7 706

7 860

0

-7 860

Kommunkontor

44 381

2 407

-41 974

45 731

2 407

-43 324

Ekoutskottet

1 834

560

-1 274

1 771

560

-1 211

Central buffert

9 500

-9 500

9 800

-9 800

Humanistisk nämnd

294 734

20 124

-274 610

301 814

20 124

-281 690

Barnomsorg o utbildning

270 885

19 524

-251 361

278 004

19 524

-258 480

Individ och familjeomsorg

23 849

600

-23 249

23 810

600

-23 210

Kultur- o fritidsnämnd

36 192

3 586

-32 606

39 478

3 586

-35 892

Vård- & omsorgsnämnd*

165 121

28 260

-136 861

159 963

25 528

-134 435

Teknik o service skatt*

101 575

70 531

-31 044

115 760

79 446

-36 314

13 580

2 783

-10 797

13 767

3 183

-10 584

1 833

883

-950

1 845

883

-962

-740

755

Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Revision

Övr kommungem poster

740

-755

10 356

0

-10 356

11 074

0

-11 074

Pensioner

7 500

0

-7 500

7 500

0

-7 500

Kommmungem

3 256

0

-3 256

3 774

0

-3 774

400

-200

Omställningsk/rationalisering Tot skattefin verks Affärsdriv verks

-400

200

687 552

129 134

-558 418

709 616

135 717

-573 899

30 564

30 564

0

33 252

33 252

0

25 000

25 000

28 420

28 420

544 387

544 387

553 873

553 873

2 050

-8 350

2 300

-8 100

3 000

3 000

756 562

3 294

Finansiering Avräkning internränta

Skattenetto Finansiella kostnader

10 400

10 400

Öronmärkning Total

728 516

731 135

2 619

753 268

* I budget 2014 har arbetsmarknadsenheten, AME, flyttats från Vård- och omsorgsnämnden till Teknikoch servicenämnden enligt beslut i Kommunfullmäktige 2013-04-24, § 26.Det är 3 227 tkr netto.

20

Kommunstyrelsen/Politisk ledning och kommunkontor Ordförande Daniel Portnoff Kommunchef Johan Sandlund Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

2 535

2 452

2 136

2 136

2 136

-48 810

-51 832

-53 320

-53 334

-54 808

-24 400

-25 803

-26 583

-27 514

-28 477

Kapitalkostnader

-1 819

-2 819

-2 862

-2 934

-3 007

Övriga kostnader

-22 591

-23 210

-23 874

-22 886

-23 324

-46 275

-49 380

-51 184

-51 198

-52 672

-9 800

-10 100

-10 400

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

Nettoresultat Central buffert

Verksamhetsområde

Politisk ledning Övergripande planverksamhet Kommunledning Nämndadministration Ekonomi Personal IT-stöd och styrning Telefon/internservice Information och turism

Näringslivsfrågor

Kollektivtrafik

Krisberedskap

Överförmyndare

2013-2015. Dessvärre kvarstår i nuläget ekonomiska underskott för dagens trafiksystem. En ny kollektivtrafikvision för Trosa kommun har arbetats fram under 2013 för ett even-tuellt senare antagande av kommunfullmäktige. Trosa kommun genomför under våren 2013 SCB:s medborgarundersökning för fjärde gången. Undersökningens resultat är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete. En särskild analys av resultatet genomförs med början hösten 2013. Eventuella åtgärder utifrån medborgarundersökningen bör kunna vidtas under 2014. Kommunens hemsida och mobilapplikationer ska fortsätta att utvecklas med bättre möjligheter till etjänster för att ge en ökad service och tillgänglighet för medborgare och företagare.

Kommunkontoret arbetar för att göra Trosa kommun attraktiv för dagens och morgondagens medborgare, näringsliv och besökare genom strategisk ledning och utveckling samt stöd och

Den under 2013 antagna bredbandsstrategin innebär ökade kommunala insatser i form av årliga investeringar på 2,0 Mkr under perioden 20132018. Den kommunala insatsen ska skapa bättre förutsättningar för att andra aktörer i snabbare takt ska kunna leverera bredbandstjänster till medborgare och företagare i kommunen.

service för ledningen av kommunens enheter. Kommunkontoret ska bidra till att skapa kommunsveriges bästa chefer med stabila och trygga planeringsförutsättningar

Verksamhetsförändringar Under 2014 sker allmänna val både till Europa-

Enligt Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet ligger Trosa nu på tredje plats av landet av 290 kommuner. Den gällande näringslivsplanen utgör grunden för arbetet att kommande år bibehålla ett gott företagsklimat i samarbete med företagarorganisationer. Företagsetableringar kan med nuvarande goda förutsättningar prioriteras.

parlamentet och till kommun/landsting/riksdag. Kollektivtrafiken är fortsatt kommunkontorets största verksamhetsområde sett till ekonomisk volym. Den politiska ambitionen i länet är att kollektivtrafikens andel av kommunens och regionens totala resande ska öka. Detta kommer kräva att mer resurser stegvis tillförs. Inför 2014 förutsätts inga större förändringar av trafikutbudet ske. Det nya konsortiavtalet som innebär en annan och tydligare kostnadsfördelning mellan länets kommuner och landstinget har nu trätt ikraft och de ekonomiska effekterna slår stegvis igenom

Arbetet med Sunt Liv fortsätter och är prioriterat även de kommande åren. Ambitionen att öka motivationen och frisknärvaron är viktig för såväl den anställde som för kommunen.

21

Ett av kommunfullmäktiges nya mål, om medarbetarnas engagemang mäts och ska utvärderas inför kommande insatser.

för de av kommunfullmäktige uppsatta målen och projektet Kommunens Kvalitet i Korthet. Förbättringar av busstrafiken genomförs inom ramen för det nya konsortialavtalet i länet i form

Förnyelsen av Vagnhärads torg pågår och är en fortsatt prioriterad fråga för kommunstyrelsen även kommande år. Kommunstyrelsen och dess planutskott kommer också fortsatt bearbeta tänkbara exploatörer i syfte att öka nybyggnationen av främst bostäder i skilda upplåtelseformer.

av nya expressbusslinjer. De totala kostnaderna för busstrafik i länet ökar. Efter 2016 förbättras förutsättningarna för regional tågtrafik till/från Stockholm i och med tillkomsten av nya spår med Citybanan som Trosa kommun medfinansierar.

Kommunkontoret kommer även fortsättningsvis

2012 års glädjande beslut om genomförande av

noga följa utvecklingen på arbetsmarknaden.

Ostlänken innebär att Trosa kommun under kom-

Dagens relativt låga arbetslöshetstal i kommunen,

mande år gradvis behöver öka insatserna inom

på knappt 3 procent, är en ökning jämfört med

flera områden.

tidigare år. Sysselsättningseffekterna till följd av avvecklingen av Bosch-Rexroths anläggning har

Stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar

under det senaste året varit mer begränsade än

samt väl fungerande styrsystem för kärnverksam-

vad som kunnat befaras. Parallellt med ökad

heten är en förutsättning för att säkerställa kom-

arbetslöshet kan vår arbetsmarknad i övrigt

munens långsiktiga ekonomiska balans. En gradvis

präglas av en lika besvärande arbetskraftbrist.

konjunkturåterhämtning pågår nu. Eventuella tillkommande skatteintäkter kan använ-

Under 2014 kommer kommunen att fortsatt arbeta

das för att återställa en långsiktigt rimlig resultat-

efter de nya mål som ett enigt kommunfullmäktige

nivå samt amortera kommunens låneskuld.

antog från år 2013.

Kommunen skulle därmed stå bättre rustad för kommande lågkonjunktur och ökande investeringsbehov till följd av befolkningstillväxt.

Under 2014 genomförs rationaliseringar inom hyresavtal, personal och konsultinköp. Totalt minskar kostnaderna med 188 tkr 2014.

För 2015 och perioden framöver ska arbetet med att effektivisera kommunens verksamhet i en takt

Fortsatt IT-satsning i skola/förskola medförde ramutökning från 2013. En satsning som fortsätter även kommande år. IT-enheten förstärks från 2013 med en ytterligare IT-tekniker. Utökningen ska också täcka kostnader för avskrivningar och ränta på fortsatta investeringar inom IT i skolan.

om 3 Mkr per år att fortsätta. Inför kommande mandatperiod föreslås att pensionsavsättningar fortsätter göras men i något lägre takt än under nuvarande, då de faktiska pensionsutbetalningarna fortsätter att öka.

Personal

Under 2014 kommer ettårssatsningar att genomföras med totalt 1 100 tkr Åtgärder till följd av synpunkter i 2013 års medborgarundersökning Extra Sunt Liv-insatser efter enkät om medarbetarengagemang, HME, 2013 Åtgärder för att motverka ungdomsarbetslöshet Tillfälliga insatser inom kommunstyrelsens ansvarsområde

Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget

Budget

2013

2014

Förändr %

-25 803

-26 583

3%

50%

50%

0%

Investeringar Under 2014-2016 kommer investeringar ske enligt den bredbandstrategi som antagits under våren 2013, i IT-verksamhet, fortsatt IT-satsning i skolan, samt ett mindre anslag för inventarier till kontoret med totalt 5,2 mkr per år. I slutet av 2014 köps nya läsplattor in till de folkvalda politikerna inför nästa mandatperiod.

Verksamheten 2015-2016 En ny medborgarundersökning ska genomföras 2015. Medborgarundersökningen är en central del i arbetet med att utveckla en attraktiv kommun med hållbar och stabil tillväxt. Trosa kommun fortsätter arbeta med att utveckla kvaliteten i kommunens verksamhet inom ramen

22

Ekologisk utveckling Ett viktigt verktyg för att upprätthålla en väl fungerande styrning och ledning är vår ekonomistyrmodell. Ansvarfördelningen mellan politiker och tjänstemän framgår tydligt i modellen och den uppmuntrar till effektivitet och kvalitetsutveckling.

Under 2012-2013 har kommunkontoret arbetat i ett projekt för att kontoret ska kunna nå nivå 2 i miljöledningssystemet. Ett förslag presenteras för kommunstyrelsen under hösten 2013. Införandet av läsplattor har medfört reducerad pappersförbrukning och minskade tryckkostnader.

I kommunstyrelsens arbete utgör medborgarundersökningen som görs vartannat år ett viktigt underlag. Medborgarnas behov skall stå i fokus och genom medborgarundersökningen får vi omfattande kunskaper och underlag för de prioriteringar som görs och de beslut som fattas.

Kommunstyrelsens övergripande ansvar Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för att leda och styra Trosa kommuns verksamheter. Tydlighet, långsiktighet och ansvarstagande ska prägla arbetet. Styrelsen skall bidra till att våra verksamheter får stabila grundförutsättningar gällande ekonomi, ledarskap och styrsystem. I styrelsens arbete ingår även omvärldsbevakning och att bidra positivt till utvecklingen nationellt och internationellt. Politikerna ansvarar för att sätta mål och prioritera resurser på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet skall genomföras för att nå bästa resultat.

Kommunstyrelsens tre övergripande mål Inriktningen för kommunstyrelsens arbete utgår från tre övergripande mål:

Trosa kommun ska ha nöjda medborgare

Trosa kommun ska ha nöjda företagare

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

För att uppfylla de tre övergripande målen har kommunstyrelsen formulerat ett antal underliggande mål kopplade till styrelsens ansvarsområden. En fullständig måluppfyllelse kräver ständiga förbättringar och heltäckande insatser inom samtliga områden.

Ett viktigt ansvar för kommunstyrelsen är också att säkerställa att kommunens verksamhet är öppen, tydlig och uppfyller invånarnas förväntningar. Kommunstyrelsen skall vara pådrivande i kommunens förändringsarbete och sörja för att helhetsperspektivet genomsyrar organisationen. För att detta skall möjliggöras är det viktigt att samla kompetens och resurser under kommunchefens ledning i frågor som rör personal, utveckling, ekonomi, näringsliv, information, tillväxt, kommunikation och ekologi.

23

Kommunstyrelsens mål

Mål

Indikator

Mätmetod

Trosa kommun ska ha nöjda medborgare

1.

Trosas medborgare ska rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NRI)

2.

Trosas medborgare ska känna trygghet

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NRI)

3.

Trosas medborgare ska vara nöjda med kommunikationsmöjligheterna

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NRI)

Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser.

Kommunens årliga sammanställning

4.

Trosas medborgare ska vara nöjda med arbetsmöjligheterna

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NRI)

5.

Trosa medborgare ska uppleva en hög tillgänglighet och ett gott bemötande från de kommunala verksamheterna

Trosa ska tillhöra de 10 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NMI)

6.

Medborgarna ska vara nöjda med kommunens information och möjlighet till inflytande

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen (NII)

7.

Valdeltagandet bland de röstberättigade i kommunen ska öka

Valdeltagandet bland de röstberättigade i kommunen ska öka till nästkommande val år 2014 (kommunval)

Målet mäts endast vid valår (kommunval)

8.

Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska öka

Kollektivtrafikens andel av det totala resandet ska årligen öka

Mäts av Kollektivtrafikmyndigheten

Trosa kommun ska ha nöjda företagare 9.

Företagare som haft minst ett ärende hos kommunen ska vara nöjda

Trosa ska tillhöra de 10 bästa kommunerna i totalbedömningen.

SKL:s Insikten

10.

Trosa ska ha ett företagsklimat som tillhör landets bästa

Kommunen ska vara i topp 20 av landets 290 kommuner i rankingen

Svenskt näringslivs årliga ranking

Trosa kommun ska öka antalet avgångar/ankomster inom kollektivtrafiken avseende regionala trafikförbindelser.

Kommunens årliga sammanställning

Trosas företagare ska vara nöjda med 11. kommunikationsmöjligheterna

24

Mål

Indikator

Mätmetod

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

80% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

SKL:s och RKA:s årliga HME-enkät, delmoment motivation, ledarskap samt styrning

13.

Kommunkontoret ska ha engagerade medarbetare

90% av alla anställda ska ge det sammanställda betyget 4-5

Kommunens årliga kundundersöknin g

14.

Frisknärvaron för kommunens anställda ska öka

Frisknärvaron för kommunens anställda ska årligen öka

Kommunens årliga sammanställning

Trosa kommun ska ha engagerade medarbetare

12.

25

Kommunstyrelsen/Ekoutskottet Ordförande Stefan Björnmalm (C) Kommunekolog Elin Janson van Dooren Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

683

560

560

560

560

-1 814

-1 834

-1 771

-1 820

-1 870 -1 079

-994

-997

-1 017

-1 048

Kapitalkostnader

-43

0

0

-49

-50

Övriga kostnader

-777

-837

-754

-723

-741

-1 131

-1 274

-1 211

-1 260

-1 310

Nettoresultat

Verksamhetsområde

Hållbar samhällsutveckling

Naturresursplanering

Miljökonsekvensbedömning

Miljöledning

Miljöanpassad upphandling

Energirådgivning

Samordning ekokommunen Trosa

Naturskydd

Övergripande folkhälsoplanering

Personal Personal

Budget

Budget Förändr

2013

204

%

997

1 017

2%

54%

57%

3%

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Nyckeltal Verksamhetsmått

Verksamheten leds av kommunekologen under kommunstyrelsens ekoutskott. Ekoutskottet verkar

Redov

Redov

Redov

2012

2011

2010

4067

4006

4321

CO2-utsläpp kg/inv. Fosforhalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l Kvävehalt vid Trosaåns utlopp årsmedelvärde μg/l

strategiskt för utvecklingen av Ekokommunen Trosa och en hållbar utveckling.

Verksamhetsförändringar

49 1225

Budgeten ligger på samma nivå som 2013 bortsett Ekoutskottet följer upp och redovisar de

från 2013 års ettårssatsning på 100 tkr.

kommunövergripande miljönyckeltalen.

Verksamheten 2015-2016 Inga särskilda förändringar av verksamheten är

Ekologisk utveckling

planerade. Ekoutskottet fortsätter att driva

Ekoutskottet verkar strategiskt för utveckling av

verksamhet och projekt som främjar hållbar

ekologisk hållbarhet i samhället och med att främja

utveckling och uppfyller kommunens ambitioner

förutsättningarna för en god folkhälsa. Detta sker

som ekokommun.

genom utveckling av rådgivning och planeringsverktyg, driva projekt och medverka i olika planeringssammanhang. Kommunstyrelsens ekoutskott ansvarar för övergripande utveckling och uppföljning av kommunens miljöledningssystem.

26

Ekoutskottets mål Vad

Mål

Mätmetod

Hav i balans samt levande kust och skärgård. Ingen övergödning. Levande sjöar och vattendrag.

Vatten

Sänka närsaltsutsläppen till Östersjön från Trosaån.

Naturvård/ folkhälsa

Lista aktiviteter, t.ex. utökat Genomföra naturvårdsåtgärder, naturskydd, biotopförbättrande informera om och tillgängliggöra åtgärder, informationsinsatser, naturområden och biologisk mångfald inventeringar, tillgänglighetspå land och i vatten. anpassade områden, mm

Hav i balans samt levande kust och skärgård. Myllrande våtmarker. Levande sjöar och vatten-drag. Levande skogar. Ett rikt växt- och djurliv

3.

Energi

Energi- och klimatråd till medborgare, företag, organisationer och i den kommunala verksamheten om hur energiförbrukningen ska kunna minskas.

Antal rådgivningar. Interna möten. Övriga aktiviteter.

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö.

4.

Klimat

Minska koldioxidutsläpp per invånare.

Nationella mätningar.

Begränsad klimatpåverkan.

Miljö

Ett aktivt miljöledningssystem

Råd och stöd till andra verksamheter. Sammanställning av Begränsad klimatverksamheternas miljölednings- påverkan. Giftfri miljö. arbete.

1.

2

5.

Recipienskontroll, Aktiviteter inom TVVF

Koppling till Sveriges miljömål

27

Samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Tomas Landskog Produktionschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

5 900

2 783

3 183

2 983

2 783

-14 444

-13 580

-13 767

-14 006

-14 378 -5 253

-4 383

-4 854

-4 951

-5 100

Kapitalkostnader

Personal

-56

-61

-62

-62

-62

Övriga kostnader

-10 005

-8 665

-8 754

-8 844

-9 063

-8 545

-10 797

-10 584

-11 023

-11 595

Nettoresultat

Verksamhetsområde

Plan och bygglov

Räddningstjänst

Bostadsanpassning

Strandskydd

Mark och exploatering

Tomtkö

Kartverk, gatunamn, adressättning

GIS, befolkningsprognos

Tillsyn under byggskedet genom start- och slutbesked, tekniskt samråd, beslut om kontrollplan samt prövning av kontrollansvariga och sakkunniga.

Rådgivning och upplysningar till allmänheten och de inblandade i byggprocessen med en inriktning på förebyggande verksamhet.

Hantering av bostadsanpassningsbidrag för att ge personer med funktionshinder möjlighet till

Plan- och bygglagen fastställer att det är den

ett självständigt liv i eget boende.

kommunala byggnadsnämndens angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten samt

att pröva tillstånd för byggande och andra

Arkivering av bygglov för digital hantering till databas.

åtgärder. Nämnden har således en central och omfattande myndighetsroll mot såväl allmänheten som andra instanser och myndigheter. Lagen fastställer dessutom att nämnden skall ge den information och vägledning som den enskilde behöver och begär, samt att planläggning skall ske med ett stort medborgarinflytande förutom annat lagstadgat förfarande. Nämnden är således kommunens centrala organ när det gäller arbetet med sammanfattande och långsiktig fysisk samhällsplanering. Arbetsuppgifterna omfattar bland annat:

Pålningsarbete Skärlagsparken

framtagande av program, översiktsplaner och detaljplaner där viktiga arbetsmoment är

Översiktsplanen för Trosa kommun som antas av

anlitande av plankonsult, diskussioner med

kommunfullmäktige är grundläggande för arbetet

exploatör, planutformning, samråd, utställning

med framtagande av detaljplaner. Översiktsplanen

och åtgärder i samband med antagande av

anger mål och inriktning för bl a utvecklingen av

detaljplanerna

nya bostäder. En särskild prognos rörande

hantering av och beslut i bygglov samt

befolkningsutvecklingen tas löpande fram.

medverkan vid olika typer av gestaltningsfrågor. Lokaliseringsfrågor och

Räddningstjänsten köps från Nyköping och regleras

förhandsbesked på landsbygden och

enligt särskilt avtal. Räddningstjänstlagen

strandskyddsfrågor.

meddelar bl.a. föreskrifter om hur samhällets räddningstjänst skall organiseras och bedrivas.

28

Lagen förskriver även att kommunen skall svara

planeringen för centrala Vagnhärad med en helt ny

för att åtgärder vidtas så att skador till följd av

torgutformning samt nya bostäder och lokaler.

bränder förebyggs samt att brandsyn och sotning

Stora planeringsuppgifter kommer också att ske

utförs med fastställd regelbundenhet.

med vägplan och val av lokaliseringsalternativ rörande Förbifart Trosa.

Räddningstjänsten skall verka för ett tryggt och säkert samhälle genom att följa och aktivt delta i

Under 2014 inleds sannolikt arbetet med en ny

samhällets utveckling. Detta sker genom att

kommuntäckande översiktsplan.

åtgärder vidtas för att olyckor inte skall inträffa samt att hindra och begränsa olyckors

Nya detaljplaner för nya bostadsområden i

konsekvenser för liv, miljö och egendom.

kommunens olika delar arbetas fram i enlighet med översiktsplanen. I Trosa fortsätter

Kommunfullmäktige har under 2012 antagit ett

planeringen/exploatering för nya bostäder vid

handlingsprogram för perioden 2012-2016 rörande

bland annat Öbolandet, Trosalundsberget,

olycksförebyggande och skadeavhjälpande arbete,

Hökeberga, Skjuvkärr, Mejseln, Bråta Torp,

som närmare reglerar denna verksamhet.

Skärlagsparken och Långnäs.

Mät- och kartverksamheten är reglerad i avtal med

I Vagnhärad sker utbyggnad av nya bostäder

Metria i Katrineholm och avser ajourhållning och

främst vid Vagnhärads torg, Väsby, Fänsåker och

utveckling av kommunens stomnät och digitala

Alby. Planeringsarbetet för Solbergaområdet är

primärkartverk samt turist- och fritidskarta.

återupptaget i form av en fördjupad översiktsplan

Framtagande av grundkartor för detaljplaner och

för området. I Västerljung fortsätter byggnationen

upprättande av nybyggnadskartor inför bygglov är

vid Hammarbyvägen.

viktiga arbetsuppgifter. Dessutom sker husutstakningar och lägeskontroller i byggskedet.

Budgetmässiga förändringar De budgetmässiga förutsättningarna för 2014

Genom mark- och exploateringsverksamheten ser

påminner om årets. För 2014 finns dock två

kommunen till att erforderlig mark finns tillgänglig

föreslagna rationaliseringar inom

för byggnation samt att de detaljplaner som antas

samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsområde.

genomförs av exploatörer. Samhällsbyggnads-

Det handlar om ökad kostnadstäckning på

kontoret förhandlar fram exploateringsavtal med

bygglovsidan med 25 tkr samt ökade intäkter på

aktuell exploatör där kommunens och exploatörens

Mark och exploatering med 60 tkr.

åtaganden regleras.

Verksamheten 2015-2016 Markregleringar, servitutsåtgärder, ledningsrätt,

Samhällsbyggnadsnämndens intensiva arbete med

gemensamhetsanläggningar och andra lantmäteri-

nya bostadsområden fortsätter i enlighet med

tekniska åtgärder genomförs också i enlighet med

gällande översiktsplan och en ny översiktsplan tas

antagna detaljplaner där samarbetet med

fram. Arbetet med utvecklingen av centrala

lantmäteriet är en viktig del.

Vagnhärad fortsätter och planläggning av Solbergaområdet samt arbetet med Ostlänken

Verksamhetsförändringar

intensifieras.

Utvecklingsfrågor Gällande översiktplan skapar förutsättningar för en

Mål

befolkningsökning med ca 2-3% per år.

Samhällsbyggnadsnämnden skall med beaktande

Översiktsplanen ligger till grund för fortsatt

av den enskilda människans frihet främja en

offensiv samhällsplanering.

samhällutveckling och tillväxt med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden samt en god och

Den faktiska efterfrågan på nya bostäder beräknas

långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i

fortsätta i kommunens alla delar, samtidigt som permanentning av fritidsbostäder liksom pågående

dagens samhälle och kommande generationer.

generationsväxling fortsätter. Flera större

Våra ledord är långsiktighet, hållbarhet, service

detaljplaner har vunnit laga kraft under de senaste

och effektivitet.

åren vilket tros leda till en ökning av nybyggnationen under 2013/2014.

För att säkerställa en god framförhållning i den fysiska planeringen ska kommunen arbeta

Kommunen fortsätter i samarbete med TROBO

kontinuerligt med den kommuntäckande översiktsplanen. Behovet av att arbeta fram en ny

29

översiktsplan ska prövas under varje mandatperiod

gång- och cykelstråk samt värna naturliga,

med utgångspunkten att ett nytt

tätortsnära rekreationsytor.

översiktsplanearbete normalt initieras under varje sådan period.

Att göra regelbundna uppföljningar och jämförelser avseende servicegrad och effektivitet samt att

Skapa förutsättningar för en genomsnittlig årlig

arbeta kontinuerligt med attityd- och

befolkningstillväxt på cirka 150 personer genom

bemötandefrågor.

mångfacetterad och attraktiv nybyggnation i såväl

Personal

Trosa kommuns samtliga tätorter som på landsbygden där såväl läge som upplåtelseform varierar.

Personal

Budget Budget Förändr 2013

2014

%

4 854

4 951

2%

36%

36%

0%

Redov

Budget

Budget

2012

2013

2014

275

330

300

225

330

300

33

40

35

Ny bebyggelse ska ha en högkvalitativ utformning och vara av god miljömässig kvalitet. En för miljön

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

fördelaktig bebyggelsestruktur ska eftersträvas.

Nyckeltal

Trosa kommun ska vara topp 20 i landet i SCB:s medborgarundersökning avseende trygghet.

Verksamhetsmått

Trosa kommun ska vara topp 10 i landet i Plan och bygg antal inkomna bygglovsansök. Antal beslutade bygglov Antal inkomna strandskydd Antal pågående detaljplaner Antal antagna planer

SBA/SKL:s undersökning avseende sammantagen servicefaktor (information, effektivitet, tillgänglighet, bemötande m.m.) till företagen.

Trosa kommun skall fortsätta öka och överstiga rikssnittet i SCB:s medborgarundersökning avseende bostäder (utbud, möjligheter att hitta

Anmälan inst av eldstad

boende etc.).

Mark och bostäder Ansökan om bostadsanpassn. Antal i tomtkön Slutförda lantmäteriförrättn. Mät och kart

Samhällsbyggnadskontoret ska arbeta aktivt för att effektivisera sitt arbete och ytterligare förkorta handläggningstiderna för bygglov, anmälan och detaljplaner.

Strategier

45

14

15

15

Antal grundkartor

14

12

12

Antal nybyggnadskartor

29

25

30

Antal husutstakningar

24

30

30

161

160

160

21

30

25

10/4

8/5

9/5

30

30

30

48

25

35

465

480

475

Räddningstjänst i kr/inv

Förvärva ytterligare byggbar mark i alla tätorter.

90

135

Trafikolyckor

och olika typer av lägen.

70

55

Antal utryckningar Antal insatser vid brand totalt Brand i byggnad/därav i bostad Automatlarm

attraktiva boendeområden i samtliga kommundelar

12

92

160

verksamheter med god gestaltning, stadsbyggnad

markanvändningsplanering genom tillskapandet av

20

38

Samhällsskydd

Fortsatt offensiv, långsiktig och medveten

20 12

132

Utveckla nya och trygga boendeområden och och tillgänglighet.

20 11

Ekologisk utveckling Samhällsbyggnadsnämndens verksamheter utgörs

Ge möjlighet till förändring av detaljplaner för att

till stor del av myndighetsutövning där ärenden

möjliggöra permanentboende.

prövas enligt plan- och bygglagen, miljöbalken, m.fl. lagar. Beslut, tillstånd, tillsyn, anmälningar,

Tillämpa miljövänliga system vid nybyggnation, att

samråd samt råd och information utförs löpande

i samband med nyexploatering planera för nya

inom alla nämndens verksamhetsområden med beaktande av kommunens ekologiska målsättningar. Här betonas vikten av löpande

30

samråd med kommunekologen och energirådgivaren som en viktig del i samhällsbyggnadsprocessen. I översiktsplanen behandlas de ekologiska aspekterna såväl ur ett naturvetenskapligt hänseende som utifrån ett övergripande stadsbyggnadsperspektiv. Detaljplaner tas fram där sunda, energieffektiva bostadsområden eftersträvas med god tillgång på natur och grönytor. De ekologiska frågorna framhålls också i kommunens exploateringsavtal vid ny bebyggelse.

31

Samhällsbyggnadsnämndens mål

Vad

Mål

Mätmetod

Fysisk planering

För att säkerställa en god framförhållning i den fysiska planeringen ska kommunen arbeta kontinuerligt med den kommun-täckande översiktsplanen. Behovet av att arbeta fram en ny översikts-plan ska prövas under varje mandatperiod med utgångspunkten att ett nytt översikts-planearbete normalt initieras under varje sådan period

Egen avstämning

Nybyggnation

Skapa förutsättningar för en genomsnittlig årlig befolkningstillväxt på cirka 150 personer genom mångfacetterad och attraktiv nybyggnation i såväl Trosa kommuns samtliga tätorter som på landsbygden där såväl läge som upplåtelseform varierar

Egen avstämning

3.

Nybyggnation

Ny bebyggelse ska ha en högkvalitativ utformning och vara av god miljömässig kvalitet. En för miljön fördelaktig bebyggelsestruktur ska eftersträvas.

Egen avstämning

4.

Trygghet

Trosa kommun ska vara topp 20 i landet

Medborgarundersökningen

5.

Service till företagen

Trosa kommun ska vara topp 10 i landet

SBA:s/SKL:s undersökning av sammantagen servicefaktor.

6.

Bostäder

Trosa kommun skall fortsätta öka och överstiga rikssnittet avseende bostäder (utbud, möjligheter att hitta boende etc.)

Medborgarundersökningen

Administativ effektivitet

Samhällsbyggnadskontoret ska arbeta aktivt för att effektivisera sitt arbete och ytterligare förkorta handläggnings-tiderna för bygglov, anmälan och detalj-planer

Egen mätning

1.

2.

7.

32

Humanistiska nämnden/Barnomsorg- Utbildning Ordförande Helena Kock Skolchef Mats Larsson Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

22 934

18 796

19 524

19 524

19 524

-272 583

-269 392

-278 004

-285 845

-294 277

-147 222

-144 078

-148 251

-152 634

-157 137

-2 860

-3 258

-2 804

-2 887

-2 972

-122 501

-122 056

-126 949

-130 324

-134 168

-249 649

-250 596

-258 480

-266 321

-274 753

Varav resultatöverföring

765

Grundskolan är en nioårig obligatorisk skolform som syftar till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter de behöver för att delta i samhällslivet. Grundskoleutbildningen ska också ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Förskoleklass och grundskola är avgiftsfria.

Verksamhetsområde x x x x x x x

Förskola Skolbarnsomsorg Grundskola Särskola Gymnasieutbildning Vuxenutbildning Vårdnadsbidrag

Särskola Barn som inte förväntas kunna nå målen i grundskolan på grund av att de har en utvecklingsstörning har rätt att tas emot i den obligatoriska grundsärskolan. Grundsärskolan omfattar två parallella skolformer, grundsärskolan och träningsskolan. På Kyrkskolan finns en liten särskola för elever upp till skolår 6. Några elever finns också integrerade i våra övriga skolor upp till gymnasiestudier. Efter den obligatoriska grundsärskolan har eleven rätt att gå 4 år i den frivilliga gymnasiesärskolan.

Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan. Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan erbjuder barnen god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Barn till föräldrar som är föräldralediga och arbetssökande har rätt till plats 20 timmar per vecka. Alla förskolor ges samma förutsättningar och får barnomsorgspeng för antal barn per månad. Inom förskolan erbjuds också barnomsorg på obekväm arbetstid. Skolbarnomsorg I skolbarnomsorgen tas skolbarn upp till 13 år emot före och efter förskoleklassen eller skolan. Föräldrar som arbetar eller studerar har rätt till plats. Skolbarnsomsorg bedrivs i form av fritidshem. Det finns ett enskilt drivet fritidshem med en avdelning. Alla fritidshem, såväl kommunalt som enskilt drivna, har samma förutsättningar och får barnomsorgspeng för antal barn per månad. Förskoleklass och grundskola Förskoleklassen är en frivillig skolform som skall stimulera varje barns utveckling och lärande, samt ligga till grund för fortsatta skolgången. I förskoleklass möts förskolans och grundskolans pedagogik.

33

2014 tillkommer utökad undervisningstid i ämnet matematik från gällande 900 timmar till 1020 timmar. Reformer som påverkar lärartjänster med skärpt behörighet och införande av karriärtjänster implementeras 2014. Förändringar i IUP (individuella utvecklingsplaner) är aviserade för att lätta på lärarnas administration.

Verksamheten 2015-2016 Barn och elevantal Enligt de gemensamma planeringsförutsättningarna, GPF, kommer antalet barn i förskolan och elever i grundskolan öka under 2015-2016 medan studerande i gymnasieåldern minskar svagt.

Gymnasieskola Trosa kommun erbjuder ungdomar gymnasieutbildning genom samverkansavtal i Nyköping, Södertälje Salems kommuner och med Ökna lantbruksgymnasium. Eleverna kan söka gymnasieutbildning i andra kommuner och friskolor. I dag finns Trosa kommuns ungdomar på ca 50 olika gymnasieskolor.

Fortsatt stort behov av högskoleutbildad personal Verksamheterna kommer att ha ett fortsatt stort behov av att rekrytera förskollärare, fritidspedagoger och ämneslärare. Tillgången till dessa personalkategorier kommer troligtvis att vara fortsatt begränsad.

Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen omfattar studier på grundläggande eller gymnasial nivå samt svenska för invandrare, Sfi. Trosa kommun har egen Sfi och övrig vuxenutbildning erbjuds i grannkommunerna. Vårdnadsbidrag Föräldrar till barn mellan 1 och 3 år har rätt att ansöka om vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidraget är skattefritt.

Verksamhetsförändringar Rampåverkande satsningar Elevpengen för årskurs 7-9 förstärks med totalt 1 000 tkr. Ettårssatsningar Barnomsorg – Utbildning får 1 000 tkr för fortsatt arbete med kvalitet och förbättrade resultat. Humanistiska nämnden förstärks med 700 tkr för tidiga insatser barn och unga i samverkan med VON.

Humanistiska nämndens mål Utgångspunkt för Humanistiska nämndens mål är KF:s övergipande mål för skola och utbildning. Att minst 40 % skall gå till högskola inom 3 år efter avslutat gymnasium. Att Trosas skolor skall tillhöra de 20 bästa enligt SKL:s Öppna jämförelse. Att verksamheten skall vara kostnadseffektiv.

Nettokostnadsminskning Nettokostnadsminskningen för Barnomsorg – Utbildning för 2014 uppgår till 560 tkr. Det kommer främst genom samordning av skolskjutsar inom särskolan, avtal och köp av utbildningsplatser för studerande inom gymnasium och vuxenutbildning.

Humanistiska nämndens mål: För många av Humanistiska nämndens mål gäller per definition, och utifrån gällande lagstiftning att måluppfyllelsen skall vara 100 %. Till exempel att alla elever skall ges förutsättningar att nå sina mål, och att alla barn skall känna sig trygga i skolan. Det övergripande målet, såsom det uttrycks i skollagen, är att verksamheten skall organiseras så att alla elever skall ha möjligheter att nå alla sina mål.

Regeringsbeslut Skollagens implementering från hösten 2011 i verksamheten är till stora delar genomförd.

34

Personal

Humanistiska nämnden uppdrar i sitt målarbete att metodiken är ständiga förbättringar, att alltid utgå från nuläget och därefter förbättra verksamheten. Humanistiska nämndens mål kan till stora delar följas som resultat i officiella källor såsom SIRIS, SKL:s Öppna jämförelser, Kommunernas kvalitet i korthet och till övergripande kommunala undersökningar som Klassens kvalitetsrapport.

Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostnad/total kostnad

Budget

Budget

2013

2014

Förändr %

144 078

148 251

3%

53%

53%

0%

Investeringar Investeringsbudgeten för Barnomsorg – Utbildning uppgår till 1 500 tkr för 2014.

Verksamhetsmått Verksamhetsmått

Redov

Budget

Budget

2012

2013

2014

Förskola 1-2 år

181

198

211

Förskola 3-5 år

411

341

348

Enskild förskola

46

54

48

1

0

1

639

593

608

Av dessa är 1 200 tkr till för utbyte av inventarier på förskolor och skolor. 300 tkr är reserverade för skolchefen för oförutsedda behov, vid till exempel lokalförändringar och start av nya förskoleavdelningar.

Förskola Antal barn

Barn i andra kommuner Summa

Ekologisk utveckling Under barn- och ungdomsåren formas värderingar och handlingsmönster. Både förskolans och skolans läroplaner har mål inom detta område: att barnen i förskolan ska förstå sin egen delaktighet i naturens kretslopp och att eleverna ska känna till förutsättningar för en god miljö och förstå de grundläggande ekologiska sammanhangen. Hållbar utveckling finns med som ett prioriterat område i kvalitetsredovisningarna. Varje förskola och skola bedömer varje år hur långt de kommit i sitt miljöarbete utifrån ett framtaget gemensamt bedömningsunderlag. Alla förskolor och skolor arbetar i enlighet med kommunens miljöledningssystem, och har också erövrat utmärkelsen Grön Flagg.

Skolbarnomsorg Antal barn Fritidshem

592

600

612

Särskolefritidshem

1

6

5

Enskild skolbarnomsorg

9

8

2

Barn i andra kommuner

8

2

2

610

616

621

Förskoleklass

133

142

154

År 1-5

739

749

745

År 6-9 Elever i specialskola

549 3

549 4

563 2

1 424

1 444

1 464

15

16

16

5

6

5

20

22

21

Summa Grundskola Antal elever

Summa Särskola Antal elever Obligatorisk särskola Gymnasiesärskola Summa Gymnasieskola Antal elever

493

436

409

Summa

493

436

409

Grundvux

15

15

15

Gymnasial vux

38

35

100

Yrkesvux

19

SFI

59

35

30

131

85

152

Vuxenutbildning Antal studerande

Summa

7

35

Humanistiska nämndens mål - barn & utbildning

Verksamhet

Specifikation

Mätning

Mätmetod/källa

Respekt för individen

1.

Barn & utbildning

Alla ska ges förutsättningar att nå sina mål

Jag får den hjälp jag behöver om…. Mina lärare hjälper mig om….

Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport

2.

Barn & utbildning

Lust och mod till lärande ska stimuleras ytterligare

Skolarbetet gör mig nyfiken… Jag skulle kunna nå ännu högre…

Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport

3.

Individ- och familjeomsorg

Hjälp till självhjälp

Jag har blivit stärkt i…

Enkät klientundersökning

4.

Individ- och familjeomsorg

Klienter bemöts med ökad respekt

Min handläggare lyssnar på mig

Enkät klientundersökning

Stimulerande arbetsmiljö Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport Enkät Jag klassens/lärarens kvalitetsrapport Enkät - AHAmätning/intern mätning

5.

Barn & utbildning

Trygghet och arbetsro

Jag är inte rädd när jag….. Jag kan koncentrera mig på…

6.

Barn & utbildning

Inflytande och likabehandling

Man lyssnar på mina åsikter… känner att jag duger som jag är

7.

Individ- och familjeomsorg

Ökat inflytande över egen kompetensutveckling

Man lyssnar på mina åsikter…

8.

Individ- och familjeomsorg

Tydligare stöd och ledarskap

Jag är trygg i min yrkesroll

Enkät - AHAmätning/intern mätning

Ständiga förbättringar 9.

Barn & utbildning

Högre och mer positiva förväntningar

Högre och mer positiva förväntningar

Enkät klassens/lärarens kvalitetsrapport

10.

Barn & utbildning

Förbättrade positioner i ranking

Förbättrade positioner i ranking

Enkät och statistik Rank ÖJ/KKIK/SIRIS

11.

Individ- och familjeomsorg

Förkortade handläggningstider

Förkortade handläggningstider

Statistik - Öppna jämförelser

12.

Individ- och familjeomsorg

Högre kvalitet på insatserna

Högre kvalitet på insatserna

Enkät intervjuformulär

Hög effektivitet Statistik - Öppna jämförelser/KKIK/inter n statistik Statistik - Öppna Till jämförelser/SIRIS. HSV:s statistik

13.

Barn & utbildning

Höjd effektivitetskvot resultat/kostnad

Kunskapsnivåer per utbildningskrona Mjuka värden per utbildningskrona

14.

Barn & utbildning

Ökad övergångsfrekvens gymnasium och högskola

Direktövergång till gymnasiet högskola inom 4 år

15.

Individ- och familjeomsorg

Fördela och använda resurser mer effektivt

Statistik - Öppna Fördelning av resurser på basis av behov jämförelser/intern Resurssanvändningen är kostnadseffektiv statistik.

36

Humanistiska nämnden/Individ- och familjeutskottet Ordförande Ann Larson Socialchef Georg Hammertjärn Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

2 393

600

600

600

600

-17 062

-23 849

-23 810

-24 462

-25 133 -10 264

Personal

-8 014

-8 433

-9 727

-9 965

Kapitalkostnader

-18

-49

-50

-50

-50

Övriga kostnader

-9 030

-15 367

-14 033

-14 447

-14 819

-14 669

-23 249

-23 210

-23 862

-24 533

Nettoresultat

Verksamhetsområde

En familjerättssekreterare 100 % och en socionom 50 % med placering på familjemottagningen vid vårdcentralen har anställts under 2013. Detta har medfört att en omfördelning i budgeten från verksamhetskostnad till personalkostnad har skett.

Ekonomiskt bistånd Vård och behandling Familjerätt Familjerådgivning Alkohol- och drogrådgivning Socialjour

Verksamheten 2015-2016 Inga förändringar under perioden är planerade.

Individ och familjeomsorgen ger bl.a. individuellt riktade insatser till barn och unga, familjer, missbrukare, personer med psykosociala problem, kvinnor som utsatts för våld m.fl.

Nyckeltal Verksamhetsmått

Insatserna ges i form av råd, stöd, motivation, vård och behandling, ekonomiskt bistånd, ekonomisk rådgivning, skuldsanering, dödsboanmälningar, familjerätt och familjerådgivning.

Försörjningsstöd Antal hushåll med försörjningsstöd/månad Medelbistånd/hushåll och månad Bidragstid i genomsnitt antal månader Insatser - barn och ungdom under 18 år Insatsdagar kontaktperson, barn Medelkostnad per dygn Vårdygn i familjehem, barn (inkl vårdnadsöverflyttningar) Medelkostnad/dygn

Alkohol- och drogrådgivningen ger både öppenvård primärvård och eftervård. Anhöriga får också stöd. Ibland när det gäller problem med missbruk behöver vården inledas på behandlingshem. För barn och unga har vi ungdomsbehandlare och familjebehandlare, men ibland kan familjehem eller institutionsplacering vara enda alternativet för att uppfylla vårdbehovet. Socialkontoret har avtal med Södertälje kommun om socialjour på kvällar och helger. Det medför att akuta situationer handläggs omedelbart samt att åtgärderna rapporteras kommande vardag.

Verksamheten har gjort en rationalisering som resultat av att kostnader för HVB (hem för vård

37

2014

52

62

60

6517

6600

7000

-

3,7

3,7

1525

3300

3000

95

100

110

1714

2000

2000

379

600

500

365

180/90

1753

1600

1800

Vårddygn i HVB, barn Medelkostnad per dygn

0 0

600 4100

400 4300

Vårdygn i SIS-hem, barn

0

180

180

Medelkostnad/dygn

0

4600

4600

81 2355

300 2300

250 2500

Medelkostnad/dygn

eller boende) bedöms vara stabila.

Budget

2013

0/84

Vårddygn LVM, vuxen

innebär att ramen minskas med 600 tkr. som ett

Budget

2012

Vårddygn i förstärkt familjehem, barn/vux Medelkostnad per dygn

Insatser - vuxna missbrukare Vårddygn i HVB, vuxen Medelkostnad per dygn

Verksamhetsförändringar

Redov

112

90

90

3275

3900

3500

Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget

Budget

2013

2014

Förändr %

8 433

9 727

15%

35%

41%

5%

Ekologisk utveckling Verksamhetens roll i utvecklingen av ekologisk hållbarhet är att vi, liksom övriga förvaltningar, beslutat om en miljöledningsnivå (nivå 1) i vårt miljöledningssystem, och att vi satsat en hel del av våra resurser i ett förebyggande arbete, vilket också innebär en satsning på folkhälsa.

38

Kultur och fritidsnämnden Ordförande: Lena Isoz Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

3 139

3 586

3 586

3 586

3 586

-22 929

-36 192

-39 478

-43 920

-44 306

-8 405

-8 848

-9 175

-9 450

-9 734

-734

-7 275

-10 427

-14 082

-13 662

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat

-13 790

-20 069

-19 877

-20 388

-20 910

-19 790

-32 606

-35 892

-40 334

-40 720

Verksamhetsområde

Vi fortsätter med konstinköpen och ökar budgeten

Bibliotek

Fritidsgårdar

Kulturskola

Att öka kulturutbudet i Kvarnen är definitivt en

Allmänkultur

önskan och att kunna göra det i samverkan med

Avtal fritidsverksamhet

föreningslivet.

Föreningsstöd

Fortsatt arbete för förbättringar på våra idrotts-

Fiske

och friluftsanläggningar.

Lotteritillstånd

Anläggningar

för detta.

Nätverksträffarna inom såväl kulturområdet som fritids-/anläggningsområdet har kommit så långt

Vi har bibliotek och fritidsgårdar i Trosa och

att vi ser samverkansprojekt över kommun-

Vagnhärad, samt en kulturskola som erbjuder

gränserna i länet.

musik, dans, teater och film med verksamhet i alla kommundelar. Vi har även en allmänkulturell

Vi fortsätter arbetet med att undersöka

verksamhet med huvudsaklig inriktning mot barn

möjligheterna för att utöka antalet båtplatser,

och ungas kultur och stöd till olika kulturutövare.

främst för lite större fritidsbåtar.

Verksamhetsförändringar

Se över samtliga drift- och hyresavtal för camping, gästhamn och Kråmö.

Biblioteksutvecklingen fortsätter och om allt slår väl ut så hoppas vi på att även kunna öppna upp

Personal

mer i Trosa med samma tekniska lösning som i Vagnhärad.

Personal

Budget

Budget Förändr

2013

2014

%

8 848

9 175

4%

24%

23%

-1%

Kulturskolans och bibliotekens samverkan med skolan har utvecklats.

Personalkostnader, tkr

Ett efterlängtat Safiren invigs till hösten 2014 där

Personalkostn/total kostnad

driften av verksamheten sker genom s.k. tjänstekoncession.

Verksamheten 2015-2016

Fritidsgårdarna har hittat formerna och öppnat upp

Anläggningsdriften ses över.

En utredning görs om möjligheterna och

mer. Lovverksamheten har utvecklats och 2014 får vi möjligheten att även lyfta in andra såsom

behoven för en B-hall till Tomtaklinthallen.

föreningar som hjälper till med verksamhet och ytterligare ökat öppethållande.

En översyn av bidragsreglerna görs.

Fortsatt samverkan i länet och förhoppningsvis

Vi ser en ökning av kulturarrangemang där kulturkonsulenten, i samverkan med föreningsliv och andra kulturutövare, breddar och ökar det

har vi klarat av att utöka områden för

totala kulturutbudet.

samverkan.

39

Verksamhetsmått Verksamhetsmått

Redov

Budget

Budget

2012

2013

2014

710 129 650 46

710 129 675 50

710 129 650 50

53

50

55

6 924

7 600

7 500

75 250

77 000

75 000

17

17

140

100

120

10

15

17

35

35

2 600

2 000

15

12

13

740

150

650

Vardagskvällar

24

30

30

Helgkvällar Vagnhärad, antal besökare Vardagskvällar Helgkvällar Biblioteken Antal besökare Antal utlån Antal besök på hemsidan

31

30

35

31 15

45 50

35 40

110 527 65 223 13 623

117 000 80 000 13 000

130 000 90 000 13 000

156

40

40

253 302 37

250 280 20

250 280 30

Småbåtshamn Antal platser - varav stora platser Antal uthyrda platser Kö, stora platser Föreningsstöd Antal föreningar som erhåller stöd Antal aktiviteter, idrottsföreningar Totalt antal deltagare Allmän kultur Antal kulturföreningar som erhåller stöd* Kulturbidrag, aktiviteter Antal kulturarrangemang Antal arrangemang i Trosa kvarn* Antal besökare, kulturarrangemang i Trosa kvarn* Fritidsgårdarna Antal stora arrangmang Antal besökare på stora arrangemang** Trosa, antal besökare

Antal utställningar och arrangemang Kulturskolan Antal debiterade elever Antal ämneskurser Kö

*Nya nyckeltal 2013 ** Måste blivit en felaktig siffra med 150.

40

Kultur och fritidsnämndens mål

Vad 1.

Mål

Medborgarna är nöjda med möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen, exempelvis sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv”.

Mätmetod

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med.

Medborgarundersökningen

4.

Medarbetarna i Kultur och fritidsnämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang.

80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget.

Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor som tagits fram av RKA o SKL

2.

Kulturutbudet är utökat för barn och ungdomar genom ökad samverkan och riktat bidrag, (Utvecklingsbidraget).

Få kulturföreningar att söka från utvecklingsbidraget

Mäts två ggr om året vid beslut om bidrag och jämförs med året innan.

3.

De som kontaktar Kultur och fritidsförvaltningen är nöjda med bemötandet och hanteringen av ärenden.

90 % ska vara nöjda.

Egen enkät

41

Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson (C) Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

32 760

28 359

25 528

25 528

25 528

-171 559

-164 916

-159 963

-162 283

-166 876

-113 784

-114 558

-109 488

-110 153

-113 655

Kapitalkostnader

-606

-664

-552

-608

-613

Övriga kostnader

-57 169

-49 694

-49 923

-51 522

-52 608

-138 799

-136 557

-134 435

-136 755

-141 348

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal

Nettoresultat Varav resultatöverföring

-604

Verksamhetsområde

samordnad vård för de mest sjuka äldre och de

Myndighetsutövning

medel som avsätts fördelas huvudsakligen enligt

Hemtjänst

Särskilt boende

Daglig verksamhet

Insatser enligt LSS

Socialpsykiatri

Öppen psykiatrisk tvångsvård

Hälso- och sjukvård/ Hemsjukvård

Medicinskt färdigbehandlade

Rehabilitering/ Tekniska hjälpmedel

Färdtjänst/ Riksfärdtjänst

Anhörigstöd

en prestations- och resultatbaserad modell. Genom att arbeta proaktivt kan kommunen förbättra för de mest sjuka äldre. Ett exempel på detta är en av Vård och omsorgs satsningar under 2013, att skapa s.k. ”Trygg hemgång” . Syftet med satsningen är att skapa trygghet efter sjukhusvistelse/korttidsvistelse. Genom att erbjuda individuellt stöd efter sjukhusvistelse möjliggörs kvarboende i det ordinarie bostadsbeståndet och en större valfrihet/livskvalitet för den enskilde. Förekomsten av demens ökar i Trosa kommun,

Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för alla

liksom i landet i övrigt, varför det är aktuellt att se

kommuninvånare som har behov av stöd, service

över kunskapsnivån inom organisationen. Under

och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges

2013 har utbildningsinsatser satts in främst

insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL),

avseende demensregistret BPSD (Beteendemässiga

Lag om stöd och service till vissa funktionshinder

och Psykiska Symtom vid Demens) med mål att

(LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

utveckla användningen och därigenom åtgärda de

Verksamhetsförändringar

bakomliggande orsakerna till symtom hos individ

Socialstyrelsens föreskrifter och råd om

inom området kommer att vara nödvändig

med demenssjukdom. Vidare Kompetensutveckling

ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete trädde i kraft 1 jan 2012. Under 2013 har Vård och

1 jan 2014 träder Socialstyrelsens förslag

omsorg uppdaterat ledningssystemet för kvalitet i

avseende bindande regler vid demenssjukdom i

förhållande till gällande lagar och föreskrifter. Det

kraft. Biståndsenheten har sedan länge fattat

betyder att övergripande riktlinjer setts över och

hemtjänstbeslut i särskilt boende och beviljat

omarbetas i den mån det är nödvändigt samt att

insatser utifrån det individuella behovet. Trosa

system/rutiner för att möjliggöra uppföljning

kommun har blivit uppmärksammad av Svenskt

utvecklas.

Demenscentrum för sitt sätt att arbeta, vilket ligger i linje med Socialstyrelsens krav. Således

Detta arbete kommer att fortsätta, särskilt mot

finns redan en god beredskap, men förslaget kan

bakgrund av att Socialstyrelsen utvecklat nya

komma att leda till ytterligare utveckling med

indikatorer på god kvalitet vilka de följer upp. God

ökade kostnader som följd.

kvalitet har kommit att premieras. Med anledning av att Trosa kommun ansökt om att Ett exempel på detta är den satsning som gjorts

bli finskt förvaltningsområde från och med 1 jan

för de mest sjuka äldre. Det är en omfattande

2014 kommer det att bli aktuellt att anpassa delar

satsning som är sprungen ur en överenskommelse

av verksamheterna för att leva upp till kraven.

mellan regeringen och SKL. Målet är en bättre

42

x

Ett pilotprojekt har påbörjats inom framförallt äldreomsorgen i syfte att öka möjligheten till ökad

1 000 tkr är för förebyggande åtgärder så som exempelvis ”tryggare hemgång”.

sysselsättningsgrad för personalen.

x

Äldreomsorg

x

300 tkr är för ökad kunskap rörande psykisk ohälsa äldre.

Socialstyrelsens krav på bemanning inom

100 tkr är för en ”sinnenas trädgård” på SÄBO.

demensomsorgen är ett förtydligande av socialtjänstlagen och innebär att kraven kommer

Rationaliseringar

att skärpas avseende betoningen på att det är

Budgeten 2014 är beräknad med föreslagna

individens behov som ska styra bemanningen och

rationaliseringar inlagda om totalt 1 950 tkr.

inte tvärtom. Som redan nämnts finns en god

Däribland en minskad hyra på 900 tkr för de

beredskap, men förslaget kan komma att innebära

verksamheter som bedrivs i Vårdcentralenhuset.

ökade personalkostnader. Ramförändringar Utifrån den demografiska utvecklingen har en ramjustering gjorts med – 1 552 tkr.

Verksamheten 2015-2016 Överenskommelsen avseende de mest sjuka äldre löper ut 31 dec 2014, men det arbete som bedrivs inom ramen för satsningen är tänkt att bli en integrerad del av landstingens och kommunernas ordinarie verksamhet. Det innebär att arbetet med att effektivisera användandet av resurser så att vården och omsorgen i högre grad utgår från de mest sjuka äldres behov kommer att fortsätta även efter överenskommelsens utgång. Enligt den demografiska statistiken (GPF 2014–

Omvårdnadsbehovet inom hemtjänst håller sig på

2017) kommer den äldre befolkningen d.v.s 85 år

en konstant nivå, vilket betyder högre i relation till

och äldre att minska i antal under de kommande

budget. I dagsläget ser trenden ut att hålla i sig.

åren. Därefter förväntas en ökning av antalet. Mot

Detta syns både hos de privata utförarna och hos

bakgrund av detta är det viktigt att följa

den kommunala.

utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna

Funktionshinderområdet

ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det

Trosa kommun kan idag inte verkställa ett

handlar i huvudsak om personalplanering och

gynnande beslut enl. LSS § 9.9 i form av

boendeformer.

gruppbostad inom kommunen. En diskussion har inletts angående huruvida en kommun av Trosas

Gruppen äldre med psykiatrisk sjukdom ser på sikt

storlek har behov av att kunna verkställa detta

ut att växa, vilket innebär att verksamheten

inom kommunen. En behovsanalys har gjorts och

behöver utvecklas för att kunna möta detta behov

det finns en planerad tomt för uppförande av en

med kompetens och resurser.

gruppbostad i Trosa kommun enligt översiktsplanen. Behovet av insatsen kommer

Enligt analysen som gjorts avseende behov av

fortsättningsvis att bevakas.

insatsen gruppbostad är det i dagsläget 5 personer som kan komma att ansöka om denna typ av

Övriga verksamheter

insats inom loppet av ett par år. På längre sikt

Det högre omvårdnadsbehovet i relation till budget

fram till 2019, är det ytterligare ca 7 personer i

inom äldreomsorgen har medfört att budgeten

kommunen som kan förmodas ha behov av

avseende tekniska hjälpmedel överskridits i ett

insatsen gruppbostad.

flertal år. Detsamma gäller även budgeten för färdtjänst. Ettårssatsningar I budgeten ingår ettårssatsningar med totalt 1 400 tkr.

43

Verksamhetsmått

Ekologisk utveckling

Redov

Budget

Budget

2012

2013

2014

Demografi åldersgrupper enl. GPF 65-79 år 80-84 år 85- år Hemtjänst beviljade timmar Kommunala utförare Privata utförare

1 931 229 276

2 028 236 269

2 141 250 244

37 116 8 928

32 900 7 250

37 000 8 500

Särskilt boende Beläggningsgrad Antal korttidsplatser Antal permanenta platser

95% 11 102

94% 11 110

95% 11 110

Beslut LSS Beviljade LSS insatser

Vi fortsätter arbeta med miljöledningsnivå 1 och arbetar tillsammans med kommunekologen i upphandlingar. Vi kommer att se över vår tidigare miljöutredning och kommer att fortsätta arbetet förett ökat ekologiskt tänkande även vid mindre inköpsåsom förbrukningsmaterial. Cyklar skall användas ofta för dagliga transporter inom flera verksamheter. Vi kommer att fortsätta använda miljöklassade bilar. Inför 2013 har nämnden infört miljömål i syfte att minimera verksamheternas miljöskadeverkningar. Ett mål är att minska el- och vattenförbrukningen på våra särskilda boenden.

113

115

115

Personal Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget

Budget Förändr

2013

2014

%

114 558

109 488

-4%

69%

68%

-1%

44

Vård- och Omsorgsnämndens mål Vad

Mål

Mätmetod

Nöjdhet 1.

Kunderna ska vara nöjda med Vård & Omsorgs verksamheter

Ska öka från 2012 års nivå

Öppna Jämförelser, Särskilt boende

2.

Kunderna ska vara nöjda med Vård & Omsorgs verksamheter

Ska öka från 2012 års nivå

Öppna Jämförelser, Hemtjänst

Trygghet 3.

Kunderna ska känna sig trygga i Vård & Omsorgs verksamheter

Ska öka från 2012 års nivå

Öppna Jämförelser, Särskilt boende

4.

Kunderna ska känna sig trygga i Vård & Omsorgs verksamheter

Ska öka från 2012 års nivå

Öppna Jämförelser, Hemtjänst

Rättssäkerhet 5.

Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas rättssäkert

Utförandegraden i hemtjänst ska vara 100%

6.

Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas rättssäkert

Alla gynnande biståndsbeslut inom SOL ska verkställas inom 90 dagar

7.

Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas rättssäkert

Alla gynnande biståndsbeslut inom LSS ska verkställas inom 90 dagar

Utförandegrad i Hemtjänsten, egen avstämning Väntetid särskilt boende i RKA undersökning Verkställighetstid LSS enl RKA undersökning

Självbestämmande 8.

Vård & Omsorgs verksamheter ska ta hänsyn kundernas Ska öka från 2012 års nivå självbestämmande.

Öppna Jämförelser, Särskilt boende

9.

Vård & Omsorgs verksamheter ska ta hänsyn kundernas Ska öka från 2012 års nivå självbestämmande.

Öppna Jämförelser, Hemtjänst

Kostnadseffektivitet 10.

Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt

Kostnad för Daglig verksamhet ska ligga Kostnad per brukare, på snittet med jämförbara kommuner (KPB) Daglig vhs

11.

Vård & Omsorgs verksamheter ska bedrivas kostnadseffektivt

Kostnad för Särskilt boende ska ligga på Kostnad per brukare, snittet med jämförbara kommuner (KPB) Säbo

Vård & Omsorgs verksamheter bedrivs medvetet i syfte att minimera verksamhetens miljöskadeverkningar

Minska el- och vattenförbrukningen på de särskilda boendena

Miljö 12.

45

Vatten- och elförbrukning på Häradsgården & Trosagården

Teknik och servicenämnden/Skattefinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

66 951

71 362

79 446

79 806

79 683

-108 246

-102 406

-115 760

-116 909

-117 498

Personal

-15 254

-16 088

-23 735

-24 414

-25 112

Kapitalkostnader

-37 315

-39 513

-44 242

-43 667

-42 080

Övriga kostnader

-55 678

-46 805

-47 782

-48 828

-50 306

-41 295

-31 044

-36 314

-37 103

-37 815

Nettoresultat

Verksamhetsområde

Upphandlingen av årsentreprenörer gällande

Gator och vägar

fastighet, Safiren, gata och park kommer att

Park

vara klart och nya avtal gäller från 1/1 -14.

Kommunfastigheter

Inköp och försäkringar

Exploateringar

Kommunens skogar

Kost och städverksamhet

AME (Arbetsmarknadsenheten)

Fortsätta utveckla personal och ledarskap inom kost och städ. Byte av lokaler för städenheten. Få till ökad delaktighet med elever och beställare om mat och kvalitet.

Tekniska kontoret är ett beställarkontor och i stort sett all verksamhet sker genom årsentreprenader.

Ettårssatsningar

Tillfälliga arbeten och investeringar sker genom

Underhållsröjning av vass i 3 år, 500 tkr/år

upphandlingar för respektive tillfälle. Kost- och

Ytterligare åtgärder utemiljöer, 300 tkr.

städverksamheten drivs i egen regi. AME tillkommer efter beslut i fullmäktige.

Verksamheten 2015-2016

Verksamhetsförändringar

på fastighet och gata.

Byggnationen av Safiren beräknas vara färdig augusti 2014.

Fortsätta vårt arbete med planerat underhåll

Parkplanen ligger som grund för fortsatt utveckling av våra parker.

Utökad parkering byggs vid Safiren. AME är en enhet som tillhör TSN:s verksamhetsområde från 1 januari 2014.

Nya lokaler för AME från 1 januari 2014.

Ny förskola på Tomta äng.

Fortsatt satsning på förskolornas utemiljö.

Lokalförändringar/omflyttningar inom vårt

Personal Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

lokalbestånd för att anpassa lokaler efter

Budget Förändr

2013

2014

16 088

23 735

16%

21%

% 48% 5%

Personalkostnaderna ökar kraftigt på grund av att AME ingår i TSN from 1/1 2014.

behov.

Budget

Gatubyggnationer och åtgärder i gaturummet fortgår enligt plan.

Ekologisk utveckling

Fortsatt utveckling av parkmiljön.

Vid upphandlingar som genomförs finns ett

Fortsatt utveckling av lekplatser.

Fortsatt satsning på trafiksäkerhetsåtgärder.

miljötänkande. Sunda och miljövänliga val av material i t.ex. byggnationer prioriteras. Upphandlade entreprenörer skall använda sig av miljöklassade maskiner och fordon. Nytänkande i miljöarbetet provas och utvärderas.

46

Förbättrat underhåll av våra kommunala fastigheter ger en bättre arbetsmiljö, men också en lägre drifts- och energikostnad vilket förbättrar miljön på sikt. Energioptimeringsprojektet är inne i fasen av att vi kan börja läsa av resultatet och jämföra mellan år. Till 2015 är målet att nå 40% ekologiska livsmedel

Verksamhetsmått Verksamhetsmått

Redov

Budget

Budget

2012

2013

2014

62 975

62 833

64 192

180

63

66

876

400

400

3 559

63

64

Gator antal kvm

578 302

603 840

610 595

Park antal kvm

574 120

578 375

577 199

1 025

2

2,20

22

15,8

16,2

4,5

3,3

3,6

4 474 91 37 293 160

4 447 89 39 398 179

4 655 91 40 186 167

Teknisk förvaltning Fastighetsareor Underhåll av fastigheter kr/m2 Skadegörelse totalt Elenergiförbrukning fastighet Mwh *. Ändras 2013 kwh/m2-år

Elenergiförbrukning, gata Mwh * Ändras 2013, kwh/m2-år Drift o underhåll av gator kr/m2 Drift o underhåll av park kr/m2 Kost och städ Måltidskostnad/elev/år Andel ätande i år 7-9 % Måltidskostnad/boende/år Städkostnad kr/kvm/år

47

Teknik och servicenämndens mål - Skattefinansierad verksamhet

Vad

Mål

Mätmetod

1.

Trosa kommuns medborgare är trygga och säkra att vistas utomhus under kvällar och nätter.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med.

Medborgarundersökningen

2.

Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns gator och vägar.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med

Medborgarundersökningen

3.

Det planerade underhållet av kommunens materiella tillgångar ska överstiga det akuta underhållet inklusive skadegörelse.

Minst 60% ska vara planerat underhåll.

Uppföljning av bokförda kostnader.

4.

Medarbetarna i Teknik och servicenämndens verksamheter upplever ett högt medarbetarengagemang.

80 % ska svara 4-5 i en femgradig skala där 5 är det högsta betyget.

Årlig enkät till kommunens medarbetare med frågor som tagits fram av RKA o SKL

Teknik och servicenämndens mål - Avgiftsfinansierad verksamhet

Vad

Mål

Mätmetod

1.

Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns vatten och avlopp.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med.

Medborgarundersökningen

2.

Medborgarna är nöjda med Trosa kommuns renhållning och sophämtning.

Trosa ska tillhöra de 20 bästa av de kommuner som SCB jämför Trosa med.

Medborgarundersökningen

48

Teknik och servicenämnden/Avgiftsfinansierad verksamhet Ordförande: Arne Karlsson Produktionschef: Claes-Urban Boström Totalt, tkr

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

30 991

31 273

33 252

34 886

36 403

-33 297

-31 273

-33 252

-34 886

-36 403

Personal

-1 625

-1 675

-1 709

-1 760

-1 813

Kapitalkostnader

-3 027

-5 386

-6 847

-7 812

-8 644

Övriga kostnader

-28 645

-24 212

-24 696

-25 314

-25 946

-2 306

0

0

0

0

Nettoresultat

Verksamhetsområde

Verksamhetsmått

VA-verksamhet Renhållning

Verksamhetsmått

Tekniska kontorets avgiftsfinansierade verksamheter drivs på entreprenad.

Renhållning Hushållssopor kg/invånare Hushållssopor kr/inv Slam/latrin kr/inv VA-verksamhet Producerad vattenmängd (tm3) Försåld vattenmängd (tm3) Ospecificerad förbrukning (%) Vattenläckor, antal

Verksamhetsförändringar Ta fram förfrågningsunderlag och genomföra upphandlingen av driftentreprenaden på VA. Byggnationen av VA-anläggning för anslutning av nya abonnenter på Öbolandet fortsätter. Övriga VA-investeringar fortsätter enligt plan.

Avloppsstopp, antal

Redov

Budget

Budget

2012

2013

2014

242

184

184

686 150

803 195

803 195

854

870

870

577

653

656

32

25

25

12

15

13

37

25

25

Verksamheten 2015-2016 Arbetet med sluttäckningen av Korslöt forsätter,

Ekologisk utveckling

samt byggnation av ny, mer tillgänglig och

VA- och renhållningsverksamhet är miljöfarliga

anpassad återvinningscentral.

verksamheter med tillståndsplikt för att få Under 2015 bör vi projektera en ny

bedrivas. Då utförandet sker på entreprenad är det

överföringsledning mellan Trosa

viktigt att rätt krav ställs på entreprenörerna och

avloppsreningsverk och Vagnhärad med

deras tjänster.

sektionering i Trosa. Ledningen bör sedan byggas Framför allt inom renhållningen har lagstiftningen

under 2016.

skärpts under senare år, varför vi måste utveckla Utredning för säkring och genomförande av

verksamheten kontinuerligt. Sorteringen på Korslöt

vattentäkterna kommer att vara ett stort arbete

har minskat avfallsmängderna som går till deponi

under perioden.

och istället styrt om avfallet till återvinning i olika former – material- eller energiåtervinning Inom VA-verksamheten är funktionen i

Personal Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

anläggningarna viktig för att inte belasta miljön i Budget

Budget Förändr

2013

2014

%

1 675

1 709

2%

5%

5%

0%

onödan.

49

Miljönämnden Ordförande: Sune G Jansson Produktionschef: Mats Gustafsson Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

1 064

883

883

883

883

-1 686

-1 833

-1 845

-1 873

-1 928

-1 346

-1 419

-1 447

-1 491

-1 536

0

0

0

0

0

Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader

-340

-414

-398

-382

-392

Nettoresultat

-623

-950

-962

-990

-1 045

Verksamhetsområde

Budgetmässiga förändringar

Miljö och hälsoskydd

De budgetmässiga förutsättningarna är till stor del

Livsmedelstillsyn

Alkoholtillstånd/rådgivning

Tobak och folköl

Nikotin och receptfria läkemedel

stabila bortsett från en mindre rationalisering på 25 tkr inom miljönämndens område. Bland annat handlar det om fortsatta ekonomiska konsekvenser av införandet av ett nytt ärendehanteringssystem och förändrade taxekonstruktioner.

Verksamheten är reglerad i främst miljöbalken, livsmedels- och alkohollagstiftningen. Uppgifterna är att ge allmänheten och olika företag råd, anvisningar och upplysningar i miljö- och hälsoskyddsfrågor mm. Kontoret bedriver tillsyn enligt gällande lagstiftning, där inspektioner, provtagningar och mätningar ingår i tillsynsarbetet. Tillsynen sker i enlighet med av nämnden godkända tillsynsnivåer för respektive område.

Verksamhetsförändringar Utvecklingsfrågor Det omfattande arbetet med inventering av

Avloppsutbyggnad Öbolandet

enskilda avlopp på landsbygden fortsätter och anläggningarnas funktion kontrolleras i enlighet

Verksamheten 2014-2015

med Miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna

Arbetet med inventering och åtgärdskrav rörande

råd för små avlopp.

enskilda avlopp fortsätter. Av nämnden fastställda tillsynsnivåer kommer följas och kompletteras med

På miljökontoret pågår en ständig utveckling av

specifika projekt inom respektive verksamhetsdel.

arbetets innehåll, arbetssätt och rutiner. Inom de

I och med den personella utökningen som

lagstiftningar som miljökontoret har som

genomförts gällande livsmedelstillsynen ges

arbetsredskap sker förändringar, både inom den

förutsättningar för en fortsatt personell utveckling

aktuella lagstiftning som tillämpas och det

av Miljökontoret.

faktaunderlag som ligger till grund för riskvärderingar och bedömningar. Detta innebär att

Mål

en beredskap måste finnas för en löpande

Trosa kommun ska vara topp 10 i landet i

anpassning av arbetet.

SBA/SKL:s undersökning avseende sammantagen servicefaktor (information, effektivitet,

Under perioden kommer bland annat särskilt fokus

tillgänglighet, bemötande m.m.) till företagen.

riktas mot tillsyn av U-objekt, tillsyn av lantbruk, särskilda projekt rörande dagvattenhantering och

Miljökontoret ska arbeta aktivt för att effektivisera

den nya oljeskyddsplanen.

sitt arbete och ytterligare förkorta handläggningstiderna.

Ordinarie tillsyn skall i övrigt ske inom miljö- och hälsoskyddsområdet enligt gällande tillsynsnivåer.

50

Strategier Att göra regelbundna uppföljningar och jämförelser avseende servicegrad och effektivitet samt att arbeta kontinuerligt med attityd- och bemötandefrågor.

Ekologisk utveckling Miljönämndens verksamhet utgör till stor del myndighetsutövning där ärenden prövas enligt miljöbalken m. fl. lagar. Beslut, tillsyn, tillstånd, anmälningar, samråd, råd och information utförs löpande inom alla nämndens verksamhetsområden med beaktande av kommunens ekologiska målsättningar.

Personal Personal

Personalkostnader, tkr Personalkostn/total kostnad

Budget Budget Förändr 2013

2014

%

1 419

1 447

2%

77%

78%

1%

Nyckeltal Verksamhetsmått Miljö och hälsoskydd Anmälan avloppsanordning Livmedelsobjekt

Redov Budget Budget 2012

2013

2014

68

100

65

115

100

115

Miljöskydd

46

45

45

Hälsoskydd/hygienlokaler

80

80

80

Serveringstillstånd

18

20

20

51

Miljönämndens mål

Vad

1.

2.

Service till företagen

Effektivitet

Mål

Mätmetod

Trosa ska tillhöra topp 10 i landet avseende sammantagen servicefaktor (information, tillgänglighet, bemötande, mm)

SBA:s/SKL:s undersökning av sammantagen servicefaktor.

Ytterligare förkortade handläggningstider

Regelbundna uppföljningar och mätningar.

52

Revision Ordförande Claes Hedlund Totalt, tkr

Bokslut

Budget

Budget

Plan

Plan

2012

2013

2014

2015

2016

Verksamhetens intäkter

0

0

0

0

0

Verksamhetens kostnader

-717

-740

-755

-774

-794

Personal

-188

-120

-174

-177

-183

Kapitalkostnader

0

0

0

0

0

Övriga kostnader

-597

-566

-578

-591

-606

Nettoresultat

-717

-740

-755

-774

-794

Verksamhet och mål Revisorerna är kommunfullmäktiges kontrollorgan. Kommunrevisionens uppgift är att granska den verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden, enligt vad som regleras i kommunallag och i god revisionssed.

insatser ett egenvärde genom de effekter som kan åstadkommas i förvaltningen. Revisorernas målsättning är att arbeta konstruktivt och förebyggande och att granskningarna ska kunna initiera förbättringar och omprövningar av verksamheter, system och rutiner.

Målet med revisorernas arbete är ansvarsprövningen. Revisorerna ska pröva om:

Sammanhållen revision

verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt,

räkenskaperna är rättvisande,

den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.

Sedan år 2011 är revisionsuppdragen i koncernen upphandlat som ett sammanhållet ramavtal. Det innebär att uppdraget som sakkunnigt biträde till kommunens förtroendevalda revisorer och till lekmannarevisorerna i bolagen samt yrkesrevisor till kommunens företag, numera utförs av samma revisionsföretag.

Inriktning Revisionens inriktning i Trosa kommun är att den ska arbeta i huvudsak aktivt och utifrån en övergripande nivå och helhetssyn. Styrning och kontroll av kommunens verksamhet förutsätter att det, för varje verksamhet, finns väl definierade mål. Målen fastställs av kommunfullmäktige och revisionen ska årligen pröva att verksamheten bedrivs i enlighet med de fastställda målen.

Omvärldsförändringar Revisionens roll i den kommunala verksamheten har kommit alltmer i fokus. Riksdagen beslutade i maj 2006 om en stärkt kommunal revision. Det innebär bland annat att fullmäktige måste motivera sitt ställningstagande till revisorernas rekommendationer om ansvarsfrihet. För att stärka revisorernas oberoende kan de exempelvis inte vara ledamöter i kommunens nämnder och styrelser. En ny utredning har därefter tillsatts med uppdrag att ta fram alternativa modeller för att ytterligare förstärka revisionens oberoende. Utredningen har redovisats av statskontoret i april 2008. Utredningen har därefter beretts av finansdepartementet.

Revisionen avser särskilt uppmärksamma nämndernas system för intern kontroll, med fokus på frågor om budget och ekonomistyrning. Vidare kommer fokus ligga på nämndernas arbete med utveckling av mål, framtagandet av nyckeltal/indikatorer för att mäta måluppfyllelsen och hur dessa följs upp med avseende på ekonomi och verksamhet. Revisionen genomför varje år ett antal fördjupade granskningar som dokumenteras och redovisas i särskilda rapporter. Utöver huvuduppgiften att ge underlag till ansvarsprövningen har kommunrevisionens gransknings-

53

Kommunfullmäktige föreslås besluta: 1. att fastställa utdebiteringen för år 2014 till 21:26 kr/ skattekrona, vilket innebär oförändrad skatt 2. att anta förslaget till budget för 2014 och flerårsplan för 2015-2016 3. att allians för Trosa kommuns styrdokument fortsatt gäller och därmed är det styrande för arbetet i nämnder och styrelser. 4. att bemyndiga nämnder och styrelse att besluta om investeringar för den egna verksamheten inom av kommunfullmäktige beslutad investeringsram. 5. att bemyndiga kommunstyrelsen att fördela investeringsmedel ur kommunstyrelsens investeringsreserv till annan nämnd. 6. att uppdra åt nämnder och styrelse att senast i januari 2014 upprätta internbudgetar för år 2014 inom beviljade anslag samt genomföra verksamhetsförändringar för att klara budget år 2014. 7. att fastställa pengbelopp för förskola, grundskola, hemtjänst och särskilt boende enligt bilaga 1 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att ur anslag för central buffert anvisa medel enligt fastställda kriterier. 9. att fastställa kommunens internränta till 5 procent. 10. att taxan för mät- och kartverksamhet höjs med 3 procent 11. att B-beloppet för taxan avseende planering, byggande och strandskydd fastställs till 45 12. att hyrestaxan för kommunala lokaler fastställs enligt bilaga 2 13. att kommunstyrelsen under år 2014 har rätt att nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder under år 2014, med totalt 100 000 000 kronor i enlighet med kommunens finanspolicy. 14. att kommunstyrelsen under år 2014 har rätt att omsätta lån, dvs. låna upp belopp motsvarande de lån som förfaller till betalning under år 2014. 15. att ge Teknik- och servicenämnden i uppdrag att göra en analys av den faktiska lokalanvändningen i skollokaler

54

Peng förskola och skola

Bilaga1 Kommunal peng (grundbelopp)

Peng kr/år/barn

2013

2014

ökning%

Privat peng* 2014

2013

ökning%

Förskola 1-2 år - 20 tim/vecka

87 890

89 648

2,00%

90 415

92 406

2,20%

21-40 tim/vecka

114 988

117 288

2,00%

120 001

122 583

2,15%

41-

155 149

158 252

2,00%

163 848

167 308

2,11%

- 20 tim/vecka

50 335

51 342

2,00%

49 413

50 584

2,37%

21-40 tim/vecka

65 829

67 146

2,00%

66 329

67 838

2,28%

41-

88 771

90 546

2,00%

91 376

93 387

2,20%

6 år

35 968

36 687

2,00%

36 166

36 890

2,00%

7-12 år

28 821

29 397

2,00%

28 363

28 931

2,00%

Förskoleklass

29 186

29 770

2,00%

32 806

33 462

2,00%

Skolår 1-5

46 680

47 614

2,00%

52 086

53 128

2,00%

Skolår 6

54 867

55 964

2,00%

62 083

63 325

2,00%

Skolår 7-9

54 867

58 395

6,43%

62 083

65 978

6,27%

tim/vecka

Förskola 3-5 år

tim/vecka

Skolbarnomsorg

Grundskolepeng

* I privat peng ingår tillägg för momskompensation, administration och skolhälsovård samt avdrag för föräldraravgifter med kompensation för maxtaxa. Tillkommer privat regi Hyrespeng 2014

momskomp

kr/år

Förskola per 15-grupp

262 952

15 777

Skola per 20-grupp

334 148

20 049

Peng särskilt boende Trosa kommun 2013

2014

Ökning

Timmar/ vecka

Pris/ timme

Pris/ dygn *

Pris/ timme

Pris/ dygn *

%

Grundpeng (tom plats)

1,85

283

75

289

76

2,0%

Nivå 1 (0,20)

7,40

283

348

289

355

2,0%

Trosa- Härads och Ängsgården

Nivå 2 (0,45)

16,65

283

723

289

737

2,0%

Nivå 3 (0,60)

22,20

283

947

289

966

2,0%

Nivå 4 (0,69)

25,53

283

1 082

289

1104

2,0%

Nivå 5 (korttids 0,62)

22,94

283

977

289

997

2,0%

beslut av MAS

283

Nivå HS (tillägg)

289

*Inkluderar verksamhetskostnader 50kr/dygn

Peng / beviljad och utförd hemtjänsttimme Totala personalkostnader, fortbildning, rehabilitering, kostnad för bilar, mobiltelefoner ingår

Hemtjänst Ersättning kommunal utförare Tillkommer för externa utförare Kompensation för overhead och moms Ersättning privat utförare

2013

2014

kr/timme

kr/timme

328

335

31

31

359

366

Obekväm arbetstid ersätts enligt verkligt utfall + PO påslag

55

Ökning %

2,0%

2,0%

2,0%

Bilaga 2 Taxa för uthyrning av kommunala lokaler Lokal

Yta m2/max Antal pers.

Bidragsber. förening

Ej bidragsber. förening/privat

Företag

Kr/tim

Kr/tim

Kr/tim

Tomtaklintskolan Gymnastiksal Tomtaklintaulan

675/450 80/180

87 180

117 360

204 540

Vitalisskolan Gymnastiksal

160/150

36

60

96

Skärlagsskolan Gymnastiksal

150/150

36

60

96

Kyrkskolan Gymnastiksal

200/150

46

70

116

Hedebyskolan Matsal

104/110

180

360

540

Hedebyhallen Hel plan Halv plan A Halv plan B Konferensrum Gymnastiksal

1032/800 576/440 456/360 25 pers 200/150

165 88 77 36 46

330 176 154 60 70

495 264 154 96 116

Trosa Kvarn

200/120

180

360

540

Socitetshuset Halvt dygn Helt dygn

50 pers.

74 425 850

138 850 1700

212 1275 2550

Hela Friidrottsarenan Friidrottarena Fotbollsplanen på friidrottsarenan

250 150 100

500 300 200

750 450 300

165

330

495

Ungdomens Hus

140

280

420

Trosa Fritidsgård

140

280

420

Trosa Bibliotek

100

200

300

Biblioteket Navet

100

200

300

Lånestahallen

1200/800

56

Kommunens nämnder och helägda bolag

Organisation 2014

Valnämnd

Kommunfullmäktige

Revision

Kommunkontor Kommunstyrelsen

Överförmyndare

Kommunekolog

Skolkontor Humanistisk nämnd Socialkontor

Vård- & omsorgsnämnd

Samhällsbyggnadsnämnd

Vård- & omsorgskontor

Samhällsbyggnadskontor

Kultur- & fritidsnämnden Kultur-, fritids-, teknik& servicekontor Teknik- & servicenämnd Miljönämnden

Miljökontor

Styrelse för helägda bolag

Trosabygdens Bostäder AB



SOCIALDEMOKRATERNA, MILJÖPARTIET DE GRÖNA OCH TROSA RADIKALERS

BUDGET FÖR TROSA KOMMUN 2014 MED PLAN 2015‐2016 FÖR EN MODERN OCH FRAMTIDSINRIKTAD KOMMUN

MED SOCIAL, EKONOMISK OCH EKOLOGISK HÅLLBARHET

Sida 1 av 18



S AMMANFATTNING Budgetförslaget från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Trosa radikaler gällande Trosa kommun 2014 innebär en prioritering av kommunens ekonomi, välfärd och miljö. Vi tillför kommunen ökade intäkter på mer än 5 miljoner som en skattesats på 21:46 innebär. Vi anser att ett större ansvar för kommunens ökade lånekostnader behövs för att inte riskera att kunskap, människor och verksamhet på sikt sparas bort. Vi tycker vidare att det behövs ett större politiskt ansvar för framtiden. Vi tillför ökade resurser till skolan, ökar grundskolans skolpengen med 1 miljon, förskolan med 400 00 med uppdrag att  förskolan och skolan fördelar resurserna mer efter behov. En likvärdig skola ger  bättre kunskapsresultat. Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas också moderna företag och nya jobb växer fram. Investeringar som tar oss till ett klimatsmartare samhälle och förstärker vår profil som Ekokommun är viktiga för oss. Investeringar i IT som en del av en gemensam infrastruktur för kommunikation är en framtidssatsning både i skolan men också för företagarna. Vi tror också att vår kommun mer systematiskt kan arbeta med sociala investeringar. Det förebyggande arbetet det innebär att alla elever lyckas nå målen i skolan kommer att betalas igen mer än någon riskaktie på börsen. Vi fortsätter också att prioritera insatser som vi vet är investeringar i tillit såsom ”FixarMalte”, för de äldre och familjecentral för de yngre.   Arbete och kunskap är grunden för vårt välstånd och att erbjuda fler ungdomar sommarjobb, rätt förutsättningar för vidare studier och bra lärare är del av vår långsiktighet. Kommunens personalförsörjning, och personalens förutsättningar och arbetsmiljö bör också prioriteras för att bygga för framtiden. Vi anser att vår budget ger svar på de utmaningar som vår kommun står för. Vi är beredda att ta det ansvaret och ge kommunen de förutsättningar som behövs för att möta framtiden.

Sida 2 av 18



K OMMUNENS EKONOMI Socialdemokraterna, Miljöpartiet de Gröna och Trosa Radikaler lägger en ansvarsfull gemensam budget 2014 med en plan för en modern och framtidsinriktad kommun. Med vår budget vill vi visa på prioriteringar som på sikt ska ge förutsättningar för ett hållbart samhälle ekologisk, socialt och ekonomiskt.   Vi vill skapa ett jämlikt Trosa där klyftorna inte ökar. Rättvisa, tillit, kreativitet och långsiktig utveckling är vår utgångspunkt när kommunens gemensamma skatteintäkter ska fördelas och prioriteras. Vi menar att en ansvarsfull ekonomisk politik handlar om att ta ansvar för framtiden. Vi kan inte och får inte frikoppla den ekonomiska politiken från naturen. Lika lite som vi kan frikoppla den svenska ekonomin från vår omvärld.   Vi, Socialdemokrater, Miljöpartister och Trosa radikaler är i opposition men redan 2014 är det åter val. Vi har i våra gemensamma budgetar för 2011, 2012 och 2013 presenterat ett antal reformer vi vill genomföra.   Kommunens styrdokument, Fastlagd kurs som redan 1991 i politiskt samförstånd togs är grundbulten för denna budget. Fullmäktiges nya mål har vi aktivt arbetat med och i brett samförstånd över blockgränserna har vi enats om 20 mål. Vi önskade ytterligare 1 mål på fullmäktigenivå, ett medborgarbaserat kultur och fritidsmål. Det röstades ned av majoriteten. Fullmäktiges mål ska följa som en röd tråd ner till nämnderna/utskotten och de nya målen fastställdes av fullmäktige i november 2012. Det medborgarbaserade jämställdhetsmålet som kommunstyrelsen fått i uppdrag att ta fram har tyvärr ännu inte presenterats av de styrande. Årets budget bygger på det nya utjämningssystemet som riksdagen formellt beslutas om senare i höst. En annan stor budgetpost med viss osäkerhet är bemanningen på våra äldreboenden och dess finansiering. Vi i Trosa kommun utför redan idag biståndsbedömda insatser utifrån individen på de särkskilda boendena men vad eventuella krav från socialstyrelsen kan innebära vet en eventuellt   reviderad budget för 2014 senare i höst. Sida 3 av 18



S KATTESATSEN Vi utgår från de budgetförutsättningar som antagits av kommunstyrelsen . I vårt budgetförslag tillför vi kommunen det skatteunderlag på 21:46 som kommunen hade 2011. Vi accepterade inte den moderatledda alliansens skattesänkning på 20 öre för 2012. Vi tillför intäkter på 5 miljoner 114 000 kronor.

B EFOLKNINGSTILLVÄXTEN M ER REALISTISK 2014 I juni 2012 bedömde vi att fullmäktiges mål på en befolkningstillväxt inte heller för 2013 skulle uppnås trots bättre prognos än 2012.  För 2013 innebär det att kommunens skattintäkter minskades med över 2 miljoner på grund av att vi är 45 personer färre än budgeterat. Den reviderade befolknings siffran för 2014 på 11 625 är mer realistisk och vi hoppas att Trosa kommun nu åter kan få en gynnsam befolkningstillväxt med fullmäktiges mål som riktmärke.

Ö KADE LÅN RISKERAR ATT MINSKA VÄLFÄRDEN I årsbokslutet för 2012 är den ökade låneskulden uppe i 22 552 kronor per invånare. De ökade kapitaltjänstkostnaderna innebär att alltmer av kommunens gemensamma intäkter går till finansiella kostnader och drift. Detta innebär att kommunens välfärdssektor med skola och vård och omsorg på sikt riskerar att urholkas. Det är oroande och riskerar att minska kommunens attraktionskraft om de mjuka värdena i form av bra skolor, äldreomsorg och kultur och fritid offras. De beräknade skatteintäkterna till 2014 är ytterst modesta och klarar inte av de löneökningar och prisuppräkningar som beslutats i budgetanvisningarna.   Det goda resultatet 2011 och de öronmärkta medlen på 8 miljoner behöver majoriteten nu använda för att inte lägga en minusbudget. Den höga låneskulden har medfört att majoriteten själv skriver ”Eventuella tillkommande skatteintäkter kan användas för att återställa en långsiktigt rimlig resultatnivå samt amortera kommunens låneskuld. Kommunen skulle därmed stå bättre rustad för kommande lågkonjunktur och ökande investeringsbehov till följd av befolkningstillväxt”. Vi har påvisat detta i tidigare budgetar och vi har bedömt att den skattesänkning på 20 öre som majoriteten   beslutade om inte bör betalas med lånade pengar.

A VSÄTTNING TILL PENSIONER EN ANSVARSFRÅGA Fullmäktige har som mål att kommunen ska göra en årlig avsättning på 2 % till framtida pensionsutbetalningar. Med anledning av att det gjordes en återbetalning av AFA medel beslutade fullmäktige att Sida 4 av 18

                                                                                             avsätta medel till pensionerna för hela mandatperioden i bokslutet för 2012. Vi hade föreslagit att AFA pengarna skulle användas för att uppnå fullmäktiges mål gällande pensionsavsättningarna, därför görs inga avsättningar i budget 2014.

L ÅNGSIKTIGHET ISTÄLLET FÖR KORTA 1‐ ÅRSPROGRAM Trosa kommun har sedan majoritetsskiftet 2006 genomfört neddragningar/rationaliseringar för att den nuvarande majoriteten ska klara de skattesänkningar man utlovat. Nu har snart verksamheternas uppfinningsrikedom och effektiviseringspotential kommit till världens ände. Det går inte längre att dra ner på verksamhet och sedan kalla det 1‐års satsningar. Vi, Socialdemokrater, Miljöpartister och Trosa radikaler värjer oss mot det instrumentella att kalkylera i rationaliseringar och ge tillbaka i kortsiktiga 1 års pengar. Vi kommer dock så länge vi är i opposition använda majoritetens budgetförutsättning men vi anser inte att ”tomtebloss” för 5 miljoner är väl satsade pengar längre. Dessutom anser vi att en rationalisering på 600 000 på socialtjänstens område inte ska genomföras. Vi har pekat ut 1‐års pengar för 3,5 miljoner, resten får gå till att förbättra resultatet för att amortera låneskulden.   Vi som företräder Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler vågar ta ansvar för våra prioriteringar, det innebär exempelvis att vi frågar oss hur skolan, förskolan och äldreomsorgen klarar sina över respektive underskott. Den nuvarande majoriteten har sjösatt ett ekonomisystem men tar inget politiskt ansvar i form av styrningsprinciper. Exempelvis hur mycket + respektive – kan en enhet ackumulera? Vilka politiska krav på kvalitet finns? Är det okay att en enhet inom kommunen kan köpa arbetskläder medan en annan inte, vad är likvärdiga förutsättningar? Den styrande majoriteten har gång på gång gått emot sina egna grundprinciper i ekonomistyrningen gällande sina införda resultatenheter. Trots att de skriver att ”resultatet, över eller underskott, i sin helhet ska täckas eller disponeras kommande år. Vi är glada att de frångått sina principer då vi med oro såg hur skolornas underskott 2011 och 2012 riskerade att bidra till allvarliga kvalitetsbrister. Av kommunens resultat 2011 avsattes 3 miljoner 681 000 till skolornas underskott och 2012, 2 miljoner 641 000 kronor. Sida 5 av 18

                                                                                             Vi vill fortfarande att vi diskuterar oss fram till ett politiskt styrmål gällande över och underskottsöverföring på skolorna. Vi anser att avstämning gentemot kvalitetsaspekter och behov måste införas för att systemen ska kunna spegla ett politiskt ansvarstagande. Vad det gäller resultatenheterna inom vård och omsorg har vi sett hur resultatenheterna fått bära ansvar som de inte kan påverka med medföljande underskott. Vi anser att vi behöver se över resursfördelningssystemet då vård och omsorg under flera år redovisat stora underskott då omvårdnadsbehoven inte ges kostnadstäckning. Vi behöver utvärdera och ompröva om resultatenheter är en funktionell styrningsprincip vad det gäller vård och omsorg. Hemtjänstpengen är i kommunen lika för service och omvårdnad och Lagen om valfrihet (LOV) råder. Vi anser att kommunen måste kompensera bättre för omvårdnad. Vi riktar därför ett uppdrag till vård och omsorgsnämnden att inom befintlig kostnadsram för hemtjänstpengen fundera på hur ersättning för omvårdnad kan stärkas.

P OLITISKT ANSVAR SOM STYRMODELL Socialdemokraternas, Miljöpartiet och Trosa radikalers förslag till arbetet med rationaliseringar är att verksamheterna presenterar hur omprioriteringar utifrån forskning och beprövad erfarenhet kan genomföras till budgetberedningen. Vi bedömer att ett långsiktigt perspektiv med fokus på delaktighet, utvecklings och förändrings process inom våra kommunala verksamheter innebär att vi kommer att kunna prestera en modern och effektiv organisation med fokus på effektivt användande av våra gemensamma resurser. Den såkallade lärande organisationen där olika kunskaper bryts och perspektiv som härstammar från folkhälsa, ekonomi och ekologiskt hållbart är utgångspunkt för formandet av den framtida kommunala organisationen.   Kvalitetsledning och kvalitetssäkring är nyckelord i styrning och ledning av kommunen. Jämförande studier i kvalitet kan lyfta såväl verksamhet som anställda och bidra till att höja den ekonomiska effektiviteten på sikt. Vi föredrar ett kvalitetsledningssystem som innebär en större politisk styrning när vi ser kvalitetsbrister. Vi kallar det att ta politiskt ansvar.   Sida 6 av 18



K OMPETENS VID UPPHANDLINGAR Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Trosa radikalers politiska ansvar för kommunens ekonomi och invånarnas möjlighet till insyn innebär också att när beslut om att handla upp tjänster för kommunen måste medborgarnas insyn garanteras och ansvar för gemensamma skattemedel gälla. Principer som styr det ska finnas med redan i förfrågningsunderlaget. En viktig kvalitetsindikator är att den meddelarfrihet för anställda som finns lagstadgad i offentlig verksamhet även ska gälla för den privat anställda som driver verksamhet med skattemedel. Medborgarna i vår kommun har fått se fördyrande investeringsprojekt samt upphandlingar som inte gynnat kommunens ekonomi. Vi har bland annat påtalat att bättre rutiner behövs för uppföljning och fått gehör för det. Vi bedömer att en förstärkning både vad det gäller kunskapen hos beställarna/politiken samt kvalitetssäkring behövs så 200 000 för kompetenshöjning förslås. Dessutom förstärks upphandlar sidan på tekniska kontoret i ramen.

B EHOVET AV BOSTÄDER Inför budget 2014 är kommunens invånarantal beräknat på 11 625 personer. Vi hyser goda förhoppningar att den befolkningstillväxten kan uppnås för 2014. Trosa kommun har under flera år haft en befolkningstillväxt som inte når upp till fullmäktiges mål och som har inneburit att lånekostnaderna för dyra investeringar fått bäras av färre människor. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler har i ägardirektiv till det kommunala bostadsbolaget, Trobo varit tydliga att vi under mandatperioden ska bygga 100 lägenheter, något som majoriteten avslagit. Vi har som en kommun ett ansvar för bostadsförsörjningen. Det vilar ett stort ansvar på kommunens politiker när det gäller bostadsförsörjningen. Bristen på bostäder har bidragit till att kommunen inte heller kunnat uppfylla det avtal som vi har om att kunna ta emot 30 flyktingar. I solidaritetens namn och för kommunens befolkningstillväxt bör detta ske och prioriteras.

A RBETE OCH K UNSKAP Genom att driva en politik som tar ansvar för framtiden utvecklas moderna företag och industrier och nya jobb växer fram. Investeringar som tar oss till ett klimatsmartare samhälle och förstärker vår profil som Ekokommun är viktiga för oss. Vi hoppas att Trosa kommun skall Sida 7 av 18

                                                                                             vara en föregångskommun bland landets Ekokommuner och bidra till att förverkliga de nationella målen 2020 för hållbar energiförsörjning. Vi anser att i Trosa kommun kan ett antal så kallade gröna jobb skapas om kommunen tar initiativ till utveckling inom miljöteknik exempelvis vindkraft, biogas och vattenteknik. Dessa initiativ ger lokala miljöfördelar och bidrar samtidigt till nya företag och arbetstillfällen. Vi avsätter för 2014 medel för utredningar om hur fler arbeten kan skapas inom dessa områden. Det handlar om förstudier, nätverksbyggande, projekteringar, allt i syfte att skapa fler jobb och stärka vårt varumärke som EKO kommun.  Det här är investeringar som ger utrymme för nya idéer att växa fram och för svenska innovationer att industrialiseras. Det kräver också en företagarpolitik där alla som bär på idéer till företag får möjlighet att förverkliga dem och där små företag får växa. Kommunstyrelsens bör leda detta strategiska arbete och tillförs 500 000 år 2013. Arbete är grunden för vårt välstånd. En nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen försörjning. Arbete skapar delaktighet. Arbete ger den enskilde friheten att göra sina egna livsval, att förverkliga sina livsdrömmar.   Att ungdomar också tidigt får insikter i detta är viktigt och garantier för sommarjobb för kommunens alla 16‐åringar ser vi som en viktig väg. Vi har föreslagit den så kallade Nynäshamnmodellen som ett viktigt led i detta. Vi avsatte i rambudgeten 100 000 mer än majoriteten i våra budgetar 2012, 2013, självklart kvarstår det 2014. Vi vill också ta ansvar för att fler söker och utbildar sig inom vård och omsorg. Kommunen, likväl som andra kommuner står inför stora personalavgångar inom vård och omsorg men också inför faktumet att allt fler yngre väljer att inte söka till gymnasiet omvårdnadslinje. Kommunen är i behov av utbildad arbetskraft och har ett ansvar att bedriva ett god kvalitativ vård. Vi vill att de ungdomar från kommunen som läser på omvårdnadslinjen garanteras 4 veckors sommarjobb inom kommunens vård och omsorgsverksamhet. Det kostar 250 000 årligen och är en investering för framtiden både för ungdomen själv men också för kommunens kommande personalförsörjning. Arbetsgivaren, Trosa kommun är en av de viktigaste arbetsgivaraktörerna i vår kommun. Väl fungerande välfärdstjänster är Sida 8 av 18

                                                                                             centralt för fler jobb och växande företag. Vi vill inte att kommunens medborgare ska känna sig tvungna att gå ned i arbetstid för att kompensera bristande verksamhet. Då försämras enskildas och barnfamiljers ekonomi och antalet arbetande timmar i samhället minskar. Därför är rapporter om att framför allt kvinnor tvingas tacka nej till nytt jobb eller gå ner till deltidsarbete som en följd av brister i barn‐ och äldrevården katastrofalt. Vi kan konstatera att i stället för att utveckla den politik som varit så framgångsrik har omoderna reformer som lägre ersättning vid vård av sjukt barn, vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng införts. Att öka kvinnornas deltagande i arbetslivet och ge fler kvinnor möjlighet att arbeta heltid är av avgörande betydelse för att skapa möjligheter för fler att forma fria och självständiga liv och skulle dessutom utgöra ett värdefullt tillskott av arbetskraft framöver. I budgeten för 2013 hade vi stora förhoppningar att majoriteten som biföll vår gemensamma motion om möjlighet till heltid för kommunens anställda. Vi kan nu konstatera att den handlingsplanen som presenterats inte innehållit något konkret förslag hur fler kan få möjlighet att arbeta heltid. Vi sa redan 2013 att behövs det medel är det viktigt att det prioriteras då vi behöver vara en attraktiv arbetsgivare om vi på sikt ska klara vårt välfärdsuppdrag. Vi väntar med spänning vad pilotprojekten ger för konkreta förslag. Vi vet redan nu att arbetsmiljön gör att vissa personalgrupper inte orkar arbeta heltid. Detta är inte acceptabelt varför vi avsätter 300 000 för att 2014 kartlägga vilka brister som finns i arbetsmiljön. Vi anser också att kommunkontorets arbete med att utveckla chefsgruppen i utvecklingssamtal är viktigt och behövligt då det bidrar till en bättre delaktighet hos kommunens anställda.

D ET LIVSLÅNGA LÄRANDET BÖRJAR TIDIGT Många barn växer upp i familjer där resurser, sociala nätverk, språksäkerhet och många valmöjligheter är obestridda men vårt samhälle har också ansvar att ge möjligheter till barn som föds till sämre villkor. Vår prioritering på skolans område handlar om att säkra upp så att alla barn har rätt till kunskap. Alla barn och ungdomar har rätt till lika god kvalitet i utbildningen – från förskola till forskning – och alla har rätt att lyckas och nå kunskapsmålen. Sida 9 av 18

                                                                                             Vi är övertygade om att alla vill och kan lära och vi vill ge alla elever oavsett bakgrund förutsättningar att växa och nå resultat i världsklass. Så ser vår vision om det livslånga lärandet ut. Det kräver övergripande strukturer såsom ett aktivt arbete med FN`s barnkonvention, delaktighet men också att barnomsorgspengen och elevpengen inte bara fördelas per individ utan att behov också styr. Trosa kommun underpresterar utifrån socioekonomiska förutsättningar. Vi måste bli bättre på att styra resurser utifrån behov. Resurser differentieras inte tillräckligt mycket med tanke på de stora skillnader som finns i förskolors och skolors förutsättningar för sin verksamhet. Socialdemokraterna skrev redan 2008 en motion om barnomsorg på obekväm arbetstid som bifölls men det tog till 2011 innan den nuvarande majoriteten inom befintlig budgetram konstruerade sin egen tolkning av barnomsorg på obekväm arbetstid. För alliansen verkar arbete på helger inte räknas som arbete. Vi anser att barnomsorg på obekväm arbetstid är en reform som gynnar det moderna arbetslivet och bidrar till en kvalitetshöjning för förskolan. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler vill att barnomsorg också ska kunna erbjudas på helger. Vi avsätter 500 000 i budgeten till en barnomsorg på obekväm arbetstid och inte bara under vardagsnätter. Skolbarnomsorgen eller ”fritids” har under flera år larmat om stora barngrupper. Vi vill förändra skolbarnomsorgspengen så att åldersintervallen går mellan 6‐9 år samt 9‐13 för att bättre spegla omsorgsbehovet. Redan 2012 avsatte vi mer resurser till skolbarnomsorgen med 400 000 kr och självklart kvarstår det.   Den nuvarande grundskolepengen är lika för alla barn i hela kommunen. Vi vet att föräldrars egen utbildningsbakgrund förklarar skillnader i kunskaper hos olika barn. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler vill att alla barn oavsett bakgrund ska ha möjlighet att utveckla sina färdigheter. Det kräver också att elevpengen ger förutsättningar att stimulera för att öka elevernas möjlighet till att nå skolans mål.  Rätten till kunskap får aldrig avgöras av föräldrarnas bakgrund eller var du bor därför är det viktigt att professionen tar fram en fördelningsnyckel som inte stigmatiserar utan ger förutsättningar för lärande och utveckling. Skolan har under flera år fått en ökning av skolpengen. Vi har inom oppositionen avsatt samma Sida 10 av 18

                                                                                             belopp men väljer att prioritera också efter behov. Det innebär att skolan har för 2014, 2,4 miljoner vilket innebär att 3 % av elevpengen fördelas efter behov. Ser man till Trosas skolors prestationer utifrån socioekonomi så underpresterar kommunen. Vi är då plats 260 av 290 så vi behöver få en högre måluppfyllelse. Den minskade likvärdigheten är också en av förklaringarna till att resultaten i skolan sjunker. OECD visar tydligt att skolsystem som ger alla elever samma chans att lyckas i skolan kommer också att prestera höga resultat medan ojämlika skolsystem genererar låga skolresultat.   Den enskilt viktigaste faktorn för en elevs resultat är att de möter en riktigt bra lärare. Det går inte nog att poängtera. Trosas skolor måste därför skapa möjlighet till kompetenshöjande utbildningar, karriärvägar och möjligheter att premiera duktiga lärare genom högre lön. Det är en viktig fråga men rektorer måste också kunna lägga mer tid på det pedagogiska ledarskapet. Skolan likväl som kommunen måste utvecklas till en mer lärande organisation, styrningen är viktig och vi har diskuterat vår modell för det under kommunens ekonomi. Skolledare måste vidare ges möjlighet till fortsatt pedagogiskt utvecklingsstöd. Framstående lärare bör coacha och vägleda andra om vi ska vända utvecklingen i skolan. Skolan är en sådan viktig institution och det finns knappast någon bättre investering än kunskap. Varje krona som vi idag lägger på skolan kommer att betala sig på sikt. Det som är en utgift i dagens budgettabeller är en vinstmaskin i framtiden. Vi förstärker kvalitetsutvecklingen med 500 000 kronor 2014. Sociala investeringar i barn och unga är att investera i framtiden och både politiker och kommunens anställda bör lära sig mer om sociala investeringar. Det förebyggande arbetet det innebär att alla elever lyckas nå målen i skolan kommer att betalas igen mer än någon riskaktie på börsen. Vi vill att utbildning i hur kommun kan börja arbeta med att få tillgång till socialt investeringskapital ska erbjudas och att omställningen till att börja tänka preventivt på allvar påbörjas. Det är ett arbete som handlar helhetssyn, långsiktighet, tidiga insatser, rätta ekonomiska incitament och tillgång till socialt investeringskapital och alltså en kommunstyrelsefråga. 200 000 avsätts till en

Sida 11 av 18

                                                                                             stödfunktion för det arbetet som också innefattar hur Trosa kommun kan skapa en social investeringsfond. På kommunens socialtjänst har man genom ett förebyggande arbete på hemmaplan med familjebehandlare och drogterapeuter lyckats under flera år minska placeringskostnaderna. Det har inneburit att socialtjänsten utifrån sin budget kunnat lämna tillbaks på ca 7 ‐8 miljoner årligen och bidragit till kommunens goda resultat. Vi gör ingen rationalisering på socialtjänstområdet som majoriteten gör, däremot gör vi en omflyttning av 3 miljoner från IFO till Humanistiska nämnden för att stärka samverkan mellan vård och omsorg samt humanistiska nämnden. De såkallade korgpengarna för ökad samverkan tror vi på sikt kan leda till mer av systematiskt arbete och att man ser individen i centrum oavsett om man är ung eller gammal. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna har under flera år påtalat behovet av en familjecentral i Vagnhärad. Vi välkomnar den omprioritering som gjorts i socialtjänstens budget där en ½ tids kurator kommer att finnas på familjemottagningen i samverkan med Landstinget. Vi fortsätter att i vår budget lägga ett markeringsbelopp på 150 000 så att det tredje benet, en öppen förskola finns med i detta samverkansprojekt. En familjecentral tillsammans med Landstinget och föreningar är ett sätt att bygga en mötesplats för föräldrar och barn så att tidiga insatser kan erbjudas för att förebygga senare bekymmer. Självklart ska familjecentralen kvalitetssäkras i enlighet med Landstingets dokument om familjecentralernas organisering (KAFO).   Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikaler har drivit på att skolans elevhälsa ska anslagsfinansieras och finnas som stöd för hela utbildningsväsendet. Nu är det gjort vilket vi välkomnar. Vi ser dock stora utvecklingsmöjligheter med ett mer sammanhållet resursteam och tror att en förstärkning av en studie och yrkesvägledare som ges ett stort utrymme att arbete med utvecklingsfrågor knutna till näringslivet kan bidra till att höja grundskolans resultat och skapa tydligare målbilder för eleverna att studera vidare. Vi tror att vår idé om ett lärcentrum i kommunen där näringsliv, Stensunds folkhögskola, högskolan, arbetsmarknadsenheten, näringslivsenheten tillsammans kan utveckla arbetsmarknaden i kommunen. Det finns ett glapp mellan ungdomar och den kompetens som efterfrågas varför ett Sida 12 av 18

                                                                                             lärcentrum med vida tentakler kan öka kvalitén i skolan och för vårt näringsliv. Vi behöver arbeta mer för att få ner arbetslösheten i Trosa. 191 personer måste få möjligheten att rustas för arbetsmarknaden. Vi tror på att samla kommunens resurser och arbeta tillsammans är viktigt och en resursförstärkning på 500 000 till Humanistiska nämnden kan möjliggöra positiva ringar. Vår kommun måste bli bättre på samverkan både lokalt, regionalt, nationellt och internationellt då det driver kvalitet och öppnar för en bredare arbetsmarknad.

T RYGGHET OCH OMSORG Varje generation drar nytta av den välfärd som generationer före oss har lagt grunden till. Vi kan därför tacka våra äldre idag för deras arbete som gjort att det skulle bli bättre för nästa generation. Denna generationstanke ligger bakom den svenska modellen där välfärd ska fördelas solidariskt och efter behov. På kommunens äldreboende har antalet personer med högre grad av omvårdnadsbehov ökat och det finns fortfarande frågetecken om vad kraven på ökad bemanning från socialstyrelsen innebär i eventuella kostnadsökningar. Vård och omsorgsnämnden har för 2014 också fått 1, 5 miljoner mindre på grund av demografi. Vi anser att kommunstyrelsens buffert på 9 miljoner 800 000 kronor och dess kompensation för enbart demografi kan behöva förstärkas med behovs kriterier också. Vi skulle gärna vilja se en sådan utredning där behov också styr i fördelningen av bufferten. För vård och omsorgspersonalen både inom förskolan och vården finns inte arbetskläder. Vissa resultatenheter har löst det genom att ta av de överskott de genererat medan andra inte haft den möjligheten. Vi anser att detta inte ska ske med den peng som enheterna tilldelas varför vi avsätter 500 000 till arbetskläder till vår personal 2014. Rehabiliteringsarbetet liksom möjlighet till icke biståndsbedömda servicetjänster är folkhälsoinsatser som är samhällsekonomiskt lönsamma och spar lidande men ökar tryggheten för den enskilda. Vi fortsätter att avsätta 350 000 till en ”FixarMalte” som kan utföra dessa servicetjänster som förhindrar fall och ökar tryggheten och tilliten människor emellan. Insatsen tryggare hemgång, är också betjänt av inventering av hem miljö för att exempelvis förebygga fallskador. Vi avsätter 500 000 i 1‐årspeng för att utveckla tryggare hemgång. Det är Sida 13 av 18

                                                                                             ett steg på en investering som på sikt är lönsam och det är insatser som ”FixarMalte” som också tydliggör vad vi menar med sociala investeringar med fokus på förebyggande, trygghet och folkhälsa. Enligt medborgarundersökningen är Trosas kommuns medborgare en av landets tryggaste och det är bra men arbetet med trygghetsfrågor måste ständigt vara aktuellt. I kommunen finns en samrådsgrupp och insatser för att förebygga brott måste både ges politisk prioritet och medel. Vi anser fortfarande att ett brottsförebyggande råd som kan engagera både företagare, fastighetsägare, polis och andra myndigheter kan vara ett viktigt forum för att tillsammans markera noll tolerans mot brott och andra normbrytande beteenden. I avvaktan på ett riktigt BRÅ ger vi ett markeringsbelopp om 200 000 för tryggetsfrågor. Socialdemokraterna har redan 2009 motionerat om 15 platser för ökad trygghet där medborgarna involveras i processen med att identifiera områden som kan behöva åtgärdas för att öka tryggheten. Vi är glada för att majoriteten tar den insatsen 2013.

M ÖTESPLATSER OCH FÖRENINGSLIVET Ett rikt och varierat föreningsliv bidrar till att skapa goda livsvillkor för alla. Vissa föreningar har egna mötesplatser/lokaler där medlemmar möts och där allmänheten ibland bjuds in till olika arrangemang. I vårt budgetförslag gör vi en satsning på att barn och ungdomar upp till 18 år skall ha fritt inträde på kommunens arrangemang. Beräknad kostnad är 100 000 årligen. Ungdomens hus håller på att finna sina former och här är samverkan med föreningslivet och ideella organisationer under utveckling.  Vi hoppas att Ungdomens hus i Vagnhärad kan bli hela kommunens stolthet och mötesplats. Det krävs ytterligare resurser på 150 000 i Kultur och fritidsnämndens budget så att huset också kan vara mer tillgängligt och att det kan bedrivas lovverksamhet. Dessutom vill vi utreda hur en eventuell buss ringlinje i kommunen kan fungera för att öka känslan av att Ungdomens hus är hela kommunens hus samt ge möjlighet för fler att åka kollektivt i vår kommun. Vi avsätter 200 000 till en sådan utredning för att se vilka samordningsvinster som kan göras lokalt så att fler på sikt kan åka kollektivt.

Sida 14 av 18



K LIMAT OCH ENERGIOMSTÄLLNING Klimatansvaret spänner från global till lokal nivå. Den gröna omställningen kan också höra ihop med politiken för fler jobb i kommunen. Vi har under rubriken arbete och kunskap pekat på kommunstyrelsens strategiska funktion och vad satsningen på 500 000 för miljöteknikutveckling under 2014 kan bidra med. Kommunens sopor har nu också blivit en resurs och råvara för biogas. Ett nytt reningsverk kommer att byggas vilket med rätt utformning också kan bidra till biogasproduktion. Dessutom skulle slam från lågflödesmuddring av de grunda vikarna kring Trosa kunna utnyttjas som råvara för biogasproduktion. Vi anser en förstudie som kan klarlägga potential och ekonomi för lokal produktion av fordonsgas ska initieras inom de 500 000 kr 2014.   Landbaserad vindkraft bör enligt nyligen publicerade utredningar kunna konkurrera framgångsrikt med ny kärnkraft. Trosa kommun skulle kunna bidra till omställningen till en helt förnybar energiförsörjning genom att identifiera lämpliga placeringar av sådana anläggningar och allvarligt fundera på att bilda bolag för att bygga ett vindkraftverk. Medel för utredning av förutsättningarna och förprojektering ryms även de inom de 500 000. Vi vill att medborgarna ska vara trygga med kommunens miljöåtgärder när det gäller återställandet av jordens klimat men det är viktigt att den nationella nivån tar täten. En liten kommun som vår kan på olika vis bidra med att stadsplaneringen sker med klimatmål i sikte, att vi energioptimerar, att byggnation och renoveringar sker energieffektivt. Här kan kommuner gärna tävla med varandra för att sporra och inspirera. Det är tydligt att man behöver sätta pris på ekosystemen och där plånbok och samhällsintresse drar åt samma håll. Gröna varor ska vara billigare än svarta som nationalekonomen Klas Eklund uttrycker det.

I NVESTERINGAR FÖR S KATTEKOLLEKTIVET

Sida 15 av 18

                                                                                             I Trosa har stora investeringar gjorts och kommunens låneskuld har ökat kraftigt. Den är nu uppe i 260 miljoner kronor och kommer att öka.

Trosas låneskuld, Mkr 300 250 200 150 Trosas låneskuld, Mkr

100 50 0 2008

2009

2010

2011

2012

Att vara i skuld är inte att vara fri och Trosas ökning av skuld per invånare från 0 kr per invånare 2008 till dagens 22 552 kr är ett allvarligt bekymmer för medborgarna i Trosa kommun och riskerar att välfärden urholkas.   Den moderatledda alliansen var tydlig i sin prioritering där de väljer att hellre skattesänka än att betala av lån. Vi anser det inte rimligt skjuta upp skulder och på sikt vältra över det ansvaret på barnen, på de äldre och på miljön. Vi har därför ett resultat på sista raden som kan bidra till att sänka lånekostnaderna och därmed de kapitaltjänstkostnader som belastar driften. Vi anser också att fullmäktiges mål med 1 % skattenetto samt 50 % självfinansiering i snitt per år, under en 5‐års period måste börja följas. Vi har tillsammans med majoriteten ställt oss bakom de investeringar som gjorts i vår kommun men vi har sett under alliansens ledning att många projekt som upphandlats har fördyrats, försenats eller gjorts om. Det har inneburit stora kostnader för kommunen. Vi avsätter därför 500 000 till en upphandlartjänst i ramen. Både juridiken men också uppföljningen av avtal exempelvis inom kost och städ och hemtjänsten måste kunna följas med kvalitet. Vi tror att denna uppföljning kan leda till besparingar på ca 300 000 årligen. Sida 16 av 18

                                                                                             Redan i juni 2012 var vi tydliga med att kommunen behöver vara med och bygga infrastrukturen för IT. Det är viktigt för näringslivsutveckling men också för att öka kommunens attraktionskraft som bostadsort. Trosa ligger lågt var det gäller tillgång till bredband och med de statliga satsningar som finns kan kommunen i samverkan med olika byalag hitta konstruktioner som gör att kommunen kan få upp täckningsgraden. Vi har nu fått med majoriteten på satsningen och 2 miljoner avsätts årligen 2013‐2018. En annan god investering som kan genomföras med omedelbar avskrivning är att kommunen bidrar/ erbjuder Surfzon, fritt Wlan. Vi avsätter 100 000 till denna satsning. I övrigt delar vi de investeringar som görs 2014.

I NVESTERINGAR FÖR AVGIFTSKOLLEKTIVET Sedan många år har frågan om ett nytt reningsverk för avgiftskollektivet diskuterats politiskt. Det har inneburit att det nuvarande reningsverket i Trosa haft ett eftersatt underhåll. Den nuvarande majoriteten beslutade 2010 att lappa och laga det gamla reningsverket i avvaktan på nybyggnation senare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna ville bygga ett nytt reningsverk omedelbart vid Trosa våtmark. Vi fortsätter att avsätta investeringsmedel för ett nytt reningsverk och riktar ett uppdrag till förvaltningen hur denna miljöinvestering i avgiftskollektivet kan utformas för att öka anslutningarna så att fler kan dela på investeringskostnaderna och stärka EKO kommunen.

F ÖRSLAG TILL BESLUT Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Trosa radikalerna föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige 1. att anta Socialdemokraternas, Miljöpartiet de Gröna och Trosa radikalernas förslag till budget för 2014 med flerårsplan för 2015‐ 2016 samt göra förslaget till politisk inriktning och därmed göra det till övergripande styrdokument. 2. att fastställa utdebiteringen för år 2014 till 21:46/skattekrona.   3. att införa ett medborgarbaserat kulturmål. 4. att ge humanistiska nämnden i uppdrag att ta fram en fördelningsnyckel av 3 % av elevpengen på grundskolan samt för 1 % av förskolepengen. Sida 17 av 18

                                                                                             5. att ge vård och omsorgsnämnden i uppdrag att se över hur omvårdnadsdelen i hemtjänstpengen bättre kan kompenseras.   6. att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur fördelning av behov kan fastställas i ekonomistyrningen. 7. att bemyndiga kommunstyrelsen att fördela investeringsmedel ur kommunstyrelsens investeringsreserv till annan nämnd. 8. att bemyndiga nämnder och styrelse att besluta om investeringar för den egna verksamheten inom av kommunfullmäktige beslutade investeringsram. 9. att uppdra åt nämnder och styrelse att senast i januari upprätta internbudgetar för år 2014 inom beviljade anslag samt genomföra verksamhetsförändringar för att klara budget för år 2014. 10. att fastställa pengabelopp för förskola, grundskola, hemtjänst och särskilt boende enligt bilaga 2. 11. att bemyndiga kommunstyrelsen att ur anslag för central buffert anvisa medel enligt fastställda reviderade kriterier. 12. att fastställa kommunens internränta till 5 %. 13. att taxan för mät och kartverksamhet höjs 3 %.   14. att B‐beloppet för taxan avseende planering, byggande och strandskydd fastställs till 45. 15. att kommunstyrelsen under 2014 har rätt att omsätta lån, dvs låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under 2014. 16. att kommunstyrelsen under 2014 har rätt att nyupplåna, dvs öka kommunens skulder under 2014 med totalt 100 000 000 i enlighet med kommunens finanspolicy.   17. att ge Teknik och servicenämnden i uppdrag att göra en analys av den faktiska lokalanvändningen i skollokaler.

Sida 18 av 18

RESULTATBUDGET (TKR) Invånare Utdebitering kronor/skattekrona

RÖD/GRÖN Budget Skatteprognos enl. nya utj.sys från 2014

Verksamhetens intäkter -Därav jämförelsestörande poster Verksamhetens kostnader -Därav jämförelsestörande poster

11 472

11 574

11 529

11 625

11 757

11 873

21:26

21:26

21:26

21:46

21:46

21:46

Bokslut

Budget

Prognos

Budget

Plan

Plan

2012

2013

mars 2013

2014

2015

2016

120 475

90 222

95 648

99 493

100 927

102 605

-583 404

-589 098

-602 765

-616 681

-632 852

3 000

3 000

-4 500

-5 000

10 553 -609 615 -10 564

Nettobesp. 2013-14 med 3 + 3 mkr ingår ovan Nya satsningar Avskrivningar skattekollektivet

-24 876

-27 836

-27 836

-30 890

-33 086

-36 086

Avskrivningar avgiftskollektivet

-1 649

-2 900

-2 900

-3 317

-3 542

-4 242

0

-9 500

-9 500

-9 800

-10 100

-10 400

-515 665

-533 418

-533 685

-547 279

-563 982

-582 975

503 946

529 741

530 467

548 876

570 831

597 660

Central buffert=1,5 % verks kostn Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Slutavräkning skatt

5 256

-2 241

Inkomstutjämningsbidrag

13 629

15 428

14 792

14 496

15 413

15 945

Kostnadsutjämningsavgift

-12 906

-14 468

-15 610

-16 705

-17 483

-17 655

Regleringspost

5 644

2 797

5 254

2 267

-1 167

-4 527

Utjämning LSS

-11 064

-9 885

-9 654

-11 736

-11 869

-11 986

Fastighetsavgift

20 630

20 774

21 790

21 790

21 790

21 790

525 135

544 387

544 798

558 988

577 515

601 227

4 420

2 050

2 300

2 300

2 300

2 300

-7 279

-10 400

-9 500

-10 400

-11 700

-11 700

Årets resultat

6 611

2 619

3 913

3 609

4 133

8 852

Jämf.stör poster/Reavinster

-3 234

Skattenetto Finansiella intäkter Finansiella kostnader

Öronmärkning, 8 mkr 2011

3 000

Balanskravsresultat

3 377

2 619

3 913

6 609

4 133

8 852

Resultatmål 1% skattenetto

5 251

5 444

5 448

5 590

5 775

6 012

DRIFTBUDGET (TKR) RÖD/GRÖN Budget

Kommunstyrelse

2013 Budget

2014 Budget

Kostnad

Intäkt

Netto

Kostnad

Intäkt

Netto

63 421

2 967

-60 454

65 512

2 967

-62 545

Politisk ledning

7 706

0

-7 706

7 860

0

-7 860

Kommunkontor

44 381

2 407

-41 974

46 081

2 407

-43 674

Ekoutskottet

1 834

560

-1 274

1 771

560

Central buffert

9 500

-9 500

9 800

-1 211 -9 800

Humanistisk nämnd

294 734

20 124

-274 610

302 864

20 124

-282 740

Barnomsorg o utbildning

270 885

19 524

-251 361

281 454

19 524

-261 930

Individ och familjeomsorg

23 849

600

-23 249

21 410

600

-20 810

Kultur- o fritidsnämnd

36 192

3 586

-32 606

39 578

3 586

-35 992

Vård- & omsorgsnämnd*

165 121

28 260

-136 861

159 962

25 528

-134 434

Teknik o service skatt*

101 575

70 531

-31 044

116 060

79 446

-36 614

13 580

2 783

-10 797

13 767

3 183

-10 584

1 833

883

-950

1 845

883

-962

-740

755

Samhällsbyggnadsnämnd Miljönämnd Revision Övr kommungem poster

740

-755

10 356

0

-10 356

11 074

0

-11 074

Pensioner

7 500

0

-7 500

7 500

0

-7 500

Kommmungem

3 256

0

-3 256

3 774

0

-3 774

400

-200

Omställningsk/rationalisering Tot skattefin verks Affärsdriv verks

-400

200

687 552

129 134

-558 418

711 416

135 717

-575 699

30 564

30 564

0

33 252

33 252

0

25 000

25 000

28 420

28 420

544 387

544 387

558 988

558 988

2 050

-8 350

Finansiering Avräkning internränta Skattenetto Finansiella kostnader

10 400

10 400

Öronmärkning Total

728 516

731 135

2 619

* I budget 2014 har arbetsmarknadsenheten, AME, flyttats från Vård‐ och omsorgsnämnden till Teknik‐     och servicenämnden enligt beslut i Kommunfullmäktige 2013‐04‐24, § 26.Det är 3 227 tkr netto.

755 068

2 300

-8 100

3 000

3 000

761 677

6 609

Peng förskola och skola

Bilaga 2 Kommunal peng (grundbelopp)

Peng kr/år/barn

2013

2014 ökning%

Förskola 1-2 år - 20 tim/vecka

87 890

89 648

2,00%

21-40 tim/vecka

114 988

117 288

2,00%

41-

155 149

158 252

2,00%

tim/vecka

Förskola 3-5 år - 20 tim/vecka

50 335

51 342

2,00%

21-40 tim/vecka

65 829

67 146

2,00%

41-

88 771

90 546

2,00%

tim/vecka

Skolbarnomsorg 6 år

36 735

37 470

2,00%

7-12 år

29 436

30 025

2,00%

Grundskolepeng Förskoleklass **

28 596

29 168

2,00%

Skolår 1-5 **

45 736

46 651

2,00%

Skolår 6-9 **

53 758

54 833

2,00%

Förskolan förstärktes 2013 med 400 000 som kvarstår och läggs centralt för behov.

Grundskolan ** förstärktes 2013 med 1 400 000 och 2014 med ytterligare 1 000 000 som läggs centralt för behov.

Tillkommer privat regi Hyrespeng 2014

kr/år

momskomp

Förskola per 15-grupp

262 952

15 777

Skola per 20-grupp

334 148

20 049

Peng särskilt boende Trosa kommun 2013 Trosa- Härads och Ängsgården Grundpeng (tom plats)

2014

Ökning

Timmar/ vecka

Pris/ timme

Pris/ dygn *

Pris/ timme

Pris/ dygn *

%

1,85

283

75

289

76

2,0%

Nivå 1 (0,20)

7,40

283

348

289

355

2,0%

Nivå 2 (0,45)

16,65

283

723

289

737

2,0%

Nivå 3 (0,60)

22,20

283

947

289

966

2,0%

Nivå 4 (0,69)

25,53

283

1 082

289

1104

2,0%

22,94

283

977

289

997

2,0%

beslut av MAS

283

Nivå 5 (korttids 0,62) Nivå HS (tillägg)

289

*Inkluderar verksamhetskostnader 50kr/dygn

Peng / beviljad och utförd hemtjänsttimme Totala personalkostnader, fortbildning, rehabilitering, kostnad för bilar, mobiltelefoner ingår

Hemtjänst Ersättning kommunal utförare Tillkommer för externa utförare Kompensation för overhead och moms Ersättning privat utförare

2013

2014

kr/timme

kr/timme

328

335

31

31

359

366

Obekväm arbetstid ersätts enligt verkligt utfall + PO påslag

Ökning %

2,0%

2,0%

2,0%

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2013/41

2013-05-19 Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Utökad investeringsram för uppförande av en ny förskola på Tomtaäng i Trosa

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka Teknik- och servicenämndens investeringsram 2013 med 16 mkr för att uppföra en ny förskola med fyra avdelningar på Tomtaäng i Trosa att Tomtalunds förskola med tre avdelningar, i Vårdcentralens lokaler, avvecklas då den nya förskolan står färdig 2014

Ärendet 10 april 2013 uppdrog Kommunstyrelsen åt Teknik- och servicenämnden att utreda och beräkna kostnaden för färdigställande av en ny förskola placerad på Tomtaäng. Uppgiften var att beräkna en förskola med fyra avdelningar samt med option på två avdelningar till. Tekniska kontoret har beräknat kostnaderna till 16 mkr för förskolan och ytterligare 5 mkr för optionen på två avdelningars tillbyggnad. Behovet av en ny förskola beskrivs i Humanistiska nämndens ärende till KS i april: ”Den tillfälliga lösningen med tre avdelningar på Tomtalunds förskola ska avvecklas och utgöra grunden för en ny förskola på Tomtaäng med fyra avdelningar. Detta innebär att förskolan utökas med en avdelning från start. Den nya förskolan bör planeras så att den successivt, i takt med ökad inflyttning och befolkningsökning, kan växa till sex eller fler avdelningar. Förskolan bör planeras så att driftsstart kan ske i januari 2014.” En ny förskola kan vara klar tidigast i april 2014. Tekniska kontorets tidsplan biläggs.

Avskrivningstiden för en paviljong är 20 år, vilket är en kostnad på 800 tkr/år. Internräntan är lika stor, 800 tkr, första året, men minskar för varje år. Ökade kapitaltjänstkostnader påverkar såväl Teknik- och servicenämndens ram som internhyran för 2015. Enligt varje års budgetanvisningar justeras budget med aktuella belopp för avskrivning och ränta, samt internhyra av ekonomienheten. Kostnader för avskrivningar och ränta påverkar verksamhetsåret 2015.

Bilagor 1. Beslut KS 130410, § 28, inklusive tjänsteskrivelse från skolchefen. 2. Tidsplan för ny förskola Tomtaäng från Tekniska kontoret

Margareta Smith Ekonomichef

Sammanträdesprotokoll

Trosa kommun

Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-04-10

§ 28

Dnr KS 2013/41

Ny förskola på Tomtaäng

Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt teknik- och servicenämnden att utreda och beräkna kostnaden för färdigställande av en ny förskola placerad på Tomtaäng.

Ärendet Trosa växer och behovet av förskoleplatser kräver utökad volym. Den tillfälliga lösningen med tre avdelningar på Tomtalunds förskola ska avvecklas och utgöra grunden för en ny förskola på Tomtaäng med fyra avdelningar. Detta innebär att förskolan utökas med en avdelning från start. Den nya förskolan bör planeras så att den successivt, i takt med ökad inflyttning och befolkningsökning, kan växa till sex eller fler avdelningar. Förskolan bör planeras så att driftsstart kan ske i januari 2014.

Ärendets beredning Kommunstyrelsens arbetsutskott 2013-03-25 Humanistiska nämnden 2013-02-26, § 17 Tjänsteskrivelse från skolchef Mats Larsson 2013-02-14

Kopia till Akten Humanistiska nämnden Teknik- och servicenämnden Ekonomienheten

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

6

Tjänsteskrivelse Humanistiska nämnden

Dnr 2013/12

2013-02-14 Skolkontoret Mats Larsson 0156-520 53 070-518 06 01 [email protected]

Ny förskola på Tomtaäng

Förslag till beslut Humanistiska nämnden föreslås besluta:

att föreslå Kommunstyrelsen att uppdra åt Tekniska nämnden att utreda och beräkna kostnaden för färdigställande av en ny förskola placerad på Tomtaäng. Förskolan skall byggas för fyra avdelningar och vara förberedd så att det finns möjlighet att enkelt utöka förskolan till sex eller fler avdelningar. Förskolan bör planeras så att driftsstart kan ske i januari 2014.

Ärende Trosa växer och behovet av förskoleplatser kräver utökad volym. Sammantaget med planerad framtida avveckling av tre avdelningar på Tomtalunds förskola är behovet 2014 att utöka med en avdelning. Prognoserna visar därefter på fortsatt tillväxt, och förskolan bör planeras så att den successivt kan växa till fler avdelningar i takt med ökad inflyttning och befolkningsökning.

Mats Larsson Skolchef

/Maria Rydholm 2013-04-23

Inflytt

Byggnation

Kontraktstecknande

Anbudsutvärdering

Anbudsinlämning

Utskick FU

AF-del, sammanställning FU

Projektering FU

2:a sept

sept

okt

nov

dec

14:e okt

4:e nov

jan

aug

juni

juli

2014

2013

Tidplan för ny förskola Tomtaäng

feb

mars

april

14:e april

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen 2013-05-21 Samhällsbyggnadskontoret Mats Gustafsson Tel. 0156-520 27 [email protected]

Revidering av sotningstaxa, nya grundavgifter Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslag till ny sotningstaxa i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens beslut 2013-05-14 § 49. att anta förslaget om ny taxa för brandskyddskontroll enligt samhällsbyggnadsnämndens beslut 2013-05-14, § 49.

Ärendet Trosa kommun har ett entreprenadavtal gällande sotningsverksamheten med Sörmlandskustens Sotning och Ventilation AB. I taxekonstruktionen för sotning finns bland annat en så kallad grundavgift som inte har setts över sedan 2001. Under denna tidsperiod har strukturen för sotningsarbetet påtagligt förändrats vilket skapar ett behov av att se över gällande grundavgifter. I samband med sotarens brandskyddskontroll föreslås att sotarens uppdrag även innefattar brandvarnarkontroll och brandskyddsinformation.

Mats Gustafsson Samhällsbyggnadschef

Bilagor 1. Förslag till ny sotningstaxa och taxa för brandskyddskontroll

Tjänsteskrivelse

Dnr KS 2013/83

Kommunstyrelsen 2013-05-21

Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 Fax. 0156-520 32 [email protected]

Prövning av frågan om ansvarsfrihet för samordningsförbundet (RAR) i Sörmland

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att bevilja styrelsen för samordningsförbundet (RAR) ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012.

Ärendet Trosa kommun är medlem i samordningsförbundet RAR vars syfte är att verka för att främja samverkan mellan myndigheter och organisationer i länet inom området arbetsinriktad rehabilitering. Årsredovisning för samordningsförbundet har upprättats och granskats av förbundets revisorer. Revisorerna tillstyrker i upprättad revisionsberättelse att förbundets ledamöter bör beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012. Trosa kommun har delgivits samordningsförbundets årsredovisning och revisorernas revisionsberättelse och föreslår att ledamöterna i förbundet beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012.

Bilagor – Granskning av årsredovisning 2012 för RAR i Sörmland, 2013-02-13 – Revisionsberättelse för år 2012 för Samrodningsförbundet RAR i Sörmland – Svar på revisionsberättelse 2012, 2013-03-05

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Tjänsteskrivelse

Dnr KS 2013/60

Kommunstyrelsen 2013-05-23

Ekonomichef Margareta Smith Tel. 0156-520 92 [email protected]

Budget 2014 för samordningsförbundet RAR i Sörmland Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna samordningsförbundet RAR:s förslag på budget för år 2014.

Sammanfattning Samordningsförbundet RAR i Sörmland har 2013-04-02 inkommit med en hemställan till förbundets medlemmar om att fastställa 2014 års budget för förbundet. Vid samordningsförbundets medlemsmöte den 14 mars 2013 föreslås budgeten vara densamma som tidigare år, dvs. 15 mkr. Sörmlands kommuner svarar för 25 procent av medlemsinsatserna, totalt 3 750 tkr. Varje kommuns medlemsinsatser baseras på antal invånare 16-64 år 1 november 2012. För Trosas del innebär det en kostnad på 155 291 kronor, vilket är en minskning med drygt 2 tkr. Landstinget svarar för 25 procent av medlemsinsatserna och staten för 50 procent.

Bilagor Fastställande av 2014 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland

Johan Sandlund

Margareta Smith

Kommunchef

Ekonomichef

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2013/31

2013-05-27 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Folkomröstning avseende läns- och landstingsbyte för Trosa kommun samt återkallande av ansökan om indelningsändring Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige besluta att hos regeringen och kammarkollegiet återkalla ansökan om en indelningsändring avseende byte av län och landsting för Trosa kommun.

_________

Ärendet Kommunfullmäktige i Trosa kommun har 2013-03-13, § 4, mot bakgrund av de utredningar som gjorts i ärendet, beslutat att ansöka hos regeringen och kammarkollegiet om en indelningsändring som innebär att Trosa kommun övergår från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting. Kommunfullmäktige beslutade 2013-03-13, § 5 även att frågan skulle behandlas genom en kommunal folkomröstning den 26 maj 2013. Valnämndens slutliga sammanräkning av resultatet av folkomröstningen visar att 41,2 % av de röstande tycker att Trosa kommun ska övergå till Stockholms län och landsting och att 58,6 % av de röstande tycker att Trosa kommun ska vara kvar i Södermanlands län och landsting och eventuellt ingå i den nya region som Södermanlans län kan komma att tillhöra. Mot bakgrund av ovanstående resultat föreslås att kommunfullmäktige beslutar att återkalla den ansökan som skickats till regeringen och kammarkollegiet om genomförande av en indelningsändring avseende läns- och landstingsbyte för Trosa kommun.

Johan Sandlund Kommunchef

Jakob Etaat Kanslichef 1

Sammanträdesprotokoll

Trosa kommun

Valnämnden Sammanträdesdatum 2013-05-27

§ 47

Slutlig sammanräkning och redovisning av resultat av folkomröstning i Trosa kommun den 26 maj 2013

Valnämnden beslutar att fastställa det slutliga resultatet av Trosa kommuns folkomröstning den 26 maj 2013 enligt bilaga till valkansliets tjänsteskrivelse daterad 2013-05-27. att överlämna det slutliga resultatet för kännedom till kommunfullmäktige. ___________ Ärendet Trosa kommun genomförde söndagen den 26 maj 2013 en kommunal folkomröstning om Trosa kommuns framtida läns- och landstingstillhörighet. En preliminär sammanräkning har under omröstningsdagen genomförts av valförrättare i kommunens omröstningsdistrikt. Valkansliet har den 26 maj sammanställt ett preliminärt resultat efter distriktens sammanräkning. Måndagen den 27 maj genomförde valnämnden, med bistånd av valkansliet, den slutliga sammanräkningen av omröstningen. Sammanräkningen bestod i en granskning av röster som förklarats ogiltiga i omröstningsdistrikten, samt en kontrollräkning av samtliga röster som inkommit.

Ärendets beredning Tjänsteskrivelse från kanslichef Jakob Etaat 2013-05-27

Kopia till Akten Kommunfullmäktige

Justerandes signatur

Utdragsbestyrkande

5

Tjänsteskrivelse Valnämnden

Dnr VN 2013/12

2013-05-27

Kanslienheten Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 Fax. 0156-520 17 [email protected]

Slutlig sammanräkning och redovisning av resultat av folkomröstning i Trosa kommun den 26 maj 2013

Förslag till beslut Valnämnden beslutar att fastställa det slutliga resultatet av Trosa kommuns folkomröstning den 26 maj 2013 enligt bilaga till valkansliets tjänsteskrivelse daterad 2013-05-27. att överlämna det slutliga resultatet för kännedom till kommunfullmäktige. ________

Ärendet Trosa kommun genomförde söndagen den 26 maj 2013 en kommunal folkomröstning om Trosa kommuns framtida läns- och landstingstillhörighet. En preliminär sammanräkning har under omröstningsdagen genomförts av valförrättare i kommunens omröstningsdistrikt. Valkansliet har den 26 maj sammanställt ett preliminärt resultat efter distriktens sammanräkning. Måndagen den 27 maj genomförde valnämnden, med bistånd av valkansliet, den slutliga sammanräkningen av omröstningen. Sammanräkningen bestod i en granskning av röster som förklarats ogiltiga i omröstningsdistrikten, samt en kontrollräkning av samtliga röster som inkommit. Resultatet av valnämndens slutliga sammanräkning framgår av bilagd förteckning.

Jakob Etaat kanslichef

Bilagor Slutligt resultat av folkomröstning i Trosa kommun den 26 maj 2013, 2013-05-27

2013-05-27

Slutligt resultat av folkomröstning i Trosa kommun den 26 maj 2013 Distrikt TrosaSödra TrosaVästra TrosaÖstra Vagnhärad Centralt Vagnhärad Norra Vagnhärad Södra Västerljung Totalt

Röstsedel1 Röstsedel2 (andel%) (andel%) 587(50,4) 573(49,2)

Ogiltiga 4

569(48,0)

612(51,6)

413(48,2)

1164

Antal röstberättigade 1761

%som röstat 66,1

4

1185

1822

65,0

444(51,8)

0

857

1389

61,7

170(26,1)

481(73,8)

1

652

1124

58,0

230(29,8)

541(70,1)

1

772

1255

61,5

191(33,4)

381(66,6)

0

572

916

62,4

197(38,3)

318(61,7)

0

515

805

64,0

5717

9072

63,0

2357(41,2) 3350(58,6) 10

Total

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2013/92

2013-05-17 Kommunkontoret Jakob Etaat Tel. 0156-520 06 [email protected]

Uppföljning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

att uppdrag 13, 14, 15 samt 16 ska anses genomförda.

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta

att uppdrag 5, 7, 8, 9 samt 11 ska anses genomförda.

att lägga redovisningen av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen till handlingarna.

Ärendet Kommunkontoret har gjort en sammanställning av de uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om. Uppdrag angivna i sammanställningen bereds av berörd nämnd/ förvaltning.

Jakob Etaat Kanslichef

Bilagor Redovisning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, 2013-05-17

0

2013-05-17

Redovisning av beslut/ uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen

Beslutsdatum

Instans

Uppdrag

Ansvarig nämnd/ förvaltning

Status

1.

2008-10-22, § 68

KF

Utarbeta förslag om regelverk för utdelande av förtjänsttecken

KS

Förslag framtaget men ej beslutat

2.

2009-06-17, § 51

KF

Redovisa genomförda energioptimeringsåtgärder och dess effekter för KF senast hösten 2010

TSN

Åtgärder genomförda. Redovisning planeras att ske under hösten 2013.

3.

2010-06-16, § 40

KF

Uppdrag att ta fram detaljplan samt exploatör i syfte att primärt bygga bostäder på fastigheten

SBN

Ärendet är i en förberedelsefas

– ansvara för att budget 2018 ta fram beslutsunderlag baserat på framtaget material för Alt B – komplettera med för beslutet relevant yttre tillkommen fakta

1

Beslutsdatum

Instans

Uppdrag

Ansvarig nämnd/ förvaltning

Status

4.

2011-06-22, § 40

KF

Återkoppling av arbetet med Ungdomssamverkan före årsskiftet 2011

KS

Ungdomssamverkan pågår. Återkoppling planeras att genomföras under hösten 2013.

5.

2011-12-07, § 91

KF

Uppdrag att ta fram en fördjupad analys och en handlingsplan för att åstadkomma en ökad sysselsättningsgrad bland kommunens medarbetare

KS

Uppdraget är genomfört

6.

2012-02-29, § 10

KF

Kommunstyrelsen uppdras att återkomma med förslag till medborgarbaserat jämställdhetsmål, när sådant finns tillgängligt.

KS

Ärendet är under beredning och planeras att behandlas senast november 2013.

7.

2012-12-05,§ 98

KF

kommunstyrelsen ges i uppdrag att vidare utreda förutsättningarna för ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun från Södermanlands län och landsting till Stockholms län och landsting att träda i kraft från och med 1 januari år 2015.

KS

Uppdraget är genomfört

2

Beslutsdatum

Instans

Uppdrag

Ansvarig nämnd/ förvaltning

Status

8.

2012-12-05,§ 98

KF

Kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en opinionsundersöknin gav Trosa kommuns medborgares inställning till ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun

KS

Uppdraget är genomfört

9.

2012-12-05,§ 98

Kf

Valnämnden ges i uppdrag att inleda ett samråd med den central valmyndigheten i syfte att möjliggöra en eventuell folkomröstning i frågan om läns- och landstingsbyte för Trosa kommun.

VN

Uppdraget är genomfört

10.

2012-12-05,§ 103

KF

Kommunstyrelsen får i uppdrag att erbjuda kommunens förtroendevalda en information rörande jämställdhetsperspe ktivet.

KS

Uppdrag planeras att genomföras under 2013

11.

2013-03-13, § 5

KF

Valnämnden uppdras att i övrigt genomföra folkomröstning om läns- och landstingsbyte för Trosa kommun

VN

Uppdraget är genomfört

3

Beslutsdatum

Instans

Uppdrag

Ansvarig nämnd/ förvaltning

Status

12.

2012-09-05, § 75

KS

Kommunstyrelsens kontor får i uppdrag att i anslutning till hanteringen av delårsbokslutet ombesörja en information till nämnderna om Trosa kommuns hantering av lokaler och investeringar.

Kommunkontoret

Uppdraget planeras att genomföras under hösten 2013.

13.

2012-11-21, § 108

KS

Kommunkontoret uppdras att remittera, i ärendet upprättade, utredningsrapporter till berörda myndigheter för yttrande. [Fortsatt utredning gällande läns- och landstingsbyte]

Kommunkontoret

Uppdraget är genomfört

14.

2012-11-21, § 108

KS

Kommunkontoret uppdras att genomföra en opinionsundersöknin g av Trosa kommuns medborgares inställning till ett läns- och landstingsbyte för Trosa kommun. [Fortsatt utredning gällande läns- och landstingsbyte]

Kommunkontoret

Uppdraget är genomfört

4

Beslutsdatum

Instans

Uppdrag

Ansvarig nämnd/ förvaltning

Status

15.

2012-11-21, § 108

KS

Kommunstyrelsens arbetsutskott utses till styrgrupp i den fortsatta processen. [Fortsatt utredning gällande läns- och landstingsbyte]

KSau

Uppdraget är genomfört

16.

2013-04-10, § 28

KS

Teknik- och servicenämnden får i uppdrag att utreda och beräkna kostnaden för färdigställande av en ny förskola placerad på Tomtaäng

TSN

Uppdraget är genomfört

5

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2013/1

2013-05-29 Kanslienheten Lotta Uddberg Tel. 0156-520 58 [email protected]

Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

att lägga anmälningarna till handlingarna ______________

Anmälningar 1.

Kommunstyrelsens ordförande (dnr 2013/3) - Fullmakt för 1:e vice ordf. i kommunstyrelsen, Bengt-Eric Sandström, att vara Trosa kommuns ombud vid Kommuninvests föreningsstämma 2013-04-18. Kommunchef Johan Sandlund befullmäktigas att ersätta ordinarie ombud vid dennes förfall. - Fullmakt för 1:e vice ordf. i kommunstyrelsen, Bengt-Eric Sandström, att ersätta ordf. i kommunstyrelsen som Trosa kommuns ombud vid Mälartinget 30-31 maj 2013. - Kommunchefsförordnande sommaren 2013 vid ordinarie befattningshavares semester

2.

Kommunchefens delegationsbeslut (dnr 2013/4) - Förordnande för produktionschef kultur, fritid, teknik- och service sommaren 2013 - Förordnande för Anna-Lena Lindblom, att jämte egen befattning och attesträtt upprätthålla befattning som socialchef för Georg Hammertjärn under tiden 2013-06-10 – 2013-07-07

3.

Internt avtal om rutiner för posthantering inom Trosa kommun fr.o.m. 2013-09-01 (dnr 2013/85)

Lotta Uddberg Nämndassistent

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsen

Dnr KS 2013/2

2013-05-29 Kanslienheten Lotta Uddberg Tel. 0156-520 58 [email protected]

Anmälningsärenden till kommunstyrelsen

Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

att lägga anmälningarna till handlingarna ____________

Anmälningsärenden 1.

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet - Budget 2014 med flerårsplan 2015-2016 - Ekonomisk prognos 1, 2013

2.

Landstinget Sörmland - Protokoll VOHJS 2013-05-03

3.

Sveriges Kommuner och Landstig - Pressmeddelande – Befolkningsförändringar utmanar ekonomin - Ekonomirapporten – Om kommunernas och landstingens ekonomi april 2013

4.

Regionförbundet Sörmland - Kallelse till regionstyrelsen 2013-06-05

5.

HN 2013/6, utförd internkontroll 2012 för humanistiska nämnden HN 2013-02-26, § 16, barnomsorg och utbildning HN 2013-02-26, § 20, individ och familjeomsorg

6.

KFN 2013/9, utförd internkontroll 2012 för kultur och fritidsnämnden KFN 2013-02-28, § 9

7.

MN 2011/35, utförd internkontroll 2012 för miljönämnden MN 2013-01-21 , § 2

8.

SBN 2012/36, utförd internkontroll 2012 för samhällsbyggnadsnämnden SBN 2013-01-22, § 14

9.

TSN 2012/9, utförd internkontroll 2012 för teknik- och servicenämnden TSN 2013-03-21 § 22

10. VON 2012/6, utförd internkontroll 2012 för vård- och omsorgsnämnden VON 2013-03-12 § 14

Lotta Uddberg Nämndassistent

Kallelse till sammanträde med kommunstyrelsens

Recommend Documents