Kallelse till sammanträde med Kommunfullmäktige

Kallelse

Kallelse till sammanträde med Kommunfullmäktige Datum och tid: Plats:

2016-12-19, klockan 18:00 Medborgarhuset, A-salen

Förhinder anmäls till Gaelle Syde Sammanträdet inleds med en julkonsert från kulturskolan. Ordförande Cecilia Lind (S)

Sida 1 (308)

Kallelse

1.

Val av justerare

2.

Antagande av renhållningstaxa 2017 för kommunerna Eslöv Höör och Hörby (KS.2016.0515)

Sida 2 (308)

Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut §162 Förslag till renhållningstaxa 2017 för Eslövs kommun  Förslag till renhållningstaxa 2017  Renhållningstaxa 2017  Renhållningstaxa för kommunerna Eslöv Höör och Hörby 3.

Borgenram för Eslövs Industrifastigheter AB och dotterbolag (KS.2016.0579) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut §163 Borgensram för Eslövs Industrifastigheter AB (EIFAB) och dotterbolag  Borgensram för Eslövs Industrifastigheter AB  Borgensram EIFAB

4.

Antagande av taxa för uttag av parkeringsavgift i Eslövs tätort (KS.2014.0089) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut §157 Förslag till taxa för parkeringsavgift i Eslövs tätort  Förslag till beslut; Förslag till taxa för uttag av parkeringsavgifter i Eslövs tätort  Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut § 92, 2016 Taxa för uttag av parkeringsavgifter  Eslövs parkeringsutredning - parkeringsutbud, parkeringsavgifter och parkeringsnormer  Underlag till införande av parkeringsavgift i Eslövs tätort  Förslag till taxa för uttag av parkeringsavgift samt karta zonindelning  Rapport Parkeringsavgifter i Eslöv  Kommunstyrelsens beslut § 60, 2014 Parkeringsavgifter i centrala Eslövs

Kallelse

5.

Sida 3 (308)

Revidering av Plan- och bygglovstaxan (KS.2016.0550) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut§155 Förslag till revidering av plan- och bygglovstaxan  Förslag till beslut; förslag till revidering av plan- och bygglovtaxan  Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut § 167, Revidering av Plan- och bygglovstaxan 2017  Miljö och Samhällsbyggnad Förslag till beslut; Revidering av Planoch bygglovstaxan  Förslag Plan- och bygglovstaxa för Eslövs kommun

6.

Revidering av reglementet om ekonomiska förmåner till förtroendevalda (KS.2016.0576) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut §151 Förslag till revidering av reglementet om ekonomiska förmåner till förtroendevalda  Kommunstyrelsens arbetsgivarutskotts beslut §33, 2016 Revidering av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Eslövs kommun  Förslag till beslut; Revidering av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Eslövs kommun  Reglemente om ekonomiska förmåner förtroendevalda 2010-11-01 Förslag  Kommunfullmäktiges beslut § 177, 2014  Kommunstyrelsens beslut § 124, 2012

7.

Antagande av bostadsförsörjningsprogram (KS.2015.0386) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut §152 Förslag till antagande av bostadsförsörjningsprogram  Förslag till bostadsförsörjningsprogram- antagandehandling  Antagandehandling_justerad_2016-12-07  Samrådsredogörelse

8.

Medborgarförslag rörande omklädningsrum och kiosk till Gräshallen (KS.2016.0123)

Kallelse

Sida 4 (308)

Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut §161 Yttrande över medborgarförslag rörande omklädningsrum och kiosk till Gräshallen  Yttrande över medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen (version 2)  Servicenämndens beslut § 42, 2016 Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshall  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 71, 2016 Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen  Medborgarförslag rörande omklädningsrum och kiosk till Gräshallen 9.

Motion från Fredrik Ottesen (SD) och Johan Sandqvist (SD) Ansökan till AMIF, arbeta vidare med inriktning på återvändare (KS.2016.0329) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut §159 Yttrande över motion från Fredrik Ottesen (SD) och Johan Sandqvist (SD) angående ansökan till AMIF, arbeta vidare med inriktning på återvändare  Yttrande över motion om ansökan till AMIF-arbeta vidare med inriktning på återvändande  Motion från Fredrik Ottesen (SD) och Johan Sandqvist (SD) Ansökan till AMIF, arbeta vidare med inriktning på återvändare

10.

Motion från Håkan Larsson (MP) om att upphanda animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder (KS.2016.0250) Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens beslut §160 Yttrande över motion från Håkan Larsson (MP) ”Upphanda animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder”  Förslag till beslut; Motion från Håkan Larsson (MP) angående upphandling av animaliska produkter från djur som inte ätit GMOfoder  Servicenämndens beslut § 47, 2016 Motion "Upphandla animaliskka produkter från djur som inte ätit GMO-foder"  Motion från Håkan Larsson (MP) om upphandling av animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder

11.

Val av ledamöter och ersättare till Nämnden för arbete och försörjning för perioden 2017-

Kallelse

2018 (KS.2016.0618)

12.

Val av ledamöter och ersättare till Barn- och familjenämnden för periioden 2017-2018 (KS.2016.0619)

13.

Val av ledamöter och ersättare till Gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden för perioden 2017-2018 (KS.2016.0620)

14.

Val av ledamöter och ersättare till Kultur- och fritidsnämnden för perioden 2017-2018 (KS.2016.0621)

15.

Val av ledamöter och ersättare till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden för perioden 20172018 (KS.2016.0622)

16.

Val av ledamöter och ersättare till Servicenämnden för perioden 2017-2018 (KS.2016.0623)

17.

Val av ledamöter och ersättare till Vård- och omsorgsnämnden 2017-2018 (KS.2016.0624)

18.

Val av ledamöter och ersättare till Eslövs Föreläsningsförening för perioden 2017-2018 (KS.2016.0625)

19.

Anmälningar för kännedom

Sida 5 (308)

Kallelse

20.

Sida 6 (308)

Anmälan av interpellation från Therese Andersson (MP) till Barn- och familjenämndens ordförande om hur nämnden säkerställer hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen (KS.2016.0603) Beslutsunderlag  Interpellation från Therese Andersson (MP) till Barn- och familjenämndens ordförande om hur nämnden säkerställer hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen

21.

Anmälan av interpellation från Therese Andersson (MP) till Vård- och omsorgsnämndens ordförande om hur nämnden säkerställer hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen (KS.2016.0602) Beslutsunderlag  Interpellation från Therese Andersson (MP) till Vård- och omsorgsnämndens ordförande om hur nämnden säkerställer hjälp och stöd enligt socialtjänstlagen

22.

Borttagen på grund av Sekr. (KS.2016.0616)

Beslutsunderlag  Borttagen på grund av Sekr. 23.

Entledigande av Rebecka Barjosef (S) från alla sina uppdrag (KS.2016.0633) Beslutsunderlag  Avsägelse från Rebecka Barjosef (S) från alla sina politiska uppdrag

24.

Entledigande av Helene Möllerström (S) från sitt uppdrag som ersättare i Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (KS.2016.0634)

Kallelse

Beslutsunderlag  Avsägelse från Helene Möllerström (S) från sitt uppdrag som ersättare i Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Sida 7 (308)

Sida 8 (308)

Antagande av renhållningstaxa 2017 för kommunerna Eslöv Höör och Hörby 2 KS.2016.0515

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 9 (308) 1 (1)

Kommunstyrelsen

§ 162

KS.2016.0515

Förslag till renhållningstaxa 2017 för Eslövs kommun Ärendebeskrivning Styrelsen för Mellanskånes Renhållningsaktiebolag, MERAB, föreslår oförändrad avgift för 2017. Förslaget ska fastställas i de tre ägarkommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Beslutsunderlag  Förslag till renhållningstaxa 2017  Renhållningstaxa 2017  Renhållningstaxa för kommunerna Eslöv Höör och Hörby Beredning Styrelsen föreslår oförändrad taxa. Bolagets ekonomiska prognos för 2016 visar på ett överskott med 3,8 miljoner vilket är betydligt högre än budgeterat överskott. Per den siste augusti visade bolaget på ett överskott med drygt 6,1 miljon. Kommunledningskontoret konstaterar att bolaget av ekonomiska skäl inte behöver öka taxan. Yrkanden Henrik Wöhlecke (M) och Janet Andersson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås fastställa oförändrad renhållningstaxa för 2017. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

KS.2016.0515

2016-11-08 Tomas Nilsson 0413-620 12 [email protected]

Sida 10 (308)

Kommunfullmäktige

Förslag till renhållningstaxa 2017, MERAB Ärendebeskrivning Styrelsen för Mellanskånes Renhållningsaktiebolag, MERAB, föreslör oförändrad avgift för 2017. Förslaget ska fastställas i de tre ägarkommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Beslutsunderlag Skrivelse från MERABS VD daterad 2016-10-06, bilaga. Beredning Styrelsen föreslår oförändrad taxa. Bolagets ekonomiska prognos för 2016 visar på ett överskott med 3,8 miljoner vilket är betydligt högre än budgeterat överskott med 1,1 miljon. Per den siste augusti visade bolaget på ett överskott med drygt 6,1 miljon. Kommunledningskontoret konstaterat att bolaget av ekonomiska skäl inte behöver öka taxan. Förslag till beslut – Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige fastställa oförändrad taxa för 2017 Beslutet skickas till MERABs styrelse

Eva Hallberg Kommundirektör

Tomas Nilsson Ekonomichef

Kommunledningskontoret Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: myndighetsbrevlå[email protected] | www.eslov.se

1(1)

Sida 11 (308)

2016-10-06

Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige i Eslöv

Renhållningstaxan2017 Vid Merabs styrelse möte 2016-09-29 beslutades om oförändrad taxa för 2017. Förslaget skickas nu till ägarkommunerna för antagande i kommunfullmäktige. Bilaga: taxa

Ö-2-7 BengrSvenssohVD

Renhållningstaxagällande från 2017-01-01

ESLÖVS KOMMUN

Sida 12 (308)

Höörs

kommun

HÖRBY KOMMUN

RENHÅLLNINGSTAXA FÖR KOMMUNERNA ESLÖV, HÖÖR OCH HÖRBY Gällande från 2017-01-01

GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser avgifter för hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall i kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Avgifter för denna hantering skall erläggas till kommunens entreprenör Mellanskånes Renhållningsaktiebolag, nedan kallat MERAB.

AVGIFTSSKYLDIGHET Avgift skall betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 § rniljöbalken. Avgiften får tas ut på ett sådant sätt så att återanvändning, återvinning eller annan rniljöanpassad avfallshantering främjas. Fastighetsinnehavare är avgiftsskyldig. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som fastighetsägare. Avgiftsskyldighet kan efter godkännande av MERAB överföras på nyttjanderättshavare efter dennes medgivande.

DEBITERING OCH BETALNINGSPERIODER Avgifter debiteras i intervall som MERAB beslutar. Avgiften skall vara årlig eller på annat sätt periodisk. Om insamling, transport eller bortskaffande sker vid enstaka tillfälle kan avgiften tas ut vid varje särskilt tillfälle. Betalas inte debiterat belopp inom tid som anges i räkning utgår dröjsmålsränta enligt § 6 räntelagen. Sker betalning efter det att skriftligt inkassokrav enligt 5 § inkassolagen utsänts utgår även ersättning för inkassokravet enligt lag om ersättning för inkassokostnader mm. Belopp och avgifter i renhållningstaxan är angivna inklusive moms.

Renhållningstaxa gällande från 2017-01-01

Sida 13 (308)

HÄMTNING Om kunden trots påpekande inte källsorterar sitt avfall enligt MERABs anvisningar eller om kärlet är överfullt eller för tungt eller om det innehåller dåligt förpackat avfall, hämtas inte avfallet (se "Föreskrifter om avfallshantering"). Om så varit fallet skall avfallet omfördelas, förpackas och sorteras i rätt fraktion av fastighetsägaren innan det hämtas. Avgift för extra hämtning utöver ordinarie hämtningsschema betalas då av fastighetsägaren. Om kärlet upprepade gånger varit överfullt och avfallet varit mycket hårt packat kan MERAB, efter samråd med fastighetsägaren, utöka kärlvolymen. Om hämtning inte kan ske vid ordinarie hämtningstillfälle debiteras avgift för "extra hämtning utöver ordinarie hämtningstillfälle" när hämtning har skett.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Bestämmelser om hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall angående hämtningsväg, behållarplats, paketering av avfall och slamtömning o.s.v. finns angivna i den av kommunfullmäktige antagna renhållningsordningen för kommunen.

ÖVRIGT För andra hämtningsskyldigheter som enligt renhållningslagen åligger kommunen och som inte omfattas av denna taxa äger kommunen rätt att bestämma avgifterna på grundval av full kostnadstäckning. Beslut härom fattas av tekniska nämnden.

AVGIFTER Taxan för hushållsavfall är uppdelad i en fast (grundavgift) och en rörlig del. För att beräkna hur stor avgiften för renhållningen blir totalt adderas den fasta grundavgift som gäller för den aktuella abonnemangsformen med den rörliga avgiften som baserar sig på kärlstorlek och abonnemangsform.

Grundavgift Grundavgifterna som specificeras nedan täcker fasta kostnader för administration, återvinningscentraler, farligt avfall, information, utvecklingskostnader för källsorteringssystem osv. Grundavgift (fast avgift) Abonnemangsform Avgift/år En och tvåbostadshus, årsbostäder En och tvåbostadshus, fritidsbostäder Flerbostadshus (en grundavgift per lägenhet) 675 Verksamheter

1 126 895 766

Renhållningstaxa gällande från 2017-01-01

Sida 14 (308)

Med en och tvåbostadshus menas villor, radhus, kedjehus och parhus och dylikt med egen ingång, även i hyresform eller bostadsrätt. Flerbostadshus innebär att huset har minst två våningar och minst tre lägenheter, där lägenheterna ligger ovanpå varandra. Med årsbostad menas en fastighet på vilken den boende är folkbokförd. Med fritidsbostad menas en fastighet där den boende är folkbokförd på annan fastighet.

Rörlig avgift Den rörliga avgiften täcker kostnaden för insamling, behållare och behandling. Den är direkt beroende av kärlvolym och insamlingsintervall.

ÅRSBOSTÄDER En och tvåbostadshus Källsortering i åtta fraktioner i två stycken 370 liters kärl med vardera fyra fack Kärl 1 Matavfall Brännbart avfall Plastförpackningar Ofärgade glasförpackningar

Kärl 2 Tidningar Pappersförpackningar Metallförpackningar Färgade glasförpackningar

• Kärl 1 töms varannan vecka (26 ggr/år) • Kärl 2 töms var fjärde vecka (13 ggr/år) årsavgift: 1 855 kr

Ej fyrfackskärl Delat kärl med två fack, sortering av matavfall och brännbart avfall • 190/240 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 1 855 kr • 370 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 2 160 kr

Renhållningstaxa gållande från 2017-01-01

Sida 15 (308)

Extra kärl (helt kärl) brännbart avfall • 190/240 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 1 293 kr (fast avgift tillkommer ej) • 370 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 1 695 kr (fast avgift tillkommer ej)

Kompostering av matavfall (kräver dispens) Källsortering i sju fraktioner i två stycken Facket för matavfall lämnas tomt. Kärl 1 Brännbart avfall Plastförpackningar Ofärgade glasförpackningar

370 liters kärl med vardera fyra fack

Kärl 2 Tidningar Pappersförpackningar Metallförpackningar Färgade glasförpackningar

• Kärl 1 töms varannan vecka (26 ggr/år) • Kärl 2 töms var fjärde vecka (13 ggr/år) Årsavgift: 1 728 kr • Kärl 1 töms var fjärde vecka (13 ggr/år) • Kärl 2 täms var fjärde vecka (13 ggr/år) Årsavgift: 1 252 kr

Ej fyrfackskärl Helt kärl brännbart avfall (kräver dispens) • 190/240 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 1 728 kr • 190/240 liter • Tömning var fjärde vecka (13 ggr/år) Årsavgift: 1 252 kr • 190/240 liter • Tömning en gång per kvartal (4 ggr/år) Årsavgift: 674 kr • 370 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 2 370 kr

Renhållningstaxagällande från 2017-01-01

• 370 liter • Tömning var fjärde vecka (13 ggr/år) Årsavgift: 1 477 kr • 370 liter • Tömning en gång per kvartal (4 ggr/år) Årsavgift: 833 kr

Flerbostadshus, gemensamhetsanläggningar och verksamheter För flerbostadshus och gemensamhetsanläggningar tillkommer grundavgift per lägenhet, för verksamheter per verksamhet.

Helt kärl - matavfail • 190/240 liter • Tämning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 1 681 kr • 190/240 liter • Tömning varje vecka (52 ggr/år) Årsavgift: 3 264 kr • 190/240 liter • Tömning två gånger i veckan (104 ggr/år) Årsavgift: 6 951 kr • 190/240 liter • Tömning tre gånger i veckan (156 ggr/år) Årsavgift: 10 378 kr • 370 liter • Tämning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 2 356 kr • 370 liter • Törnning varje vecka (52 ggr/år) Årsavgift: 4 546 kr • 370 liter • Tömning två gånger i veckan (104 ggr/år) Årsavgift: 9 184 kr

Sida 16 (308)

Renhållningstaxagällande från 2017-01-01

Helt kärl —brännbart avfall • 190/240 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 1 379 kr • 190/240 liter • Tömning varje vecka (52 ggr/år) Årsavgift: 2 660 kr • 370 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 1 891 kr • 370 liter • Tömning varje vecka (52 ggr/år) Årsavgift: 3 615 kr • 370 liter • Tömning två gånger i veckan (104 ggr/år) Årsavgift: 7 583 kr • 370 liter • Tömning tre gånger i veckan (156 ggr/år) Årsavgift: 11 290 kr • 660 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 3 316 kr • 6601iter • Tömning varje vecka (52 ggr/år) Årsavgift: 6 336 kr

PRODUCENTMATERIAL Grundavgift tillkommer ej. Helt kärl —tidningar, plastförpackningar, metallförpackningar, färgade/ofärgade glasförpackningar, pappersförpackningar • 190 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 686 kr • 190 liter • Tömning varje vecka (52 ggr/år) Årsavgift: 1 814 kr

Sida 17 (308)

Renhållningstaxa gällande från 2017-01-01

• 190 liter • Törnning två gånger i veckan (104 ggr/år) Årsavgift: 3 548 kr • 240 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 741 kr • 240 liter • Tömning varje vecka (52 ggr/år) Årsavgift: 2 425 kr • 240 liter • Tömning två gånger i veckan (104 ggr/år) Årsavgift: 4 754 kr • 370 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 803 kr • 370 liter • Tömning varje vecka (52 ggr/år) Årsavgift: 2 348 kr • 370 liter • Tömning två gånger i veckan (104 ggr/år) Årsavgift: 4 529 kr • 660 liter • Tömning varannan vecka (26 ggr/år) Årsavgift: 1 483 kr • 660 liter • Tömning varje vecka (52 ggr/år) Årsavgift: 2 669 kr • 6601iter • Tömning två gånger i veckan (104 ggr/år) Årsavgift: 5 040 kr

Sida 18 (308)

Renhållningstaxa gällande från 2017-01-01

Sida 19 (308)

FRITIDSBOSTÄDER Hämtning från och med 15/4 till och med 15/9. Helårshärntning debiteras enligt fast och rörlig avgift arsbostäder.

En och tvåbostadshus Källsortering i åtta fraktioner i två stycken 370 liters kärl med vardera fyra fack Kärl 1 Matavfall Brännbart avfall Plastförpackningar Ofärgade glasförpackningar

Kärl 2 Tidningar Pappersförpackningar Metailförpackningar Färgade giasförpackningar

• Kärl 1 töms varannan vecka (12 ggr/år) • Kärl 2 töms en gång per månad (7 ggr/år) Periods avgift: 1 163 kr

Ej fyrfackskäri Delat kärl med två fack, sortering av matavfall och brännbart avfall • 190/240 liter • Tömning varannan vecka (12 ggr/år) Periods avgift: 1 163 kr • 370 liter • Tömning varannan vecka (12 ggr/år) Periods avgift: 1 370 kr Extra käri (helt kärl) brännbart avfall • 190/240 liter • Tömning varannan vecka (12 ggr/år) (fast avgift tillkommer ej) Periods avgift: 890 kr • 370 liter • Tömning varannan vecka (12 ggr/år) (fast avgift tillkommer ej) Periods avgift: 1 353 kr

Renhållningstaxagällande från 2017-01-01

Sida 20 (308)

Kompostering av matavfall (kräver dispens) Källsortering i sju fraktioner i två stycken 370 liters kärl med vardera fyra fack Facket för matavfall lämnas tomt. Kärl 1 Brännbart avfall Plastförpackningar Ofärgade glasförpackningar

Käri 2 Tidningar Pappersförpackningar Metallförpackningar Färgade glasförpackningar

• Kärl 1 töms varannan vecka (12 ggr/år) • Kärl 2 töms var fjärde vecka (7 ggr/år) Periods avgift: 1 104 kr Helt kärl brännbart avfall (kräver dispens) • 190/240 liter • Tömning varannan vecka (12 ggr/år) Periods avgift: 1 410 kr • 370 liter • Tömning varannan vecka (12 ggr/år) Periods avgift: 1 668 kr

STORBEHÅLLARE ÅRSAVGIFT Grundavgift tillkommer. Matavfall Vol m 1,7 m 3 4 m3 8 m3

26 tömningar år 14 148 kr 26 365 kr 43 330 kr

52 tömningar år 26 419 kr 50 480 kr 84 410 kr

Brännbart Volym 1,7 m3 4 m3 8 m3

26 tömningar år 12 007 kr 21 328 kr 33 255 kr

52 tömningar år 22 138 kr 40 405 kr 64 260 kr

Renhållningstaxagällande från 2017-01-01

Sida 21 (308)

TILLÄGGSAVGIFTER Extra tömning • Extra tömning av kärl/säck vid ordinarie tömningstillfälle Per kärl/säck 84 kr • Extra tömning av kärl/säck utöver ordinarie tömningstillfälle Per kärl/säck 272 kr

Trädgårdsavfall Tömning sker varannan vecka 18 ggr under perioden mars till och med november. • 240 liter kärl Periods avgift 1260 kr • 370 liter kärl Periods avgift 1593 kr Extra tömning av Trädgårdsavfall utöver ordinarie tömningstillfälle Per kärllsäck 340 kr

Grovavfall Grovavfall hämtas efter beställning, max 3 kolli/gång. Med grovavfall menas till exempel, möbler, kyl/frys med mera. Grovavfallet skall märkas upp med "GROVAVFALL" för att undvika missförstånd. Hämtning sker vid tomt- eller fastighetsgräns. Pris per hämtning 550 kr

Gångavstånd För sopkärl som är placerade på ett gångavstånd mer än 5 meter från tomtgräns eller hämtningsfordonets uppställningsplats utgår tilläggsavgift per hämtningstillfälle. Utöver 5 meter per påbörjad 10-meters intervall utgår en avgift på 14 kr per hämtningstillfälle och kärl.

Uppehåll i hämtning Fastighetsägare som av kommunens lokala nämnd för miljöfrågor medgivits uppehåll i hämtning erlägger härför 546 kr/uppehåll (engångsavgift). Grundavgift erläggs enl. ovan.

Renhållningstaxa gällande från 2017-01-01

Sida 22 (308)

Dispens från hämtning Fastighetsägare som erhållit dispens från sophämtning av kommunens lokala nämnd för miljöfrågor erlägger 546 kr (engångsavgift). Grundavgift erläggs enl. ovan.

Gemensamt sopkärl Fastighetsägare som erhållit tillstånd av kommunens lokala nämnd för miljöfrågor att nyttja gemensamt kärl skall var och en erlägga grundavgift enligt ovan samt rörlig avgift beroende på kärlvolym och hämtningsintervall.

Kärlbyte Fastighetsägare som begär eller åläggs ändring av kärlvolyrn eller abonnemang erlägger härför 286 kr/ändring.

TÖMNING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR, FETTAVSKILJARE OCH FOSFORFÄLLOR Tömning av slamavskiljare och slutna tankar sker vid behov dock minst en gång per år. Tömning av fettavskiljare ska ske minst 4 ggr/år om inte särskilda skäl föreligger.

SCHEMALAGD TÖMNING Tömning av slamavskiljare Storiek 0 —3 m3 0 —3 m3 inkl. köksbrunn 0-1 m3 Tömning av slamavskiljare Storlek

med avvattnin , inklusive 15 meter slanglängd. Pris per tömning 900 kr 1 145 kr

utan avvattning, inklusive 15 meter slanglängd. Pris per tömning

0 —3 m3

1 200 kr

0 —3 m3inkl. köksbrunn (0-1 m3

1 395 kr

Renhållningstaxa gällande från 2017-01-01

Sida 23 (308)

Tömnin av sluten tank, inklusive 15 meter slanglängd Storlek Pris per tömning — 3 m3

0 —3 m3 inkl. köksbrunn (0- 1 m3)

1 200 kr 1 395 kr

Tömning av slamavskiljare för BDT-vatten (köksbrunn), inklusive 15 meter slanglän d Storlek Pris per tömning 0 — 1m3

900 kr

Fettavskiljare Tömning av fettavskiljare (spolning och sugning av avskiljaren), inklusive 15 meter slanglängd. Spolning av anslutande rör beställs separat. Storlek Pris per tömning 0 —2 m3

1 875 kr

Fosforfällor Inför tömning av fosforfälla ska fastighetsinnehavaren förbereda anläggningen enligt "Föreskrifterna om avfallshantering" så att tömning kan ske med slamsug eller kranbil. Slamsugarbil inkl. förare Pris per hämtning Vard. 06.00 — 16.00

2 300 kr

Kranbil inkl. förare Vard. 06.00 — 16.00

2 300 kr

EXTRA TJÄNSTER Jourbudad tömning av slamavskiljare, sluten tank och fettavskiljare (spolning och sugning av avskiljaren), inom 4 immar, inklusive 15 meter slanglängd. Spolning av anslutande rör beställs separat. Storlek Dag o tid Pris per budning Slamavsk/tank.0-3 m3 Fettavskiljare 0-2 m3 Vard. 16.00 — 06.00 4 800 kr Slamavsk./tank 0-3 m3 Fettavskiljare 0-2 m3 Lö/sö/helg_00.00 — 24.00 6 200 kr

Renhållningstaxa gällande från 2017-01-01

Sida 24 (308)

Budad akut tämning av slamavskiljare/sluten tank inom 1 arbetsdag, inklusive 15 meter slan längd. Budad innan 14.00 töms samma dag, efter 14.00 dagen efter. Storlek Da o tid Pris per budnin 1 843 kr 0-3 ni3 Vard. 06.00 16.00 Budad tömning av Slarnavskiljare/sluten tank inom 5 arbetsdagar, inklusive 15 meter slanglängd. Storlek Da o tid Pris per budnin 1 300 kr 0 — 3 m3 Vard. 06.00 — 16.00 — 3 m3 inkl. köksbrunn 1 495 kr Vard. 06.00 16.00 (0- 1 m3) Budad tömning av slarnavskiljare med avvattning inom 5 arbetsdagar, inklusive 15 meter slanglängd. Storlek Dag o tid Pris per budning 1 150 kr 0 — 3 m3 Vard. 06.00 — 16.00 0 — 3 m3 inkl. köksbrunn 300 kr Vard. 06.00 — 16.00 1 (0- 1 m3) Budad akut tömning av fettavskiljare (spolning och sugning av avskiljaren) inom 1 arbetsdag, inklusive 15 meter slanglängd. Budad innan 14.00 töms samma dag, efter 14.00 dagen efter. Spolning av anslutande rör beställs separat. Storlek Da o tid Pris er budning 2 300 0-2 m3 Vard. 06.00 — 16.00 Budad tömning av fettavskiljare (spolning och sugning av avskiljaren) inom 5 arbetsdagar, inklusive 15 rneter slanglängd. Spolning av anslutande rör beställs separat. Storiek Dag o tid Pris per budnin 2 050 0-2 m3 Vard. 06.00 — 16.00 Budad tämning av fosforfälla. Inför törnning av fosforfälla ska fastighetsinnehavaren förbereda anläggningen enligt "Färeskrifterna om avfallshantering" så att tömning kan ske med slamsug eller kranbil. Pris per hämtning Slamsugarbil inkl. förare Vard. 06.00 16.00 Kranbil inkl. förare

3 500 kr

Vard. 06.00 — 16.00

3 500 kr

Sida 25 (308)

Renhållningstaxa gållande från 2017-01-01

Tilläggsavgift för extra rn3slamavskiljare, sruten tank och fettavskiljare. Pris per m3 Tillägg för m3 utöver angiven volym 344 kr

Tilläggsavgift extra slanglängd. Slan längd över 15 meter 15 25 25 - 35 35 - 45 45 - 55 Över 55 tillägg per tiotal meter

Pris per intervall 135 kr 185 kr 235 kr 285 kr 385 kr

Framkörnin savgift vid bomkörning. Pris er ån 860 kr

Framkörningsavgift

Övriga slamtömningstjänster. Slamsugarbil inkl. förare Vard. 06.00 21.00 Vard. 21.00 - 06.00 Jourtaxa (lö/sö/helg) Högtrycksspolning vard. 06.00 - 21.00

Pris per timme 1 360 kr 1 860 kr 2 360 kr 1 400 kr

Toalettvagnar och uppsamlingstankar för disk och avloppsvatten. Storlek Pris per tömning 1 125 kr

0 -1 nn3

LATRINHÄMTNING Framköringsavgift debiteras alltid om inte tömning kan ske. Årsbostäder, årsavgift Hämtning en gång varannan vecka. Avgift för en behållare Avgift för två behållare

11 109 kr 16 663 kr

Fritidsbostäder, årsavgift Hämtning en gång varannan vecka under perioden 1514 - 15/9. Avgift för en behållare Avgift för två behållare

8 676 kr 13 006 kr

Sida 26 (308)

Borgenram för Eslövs Industrifastigheter AB och dotterbolag 3 KS.2016.0579

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 271(308) (2)

Kommunstyrelsen

§ 163

KS.2016.0579

Borgensram för Eslövs Industrifastigheter AB (EIFAB) och dotterbolag Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade senast om borgensram för Eslövs Industrifastigheter AB (EIFAB) den 16 juni 2014 med dotterbolaget Kopparhästen Fastigheter AB. Ramen fastställdes till 200 miljoner. Styrelsen för EIFAB har beslutat hemställa om att kommunfullmäktige beslutar att godkänna borgensram för EIFAB med dotterbolag om högst 200 miljoner kronor. Beslutsunderlag  Borgensram för Eslövs Industrifastigheter AB  Borgensram EIFAB Beredning EIFAB har under 2015 förvärvat dotterbolaget Fastighetsaktiebolag Gäddan från Eslövs kommun. Med nuvarande beslut om borgensram omfattas endast dotterbolaget Kopparhästen Fastigheter AB, som för övrigt är sålt. Fastighetsaktiebolaget Gäddan har 2015 förvärvat bad- och bowlinganläggningen från systerbolaget Kopparhästen Fastigheter AB. Kopparhästen Fastigheter AB har nyligen, den 1 november 2016, överlåtits till det privata bolaget Hemsö Fastighets AB. Borgensramen föreslås framöver generellt omfatta moderbolaget EIFAB samt aktuella dotterbolag i var tid. Borgensramens storlek bör kunna reduceras framöver med anledning av försäljningen av dotterbolaget Kopparhästen Fastigheter AB som ägt den nu sålda räddningstjänststationen. EIFAB har nyligen genomfört en marknadsanalys kring sin roll i Eslöv samt har en pågående process om en större markaffär. Det kan därmed bli ett hinder för den pågående affärsutvecklingen om borgensramen reduceras i detta läge. Yrkanden Henrik Wöhlecke (M) och Janet Andersson (S) yrkar bifall till Kommunledningskontorets förslag till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås fastställa borgensram för EIFAB med dotterbolag till 200 miljoner kronor. Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Kommunstyrelsen

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sida Sida 282(308) (2)

Sida 29 (308)

KS.2016.0579

2016-11-15 Tomas Nilsson 0413-620 12 [email protected]

Kommunfullmäktige

Borgensram för Eslövs Industrifastigheter AB (Eifab) Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade senast om borgensram för Eifab 2014-06-16 med dotterbolaget Kopparhästen Fastigheter AB. Ramen fastställdes till 200 miljoner. Styrelsen för EIFAB har beslutat hemställa om att Kommunfullmäktige beslutar att godkänna borgensram för Eifab med dotterbolag om högst 200 miljoner kronor. Beslutsunderlag Skrivelse från Eifabs VD Kurt Strömberg, bilaga. Beredning Eifab har under 2015 förvärvat dotterbolaget Fastighets Gäddan AB från Eslövs kommun. Med nuvarande beslut om borgensram omfattas endast dotterbolaget Kopparhästen Fastigheter AB, som för övrigt är sålt. Fastighets AB Gäddan har 2015 förvärvat bad- och bowlinganläggningen från systerbolaget Kopparhästen Fastigheter AB. Kopparhästen Fastigheter AB har nyligen, 1 nov, överlåtits till det privata bolaget Hemsö Fastighets AB. Borgensramen föreslås framöver generellt omfatta moderbolaget Eifab samt aktuella dotterbolag i var tid. Borgensramens storlek bör kunna reduceras framöver med anledning av försäljningen av dotterbolaget Kopparhästen fastigheter AB som ägt den nu sålda räddningstjänststationen. Eifab har nyligen genomfört en marknadsanalys kring Eifabs roll i Eslöv samt har en pågående process om en större markaffär. Det kan därmed bli ett hinder för den pågående affärsutvecklingen om borgensramen reduceras i detta läge. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar att fastställa borgensram för Eifab med dotterbolag till 200 miljoner kronor Beslutet skickas till Eifab Kommunledningskontoret Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: myndighetsbrevlå[email protected] | www.eslov.se

1(2)

KS.2016.0579

Eva Hallberg Kommundirektör

Sida 30 (308)

Tomas Nilsson Ekonomichef

2 (2)

Sida 31 (308)

EIFAB

2015-11-13

Till kommunfullmäktige i Eslövs kommun

Borgensram för Eslövs Industrifastigheter AB (Eifab) Bakgrund

Kommunfullmäktige beslöt 2014-06-16 att godkänna borgensram för Eslövs Industrifastigheter AB med dotterbolag Kopparhästen Fastigheter AB om högst 200 miljoner kronor. Styrelsen för Eifab har 2016-09-29 beslutat att hemställa om att kommunfullmäktige beslutar att godkänna borgensram för Eslövs Industrifastigheter AB med dotterbolag om högst 200 miljoner kronor. Enligt uppdrag Kurt Strömberg VD

Sida 32 (308)

Antagande av taxa för uttag av parkeringsavgift i Eslövs tätort 4 KS.2014.0089

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 331(308) (5)

Kommunstyrelsen

§ 157

KS.2014.0089

Förslag till taxa för parkeringsavgift i Eslövs tätort Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2014, § 60 att ge Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att inkomma med förslag på parkeringsavgifter och zonindelning för de centrala delarna av Eslövs tätort. Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltning har på uppdrag av nämnden tagit fram en kalkyl över investeringar och drift och vilka intäkter som skulle genereras utifrån olika taxenivåer. Utifrån detta har ett förslag på taxor för uttag av parkeringsavgifter i de centrala delarna av tätorten Eslöv med start den 1 mars 2017 tagits fram. Förslaget har godkänts av Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden och skickats vidare för fastställande i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag  Förslag till beslut; Förslag till taxa för uttag av parkeringsavgifter i Eslövs tätort  Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut § 92, 2016 Taxa för uttag av parkeringsavgifter  Eslövs parkeringsutredning - parkeringsutbud, parkeringsavgifter och parkeringsnormer  Underlag till införande av parkeringsavgift i Eslövs tätort  Förslag till taxa för uttag av parkeringsavgift samt karta zonindelning  Rapport Parkeringsavgifter i Eslöv  Kommunstyrelsens beslut § 60, 2014 Parkeringsavgifter i centrala Eslövs Beredning Kommunledningskontoret har tagit del av Miljö- och Samhällsbyggnadsnämndens förslag och i ärendet inkomna synpunkter. Frågan om parkeringsavgifter i Eslövs centrum har diskuterats och utretts länge. Det förslag på zoner och taxor som nu skrivits fram är väl underbyggt med utredningar, observationer samt analyser av nuläge och behov av parkering i de centrala delarna av tätorten. Kommunledningskontoret ser införandet av parkeringsavgifter i centrum som ett naturligt steg i förverkligandet av plan för centrumutveckling och i strävan efter att hitta mer hållbara lösningar för parkering och användning av allmän plats i de centrala delarna av Eslöv. I planen lyfts bland annat att en modell för parkering för cykel och bil i centrum ska arbetas fram och ett tydligt ställningstagande för prioritering av cyklister och fotgängare i stadskärnan görs. Med rätt bil på rätt plats vid rätt tid, som är det övergripande syftet med införandet av parkeringsavgifter, ökar tillgängligheten till Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 342(308) (5)

Kommunstyrelsen

centrumhandelsnära parkeringar och fler får plats att handla. Det skapas nya möjligheter till mer intima, trygga och användarvänliga gaturum i stadskärnan. Detta har varit ett genomgående tema och en önskan i de invånardialoger som förts inom ramen för både arbetet med centrumutveckling och kommunens nya översiktsplan. Införandet av avgifter är också en viktig variabel i kommunens ambition att fortsätta förtäta i de centrala delarna av tätorten. Kommunledningskontoret vill särskilt lyfta fram vikten av att i samband med upphandling av betalningslösningar prioritera enkelhet för användaren. Digitala lösningar bör eftersträvas. För tillfället pågår flera parallella utredningar kring förutsättningar för utveckling av stadskärnan; en utredning av trafikflöden, ett förberedande arbete kring ny gestaltning av Stora torg samt en centrumanalys i regi av en rad fastighetsägare. Dessa beräknas alla tre vara avslutade senast den 30 juni 2017, hänsyn tas med fördel till detta vad gäller tidpunkt för införandet av parkeringsavgifter. De taxor som föreslås initialt vid införande bedöms ligga på en rimlig nivå jämfört med taxor i andra kommuner. Förslaget på taxor och zoner rymmer även fortsatt möjlighet till avgiftsfri korttidsparkering i de mest centrala delarna. Införandet av parkeringsavgifter bör utvärderas kontinuerligt för att följa hur parkeringen i centrum påverkas av avgifterna och för att kunna ta ställning till eventuella behov av ytterligare justeringar. Yrkanden Henrik Wöhlecke (M) yrkar med instämmande av Janet Andersson (S) bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut samt att "Taxa tas ut på de tider som framgår av handlingen - Underlag till införande av parkeringsavgift i Eslövs tätort". Anders Molin (C) instämmer i Henrik Wöhleckes (M) yrkande samt yrkar på ett tillägg att "de parkeringsplatser som idag är tidsbegränsad centrumparkering även fortsättningsvis ska vara avgiftsfria". Håkan Larsson (MP) och Johan Sandqvist (SD) yrkar avslag till kommunledningskontorets förslag. Bertil Jönsson (NKE) yrkar i första hand återremiss av ärendet med motivering att den ska behandlas tillsammans med ett ärende om nybyggnation av ett parkeringshus i Eslövs tätort. I andra hand yrkar han bifall till Anders Molins (C) yrkande. Beslutsgång Ordförande ställer först proposition på återremissyrkandet från Bertil Jönsson (NKE) och finner att kommunstyrelsen tar beslut om ärendet vid dagens sammanträde. Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 353(308) (5)

Kommunstyrelsen

Ordförande ställer sedan proposition på dels bifall dels avslag till kommunledningskontorets förslag till beslut med Henrik Wöhleckes (M) tilläggsyrkande. Ordförande finner att kommunstyrelsen bifaller kommunledningskontorets yrkande och Henrik Wöhleckes (M) tilläggsyrkande. Omröstning begärs och verkställs. Omröstning Ordförande ställer följande propositionsordning: JA-röst för bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut med Henrik Wöhleckes (M) tilläggsyrkande och NEJ-röst för avslag. Omröstningen utfaller med 9 JA-röster och 4 NEJ-röster. Se omröstningslistan nedan. Till sist ställer ordförande proposition på dels bifall dels avslag till Anders Molins (C) tilläggsyrkande. Han finner att kommunstyrelsen avslår Anders Molins (C) tilläggsyrkande. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås fastställa taxa för uttag av parkeringsavgifter i enlighet med Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens förslag med ändringen att tidpunkten för införande fastställs till den 1 juli 2017. - Taxa tas ut på de tider som framgår av handlingen - Underlag till införande av parkeringsavgift i Eslövs tätort Reservationer Centerpartiet och Nya kommunpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag med följande motivering: "Att först anta en undermåttlig parkeringsnorm för nybyggnation och sedan straffa medborgare/boende/pendlare med att införa parkeringsavgifter. Man försvårar för centrumhandel, som kommunen måste vara rädd om annars utarmas denna, miljöincitamentet för pendlarna och lättillgängligheten för centrumparkerarna. Detta ser SD Eslöv inte som en framkomlig väg för beslut. Parkeringsinventeringen är ofullständig med avseende på tidpunkt för utförandet. Därmed yrkar vi avslag till parkeringsavgifter." Miljöpartiet de gröna reserverar sig mot beslutet enligt följande: · "Kommunstyrelsen beslöt att avslå förslaget till ny parkeringsnorm (KS 201612-06 §5), men antog förslaget om zoner med parkeringsavgifter. Dessa två ärenden Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 364(308) (5)

Kommunstyrelsen

hör ihop. Betalparkeringar måste vara en detalj i centrumplanen, där alla detaljer skall hänga ihop som delar av ett övergripande beslut. · Genom att införa parkeringsavgifter går man händelserna i förväg och spänner vagnen framför hästen. · Man låser upp väsentliga delar av utvecklingsarbetet, bl.a. ärendet med separering av trafikslag (gång, cykel, motorfordon). · Man minskar rörelsefriheten när det gäller byggandet av en tredje och fjärde övergång över järnvägen. · Man minskar rörelsefrihet och alternativ angående lokalisering av parkeringshus. · Man avhänder sig delvis parkeringsärendet och överlämnar det till ett parkeringsbolag. Även detta minskar möjligheten till utvecklingsarbete. · Eslövs parkering sönderfaller i tre kategorier: besöksparkering, boendeparkering och pendlarparkering. · Pendlarparkeringsbehovet kan lösas t.ex. genom särskilda tillstånd som inte fördyrar pendlingen som sådan. Att däremot fördyra resandekostnaden med parkeringsavgift är förkastligt och kommer att leda till minskat användande av offentliga kommunikationer. Detta strider t.ex. mot Parisavtalet... · Boendeparkeringen kan bara till liten del lösas genom platser för bilpool. Pga Ebos initiativ har byggandet tagit stora steg framåt, men kommunens planeringsarbete med utnyttjande av gator och parkeringsutrymmen har inte hållit jämna steg. Även detta måste lösas som del i det övergripande beslutet. Då skall man inte införa parkeringsavgifter i förväg. · Analysen av zoner med parkeringsavgift stöder sig på orter som inte är jämförbara med Eslöv. Man talar om Malmö och Lund, vilket är oanvändbart i sammanhanget. Inte heller kan man inte jämföra Eslöv med Danderyd eller Djursholm eftersom dessa är satellitorter med väl utbyggd offentlig kommunikation och helt annan bebyggelsestruktur. I orter som däremot har ungefär samma karaktär som Eslöv förekommer inte parkeringsavgifter. För Miljöpartiet de gröna Håkan Larsson" Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Voteringslista

Sida Sida 375 1(308) (1) (5)

Mötesdatum Kommunstyrelsen

2016-12-06

Voteringslista: § 157 Ärende: Förslag till taxa för parkeringsavgift i Eslövs tätort, KS.2014.0089 Voteringslista(or) JA-röst för bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut med Henrik Wöhleckes (M) tilläggsyrkande och NEJ-röst för avslag Ledamot

Ja

Johan Andersson(S), ordförande Henrik Wöhlecke(M), vice ordförande Janet Andersson(S), ledamot Håkan Larsson(MP), ledamot Tony Hansson(S), ledamot Catharina Malmborg(M), ledamot Johan Sandqvist(SD), ledamot David Westlund(S), ledamot Christine Melinder(M), ledamot Anders Molin(C), ledamot Bertil Jönsson(NKE), ersättare Farid Albahadli(MP), ersättare Göran Granberg(SD), ersättare Resultat

X X X

Nej

Avstår

X X X X X X X X

9

X X 4

0

Sida 38 (308)

KS.2014.0089

2016-11-10 Peter Juterot 0413-626 56 [email protected]

Kommunstyrelsen

Taxa för uttag av parkeringsavgifter i Eslövs tätort Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2014-04-01 att ge nämnden för Miljö och Samhällsbyggnad i uppdrag att inkomma med förslag på parkeringsavgifter och zonindelning för de centrala delarna av Eslövs tätort. Förvaltningen Miljö och Samhällsbyggnad har på uppdrag av nämnden tagit fram en kalkyl över investeringar och drift och vilka intäkter som skulle genereras utifrån olika taxenivåer. Utifrån detta har ett förslag på taxor för uttag av parkeringsavgifter i de centrala delarna av tätorten Eslöv med start 2017-03-01 tagits fram. Förslaget har godkänts av Miljö och Samhällsbyggnadsnämnden och skickats vidare för fastställande i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut § 60, 2014 Parkeringsavgifter i centrala Eslövs (KS.2014.0089-9) Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut § 92, 2016 Taxa för uttag av parkeringsavgifter (KS.2014.0089-10) Eslövs parkeringsutredning - parkeringsutbud, parkeringsavgifter och parkeringsnormer (KS.2014.0089-11) Underlag till införande av parkeringsavgift i Eslövs tätort (KS.2014.0089-12) Förslag till taxa för uttag av parkeringsavgift samt karta zonindelning (KS.2014.0089-13) Rapport Parkeringsavgifter i Eslöv (KS.2014.0089-14) Beredning Kommunledningskontoret har tagit del av Miljö- och Samhällsbyggnadsnämndens förslag och i ärendet inkomna synpunkter. Frågan om parkeringsavgifter i Eslövs centrum har diskuterats och utretts länge. Det förslag på zoner och taxor som nu skrivits fram är väl underbyggt med utredningar, observationer samt analyser av nuläge och behov av parkering i de centrala delarna av tätorten. Kommunledningskontoret ser införandet av parkeringsavgifter i centrum som ett naturligt steg i förverkligandet av plan för centrumutveckling och i strävan efter att hitta mer hållbara lösningar för parkering och användning av allmän plats i de centrala delarna av Eslöv. I planen lyfts bland annat att en modell för parkering för cykel och bil i centrum ska arbetas fram och ett tydligt ställningstagande för Kommunledningskontoret Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: myndighetsbrevlå[email protected] | www.eslov.se

1(2)

KS.2014.0089

Sida 39 (308)

prioritering av cyklister och fotgängare i stadskärnan görs. Med rätt bil på rätt plats vid rätt tid, som är det övergripande syftet med införandet av parkeringsavgifter, ökar tillgängligheten till centrumhandelsnära parkeringar och fler får plats att handla. Det skapas nya möjligheter till mer intima, trygga och användarvänliga gaturum i stadskärnan. Detta har varit ett genomgående tema och en önskan i de invånardialoger som förts inom ramen för både arbetet med centrumutveckling och kommunens nya översiktsplan. Införandet av avgifter är också en viktig variabel i kommunens ambition att fortsätta förtäta i de centrala delarna av tätorten. Kommunledningskontoret vill särskilt lyfta fram vikten av att i samband med upphandling av betalningslösningar prioritera enkelhet för användaren. Digitala lösningar bör eftersträvas. För tillfället pågår flera parallella utredningar kring förutsättningar för utveckling av stadskärnan; en utredning av trafikflöden, ett förberedande arbete kring ny gestaltning av Stora torg samt en centrumanalys i regi av en rad fastighetsägare. Dessa beräknas alla tre vara avslutade senast den 30 juni 2017, hänsyn tas med fördel till detta vad gäller tidpunkt för införandet av parkeringsavgifter De taxor som föreslås initialt vid införande bedöms ligga på en rimlig nivå jämfört med taxor i andra kommuner. Förslaget på taxor och zoner rymmer även fortsatt möjlighet till avgiftsfri korttidsparkering i de mest centrala delarna. Införandet av parkeringsavgifter bör utvärderas kontinuerligt för att följa hur parkeringen i centrum påverkas av avgifterna och för att kunna ta ställning till eventuella behov av ytterligare justeringar. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa taxa för uttag av parkeringsavgifter i enlighet med Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens förslag med ändringen att tidpunkten för införande ändras till den 1 juli 2017.

Beslutet skickas till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Eva Hallberg Kommundirektör Åsa Simonsson Tillväxtchef

Kommunstyrelsen Postadress 241 80 Eslöv Telefon 0413-620 00 Webb www.eslov.se

2 (2)

Sarnmanträdesrprotokofi

KOMMUN

5Sida (78)40 (308)

2016-06-15

111k,

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

It) 06-r)

Onr § 92

MOS.2014.0175

Taxa för uttag av parkeringsavgifter Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2014-04-01 att ge Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att inkomma med förslag till parkeringsavgifter och zonindelning för de centrala delarna av Eslövs tätort. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-05-21 att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en kalkyl, vad gäller investeringar och drift och vilka intäkter detta genererar utifrån olika taxenivåer, inklusive en eventuell längre avgiftsfri centrumparkering. I Miljö- och samhällsbyggnadsnänmdens investeringsplan för 2016 finns ett investeringsprojekt som gäller parkeringsautomater till ett belopp på 700 000 kronor. Lagrum Enligt lag om rätt att ta ut avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats med mera (Svensk författningssamling 1957:259) därefter reviderad, får parkeringsavgifter tas ut i den omfattning som krävs för att ordna trafiken. Motivering Förvaltningen har tagit fram en kalkyl avseende investering som ligger på cirka 75 000 kronor per parkeringsautomat. Lämpligen kan fyra automater placeras i centrum vilket skulle kosta cirka 375 000 kronor. Som komplement införs även telefonparkering. Kostnaderna för drift beror bland annat på vilket eller vilka betalsystem man använder. Vid system där man kan betala med mynt tillkommer en driftkostnad gällande mynthanteringen. Vid system där man betalar med app eller sms via mobiltelefon tillkommer en avgift från systemleverantören som baseras på en procentuell andel av intäkten. Denna varierar från några enstaka procent till 50 procent beroende på vilken leverantör man använder. Andra driftkostnader som tillkommer är service av automater, felavhjälpande underhåll, reservdelar, parkeringskvitto och el. Intäkterna som genereras ligger i ett intervall från 1 900 000 kronor till 5 800 000 kronor, se tabell 1.1, 1.2, 2.1 och 2.2. Som underlag till denna beräkning har förvaltningen haft olika beläggning, en avgiftsfri timme samt ett timpris på 5 och 7 kronor. Förvaltningen har också räknat med att cirka 100 parkeringsplatser med 10 till 30 minuters parkering lämnas avgiftsfritt. För att minska trafiken in till centrum kan billigare taxa gälla de yttre delarna av centrum och en något dyrare taxa i centrum. På pendlarparkeringarna vid Stinstorget, över viadukten samt på Gasverksgatan föreslås en dygnsavgift. Förslagsvis är avgiften per timme 5 respektive 7 kronor och 20 kronor per dygn på pendlarparkering. forts Justerares signatur

/V

N0

Utdragsbestyrkande

\11-15:._W\CA

Sarnmanträdesprotokofl 4 .; ååårif

L1 å

144, IN1

6 (78) Sida 41 (308)

2016-06-15

Miljd- och samhällsbyggnadsnämnden

forts § 92 I aktuella parkeringszoner finns 820 parkeringsplatser. Gjorda inventeringar gällande parkeringsbeläggning visar på att cirka 600 av de 820 parkeringsplatserna är belagda under dagtid. Av de 820 parkeringsplatserna är 100 gatuparkeringar (10 min och 30 min).

procent av dagens beläggning med avgiftsfri gatuparkering (10 min och 30 min). *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, det vill säga 220 arbetsdagar.

___.......

Tabell 1.2. 420 platser avser 70 procent av dagens beläggning. 350 platser avser 70 procent av dagens beläggning med avgiftsfri gatuparkering (10 min och 30 min). *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, det vill säga 220 arbetsdagar.

Tabell 2.1. 415 platser avser 100 procent av dagens beläggning med första timmen avgiftsfri parkering. 315 platser avser 100 procent av dagens beläggning med första timmen avgiftsfri samt avgiftsfri gatuparkering (10 min och 30 min). *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, det vill säga 220 arbetsdagar. Aid

plal=se'r 1 iiivai

hitäkter

per dtItit Intäkter per

(80)

220 5 00 ;16000 /no 220 12520 2710400 290 16210 5 ....__.._

1160o

2.2000

Tabell 2.2. 290 platser avser 70 procent av dagens beläggning med första timmen avgiftsfri parkering. 220 platser avser 70 procent av dagens beläggning med första timmen avgiftsfri samt avgiftsfri gatuparkering (10 min och 30 min). *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, det vill säga 220 arbetsdagar. forts

justerares signatur Utdragsbestyrkande \f1n

Sammanträdesprotokoli

KUMNIUN

7 (78) Sida 42 (308)

2016-06-15

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

forts § 92 Taxan i Lund är från 1 juni 2016 22 kronor i timmen i centrum och 12 respektive 6 kronor i timmen utåt från centrum. Dessa nya nivåer är anpassade för att ligga i nivå med Malmö och Helsingborg. Taxan i Hässleholm är 7 kronor per timme inom zon 1 och 4 kronor per timme utanför zon 1. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2016-06-02. Rapport Trivector 2011:54, Eslöv parkeringsutredning. Kommunstyrelsens beslut, 60, 2014-04-01. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut, § 65, 2014-05-21. Underlag till införande av parkeringsavgift i Eslövs tätort, maj 2014. Parkeringsavgifter i Eslöv. Förslag fill taxa för uttag av parkeringsavgifter, med karta för zonindelning. Bilaga § 92 a-g Yrkande Janet Andersson (S) yrkar på följande taxa, sju kronor per timme i grön zon. 10 kronor per timme i röd zon. Avgift för allmänt upplåten parkeringsplats inom zon 2 på den del där parkering är tillåten ett dygn gäller sju kronor per timme de första fyra timmarna därefter avgiftsfritt dygn eller 350 kronor i månaden utan platsgaranti. Avgiftsfri parkering råder för allmän upplåten parkeringsplats för rörelsehindrade inom zon 1 och zon 2. Ingemar Jeppsson (C) yrkar på att de parkeringsplatser som idag är tidsbegränsad centrumparkering ska även fortsättningsvis vara avgiftsfria. De centrumnära pendlarparkeringarna ska avgiftsbeläggas enligt underlaget till beslut. Johan Sandqvist (SD) yrkar på avslag. Ordförande ställer proposition på att införa parkeringsavgifter eller avslå parkeringsavgifter. Ordförande finner att nämnden beslutar att införa parkeringsavgifter. Votering begärs

forts Justerares signatur /52 (7)1

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll

KUMMUN

8 (78) Sida 43 (308)

2016-06-15

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

forts § 92 Votering Miljö- och sarnhällsbyggnadsnämnden godkänner följande propositionsordning: Ja för bifall till införande av parkeringsavgifter Neför bifall till att avslå arkerin sav ifter Ledamot/ 'änst örande ersättare a Ne' Avstår Ben t Andersson ordförande X In emar je sson C X anet Andersson S X Ronn Thall SD X Hanna Ba 'osef S X Göran T Andersson X Håkan B'elken en X T ilij T koski S X ohan Sand vist SD X Sofia Ha erin C X Miroslav Han S X

Med 8-Ja röster och 2-Nej röster och 1- röst som avstår beslutar Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att införa parkeringsavgifter. Ordförande ställer proposition på Janet Anderssons (S) yrkande och Ingemar Jeppssons (C) yrkande. Ordförande finner att nämnden beslutar i enlighet med Janet Anderssons (S) yrkande. Votering begärs Votering Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden godkänner följande propositionsordning: Ja för bifall till Janet Anderssons (S) yrkande Ne' för bifall till In emar e ssons C) rkande Ledamot/ 'änst örande ersättare a Ne' Avstår Ben t Andersson ordförande X In emar e sson C X anet Andersson S X Ronn Thall SD X Hanna Ba -osef S X Göran T Andersson X Håkan B'elken en X T11jT koski S X ohan Sand vist SD X Sofia Ha erin C X Miroslav Han S X

Med 6-Ja röster och 2-Nej röster och 3- röster som avstår beslutar Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i enlighet med Janet Anderssons (S) yrkande. forts Justerares signatur Utdragsbestyrkande

'

Sarmnanträdesprotokoll

9 (78) Sida 44 (308)

2016-06-15

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

forts § 92 Ordförande finner att nämnden beslutar i enlighet med Janet Anderssons (S) yrkande. Beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa taxa för uttag av parkeringsavgifter enligt följanade: Enligt lag om rätt att ta ut avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats med mera (Svensk författningssamling 1957:259) därefter reviderad, får parkeringsavgifter tas ut i den omfattning som krävs för att ordna trafiken. Avgift för allmänt upplåten parkeringsplats är 10 kronor per timme inom zon 1. Avgift för allmänt upplåten parketingsplats är 7 kronor per timme inom zon 2. Avgift för allmänt upplåten parkeringsplats inom zon 2 på den del där parkering är fillåten ett dygn gäller 7 kronor per timme de första fyra timmarna därefter avgiftsfritt dygn eller 350 kronor i månaden utan platsgaranti. Avgiftsfri parkering råder för allmän upplåten parkeringsplats inom zon 1 där parkering är begränsad till 10-30 minuter. Avgiftsfri parketing råder för allmän upplåten parkeringsplats för rörelsehindrade inom zon 1 och zon 2. Reservation Centerpartiet reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Sverigedemokraterna reserverar sig med följande motivering: "Att först anta en undermåttlig parkeringsnorm för nybyggnation och sedan straffa medborgare/boende/pendlare med att införa parkeringsavgifter. Man försvårar för centrumhandel, som kommunen måste vara rädd om annars utarmas denna, miljöincitamentet för pendlarna och lättillgängligheten för centrumparkerarna. Detta ser SD Eslöv inte som en framkomlig väg för beslut. Parkeringsinventeringen är ofullständig med avseende på fidpunkt för utförandet. Därmed yrkar vi avslag till parkeringsavgifter."

Expedieras: Kommunfullmäktige Staben Justeraressignarur Utdragsbestyrkande j /

Chn

kA`2,nciy-)

MOS.2014.0175

KOMMÖN

Sida 45 (308)

2016-06-02

Miljö och Samhällsbyggnad Kristoffer Tonning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Taxa för uttag av parkeringsavgifter Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade 2014-04-01 att ge miljö- och sanahällsbyggnadsnämnden i uppdrag att inkomma med förslag till parkeringsavgifter och zonindelning för de centrala delarna av Eslövs tätort. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2014-05-21 att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram kalkyl, vad gäller investeringar och drift, och vilka intäkter detta genererar utifrån olika taxenivåer, inklusive en eventuell längre avgiftsfri centrumparkering. I miljö- och samhällsbyggnadsnämndens investeringsplan för 2016 finns ett investeringsprojekt som gäller parkeringsautomater till ett belopp på 700 000 kr. Beslutsunderlag Rapport Trivector 2011:54, Eslöv parkeringsutredning. Kommunstyrelsens beslut, § 60, 2014-04-01. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut, § 65, 2014-05-21. Underlag till införande av parkeringsavgift i Eslövs tätort, maj 2014. Parkeringsavgifter i Eslöv. Tjänsteskrivelse, 2016-06-02. Förslag till taxa för uttag av parkeringsavgifter, med karta för zonindelning. Lagrum Enligt lag om rätt att ta ut avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats med mera (Svensk författningssamling 1957:259) därefter reviderad, får parkeringsavgifter tas ut i den omfattning som krävs för att ordna trafiken. Motivering Förvaltningen har tagit fram en kalkyl avseende investering som ligger på cirka 75 000 kronor per parkeringsautomat. Lämpligen kan fyra automater placeras i centrum vilket skulle kosta cirka 375 000 kr. Som komplement införs även telefonparkering. Kostnaderna för drift beror på bland annat vilket eller vilka betalsystem man använder. Vid system där man kan betala med mynt tillkommer en driftkostnad gällande mynthanteringen. Vid system där man betalar med app eller sms via Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Postadress 24180 Eslöv Besöksadress Grönatorg 2 Telefon 0413 -620 00 Telefax E-post förvaltningensofficiella e-postlåda Webb www.eslov.se

0413-624

05

1 (5)

Sida 46 (308)

mobiltelefon tillkommer en avgift från systemleverantören som baseras på en procentuell andel av intäkten. Denna varierar från några enstaka procent till 50 procent beroende på vilken leverantör man använder. Andra driftkostnader som tillkommer är service av automater, felavhjälpande underhåll, reservdelar, parkeringskvitto och el. Intäkterna som genereras ligger i ett intervall från 1 900 000 kronor till 5 800 000 kronor, se tabell 1.1, 1.2, 2.1 och 2.2. Som underlag till denna beräkning har vi haft olika beläggning, en avgiftsfri timme samt ett timpris på 5 och 7 kronor. Vi har också räknat med att cirka 100 parkeringsplatser med 10 till 30 minuters parkering länmas avgiftsfritt. För att minska trafiken in till centrum kan billigare taxa gälla de yttre delarna av centrum och en något dyrare taxa i centrum. På pendlarparkeringarna vid Stinstorget, över viadukten samt på Gasverksgatan föreslås en dygnsavgift. Förslagsvis är avgiften per timme 5 respektive 7 kronor och 20 kronor per dygn på pendlarparkering. I aktuella parkeringszoner finns 820 parkeringsplatser. Gjorda inventeringar gällande parkeringsbeläggning visar på att citka 600 av de 820 parkeringsplatserna är belagda under dagtid. Av de 820 parkeringsplatserna är 100 gatuparkeringar (10 min och 30 min).

beläggning med avgiftsfri gatuparkering (10 min och 30 min). *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, dvs. 220 arbetsdagar.

Tabe111.2. 420 platser avser 70 % av dagens beläggning. 350 platser avser 70 % av dagens beläggning med avgiftsfri gatuparkering (10 min och 30 min).. *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, dvs. 220 arbetsdagar.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Postadress 241 80 Esläv Telefon 0413-620 00 Webb www.c.sloy.sc

2 (5)

Sida 47 (308)

Tobell 2.1. 415 platser avser100 %av dagensbeläggningmedförsta timmen avgiftsfri parkering.315 platser avser100 %av dagensbeläggningmedförsta timmen avgiftsfri samt ovgiftsfri gatuparkering(10 min och 30 min). *Beräknatpå de dagar beläggningenär kontrollerad, dvs.220 arbetsdagar.

Tabell 2.2. 290 platser avser70 % av dagensbeläggningmedförsta timmen avgiftsfri

parkering.220 platser avser70 % av dagensbeläggningmedförsta timmen avgiftsfri samt avgiftsfri gatuparkering(10 min och30 min). *Beräknatpå de dagar beläggningenär kontrollerad, dvs.220 arbetsdagar.

Taxan i Lund är från 1 juni 2016 22 kronor i timmen i centrum och 12 respektive 6 kronor i timmen utåt från centrum. Dessa nya nivåer är anpassade för att ligga i nivå med Malmö och Helsingborg. Taxan i Hässleholm är 7 kronor per timme inom zon 1 och 4 kronor per timme utanför zon 1.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Postadress 241 80 Eslöv Telefon 0413-620 00 Webb www.cslov sc

3 (5)

Sida 48 (308)

Förslag till beslut

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar att föreslå kommunfullinäktige att fastställa taxa för uttag av parkeringsavgifter.

I ge a undqvist F 'rvaltningschef

st fe Gatuchef

ning

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Postadress 241 80 Eslöv Telefon 0413-620 00 Webb www.t-slov.se

4 (5)

Sida 49 (308) T RAFFIC AB

RAPPORT 2011:54

VERSION 1.2

Eslöv parkeringsutredning – parkeringsutbud, parkeringsavgifter och parkeringsnormer

Sida 50 (308)

Dokumentinformation Titel:

Eslöv parkeringsutredning –framtida parkeringsutbud och nya parkeringsnormer

Serie nr:

2011:54

Projektnr:

11049

Författare:

Karin Neergaard, Trivector Traffic Björn Petersson, Trivector Traffic

Kvalitetsgranskning

Björn Wendle, Trivector Traffic

Beställare:

Eslövs kommun Kontaktperson: Linda Dalundh, tel 0413-620 45, 0767-234312

Dokumenthistorik: Version 1.0 1.1 1.2

Datum 2011-06-22 2011-06.23 2011-09-23

Huvudkontor Lund: Kontor Stockholm:

Inkl P-husalt. 2E Justerat med hänsyn till synpunkter från beställare

Distribution Beställare Beställare Beställare

Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 fax 046-38 65 25 Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 fax 08-54 55 51 79

T RAFFIC AB

[email protected]

Förändring

www.trivector.se

Sida 51 (308)

Förord

Trivector Traffic fick våren 2011 i uppdrag av Eslövs kommun att utreda parkeringssituationen i centrala Eslöv och ta fram en ny parkeringsnorm. I uppdraget ingick även att studera parkeringsavgifter och lämplig lokalisering av ett offentligt parkeringshus. Tillgången till offentlig parkering i centrala Eslöv förväntas minska till följd av planerade förtätningar med ny bebyggelse på tomtmark som idag används för parkering. Dagens system med gratis markparkering i centrala Eslöv är ifrågasatt. Befintlig bilparkeringsnorm är från 2001 och behöver ses över. Arbetet har utförts av civ.ing. Karin Neergaard (projektledare) och civ.ing. Björn Petersson på Trivector Traffic AB. Uppdragsansvarig har varit civ.ing. Björn Wendle, Trivector Traffic AB. Kontaktperson på Eslövs kommun har varit Linda Dalundh. Övriga som bidragit med synpunkter på arbetet är Göran Haglund, Torsten Helander, Göran Hallberg, Malin Gunnarsson och Malin Björns.

Lund september 2011 Trivector Traffic AB

Sida 52 (308)

Sida 53 (308)

Innehållsförteckning

Förord

1.

Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Avgränsning centrala Eslöv

2.

Analys av utbud och efterfrågan på bilparkering 2.1 Utbud av bilparkering i centrala delarna 2.2 Efterfrågan på bilparkering 2.3 Framtida behov och förändringar 2.4 Slutsats kring behov av utbudsförändringar

3 3 4 7 11

3.

Förslag på möjliga förändringar 3.1 Lokalisering och anläggning av nytt parkeringshus eller parkeringsgarage 3.2 Parkeringsavgifter 3.3 Parkeringslösningar, t ex parkeringsköp

13 13 22 29

4.

Parkeringsnorm för bil 4.1 Underlag för parkeringsnormsberäkning 4.2 Förslag ny parkeringsnorm

33 33 36

5.

Sammanfattning av förslag

38

Bilaga 1)

Allmänt tillgängliga parkeringsplatser i centrala Eslöv

Bilaga 2)

Biltäthet i Eslöv fördelat på statistikområden

1 1 2

Sida 54 (308)

1 Trivector Traffic

1. Inledning

1.1 Bakgrund Eslöv ligger i den expansiva Öresundsregionen. Kommunen har över 31 500 invånare och tätorten drygt 18 000 invånare1, befolkningen ökar kontinuerligt. Avståndet till centrala Lund fågelvägen är 15 km. Till centrala Malmö är fågelavståndet 30 km. Arbetsmarknaden i sydvästra Skåne är integrerad och många pendlare är bosatta i Eslöv.

Figur 1-1

Eslövs tätort med aktuellt fokusområde gulmarkerat. Cirklarna anger fågelavstånd från Stora torg.

Allmänt tillgänglig parkering i centrala Eslöv förväntas minska till följd av planerade förtätningar med ny bebyggelse på tomtmark som idag används för parkering. Dagens system med gratis parkering och p-skiva är ifrågasatt och parkeringsavgifter i någon form diskuteras. Förutsättningar för och lämplig lokalisering av ett parkeringshus behöver också utredas, bland annat utifrån om det är en lämplig åtgärd för att ersätta befintlig och framtida parkering på tomtmark. Befintlig bilparkeringsnorm är från 2001 och behöver ses över. Aktuellt uppdrag beaktar parkeringssituationen i de centrala delarna av Eslöv. Detta område är ett begränsat område på ca 484 000 m2, se Figur 1-1.

1

SCB december 2010

Sida 55 (308)

2 Trivector Traffic

1.2 Avgränsning centrala Eslöv I denna parkeringsutredning hänvisas ibland till de centrala delarna av Eslöv. I detta fall har ett område med följande avgränsningar valts: Väst: Västerlånggatan, Öst: Kvarngatan, Norr: Järnvägen (Marieholmsbanan), Söder: Medborgarhuset. Det aktuella området är markerat med orange linje i Figur 1-2.

Figur 1-2.

Centrala delarna av Eslöv markerat med orange linje. Parkeringsplatser är markerade med grå fält och nummer, se bilaga 1 för mer information. Inom 200 meters gångavstånd från Stora torg (gult fält) finns 304 stycken allmänt tillgängliga parkeringsplatser.

Sida 56 (308)

3

Sida 57 (308)

Trivector Traffic

2. Analys av utbud och efterfrågan på bilparkering

2.1 Utbud av bilparkering i centrala delarna Antal p-platser Totalt finns 1764 allmänt tillgängliga parkeringsplatser inom 500 meters gångavstånd från Stora torg. Av dessa är 544 kundparkeringar och övriga offentliga. 79 % av det totala antalet p-platser har någon form av tidsbegränsning, se tabell. Endast 5 % av p-platserna är avgiftsbelagda. 16 % av p-platserna har varken avgifts- eller tidsbegränsning. Tabell 2-1. Allmänt tillgängliga parkeringsplatser i Eslöv (inom 500 m från Stora torg) fördelat på offentlig parkering respektive kundparkering samt fördelat på tidsbegränsning och avgift. Offentlig

Kundparkeringar

Totalt

5-10 min

24

20-30 min

41

18

59 (3 %)

2 timmar

394

434

828 (47 %)

24 h

493

Ingen tidsbegränsning

190

Avgiftsbelagd Totalt

24 (1 %)

493 (28 %) 92

282 (16 %)

544

1 764 (100 %)

78 1 220

78 (5 %)

Det finns idag relativt stor tillgång på parkeringsplatser i mycket centrala lägen i Eslöv. Drygt hälften av platserna ligger inom 400 meters gångavstånd från Stora torg, se Tabell 2-2. Fördelning på besökare, boende och arbetstagare I Tabell 2-2 redovisas en uppskattning av hur parkeringsplatserna fördelar sig på besökare, boende och arbetstagare. Fördelningen bygger på antagandet att all parkering där p-tiden är 2 timmar eller kortare och där p-avgifter finns används av besökare. 24h-parkering och parkering utan tidsbegränsning fördelar sig enligt följande 80 % boende, 15 % arbetstagare och 5 % besökare. Undantag är pendlarparkeringen där fördelningen antas vara 80 % pendlare, 15 % boende och 5 % besökare. Fördelningen mellan boende och arbetstagare är också osäker eftersom inga specifika studier gjorts av detta. En del parkeringar, t ex pendlarparkeringen, används förmodligen av olika grupper vid olika tider så fördelningen är som sagt en grov uppskattning. Om denna fördelning stämmer finns drygt en fjärdedel av besöksparkeringen inom 200 meters gångavstånd från Stora torg.

4

Sida 58 (308)

Trivector Traffic

Tabell 2-2. Parkeringsplatsernas lokalisering. Alla allmänt tillgängliga parkeringar, även privata kundparkeringar. Observera att fördelningen på besökare, boende och arbetstagare endast är uppskattad och därmed osäker. Gångavstånd till Stora torg (m)

Besökare

<200 200-400 400-500 Summa *inklusive pendlarparkering

Boende

Arbetstagare*

Summa

273

0

0

273

272

212

186

671

552

211

58

821

1097

423

244

1764

2.2 Efterfrågan på bilparkering Medelbeläggning 61 % Eslövs kommun har under 2009 kontrollerat beläggningen på de centrala parkeringarna. Man redovisar beläggningen för tre tidpunkter under veckan: Tisdagar kl. 14-18 Torsdagar kl. 14-18 Lördagar kl. 10-14 Beläggningen är relativt jämn under veckorna. Högst beläggning registreras under torsdagarna. Då är 61 % av p-platserna upptagna, i genomsnitt. Stor variation – hög beläggning på små parkeringar Det är en stor variation avseende beläggningen för olika parkeringar. Medelbeläggningen varierar mellan 18 % och 100 %, maxbeläggningen varierar mellan 25 % och 100 %. I tabell 2-3 och figur 2-1 nedan visas olika beläggningsgrader. 440 p-platser har mer än 90 % beläggning som mest. Dessa p-platser finns framförallt på mindre parkeringar, men bland de större kan nämnas Kanalgatan (nr 2, 3a och 3b i Figur 1-2) och Bryggaregatan (nr 19). De allra största parkeringarna – de med fler än 50 p-platser samlat – har en beläggningsgrad på som högst 89 %. Tabell 2-3. Antal och andel parkeringar med olika beläggningsgrad under perioden med högst tryck på parkeringar, vanligtvis torsdag 16-19 (2009). Beläggning (max-period)

Antal p-platser

Antal parkeringar

Andel p-platser

Över 90 %

440

25

25 %

(Stora torg*), Kanalgatan (nr 2, 3a och 3b), Bryggaregatan (nr 19)

80-90 %

200

7

11 %

Badhusparken (nr 7), Föreningstorget (nr 8), Västerlånggatan (nr 42)

50-80 %

555

11

31 %

Pendlarparkering (nr 13), Badhusparken (nr 6), ICA Kvantum (nr 14)

25-50 %

600

9

33 %

ÖB (nr 16), Medborgarhuset (nr 9), Coop (nr 15), Badhusparken (nr 5a)

Totalt

1795

52

100 %

*borttagen parkering.

Avser bl a följande större parkeringar

5 Trivector Traffic

Beläggningsgraden bör inte överstiga 90 % för att en bilist med lätthet ska kunna hitta parkering. När parkeringen är utspridd på många små parkeringar är det särskilt viktigt att denna gräns inte överskrids eller till och med är lägre för att det ska uppfattas som lätt att hitta parkering, medan man på större parkeringar och i p-hus kan tänka sig en högre beläggningsgrad.

Figur 2-1. Parkeringsplatser markerade med grå fält och nummer, se bilaga 1 för mer information. Ett område med 200 meters gångavstånd till Stora torg är markerat med gult. Parkeringsplatser med en beläggning över 90 % har röd cirkel, parkeringsplatser med beläggning mellan 80 och 90 % har blå cirkel. Parkeringsplatser med beläggning under 80 % har ingen cirkel.

Sida 59 (308)

6

Sida 60 (308)

Trivector Traffic

Samband mellan beläggningsgrad och avstånd, tidsbegränsning och avgift Knappt hälften av parkeringarna med beläggning över 90 % ligger inom 200 meters gångavstånd till Stora torg. Övriga ligger inom ca 400 m. Det är alltså inte bara närheten till Stora torg som avgör hur populära parkeringarna är, även om det kan ha viss påverkan. Inom avståndet 200 meter till Stora torg är medelbeläggningen under perioden med högst beläggning 72 %, se Tabell 2-4.

Tabell 2-4. Beläggningsgrad under max-period uppdelat på gångavstånd till Stora torg. Gångavstånd till Stora torg

Beläggningsgrad

Ca 200 m

72 %

200-400 m

72 %

400-500m

55 %

Totalt

61 %

Avgiftsbelagd parkering verkar inte påverka negativt: Bryggaregatan 4 som är avgiftsbelagd har 91 % beläggning. Det går inte heller att se några tydliga skillnader mellan olika grader av tidsbegränsning och beläggningsgrad. Slutsatser  Beläggningsgraden är i genomsnitt bra enligt senaste studien, 61 %.  Beläggningen är något ojämnt fördelad, små parkeringar har i regel högre beläggningsgrad än stora.  24-timmarsparkeringar inom avståndet 200-400 m på Kanalgatan, Badhusparken, Västerlånggatan och Kvarngatan har relativt hög beläggning (mer än 80 %) och förmodligen är det en hel del boende och arbetstagare i centrum som parkerar där.

7 Trivector Traffic

2.3 Framtida behov och förändringar Flera platser i centrala Eslöv som idag består av markparkering kommer inom några år att bebyggas. För att kartlägga en framtida parkeringssituation i Eslöv har vi studerat vad befintliga planer för förtätning innebär i form av parkeringsplatser som kommer att försvinna och i form av ökat parkeringsbehov för de nya bostäder och verksamheter som byggs. Förtätning Det finns planer på nyexploatering i form av förtätning i Eslöv. Följande centralt belägna kvarter är aktuella: Kv. Timmermannen För kvarteret Timmermannen som motsvaras av förre detta BP-tomten öster om Västerlånggatan finns det en detaljplan för 45-50 lägenheter om 1-4 rum. Dessutom verksamheter i bottenplanet, ca 500-600 kvadratmeter. Kv.Sädesärlan Kvarteret Sädesärlan vid Kvarngatan är idag en grusyta som används som pendlarparkering. Här kan komma bostäder på totalt drygt 2000 kvadratmeter. Detta motsvarar ungefär 25 – 30 lägenheter. Dessutom kan det bli verksamheter i bottenplanet. Befintligt hus alldeles norr om, byggt med samma förutsättningar i detaljplanen, innehåller ungefär 22 lägenheter, men inga verksamhetsytor.

Figur 2-2. Den tillfälliga pendlarparkeringen i kv Sädesärlan .

Kv. Rådjuret Detaljplanen för kvarteret Rådjuret vid polishuset innebär ungefär 140-150 lägenheter när alla etapper byggts. Exploatörens plan är på cirka 4-5 år, men konjunkturen styr. Diskussioner pågår redan om revidering av detaljplanen för att öka exploateringsgraden. Kv. Slaktaren För kvarteret Slaktaren dvs. fastigheten söder om biblioteket, vid Norregatan finns ingen ”modern” detaljplan. För 3-4 år sedan fördes diskussioner med HSB om byggnation och ny detaljplan. Ritningarna från HSB innehöll 40-50

Sida 61 (308)

8

Sida 62 (308)

Trivector Traffic

lägenheter och ca 1000 kvadratmeter verksamheter i bottenplanet. Strax innan finanskraschen strandade diskussionerna med HSB. Strandningen berodde bl.a. på diskussioner om hur parkeringsfrågan skulle lösas. Kv. Färgaren, Föreningstorget, Badhusparken och ”övriga obebyggda tomter” För övriga obebyggda fastigheter är detaljplanerna gamla. Det finns för närvarande inga konkreta idéer om förändrad markanvändning.

Figur 2-3.

Kvarteret Färgaren kommer på grund av sitt läge bebyggas på sikt.

Sammanlagt Tillsammans skapar ny bebyggelse ett behov av uppskattningsvis ca 350 platser: ca 300 platser för boende och ca 50 för sysselsatta och besökare i verksamheterna, se Tabell 2-5. Behovet för verksamheterna är uppskattat utifrån att det till största delen handlar om kontorsverksamhet. Med stor del butiker eller annan kundintensiv verksamhet kan p-platsbehovet bli större. Tabell 2-5. Genererat behov av p-platser som en följd av nyexploatering. För de fastigheter där det inte finns uppgifter om vad nyexploateringen kommer bestå av har skattningar av genererat parkeringsbehov gjorts med hänsyn till fastighetens storlek. Parkering

Antal lägenheter

Verksamheter

Uppskattat p-platsbehov (bostäder+ verksamheter)

A

Kv. Timmermannen

40 - 45

500 kvm

30+10

B

Kv. Sädesärlan

25-30

1500 kvm

20+25

C

Kv. Rådjuret

140-150

-

110+0

D

Kv. Slaktaren

40-50

1000 kvm

30+15

E

Kv. Färgaren

30+0

F

Föreningstorget

50+0

G

Badhusparken

20+0

Summa

245-400 lgh

3 000 kvm

290+50

9

Sida 63 (308)

Trivector Traffic

P-platser som försvinner vid förtätning Som en följd av planerad förtätning kan ca 400 allmänt tillgängliga p-platser försvinna från centrala Eslöv inom en relativt snar framtid. Detta är ett stort antal för en ort av Eslövs storlek och innebär att orten skulle mista 20 % av det totala antalet parkeringsplatser i centrum. Förändringar beskrivs i tabell 2-6 och figur 2-2. Det finns fler obebyggda tomter i centrala Eslöv än de som visas här, så på längre sikt kan ännu fler platser komma att försvinna. Tre av de parkeringar som kommer att försvinna ligger inom 200 meters gångavstånd från Stora torg och har en hög beläggningsgrad (>90%) idag (Systembolaget, Norregatan 4 och Kanalgatan 2). Tabell 2-6 Parkeringsplatser som kan försvinna i centrala Eslöv. Läget för de olika parkeringarna visas i figur 2-2. Parkering

Läge

Antal platser & typ

Tidsperspektiv

A

Kv. Timmermannen

Ca 40 (huvudsakligen besöksparkering)

Hösten 2011?

B

Kv. Sädesärlan

Ca 110 (pendlarparkering)

Kan komma snabbt

C

Kv. Rådjuret

Ca 40 (huvudsakligen arbetsparkering)

2011

D

Kv. Slaktare.

?

E

Kv. Färgaren

F

Föreningstorget

G

Badhusparken

Ca 62, varav 40 allmänt tillgängliga (besöksparkering) och 22 för näringsidkare, biblioteket och Ebo (arbetsparkering) 46, varav 2 reserverade och 2 Hk-platser (huvudsakligen besöksparkering) Ca 70 varav 2 Hk-platser (huvudsakligen boendeparkering) Minst 38 varav 2 är Hk-platser (huvudsakligen besöksparkering)

Summa

Ca 400

? ? ?

10 Trivector Traffic

Figur 2-4.

Lägen för parkeringsplatser som kan försvinna när tomterna bebyggs.

Slutsats  Planerad förtätning uppskattas ge ett behov av ca 350 nya p-platser i centrala delarna av Eslöv: ca 300 för nya bostäder och ca 50 för sysselsatta och besökare i nya verksamheter.  Förtätningen innebär samtidigt att ca 400 p-platser försvinner: bland annat ca 110 som huvudsakligen används av pendlare (pendlarparkeringen). Övriga parkeringsplatser som försvinner används uppskattningsvis till stor del av besökare idag (ca 170) samt av boende (ca 60) och sysselsatta (ca 50).

Sida 64 (308)

11

Sida 65 (308)

Trivector Traffic

2.4 Slutsats kring behov av utbudsförändringar Tillgång och efterfrågan totalt sett I tabell nedan visas vad möjliga förändringar som redovisats ovan kan innebära för beläggningsgraden om ingen ny parkering tillförs. Beläggningsgraderna från tidigare studier samt planerade förändringar skulle leda till en teoretisk beläggning på 105 %. Tabell 2-7. Parkering och beläggning idag jämfört med parkering och beläggning med utbudsförändringarna i samband med förtätning. Antal tillgängliga p-platser

Behov av p-platser

Beläggning

Idag

1 760

1 060

61 %

Förändring

-400

+350

Efter förändring

1 360

1 410

105 %

Om man utgår från att en beläggningsgrad på maximalt 80-90 % i snitt är önskvärd ger det ett behov av 250-500 nya p-platser. För att behålla samma beläggningsgrad som idag, det vill säga 61 %, behövs ca 1 000 nya p-platser. Detta anser vi dock inte behövas utan vi anser dels att beläggningsgraden kan vara högre, dels att parkeringsavgifter kan vara ett sätt att minska behovet och öka omsättningen. Ju större samlade p-anläggningar, desto högre kan beläggningsgraden vara utan att det upplevs som svårt att hitta parkering. En strategi bör därför vara att så långt möjligt samla parkeringen i större anläggningar. För att tillgodose behovet av ny parkering analyseras fem möjliga lokaliseringar för ett nytt p-hus eller parkeringsgarage i kapitel 3. De möjliga tillskotten redovisas. Vidare analyseras två åtgärder som kan påverka behovet av parkering och öka samnyttjandegraden: parkeringsavgifter samt parkeringslösningar såsom parkeringsköp i samband med förtätningsprojekt (nybyggnation). Tillgång och efterfrågan för olika grupper Besöksparkering I tabellen ovan över allmänt tillgängliga parkeringar ingår även privata kundparkeringar (Ica Kvantum, Coop, ÖB, AD-center). Om man inkluderar de privata kundparkeringarna täcks behovet av besöksparkering i centrala Eslöv, även på några års sikt (dvs. inklusive borttagande av parkering i samband med förtätning). Om man däremot inte räknar med kundparkeringarna finns ett behov av ytterligare minst 40-80 platser för besökare till centrum om man ska ha en beläggningsgrad på max 80-90 %. Med tanke på att några av de privata kundparkeringarna och även en del av de offentliga ligger på avståndet 400- 500 meter från Stora Torg, kan ytterligare p-platser mer centralt vara viktigt för att stärka centrums attraktivitet. Parkeringsavgifter är ett annat sätt att styra så att en större andel av parkeringarna inom kort gångavstånd kan användas för besökare, se avsnitt 3.2.

12 Trivector Traffic

Förutom dessa förändringar kan nämnas att utbyggnaden av handelsområdet Flygstaden kan påverka parkeringsbehovet. Det är dock svårt att säga hur: å ena sidan kan utbyggnaden av Flygstaden förstärka centrums attraktivitet om åtgärder införs för att höja kvalitet i centrum, å andra sidan kan bilkunderna välja Flygstaden framför centrum, vilket då leder till lägre efterfrågan på parkering. Pendlarparkering Då en stor del av pendlarparkeringen kan komma att bebyggas snart försvinner ca 110 platser där, vilket gör att det med nuvarande efterfrågan finns ett behov av ca 80-90 nya platser för detta. Efterfrågan på platser och därmed behovet av nya p-platser bedöms till viss del kunna minska med avgifter, se avsnitt 3.2. Parkering för verksamheter I samband med förtätning uppstår dels nytt behov av parkering för sysselsatta och besökare till verksamheter, dels måste den parkering som försvinner ersättas. Det innebär uppskattningsvis att det behövs ett tillskott på ca 100 p-platser, varav ca 50 platser är befintliga som försvinner och ca 50 är framtida behov för sysselsatta och besökare till de nya verksamheterna. Boendeparkering För boende behövs ett tillskott på ca 350 parkeringsplatser, varav det största tillskottet avser p-behovet för planerade bostäder, ca 300 platser, och ca 50 platser avser sådan parkering som kommer att försvinna vid förtätning.

Sida 66 (308)

13 Trivector Traffic

3. Förslag på möjliga förändringar

3.1 Lokalisering och anläggning av nytt parkeringshus eller parkeringsgarage Fem lokaliseringsalternativ För att nå en långsiktigt bra parkeringssituation i Eslöv har fem lokaliseringsalternativ för en ny p-anläggning studerats, Figur 3-1. De alternativa lägena har valts ut av kommunen. Faktorer som studerats är exempelvis gångavstånd till Stora torg, möjlighet att få plats med p-hus, möjlig typutformning, ungefärliga kostnader för de olika alternativen, etc.

Figur 3-1.

Studerade alternativa lägen för ett p-hus/garage. Till dessa lägen tillkommer 2E som sträcker sig över 2C, 2D och 2B.

Sida 67 (308)

14 Trivector Traffic

1 – Garage under Stora torg

Stora torg upptar en yta på 5000 kvadratmeter inklusive ytan för trappan i syd. Om hela denna yta används för underjordiskt garage i ett plan så kan det bli plats för 170 bilar. Det skulle kosta ungefär 37 miljoner kronor exklusive markarbeten för iordningsställande av ny torgyta. Alternativet skulle leda till relativt mycket trafik i anslutning till Stora torg. Den främsta fördelen är att garaget kommer att ligga mycket centralt.

Figur 3-2.

Stora torg sett från Södergatan.

Figur 3-3.

Under Stora torg finns stora ytor där ett parkeringsgarage skulle kunna anläggas.

Sida 68 (308)

15 Trivector Traffic

2A - Badhusparken

I alternativ 2A vid Badhusparken (se Figur 3-1) finns plats för ett p-hus som passar även för icke förhyrda platser. Ytan är 2 400 kvadratmeter, men relativt smal. Det skulle därför till exempel krävas sned uppställning samt varsamhet vid planerandet av ramper för att kunna förverkliga alternativet, se Figur 3-4. Det går att få plats med ca 180 bilar i ett p-hus i två plan. Kostnaden skulle bli ca 17 miljoner kronor. Då ytan idag har ca 80 p-platser innebär det ett nettotillskott på ca 100 platser. Det är tekniskt möjligt att bygga i fler plan för att få plats med fler bilar, dock kan stadsbyggnadsmässiga aspekter vara ett hinder för detta. Ytterligare ett plan skulle ge ca 90 fler p-platser och kosta ca 12 miljoner kr mer. Att utöver de två planen ovan mark addera ett plan under mark skulle kosta ca 17 miljoner kr extra. Det skulle alltså innebära en fördubbling av kostnaderna. Nackdelen med läget för detta alternativ är att det ligger nära bostadsbebyggelse och att marken skulle kunna användas för bostadsbebyggelse istället för p-hus. Fördelen är att det ligger nära Stora torg och inom acceptabelt gångavstånd till stationen.

Figur 3-4.

Principlösning för p-hus som medger söktrafik. För att få rimliga ramplutningar är våningsplanen är delade i två delar som är förskjutna ett halvt våningsplan gentemot varandra.

Sida 69 (308)

16 Trivector Traffic

Figur 3-5.

Badhusparken (alternativ 2A).

Figur 3-6.

De alternativa lokaliseringarna i Badhusparken är smala.

2B - Badhusparken

Ytan mellan järnvägsspåret och intilliggande byggnad i alternativ 2B har en bredd på knappt 20 meter. Detta område ingår i utredningen av en ny gata – Badhusgatan. På grund av ytbrist kan inte ett parkeringshus kombineras med anläggande av Badhusgatan. Om man väljer att inte anlägga Badhusgatan så kan ett p-hus med förhyrda platser anläggas. Bredden ger inte möjligheter att anlägga ett p-hus som medger söktrafik. Ytan är 1400 kvadratmeter vilket innebär att man får plats med ca 110 bilar i ett p-hus i två plan. Då parkeringen idag har plats för ca 40 bilar ger det ett nettotillskott på 70 bilar. Separat ramp behövs till varje plan vilket gör att man inte kan bygga mer än två plan om man inte godtar en lägre yteffektivitet på de tillkommande planen.

Sida 70 (308)

17 Trivector Traffic

Figur 3-7.

Principlösning för smalt p-hus som inte medger söktrafik.

2C - Badhusparken

Detta område ingår i utredningen av en ny gata – Badhusgatan. Alternativ 2C förutsätter alltså att Badhusgatan stryks ur planeringen. Ytan är 1300 kvadratmeter, vilket innebär att man får plats med ca 100 bilar för ett p-hus i två plan. Då denna yta idag har ca 70 p-platser innebär det ett nettotillskott på ca 30 pplatser. Bredden är 26 meter vilket gör att söktrafik inte kan medges. Det behövs därmed separat ramp till varje nytt våningsplan. Variant med intrång i Badhusparken Ytan strax väster om alternativ 2C är idag parkområde. Om ett intrång med bredden 3 meter kan göras här kan en smal variant av p-hus med interna ramper för söktrafik anläggas, se Figur 3-4. Det blir då också tekniskt möjligt att bygga i fler plan för att få plats med fler bilar. Ytterligare ett plan och 3 meter bredare anläggning skulle ge dubbelt så många p-platser och kosta ca 12 miljoner kr mer. En nackdel med alternativet är att det inte går att förena med Badhusgatan, däremot finns det flera fördelar: det ligger nära Stora torg och inom acceptabelt gångavstånd till stationen och kan fungera som bullerdämpning mot järnvägen. 2D – Badhusparken

I alternativ 2D, nära järnvägen och strax söder om alternativ 2C, finns plats för ett p-hus av samma typ som för 2A (och 2C med intrångsvarianten), se Figur 3-4. Ytan är 2 000 kvadratmeter. Det går att få plats med ca 150 bilar i ett p-hus i två plan. Kostnaden skulle bli ca 14 miljoner kronor. Då ytan idag har 70 p-platser innebär det ett nettotillskott på ca 80 platser. Det är tekniskt möjligt att bygga i fler plan för att få plats med fler bilar. Ytterligare ett plan skulle ge ca 70 fler pplatser och kosta ca 10 miljoner kr mer. Nackdelen med alternativet är liksom för 2C att det inte går att förena med Badhusgatan, däremot finns det flera fördelar: det ligger nära Stora torg och inom acceptabelt gångavstånd till stationen och kan fungera som bullerdämpning mot järnvägen.

Sida 71 (308)

18 Trivector Traffic

2E – Badhusparken

Vid Badhusparken längs järnvägsvallen finns möjlighet att anlägga ett långsträckt parkeringshus, alternativ 2E (se Figur 3-8). Ytan skulle bli drygt 2400 kvadratmeter och motsvara stora delar av 2B, 2C och 2D tillsammans. En klar fördel är att anläggningen skulle ha en bullerdämpande effekt. Man kan få plats med en smal enkelriktad gata mellan p-huset och intilliggande bebyggelse. Däremot finns det inte plats för både p-hus och dubbelriktad gata enligt det förslag som utreds för Badhusgatan. Anläggningen medger inte söktrafik. Ytan är smal och därför är endast matning till ena sidan av körbanan möjlig, det vill säga en enkelriktad körbana och en rad med snedställda p-platser. Man får plats med ca 120 bilar i två plan. Motsvarande antal för en bredare och kortare anläggning som matar till båda sidor av körbanan (men upptar samma yta) är 180 bilar. Anläggningen skulle placeras på ytor där det finns markparkering idag. Det innebär att nettotillskottet endast blir 60 p-platser. Kostnaden skulle bli ca 17 miljoner kronor totalt, vilket är en relativt hög kostnad per ny tillförd p-plats jämfört med de andra alternativen i Badhusparken. Parkeringshuset blir mycket långt. Extra kostnader tillkommer om man vill ha ytterligare trappor och ramper längs anläggningen.

Figur 3-8.

Det finns möjlighet till en långsträckt parkeringslösning utefter järnvägsvallen.

3 – Garage under nuvarande parkering i kv. Sädesärlan

Det finns möjlighet att anlägga ett källargarage under nuvarande parkering öster om järnvägen. Totalt är ytan 3 600 kvadratmeter. Det går att få plats med 120 bilar i ett underjordiskt plan. Det skulle därmed täcka mer än det behov som kommer att uppstå med planerade bostäder och verksamheter inom kvarteret.

Sida 72 (308)

19 Trivector Traffic

Risken är att parkering i garage kommer att bli för dyr för att attrahera pendlare och besökare till centrum. Eftersom inte kommunen äger marken måste det finnas en marknad för att fastighetsägaren ska vara intresserad av att bygga mer parkering än vad som behövs för att täcka behovet inom fastigheten. Fördelen med alternativet är att det skulle innebära kort körväg i systemet för bilister som kommer österifrån.

Figur 3-9.

De alternativa lokaliseringarna öster om järnvägen varierar mycket i storlek.

4 – Garage ICA Kvantum

Ytan för Kvantums parkering är 6300 kvadratmeter. Man kan få plats med 210 bilar i ett underjordiskt plan. Bredden är ungefär 45 meter. Med detta alternativ skulle samnyttjande kunna ske mellan boende och verksamheter i kv. Sädesärlan intill och pendlare. Fördelen med alternativet är också att det skulle innebära kort körväg i systemet för bilister som kommer österifrån. Nackdelen är att garage innebär en hög kostnad och att det kräver samarbete med ICA:s fastighetsägare. 5 - Pendlarparkeringen på stationens östra sida.

Den triangulära fastigheten som idag är pendlarparkering i markplan skulle eventuellt kunna bebyggas i flera plan. Alternativet skulle innebära kort körväg i systemet för många bilister. Ytan som skulle kunna användas blir dock knappt 900 kvadratmeter vilket skulle innebära ca 70 platser för en lösning i två plan, det vill säga ett mycket litet nettotillskott. Intern söktrafik skulle dessutom inte kunna medges vilket gör att ytan inte är lämplig som p-hus med pendelparkering.

Sida 73 (308)

20

Sida 74 (308)

Trivector Traffic

Slutsats Av de alternativ som studerats framstår inget alternativ som helt optimalt. Det finns för- och nackdelar med samtliga. Om man bortser från kostnaden är garage under Stora torg ett bra alternativ. Man bör vara medveten om att kostnader för iordningsställande av torgyta tillkommer till den kostnad som redovisas i Tabell 3-1. Dessutom, om man önskar fler p-platser, är andra källarplanet ofta dyrare att bygga än första. En billigare lösning som också ligger centralt och är möjlig att bygga är alternativ 2C eller 2D längs med järnvägen vid Badhusparken. Nackdelen med den lösningen är dock att den inte kan kombineras med Badhusgatan då p-huset kommer att ligga i Badhusgatans sträckning. Om kommunen vill behålla en reservplan med Badhusgatan är alternativ 2A i Badhusparken att föredra. Nackdelen med att använda den marken är framförallt att den är attraktiv för bostäder och verksamheter, medan lägena längs med järnvägen kan fungera som bullerskärm. Alternativen vid Badhusparken skulle bland annat kunna användas av boende och besökare som idag utnyttjar Kanalgatan och Norregatan för parkering samt av nytillkommande bebyggelse i kv. Slaktaren. Övriga alternativ som medger söktrafik är garage vilket innebär en betydligt högre kostnad. P-hus på befintlig pendlarparkering (5) rekommenderas inte då ytan är för smal för att medge p-hus med söktrafik.

Tabell 3-1 Sammanställning över studerade lokaliseringar för ett nytt p-hus/p-garage. Källargarage avser lösning i ett plan. P-hus avser lösning i två plan. Kostnaderna är ungefärliga. 1= Stora torg, 2a-2e=Badhusparken, 3=kv. Sädesärlan, 4=ICA, 5=pendlarparkeringen. Nr 1 2a 2b 2c 2d Typ Garage P-hus P-hus P-hus P-hus Gångväg Stora torg 0 120 70 220 120 Gångväg Stationen 100 350 200 350 350 Kan kombineras m. Badhg. Ja Ja Nej Nej Nej Medger söktrafik Ja Ja Nej Ja* Ja Yta (m2) 4 800 2 400 1400 1400 2 000 Antal platser 160 180 110 100 150 Nettotillskott 160 90 70 30 80 Kostnad/plats (t kr) 230 90 90 90 90 Kostnad (miljoner kr) 37 17 10 9 17 *) Söktrafik är möjligt med litet intrång i Badhusparken.

2e P-hus 70-220 200-350 Nej Nej 2 400 120 60 110 17

3 Garage 350 50 Nej Ja 3 600 120 120 230 28

4 Garage 350 50 Nej Ja 6 300 210 210 230 49

Jämförelse kostnader Malmö, Lund, Helsingborg De teoretiskt framräknade kostnaderna för parkeringsanläggningarna i Eslöv kan jämföras med värden i befintliga parkeringpolicy-dokument eller kostnader för verkliga byggprojekt i Skåne. Malmö Stad har tagit fram en parkeringspolicy som ger liknande värden. Dock ges något högre värden för p-hus vilket sannolikt beror på mer arkitektoniskt påkostade konstruktioner. För underjordiska garage blir kostnaden per bilplats högre ju fler våningar anläggningen utförs i. Detta beror på att mer avancerade konstruktioner behövs.

5 P-hus 350 0 Nej Nej 900 70 70 100 6

21 Trivector Traffic

I Helsingborg har det för utformningen prisbelönta Sundstorgsgaraget anlagts under 2000-talet. Detta underjordiska garage är utfört i två våningar. Uppräknat till dagens penningvärden blir kostnaden per plats något lägre än vad som kan förväntas. Inkluderas den ovanliggande torgytan blir dock totalkostnaden klart dyrare än vad som ges vid uträkning med schablonvärden. Vid Universitetssjukhuset i Lund har under 2000-talet tre parkeringshus anlagts. Trots att man valt arkitektoniskt tilltalande lösningar har man lyckats hålla nere kostnaderna. Uppräknat till dagens penningvärde blir kostnaderna per bilplats blir bara 90 % av vad schablonberäkningarna i tabellen indikerar. Jämförelsen ger alltså både dyrare och billigare lösningar per bilplats jämfört med schablonvärdesberäkningarna. Detta indikerar att de framräknade kostnaderna är rimliga.

Figur 3-10. P-huset Granaten i Lund.

Nya och anpassade markparkeringar som alternativ Det har inte ingått i uppdraget att studera alternativ för nya markparkeringar, eller åtgärder för att effektivisera befintliga markparkeringar. Sådana möjligheter finns och bör studeras. De ersätter nödvändigtvis inte ett p-hus/garage men kan komplettera ett sådant. Alternativ som kunde vara intressanta att studera är t ex möjligheter för en pendlarparkering på mindre attraktiv mark något längre österut i östra Eslöv (som ersättning för den parkering som försvinner då kv Sädesärlan bebyggs), samt annan utformning av parkeringen i Badhusparken som möjliggör fler p-platser (om möjligheten till genomfartstrafik mellan Östergatan och Norregatan via Badhusparken begränsas kan förmodligen fler pplatser anläggas).

Sida 75 (308)

22 Trivector Traffic

3.2 Parkeringsavgifter Parkeringsavgifter används då man vill påverka efterfrågan på parkeringsplatser och/eller begränsa tiden som parkeringsplatserna används. Detta är till exempel vanligt i centrala delar av städer med många målpunkter och begränsat antal parkeringsplatser. Vilka effekterna blir beror på avgiftsnivåns storlek och i hur stort område som avgifterna införs. Med en effektiv parkeringsprissättning kan såväl minskade trafikproblem som ökad tillgänglighet för trafikanterna åstadkommas. Dessutom kan ökade intäkter för markägaren genereras. Parkeringsavgifterna kan tas ut efter tre olika principer1: 1. Att bilisterna ska betala kommunens kostnader för att anlägga och driva parkeringsplatserna. 2. Att bilisterna ska betala de samhällsekonomiska kostnaderna som är förknippade med trängsel och/eller miljön i särskilt känsliga områden. 3. Att avgifterna sätts för att styra efterfrågan och styra trafiken. En framgångsrik parkeringsprissättning implementeras bäst som en del av en integrerad parkerings- eller trafikstrategi. En sådan bör också innehålla förslag på förbättrade alternativa färdmedel, information till trafikanterna om alternativ parkering och alternativa färdmedel, åtgärder för efterlevnad som t ex parkeringsövervakning, etc. Vad säger lagen? Enligt Kommunala avgiftslagen (”Lag om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, med mera”) har kommunen rätt att ta ut parkeringsavgifter med syfte att ”ordna trafiken”: ”2 § I den omfattning som behövs för att ordna trafiken får en kommun ta ut ersättning i form av en avgift för rätten att parkera på sådana offentliga platser som står under kommunens förvaltning och som kommunen har upplåtit för parkering. Grunderna för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige. Därvid gäller följande. För att underlätta för näringsidkare och andra med särskilda behov av att parkera i sitt arbete eller för dem som bor i ett visst område att parkera inom området får avgifter tas ut efter särskilda grunder av dem som beslutet gäller. Avgiften får i sådana fall fastställas till ett engångsbelopp för en viss period. Rörelsehindrade får befrias från avgiftsskyldighet. För upplåtelse på offentlig plats som står under kommunens förvaltning av särskilda uppställningsplatser för fordon, som används i yrkesmässig trafik för personbefordran, får kommunen ta ut avgift med det belopp som behövs för att täcka kommunens kostnader för användningen. Lag (1993:1618).” Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i sin skrift om parkering på gatumark tolkat lagen på detta sätt: ”Mot denna bakgrund bör avgiften ligga på en sådan nivå att man får en rimlig omsättning på parkeringsplatsernas användning och därmed ökar möjligheterna

Sida 76 (308)

23 Trivector Traffic

för fler att nå målpunkterna. Nivån på parkeringsavgifterna har alltså ingen koppling till kommunens kostnader för att anordna parkeringen.”2 Det är även viktigt att beakta kravet om att behandla alla medborgare lika. Kommunen har ingen möjlighet att reservera parkeringsplatser på gatumark för enskilda personer eller grupper. Det är dock möjligt att göra undantag från likabehandlingen för några grupper: rörelsehindrade, boende, näringsidkare och beskickningsfordon. Effekter av parkeringsavgifter Farhågorna med parkeringsavgifter är ofta att det ska minska centrums attraktivitet och ge färre besökare. De studier som gjorts, som dock avser större städer än Eslöv, är att det inte finns något samband mellan parkeringsavgifter och omsättning i detaljhandel i innerstäder. De som påverkas mest av avgifter är oftast arbetspendlarna. Den viktigaste faktorn för besökare till centrum är istället kvaliteten på miljön, utbudet av de varor och tjänster som erbjuds samt den allmänna tillgängligheten3. Det positiva resultatet kan dock bero på att förändringar i parkeringstillgång och parkeringsavgifter ofta genomförts samtidigt med attraktivitetshöjande förändringar i gatumiljön. Om det skulle bli pengar över från parkeringsverksamheten kan kommunen till exempel använda pengarna till att förbättra den allmänna tillgängligheten och miljön istället. Kommunen kan dock inte införa p-avgifter eller höjning av sådana med motivet att få pengar till denna typ av åtgärder. Det är svårt att hitta studier på avgifternas effekter i mindre städer och i samband med införande av avgifter. Visby som nyligen infört avgifter sommartid konstaterade dock att det haft en positiv inverkan på så sätt att det blivit lättare för besökare att hitta parkering. Ingen utvärdering har dock gjorts än. De effekter man sett av gratis parkering i innerstäder är bland annat att en större del av arbetstagarna tar bilen in till centrum och tar då i anspråk platser som kunde använts av flera besökare. Ett exempel på detta är Oslo där gratis parkering infördes under en tid på lördagar och söndagar i syfte att förbättra förutsättningarna för detaljhandel i innerstaden. Åtgärden resulterade i att beläggningen på parkeringsplatserna steg till nära 100 %, den genomsnittliga parkeringstiden ökade med ca 30 % vilket medförde minskad omsättning på parkeringsplatser. Affärsinnehavare och föreståndare för offentlig verksamhet som exempelvis muséer blev alltmer negativa till fri parkering eftersom deras kunder hade svårt att hitta lediga parkeringsplatser. Detta faktum ledde till att gratisparkeringen avskaffades4. Flera studier visar att gratis parkering vid arbetsplatsen är en av de faktorer som styr färdmedelsfördelningen allra mest (utöver inkomst, kön etc). Parkeringsavgifter antas alltså i första hand minska arbetspendlarnas användande av bil och parkering. Andra effekter är troligtvis att man parkerar längre bort (boende) 2

SKL, 2010, Parkering på gatumark 2010, Statistik och fakta om kommunernas gatumarksparkering

3

CROW (2005). Parking policies and the effects on economy and mobility. Report on COST Action 342, August, 2005

4

Usterud Hanssen, J. (2005). Parkeringspoltikk og parkeringstilbud i Follo-kommunene. TØI rapport 778/2005, Oslo

Sida 77 (308)

24

Sida 78 (308)

Trivector Traffic

eller möjligtvis kortare tid. Enligt en studie i Stockholm väljer 7 av 10 av de med tillgång till bil att köra bil till arbetet om det finns gratis parkering vid arbetsplatsen, är parkeringen däremot avgiftsbelagd väljer endast 3 av 10 att ta bilen5. Trivectors analyser av resvanorna i Skåne (Resvanor Syd) visade också att de som har tillgång till gratis parkering på arbetet släpper ut 50 % mer koldioxid för sina resor (alla resor) än de som inte har det. Parkeringsavgifter i Eslöv idag Idag finns inga parkeringsavgifter i Eslöv på de parkeringsplatser som kommunen ansvarar för. Däremot finns avgifter på två privata parkeringar. På den vid Systembolaget kostar det idag 8 kr per timme, 40 kr per dygn eller 350 kr per månad. Parkeringsavgifter i andra kommuner av liknande storlek Bland de 62 kommunerna med jämförbar storlek som Eslövs kommun dvs. mellan 21 500 och 41 500 invånare, har 19 kommuner någon form av avgiftsbelagt parkering, se Tabell 3-2. Den vanligaste typen är biljettautomaten med mynt och kort. Den maximala parkeringsavgiften ligger mellan 5 och 25 kronor per timme. Tabell 3-2. Kommuner av jämförbar befolkningsmängd som Eslöv med p-avgifter, max avgift, insamlingsmetod. Källa: SKL, 2010, Parkering på gatumark. Kommun

Invånare 2010

Typ*

Max avgift kr/tim

Mariestad

23 741

1,3

5

Härnösand

24 611

3

5

Nynäshamn

26 032

3,4

25

Arvika

26 034

4

5

Oskarshamn

26 163

2,4,6

6

Vetlanda

26 304

1,3,4,5

6

Ystad

28 338

-

-

Nässjö

29 339

1,3,4

10

Karlskoga

29 668

3,4

10

Karlshamn

31 143

4

10

Danderyd

31 330

3,4

10

Västervik

36 206

1,4

15

Hudiksvall

36 849

3,4

10

Lidköping

38 048

2,3,6

7

Sundbyberg

38 633

4,6

15

Ängelholm

39 394

4

10

Piteå

40 892

3

10

Falkenberg

41 008

3,4

10

7 Kungälv 41 241 *1=Vridmätare, 2=elektron.mätare, 3=biljettautomat mynt, 4=biljettautomat mynt/kort, 5=platsnummerautomat, 6=telefonparkering

5

Resvanor Stockholm län år 2004, Trivector rapport 2005:25

25

Sida 79 (308)

Trivector Traffic

Kostnader och intäkter p-avgifter – är det lönsamt? Intäkterna från parkeringsavgifter i de ovan nämnda kommunerna varierar mellan 555 000 och 19,3 miljoner kronor för år 2009, se Tabell 3-3. Räknar man ihop intäkter från både parkeringsavgifter och felparkeringar och jämför intäktssidan med de sammanlagda kostnaderna för kommunal parkeringsövervakning blir det ett tydligt plus för alla undersökta kommuner förutom en. Tabell 3-3. Kommuner av jämförbar befolkningsmängd som Eslöv med p-avgifter, intäkter och kostnader, tkr, 2009. Källa: SKL, 2010, Parkering på gatumark. Kommun

Intäkter från parkeringsavgifter

Intäkter från felparkeringsavgifter

Summa intäkter parkering

Kostnad kommunal p-övervakning

Resultat (intäkterkostnader)

Intäkter/ kostnader

Mariestad

1191

183

1374

250

1124

Härnösand

1130

428

1558

558

1000

5,5 2,8

Nynäshamn

-

464

-

158

-

Arvika

555

155

710

175

535

4,1

Oskarshamn

2962

261

3223

3500

-277

0,9

Vetlanda

826

126

952

587

365

1,6

Ystad

5496

2133

7629

-

-

Nässjö

818

486

1304

423

881

3,1

Karlskoga

1124

341

1465

634

831

2,3

Karlshamn

3390

1320

4710

2240

2470

2,1

Danderyd

1114

1385

2499

471

2028

5,3

Västervik

4070

518

4588

2225

2363

2,1

Hudiksvall

2509

662

3171

-

-

Lidköping

2567

766

3333

652

2681

5,1

Sundbyberg

19325

4593

23918

2714

21204

8,8

Ängelholm

3143

897

4040

3106

934

1,3

Piteå

961

819

1780

823

957

2,2

Falkenberg

4051

615

4666

1407

3259

3,3

26 Trivector Traffic

Förslag p-avgifter I dagsläget ser vi inget behov av parkeringsavgifter i Eslöv med syfte att styra efterfrågan på parkering. Tillgången på parkering är fortfarande relativt god, se avsnitt 2. Inom några år bedömer vi dock att nya bostäder och verksamheter tillsammans med borttagna platser kommer att ge upphov till ett ökat behov där parkeringsavgifter och ändrade parkeringstider kan vara ett sätt att styra. Ett argument för att införa parkeringsavgifter tidigare kan också vara att de som använder parkeringen ska betala kostnaden för den, annars hamnar kostnaden på alla skattebetalare i kommunen. Tre zoner – två taxor som gäller för all parkering 30 min eller längre I Figur 3-10 visas förslag på olika zoner för parkeringsavgifter. Följande zoner föreslås:   

Röd zon, hög avgift, närmast Stora torg Gul zon, låg avgift, som kombineras med boendeparkering Blå zon (pendlarparkering), gratis 2 timmarsparkering och pendlarkort (avgift för hel dag)

Avgifterna i dessa zoner föreslås gälla för alla parkeringar med parkeringstid 30 minuter eller längre, i kombination med nuvarande tidsbegränsningar, med några undantag. För att underlätta för kortare ärenden föreslås att några 30minutersparkeringar görs om till avgiftsfria 10-minutersparkeringar, se Figur 3-10. Dessutom föreslås att några nuvarande 10-minutersparkeringar tas bort. Rimliga taxor i röd respektive gul zon är 8-10 kr respektive 5 kr. Som framgick av tabell 3-2 är 10 kr/h en vanlig P-avgift i jämförbara kommuner. En del kommuner har valt en avgift på 5 kronor men få har högre timpris än 10 kronor. Jämför man tabell 3-2 med 3-3 så framgår att det inte finns något tydligt samband mellan timpris och intäkter. En okontroversiell timtaxa i Eslöv skulle därmed initialt kunna ligga inom spannet av 5 till 10 kronor/h. Det är emellertid även viktigt att avgifterna ses över regelbundet. Det har konstaterats att den första effekten av parkeringsavgifterna avtar efter en tid 6, man kan säga att det sker en tillvänjning. Väljs timpriset inledningsvis till en nivå en bit under 10 kr/h så ges möjligheter att regelbundet göra prishöjningar utan att man når uppseendeväckande höga nivåer.

6

Miljöstyrelsen i Danmark, bland annat efter äldre resultat (1987) från Göteborg

Sida 80 (308)

27 Trivector Traffic

Figur 3-10. Röd zon (hög avgift), gul zon (låg avgift och ev. boendeparkering), blå zon (tidsbegränsning och pendlarkort). Övriga delar är avgiftsfria. I figuren visas även nuvarande respektive föreslagen 10 minuters-parkering samt var boendeparkering kan vara aktuellt.

Pendlarparkering – 2 timmar gratis och pendlarkortsavgift För pendlarparkeringen föreslås att den tidsbegränsas till 2 timmars gratis parkering under vardagar 8-17, men att pendlare kan köpa ett månadskort för 200300 kr i månaden och stå där under hela dagen. Motiveringen till detta alternativ är att det är positivt om fler väljer att parkera på östra sidan för besök i centrum, därav avgiftsfri korttidsparkering. Men då parkeringen i dagsläget har relativt hög beläggning och antalet p-platser dessutom kan komma att minska

Sida 81 (308)

28 Trivector Traffic

krävs en avgiftssättning för att förhindra överflyttning av arbetspendlare från västra till östra sidan som vill parkera gratis. Detta kan dessutom innebära att de som har nära till stationen väljer cykel till tåget istället för bil. Enligt en inventering som kommunen gjorde i februari 2009 kom 40 % av de parkerade bilarna på pendlarparkeringen från Eslövs tätort. Övriga 60 % kom från andra orter i eller utanför kommunen. En del av de som måste ta bilen kommer förmodligen välja att parkera en bit bort för att hitta gratis parkering. Trivector föreslår att man i samband med avgiftssättning också ser över alternativa möjligheter såsom bra och tillräcklig cykelparkering vid stationen och gratis markparkering öster om stationen. Tidsbegränsning i kombination med boendeparkering vid Kanalgatan På gator inom centrala Eslöv, där 24-timmarsparkering fortfarande förekommer, t ex på delar av Kanalgatan, se även Figur 3-10, föreslås tidsbegränsning till 2 eller 4 timmar för besökare på vardagar i kombination med boendeparkering. Ett annat alternativ, till dess att ökat parkeringsbehov uppstår, är att behålla 24-timmarsparkeringen, men ändå införa boendeparkering. Med boendeparkering menas att de boende längs med dessa gator erbjuds att köpa ett boendeparkeringstillstånd som innebär att de kan parkera sin bil på samma plats under längre tid än de 24 timmar som normalt gäller och betala en lägre avgift per dygn eller månad än som utgår för besökare i området som betalar timavgift. I Lund, Malmö och i flera andra städer har man löst boendeparkering så att de boende betalar boendeparkeringsavgiften direkt i automaten. Förutom parkeringsbiljetten krävs ett särskilt tillstånd (boendedekal) som kommunen då bara behöver utfärda en gång och som visar att man har rätt till den lägre avgiften. Det är därför en fördel att införa boendeparkering samtidigt som övriga avgifter så att automaterna från början kan ges rätt funktioner. De boende har sedan rätt att stå 14 dygn i följd, med hänsyn till gatuunderhåll och renhållning. Avgiften bör sättas så att den täcker de administrationskostnader som det innebär. En lämplig avgift för boendeparkeringstillstånd kan vara 200-300 kr. Avgifterna för detta varierar kraftig mellan olika kommuner. Enligt SKL:s sammanställning från 2010 varierar avgifterna från 0 kr till 6 777 kr per år. Några exempel: i Lund är avgiften 12 kr/dygn eller 240 kr/månad och i Malmö 10-15 kr/dygn. I städer av liknande storlek som Eslöv finns bl a följande exempel: Mariestad (24 000 invånare) 4000 kr per år, Strängnäs (32 000 invånare) 1800 kr per år och Sundbyberg (38 000 invånare) 3 600 kr per år. Parkeringsavgifter och Flygstaden Det är svårt att bedöma effekterna av parkeringsavgifter i relation till att Flygstaden byggs. Särskilt som det ännu är osäkert vilken typ av butiker som kommer att finnas där. Gratis parkering kan vara ett konkurrensmedel. Enligt en studie från 2006 av externa affärsetableringar i Skåne är gratis parkering och lätt att parkera två skäl som kommer högt upp när kunderna får rangordna skäl till varför de valt en extern affärsetablering för sina inköp7. Å andra sidan poängteras i flera studier att de faktorer som är viktigast vid valet av inköpsställe 7

Neergaard, et al., 2006, (Trivector Traffic), Tätortsnära externa affärsetableringar – tillgänglighet och utsläpp, Vägverket publikation 2006: 83

Sida 82 (308)

29 Trivector Traffic

är allmän tillgänglighet, kvaliteten på miljön och utbudet av varor och tjänster samt hur väl man lyckas marknadsföra sig8. Nackdelen med parkeringsavgifter i centrum är att det troligtvis kommer att finnas bilburna kunder som väljer Flygstaden på grund av att det är gratis att parkera där. Fördelen å andra sidan är att tillgängligheten ökar för andra grupper – de som är beredda att betala parkeringsavgifter och de som inte kommer med bil. I SKL:s skrift ”Parkering på gatumark” konstateras bland annat att betalningsviljan för parkering tycks vara hög och ökande. Många kommuner har höjt parkeringsavgifterna på senare år och ökat sina intäkter. Att god tillgänglighet är viktigare för de flesta än gratis parkering visar också det faktum att Bryggaregatan 4 – en av få avgiftsbelagda parkeringar i Eslöv – också är en av de mest populära, med en beläggning på över 90 % på lördagarna.

3.3 Parkeringslösningar, t ex parkeringsköp Skyldigheter att ordna bil- och cykelparkering Skyldigheten att anordna parkering ligger på fastighetsägaren. Vid bygglov är det kommunens skyldighet att se till att kravet uppfylls. Parkeringsnormerna är att betrakta som riktlinjer för att förenkla handläggningen. Den har ingen direkt rättsverkan. Det ankommer på ansvarig nämnd att i varje enskilt fall avgöra om bilplatsbehovet är tillgodosett. Det är dock viktigt att beakta likställighetsprincipen i kommunallagen, som säger att byggherrar ska behandlas lika om det inte finns sakligt skäl för något annat. Krav och skyldigheter att anordna parkering vid nybyggnad är formulerade i Plan- och bygglagen 8 kap 9§ (2010:900). Där står att lämpligt utrymme för parkering ska i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Då det samtidigt finns krav på friyta måste man vid brist på utrymme i första hand ordna friyta. Kan inte fastighetsägaren själv tillgodose parkeringskravet inom tomten eller i dess närhet är han skyldig att ordna parkeringsplatser på annat håll, dock inom kraven på närhet. Detta gör det möjligt att lösa parkeringen i gemensamma anläggningar och genom parkeringsköp. Enligt Plan- och bygglagen 8 kap 10§ (2010:900) är det även möjligt att i efterhand, på bebyggda tomter, gå in och besluta om parkering. Det kan dock vara svårt att uppfylla kraven på parkering när det gäller befintlig bebyggelse och här är det viktigt att beakta skäligheten. Nybyggnad i befintliga områden är å andra sidan ett utmärkt tillfälle för kommunen att diskutera frivillig medverkan i parkeringslösningar av äldre fastigheter. Detta kan ytterligare befästas genom ändring av detaljplan. De flesta kommuner har enbart normer för bilparkering. Skyldigheten omfattar dock även cyklar då skyldigheten enligt PBL avser fordon och då cykel är att betrakta som ett fordon, enligt vägtrafikkungörelsen.

8

CROW (2005) Parking policies and the effects on economy and mobility. Report on COST Action 342, August 2005

Sida 83 (308)

30 Trivector Traffic

Möjliga parkeringslösningar I de fall fastighetsägaren inte kan tillgodose sitt parkeringsbehov på den egna tomten är det vanligaste sättet att lösa parkering att inrätta en gemensamhetsanläggning. Initiativ till detta kan tas av kommunen eller fastighetsägarna. Gemensamhetsanläggning passar bäst vid en samtidig lösning av parkeringsbehovet för flera fastigheter, t ex vid nyexploatering. Ett annat sätt att tillgodose parkeringsbehovet för en fastighet är att skapa parkeringsservitut. Det innebär att en fastighet får rätt att till viss del utnyttja en annan fastighet (den tjänande fastigheten - den som har parkeringsanläggning) eller anläggning som tillhör den. Servitut kan gälla utan tidsbegränsning, dvs. för evigt. Bestämmelser om servitut finns i 14 kap. jordabalken. Ett servitutsavtal ska innehålla: vilka fastigheter som berörs, ändamål och ev. ersättning. I ett servitutsavtal behöver man inte specificera vissa platser med ensamrätt utan det kan räcka att ägaren av den s k härskande fastigheten får rätt att nyttja lediga platser inom t.ex. ett visst område eller del av parkeringsanläggning (till skillnad från ett hyresavtal eller arrende som bygger på ensamrätt till varje p-plats). Vid förtätning i centrum, nybyggnad och om- och tillbyggnad, kan det vara svårt att använda sig av ovanstående lösningar. Bristen på utrymme i centrum gör att det är viktigt att skapa en effektiv parkeringslösning. I många kommuner har man därför tillämpat civilrättsliga avtal om parkeringsköp för att lösa parkeringen i stadskärnan. Parkeringsköp innebär att fastighetsägaren får tillgång till parkeringsplatser på annan tomt genom ett avtal med kommunen/kommunalt parkeringsbolag som anordnar parkeringen. Fördelen med parkeringsköp är att det ger möjlighet att samnyttja parkeringen i centrum. Det finns två former av parkeringsköp: friköp och avlösen. Friköpsavtal innebär att fastighetsägaren betalar ett engångsbelopp per bilplats till kommunen mot att kommunen eller det kommunala parkeringsbolaget åtar sig att anlägga bilplatserna. Avlösen innebär att fastighetsägaren under ett visst antal år, ofta minst 25 år, förbinder sig att hyra de bilplatser som krävs för fastigheten. Ibland förbinder de sig också att bidra till anläggningskostnaden av parkeringsplatserna. Vilka parkeringslösningar används i Eslöv idag? Det finns ingen formell policy för vilka parkeringslösningar som ska tillåtas och användas i Eslöv. I nästan alla fall har dock parkeringen anordnats av fastighetsägaren på den egna tomten. Det finns två kända fall där kommunalt parkeringsköp använts: 

9

Gjutaregården på Bastugatan, ett äldreboende med 38 lägenheter. I samband med nybyggnad ca år 2000 fanns inte plats för parkering på egna tomten. Ett parkeringsköpsavtal slöts då med fastighetskontoret om 14 parkeringsplatser på Badhusparkens parkering. Avtalet reglerade att 14 platser skulle finnas tillgängliga för Gjutaregårdens behov inom specificerat kvarter, dock inga bestämda/reserverade platser. Gjutaregården betalade ett engångsbelopp på 360 000 kr för de 14 platserna9.

Enligt uppgifter från Kurt Lindkvist, exploateringschef i Eslövs kommun

Sida 84 (308)

31 Trivector Traffic



En äldre fastighet som ”friköpte” ett antal platser vid Medborgarhuset. Dessa platser är reserverade för den fastighet som köpt dem. Avtalet skrevs före 1990.

Förslag parkeringsköp Parkeringsköp kan vara ett flexibelt sätt att hantera parkeringsbehov som möjliggör samnyttjande och yteffektiv parkering, vilket är eftersträvansvärt. Vi ser alltså inga hinder att tillämpa parkeringsköp i Eslöv utan ser det som en bra lösning för fastigheter belägna innanför den centrala avgränsningen där möjligheten till samnyttjande finns och där krav på parkering på den egna tomten riskerar att göra byggandet för dyrt (genom att det i princip innebär källargarage). Däremot är det viktigt att parkeringsköpsavtalet tydliggör krav och skyldigheter. Om kommunen planerar att bygga p-hus kan man också ta tillfället i akt och föra en diskussion om parkeringsköp med äldre fastigheter som har behov av mer parkering. Nedan följer några rekommendationer. Förslag om hur parkeringsköpsavtal kan se ut finns redovisade i skriften ”Parkeringsköp – Normalförslag till avtal med kommentar”10. Omfattning Parkeringsköp med Eslövs kommun som civilrättslig part eller med privat fastighetsägare föreslås framförallt som en lösning för fastigheter belägna i de centrala delarna, se Figur 1-2. Kommunen är inte skyldig att ordna parkeringsköpsavtal och har, om parkeringsköpsavtal tillåts av byggnadsnämnden, inte ensamrätt på det. Kommunen kan dock i detaljplan ha bestämt att endast gemensamma anläggningar får användas och därmed styra fastighetsägare till kommunens eller privata fastighetsägares p-hus. Hantering Vid parkeringsköp skrivs ett civilrättsligt avtal med kommunen eller privat fastighetsägare som ansvarar för att se till att platserna finns. Det är byggnadsnämndens ansvar att sedan bedöma om kravet på parkering kan anses uppfyllt med parkeringsköpsavtalet. Det är viktigt att parkeringsköpsavtalet tydliggör krav och skyldigheter. Kommunen bör upprätta en databas, lämpligen kopplad till GIS, där nya (och gamla) avtal läggs in. I denna databas bör ingå de platser som reglerats genom avtal med kommunen, med annan part och parkeringsplatser som tillgodoses på egna tomten. Avtalsform Om byggnadsnämnden bestämmer sig för att fortsätta tillåta parkeringsköp är friköp med engångsbelopp det sätt som förmodligen är enklast att hantera och som de flesta kommuner använder. Det innebär att fastighetsägaren skriver ett 10

Aulin, Torbjörn, 1993, Parkeringsköp – Normalförslag till avtal med kommentar, utgiven av Svenska kommunförbundet

Sida 85 (308)

32 Trivector Traffic

avtal med kommunen, betalar ett engångsbelopp per bilplats till kommunen (vanligtvis fastighets/exploateringskontoret eller kommunledningskontoret). Kommunen åtar sig sedan att tillgodose parkeringsbehovet för dessa parkeringar. Reglering i avtalet Avtalet ska vara knutet till fastigheten. I avtalet regleras: 







Läge: Läge anges som en viss del av en eller flera bestämda anläggningar. Anläggningens läge bestäms av fastighetsbeteckning. Anläggningen ska ligga inom godtagbart gångavstånd, och följer samma riktlinjer som övrig parkering. Storlek: Antal parkeringsplatser bestäms av behovstalen. Platserna kan samnyttjas (dvs behöver och bör ej vara reserverade). I avtalet regleras endast de platser som parkeringsköpet avser (men bygglovet redovisar totala behovet) Tillgänglighet: Krav bör ställas på öppettider/tillgänglighet till platserna. Parkeringsutrymmet bör också vara iordningsställt inom viss rimlig tid, helst direkt när behovet uppstår, dvs inflyttningsdagen. Provisoriska platser bör kunna tillåtas under viss tid, men bör regleras i avtalet. Hävningsrätt: Det bör stå i avtalet att det endast ändras eller hävs av byggnadsnämnden eller annan av kommunen angiven myndighet. Om ett parkeringsköpsavtal upphör att gälla innebär detta inte att skyldigheten att uppfylla parkeringsbehovet bortfaller. Det är också viktigt att i avtalet påpeka att parkeringsköpsbeloppet inte kan återfås även om användningsområdet ändras. Dvd om behovet minskar återfås inte beloppet, däremot kan kommunen kräva fler platser om behovet ökar.

Parkeringsköpsbelopp Parkeringsköpsbeloppet bör motsvara kommunens kostnader för att anlägga parkeringsplatsen. Det innebär enligt kostnadsberäkningarna för Eslöv i avsnitt 3.1 ca 90 000 kr per plats. En annan variant är att ta ut ett något mindre belopp och i stället lägga en del av anläggningskostnaden på den månatliga hyran. I Västerås har man en policy att parkeringsköpbeloppet ska motsvara minst 2/3 av anläggningskostnaden och att resterande del och driftskostnader tas ut som månatlig avgift.

Sida 86 (308)

33 Trivector Traffic

4. Parkeringsnorm för bil

4.1 Underlag för parkeringsnormsberäkning Som underlag för beräkningen av parkeringsnormen har vi använt oss av data om biltäthet, färdmedelsfördelning och stickprovsanalys av verksamheter i centrala Eslöv samt uppgifter om genomsnittlig boendetäthet och arbetartäthet. Biltäthet i Eslöv Från SCB Bilpak har vi erhållit data om biltätheten i olika delar av Eslöv. I hela kommunen är biltätheten 487 bilar per 1000 invånare (2010-12-31). I bilaga 2 redovisas biltätheten per område. Som framgår av bilagan är biltätheten högre i utkanten av tätorten än centralt i tätorten. I det område där centrala Eslöv ingår är biltätheten 310 bilar per 1000 invånare. Observera att avgränsningen för det området är längre västerut (vilket även täcker in delar av de centrala villaområdena) än den avgränsning för centrala Eslöv som gäller för parkeringsnormen och som visas i Figur 1.2 För övriga områden av Eslövs tätort som innehåller stor andel bostäder är biltätheten i genomsnitt 395 bilar per 1000 invånare (med variationer mellan 347 och 431). Jämfört med siffror från 1999 har biltätheten i centrala Eslöv minskat, medan biltätheten i övriga tätorten och kommunen ökat. Som underlag för parkeringsnormen för bostäder i centrala Eslöv har vi använt oss av dagens biltäthet, dvs 310 bilar per 1000 invånare eller 0,31 bilar per invånare. Det är möjligt att biltätheten på 10 års sikt kan bli något högre (beroende av vilka som bor i området), upp till 0,35 bilar per invånare som den var för 10 år sedan, men då normen är en miniminorm väljer vi hellre den lägre siffran (med endast en liten justering uppåt). För övriga delar av tätorten, som parkeringsnormen inte täcker, kan ett riktvärde vara 0,4 bilar per invånare. Med hänsyn till omvärldsfaktorer såsom ökade bränslepriser och mål om minskade koldioxidutsläpp samt att forskare kunnat se en utplaning av bilresandet på senare år har vi inte antagit att bilresandet och bilinnehavet ökar nämnvärt. Bilinnehavet antas snarare bero på målgruppen, vilka som flyttar in. Färdmedelsfördelning Från resvaneundersökningen Resvanor Syd från 2007 har uppgifter om färdmedelsfördelningen till/från Eslövs centrum respektive Eslövs tätort tagits fram. Resor till/från Eslövs centrum Som framgår av Figur 4-1 görs 45 % av alla resor till/från Eslövs centrum med bil. För arbetsresor är andelen densamma, men för inköpsresor är andelen högre, 72 %. Dessa andelar har sedan använts som underlag för beräkningen av parkeringsnormen för kontor och andra verksamheter i centrala Eslöv.

Sida 87 (308)

34

Sida 88 (308)

Trivector Traffic

100% 90%

6

12

25

80% 70%

8

18

2 5

16

60%

13

19

50%

7

5

Till fots Cykel Tåg Buss Bil

40%

72

30% 20%

Annat

45

45

Alla resor

Arbetsresor

10% 0%

Inköpsresor

Resor till/från Eslövs centrum Figur 4-1.

Färdmedelsfördelning (%) för resor till/från Eslövs centrum fördelat på alla resor, arbetsresor respektive inköpsresor. Resorna görs av boende i Skåne. Källa: Resvaneundersökningen Resvanor Syd 2007.

De som bor utanför Eslövs tätort använder sig i högre grad av bil för resor in till Eslövs centrum än de som bor i tätorten, se Figur 4-2.

100% 90%

11 23

80% 70% 60% 50% 40%

24

16

Annat Till fots Cykel Tåg Buss

13

Bil

2

30% 20%

14

59 37

10% 0%

Figur 4-2

Boende i Eslövs tätort

Boende utanför Eslövs tätort

Färdmedelsfördelning (%) för resor till/från Eslövs centrum fördelat på de som bor i tätorten och de som kommer utifrån (dvs från andra delar av kommunen eller Skåne). Källa: Resvaneundersökningen Resvanor Syd 2007.

Resor till/från Eslövs tätort Till/från Eslövs tätort, inklusive centrum, görs 60 % av resorna med bil, se Figur 4-3. För arbetsresor och inköpsresor är andelen högre, 70 % respektive 73 %. Parkeringsnormen nedan täcker enbart centrala Eslöv, men bilandelarna för

35

Sida 89 (308)

Trivector Traffic

hela Eslövs tätort skulle kunna användas som riktmärken för områden utanför centrala Eslöv.

100% 90% 80%

2 5 25

7

24 4

70% 60%

3

8

Annat

9 2

Till fots Tåg

7

Buss

50%

Bil

40% 30%

Cykel

60

70

73

Arbetsresor

Inköpsresor

20% 10% 0%

Alla resor

Resor till/från Eslövs tätort, inkl. centrum Figur 4-3.

Färdmedelsfördelning (%) för resor till/från Eslövs tätort fördelat på alla resor, arbetsresor respektive inköpsresor. Källa: Resvaneundersökningen Resvanor Syd 2007.

Boendetäthet, arbetartäthet och besökstähet Boendetätheten, mätt i kvm boyta per person, är i genomsnitt ca 50 kvm i Sverige. Arbetartätheten, mätt i antal anställda per 1000 kvm skiljer sig åt mellan olika typer av verksamheter, men också mellan olika verksamheter beroende av hur ytan används, t ex har antal anställda per kvm ökat för kontor under senare år på grund av en trend med öppna kontorslandskap. Arbetartätheten för kontor varierar vanligtvis mellan 20 och 30 anställda per 1000 kvm BTA. Utifrån detta och stickprovsanalysen nedan har vi valt 25 anställda per 1000 kvm BTA som underlag för beräkningen av behovstal. För industri- och hantverkslokaler är spridningen normalt ännu större, ofta mellan 10 och 30 anställda per 1000 kvm BTA. För skolor och förskolor är arbetartätheten ca 10-15 anställda per 1000 kvm BTA. För butiker varierar arbetartäthet och besökstäthet beroende av typ av butik, livsmedel, kvartersbutik, stormarknad etc och i normen nedan förslås därför särskild utredning för dessa fall. Enligt parkeringslexikon uppgår antalet samtidigt närvarande i en livsmedelsbutik till ca 60 personer per 1000 kvm BTA (besökstäthet). Arbetstätheten uppgår till ca 13 personer per 1000 kvm BTA. För sällanköpsvarubutiker är tätheten oftast lägre. Enligt parkeringslexikon uppgår antalet samtidigt närvarande i en sällanköpsvarubutik till ca 45 personer per 1000 kvm BTA medan arbetstätheten uppgår till ca 10 personer per 1000 kvm BTA.

36

Sida 90 (308)

Trivector Traffic

Stickprovsanalys Kommunen har gjort stickprov av arbetartäthet (antal anställa per 1000 kvm) och bilanvändning för två verksamheter i centrala Eslöv: biblioteket och Sparbanken Öresund. Sparbanken har en arbetartäthet om 23 anställda per 1000 kvm, vilket alltså stämmer väl med ovan angivna intervall för kontorsverksamhet. Banken använder 17 bilplatser per 1000 kvm av totalt 25 tillgängliga. Medan Kultur och Fritid endast använder 6 platser per 1000 kvm. Denna stora variation kan bero på att tillgången på (reserverad) parkering är större på Sparbanken.

4.2 Förslag ny parkeringsnorm Förslag centrala Eslöv I Tabell 4-3 visas förslag på behovstal för bilparkering i centrala Eslöv (se avgränsning i Figur 1-2). I jämförelse med den nuvarande normen, antagen 200110-10, har bilplatsbehovet för bostäder i flerfamiljshus minskats från 8 till 7,5 och för kontor från 14 till 13. Det är ganska små förändringar som motiveras av att parkeringsnormen ses som en miniminorm. Men det är även fullt rimligt att behålla nuvarande behovstal om man anser att kontinuiteten är viktig.

Tabell 4-1. Behovstal för bilparkering i centrala Eslöv (se avgränsning i Fel! Hittar inte referenskälla.). ehovet anges i bilplatser per 1000 kvm BTA utom för småhus där behovet anges i bilplatser per lägenhet. Lokalkategori

Delbehov boende/ arbetande

Delbehov besökande

Totalt behov

Bostäder Flerfamiljshus

6,5

1**

7,5

Småhus i grupp (per lgh)

1,0

0,5

1,5

Småhus enstaka (per lgh)

1,0

1,0

2,0

Kontor

11

2

13

Skolor

4

-

4

Butiker

5

20-40*

25-45*

Övriga verksamheter

*

*

*

*) bör utredas enskilt i varje fall. **) då samnyttjande på gemensam parkering inte är möjligt.

För flerfamiljshus är behovstalet beräknat utifrån biltätheten i centrala Eslöv justerat något uppåt (0,32 bilar per invånare) och genomsnittlig boendetäthet i Sverige (50 kvm per boende), se avsnitt 4.1. Behovet av besöksparkering antas vara 10-20 % av behovet för boende. Observera att delbehovet för besökande och därmed det totala behovet kan sänkas om samnyttjande på gemensam parkering är möjligt. För kontor är behovstalet beräknat utifrån färdmedelsfördelning vid arbetsresor till/från centrala Eslöv (bilandel 45 %) och arbetartäthet 25 anställda per 1000 kvm, se även avsnitt 4.1. Observera att stickprovet visar på att ett högre be-

37

Sida 91 (308)

Trivector Traffic

hovstal skulle behövas, men då vi endast har ett tillförlitligt stickprov och då vår utgångspunkt varit att parkeringsnormen ska vara en miniminorm har vi valt att föreslå det lägre värdet. Med framtida parkeringsavgifter kommer marknaden förhoppningsvis att styra utbud och efterfrågan. För skolor antas samma värde som tidigare. Ett beräknat värde utifrån färdmedelsfördelning vid arbetsresor till/från centrala Eslöv (bilandel 45 %) och arbetartäthet 10 anställda per 1000 kvm, se även avsnitt 4.1, ger något högre behov, men då arbetartätheten kan variera och då vi inte har specifika uppgifter för Eslöv behåller vi hellre det lägre gamla talet. För butiker och övriga verksamheter föreslås utredning i varje enskilt fall. Samnyttjande I tabell nedan finns värden för typiska beläggningsgrader vid olika tidpunkter. Dessa kan användas vid beräkning av reducering av p-platsbehov som följd av samnyttjande. Tabell 4-2. Rekommenderade värden för antagande om beläggningsgrader när möjligt samnyttjande ska beräknas. Vardag 10-16

Fredag 16-19

Lördag 10-13

Boende

80 %

90 %

80 %

Kontor

100 %

20 %

10 %

Butik

70 %

90 %

100 %

Besökande boende

25 %

80 %

40 %

Övriga delar av Eslöv För övriga delar av Eslöv föreslås utredning i varje enskilt fall. Riktvärden för färdmedelsfördelning och arbetartäthet som redovisas i avsnitt 4.1 kan dock användas som stöd i viss mån. Acceptabla gångavstånd till parkering i centrala Eslöv I tabell nedan ges förslag på vad som kan användas som acceptabelt gångavstånd till parkering. Förslaget innebär i princip att boende och besökare ska prioriteras framför arbetspendlare i centrala delarna. Avståndet för arbetspendlare på 400 m kan jämföras med avstånd som antas godtagbara till kollektivtrafiken. Tabell 4-3. Acceptabelt gångavstånd för olika parkeringskategorier i centrala Eslöv. Acceptabelt avstånd Boende

300 m

Besökare

300 m

Arbetspendlare

400 m

38 Trivector Traffic

5. Sammanfattning av förslag

I dagsläget inget akutbehov Sammanfattningsvis kan vi konstatera att utbudet av parkering i centrala Eslöv väl möter efterfrågan. Beläggningsgraden är i genomsnitt bra enligt senaste studien, 61 %. Rekommenderade maximala beläggningsgrader är 80-90%. I dagsläget finns alltså inget akut behov av fler parkeringsplatser. Inom 10 år behov av fler platser Däremot är flera nybyggen planerade i centrala delarna av Eslöv som gör att behovet inom 5-10 år kan överstiga utbudet om inga nya platser tillskapas. Planerad förtätning innebär det totalt kommer att finnas ett behov av 250-500 nya parkeringsplatser i centrala Eslöv (med 80-90 % maxbeläggning), varav ca 350 är sådana platser som behövs för de nya bostäderna och verksamheterna. Utöver dessa kan ytterligare platser behövas för att ersätta de p-platser som försvinner och som idag används av framförallt besökare och boende. Parkeringsbehovet kan lösas på tomtmark (för den nya bebyggelsen) och/eller genom gemensamt p-hus. Då parkering på tomtmark i centrala delarna ofta förutsätter garage som är en dyr lösning kan kommunalt p-hus vara att föredra. I centrala Eslöv rekommenderar vi därför att kommunen är öppen för kommunalt parkeringsfriköp som alternativ till att lösa parkering på egen tomt. Lämplig lokalisering av P-hus Fem alternativa lokaliseringar för P-hus har studerats. Inget alternativ framstår som helt optimalt. Det finns för- och nackdelar med samtliga. Om man bortser från kostnaden är garage under Stora torg ett bra alternativ. En billigare lösning som också ligger centralt och är möjlig att bygga är vid Badhusparken längs med järnvägen, södra eller norra delen. Nackdelen med den lösningen är dock att den inte kan kombineras med Badhusgatan då p-huset kommer att ligga i Badhusgatans sträckning. Om man vill ha kvar Badhusgatan som reservplan är kvartersmarken vid Bastugatan vid Badhusparken ett alternativ. Nackdelen med att använda den marken är framförallt att den är attraktiv för bostäder och verksamheter, medan lägena längs med järnvägen kan fungera som bullerskärm. Parkeringsavgifter bör införas inom några år Det finns i dagsläget inget behov av parkeringsavgifter för att styra utbud och efterfrågan eftersom tillgången på parkering är relativt god. Däremot kan det ur rättvisesynpunkt och med tanke på framtida ökat p-behov vara rätt att inom några år ta ut avgifter. Med avgifter kan behovet av nya parkeringsytor i centrala Eslöv minska. Framförallt förväntas effekten bli att arbetspendlare väljer annat färdmedel än bil till stationen och arbetet i centrala Eslöv och att de par-

Sida 92 (308)

39 Trivector Traffic

kerar längre bort från centrum. Många kommuner av Eslövs storlek har avgifter och jämförelse av intäkter och kostnader i dessa kommuner visar att det är lönsamt. Förslaget som redovisas i avsnitt 3.2 innebär tre avgiftszoner, som kombineras med tidsregleringar (varav några är nya). För att underlätta för korta ärenden föreslås fler avgiftsbefriade 10 minuters-parkeringar. Trivector rekommenderar vidare att man satsar på ett system som är smidigt och enkelt även om det kan vara dyrare i inledningsskedet. Smidighet och enkelhet är absolut viktigast när det gäller parkering. Här kan t ex möjligheten att betala på flera sätt, mynt, vanliga bankkort och via SMS vara avgörande samt systemets användarvänlighet. Man bör även beakta möjligheter att i automaten betala för boendeparkering och pendlarkort. Parkeringsnormen kan justeras något Nuvarande parkeringsnorm, behovstal för parkering, som används vid bygglov stämmer ganska bra med dagens behov. Trivector föreslår däremot (utifrån beräkningar som baseras på bilinnehav och hur stor andel som använder bil in till centrum) en liten sänkning av normen för bostäder i flerfamiljshus och för kontor inom centrala Eslöv. Det är små förändringar, men principen för vårt förslag har varit att behovstalen ska betraktas som miniminormer.

Sida 93 (308)

40 Trivector Traffic

Sida 94 (308)

1

Sida 95 (308)

Trivector Traffic

Bilaga 1. Allmänt tillgängliga parkeringsplatser i centrala Eslöv Nr

Gata

Antal bilplatser

Tids-begränsning

P-platser 2 3a 3b 4 5a 5b 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

Kanalgatan 1 *** Kanalgatan 2 *** Kanalgatan 2 *** Kanalgatan 3 *** Badhusparken 1 Badhusparken 1 Badhusparken 2 Badhusparken 3 Föreningstorget *** Medborgarhuset 1 Sparbanken ** Vävaregränd *** Villavägen 1 Pendlarparkeringen * ICA Kvantum ** Coop ÖB Norregatan 4 ad-center Bryggaregatan 4

20 21 23 24 25 26 27 28 29 30 31 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50

Kvarngatan *** Kvarngatan *** Storgatan 4 *** Storgatan 3 *** Storgatan 2 *** Storgatan 1 *** Södergatan 3 *** Södergatan 2 Södergatan 1 Norregatan Västergatan Bryggaregatan 1 Bryggaregatan 2 Villavägen 2 Bryggaregatan 3 Södergatan 5 Norregatan 2 *** Norregatan 3 *** Malmgatan Södergatan 4 *** Västerlånggatan *** Odengatan 1 *** Odengatan 2 *** Palmgatan 1 *** Palmgatan 2 *** Malmgatan 2 *** Repslagaregatan Bryggaregatan Västerlånggatan

60 36 36 56 149 3 38 73 72 117 18 15 16 190 234 200 72 37 20 46

2h 2h 24 h 24 h 2h 10 min 2h 24 h 24 h 24 h 20 min 24 h 24 h Ingen 2h 2h Ingen 2h Ingen Avgiftsbelagd (0-24)

20 20 6 5 3 7 11 3 10 8 3 6 2 6 4 5 15 9 5 10 24 7 5 5 10 13 8 5 32

24h 24h 2h 2h 30 min 2h 24 h 30 min 30 min 30 min 10 min 30 min 10 min 24 min 2h 30 min 2h 2h 2h 2h 24 h 5 min 24 h 24 h 24 h 24 h 2h 2h Avgiftsbelagd (0-24)

Gatu-parkeringar

* Pendlingsparkering samt parkering intill bostadsbebyggelse ** Endast kundparkering *** Miljö/Städparkering i början av var månad, se skyltning

2 Trivector Traffic

Sida 96 (308)

1 Trivector Traffic

Bilaga 2. Biltäthet i Eslöv fördelat på statistikområden

Figur. Statistikområden i Eslöv.

Tabell. Bilar per 1000 invånare i Eslöv fördelat på statistikområden (se figur), 2010-12-31. Källa: SCB, BILPAK, Tabell 2. Område

Bilar per 1000 invånare

0100

310

0101

347

0102

371

0103

431

0104

430

0105

347

0106

232

0107

324

0108

422

0109

453

Sida 97 (308)

Sida 98 (308)

4

1

9

A'

6111

41.4

>14

, n7 1

Ii

•

t

Sida 99 (308)

2

Parkeringsavgifter i Eslöv MAJ 2014

Omslagsbild: Stinstorget

Sida 100 (308)

INLEDNING

BAKGRUND

Miljö och Samhällsbyggnadhar fått i uppdragatt se över möjlighetenatt infiiraparkeringsavgifi-er i Eslövs tätort, med fokus på tidsreglering,zonindelning och taxa. Bland annat liggeren sänkning av gällande parkeringsnormi Eslövscentraladelar, ihop med ökad fortätning, till grundftr förslaget.

År 2011 gjorde Trivector en parkeringsutredning för Eslövs centrum, där fokus låg på parkeringsutbud, parkeringsavgifter samt parkeringsnorm. Utredningen visade bland annat att: • Beläggningsgradenendast var 61 %. Den rekommenderade maximala beläggningsgraden ligger på 80-90 % och vid denna beläggning upplevs det fortfarande som lätt att hitta en parkeringsplats. • Parkeringsavgifter inte var aktuellt i dagsläget för att styra utbud och efterfrågan, men med avgift kunde behovet av nya parkeringsytor i centrala Eslöv minska. • Nuvarande parkeringsnorm stämde ganska bra med dagens behov, men förslag finns gällande sänkning av normen för bostäder i flerfamiljshusoch för kontor i de centrala delarna.

Eslövs centrum står nu inför en del kommande förändringar. För att utveckla och skapa förnyelse i staden finns en tanke om att förtäta i de mest centrala delarna. Förtätningen kommer att innebära att en del befintligaparkeringsytor försvinner,däribland den grusbelagdapendlarparkeringen öster om stationen. I december 2013 kom ett förslag till ny parkeringsnorm för Eslövskommun. I Eslövscentrala delar föreslås en sänkning av normen för flerbostadshus, vilket skulle gynna nybyggnation och främja miljön då fler förhoppningsvisnyttjar kollektivtrafik, cykel eller gång framför bil. I januari 2014 godkändes förslaget till ny parkeringsnorm av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden.Det beslutades även att normen skulle skickas till Kommunfullmäktige för antagande. Med anledning av de förändringar som Eslövs centrum står inför har det nu blivit aktuellt att se över möjligheten att införa parkeringsavgifti de centrala delarna av Eslöv. Grundtanken är att bilisten ska betala för parkeringsplatsen.Att åstadkomma ett attraktivare och mer miljövänligtcentrum, med rätt bil på rätt plats, medför dels färre bilar i centrum, dels ökad tillgänglighet och framkomlighet för gående och cyklister.

t —erar 411.."

- 81=

11%

=

"3

af

ru-riar -7 -1

1"75557:::f":11;11:19..;

au.":„.t."

Beläggningsgradenvisade att utbudet av parkering i centrala Eslövväl mötte efterfrågan, men inom en 5-10 årsperiod kan nybyggnation göra att behovet överstigerutbudet om inga nya platser tillskapas.

.mr'=

II•=1. e2Le

••••

et

e

err E

eIffi ig

ge~

MI01

Det fanns inte heller något behov av att införa parkeringsavgifterdå utredningen gjordes, eftersom tillgången på parkering var relativt god. Däremot kunde det av rättvisesynpunkt bli aktuellt om några år, samtidigt som behovet av nya parkeringsytor skulle minska. En ökad nybyggnation och förtätning i stadens centrala delar medför att en del befintliga parkeringsplatserförsvinner.En sänkt parkeringsnorm, för bland annat flerbostadshus, i samma centrala delar innebär att exploatören inte behöver anordna samma mängd parkeringsplatsersom tidigare.

4231rm

111

. • '

tegii

Parkeringsavgifteri Eslöv MAJ 2014

3

Sida 101 (308)

PARKERINGSINVENTERING Under november och december 2013 gjordes en fordonsinventering på alla större kommunala 24h-parkeringar i Eslövs centrum. De parkeringar som undersöktes var Stinstorget, Medborgarhuset, Badhusparken, Föreningstorget (både gamla och nya ytan), Kanalgatan 2, Kanalgatan 3 samt Villavägen. I januari 2014 inventerades även 2h-parkeringarna på Kanalgatan 1 och 2. Varje parkeringsyta undersöktes vid två en förmiddag mellan klockan 09.30-11.00 och en kväll mellan klockan 17.3019.00. Den veckodag då inventeringen gjordes var antingen tisdag eller torsdag.

Tabell 1.Pendlarparkering24 h Förmiddag

Syftet med inventeringen var att ta reda på vem som utnyttjar parkeringsytorna. Var bor ägarna till de fordon som står parkerade på respektive yta? Är fordonet registrerat utanför tätorten, i tätorten eller så pass nära att det tillhör en boende? Genom att ta reda på hur många boende respektive pendlare som utnyttjar platserna kan konsekvenserna och behovet av reglering bedömmas. Resultatet visade att både Stinstorget, Medborgarhuset och Badhusparken till största del fungerar som pendlarparkeringar under dagtid. Mellan cirka 60-80 % av alla parkerade fordon, på samtliga tre parkeringsytor, tillhör pendlare som

bor både utanför och inom tätorten, se tabell 1. Under kvällstid är ungefår 50 % av platserna lediga på respektive parkeringsyta. Andelen boende som utnyttjar ytorna är relativt liten, dock störst på Badhusparken med cirka 20 %. På Kanalgatan 2 tillhör 50 % av fordonen de boende, se tabell 2. Ungefar 40 % är pendlare, där merparten bor utanför tätorten. På kvällstid är ungefår 30 % av platserna lediga, medan övriga är upptagna av pendlare eller boende (ungefår 30 % vardera). Hur fördelningen ser ut under natten är oklart. På Kanalgatan 3 tillhör cirka 30 % av fordonen de boende. Cirka 60 % tillhör pendlare, de flesta bosatta utanför tätorten. På kvällstid är få platser lediga då både boendes (cirka 40 %) och pendlares (cirka 50 %) fordon står parkerade. Hur fördelningen ser ut under natten är oklart. På Föreningstorget är ungefår 50 % av parkeringsplatserna lediga, oavsett om det är förmiddag eller kväll. Under förmiddagen tillhör cirka 30 % av de parkerade fordonen pendlare och cirka 10 % boende. På kvällen är siffrorna 30 % för båda. Den nya delen av Föreningstorget som ligger på östra sidan ser något annorlunda ut. Ungefår 50 % av de parkerade fordonen tillhör boende och ungefär 30 % tillhör pendlare, avsett om det är förmiddag eller kväll.

4

Parkeringsavgifteri Eslöv MAJ2014

Sida 102 (308)

Tabell 2. 24h-parkering

För Villavägen är fördelningen relativt jämn. Under förmiddagen tillhör cirka 30 % av de parkerade fordonen boende, medan resterande cirka 70 % är pendlare. På ett ungefår bor hälften av pendlarna utanför tätorten och hälften innanför. På kvällen tillhör ungefår 25 % av fordonen boende, medan resterande är pendlare. Varken under förmiddagen eller på kvällen finns det lediga parkeringsplatser att tillgå. På Kanalgatan 1 tillhör 65 % av fordonen pendlare och endast 10 % boende, se tabell 3. Fördelning är rimlig med tanke på att det är tillåtet att parkera där i 2h med parkeringsskiva. På kvällen har andel pendlare minskat (40 %) och andel boende ökat (ca 30 %). Trots att 11 utav platserna var blockerade under inventeringen fanns lediga platser att tillgå. Andel lediga platser är dock fler under kvällstid än under dagtid. På Kanalgatan 2 är ungefår 35 % av parkeringsplatserna lediga. Övriga tas upp av

Notis: Si

rna inom parantes motsvarar verklig andel lediga platser. Parkeringsavgifter i Eslöv MAJ 2014

5

Sida 103 (308)

PARKERINGSAVGIFTER Det är vanligt att parkeringsavgifterinförs då man vill påverka efterfråganpå parkeringsplatseroch/eller begränsatiden som parkeringsplatsernaanvänds. Det är vanligt i städers centrala delar där det finns många målpunkter och begränsat antal parkeringsplatser. Vilka effektersom nås beror på storlek på avgift samt i hur stort område som avgifternainförs. Rätt prisnivå kan leda till bland annat minskade trafikproblemoch ökad tillgänglighet, samtidigt som det kan generera ökade intäkter för markägaren. Parkeringsavgifternakan tas ut efter tre olikaprinciper: 1. Att bilisternaska betala kommunens kostnader för att anläggaoch driva parkeringsplatserna. 2. Att bilisterna ska betala de samhällsekonomiska kostnaderna som är förknippade med trängsel och/ eller miljön i särskilt känsligaområden. 3. Att avgifterna sätts för att styra efterfrågan och styra trafiken.

6

Parkeringsavgifteri Eslöv MAJ2014

KOMMUNENSMÖJLIGHETATT TA UT AVGIFT Enligt Kommunala avgiftslagen,"Lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats m.m. ", har kommunen rätt att ta ut parkeringsavgiftermed syfte att "ordna trafiken": SS. 1 den omfattningsom behövsfär att ordnatrafiken fi2r en kommun ta ut ersättningi form av en avgififör rätten att parkerapå sådanaoffintligaplatsersom står under kommunensfärvaltning och som kommunen har upplåtitfär parkering. Grundernafär beräkningav avgifien beslutasav kommunfullmäktige.Därvid gällerföljande. För att underlättafär näringsidkareochandra med särskildabehovav att parkera i sitt arbeteellerfär dem som bor i ett visst områdeatt parkerainom områdetfår avgifiertas ut efter särskildagrunderav dem som beslutetgäller.Avgifienfår i sådanafall fastställastill ett engångsbelopp fär en viss period.Rörelsehindrade får befriasfrån avgifi-sskyldighet. För upplåtelsepå offentligplats som står under kommunensförvaltning av särskildauppställningsplatser för fordon, som används i yrkesmässigtrafikfär personbefordran,får kommunen ta ut avgift med det beloppsom behövsfär att täcka kommunenskostnaderför användningen. (SFS 1975:259, senast reviderad 1993 (SFS 1993:1618))."

Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i sin skrift om parkering på gatumark tolkat lagen på följande sätt: "Mot denna bakgrund bör avgiftenligga på en sådan nivå att man får en rimlig omsättning på parkeringsplatsernas användning och därmed ökar möjligheterna för fler att nå målpunkterna. Nivån på parkeringsavgifterna har alltså ingen koppling till kommunens kostnader för att anordna parkeringen."

Sida 104 (308)

TIDSREGLERING Eslövs centrum finns idag en parkeringsförbudszon, se karta här intill. Inom zonen är parkering tillåten endast på särskilt markerade och skyltade platser, där tidsregleringen varierar mellan 10 minuter upp till 24 timmar. På de flesta parkeringsplatsermed tidsbegränsning upp till 2 timmar används parkeringsskiva för att ange parkeringstiden. Att parkeringsskiva ska användas står angivet på skyltar vid respektiveparkeringsyta. Enligt bedömning bör dagens tidsreglering fortsätta att gälla vid införande av parkeringsavgift, men kan komma att behövajusteras efterhand för att styra rätt bil till rätt plats.

.1' 1r ,,

NJH

ingen tidsbegränsning

24 h

(92 platser)

1794plalser)

• 2h

6 1111 ritik I

(828planer)

30 min

-.1

(39 platse()

20 min (18pime,)

Ni

g/ -

10 min

(20 platsed

handikapplats

/S:1 44' :rdetir

All

avgiftsbelagd

Ej kommunal mark

Pendlarparkering

, I-\\• ,,:4„ Sa,1\-- ., ii") \!\\., _ I\_ ya,',• 4:-.4,-., \ \ otta 10 ., —

*

_

511)11:81I-7•7111',.\ . ''...

parkeringsförbudszon

',\- de lie Ill 1•14111 '

11417.11," I '•:11.-,17-L?....r

Miljö/städparkeringi början av var månad,se skyltning

,t

----

•_.-,_ •-:.,,. r:

-,-,---,:------,.

•

itil 111) , 10111 ,. ,: If i

:[. — k., •

U-- 1ff 1

i

,~

INO

.

iiiM

,i., .,,...5,

dei,

—figir

'-

i

,

1,:„.4.eleil \ lk:911:77:1-!•;::

L ILI--. -

.--.-----Å :---- ---

,

..1

Parkeringsavgifter i Eslöv MAJ 2014

7

Sida 105 (308)

ZONINDELNINGOCHTAXA De mest centrala delarna i Eslöv utgör en zon, där tidsregleringenvarierar mellan 10 - 30 minuter, se karta här intill. Inom denna zon föreslås att kantstensparkeringenfortsätter att vara gratis samt att parkeringsskivaanvändspå de ställendär det krävs för att ange parkeringstiden.

8

Parkeringsavgifteri Eslöv MAJ 2014

•

Sida 106 (308)

BETALSYSTEM

FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER

I ett betalsystem bör möjligheten att betala med Genom att införa parkeringsavgifter enligt betalkort eller mobil finnas. Lösningen får dock exemplet ovan, med angiven tidsreglering och undersökas väl innan beslut tas, så att betalsystemet zonindelning, kan följande konsekvenser förväntas: fungerar i en stad av Eslövs storlek och är ekonomiskt hållbart. Stinstorget — Du har som pendlare eller boende möjlighet att, utöver timtaxan, betala för dags-, Nedan följer ett exempel på hur dagens vecko-, eller månadsbiljett. En stor del av de som bor befintliga parkeringsytor inom Eslövs centrum på ett avstånd mellan 0-2 km från stationen kommer kan avgiftsbeläggas, se tabell 4. Medborgarhusets förmodligen sluta att köra bil och istället välja buss, parkering bör kunna delas i två delar, en för pendlare/ cykel eller gång. Alternativt tar de sig till stationen boende och en för besökare. med bil enbart vissa dagar i veckan och betalar då per dygn. Detta genererar i fler lediga platser åt dem som verkligen behöver pendla med bil, till exempel de som bor utanför tätorten. Andelen boende som idag nyttjar gratisparkeringen är relativt liten och därför antas inte boendeparkeringen öka även om det blir möjligt att Tabell 4. Exempel på taxa köpa månadskort. 300 kr/månad Stinstorget Medborgarhuset Medborgarhuset (besökare) Badhusparken (24h) Kanalgatan 2 och 3 (24h) Kanalgatan 1 och 2 (2h) Badhusparken (2h) Övriga p-ytor i centrum (2h) Övriga p-ytor i centrum (24h)

30 110 kr/dygn Kr/vecka

5 kr/h Notis Pendlare/boende/besökare Pendlare/boende/besökare Alla dagar 9-21 Pendlare/boende/besökare Pendlare/boende/besökare Vardagar 9-18 samt lördag och vardag fore sön- och helgdag 9-14 Vardagar 9-18 samt lördag och vardag fore sön- och helgdag 9-14 Vardagar 9-18 samt lördag och vardag före sön- och helgdag 9-14 Pendlare/boende/besökare

Parkeringsavgifter i Eslöv MAJ 2014

9

Sida 107 (308)

Notis: Kan införandet av månadskostnad på pendlarparkeringen medföra att fler väljer bilen hela vägen till arbetet? Om vi antar att en boende i Eslövs tätort pendlar till Malmö med tåg varje dag, så betalar han/hon 960 kr per månad för ett pendlarkort. Kostnaden för parkering vid stationen i Eslöv (300 kr/månad) ger en slutsumma på 1360 kr/månad. Bensinkostnad till och från stationen kvarstår, som tidigare. Om vi istället antar att han/hon väljer att köra hela sträckan till Malmö (cirka 4 mil), med en kostnad på 14 kr/liter, där bilen drar ungefär 0,7 liter milen, blir kostnaden: (14*0,7)*4= 39,2 kr/dag och resväg, alltså 78,4 kr per dag. Den summan multiplicerat med 20 arbetsdagar på en månad genererar en summa på 1568 kr. Det blir alltså fortfarande billigare att pendla med tåg till arbetet, även om en månadskostnad på 300 kr tillkommer för parkering på pendlarparkeringen. Andra saker som är viktiga att ha med vid beräkning är till exempel hur parkeringssituationen ser ut vid arbetsplatsen. Finns det möjlighet att parkera gratis eller kostar det pengar? Likaså väger aspekter så som tillgänglighet, framkomlighet, smidighet samt köer vid rusningstrafik in. Medborgarhuset (pendlare/boende) —Du kan som pendlare eller boende välja att betala per månad, vecka, dygn eller timme. Precis som vid Stinstorget kommer de som är boende på ett avstånd mellan 0-2 km från stationen förmodligen att välja buss, cykel eller gång före bil, alternativt välja bilen fårre dagar under en vecka. Detta genererar i mer ledigt utrymme

10

Parkeringsavgifter i Eslöv MAJ 2014

åt de som inte kan välja annat alternativ än bil. Andelen boende som idag parkerar på Medborgarhusets parkering är relativt liten och kommer förmodligen inte att öka om betalparkering införs.

kommer att fungera som idag och fortsätta utnyttjas mestadels av boende och pendlare. Även här förväntas de boende som bor inom 0-2 km från centrum att välja buss, cykel eller gång framför bilen.

Medborgarhuset (besökare) —Du som besökare till Medborgarhuset får betala 5 kr/h alla dagar i veckan mellan kl. 09.00 — 21.00. Om tidsbegränsning 09.00 — 21.00 väljs innebär det att boende kan parkera gratis efter klockan 21.00. Det förutsätter att man varje dag är villig att betala för de timmar som återstår innan klockan blir 21.00. Om fordonet parkeras klockan 17.00 får man alltså betala för de återstående 4 timmarna innan det blir gratis.

Kanalgatan 1 och 2 (2h) - På Kanalgatans 2h-parkering kan du välja att parkera mot en avgift på 5 kr/h under vardagar mellan klockan 09.00 — 18.00 samt vardag före söndag och helgdag mellan klockan 09.00 — 14.00. Denna del av Kanalgatan är, precis som idag, till för dem som handlar/gör ärenden i centrum. Högsta tillåtna tid att parkera är 2h, vilket innebär att fler fordon har möjlighet att utnyttja ytan per dygn än om till exempel dygnstaxa hade varit ett alternativt betalningssätt.

Notis: Att dela upp parkeringen vid Medborgarhuset skulle innebära färre platser för dem som idag pendlar, samtidigt som det skulle reservera en del av platserna för dem som är besökare. Färre pendlarplatser bör dock inte innebära att pendlarna inte får plats, eftersom fler platser blir tillgängliga både där och på andra pendlarparkeringar vid införandet av avgift. Badhusparken —Du kan som pendlare eller boende välja att betala per månad, vecka, dygn eller timme. Även vid Badhusparken kommer de pendlare som bor 0-2 km från stationen att välja buss, cykel eller gång framför bil, antingen ett par eller alla dagar i veckan. Andelen boende som idag parkerar på Badhusparkens 24h-parkering är relativt låg och antas inte öka om avgift för parkering införs.

Efter klockan 18.00 på vardagar samt lördag och vardag före sön- och helgdag efter klockan 14.00 finns möjlighet till gratis parkering, vilket kan medföra att boende kan ha intresse av att parkera där. Det innebär dock att de boende måste parkera efter klockan 18.00 varje vardag för att slippa kostnaden samt lägger på pengar under de timmar som det kostar under helgen. För en del kommer det att fungera, för andra kommer Kanalgatans 24h-parkering att locka mer.

Badhusparken (2h) —Om du vill parkera på Badhusparkens 2h-parkering kostar det 5 kr/h under vardagar klockan 09.00 — 18.00 samt lördag och vardag före sön- och helgdag 09.00-14.00. Parkeringen gynnar handeln i centrum genom att fler bilar har möjlighet att parkera under begränsad tid då butikerna håller öppet, precis som i dag. Kanalgatan 2 och 3 (24h) — På Kanalgatans Även på Badhusparkens 2h-parkering finns 24h-parkeringar kan du välja att betala per månad möjligheten för till exempel boende att parkera gratis vecka, dygn eller timme. Detta innebär att parkeringen under kvällar och helger. Samma förutsättningar som vid Kanalgatans 2h-parkering gäller.

Sida 108 (308)

Övriga 2h-parkeringar regleras enligt föregående förslag På övriga 24h-parkeringar i Eslövs tätort kan man välja att betala antingen tim-, dygns-, vecko-, eller månadstaxa , enligt samma taxor som inom det markerade området på sidan 8. Att ha ett betalsystem avsett för betalkort eller mobil medför att mynthanteringen uteblir. På så vis försvinner arbetsmoment som är förknippat med extra kostnader. Denna typ av betalsystem gör att ett parkeringsvakterna enbart behöver fokusera på att bevaka parkeringsytorna så att reglerna efterföljs.

SAMMANFATTNING • Genom att införa parkeringsavgift kan dels efterftågan av parkeringsplatser regleras, men även tiden för hur parkeringsplatserna används. Det skapas ett attraktivare och mer miljövänligt centrum, med rätt bil på rätt plats.

Det är viktigt att utvärdera ett införande av parkeringsavgift efter hand, för att se hur det har påverkat parkeringen i centrum. Hur har fordonen fördelat sig? Behöver regleringen ses över ytterligare eller måste kanske priset omjusteras? Hur ser det ut utanför betalzonen? Det krävs regelbundna uppföljningar för attfå önskvärd effekt.

• Införande av avgift förväntas leda till att fordonsägare ser över sitt bilinnehav. Är man ägare tillflertalet fordon kan en parkeringsavgift medföra att några fordon avskaffas och äger man ett äldre fordon som är mindre värt än kostnaden för att parkera bör buss eller cykel vara ett bättre alternativ. • Införandet av parkeringsavgift förväntas också medföra att befintliga parkringsytor nyttjas på ett mer effektivt sätt, där bilisten är den som betalar för att parkera sitt fordon i centrum. Inventeringen visar att en stor andel av pendlarna som parkerar på centrala p-platser bor inom 2 km ftån centrum. En avgiftsreglering antas medföra att större andel av dessa istället kommer välja gång, cykel eller buss. Fler platser skulle på så vis bli tillgängliga på pendlarparkeringarna för dem som bor utanfir tätorten och pendlar in till stationen eller för dem som besöker centrum. Avgifisreglering kan därför innebära minskade trafikproblem och ökad tillgänglighet, samtidigt som det kan generera ökade intäkter för markägaren.

Parkeringsavgifter i Eslöv MAJ 2014

11

Sida 109 (308)

ESLÖVS KOMMUN Postadress: 241 80 Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 (växel) E-post: [email protected] webb: www.eslov.se

Sida 110 (308)

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR xx TAXA FÖR UTTAG AV PARKERINGSAVGIFTER Antagen av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, att gälla från och med 2017-03-01.

Enligt lag om rätt att ta ut avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats med mera (Svensk författningssamling 1957259) därefter reviderad, får parkeringsavgifter tas ut i den omfattning som krävs för att ordna trafiken.

Avgift för allmänt upplåten parkeringsplats är 10 kronor per timme inom Avgift för allmänt upplåten parkeringsplats är 7 kronor per timme inom zon 2. Avgift för allmänt upplåten parkeringsplats inom zon 2 på den del där parkering är tillåten ett dygn gäller 7 kronor per timme de första fyra timmarna därefter avgiftsfritt dygn eller 350 kronor i månaden utan platsgaranti. Avgiftsfri parkering råder för allmän upplåten parkeringsplats inom zon 1 där parkering är begränsad till 10-30 minuter. Avgiftsfri parkering råder för allmän upplåten parkeringsplats för rörelsehindrade inom zon 1 och zon 2.

Tillhörande hilaga: Karta över zonindelning för parkeringstaxa i Eslövs tätort, 2016-06-02

Sida 111 (308)

Bilaga Karta över zonindeining för parkeringstaxa

I Eslövs tätort, 2016-06-02

Zon 1 utgörs av rödmarkerat område. Zon 2 utgörs av grönmarkerat område.

Sida 112 (308)

Parkeringsavgifter i Eslöv Intedni ng Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har gett i uppdragtill förvaltningenatt sammanställa kostnadersom tillkommer med ett beslut om att införa avgiftsbelagdparkering. Parkeringär en stor och kompliceradfråga,var än man befinner sigi landet. Att införa avgiftsbelagd parkeringi de centraladelarnaav Eslövär en mycket het fråga för bilister och trafikanter såvälsom handlareoch näringsidkare.Denhär rapporten kommer att presenterapriser övergripligtför investeringav automater och telefonbetalning.Kostnaderför omkringliggandeoch förberedande arbete presenterastill vissdel.

Rapportens innebail Dennarapport innehållerpresentationav olika betalningsmetoderoch betalsystemsom kanerbjudas kunden.För-och nackdelarpresenterasutan att förespråka något system.Leverantörerav olika tjänster har tillfrågas och prisuppgifterför tjänster och systempresenterasövergripligt. Ett par kommuner har tillfrågats gällandeerfarenheter av olika leverantöreroch vad man kan tänka på. Rapportendiskuterardessutomolika tillkommande kostnader utöver självainvesteringenav de fysiskaautomaterna. Viktigt att tänka på är sekretessensom leverantörernahänvisartill. Devill inte att prissättningenför deras produkter och derastjänster ska bli offentliga och därmedtillgänglig för deraskonkurrenter. Detta återspeglasi rapporten på såsätt att det är ospecificeratvem som erbjuder vad och till vilket pris. Ingadetaljer på vem som sägervad nämnsi rapporten.

Olika sätt att betala Det finns mångavalbarasätt att erbjuda som betalningsmetodför köp av biljett. I dagslägeterbjuder de allra flesta mynt och kortbetalning. Myntbetalningen är dock påväg att avvecklassom betalningsalternativ.I sambandmed att de nya mynten kommer under 2016tvingas automatinnehavarenatt byta ut myntsystemeti varje apparat, en kostnadsom är omfattande. Dessutombehöverde gamlamynten vara användbarai automaten ett tag efter systembyte. Leverantörernaav parkeringsautomaternatycker att eftersom Eslövskommun börjar med ett blankt papper så kan vi välja att inte erbjuda myntbetalning. Att erbjuda kortbetalning i automater är bra och i tiden anser samtligatillfrågade. Somkomplement till kortbetalning kantelefonbetalningfinnas. Telefonbetalninginnefattar betalningvia app, SMSeller telesvar. Leverantörernaav dessatjänster är nödvändigtvisinte sammasom levererarautomaterna. Samtligatillfrågade leverantörer av dessatjänster erbjuder i princip sammautbud av parkeringslösningar,mentili lite olika villkor och priser. Enligt dessaleverantörerär det fler och fler som övergårfrån mynt- och kortbetalningtill att användaframförallt app- och SMS-betalning. Påen del platser i grannkommunererbjuds endasttelefonbetalning som betalningsalternativ.Detta är att det är en mindre kostsamlösning,då stora investeringskostnaderför fysiska parkeringsautomaterinte finns. Det gäller ocksådrift, underhåll och reperationer automater, som blir obefintlig. 1

Sida 113 (308)

Olika ie‘'erduktOret.

Kontakt med olika leverantörer av parkeringsautomater har tagits och priset för inköp per automat är framräknat och avrundat till ett cirkapris. Flera leverantörer av telefonparkering har tillfrågats gällande priser och allmänna råd. Dessa leverantörers tjänster används som komplement till fysiska betalningsmetoder, men kan också användas som enda betalningsalternativ (man kan alltså avstå från fysiska automater). Fysiska automatet Vissa av leverantörerna gav några "att tänka på"-tips. När det gäller fysiska automater tycker vissa leverantörer att man kan erbjuda myntbetalning om taxorna för parkering är låga. Många kommuner slutar erbjuda mynt nu i och med att mynten ändras och när nya myntsystem måste köpas in. Negativa aspekter med solceller som enda elförsörjaren till automaten nämndes. Batteribyte årligen/vartannat år är tvunget samt att det bildas fukt i automaterna om ingen värme tillförs. Solcellsdrivna automater är också mer långsamma i betalningen då kortläsaren ska starta upp från stand by-läge. Föredelen med solcellsdrivna automater är att de är flyttbara om de skulle placeras på annat läge i framtiden — utan att behöva dra nya ledningar och gräva nya fundament. Leverantörerna nämner också att det går att välja bort betalning med 1-kronor för att slippa tömning så ofta och därmed minska hanteringen av mynt. Telefonparkering Samtliga leverantörer erbjuder i sin telefonparkering användning av applikation till smart-phone, SMS-parkering samt talsvar. Användandet av appen och icke-fysiska betalningsmetoder står för stora delar av betalningar och fler och fler väljer att använda dessa metoder kontra att betala med kort eller mynt.

Andra kommuner Under denna rubrik har två närliggande kommuner tillfrågats gällande vad de anser om lösningarna de har idag, vad de har för erfarenheter samt vad de tycker är viktigt att tänka på innan införande av parkeringsavgifter. Lund: Använder Cale och Modul-System Sweden AB (leverantörer av automater), samt Parkster och Easypark (leverantörer av telefonparkering). Lund använder två leverantörer då det är upphandlat genom LOU. Båda leverantörer av automater är duktiga och det funkar bra. Just nu har Lund en egen tekniker som lagar lättare fel men ska troligen gå över till att leverantören sköter allt. Som betalningsalternativ erbjuds kort, mynt samt telefonbetalning. Mynthanteringen innebär stora kostnader och mycket arbete, därför har Lund valt att ta bort alternativet att betala med mynt på flera ställen allt eftersom automatbyte behövs. Mynthantering finns dock vid vårdcentraler, äldreboenden och sjukhus. Fler och fler användare väljer telefon- och kortbetalning framför mynt nuförtiden. Användandet av solpaneler som elförsörjare för automaterna används mer och mer (bra att placera under lyktstolpar som laddar upp på kvällar och nätter). Batterier håller ett par år. Finns hybridautomater också som använder sol när det går, annars el från elnätet. Landskrona: Använder Cale sedan länge. God service. Två personer hos Landskrona är utbildade av Cale för att kunna reparera lätta fel. Dessa två sköter dessutom mynthanteringen och deras vaktbolag kommer och hämtar pengarna. När det gäller mynt så är det inget de går minus på, och det är något de vill erbjuda sina kunder. Betalningsalternativ är mynt, kort och dessutom 2

Sida 114 (308)

telefonbetalning via ParkOnOff. Man kommer fortsätta att erbjuda mynt även efter bytet av mynt 2016, trots en relativt stor kostnad per autornat.

Priser för inyesteringar - automater Priser från olika leverantörer skiljer sig såklart. Det erbjuds olika tjänster från leverantör till leverantör och tar då olika betalt. 1 det stora hela rör det sig om priser på cirka 65000kr per automat. Priset kan minska lite om inte myntbetalning erbjuds som ett alternativ. För att kommunen ska få hjälp att sköta, underhålla och reparera automater tillkommer olika kostnader beroende på leverantör (timtaxa, resekostnader, årlig avgift m. fl.). Anslutnings- och uppstartskostnader kan tillkomrna. Om man ska kunna räkna på vad olika antal automater skulle kosta att köpa in och få installerade så räknas ett medelvärde fram per automat. En automat inklusive arbete och installation ligger på ca 75.000kr exklusive eventuellt drift- och underhållsarbete men inklusive kringarbete i marken. På 100 parkeringsplatser kan det sägas att det ska finnas en parkeringsautomat. För att göra det enkelt presenteras en tabell nedan (tabell 1.0) med plats och antal parkeringar. När det gäller sista raden i tabell 1.0 är det korttidsparkering (10-30 min) utspritt i centrum längs med gatorna.

Av tabell 1.0 räknat behövs det investeras cirka 8-10 parkeringsautomater för att täcka de större parkeringsytorna i Eslövs centrum. Det innebär en kostnad på cirka 520.000 - 650.000kr för enbart automaterna (baserat på inköpskostnaden per automat). Om det ska vara avgiftsbelagt även på korttidsparkeringarna krävs 3-5 extra automater, vilket innebär en kostnad på 195.000 - 325.000kr. Kostnad för grävning av kablar tilikommer. Alltså, en investeringskostnad på cirka 700.000 —1.000.000kr kommer att behö arbete kring installation. Se bild 1.0 nedan för möjlig utsättning och täckningsgrad för 14 automater. 3

IndtriEtaaZIde

iä b1

i

t

6 'is brhrs Va.,,inkle. \, 1;

..",

\

Bild 1.0. Karta över möjlig placering av automater. Radien på cirkeln är 100 meter vilket är en lämplig sträcka att gå för att kunna betala sin biljett.

3

Sida 115 (308)

Vid införande av parkeringsavgifterbehöverinte fysiskabetalmedelerbjudasöverallt, utan istället kan det erbjudastelefonbetalningvid mindre parkeringsytormed hög omsättning.Därmedbegränsas antalet fysiskaautomatertill platser där långtidsparkeringoch stora flöden fordon och dessutom blir införandet av avgifterbetydligt billigare. Föratt exemplifiera detta så kan automater placeraspå Stinstorget,vid pendlarparkeringensöder om Ica,vid medborgarhuset,vid Förenigstorgetsamt vid Kanalgatan.Eninvesteringskostnadför dessastrategisktutvalda platser ligger på ca 375.000kr.Se bild 1.1. Förslagetinnebäratt det införs telefonparkeringi hela centrum ändå,men investeringskostnaden för detta är låg eller obefintlig. Detta förslagskulleinnebärasammaintäkter som förslaget medfysiskabetalningari hela centrum då sammaytor kommeratt användasoch avgiftsbeläggas. b-

.4. 2 ,..-.

'1 \ ; 1

\

1 'IN\L„..... ase491"$

43,.. \'. Indus 41. ffnffida...... \ .:,.. 1 ',›N

I å

!

i

I

ille

\

j

iI

1' I 2 .i

2,031,5

\i- , _ -,...,§ , , 2 1

r-Tempub4 3/14:

yo

1,

,24: 1 Ind

'

1

i I

l'

,,

åå 1

't 1

1.3,1, ae,"e"''

''.(07P3“

.0,

,

,:miN \

, \

-AYle
1

Bild 1.1. Karta över möjlig placering av parkeringsautomater. Strategiskplacering vid större 24timmarsparkeringar.

Installation och kringarbete För att kunna montera automaterna på plats krävsatt det grävsfram kablar samt att det grävs ner fundament för automatenatt bultasfast på —vilket innebär en arbetskostnad. Kostnadenär från nuvarandeentreprenör ligger på 1500kr/fundament att grävaner samt 524kr/kvadratmeteratt gräva ner kabeloch kabelrör. Dennakostnadinnefattar ävenåterställning i hårdgjordyta (asfalt).Om rören grävsner i gräseller grus dras 130krav på kvadratmeterpriset.För att grävaoch schaktatill 15 automater och avrundat 5 meter kabelrör per automat så kostar det totalt dryga 60.000kr.Dessasummorär inräknadei de 75.000kr som nämnsunder rubriken investering —automater. Om solcellsdrivnaautomater användsbehövsinte arbetet med att grävafram kablar.Det är lättare att flytta en automat som drivs av solcellereftersom de går på batteri som laddasupp av ljuset och därför inte är förankradepå sammasätt som en som är koppladtill elnätet. Placeringunder lampaär att föredra, så längebelysningenfunkar. Solcellsdrivnaautomater har batterier som laddasupp och därmed blir kostnadenför elen obefintlig. Dockbehöverdessabatterier bytas ut ibland. Det kan ocksåvara så att det behövertillföras värme i batterihuset för att det inte skaskadasav fukten.

4

Priserför

Sida 116 (308)

Det kan behövastillgänglighetsanpassningför att alla ska kunna komma åt automaten. Det kan bland annat innebära att kantstenarfasasav samt att platåer byggs.Det kan också behövasskylta upp hänvisningsskyltartill automaterna. Dessasummor rubriken Priser för investering—automater.

är inte inräknade i de 75.000kr som nämns under

Dritt och untlerhall När automaterna väl är på plats krävs underhåll, drift och eventuella reparationer. Detta är något som leverantörerna kan lösa mot en kostnad. Det är vanligt att myntsystemenvandaliserasoch de kontanter som finns i automaten är stöldbegärligt. Automaterna är byggdaför att inte gå sönder och därför slutar det ofta medatt de tar sönderautomaten i den mån de kan.Eslövskommun kan välja

att utbilda medarbetarehosautomatleverantörernaför att utföra mindre reparationer själva,och därmedslippa utryckningskostnader.Det blir dock en merkostnadatt ha anställdamedarbetaresom får tillägg på sin tjänst. Leverantörernaerbjuder tjänsten som kostar per utryckningoch platsbesök. Engångskostnad, timkostnadsamt resekostnadtillkommer. Även eventuellareservdelarkostar extra. Totalt handlar det om någratusenlapparper utryckningunder ordinarie arbetstid. Att användasig av myntbetalningi automaterna kräveren hel del kostnader.Automater som erbjuder myntbetalningär mer benägnaatt vandaliserasoch behöversåledesplatsbesökav tekniker. Dettillkommer dessutomkostnadför mynthantering,bådehämtning av vaktbolagpå plats men ocksåuppräkningav mynt. Enligtett par leverantörer uppgårkostnadentill cirka 50%av totala intäkterna för mynt. Skavi användaSecuritas,som är vår leverantör av parkeringsövervakning,som under sina arbetspassskatömma myntenåt osssågår det tid från parkeringsövervakningen, eller så blir det en tjänst att köpain. För att slippatömma automaterna lika regelbundetär det valbart att utesluta betalning med enkronor. Drift för telefonparkeringenfinns inte. Det finns inga fysiskaobjekt att förstöra, med undantagfrån skyltarnasom väldigt sällanklottras ner eller förstörs. Beläggning och intäkter Med hänvisningtill dokumentet Underlagtill införandeav parkeringsavgift i Eslövstätort var antal upptagnaplatser på Föreningstorget50%(24-timmarsparkering)under förmiddag och kvällstid. Pendlarestod för knappttre fjärdedelar av de upptagnaplatsernapå Föreningstorgetunder förmiddagenmedan boendestod för resterandeupptagnaplatser. Boendeandelenökadetill hälften när det kontrolleradesFöreningstorgetpå kvällen.Det betyder att beläggningenpå Föreningstorget varierar från cirka 45%till 55% upptagnaplatser beroendepå förmiddags-eller kvällstid. Hänvisadrapport har även kontrollerat antal ledigaplatser på Kanalgatans24-timmarsparkering. Underförmiddagarnaär endastcirka 10%av platsernalediga,och används(med viss överrepresentationav pendlare)nästanlika mångaav pendlareoch boende.Påkvällen ökadeantal ledigaplatser till runt 35%och boende stod för dryga hälften av de upptagnaplatserna. Enligtkontroll på 2-timmarsparkeringarnapå Kanalgatanär dessaplatser i princip upptagnaunder förmiddagenoch ledigaplatser har ökat en aningvid kvällskontrollernadär ocksåboendeandelenför de upptagnaplatsernaliggerpå runt tre fjärdedelar. Platsernapå Stinstorgetoch Medborgarhusetär under dagtid fullt. Detta beror på att pendlareväljer dessaplatser för närhetentill Eslövsstation. Påkvällstid är mångaplatser ledigaoch användsdå av boendei området. Eftersomtanken med avgifterna (enligt ovan nämndarapport) är att endastha 5

Sida 117 (308)

avgifter under arbetstid (9-18 på vardagar, 9-14 helger) så kommer största andelen av intäkterna komma från pendlare och besökare. Under kvällstid parkerar boende avgiftsfritt. Undantaget platserna vid Medborgarhusetsom skulle ha avgiftsbelagt till 9-21 då de har mycket kvällsevenemang.

Plats Medborgarhuset Badhusparken(2h + 24h) Kanalgatan(2h + 24h) Föreningstorget Stinstorget Övriggatuparkeringi centrum Tabell1.0

Antal parkeringsplatser

80 187 73 = 260 65 + 44 = 109 90 182 Cirka 80-100 platser

Någrasiffror på beläggningenpå Badhusparkens2-timmarsparkeringfinns inte, men efter flertalet besökunder året som gått är dryga hälften eller fler av platsernaupptagnaunder dagtid. 24timmarsparkeringenär full under dagtid. Vid översiktlie räkning på detta innebär det att Stinstoreetssamtligaplatser är upptagnaunder dagtid. LikasåMedborgarhusetsoch Badhusparkens(24-timmarsparkering)platser.Cirkahälften av platserna på Förenigstorgetoch Badhusparkens2-timmarsparkeringanvändsunder avgiftsbelagdtid och lite högre andel parkerarpå Kanalgatanunder avgiftsbelagdtid.1summan innefattasävende utspridda cirka 100 platsersomfinns längsgatorna i centrum. Det innebäratt cirka 600 platser användsunder avgiftsbelagdtid varje vardag,med undantagfrån sommarmånadernadå andelen säkert är lägre. Eftersomdet är avgiftsbelagdtid under 9 timmar kan är det möjligt att räknapå intäkter. Om taxan sättstill 5kr/timme innebärdet 27000kr/dag.Om möjlighetenför dygns-,veckosamt månadskortinförs så blir den faktiskatimintäkten lägre.Ovanståendebeläggningär aktuellt under de 220 dagarman arbetar per år. Under220 vardagar(ett år) med 5kr/timme i taxa och 9 timmars parkeringräknasdet med att få in nästan6 miljoner kr i rena avgifter, dock är det inklusive telefonparkering där det drasav en viss procentsats(olika beroendepå leverantör). Om 50%(vilket är en hög, men inte otänkbar,andel) av avgifterna betalasvia telefonbetalning kommer det att kosta cirka 105.000—300.000krav totala telefonparkeringsintäkternaper år. Det finns möjlighet att dela in centrum i olika zoner, där de mest centrala parkeringsplatsernahar högre taxa än de utanför, på såsätt kan trafikanter exempelvisvälja att parkeraen liten bit utanför de mest centrala delarna av centrum. Det innebär ocksåatt genomfarttrafik genomcentrum minskar. Eslövskommun kanvälja en hogresummasom taxa för att bortsefrån de som får rabatterade timkostnader med dygns-,vecko-och månadskort.Det är ocksåviktigt att veta att det kommer intäkter även för helgeroch under semestertider. I dagslägetfinns inget grundläggandeunderlagför hur parkeringarnaanvändsunder helgtid, vilket innebär att det inte går att räkna på. Det finns ca 100 parkeringsplatsermed 10-30minuters-parkeringsom kan lämnasavgiftsfritt. Det kommer innebäraatt ca 100 platser i centrum inte avgiftsbeläggsoch därmed bevakassom vanligt (ventilkontroll). För att försökaförenkla beräkningav intäkter beroende påtaxa och antalet avgiftsbelagdaplatser presenterastabell nedan.500 platser innebär att gatuparkeringen(10-30min) är borttagen. 1dennatabell är alla timmar avgiftbelagda. 6

är

Sida 118 (308)

Antal platser Timtaxa Intäkter per dygn (9h) Intäkter per år* 500 5 22500 4950000 600 5 27000 5940000 500 7 31500 6930000 600 7 37800 8316000 Tabell 1.1. 600 platser avser 100 % av dagens beläggning. 500 platser avser 100 % av dagens beläggning med fri gatuparkering. *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, dvs. 220 arbetsdagar. Antal platser iimi-a-)-(a ---- — -----171-tikt-er per-dygn (9h) Intäkter per är* 350 5 15750 3465000 420 5 18900 4158000 350 7 22050 4851000 420 7 26460 5821200 Tabell 1.2. 420 alatser avser 70 % av dagens beläggning. 350 platser avser 70 % av dagens beläggning med fri gatuparkering. *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, dvs. 220 arbetsdagar.

Timtaxa Antal platser Intäkter per dygn (8h) intäkter per år* 315 12600 5 2772000 415 5 16600 3652000 315 7 17640 3880800 415 7 23240 5112800 Tabell 2.1. 415 platser avser 100 % av dagens beläggning med första timmen avgiftsfri parkering. 315 platser avser 100 % av dagens beläggning med första timmen avgiftsfri samt avgiftsfri gatuparkering. *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, dvs. 220 arbetsdagar.

Antal platser Timtaxa Intäkter per dygn (8h) Intäkter per år* 220 5 8800 1936000 290 11600 5 2552000 220 7 12320 2710400 290 7 16240 3572800 Tabell 2.2. 290 platser avser 70 % av dagens beläggning med första timmen avgiftsfri parkering. 220 platser avser 70 % av dagens beläggning med första timmen avgiftsfri samt avgiftsfri gatuparkering. *Beräknat på de dagar beläggningen är kontrollerad, dvs. 220 arbetsdagar.

7

Sida 119 (308)

I `,

När det kommer till vad en tjänst innehållandetelefonparkering kostar så skiljer det sig från leverantör till leverantör. Det erbjuds helt olika upplägg och tilläggstjänster. Det finns olika syner på vilka som ska betala för parkeringen,vissatycker inte att kunden ska betala mer än den kommunalt antagnataxan och vissaanseratt kunden även ska betala för tjänsten (det vill sägatillägg på taxan som går direkt till leverantören). Prisernaskiljer sig från enstaka procent upp till cirka tio procent av totala intäkterna. Det kan tillkomma anslutningsavgifter samt merkostnad beroende på hur mycket statistik som ska tas fram varje period. Även anslutnings- eller startavgiftavgift kan tillkomma.

Analys Det är svårt att räkna på intäkter då de baserashelt på detaljer och bestämmelser.Det innebär att det till exempel är möjligt att låta första timmen under parkeringen vara avgiftsfri och kostnad börjar först under timme två. Detta innebär ocksåatt på våra tvätimmarsparkeringar kommer intäkterna minska märkbart då halvamaximala tillåtna parkeringstiden är konstadsfri. Intäkterna beror också på om man låter parkering pågata (där det idag krävs parkeringsskiva)vara avgiftsfria. I tabell 1.1 samt 1.2 presenterasantal upptagnaplatser per dygn. För att räkna grovt kan det antas att 30%av beläggningenkommer att minska när man inför avgifter vilket innebär att en tredjedel av intäkterna kommer att utebli. Det resulterar i intäkter från allt mellan 1900000kr till 5800000krberoende på taxa samt andra bestämmelser(läs stycket ovan). Andelen minskad beläggningberor på att boende och personer med kort avståndtill parkeringen kommer att välja annat färdsätt som inte kostar extra. Inom 2-5 km kommer man att välja gång eller cykel som ett alternativ till att köra bil. Man kan räkna med att stor del av pendlare som väljer att parkera på avgiftsbelagdparkering kommer att köpa vecko- eller månadskort. Det kommer ha inverkan på intäkterna eftersom det blir betydligt mindre kostnad per timme. Eftersom Eslövförtätas och de centrala delarna blir allt mer bebodd ökar dessutom efterfrågan på parkering. Att avgiftsbeläggaen central parkeringsytabendlarparkering innebär att vissa boende kommer att välja parkering utanför centrum eller betala avgiften. Tanken med parkeringsavgifter är ju att rätt bil skavara på rätt plats samt att bilisten ska betala för införandet av avgifter. Enligt rapporten som hänvisatstill tidigare i denna skrivelse är ett införande av parkeringsavgifterinte aktuellt för Eslövskommun, men med tanke på den förtätning som sker just nu i de centrala delarna kommer parkeringen att behöva styras inom kort. I det långa loppet kommer mer tillgänglig parkering innebära att det blir färre fordon som cirkulerar i centrum och letar plats. Andra transportmedel kommer att väljas och det kommer bli ett lugnare centrum. Dessutom sätter införandet av avgiftsbelagd parkering press på såvälfastighetsägareoch näringsidkare (med parkeringsytor). Fastighetsägarei centrum kommer ha större "press" på sig att lösa parkeringsfråganför hyresgäster.Näringsidkarei centrum med i dagslägetavgiftfri parkering och utan parkeringsvakter kommer att behöva regiera sina parkeringsytor för att inte pendlare ska använda dem.

ESLÖVS KOMMUN

Sammanträdesprotokoll

Sida 14 (35)

2014-04-01 Sida 120 (308)

Kommunstyrelsen

§ 60 KS.2014.0089

Parkeringsavgifter i centrala Eslöv Ärendebeskrivning Förvaltningen Miljö och Samhällsbyggnad har fått i uppdrag att se över möjligheten att införa parkeringsavgifter i Eslövs tätort, med fokus på tidsreglering, zonindelning samt taxa. Bland beslutsunderlaget finns bland annat en omfattande utredning om parkeringsnormen i centrala Eslöv. I förslaget från den externe utredaren finns förslag till zonindelningar, taxor och konsekvensanalys. Beslutsunderlag Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut § 18, 2014. Underlag till införande av parkeringsavgift i Eslövs tätort, Miljö och Samhällsbyggnad. Trivectors Parkeringsutredning för Eslövs centrum, 2011. Kommunledningskontorets förslag till beslut daterat 18 mars 2014.

Beredning Kommunledningskontoret delar uppfattningen att det är angeläget att parkeringsavgifter kan användas för att bygga ut den centrala delen av Eslövs stad på ett hållbart sätt. Avgifterna bör användas för att underlätta för besökare att kunna nyttja de centralt belägna servicefunktionerna (affårer, bibliotek med flera) på ett enkelt sätt samtidigt som en kommande förtätning med bland annat bostäder i de centrala delarna hanteras på ett hållbart sätt. Detta innebär att zonindelningar och taxesättning skall avvägas mot servicebehov, pendlarparkeringar och boendeparkeringar. Trivectors utredning kan ligga till grund för beslutet. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bör lämna förslag till en taxesättning och zonindelning som kan beslutas av kommunfullmäktige.

Yrkande Daniel Rhodin (FP) yrkar med instämmande av Annette Linander (C):

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

ESLÖVS KOMMUN

Sammanträdesprotokoll

Sida 15 (35)

2014-04-01 Sida 121 (308)

Kommunstyrelsen

§ 60, forts. "- Kommunstyrelsen uppdrar åt Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att inkomma med förslag om parkeringsavgifter och zonindelning för de centrala delarna av Eslövs tätort - Förslaget ska ha som utgångspunkt att den tidsbegränsade centrumparkeringen skall vara avgiftsfri och att centrumnära pendlarparkeringar ska avgiftsbeläggas - Kommunstyrelsen uppdrar åt Kommunledningskontoret att snarast projektera för ett stationsnära parkeringshus för pendlarparkering". Henrik Wöhlecke (M) yrkar med instämmande av Janet Andersson (S) bifall fill Kommunledningskontorets förslag till beslut och avslag på Daniel Rhodins (FP) och Annette Linanders (C) yrkande. Fredrik Ottesen (SD) yrkar avslag till förslaget till beslut. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Henrik Wöhleckes (M) och Janet Anderssons (S) yrkande och Fredrik Ottesens (S) avslagsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Henrik Wöhleckes (M) och Janet Anderssons (S) yrkande. Ordförande ställer proposition på Henrik Wöhleckes (M) och Janet Anderssons (S) yrkande och Daniel Rhodins (FP) och Annette Linanders (C) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Henrik Wöhleckes (M) och Janet Anderssons (S) yrkande. Votering begärs. Votering Kommunstyrelsen godkänner följ ande propositionsordning: JA för bifall till Henrik Wöhleckes (M) och Janet Anderssons (S) yrkande. NEJ för bifall till Daniel Rhodins (FP) och Annette Linanders (C) yrkande. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

ESLÖVS KOMMUN

Sammanträdesprotokoll 2014 -04 -01

Kommunstyrelsen

§ 60, forts. Ledamot Ja Nej Avstår Cecilia Lind S) X Ton Hansson S) X Lena Emilsson S) X Lars Månsson S) X anet Andersson S X Henrik Wöhlecke X Karin Reinisch ) X Christine Melinder ) X Annette Linander C) X Per-Ma us Es ård C) X Daniel Rhodin P) X Håkan Svensson-Sixbo S) X Fredrik Ottesen SD) X Med 9 JA-röster mot 3 NEJ-röster och en som avstår beslutar kommunstyrelsen i enlighet med Henrik Wöhleckes (M) och Janet Anderssons (S) yrkande. Beslut - Uppdrag ges åt Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att inkomma med förslag till parkeringsavgifter och zonindelning för de centrala delarna av Eslövs tätort. Reservation Fredrik Ottesen (SD) reserverar sig mot förslaget till beslut med motiveringen: "Gratis parkering är en tillgång för Eslöv och gynnar handlarna, invånarna och besökarna. Det är speciellt oroväckande och förödande att konsekvenserna som införandet av parkeringsavgifter kan medföra inte överhuvudtaget har tagits upp eller utretts. För att Eslöv ska kunna fortsätta utvecklas är det viktigt att inte ta förhastade beslut och uppdra åt Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att inkomma med förslag till parkeringsavifter och zonindelning för de centrala delarna av Eslövs tätort. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

60(

Sida 16 (35) Sida 122 (308)

ESLÖVS KOMMUN

Sammanträdesprotokoll

Kommunstyrelsen

§ 60, forts.

Det är vår starkaste övertygelse att man går i fel riktning om man väljer att bifalla detta förslaget. Fordonsinventeringen som gjordes under november och december 2013 är på alla större kommunala 24-timmarsparkeringar i Eslövs är så pass undermålig att den inte kan ligga till grund för ett såhär stort och viktigt beslut. Då vårt yrkande om avslag ej vann gehör så önskar vi reservera oss mot beslutet."

Expecliering Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Justerares signatur Utdragsbestyrkande

•62\

sida 17 (35)

2014-04-01 Sida 123 (308)

Sida 124 (308)

Revidering av Plan- och bygglovstaxan 5 KS.2016.0550

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 125 1 (308) (2)

Kommunstyrelsen

§ 155

KS.2016.0550

Förslag till revidering av plan- och bygglovstaxan Ärendebeskrivning Den 2 maj 2011 började en ny plan- och bygglag att gälla och en ny taxa togs fram inför denna lagändring. Taxan bygger på Sveriges Kommuner och Landstings förslag till taxa. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har nu föreslagit några revideringar. Nämnas kan också att Sveriges Kommuner och Landsting avser föreslå en helt ny taxa inför 2018 då mer omfattande förändringar kommer att ske. Beslutsunderlag  Förslag till beslut; förslag till revidering av plan- och bygglovtaxan  Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut § 167, Revidering av Plan- och bygglovstaxan 2017  Förslag Plan- och bygglovstaxa för Eslövs kommun Beredning Nu föreliggande förslag till ändring av taxan är en mindre revidering, i avvaktan på att en helt ny taxa arbetas fram. Revideringen bygger vidare på Sveriges Kommuner och Landstings nuvarande taxa. I samband med att taxan togs fram gjordes en omfattande genomlysning och en anpassning av taxan till Eslövs förhållande. Miljöoch samhällsbyggnadsnämnden har nu, för sin verksamhet, föreslagit några mindre revideringar, vilka alla är välmotiverade. Omnämnas kan att timersättningen föreslås höjas från 700 till 900 kronor, för de fall kommunen debiterar timmar. Vidare föreslås i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings förslag, en taxa för hantering av så kallade planbesked. Kommunfullmäktige beslöt dock 2015-12-01 §135 att inte ta ut någon avgift för planbesked varför kommunledningskontoret föreslår att denna del av föreslagen taxa inte tillämpas i avvaktan på den mera omfattande förändring av taxan som avses ske inför 2018. Yrkanden Henrik Wöhlecke (M) yrkar bifall till kommunlednigskontorets förslag till beslut med instämmande av Janet Andersson (S) och Håkan Larsson (MP). Beslut - Kommunfullmäktige föreslås godkänna förslag till revidering av plan- och bygglovstaxan enligt kommunledningskontorets förslag samt att ny taxa börjar gälla från 1 januari 2017. Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Kommunstyrelsen

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sida Sida 126 2 (308) (2)

KS.2016.0550

2016-11-20 Torsten Helander 0413-629 95 [email protected]

Sida 127 (308)

Kommunstyrelsen

Revidering av plan- och bygglovstaxan Ärendebeskrivning Den 2 maj 2011 började en ny plan- och bygglag att gälla och en ny taxa togs fram inför denna lagändring. Taxan bygger på Sveriges Kommuner och Landstings förslag till taxa. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har nu föreslagit några revideringar. Nämnas kan också att Sveriges Kommuner och Landsting avser föreslå en helt ny taxa inför 2018 då mer omfattande förändringar kommer att ske. Beslutsunderlag Detta förslag till beslut Plan- och bygglovstaxa för Eslövs kommun, inklusive kart- och mättaxa. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 2016-10-19 § 167 Beredning Nu föreliggande förslag till ändring av taxan är en mindre revidering, i avvaktan på att en helt ny taxa arbetas fram. Revideringen bygger vidare på Sveriges Kommuner och Landstings nuvarande taxa. I samband med att taxan togs fram gjordes en omfattande genomlysning och en anpassning av taxan till Eslövs förhållande. Miljöoch samhällsbyggnadsnämnden har nu, för sin verksamhet, föreslagits några mindre revideringar, vilka alla är välmotiverade. Omnämnas kan att timersättningen föreslås höjas från 700 till 900 kronor, för de fall kommunen debiterar timmar. Vidare föreslås i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings förslag, en taxa för hanterandet av så kallade planbesked. Kommunfullmäktige beslöt dock 2015-12-01 §135 att inte ta ut någon avgift för planbesked varför denna del av föreslagen taxa inte tillämpas i avvaktan på den mera omfattande förändring av taxan som avses ske inför 2018. Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslag till revidering av plan- och bygglovstaxan samt att ny taxa börjar gälla 1/1 2017. Beslutet skickas till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Kommunledningskontoret Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: myndighetsbrevlå[email protected] | www.eslov.se

1(2)

KS.2016.0550

Eva Hallberg Kommundirektör

Sida 128 (308)

Åsa Simonsson Chef tillväxtavdelningen

2 (2)

Sammanträdesprotokoll 2016-10-19

ESLÖVS KOMMUN

Sida Sida 16 (68)129 (308)

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden § 167

MOS.2016.1596

Revideringav Plan- och bygglovstaxan2017 Ärendebeskrivning Den 2 maj 2011 började en ny plan- och bygglag att gälla och en ny taxa togs fram inför denna lagändring. Nu föreliggande förslag till ändring av taxan är en mindre revidering av gällande taxa, i avvaktan på att en helt ny taxa arbetas fram. Beslutsunderlag • Tjänsteskrivelse. Revidering av Plan- och bygglovstaxan • Plan- och bygglovstaxa för Eslövs kommun Beredning En mindre översyn av gällande taxa har genomförts i syfte att korrigera uppenbara brister i taxeunderlaget och göra taxan tydligare. Den text som fikeslås ska strykas har markerats som överstruken. Den text som föreslås ska tillkomma är skriven med röd fet stil. Korrigeringar har gjorts i följande tabeller:

Tabell 2 - Tidersättning Timersättningen har framräknats till en snittkostnad motsvarande 900 kronor per timme. Denna timkostnad är den samma som utgår som timersättning enligt Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14. Vidare föreslås räkneexemplet strykas. Tabell 4 —Handläggningsfaktor för bygglov HF1 Ordet "Besiktning" stryks. Tabell 5 —Handläggningsfaktor för startbesked HF1 Ordet "eller" stryks i meningarna som beskriver åtgärderna "startbesked inkl. tekniskt samråd och fastställande av kontrollplan eller" samt "Startbesked och fastställande av kontrollplan eller". Vidare föreslås det att handläggningsfaktorn HF2 sänks beträffande extra arbetsplatsbesök/per styck från fem (5) till tre (3). Tabell 10 —Övriga åtgärder Det föreslås att objektsfaktorn vid beräkningen av bygglovsavgiften för mur och/eller plank vid enbostadshus samt bygglovsavgiften för mur och/eller plank —bullerplank/stabilitet —oavsett material sänks från fyra (4) till två (2) respektive från sex (6) till två (2).

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll

ESLÖVS KOMMUN

Sida Sida 17 (68)130 (308)

2016-10-19

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Tabell 11 —Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Det föreslås att tidersättningen för anmälan om eldstad höjs från 1 600 kronor till 1 800 kronor som en följd av korrigeringen av timpriset. Tabell 17 —Övriga ärenden Beträffande återkallande av ansökan föreslås följande tillägg: (minst 1 timme). Meningen kommer således att få följande lydelse: Tidersättning se tabell 2, (minst 1 timme). Tabell 18 —Avgift för nybyggnadskarta En korrigering avseende nybyggnadskartefaktorn för enbostadshus/enstaka byggnad oavsett tomtyta föreslås på så sätt att nybyggnadskartefaktorn höjs från 50 till 100. Vidare föreslås ordet "komplettering" i meningen "Komplettering av nybyggnadskarta" ersättas med ordet "revidering" så att meningen får lydelsen "Revidering av nybyggnadskarta". Tabell 19 —Avgift för utstakning Avseende plank eller mur föreslås utstakningsfaktorn strykas och ersättas med tidersättning, minst 1 timme. Vidare föreslås en korrigering av meningen "Grovutstakning kostar 25 % av priset för utstakning. 1 samband med finutstakning 15 %." Det föreslås att meningen får följande lydelse: "Grovutstakning kostar 15 % av priset för utstakning. I samband med finutstakning 25 %." Korrigeringen leder till ett mer korrekt avgiftsuttag. Tabell 20 —Avgift för tillfålligt nyttjande av digital geografisk information Det föreslås att kostnaden för primärkarta (analog) höjs från 200 kronor per styck till 450 kronor per styck. Att det är fråga om styckpris förtydligas genom tillägget "per st." adderas efter ordet analog. Meningen kommer efter korrigering att få lydelsen "Primärkarta (analog per st.)". Vidare föreslås det att kostnad för situationsplan utanför detaljplan läggs till i tabellen. Det föreslås att kostnaden för situationsplan utanför detaljplan ska vara 900 kronor per styck. Beslut

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att anta taxa för prövning enligt plan- och bygglagen inklusive kart- och mättaxa, att gälla från den 1 januari 2017 med stöd av 12 kapitlet 10 § planoch bygglagen (2010:900).

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

\rW-1

l`,3(cDr\

Sammanträdesprotokoll 2016-10-19

ESLÖVS KOMMUN Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kart- och bygglovsavdelningen

Justerares signatur Utdragsbestyrkande

C

h"--Y- 63Ykek

CY-\

Sida Sida 18 (68)131 (308)

MOS.2016.1596

2016-10-04 Christian Nielsen 0413-621 25 [email protected]

Sida 132 (308)

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Revidering av Plan- och bygglovstaxan 2017 Ärendebeskrivning

Den 2 maj 2011 började en ny plan- och bygglag att gälla och en ny taxa togs fram inför denna lagändring. Nu föreliggande förslag till ändring av taxan är en mindre revidering av gällande taxa, i avvaktan på att en helt ny taxa arbetas fram Beslutsunderlag ”Plan- och bygglovstaxa för Eslövs kommun, inklusive kart- och mättaxa”.

Beredning

En mindre översyn av gällande taxa har genomförts i syfte att korrigera uppenbara brister i taxeunderlaget och göra taxan tydligare. Den text som föreslås ska strykas har markerats som överstruken. Den text som föreslås ska tillkomma är skriven med röd fet stil. Korrigeringar har gjorts i följande tabeller: Tabell 2 - Tidersättning Timersättningen har framräknats till en snittkostnad motsvarande 900 kronor per timme. Denna timkostnad är den samma som utgår som timersättning enligt Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14. Vidare föreslås räkneexemplet strykas. Tabell 4 – Handläggningsfaktor för bygglov HF1 Ordet ”Besiktning” stryks. Tabell 5 – Handläggningsfaktor för startbesked HF1 Ordet ”eller” stryks i meningarna som beskriver åtgärderna ”startbesked inkl. tekniskt samråd och fastställande av kontrollplan eller” samt ”Startbesked och fastställande av kontrollplan eller”. Vidare föreslås det att handläggningsfaktorn HF2 sänks beträffande extra arbetsplatsbesök/per styck från fem (5) till tre (3). Tabell 10 – Övriga åtgärder Miljö och Samhällsbyggnad Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: [email protected] | www.eslov.se

1(3)

MOS.2016.1596

Sida 133 (308)

Det föreslås att objektsfaktorn vid beräkningen av bygglovsavgiften för mur och/eller plank vid enbostadshus samt bygglovsavgiften för mur och/eller plank – bullerplank/stabilitet – oavsett material sänks från fyra (4) till två (2) respektive från sex (6) till två (2). Tabell 11 – Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Det föreslås att tidersättningen för anmälan om eldstad höjs från 1 600 kronor till 1 800 kronor som en följd av korrigeringen av timpriset. Tabell 17 – Övriga ärenden Beträffande återkallande av ansökan föreslås följande tillägg: (minst 1 timme). Meningen kommer således att få följande lydelse: Tidersättning se tabell 2, (minst 1 timme). Tabell 18 – Avgift för nybyggnadskarta En korrigering avseende nybyggnadskartefaktorn för enbostadshus/enstaka byggnad oavsett tomtyta föreslås på så sätt att nybyggnadskartefaktorn höjs från 50 till 100. Vidare föreslås ordet ”komplettering” i meningen ”Komplettering av nybyggnadskarta” ersättas med ordet ”revidering” så att meningen får lydelsen ”Revidering av nybyggnadskarta”. Tabell 19 – Avgift för utstakning Avseende plank eller mur föreslås utstakningsfaktorn styrkas och ersättas med tidersättning, minst 1 timme. Vidare föreslås en korrigering av meningen ”Grovutstakning kostar 25 % av priset för utstakning. I samband med finutstakning 15 %.” Det föreslås att meningen får följande lydelse: ”Grovutstakning kostar 15 % av priset för utstakning. I samband med finutstakning 25 %.” Korrigeringen leder till ett mer korrekt avgiftsuttag. Tabell 20 – Avgift för tillfälligt nyttjande av digital geografisk information Det föreslås att kostnaden för primärkarta (analog) höjs från 200 kronor per styck till 450 kronor per styck. Att det är fråga om styckpris förtydligas genom tillägget ”per st.” adderas efter ordet analog. Meningen kommer efter korrigering att få lydelsen ”Primärkarta (analog per st.)”. Vidare föreslås det att kostnad för situationsplan utanför detaljplan läggs till i tabellen. Det föreslås att kostnaden för situationsplan utanför detaljplan ska vara 900 kronor per styck.

2 (3)

MOS.2016.1596

Sida 134 (308)

Förslag till beslut

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar att: - med stöd av 12 kapitlet 10 § plan- och bygglagen (2010:900) föreslå kommunfullmäktige att anta taxa för prövning enligt plan- och bygglagen inklusive kart- och mättaxa, att gälla från den 1 januari 2017.

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Ingela Lundqvist Förvaltningschef

Christian Nielsen Bygglovschef

3 (3)

Sida 135 (308) ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Flik22 A

Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-26 §135 Gäller från och med2013-01-01

Plan- och bygglovstaxa för Eslövs kommun INKLUSIVE KART- OCH MÄTTAXA

i

Version 2012-10-05

Sida 136 (308)

Innehåll

Inledning

4

Utgångspunkter Allmänna regler om kommunala avgifter

4 5

Kommunallagen

5

Självkostnadsprincipen

5

Likställighetsprincipen 6 Retroaktivitetsförbudet

7

7

Plan- och bygglagen Administrativa rutiner

8

Kommunfullmäktiges beslut om taxa

8

Overklagande av beslut om taxa

8

Avgiftsbeslut i enskilda ärenden

9

Ansvarig nämnd/delegation till tjänstemän

9

Mervärdesskatt

9

Vad avgiftsbeslut bör innehålla

9

Avgiftsbestämning

9

Antagande av taxan

9

Betalning av avgift

9

Overklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall Bestämmelser om plan- och bygglovstaxa

10 11

Beräkning av avgifter enligt taxan 11 Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter 12 Tabeller

14

Tabell 1 Objektsfaktorer

14

Tabell 2 Tidersättning 16 Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov HF1 17 Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked HF2 Tabell 6 Justering av bygglovsavgifter

17 18

Tabell 7 Avgift för besked

19

Tabell 8 Avgift för områdesbestämmelser och detaljplaner

20

Tabell 9 Hissar och andra motordrivna anordningar

21

Tabell 10 Ovriga åtgärder

22

Tabell 11 Anmälan (icke lovpliktig åtgärd)

23

2

Version 2012-10-05

Sida 137 (308) Tabell 12 Rivningslov inklusive startbesked Tabell 14 Bygglov för skyltar

23 24

Tabell 15 Master, torn, vindkraftverk

25

Tabell 16 Bygglov för anläggningar

25

Tabell 17 övriga ärenden

26

Tabell 18 Avgift för nybyggnadskarta

27

Tabell 19 Avgift för utstakning Tabell 20 Avgift för tillfälligt nyttjande av digital geografisk information

28 29

3

Sida 138 (308)

Inledning Utgångspunkter Plan- och bygglagen ger möjligheter för byggnadsnämnden att ta ut en avgift i ärenden om plan, lov, förhandsbesked och anmälan samt för nybyggnadskarta, framställning av arkivbeständiga handlingar eller andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Byggnadsnämnden kan dessutom ta ut en avgift för planbesked, villkorsbesked och ingripandebesked, tekniska samråd och slutsamråd, tillsynsbesök på byggarbetsplatsen och kungörande av beslut om lov eller förhandsbesked i Post- och Inrikes Tidningar. I ärenden om detaljplan ska avgiften även täcka kostnader för program, om ett sådant behövs.

Version 2012-10-05

Sida 139 (308)

KAPITEL

1

Allmänna regler om kommunala avgifter Kommunallagen Kommunernas rätt att ta ut avgifter allmänt sett framgår av 8 kap. 3b § kommunallagen (1991:900), som har följande lydelse: "Kommuner och landsting får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. För tjänster och nyttigheter som kommuner och landsting är skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är särskilt föreskrivet". Första stycket ger kommunema rätt att ta ut avgifter inom hela den sektom som regeras i kommunallagen. Det enda kravet är att kommunen tillhandahåller en tjänst eller nyttighet som motprestation. Det gäller även "frivilliga uppgifter" som tillhandahålls inom ramen för en obligatorisk verksamhet (se prop. 1993/94:188 s.79-80). Detta innebär att kommunema har möjlighet att ta ut avgifter för frivillig uppdragsverksamhet.

Självkostnadsprincipen För byggnadsnämndens verksamhet reglerar 12 kap. 10 §, PBL att en avgift inte får överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av besked, beslut eller handläggning som avgiften avser. För all kommunal verksamhet gäller dessutom allmänt självkostnadsprincipen som uttrycks i 8 kap. 3c § kommunallagen. "Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnadema för de tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden)". Självkostnadsprincipen syftar på det totala avgiftsuttagetför en verksamhet. Kostnadema i det enskilda fallet har inte någon betydelse för tillämpningen av självkostnadsprincipen. Självkostnadsprincipen är närmast en målsättningsprincip som innebär att syftet med verksamheten inte får vara att ge vinst. Under en längre tid får det totala avgiftsuttaget inte

5

Version 2012-10-05

Sida 140 (308)

överstiga de totala kostnaderna för verksamheten (se bl.a. Petersffi m.fl.). Kommunallagen, kommentarer och praxis, 2006, s. 354). Vid beräkningen av självkostnaderna får, utöver externa kostnader, alla relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov till tas med. Exempel på direkta kostnader är personalkostnader, personalomkostnader (inklusive pensionskostnader), material och utrustning, försäkringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapitalkostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel av kommunens centrala service- och administrationskostnader bör också räknas med (se bl.a. prop. 1993/94:188 s. 85).

Likställighetsprincipen Plan- och bygglagen innehåller inte några särskilda regler om hur avgifternas storlek i det enskilda fallet ska bestämmas eller annorlunda uttryckt hur de totala kostnaderna ska fördelas på dem som är avgiftsskyldiga. Av betydelse för avgiftsuttaget i enskilda fall i kommunal verksamhet är däremot den s.k. likställighetsprincipen, som uttrycks i 2 kap. 2 § kommunallagen. "Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat". Bestämmelsen innebär att särbehandling av vissa kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar endast är tillåten på objektiva grunder. Likställighetsprincipen innebär vid fördelning av avgifter att lika avgift ska utgå för lika prestation eller att kommunmedlemmar som befinner sig i motsvarande läge ska betala samma avgifter. Kommunen får t.ex. inte ta ut andra avgifter av fritidsboende än av permanentboende för samma handläggning. Likställighetsprincipen medger heller ingen inkomstfördelande verksamhet. Däremot finns det inget hinder mot att differentiera avgifterna med hänsyn till kostnadsskillnader mellan olika prestationer. Inom vissa ramar tillåts även schabloniserade taxor (se prop. 1993/94:188 s. 87 och PeterAn m.fl. s. 65-66).

6

Version 2012-10-05

Sida 141 (308)

Retroaktivitetsförbudet Kommunfullmäktige ska ha fattat beslut om taxorna innan de börjar tillämpas. I rättspraxis har det sedan länge ansetts vara otillåtet med retroaktiva kommunala avgifter frånsett vissa speciella undantagsfall. Detta förbud framgår direkt av 2 kap. 3 § kommunallagen: "Kommuner och landsting får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det". 112 kap. 10 § PBL anges att grunderna för hur avgiftema ska beräknas ska anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige. (Angående tidpunkt för när uttagande av avgift ska ske, se under Avgiftsbestämning nedan, samt NJA 1974 s. 10).

Plan- och bygglagen Särskilda föreskrifter om avgifter för kommunemas verksamhet inom Byggnadsnämndens ansvarsområde finns i 12 kap. plan- och bygglagen (2010:900). Där anges i 8 § att Byggnadsnämnden får ta ut avgifter för: 1. beslut om planbesked, förhandsbesked, villkorsbesked, startbesked, slutbesked och ingripandebesked, 2. beslut om lov, 3. tekniska samråd och slutsamråd, 4. arbetsplatsbesök och andra tillsynsbesök på byggarbetsplatsen, 5. upprättande av nybyggnadskartor, 6. framställning av arkivbeständiga handlingar, 7. kungörelser enligt 9 kap. 41 § tredje stycket, och 8. andra tids- eller kostnadskrävande åtgärder. Byggnadsnämnden får även enligt 9 § ta ut en planavgift för att täcka kostnader för att upprätta eller ändra detaljplaner eller områdesbestämmelser, om nämnden ger bygglov för nybyggnad eller ändring av en byggnad eller annat bygglov enligt 16 kap. 7 § (skylt eller ljusanordning eller annan bygglovpliktig anläggning) och den fastighet som bygglovet avser har nytta av planen eller områdesbestämmelsema. Enligt kommunalrättsliga grundsatser står det kommunema fritt att finansiera sin verksamhet med skattemedel. Kommunema är därför inte skyldiga att ta ut avgifter för prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen. Det är från kommunalrättslig synpunkt också godtagbart att kommunerna bara tar ut avgifter för viss prövning och tillsyn enligt plan- och bygglagen, under förutsättning att det finns sakliga skäl för det (jämför 2 kap. 2 § kommunallagen). Byggnadsnämndens rådgivningsverksamhet och allmänna övervakningsverksamhet bör vara skattefinansierad (prop. 2009/10:170 s. 351 f.).

7

Version 2012-10-05

Sida 142 (308)

KAPITEL

2

Administrativa rutiner Kommunfullmäktiges beslut om taxa Det framgår direkt av 12 kap. 10 § plan- och bygglagen att det är kommunfullmäktige som ska fatta beslut om grunderna hur avgifterna ska beräknas. Kommunfullmäktiges beslut kan exempelvis formuleras enligt följande: Med stöd av 12 kap. 10 § plan- och bygglagen beslutar kommunfullmäktige att anta bilagda taxa för prövning enligt plan- och bygglagen. Kommunfullmäktige kan inte delegera rätten att besluta om taxan till nämnd. Detta innebär att ändringar av taxan måste beslutas av kommunfullmäktige. Om kommunen väljer att inte avgiftsbelägga viss prövning innebär det att den verksamheten i princip får skattefinansieras. Den föreslagna taxan hänvisar till prisbasbeloppet (tidigare Basbeloppet) enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Detta belopp räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget och fastställs för helt kalenderår. Detta innebär att någon justering av beloppet inte ska behövas för att kompensera för allmänna kostnadsökningar.

Överklagande av beslut om taxa Kommunfullmäktiges beslut om taxan kan överklagas enligt reglema om laglighetsprövning (kommunalbesvär) i 10 kap. kommunallagen. Varje kommunmedlem har rätt att få lagligheten av sådant beslut prövad. Överklagande ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då protokollsjustering har tillkännagivits på kommunens anslagstavla. Det bör observeras att kommunens beslut inte behöver vinna laga kraft innan taxan börjar tillämpas. Taxan gäller från och med det datum då protokollet med beslutet har justerats, om inte senare tidpunkt angivits.

8

Version 2012-10-05

Sida 143 (308)

Avgiftsbeslut i enskilda ärenden Ansvarig nämnd/delegation till tjänstemän

Tillämpningen av taxan och debiteringen i enskilda fall ankommer på den eller de kommunala nämnder som svarar för uppgiften i fråga. Beslut om påförande av avgift kan fattas av tjänstemän eller av enskilda förtroendevalda endast efter delegation. Om beslutanderätten i fråga om avgifter inte delegeras, ligger beslutanderätten kvar hos den ansvariga kommunala nämnden. Effektivitetsskäl talar för att rätten att fatta beslut om avgifter bör delegeras till tjänstemännen. Vi vill betona vikten av att nämndemas delegationsordningar anpassas till gällande regler. Mervärdesskatt

Mervärdesskatt ska inte tas ut på avgifter som baseras på myndighetsutövning. Mervärdesskatt tas däremot ut på avgifter enligt uppdragstaxa. Vad avgiftsbeslut bör innehålla I

linje med det anförda anser vi att det av beslut om avgift bör framgå: •

Med stöd av vilka bestämmelser som avgiften har debiterats.

•

Hur stor avgift som debiteras.

•

När betalning ska ske.

•

Hur avgiftsbeslutet kan överklagas (regler om detta finns i 22-28 §§förvaltningslagen).

•

Att mervärdesskatt inte betalas på avgiften.

Avgiftsbestämning

Avgiften beräknas efter den taxa som gäller vid påbörjad handläggning av ärendet. Finner byggnadsnämnden att det finns särskilda skäl som motiverar en höjning eller minskning av avgiften, får nämnden besluta detta för visst slag av ärenden eller för särskilt ärende. Byggnadsnämndens rätt att i varje särskilt fall bestämma om avgift får beslutas av tjänsteman vid nänmden enligt särskild delegationsordning. Om en åtgärd inte kan hänföras till en särskild grupp i tabellerna, beslutar byggnadsnämnden om skälig avgift grundad på tidersättning. Antagande av taxan

Antagande av taxan beslutas av kommunfullmäktige, detsamma gäller ändring av taxans konstruktion, omfattning och faktorer. Betalning av avgift

Betalning av avgift ska ske till nämnden inom den tid som anges i faktura. Betalas inte avgift vid den förfallodag som anges i fakturan utgår dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) från förfallodagen tills betalning sker. Avgifter kan tas ut i förskott.

9

Version 2012-10-05

Sida 144 (308)

Uttagen avgift för avslagsbeslut återbetalas om beslutet upphävs. Avräkning ska då ske mot eventuell bygglovavgift Överklagande av avgiftsbeslut i enskilda fall

Varje beslut om debitering ska förses med en information om hur man överklagar. En kommunal nänmds beslut om påförande av avgift i enskilda fall överklagas enligt 13 kap. 3 § plan- och bygglagen hos länsstyrelsen. Den som vill överklaga ska ge in handlingarna till byggnadsnämnden inom tre veckor från den dag han fick del av beslutet.

10

Version 2012-10-05

KAPITEL

3

Sida 145 (308)

Bestämmelser om plan- och bygglovstaxa Denna taxa gäller för byggnadsnämndens verksamhet. Avgifterna tas ut med stöd av plan- och bygglagen (2010:900), PI3L eller kommunallagen (1991:900), om inget annat anges. Avgifterna är avsedda att täcka kommunens kostnad för den aktuella myndighetsutövningen eller tjänsten. Avgifterna är inte momsbelagda, om inget annat anges. Taxan består av dessa bestämmelser med tillhörande tabeller och bilagor.

Beräkning av avgifter enligt taxan Avgiften för en viss åtgärd tas ut enligt de tabeller som hör till taxan. Flertalet av avgifterna beräknas som en funktion av ett värde som utgör en tusendel av gällande prisbasbelopp enligt Socialförsäkringsbalk (2010:110) (mPBB) samt ärendeberoende faktorer som grundar sig på den tidsåtgång och komplexitet som handläggningen av respektive ärendetyp kräver. Därutöver kan justeringsfaktor N läggas till funktionen i syfte att anpassa avgiftsnivån till förhållanden inom kommunen. Faktor N föreslås i detta underlag utgöras av siffran 0,8 (om kommunen har farre invånare än 20 000), 1,2 (om kommunen har fler invånare än 50 000) och 1 för kommuner med invånarantal däremellan. Kommunfullmäktige kan besluta att faktor N ska vara lägre eller högre, och kan grunda sitt beslut på invånarantal eller på andra faktorer, t.ex. Sveriges Kommuner och landstings kommungruppsindelningl, dock alltid med beaktande av självkostnadsprincipen, se ovan.

1http://www.skl.se/web/Kommungruppsindelning.aspx

11

Version 2012-10-05

Sida 146 (308)

Benämningar av faktorer för beräkning av avgifter

HF KOM KF mPBB MF NKF OF PLF UF

Handläggningsfaktor Faktor för kommunicering Kartfaktor "Milliprisbasbelopp" en tusendels prisbasbelopp Mätningsfaktor Nybyggnadskartefaktor Objektfaktor Planavgiftsfaktor Utstakningsfaktor

Grundprincip för beräkning av avgift: Avgift för bygglov/start besked

Faktor x mPBB .

beräknas efter bruttoarean (BTA) + öppenarean (OPA).

Planavgift beräknas efter BTA + OPA. Mätningsavgift

beräknas efter byggnadsarean BYA + OPA.

Kartavgift beräknas efter markarean. Nybyggnad Uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. Tillbyggnad

Ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym.

Ombyggnad Ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. Ändring En eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde.

Vid beräkning av BTA, OPA och BYA skall mätreglerna enligt Svensk Standard SS 21054:2009 utgåva 1 gälla i tillämplig omfattning. Arean bestäms med den noggrannhet som inlämnade ritningar medger. Vid definition av byggnadshöjd, sluttningsvåning, källare m.m. skall beräkningsregler och definitioner enligt plan- och byggförordningen tillämpas. Avgiften kan också tas ut genom tidersättning enligt fastställd timtaxa. Vid tidersättning tas kostnad för administration ut med minst en timme. Vid tidsersättning kan också ersättning för resa utgå om det behövs

12

Version 2012-10-05

Sida 147 (308)

Avräkning För startbesked gäller om sökanden så begär ska nämnden återbetala i förskott erlagda avgifter för åtgärder som inte vidtagits. Detta under förutsättning att kontrollplan följts och projektet inte fullföljts inom föreskriven tid. Slutavräkning sker när slutbesked utfardas. Om slutlig avgift för startbesked och upprättande av kontrollplan avviker ifrån i förskott betald avgift ska avräkningen ske senast när slutbesked överlämnas. Ränta utgår inte på belopp, som återbetalas respektive tilläggsdebiteras, för tid innan betalningen ska ske. Tid för begäran om återbetalning hanteras enligt Preskriptionslagen.

13

Version 2012-10-05

Sida 148 (308)

KAPITEL

4

Tabeller Tabell 1 Objektsfaktorer Objektsfaktor (OF) för handläggning av olika obj ekt — byggnader och anläggningar — beroende på storlek. Faktorn ska multipliceras med lämplig åtgärdsfaktor enligt tabeller nedan. Area (m 2) — BTA + OPA OF Byggnader, anläggningar inkl. bygglovspliktiga komplementbyggnader 0-29

3

30-49

4

50-79

5

80-119

6

120-159

7

160-199

8

200-249

9

250-299

10

300-399

12

400-499

14

500-599

16

600-699

18

700-799

20

800-899

22

900-999

24

1000-1199

26

1200-1599

30

Version 2012-10-05

Sida 149 (308)

1600-1999

35

2000-2499

40

2500-2999

45

3000-3499

50

3500-3999

55

4000-4499

60

4500-4999

64

5000-5499

70

5500-5999

72

6000-6999

80

7000-7999

85

8000-8999

90

9000-9999

95

10 000-11 999

Härutöver Mycket enkla byggnader < 50 m 2*

100

+ 3/1000 m2 2

*I separat ärende, t.ex. carport, taktäckta uteplatser (som inte är bygglovbefriade enl. PBL 9 kap 4-6 §§), skärmtak, glasade uteplatser/växthus, transformatorbyggnader och liknande. I ärenden gällande både huvudbyggnad och garage/carport räknas den sammanlagda BTA + OPA. I de fall ärendet har flera byggnader av samma typ beräknas areafaktorn efter dessa byggnaders totala BTA och OPA enligt tabell 1.

15

Version 2012-10-05

Sida 150 (308)

Tabell 2 Tidersättning Om kostnadstäckningsgraden ska vara 75 % (dvs, den debiterbara tiden ska vara 75 %) kan timersättningen tas ut enligt nedanstående tabell. Total debiterbar årsarbetstid är 1 200-1 400 årsarbetstimmar. I timkostanden ingår alla normala kringkostnader, utom kostnader för lokaler som inte kan schablonberäknas, eftersom stora variationer förekommer. Timersättning i ett ärende beräknas utifrån kommunens samlade kostnader för personalen inom verksamheten. Timpriset uppgår till 900 kr/tim.

Ex-erapek

Tabell 3 Underrättelse och expediering Denna taxa används när kommunicering krävs. Taxan tillämpas även vid kommunicering av avslagsbeslut och vid tillsyn. Avgift = KOM x mPBB Antal

Kommentarer

KOM

Sakägare 1-5

40

Sakägare 6-9

60

Sakägare 10-15

80

Sakägare 16-30

100

Sakägare 31-

120

Kungörelse i lokaltidning

+ faktisk annonskostnad

80

Kungörelse av beslut i Post- och Inrikestidning

+ faktisk annonskostnad

5

16

Version 201 2-1 0-05

Sida 151 (308)

Tabell 4 Handläggningsfaktor för bygglov HF1 Avgift för bygglov = Summan av alla tillämpliga HF1 x OF x mPBB (OF enligt tabell 1) Åtgärd

Handläggningsfaktor FIF 1

Administration inkl arkivering 7 Planprövning 3 Planenlighet inom detaljplan eller kontroll mot givetförhandsbesked

Byggnaden

7

Placering, yttre utformning och färgsättning Användbarhet och tillgänglighet

Tomten 7 Tomts ordnande inkl utfart och parkering Enkel kontroll av handlingar för grundläggning och dagvattenanslutning Fyllning och schaktning (då marklov ej erfordras) Skyddsåtgärder mot skred och högvatten Utrymnings- och räddningsvägar Måttgranskning Besiktning Platsbesök

Se tabell 3 och tabell 6 för tillkommande avgifter

Tabell 5 Handläggningsfaktor för startbesked HF2 Avgift = Summan av alla tillämpliga HF2 x OF x mPBB (OF enligt tabell 1) Åtgärd Handläggningsfaktor HF2 Administration inkl arkivering och registrering av

7

kontrollansvarig -Startbesked inkl tekniskt samråd och fastställande 10 av kontrollplan eller -Startbesked och fastställande av kontrollplan eller

5

Startbesked (gäller även rivning)

3

Arbetsplatsbesök

5

Extra arbetsplatsbesök/per styck 5 3 Slutsamråd inkl slutbesked 6 Slutbesked, avslut eller interimistiskt slutbesked 3

17

Version 2012-10-05

Sida 152 (308)

Tabell 6 Justering av bygglovsavgifter Bygglovavgift avser lovprövning med benämningen HF1. (Avgiften justeras inte för prövning med benämning HF.) Åtgärd Avgift Lämplighettlokaliseringsprövning utanför detaljplan

1,25 bygglovavgift

Tillägg för prövning av liten avvikelse

1,2 bygglovavgift

Varsamhet

1,1bygglovavgift

Tillbyggnad

Ingen justering

Ombyggnad

Ingen justering

Ändring

0,7 bygglovavgift (berörd del)

Tidsbegränsat bygglov Tidsbegränsat bygglov, förlängning

0,75 bygglovavgift 0,5 bygglovavgift

Tidsbegränsat bygglov, säsong

0,75 bygglovavgift

Tidsbegränsat bygglov, säsong,

0,5 bygglovavgift

förlängning

Förnyelse av lov

= ny prövning

Stor enkel byggnad (oisolerad, t.ex. lagerhall) k 600 m2

0,8 bygglovavgift 0,3 bygglovavgift

18

Version 2012-10-05

Sida 153 (308)

Tabell 7 Avgift för besked Typ av besked Avgift Förhandsbesked 100 mPBB - utanför planlagt område Ingripandebesked

Tidersättning

Planbesked (se nedan)

Tidersättning (dock minst 200 mPBB)

Villkorsbesked

Tidersättning (dock minst 50 mPBB

Strandskyddsdispens

200 x mPBB

Avgift för kommunicering tillkommer enligt tabell 3.

Planbesked -Ärendekategorier Enkel åtgärd 200 mPBB eller tidsersättning

Med enkel åtgärd avses projekt som uppfyller samtliga följande kriterier: 1. Mindre projekt av enklare karaktär: ny- eller tillbyggnad av bostadshus omfattande högst två lägenheter eller ny- eller tillbyggnad av verksamheter upp till totalt 250 m2 bruttoarea eller övriga projekt med en markarea om högst 2 000 m2 eller ändrad markanvändning till något av ovanstående. 2. Projektet ligger inom eller i direkt anslutning till detaljplanerad markanvändning av samma karaktär. 3. Eventuellt planarbete kan antas vara möjligt att genomföra med enkelt planförfarande.

Medelstor åtgärd 300 mPBB eller tidersättning

Med medelstor åtgärd avses projekt som inte uppftller samtliga kriterier för enkel åtgärd eller som inte upffiller något av kriterierna för stor åtgärd.

Stor åtgärd

400 mPBB eller tidersättning Med stor åtgärd avses proj ekt som uppfyller något av följande kriterier: 1. Projekt av större omfattning: bostadsprojekt omfattande mer än 100 lägenheter eller verksamhetsprojekt omfattande mer än 5 000 m2 bruttoarea eller övriga projekt omfattande mer än 20 000 m2 markarea eller ändrad markanvändning till något av ovanstående. 2. Ärenden som kan antas innebära betydandemiljöpåverkan.

19

Version 2012-10-05

Sida 154 (308)

Tabell 8 Avgift för områdesbestämmelser och detaljplaner Planavgift tas ut i förskott och slutregleras vid beslut om att planen antas, ändras eller upphävs. För plan där avgift inte slutreglerats vid beslut om antagande tas avgift ut senast vid beslut om bygglov. Planavtal tecknas med intressenter för att specificera betalningsvillkor och partemas åtagande i övrigt. I planer som annan än kommunen helt eller delvis har utfört och bekostat, t ex på grund av ett exploateringsavtal eller planavtal, reduceras planavgiften i motsvarande grad.

Planavgift tas inte ut om bygglov har lämnats i strid mot plan (9 kap 31 § PBL) eller vid tidsbegränsat bygglov (9 kap. 33 § PBL) Planavgift kan dock debiteras om det lämnade bygglovet medges med mindre avvikelser från planen (tolkningsutrymmet). Vid ändring av en del av en äldre detaljplan (antagen före 1 juli 1987) tas planavgift ut för berörd byggrätt inom det område som ändrats. Vid en generell ändring av en bestämmelse inom en eller flera äldre detaljplaner (antagna före 1 juli 1987), tas planavgift ut inom hela den gamla detaljplanens område om åtgärden som skall utföras endast har stöd i ändringen av detaljplanen (t.ex. inredning av vindar). För tillbyggnad/komplementbyggnad i separat ärende skall OF användas enligt tabell 1. För tillbyggnad tillämpas planfaktor som för nybyggnad. Tidersättning debiteras i ärenden, som ej går att definiera enligt ovan t ex där intressenten eller sökanden erhåller annan nytta än möjlighet till lov som kan mätas enligt standard för BTA eller OPA Planavgift tas inte ut för - nybyggnad av komplementbyggnad i separat ärende mindre än 50 m2 - tillbyggnader oavsett byggnad mindre än 50 m2 Avgift tas ut enligt följande princip: vid samråd 33 antagande 34 %

%, vid granskning 33 %,

efter

20

Version 2012-10-05

Sida 155 (308)

Planavgift: mPBB x OF x PF OF sätts enligt tabell 1 Planavgift tas inte ut för tidsbegränsade bygglov.

- nybyggnad av komplementbyggnad i separat ärende mindre än 50 m2 - tillbyggnader mindre än 50 m2, oavsett byggnad.

F d fastighetsplan/tomtindelning i separat ärende (Upphävande av tomtindelningsbestämmelser) Avgift= mPBBx PF Åtgärd PF Upphävande 300

Tabell 9 Hissar och andra motordrivna anordningar Avgift tas ut som tidersättning enligt plan- och byggförordningen (ersätter förordning 1999:371 om hissar m.m. i byggnadsverk).

Åtgärd Tidersättning Medgivande eller förbud att använda hiss

Antal timmar (minst 1 tim)

21

Version 2012-10-05

Sida 156 (308)

Tabell 10 Övriga åtgärder Bygglovavgift = mPBB x HF Yta BTA

HF

Balkong 1-5 st

65

Balkong >5 st

130

Inglasning av balkong 1-5 st

65

Inglasning av balkong >5 st

130

Skärmtak

15-30 m2

Skärmtak

> 31 m2

50 100

Bygglovsavgift = mPBB x OF x (HF1 + HF2)2 Övrigt —utan konstr.

Yta BTA

Fasadändring, mindre Fasadändring, större Bostadshiss —handikapp enbostadshus3 Hiss/ramp* Mur och/eller plank vid enbostadshus Mur och/eller plank — bullerplank/stabilitet — oavsett material Solfångare —ej på en- och tvåbostadshus Frivilligt bygglov

Avgift enl. normalt bygglov

' Bygglov inklusive startbesked Endast HF2 vid invändig installation 22

Version 2012-10-05

Sida 157 (308)

Tabell 11 Anmälan (icke lovpliktig åtgärd) Avgift = HF2 x mPBB HF2 alt tidsersättning Eldstad 1 st, tidsersättning

4-600 1800 kr

Eldstad fler än en, tidsersättning

tidsersättning

Grundförstärkning enbostadshus

90

Grundförstärkning

200

Ventilationsanläggning enbostadshus

50

Ventilationsanläggning övriga

140

Ändring av bärande konstruktion/brandskyddet, mindre

30

Ändring av bärande konstruktion/brandskyddet, större

140

Stambyte

90

Sopsug

90

Fettavskiljare

30

Rivning utanför planlagt område

25

Tabell 12 Rivningslov inklusive startbesked Avgift = HF x mPBB Rivning

HF 50

< 250 m2BTA 250-999 m2BTA

100

>1000 m2BTA

200

Tabell 13 Marklov inklusive startbesked Avgiften tas enbart ut som tidersättning Åtgärd Marklov såväl schakt som fyllning

Tidersättning

Antal timmar (minst 25 mPBB)

23

Version 2012-10-05

Sida 158 (308)

Tabell 14 Bygglov för skyltar Prövning skall ske som för byggnader Avgift tas ut med hänsyn till åtgärdema och omgivningspåverkan. Avgift = HF x mPBB Administrationsavgift ingår i avgiften för skyltar och ljusanordningar.

Väsentlig ändring av skylt eller ljusanordning medför samma arbetsinsatser som vid ansökan om ny. Avgift tas därför ut som vid ny skylt eller ljusanordning. Skyltprogram kan tas fram i samförstånd mellan fastighetsägaren och stadsbyggnadskontoret. Det består av dokument/ritning som visar var på fasadema skyltar skall placeras och kan även innehålla principer för skyltars utformning. Avgiften reduceras om skyltprogrammet följs.

24

Version 2012-10-05

Sida 159 (308)

Tabell 15 Master, torn, vindkraftverk Avgift = (HF1 + HF2) x mPBB Master, tom, vindkraftverk

Beskrivning

HF 1

HF 2

alt tidsersättning

Tidersättning

Radio- och telemast eller torn + en teknikbod

ett torn

250

Antal timmar (minst 1)

Radio- och telemast eller torn + en teknikbod

fler än ett

550

Antal timmar (minst 1)

550

Antal timmar (minst 1)

1 200

Antal timmar (minst 1)

2 500

Antal timmar (minst 1)

Vindkraftverk Vindkraftverk

ett verk

upp till 4 st

Vindkraftpark (>5 verk)

Tabell 16 Bygglov för anläggningar Avgift = (HF1 + HF2) x mPBB Anläggning på land

Mindre anläggningar t.ex. Parkeringsplats

Antal timmar (minst 1)

Upplag/ materialgård

Antal timmar (minst 1)

Tunnel/ bergrum

Antal timmar (minst 1)

Exempelpå anläggning(enligtplan- och byggförordningen): Begravningsplats,Campingplats,Idrottsplats, Friluftsbad,Golfbana,Kabinbana,Minigolf,Motorbana,Nöjespark,Skidbackemed lift, Skjutbana Anläggning i vatten

25

Version 201 2-1 0-05

Sida 160 (308)

fiera bryggor

annars inte hamn

Utökning med pontonbrygga

per brygga 5

24 28

—

Tabell 17 Övriga ärenden Avgift = HF x mPBB Ärendetyp

Beskrivning

Anstånd

ingen avgift

Avslag såväl bygglov, marklov rivningslov som förhandsbesked

Full avgift HF 1 alternativt tidersättning 20

Avvisa Återkallad ansökan (avskrivet ärende)

HF

Tidersättning se tabell 2, (minst 1 timme)

26

Version 2012-10-05

Sida 161 (308)

Tabell 18 Avgift för nybyggnadskarta Nybyggnadskarta krävs om byggnadsnämnden anser det nödvändigt. Nämnden anger riktlinjer för när nybyggnadskarta ska upprättas. Åtgärdsfaktor (kartavgift = NKF) vid upprättande av nybyggnadskarta m.m. Avgift = mPBB x NKF Nybyggnadskarta NKF eller tid- NKF Enkel nybyggnadskarta ersättning Kartan innehåller fastighetsgränser, höjder, befintliga byggnader, planinformation och anslutningspunkter Enbostadshus/enstaka byggnad oavsett tomtyta

150 50

Övriga byggnader; sammanbyggda enbostadshus, fierfamiljshus samt alla övriga byggnader och anläggningar. Tomtyta mindre eller lika med 1 999 m2.

150

2 000-4 999 m2

250

5 000-9 999 m

300

10 000-15 000 m2

400

Tomtyta större än 15 000 m

100

Skälighetsbed mning/nedlagd

Nybyggnadskarta eller särskilda kompletteringar utanför primärkarteområdet

Tidersättning Tidersättning

Granskning av nybyggnadskarta

10

Kemplettering Revidering av nybyggnadskarta

40

Förhandskopia alt, preliminär nybyggnadskarta

Tidersättning Tidersättning

Nybyggnadskarta eller särskilda kompletteringar utanför primärkarteområdet

Tidersättning Tidersättning

Alla övriga åtgärder

Tidersättning Tidersättning

27

Version 2012-10-05

Sida 162 (308)

Tabell 19 Avgift för utstakning Avgiften för utstakning skall beräknas för hela ärendet om det ingår i sarnma beslut om lov, även om det består av flera fristående byggnader och dessa stakas ut vid samma tillfalle. När utstakning av grupphusområde görs vid flera tillfällen, korrigeras avgiften för extrakostnader i efterhand i samband med slutavräkning. Om ett ärende innehåller flera olika hustyper räknas sammanlagda byggnadsarean (BYA+ OPA) för varje hustyp för sig. I avgiften för utstakning ingår markering av en höj dfix. Byggfixen redovisas i läge och höjd på utstakningsskissen. Utstakning kan utföras av byggnadsnämndens personal eller annan med verifierad mätningsteknisk kunskap som byggherren föreslår. Om utstakning utförs av annan än byggnadsnämndens personal, tas avgift ut för underlagsdata, grundmaterial m.m. med 20 % av den avgift, som skulle utgått om kommunen utfört arbetet. Utstakningsavgift = mPBB x UF Beskrivning UF Huvudbyggnad — nybyggnad (4 punkter) 1-249 m2

140

250-499 m 2 170 500-999 m 2 210 1000-1 999 m2 260 2 000-2 999 m2 310 Större än 3000 m2

350

Tillägg per punkt utöver 4

10

Objekt större än 3 000 m2 . Avgiften ska beräknas för hela ärendet under förutsättning att det ingår i samma beslut.

Anbudsförfarande

Utstakning, detaljpunkter, mätningslinjer och arbetsfixar

Tidersätting se tabell 2

Tillbyggnad samt Nybyggnad garage/uthus till en- och 50 tvåbostadshus (4 punkter) samt Komplementbyggnad 0-50 m2 50-100 m2

75

100- m2 100 Tillägg per punkt utöver 4 5 Plank eller mur

Tidersättning, minst 1 timme2-5

Transformatorstation

50

Detaljpunkter och mätningslinjer

Tidersättning

Lägeskontroll

Tidersättning

Uppletning av gräns

Tidersättning

Grovutstakning kostar 25 15 % av priset för utstakning. I samband med finutstakning 4-5 25 %.

28

Version 2012-10-05

Sida 163 (308)

Tabell 20 Avgift för tillfälligt nyttjande av digital geografisk information Avgift per HA = mPBB x KF (Moms 6 % tillkommer)

Kommentar Kommunen finansierar sina kostnader för kartproduktionen med en blandning av skattemedel och avgifter. För permanenta användare (nyttjare) normalt avtal, som löper flera år.

av kommunalt kartmaterial träffas vid uttagande av avgift

Nedanstående taxa avses tillämpas för tillfälliga nyttjare av det kommunala kartmaterialet. Kommunens kartmaterial är upphovsrättsligt skyddat. Vid upplåtelse av kommunalt kartmaterial överlåts normalt endast rätten att nyttja materialet för visst ändamål (icke exklusiv rätt). Nyttjanderätten bör normalt begränsas i tiden och till visst angivet ändamål.

29

Sida 164 (308)

Revidering av reglementet om ekonomiska förmåner till förtroendevalda 6 KS.2016.0576

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 165 1 (308) (1)

Kommunstyrelsen

§ 151

KS.2016.0576

Förslag till revidering av reglementet om ekonomiska förmåner till förtroendevalda Ärendebeskrivning Revisionsfirman EY utförde på uppdrag av kommunrevisionen, år 2012, en granskning av arvoden till förtroendevalda. Vid granskningen identifierades ett antal förbättringsområden bland annat en språklig och strukturell uppdatering av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda. Kommunledningskontoret har nu tagit fram ett förslag till reviderat reglemente vilket kommunfullmäktige har att ta slutligt ställningstagande till. Beslutsunderlag  Kommunstyrelsens arbetsgivarutskotts beslut §33, 2016 Revidering av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Eslövs kommun  Reglemente om ekonomiska förmåner förtroendevalda 2010-11-01 - Förslag  Kommunfullmäktiges beslut § 177, 2014  Kommunstyrelsens beslut § 124, 2012 Beredning I förslaget till reviderat reglemente har vissa språkliga uppdateringar gjorts. Dessa är kommenterade i förslaget. Därtill har förtydliganden gjorts i bestämmelserna gällande förlorad arbetsinkomst enligt de rekommendationer som angavs i revisionsrapporten. Pensionsreglerna har förändrats varför schablonberäkningen för förlorade pensionsförmåner har setts över. Yrkanden Henrik Wöhlecke (M), Janet Andersson (S) och Håkan Larsson (MP) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås anta förslag till reviderat reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Eslövs kommun, att gälla från och med 1 januari 2017. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-11-22

Sida Sida 166 1 (308) (1)

Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott

§ 33

KS.2016.0576

Revidering av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Revisionsfirman EY utförde på uppdrag av kommunrevisionen 2012 en granskning av arvoden till förtroendevalda. Vid revisionen identifierades ett antal förbättringsområden bland annat en språklig och strukturell uppdatering av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda. Kommunledningskontoret har nu tagit fram ett förslag till reviderat reglemente vilket kommunfullmäktige har att ta slutligt ställningstagande till. Beslutsunderlag  Förslag till beslut; Revidering av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Eslövs kommun  Flik12 Reglemente om ekonomiska förmåner förtroendevalda 2010-11-01 Förslag  KF § 177 2014  KS § 124 2012 Beredning I förslaget till reviderat reglemente har vissa språkliga uppdateringar gjorts. Dessa är kommenterade i förslaget. Därtill har förtydliganden gjorts i bestämmelserna gällande förlorad arbetsinkomst enligt de rekommendationer som angavs i revisionsrapporten. Pensionsreglerna har förändrats varför schablonberäkningen för förlorade pensionsförmåner har setts över. Beslut - Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till reviderat reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Eslövs kommun, att gälla från och med 1 januari 2017. - Paragrafen justeras omedelbart. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sida 167 (308)

KS.2016.0576

2016-11-15 Magnus Hellman 0413-624 83 [email protected]

Arbetsgivarutskottet

Revidering av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Revisionsfirman EY utförde på uppdrag av kommunrevisionen 2012 en granskning av arvoden till förtroendevalda. Vid revisionen identifierades ett antal förbättringsområden bland annat en språklig och strukturell uppdatering av reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda. Kommunledningskontoret har nu tagit fram ett förslag till reviderat reglemente vilket Kommunfullmäktige har att ta slutligt ställningstagande till. Beslutsunderlag Eslövs kommun – granskning av arvoden till förtroendevalda 2011. Kommunfullmäktiges beslut § 177, 2014. Kommunstyrelsens beslut § 124, 2012. Beredning I förslaget till reviderat reglemente har vissa språkliga uppdateringar gjorts. Dessa är kommenterade i förslaget. Därtill har förtydliganden gjorts i bestämmelserna gällande förlorad arbetsinkomst enligt de rekommendationer som angavs i revisionsrapporten. Pensionsreglerna har förändrats varför schablonberäkningen för förlorade pensionsförmåner har setts över. Förslag till beslut - Kommunstyrelsens Arbetsgivarutskott föreslår Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta att anta förslaget till reviderat reglemente om ekonomiska förmåner till förtroendevalda i Eslövs kommun, att gälla från och med 1 januari 2017.

Kommunledningskontoret Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: myndighetsbrevlå[email protected] | www.eslov.se

1(2)

KS.2016.0576

Sida 168 (308)

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

Eva Hallberg Kommundirektör

Anna Nordén HR-chef

2 (2)

Sida 169 (308)

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING __________________________________________________ NR 12 REGLEMENTE OM EKONOMISKA FÖRMÅNER TILL FÖRTROENDEVALDA I ESLÖVS KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2010-11-08, § 97. Att gälla från och med 2011-01-01. I vad avser kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden från och med 2010-11-08.Reviderad genom beslut av kommunfullmäktige 2016-XX-XX, § XX.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Förtroendeuppdrag som omfattas av bestämmelserna §1 1. Dessa bestämmelser gäller för förtroendevalda som avses i 4 kap. 1 § kommunallagen (1991:900). 2. För förtroendevalda som fullgör uppdrag på heltid, det vill säga de som fullgör uppdrag som utgör minst 40 % av en heltidstjänst, gäller endast 7 § samt 10-18 §§. (Se dock 8 § punkt 7 och 9 samt 10 § punkt 4) 3. Förtroendevald är skyldig att personligen mottaga av kommunfullmäktige fastställt arvode.

Ersättningsberättigade sammanträden, förrättningar m m §2 Tjänstgörande ledamöter, närvarande ersättare och andra förtroendevalda som medgetts närvarorätt har rätt till ersättning enligt vad som närmare anges nedan samt i 3-6 §§, 8 § och 10-14 §§ för a) sammanträde med kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder, nämndutskott, nämndberedningar, liksom revisorernas sammanträden, b) sammanträden med utredningskommittéer, projektgrupper och arbetsgrupper, c) konferens, informationsmöte, studiebesök, uppdrag som kontaktperson, studieresa, kurs eller liknande som rör kommunal angelägenhet och som har ett direkt samband med det kommunala förtroendeuppdraget, d) förhandling eller förberedelse inför förhandling med personalorganisation eller annan motpart till kommunen, e) överläggning med företrädare för annat kommunalt organ än det den förtroendevalde själv tillhör,

Sida 170 (308)

f) sammankomst med kommunalt samrådsorgan/intressesammansatt organ, g) presidiemöte i fullmäktige, fullmäktigeberedning, nämnd eller utskott, h) besiktning eller inspektion, i) överläggning med utomstående myndighet eller organisation, j) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för ett revisionsuppdrag, k) uppdrag i samrådsorgan/intressesammansatt organ mm där den förtroendevalde valts av fullmäktige och ej inte erhåller arvode och/eller förlorad arbetsinkomst. __________________________________________________________________________ Rätt till arvode för sammanträden m m och förrättningar föreligger ej inte för t ex 1) protokollsjustering, 2) partigruppmöten, som hålls med anledning av eller i direkt anslutning till sammanträde som anges under a, 3) överläggning med förvaltningschef eller annan anställd vid det kommunala organ den förtroendevalde själv tillhör.

ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSINKOMST SAMT FÖR FÖRLORADE PENSIONS- OCH SEMESTERFÖRMÅNER Förlorad arbetsinkomst §3 Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad arbetsinkomst per timme. Förtroendevald, som är arbetstagare i Eslöv kommun med anställningsvillkor reglerade enligt Allmänna Bestämmelser (AB) medges behålla lönen under ledighet för fullgörande av förtroendeuppdrag åt kommunen. Ersättning för förlorad arbetsinkomst utges för maximalt 8 timmar per dygn. För förtroendevald egen företagare ersätts förlorad arbetsinkomst enligt följande: Schablonårsinkomst per år = årsarbetstid 1980 timmar (12 månader multiplicerat med 165 timmar) multiplicerat med arvodet för sammanträden mm och förrättningar. Timersättning för förlorad arbetsinkomst = schablonårsinkomst dividerat med 1800 timmar* För förtroendevald egen företagare med särskilda skäl prövning enligt § 14. Den förtroendevalde ansvarar själv för att till kommunledningskontoret lämna in uppgifter om aktuella och förändrade förhållanden avseende sin anställning/eget företag. * Årsarbetstiden satt till 1800 timmar för att på så sätt inbegripa eventuell förlorad

Kommentar [AT]: Bestämmelsen om förlorad arbetsinkomst har förtydligats enligt rekommendation i revisionsrapporten ”Eslövs kommun – granskning av arvoden till förtroendevalda 2011”, s. 9-10. Kommentar [HM]: Efter införandet av Bestämmelser för omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL), avsätts numera pensionsavgifter till alla förtroendevalda via arvodet och inte den förlorade arbetsinkomsten. Beloppet som avsätts är 4,5 % av arvodet. Det medför att schablonberäkningen på 1800-timmar, som tar hänsyn till förlorad pensionsförmån, bör strykas. I annat fall ersätts den förtroendevalda för förlorad pension två gånger, dels genom pensionsavsättningen och dels genom lägre årsarbetstid. Vad gäller ersättningen för förlorad semesterersättning bör det hanteras som styrkt förlorad semesterförmån enligt 5 § i detta reglemente.

Sida 171 (308)

semesterersättning och/eller förlorad pensionsförmån. Förlorad pensionsförmån §4 Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad pensionsförmån.

Förlorad semesterförmån §5 Förtroendevalda har rätt till ersättning för styrkt förlorad semesterförmån som inte ingår i ersättningen för förlorad arbetsinkomst enligt § 3.

Särskilda arbetsförhållanden m m §6 Rätten till ersättning enligt 3-4 §§ omfattar nödvändig ledighet för förtroendevalda med speciella arbetstider eller särskilda arbetsförhållanden i övrigt när det inte kan anses skäligt att de förtroendevalda fullgör sina ordinarie arbetsuppgifter i direkt anslutning till sammanträdet eller motsvarande. Rätten till ersättning enligt 3-4 §§ omfattar tid för resa till och från sammanträdet eller motsvarande och tid för praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet eller motsvarande.

ARVODEN M M Årsarvode §7 Ordförande, 1:e vice ordförande, 2:e vice ordförande samt ledamot har rätt till årsarvode med belopp som fullmäktige beslutat enligt bilaga. För årsarvoderad som på grund av sjukdom eller annars är förhindrad att fullgöra sitt uppdrag under tid som överstiger 2 månader ska arvodet minskas i motsvarande mån. För kommunalråd gäller följande regler: 1. Bortovaro till följd av sjukdom: under de första 14 dagarna ingen reducering av årsarvodet. För följande dagar utgör reduceringen 1/365-del för varje dag. Bortovaro till följd av föräldraledighet: årsarvodet reduceras med 1/365-del för varje dag föräldrapenning erhålles.

Kommentar [HM]: Förtydligandet bör strykas med hänvisning till kommentarerna under 3§. Kommentar [AT]: För detta finns ett särskilt regelverk avseende ersättning för förlorade pensionsförmåner till fritidspolitiker vilket antogs av KF den 29 november 2010, § 107. Kommentar [HM]: Enligt revisionsrapporten s.10, punkt 4.6 anges att timersättningen för förlorad arbetsinkomst inbegriper semester. Det kan förklara varför någon utbetalning för förlorad semesterförmån varken yrkats eller betalats ut. Ett förtydligande i linje med observationen bör därför göras enligt förslaget.

Sida 172 (308)

2. Kommunalråd, som är ordförande eller 1:e vice ordförande i nämnd, styrelse, utskott eller dylikt erhåller enbart årsarvode som kommunalråd enligt bilaga till § 7. Undantag: Ordförande- och 1:e vice ordförandeskap i kommunstyrelsen

Arvode för sammanträden, förrättningar m m §8 Förtroendevalda, som deltar i sammanträde eller förrättning enligt § 2, har rätt till sammanträdesarvode eller timarvode med belopp och på sätt som följer nedan: 1. För fullmäktige gäller sammanträdesarvode enligt bilaga 2. För övriga förtroendevalda utbetalas arvode för varje fullgjord halv eller hel timme. Påbörjad halv timme räknas som hel halvtimme. Timarvode utgår enligt bilaga. 3. För inläsning av handlingar och övriga enskilda praktiska förberedelser i anslutning till sammanträdet/förrättningen utbetalas arvode för 1 timme för varje sammanträde/förrättning. (undantag kommunfullmäktigesammanträden) 4. Arvode utbetalas för högst 8 timmar per dygn oavsett antal bevistade sammanträden/förrättningar. 5. Är ordförande och 1:e eller 2:e vice ordförande helt frånvarande från sammanträde, utbetalas dubbelt arvode till den som utsetts att leda sammanträdet. 6. Arvode utbetalas inte till kommunalråd med undantag för sammanträde/förrättning som påbörjas efter kl. 17.00. 7. Arvode utbetalas inte till ordförande och vice ordförande i eget organ (fullmäktige, nämnd, styrelse och utskott) samt överförmyndarnämnden under dagtid fram till 17.00 med undantag för deltagande i utbildningar, konferenser och studiedagar. 8. Uppräkning av arvoden i detta reglemente sker vid varje årsskifte med kommunens genomsnittliga procentuella lönehöjning föregående år. Undantag: Heltidsarvoderade kommunalråds årsarvode uppräknas med medellöneökningen för förvaltningscheferna.

Arbetsgivarutskottet fastställer arvodena. Kommunal pension §9 För årsarvoderade förtroendevalda finns det särskilda bestämmelser om kommunal pension i det kommunala pensionsreglementet.

ERSÄTTNING FÖR KOSTNADER Resekostnader § 10

Sida 173 (308)

1. Kostnader för resor till och från sammanträden/förrättningar utom kommunen ersätts enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet.

Kommentar [AT]: Föreslås ändras i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer.

2. Vid sammanträde/förrättning inom kommunen, som avhålles äger rum på plats på längre avstånd än fem kilometer från den förtroendevaldes bostad, utbetalas resekostnadsersättning enligt de grunder som fastställts för kommunens arbetstagare i det kommunala reseavtalet.

Kommentar [AT]: Prövning av ersättning till funktionshindrade förtroendevalda föreslås delegeras till arbetsgivarutskottet p.g.a. att sådana ärenden rör personliga uppgifter om enskilda förtroendevalda.

3. Ersättning enligt punkt 2 utbetalas även för resa föranledd av protokolljustering. 4. Punkt 2 och 3 gäller inte för kommunalråds resa mellan bostad och Stadshuset i Eslöv dagtid (06.00 - 17.00) måndag - fredag. Barntillsynskostnader § 11 Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden/förrättningar för tillfällig vård och tillsyn av barn som vårdas i den förtroendevaldes familj. Ersättning betalas inte för tillsyn, som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående och ej heller för tid då barnet vistas i den kommunala barnomsorgen. Kostnader för vård och tillsyn av handikappad funktionshindrad eller svårt sjuk § 12 Ersättning betalas för kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden/förrättningar för tillfällig vård och tillsyn av handikappad funktionshindrad eller svårt sjuk person som vistas vårdas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller av annan närstående. Handikappad Funktionshindrad förtroendevalds särskilda kostnader § 13 Ersättning betalas till handikappad funktionshindrad förtroendevald för de särskilda kostnader som uppkommit till följd av deltagande vid sammanträden/förrättningar och som inte ersätts på annat sätt. Häri ingår kostnader för t.ex. resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. Ersättningen prövas i varje särskilt fall av kommunstyrelsens arbetsgivarutskott. Övriga kostnader § 14 För andra kostnader än som avses i 10-13 §§ betalas ersättning om den förtroendevalde kan visa att särskilda skäl förelegat för dessa kostnader. Ersättning utgår inte om den förtroendevalde haft rimliga möjligheter att genom omdisponering av arbete eller på annat sätt kunna förhindra att kostnaderna uppkom. Ersättningen prövas i varje särskilt fall av kommunstyrelsens arbetsgivarutskott.

Kommentar [AT]: Prövning av ersättning för övriga kostnader föreslås delegeras till arbetsgivarutskottet p.g.a. att sådana ärenden rör personliga uppgifter om enskilda förtroendevalda.

Sida 174 (308)

Hur man begär ersättning § 15 För att få ersättning enligt 3-6 §§ och 10-14 §§ ska den förtroendevalde styrka sina förluster eller kostnader. Förluster eller kostnader ska anmälas till fullmäktiges eller nämndens sekreterare eller till annan som utsetts att ta emot dem. Härvid Vid anmälan ska de blanketter som fastställts av kommunledningskontoret användaes. blanketter som fastställs av kommunledningskontoret. Kommunens regler för attest och utanordningkontroll av verifikationer tillämpas för utbetalningen. § 16 Yrkande om ersättning för förlorad arbetsinkomst, förlorad pensionsförmån, samt andra ersättningar enligt dessa bestämmelser ska framställas senast inom 6 månader från dagen för sammanträdet eller motsvarande till vilken förlusten hänför sig. Tolkning av bestämmelserna § 17 Frågor om tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser avgörs av kommunstyrelsen. Utbetalning § 18 Årsarvoden betalas ut med en tolftedel per månad utan föregående anmälan. Övriga ekonomiska förmåner betalas ut en gång per månad i efterskott. Häri ingår kostnader för t ex resor, ledsagare, tolk, hjälp med inläsning och uppläsning av handlingar och liknande. Ersättningen prövas i varje särskilt fall av kommunstyrelsen.

Kommentar [AT]: KS har delegerat detta till arbetsgivarutskottet respektive HR-chefen, se ”Delegeringsordning för kommunstyrelsen i Eslövs kommun”.

Sida 175 (308)

Sida 176 (308)

Sida 177 (308)

Sida 178 (308)

Sida 179 (308)

Sida 180 (308)

Antagande av bostadsförsörjningsprogram 7 KS.2015.0386

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 181 1 (308) (2)

Kommunstyrelsen

§ 152

KS.2015.0386

Förslag till antagande av bostadsförsörjningsprogram Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har under 2015 och 2016 arbetat med att formulera ett förslag till bostadsförsörjningsprogram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 23 februari 2016 att godkänna förslaget för samråd. Samrådet pågick den 8 mars till den 30 april 2016. Totalt inkom 20 synpunkter. Förslaget har därefter justerats. Beslutsunderlag  Förslag till bostadsförsörjningsprogram- antagandehandling  Förslag till antagandehandling för KS 2016-12-06  Samrådsredogörelse Beredning Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller riktlinjer med kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjerna har utformats i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att riktlinjerna grundar sig på en analys av efterfrågan på bostäder, marknadsförutsättningar, den demografiska utvecklingen och behov hos särskilda grupper. Riktlinjerna innehåller även planerade åtgärder som behövs för att nå upp till målen. De övergripande målen för bostadsförsörjningen är: - Vi tar vårt sociala ansvar - En tydlig och tillgänglig aktör i regionen - God tillgång till varierade bostäder i staden och i byarna Utifrån analysen har fyra temagrupper identifierats där extra fokus behövs för att nå upp till målen: Varierat bostadsutbud och en flexibel bostadsmarknad, Stärkt roll i ett flerkärnigt Skåne, Bostäder för personer som står utanför bostadsmarknaden och Tryggt och tillgängligt boende för äldre. Julia Göransson föredrar för ärendet. Hon påpekar att Vård- och omsorgsnämndens yttrande saknades bland de synpunkterna som beaktades i bostadsförsörjningsprogrammet. Hon föreslår därför följande justeringar: Sida 33, under rubriken Bredbandsutbyggnad:

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 182 2 (308) (2)

Kommunstyrelsen

Ett väl utbyggt bredbandsnät är inte minst viktigt för att ge äldre möjlighet att utnyttja välfärdsteknologi i hemmet, en förutsättning för att fler äldre ska kunna bo kvar hemma. Sida 43, under rubriken Bostäder för äldre: För att fler ska ges möjlighet att bo kvar hemma planerar kommunen, genom Vårdoch omsorgsnämden, att utnyttja möjligheterna med välfärdsteknologi, vilket ställer krav på bredbandskapacitet och IT-infrastruktur. Yrkanden Henrik Wöhlecke (M) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut inklusive de föreslagna justeringar. Janet Andersson (S) och Håkan Larsson (MP) instämmer i Henrik Wöhleckes (M) yrkande.

Beslut - Kommunfullmäktige föreslås anta förslag till bostadsförsörjningsprogram. Ej deltagande i beslut Anders Molin (C), Johan Sandqvist (SD) och Göran Ganberg (SD) deltar ej i beslutet.

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sida 183 (308)

KS.2015.0386

2016-11-08 Julia Göransson 0413-62052 [email protected]

Kommunstyrelsen

Förslag till bostadsförsörjningsprogramantagandehandling Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har under 2015 och 2016 arbetat med att formulera ett förslag till bostadsförsörjningsprogram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 23 februari 2016 att godkänna förslaget för samråd. Samrådet pågick den 8 mars till den 30 april 2016. Totalt inkom 20 synpunkter. Förslaget har därefter justerats. Beslutsunderlag Förslag till bostadsförsörjningsprogram Samrådsredogörelse Beredning Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller riktlinjer med kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. Riktlinjerna har utformats i enlighet med lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att riktlinjerna grundar sig på en analys av efterfrågan på bostäder, marknadsförutsättningar, den demografiska utvecklingen och behov hos särskilda grupper. Riktlinjerna innehåller även planerade åtgärder som behövs för att nå upp till målen. De övergripande målen för bostadsförsörjningen är: Vi tar vårt sociala ansvar, En tydlig och tillgänglig aktör i regionen och God tillgång till varierade bostäder i staden och i byarna. Utifrån analysen har fyra temagrupper identifierats där extra fokus behövs för att nå upp till målen: Varierat bostadsutbud och en flexibel bostadsmarknad, Stärkt roll i ett flerkärnigt Skåne, Bostäder för personer som står utanför bostadsmarknaden och Tryggt och tillgängligt boende för äldre.

Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till bostadsförsörjningsprogram. Kommunledningskontoret Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: myndighetsbrevlå[email protected] | www.eslov.se

1(2)

KS.2015.0386

Sida 184 (308)

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Eva Hallberg Kommundirektör

Åsa Simonsson Avdelningschef, kommunledningskontoret

2 (2)

Sida 185 (308)

Antaget av kommunfullmäktige år-månad-dag

Bostadsförsörjningsprogram

Förslag till antagandehandling, kommunfullmäktige 2016-12-19

Sida 186 (308)

Projektägare: Chef för Tillväxtavdelningen, Kommunledningskontoret Projektledare och författare: Julia Göransson (Samhällsplanerare) Layout: Julia Göransson Arbetet med att ta fram programmet har skett vid kommunledningskontoret i bred dialog med och med hjälp av kommunens olika förvaltningar, en rad fastighetsägare och myndigheter.

Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Slutsatser och resonemang 5 Befolkningsutveckling och bostadsbyggande 5 Bostadsmarknad 5 Bostäder för socialt utsatta grupper 6 Mål och riktlinjer 7 Eslöv, Skånes bästa kommun att bo och verka i! 7 Så når vi upp till målen! 7 Varierat bostadsutbud och en fexibel bostadsmarknad 8 Stärkt roll i ett ferkärnigt skåne 9 Tryggt och tillgängligt boende för äldre 10 Bostäder för personer som står utanför bostadsmarknaden 11 Planer, mål och program 12 Kommunala planer mål och program 12 Regionala planer, mål och program 13 Nationella mål 14 Befolkningsutveckling och bostadsbyggande 15 Inledning 15 Skåne en expansiv region 15 Den aktuella fykting situationen 15 Eslöv växer 16 Befolkningsutveckling Eslöv 2010-2014 17 Omfyttningar påverkar åldersstrukturen 17 Befolkningssammansättning 18 Befolkningsprognos 19 Befolkningsutveckling fram till 2020 19 Bostadsbyggande och folkökning 20 Befolkningsprognos 2020-2030 21 Hushållens boende 21 Hushållens ekonomi 22 Arbetsmarknad 22 Bostadsmarknad 24 Bostadsmarknaden i regionen 24 Bostadsmarknaden i Eslöv 25 Geografsk fördelning av ferbostadshus 25 Småhus 26 Flerbostadshus 26 Rivningar och ändrad användning 27 Det kommunala bostadbolaget 27 Tillgänglighet 28 Specialbostäder 28 Marknadsindikatorer 29 sammanfattning av marknadsindikatorer 30 Efterfrågan 31 Aktuella infrastrukturprojekt 32 Outnyttjade byggrätter 34 Bostäder i ÖP och fördjupade översiktsplaner 36 Aktuella projekt 36 Kommunalt markinnehav 38 Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal 38 Rutiner för exploateringsverksamheten 38 Ortsvisa bostadsbehov 40 Bostäder för äldre 43 Bostäder för personer inom LSS 44 Bostäder inom social psykiatrin 45 Unga vuxna och studenter 45 Bostäder för socialt utsatta grupper 47 Bostadsgruppen 47 Akuta situationer 47 Våld i nära relationer 47 Boendetrappan 48 Bostäder för nyanlända 48 Bostäder för ensamkommande barn och ungdomar 49

Sida 187 (308)

3

Sida 188 (308)

Inledning Tillgång till bra bostäder i rätt lägen är en nyckelfråga för kommunen när befolkningen växer. Bostaden är även en social rättighet och inte minst en förutsättning för etablering i samhället. För att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder jobbar kommunen aktivt med bostadsförsörjning. Bostadförsörjning handlar om att planera för att nya bostäder byggs och att se över hur det befntliga beståndet ska utvecklas. Det handlar också om att fer ska få tillgång till en egen bostad. Bostadsförsörjning relaterar till många andra kommunala verksamheter. När fer bostäder byggs behöver kommunen också se till att servicen fungerar och utvecklas. I bostadsförsörjningsprogrammet presenteras en analys av de förutsättningar som styr bostadsbehoven i kommunen. Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller även riktlinjer som visar kommunens uppsatta mål för bostadsförsörjningen och vilka åtgärder som behövs för att nå målen.

Lagen Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ger kommunerna ansvar för att planera för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Lagen har förtydligats från den 1 januari 2014. Förändringen innebär att kraven på kommunernas planering skärpts och preciserats till exempel när det gäller samråd med andra parter och innehållet i de riktlinjer som ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Riktlinjerna ska minst innehålla följande uppgifter: • kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, • kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och • hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet hos särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

4

Syfte De riktlinjer som presenteras i bostadsförsörjningsprogrammet fungerar som ett stöd när nya detaljplaner tas fram, som underlag för diskussion i översiktsplanen och som underlag för beslut om åtgärder som rör bostadsfrågor i andra kommunala verksamheter. Läsanvisning Bostadsförsörjningsprogrammet inleds med en sammanställning av slutsatser och resonemang. Samma slutsatser och resonemang avslutar varje kapitel. Där efter följer kapitlet Riktlinjer för bostadsförsörjning. Riktlinjerna visar kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. De visar även vad kommunen planerar att göra för att nå uppsatta mål och hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kapitlet Mål, planer och program visar vilka kommunala mål som bostadsförsörjningsprogrammet förhåller sig till och mellankommunala samarbeten kommunen deltar i. Det innehåller också en sammanfattning av nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Kapitlen Bostadsbyggande och Befolkningsutveckling, Bostadsmarknad och Bostäder för socialt utsatta grupper innehåller analyser inom ramen för de lagstadgade kraven. Tillsammans ger kapitlen en samlad bild av kommunens arbete med bostadsförsörjning och vilka utmaningar som fnns. Slutsatser och resonemang bildar utgångspunkt för riktlinjerna i kapitlet Riktlinjer för bostadsförsörjning.

Sida 189 (308)

Slutsatser och resonemang Befolkningsutveckling och bostadsbyggande • Eslöv befnner sig i en expansiv region där befolkningstillväxten är hög. • Befolkningstillväxten i kommunen är stabil och består till stora delar av födelseöverskott och infyttning från utlandet. • Antalet personer som sökte skydd undan krig och förföljelse ökade kraftigt under hösten 2015. Kommunen behöver ta höjd för att kunna ta emot fyktingar med uppehållstillstånd. 2017 kommer behovet av bostäder till denna grupp att vara stort. Eslövs kommun bedömer att det behöver tillkomma ytterligare 50-60 bostäder per år fram till 2020 för att matcha befolkningsökningen till följd av ökat mottagande av nyanlända. • En urbaniseringstrend syns inom kommunen där Eslövs stad står för den största befolkningstillväxten. En urbaniseringstrend syns även i att unga vuxna fyttar från kommunen mot de större städerna i regionen. • Hyresrätten är en viktig upplåtelseform för personer som inte hunnit bli etablerade på- eller har lämnat arbetsmarknaden. Men också för ensamhushåll med begränsade möjligheter att efterfråga ägda boenden. • Även för de allra största hushållen, med fem eller fer personer, är hyresrätten en viktig upplåtelseform. • Infyttning av hushåll med barn från länet är beroende av att kommunen kan erbjuda byggklara tomter. • Det förväntade bostadsbyggandet fram till 2030 är högre än länsstyrelsens bedömning av bostadsbehov fram till 2030. • Eslövs kommun behöver börja planera för åldersgruppen över 80 år. Efter år 2020 kommer antalet i åldersgruppen att öka. • Enligt befolkningsprognosen kommer Eslövs kommun växa med i genomsnitt 0,95 procent per år, en stor del av befolkningstillväxten kommer ske i Eslövs stad.

Bostadsmarknad • Kommunens roll i regionen är dubbel. Eslöv kan erbjuda stad (med varierat bostadsutbud i Eslövs stad) men är också en kranskommun till Malmö och Lund (med stort utbud av småhus). • Bostadsmarknaden i regionen präglas av brist på billiga hyreslägenheter. Bostadsbristen har blivit särskilt allvarlig för hushåll med låga inkomster. • Behovet av hyresrätter är stort i kommunen men betalningsförmågan för nyproduktion lägre. Flyttkedjor behövs för att frigöra billiga lägenheter till hushåll med lägre inkomster. • Efter att det under en lång period byggts mest småhus ökar nu byggandet av ferbostadshus i Eslöv. • För att undvika boendesegregation och för att skapa fexibilitet på bostadsmarknaden bör framtida bebyggelse ske med varierade upplåtelseformer och hustyper. • Förbättrade kollektivtrafkförbindelser innebär en utvecklingsmöjlighet, framförallt för Marieholm, Hurva och Gårdstånga. • Kommunen bör vara förberedd på att möta en ökad efterfrågan på bostäder som en effekt av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. • Det kommunala bostadsbolaget är relativt stort. I kombination med ett aktivt ägarskap är det ett viktigt verktyg för kommunens bostadsförsörjning. • Kommunen har tagit nya initiativ, Klok förtätning och Östra Eslöv, för att öka bostadsproduktionen i kollektivtrafknära lägen utan att ta jordbruksmark i anspråk. • Strategisk planeringsberedskap behövs i staden och i byarna för att möta efterfrågan när den uppstår. • Kommunen äger mark i bra lägen. I kombination med en aktuell översiktsplan, markpolicy och riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal är det ett viktigt verktyg för kommunens bostadsförsörjning. 5

Sida 190 (308)

• Ökat antal äldre och minskat antal sjukvårdsplatser ställer nya krav på att bostäder anpassade efter äldres behov fnns i det ordinarie bostadsbeståndet. • Personer som är 80 år och äldre söker sig framförallt till hyreslägenheter med närhet till service. För äldre med eget kapital är även bostadsrätt ett alternativ. • Ungdomar och unga vuxna inom LSS personkrets är idag mer rörliga och har tydligare önskemål än tidigare. Eslövs kommun är en attraktiv boendekommun och efterfrågan sträcker sig utanför kommunens gränser, vilket ökar kraven på att kommunen har en god framförhållning i planeringen. • Bostadsbeståndet består i många byar mest av småhus. Bostadsbeståndet skulle behöva bli mer varierat för att öka fexibilitetet och underlätta för fer att bo kvar eller fytta till byn. • Utbudet av studentbostäder är begränsat.

Bostäder för socialt utsatta grupper • Kommunen samverkar för att motverka utestängning från bostadsmarknaden • Antalet sociala andrahandskontrakt ökar. • Kommunen har ett bra samarbete med det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar, men utifrån nuvarande tillgång på permanenta bostäder är prognosen att fertalet bostäder saknas för 2017 och 2018. Detta ställer krav på kommunen att anordna akuta och/eller tillfälliga boendelösningar. • Kostnaderna för tillfälliga lösningar är höga och ökande. • Nya samverkansformer/jourlägenheter behövs i situationer av våld i nära relationer. • Brist på små och billiga lägenheter gör att ungdomar blir kvar i utslussningslägenheter, vilket i sin tur hindrar andra att fytta från integrationsboenden.

6

Sida 191 (308)

Mål och riktlinjer Eslöv, Skånes bästa kommun att bo och verka i! Kommunfullmäktige i Eslöv antog 2016 det handlingsprogram som ligger till grund för utvecklingen av Eslövs kommun under mandatperioden 2015-2018. Visionen är att Eslöv 2025 är Skånes bästa kommun att bo och verka i. De övergripande målen med koppling till bostadsförsörjning är: • Vi tar vårt sociala ansvar • En tydlig och tillgänglig aktör i regionen • God tillgång till varierade bostäder i staden och i byarna Kommunens målsättning för bostadsbyggandet är att det ska byggas i genomsnitt 210 bostäder per år. Befolkningen ska växa i genomsnitt en procent per år och kommunen ska ha stärkt sin position i regionen. Fler boende och verksamma i Eslöv ska kunna tänka sig att rekommendera Eslöv som en kommun att bo och verka i. Det ska fnnas en bra planberedskap i staden och i byarna. Eslövs kommun ska tillsammans med Eslövs kommunala bostadsbolag ebo och andra aktörer bidra till en ökad bostadsproduktion. Bostadsbyggandet ska ske genom hållbar förtätning och med fokus på kollektivtrafknära lägen. Genom nya bostäder ökar attraktiviteten i Eslövs stadskärna och byarnas centrum.

Fler socialt utsatta personer ska få egna boendekontrakt och kommunen ska verka aktivt för att nyanlända ska få eget boende. Arbetet mot våld i nära relationer ska stärkas, bland annat genom ökat samarbete med olika myndigheter och andra kommuner.

Så når vi upp till målen! I bostadsförsörjningsprogrammet har förutsättningar som styr bostadsbehoven och bostadsmarknaden i kommunen analyserats. Utifrån slutsatserna från analysen har fyra temagrupper identiferats där extra fokus behövs för att nå upp till kommunens vision och mål, regionala- och nationella mål. Till varje temagrupp redovisas pågående och planerade åtgärder. • Varierat bostadsutbud och en fexibel bostadsmarknad. • Stärkt roll i ett ferkärnigt Skåne. • Bostäder för personer som står utanför bostadsmarknaden. • Tryggt och tillgängligt boende för äldre. Riktlinjerna har samma tidshorisont som visionen, det vill säga fram till 2025. De festa åtgärder är planerade att genomföras innevarande mandatperioden. Tanken är att riktlinjerna ska kunna vägleda framtida åtgärder som tillkommer.

Eslövs kommun ska fortsätta att förtäta och utveckla centrum i Eslövs stad, utveckla en ny stadsdel i Östra Eslöv och bygga vidare på de olika byarnas identiteter. Ny bebyggelse ska undvikas på den bästa åkermarken. Eslövs kommun ska tillsammans med fastighetsägare utveckla boendealternativ där äldre kan bo kvar i ett tryggt och tillgängligt boende.

7

Sida 192 (308)

Varierat bostadsutbud och en fexibel bostadsmarknad En variation av bostadstyper och upplåtelseformer behövs för att befolkningsutvecklingen ska vara balanserad och för att möta medborgarnas skiftande behov. Det övergrinande målet är God tillgång till varierade bostäder i staden och i byarna. • För en fortsatt positiv infyttning ska kommunen erbjuda byggklara tomter i staden och i byarna. I Eslövs stad ska behovet tillgodoses genom utbyggnad av Långåkra (Västra Eslöv) och projekten Östra Eslöv och Klok Förtätning. I byarna ska kommunen ha exploateringsberedskap att snabbt genomföra projekt utifrån översiktsplanens intentioner. • Fler hyresrätter behövs för ökad rörligheten på bostadsmarknaden. Kommande års tillskott av hyreslägenheter sker genom förtätning av centrala delar av Eslövs stad. Förtätningen bidrar även till att spara värdefull åkermark. I byarna planeras för hyresrätter i något mindre projekt. • Blandade upplåtelseformer och hustyper inom samma område skapar levande miljöer, ökar rörligheten på bostadsmarknaden och motverkar boendesegregation. Kommunen ska därför vid försäljning av mark sträva efter att komplettera det befntliga bostadsbeståndet inom det närliggande området. • För att nå upp till målet att det i genomsnitt ska

Åtgärd Fortsätta arbetet med att ta fram en ny översiktsplan

byggas 200 nya bostäder per år behöver kommunen ha ett gott samarbete med bostadsmarknadens aktörer. Marknadens aktörer ska mötas av en organisation med helhetssyn på exploateringsprocessen från idé till infyttning. Rutiner för exploateringsverksamheten ska tas fram för att skapa en långsiktigt fungerande struktur för exploaterings- och planprocessen. • En ny översiktsplan som nu arbetas fram ger en ökad strategisk beredskap för att möta efterfrågan på bostäder. • Kommunen äger mycket mark i bra lägen. När en aktuell översiktsplan och riktlinjer för markanvisningar- och exploateringsavtal fnns på plats är det ett viktigt verktyg för kommunens bostadsförsörjning. • Kommunen ska sträva efter att förverkliga översiktsplanens intentioner för bostadsbebyggelse genom en aktiv markpolitik. Hur kommunen ska gå till väga för att bedriva en aktiv markpolitik bör undersökas mer noggrant i en markpolicy.

Ansvar

Tidplan

Kommunstyrelsen

Antagande 2018

Kommunstyrelsen

Pågår

Ta fram plan för Klok Förtätning

Kommunstyrelsen

2017

Ta fram utvecklingsplan för östra Eslöv

Kommunstyrelsen

2017

Ta fram riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal

Kommunstyrelsen

2016

Ta fram rutiner för exploateringsverksamheten

Kommunstyrelsen

2017

God planberedskap i staden och byarna

Projektlista med femårsperspektiv

Ta fram en markpolicy

8

Kommunstyrelsen

Årlig uppdatering

Kommunstyrelsen

2017

Kommentar

Se kapitel outnyttjade byggrätter

Projektlistan uppdateras årligen i samband med Boverkets bostadsmarknadesnkät i januari.

Sida 193 (308)

Stärkt roll i ett ferkärnigt Skåne Eslöv är en del av den växande Malmö-Lundregionen. Eslöv ska dra nytta av det geografska läget med två arbetsmarknader, en i norr och en i söder, inom pendlingsavstånd. Det övergripande målet är En tydlig och tillgänglig aktör i regionen. • Bostadsmarknaden är nära sammankopplat med arbetsmarknad och kollektivtrafk. När Marieholmsbanan öppnar och när superbussarna börjar trafkera Hurva och Gårdstånga stärks Eslövs position i det ferkärniga Skåne. För att ta ytterligare ett steg mot Region Skånes mål om att utveckla möjligheterna att bo och verka i hela Skåne kommer kommunen att gå igenom förutsättningarna för kollektivt resande i kommunen. • Kommande års stora tillskott på hyreslägenheter är ett välkommet på den lokala bostadsmarknaden. Det ger också en möjlighet till ökad rörlighet och ökat utbud av hyresrätter på den regionala bostadsmarknaden. Fler behöver känna till det bostadsutbud som Eslöv kan erbjuda. Genom att gå med i Boplats Sverige marknadsför det kommunala bostadsbolaget lägenheter i hela Sverige.

Åtgärd Gå med i Boplats Sverige

Ansvar

• De två forskningsanläggningarna ESS och MAX IV byggs nu i Lund. MAX IV väntas stå klart 2016 och ESS 2019. Anläggningarna är stora arbetsplatser och förväntas bidra till en ökad infyttning till Lund och regionen. Eslövs kommun bör vara förberedd på att möta en ökad efterfrågan på bostäder i kommunens sydvästra del och i staden. • Bostadsmarknaden i Eslöv bör ses i ett större delregionalt sammanhang. För en god samverkan mellan kommunerna deltar Eslöv aktivt i erfarenhetsutbyten och samarbetet i MalmöLundregionen. • Kommunens satsningar på digital infrastruktur ökar kommunens attraktivitet och är även det ett steg mot Region Skånes mål att utveckla möjligheterna att bo och verka i hela Skåne

Tidplan ebo

Kommentar

2016

Delta i den regionala diskussionen Kommunstyrelsen

Pågår

Marknadsförsa möjliga exploateringsområden

Kommunstyrelsen

2017

Tillsätta en kollektivtrafkutredning

Kommunstyrelsen

2017

Samverkan med grannkommuner för att underlätta för fbernedläggning kring kommungränser

Kommunstyrelsen

Pågår

Tillsammans med Höörs kommun vara fberföreningarna administrativt behjälpliga samt hitta möjligheter för kommersiell utbyggnad av bredband på landsbygden utan EU-bidrag

Kommunstyrelsen

2017

Bland annat genom aktivt deltagande i delregionala samarbeten och Skånskt bostadsnätverk.

9

Sida 194 (308)

Tryggt och tillgängligt boende för äldre Andelen äldre över 80 år förväntas öka i Eslöv liksom i övriga riket. Kommunen bör ha god framförhållning för att möta de förändrade bostadsbehov som åldrande innebär. Det övergripande målet är Vi tar vårt sociala ansvar. • För att få bättre kunskap om tillgängligheten i det befntliga bostadsbeståndet ska kommunen genomföra en tillgänglighetsinventering av ferbostadshusen. • Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan regionen och kommunerna innebär att mer vård kommer utföras i hemmet. Bostadens utformning är en viktig pusselbit för att det ska fungera. Många äldre bor idag i villor med bristande tillgänglighet vilket i förlängningen innebär ökade kostnader för kommunen i form av bostadsanpassningsbidrag och hemsjukvård. Behov av tillgängliga boendemiljöer och mellanboendeformer för äldre ska lyftas fram tidigt i exploateringsprocessen. • Forskning visar att de allra äldsta, över 80 år, i stor utsträckning önskar boende i hyresrätt med närhet till service och kollektivtrafk. Kommande års tillskott av hyreslägenheter i Eslövs stad är därmed lämpliga för seniorer.

Åtgärd

• Att många äldre bor kvar i villor med bristande tillgänglighet hänger samman med att boendekostnaderna många gånger ökar vid en fytt till en lägenhet. För att välja att ta det steget måste attraktiva lägenheter stå till buds. Det kommunala bostadsbolaget kommer under 2017 genomföra workshops tillsammans med personer över 65 år för att få en bättre bild av framtidens boende för äldre.

Ansvar

Tillgänglighetsinventering av ferbostadshusbeståndet.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Innan 2020

Workshop med äldre för att skapa en bild av hur äldre vill bo i Eslövs kommun

ebo

2017

Nybyggnad av hyreslägenheter i centrala lägen

Kommunstyrelsen

Pågår

Utreda behov av särskilt boende för äldre för tidsperioden 2016-2026

Vård- och omsorgsnämnden

2017

Löpande dialog mellan Vård- och omsorgsKommunstyrelsen och förvaltningen och Kommunledningskonvård- och toret angående mellanboendeformer för omsorgsnämnden äldre.

10

Tidplan

Löpande

Kommentar

Se projektlista (bilaga 1) Redovisas i Lokalförsörjningsplanen

Sida 195 (308)

Bostäder för personer som står utanför bostadsmarknaden Kommunens ansvar för bostadsförsörjning ställs idag mot en bostadsmarknad där bostaden är en vara och där konkurrensen om billiga lägenheter har hårdnat. Antalet sociala kontrakt där Eslövs kommun står som kontraktshavare ökar liksom kostnaderna för tillfälliga lösningar. För att fer ska få tillträde till bostadsmarknaden behöver vägarna in bli fer och trösklarna sänkas. Det övergripande målet för kommunen är Vi tar vårt sociala ansvar. • Att införa kommunala hyresgarantier är ett sätt att möjliggöra för fer att bli godkända som hyresgäster. Kommunala hyresgarantier är ett borgensåtagande som kommunen kan erbjuda personer som har ekonomiska förutsättningar att betala hyra men som ändå saknar eget boende. För varje lämnad garanti kan kommunen söka statligt bidrag. På vilket sätt och vilka risker ett införande av hyresgarantier innebär behöver undersökas närmare. • För personer med pågående missbruk och många gånger psykisk ohälsa saknas en långsiktig boendelösning. Idag beviljar kommunen ekonomiskt bistånd för tillfälliga lösningar, vilket i längden är kostsamt. Kommunen bör utreda alternativa lösningar.

Åtgärd Boendetrappa

• Ett ökat mottagande av asylsökande och nyanlända i Sverige ställer nya krav på kommunen att ordna med tillfälliga och akuta boendelösningar. På kort sikt behövs kreativa lösningar, i ett längre perspektiv behövs bättre beredskap för oförutsedda och plötsliga behov. • Från och med den första mars 2016 är kommunen skyldig att ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. En handlingsplan behöver tas fram för bostadsförsörjningen för nyanlända. Fler bostäder behövs även för att ensamkommande ungdomar som ska fytta till eget boende.

Ansvar

Tidplan

Vård- och omsorgsnämnden

Pågår

Sociala andrahandskontrakt

Vård- och omsorgsnämnden, nämnden för arbete- och försörjning

Pågår

Ta fram en behovsprognos för mottagande av nyanlända

Nämnden för arbete- och försörjning

Kontinuerllig uppföljning

Sänkt åldersgräns till 16 år för bostadskö till allmännyttan

ebo

Pågår

Utreda alternativa tillfälliga lösningar för akut Vård- och omsorgsnämnden, hemlösa nämnden för arbete- och försörjning

2017

Utreda möjligheterna att införa kommunala hyresgarantier

2017

Ta fram en handlingsplan för mottagandet av nyanlända

Nämnden för arbete och försörjning Kommunstyrelsen med stöd av nämnden för arbete och försörjning

Snarast

Kommentar se sida 48

Planen bör även innefatta ensamkommande ungdomar som ska fytta till eget boende

11

Sida 196 (308)

Planer, mål och program Kommunala planer, mål och program Vision 2025 och mål för mandatperioden Eslövs kommun har antagit Vision 2025 för kommunens utveckling:

behoven vägas samman med övriga kriterier, bland annat närhet till kollektivtrafk och serviceutbud, för att därefter landa i en prioritering av framtida utbyggnadsområden.

Eslöv- Skånes bästa kommun att bo och verka i! Vi är en hållbar, spännande kommun där människor möts, utvecklas och trivs. Vi är förstahandsvalet för företagare vid nyetablering och expansion. Vi driver en effektiv och framtidsorienterad organisation med medborgarna i fokus.

Program för socialt hållbar utveckling Program för socialt hållbar utveckling relaterar till kommunens handlingsprogram för 2015-2018. För att uppnå visionen i handlingsprogrammet behöver kommunen vara en trygg kommun att leva i där alla har förutsättningar att uppnå en god hälsa på lika villkor. I programmet anges kommunens viljeinriktning baserat på kunskap om hälsoläget i kommunen. Tre områden är prioriterade; sysselsättning, offentliga miljöer och psykisk hälsa.

Till visionen har kommunfullmäktige formulerat ett handlingsprogram 2015-2018 för arbetet att nå visionen. De inriktningsmål i handlingsplanen som har tydligast koppling till bostadsförsörjning är: • Tillgång till varierade och välkomnande boendemiljöer i hela kommunen, • God tillgång till varierade bostäder i attraktiva miljöer i staden och byarna och • Vi tar vårt sociala ansvar.

Översiktlig planering En översiktsplan ger en helhetssyn på mark- och vattenanvändningen inom kommunen. En viktig del av översiktsplanen är att beskriva utvecklingen för bostadsbebyggelse och enligt plan- och bygglagen redovisa ”Hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder” (PBL 3 kap § 5). Arbetet med att ta fram en ny kommunövergripande översiktsplan pågår. Bostadsförsörjningsprogrammet är viktigt underlag till översiktsplanen. Genom att ta fram båda dokumenten parallellt blir de samstämmiga och ger en tydlig riktning för bostadsutvecklingen i Eslövs kommun. I bostadsförsörjningsprogrammet redovisas matchningen mellan bostadsutbud och befolkningssammansättning på ortsnivå. I arbetet med översiktsplanen kommer de ortsvisa bostads-

12

Folkhälsa är en förutsättning för bostadsförsörjningen på det sätt att förbättrade livsvillkor ökar möjligheterna för den enskilde att söka bostad. På motsvarande sätt är möjligheten för alla i kommunen att bo i goda bostäder en förutsättning för att uppnå en god folkhälsa. Folkhälsoarbetet och bostadsförsörjning är därför nära sammankopplade.

Bild 1: Bild från det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Eslöv.

Sida 197 (308)

Regionala planer, mål och program Det öppna Skåne(2014) Region Skåne antog i juni 2014 den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030. Målbilden är att Skåne 2030 ska vara en region som välkomnar pluralism, fer människor, nya idéer och som kännetecknas av hög tolerans och stor delaktighet i samhällsfrågor. Målet för bostadsbyggande och befolkningsutveckling är en befolkningstillväxt om en procent per år och att 6000 nya bostäder ska byggas per år. I strategin lyfts det fram fem prioriterade ställningstaganden som behöver utvecklas för att nå målbilden: • Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet, • bli en stark hållbar tillväxtmotor, • dra nytta av sin ferkärniga ortsstruktur, • utveckla morgondagens välfärdstjänster • och bli globalt attraktiv. För varje område fnns delstrategier och mål. Bostadsförsörjningsprogram för Eslöv förhåller sig till fera ställningstaganden och delstrategier: Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor • Dra nytta av samhällseffekterna kring ESS och MAX IV Skåne ska dra nytta av sin ferkärniga ortsstruktur • Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne • Stärka stad och landsbygd utifrån sina respektive behov och utveckla samspelet mellan dem. • Utveckla Skåne hållbart och resurseffektivt • Stärka det regionala samarbetet

Skåne. 2013 antogs Strategier för det ferkärniga Skåne som bygger på fem strategiområden: • Satsa på Skånes tillväxtmotorer och utveckla den ferkärniga ortsstrukturen. • Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne. • Växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning. • Skapa socialt hållbara, attraktiva orter som erbjuder hög livskvalitet. • Stärka Skånes relation inom Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön. Målet att utveckla den ferkärniga ortsstrukturen är viktigt för utvecklingen av Eslövs kommun och kommunens roll i regionen. För Eslövs del är det nära sammankopplat med målet Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne. Eslövs kommun ligger mellan två arbetsmarknader, en i norr och en i söder, och en stor andel av befolkningen arbetspendlar. En effektiv och väl utbyggd kollektivtrafk innebär fer attraktiva stationsnära lägen för människor att bosätta sig. Målet att växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning stämmer väl överens med Eslövs kommuns ambition att undvika att bygga på den bästa åkermarken. Genom förtätning av stationsnära lägen sparas värdefull jordbruksmark samtidigt som den sociala hållbarheten stärks.

Eslövs kommun kommer att verka för att dra nytta av samhällseffekterna av ESS och MAX IV. Detsamma gäller för den ferkärniga ortsstrukturen. Genom att planera för bostäder i stationsnära lägen bidrar Eslövs kommun till målbilden för det öppna Skåne 2030.

Strukturbild för Skåne (2013) Strukturbild för Skåne är en del av det regionala utvecklingsarbetet. Fokus ligger på fysisk planering på en regional skala. Syftet är att koppla samman den regionala skalan och kommunernas översiktliga planering. Kunskapsunderlag tas fram i dialog mellan Region Skåne och Skånes 33 kommuner. Sammanlagt fnns närmare 20 TemaPM och fem rapporter som ligger till grund för Strategier för det ferkärniga

Bild 2: Strukturbild för Skåne 2013

13

Sida 198 (308)

Bostadsmarknadsanalys för Skåne (2015) Länsstyrelsen kommer årligen ut med en bostadsmarknadsanalys baserad på kommunernas svar i Boverkets bostadsmarknadsenkät. I rapporten konstateras att länet står inför demografska utmaningar med stora grupper unga vuxna och äldre. Bostadsbyggande ökar men kommer fortfarande inte upp i de nivåer som krävs för att möta befolkningstillväxten. Länsstyrelsen bedömer att det behövs runt 6000 bostäder årligen, 2014 färdigställdes 4600. För att öka bostadsbyggande behöver kommunerna bli bättre på att använda de verktyg de har till sitt förfogande i bostadsförsörjningen. Det behövs också en ökad samverkan mellan kommunerna och bostadsmarknadens aktörer. Malmö-Lundregionen Eslöv ingår i ett samarbete med 11 kommuner i sydvästra Skåne (Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge). Samarbetet sker inom tre prioriterade utvecklingsområden- fysisk planering och infrastruktur, arbetsmarknads- och utbildningsfrågor och näringslivsfrågor. För området fysisk planering och infrastruktur fnns ett uppdrag att ta fram en strukturplan för delregionen. Projektet syftar bland annat till att bidra till en mer effektiv och rationell bostadsförsörjning genom att sträva efter mellankommunal samordning i den fysiska planeringen i MalmöLundregionen . Målbilden i förslag till strukturplan är att MalmöLundregionen 2035 är motorn mitt i Europa, är en hållbar sammankopplad storstadsregion och har Sveriges bästa livsmiljö. För att uppnå målen ska bebyggelse koncentreras till kollektivtrafknära lägen genom förtätning. Utbudet av bostäder ska vara varierat och tillräckligt många bostäder ska fnnas för dagens och morgondagens invånare. En väl fungerande regional bostadsmarknad bidrar till hela regionens attraktivitet, vilket alla kommuner gynnas av. På samma gång är mellankommunalt samarbete kring bostadsförsörjning en utmaning, eftersom kommunerna konkurrerar om skattebetalande invånare.

14

Nationella mål Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är: Att ge alla människor i alla delar av landet en från en social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. Regeringen har lagt fast ett delmål för bostadspolitiken som kan ses som utgångspunkt för den bostadspolitiska diskussionen även på kommunal nivå. Det nationella målet för bostadspolitiken är; en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Regeringen har som målsättning att öka byggandet till 250 000 bostäder under tidsperioden 2015-2020 .

Sida 199 (308)

Befolkningsutveckling och bostadsbyggande Inledning Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar grundas på en analys av marknadsförutsättningar, efterfrågan, demografsk utveckling och behov hos särskilda grupper. Kapitlet Bostadsbyggande och befolkningsutveckling innehåller analyser inom ramen för det lagstadgade kraven. I kapitlet redovisas även kommunens outnyttjade byggrätter, markinnehav och planerade projekt med bostäder.

Den aktuella fyktingsituationen Antalet nya asylsökande i Sverige ökade dramatiskt efter sommaren 2015. Från drygt 6600 asylsökande i juni till närmare 39 200 i oktober. Vid slutet av året hade runt 163 000 människor sökt asyl i Sverige. Hur utvecklingen ser ut kommande år är osäkert, mycket beror på konfiktutvecklingen i Syrien, EU:s agerande och hur anpassningen av svensk lagstiftning till minimikraven enligt internationella konventioner och EU rätten faller ut.

Skåne- en expansiv region Eslövs kommun är del av en expansiv region. Befolkningen i Skåne har sedan 1980-talet ökat i snabbare takt än riket i stort. Under de senaste åren är det framförallt högt barnafödande och infyttning från utlandet som bidragit till ökningen. Befolkningsökningen 2014 var betydligt större än föregående år, 1,2 procent, vilket även är högre än riket i stort. Malmö, Lund och Helsingborg stod för den till antalet största ökningen.

1 mars 2016 trädde en ny lag i kraft (Ds 2015:33) som innebär att en kommun är skyldig att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Lagen, genom länsstyrelsens beslut om fördelningstal, kommer att påverkar hur många fyktingar med uppehållstillstånd som Eslövs kommun tar emot.

Befolkningen kommer enligt Region Skånes befolkningsprognos 2014-2023 fortsätta att växa. Orsakerna bedöms vara en fortsatt infyttning från utlandet och högt barnafödande. Andelen barn och personer över 85 år kommer att öka liksom antalet personer i åldrarna 50-60 år och 70-85 år. Flyttmönstren mellan kommuner i Skåne har under en lång period präglats av att unga fyttar mot de större städerna och att personer i familjebildande ålder fyttar mot de större städernas kranskommuner. Region Skåne bedömer i sin prognos att fyttmönstren kommer se likartade ut framöver men också att fer kommer välja att bo kvar i de större städerna i samband med familjebildande.

Antalet inkomna asylansökningar överstiger kraftigt Migrationsverkets prövningskapacitet. Den stora majoriteten av de som sökte asyl under hösten 2015 kommer få beslut först 2017. Då kommer behovet av kommunbosättning att vara stort.

Läs mer om hur kommunen jobbar med bostäder för nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar på sida 47-50.

15

Sida 200 (308)

Eslöv växer Eslövs kommun växer genom infyttning. Goda kommunikationer, närhet till högre utbildning och arbetsmarknaden i Malmö-Lund är tillväxtfaktorer. De senaste åren har infyttning från utlandet bidragit till ytterligare befolkningsökning. Inom kommunen syns en urbaniseringstrend i att Eslövs stad står för den största befolkningstillväxten men det sker inte längre på bekostnad av att befolkningen på landsbygden minskar. Marieholm 1583

Folkmängden i kommunen har ökat varje år under 2000-talet. Under 2014 passerades 32 000 invånare. Befolkningstillväxten har sedan 1975 skett i anslutning till goda förbindelser med kollektivtrafk eller trafkleder mot Malmö och Lund (se fgur 2). Eslövs stad har haft den största befolkningstillväxten med 76 procent av den totala ökningen sedan 1975. De orter som haft en förhållandevis stor ökning är Flyinge, Löberöd och Stehag. Stehag har haft en kraftig befolkningstillväxt i samband med att stationen återinvigdes. Befolkningsantalet på landsbygden minskade fram till 2005 men har därefter ökat fram till 2014.

Stockamöllan 309 Stehag 1184 Eslöv

18594

Örtofta 535

Kungshult 363

Hurva 378

Gårdstånga 387 Flyinge 1036

Löberöd 1190 Harlösa 791

Figur 1: Befolkningsantal per tätort. Källa: SCB områdesstatistiska databasen 2014

Tätort

1975

1994

2005

2014

Förändring antal

Förändring %

Eslöv

13934

15577

17688

18594

4660

33

Billinge

446

449

487

465

19

4

Flyinge

675

868

977

1036

361

53

Gårdstånga

400

405

354

387

-13

-3

Harlösa

726

788

733

791

65

9

Hurva

343

340

350

378

35

10

Kungshult

343

408

389

363

20

6

Löberöd

831

1019

1076

1190

359

43

Marieholm

1542

1473

1553

1583

41

3

Stehag

527

939

1097

1184

657

125

Stockamöllan

320

322

310

309

-11

-3

Örtofta

437

524

541

535

98

22

Landsbygden

5764

5113

4185

5318

-446

-8

Totalt

26288

28225

29740

32133

5845

22

Figur 2: Befolkningsutveckling per tätort 1975-2014. Källa: Eslövs kommun

16

Billinge 465

Sida 201 (308) 350

Befolkningsutveckling Eslöv 2010-2014 Sedan 2010 har befolkningsökningen varierat mellan 0,1- och 1 procent per år. Ökningen består av födelseöverskott och fyttningsöverskott. Variationerna mellan åren kan vara stora (se fgur 3). Sammantaget har infyttningen varit större än den naturliga folkökningen de senaste fem åren. Infyttningen från utlandet har varit största källan till befolkningsökning och bidragit med i genomsnitt 50 personer per år. Största infyttningslandet har varit Danmark, däremot har fer fyttat från Eslöv till Danmark efter 2010- vilket har att göra med förändringar i bostadsmarknaden i Köpenhamn. De länder som kommunen haft ett positivt netto mot är Afghanistan, Kosovo, Polen och Syrien. Sett till antal fyttar sker de festa inom länet. Infyttning från en kommun hänger ofta samman med stor utfyttning från samma kommun (se fgur 4). Största utbytet har varit med Malmö och Lund och därefter mot grannkommunerna Höör, Hörby, Svalöv och Kävlinge. Närmare 18 procent av den totala fyttströmmen går mellan Eslöv och Malmö. Enligt Region Skånes defnition gör det att Eslöv ingår i Malmös lokala bostadsmarknadsregion. Den totala fyttströmmen mellan Eslöv och Lund är runt 17 procent men därefter är fyttströmmarna mot en enskild kommun betydligt mindre. Tredje största fyttströmmen är mellan Eslöv och Höör på 5 procent.

Omfyttningar påverkar åldersstrukturen Det stora antalet fyttar mellan olika kommuner i regionen och Eslöv påverkar åldersstrukturen, även om fyttnettot i sig inte förändrar folkmängden. I stora drag är infyttningen till kommunen stor i åldersgrupperna 0-14 år och 25-44 år, och utfyttningen stor i åldersgruppen 15-24 år (se fgur 5). Men Eslövs kommun lockar, om än i mindre utsträckning, unga från Höör, Hörby och Kävlinge och har en utfyttning i åldersgrupperna 0-14 år och 25-44 år till Landskrona, Helsingborg och Höör. Till övriga länet sker även en utfyttning i åldersgruppen 45-64 år. Infyttningen från utlandet bidrar till befolkningsökning i alla åldersgrupper förutom 65 år och äldre (se fgur 5). Störst är infyttningen i åldersgrupperna 15-24 år och 25-44 år. Den stora infyttningen av

300 250 200 150 100 50 0 2010

2011

2012

2013

2014

-50 -100 -150 Inrikes flyttningsöverskott Invandringsöverskott Födelseöverskott

Figur 3: Befolkningsförändring 2010-2014 efter inrikes fyttningsöverskott, invandringsöverskott och födelseöverskott Källa: SCB statistikdatabasen

Totala antalet fyttar 2010-2014 Infyttning från:

Utfyttning till:

Malmö

1416

Lund

1381

Lund

1319

Malmö

1347

Höör

509

Höör

576

Hörby

390

Hörby

395

Kävlinge

370

Landskrona

343

Svalöv

320

Svalöv

305

Landskrona

254

Helsingborg

291

Helsingborg

201

Kävlinge

291

Stafanstorp

200

Kristianstad

188

Kristianstad

192

Hässleholm

178

Hässleholm

181

Stafanstorp

157

Figur 4:Totala antalet fyttar 2010-2014 till och från de 11 största in- och utfyttningskommunerna. Källa: SCB områdesstatistiska databasen

Flyttnetto

0-14 år

15-24 år 25-44 år 45-64 år

65+ år

Inom länet

103

-282

268

-82

-2

Utlandet

134

198

190

33

-8

Övriga riket

-1

-4

-15

4

-8

Figur 5: Flyttnetto efter ålder 2010-2014. Källa: SCB områdesstatistiska databasen

ungdomar/ unga vuxna från utlandet dämpar effekten av att unga vuxna fyttar från kommunen mot andra kommuner i länet.

17

Sida 202 (308)

Befolkningssammansättning Kommunen har en större andel av befolkningen i åldrarna 0-20 år än riket i stort, även andelen 40-44 år är högre. Däremot har kommunen en lägre andel av befolkningen i åldrarna 25-34 år och 65-94 år. Befolkningssammansättningen skiljer sig åt mellan byarna (se fgur 6). En relativt stor andel av de allra äldsta, över 85 år, bor i Eslövs stad och i Löberöd där det fnns seniorbostäder och särskilda boenden. Byar med en förhållandevis stor andel i åldrarna 0-18 år och 19-64 år är Örtofta, Flyinge, Hurva och Stehag. Byar med en förhållandevis stor andel i åldrarna 65år och äldre är Kungshult, Stockamöllan, Löberöd och Harlösa. Bild 3: Trollsjön, Eslöv

Billinge

Stockamöllan

Marieholm

Stehag Eslöv Kungshult Hurva

Örtofta Kommunen totalt

Gårdstånga Flyinge

Löberöd

0-18 19-64 65-w

Harlösa Figur 6: Åldersfördelning per tätort 2014. Källa: SCB områdesstatistiska databasen

18

Sida 203 (308)

Prognoser över bostadsbyggande och befolkningsutveckling är svåra att förutspå och det är viktigt att tänka på att siffrorna för byarna är förhållandevis låga och kan ändras snabbt (se fgur 8). Prognosen av befolkningsantalet bör ses som en indikation om riktning snarare än en sanning om hur det kommer att bli. Befolkningsprognosen fram till 2030 är baserad på ett bostadsbyggande om 2500 bostäder under perioden 2015-2030. Vid slutet av perioden förväntas befolkningen uppgå till närmare 38 000 personer vilket är en ökning från 2014 med 5750 personer.

Befolkningsutveckling fram till 2020 Fram till 2020 förväntas befolkningsantalet i kommunen öka med närmare 2000 invånare. Det betyder en befolkningstillväxt med i genomsnitt 0,95 procent per år, vilket är strax under kommunens målsättning att växa med en procent per år. Befolkningstillväxten kommer enligt prognosen framförallt ske i Eslövs stad som förväntas växa med runt 1700 invånare vilket motsvarar 85 procent av den totala ökningen.

Befolkningsprognos 2014-2030 Antal bostäder: 2500 bostäder Per år: 156 Befolkning 2030: 38 000 Ökning per år: 0,95 %

39000 38000 37000 36000 35000 34000 33000 32000 31000 30000 29000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030

Befolkningsprognos I samband med arbetet med bostadsförsörjningsprogramet har en ny befolkningsprognos tagits fram. Prognosen är baserad på förväntat bostadsbyggande per tätort fram till 2020. Därefter är det mycket osäkert var bebyggelse kommer äga rum. Däremot går det att anta ungefär hur många bostäder som kommer att byggas. Prognosen fram till 2030 utgår därför från kommunen som helhet och inte per tätort.

Befolkningsmängd Figur 7: Prognos över den totala befolkningsmängden 20142030. Källa: KAAB Prognos

Marieholm, Stehag och Billinge förväntas ha en relativt hög befolkningstillväxt. Även Gårdstånga och Flyinge förväntas ha en försiktigt positiv befolkningsutveckling. De byar med förväntad befolkningsminskning är Kungshult, Löberöd och Harlösa, Örtofta, Hurva och Stockamöllan. I prognosen ingår en ökning på 160 personer utanför Eslövs stad, men det är inte säkert var geografskt ökningen kommer att ske.

0-6

7-15

16-18

19-24

25-39

40-64

65-79

80-w

Totalt

Eslövs stad

183

227

49

-90

839

236

235

64

1743

Örtofta

4

9

-14

-19

3

-5

19

2

-1

Kungshult

1

1

-5

-19

5

-12

-7

10

-26

Marieholm

-3

41

5

-58

52

20

-9

21

69

Gårdstånga

7

1

5

-4

-16

6

6

1

6

Flyinge

5

2

7

-7

1

-12

2

8

6

Hurva

2

4

-5

-4

-17

2

15

-5

-8

Stehag

-16

36

22

-19

-15

30

33

8

79

Stockamöllan

5

1

-2

-7

3

-12

-8

9

-11

Billinge

10

12

-1

-5

13

-13

21

-3

34

Löberöd

-6

-4

6

-16

4

-1

0

-22

-39

Harlösa

13

-19

18

-14

-10

-23

-4

11

-28

Landsbygden

-22

47

-11

-87

-35

-25

70

5

-58

Kommunen totalt

212

387

79

-345

885

219

381

109

1927

Figur 8: Befolkningsförändring 2014-2020. Källa: KAAB prognos

19

Sida 204 (308)

Bostadsbyggande och folkökning Befolkningsutvecklingen följer bostadsbyggandet i kommunen (se fgur 11). Enligt Region Skåne behövs det en kvot på 0,5, det vill säga två personer per bostad för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Under 2000-talet har det byggts 0,3 bostäder per ny invånare i Eslöv, variationerna mellan åren är stora. Enligt kommunens prognos kommer antalet bostäder per ny invånare öka till 0,44 för prognosperioden.

Läs mer om kommande års bostadsbyggande i projektlistan (bilaga) och under rubriken aktuella projekt på sida 38

Enligt länsstyrelsen i Skånes bedömning behöver det tillkomma 145-147 bostäder per år fram till 2030 för att möta bostadsbehoven utifrån prognosticerade befolkningsförändringar. Länsstyrelsen har beräknat antalet bostäder utifrån hushållskvoter och personer per hushåll (se fgur 9 och 10). Det förväntade bostadsbyggandet i kommunen ligger över länsstyrelsens bedömning av bostadsbehov. Ökningen av antalet fyktingar till Eslövs kommun under hösten 2015 fnns inte med i befolkningsprognosen. Eslövs kommun bedömer att det behöver tillkomma ytterligare 50-60 bostäder per år fram till 2020 för att matcha befolkningstillväxten till följd av ökat mottagande.

Personer per hushåll Eslöv

2,34

Figur 9: Personer per hushåll 2014, SCB

Ålder

Hushållskvot

15-19

0,02

20-24

0,45

25-34

0,59

35-44

0,61

45-54

0,68

55-64

0,63

65-69

0,61

70-74

0,66

75-79

0,66

80+

0,82

Figur 10: Hushållskvoter per ålderskategori beräknat för Skåne av Boverket.

Prognos

700 600 500 400 300 200 100

-300 Figur 11: Bostadsbyggande och befolkningsökning framlägenheter 1990-2014 och prognos 2015-2030. Färdigställda Folkökning

Bild 4: Sallerup, Eslövs kommun

20

2030

2028

2026

2024

2022

2020

2018

2016

2014

2012

2010

2008

2006

2004

2002

2000

1998

1996

1994

-200

1992

-100

1990

0

Sida 205 (308)

Befolkningsprognos 2020-2030 I åldersgruppen 80 år och äldre förväntas en kraftig ökning efter 2020. Mellan 2020 och 2030 ökar antalet personer som är 80 år och äldre med runt 600 personer (en ökning på cirka 35 %). Även åldersgruppen 40-64 år förväntas en stor ökning från 2020 med närmare 1000 personer (ungefär 7 %) fram till 2030. Efter 2020 förväntas den negativa trenden med minskat antal unga vuxna vända och fram till 2030 förväntas en ökning med runt 500 personer (21 %). Antalet barn i kommunen fortsätter att öka. Framförallt i åldrarna 7-15 år. Dessa siffror kan jämföras med rikets befolkningsprognos, där åldersgruppen 80 år och äldre förväntas öka med närmare 270 000 personer (49 %) mellan åren 2020 och 2030. Åldersgruppen 40-64 år tros öka med omkring 125 000 personer (4 %), och unga vuxna (19-24 år) med runt 95 000 personer (14 %) under samma tidsperiod.

40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2014 0-6

7-15

2020 16-18

19-24

2025 25-39

40-64

2030 65-79

80-w

Figur 12: Befolkningsprognos efter ålder och år. Källa: Eslövs kommun

Hushållens boende ner eller fer bor i större utsträckning i hyresrätt än Över hälften av kommunens befolkning bor i ett småhus med äganderätt. Boendeformen är framförallt hushåll med 3-5 personer. Runt en tredjedel av de stora hushållen bor i lägenhet med hyresrätt. vanlig i åldrarna 0-19 år och 30-69 år. För personer mellan 20 och 30 år är det ungefär lika vanligt att bo i ägt småhus som att bo i hyresrätt eller bostadsrätt i 80 ferbostadshus (se fgur 13). I 70 årsåldern fyttar många från villa till lägenhet i ferbostadshus. En tydlig skillnad mellan män och kvinnor i de högre åldrarna är att fer kvinnor bor i en lägenhet med hyresrätt eller bostadsrätt. Mönstret är detsamma i Eslöv som i regionen. Enpersonhushåll och hushåll med två personer står för en tredjedel vardera av hushållen i kommunen. Därefter kommer hushåll med tre (14 procent), fyra personer (13 procent), fem personer (5 procent) och sex personer eller fer (en procent). Eslöv har färre enpersonhushåll i jämförelse med ett genomsnitt av de skånska kommunerna. I övrigt är andelarna ungefär desamma i Eslöv som i övriga Skåne. För hushåll med en person är boende i lägenhet med hyresrätt den vanligaste boendeformen. Även boende i lägenhet med bostadsrätt och småhus med äganderätt är vanligt. För hushåll med fer än två personer är det betydligt fer som bor i småhus med äganderätt och av hushåll med fyra personer bor 77 procent i småhus med äganderätt. Stora hushåll med 6 perso-

70 60 50 40 30 20 10 0

småhus, äganderätt småhus, bostadsrätt småhus, hyresrätt flerbostadshus bostadsrätt flerbostadshus hyresrätt specialbostad övrigt boende Figur 13: Andel personer efter boendeform och ålder. Källa: SCB statistikdatabasen 2014.

21

Sida 206 (308)

Hushållens ekonomi Vilken typ av bostad som efterfrågas är för de festa hushåll en fråga om ekonomi. Betalningsförmågan skiljer sig åt mellan olika typer av hushåll i kommunen. Hushåll med sammanboende över 65 år med kvarboende unga vuxna har högst disponibel inkomst medan ensamstående kvinnor utan barn har den lägsta disponibla inkomsten.

Arbetsmarknad Den skånska arbetsmarknaden har allt mer kommit att koncentreras till de regionala kärnorna, framförallt i länets sydvästra del. Arbetspendlingen ökar och de lokala arbetsmarknaderna blir färre. Idag består arbetsmarknaden i Skåne av tre lokala arbetsmarknader: Malmö-Lund, Kristianstad-Hässleholm och OsbyÄlmhult.

Ensamstående har en lägre disponibel inkomst än sammanboende. För framförallt äldre är siffran låg. Ensamstående kvinnor över 80 år har en genomsnittlig disponibel inkomst på runt 13 700 kr i månaden, motsvarande för män i samma ålder är 15 500 kr. Även ensamstående med barn har en lägre disponibel inkomst än sammanboende.

Näringslivsstrukturen i Eslöv visar på en stor branschbredd. En del av näringarna i Eslöv har en lång utvecklingshistoria, som jordbruk och livsmedel. Den största tillväxten sker inom den traditionella industrin. 54 procent (8258 personer)av den förvärvsarbetande befolkningen bor i kommunen men arbetar i en annan. Andelen pendlare med en eftergymnasial utbildning inom natur och teknik är hög. Pendlingen till Malmö och Lund står tillsammans för 68 procent av utpendlingen. En viss utpendling sker även till grannkommunerna.

Över hälften av den förvävsarbetande befolkningen arbetar i en annan kommun. Av de som pendlar har 68 procent arbetsplats i Malmö eller Lund

Nattbefolkning, bostad i Eslöv

Dagbefolkning, arbetsställe i Eslöv

Utpendling till kommun:

Män

Kvinnor

Båda könen

Inpendling från kommun:

Män

Kvinnor

Båda könen

Lund

1 440

1 657

3 097

Lund

346

406

752

Malmö

1 296

818

2 114

Höör

316

325

641

Höör

117

169

286

Malmö

276

254

530

Kävlinge

152

126

278

Hörby

259

242

501

Hörby

110

132

242

Kävlinge

134

145

279

Figur 14: Förvärvsarbetande utpendlare resp. inpendlare 16-år, de fem största utpendlings- resp. inpendlingskommunerna. Källa: SCB 2013

22

Sida 207 (308)

Slutsatser och resonemang • Eslöv befnner sig i en expansiv region där befolkningstillväxten är hög. • Befolkningstillväxten i kommunen är stabil och består till stora delar av födelseöverskott och infyttning från utlandet. • Antalet personer som sökte skydd undan krig och förföljelse ökade kraftigt under hösten 2015. Kommunen behöver ta höjd för att kunna ta emot fyktingar med uppehållstillstånd. 2017 kommer behovet av bostäder till denna grupp att vara stort. Eslövs kommun bedömer att det behöver tillkomma ytterligare 50-60 bostäder per år fram till 2020 för att matcha befolkningsökningen till följd av ökat mottagande av nyanlända. • En urbaniseringstrend syns inom kommunen där Eslövs stad står för den största befolkningstillväxten. En urbaniseringstrend syns även i att unga vuxna fyttar från kommunen mot de större städerna i regionen. • Hyresrätten är en viktig upplåtelseform för personer som inte hunnit bli etablerade på- eller har lämnat arbetsmarknaden. Men också för ensamhushåll med begränsade möjligheter att efterfråga ägda boenden. • Även för de allra största hushållen, med fem eller fer personer, är hyresrätten en viktig upplåtelseform. • Infyttning av hushåll med barn från länet är beroende av att kommunen kan erbjuda byggklara tomter. • Det förväntade bostadsbyggandet fram till 2030 är högre än länsstyrelsens bedömning av bostadsbehov fram till 2030. • Eslövs kommun behöver börja planera för åldersgruppen över 80 år. Efter år 2020 kommer antalet i åldersgruppen att öka. • Enligt befolkningsprognosen kommer Eslövs kommun växa med i genomsnitt 0,95 procent per år, en stor del av befolkningstillväxten kommer ske i Eslövs stad

23

Sida 208 (308)

Bostadsmarknad Sveriges befolkning växer men antalet bostäder har inte ökat i samma takt under det senaste decenniet. Det råder därför brist på bostäder, framförallt i storstadsregionerna. Vad som krävs för att öka byggtakten och för att matchningen mellan hushåll och bostad ska bli bättre är omdiskuterade ämnen. I Sverige är det staten som genom bostadspolitiken sätter spelreglerna för bostadsmarknaden. Kommunerna ansvarar för att det fnns detaljplanerad mark att bygga på och byggbolagen bygger. Ansvaret för en välfungerande bostadsmarknad är därmed ett delat ansvar. Kommunens roll i bostadsbyggandet har förändrats från och med tidigt 1990-tal. Innan dess tog staten en ekonomisk risk i förhållande till marknaden medan det idag är byggföretagens risk- och lönsamhetskalkyrer som avgör om och hur mycket som byggs. Kommunerna måste därför ha ett fexibelt förhållningssätt och samarbeta med marknadens aktörer för att tillgodose bostadsförsörjningen i kommunen. Utöver ett gott samarbete med bostadsmarknadens alla aktörer och ett ansvarstagande för planmonopolet kan kommunen även använda sig av markpolitik, översiktlig planering, allmännyttan och kommunala hyresgarantier för att genomföra sina mål för bostadsförsörjningen.

24

Bostadsmarknaden i regionen Byggandet har i Skåne, liksom i övriga landet legat kvar på relativt låga nivåer sedan mitten av 1990-talet. Under 2014 ökade antalet nya bostäder med 18 procent i Skåne mot föregående år. Länsstyrelsen i Skåne pekar ändå på att gapet mellan utbud och efterfrågan fortsätter att växa. Det saknas små hyresrätter i stort sett i samtliga kommuner i Skåne. Av angränsande kommuner till Eslöv uppger samtliga i Boverkets bostadsmarknadsenkät 2015 att det råder brist på bostäder i centralorten, för unga och för nyanlända. Åtgärder för att öka bostadsbyggandet 1 mars (2015) lanserade regeringen en investeringsstimulans för hyresrätter och studentbostäder. Ytterligare stimulanser för bostadsbyggandet har aviserats därefter, främst ett stöd för byggande av äldrebostäder. Vidare föreslås ett stöd till kommuner för ökat byggande bli infört. Efekten av de aviserade stöden går ännu inte att dedöma. Därutöver har bland annat en ny förordning om buller införts. Förslagen om en kortare insatskedja för detaljplaner är under lagrådsremiss, där reglerna föreslås träda i kraft 1 juni 2016. I ferpartiöverenskommelsen den 23 oktober med anledning av fyktingkrisen aviseras fera åtgärder i syfte att öka utbudet av nya bostäder. Källa: Text hämtad från Boverkets indikatorer Nr.2 November 2015

Sida 209 (308)

Bostadsmarknaden i Eslöv Vid årsskiftet 2014/2015 fanns det enligt SCB 14 273 bostäder i Eslövs kommun. Bostäder i småhus stod för 57 procent och lägenheter i ferbostadshus för 37 procent av bostäderna. Byggandet av småhus och ferbostadshus var högt under 1960- och 1970-talen. Därefter har småhusbyggandet varit relativt högt medan byggandet av ferbostadshus minskat. Senaste åren har byggande av bostäder i ferbostadshus återigen ökat. 2556

2% 4%

småhus flerbostadshus

37%

övriga hus

57%

specialbostäder

Figur 15: Bostadsbestånd efter hustyp 2014 Källa: SCB statistikdatabasen

1213 1221

1302

1095

792 505

-1930

407

268

1931-1940

433 383

1941-1950

662

444

1951-1960

1961-1970 småhus

1971-1980

461

1981-1990

676 402

193

218

1991-2000

2001-2010

Flerbostadshus

Billinge

172

12

Stockamöllan

132

3

Stehag

454

19

Marieholm

538

16

Eslöv

4093

541

Kungshult

170

1

Väggarp

107

0

Örtofta

56

7

Gårdstånga

167

0

Flyinge

443

5

Hurva

152

5

Löberöd

407

32

Harlösa

278

11

Utanför tätort

2702

6

Totalt

9871

658

Figur 18: Bostadsutbud per tätort: Källa Eslövs kommun. Varje ferbostadshus rymmer i genomsnitt 8 lägenheter.

2011-

119

Geografsk fördelning av ferbostadshus Eslövs stad har en stark ställning i kommunen. En stor del, 82 procent, av alla ferbostadshus fnns i Eslövs stad, motsvarande för småhus är 41 procent. 27 procent av småhusen fnns på landsbygden. Småhus

119

flerbostadshus

Figur 16: Bostadsbyggande efter hustyp och byggnadsperiod. Källa: SCB Statistikdatabasen

Tätort

53

6

24

15 0

2010

34

43

33

1

2011

2012

2013

flerbostadshus

småhus

2014

Figur 17: Bostadsbyggande 2010-2014. Källa: SCB Statistikdatabasen. Statistiken kan ha en viss eftersläpning och antalet bostäder byggda mellan 2010-2015 kan vara högre än vad sifrorna visar.

Defnition småhus och ferbostadshus Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad-, och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller fera lägenheter (inklusive loftgångshus)

25

Sida 210 (308)

Bostadsstorlekar småhus

Småhus En tredjedel av småhusen är byggda innan 1930-talet och en tredjedel under 1960- och 1970- talen. Resterande tredjedel är jämnt fördelade över övriga byggnadsperioder. När byggandet var som högst under 1960- och 1970 talen byggdes det i genomsnitt 125 småhus per år. Därefter har det byggts runt 50 per år. Byggandet har enligt statistik från SCB varit lågt efter 2011. Av småhusen är 88 procent äganderätter, sju procent hyresrätter och fyra procent bostadsrätter. Tyngdpunkten ligger på bostadsstorlekar i spannet 91-130 m2 (se fgur 19) det fnns även anmärkningsvärt många stora bostäder över 200m2 vilket har att göra med att det fnns stora gårdar i kommunen.

1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0

Figur 19: Småhus efter boyta 2014. Källa: SCB

Flerbostadshus Av lägenheter i ferbostadshus är 44 procent byggda under 1960- och 1970 talen. Byggandet låg då på i genomsnitt 110 bostäder per år. Efter 1980-talet har byggandet av lägenheter i ferbostadshus varit lågt, i genomsnitt 20 lägenheter per år. Det är framförallt lokala byggherrar och det kommunala bostadsbolaget som har stått för byggandet. Byggandet av ferbostadshus har på fera orter varit begränsat. En tredjedel av bostäderna är bostadsrätter och två tredjedelar hyresrätter. Tyngdpunkten ligger på lägenheter i storlek 50-70 kvm, det vill säga små lägenheter, ettor och tvåor (se fgur 21).

Byggande 2010-2015, hyresrätter Enligt kommunens genomgång av bostadsbyggandet, som skiljer sig något från den offciella statistiken från scb, har det under tidsperioden 2010-2015 uppförts sammanlagt 135 hyreslägenheter. Det kommunala bostadsbolaget (ebo) har byggt 13 stycken hyresrätter i Harlösa (5 2011 och 8 2014) och 94 hyresrätter i Kvarteret Valpen i centrala Eslöv (infyttning 2013). 2010 färdigställde BA-bygg 18 hyresrätter i centrala Eslöv.

Byggande 2010-2015, bostadsrätter Under tidsperioden 2010-2015 har 24 bostadsrätter uppförts i centrala Eslöv varav 16 i utbyggnadsområdet Bäckdala i centralortens västra utkant. 26

2014 småhu

Hyresrätt Bostadsrätt Figur 20: Lägenheter i ferbostadshus efter upplåtelseform. Källa: SCB 2014

Bostadsstorlekar ferbostadshus 1400 1200 1000 800 600 400 200 0

Figur 21: Lägenheter i ferbostadshus efter boyta. Källa SCB 2014

kvadratm

Sida 211 (308)

Rivningar och ändrad användning Från 2012 och framåt har inga bostäder rivits i kommunen. Tillskott av bostäder, 12 bostadsrätter och 29 hyresrätter, har tillkommit genom ändrad användning och ombyggnad från 2010 och framåt, enligt uppgifter från SCB. Det kommunala bostadsbolaget Det kommunala bostadsbolaget är den största hyresvärden och äger och förvaltar 52 procent (1814st) av hyresrätterna. Därefter fnns fyra större fastighetsägare som har mellan 196 och 394 lägenheter (se fgur 22). Det kommunala bostadsbolaget erbjuder hyreslägenheter i fera av kommunens orter (se fgur 23). Ägardirektiven till bolaget uppdaterades 2014. Bland annat anges att bolaget ska påbörja i snitt mellan 5060 bostäder per år.

Fastighetsförvaltare, hyresrätt

Antal lgh

Andel lgh

ebo

1814

52

BA Bygg

394

11

Mälö

360

10

Häglunds

336

10

HSB

196

6

Övriga

404

12

Totalt

3477

100

Figur 22: Antal hyresrätter efter fastighetsägare 2014

ebos bostäder efter ort

Antal lgh

Andel lgh

Eslöv centralort

1502

83

Marieholm

168

9

Harlösa

29

2

Flyinge

33

2

Hurva

6

0,3

Löberöd

38

2

Stehag

22

1

Billinge

16

1

Totalt

1814

100

Bild 5: Lagerhuset, uppfört 1918 i syfte att beredskapslagra spannmål. Den yttre utformningen är ritad av Gunnar Asplund. 2007 byggdes det om till bostadshus med 31 lägenheter.

Figur 23: Geografsk fördelning av det kommunala bostads bolagets bestånd 2014

27

Sida 212 (308)

Tillgänglighet Sverige är juridiskt bunden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. De svenska lagar (PBL och BBR) som tillämpas vid nybyggnation och ombyggnation bygger på konventionen. Det innebär att nya bostäder som byggs ska vara tillgängliga för personer med funktionsvariationer. Det kommunala bostadsbolaget arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågor. All nyproduktion byggs med full tillgänglighet och är därför möjliga som bostäder för seniorer. Under åren 2010-2011 inventerades samtliga bostadsområden inom det kommunala bostadsbolagets bestånd för att avhjälpa enkla hinder och öka tillgängligheten i den yttre miljön. Den åtgärdsplan som togs fram påbörjades 2012 och avslutades 2013.

Specialbostäder En specialbostad är en bostad som är varaktigt förbehållen äldre personer eller personer med funktionshinder och där boendet alltid är förenat med service, stöd och personlig omvårdnad. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns det 622 specialbostäder i kommunen, det utgör cirka 2 procent av alla hyreslägenheter i kommunen. Alla specialbostäder upplåts med hyresrätt. Specialbostäderna utgör runt fyra procent av bostadsbeståndet.

28

Marknadsindikatorer Eslöv jämförs här med andra kommuner i samma kommungrupp (hela landet) och med ett genomsnitt för samtliga kommuner i Skåne. Syftet är att få ett perspektiv på den lokala bostadsmarknaden.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) delar inSida 213 (308) landets kommuner i tio kommungrupper. Indelningen är baserad på kommunens roll i förhållande till andra kommuner. Eslöv ingår i gruppen Förortskommuner till större städer. I gruppen ingår kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. (22 kommuner ingår). 2010

Befolkningsförändring under senaste femårsperioden, (%)

Bostäder med bostadsrätter, antal/1000 inv.

Bostäder med hyresrätter, antal/1000 inv.

Bostäder med äganderätter, antal/1000 inv.

Bostäder totalt, antal/1000 inv.

Fastighetspris bostadsrätt, kr/kvm

Fastighetspris småhus, kr/kvm

Fritidshus, antal/1000 inv.

Färdigställda bostäder i flerfamiljshus under året, antal/1000 inv.

Färdigställda bostäder i småhus under året, antal/1000 inv.

Genomsnittlig boyta, kvm/inv.

Genomsnittlig hyra i allmännyttan, kr/kvm

Hyresrätter i allmännyttan, antal/1000 inv

2011

2012

2013

Eslöv

5,0

4,2

3,1

2,6

2,9

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

4,4

3,4

3,0

2,5

2,7

Skåne län (ovägt medel)

4,6

4,0

3,3

2,9

2,9

Eslöv

74

73

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

41

41

Skåne län (ovägt medel)

62

62

Eslöv

148

147

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

119

119

Skåne län (ovägt medel)

142

142

Eslöv

224

223

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

281

280

Skåne län (ovägt medel)

254

253

Eslöv

445

444

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

441

440

Skåne län (ovägt medel)

459

458

7 684

7 663

Eslöv

7 596

7 337

7 449

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

6 184

6 272

6 609

6 734

7 961

Skåne län (ovägt medel)

7 827

8 074

7 751

7 970

8 394

Eslöv

13 919

13 696

13 141

13 280

13 151

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

12 576

12 511

12 225

12 719

13 419

Skåne län (ovägt medel)

14 833

14 776

14 173

14 455

15 064

Eslöv

11

12

11

11

12

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

74

74

75

73

73

Skåne län (ovägt medel)

57

57

57

57

56

Eslöv

0,2

0,0

0,8

3,7

0,0

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

0,4

1,2

0,6

0,8

2,0

Skåne län (ovägt medel)

0,5

0,8

1,0

1,4

1,4

Eslöv

0,5

0,0

1,1

1,3

1,0

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

1,8

1,2

1,5

1,2

1,1

Skåne län (ovägt medel)

1,2

1,5

1,5

1,2

0,9

Eslöv

44

43

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

45

45

Skåne län (ovägt medel)

46

46

Eslöv

969

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

981

Skåne län (ovägt medel)

966

Eslöv

65

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

59

Skåne län (ovägt medel) Kostnad fysisk o. teknisk planering, bostadsförbättringar, kr/inv

Mediannettoinkomst, kr/inv 20+

Nöjd Region-Index - Bostäder

Verkställda vräkningar/avhysningar, antal/100 000 inv.

Figur 24: Källa: Bostadsnyckeltal KOLADA

2014

Eslöv

65 470

1 057

496

935

672

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

476

659

474

519

562

Skåne län (ovägt medel)

672

760

822

820

861

Eslöv

189 567

196 539

203 186

206 062

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

194 761

201 648

207 942

210 522

Skåne län (ovägt medel)

187 439

193 904

200 264

203 431

61

60

Eslöv

52

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

55

61

59 59

59 58

Skåne län (ovägt medel)

54

59

58

58

Eslöv

25,2

15,8

12,5

43,5

Förortskommuner till större städer (ovägt medel)

21,1

24,7

22,2

19,5

Skåne län (ovägt medel)

21,4

24,5

21,1

22,9

29

Sida 214 (308)

Sammanfattning av marknadsindikatorer Befolkningstillväxten i Eslöv har varit något högre eller samma som i andra förortskommuner och i Skåne län sedan 2010.

Den genomsnittliga hyran per kvadratmeter var i Eslöv 2014 något högre än genomsnittet i Skåne men något lägre i jämförelse med andra kommuner i samma kommungrupp.

Antalet bostadsrätter per 1000 invånare är förhållandevis högt i Eslöv, även antalet hyresrätter är högre. Åt andra hållet är antalet äganderätter per 1000 invånare lägre i jämförelse med andra förortskommuner till större städer och Skåne län.

Antalet hyresrätter per 1000 invånare i allmännyttan är detsamma i Eslöv som i Skåne län men högre i jämförelse med andra kommuner i samma kommungrupp.

Eslövs kommun har inte haft samma prisutveckling för bostadsrätter som andra kommuner i kommungruppen sedan 2010. 2014 låg fastighetspriserna per kvadratmeter 300kr lägre i Eslöv. I jämförelse med Skåne län låg fastighetspriserna per kvadratmeter 700kr lägre i Eslöv. Även priserna för småhus har haft en sämre prisutveckling i Eslöv efter 2010. Priserna har varierat i Eslöv men låg 2014 lägre än 2010 medan priserna i andra kommuner i samma kommungrupp har ökat efter 2010, liksom i Skåne län. Antalet fritidshus per 1000 invånare är förhållandevis lågt i Eslöv. Antalet färdigställda bostäder i ferbostadshus varierar kraftigt från år till år i Eslöv. Det gör att siffrorna är svåra att jämföra mot ett genomsnitt i Skåne och med andra kommuner i samma kommungrupp. Som exempel var antalet färdigställda bostäder i ferbostadshus i Eslöv betydligt högre än genomsnittet 2013 (3,7) men betydligt lägre 2014 (0,0). Antalet färdigställda bostäder i småhus ger en bättre bild av utvecklingen eftersom byggandet inte sker i skov på samma sätt som byggandet av bostäder i ferbostadshus. Antalet färdigställda småhus per 1000 invånare har ökat varje år sedan 2011 och var 2014 något högre i Eslöv jämfört med andra kommuner i samma kommungrupp och Skåne län. Den genomsnittliga boytan var 2013 lägre i Eslöv vilket beror på att Eslöv har en större andel bostäder i lägenheter i ferbostadshus än andra kommuner i samma kommungrupp och Skåne län.

30

Mediannettoinkomsten var 2013 lägre i Eslöv jämfört med andra kommuner i samma kommungrupp, men högre än övriga Skåne län. Nöjd regionindex för bostäder var detsamma i Eslöv som för andra kommuner i samma kommungrupp och lite högre än i Skåne län. Antalet verkställda vräkningar per 100 000 invånare var betydligt högre i Eslöv i jämförelse med både Skåne län och andra kommuner i samma kommungrupp 2013 men betydligt lägre 2012.

Nöjd regionindex är en del av SCB:s årliga medborgarundersöknng. Nöjd regionindex ger en indikation på kommunen som en plats att bo och leva på.

Sida 215 (308)

Efterfrågan Småhustomter Under tidsperioden 2010-2014 har kommunen sålt runt 60 tomter till privatpersoner och byggherrar för nybyggnation av småhus för helårsbruk. Av tomterna fnns 40 på Bäckdala, ett utbyggnadsområde i västra Eslöv. Därutöver har fem tomter sålts i Eslövs, fem i Marieholm, fyra i Löberöd och en i Flyinge. Större delen av köparna kommer från kommunen men även från Lund, Malmö och grannkommunerna. Det fnns även privata aktörer som erbjuder tomter i kommunen, dels lucktomter men också i större utbyggnadsområden i Stehag. I slutet av oktober 2015 fanns runt 70 tomtköregistreringar i den kommunala tomtkön. Önskemål om tomter fnns i Eslövs centralort men också i Stehag.

Bostadsrätter Bostadsrätter har under de senaste åren byggts på Bäckdala och i centrala Eslöv. Bakom byggandet på Bäckdala står Boklok Housing där Skanska och Ikea tillsammans har utvecklat ett affärskoncept i syfte att erbjuda bostadskunder prisvärda kvalitetsbostäder. Efterfrågan var vid tidpunkten för infyttning, 2014, stor. Vilket har lett till att Boklok Housing kommer att bygga fer bostadsrätter inom samma område. Efterfrågan bedöms fnnas hos äldre villaägare med eget kapital och hos yngre som vill bo i området men inte är intresserad av bo i småhus. Utöver Boklok Housing är intresset hos privata byggföretag att producera bostadsrätter avvaktade. De förhållandevis låga priserna på andrahandsmarknaden för småhus dämpar efterfrågan på bostadsrätter.

Flerbostadshus Byggandet av såväl hyres- som bostadsrätter i ferbostadshus var lågt mellan 1990-2010. En förklaring är att marknadens aktörer har bedömt efterfrågansom låg. Under de senaste åren har trenden vänt och fera byggprojekt med bostadsrätter och hyresrätter har, eller är på väg att realiseras. Framförallt i Eslövs centralort men också i andra delar av kommunen. I november 2016 stod runt 3000 personer i det kommunala bostadsbolagets bostadskö. Hyresrätter När det kommunala bostadsbolaget färdigställde kvarteret Valpen 2013 i Eslöv centralort var det den första större satsningen på många år. Lägenheterna var uthyrda innan färdigställande, vilket visar på en stor efterfrågan. Av de som fyttade in i lägenheterna var det 25 procent som sålde ett småhus i Eslövs kommun, 25 procent som fyttade in från en annan kommun och 50 procent fyttade inom det kommunala bostadsbolagets bestånd. En övervägande majoritet av de som fyttade in var pensionärer. En effekt av kvarteret Valpen har blivit att ett fertal större projekt startas och kommer färdigställas inom ett par år. Efterfrågan på hyresrätter fnns också i kommunens mindre tätorter. Däremot är betalningsviljan lägre vilket gör privata byggföretag tveksamma.

Bild 6: När kvarteret Valpen stod färdigt för infyttning 2013 var alla lägenheter uthyrda.

Tobins Q Ett sätt att beräkna lönsamheten i byggprojekt är att använda måttet Tobins Q. Tobins Q är marknadspriset dividerat med produktionskostnaderna. Om produktionskostnaderna är högre än marknadsvärdet är Tobins Q lägre än 1,0. Är Tobins Q över 1,0 lönar det sig att bygga. Ett högt Tobins Q visar alltså en hög efterfrågan. Tobins Q för Eslöv var 2012 0,8, vilket är något högre än i grannkommunerna Hörby, Höör, Klippan, Sjöbo och Svalöv men lägre än i grannkommunerna Kävlinge och Lund. Efterfrågan är alltså högre i de två sistnämnda kommunerna än i Eslöv. Att tänka på är att det fnns geografska skillnader inom kommunerna med mer eller mindre attraktiva lägen. Tobins Q visar ett genomsnitt.

31

Sida 216 (308)

Aktuella infrastrukturprojekt God tillgänglighet med kollektivtrafk är grundläggande för regionens utveckling. Region Skånes mål för området är att tillgängligheten har förbättrats så att 80 procent av arbetsplatserna i Skåne är nåbara inom 45 minuter med kollektivtrafk år 2030. Som utvecklingsområden är kollektivtrafk och bostadsförsörjning tätt sammankopplade. Bra förbindelser ger förbättrade förutsättningar för bostadsbyggande på samma sätt som ökat bostadsbyggande ger goda förutsättningar för kollektivtrafk. Pågatåg till Marieholm Marieholmsbanan är 14 kilometer lång och går mellan Eslöv och Teckomatorp. Sträckan har använts som enkelspårigt avlastningsspår men rustas nu för persontrafk. I Marieholm byggs en ny station och i december 2016 kan Pågatågen börja trafkera banan. Tågen kommer stanna en gång i timmen i vardera riktningen. Öppnandet av Marieholmsbanan för persontrafk innebär avsevärt bättre förbindelser mellan Eslöv och Helsingborg. Regional superbuss till Hurva och Gårdstånga För att stärka kollektivtrafken i Skåne och binda ihop Skånes större orter satsar region Skåne på regionala superbussar. Åtta stråk har utretts och i dialog med kommunerna förbereds nu åtgärder på vägar och hållplatser. Arbetet med åtgärderna beräknas påbörja 2015-2016. Eslövs kommun berörs av den linje som går mellan Kristianstad och Malmö. Hållplatser fnns i Hurva och Gårdstånga och är redan nu anpassade för superbuss. Superbussarna tas i bruk efter att infrastruktur fnns på plats längs hela sträckan.

Effekter på bostadsbyggandet i Skåne till följd av ESS och MAX IV (2012) Region Skåne pekar på att tillgång till bostäder och fexibilitet på bostadsmarknaden är nyckelfrågor för den hävstångseffekt som ESS och MAX IV kan innebära för samhällsutvecklingen i regionen. Forskningsanläggningarna ska locka till sig internationell arbetskraft och spetskompenens och då måste kommunerna ha beredskap att erbjuda bostäder. Region Skåne menar att det framförallt är hyreslägenheter i 32

lägen med god tillgänglighet som kommer att efterfrågas. Utan bostäder får företagen svårt att rekrytera, kommunerna måste därför gå före och vara redo när efterfrågan uppstår.

Höghastighetsbana Höghastighetsbanan beskrivs i vissa sammanhang som den största infrastruktursatsningen i modern tid. Projektet är ett regeringsinitiativ som syftar till en ny höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Malmö respektive Stockholm och Göteborg. Förhoppningen är att den nya järnvägen ska åstadkomma ett ökat bostadsbyggande med 100 000 bostäder, en större arbetsmarknad och ett hållbart resande. Järnvägen beräknas stå färdig 2035. Stationslägen fnns i Skåne utpekade till Malmö, Lund och Hässleholm. Eslövs kommun berörs genom att viss kapacitet skulle kunna friläggas längs södra stambanan vilket skulle ge möjlighet till bättre koppling mot regionala mål (se sida 13) och i så fall en positiv effekt på bostadsbyggandet. Eslövs kommun berörs även genom att järnvägens dragning skär genom kommunen.

Bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband med hög överföringshastighet bidrar till kommunens attraktivitet för boende, näringsliv och kulturliv. Det är också ett steg mot region Skånes mål att det ska vara möjligt att bo och verka i hela Skåne. Det nationella målet för området är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020 och att minst 40 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2015. Bredbandspolicy för Eslövs kommun antogs 2013. Eslövs kommun ska enligt policyn bland annat verka för att det regionala målet uppnås. Det vill säga att minst 95 procent av alla hushåll och företag har möjlighet att till en rimlig kostnad ansluta sig till bredband med en hastighet på minst 100 Mbit/s år 2020 och minst 40 procent år 2015. Andelen med tillgång till bredband med kapacitet om minst 100 Mbit/s var 2014 runt 35 procent i Eslövs kommun enligt Post och Telestyrelsens mätning. Under 2016 kommer kommunen satsa på att möjliggöra digital infrastrukturutveckling genom att sluta sam-

Sida 217 (308)

verkansavtal med olika operatörer. Under 2016 kommer även det kommunala bostadsbolaget att slutföra sin satsning på bredband, vilket betyder att alla fastigheter ägda av det kommunala bostadsbolaget, inkl. äldreboenden och särskilda boenden, kommer vara anslutna vid slutet av året. Ett väl utbyggt bredbandsnät är inte minst viktigt för att ge äldre möjlighet att utnyttja välfärdsteknologi i hemmet, en förutsättning för att fer äldre ska kunna bo kvar hemma.

Bild 7: Snart stannar tågen i Marieholm! I slutet av året 2016 öppnar den nya pågatågstationen.

33

Sida 218 (308)

Outnyttjade byggrätter Outnyttjade byggrätter är den mängd bostäder lagakraftvunna detaljplaner ger rättighet till. Detaljplanerna utgör genom sin juridiska verkan ett viktigt steg i bostadsbyggandet. Outnyttjade byggrätter i byarna Outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner fnns för samtliga byar i kommunen (se fgur 25 och kartor på nästa sida). Kommunen äger mark med byggrätter i Billinge, Marieholm, Löberöd, Flyinge, Harlösa och Hurva. I Stockamöllan, Stehag, Kungshult, Väggarp/ Örtofta och Gårdstånga är marken privatägd. Många av de detaljplaner som har byggrätter kvar är av äldre datum och har av olika anledningar blivit inaktuella. Det är därför osäkert hur stor andel av detaljplanerna som kommer att kunna realiseras. Kommunens bedömning är att högst hälften av de 600 rättigheter till bostäder som fnns i äldre planer kommer att kunna bidra till bostadsbyggandet.

Outnyttjade byggrätter i Eslövs stad Outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner fnns för runt 655 bostäder i Eslövs stad. Bedömningen utgår från antal bostäder som angivits i planbeskrivningen. I planer där antal bostäder inte har angivits har antal möjliga bostäder räknats fram genom att multiplicera den yta som angivits för bostadsändamål med antal tillåtna våningar. Därefter har den totala bostadsytan dividerats med yta per lägenhet. Varje lägenhet har antagits vara 60 kvadratmeter vilket motsvarar två r.o.k. Byggrätterna fnns i större utbyggnadsområden som Bäckdala och Långåkra men också i äldre detaljplaner med lucktomter kvar. I Eslövs centrala delar fnns ett antal detaljplaner med pågående projekt. Angående hur mycket som kommer realiseras de närmast åren se lista med planerade projekt (bilaga 1).

34

Område

Kommun

Privat

Totalt

Billinge

40

38

78

Marieholm

24

165

189

Löberöd

77

12

89

Stockamöllan

21

6

27

Stehag

0

83

83

Kungshult

2

0

2

Väggarp/ Örtofta

0

25

25

Gårdstånga

0

7

7

Flyinge

9

13

22

Harlösa

0

16

16

Hurva

24

32

50

Totalt byarna

197

401

598

Eslövs stad

251

404

655

Kommunen totalt

448

805

1253

Figur 25: Uppskattning av antal bostäder som ryms inom outnyttjade byggrätter. Källa: Eslövs kommun

Sida 219 (308)

Billinge

Flyinge

Gårdstånga

Hurva

Kungshult

Löberöd

Harlösa

Stehag

Örtofta Väggarp

Marieholm

Eslövs stad

Stockamöllan

outnyttjade byggrätter på ej kommunal mark outnyttjade byggrätter på kommunal mark

Figur 26: Kartaöver outnyttjade byggrätter

35

Sida 220 (308)

Bostäder i ÖP och fördjupade översiktsplaner Den gällande översiktsplanen för Eslöv är antagen 2002. Den redovisar tilltänkt lämpliga utbyggnadsområden utan att särskilt ange vilken mängd bostäder områdena skulle kunna rymma. Tilltänkta utbyggnadsområden redovisas mer noggrannt för fyra delområden i fördjupningar av översiktsplanen. Fördjupningar fnns för Marieholm, Flyinge/Gårdstånga, Östra Eslöv och Västra Eslöv. Översiktsplanerna redovisar markens lämplighet och kommunens önskemål och ställningstagande angående lokalisering av bebyggelse. Däremot ger den inte någon beredskap för bostäder i sig själv. Den kommunala beredskapen sträcker sig till de lagakraftvunna detaljplanerna i kombination med markrådighet. Redovisning av antalet bostäder angivna i översiktsplan och dess fördjupningar visar en uppskattning av vad som maximalt skulle kunna rymmas i ett visst område under givna förutsättningar. Mera mark är utpekad än vad som förväntas realiseras då kommunen velat hålla öppet för fera alternativa utvecklingsmöjligheter. De angivna talen skall därför endast betraktas som ett hypotetiskt mått på det antal bostäder som skulle rymmas om alla alternativ förverkligas.

Marieholm Fördjupad översiktsplan för Marieholm antogs 2009 och har 2025 som tidshorisont. I planen föreslås utbyggnadsområden som tillsammans rymmer 379 bostäder. Utbyggnaden föreslås ske i tre etapper med utgångspunkt närmast stationen. I den första etappen fnns största delen av bostäderna i lägenheter i ferbostadshus. De två följande etapperna innehåller framförallt villor. Östra Eslöv Fördjupad översiktsplan för Östra Eslöv antogs 2009 och har 2020 som tidshorisont. Planen föreslår en mindre komplettering av bostäder och ny sammanhängande bebyggelse söder om Snärjet (Norregård), Kastberga och Grytby. Utbyggnaden föreslås ske i tre etapper som tillsammans innehåller 540-815 bostäder i varierad utformning och med varierade upplåtelseformer. Planområdet för den fördjupade översiktsplanen för Östra Eslöv ligger utanför (öster om)utvecklingsprojektet Östra Eslöv. 36

Västra Eslöv Fördjupad översiktsplan för Västra Eslöv antogs 2005 och har 2020 som tidshorisont. Planområdet ligger i Eslövs nordvästra, västra och sydvästra tätortskant. I planen föreslås fem nya stadsdelar med blandad bebyggelse i högst två våningar. Fullt utbyggd skulle planen rymma 1000-1600 bostäder. Idag pågår utbyggnad av etapp ett. Flyinge och Gårdstånga Fördjupad översiktsplan för Flyinge och Gårdstånga antogs 2013 och har 2040 som tidshorisont. Planområdet ligger längs Kävlingeån i kommungräns mot Lund. Området omfattar Getinge, Gårdstånga och Flyinge. Planen visar i en offensiv regional hållning relativt stora områden som tänkbara för bostäder. Vid en utbyggnad till två tredjedelar innehåller planen ca 2000 eller ca 850 bostäder fram till 2040. Aktuella projekt Under tidsperioden 2015/2016 kommer det att färdigställas 300 nya lägenheter i ferbostadshus. Inte sedan miljonprogramsåren har byggandet legat på motsvarande nivåer. Bakom projekten står fera lokala byggherrar och det kommunala bostadsbolaget. Majoriteten av lägenheterna kommer upplåtas med hyresrätt. I listan över bostäder med planerad infyttning 20172021 (se bilaga 1) redovisas de i dagsläget kända projekten. Med åren ökar osäkerheten i uppgifterna. Listan bör därför uppdateras årligen. I genomsnitt förväntas en infyttning i runt 190 bostäder per år. Av bostäderna förväntas runt 60 procent fnnas i ferbostadshus. Hur många bostäder som färdigställs är beroende av hur kommunens arbete med detaljplanering fortlöper men också av hur effektiv, smidig och rättssäker bygglovsprocessen är. Hinder på vägen kan bland annat vara att detaljplaner inte följs, att de tekniska handlingarna är ofullständiga eller att slutbesked inte kan ges. De planerade projekten med infyttning 2017-2021 kommer till stora delar ske genom förtätning av centrala delar av Eslövs stad och miljonprogramsområdena. Även bostadsrätter kommer att byggas som komplement till gruppbyggda småhus i utbyggnadsområdet Bäckdala.

Sida 221 (308)

Två utvecklingsprojekt kommer under kommande år ha stor betydelse för utvecklingen av Eslövs stad: Östra Eslöv och Klok förtätning. Syftet med projekten är att samla stadsutveckling till stations- och centrumnära lägen.

Östra Eslöv Östra Eslöv syftar till en utveckling av tätorten öster om järnvägen (se fgur 27). Det stations- och centrumnära läget och närheten till natur gör att området har goda förutsättningar att bli en attraktiv del av stadskärnan. För att kunna planera för en framtida exploatering har Kommunledningskontoret fått i uppdrag att genomföra projektet Östra Eslöv. Ett första steg i projektet är att skapa en tydlig bild av områdets potential och ta fram en utvecklingsplan.

Området rymmer idag fera fastighetsägare och olika typer av verksamheter. Kommunen äger viss mark men intentionerna med området förutsätter att det fnns intresse att exploatera hos privata aktörer.

Klok förtätning Klok förtätning är förtätning inom tätorten. Potentialen till förtätning fnns i ett mer effektivt användande av befntliga resurser som infrastruktur, parker och kvarter. Genom att ta tillvara på markytor inom den bebyggda miljön kan nya bostäder skapas i redan uppvuxna och attraktiva bostadsområden med närhet till service och stadskärnan. Förtätning ska inte ske på bekostnad av befntliga boendekvaliteter i områdena. Ett första steg med att identifera möjlig förtätning har under hösten 2015 initierats av Kommunledningskontoret och kommer fortlöpa under 2016.

Viljan är att omvandla östra Eslöv till en stadsdel som är attraktiv för boende och näringsliv. Fullt utbyggt är målet att området ska rymma 700-1000 bostäder.

Figur 27: Det markerade området på kartan visar en ungefärlig avgränsning av projektet Östra Eslöv

37

Sida 222 (308)

Utveckling av byarna Det kommunala bostadsbolaget (ebo) är en aktiv part i planeringen av bebyggelsen i byarna. Bolaget har ett styrelsebeslut på att bygga 40-50 lägenheter i byarna de närmaste 5-7 åren. 2015 färdigställdes 8 lägenheter i Harlösa, planer fnns att bygga 7 lägenheter i Billinge (Billinge gamla skola) med infyttning 2018. Därefter letar ebo efter möjligheter att bygga runt 10 lägenheter i någon av de andra byarna. Kommunen har idag försäljning av byggklara tomter i Hurva, Billinge, Marieholm, Löberöd och Flyinge. I Stehag säljer en privat exploatör tomter i byns södra del. I Flyinge kommer en ny detaljplan tas fram under 2017 för att möjliggöra för fer bostäder. I Harlösa har bygglov beviljats för 74 bostäder i ferbostadshus, enligt exploatören förväntas byggstart till årsskiftet 2016/ 2017. I Löberöd har kommunen tecknat optionsavtal med två exploatörer för bebyggelse av bostadsrätter. Alla planerade projekt fnns med i projektlistan (bilaga 1).

munen ställa villkor som styr inriktningen på bostadsbyggandet, exempelvis vad gäller upplåtelseformer, storlekar och genomförandetid.

Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal Från den första januari 2015 ska kommunen, enligt en ny lag om kommunala markanvisningar och ändringar i PBL, anta två typer av riktlinjer; dels för markanvisningar och dels för exploateringsavtal. Riktlinjerna ska vara vägledande, alltså inte bindande och antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod Den tidigare exploateringspolicyn för Eslövs kommun har förklarats inaktuell. Under våren 2016 påbörjas arbetet med att ersätta den med nya riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal enligt de nya reglerna.

Rutiner för exploateringsverksamheten Parallellt med arbetet att ta fram riktlinjer för markanvisningar och exploateringsaval pågår ett arbete med att ta fram rutiner för exploateringsverksamKommunalt markinnehav heten. Rutinerna för exploateringsverksamheten Eslövs kommun har ett stort markinnehav i staden och fera av byarna (se fgur 28 på nästa sida). I staden kommer användas internt för att skapa en långsiktigt fungerande struktur för exploaterings- och planproligger den kommunala marken i ytterkanterna av cessen. bebyggelsen. I fera av byarna äger kommunen mark i centrala lägen. De orter där kommunen äger mycket mark är Eslövs stad, Marieholm, Stehag, Billinge, Stockamöllan, Kungshult, Hurva och Löberöd. De orter där kommunen äger mindre eller ingen mark är Harlösa, Örtofta, Gårdstånga och Flyinge. Beroende på vilka områden som blir aktuella för utbyggnad i den nya översiktsplanen kan markköp bli aktuellt. Eslövs kommun består till 70 procent av åkermark. Större delen av marken på landsbygden ägs av privatpersoner men även kommunen äger mindre bitar. Genom att äga viss jordbruksmark kan kommunen förhandla om markbyten. Det är därför värdefullt för kommunen att äga mark utanför de mest centrala lägena. Kommunalt markinnehav i kombination med riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal är ett viktigt verktyg för kommunens arbete med bostadsförsörjning. Det ger kommunen möjlighet att styra förutsättningarna och få särskilda villkor uppfyllda av byggherren. Genom markanvisningsavtal kan kom-

38

Sida 223 (308)

± BILLINGE

STOCKAMÖLLAN ! !

!

!

!

!

STEHAG

MARIEHOLM KUNGSHULT

ESLÖV

HURVA VÄGGARP ÖRTOFTA

LÖBERÖD GÅRDSTÅNGA

!

FLYINGE

! !

!

HARLÖSA

Kommunägd mark

0

5

10 km

Figur 28: Karta över kommunalt markinnehav. Källa. Eslövs kommun

39

Ortsvisa bostadsbehov

Sida 224 (308)

Bostadsbehoven skiljer sig åt i kommunen. Det som påverkar är bland annat åldersstruktur och bostadsbeståndets utformning. Målsättningen är att det ska fnnas ett varierat utbud av bostäder i staden och i byarna.

Billinge Invånare

465

Befolkningsutveckling 19752014

4%

Småhus

172

Flerbostadshus

12

Befolkningsprognos 2014-2020

34

Stockamöllan Invånare

309

Befolkningsutveckling 19752014

-3 %

Småhus

132

Flerbostadshus

3

Befolkningsprognos 2014-2020

-11

Stehag Invånare

1184

Befolkningsutveckling 19752014

125 %

Småhus

454

Flerbostadshus

19

Befolkningsprognos 2014-2020

79

Marieholm Invånare

1583

Befolkningsutveckling 19752014

3%

Småhus

538

Flerbostadshus

16

Befolkningsprognos 2014-2020

40

Billinge har en högre andel äldre än kommunen i stort. Fram till 2020 kommer åldersgruppen 65-79 år öka med 21 personer, vilket är en markant ökning i förhållande till byns storlek. Utifrån de förändrade bostadsbehov som en åldrande befolkning medför kommer det inom ett par år fnnas behov av tillgänglighetsanpassade bostäder.

Stockamöllan har en betydligt högre andel av befolkningen i åldrarna 65-84 år jämfört med kommunen som helhet. Flerbostadshusbeståndet är begränsat och tillgänglighetsanpassade bostäder behövs för att möta behov hos en åldrande befolkning samt för att möjliggöra fyttkedjor. Fler bostäder behövs om orten ska behålla och öka sitt invånarantal.

Stehag har haft en kraftig befolkningstillväxt sedan 1975. Under de senaste åren har en stor infyttning skett av barnfamiljer. Åldersstrukturen är ung i förhållande till kommunen som helhet. Byn består till stor del av ägda småhus, fer hustyper och upplåtelseformer behövs för att bostadsbeståndet ska bli mer varierat.

Marieholm har en åldersstruktur som motsvarar kommunen som helhet. Pågatågstationen i Marieholm som invigs i slutet av 2016 innebär en utvecklingsmöjlighet för orten och öppnar upp för en generell efterfrågan på bostäder.

Sida 225 (308)

Eslövs stad Invånare

18594

Befolkningsutveckling 19752014

33 %

Småhus

4093

Flerbostadshus

541

Befolkningsprognos 2014-2020

1743

Kungshult Invånare

363

Befolkningsutveckling 19752014

6%

Småhus

170

Flerbostadshus

1

Befolkningsprognos 2014-2020

-26

Örtofta Invånare

535

Befolkningsutveckling 19752014

22 %

Småhus

163

Flerbostadshus

7

Befolkningsprognos 2014-2020

-1

Gårdstånga Invånare

387

Befolkningsutveckling 19752014

-3%

Småhus

167

Flerbostadshus

0

Befolkningsprognos 2014-2020

6

Flyinge Invånare

11036

Befolkningsutveckling 19752014

53 %

Småhus

443

Flerbostadshus

5

Befolkningsprognos 2014-2020

6

Eslövs stad har en stor andel av bostadsbeståndet i kommunen. I Eslöv fnns 82 procent av alla ferbostadshus och lockar därför unga och äldre från andra kommundelar. Åldersstrukturen är något äldre än kommunen som helhet vilket hänger samman med att orten erbjuder seniorbostäder, äldreboenden och hyresrätter i centrala lägen. 85 procent av den förväntade befolkningstillväxten i kommunen fram till 2020 förväntas ske i Eslöv. Det fnns därför ett behov av fer bostäder. Kungshult har en högre andel äldre i åldrarna 65-74 år. På några års sikt innebär det att det kommer fnnas behov av tillgänglighetsanpassade bostäder. Fler bostäder behövs om orten ska behålla och öka sitt invånarantal. Byn består till stor del av ägda småhus, fer hustyper och upplåtelseformer behövs för att bostadsbeståndet ska bli mer varierat.

Örtofta har en betydligt yngre åldersstruktur än kommunen i stort. Fler bostäder behövs om orten ska behålla och öka sitt invånarantal. Byn består till stor del av ägda småhus, för att det ska vara möjligt för bland annat unga och äldre att bo i byn behövs en variation av hustyper och upplåtelseformer.

Gårdstånga har en högre andel av befolkningen i åldrarna 19-64 år och 65-74 år. Byn består uteslutande av ägda småhus. För att det ska vara möjligt för bland annat unga och äldre att bo i byn behövs en variation av hustyper och upplåtelseformer. Superbusstation innebär en utvecklingsmöjlighet för byn. Efterfrågan på bostäder för studenter och forskare kan uppstå i samband med att ESS och Max IV invigs.

Flyinge har haft en hög befolkningstillväxt sedan 1975 och åldersstrukturen är ung. Byn består till stor del av ägda småhus. För att det ska vara möjligt för bland annat unga och äldre att bo i byn behövs en variation av hustyper och upplåtelseformer. Efterfrågan på bostäder för studenter och forskare kan uppstå i samband med att ESS och Max IV invigs.

41

Sida 226 (308)

Harlösa Invånare

791

Befolkningsutveckling 19752014

9%

Småhus

278

Flerbostadshus

11

Befolkningsprognos 2014-2020

-28

Löberöd Invånare

1190

Befolkningsutveckling 19752014

43 %

Småhus

407

Flerbostadshus

32

Befolkningsprognos 2014-2020

-39

Hurva

42

Invånare

378

Befolkningsutveckling 19752014

10 %

Småhus

152

Flerbostadshus

5

Befolkningsprognos 2014-2020

-8

Harlösa har en högre andel unga 0-18 år och äldre 65-74 år än kommunen som helhet. Fler bostäder behövs om orten ska behålla och öka sitt invånarantal. Efter att prognosen togs fram har bygglov beviljats för 75 studentbostäder vilket kommer att påverka befolkningsutvecklingen och åldersstrukturen. Byn består till stor del av ägda småhus, för att det ska vara möjligt för bland annat unga och äldre att bo i byn behövs en variation av hustyper och upplåtelseformer. Löberöd har haft en hög befolkningstillväxt sedan 1975. Orten har en större andel av befolkningen i åldrarna 75 år och uppåt än kommunen som helhet. Anledningen är att det fnns äldreboende på orten. Fram till 2020 förväntas åldersgruppen att minska. Fler bostäder behövs om orten ska behålla och öka sitt invånarantal. Fler hustyper och upplåtelseformer behövs för att bostadsbeståndet ska bli mer varierat.

Hurva har en ung befolkningsstruktur i förhållande till kommunen i stort. Kollektivtrafkförbindelse i from av superbuss är en utvecklingsmöjlighet för orten. Fler bostäder behövs om orten ska behålla och öka sitt invånarantal. Fler hustyper och upplåtelseformer behövs för att bostadsbeståndet ska bli mer varierat.

Sida 227 (308)

Bostäder för äldre Kommunen har ansvar att ordna med platser i särskilt boende. Det framtida behovet av platser i särskilt boende påverkas av utbudet på den ordinarie bostadsmarknaden. Bostadsmarknaden för äldre är därför nära sammankopplat med behovet av platser i särskilt boende. Särskilt boende Kommunen har 330 platser i särskilt boende varav 18 korttidsplatser och 23 parbostäder. Tiden som boende i särskilt boende varierar men är i medeltal drygt 19 månader i Eslöv, för riket är motsvarande medeltal 9 månader. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen 2014 bodde 363 personer i åldern 65 år och äldre i särskilt boende i Eslöv. Detta motsvarar cirka 6,1 procent av befolkningen i åldersgruppen. För riket var motsvarande andel 5,5 procent. Bland personer som är 80 år eller äldre var andelen som bor permanent i särskilt boende 18,5 procent i Eslöv och 17,2 procent i riket. Cirka 65 procent av personerna i Eslöv var kvinnor. Äldreomsorgen bedömer att det behöver tillkomma runt 30 platser i särskilt boende fram till 2021. Framtida behov är svårt att bedöma men vi vet att åldersgruppen över 80 år kommer att öka efter 2020. Utvecklingen i samhället i stort går mot att fer äldre bor kvar hemma och att platserna i särskilt boende minskar. Ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan Region Skåne och kommunerna har tagits fram. Förändringar i avtalet speglar samhällsutvecklingen och mer specialiserad vård föreslås ske i hemmet. Förutom nya krav på den kommunala hemsjukvården innebär avtalet att det kan komma att behövas fer korttidsplatser och att bostäder i det ordinarie beståndet är anpassade för vård i hemmet. För att fer ska ges möjlighet att bo kvar hemma planerar kommunen, genom vårdoch omsorgsnämden, att utnyttja möjligheterna med välfärdsteknologi, vilket ställer krav på bredbandskapacitet och IT-infrastruktur.

Den ordinarie bostadsmarknaden för äldre Utbudet på den ordinarie bostadsmarknaden påverkar framtida behov av vård, omsorg och kostnader för bostadsanpassning. Det är därför viktigt med kunskap om äldres boendepreferenser och vilka möjligheter och hinder som fnns för att äldre ska få ett boende i linje med sina behov, önskemål och ekonomiska resurser.

Särskilt boende: Särskilt boende beviljas av en biståndshandläggare. För att en person ska beviljas särskilt boende krävs att en skälig levnadsnivå inte kan uppnås i hemmet genom insatser av hemtjänsten. Särskilt boende benämns i Eslöv som Vård- och omsorgsboende. Särskilt boende kan både vara en permanent bostad eller ett korttidsboende. Upplåtelseformen är alltid hyresrätt. Mellanboendeformer: Mellanboendeformer syftar till boendeformer som inte beviljas som bistånd men där extra service erbjuds, som till exempel gemensamhetslokaler och aktiviteter. Trygghetsboende och seniorboende räknas till mellanboendeformer. Trygghetsboende: I den defnition av Trygghetsboende som Boverket använder ska bland annat innehavaren av bostaden fyllt 70 år, gemensamma lokaler fnnas för måltider och aktivitet och boendet bemannas med personal vissa tider varje dag. Upplåtelseformen kan variera. Seniorboende: Det fnns ingen lagbunden defnition av vad ett seniorboende är, det gemensamma är att bostäderna upplåts till personer som betraktas som seniorer. En vanlig nedre åldersgräns är 55 år. Ofta fnns det tillgång till gemensamma lokaler och aktiviteter. Upplåtelseformen kan variera.

En sammanställning av aktuell forskning (S 2014:10, Utredningen om bostäder för äldre) kring äldre bostadsval och boendepreferenser visar att yngre äldre föredrar större bostadsyta, trädgård och eget underhåll. Medan de allra äldsta föredrar mindre bostadsyta, tillgänglighet, balkong och minskat ansvar för underhåll. Sammanfattningsvis pekar forskningen på att behovet av tillgängliga lägenheter som upplåts med hyresrätt kommer att öka. Det kommunala pensionärsrådet i Eslöv lyfter även fram att det är viktigt för äldre att ha tillgång till gemensamma lokaler i anslutning till bostaden. Utbudet av tillgänglighetsanpassade lägenheter som upplåts med hyresrätt är relativt begränsat i Eslöv. Det beror på att en stor del av beståndet är byggt innan krav på hiss infördes. Det kommunala bostadsbolaget erbjuder marklägenheter i åtta av kommunens byar.

43

Sida 228 (308)

Mellanboendeformer Det kommunala bostadsbolaget erbjuder boende i seniorbostäder på Karidal i Eslövs stad och i Löberöd. Lägenheterna har en nedre åldersgräns på 65 år. Alla lägenheter är anpassade efter äldres behov och utrustade med trygghetspaket (spisvakt med mera). Gemensamma lokaler och möjlighet till gemensamma måltider fnns. Det fnns inga trygghetsbostäder i Eslövs kommun. Under 2016 har det kommunala bostadsbolaget i en enkätundersökning frågat personer som är mellan 65 - 75 år och bosatta i Eslöv hur de ser på sitt framtida boende. 49 procent av de svarande vill bo i hyresrätt och 23 procent i bostadsrätt. Drygt hälften vill bo centralt i Eslövs stad och 23 procent vill bo i någon av byarna. De festa efterfrågar 2-3 rum och kök. Enkätundersökningen kommer under 2017 att följas upp av en workshop där deltagare i enkätundersökningen bjuds in för att diskutera framtidens boende.

Bostäder för personer inom LSS Kommunen har enligt lagen stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS) ett ansvar att erbjuda bostäder med särskild service för personer som beviljats insats. Målet med insatsen är att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att leva som alla andra i samhället, få en god service och gott stöd oavsett var de bor. Detta ska uppnås genom att ge personen rätt till självbestämmande, infytande, integritet och delaktighet. Bostäderna fnns i lägenheter i antingen gruppbostad eller servicebostad. Gruppbostad Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov. Gruppbostad består av ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tider på dygnet. Servicebostad Servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger i regel samlade i samma eller kringliggande hus.

Bild 8: Mötesplats Karidal

44

I Eslöv bor (september 2015) 172 personer som är beviljade boende inom LSS. Efterfrågan på bostäder med särskild service är stor och kommer både från de egna medborgarna och från andra kommuner. I september 2015 väntade 9 personer på en bostad. Ungdomar och unga vuxna inom LSS personkrets är idag mer rörliga och har tydligare önskemål om bostäder än tidigare. Nya bostäder söks därför i centrumnära lägen och i nyproduktion. För att möta efterfrågan behövs ytterligare nya enheter 2016/2017.

Sida 229 (308)

Bostäder inom socialpsykiatrin Det fnns i Eslövs kommun möjlighet för personer med ett omfattande psykiskt funktionshinder att söka boende med stöd. För att beviljas ett särskilt boende inom socialpsykiatrin ska personen ha ett omfattande tillsyns- och stödbehov och behov av närhet till personal som inte kan tillgodoses på annat sätt. Det fnns tre boenden i kommunen varav ett är avsett för äldre. Boendena rymmer mellan 9 och 10 lägenheter som fnns antingen i en gruppbostad med gemensamma utrymmen eller i lägenheter samlade i ett trapphus. I vilken utsträckning personerna har svårigheter att klara boende på egen hand varierar. För en del är boende inom socialpsykiatrin en tillfällig lösning medan andra bor tillsvidare. Eslövs kommun erbjuder även boendestöd och tillsyn. Insatserna kan variera från fera timmar stöd per dag till tillsyn någon gång i veckan. Insjuknande i en psykisk sjukdom kan få konsekvenser för möjligheten att senare få en lägenhet på egen hand. Betalningsanmärkningar, störningstillbud och avsaknad av goda referenser gör trösklarna till den ordinarie bostadsmarknaden höga. Socialpsykiatrin har därför ett antal sociala kontrakt där kommunen står som hyresvärd och hyr ut i andrahand. I november 2016 var antalet tre.

Urbaniseringstrenden är stark hos unga vuxna, som även är den grupp som är mest rörlig. Flyttarna går framförallt mot de större städerna och städer med möjligheter till högre utbildning. Tillsammans samlar de fyra största lärosätena i Skåne 90 000 studenter. Trycket på bostäder från unga är som störst i Malmö, Lund och Helsingborg. Samtidigt uppger allt fer kommuner i Skåne bostadsbrist för unga. Även i Eslöv är utbudet av bostäder begränsat för unga vuxna. Underskottet i Eslöv beror framförallt på att unga inte har råd att efterfråga de bostäder som fnns eller på att tillgängliga bostäder är för stora. Andelen högskolestuderande i kommunen var 2011 mellan 2,5–3,5 procent enligt uppgifter från Region Skåne. Siffrorna är osäkra eftersom studenter ofta står kvar skrivna i sin hemkommun även om de bor och studerar på annan ort. I förhållande till grannkommunerna var andelen i Eslöv högre än i de festa grannkommunerna. Pendlingsmönster visar att runt 300-425 studenter bodde i Eslöv och studerade i Lund 2011. Det fnns idag inga studentbostäder i Eslöv däremot har det kommunala bostadsbolaget sänkt åldersgränsen för att ställa sig i kö till 16 år. Efter två års kötid är möjligheterna till ett eget boende goda. Bygglov har beviljats för 75 studentbostäder i Harlösa. Enligt byggföretaget är infyttning planerad till 2017.

Unga vuxna och studenter Till unga vuxna räknas personer i åldrarna 18-25 år. Studenter kan vara unga vuxna och studenter på samtidigt. Gemensamt för båda grupperna är att de generellt saknar ekonomiska möjligheter att efterfråga ägda bostäder. Precis som med andra grupper på bostadsmarknaden så skiljer sig unga vuxnas preferenser åt, men det är oftast hyresrätten som efterfrågas. Hyresgästföreningen undersöker vartannat år bostadsituationen för unga vuxna. I den senaste undersökningen från 2015 undersöktes unga vuxna i Malmö och Lund. Resultatet visar att det fnns en långsiktig trend att färre bor i eget boende och att allt fer bor hos sina föräldrar eller i osäkra upplåtelseformer. Undersökningen visar också att fer vill bo i en hyreslägenhet än vad som faktiskt gör det.

45

Sida 230 (308)

Slutsatser och resonemang • Kommunens roll i regionen är dubbel. Eslöv är dels en stad (med varierat bostadsutbud i de större tätorterna) och dels en kranskommun till Malmö och Lund (med stort utbud av småhus). • Bostadsmarknaden i regionen präglas av brist på billiga hyreslägenheter. Bostadsbristen har blivit särskilt allvarlig för grupper med lägre inkomster. • Behovet av hyresrätter är stort i kommunen men betalningsförmågan för nyproduktion lägre. Flyttkedjor behövs för att frigöra billiga lägenheter till hushåll med lägre inkomster. • Efter att det under en lång period byggts mest småhus ökar nu byggandet av ferbostadshus i Eslöv. • För att undvika boendesegregation och för att skapa fexibilitet på bostadsmarknaden bör framtida bebyggelse ske med varierade upplåtelseformer och hustyper. • Förbättrade kollektivtrafkförbindelser innebär en utvecklingsmöjlighet för Marieholm, Hurva och Gårdstånga. • Kommunen bör vara förberedd på att möta en ökad efterfrågan på bostäder som en effekt av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. • Det kommunala bostadsbolaget är relativt stort. I kombination med ett aktivt ägarskap är det ett viktigt verktyg för kommunens bostadsförsörjning. • Kommunen har tagit nya initiativ för att öka bostadsproduktionen i kollektivtrafknära lägen utan att ta jordbruksmark i anspråk. • Strategisk planeringsberedskap behövs i staden och i byarna för att möta efterfrågan när den uppstår. • Kommunen äger mark i bra lägen. I kombination med en aktuell översiktsplan och riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal är det ett viktigt verktyg för kommunens bostadsförsörjning. • Bostadsbeståndet består i många byar mest av småhus. Bostadsbeståndet skulle behöva bli mer varierat för att öka fexibilitetet och underlätta för fer att bo kvar eller fytta till byn. • Ökat antal äldre och minskat antal sjukvårdsplatser ställer nya krav på att bostäder anpassade efter äldres behov fnns i det ordinarie bostadsbeståndet. • Personer som är 80 år och äldre söker sig framförallt till hyreslägenheter med närhet till service. För äldre med eget kapital är även bostadsrätt ett alternativ. • Ungdomar och unga vuxna inom LSS personkrets är idag mer rörliga och har tydligare önskemål än tidigare. Eslövs kommun är en attraktiv boendekommun och efterfrågan sträcker sig utanför kommunens gränser, vilket ökar kraven på att kommunen har en god framförhållning i planeringen. • Utbudet av studentbostäder är begränsat.

46

Sida 231 (308)

Bostäder för socialt utsatta grupper Befolkningsökning och lågt bostadsbyggande har medfört att det idag råder bostadsbrist i många kommuner, inte minst vad det gäller billiga hyreslägenheter. Konkurrensen om hyreskontrakt ökar samtidigt som antalet ekonomiskt svaga hushåll växer. Personer med svag ställning på bostadsmarknaden är ofta hänvisade till hyresrätter och de festa står i någon form av bostadskö, som blir allt längre. Att fer får svårt att ordna med egen bostad gör att kommunen får arbeta på bredare front.

Bostadsgruppen För att motverka hemlöshet och utestängning fnns en samverkan kring boendefrågor mellan de tre förvaltningar som utgör socialtjänsten i kommunen; Vård och Omsorg, Arbete och Försörjning och Barn och Utbildning. Varje förvaltning kommer i kontakt med personer som av olika anledningar har svårt att ordna med bostad på egen hand. I ett första steg gör handläggaren en bedömning om det kan fnnas grund för bistånd i form av socialt andrahandskontrakt. Därefter förmedlar handläggaren en ansökan (remiss) till bostadskoordinatorn på bostadsgruppen. Bostadsgruppen bildades 2012 och består av en bostadskordinator, en bostadsstödskonsulent och en samordnare för boende och praktik. Boendekoordinatorn samfnansieras av alla tre förvaltningar medan bostadsstödskonsulenten och samordnaren för boende och praktik ligger under socialtjänstförvaltningen Arbete och Försörjning. Bostadsgruppen har ett etablerat samarbete med det kommunala bostadsbolaget kring det vräkningsförebyggande arbetet. Bostadsfrågor är nära kopplade till andra frågor som arbetsmarknad, psykisk hälsa och skuldsituation. Helhetsbilden är viktig. Därför samarbetar bostadsgruppen med de instanser som rör individen i fråga.

Sociala andrahandskontrakt Sociala andrahandskontrakt innebär att kommunen tecknar ett tillsvidarekontrakt med hyresvärden och i andra hand hyr ut till hyresgästen. Antalet sociala andrahandskontrakt ökar. I samarbetet med hyresvärden är grundtanken att kontraktet ska övergå till förstahandskontrakt efter 6 månader, mot att hyresgästen har förmåga att sköta hyra och boende. I praktiken är tiden som hyresgäst i andra hand ofta längre. Bostadsgruppen samarbetar med det kommunala bostadsbolaget och ytterligare fem hyresvärdar om att få fram bostäder. Bostadsgruppen har ett gott samarbete med hyresvärdarna men bostäderna räcker inte till. Den nya anvisningslagen, det vill säga att kommunen är skyldig att ta emot en nyanländ på anvisning från Migrationsverket, innebär att fer behöver sociala andrahandskontrakt. Utifrån nuvarande tillgång på permanenta bostäder är prognosen att fertalet bostäder saknas för 2017 och 2018. Detta ställer krav på kommunen att anordna akuta/tillfälliga boendelösningar.

Akuta situationer Kommunen kommer regelbundet i kontakt med personer som är i en akut situation av hemlöshet. Varje fall prövas individuellt. Om personen beviljas försörjningsstöd för boendekostnader är boendekoordinatorn behjälplig att föreslå tillfälliga lösningar. Efter att det akuta härberget Akutbo stängde har tillfälliga lösningar sökts på vandrarhem och hotell. Kostnaderna för tillfälliga lösningar är höga och ökande enligt Arbete och Försörjning. Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och för den som drabbas är tillgång till skyddat boende, och därefter ny permanent bostad en central fråga. Den drabbade är ofta en kvinna och många gånger står våldsutövaren, som ofta är en man, som 47

Sida 232 (308)

kontraktshavare eller som ägare till bostaden. Där till fnns ett samband mellan fysiskt våld och ekonomiskt våld, vilket till exempel kan innebära att mannen har fullmakt över konton med möjlighet att ta lån och handla varor i kvinnans namn. Detta kan i sin tur leda till betalningsanmärkningar och svårigheter för kvinnan att ordna med bostad på egen hand. Utan rätt till bostaden eller möjligheter till eget kontrakt blir kvinnans situation utsatt, även på bostadsmarknaden. Alla tre förvaltningar som utgör socialtjänsten i Eslövs kommun kan upptäcka ärenden av våld i nära relationer. Förvaltningen Vård och Omsorg utreder och fattar beslut om skyddat boende. Personen som utsätts för våld är ofta i behov av skyddat boende omgående, gärna samma dag. Det fnns inte tillgång till skyddat boende inom kommunen utan utredarna på Vård och Omsorg tar kontakt med kvinnojourer runt om i hela landet. Att leta efter plats på skyddat boende är ett tidskrävande arbete. Fram till nyligen har Eslövs kommun samarbetat med en kvinnojour i Skåne om skyddat boende. Frågan om samarbete har lyfts med en annan kommun i Skåne. Skyddat boende är inte en permanent lösning på boendesituationen. Om risken att utsättas för våld igen bedöms som liten och personen kan bo kvar i kommunen kopplas ärendet till bostadsgruppen. I de fall där risken bedöms som hög att utsättas för våld igen kopplas ärendet till samordnaren för ärenden om våld i nära relationer. Samordnaren för ärenden om våld i nära relationer jobbar på uppdrag åt alla tre förvaltningar och fnansieras av statliga projektstöd för att utveckla samordningen. Samordnarens roll är bland annat att samarbeta med andra kommuner om bostäder för våldsutsatta som inte kan bo kvar i hemkommunen. Varje kommun har enligt lagen skyldighet att ta hand om sina egna medborgare men också att ta emot våldsutsatta från andra kommuner för bosättning i kommunen. Samordnaren för våld i nära relationer fungerar då som en kontaktperson och tar ärendet vidare till bostadsgruppen.

48

Boendetrappan Personer med missbruksproblematik som är beviljade insatser kan erbjudas boende i boendetrappa. Boendetrappan är fyra steg mot en egen lägenhet. Det första steget, lågtröskelboende, saknas i kommunen. Det andra steget, en träningslägenhet, kräver att personen är helt drogfri och är motiverad att klara boendet på egen hand. Kommunen blockhyr sex lägenheter av EBO i ett trapphus och kommer efter 2016 ha tillgång till ytterligare två lägenheter. Trapphuset, där lägenheterna fnns, är bemannat av fältgruppen mellan klockan 19.00 och 08.15. Övrig tid kan de boende nå fältgruppen via telefon. Boende i Trappan har daglig tillsyn och motiverande samtal för bibehållen nykterhet och drogfrihet. Det tredje steget är ett socialt kontrakt. Kommunen står som hyresvärd, däremot är det inte bostadsgruppen som ordnar med lägenheter utan Fältgruppen. I september 2015 hade Fältgruppen 8 sociala kontrakt. Merparten av kontrakten fnns hos EBO men även BA-Bygg tecknar sociala kontrakt med Fältgruppen. Övriga hyresvärdar har oftast högre hyressättning än vad försörjningsbistånd tillåter och blir därmed inte aktuella för sociala kontrakt. Kontraktet är en kombination med övriga insatser för att främja bibehållen nykterhet och drogfrihet. Fältgruppen har tillsyn i lägenheterna minst en gång i veckan. Det fjärde steget är en egen lägenhet med förstahandskontrakt. I samarbete med hyresvärden görs en utslussplan. Under 2014 övergick två sociala kontrakt till förstahandskontrakt.

Bostäder för nyanlända Nyanlända som kommer till kommunen saknar ofta kapital och utan fast jobb är det svårt att få ett första handskontrakt på en lägenhet. Samtidigt som nyanlända är ett välkommet befolkningstillskott så ställer det nya krav på bostadsmarknaden. Bostäder för nyanlända hyrs med sociala andrahandskontrakt i den första etableringsfasen. Därefter är nyanlända en del av den ordinarie bostadsmarknaden. Från och med 1 mars är kommunen skyldig att ta emo en nyanlända för bosättning i kommunen. Bosättningslagen omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som fyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningsla-

Sida 233 (308)

gen och deras anhöriga. Anvisningar till kommunerna omfattar nyanlända som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotfyktingar. Antalet personer som varje kommun ska ta emot anges i fördelningstal. För 2017 är antalet som ska anvisas till Eslövs kommun 121.

Bostäder för ensamkommande barn och ungdomar Kommunen ansvarar för ensamkommandes mottagande, omsorg och boende. Ansvaret gäller både för de barn och ungdomar som är asylsökande och för de som har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Ensamkommande barn som kommer till kommunen placeras i familjehem eller på integrationsboende (HVB), än så länge har inga barn placerats på stödboenden. Entreprenören VoB Syd svarar för att slussa ut ungdomar till utfyttningslägenheter efter att de fyllt 18 år eller slutat gymnasiet. Kommunen är behjälplig att hitta lägenheter. Idag hyrs alla lägenheter som sociala andrahandskontrakt hos det kommunala bostadsbolaget. Det fnns behov av fer utslussningsoch utfyttningslägenheter. Brist på små och billiga lägenheter gör att ungdomar blir kvar i utslussningslägenheter, vilket i sin tur hindrar andra ungdomar att fytta från integrationsboenden.

Fördelningstal Migrationsverket lämnar prognoser till regeringen. I prognoserna fnns det bland annat med en uppskattning över hur många ensamkommande barn som årligen kommer att ansöka om asyl i Sverige. Baserat på prognosen gör verket en beräkning av hur många boendeplatser som behövs i kommunerna för asylsökande ensamkommande barn. För att skapa en jämn fördelning över landet har Länsstyrelsen tagit fram en modell för hur platserna ska fördelas mellan länen och kommunerna. Modellen utgår från så kallade fördelningstal som länsstyrelsen räknar fram. Faktorer som styr fördelningstalen är kommunens folkmängd, tidigare mottagande av ensamkommande barn och deras anhöriga, tidigare mottagande av nyanlända personer och deras anhöriga samt antal boendedygn för asylsökande på kommun- och länsnivå Källa: Text hämtad från Migrationsverkets hemsida 2016-01-25

49

Sida 234 (308)

Slutsatser och resonemang • Kommunen samverkar för att motverka utestängning från bostadsmarknaden • Antalet sociala andrahandskontrakt ökar. • Kommunen har ett bra samarbete med det kommunala bostadsbolaget och privata hyresvärdar, men utifrån nuvarande tillgång på permanenta bostäder är prognosen att fertalet bostäder saknas för 2017 och 2018. Detta ställer krav på kommunen att anordna akuta och/eller tillfälliga boendelösningar. • Kostnaderna för tillfälliga lösningar är höga och ökande. • Nya samverkansformer/jourlägenheter behövs i situationer av våld i nära relationer. • Brist på små och billiga lägenheter gör att ungdomar blir kvar i utslussningslägenheter, vilket i sin tur hindrar andra att fytta från integrationsboenden.

50

Sida 235 (308)

Bilaga 1 Bostäder med planerad infyttning 20172021 I listan över bostäder med planerad infyttning 20162020 redovisas de av kommunen kända projekten. Med åren ökar osäkerheten i uppgifterna. Det fnns även projekt där det i dagsläget inte är känt om hur många bostäder projektet rymmer eller när infyttning kan ske. Listan bör därför uppdateras kontinuerligt.

Sammanfattning

Totalt 2017-2021

2017

2018

2019

2020

2021

Ej tidsatta

Eslövs stad

726

111

131

168

210

71

35

Byarna

227

96

26

64

14

6

24

Kommunen

953

207

157

232

224

77

59

51

52

18

2

39

20

18

35

Östra Eslöv

Östra Eslöv

Centrala Eslöv

Centrala Eslöv

Centrala Eslöv

Centrala Eslöv

Gåsen 17, område 3

Gåsen 17, område 4

Del av 51:4 (Arildsvägen)

Färgaren 20 och 21 (Södergatan 22)

Timmermannen 11

Köpmannen 11 (Stensson)

16

x

15

Centrala Eslöv

Centrala Eslöv

Centrala Eslöv

Östra Eslöv

Malmöhusen

Kyrkstöten (privat)

Grosshandlaren

Rovan 15

10

Centrala Eslöv

Eslövs stad

Del av 53:4 (Föreningstorget)

Klok förtätning

Totalt

Centrala Eslöv

Västra Eslöv

Del av 53:1 (Billesholmsvägen)

Sallerup fortsättning

Centrala Eslöv

Centrala Eslöv

Del av 53:1 (Tågarpsvägen)

Rausvägen, styckehustomt

Centrala Eslöv

Östra Eslöv

Kastanjen 1 (Gamla brandstationen)

Del av Skatan 3 (Berga H-O)

Västra Eslöv

Centrala Eslöv

Tranbäret 1-10 (Bäckdala)

70

1

Centrala Eslöv

Centrala Eslöv

Slaktaren 25 m.f.

Del av 53:1 (Axelvoldsvägen,)

Del av 53:1 (Svalövsvägen,)

40

Centrala Eslöv

Östra Eslöv

Rådjuret 1 och Kidet 1 , etapp 1

Gåsen 8

726

18

100

35

1

1

1

x

10

1

90

x

Östra Eslöv

Centrala Eslöv

Abborren 2

Färgaren 8 och 19

11

16

8

40

Västra Eslöv

Östra Eslöv

Drottningen 6

Örnen 4 (Spritfabriken)

6

12

Östra Eslöv

Östra Eslöv

Gåsen 17, område 1

40

20

30

2

Antal bostäder

Gåsen 17, område 2

Västra Eslöv

Västra Eslöv

Långåkra 1:11

Långåkra 1:11

Västra Eslöv

Västra Eslöv

Bäckdala 1

Bäckdala 1

Område

Projekt

Stycke

FBH

FBH

Stycke

Stycke

Stycke

x

FBH

Stycke

Stycke

Stycke

FBH

FBH

FBH

FBH

FBH

FBH

FBH

FBH

FBH

FBH

FBH

FBH

FBH

Stycke

Grupp

Stycke

Grupp

FBH

Grupp

Stycke

FBH

Stycke

Hustyp

Äganderätt

x

Hyres

Äganderätt

Äganderätt

Äganderätt

x

x

Äganderätt

Äganderätt

Äganderätt

Hyres

Hyres

x

Hyres

x

x

x

Student

x

Hyres

Hyres

Hyres

Hyres

Hyres

Äganderätt

x

Äganderätt

x

x

x

Äganderätt

Bostadsrätt

Äganderätt

Upplåtelseform

Klar

Privat

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

EBO

EBO

Privat

Privat

Privat

Privat

Pågår

Överklagad

Saknas

Saknas

Saknas

Saknas

Pågår

Pågår

Pågår

Pågår

Pågår

Pågår

Pågår

Pågår

Pågår

Pågår

Pågår

Klar

Klar

Privat Privat

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

detaljplan

EBO

EBO

EBO

Privat

Privat

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Markägare

Bilaga 1: Bostäder med planerad infyttning 2017-2021, Eslövs stad

111

18

20

39

2

30

2

2017

131

3

1

1

10

1

70

30

15

2018

168

5

1

1

40

30

40

35

16

2019

210

5

100

35

10

30

20

10

2020

71

5

18

6

12

20

10

2021

35

11

16

8

Planerade men ej tidsatta

Sida 236 (308)

Löberöd/ annan by

Totalt

Stehag

Löberöd

Ölyckegård (etapp 1 och 2) 1:283, grupp

Del av Värlinge 11:26 (Gränsbovägen, Stehag)

Löberöd

Ölyckegård (etapp 1 och 2)

Stehag

Löberöd

Löberöd 1:214 (Hörbyvägen)

Marieholm

Hurva

Hurva, Sallabacken

Stehag 5:21

Hurva

Hurva 15:56 (Kärleksbacken)

Marieholm bostäder

Harlösa

Harlösa 44:222

Marieholm

Flyinge

Östra Gårdstånga 5:134-139 (Dressyrvägen, Flyinge)

Åkarp 3:20, 3:23, 3:26, 3:27, 3:28, 3:30, 29:15, 4:113 (Marieholm Väster)

Flyinge

Östra gårdstånga 13:107, 13:109, 2;47, 2:68, 2;69, 2:70, 2:72 (Fasanvägen, Flyinge)

Marieholm

10

Flyinge

Östra Gårdstånga 17:1 (Flyinge)

Del av Sibbarp 2:3 (Marieholm)

15

Billinge

Billinge 3:85, 3:84, 14:71

227

x

25

10

7

7

4

9

10

4

75

6

5

30

3

7

Billinge

Billinge 12:54 (Billinge skola)

Antal bostäder

Område

Projekt

Stycke

Stycke

FBH

Stycke

Grupp

FBH

Grupp

Stycke

Stycke

Stycke

FBH

FBH

Stycke

Stycke

Stycke

Stycke

FBH

Hustyp

x

Äganderätt

Hyres

Äganderätt

x

Hyres

Bostadsrätt

Äganderätt

Äganderätt

x

x

Student

Äganderätt

Äganderätt

Äganderätt

Äganderätt

Hyres

Upplåtelseform

Eslövs kommun

Privat

EBO

Eslövs kommun

Eslövs kommun

ebo

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Eslövs kommun

Privat

Eslövs kommun

Privat

Privat

Eslövs kommun

Privat

Eslövs kommun

EBO

Markägare

Bilaga 1: Bostäder med planerad infyttning 2017-2021, byarna

Pågår

Klar

Saknas

Klar

Klar

Saknas

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Klar

Pågår

Klar

Pågår

Klar

Pågår

detaljplan

96

5

10

1

4

75

1

2017

26

5

3

1

9

1

7

2018

64

5

3

10

15

1

30

2019

14

5

7

1

1

2020

6

5

1

2021

24

3

2

10

6

3

Planerade men ej tidsatta

Sida 237 (308)

53

Sida 238 (308)

KS.2015.0386

Sida 239 (308)

2016-11-29 Julia Göransson 0413-62052 [email protected]

Samråd om bostadsförsörjningsprogram för Eslöv 2016 Samrådsredogörelse Bostadsförsörjningsprogrammet har enligt beslut av Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2016-02-09, varit utställt för samråd under tiden 2016-03-08 – 2016-04-30.

Yttranden Förslaget har sänts för yttrande till: 1. Länsstyrelsen Skåne 2. Region Skåne 3. Kommunala förvaltningar och nämnder 3.1 Kommunala handikapprådet 3.2 Kommunala pensionärsrådet 3.3 Barn- och familjenämnden 3.4 Kultur- och fritidsnämnden 3.5 Servicenämnden 3.6 Vård- och omsorgsnämnden 3.7 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 3.8 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 3.9 Nämnden för arbete och försörjning 4. Grannkommuner 4.1 Hörby kommun 4.2 Höörs kommun 4.3 Klippans kommun 4.4 Kävlinge kommun 4.5 Lunds kommun 4.6 Sjöbo kommun

1(33)

Sida 240 (308)

4.7 Svalövs kommun

5. Intresseorganisationer 5.1 Flyinge Utveckling 5.2 Billinge byalag 5.3 Borlundsbygdens vänner 5.4 Harlösa byalag 5.5 Harlösa försköningsförening 5.6 Hurva byaförening 5.7 Kungshults byalag 5.8 Löberöds hembygdsförening 5.9 Marieholms byaförening 5.10 Stehags intresse- och försköningsförening 5.11 Örtoftabygdens byalag 5.12 Östra Strö byalag 5.13 PRO Eslövs 5.14 SPF Seniorerna Flyingebygden 5.15 SPF Seniorerna Harlösabygden 5.16 Centerpartiet Eslöv (ska vara här?) Förslaget har även funnits tillgängligt för allmänheten på kommunens bibliotek, på kommunens hemsida och i stadshusets foajé.

Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen har fått Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 för samråd enligt lagen (2000:1 383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL). Länsstyrelsens sammanfattning Länsstyrelsen anser att bostadsförsörjningsprogrammet är mycket väl genomarbetat och ger en bra bild av Eslövs kommuns förutsättningar, utmaningar och ambitioner. Riktlinjerna utgör ett gediget underlag för arbetet med bostadsförsörjning och bostadsbyggande. Bakgrund och syftet med riktlinjerna Kommunen har en central roll för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Enligt BFL är syftet med planeringen att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Av riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska bland annat framgå:

2(33)

Sida 241 (308)

1. 2. 3.

Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet Kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och Hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen.

Enligt BFL ska uppgifterna särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Mål för bostadsbyggande och planerade insatser för att nå uppsatta mål I bostadsförsörjningsprogrammet har förutsättningar som styr bostadsbehoven analyserats och slutsatserna grupperats i fyra temagrupper för extra fokus, Varierat bostadsutbud och enflexibel bostadsmarknad, Stärka Eslövs roll i ett flerkärnigt Skåne, Bostäder för personer som står utanför bostadsmarknaden, Tryggt och tillgängligt boende för äldre. Till varje temagrupp redovisas pågående och planerade åtgärder för att nå malen, samt tidplan och ansvarig. Länsstyrelsen är mycket positiv till valet av temagrupper och menar att åtgärderna väl motsvarar behoven. Att åtgärder är tydligt formulerade, ansvar fördelat och tidplan upprättad ger ett transperent upplägg och goda förutsättningar att förverkliga målen. Kommunens målsättning för bostadsbyggande (i genomsnitt 150 per år fram till 2025) motsvarar det bostadsbehov som Länsstyrelsen nyligen beräknat. Liksom programmet också påpekar så omfattar Länsstyrelsens beräkning varken ackumulerat bostadsbehov eller ökande antal nyanlända. I bilaga 1, Bostäder med planerad inflyttning 2016-2020 redovisas sammanlagt 989 bostäder till 2020 vilket ger ett årligt genomsnitt på knappt 200 bostäder. I programmet beskrivs att det på kort sikt behövs kreativa lösningar för akuta situationer och i ett längre perspektiv en bättre beredskap för oförutsedda och plötsliga behov. Som åtgärd ska kommunstyrelsen ansvara för att utreda och kontinuerligt följa upp hur bostadsbehoven förändras till följd av ökat mottagande av nyanlända. Riktlinjerna skulle med fördel kunna kompletteras med åtgärder för hur bostadsförsörjningen för nyanlända ska hanteras. Länsstyrelsen vill uppmärksamma att kommuntalet kommande ar med sannolikhet blir högre. Kommentar: Eslöv kommun håller med om att bostadsförsörjning för nyanlända är en angelägen fråga och att åtgärder behövs. Frågan kommer inte att utredas i bostadsförsörjningsprogrammet utan behandlas separat i

3(33)

Sida 242 (308)

ett eget dokument. Åtgärden i bostadsförsörjningsprogrammet blir att ta fram en handlingsplan för bostadsförsörjningen för nyanlända. I december 2016 öppnas en ny pågatågstation i Marieholm. Enligt fördjupad översiktsplan för Marieholm föreslås utbyggnadsområden som sammanlagt rymmer 379 bostäder. Av programmet framgår att det finns cirka 80 bostäder i gällande detaljplaner. Vidare framgår av bilaga att tio bostäder i flerbostadshus och fyra småhus förväntas till 2020. Liksom programmet beskriver ger stationen nya utvecklingsmöjligheter för orten. Länsstyrelsen menar att det ur planeringssynpunkt är viktigt att kontinuerligt följa upp hur stationsläget utvecklas. Kommentar: Eslövs kommun ser det som viktigt att följa upp utvecklingen av stationsläget i Marieholm, liksom i övriga orter med nya kollektivtrafikförbindelser som Hurva och Gårdstånga. Kommunens demografiska utveckling, bostadsbehov och utveckling av bostadsbeståndet Länsstyrelsen anser att den demografiska utvecklingen och olika gruppers förutsättningar är mycket väl beskrivna liksom befintligt bostadsbestånd. Det finns en tydlig koppling mellan folkhälsoarbete och bostadsförsörjning. Kapitlet Ortsvisa bostadsbehov beskriver historisk befolkningsutveckling och bostadsbestand. Vidare ställs prognostiserad demografisk förändring i förhållande till bostadsbestånd och slutsatser dras om hur bostadsbeståndet kommer att behöva kompletteras. Länsstyrelsen anser att detta utgör ett mycket bra underlag för kommunens arbete med bostadsförsörjning. Övriga kommentarer Länsstyrelsen är mycket positiv till att programmet redovisar en bedömning av antal bostäder inom gällande detaljplaner och kartläggning av kommunalt markinnehav. Programmet beskriver att uppdrag finns för att ta fram en strukturplan för delregionen. Uppdraget syftar bland annat till att bidra till en mer effektiv och rationell bostadsförsörjning genom att sträva efter mellankommunal samordning i den fysiska planeringen i MalmöLundregionen. Mellankommunal samordning är av stor betydelse och Länsstyrelsen ser fram emot att ta del av strukturplanen.

Region Skåne Region Skåne har mottagit rubricerad handling för synpunkter. Region Skåne har ansvar för det regionala tillväxtarbetet och planeringen av transportinfrastrukturen i Skåne samt är regional kollektivtrafikmyndighet och beställare av den skånska kollektivtrafiken. Utifrån detta ansvar tar

4(33)

Sida 243 (308)

Region Skåne fram den regionala utvecklingsstrategin, näringslivsprogram, den regionala trafikinfrastrukturplanen samt trafikförsörjningsprogram. Genom Strukturbild för Skåne arbetar Region Skåne med att tydligare koppla samman det regionala utvecklingsansvaret och kommunernas översiktsplanering. Region Skåne har också ansvaret för regionala bedömningar av den ekonomiska utvecklingen samt prognoser över sysselsättning och befolkning. Region Skåne tar därför årligen fram befolkningsprognoser för Skåne och dess kommuner, samt för Öresundsregionen. Region Skåne yttrar sig över Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 utifrån ovanstående ansvar. Region Skånes synpunkter Inledningsvis vill Region Skåne lyfta fram att förslaget till bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun håller hög kvalitet och är ett väl strukturerat och analytiskt planeringsunderlag. Förslaget visar tydligt kommunens mål och viljeinriktning när det gäller bostadsbyggandet. Det är också intressant att en ny översiktsplan tas fram samtidigt som kommunen arbetar med riktlinjer för bostadsförsörjningen och att kommunen arbetar samman dessa två planinstrument. På så vis kan riktlinjerna för bostadsförsörjning få direkt koppling till markanvändning och prioritering av utbyggnadsordning. Programförslaget saknar nu en närmare beskrivning av var utbyggnad ska ske. Men det anges i programmet att de redovisade bostadsbehoven, efter sammanvägning med övriga kriterier, ska landa i en utbyggnadsordning. Det är då viktigt att kopplingen mellan analys av behov från bostadsförsörjningsprogrammet och utbyggnadsprioriteringen i översiktsplanen görs tydlig. För att stärka Skånes konkurrenskraft, höja sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten finns behov av att kommunerna och Region Skåne arbetar med strategiska insatser på både kort och lång sikt, inom en rad politikområden som arbetsmarknad, utbildning, näringslivsutveckling och integration. Dessutom är kollektivtrafik som binder samman Skåne, robust och välplanerad infrastruktur samt en fungerande bostadsmarknad avgörande för att stimulera rörligheten på arbetsmarknaden och därmed en ökad produktivitet och konkurrenskraft. Det regionala perspektivet Samrådsförslaget redovisar relevanta regionala strategier och dokument på ett tydligt och föredömligt sätt, vilket Region Skåne uppskattar. I förslaget förs bra resonemang om kommunens roll i det flerkärniga Skåne och på den skånska bostadsmarknaden. Det vore dock önskvärt med en något utvecklad

5(33)

Sida 244 (308)

beskrivning av koppling mellan de regionala strategierna och deras betydelse för Eslövs utveckling. Här skulle möjligen också det pågående arbetet med en strukturplan för MalmöLundregionen kunna kommenteras samt vilka möjligheter och utmaningar det innebär för boendeutvecklingen och utvecklingen av verksamheter i kommunen. Kommentar: Eslövs kommun påverkas mycket av det regionala utvecklingsarbetet, inte minst infrastruktursatsningar. Kopplingen mellan de regionala strategierna och utvecklingen för Eslöv samt vilka utmaningar och möjligheter samarbetet i MalmöLundregionen innebär har tydliggjorts i kapitlet Planer, mål och program. Förslaget lyfter också på ett bra sätt fram kopplingen mellan bostadsförsörjning och näringslivets förmåga att kunna växa. Det är positivt att kommunen ser sin roll ur ett regionalt tillväxt- och utvecklingsperspektiv och gör tydliga kopplingar till de behov och möjligheter som forskningsanläggningarna ESS och MAX IV innebär och som bostadsförsörjningen kan bidra med. I den regionala utvecklingsstrategin för Skåne, Det öppna Skåne 2030, läggs stor vikt vid balansen på bostadsmarknaden. Målsättningen är att 6000 nya bostäder ska byggas per år och att det ska ske med en allsidig sammansättning av upplåtelseformer, storlek och huspriser för att matcha en årlig befolkningstillväxt på 1 %. Utöver detta konkreta mål för bostadsutvecklingen, finns i utvecklingsstrategin även andra skrivningar kopplat till bostadsförsörjningen, till exempel att stimulera ett klimatanpassat, kollektivtrafiknära, förtätat, blandat och integrerat byggande med balanserad och hållbar markanvändning. Betydelsen av naturnära områden och utemiljöer nära bostaden för att öka möjligheten till rekreation, trivsel i området och vardaglig fysisk aktivitet lyfts också. I höstas kom Länsstyrelsens beräkning av bostadsbehovet som då sattes till 7 000 bostäder per år fram till 2030 och då var inte det senaste tillskottet av flyktingar medräknat. Behovet är alltså troligtvis avsevärt större. Att säkerställa ett ökat bostadsbyggande och en långsiktig bostadsförsörjning i hela Skåne är en viktig framtidsfråga för regionen. Tillgången till en bra bostad är en viktig förutsättning för social hållbarhet genom att det ger en grund för god livskvalitet och för god hälsa för befolkningen. En väl fungerande bostadsmarknad är också av stor vikt för den ekonomiska utvecklingen inte bara i den enskilda kommunen utan för regionen som helhet. Såväl i den regionala utvecklingsstrategin som i strategier för Det flerkärniga Skåne, som är framtaget inom Strukturbild för Skåne, understryks att den flerkärniga ortstrukturen är en av Skånes styrkor.

6(33)

Sida 245 (308)

Med variationen av platser och mångfalden av miljöer tillsammans med korta avstånd och hög tillgänglighet blir Skåne attraktivt. Skåne behöver därför högre grad bindas samman så att en bättre tillgång till utbudet av boenden, arbeten, tjänster, kultur, fritid och service möjliggörs. För att utveckla och dra nytta av Skånes flerkärniga ortstruktur och för att nå målet om ett ökat bostadsbyggande är de avgörande att den kommunala nivån också aktivt arbetar för detta. För Region Skåne är det därför glädjande att Eslövs kommun tar utgångspunkt i såväl sitt läge i det flerkärniga Skåne som i sitt närområde och framförallt i de möjligheter, behov och utmaningar som kommunen står inför. Demografi och utsatta gruppers behov Förslaget till bostadsförsörjningsprogram tar ett helhetsgrepp på bostadsförsörjningen och kopplar samman bostadsbeståndet med demografiska förutsättningar och behovet för de utsatta grupperna på ett bra sätt. Bland annat uppmärksammas de äldre åldersgrupperna ökande behov och vilka krav detta kommer att ställa på bostadsbeståndet. Det är positivt att Eslöv redan nu planerar långsiktigt för en åldrande befolkning då denna grupp kommer att fortsätta att öka i framtiden. Detta gäller också för andra utsatta grupper som t.ex. nyanlända. Det är också positivt att kommunen planerar att utöka sitt bostadsbestånd med hyresrätter, då analysen visar att detta bestånd behöver utökas i flera av orterna i kommunen för att skapa ett mer blandat bostadsbestånd. Region Skåne vill även lyfta Folkhälsorapport för Skåne (med sina kommunresultat) som ett viktigt underlag. Där finns kunskap om befolkningen som kan vara relevanta för kommunen att koppla till arbetet med bostadsförsörjningen. Kommentar: Eslövs kommun håller med om att kopplingen mellan folkhälsa och bostadsförsörjning är viktig. Kommunen arbetar aktivt med folkhälsoarbete och tar del av det regionala folkhälsoarbetet bland annat genom Program för socialt hållbarutveckling som bostadsförsörjningsprogrammet förhåller sig till. Planberedskap och markberedskap I bostadsförsörjningen är två av kommunens starkaste verktyg planmonopolet och markpolitiken. I programförslaget nämns att många detaljplaner med kvarvarande byggrätter är gamla och inaktuella. Här vore det önskvärt med ett resonemang om hur kommunen avser hantera detta. Inaktuella detaljplaner och långa planeringsprocesser kommer ofta fram i debatten som ett av hindren för bostadsbyggande. Programmet tar också upp kommunens brist på mark i flera av de mindre

7(33)

Sida 246 (308)

orterna. Region Skåne delar kommunens syn på att kommunalt markinnehav kombinerat med en markpolicy ger kommunen möjlighet att styra förutsättningarna för bostadsbyggande. Kommentar: För att undvika inaktuella detaljplaner jobbar Eslövs kommun i exploateringsprojekt med tydligt genomförandeperspektiv från idé till inflyttning i färdig bostad. Kommunens mål för arbetet finns uttryckt i riktlinjerna ”Bostadsmarknadens aktörer ska mötas av en organisation med helhetssyn på exploateringsprocessen från idé till inflyttning”. För att nå upp till målet ska nya rutiner för exploateringsverksamheten tas fram.

Kommunala pensionärsrådet Kommunala Pensionärsrådet vill att man särskilt belyser följande inför fastställande av det kommande bostadsförsörjningsprogrammet: -

För en tydlighet i programmet behövs en förklaring till de olika begreppen som finns; trygghetsboende, seniorboende, särskilt boende (som vi i Eslöv benämner Vård- och omsorgsboende) samt specialbostäder. Man blandar också i texten olika begrepp såsom servicehus och gruppboenden utan närmare förklaring.

Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet ska vara tydligt i fråga om vilken boendeform som avses. Begreppen har ändrats på de ställen i programmet där de använts felaktigt. För ytterligare tydlighet har rubriken Mellanboendeformer lagts till för att öka läsbarheten. -

Framhålla vikten av närhet till service och kollektivtrafik när man planerar boende för äldre.

Kommentar: Vikten av närhet till kollektivtrafik och service lyfts fram i bostadsförsörjningsprogrammet under tema Tryggt och tillgängligt boende för äldre (s, 10) ”Forskning visar att de allra äldsta, över 80 år, i stor utsträckning önskar boende i hyresrätt med närhet till service och kollektivtrafik” -

En önskan om att kommunen tillsammans med fastighetsägarna skapar tillgängliga boende och boendemiljöer i de centralt belägna bostäder som redan finns idag.

Ett första steg mot förbättrad tillgänglighet i det befintliga beståndet är en tillgänglighetsinventering. En åtgärd att genomföra en tillgänglighetsinventering har lagts till i riktlinjerna.

8(33)

Sida 247 (308)

-

Det är av stor vikt att man i programmet beskriver betydelsen av mötesplatser och gemensamhetslokaler i närheten av bostadsområdena.

Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet tar med synpunkten att kommunala pensionärsrådet framhåller vikten av mötesplatser och gemensamhetslokaler i närheten av bostadsområdena under rubriken Bostäder för äldre. -

Det är särskilt viktigt att man också bygger hyresrätter när man nyproducerar för äldre.

Kommentar: En stor del av det tillskott av bostäder som tillkommer de närmaste åren byggs som hyreslägenheter i centrala lägen och är därmed lämpliga som bostäder för seniorer.

Barn- och familjenämnden Bostadsförsörjningsprogrammet ger en god bild över förutsättningarna och kommunens intentioner kring bostadsutbudet. Bostadsförsörjningen är en stark faktor när det gäller behovet av förskola och grundskola. Programmet kan bidra till att befolkningsprognoserna blir säkrare och därmed även planeringen av kapaciteten inom Barn- och familjenämndens ansvarsområde. Vid den genomgång av förutsättningar för kollektivt resande som kommunen avser att göra (sid. 9 i programmet) kan övervägas om även skolresor och skolskjuts ska ingå. Barn- och familjenämnden har inget att erinra mot bostadsförsörjningsprogrammet.

Kultur- och fritidsnämnden Kultur och Fritid ställer sig positiv till föreslaget bostadsförsörjningsprogram. Det är av högsta vikt att kommunen arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder samt att möjliggöra inflyttning. Kultur och Fritidsnämndens mål är att uppmuntra och skapa möjligheter för fysisk aktivitet och ett brett kulturutbud eftersom detta också är bidragande faktorer till en god folkhälsa. En ökande befolkning ställer förutom krav på goda bostäder även behov av nya mötesplatser såsom exempelvis föreningslokaler. Nämnden anser att i det föreslagna bostadsförsörjnings-programmet tas hänsyn till nämnda synpunkter.

9(33)

Sida 248 (308)

Kultur- och fritidsnämnden godkänner förslaget till nytt bostadsförsörjningsprogram men att hänsyn bör tas till det ökade behovet av mötesplatser såsom exempelvis föreningslokaler. Kommentar: Det ökade behovet av mötesplatser som till exempel föreningslokaler är en fråga som bevakas av Kultur och fritidsnämndens representant i den strategiska lokalförsörjningsgruppen.

Servicenämnden Serviceförvaltningen finner att programmet är mycket välarbetad och ger ett utmärkt planeringsunderlag för de närmaste årens bostadsbyggande i kommunen. Det står klart att behovet av bostäder för socialt utsatta grupper är ökande då kommunen har en stigande flyktinginvandring. Här finns svårigheter att möta behoven då dessa grupper inte kan betala de hyror som nyproducerade hyreslägenheter betingar. Ur Serviceförvaltningens synvinkel är det viktigt att vara med vid planeringen av nya bostäder för att på ett effektivt sätt kunna möta behovet av lokaler för den sociala service, såsom förskolor och skolor, som uppstår. Servicenämnden har inget att erinra mot Bostadsförsörjningsprogrammet.

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Bostadsförsörjningsprogrammet ger en god bild över förutsättningarna och kommunens intentioner kring bostadsutbudet, men har begränsad inverkan på Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamhet. En av förutsättningarna är kollektivtrafik och vid den genomgången av förutsättningar för kollektivt resande som kommunen avser att göra, är det viktigt att även förutsättningar att ta sig till gymnasieskolan i Eslöv beaktas. Harlösa och Löberöd med omnejder är områden som behöver uppmärksammas i det sammanhanget. Yrkande Claes-Göran Wodlin (M), Marianne Svensson (S), Håkan Espebo (SD): Bifall till förvaltningens förslag till beslut med tillägget av ordet "särskilt".

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden påtalar särskilt behovet av att även gymnasieresorna beaktas i den planerade genomgången av förutsättningarna för kollektivt resande. I övrigt har nämnden inget att erinra mot bostadsförsörjningsprogrammet.

10(33)

Sida 249 (308)

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Miljöavdelningen, Kart- och bygglovsavdelningen samt Gata Trafik och Park har fått samrådsförslaget för yttrande. Sammanfattningsvis tycker Miljö och Samhällsbyggnad att förslaget är mycket väl genomarbetat och att det visar på de framtida behov och framtida förändringar som finns i kommunen. I Bostadsförsörjningsprogrammet, under "Bostadsmarknad" och "På gång nationellt", står det att regeringen vill ha kortare ledtider från idé till inflyttning. Bygglovsprocessen har en stor roll att spela just här och förslagsvis kan stycket kompletteras med någon text kring detta. Hur snabbt det går från att någon sökt bygglov till att någon kan flytta in, beror till stor del på hur effektiv, smidig och rättssäker bygglovsprocessen är. Hinder på vägen kan bland annat vara att detaljplaner inte följs, att de tekniska handlingarna är ofullständiga eller att slutbesked inte kan ges. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig positiva till bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016. Kommentar: Bygglovsprocessen är en viktig del av exploateringsprocessen, från idé till inflyttning. Bygglovsprocessens roll har förtydligats under rubriken Aktuella projekt i bostadsförsörjningsprogrammet.

Nämnden för arbete- och försörjning Bostadsfrågan är en av de stora utmaningarna för Nämnden för arbete och försörjning. Både tillgången på permanenta bostäder och tillfälliga akuta boendelösningar är avgörande faktorer för att nämnden ska uppnå sina mål för mandatperioden. Bostadsförsörjningsprogrammet bedöms med anledning av detta vara ett bra stöd i den löpande planeringen. Nämnden för arbete och försörjning har inget att invända mot Bostadsförsörjningsprogrammet.

Hörby kommun Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016 är ett välskrivet program som innehåller bred bakgrundsfakta och redovisar intressanta slutsatser. Det utgör en god grund för den framtida planeringen av Eslöv och bidrar till en beskrivning av regionens bostadssituation. Bostadsmarknaden är regional och därför är det viktigt för Hörby kommun att få ta del av Eslövs plan för- och bedömning av bostadsförsörjningen.

11(33)

Sida 250 (308)

Kommuner har ansvar för bostadsförsörjningen men samtidigt är bostäder varor på en marknad, därför behöver kommuner ha strategier för hur de kan nå sina mål tillsammans med privata aktörer. Eslöv kommun beskriver i bostadsförsörjningsprogrammet hur marknadens aktörer ska mötas av en organisation med helhetssyn på exploateringsprocessen från ide till inflyttning. Bostadsförsörjningsprogrammet, en aktuell översiktsplan, strategiskt markägande och riktlinjer för exploateringsavtal och markanvisningar lyfts vidare fram som de "verktyg" som behövs för att lyckas med detta. Hörby kommun delar ståndpunkten att det är centralt att kommunen arbetar som en helhet och med strategiska "verktyg" för att med privata aktörer kunna nå uppsatta bostadsförsörjningsmål. Kommunstyrelsen beslutar att Hörby kommun ställer sig positiv, enligt samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande, till remiss från Eslövs kommun gällande bostadsförsörjningsprogram Eslövs kommun 2016.

Höörs kommun Kommunstyrelsen beslutar att framföra till Eslövs kommun: Höörs kommun konstaterar att det finns ett betydande utbyte mellan våra båda kommuner när det gäller befolkningens pendling och flyttmönster, vilket ger anledning att utveckla och stärka samarbetet mellan kommunerna. Höörs kommun ser positivt på den utveckling som Eslövs kommun planerar för.

Klippans kommun Klippans kommun har tagit del av handlingen och tackar för möjligheten att lämna synpunkter men avstår från att lämna samrådsyttrande.

Kävlinge kommun Vi har diskuterat med kommunstyrelsens beredning och inga politiska synpunkter finns att ge. Vi vill ändå ge er lite respons som grannkommun i ett tjänstemannayttrande se nedan kommentarer. Vi vill framföra att det är ett ambitiöst arbete som försöker vara heltäckande och ge en översyn av alla boendekategorier ni har levererat. Det ska bli intressant att följa hur ni förankrar detta som ett underlag respektive stöd för diskussion, i syfte att vara vägledande för er övriga planering. Det är positivt att ni ger en tydlig referens till MLR-strukturplanarbete.

Lunds kommun Lunds kommun avstår från att yttra sig i ärendet Bostadsförsörjningsprogram för Eslövs kommun 2016, samråd.

12(33)

Sida 251 (308)

Flyinge Utveckling Flyinge Utveckling är en ideell, allmännyttig och politisk obunden förening som grundades 2002 för att utveckla Flyingebygden och öka dess värde, gemenskap och sammanhållning. Föreningen arbetar med information, opinionsbildning, evenemang, samt med att stötta och uppmärksamma de olika lokala aktörerna. Vidare driver föreningen projekt med natur- och miljöfokus; energibesparing, lokal energiproduktion lokalt driven kollektivtrafik, biogasprojekt, ridledsutveckling, diverse naturinventeringar Flyingebygden var en av de första i landet med att starta ett bygdebolag med begränsad vinstutdelning. Ett aktiebolag som verkar för bygdens bästa, där samtliga aktieägare är knutna till bygden. Föreningen Flyinge Utveckling är huvudägare, vilket också garanterar ett inflytande från alla som enbart önskar vara medlemmar i föreningen. Bolaget ska främja lokalt delägarskap och ge större incitament till engagemang, driva projekt inom bygden, skapa lokala arbetstillfällen och att hitta nya hållbara affärsidéer. Flyinge Utveckling har tagit del av samrådsförslaget ang. bostadsförsörjningsplan för Eslövs kommun. Vi välkomnar kommunens arbete med bostadsfrågan och vi ser med tillförsikt fram emot ett fortsatt öppet och gott samarbete med kommunen, där vi hoppas kunna bidra med värdefull information och vara en röst för bygden. Föreningen har haft landsbygdsfrågorna som utgångspunkt i vårt svar, med naturligt fokus utifrån Flyingebygden med orterna Gårdstånga, Flyinge, Getinge och Holmby m.fl. Kommentar: Även Eslövs kommun ser fram emot ett öppet och gott samarbete med Flyinge utveckling AB. Generellt är förslaget ganska tamt och allmänt hållet. Man konstaterar fakta utan att ifrågasätta eller problematisera och vi saknar en tydlig viljeyttring och ställningstagande från kommunen, samt konkreta förslag och handlingsplaner. Men man får utgå ifrån att detta är ett arbete som kommer att påbörjas efter att programmet är antaget. Vi saknar också jämställdhetsperspektivet i programmet. Befolkningsutveckling och bostadsbyggande Samrådsförslaget är till största del fokuserat på utvecklingen av Eslövs tätort, vilket vi som bor i kommunens övriga tätorter och på landsbygden, självklart måste ifrågasätta. Kommunens befolkning är enligt tabellerna i förslaget fördelat på 58 % boende i Eslövs tätort och 42 % utanför vilket inte återspeglas i de planerade satsningarna.

13(33)

Sida 252 (308)

Kommentar: Under rubriken utveckling av byarna har det förtydligats vilka satsningar i byarna som nyligen har genomförts och kommer att genomföras närmaste åren. (Förhoppningsvis ger det en mer rättvisande bild av hur kommunens resurser fördelas mellan centralorten och övriga delar av kommunen.) Flyingebygden är det näst största området utanför tätorten. Bygden är attraktiv med bra läge och stor potential, närhet till Lund, Ideon, ESS och MAXIV och med en pågående utbyggnad av kollektivtrafikförsörjningen. Man talar om att "Bostadsbyggandet ska ske genom hållbar förtätning med fokus på kollektivtrafiknära lägen och lägen med potential." ESS/MAX IV Vidare talar man om att "Kommunen bör vara förberedd på att möta en ökad efterfrågan på bostäder som en effekt av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV". Flyingebygden borde utifrån detta lyftas fram mer, då det är naturligt att efterfrågan på bostäder i området borde öka. Vi upplever redan nu en stor efterfrågan på boende i bygden, både ägande- och hyresrätter. Dock finns det bara en handfull byggklara villatomter i Flyinge tätort som är oattraktiva p.g.a. markförhållande m.m. Vi anser att kommunen borde aktivt gå in för att göra markköp för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande, både i Flyinge, Getinge och Gårdstånga av olika upplåtningsformer. Kommentar: Var utbyggnadsområden föreslås, det vill säga var kommunen ”satsar”, är en fråga som behandlas i översiktsplanen. Arbetet med ny översiktplan pågår och antagande är beräknat till 2018. FÖP Man nämner dessutom bara i förbifarten den fördjupade översiktsplanen som togs fram för ett par år sen för Flyinge, Gårdstånga och Getinge, vilket är ganska underligt då denna borde ha större genomslagskraft och påverkan på bostadsförsörjningsprogrammet. FÖP:en borde därför lyftas fram mer i programmet och ligga till grund för bostadsplanerandet. Annars kan man ju ifrågasätta syftet med att lägga ner resurser på att ta fram en FÖP. Kommentar: Fördjupningen av översiktsplanen för Flyinge, Gårdstånga och Getinge är ett värdefullt underlag i arbetet med den nya översiktplanen.

14(33)

Sida 253 (308)

Urbaniseringstrend? Man konstaterar rakt upp och ner att "En urbaniseringstrend syns inom kommunen där centralorten står för den största befolkningstillväxten." Man kan fråga sig om Eslövs tätort växer mest för att folk aktivt väljer att bosätta sig där eller om det är p.g.a. att det är bara där det finns tillgängliga hyresrätter av någon större omfattning? Sen kan man diskutera om detta är en önskvärd utveckling generellt. Enligt Region Skånes "Det öppna Skåne 2030" ska man dra nytta av Skånes flerkärningar ortsstruktur. Med detta borde man mena även de mindre tätorterna och inte bara kommunernas centralorter. Vår uppfattning är att de som väljer att bosätta sig i byarna på landsbygden gör det för just den platsens skull, inte för att man aktivt valt just den eller den kommunen att bo i, det vore naivt att tro något annat. Eslövs kommun borde därför jobba mer aktivt för att stärka byarna på landsbygden och verka för att hela kommunen blomstrar och på det sättet i förlängningen öka hela kommunens attraktivitet. Vi tror dessutom att urbaniseringstrenden kommer att vända och då är det bra om kommunen har tydligare beredskap för utvecklingen av sin landsbygd. Kommunen skulle därför inrätta en kommunal landsbygdsutvecklare för att bevaka och jobba med dessa frågor, som innefattar även servicefrågor, infrastruktur mm. (Men det är så klart något som ligger utanför bostadsförsörjningsprogrammet, dock vill vi passa på att lyfta behovet när vi har möjlighet.) Kommentar: Region Skånes mål att dra nytta av den flerkärniga ortsstrukturen är en strategi som bostadsförsörjningsprogrammet förhåller sig till. Bland annat är det relaterat till kommunens mål God tillgång till varierade bostäder i staden och i byarna. För att åstadkomma en mer varierad bebyggelse i byarna har kommunen tagit ställning att vid försäljning av mark ska sträva efter att komplettera bostadsbeståndet inom det närliggande området. Boendekostnader Vidare skriver man att "Behovet av hyresrätter är stort i kommunen men betalningsförmågan för nyproduktion lägre. Flyttkedjor behövs för att frigöra billiga lägenheter till hushåll med lägre inkomster." och man skriver att "Efterfrågan på hyresrätter finns också i kommunens mindre tätorter. Däremot är betalningsviljan lägre vilket gör privata byggföretag tveksamma." Flyingebygden har i dagsläget en stark socioekonomisk befolkningsstruktur med troligtvis en bra betalningsförmåga även vad gäller nyproduktion, vilket borde borga för att satsa på nybygge av bostads- och hyresrätter i bygden. Kommunen borde utreda och möjliggöra för nya typer av boende och byggande på landsbygden; hur kan man stötta olika aktörer och entreprenörer att bygga så det blir överkomliga boendekostnader även

15(33)

Sida 254 (308)

där fastighetsvärdena är lägre? Det är en stor utmaning som gäller för hela landet och alla orter utanför storstäderna, men det borde ligga i kommunens långsiktiga intresse att jobba med nyskapande lösningar för dessa frågor. Mellankommunalsamverkan Samverkan över kommungränserna nämns också, vilket vi varmt välkomnar. Flyingebygden ligger i ett gränsland och omfattar både delar av Lunds kommun och Eslövs kommun, vilket så klart ger både för- och nackdelar. Generellt kan man konstatera att ju längre från centralorten man bor, desto mindre intressant verkar man vara ur planeringssynpunkt och man hamnar lätt mellan stolarna. En ökad samverkan mellan Lund och Eslöv gällande kollektivtrafik, cykelleder etc. är en förutsättning för ett väl fungerande boende i bygden. Kommentar: Bostadsförsörjning har nära kopplingar till andra kommunala verksamheter men för att avgränsa arbetet är programmet fokuserat på mellankommunala samarbeten rörande bostadsfrågor. Vikten av mellankommunal samverkan kring bostadsförsörjning lyfts fram under tema Stärkt roll i ett flerkärnigt Skåne på sida i bostadsförsörjningsprogrammet. Boende för äldre, ensamstående och ungdomar Byggande av bostäder för äldre är en angelägen fråga även ute i byarna. I förslaget konstateras att "Ökat antal äldre och minskat antal sjukvårdsplatser ställer nya krav på att bostäder anpassade efter äldres behov finns i det ordinarie bostadsbeståndet." och att "Personer som är 80 år och äldre söker sig framförallt till hyreslägenheter med närhet till service. För äldre med eget kapital är även bostadsrätt ett alternativ." Samt att "Det kommunala bostadsbolaget erbjuder idag boende i trygghetsboende i centralorten". Det finns ett stort behov av boende för äldre i byarna och ett starkt önskemål om att kunna bo kvar på orten, även när man inte orkar sköta en större villa. Vår uppfattning är att ingen i bygden är särskilt intresserad av att flytta in till Eslöv när man behöver ett äldreboende. Om man tvingas flytta, väljer nog många hellre Lund eller Malmö om möjligt. Man väljer nog också att hellre flytta dit ens anhöriga bor. Vi anser att man därför bör satsa på mindre marklägenheter, trygghetsboende och vårdboende ute i de olika byarna och inte bara i centralorten, annars riskerar man att tappa invånare när behovet tvingar en att flytta. Kommentar: Se tidigare svar (sida 15) angående hur kommunen jobbar för att åstadkomma en mer varierad bebyggelse. Service

16(33)

Sida 255 (308)

Vad gäller den viktiga frågan om närhet till service, förhåller man sig i förslaget också passiv till genom att bara peka på var det finns service i nuläget - framförallt i centralorten. Man tar inte hänsyn till framtida eller pågående utveckling kring servicelösningar, som innefattar internethandel, matskassar med hemkörning etc. Det pågår en generell utveckling av idéer kring nya servicelösningar på landsbygden runt om i Skåne, vilket ger en större potential för landsbygdsboende och detta borde kommunen ta del av och använda sig av. Kommentar: Tillgång till service är ett kriterium i prioriteringen av utbyggnadsområden i översiktsplanen. Synpunkten lämnas vidare till det pågående arbetet att ta fram en ny översiktsplan. Jämställdhet Frågan om tillgängliga hyresrätter eller annat boende på landsbygden än i traditionella villor är även en jämställdhetsfråga. Ensamstående (och äldre) kvinnor har ofta mindre inkomster än män, samt kanske sämre förmåga att sköta en villa och trädgård på ålderns höst(?). Med nuvarande bostadsstruktur förstärker man polariseringen med ensamstående män på landsbygden och ensamstående kvinnor i staden. Vid skilsmässa, dödsfall etc. tvingas många flytta från byarna. Även socialt utsatta grupper utan eget kapital, stängs ute från boende på landsbygden i nuläget, samt ungdomar generellt. Vill man ha en differentierad befolkning, som möjliggör ett aktivt och levande samhälle, bör man därför satsa på att bygga fler bostads- och hyresrätter utanför centralorten, samt möjliggöra för nya typer av t ex kollektivboende och kooperativ. Kommentar: Se tidigare svar (sida 15) angående hur kommunen jobbar för att åstadkomma en mer varierad bebyggelse. Slutsats Vi förespråkar att kommunen fokuserar mer på landsbygden och byarna utanför centralorten och efterlyser en skarpare, mer aktiv och nydanande bostadspolitik. Ett ökat samarbete mellan politik, bostadsmarknadens aktörer, invånare och intresseorganisationer krävs för att kunna uppnå målen för att skapa nya och hållbara bostäder och attraktiva orter. Ett tydligare och direkt samband behövs mellan de politiska målen och planerad nyproduktion, som också bör sträcka sig över mandatperioderna.

17(33)

Sida 256 (308)

Man bör också stötta aktörer som vill driva t ex byggemenskaper eller hyreskooperativ, genom olika pilotprojekt både i centralorten och på landsbygden. Eslövs kommun bör våga ta steget och lägga sig i framkant i bostadsfrågan och vara innovativ vad gäller planering, arkitektur, finansiering- och upplåtelseformer, för att på det sättet bli en ännu mer attraktiv kommun att bosätta sig i!

Borlundabygdens vänner Vi i vår förening, Borlundabygdens Vänner, har diskuterat möjligheten att bygga seniorboende alt. kollektivt boende för 55+ i Borlundabygden. Den tanken förmedlar vi på detta sätt till er.

Löberöds hembygdsförening Löberöds Hembygdsförening har tagit del av rubricerade och vill avge följande kommentarer och förslag som sitt yttrande. I yttrandet kommenterar vi enbart generellt de kommunövergripande delarna. Vi har sett det som vår uppgift att specifikt kommentera de delar som berör Löberöd med omnejd, de delar där vår förening verkar. Materialet uppfattar vi som en genomgång av befintlig situation avseende marktillgång och befolkningstal samt slutsatser byggda på nuvarande beslut och statistik, rakt framskrivna. Resultat och slutsatser bygger på att inga ytterligare styrande politiska beslut ska tas. Vi menar detta är ett alldeles för passivt förhållningssätt i en plan som ska visa den politiska viljan att styra en kommun så att den blir välfungerande, och så att man når de önskvärda mål vilka ger invånarna ett gott liv i hela kommunen. De nuvarande nationella målen, de regionala målen och de kommunala mål som materialet redovisar, uppfattar vi som generella inriktningsmål att sträva mot. Dessa behöver konkretiseras i mera handfasta politiska mål att uppnå. Nu redovisas dessa som rena siffror av bostadsbyggande de närmsta åren, om inget förändras. Vi saknar uttryck för vilken service och vilka samhällskvaliteter man politiskt vill uppnå i det framtida samhället, såväl i tätorten som i kommundelarna. Hur vill man politiskt att det ska se ut? Vad vill politiken skapa? Vi anser att programmet tydligare måste visa den politiska viljan avseende dessa kvaliteter, och att det blir mera styrande för programmets utformning av mål för bostadsförsörjning. Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet är avgränsat till att endast behandla bostäder och bostadsbyggande. Bostadsförsörjning är relaterat

18(33)

Sida 257 (308)

till andra frågor som kollektivtrafik och service men uttrycker inte specifika mål för dessa områden. Det är istället en fråga för översiktsplanen att resonera kring. För Löberöds del redovisas en befolkningsminskning, trots att man redovisar att orten haft en kraftig befolkningsökning sedan 1975. Denna ökning beror på att det i början av perioden, fram till nu, har byggts ett större antal bostäder. Det har funnits möjligheter att flytta hit. Orten hade 1975 en för sin storlek osedvanligt god till gång till såväl samhällelig som kommersiell service, och dessutom kommunikationsmöjligheter med järnväg till kommunens centralort Eslöv. Järnvägen lades dock ner strax efter. Sedan 1975 har den samhälleliga servicen, bortsett från kommunikationsmöjligheterna, närmast utökats, medan den kommersiella servicen delvis försvunnit eller omstrukturerats. Så har t.ex. fem livsmedelsbutiker blivit en, men en betydligt större och mera välsorterad. Idag finns ett antal faktorer/service som har stor betydelse för det framtida Löberöd, och som det är viktigt att värna om, för att bibehålla och också utveckla det goda samhälle och de kvaliteter som Löberöd är och har; - Kommunal och redan planlagd marktillgång att bygga fler bostäder på. Mark och bostadspriser har varit, och är, gynnsamma i jämförelse med i Eslöv, Hörby, Lund och Malmö, orter där stora delar av ortens invånare har sin arbetsplats. Trots bristande allmänna kommunikationer har man velat bosätta sig i Löberöd. - Högstadieskola, som har Löberöd, Harlösa och Flyinge som upptagningsområde. - Väl utbyggda fritidsanläggningar och lokaler för föreningsliv, dessutom med kommunalt beslut om att bygga en konstgräsplan för fotbollsspel. Löberöd har ett omfattande och väl fungerande föreningsliv, inte bara inom sport och idrott. Föreningarna samverkar bra. - Väl utbyggd och väl fungerande barnomsorg. - En stor och mycket välfungerande vårdcentral, Brahehälsan, med utbyggd sjukgymnastik. - Tandläkare. - Apotek. - En större anläggning för äldreomsorg, Ölyckehemmet. Ölyckehemmet ligger granne med vårdcentralen. I närheten finns bostäder som bebos av äldre, som då lätt kan få tillgång till äldreservice, med Ölyckehemmet och/eller vårdcentralen som baser. Det finns behov av, och mark tillgänglig för, att bygga ytterligare liknande bostäder, för att på så sätt skapa tillgång till, inte minst för äldre, bra boende, sjukvård och nödvändig service. Marken norr om Ölyckehemmet, och tillfart till denna via Kullavägen, är mycket

19(33)

Sida 258 (308)

-

-

-

-

lämplig att bygga på. Genom att kombinera ett nybygge med att också förlägga en utbyggd barnomsorg till området kan man skapa värdefulla livskvaliteter och kontakt mellan generationer. Under en period fanns på Ölyckehemmet ett insprängt minidagis, som under den tiden gav kvaliteter till både barnen och de äldre. En utbyggnad runt Ölyckehemmet ger möjlighet till olika men rätt servicenivåer, och att mån därför inte behöver använda för samhället dyrare service än nödvändigt. Räddningstjänst finns på orten. Kyrkan har Löberöd som administrativt centrum i sitt upptagningsområde. Löberöds församling omfattar Högseröds, Harlösas och Hammarlundas tidigare församlingar. Bensinstation, postservice, ATG samt cateringverksamhet med distribution av "dagens rätt", finns samlade i ett välfungerande Servicecenter. Bank med uttagsautomat. Övrig kommersiell service, allt från livsmedel, konditori, blomsterhandel m.fl. butiker, till mäklare, revisorer och bygghandel. Under tiden från 1975 fram till nu, har vi kunnat se hur antalet butiker och kommersiella serviceområden minskat eller omstrukturerats, men kvar finns ändå en diversifierad kärna, väl värd att värna om. Genom en fortsatt utbyggt ort ges underlag för att bibehålla, och också utöka, servicenivån. Väl utbyggd tillgång till bredband genom fiber. Arbetstillfällen, inom ovanstående verksamheter, men också ett antal mindre företag inom service och tillverkning. Ett antal mindre byggföretag, industrier och serviceföretag har Löberöd som utgångspunkt.

Ovanstående är några av de faktorer som gör Löberöd till en bra och trygg ort att bo och leva i. Svagheten finner man i de allmänna kommunikationerna, som under den angivna perioden blivit sämre. Invånarna har löst detta med egen bil, samåkning eller genom att använda de bussförbindelser som finns. Att förbättra de allmänna kommunikationsmöjligheterna är önskvärt! Genom att bättre möjliggöra anslutning till expressbussarna Kristianstad-Malmö, som stannar vid terminalen på E22:an i Hurva, skulle betydligt fler använda denna möjlighet, och också få förbättrade möjligheter att bo i Löberöd. Bra pendlarparkering finns i Hurva. En annan svaghet är bristen på bostäder för personer/familjer som önskar lämna sina större villor, lantbruk eller lägenheter. Det innebär att de yngre familjer, som behöver de äldres nuvarande bostäder, inte kan komma åt dem. Nybyggnationen måste också ha en hyressättning som gör det ekonomiskt möjligt och attraktivt att flytta.

20(33)

Sida 259 (308)

Kommentar: Det begränsade utbudet av bostäder i Löberöd beskrivs i bostadsförsörjningsprogrammet på sida 37. Kommunens övergripande målsättning är ”God tillgång till varierade bostäder i staden och i byarna”. Riktlinjerna har stärkts med ställningstagandet ”Kommunen ska vid försäljning av mark sträva efter att komplettera det befintliga bostadsbeståndet inom det närliggande området”. Vi har genom åren sett hur många av Löberöds ungdomar, när de går ut i vuxenlivet, lämnar orten för att studera, arbeta eller för att "erövra världen". Vi har också sett att riktigt många av dem återvänt och bosatt sig här när de skaffat familj. Som skäl anger de att de själva haft en trygg och bra uppväxt på orten, och att de vill att deras barn ska få detsamma. Vi tycker detta är ett tungt vägande skäl till att politiskt verka för att orten får bibehålla och utveckla sina, för en liten ort närmast unikt bra, förutsättningar. Vi vill därför att det bostadsförsörjningsprogram som kommunfullmäktige nu ska fastställa i större och tydligare grad markerar en politisk vilja; att genom utökat lägenhets- och övrigt bostadsbyggande satsa på Löberöd. Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet visar på bostadsbehov, men inte var bostäderna ska byggas. Var utbyggnadsområden föreslås, det vill säga var kommunen ”satsar”, är en fråga som behandlas i översiktsplanen. Arbetet med ny översiktplan pågår och antagande är beräknat till 2018. Genom att peka på några av de yttre faktorer som påverkar boendet i Löberöd, positivt och negativt, den goda servicen och de bristfälliga allmänna kommunikationerna, vill vi ge kommunfullmäktige underlag för att i sitt bostadsförsörjningsprogram markera vad som ska göras. Genom att ge det kommunala bostadsaktiebolaget ägardirektiv, som innebär ett byggande i Löberöd, går man före, på samma sätt som skett i tätorten Eslöv. Beståndet kan bolaget sedan välja att äga, eller sälja vidare till privata intressenter, men genom att gå före visar man den politiska viljan att satsa på orten, vilket i sin tur kommer att innebära att även privata intressenter kommer att satsa. Fullmäktige skapar dessutom en trygghet för de äldre som går i tankar på att flytta härifrån, så att de väljer att stanna kvar på orten. De yngre kan bo kvar, eller bosätta sig här. Servicenivån kan bibehållas. Det goda samhälle Löberöd är, kan leva vidare.

PRO Eslövs kommun I stort sätt är programmet väl genomtänkt men det saknas realistiska mål för äldres boende och otydlighet i de benämningar man har för t.ex.

21(33)

Sida 260 (308)

trygghetsboende (var nu de 40 lägenheterna finns), serviceboende, särskilt boende, specialbostäder. Vi önskar att man förklarar vad man menar med de olika boendeformerna. Kommentar: Påståendet att det finns 40 lägenheter i Trygghetsboende är felaktigt och har därför tagits bort. I övrigt se svar till kommunala pensionärsrådet på sida 8. Äldre är beroende av tillgången på tillgängliga bostäder i områden som inte bara ser till den inre miljön utan även den yttre. Närheten till service och kollektivtrafik gör det lättare för ett kvarboende även när man drabbats av något funktionshinder. Denna form av boende ger även en bättre livskvalité som minskar kostnaderna för samhället. CASE forskar mycket på detta område. Har man tagit del av tillgänglig forskning innan man skrev samrådsförslaget? Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet har hämtat uppgifter om äldres boendepreferenser från rapporter inom den statliga utredningen S 2014:10 Utredningen om bostäder för äldre, samt betänkandet Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer (SOU 2015:85). Målet att man ska kunna bo hemma så länge man vill är nog bra men som äldre och funktionshindrad behöver man trygghet. Statistiken visar att många ensamboende, inte minst kvinnor, är utsatta för bedragare. Därför är det viktigt att det även framöver finns tillgång till plats i särskilda boenden (Vård- och omsorgsboende). Som man pekar på är ekonomin avgörande för många äldre om de ska kunna efterfråga en hyreslägenhet. I äldre bostadsområden finns det bostäder med lägre hyra men oftast är det inte tillgängliga. Bostadsförsörjningsprogrammet bör även innehålla en vision om hur man ska kunna, tillsammans med fastighetsägarna, skapa en tillgänglig miljö även i dessa områden. Många av dessa lägenheter är centralt belägna och därför passande för den äldre befolkningen. Kommentar: Se svar till kommunala pensionärsrådet, sida 8 I ett mindre avsnitt tar man upp folkhälsan i förhållande till bostadsförsörjningen och menar att livsvillkoren blir förbättrade om man har möjlighet att själv kunna välja sin boendeform och att det därför ska finnas tillgång till goda bostäder för alla. Detta vill vi starkt understryka. Det som inte nämns i programmet är tillgången till mötesplatser och gemensamhetslokaler i närheten av bostadsområden. När man planerar nya

22(33)

Sida 261 (308)

områden borde det vara självklart att även se till att det finns möjlighet för de boende att t ex bedriva mötesverksamhet eller varför inte lokaler för hantverkare. Idag kan inte äldre hantverkare få tillgång till lokaler med rimlig hyra. Med tanke på alla nya innevånare som kommer från andra länder där de har försörjt sig och sin familj som hantverkare. Detta skulle även ge en mer levande miljö i bostadområden. Kommentar: Se svar till kommunala pensionärsrådet, sida 9 Utbyggnaden av bredband gynnar även den äldre generationen. Känslan av att snabbt kunna komma i kontakt med omvärden och nära och kära bryter ensamhet och tristess. Det kommer även att kunna öka tryggheten i hemmen då larmfunktioner kan kopplas till det digitala nätverket. Slutligen vill vi påpeka hur viktigt det är att genomföra målet att bygga det planerade antalet bostäder med hyresrätt. Detta gäller inte minst lokalorterna då färre äldre skulle tvingas att flytta till centralorten. Ett markanvisningsavtal skulle dessutom ge kommunen möjlighet att bättre styra var och hur bostäderna ska byggas. Kommentar: Eslövs kommun håller med om att markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik är ett viktigt verktyg för att nå upp till målen för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna har stärkts med ställningstagandet ”Kommunen ska vid försäljning av mark sträva efter att komplettera det befintliga bostadsbeståndet inom det närliggande området”.

SPF Seniorerna Flyingebygden SPF Seniorerna Flyingebygden Har tagit del av Samrådsförslaget och vill lämna följande svar. Den demografiska utvecklingen är väl och lättfattligt beskriven. Ökat antal äldre främst i gruppen 80+. Även beskrivningen av det befintliga bostadsbeståndet. Kommunens uppsatta mål. Det är lite förvirrande att med vision fram till 2025 och mål för mandatperioden. Det senare målet verkar allt för kortsiktigt eftersom så pass lång tid redan gått. Vi efterlyser mer konkreta mål i båda fallen. Kommentar: De övergripande målen har 2025 som tidshorisont, åtgärderna för att nå målen är planerade med den nuvarande mandatperioden som tidshorisont. Riktlinjerna är vägledande för kommande åtgärder. Bostadsförsörjningsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod.

23(33)

Sida 262 (308)

"Dra nytta kring samhällseffekterna av ESS och Max IV" nämns bara i förbifarten. Vi vill påpeka att detta blir stora arbetsplatser och att de finns på cykelavstånd från Gårdstånga och Flyinge. De allmänna kommunikationerna har betydligt förbättrats. Vattenförsörjningen är löst. Detta var problem som Länsstyrelsen pekade på i detaljplanen från 2013. Åtgärder som behövs för att nå målen. Fortfarande bara visioner. Vi undrar: När blir det något gjort? Kommentar: Under rubriken utveckling av byarna har det förtydligats vilka satsningar i byarna som nyligen har genomförts och kommer att genomföras närmaste åren. Våra funderingarn är det gäller Flyinge, Gårdstånga och Örtofta. Det behövs bostäder i form av hyresrätter. Dessa byar består så gott som uteslutande av småhusbebyggelse. Många äldre har stora villor med stor trädgård, men flyttar inte p.g.a. Att inga alternativ finns. Ett seniorboende/ trygghetsboende efterlyses i Flyinge. Om äldre får ett tryggt, lättillgängligt boende utan att behöva flytta från orten så kommer det att frigöras prisvärda villor för barnfamiljer nära skola och barnomsorg. Kommentar: Det kommunala bostadsbolaget har genomfört en enkätstudie angående intresset för trygghetsbostäder. I enkäten frågades det efter var i kommunen ett Trygghetsboende önskas. Resultatet och hur processen går vidare beskrivs närmare under rubriken Bostäder för äldre. Bo kvar så länge man vill. Det låter bra för alla äldre. I verkligheten är det så att man är tvungen att bo kvar, därför att det inte finns något annat alternativ som passar den enskilde. CASE kan ta fram forskningsrapporter som visar på det som nyss nämndes. T.ex. att det inte alltid räcker med att installera en hiss i flerbostadshuset eller ta bort trösklar inomhus. Ett kvarboende kräver så många individuella lösningar. Det handlar i första hand om trygghet i sitt boende, och att förändringarna i boendet skall vara långsiktigt. Det verkar skrämmande att ta del av utsagor om att äldre tvingas bo kvar i sin villa därför att det inte finns några andra alternativ. Äldre personer skall kunna ha kontroll över sin bostadssituation, då minskar oron, osäkerheten och risken för en depression. Om utbudet av seniorboende/trygghetsboende finns så kan kostnaderna för kommunens service minska. Flytten till särskilt boende kan skjutas upp. I dag är landets medelboendetid på särskilt boende endast 6 månader.

24(33)

Sida 263 (308)

SPF Seniorerna Harlösabygden I stort konstaterar vi att det är ett väl utformat dokument. Dock finner vi att vissa slutsatser är felaktiga/märkliga. Vad avser bedömningen att befolkningen i Harlösa kommer att minska finner vi besynnerlig. Kommentar: Siffrorna för bostadsbyggande i byarna är låga och kan ändras snabbt. Prognosen bör ses som en indikation om riktning och inte en sanning om hur det kommer att bli. För Harlösas del kommenterar bostadsförsörjningsprogrammet (på sida 41) att det efter att befolkningsprognosen togs fram har beviljats bygglov för 75 bostäder i Harlösa, vilket kommer att påverka befolkningsprognosen och åldersstrukturen. Här finns; - Förbindelser med Lund en gång/timme under dagtid - 15 minuter med egen bil till EES/Max4 * - Fågelriket - Eslövs eget Greewich Village (enligt jubileumsboken Eslöv nästanästa Eslöv) - Rikt föreningsliv - Bra skola, förskola, idrottshall, idrottsplats - m.m. Varför anser utredarna/författarna att dessa värden inte är av sådan dignitet att det skulle locka till inflyttning till vår by? Eller är det så att politiken gett utredarna/författarna denna inriktning för att man politiskt redan har valt att inte satsa på vissa orter? Tron på att tågförbindelser är allom saliggörande för en orts utveckling är kanske riktig. I så fall borde ju tågförbindelserna, i huvudsak, kunna vara drivkraften för utvecklingen av "tågbyarna" och att kommunen därför kunde använda sina resurser för att prioritera/utveckla övriga tätorter i kommunen med motsvarande resurser/service som i "tågbyarna". Harlösa är en ort med mycket engagerade bybor som arbetar hårt och ideellt för att utveckla vår by. Att då, i kommunens bostadsförsörjningsprogram läsa att man förutsätter en befolkningsminskning i Harlösa, är att slå undan benen för alla goda och ideella krafter som arbetar för, inte bara Harlösa, utan hela kommunens utveckling. Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet visar på bostadsbehov, men inte var bostäderna ska byggas. Var utbyggnadsområden föreslås, det vill

25(33)

Sida 264 (308)

säga var kommunen ”satsar”, är en fråga som behandlas i översiktsplanen. Arbetet med ny översiktplan pågår och antagande är beräknat till 2018. * Jfr restider Marieholm-EES resp. Harlösa-EES Bostad-station 15 min+ tåg till Lund 15 min+ buss station Lund till EES 15 min. Totalt ca 45 min att jämföra med Harlösa-EES 15 min med egen bil och ca 50 minuter kollektivt

Centerpartiet Eslövs kommun Generellt tycker Centerpartiet att programmet som det ser ut i samrådsskedet saknar visioner och mål för bostadsförsörjningen i kommunen. Programmet tar mycket förtjänstfullt upp det som redan är rådande i form av olika program- och handlingsplansdokument men lyfter inte blicken utöver att konstatera läget. Detta dokument ska enligt lagstiftningen bland annat innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet och här tycker vi att man helt lämnat walk over. Mål som enligt Centerpartiet skulle kunna föras in i detta dokument är: -

Antal byggklara tomter i staden och i byarna per år

Kommentar: Bostadsförsörjningsprogrammet visar kommunens målsättning för bostadsbyggande utryckt i antal bostäder, istället för antal byggklara tomter i staden/ byarna per år. -

Mål för förtätning i staden och byarna i form av t ex byggnation på höjden både vad gäller nybyggnation och tillbyggnad i befintligt bostads- och lokalbestånd.

Kommentar: Den typ av mål för förtätning som tillexempel anger byggnadshöjd är en detaljeringsgrad som lämpar sig bättre i detaljplaneprocessen än som en övergripande strategi. -

Mål för vilken utveckling av kommunen som helhet vi vill se, det bara konstateras att störst inflyttning sker i Eslöv men med politisk vilja och beslut kan man styra så att vi även får en inflyttning till byar och landsbygd. Vilken fördelning mellan staden och omgivande landsbygd och byarna vill man se? När är det balans? Är det 50/50 som gäller eller 80/20? Genom till exempel att se till att våra äldre har möjlighet att stanna i sina byar när de måste flytta till ett mindre boende kan urbaniseringen inom kommunen minskas.

26(33)

Sida 265 (308)

Kommentar: Den geografiska fördelningen av befolkningen hänger samman med markanvändning och är där med en fråga som behandlas i översiktsplanen. -

Mål för bostadsförsörjning i byarna kopplat till vilken befolkningstillväxt man önskar för att kunna säkerställa och utöka servicen. (Hade kommunen för 10 år sedan satsat på att utveckla Billinge/Stockamöllan hade förmodligen inte skolan lagt ned)

Kommentar: Se ovan -

Mål för markplanering, hur jobbar vi med att byta alt köpa attraktiv mark där det lämpar sig med bostäder d.v.s. inte god åkermark.

Kommentar: Markpolitik är ett viktigt verktyg för att säkerställa var och vilken typ av bostäder som byggs. Riktlinjerna har stärkts med följande ställningstagande ”Kommunen ska sträva efter att förverkliga översiktsplanens intentioner för bostadsbebyggelse genom en aktiv markpolitik. Hur kommunen ska gå till väga för att bedriva en aktiv markpolitik bör undersökas mer noggrant i en markpolicy”. -

Mål för hur vi jobbar med industrier som idag ligger inom områden där vi annars kan bygga bostäder.

På vilket sätt kommunen ska bedriva en aktiv markpolitik bör undersökas närmare i en markpolicy. -

Mål för hur kommunen i samråd med byggföretagen kan jobba för att få en blandad befolkning inom samma hus och området t ex genom att i samma hus ha billiga små lägenheter och lite lyxigare och dyrare större lägenheter.

Kommentar: Kommunens övergripande målsättning är ”God tillgång till varierade bostäder i staden och i byarna”. För att nå upp till målet har följande ställningstagande tagits ”Kommunen ska vid försäljning av mark sträva efter att komplettera det befintliga bostadsbeståndet inom det närliggande området”. -

Mål för hur vi med ökat bostadsbyggande kan få mer kollektivtrafik och därmed få ett mer hållbart boende och resande plus att vi ökar attraktionskraften ytterligare.

27(33)

Sida 266 (308)

Kommentar: Målet i riktlinjerna är att bostadsbyggande ska ske genom förtätning av kollektivtrafiknära lägen. Det bedöms inte som nödvändigt att tillägga att byggande i kollektivtrafiknära lägen även ökar turtätheten. Inledningen: ”Bostadförsörjning handlar dels om att planera för att nya bostäder byggs och dels om att se över hur det befintliga beståndet ska utvecklas samt att verka för att fler ska få egna boendekontrakt” Centerpartiet tycker att bostadsförsörjning handlar om mer än detta. Genom att arbeta aktivt med bostadsförsörjningen bestäms i mångt och mycket den verksamhet som kommunen bedriver. Där vi, mer eller mindre aktivt, arbetar för att få nya boende behöver vi också se till att servicen fungerar och utvecklas. Detta stycke bör därför förstärkas. Kommentar: Den inledande texten har förtydligats för att visa kopplingar mellan bostadsförsörjning och andra kommunala verksamheter. ”Bostadsförsörjningsprogrammet innehåller även riktlinjer som visar kommunens uppsatta mål för bostadsförsörjningen och vilka åtgärder som behövs för att nå målen.” Ja precis, eftersom det idag inte finns tillräckliga mål redan satta för bostadsförsörjningen ger detta program oss möjlighet att stärka politiken kring området. Att bara rabbla upp det som redan finns är inte tillräckligt. Inte heller är åtgärderna som redovisas tillräckliga för att nå ens de svaga mål som redan finns. Slutsatser och resonemang Här är det bara en uppräckning av hur läget är just nu, är slutsatsen att vi inte kan göra nåt annat än att följa med? För att dessa slutsatser ska ha riktig relevans behöver de följas av mål och förslag på åtgärder i övriga dokumentet och i flera av de viktiga punkterna saknas det helt eller är otillräckligt. Exempelvis exemplet nedan, befolkningsprognosen är ju baserad på det vi vet just nu. Vill vi ha det så eller kan vi arbeta på att få en annan kurva? Att inflyttningen sker till Eslövs centralort till stor del, kan och vill vi ändra på det? ”Enligt befolkningsprognosen kommer Eslövs kommun växa med i genomsnitt 0,95 procent per år, en stor del av befolkningstillväxten kommer ske i Eslövs centralort”. Kommentar: se tidigare svar på sida 27.

28(33)

Sida 267 (308)

Bland slutsatserna hittar vi också saker som vi absolut bör jobba med men i programmet hittar vi sedan inte vilka åtgärder som faktiskt planeras för att kunna åstadkomma detta. ”Behovet av hyresrätter är stort i kommunen men betalningsförmågan för nyproduktion lägre. Flyttkedjor behövs för att frigöra billiga lägenheter till hushåll med lägre inkomster”. Kommentar: På sida 10 i bostadsförsörjningsprogrammet står att förhoppningen är att kommande års tillskott av hyreslägenheter ska öka rörligheten på bostadsmarknaden. ”För att undvika boendesegregation och för att skapa flexibilitet på bostadsmarknaden bör framtida bebyggelse ske med varierade upplåtelseformer och hustyper” Kommentar: se tidigare svar på sida 27 Absolut, men det vore klädsamt om vi hade med någonting om hur vi tänker jobba med detta. Eller detta: ”Förbättrade kollektivtrafikförbindelser innebär en utvecklingsmöjlighet för Marieholm, Hurva och Gårdstånga”. Man kan ju tänka sig att kommunen då har tydligare mål hur man jobbar med att få nya bostäder till dessa orter. När man tar upp byggbara tomter nämns till exempel bara områden i centralorten. Kommentar: i riktlinjerna har det förtydligats att kommunen ska ha exploateringsberedskap att snabbt genomföra projekt i byarna utifrån lämplighet enligt översiktsplanens intentioner. ”Strategisk planeringsberedskap behövs i centralorten och i tätorterna för att möta efterfrågan när den uppstår”. Absolut!!! Men det står inte ett ord om hur och vilka mål som är kopplade till detta "uppdrag" Kommentar: Framförallt en ny översiktsplan och markpolicy ökar beredskapen för kommunen att agera strategiskt.

29(33)

Sida 268 (308)

”Kostnaden för tillfälliga lösningar är stor och ökande.” ”Utbudet av bostäder för unga vuxna och studenter är begränsat.” Håller med om varenda ord, men hur jobbar vi med frågorna? Finns det en politisk vilja om hur detta skulle kunna gå att lösa, vill man lösa det? Kommentar: På sida 11 står att kommunen ska utreda alternativa tillfälliga lösningar för akut hemlösa. Kommande års stora tillskott på bostadsmarknaden ökar på sikt möjligheterna för unga vuxna och studenter. Åtgärder under stycket Stärka Eslövs roll i det flerkärniga Skåne Samverkans avtal med olika operatörer. Ordet operatör används mer än i bredbandsbranschen så det behöver förtydligas om det är det man menar. Kommentar: Åtgärden där ordet operatör använts har tagits bort och ersatts av en annan. Tryggt och tillgängligt boende för äldre Här nämns inte andra delar än Eslövs centralort med ett ord. Måste man flytta från Stehag eller Marieholm om man vill kunna lämna sin villa? När man skickar ut en enkät bör man också fråga om var man vill ha sitt trygghetsboende om man kan tänka sig att efterfråga ett sådant. Annars tror vi inte att svaren blir helt tillförlitliga. Kommentar: Frågan om i vilken ort man önskar se trygghetsboende fanns med i enkätundersökningen. Resultatet presenteras i bostadsförsörjningsprogrammet under rubriken Bostäder för äldre. Bostäder för personer som står utanför bostadsmarknaden. Hela stycket talar om att här krävs det åtgärder, utredningar och nytänk men väldigt lite om vad vi faktiskt behöver jobba med? Här talas bland annat om kommunala hyresgarantier som något som behöver undersökas ytterligare, finns det ett sådant uppdrag från politiken och varför kan vi då inte skriva att det är någonting vi avser att införa om utredningen visar att riskerna är hanterbara. Det skulle ge en signal till byggare att det finns ytterligare en marknad att slås inom i Eslöv. Kommentar: Åtgärden att utreda möjligheten att införa kommunala hyresgarantier bedöms som tillräcklig. Till sist vill Centerpartiet föra fram att detta program skulle kunna användas för en ordentlig bostadspolitisk debatt i kommunen som vi tror inte bara

30(33)

Sida 269 (308)

hade varit belysande men också helt nödvändig. Idag lägger vi en rad utredningsuppdrag på förvaltningarna men utan att politiken har uttalat sig, åtminstone offentligt, om vilka politiska avgörande man har att ta hänsyn till.

Ändringar i bostadsförsörjningsprogrammet inför antagande.

Övergripande Begreppsanvändningen har setts över för att få en bättre samstämmighet med andra kommunala styrdokument. Layouten av programmet har ändrats för att stämma överens med den nya grafiska profilen. Projektlistan, bilaga ett, har uppdaterats utifrån nya planeringsförutsättningar. Kapitel Mål och riktlinjer Ny åtgärd: Ta fram en markpolicy, ansvar KS, tidplan 2017. Nytt ställningstagande: Kommunen ska vid försäljning av mark sträva efter att komplettera det befintliga bostadsbeståndet inom det närliggande området. Nytt ställningstagande: kommunen ska sträva efter att förverkliga översiktsplanens intentioner för bostadsbebyggelse genom en aktiv markpolitik. Hur kommunen ska gå tillväga för att bedriva en aktiv markpolitik bör undersökas med noggrant i en markpolicy. Ny åtgärd: Samverkan med grannkommunerför att underlätta fibernedläggning kring kommungränser, (ansvar: KS, tidplan: pågår).

31(33)

Sida 270 (308)

Ny åtgärd: Tillsammans med Höörs kommun vara fiberföreningarna administrativt behjälpliga samt hitta möjligheter för kommersiell utbyggnad av bredband på landsbygden utan EU-bidrag (ansvar: KS, tidplan: 2017). Ny åtgärd: Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet (ansvar: MoSN, tidplan: innan 2020). Ny åtgärd: Löpande dialog mellan Vård- och omsorgsförvaltningen och Kommunledningskontoret angående mellanboendeformer för äldre (ansvar: Vård- och omsorgsförvaltningen och Kommunledningskontoret, tidplan: löpande). Ny åtgärd: ta fram en behovsprognos för mottagandet av nyanlända (ansvar: NAoF, tidplan: kontinuerlig uppföljning). Ny åtgärd: ta fram en handlingsplan för mottagandet av nyanlända (ansvar: KS med stöd av NAoF, tidplan: snarast). Målet för bostadsbyggandet har höjts från 150 till 200 bostäder per år. Åtgärden att öppna ett nytt integrationsboende för ensamkommande barn har tagits bort, eftersom att behoven har förändrats. Kapitel Planer mål och program Kopplingen mellan de regionala strategierna och utvecklingen för Eslöv samt vilka utmaningar och möjligheter samarbetet i MalmöLundregionen innebär har förtydligats i kapitlet Planer, mål och program. Ett avsnitt som beskrev ett av region Skånes rapporter har tagits bort eftersom det inte längre bedöms som relevant för bostadsförsörjningsprogrammet. Ett avsnitt som beskrev länsstyrelsens bostadsbehovsanalys har tagits bort, eftersom den redan den beskrivs på ett annat ställe i programmet. Kapitel Befolkningsutveckling och bostadsbyggande Bedömningen av bostadsbehov har kompletterats med nya uppgifter om förväntat mottagande av nyanlända. Kapitel Bostadsmarknad Den inledande texten till kapitlet har skrivits om. Den nya texten redovisar på ett tydligare sätt kommunens roll och ansvar i bostadsbyggandet.

32(33)

Sida 271 (308)

Rubriken Planberedskap har ändrats till Outnyttjade byggrätter. Kartor har lagts till för att visa var byggrätterna finns. Stycket under rubriken Aktuella projekt har kompletterats med en skrivning om bygglovsprocessens roll för bostadsförsörjningen i kommunen. I stycket under rubriken Utveckling av byarna har det förtydligats vilka satsningar i byarna som nyligen genomförts och kommer att genomföras de närmaste åren. Felaktig begreppsanvändning i avsnittet Bostäder för äldre har ändrats. En ordlista, en skrivning om vikten av närhet till gemensamhetslokaler och resultat från en enkätundersökning har lagts till. Två nya slutsatser har lagts till, en om att byggandet av flerbostadshus ökar och en om att bostadsbeståndet i många av byarna är begränsat. Rubriken Unga vuxna och studenter har bytt plats, från kapitel Bostäder för socialt utsatta grupper till kapitel Bostadsmarknad. Kapitel Bostäder för social utsatta grupper Hela kapitlet Bostäder för socialt utsatta grupper har uppdaterats med den senaste informationen.

Julia Göransson Samhällsplanerare

33(33)

Sida 272 (308)

Medborgarförslag rörande omklädningsrum och kiosk till Gräshallen 8 KS.2016.0123

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 273 1 (308) (2)

Kommunstyrelsen

§ 161

KS.2016.0123

Yttrande över medborgarförslag rörande omklädningsrum och kiosk till Gräshallen Ärendebeskrivning Karl-Erik Malmgren har till kommunfullmäktige lämnat in ett medborgarförslag om utbyggnad av gräshallen med omklädningsrum och kiosk. Detta, menar förslagsställaren, skulle göra att gräshallen bättre kan tillvarata det stora intresset som finns, samt gör den mer gästvänlig. Medborgarförslaget har skickats till Kulturoch fritidsnämnden och Servicenämnden för yttrande, inför beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag  Yttrande över medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen (version 2)  Servicenämndens beslut § 42, 2016 Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshall  Kultur- och fritidsnämndens beslut § 71, 2016 Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen  Kommunfullmäktiges beslut § 19, 2016 Handläggning av medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen  Medborgarförslag rörande omklädningsrum och kiosk till Gräshallen Beredning Kultur- och fritidsnämnden skriver i sitt yttrande att de ser positivt på den föreslagna utbyggnaden. Behovet av fler omklädningsrum anses vara prioriterat och på grund av ombyggnad så finns inte längre någon kiosk. Vid de senaste turneringarna har kioskverksamhet bedrivits inne i gräshallen, vilket inte är tillfredsställande enligt nämnden. Servicenämnden skriver i yttrandet att en tillbyggnad av omklädningsrum är med i förslag till ny investeringsbudget för 2017, baserat på det behov som verksamheterna lyft fram. Nämnden föreslår att medborgarförslagets del om kioskverksamhet avslås. I den styrande majoritetens förslag till budget för 2017, beslutad av kommunfullmäktige den 28 november, ingår tillbyggnad av omklädningsrum inte i investeringsbudgeten för 2017, och inte heller kioskverksamhet. Kommunledningskontoret anser därför att medborgarförslaget avslås i sin helhet. Yrkanden Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Kommunstyrelsen

Henrik Wöhlecke (M) och Janet Andersson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås avlå medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sida Sida 274 2 (308) (2)

KS.2016.0123

2016-11-299 Josef Chaib

Sida 275 (308)

Kommunstyrelsen

[email protected]

Yttrande över medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen Ärendebeskrivning Karl-Erik Malmgren har till kommunfullmäktige lämnat in ett medborgarförslag om utbyggnad av gräshallen med omklädningsrum och kiosk. Detta, menar förslagsställaren, skulle göra att gräshallen bättre kan tillvarata det stora intresset som finns, samt gör den mer gästvänlig. Medborgarförslaget har skickats till Kulturoch fritidsnämnden och Servicenämnden för begäran om yttrande, inför beslut i kommunfullmäktige. Beslutsunderlag Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen, KarlErik Malmgren. Kommunfullmäktiges beslut § 19 2016 om handläggning av medborgarförslag Kultur- och fritidsnämndens beslut § 71, 2016 Servicenämndens beslut § 42, 2016 Beredning Kultur- och fritidsnämnden skriver i yttrande att de ser positivt på den föreslagna utbyggnaden. Behovet av fler omklädningsrum anses vara prioriterat och på grund av ombyggnad så finns inte längre någon kiosk. Vid de senaste turneringarna har kioskverksamhet bedrivits inne i gräshallen, vilket inte är tillfredsställande enligt nämnden. Servicenämnden skriver i yttrande att en tillbyggnad av omklädningsrum är med i förslag till ny investeringsbudget för 2017, baserat på det behov som verksamheterna lyft fram. Nämnden föreslår att medborgarförslagets del om kioskverksamhet avslås. I den styrande majoritetens förslag till budget för 2017, beslutad av kommunfullmäktige den 28 november, ingår tillbyggnad av omklädningsrum inte i investeringsbudgeten för 2017, och inte heller kioskverksamhet. Kommunledningskontoret anser därför att medborgarförslaget avslås i sin helhet.

Kommunledningskontoret Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: myndighetsbrevlå[email protected] | www.eslov.se

1(2)

KS.2016.0123

Sida 276 (308)

Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget.

Beslutet skickas till Karl-Erik Malmgren Kultur- och fritidsnämnden Servicenämnden Kommunfullmäktige

Eva Hallberg Kommundirektör

Åsa Simonsson Chef Tillväxtavdelningen

2 (2)

ESLÖVS KOMMUN

Sammanträdesprotokoll 2016-08-24

Servicenämnden SOT.2016.0074 )[

§ 42

Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen Ärendebeskrivning Karl-Erik Malmgren har till kommunfullmäktige lämnat in ett medborgarförslag om utbyggnad av gräshallen med omklädningsrum och kiosk. Detta skulle, menar förslagsställaren, göra gräshallen mer gästvänlig och erbjuda den service som fås i andra hallar. Beslutsunderlag Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen, Karl-Erik Malmgren. Kommunledningskontorets förslag till beslut, daterat den 9 mars 2016. Beredning Serviceförvaltningen har gjort en utredning sedan tidigare och möjligheten finns att göra denna utbyggnad. Tillbyggnad av enbart omklädningsrum i fotbollshallen är med i förslag till ny investeringsbudget 2017. Beslut

- Servicenämnden beslutar med hänsyn till tjänsteskrivelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslagets del som innehåller kioskverksamhet.

Expediering Kommunfullmäktige Juster res s'gnatur Utdragsbestyrkande

Sida 7 (9) Sida 277 (308)

ESLÖVS KOMMUN

SOT.2016.0074

Sida 278 (308)

2016-05-18

Serviceförvaltningen Niklas Helgesson Servicenämnden

Svar rörande: Förslag till handläggning av medborgarförslag om omklädningsrum och klosk i anslutning till gräshallen. Ärendebeskrivning Karl-Erik Malmgren har till kommunfullmäkdge lämnat in ett medborgarförslag om utbyggnad av gräshallen med omklädningsrum och kiosk. Detta skulle, menar förslagsställaren, göra gräshallen mer gästvänlig och erbjuda den service som fås i andra hallar Beslutsunderlag Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen, Karl-Erik Malmgren. Kommunledningskontorets förslag till beslut, daterat den 9 mars 2016. Beredning Serviceförvaltningen har gjort en utredning sedan tidigare och möjligheten finns att göra denna utbyggnad. Tillbyggnad av enbart omklädningsrum i fotbollshallen är med i förslag till ny investeringsbudget 2017.

Förslag till beslut Servicenämnden beslutar med hänsyn till tjänsteskrivelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå medborgarförslagets del som innehåller kioskver samhet.

Hap Trellid Fö altningschef

4,2,6

Niklas Helgesson Fastighetschef

Servicenämnden Postadress 24180 Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon 0413-620 oo Telefax 0413-624 05 E-post [email protected] Webb www.eslov.se

ES ÖVS MMUN

Sida 279 (308) Sida 9 (16)

Sammanträdesprotokoll 2016-06-08

lj1{

Kultur- och fritidsnärnnden

§ 71 KoF.2016.0124 Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk anslutning till gräshallen Ärendebeskrivning Karl- Erik Malmgren har till kommunfullmäktige lämnat in ett medborgarförslag om utbyggnad av gräshallen med omklädningsrum och kiosk. Detta skulle, menar förslagsställaren, göra gräshallen mer gästvänlig och erbjuda den service som fås i andra hallar. Kommunfullmäktige föreslår att förslaget remitteras till Kultar- och fritidsnämnden och Servicenämnden för yttrande och att kommunfullmäktige därefter tar slutgiltigt beslut i frågan. Beslutsunderlag Kultur och Fritids tjänsteskrivelse 23 maj 2016. Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen, Karl Erik Malmgren Kommunledningskontorets förslag till beslut daterat den 9 mars 2016. Beredning Kultur och Fritid ser positivt på förslaget av en utbyggnad av gräshallen med omklädningsrum och kiosk. Föreningsaktiviteterna är många kvällar och helger i området och behovet av fler omklädningsrum är prioriterat. Kiosken har ju tidigare varit i salen som nu är ombyggd till bibliotek och därför finns inget alternativ i nuläget. Under de senaste turneringarna har man haft kioskverksamhet i ett hörn inne i gräshallen vilket inte är tillfredställande. Förvaltningen kommer att göra en uppföljning i maj 2017 om hur långt ärendet fortskridit.

Beslut Kultur- och fritidsnämnden tar förvaltningen svar som sitt eget och skickar ärendet till kommunfullmäktige för beslut i frågan.

Expediering Kommunfullmäktige justerares signatur Utdragsbestyr

UK/7/74

ESLÖVS KOMMUN

KOF.2016.0124

Sida 280 (308)

2016-05-23

Kultur och Fritid Stefan Persson Kultur- och fritidsnämnden Handläggning av medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräsballen Ärendebeskrivning

Karl- Erik Malingren har till kommunfullmäktige lämnat in ett medborgarförslag om utbyggnad av gräshallen med omklädningsrum och kiosk. Detta skulle, menar föreslagsställaren, göra gräshallen mer gästvänlig och erbjuda den service som fås i andra hallar. Kommunfullmäktige föreslår att förslaget remitteras till Kultur- och fritidsnämnden och Servicenämnden för yttrande och att kommunfullmäktige därefter tar slutgiltigt beslut i frågan. Besiutsunderlag

Medborgarförslag om omklädningsrum och kiosk i anslutning till gräshallen, Karl Erik Malmgren Kommunledningskontorets förslag till beslut daterat den 9 mars 2016. Beredning

Kultur och Fritid ser positivt på förslaget av en utbyggnad av gräshallen med omklädningsrum och kiosk. Föreningsaktiviteterna är många kvällar och helger i området och behovet av fler omklädningsrum är stort. Kiosken har ju tidigare varit i salen som nu är ombyggd till bibliotek och därför finns inget alternativ i nuläget. Under de senaste turneringarna har man haft kioskverksamhet i ett hörn inne gräshallen vilket inte är tillfredställande. Förslag till beslut

Kultur- och fritidsnämnden tar förvaltningens svar som sitt eget och skickar till kommunfullmäktige för beslut i frågan.

C) t"-:.--" ------2--, Stefan Psson ------\\ Förvaltningschef

Kultur- och fritidsnämnden Telefax Postadress 24180 Eslöv Desöksadress Grönatorg 2 Telefon 0413-620 00 E-post förvaltningens officiella e-postlåda Webb www.eslov.se

0413-624

05

Sida 281 (308)

ESLÖVS KOMMUN Medborgarförslag

Du som är folkbokförd i Eslövs kommun kan lämna förslag på förändring till kommunen. Skriv ditt förslag i rutan nedan. Endast ett förslag per blankett. Skriv ut blanketten och skicka sedan ditt medborgarförslag till: Eslövs kommun, 241 80 Eslöv. Du kan även lämna blanketten i Medborgarcentrum i Stadshuset. Glöm inte att skriva under blanketten.

Medborgarförslag Jag skulle vilja in följande medborgarförslag till Eslövs Kommun För att tfilvarataga det stora intresse som finns från föreningar i hela Skåne att komma till Eslöv och deltaga i olika cuper uppe i vår Gräshall, skulle behöva göra den lite mer gästvänlig. Det jag tycker skulle behövas är omklädningsrum och en kiosk avdelning som kan ha den service vi får på andra cuper. Det är stor PR för Eslövs Kommun med ett föreningsliv som ordnar tävlingar på olika nivåer i kommunen. Jag har tagit del av förslag på utbyggnad, som med lite justeringar kan bli utmärkt för all som deltager i Gräshallen. Jag hoppas att detta förslag far ett positivt bemötande och ser fram mot hur det kommer behandlas. Vänliga hälsningar Karl-Erik Malmgren

Karl-Erik Malmgren

Förnamn, efternamn Tågarpsvägen 5 24135 Eslöv

Folkbokföringsadress. Ange gatuadress, postnummer och postadress. 070-4442850 [email protected]

Telefon E-post

Skriv ut blanketten och

skicka den till: Eslövs kommun 241 80 Eslöv Glöm inte att skriva under!

Namnteckning Information enligt personuppgiftslagen (PuL) När du lämnar in ett medborgarförslag till Eslövs kommun kommer dina personuppgifter att behandlas av den som är personuppgiftsansvarig. Personuppgiftsansvariga i Eslövs kommun är kommunstyrelsen och de olika nämnderna. Alla nås på adress Eslövs kommun, Nämndens namn, 241 80 Eslöv, telefon 0413620 00 eller e-postadress [email protected]. Mer information finns på www.eslov.selmedborgarforslag

Sida 282 (308)

Motion från Fredrik Ottesen (SD) och Johan Sandqvist (SD) Ansökan till AMIF, arbeta vidare med inriktning på återvändare 9 KS.2016.0329

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 283 1 (308) (2)

Kommunstyrelsen

§ 159

KS.2016.0329

Yttrande över motion från Fredrik Ottesen (SD) och Johan Sandqvist (SD) angående ansökan till AMIF, arbeta vidare med inriktning på återvändare Ärendebeskrivning Motion om att arbeta vidare med ansökan till Asyl, Migration och Integrationsfonden (AMIF) från Fredrik Ottesen (SD) och Johan Sandqvist (SD) har av kommunfullmäktige remitterats till kommunstyrelsen för yttrande. Motionen hänvisar till en presentation av Fördjupad EPA-analys vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde (KSau) i april 2016. Analysen gjordes i samarbete med Kommunförbundet Skåne och rör projekt- och utvecklingsmöjligheter i kommunens arbete som kan finansieras av medel från fonder i den Europeiska Unionen (EU). Motionen lyfter fram Eslövs kommuns möjligheter att arbeta vidare med återvändande, ett arbete som kan finansieras av AMIF. Beslutsunderlag  Yttrande över motion om ansökan till AMIF-arbeta vidare med inriktning på återvändande  Kommunfullmäktiges beslut § 58, 2016, remittering av motion om ansökan till AMIF angående återvändande  Motion från Fredrik Ottesen (SD) och Johan Sandqvist (SD) Ansökan till AMIF, arbeta vidare med inriktning på återvändare Beredning Den EU-projektanalys (EPA) som Kommunförbundet Skåne genomförde under hösten 2015 och våren 2016 byggde på två steg. En generell kartläggning utifrån kommunens övergripande mål och centrala styrdokument samt en fördjupad analys som byggde på en prioritering av ett antal utvecklingsområden. I samband med presentationen av den fördjupade analysen i kommunstyrelsens arbetsutskott fick Kommunledningskontoret ett uppdrag att titta på nödvändiga förutsättningar och en möjlig organisation för ett förvaltningsgemensamt arbete med syfte att i högre grad finansiera kommunens utvecklingsarbete med medel från EU eller andra externa källor med särskild utgångspunkt i de utvecklingsområden som prioriterats. Utgången av detta arbete bör bland annat resultera i en kommungemensam prioritering kring vilka utvecklingsmedel vi ska söka, inom vilka arbetsområden och hur vi på bästa sätt organiserar arbetet med externa medel för att få ut största möjliga effekt av de resurser Eslövs kommun lägger in. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås. Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Kommunstyrelsen

Yrkanden Henrik Wöhlecke (M) och Janet Andersson (S) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut. Johan Sandqvist (SD) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande ställer proposition på dels bifall till kommunledningskontorets förslag dels bifall till motionen. Han finner att kommunstyrelsen bifaller kommunledningskontorets förslag till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås avslå Fredrik Ottesens (SD) och Johan Sandqvists (SD) motion. Reservation Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sida Sida 284 2 (308) (2)

KS.2016.0329

2016-11-08 Annie Niubó 076-723 40 10 [email protected]

Sida 285 (308)

Kommunstyrelsen

Yttrande över motion om ansökan till AMIF-arbeta vidare med inriktning på återvändande Ärendebeskrivning Motion om att arbeta vidare med ansökan till Asyl, Migration och Integrationsfonden (AMIF) från Fredrik Ottesen (SD) och Johan Sandqvist (SD) har av Kommunfullmäktige remitterats till Kommunstyrelsen för yttrande. Motionen hänvisar till en presentation av Fördjupad EPA-analys i Kommunstyrelsens Arbetsutskott (KSAU) april 2016. Analysen gjordes i samarbete med Kommunförbundet Skåne och rör projekt- och utvecklingsmöjligheter i kommunens arbete som kan finansieras av medel från fonder i den Europeiska Unionen (EU). Motionen lyfter fram Eslövs kommuns möjligheter att arbeta vidare med återvändande, ett arbete som kan finansieras av AMIF. Beslutsunderlag KS.2016.0329-1 Motion från Fredrik Ottesen (SD) och Johan Sandqvist (SD) Ansökan till AMIF, arbeta vidare med inriktning på återvändare KS.2016.0329-2 Kommunfullmäktiges beslut § 58, 2016, remittering av motion om ansökan till AMIF angående återvändande KS.2015.0318-10 Fördjupad EPA-analys Beredning Den EU-projektanalys (EPA) som Kommunförbundet Skåne genomförde under hösten 2015 och våren 2016 byggde på två steg. En generell kartläggning utifrån kommunens övergripande mål och centrala styrdokument samt en fördjupad analys som byggde på en prioritering av ett antal utvecklingsområden. I samband med presentationen av den fördjupade analysen i kommunstyrelsens arbetsutskott fick kommunledningskontoret ett uppdrag att titta på nödvändiga förutsättningar och en möjlig organisation för ett förvaltningsgemensamt arbete med syfte att i högre grad finansiera kommunens utvecklingsarbete med medel från EU eller andra externa källor med särskild utgångspunkt i de utvecklingsområden som prioriterats. Utgången av detta arbete bör bland annat resultera i en kommungemensam prioritering kring vilka utvecklingsmedel vi ska söka, inom vilka arbetsområden och hur vi på bästa sätt organiserar arbetet med externa medel för att få ut största möjliga effekt av de resurser Eslövs kommun lägger in. Kommunledningskontoret Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: myndighetsbrevlå[email protected] | www.eslov.se

1(2)

KS.2016.0329

Sida 286 (308)

Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige.

Eva Hallberg Kommundirektör

Åsa Simonsson Avdelningschef

2 (2)

pereiemokaterga, Motion omansökan tillAMIF

Sida 287 (308) 14

C4rp

Arbeta vidare med inriktning på återvändande

Under KSAUs sammanträde den 12 april gavs en presentationen av Fördjupad EPA-analys, en djupanalys med syfte att presentera projekt- och utvecklingsmöjligheter som skulle kunna fmansieras av EU-medel. Man kan läsa om sektorsprogrammet Asyl, migrations och integrationsfonden (AMIF). Där det finns tre olika områden: asyl,integration och laglig migration samt återvändande, se nedan citat från sidan 3 i den fördjupade EPA-analysen:

Fördjupad EPA-analys Baseradpå prioriteringar från Eslövskommun Detfinns ocksåett antalalternativsomkan sökasvia sektorsprogrammen somoftastadministreras från Bryssel. Ett exempelärAsyl, migrationsochintegrationsfonden (AMIF) varssyfteär att arbetamedhanteringen av migrationsströmningarna inomEU i enlighetmedEU:s gemensamma asyl-ochmigrationspolitik. Detgår att sökafinansieringinomtre olika områden:asyl,integration ochlagligmigration samtåtervändande. På Europaparlamentets hemsida kan man läsa mer om detta och ibland detta har vi översatt att vad gäller återvändande så kan man få bidrag för att förbättra rättvisa och effektiva strategier för återvändande i syfte att motverka illegal invandring. Vidare kan man läsa att det fmns möjlighet att få stöd till program för frivilligt återvändande och vid avslagpå asylansökningar med mera. Eslövs kommun har en stor möjlighet att bli ett draglok i Sverigeinom området återvändande tillsammans med Europaparlamentets sektorsprogram Asyl, migrations och integrationsfonden (AMIF). Med hänvisning till ovanstående föreslås kommunfullmäktige besluta: — Att arbeta vidare med en ansökan till AMIF angående återvändande enligt vad som anförs i motionen För Sverigedemokraterna Eslöv

Fredrik Ottesen (SD)

Johan S d vi (SD)

Sverigedemokraterna Eslöv 1 Box 15 1 241 21 Eslöv 1 Tel: 0739- 29 81 03 E-post: [email protected] 1 Hemsida: eslov.sverigedemokraterna.se

Sida 288 (308)

Motion från Håkan Larsson (MP) om att upphanda animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder 10 KS.2016.0250

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 289 1 (308) (2)

Kommunstyrelsen

§ 160

KS.2016.0250

Yttrande över motion från Håkan Larsson (MP) ”Upphanda animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder” Ärendebeskrivning Håkan Larsson (MP) yrkar i sin motion att ”Kommunen i sin upphandling av animaliska produkter ska kräva att dessa kommer från djur som inte ätit GMOfoder”. Motionen har varit på remiss i Servicenämnden. Beslutsunderlag  Förslag till beslut; Motion från Håkan Larsson (MP) angående upphandling av animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder  Servicenämndens beslut § 47, 2016 Motion "Upphandla animaliskka produkter från djur som inte ätit GMO-foder"  Motion från Håkan Larsson (MP) om upphandling av animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder Beredning Upphandlingsmyndigheten svarar nationellt för frågor inom upphandlingsområdet. Myndigheten bedömer att rättsläget är oklart kring krav på GMO-fritt foder till djur i animalieproduktion. Vidare uppger upphandlingsmyndigheten att det kan vara svårt att följa upp GMO i grisfoder. Med sådana krav i förfrågningsunderlaget är risken stor att upphandlingen överprövas och underkänns. Kommunen skulle i det läget stå utan upphandlade livsmedel inom dessa kategorier. Eslövs kommun gör livsmedelsupphandlingar i samverkan med fem andra kommuner där Lunds kommuns upphandlingsenhet är samordnande. Krav på GMOfritt foder utreds redan idag i samband med upphandlingar av mejeriprodukter och nötkött, och frågan kommer att beaktas innan förfrågningsunderlagen annonseras i nästkommande upphandlingar. I dessa upphandlingar kommer ekologiskt kött och ekologiska mejeriprodukter att utgöra en stor del av efterfrågade varor. Inom den ekologiska odlingen/uppfödningen förekommer inte GMO-produkter. Eslövs kommun kommer till största delen att köpa ekologiska produkter inom dessa livsmedelskategorier. Vidare har mejeribranschen självmant valt att börja premiera producenter som använder GMO-fritt foder till djur i animalieproduktion eftersom efterfrågan av GMO-fria produkter ökar även inom övriga EU. Servicenämnden uppger att främst ekologiska produkter efterfrågas i kommande upphandlingar inom aktuella livsmedelskategorier och att genmanipulerade Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

Sammanträdesprotokoll 2016-12-06

Sida Sida 290 2 (308) (2)

Kommunstyrelsen

organismer (GMO) inte är tillåtet i ekologisk produktion. Nämnden föreslår att motionen avslås. Kommunledningskontoret instämmer i Servicenämndens bedömning och anser att motionen bör avslås. Yrkanden Janet Andersson (S) och Henrik Wöhlecke (M) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut. Håkan Larsson (MP) yrkar bifall till motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på dels bifall till kommunledningskontorets förslag till beslut dels bifall till motionen. Han finner att kommunstyrelsen bifaller kommunledningskontorets förslag till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås avslå Håkan Larssons (MP) motion. Reservation Miljöpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Justerares signatur

Utdragsbestyrkande

KS.2016.0250

2016-11-21 Birgitta Petersson 0413-624 49 [email protected]

Sida 291 (308)

Kommunstyrelsen

Yttrande över motionen ”Upphanda animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder” Ärendebeskrivning Håkan Larsson (MP) yrkar i motion att ”Kommunen i sin upphandling av animaliska produkter ska kräva att dessa kommer från djur som inte ätit GMO-foder”. Motionen har varit på remiss i Servicenämnden. Nämnden uppger att främst ekologiska produkter efterfrågas i kommande upphandlingar inom aktuella livsmedelskategorier och att genmanipulerade organismer (GMO) inte är tillåtet i ekologisk produktion. Nämnden föreslår att motionen avslås. Kommunledningskontoret anser att rättsläget är oklart kring krav på GMO-fritt foder vid upphandling av animaliska livsmedel. Risken för överprövning är stor och kommunen skulle i det läget stå utan dessa livsmedel. Kommunledningskontoret föreslår att motionen avslås. Beslutsunderlag Motion ”Upphandla animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder”, Håkan Larsson (MP) Servicenämndens beslut § 47 2016, den 21 september 2016 Beredning Upphandlingsmyndigheten svarar nationellt för frågor inom upphandlingsområdet. Myndigheten bedömer att rättsläget är oklart kring krav på GMO-fritt foder till djur i animalieproduktion. Vidare uppger upphandlingsmyndigheten att det kan vara svårt att följa upp GMO i grisfoder. Med sådana krav i förfrågningsunderlaget är risken stor att upphandlingen överprövas och underkänns. Kommunen skulle i det läget stå utan upphandlade livsmedel inom dessa kategorier. Eslövs kommun gör livsmedelsupphandlingar i samverkan med fem andra kommuner där Lunds kommuns upphandlingsenhet är samordnande. Krav på GMOfritt foder utreds redan idag i samband med upphandlingar av mejeriprodukter och nötkött, och frågan kommer att beaktas innan förfrågningsunderlagen annonseras i nästkommande upphandlingar. I dessa upphandlingar kommer ekologiskt kött och ekologiska mejeriprodukter att utgöra en stor del av efterfrågade varor. Inom den ekologiska odlingen/uppfödningen förekommer inte GMO-produkter. Eslövs kommun kommer till största delen att köpa ekologiska produkter inom dessa Kommunledningskontoret Postadress: 241 80 Eslöv | Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: 0413-620 00 | E-post: myndighetsbrevlå[email protected] | www.eslov.se

1(2)

KS.2016.0250

Sida 292 (308)

livsmedelskategorier. Vidare har mejeribranschen självmant valt att börja premiera producenter som använder GMO-fritt foder till djur i animalieproduktion eftersom efterfrågan av GMO-fria produkter ökar även inom övriga EU. Kommunledningskontoret anser att kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.

Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige - att motionen avslås.

Beslutet skickas till Håkan Larsson (MP) Servicenämnden

Eva Hallberg Kommundirektör

Tomas Nilsson Ekonomichef

2 (2)

Sammanträdesprotokoll 2016-09-21

ESLÖVS KOMMUN

Servicenämnden

ih

§ 47

SOT.2016.0083

Motion "Upphandla animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder" Ärendebeskrivning Till Servicenämnden har remitterats en motion från Miljöpartiet, Håkan Larsson, kring upphandling av djur som ätit GMO-foder. Enligt motionen önskar man att kommunen i sin upphandling av animaliska produkter ska kräva att dessa kommer från djur som inte ätit GMO-foder. Konkurrensverket som man hänvisar till i motionen har tagit fram så kallade "spjutspetskrav" på GMO-fritt gällande nötkött och mejeriprodukter.

Eslövs kommun gör upphandlingar i samarbete med sex andra kommuner och Lunds upphandlingsenhet är samordnande. Kraven enligt motionen utreds redan idag i samband med upphandlingar av mejeriprodukter och nötkött. I dagsläget har dialogen med leverantörer visat att det är ytterst svårt att kontrollera var fodret kommer ifrån. Ställs kraven i förfrågningsunderlag riskerar kommunerna att stå utan upphandlade råvaror. Frågan konnner dock att beaktas innan förfrågningsunderlaget går ut. I upphandlingen kommer ekologiskt kött och ekologiska mejeriprodukter utgöra en stor del av varorna. Inom den ekologiska odlingen/uppfödningen förekommer inte GMO-produkter. Eslövs kommun kommer att till största delen köpa ekologiska produkter inom dessa livsmedelskategorier. Beslutsunderlag Motion om "Upphandla animaliska produkter från djur som inte ätit GMOfoder, Håkan Larsson (MP). Serviceförvaltningens förslag till beslut, daterat 2016-09-06. Beslut

-

Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.

Expediering Kommunfullmäktige Juster res signatur

/,:71 AL

Utdragsbestyrkande

Sida (10) Sida6293 (308) '

ESLÖVS KOMMUN

Diarienummer

Sida 294 (308)

2016-09-06

Serviceförvaltningen Birgitta Mårtensson Asterland Servicenämnden

Yttrande över motion från H Larsson (MP) "Upphandla animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder" Ärendebeskrivning Till Servicenämnden har remitterats en motion från Miljöpartiet, Håkan Larsson, kring upphandling av djur som ätit GMO-foder. Enligt motionen önskar man att kommunen i sin upphandling av animaliska produkter ska kräva att dessa kommer från djur som inte ätit GMO-foder. Konkurrensverket som man hänvisar till i motionen har tagit fram så kallade "spjutspetskray" på GMO-fritt gällande nötkött och mejeriprodukter. Eslövs kommun gör upphandlingar i samarbete med sex andra kommuner och Lunds upphandlingsenhet är samordnande. Kraven enligt motionen utreds redan idag i samband med upphandlingar av mejeriprodukter och nötkött. I dagsläget har dialogen med leverantörer visat att det är ytterst svårt att kontrollera var fodret kommer ifrån. Ställs kraven i förfrågningsunderlag riskerar kommunerna att stå utan upphandlade råvaror. Frågan kommer dock att beaktas innan förfrågningsunderlag går ut. I upphandlingen kornmer ekologiskt kött och ekologiska mejeriprodukter utgöra en stor del av varorna. Inom den ekologiska odlingen/uppfödningen förekommer inte GMO-produkter. Eslövs kommun kornmer att till största delen köpa ekologiska produkter inom dessa livsmedelskategorier. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2016-09-06, Hampus Trellid, Birgitta Mårtensson Asterland. Motion om Upphandla animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder, Håkan Larsson (MP).

Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen.

Ha US rellid Förv It ' gschef gitta Mårtensson s erland Kostchef Förvaltning Postadress 241 80 Eslöv Besöksadress Gröna torg 2 Telefon 0413-620 00 Telefax 0413-624 05 E-post förvaltningens officiella e-postlåda Webb www.eslov.se

Sida 295 (308)

Motion till Kommunfullmäktige i Eslöv Upphandla animaliska produkter från djur som inte ätit GMO-foder Livsmedel som innehåller GMO (genmanipulerade organismer) måste märkas. Därför utbjuds dessa i princip inte i Sverige – alltför få skulle köpa dem. Animalieprodukter (kött, mjölk, ägg) som kommer från djur som ätit GMO-foder anses dock enligt EU-reglerna inte vara GMO och behöver inte märkas. Sådana produkter kan säljas på den svenska marknaden. Vid offentlig upphandling kan man ställa krav på att animaliska produkter enbart kommer från djur som inte ätit GMO, vilket Miljöstyrningsrådet i Sverige medgett är ett legitimt krav. I Sverige har LRF rekommenderat medlemmar att inte använda GMO. Detta följs för det mesta. Undantaget är föreningen Sveriges Grisproducenter. Inom EU får inte certifierade ekologiska producenter använda GMO. Man kan också anta att det finns producenter som inte är certifierade men som ändå, som de flesta i Sverige, avstår från att använda GMO. EU-regler för ekologisk produktion ställer minimikrav på dokumentation om GMO-fritt foder. En särskild blankett används. I EU finns alltså ett etablerat och sanktionerat sätt att verifiera att krav på GMO-fritt foder uppfylls. Med hänsyn till ovanstående, och enlighet med Eslövs miljömålsprogram, mom. 1.1.2, Hållbara upphandlingar, och 1.1.4, Hållbar måltidsverksamhet yrkar Miljöpartiet i Eslöv ATT kommunen i sin upphandling av animaliska produkter ska kräva att dessa kommer från djur som inte ätit GMO-foder. För Mp i Eslöv

Håkan Larsson