1(4)
Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen
2016-08-23
Sammanträde
Kommunstyrelsen
Plats och tid
stadshuset, Bäve kl. 11:00 onsdagen den 31 augusti 2016
Ordförande
Ingemar Samuelsson
sekreterare
Annica Åberg
Föredragningslista
Föredragande
l.
Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering DnrKS 270192
2.
Innovationsutveckling Dnr KS 281703
Anders Brunberg, kl. 11:00-11 :30
3.
Information om utvärdering av kriterier för bedömning av ny- och ombyggnadsprojekt Dnr KS 281702
Patrik Petn), kl. 11:30-11:45
4.
Information om controllerrapporten Dnr KS 275465
Magnus Södergren, kl. Il :45-12:00
5.
Information om trafikutredning riksväg 44 genom Herreslad Dnr KS 281701
Stefan Andersson, Sweco, kl. 13:00-13:45
6.
Motion från Ralph Steen (L) om att göra ett kulturminne till turistattraktion Dnr KS 2016/00 196
7.
Motion från Carin Ramneskär (M) och Mikael Staxäng (M) om att inrätta en utmärkelse, Uddevallautmärkelsen, för att lyfta lokala företrädare Dnr KS 2015/00620
8.
Antagande av allmänt verksamhelsområde för vatten och spillvatten gällande Tjöstelsröd Dnr KS 2016/00307
9.
Antagande av allmänt verksamhelsområde för vatten och spillvatten gällande Ammenäsvägen, Ammenäs brygga Dnr KS 2016/00309
Kallelse
2(4)
Föredragningslista Kommunstyrelsen
2016-08-23
Föredragningslista l O. Anlagande av allmänt verksamhelsområde för vatten och spillvatten gällande Dramsvik Dnr KS 2016/00312 11. Anlagande av allmänt verksamhelsområde för vatten och spillvatten för Osebacken Dnr KS 2016/00314 12. Anlagande av allmänt verksamhelsområde för vallen och spillvatten gällande Ulmarksvägen, Sunningen Dnr KS 20 16/00313 13. Anlagande av allmänt verksamhelsområde för vatten och spillvatten för Skärei-Pelersburg Kullen Dnr KS 2016/00315 14. Anlagande av allmänt verksamhetsområde för vallen, spillvatten och dagvatten för Furuhall etapp 2 Dnr KS 20 16/00316 15. Anlagande av allmänt verksamhetsområde för vallen och spillvatten för Västerby Dnr KS 2016/00317 16. Anlagande av allmänt verksamhelsområde för vatten och spillvatten för tillkommande faslighet i taget verksamhetsområde RestenäsAndorre D nr KS 2016/00318 17. Anlagande av allmänt verksamhelsområde för vatten och spillvallen för Forshälla-Röd Johannelund Dnr KS 2016/00320 18. Anlagande av allmänt verksamhetsområde för vallen och spillvallen för Forshälla-Röd Sörgården Dnr KS 2016/00319 19. Förordnande beträffande tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, SGEI-förordnande för Fyrslads Flygplats AB Dnr KS 2016/00356 20. Solenäs kommuns begäran om delägarskap l Västvatten AB Dnr KS 20 16/00262 21. Markanvisningsavtal gällande Tjöslelsröd 1:14 Dnr KS 2016/00304
Föredragande
Kallelse Föredragningslista Kommunstyrelsen
3(4)
2016-08-23
Föredragningslista 22. Marköverlåtelseavtal gällande del av Fasseröd 2:1 Dnr KS 2016/00346 23. Antagande av Kulturplan 2016-2020 för Uddevalla kommun, Kulturen i Bohusläns hjärta Dnr KS 2016/00273 24. Granskning av lärares kompetensutveckling, revisionsrapport Dnr KS 2016/00198 25. Granskning av kommunens redovisning av mervärdesskatt, revisionsrapport Dnr KS 2016/00305 26. Riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda Dnr KS 2015/00590 27. Kultur och fritidsnämndens avropportering av uppdrag i kommunfullmäktiges flerårsplan 2016-2018 Dnr KS 2016/00342 28. Årsredovisning och revisionsberättelse 2015 för stiftelsen Barnhemmets Vänner Dnr KS 2016/00366 29. Förstudie kulturhus Dnr KS 2016/00373 30. Ekonomiskt stöd till BMK Uddevalla för arrangerande av Uddevalla Grand Prix 2017 Dnr KS 2016/00165 31. Begäran om planbesked för Fisketången l gällande nybyggnation av bostäder Dnr KS 2016/00238 32. Begäran om planbesked för tre villatomter på Herrestad 5:67 Dnr KS 2016/00217 33. Redovisning av åtgärder med anledning av socialnämndens delårsrapport 2016-04-30 Dnr KS 2016/00368
Föredragande
Kallelse
4(4)
Föredragningslista Kommunstyrelsen
2016-08-23
Föredragningslista
Föredragande
34. Prövning enligt kommunallagen 6 kap l a § om verksamheten i de kommunala bolagen år 2015 varit förenlig med kommunala ändamål och befogenheter Dnr KS 2016/00255 35. Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att hyra ytterligare lokaler på 117-området Dnr KS 2016/00337 36. Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att beställa tre förskalemoduler Dnr KS 2016/00336 37. Utvärdering av kriterier för bedömning av ny- och ombyggnadsprojekt Dnr KS 2016/00280 38. Framställan från IFK Uddevalla om att ingå avtal om tomträtt för del av Helenedall :l samt köp av kommunägd egendom på fastigheten Dnr KS 2016/00236 39. Utredning gällande intern klimatkompensation Dnr KS 2016/00300 40. Omräkning av kommunbidrag 2017 tilllöpande pris Dnr KS 2016/00369 41. Information från kommundirektören Dnr KS 2016/00003 42. Information från kommunstyrelsens ordförande samt från Fyrboda l Dnr KS 2016/00005 43. Redovisning av delegationsbeslut 2016 Dnr KS 2016/00002 44. Anmälningsärenden till kommunstyrelsen 2016 Dnr KS 2016/00004
Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.
Tjänsteskrivelse
1(2)
Kommunledningskontoret
2016-08-08
Handläggare
Mark- och exploateringsingenjör Jeanette Norgren Telefon 0522-69 64 82
[email protected]
Marköverlåtelseavtal gällande del av Fasseröd 2:1 Sammanfattning
Passeröd är ett område i nordvästra Uddevalla där merparten av den befintliga bebyggelsen består av kedjehus, radhus och friliggande villor. Det aktuella området utmed Skidgatan har tidigare begränsats av en större luftburen högspänningsledning, men efter markförläggning av elektriciteten och en detaljplaneändring så möjliggjordes det för kompliterande bostadsbybyggelse. Ett flertal trevliga förslag inkom när Uddevalla kommun bjöd in till markanvisning, och efter utvärderingen valdes förslaget från Boklok. Förslaget innebär en byggnation av fyra flerbostadshus i två våningar med 4 respektive 6 lägenheter i varje. Totalt 20 bostadsrätter. I upprättat marköverlåtelseavtal med Boklok regleras bland annat köpeskilling, byggnadsskyldighet och ansvar partema emellan. K vartersmarken överlåts för en köpeskilling på 2 000 000 kronor, om husvolymerna inte ökar nämnvärt vid bygglovsgivningen. Köpebrev och därmed också lagfart är avhängt på att det finns beviljat bygglov senast utgången mars 2017 och att det finns färdiga bottenplattor eller liknande för samtliga hus senast utgången oktober samma år. Om dessa villkor inte uppfylls har Uddevalla kommun rätt att häva avtalet och behålla del av handpenningen. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-08-08 Marköverlåtelseavtal Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna upprättat marköverlåtelseavtal mellan Uddevalla kommun och Boklok Housing AB.
Ärendebeskrivning
Passeröd är ett område i nordvästra Uddevalla där merparten av de befintliga bostäderna uppfördes under 1970-talet och består av gruppbyggda småhus (kedjehus, radhus och friliggande villor). Anledningen till att det gröna området längs med Skidgatan inte bebyggts tidigare är att det begränsats av en stor luftburen högspänningsledning. När ledningen grävdes ner (markförlagdes) och en ny detaljplan ändrade användning för området så möjliggjordes bland annat dessa fyra byggrätter för bostäder utmed Skidgatan. Detaljplanför nya bostäder på Passerödvann lagakraft 2013-09-19, och i slutet av samma år bjöd Uddevalla kommun in till en första markanvisning.
Dnr KS 2016/00346
Tjänsteskrivelse
2(2)
Kommunledningskontoret
2016-08-08
Inbjudan innefattade då både byggrättema vid Skidgatan och byggrätten på "gamla förskolan" i slutet av Störtloppsgatan. Markbygg Anläggning som då fick möjligheten, påbörjade inte byggnationen inom avtalad tid vilket ledde till att kommunen valde att avbryta samarbetet. I slutet av 2015 valde kommunen att åter bjuda in till markanvisning, men nu endast for de fyra byggrättema utmed Skidgatan. Fem olika företag inkom med spännande förslag, vilka utvärderades och kommunicerades med Samhällsbyggnadsnämndens beredning. Utifrån ställda kriterier valdes forslaget från Boklok, där totalt 20 bostadsrätter uppfors i fyra flerbostadshus i två våningar med fyra respektive sex lägenheter i varje. Boklok är ett boendekoncept som utvecklats av Skanska och IKEA, vars vision är att uppföra hållbara bostäder med god design, funktion och kvalitet till ett lågt pris. Dessutom har de ett annorlunda och spännande tilldelningssätt Försäljningsprocessen startar på en angiven lördag då alla spekulanter samlas på IKEA i Uddevalla. Där och då anmäler de sitt intresse och en dragning avgör sedan vem som får välja lägenhet först. I upprättat marköverlåtelseavtal finns bland annat köpevillkor och ansvarfordelning reglerat. Kvartersmarken, i form av fyra byggrätter, överlåts till en köpeskilling om 2 000 000 kr, under forutsättning av beviljat bygglov maximalt uppgår till totalt l 626 kvm BTA. Skulle volymerna öka, debiteras l 230 kr/överstigande BTA. Köpebrev och därmed också lagfart är avhängt på att det finns beviljat bygglov senast 2017-03-31 och att grundläggningen är påbörjad i form av bottenplattor eller liknande senast 2017 -l 0-31. Uppfylls inte dessa villkor i tid har kommunen rätt att häva avtalet och behålla del av handpenningen. Ekonomin i projektet har en prognos som visar på ett negativt slutresultat på upp till l miljon. De stora utgifterna har framforallt varit markförläggningen av starkströmsledningen, rivning av forskolan och utredningskostnader i samband med detaljplanens framtagande. Återstående större utgift är främst lantmäterikostnader. Intäkterna kommer från försäljningen av mark till nya forskolan och den aktuella försäljningen av byggrättema utmed Skidgatan. K vartstår gör försäljning av kvartersmarken i slutet av störtloppsgatan ("gamla förskolan"), men där är intäkten svårbedömd då framtida användning är oklar.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Samhällsbyggnadsförvaltningen
Jeanette Norgren Mark- och exploateringsingenjör
D nr KS 2016/00346
MARKÖVERLATELSEAVTAL l. Parter BoKlok Housing AB (org nr: 556673-3829) skrivaregatan l 2015 32 Malmö, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org nr: 212000-1397) 451 81 Uddevalla, nedan kallad kommunen
2. Bakgrund och syfte Detta avtal reglerar exploatering av områden som omfattas av detaljplan för" Nya bostäder på Fasseröd, del av Passeröd 2:1 och 2:3.", som vann lagakraft 2013-09-19, nedan kallad detaljplanen, bilaga l. Avtalsområdet har markerats med blå begränsningslinje på bifogad karta, bilaga 2. I samband med byggnationen av den nya förskolan på Skidstugan l blev befintliga elledningar markförlaggda. Elledningarna ersattes med markkabelar längst Skidgatan vilket frigjorde mark. Detaljplanen möjliggör förtätning med bostäder för ett område längst Skidgatan samt bostäder och vårdändamål på platsen som tidigare inhyste förskola på Störtloppsgatan. Kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken inom planområdet och ansvarar för denna mark. Kommunen avser dock inte iordningställa grönytorna inom planområdet på något särskilt sätt. Val av exploatör har bland annat förgåtts av en allmän inbjudan som annonserats på kommunens hemsida. De fem alternativen utvärderades och valet blev Exploatören. Detta avtal är en följd av denna process. Genom detta avtal regleras bland annat kommunens överlåtelse av kvartersmark för bostadsändamål till exploatören samt kommunens och exploatörens ansvar och åtagande.
3. Detaljplan 3.1 Beskrivning Detaljplanen, bilaga l, möjliggör inom avtalsområdet totalt 4 byggrätter för ny bostadsbebyggelse med en maximal byggnadsarea på 360 kvm per byggrätt Högsta nockhöjd för huvudbyggnad är 7,5 meter och högsta byggnadshöjd är 6,2 meter. För uthus är högsta byggnadshöjd 3 meter. Största taklutning är 27 grader.
På plankartan inom planområdets sydvästra dellängs Skidgatan finns belastningsrestriktioner inskrivna. Högsta tillåtna belastning är 20 kPa (kilopascal) inom de områden som är markerade med b2, detta för att minimera risken för skred. Ledningsrätt för vatten- och avloppsledningar behövs vid korsningen Tövädersgränd och Skidgatan. Ett u-område är inrita på plankartan för detta ändamål. Kommunen är huvudman och ansvarar för den allmänna platsen inom planområdet De nya fastigheterna ansluts till det befintliga gatunätet (Blidvädersgränd respektive Tövädersgränd) och kommunen avser inte iordningställa grönytorna på något särskilt sätt. Till Detaljplanen hör plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning upprättad 2012-07-11, reviderade 2013-06-18 och fastighetsförteckning. Detaljplanens övriga handlingar är: • Samrådsredogörelse, Uddevalla kommun, 2 O12-04-1 O, reviderad 2013-07-1 7 Granskningsutlåtande, Uddevalla kommun, 2013-07-17 • Geoteknisk utredning, upprättad av Norconsult, 2012-01-16, reviderad 2013-04-04. Exploatören har tagit del av och är införstådd med innehållet i ovannämnda utredningar och dokument. Till detta avtal bifogas utdrag ur Detaljplanen i form av plankarta med bestämmelser, bilaga l.
4. Marköverlåtelser 4.1 Marköverlåtelser Kommunen överlåter härmed tre delområden av fastigheten Uddevalla Passeröd 2:1 om totalt ca 3000 kvm. Områdena utgör kvartersmark i detaljplanen och har markerats med blå fårg, se fig. l, 2 och 3 på bifogad karta, bilaga 2.
Områdena överlåts i befintligt skick. Köparen har haft tillfälle att på tillfredsställande sätt inspektera fastigheten och att underrätta sig om befintliga inskränkningar i förfogandet över fastigheten. 4. 2 Köpeskilling Områdena överlåts för en överenskommen köpeskilling av 1230 kr/m2 BTA eller till ett minimipris på 2 000 OOOkr. Om byggnationen (beviljat bygglov) övertiger 1626 kvm BTA så kommer köpeskillingen attjusteras uppåt med 1230kr per överstigande kvmBTA.
Handpenning om l 0% (200 OOOkr) erläggs senast två veckor efter att kommunfullmäktige godkänt detta avtal enligt punkt 7.4. Återstående del av köpeskilling (minst l 800 OOOkr) erläggs när exploatören uppfyllt byggnadsskyldigheten i punkt 6.1 (beviljat bygglov och påbörjad byggnation). Om betalning ej sker på överenskommen tid skall dröjsmålsränta utges enligt räntelagen på obetalt belopp tills betalning sker.
4.3 Köpebrev När köpeskilling enligt punkt 4.2 till fullo erlagts och fastighetsbildning enligt punkt 5 .l är lagakraftvunnen, ska kommunen utfårda köpebrev. Exploatören svarar får inskrivningskostnaderna vid ansökan om lagfart, pantbrev och inteckningar, samt svarar får övriga med köpet förenade kostnader.
Lagfart f'ar endast sökas på köpebrevet. 4.4 Tillträde Tillträde sker så snart köpeskillingen är erlagd. Exploatören har dock rätt att innan tillträde av fastigheten, efter samråd med Kommunen, utföra erforderliga markarbeten får att uppfylla byggandsskyldigheten i hävningsvillkoren, punkt 7.6. Om exploateringen inte fullföljs förbinder sig Exploatören att återställa marken i ursprungligt skick, om Kommunen så fordrar. 4.5 Kostnader och intäkter Kommunen ska betala skatter, räntor och andra periodiska utgifter får fastigheten om de avser tiden före tHlträdesdagen. Från och med tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten på exploatören, som då också erhåller områdets avkastning från denna tidpunkt.
Vad avser fastighetsskatten är partema införstådda med att betalningsskyldigheten åvilar den av partema som är ägare till den blivande fastigheten den l januari respektive år. Motsvarande gäller för intäkter. 4. 6 Penninginteckningar Kommunen garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte kommer besväras av några penninginteckningar. 4. 7 Servitut och nytljanderätter Kommunen garanterar att fastigheten, på tillträdesdagen, inte kommer belastas av några andra servitut eller nyttjanderätter än vad som framgår av detta avtal.
Däremot kommer en ledningsrätt får vatten- och avloppsledningar att bildas vid korsningen Tövädersgränd och Skidgatan. Ungefärligt området är inritat som uområde på plankartan. 4.8 Lagfartskostnader Med köpet förenade lagfarts- och stämpelkostnader betalas av köparen. 4. 9 Grundförhållanden Kommunen ikläder sig inte något ansvar för fastighetens grundförhållanden. Exploatören erinras om att noga undersöka grundförhållandena innan byggnationen påbörjas. Exploatören påtar sig allt ansvar får de skador som en grundvattensänkning inom fastigheten kan åstadkomma på omkringliggande fastigheter, orsakat av de arbeten som exploatören utfår.
4.1 OMariföroreningar Inga kända markföroreningar finns inom exploateringsområdet Exploatören står risken vid eventuell markförorening, och den därefter följande hanteringen för att kunna genomföra den tänkta exploateringen. Alla kostnader rörande markföroreningar bekostas av exploatören. 4.11 Arkeologi Inga kända lämningar finns inom exploateringsområdet. Exploatören står risken för eventuell påträffande av fornlämning, och den därefter följande hanteringen för att kunna genomföra den tänkta exploateringen. Samtliga undersökning och utgrävningar bekostas av exploatören. 4.12 Stillestånd, försening o. d. Exploatören har ej rätt till ersättning for försening eller stilleståndstid beroende på av kommunen ovetande eller opåverkningsbara anledningar tex. punkter 4.9, 4.1 O och 4.11.
5. Fastighetsbildning 5.1 Fastighetsbildning Marköverlåtelsen enligt punktema 4.1 ovan skall ske genom överlåtelse av avstyckade områden, ärende nr 0168560. 5. 2 Servitut/Gemensamhetsanläggning för parkering De nytillkomna bostäderna bör om det är möjligt; lösa parkeringsbehovet inom den egna fastigheten. Är detta inte möjligt finns inom detaljplanen två föreslagna parkeringsplatser, vilka är även tänkta att även lösa parkeringsbristen för fastigheter i planområdets närområde. Kravet på antalet parkeringsplatser för byggnationen ska beräknas utifrån gällande parkeringsnorm. Har exploatören behov av att nyttja ett antal parkeringsplatser inom något av de två föreslagna parkeringsområdena upplåter kommunen marken utan ersättning. Exploatören skall svara för och bekosta projekteringen och utbyggnaden av de parkeringsplatser som behövs utifrån parkeringsnormen, samt bekostar bildande av rättighet (officialservitut eller gemensamhetsanläggning).
5.3. Ledningsrätt Rätten att nedlägga, bibehålla, underhålla och fornya va-ledningar inom u-område i detaljplanen skall säkerställas genom att Kommunen genom dess kommunala bolag, UV AB, utan ersättning erhåller ledningsrätt Kommunen genom dess kommunala bolag, UVAB, svarar för ansökan tilllantmäterimyndigheten. 5. 4 Fastighetsbildning Kommunen ansöker om och bekostar avstyckningen enligt 5.1. Exploatören ansöker om och bekostar all övrig fastighetsbildning inom kvartersmark Parterna förbinder sig att vid kommande fastighetsbildningsförrättning, utan särskild kompensation, godta de smärre justeringar som Lantmäterimyndigheten kan komma att påkalla.
6. Husbyggnation ocb anläggningar inom kvartersmark 6.1 Husbyggnation Exploatören och framtida fastighetsägare ansvarar for alla åtgärder inom kvartersmark De gestaltningsprinciper som beskrivs i detaljplanens planbeskrivning och planprogrammet skall följas. Exploatören ombesörjer att f6ljande byggnadsskyldighet uppfylls: Komplett bygglovsansökan bör vara inlämnad till Uddevalla kommuns byggavdelning minst lO veckor fåre sista dag får beviljat bygglov, se hävningsvillkoret 7.6.1. Detta får att byggavdelningen ska ha möjlighet och tid att hinna handlägga ärendet. Bygglovet ska i stora drag överensstämma med de principskisser som finns i inlämnat fårslag, se bilaga 3. Vid stora fårändringar tex fler antal hus skall ett tilläggsavtal eller liknande upprättas. Exploatören ska så snart som möjligt efter beviljat bygglov påbörja husbyggnationen. Det ska vara tydligt att ambitionen finns att genomfåra projektet inom de tidsramar som angetts. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna för samtliga hus. Om Exploatören inte påbörjat byggnationen har kommunen rätt att häva avtalet, se hävningsvillkoret 7.6.2. I samband med bygglovshandläggningen kommer exploatören även debiteras en planavgift (kostnad får framtagande av detaljplanen). 6. 2 Dagvatten Fastigheterna är inom kommunalt verksamhetsområde får dagvatten. Exploatören ansvarar får allt dagvatten inom fastigheten, även det från omgivningen naturligt inkommande omhändertas. Dagvattnet skall omhändertas enligt kommunens riktlinjer, vilket innebär att fordröjningsmagasin i erforderlig omfattning ska anordnas inom respektive fastighet for att undvika problem nedströms. Efter fOrdröjning finns möjligheten att ansluta sig till den kommunala dagvattenledningen. Fastighetsägaren svarar för drift, underhåll och skötsel av fördröjningsmagasinet/en på kvartersmark 6.3 Va-anslutning Samtliga fastigheter inom det aktuella området ska direkt efter bildandet anslutas till den kommunala vatten- och avloppsanläggningen. Anläggningsavgifterna för vatten och avlopp ska betalas enligt den vid betalningsskyldighetens inträffande gällande taxan. Debitering sker efter avslutad fastighetsbildning och när fOrbindelsepunkt har upprättats. Ansökan om VA-anslutning görs via blankett på Västvattens hemsida.
Anläggningsavgift debiteras den som vid dagen för förbindelsepunktens upprättande är ägare till fastigheten/erna inom området, men ska bekostas av Exploatören.
7. Övrigt 7.1 Skador Exploatören skall iaktta aktsamhet så att skador undvikes på befintliga anläggningar utanfår tomtmark. Skulle skador uppkomma under byggnadstiden som vållats av exploatören eller av denne anlitad entreprenör skall återställas genom exploatörens fårsorg och på dess bekostnad. Gemensam syn skall ske fOre byggstart. Det åligger exploatören att undvika lerspill o.d som uppkommer vid transporter till och från området i samband med byggnationen.
7.2 Upplag o.d Uppställning av bodar är bygglovspliktigt Exploatören ansöker och bekostar erforderliga lov och tillstånd får sådan uppställning. Upplag eller uppställning av bodar m.m. får inte ske utanför exploatörens kvartersmark utan skriftligt medgivande från kommunen eller annan markägare.
7. 3 Overläte/seförbud Detta avtal får inte helt eller delvis, utan Kommunens skriftliga medgivande, överlåtas på annan. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal skall Exploatören fårbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar Exploatören enligt detta avtal, så att avtalet blir gällande mot varje fårvärvare av fastighet eller del därav. Köparen skall förbinda sig att göra motsvarande fOrbehåll vid en försäljning av fastigheten innan detaljplanens genomfOrandetid upphör. Ändringar och tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av behöriga fåreträdare får parterna.
7.4 Avtalets giltighet Detta marköverlåtelseavtal är får sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut av Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun senast 2016-11-31, vilket vinner laga kraft.
7. 5 Återgång Om marköverlåtelseavtal ej skulle bli giltigt enligt ovan skall överläggningar upptas mellan parterna beträffande projektets fortsatta handläggning. 7.6 Hävning Kommunen har fram till slutbetalning, punkt 4.2, rätt att häva detta avtal om exploatören inte fullgör byggnadsskyldigheten enligt punkt 6.1.
7. 6.1 Hävning pga icke beviljat bygglov Exploatören ska senast 2017-03-31 ha beviljats bygglov i enlighet med detaljplan, bilaga l och principskissen, bilaga 3. Skulle beviljat bygglov inte finnas inom avtalad tid skall Kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av exploateringsfastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen senast 2017-04-31. Om Kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 50% av handpenningen inte återbetalas till Exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till Exploatören. Ingen av parterna har rätt till ersättning får nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning.
7. 6. 2 Hävning pga icke påbörjad byggnation Exploatören ska senast 2017-10-31 påbörjat byggnationen. Med byggstart menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna för samtliga hus. Om Exploatören inte påbörjat byggnationen skall Kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av exploateringsfastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen. Om Kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 80 % av handpenningen inte återbetalas till Exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till Exploatören. Ingen av partema har rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning. 7. 7 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska avgöras enligt svensk lagstiftning av allmän domstol om parterna inte skriftligen enas om annat.
Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt och det tredje genom kommunens försorg inlämnats tilllantmäterimyndigheten .. Uddevalla 2016- O~- ~o
Uddevalla 2016För Uddevalla kommun Samhällsbyggnadsnämnden
Ido. f'i3.'!!~. A~(0.. f.
Ingemar Samuelsson ordf. Kommunstyrelsen
~
•• '
••• '
•
· -·
•
"·'
. . . . . .. . . · - .
~
l
••• l
&oq,':1 .. ,
BoKlok fi.ousing AB
l
•••• · - ·
•
"
"
••• '
•• '.
Carina Johansson, förvaltningschef Samhällsbyggnad
Bilagor Bilaga l: Plankarta med bestämmelser Bilaga 2: Marköverlåtelsekarta Bilaga 3: Principskiss
' ••• '' •• 'l •••• l _,. l ... •. ' ••••••••.• ' . ' •••••.••••••••
BoKlok Housing AB
--- --------
Marköverlåtelsekarta
Bilaga 2 • 1
' . -> ..
/
+
'l
m MJ: '. ~lit
Ivo/-
Principskiss
Bilaga 3
.. .,
~
.J.
~
--
---
_J
---1 ___. _.~-+
-- --
_____ , :...-:::.
--
---
•
~
--
....
\ ...,
l
-- --l
, ..1
.~-
.
r---------------------------------~ - --d~~--~-~-/; ~--~~~~~~--~~~~~~--~------~~~~~~-------------------------------,-4\iJ. ~~11-36--~ Tte lumfll rkla rlng .f' _ .... ...,. ...~ · ·~"VJ·•rt
' ........... "' - -·-· ... 19'>"'!"•to..-.. .. .
JIO"'-'
~
~
.l
?0130822
1
2013.0!1- 19
( A,.,..~!I"Jioo)\ .-.I 0\11...,11
PLANBESTÄMMEL SER Följlnd lt glit. r Inom o mrJid~n med neda nal.lendt beteclmiJl98 r.
·-ktottO.:t
~å ~:.,..;.:. .,=-~-~-,.,.,~b\'119"' ~- .. rCS.J ..:J P.'l
End3151
''"'"'loo..-o:...-o:o>w
f-:-1
l•.
,.....,__..~·~
~--
...
~-
•
•
•
--
-.>1
--------
FI BnOITI ·-~tiP5!7llns
-·--- · -·-
Anv!Ml rl ntr'IQ!'.!jriJn!:
- ----- -
~c ,-,·~fl'"'
~l!mlnna
ol!l!er
l LOKALGATA l
__ .,.._...
=-
• nv, ndnlng oc h ulfonnnlng Mr lill Aten
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
V. ~•nd··~
"'lO
;~nglvr.n
Elltsllmme ts" u~n De teckning gliHer Inom hol• pl•nomrAd•t
GRÅNSER
l•!.\ Id~"'~ M••"~",.l
[
l<.~ •h""•
--
GCVÄG
( Ok~lt~/il(
J
CJnQ och !:VIffl.lvllf,l N11 turomrll df'
('..tl:>tWI~ . . .,...
-~q
......
~
...........
l
.,_ ............ "'"'""' rloly!'AN1""11>1r>-.
8
Bosltld~r
f!o.liiOO'OtOCI'Iv-1tdbOC."'O'C
p
l
F-~ J!~
j
PMrer.ng
UTfOR M:NlNG AV •'l.t..MlHH A PLAni'Elf r~r.osaOotY,..,_,~
-tOQ
....·-,.-.,_,........... ..-.........,. •• -
-~-
..
. . . .. ... . . . ..
....-
M -~,,.....,
~-.,........
~
__
,
........
.... >(>
~u,
~ .
!M ~'ldlf'lll
~~1",...-tf!O"\'OtaC..V: l~
~.
:'0 t!!a
~--·"-~~
ötfpOCJ'>Ctc'~ lo
Nort:Ons!.ln 2012-0 ~ 1~
..,;:.onOolet '»'r. Onen7C UTNYTTJ ANDEGRAOIFASTIGHETSINOE LNING ~~
Slor!il3 b~g;n3d~1!reo. ;u 1000 kvm Fcr tom l iTled t'lllbe!;l;,d~~HJ~ :'!r slörsto by ogn:~dsme~ 200 kvm f"!1 toml Mrnsla IO:'T!I$10T1e!< 1 ~·, m S lOr~l.'l oyg9n;,~sl:ll'ea 1 kvm
0':1
I'J 1 00
BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 9y(.lanBd rår 1'1I(! UPPrOras
< :; : ; ~ ; · ; ·:~
Mo9rt.Oln r8r l!nd
n'h!!-lSanlil9Qnm!l
51
M11rker1 sko vova
11 11!:1ng l rgfi:lrallrcnin r.a und~~md1Siul
lr!dn1nga1
MARKENSANORON ANDE Mark och v&9etatlon MlirkMSM(dl4rii"!OI'Tl~ 5!Ml~C~I tnlnf""'TV1l'n~~,._.
frtt Omc·v PLACERING ; UTFORMNING ; UTF ÖRANDE ~ HuvudDyggned ~u plaC('I'FIS 1111nst ~ mt.'ler !rån tomtgrar.:< U!htr.~ 51\8 pleel!'ras ,..,!l ' 'lltllll)f Iran tomlgr:Yis samt .t: ITI~ff frfln 9111a
Cmpnr1 fld'lt)lrngo
ll.lf2!:mni!!9
~k::.
pi
g~!::.
H6g sla
Dy~nadst!Ojd
Hö9~ IB
ovg{lna dshl)j.:l fdr hlM.JdbYQ'11'1!11 i:l ~ ~ 6 2 !""rt)tor
ror htJvv.t)yggnatl :\r d,S mP.'.ef UtoVI'lt ~'IO!'o hyggn.1ds'\ojd f:'! r l~klcupof upp :'or,~. ;:u\ m::n: 1 ~ av ~~n!ll:lliln$ 1111"1!)0 H()D~:
Ht.lg~ l :J nDc.lo~,Ojd
!b1 ~IUVUdbyggrt~i:l lir 7 5 lnl'ler !Or 11\hu:> .i r 3 mt~~l~r 1Fik lul n1.,9 p~ U lhU ~ Il." :!1 !Jrfi CI~I
HOg~ r ., hyg;n::~r1sl'll:lrl SIOr~ l li
H(lg$1,. DygqnMsnöjd för u lhuf..!Jr3nlEll"lf Sto r~ r ., \ li\dt~n',., ll pA ulhus ar 2( gra ~(!f
Bvqgndtteknjk
::'
..
"' •
r.ordrllJ11riiQS&nordnif'l9 fi.lrd ll gva ttr~ ~k:Jutfo'n~ • nom ÖO'IIru'li\f:i~llg h r:t :<(lm 'lkll ll rni~J li'IS l ~ l dii!JVIIrlffilf!'dnlfln
~;);.
H og~ la lll'.~lnl!
tJII'IUllllng or::>olr.P,,
BrgQ1ov •a, fntc ges f~ andrad markanvsn~ing k:mm m<~i11r1s l :l:np\1~t: l
::wt r:e~on;1gnz oloclt .nom omr;,d~t fOr El• lll<.r(II~Is enlogl Tcknrslt PM fJcrg Of.h Gco!Aknrlt
M r s:llterslalts gennm ffiMfl{fill'l'f~Citll ng
NorconSU1t 201,01·16 f<=:V2013Q.1CI\ !I.AJ1itel 5och74
IL.LUSTRAT10NER (Onmpe l pl utformning) L;lo~JII'"tlt'ft
Lagakrafthandling UDDEVALLA KOMMUN
,.
J
/-·"" . l
·.,. ,- ., ,•
/.( __ _
N
~-l
f ASSLH(lD
-
''
~y~aB~~~Ä~~ft~~'F/:SsERöo Del av FASSERÖD 2:1 och 2:3
A .
,.~ '"'.:"·/'j ...... - "::., .... - --..
>.
.:::
Miljö och Stad!lbyggr,a d
J
-~~---;:_
Uppr.:lrt;;d <~Y
M1l1~ ~ch 31Jel~ byggrw1
"P~id~rlld ~~
18 1-''•
rle11 • 1 tlll • ~o 1~
?1.'1 1 ~
H"nr.Jtll,.,... •..,n
A-:=:~~~·~~~~~==~---------------1~~-------i
.
Tjänsteskrivelse
1(3)
Kommunledningskontoret
2016-08-03
Handläggare
Utredare Camilla Karlsson Telefon 0522-69 70 4 7
[email protected]
Antagande av Kulturplan 2016-2020 för Uddevalla kommun, Kulturen i Bohusläns hjärta Sammanfattning
Kommunfullmäktige har gett Kultur och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en kulturplan. Samarbete har skett med de övriga förvaltningarna, kulturföreningar, organisationer och andra aktörer. Utifrån framtaget arbetsmaterial har det skrivits en kulturplan samt en bilaga vilken innehåller furslag till mål och strategier. Syftet är att genom samarbete göra så att Uddevalla kommun ger goda möjligheter till hög livskvalitet och väl utvecklade förutsättningar för kulturupplevelse och kreativitet. Förslag till kulturplan har varit på remiss hos kommunens nämnder, de är positiva och tillstyrker förslaget till Kulturplan. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-08-03 Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2016-05-03 Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2016-02-1 O Barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse 2016-03-04 Samhällsbyggnadsnämndens tjänsteskrivelse 2016 02 26 Följebrev till kulturplan 2016-2020 Underlag för kulturplan Mål och strategier Kulturplan 2016 Kulturplan 2016-2020 Protokollsutdrag SBN 2016-03-17 § 135 Protokollsutdrag BUN 2016-03-17 § 42 Protokollsutdrag SOC 2016-03-16 §57 Protokollsutdrag KFN 2016-05-19 § 64 Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Kulturplan 2016-2020 för Uddevalla kommun
Ärendebeskrivning
Kommunfullmäktige har gett Kultur och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en kulturplan. Samarbete har skett med de övriga förvaltningarna, kulturföreningar,
D nr KS 2016/00273
Tjänsteskrivelse
2(3)
Kommunledningskontoret
2016-08-03
organisationer och andra aktörer. Detta har resulterat i ett digert arbetsmaterial med mycket bakgrund och många bra ideer får framtiden. Utifrån det arbetsmaterialet har det skrivits en kulturplan och en bilaga som innehåller fårslag till mål och strategier. Syftet är att genom samarbete göra så att Uddevalla kommun ger goda möjligheter till hög livskvalitet och väl utvecklade fårutsättningar får kulturupplevelse och kreativitet. Förslag till kulturplan har varit på remiss hos kommunens nämnder, de är positiva och tillstyrker fårslaget till Kulturplan. Med de fårslag till ändringar som inkommit, uppdatering av befolkningsantalet och ett fårtydligande av under punkt 4 i Kulturplan 2016-2020 fåreslås att planen skickas till Kommunfullmäktige får att antas. Synpunkter Nämnderna är alla positiva till planen och några synpunkter har kommit in. I samhällsbyggnadsnämndens svar skriver man att arbetsmaterialet är gediget och är ett resultat av omvärldsanalys, enkäter, dialoger och arbete i projektgruppen och mindre arbetsgrupper. Fokus ligger på barn och ungas delaktighet och tillgänglighet får alla. Detta har varit en viktig utgångspunkt redan från början och att det ska genomsyra arbetet med kultur. Det behövs en tydligare fårklaring i planen hur arbetet med strategier och målsättningar ska gå till. Man anser att det är otydligt om mål och strategier ska ses som fårslag eller om det är de som ska gälla efter beslut. Samhällsbyggnadsnämnden anser att målen är kan bantas ned till två stycken. Målen kan användas som nyckeltal som man kan fåra in i styrkorten. Bilagan som fåljer med Kulturplanen "Förslag till mål och strategier" Är ett fårslag som arbetats fram ihop med kulturplanen. Dessa ska ses endast som förslag som nämnder och fårvaltningar kan jobba vidare med. De som man bestämmer sig får ska arbetas in i det ordinarie strategiarbetet och i styrsystemet. Samhällsbyggnadsnämnden fåreslår vidare i sitt svar att den så kallade l % av investeringsbudgeten ska avsättas till konstnärlig utsmyckning/gestaltning. Processen att hantera budgeten får offentlig konst ur ett helhetsperspektiv är inte uppdaterad. Detta kan bli ett arbete och som ett led i budgetprocessen att en fårvaltningsövergripande arbetsgrupp tar fram ett förslag. Man vill också uppmärksamma att det är otydligt hur och till vad kommunens sponsrar. I februari beslutade samhällsbyggnadsnämnden att man ska arbeta får att stöd till arrangemang och event ska gå genom Destination Uddevalla. Det är viktigt att stöd som ges fåljer intentionerna i kulturplanen. Till sist påpekar man att samutnyttja befintliga lokaler är viktigt inte minst av ekonomiska orsaker.
Dnr KS 2016/00273
3(3)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
D nr KS 2016/00273
2016-08-03
Socialnämnden tillstyrker också forslaget till kulturplan. I sitt svar skriver man att flera av forslagen till mål och strategier har stor relevans for Socialtjänstens målgrupper. Det handlar om att göra kultur tillgängligt fdr kommunens alla medborgare. I tjänsteskrivelsen hänvisar man till Socialtjänstlagen (2001:453), l kap§ l, framgår att socialtjänsten på demokratins grund och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. I lag (1993:387) om stöd och service till personer med vissa funktionsnedsättningar LSS, 5 §, framgår att verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet fdr de som tillhör personkretsen lagen vänder sig till. Målet är att den enskilde få möjlighet att leva som andra. Avslutningsvis så har Socialtjänsten önskemål om att två personer skall vara med i den framtida arbetsgruppen för kulturplanen. Barn och utbildningsnämnden tillstyrker också forslaget till kulturplan. Man påpekar att befolkningsantalet bör uppdateras till dagens innevånarantal. Barn och utbildningsnämnden tillstyrker fOrslaget till kulturplan. Nämnden fareslår att under punkt 4: nämndernas strategiarbete ska texten "kulturen i skolan" ska ersättas med "kulturgaranti- alla grundskolans elever får årligen besök eller ska få besök av minst en kulturinstitution". Eftersom "Kulturen i skolan hänvisar till bilagan "Förslag till mål och strategier for kulturplanen" blir det något som man kan ta fram i det årliga mål och strategiarbetet /
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
'~/L
son
Kulturplan 2016-2020 för Uddevalla kommun Kulturen i Bohusläns hjärta
2 (JO)
Antagen av kommunfullmäktige 20XX-XX-XX
Innehåll Förord: Mer kultur till fler ............................................................................................ 3 l. Uddevallas vision ...................................................................................................... 4 2. Omvärldens påverkan ............................................................................................... 4 Nationell påverkan .................................................................................................... 4 Regional påverkan .................................................................................................... 5 3. Syfte .......................................................................................................................... 7 4. Nämndernas strategiarbete ........................................................................................ 7 5. Kommunicering av dokumentet ............................................................................... 8 6. Uppfciljning och utvärdering ..................................................................................... 8 7. Revidering ................................................................................................................. 9 8. Bilagor ...................................................................................................................... 9
3 (lO)
Mer kultur till fler Syftet med kulturplanen är att ange inriktningen hur Uddevalla kommun tillsammans med övriga samhällsaktörer skall arbeta med kultur, samt tydliggöra vilken roll kulturen har under perioden 2016-2020. Att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet är en mänsklig rättighet som Sverige via FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och bamkonventionen forbundit sig till. Kulturen är en stark drivkraft for den demokratiska utvecklingen, den är en utmärkt arena fOr det fria samtalet och debatter. Genom att vara öppna och lyhörda for såväl nya som gamla kulturfonner skapar vi en kulturell infrastruktur som är hälsofrämjande och en viktig tillväxtfaktor fOr Uddevalla och hela regionen. För att lyckas med genomforandet av kulturplanen är samverkan mellan kommunens fOrvaltningar, fOreningar, organisationer, näringslivet, allmänheten, regionen och övriga aktörer ett viktigt ledord. Genom en samverkan där mångfald, innovationer och kulturella uttryck får möjlighet att forverkligas bygger vi en atmosfär som attraherar och skapar en hållbar utveckling av vår stad. I denna kulturplan har vi fokus på barn och unga där tillgänglighet, mångfald, jämställdhet och hållbarhet genomsyrar planen. Genom att skapa goda forutsättningar och vidga kulturdeltagandet for våra barn och unga och därmed erbjuda dem meningsfulla kulturaktiviteter kan vi öka innanforskapet där de får uppleva gemenskap och möjlighet till en ökad självkänsla. Liksom hjärtat är kulturen den pumpande kraft som får människorna i Uddevalla att växa och skapa en stad i tillväxt.
Annelie Högberg (S) Ordforande i Kultur och fritidsnämnden
4 (!O)
l. Uddevallas vision Uddevalla -Hjärtat i Bohuslän liv, lust och läge ger livskvalitet Liv -
I Uddevalla känner sig alla välkomna- mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet for ett gott liv.
Lust -
Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa formågan.
Läge -
Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord.
Kulturplanen utgår ifrån Uddevalla kommuns strategiska plan som sträcker sig fram till 2018 och de prioriterade områdena som har beslutats i Kommunfullmäktige. Kommunens främsta uppgift är att skapa forutsättningar for en god livskvalitet. En viktig drivkraft for att nå Uddevallas vision är kultur. Mötesplatser for kreativitet och for upplevelser samt ett mångfacetterat kulturliv är i sig en motor i samhället.
2. Omvärldens påverkan Nationell påverkan FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna innehåller bl a artikel27 som beskriver att "l. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess formåner"
Barnkonventionen Ansvaret for att respektera och säkerställa barnens rättigheter har delegerats till region och kommuner. För kulturplanens del är framfår allt två artiklar viktiga. Artikel13: "Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, i skrift eller tryck, i konstnärlig fonn eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer."
5 (lO)
Artikel 31: "Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, tilllek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet."
De nationella kulturpolitiska målen från 2009
De nationella kulturpolitiska målen från 2009 betonar kulturens kraft: "Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling." För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande formågor, främja kvalitet och konstnärlig fornyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Bland EU :s framgångsfaktorer är de kulturella och kreativa näringarna väsentliga. Detta beskrivs också i Kulturrådets strategier for regional och nationell utveckling. "Tillgång till konst och kultur är viktigt for att en region ska utvecklas och vara attraktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av detta. Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program for de kulturella och kreativa näringarna och inom BU-samarbetet lyfts de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga for att implementera EU 2020-strategin." Bibliotekslagen och skollagen ställer krav både på folkbibliotek och skolbibliotek. Bland annat säger lagen att biblioteken ska verka fOr det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsfonnedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska även främja litteraturens ställning och intresset for bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamheten ska finnas tillgänglig fOr alla men ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar.
Regional påverkan På regional nivå finns Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, där kulturens roll beskrivs på foljande sätt: "Kulturen bidrar till medborgarnas personliga utveckling, länkar samman folkgrupper och individer och binder samman regionen. Att vårda kulturarvet ger trygga och kreativa människor. Kulturen medverkar i regionens
6 (JO)
utveckling också genom att allt fler arbetar i denna sektor, nya företag bildas och kulturens tillgångar blir alltmer nationellt och internationellt kända. Kulturen är en viktig del av upplevelsenäringen." I Västra Götalandsregionens kulturstrategi En mötesplats i världen står: "l arbetet på att förverkliga visionen »Det goda livet« fokuserar Västra Götalandsregionen på fem samhällsområden: hälsa, arbete, utbildning, kommunikationer och kultur. Dessa kan alla betraktas som infrastrukturer till Det goda livet. Ett infrastrukturelit perspektiv på kultur förpliktigar. Det innebär å ena sidan en helhetssyn på kulturpolitikens olika delar och instrument, både de som har att förvalta traditioner och de som ska tillgodose nya och växlande behov. Perspektivet bygger å andra sidan på insikten att kulturpolitiken kan och bör samverka med andra politikerområden, liksom med den politik som bedrivs på andra nivåer: kommunalt, statligt och inom EU. Västra götalandsregionen har också beslutat om en kulturplan. Den är inte ensamt ett dokument som styr regionens kultur. Den samverkar med visionsdokument, policybeslut, strategier och riktlinjer på både regional, nationell och internationell nivå. Den regionala kulturplanen konstaterar att kommunerna har det grundläggande offentliga ansvaret för det lokala kulturlivet. Regionens insats ska komplettera och stärka den kommunala kulturpolitiken.
Västra götalandsregionens Kulturpolitiks syfte: Demokratisk öppenhet; det vill säga bidra till att skapa rättvisa förutsättningar för allaoavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, samhällsklass, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsförmåga eller religiös övertygelse- att delta i kulturlivet som skapare, publik, samtalsdeltagare. Fler arenor behöver skapas för att möjliggöra för alla medborgare att delta i samtalet om kulturpolitikens framtid." Det skrivs i denna kulturstrategi om att skapa förutsättningar för konstnärlig kvalitet, att kulturlivet ska präglas av social relevans, ekonomisk potential och regional profilering.
Ä ven i Fyrbod al finns skrivningar om kulturen. Visionen är att skapa landets bästa system för att stödja kulturföretagande och verksamheter inom kulturområdet. Målsättningar:
7 (JO)
Fler verksamma genom ökat knlturforetagande • • •
Successiv utveckling av korsbefruktning kultur - näringsliv Långsiktig utveckling av samarbete mellan konstnärer och planerare Fyrbodals unika och befintliga fordelar, bygdens historia, natur och geografiska läge, utvecklas fOr kulturproduktion och besöksnäring • Barn och ungas delaktighet i kulturlivet ska öka genom att aktiviteter av och med barn och unga prioriteras Lokal påverkan För att Uddevalla har en positiv befolkningsutveckling med drygt 54 180 invånare (2015). Av dessa är knappt 20 000 st barn, unga eller unga vuxna. För att Uddevalla ska fortsätta att vara en kommun som människor vill bo och besöka och fOr att vara "hjättat i Bohuslän" krävs samverkan. Kulturplanen ska samverka med andra styrande dokument. Några av dessa dokument är Ungdomsplanen och biblioteksplanen. Minst lika viktigt är att samverkan sker både inom kommunens organisation och med foreningsliv och andra parter som verkar inom kulturområdet.
3.Syfte Syftet är att alla som lever, verkar och är gäster i Uddevalla upplever att kommunen ger goda möjligheter till hög livskvalitet och väl utvecklade forutsättningar fOr kulturupplevelser och kreativitet. Kulturplanen ska också stärka och vara ett stöd fOr samverkan i kulturfrågor. Den ska också vara ett stöd for att skapa en kulturell infrastruktur. Med en väl utbyggd kulturinfrastruktur finns det fårdiga vägar hur kreativa projekt kan genomfOras och delta i ku1turarrangemang. Med en rätt infrastruktur I Uddevalla är barriärer rivna, kulturell mångfald präglar kommunen, här finns ett fullt utvecklat samarbete över generationerna, alla har tillgång till kulturupplevelser och kan göra bruk av sitt eget skapande och sin kreativitet. Kommunens kulturliv präglas av f
4. Nämndernas strategiarbete Samtliga nämnder arbetar fram strategier i sina styrkort med utgångspunkt i kulturplanen och bilagan, "forslag till mål och strategier for kulturplanen.
8 (10)
Kommunstyrelsen behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta • Fömtsättningar for en levande kultur • Hållbar stadsutveckling. Barn- och utbildningsnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta • Kulturen i skolan Socialnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta • Förutsättningar fOr en levande kultur Kultur- och fritidsnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta • Barns och ungas fritid • Kulturen i skolan • Förutsättningar fOr en levande kultur • Hållbar stadsutveckling • Information och kommunikation Samhällsbyggnadsnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta • Barns och ungas fritid • Förutsättningar for en levande kultur • Hållbar stadsutveckling
5. Kommunicering av dokumentet styrdokumentet ska skickas till alla nämnder och användas som ett underlag vid den årliga budget- och planeringsprocessen och i arbetet med nämndens internbudget och verksamhetsplan. Ansvar fOr kommunicering av dokumentet åligger den som är "ägare" till dokumentet, d.v.s. den som samordnar och foljer upp dokumentet. I planens anda ska det finnas en arbetsgrupp med representanter från alla f
6. Uppföljning och utvärdering Uppf
9 (!O)
7. Revidering Dokumentet ska revideras senast inom 5 år i dialog med förvaltningarnas kontaktpersoner för kulturplanearbetet
8. Bilagor Mål och strategier för Uddevalla kommuns kulturplan.
Förslag till mål och strategier för Uddevalla kommuns kulturplan
2 (6) 2015-12-04
Barns och ungas fritid Mål •
Ökad hälsa, trygghet och delaktighet (LUPP-undersökning)
•
Fler medborgardialoger och arbetssätt som ökar barn och ungas delaktighet och inflytande
•
Fler söker arrangörsstöd och budgeten är anpassad till det utökade behovet
•
Det interkulturella perspektivet är synligt i kulturutbud och program
strategier • Alla barn, unga och unga vuxna ska ges förutsättningar att utveckla sin kreativitet och delaktighet i kulturarrangemang och i eget skapande •
Kultursommarjobb för unga införs, där även ledarutbildning ingår
•
Alla barn, unga och unga vuxna ges förutsättning att uppleva kultur genom möten med professionella konstnärer och kulturarbetare
•
Program och utbud för kultur utvecklas så att den mångkulturella bredden tas tillvara och återspeglas
•
Kulturstatistik ligger till grund för planering
•
Kulturskolan ska inkludera alla barn och unga i Uddevalla, oavsett bakgrund, funktionsskillnader och socioekonomisk ställning, vilket bl a kan innebära att avgiftssystemet bör förändras och arbetet bedrivas mer utåtriktat och förvaltningsövergripande. Kulturskolan ska sträva efter jämställdhet inom de olika konstformerna
•
Genom nätverk och strukturer för samverkan och kunskapsutbyte stärks barn och ungas delaktighet och inflytande i kommunen
3 (6)
2015-12-04
Kulturen i skolan Mål •
Inom alla skolformer- förskola, grundskola, gymnasieskola, särskola- finns en tydlig kulturprofil
•
Alla skolor och förskolor kau tillgodogöra sig det riktade kulturutbudet
•
Kulturen som en del i skolan gör att barn och unga mår bättre, lär sig mer och får en ökad självkänsla
strategier o En kulturgaranti infårs, vilken innebär att alla barn och unga i fårsko la, grundskola och gymnasieskola får minst en kulturupplevelse per läsår o
Estetiska lärprocesser är ett lärande i, om, med och genom konst/kulturarv - eleverna får möjlighet att reflektera över sina möten med konst och kulturarv samt skapa egna uttryck utifrån dessa
o
Formerna får samarbete med lokala och regionala kulturaktörer utvecklas
o
Skolans/elevernas användning av närområdet och stadskärnan som arena får olika former av kreativa och kulturella uttryck samt får lärande, skapande och kunskapande utvecklas
o
Kompetensutvecklingsplaner ska inkludera bildning i kulturuppdraget
o
Genom nätverk och strukturer får samverkan/planering och kunskapsdelning mellan berörda samhällsaktörer stärks arbetet kring barn och unga inom alla skolformer
o
Skapande skola och Kultur i skolan-verksamhet utvecklas och implementeras som en del i kulturuppdraget
o
Kulturombudsfunktion inrättas inom alla skolformer
o
Delaktighetstrappan används i planeringen av skolans kulturuppdrag
o
Resurser får utveckling i kulturuppdraget prioriteras i budgetprocessen
o
Utveckling av kulturutbildningar inom HCB
o
4 (6) 2015-12-04
Förutsättningar för en levande kultur Mål •
Ökade möjligheter for alla att utöva och uppleva kultur
•
Uddevalla får ett kulturcentrum med synergieffekter genom utbyggnad av Bohusläns museum
•
Jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och hållbarhet är alltid vägledande i planeringsarbetet
•
Alla offentliga lokaler har god tillgänglighet och finns beskrivna i tillgänglighetsdatabasen
•
Antalet mötesplatser ökar
•
En kommunal plattform inrättas, som ger ökade förutsättningar får konstnärer, kulturarbetare och kreativa näringar att verka och utvecklas
strategier • Kulturella och sociala mötesplatser prioriteras vid planering, forändring och förnyelse •
De offentliga lokaler får kultur som finns idag ska vara tillgängliga funktionellt och ekonomiskt för arrangörer, föreningar, kulturutövare och publik i alla åldrar
•
Skapa väl nyttjade attraktiva offentliga kulturlokaler med rum för scenkonst, anpassningsbara till olika typer av arrangemang, lämpligen som en tillbyggnad till och i samverkan med Bohusläns museum
•
Utveckla bibliotekens verksamhet i ändamålsenliga och tillgängliga lokaler
•
Skapa kommunal plattform for möjlighet till stöd och utbyte med konstnärer i regionen, landet, med vän01terna och övriga världen, samt för internationell fristadsverksamhet
•
Stödja kulturen i ytterområden och på landsbygden
•
Ansökningar av statliga och regionala projektmedel samt EU-stöd för kontinuerlig utveckling utökas
•
Kommunal strategi for sponsring av kulturarrangemang
5 (6) 2015-12-04
•
Vid val av arkitekter, konsulter och konstnärer beaktas jämställdhet och kulturell mångfald
•
Tillsyn av fastigheter sker enligt upprättade planer
•
Stödja kreativa näringar- en del av utvecklingen av kommunens näringsliv
Hållbar stadsutveckling Mål •
Större andel investeringsmedel/invånare i konst och kultur
•
Hållbarhet ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv är synligt i planeringsarbetet och stadsutvecklingen
•
Konst, kultur, kreativitet, kulturarv och konstnärlig gestaltning med mångkulturell bredd präglar stadsutvecklingen
strategier •
Samhällsbyggnadsprocessen och byggprocessen innehåller samråd med berörda kulturaktörer
•
Betydande historiska och samtida kulturvärden tas tillvara i planering och byggnation
•
Platser och områden utvecklas och anpassas för kulturarrangemang och aktiviteter
•
Där beslut kan påverkas ska medborgardialog finnas med i planeringen
•
Andelen konstnärlig gestaltning utökas från l procent av den upphandlade entreprenörskostnaden till l procent av kommunens totala investeringsbudget och inkluderar investeringar/mervärde för ett levande kulturliv.
Information och kommunikation Mål • Det finns många och moderna kanaler för information och kommunikation kring kulturen i Uddevalla •
Kulturplanen hålls levande genom årlig uppföljning, utvärdering och kommunikation av genomförda åtgärder och fortsatta planer
6 (6) 2015-12-04
strategier • Det samlade kulturutbudet i Uddevalla ska vara tillgängligt för alla i kommunen och för besökare •
Kulturscener och platser samt tider för arrangemang och aktiviteter ska hållas uppdaterade på hemsidan uddevalla.se
•
Kommunikationskanaler för kultur utvecklas för att nå ut till fler personer och målgrupper
•
Turistinformation året runt etableras i centrum
•
Förvaltningscheferna är styrgrupp för det fortsatta arbetet med kulturplanen och samtliga förvaltningar ger resurser och mandat för det årliga uppföljnings- och planeringsarbetet, somläggs tidsmässigt kompatibelt till budgetdialog och internt budgetarbete i respektive nämnd. o Kultur och fritidsnämnden och dess förvaltning ansvarar för revidering och presentation av kulturplanen i sin helhet. o Relevanta strategier med handlingsplaner följs upp i nämndernas styrkort enligt riktlinjer för styrning.
•
Verksamhetsutveckling baseras på identifiering och kartläggning av prioriterade processer som påverkar mål och strategier
•
Ansvar och roller i kulturplanen hålls uppdaterade
Kulturen i Bohusläns hjärta Underlag till kulturplan för Uddevalla kommun
2016-2020
Sammanställt av Christine Hellqvist, processledare för kulturplansarbetet hösten 2014
l nnehållsförteckning
l. Inledning
3
2. Förutsättningar och underlag
4
3. Arbetsprocessen
9
4. Omvärlds/närvärldsanalys/SWOT-analys
11
5. Det årliga arbetet med kulturplanen
14
6. Beskrivningar och ideer 6.1 Barns och ungas fritid 6.2 Ideer barns och ungas fritid 6.3 Kulturen i skolan 6.4 Ideer för kulturen i skolan 6.5 Rum för kultur 6.6 Ideer kring rum för kultur 6. 7 stadsmiljöns utformning och utsmyckning 6.8 Ideer kring stadsmiljöns utformning och ut~yl).2if~ 6.9 Marknad'sf~r~w-:IJ,ddevalla som kulturkomrtrullf ~\)}1 6.10 Ideer kring marknadsl~r{~J':
llJ?J-<1.f.
7. Nya samarbeten och möjligheter
15 19 20 24 25 31
33 36
37 38
39
8. Fortbildning
41
9. En tänkbar vision - kulturen i Bohusläns hjärta
43
10. Bilagor 10.1 Deltagare i projektgrupp, projektledningsgrupp, styrgrupp
10.2 Underlag från förskolan 10.3 Underlag från grundskolan 10.4 Underlag från gymnasieskolan 10.5 Enkätredovisning unga - länk 10.6 Enkätredovisning vuxna - länk
2
45 47 49 53 57 57
l. Inledning Människan är kanske inte den enda varelsen på jorden som uttrycker sig konstnärligt - se hur fåglarna dansar när det är dags för parning! - men vi är i alla fall ensamma om att ha den drivkraften så stark och att ha satt så tydliga avtryck. Ensamma om att påverka oss själva och varann med musik, dans, drama, ord på papper. Ensamma om att uttrycka vilket samhälle vi vill ha genom orden, bilderna, rösterna. Ensamma om att skapa kultur själva och att vilja uppleva den. Kulturen är central i alla åldrar. Utan den vore vi inte människor. Den är liv, den är lust. Kulturen och kulturklimatet har visat sig ha avgörande betydelse för dragningskraften p ä en plats - för boende, för företagande och för besökande. Finns rum för kultur, finns öppenhet för ideer, är staden tilltalande o5f vårdar sitt kulturarv, finns mångfalden, är upplevelser tillgängliga, får alla plats, finns försk'bfl.r_/(..l'J>.l:,Q!, so-:" tar tillvara elevernas kreativitet så är läget gott.
2l;s;~
Nu ska Uddevalla få en strategi för >!r närmaste fem åren. Även hur det fortlöpande årliga utvärderings- och planeringsjobbet st'J4t~rtsatt hållas brett och förvaltningsövergripande, ingår här. "l -f:: f.A Arbetet med kulturplanen har pågått sedan hösten 2013 ~t~'flaJmånga har varit involverade på olika sätt. Samtliga förvaltningar utom räddningstjänsten har htfvrepresentation i en projektgrupp som trätfats regelbundet. Dessutom har arbetsgrupper formats, nya kontakter etablerats, åsikter samlats in. Barn och unga är i fokus och de perspektiv som genomsyrar planen är tillgänglighet, mångfald, jämställdhet och hållbarhet.
'.b
Detta dokument är ett arbetsmaterial, ett underlag, en idesamling att ta ställning till. De åtgärdsförslag som finns med är, om de kommer med i den slutliga skrivningen, upp till varje förvaltning att ta ställning till och avgöra vilka uppdrag som kan ingå i deras verksamhet.
Livet är inte ett problem som ska lösas utan ett mysterium som ska levas. Thomas Merton Kultur kan vara en isbjörn med is som man gör någonting med innan isen smälter. Man kan t. ex måla den. Dennis 6 år, Uddevalla Det är barnet som ser den ursprungliga hemligheten i naturen och det är barnet i oss själva som vi återvänder till. Barnet inom oss är enkelt och modigt nog att leva hemligheten. Lao-Tzu Kultur är som en tegelvägg, skulle man ta bort en eller flera tegelstenar så skulle den falla ihop! Felicia 13 år, Uddevalla Den verkliga upptäcktsresan består inte i att söka nya landskap utan i att ha nya ögon. Marcel Proust
3
4
2. Förutsättningar och underlag Uddevalla kommun är en av 49 i Västra Götalandsregionen. För en livskraftig barn- och ungdomskultur, det vill säga att få möjlighet till regionalt arrangörsstöd och andra insatser, är det nödvändigt att ha en långsiktighet i arbetet. Därför startade diskussionerna om att ta fram en barn- och ungdomskulturplan under hösten 2012 och våren 2013. Eftersom det inte har funnits någon generell kulturplan i Uddevalla och eftersom de kulturpolitiska målen skrevs redan 2001 ändrades inriktningen i diskussionerna och i juni 2013 lades förslaget om ett framtagande av en kulturplan fram av kultur och fritidsnämnden. Beslut togs därefter i kommunfullmäktige i september 2013. De kulturpolitiska mål som Uddevalla kommun styrts av under 2000-talet är följande: • Uddevalla skall vara en kommun med stark kulturell profil som människor gärna bor i och besöker Barn- och ungdomskulturen skall prioriteras Kulturen skall_ptjig\11'1 av kvalitet och mångfald Biblioteken sk~n\fr(~.Jll~ mötesplats och utvecklas i sin roll som informations- och
.'(">l!.
-l:.: .f upplevelsecentra 6 Vårt kulturarv skall bevaras och 'rrfdi~e.~k~rella identitet stärkas Olika konstarter skall stödjas och konstifuitg( n'~nnde främjas Kulturföreningar, studieförbund och andra skall stödjas
kulm,.;,&(j'i)!flr
De kulturpolitiska målen "förutsätts genomsyra alla verksamheter i kommunen", som det står i dokumentet. Den beskrivning av åtgärder som kulturnämnden framhåller behövs för att uppnå målen innehåller mycket som genomförts; att kulturskola startats, att arbetet med unga arrangörer utvecklats, samverkan med föreningslivet kring arrangemang osv. Det finns annat som kommunen haft svårare att leva upp till, nämligen att i någon större utsträckning erbjuda konstnärer arbetstillfallen och möjlighet att visa sin konst - det finns väldigt få gallerier i kommunen -, att på biblioteken arrangera program som "återspeglar den kulturella bredden och mångfalden i samhället" - här görs mest barnföreställningar nu -, att "verka för att iden om ett kulturhus realiseras"- detta har ännu inte skett, även om diskussioner pågår. Det står även att de kulturhistoriska värdena i stadsplaneringen ska beaktas och här finns en del frågetecken. Med mera. Det som också kan påpekas är att skolan inte nämns under målet att prioritera barn- och ungdomskulturen. Inte heller är kulturens roll som del av ett hållbart samhälle omnämnd. Det demokratiska arbetssättet kring stadsutveckling och utsmyckning är heller inte med i de gamla kulturpolitiska målen. I arbetet med att ta fram en kulturplan för Uddevalla kommun har vi haft ett antal dokument att förhålla oss till och ta avstamp ifrån, såväl internationella som nationella, regionala och kommunala.
5
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter: Artikel22 "Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser:' Artikel 27 "!.Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner" FN:s barnkonvention: Artikel13 "Barnet skall ha rätt till)lttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta o4Jl; · a 'jformation och tankar av alla slag, i tal, i skrift eller tryck, i konstnärlig fonn eller genom an
~~~~~~~~:ionsstaterna
._: 1sdel som barnet väljer. "
rä~-1 r~ill)tijllek
erkänner barnets och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och ko~sln/.!)1tet:' De nationella kulturpolitiska målen skrevs 2009 och sammanfattas såhär: "Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling:' För att uppnå målen ska kulturpolitiken främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan, särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Bland EU:s framgångsfaktorer är de kulturella och kreativa näringarna väsentliga. Detta beskrivs också i Kulturrådets strategier för regional och nationell utveckling. "Tillgång till konst och kultur är viktigt för att en region ska utvecklas och vara attraktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av detta. Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom ED-samarbetet lyfts de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för att implementera EU 2020-strategin:' Bibliotekslagen och skollagen ställer krav både på folkbibliotek och skolbibliotek. Bland annat säger lagen att biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska även främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamheten ska finnas tillgänglig för alla men ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar.
6
På regional nivå finns Våstra Götalandsregionens vision Det goda livet, där kulturens roll beskrivs på foljande sätt: "Kulturen bidrar till medborgarnas personliga utveckling, länkar samman folkgrupper och individer och binder samman regionen. Att vårda kulturarvet ger trygga och kreativa människor. Kulturen medverkar i regionens utveckling också genom att allt fler arbetar i denna sektor, nya
företag bildas och kulturens tillgångar blir alltmer nationellt och internationellt kända. Kulturen är en viktig del av upplevelsenäringen:'
I Våstra Götalandsregionens kulturstrategi En mötesplats i världen står: "l arbetet på att förverkliga visionen >>Det goda livet<< fokuserar Västra Götalandsregionen på fem samhällsområden: hälsa, arbete, utbildning, kommunikationer och kultur. Dessa kan alla betraktas som infrastrukturer till Det goda livet. Ett infrastrukturelit perspektiv på kultur förpliktigar. Det innebär å ena sidan en helhetssyn på kulturpolitikens olika delar och instrument, både de som har att förvalta traditioner och de som ska tillgodose nya och växlande behov. Perspektivet bygger å andra sidan på insikten att kulturpolitik kan och bör,s1ifn:ieykhmed andra politikområden, liksom med den politik som bedrivs på andra nivåer:
komm""tX~~~som Ev:·
~A
Kulturpolitikens syfte: 'ff't Demokratisk öppenhet; det vill säga bidra till at\ si!."..@lJi~ förutsättningar för alla - oavsett ålder, kön, etnisk bakgrund, samhällsklass, sexuellläggrlh\gfk)fs~erskridande identitet, funktionsförmåga eller religiös övertygelse- att delta i kulturlivetsolnl~apare, publik, samtalsdeltagare. Fler arenor behöver skapas för att möjliggöra för alla medborgare att delta i samtalet om kulturpolitikens framtid:' Det skrivs i denna kulturstrategi om att skapa förutsättningar för konstnärlig kvalitet, att kulturlivet ska präglas av social relevans, ekonomisk potential och regional profilering.
l Uddevalla kommuns Vision 2040 finns områden direkt relaterade till kulturlivet omnämnda på flera ställen. Även i Fyrbadat finns skrivningar om kulturen. Visionen är att skapa landets bästa system för att stödja kulturföretagande och verksamheter inom kulturområdet. "Målsättningar: Fler verksamma genom ökat kulturföretagande Successiv utveckling av korsbefruktning kultur - näringsliv • Långsiktig utveckling av samarbete mellan konstnärer och planerare Fyrbodals unika och befintliga fördelar, bygdens historia, natur och geografiska läge, utvecklas för kulturproduktion och besöksnäring Barn och ungas delaktighet i kulturlivet ska öka genom att aktiviteter av och med barn och unga prioriteras " En av de givna förutsättningarna i arbetet med att ta fram en kulturplan för Uddevalla kommun var att barn och unga skall vara en prioriterad grupp. Det överensstämmer välmed de nationella
7
och regionala målsättningarna.
I Västra Götalandsregionens handlingsprogram Rätt att vara med finns följande mål: "Barn och ungdomars ska ha inflytande och påverkan i sitt lärande och sina egna kultur- och fritidsaktiviteter. Tillsammans med barn och ungdomar ska bra lärmiljöer och mötesplatser formas, som ger trygghet och stimulans. God tillgänglighet till kultur- och föreningsliv ska organiseras. Man vill satsa på vuxna som möter barn och unga, samt öka ungas möjlighet till interkulturella möten." I underlaget till ideer för Tillväxtprogram och Regional Utvecklingsstrategi, Hållbar tillväxt i Västra Götaland finns skrivningar kring satsningar på barn, som ett led i hållbar utveckling: "Hållbar utveckling handlar om kommande generationer och är bara möjlig om barn ges bra och likvärdiga förutsättningar att växa upp. En möjlig vision är en Region för barnen. Barn ska då prioriteras i våra verksamheter. Beslut om samhällets långsiktiga utveckling ska grundas på hänsyn till barnen. En region för barnen blir en region där invånarna lever det goda livet. Regioner som förmår leva upp till kraven på hållbar utveckling och som sätter barnen i centrum är de regioner som i framtiden kommer att vara mest attraktiva för invånare och företag:' Ungdomspolitiska handlingsprogrammet I förslaget till ungdomspolitiskt handlingsprogram i Uddevalla, som under hösten 2014 är ute på remiss står det:
"Ungdomspolitik handlar om att alla unga måste ges de bästa förutsättningar för att kunna bli delaktiga i samhället:' Det är nödvändigt att alla förvaltningar samverkar kring detta, vilket är jämförbart med kulturplansarbetet Huvudfokus för UPHP 2014-2017 är, enligt förslaget: Vägar för ungas inflytande/delaktighet och samverkan kring ungas inflytande/delaktighet. De områden som prioriteras är hälsa, trygghet, arbete/framtid. Kulturplanen har barn och unga i fokus och bör vara kompatibel och en viktig ingrediens i det som UPHP föreslår. Kulturen har en stor plats i ungas liv, och kan ha påverkan både på hälsa och arbete/framtid Kultur- och upplevelsesektorn är i växande och kan erbjuda unga jobbmöjligheter Eget skapande, musik etc p~kJ:!)l1~an positivt - det har forskningen konstaterat • • Kulturella uttryck är, inte minst't~~.r.ktiga sätt att påverka och få inflytande
SJlt~J: l!l(/~1
8
3. Arbetsprocessen I de kulturpolitiska målen från 2001 framhålls att dessa ska genomsyra kommunens alla verksamheter. Även om ingen regelrätt utvärdering gjorts verkar enighet finnas om att detta mål inte uppfyllts. När en kulturplan skulle tas fram gjordes därför en bred ansats, där samtliga förvalt· ningar skulle vara med i processen. Förvaltningscheferna har varit styrgrupp under ledning av kommundirektören. Kulturen angår alla och är inte en angelägenhet eller ansvar enbart för Kultur och fritidsnämnden och Kultur och fritidsförvaltningen. Tanken är det fortsatta arbetet för att kulturplanens mål skall kunna uppnås också skall hållas brett och förvaltningsövergripande . .. Utvecklingen i Uddevalla är i mångt och mycket ett resultat av samverkan mellan olika aktörer från alla delar av samhället:' Så står det i Vision 2040. Det har vi tagit fasta på i processen kring kulturplanen. Projektgrupp och arbetsgrupper Alla fårvallningar (utom Räddningstjänsten) har utsett representanter till en projektgrupp som sammanträtt varannan månad under ett års tid, med start i september 2013. I denna grupp har även Regio_J)t4'aty)Väst och B_ohusläns museum varit representerade, såsom varande viktiga aktörer i Uddev'lllli{~\'l Aven Kultur i Väst har varit involverade, genom konsulent barn och unga, som ett stöd~HGe]~~ntantation i projektledningsgruppen. Kultur i Väst har också medverkat genom föreläsninkJ< o~~er för tillgänglighet, jämställdhet och mångfald på kickoffmötet i början av september 6J] !;ih',lJe'.t{ortbildning av skolornas kulturombud kring arkitektur och stadsmiljö. A Mötena har haft olika fokus- barn och unga, kultu1b1!gt~et, stadsutveckling inklusive medborgardialog, arrangemang. Vi har också tagit del av hur Tjärn arbetat med sin barn- och ungdomskulturplan, fått en föreläsning kring hur det är att leva med Aspergers syndrom, information från kommunens hälsoutvecklare mm. Ett tjugotal personer har ingått i projektgruppen, mötena har varit välbesökta och engagemanget stort. Vi har passat på att ha möten på olika ställen i kommunen - stadshuset, Regionteater Väst, Bohusläns museum, anhörigcentralen Rosenhäll, för att få en bild av varandras verksamheter. Inom projektgruppen har arbetsgrupper bildats kring olika teman och frågor. Mycket har handiat om vägar till kultursamarbete mellan förvaltningarna. I BONs fall har representanter från förskola, grundskola och gymnasieskola bildat en arbetsgrupp för att diskutera gemensamma frågor.
-z;..t()"
Enkäten För att ge Uddevallas invånare chansen att komma med synpunkter och ideer utformades en enkät under hösten 2013, som introducerades på Bo- och Levamässan. Den har funnits under hela våren 2014 på hemsidan www.uddevalla.se/kulturplan samt i tryckt form, placerad på biblioteken, Bohusläns museum, Regionteater Väst, medborgarkontoret, mötesplatserna Dalaberg och Tureborg, och på hembygdsgården/öppna förskolan i Bokenäs. Utöver svenska har den varit tillgänglig på somaliska, kurdiska och arabiska (i tryckt form). Enkäten har utformats i två varianter - en för personer upp till och med 19 år, där en rad frågor kring skolan inkluderats, och en för personer från 20 år och uppåt (utan skolfrågorna). 726 personer har svarat på enkäten och sammanställningar har fortlöpande presenterats på hemsidan.
9
Andra möten och kontakter Utöver projektgrupp, arbetsgrupper och medborgarinput har processledaren träffat och fått inspel från en mängd personer och grupper inom kommunens förvaltningar och även från föreningar, konstnärer, författare, unga arrangörer, feriepraktikanter med flera.
En föreläsning kring tillgänglighet av Carina Ostenfeldt från projektet Alla ombord, Vasamuseet i Stockholm, har arrangerats i samverkan med hälsoutvecklarna i kommunen. En föreläsning
kring unga och segregation av Ove Sernhede, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, ska hållas på chefsforum i september 2014.
lO
4. Omvärlds/närvärldsanalys/SWOT-analys Frågeställning: Vad påverkar Uddevalla som levande och ledande kulturstad fram till 2020? Fakta och underlag: Underlag för kulturplan (projekt-och arbetsgrupper) Enkät 2014 inom kulturplansprojektet Kulturanalys 2013 och 2014 LUPP-undersökning Integrerade kommunala måldokument och styrande dokument: Vision 2040 • strategisk plan 2015-2018 • Riktlinjer för styrning (inkluderar jämställdhet, jämlikhet och medborgardialog) Maritim Strategi Miljöpolicy och lokala miljömål Ungdomsplan Handlingsplan för att stärka kulturens roll i Uddevallas kommunala grundskolor, grundsär· skolor och specialstödsskolor Förslag till vision för kulturskolan 2025 • Samhällsbyggnadsstrategin • Avsiktsförklaring kring besöksnäring Ett enat Bohuslän Övriga styrdokument: FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention Nationella kulturpolitiska mål • Västra Götalandsregionens vision Det goda livet, samt kulturstrategi En mötesplats i världen • Läroplan för grundskolan 2011 Bibliotekslagen Diskrimineringslagen Trender - Konsekvenser • Ökande befolkningstillväxt - större mångfald och ökat behov av mötesplatser och utbud Stor ökning av ensamkommande flyktingbarn och nyanlända - behov av vägar in i samhället • Färre elever i grundskolan i Västra Götalandsregionen tar del av arrangörsstödet från Kultur i Väst - mindre kultur i skolan Vikande besöksstatistik från grundskolan till Regionteater Väst och Bohusläns museum misshushållning med resurser, elever ges inte de möjligheter de bör få Lagkrav på tillgänglighet tilllokaler - Tillgänglighetsdatabasen måste uppgraderas och åtgärder genomföras • Ökad användning av Giraffstöd (Kultur och Fritidsförvaltningens arrangörsstöd upp till 26 år) - fler arrangemang genomförs och arrangörsstödet räcker inte till de som vill och kan söka. Unga i Uddevalla mår sämre än rikssnittet, särskilt flickor {åk 8 och åk l i gymnasieskolan,
11
• •
• •
enligt LUPP-undersökning) Kulturplansenkäten visar att elever önskar mer kultur i skolan och att många är intresserade av att arrangera kultur Kulturens roll i hållbar utveckling stärks- ingrediens för ett levande centrum, återanvändning och återbruk, skapar social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Resurs effektivt, behov av mötesplatser och skapar nya arbetstillfållen. Ökad digitalisering och fler tekniska hjälpmedel- nya möjligheter att nå ut med kultur och information Fler vitala äldre - ställer ökade krav på kulturutbud och tillgängliga lokaler Fler äldre äldre - kultur som tar sig ända fram till de äldre istället för tvärtom. Crowdfunding har etablerats som ny stödfonn - möjlighet till ökat kulturutbud med fler finansiärer? Entreprenörskap inom kultur. Marknadsideer blandas med kulturpolitiken. Högskoleutbildning inom kultur i Uddevalla? Ökat krav på inflytande och delaktighet - kommunen behöver utveckla förutsättningarna, ökat tryck på t ex Giraffstödet, andra former av medborgarbudget samt nya arbetssätt för medborgardialog Ökat samarbete över kommungränserna Internationellt samarbete via bl a EV-projekt inom kulturen, för unga etc
SWOT-analys Styrkor, vad kan vi: Tillväxtkommun God ekonomi i nuläget Redan rikt kulturliv med många eldsjälar Aktiva studieförbund och kulturföreningar • Drivande kultur- och fritidsförvaltning • Medborgarbudget för arrangörsstöd, Giraffstödet • Läget, hjärtat i Bohuslän och attraktiv stad utmed å rummet En av Sveriges största gymnasieskolor, vuxenutbildning och Högskolecentrum Väst Kulturskola inklusive Studio 32 Regionteater Väst Bohusläns museum Flera befintliga mindre hallar, konsertlokaler och salonger/scener Projektledning för verkställande av investeringsprojekt Många företag och kommunala bolag Centrumutvecklare Svagheter, vad bör vi förbättra: • segregerat Det finns få möjligheter/tillfållen/platser för konstnärer (galleri, uppdrag) Brist på centrala lokaler för kultur, både för unga och vuxna. Bastionen behöver ersättas med en mer centrallokaL
12
• •
Det saknas replokaler, showroom för dans, poetry slam, filmvisningar, spontanverksamhet Det krävs flexibilitet, billiga lokaler och möjligheten till spontanitet. Samarbetet med kulturarrangörerna behöver stärkas. Brister i fysiska tillgängligheten i centrum, på Kulturskolan etc Ej tydlig planering fOr tillvaratagande av kulturvärden i stadsplaneringen och samhällsplanering. stuprör inom kommunen (ej utvecklade processer). Svag satsning på besöksnäringen
Hot:
Tekniska begränsningar på grund av översvämningsproblematiken Unga ges inte möjligheter att vara kreativa och utvecklas, lämnar kommunen Att kulturen inte blir tillgänglig för alla Politiska nedprioriteringar inom kulturområdet Nedåtgående spiral får ett levande centrum Klotter och sabotage Möjligheter, vad vill vi göra:
•
Stimulera en positiv samhällsutveckling genom att ta vara på kultur från andra länder, öppna vägar in i samhället för nya svenskar Länka samman människor och grupper Skapa nya mötesplatser i samband med ombyggnationer Skapa kulturstråk genom tillvaratagande av befintliga lokaler med "själ'' och bra förutsättningar Skapa kulturhus i samplanering med stadshus, bibliotek och/eller Bohusläns museum Satsa på kulturutbildningar inom HCB Bygga på kompetens och kunskap som redan finns inom Bo U, Kultur och fritid, Bohusläns museum, kulturföreningar m.m. genom strukturer för dialog och samverkan i viktiga processer. Utveckla skolans kulturuppdrag bl.a. genom Kultur i skolan-medel, Skapande skola, men framförallt genom implementering av estetiska läroprocesser Ge medborgarna förutsättning för inflytande som utvecklar kreativitet och delaktighet genom medborgarbudget och medborgardialog Salsa på kultur- och upplevelsenäring/sektor. ArbetstilWillen, hållbar konsumtion och kreativa näringar och en framgångsfaktor för ett levande centrum Hitta en kommunal sponsringsnivå som är rimlig även för kulturevenemang Uppmuntra privat finansiering, från näringsliv eller privatpersoner, som påverkar möjligheter för fler att ta del av kulturlivet.
13
5. Det årliga arbetet med kulturplanen Kulturplanens mål och strategier bör utvärderas och regelbundet arbetas med på liknande sätt som kulturplanen togs fram, det vill säga där samtliga förvaltningar och nämnder har ansvar. Kulturen, liksom ungdomsfrågor (UPHP) och demokrati- och folkhälsofrågor, är något som berör kommunen som helhet. De samtal mellan förvaltningarna och med de regionala institutionerna som kulturplansarbetet möjliggjort via projekt- och arbetsgrupper, har redan resulterat i konkreta samarbeten och projekt. Det innebär större effektivitet med kommunens resurser och
ett utvecklat och breddat kulturliv i fler grupper, större kunskap och mer förståelse för varandras förutsättningar och verksamheter. Nya ideer växer fram och kreativiteten närs. Utvärdering, planering och budgetarbete samordnas med VUV-it. Organisation Det är viktigt att denna samverkan fortsätter och är sanktionerad från förvaltningsledningarna för att kulturplanens mål ska kunna uppfyllas och arbetet med dem utföras på lämpligast möjliga vis. Organisationen skulle kunna se ut enligt nedan. Tjärns kommun använde ett träd för att åskådliggöra organisationen. Vi lånar den bilden. Styrgrupp Politiskt kan en samverkansgrupp med representation från respektive nämnd utgöra rötterna förutsättningen för att trädet ska växa till och utvecklas. Som en del av förutsättningarna finns även förvaltningschefsgruppen, på samma sätt som under kulturplanens framtagande. Kulturplansgrupp Här har vi stammen på trädet, den som bär upp det som ska växa och blomma. Kulturplansgruppen består av representanter, som utses av förvaltningscheferna. Arbetstid sätts av för 2-4 möten per år, samt för arbete mellan mötena. Samordningsansvaret kan lämpligen ligga hos någon anställd på Avdelningen Kultur. Projektgrupper och kulturombud Om kulturverksamheten i skolorna ska utvecklas måste kulturombud finnas i alla skolformer och tid avsättas till ombudens arbete, till samarbete med ungkultursamordnare och barnkultursamordnare, regionala institutioner och elever. Det måste vara förankrat i skolledningen för att fungera väl. Ekonomiska och tidsmässiga förutsättningar måste också ges för utvecklingsarbete, fortbildning och nya projekt med kulturanknytning inom alla förvaltningar.
14
6. Beskrivningar och ideer 6.1 Barns och ungas fritid I förutsättningarna för kulturplanens framtagande fanns att barn och unga skulle vara i fokus och en prioriterad grupp. Det överensstämmer väl med skrivningarna i de nationella och regionala kulturstrategierna och även med Uddevallas kulturpolitiska mål från 2001.
Barn och unga är beroende av vuxenvärlden, på individnivå och samhälleligt, ekonomiskt och politiskt. Deras liv består av många timmar i skolan - förskolan, grundskolan, gymnasiet. Deras liv är också fritid, som får att vara utvecklande och värdefull, behöver ses, synas och stöttas av de som styr. Möjligheter till mötesplatser, scener, skapande verksamheter, inom och utanför kulturskolan och studieförbunden, möjlighet att använda vår historia och därmed såväl stads- som landsbygdsmiljöers utformning, kollektivtrafik, trygghet påverkar här. Att ges de här möjligheterna, att alla inkluderas, oavsett funktionsskillnader och bakgrund styrs också av vuxenvärlden. Delaktighet och medbesta~n1e, är nyckelord; av och med, inte enbart för. Det innebar att ungas röster ska höras och tas~ ~t'fJ.J;:kt. Barns och ungas synpankter vid medborgardialoger kring ex. stadsplanering och'fdpfl.;i't~ s~ ~kt_i:t sökas upp . Barn och ungas engagemang 04 och kreativitet ska främjas och stödjas. Det stammer val med fårslaget till ungdomspolitiskt tt'hJld~)'"PJ~am, dar just inflytande och
!'J A
-.l.;
delaktighet poängteras.
.t(J--<1l
Kulturskolan Kulturskolan i Uddevalla bedriver verksamhet inom musik, dans, drama, film och animation, samt bild och form. Totalt har den drygt l l 00 elever idag. Kulturskolan har en självklar och viktig roll i stadens kulturliv bland unga, och i sin utåtriktade verksamhet även för andra invånare i kommunen. I enkäten framhåller många kulturskolan som
en del av det som är värdefullt i Uddevalla som kulturkommun. Vad finns det för behov, vad finns för vägar - hur kan vi hjälpas åt över förvaltningarna för att nå och bredda målgruppen? Behoven bör inventeras. Utåtriktad verksamhet från Kulturskolan kan t ex bli spel eller utställning med och av unga för olika målgrupper. I Lärarförbundets undersökning av kulturskolorna, vilken presenterades våren 2014 i SV1; ham. nade Uddevalla näst sist av de 264 kommuner som deltog. Rankingen baserades på tre kriterier: hur mycket pengar kommunen satsar på musik- och kulturskolan räknat i kronor per invånare i åldern 7-15 år. om kommunen tar ut någon avgift för medlemmarna i kulturskolan hur stor andel av kommuninvånarna i åldern 6-19 år som tillhör en musik- eller kulturskola Nu har kulturskolan fått en tillhörighet inom Avdelningen Kultur och kan utgå från det. En del av vinsten här · särskilt om alla på avdelningen Kultur skulle kunna sitta tillsammans, framhålls från flera anställda · är att nya samarbeten kan växa fram. Till exempel att de arrangemang som Kulturskolan gör kan få en ännu mer professionell inramning vad gäller ljud och ljus genom den tekniska utrustning och kompetens som Avdelningen Kultur har, men även på andra sätt; i
15
samverkan med andra förvaltningar, med unga som hittills stått utanför etc. Kulturskolan har en viktig roll att spela i ett större sammanhang, exempelvis för unga med invandrarbakgrund, ensamkommande flyktingbarn, unga med funktionsnedsättning osv. För att bredda basen för rekrytering till kulturskolan bör avgiftssystemet ses över. Mer utåtriktad verksamhet kan också vara ett sätt att nå fler, eftersom alla inte har möjlighet att ta sig in till centrum. Samverkan med Integration kan vara en väg. Att lokalerna är tillgängliga är nödvändigt för att elever med funktionsnedsättning ska kunna delta i undervisningen. Det kan också finnas behov
av fortbildning hos personalen. El Sistema, www.elsistema.se, är en modell att jobba med kör och orkester, där musiken ses som ett verktyg för mänsklig och social utveckling. Den är i flera länder etablerad som ett fantastiskt sätt att nå barn som inte själva har resurser att lära sig spela instrument. Det finns även i sex
svenska kommuner, varav Göteborg är en. Riksteaterns LÄNKprojekt är också intressant, inom drama. Kanske dessa verkamheter kan vara något att diskutera i en kommun som Uddevalla, som vill sätta barn och unga främst och ha med perspektiven jämställdhet och tillgänglighet? Vad gäller jämställdheltl\ i_llliick Kulturskolan i jämställdhetskartläggningen som gjordes i Uddevalla för ett par år st'dl~h~rvation för att det i undersökningen enbart redovisas två kön (alla definierar sig inte s01IT tjij'~rlf'i)~), så visade denna att 28 procent av eleverna var killar och 72 procent tjejer 2012. Inom Il,;;\J!I~j")V det lite jämnare; 41 procent killar och 59 procent tjejer. <'1. Inom musiken efter att eleverna lämnat Kulturskolan sefJ~tJ~ som helhet en helt annan bild än den som finns inom Kulturskolan. Inom studieförbun~~inheten är fördelningen 10-15 procent tjejer/ 85-90 procent killar. Nätverket 50/50 och andr}örganisationer arbetar för en mer jämställd musikscen på olika fronter, och just steget mellan det lärarledda musicerandet och det självständiga är för många tjejer än så länge svårare att ta än för killarna. Musiken, inte minst rock/jazz/pop har länge varit en manlig bastion och trösklarna är högre för tjejer. Här finns en intressant uppgift för Kulturskolan - att se hur detta glapp kan förebyggas. Kanske kan det självständiga musicerandet i grupp uppmuntras, instrumentval problematiseras, kontakter knytas mellan Kulturskolan och estetprogrammen, studieförbunden etc. Genom att bli mer aktiva i Giraffstödet (se nedan) så kan eleverna lära sig driva projekt, vilket kan innebära att de fortsätter med sitt musicerande/kulturutövande även när de slutat vara elever.
]"'z-,
Fritidsgårdarna Genom fritidsgårdarna kan kommunen erbjuda ett opretentiöst ställe där det är okej att bara komma in och göra lite musik, testa keramik eller lära sig tillverka glassmycken utan att behöva vara med i något större sammanhang. Att kunna vara en skapande kreativ miljö där de unga kan finna sin egen kraft och uttryck.
På fritidsgårdarna är 22 procent tjejer och 78 procent killar besöker dessa. Det är en fråga som Avdelningen för unga arbetar med.
16
Stöd till unga arrangörer
I de kulturpolitiska målen från 200 l finns stöd till unga arrangörer med som en punkt. Sedan några år tillbaka finns medel avsatta i Kultur och fritidsförvaltningens budget till just detta, kallat Giraffstödet Utöver rent pengabidrag är ungkulturkonsulenternas personliga coach n in g i projekten en viktig del. Giraff går varje år till 30-50-talet kulturprojekt initierade av unga. Årligen engageras 7 000- lO 000 personer som arrangörer, publik, medverkande i och kring Giraffstödet Giraff är något som omnämns i positiva ordalag i enkäten, och bland de unga som vet om det och som använt det. Det har möjliggjort ett rikare kulturliv, direkt styrt av unga. Att den typen av flexibla stöd, anpassade till ungas behov och förutsättningar finns kvar och utvecklas är en viktig del av kulturplanen. Utvecklingen skulle kunna bestå i en breddning av coachningen i de beviljade projekten - att fler än ungkulturSamordnarna kan stå för denna, exempelvis för projekten lämpliga pedagoger på Kulturskolan, fritidsledare på fritidsgårdarna etc. Om Giraffstödet ska nå unga med invandrarbakgrund finns möjlighet till samarbete med Integration, även om de främst riktar sig till vuxna. I samrådsgrupper kan information föras ut. I så fall måste information o~~ö~rsättas till engelska i första hand men även till andra språk - arabiska, somaliska, tigrinh~da.!!f1r~ill,~ att ha med. Även unga med funktionsnedsättnin~~.i'lanvända Giraff. Här krävs ett samarbete med Socialtjänsten för att sprida information och sil\tl~J:11sätt.
'll~{;J!F "J!
Giraffstödet kan ges personer och grupper som är max 26 få kommunalt stöd till kreativa ideer och projekt när man passerat den åldersgränsen kfa>Å..l.!J:a formering i föreningar. Utöver årliga verksamhetsstöd till föreningar skulle en större summa pengar än nu kunna användas till projekt och samarbeten med föreningar och arrangörsgrupper. Kanske kan kreativa coacher för alla åldrar, enligt Trollhättemodellen, vara något att undersöka. Graffiti Uddevalla kommun har i flera år arbetat aktivt och målmedvetet kring graffiti. Det har varit framgångsrikt och resulterat i fem lagliga platser för graffitimåleri, plus projektväggar. Att Uddevalla legat i framkant här, har spritt sig över landet och det händer att kommuner hör av sig, vill veta mer. Det har skrivits en del om Uddevalla i graffitivärlden. Bland annat har BRÅ bjudit in Uddevalla för att berätta om arbetet.
Det är viktigt att detta fortsätter och att det utvecklas, i dialog med konstnärerna och de unga som är intresserade. Uddevalla kan bli graffitistaden och få utsmyckning och design med nya grepp från andra länder, ett sätt att utveckla mångfalden. Barnkulturutbudet
Det finns ett brett utbud av kultur för barn under 6 år, men detta sker nästan uteslutande på fritiden, på eftermiddagar eller helger och därigenom hänger det på om någon vuxen i barnets närhet tar med det eller ej. Vidare finns det på dessa arrangemang bara plats för en bråkdel av alla barn som bor i kommunen. Ofta arrangeras kulturupplevelserna på biblioteken, men ibland används Regionteaterns lokaler eller Östraboteatern. Även på loven arrangeras kulturevenemang, där barnen själva är aktiva. Information går ut via tryckt informationsfolder och affischer som finns på bland annat på biblioteken, samt via sms till de som önskar detta. För att öka tillgängligheten kan informationen
17
förbättras och komma på fler språk. Att barnkulturutbudet på fritiden lever är viktigt. Som det är nu har bara en bråkdel av barn under 6 år möjlighet att uppleva kultur med sin förskola som är arrangerad av kommunen. Integration Frivilligverksamhet etableras nu på Integration; volontärer guider/språkvänner som vill jobba med nyanlända. Studenter är intresserade av detta. Det är ett ideellt arbete, och guiderna behöver uppmuntran, kanske jämförbart med det som diskuteras för ledsagare och assistenter - att de ska komma in gratis på kommunalt arrangerade evenemang, men även på arrangemang som kommunen delvis stöttar, samt försöka påverka andra arrangörer att ha samma villkor.
Vid diskussioner kring det finska förvaltningsområdet och de rältigheter som finns här har framkommit att de kulturaktiviteter som arrangeras och de medel som finns främst riktas till vuxna. Barn och unga bör komma in här - ett samarbete etableras med barnkultursamordnaren. Kultursomma;jobb I flera komm~rhältja Götalandsregionen har kultursommarjobb införts. Uddevalla var tidigt ute - redan 1~9\tlh,l9åj;iflna sommarjobb i kommunen. De försvann sedan. Kanske är det /#" dags att återinföra dessa. ~ Unga erbjuds och väljs ut att spela)/(.i.iJ1-'A~JsiJ.zyela teater, skapa bildkonst etc under några sommarlovsveckor, med lön. Föreställningafo~~ljllingar hålles på offentliga platser, på gatan, (i Göteborgs kanaler!), på bibliotek, på äldtillo.{~n ;te. Det har fallit mycket väl ut och skulle säkert kunna fungera nu även i Uddevalla kommun, -/Om ett led i sysselsättningsskapande åtgärder och som en del i ett levande centrum, vilket efterfrågas bland många.
SA
18
6.2 Ideer barns och ungas fritid
•
Se över avgiftssystemet (vilket nu görs) till kulturskolan och lägg avgifterna lågt, så att inget barn eller ung person ska behöva avstå av ekonomiska skäl. Kanske avgiftsfritt? Gör lokalerna tillgängliga fysiskt och fortbilda kommunens personal kring intersektionalitet Förbered och motivera kulturskaleeleverna att fortsätta med sin skapande verksamhet även efter att de slutat på kulturskolan, genom att t ex stimulera till mer självständig ensembleverksamhet, uppbyggda kontakter med och information från estetprogram på gymnasiet, folkhögskolor och studieförbund. Eventuellt kan projekt bedrivas med denna målsättning, för att utarbeta metoder. Utveckla Giraffstödet så att fler än ungkulturkonsulenterna kan involveras som stödpersoner och målgrupper breddas till unga oavsett bakgrund och
funktionssld!{nbr~
• •
Se över möjlig!fe~ Jli•Hlp{ande stöd för projekt initierade av personer över 26 är - ökat sam~et( ~9l' 1Yd Kultur och Fritid Utveckla det arbete som påbörjåtY.if.'$(för:r1ltningsgränserna, så att unga vägleds, blir lyssnade på och välkom;;a! n(\r ~~ kulturideer som de vill genomföra Fler lokaler av olika slag för ung kultur med medvetet J!g~~Jyressättning Upparbeta kontakterna mellan exempelvis Integration och barnkultursamordnare så att alla barn nås och känner sig välkomnade till kulturutbudet
-<...,-!(lA t
19
6.3 Kulturen i skolan Central i barns och ungas liv är givetvis skolan - från förskolan till gymnasiet. På frågorna relaterade till skolan i enkäten Uddevalla som kulturstad svarar 38 procent att de tycker skolutbudet av kultur är utmärkt eller bra (här går inte att utläsa vilken åldersgrupp som svarat; eleverna går i grundskola eller gymnasium). På frågan om de vill ha mer kultur i skolan svarar 49 procent ja. På frågan om de tror/tycker att skolarbetet blir roligare med mer kulturupplevelser och mer eget skapande svarar 72 procent ja. På frågan om de tror att de lär sig mer via kultur i skolan svarar 58 procent ja. Barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt i skolans värld som har en mycket stor uppgift att tillsammans med föräldrarna förbereda dem för det vuxenliv som kommer. Men vi
har ett gemensamt saoJ~ kulturliv. Genom samarbete dels mellan förvaltningar~mmunen kan mycket kunskap, erfarenhet och na men också med andra kulturafuÖtlf resurser tas tillvara som stimulerar barn oehlti.J~i Ul]P{äxtvillkor. Goda strukturer kan skapas för att ge alla barn och unga likvärdiga förutsäthliJ!g~ ~'klf~urskapande och kulturella upplevelser som löper som en röd tråd under uppväxten.
i§!?J
-l'(J.<'J.l
År 2012 arrangerade Uddevalla kommun, med stöd av Statens Kulturråd, en regional konferens under rubriken Att skapa en skapande skola. Målet var att få kunskap om estetiska läroprocesser i landet och internationellt. Forskning och erfarenhet stöder att dessa är utvecklande och framgångsrika. Vi hade en återträff under våren 2013, där pedagoger deltog, och enades om betydelsen av fortbildning och fortsatt kunskapsutbyte mellan skolorna. Representanter inom Bo U har under kulturplansprocessen haft ett antal träffar under året för alt
delge varandra den kunskap och de erfarenheter vi har inom de olika skolformerna i kommunen. Under arbetsgruppsmötena har bland annat diskuterats: • Vilka möjligheter finns i dagsläget när det gäller kulturskapande verksamhet för våra barn och unga under skoltid? Vilken kompetens finns bland pedagogisk personal och inom skolledande funktioner när det gäller kulturens roll i samhället och skolans uppdrag att arbeta med kulturskapande verksamhet och kulturella upplevelser? Hur arbetar vi inom de olika skolformerna med kultur som ett pedagogiskt redskap när det gäller kunskapsinhämtning? På vilket sätt kan kulturverksamhet och kulturella upplevelser vara en del av arbetet med normer och värdegrund, demokrati, kulturell identitet och kulturarv? Vilka resurser finns inom kommunen, Kulturrådet, Ungdomsstyrelsen och VG-regionen för
att förstärka skolans möjlighet till kultur? Hur ska strukturen se ut för att barn och ungas rätt till kultur i skolan ska stärkas och genomföras i handling? Vårt arbete inom respektive skolform har också pågått parallellt och utifrån var och ens
20
möjligheter till möten med skolledare, verksamhetsutvecklare och pedagogisk personal. Till denna rapport bifogas också ett antal dokument från de skolformer där vi är verksamma (bilagor). Sammanfattning Varje skolform har, i sina riktlinjer för verksamheten, uttalade krav när det gäller att arbeta med barn och ungas rätt till kulturskapande verksamhet och kulturupplevelser. Inom fårskolan integreras detta i den dagliga verksamheten medan grundskolan även har bild, musik och slöjd som enskilda ämnen med tydliga kursinnehåll och betyg. När det gäller gymnasieskolan är det Hantverksprogrammet och det Estetiska programmet som arbetar med estetiska lärprocesser och estetiska uttryck som en del av kursinnehållen och de betygsgrundande kriterierna. Sedan Gyll infördes har kursen Estetisk verksamhet tagits bort, vilket tidigare ingick som en obligatorisk kurs på samtliga program. Gymnasieskolans elever har möjlighet att välja kurser med skapande verksamhet inom ramen för det individuella valet men dessa kurser väljs ofta bort då de inte är högskolemeriterande.
Prioritet av kulturskapande verksamhet och kulturella upplevelser när det gäller förskolan varierar utifrån den kompetens som finns inom varje skolenhet och bärs ofta upp av "eldsjälar" inom verksamheten. Resor till aktiviteter och utställningar på t.ex. Bohusläns museum och stadsbiblioteket inneb~en .ökad kostnad. Detta gäller även den verksamhet av professionella kulturutövare, som e1'6)tt
'Aven om Skapande skola i dag når hälften av alla skolbarn, är det oklart om kulturen får en långsiktig betydelse i skolan eller om kulturen bara är på tillfälligt besök. I nuläget måste det bli tydligare for rektorer och lärare hur konst och kultur hänger ihop med skolans läroplan och hur kultur kan bidra till elevernas skolresultat. Om ambitionen är att Skapande skola ska bidra till att kulturen får fäste i skolans värld, så måste kulturens betydelse for skolarbetet föras fram inom både kulturpolitiken och utbildningspolitiken, säger Erik Peurell, utredare på Myndigheten for kulturanalys.
21
Utvärderingen visar att Skapande skola fungerar bra i de skolor där verksamheten även i övrigt fungerar väl, där det finns engagerade rektorer och lärare som är vana att sedan tidigare arbeta med kultur i skolan. l utvärderingen framkommer att det finns svårigheterför professionella kulturutövare och representanterfrån skolan att mötas. För att nå ökad samverkan mellan kulturliv och skolliv krävs ökad kunskap om varandras professioner. Utvärderingen baseras på en forskarstudie bestående av intervjuer med sammanlagt 150 berörda kommunala samordnare, rektorer, lärare, elever och kulturaktörer; samt på intervjuer med representanter från berörda myndigheter samt på analyser av ansökningar och bidragsredovisningar."
Sintsats Utbildning och kompetensutveckling av pedagoger, skolledare, verksamhetschefer och skolutveddare behövs för att alla inom skolans verksamhet ska ges möjlighet till en samsyn när det gäller kulturbegreppet, kulturens möjligheter för fysisk, psykisk och social hälsa samt kultur som pedagogiskt och kommunikativt verktyg. Enkätundersökningar behövs för att kartlägga vad som redan görs inom BoU:s skol- verksamhet men också vad som behöver utvecklas. Enkäterna bör utformas och anpassas utifrån skolform och ansvarsområde. En handlingsplan bör därefter upprättas där konkreta forslag på utveckling ingår inom varje
skolform. Handlingsplanen ska utvärderas inom varje skolform årligen i Stratsys. Genom att titta på den kompetens och kunskap som redan finns inom Bo U, Kultur och fritid, Bohusläns museum, kulturföreningar m.m. finns möjlighet till utveckling inom skolans kulturskapande uppdrag. Kulturombud ute på skolorna bör införas och ges en tydlig roll när det gäller uppdraget. En
möjlighet för att stärka denna funktion kan vara att ge detta uppdrag till någon av skolans undervisande personal, som en del av sin tjänst. Genom att i samråd med elever och kollegor planera kulturverksamhet och göra eleverna delaktiga i utformningen av den gemensamma skolmiljön, stärks tillhörigheten till varandra och skolan. Ett viktigt uppdrag är också i funktionen som kontaktperson me.2fx1{na kulturaktörer både kommunalt och regionalt samt kulturavdelningens barn och ungS'a;t~n~J') Ett bra verktyg i skolah/..qy~t'llsarbete med kultur kan vara att skapa en digital hemsida där information ligger samlad när de) tuella föreställningar, utställningar, evenemang och kulturskapande projekt riktade till sk också förmedlas aktuell forskning och möjligheter till kompetensutvecklande verksam e . ä en utgöra en plattform där skolorna kan delge varandra ideer, tips och erfarenheter om o taktiviteter men även presentera aktuella elevprojekt som pågår. De fristående skolorna kan bjudas in till dialog kring modeller för eventuella avtal med Regionteater Väst, bekostade via deras skolpeng, för att alla elever ska nås av ett bra dans- och teaterutbud. Barnkultursamordnare kan ombesörja utskick, information och bjuda in till kulturombudsträffar som även inkluderar friskolorna.
22
Skolbiblioteken skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. I och med att den nya skollagen började tillämpas l juli 20 Il ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Med anledning av detta genomfördes under läsåret 2012/2013 en utredning kring skolbiblioteken i Uddevalla grundskola. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen att det inom grundskolans organisation i Uddevalla idag finns fyra heltids skolbibliotekarietjänster. Placeringen är på 7-9 enheterna, men delar av tjänsterna används till kommunövergripande arbete. skolbibliotekarierna är organiserade i en enhet med en gemensam chef. Deras uppgift är att tillsammans med övrig skolpersonal ordna och tillgängliggöra information och medier utifrån elevernas behov, stimulera läsintresse och läsutveckling, vägleda i informationssökning och källkritik och att bidra aktivt i kunskapsutvecklingen genom att vara en pedagogisk resurs. Utredningen konstaterar att det, för att eleverna - inte minst de i årskurserna F-6 och de med särskilda behov - skulle behövas ytterligare tre heltids skolbibliotekarier, samt ytterligare tre biblioteksassistenttjänster på 75 procent med placering på 7 -9-skoiorna. Inriktningen på de nya tjänste21a~ullei så fall riktas mot följande tre huvudområden: ~ }l!ieckla samverkan med lärarbibliotekarier och annan F-6 - bygga upp t ex lokaler, !hel:!· personal på skolorna, skapa en plan · ~~f.lten Digitala biblioteket - bygga upp och utveckf., o.t)~iljlltjibliotek Elever med särskilda behov-läshjälpmedel, anpa~sr!edlf~llj
~~~~
oger och andra pedagoger.
skolbibliotekarierna behöver även fortsatt organiseras under en gemensam..lef för att kunna arbeta flexibelt gentemot hela grundskolan, och utveckla teamarbetet vidare. Även biblioteksassistenterna bör ingå i denna enhet. Av samma anledning behöver skolbibliotekarierna också en central bas att utgå ifrån, d v s ett gemensamt kontor med bra förvaringsutrymmen och postgång för t ex boklådor. För att kunna genomföra olika typer av projekt kring läsning, informationssökning/källkritik, författarbesök mm behövs en central pott med pengar som skolbiblioteksteamet kan förfoga över. I dagsläget finansieras alla projekt med statliga bidrag, vilket är sårbart. Om 25 kr per elev av skolornas biblioteksanslag läggs i en central pott, skulle dessa pengar kunna användas för insatser samordnade av skolbiblioteksteamet Hittills har inte mycket hänt i den riktning som utredningen pekar ut. Om kulturen och estetiska läroprocesser ska få ta större plats i vardagen i skolorna är skolbiblioteken centrala och behöver bevaras och utvecklas. skolbiblioteket kan ha en central roll både som rum för kultur samt verka för att eleverna får uppleva, prova och utveckla olika uttryck för kunskap Tillgänglighetsaspekten är grundläggande här.
23
6.4 Ideer för kulturen i skolan •
• • • •
Kunskapsutbyte och fortbildning av skolledning och pedagoger kring estetiska läroprocesser Implementera kulturella aktiviteter inom förskola, grundskola och gymnasieskola - låt Uddevallas skolor vara i framkant vad gäller estetiska läroprocesser Kulturombudsverksamheten utvecklas och kulturombud finns på även i förskola och gymnasieskola, med stöd av ledningen. Eleverna ska på lämpligt sätt involveras och ha inflytande i dessa frågor och kulturverksamheten i skolan ska garanteras via strukturella åtgärder, inte vara personberoende Fortsätta öronmärka medel till kultur i skolan-projekt och öka dessa så att de omfattar även förskola och gymnasieskola Utveckla skolbibliotekens verksamhet Utveckla Skapande skola-projekten Utveckla formerna för samarbete med Bohusläns museum och Regionteater Våst Utveckla formerna för samarbete mellan skolan och Kultur och fritidsförvaltningen
24
6.5 Rum för kultur Kulturhus, ungdomskulturhus I de gamla kulturpolitiska målen finns en skrivning om att utveckla planerna på ett kulturhus. Diskussioner har pågått under det dryga decennium som gått sedan målen skrevs, men inga beslut är tagna. I enkäten finns frågor kring scener och kulturhus i Uddevalla. På frågan om respondenterna anser att det behövs fler scener/lokaler för teater och musik i kommunen svarar 54 procent av de unga ja, liksom 58 procent av de vuxna. 49 procent av de unga och 63 procent av de vuxna vill att ett kulturhus byggs. 31 procent av de unga är osäkra, medan motsvarande siffra för de vuxna är 12 procent. Utöver de 49 respektive 63 procent som önskar ett kulturhus, har ett antal personer, ca 10 procent, svarat "Ja, om" och haft synpunkter på kostnader· gärna kulturhus om det inte blir för dyrt. Att bygga ut Bohusläns museum anser flera vara en bra lösning, liksom att det är viktigt att använda de lokaler som finns. Vid möten med kulturföreningar och andra arrangörer har farhågor om höga kostnader för lokalhyror lyfts. Även risken för minskat kommunalt stöd till arrangörer genom att för mycket resurser läggs på ett kulturhus har framhållits. Som del av en tidigare medborgardialog kring utvecklingen av torget och dess omgivningar, kom ett förslag som handlade bland annat om ett kulturhus med huvudinriktning unga i Röda Kvarn, som då renoverats och anpassats. Detta fick stor uppskattning. På ett projektgruppsmöte i mars 2014, då berättade idekläckarna, vilka också står bakom festivalen Solid Sound mer om sina ideer. Själva Solid Sound-projektet startade som en reaktion på jämförelsen mellan Umeå, där en av dem studerat, och Uddevalla. I Umeå "bubblade det av kultur", i Uddevalla hände det inte så mycket, ansåg de. Unga behöver ges chanser att vara aktiva och engagerade för att de ska vara kvar i kommunen. Att kommunen har en av landets största gymnasieskolor innebär enorma möjligheter att få fler att stanna i Uddevalla. De menar att det behövs en diskussion om vilka verksamheter som ska finnas i centrala staden och vad som hellre kan ligga på andra plats;4Pj,ujg~nasiet vid torget nämndes som ett exempel på lokaler som inte utnyttjas mer än v;;;,Jag~a'(~:IJ'i'i~ vilket de anser är en felplacerad verksamhet. Tillgodoser man lokalbehovet centralt k01~~~itfatet att förändras över tid, trodde de.
-<1J"b }')
Öppna ytor för kultur I arbetsgruppen som samlade representanter från Avdelilltr!'l!''l{~)trr, inklusive Kulturskolan, samt socialtjänsten, påtalas behoven av öppna, tilltalande, tillgängli!!~.t!lturmötesplatser, där spontana möten och ideer kan uppstå. Genom att se andra kreativa stärker vi varandra. Det skall också finnas replokaler för mer spontana aktiviteter, inom t ex musik, dans, drama, samt utåtriktad verksamhet. Verksamheter som arbetar med drama och musik kan erbjudas plats i Kulturskolans lokaler. Redan aktiva grupper kan stöttas och bli del av Kulturskolan. Det kommer belasta ekonomiskt, men i förlängningen kan det berika den totala kulturverksamheten i kommunen. Kanske kan det finnas möjligheter till finansiell samverkan med Socialtjänsten och/eller KLK?
25
I enkäten finns en fråga kring vad respondenterna önskar mer av i Uddevalla. Det finns ett antal alternativ att välja bland och det är tillåtet att kryssa för flera, samt att skriva dit egna. Det som toppar hos de unga under 20 år är fler festivaler. På andra plats kommer mer musik och på tredje plats mer film. Även mer dans och mer utsmyckning av staden önskar en stor del av de unga, runt 30 procent. Bland de vuxna är mer musik det främsta önskemålet. På andra plats kommer mer teater, och på tredje utsmyckning av staden. Men det är många som också önskar mer dans, konst och fotoutställningar, film och litteratur. Mer möjligheter till eget skapande önskar 19 procent av de unga och 25 procent av de vuxna. Fritt verksamma konstnärer
Uddevalla kommun har i dagsläget väldigt få aktiva gallerier. Flera har lagts ner. Den enda större konsthall som finns är den på Bohusläns museum. En mindre lokal på stadsbiblioteket, Vitt brus, kommer fr o m i år att avsättas för konstutställningar, vilket är ett tillskott. Det är ett samarbete mellan KoF och Stöd och service till personer med Funktionsnedsättning. Folkets Hus erbjuder plats för utställningar på väggar i ett av konferensrummen och Anhörigcentralen Rosenhäll har liknande erbjudanden. Vid ett möte med bildkonstnärer i kommunen våren 2014 poängteras vikten av platser att ställa ut på. Uddevalla har idag inga gästateljeer, vilket finns i vår vänort Skien till exempel. Flera konstnärer har blivit kvar där efter att de gästat. ÄvenpåTjörn finns gästateljeer. I övriga Sverige finns internationella gästateljeer i bl a Finspång, Kalmar, Norrköping och Mariefred. Via Konstnärsnämnden kan stöd sökas för såda'l4 h De stipendier som finns i uci&".aV~~u{turpris/stipendium på 10 000 kr. Konstnärerna tryckte på att verkligen g{J.ap~ewJll::ill ett regionalt centrum för kultur, vilket framhålls i Vision 2040.
.1,
VZ.t'{ 'l"r
Inventering av lokaler :/]/)lA I samband med ett möte med Uddevallas kulturråd diskuterade;'J~irietl.fikultur och flera menade att det är viktigt att se vilka lokaler som faktiskt finns i kommunen. En rad lokaler listades. Avdelningen Kultur har gjort en uppföljning av detta, och gjort en preliminär sammanställning av lokaler i och utanför centrum, som används för kulturaktiviteter. Det är viktigt för arrangörer att veta om dessa, vad de erbjuder, hur mycket publik som tillåts, hyra, bokningskontakter etc. Listan bör hållas aktuell och synlig för arrangörer. Uddevallas del av hemsidan Scenrum skall hållas uppdaterad. Tillgänglighet Det är givetvis viktigt att människor vet om hur lokaler för kultur som de vill besöka ser ut och fungerar. Det är också viktigt att personer, oavsett funktionsskillnader, kan ta dem i besittning och då inte endast som publik, utan även ha möjlighet att komma upp och agera på scenerna. Uddevalla kommun gjorde för ett antal år sedan en grundlig genomgång av tillgängligheten i offentliga lokaler, i enlighet med de riktlinjer som då fanns i Tillgänglighetsdatabasen. Senare gjordes databasen om centralt och materialet som tagits fram går inte att nå eller uppdateras via den hemsid an. Fakta enligt den gamla modellen finns dock att nå via uddevalla.se. Bohusläns museum och Regionteater Väst finns med i Tillgänglighetsdatabasen via http://tdb.
26
episerverhotell.net, som går att nå via deras egna hemsidor. Båda betecknar sig som tillgängliga. Aven Folkets Hus uppger att de allra flesta av deras lokaler är tillgängliga. Liksom biblioteken, information finns på https:/ /bibliotek.uddevalla.se/web/ arena/tillganglighet2 Frågan är om en ny översyn ska göras, enligt de kriterier som gäller nu, så att fler kulturlokaler kommer med i Tillgänglighetsdatabasen och framförallt, att hinder åtgärdas, i enlighet med lagstiftningen. Och vilken förvaltning som i så fall har till uppgift att genomföra detta. En lista över lokaler och fritidsanläggningar som uppfyller en del viktiga tillgänglighetskriterier finns på http:/ /www.uddevalla.se/kulturfritidnatur/tillganglighet. Många kulturlokaler fattas här, vilket kan bero på att de ej inspekterats och/eller på att de inte uppfyller kriterierna. Att anpassa lokaler kostar pengar, vilket kan vara svårt för föreningar att ensamma klara av. Om extra stöd till detta kan erbjudas är en fråga som behöver diskuteras i kommunen. Samarbete med centrumutvecklare, näringslivsavdelningen och assistansföretaget GIL har under kulturplansarbetet startats kring tillgängligheten i centrum, vad gäller lokaler för handel med mera. Målet är attJ
skäl'~Av)lll 3f'.
Tillgänglighetslagstiftningen en rad undantag finns (vilket handikapporganisationerna har synpunkter på). Det rä<:'k!"r(aftjJl~['f'ed att enkelt avhjälpta hinder åtgärdas.
..C:,'./(j~
Kommunen behöver fortbildning på området. Biblioteken i Uddevalla kommun
_,(
I enkäten nämner många biblioteken som en mycket uppskattad del av Uddevalla som kulturstad. I Uddevalla kommun finns folk-, skol-, folkhögskole-och specialbibliotek Huvudmän för biblioteken är olika vilket innebär att mälgrupperna kan vara olika. Folkbiblioteksverksamheten i Uddevalla består av stadsbiblioteket, en bokbuss och två filialer varav en är kombinerat folk- och skolbibliotek. Huvudman är Kultur och fritid, Uddevalla kommun. Målgrupp: allmänheten Kommunala skolbibliotek finns inom grundskolorna och gymnasierna. skolbibliotekarier finns anställda. Huvudman är Barn och utbildning, Uddevalla kommun. Målgrupp: elever och personal. Friskolorna har delvis skolbibliotek men saknar bibliotekarier. Friskolorna har privata huvndmän. Målgrupp: elever och personal. Ljungskile folkhögskola har ett bibliotek. Huvudman är en stiftelse. Målgrupp: elever Uddevalla sjukhus har ett sjukhusbibliotek med Västra Götalandsregionen som huvndman. Målgrupp: personal Bohusläns museum har ett referensbibliotek. Huvudman är en stiftelse. Målgrupp: personal men allmänheten har tillträde. Folkbibliotekens värdegrund är att biblioteket är till för alla. Personalen på biblioteken har tagit fram verksamhetsmål som lyder: Biblioteken i Uddevalla erbjuder alla en inbjudande och tillgänglig miljö med kunnig och engagerad personal. Folkbiblioteksverksamheten består av stadsbiblioteket, en bokbuss och två filialer: Dalabergs och
27
Ljungskile bibliotek. Den sistnämnda är kombinerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten har en biblioteksplan med strategier för perioden 2011-2014 och uppdateringsarbete med biblioteksplanen ska startas under hösten 2014. En del strategier är klara, bland annat att införa RFID, andra pågår, som utredning om Bokbussens framtid och några av strategierna kvarstår, t ex att utreda förutsättningarna för stadsbibliotekets placering och att bevaka och utreda filialernas roll och placering. Den nya bibliotekslagen som började gälla 2014 och den nya kulturplanen bör ligga som grund i arbetet med en ny biblioteksplan.
-<1
Samverkan inom Uddevalla
}{./)}]_')y
I Uddevalla kommun bedrivs ett samarbete ö~er fi!rv~~~;ll/gränserna med ett omfattande läsfrämjande arbete. Det finns bland annat en arbetsgrupp"sk"n!_p~ui~~arn- och skolbibliotekarier. I biblioteksplanen för biblioteksverksamheten för Uddevalfa fo~.Y!!J>fr:jln 201 O, betonas fortsatt samarbete med förskolorna och skolorna angående läsfrämjand~~~t11,jet. I planen för läsfrämjande verksamhet 2014-15 beskrivs förslag till aktiviteter fran~pädbarnsåren och uppåt. Bland annat får alla nyfödda en bokgåva "De små barnens bok" i samarbete med Västra Götalandsregionen. Folkbiblioteken arbetar med BVC, förskolan, läsprofilerade klasser, föräldrar, lärare mil Alla sexåringar i förskoleverksamhet som besöker biblioteket får en bok. Sommarboken är en återkommande aktivitet som 2014 lockade 170 barn att läsa sju böcker och få den åttonde som gäva, skriva recensioner och rita bilder. För unga görs läsfrämjande aktiviteter med stöd från Statens kulturråd. Det finns också ideer kring skrivargrupper, workshops i skrivande och illustration, som personer boende i kommunen skulle kunna leda. När det gäller friskolor behöver folkbiblioteket och friskolor tillsammans arbeta fram en samarbetsmodelL Inom kommunen samarbetar biblioteken med flera andra förvaltningar, inte bara barn och utbildning, utan även socialförvaltningen, miljö- och stadsbyggnad m fl. Exempel på samarbete är utställningar, depositioner av böcker och bokprat Biblioteket, socialtjänsten och Avdelningen Kultur har nyss startat ett samarbete som innebär ett nytt galleri på stadsbiblioteket. Utöver utlån av media i olika former är biblioteken också platser för kulturarrangemang. I servicedeldarationen står att biblioteken anordnar program och utställningar för barn, ungdomar och vuxna. Det görs, men i och med minskad ram togs beslutet att all kulturverksamhet som riktar sig till vuxna skulle sparas in, något som är ovanligt i en kommun av Uddevallas storlek. Som finskt förvaltningsområde har biblioteket kunna arrangera några författarbesök även för vuxna. Det finns även samarbete med ABF och föreningar. Författarbesök bör kunna erbjudas på biblioteket då det är en uppskattad verksamhet för många. Det finns lokala författarnätverk som gärna skulle samarbeta med biblioteken. Deras utgivning på små förlag skulle kunna marknadsföras på stadsbiblioteket. Flera lokala författare skriver fantasy och den genren har visat sig vara en framkomlig väg att nå unga läsare. Det finns också en Fantastisk-pod, med lokal koppling, vilken kan länkas från bibliotekets hemsida. Biblioteket bör sträva efter ett utökat samarbete med lokala föreningar, studieförbund och nätverk.
28
Samverkan utanför Uddevalla Mellan Uddevallas, Trollhättans, Vänersborgs, Lysekils och Lilla Edets bibliotek finns ett kommunövergripande samarbete genom ett regionalt bidrag för inköp av medier som cirkulerar mellan biblioteken. Bibliotekspersonalen ingår i en rad nätverk med andra bibliotek. Via Fyr bodal finns ett nätverk för bibliotekschefer, i Västra Götalandsregionen finns nätverk för regionens bibliotekschefer, barnbibliotekarier, socialbibliotekarier, il-bibliotekarier etc. Regionbibliotek Västra Götaland är sammanhållande och driver viktiga biblioteksfrågor. Nationellt samarbetar biblioteket i Uddevalla med Kungliga biblioteket och arbetar för en nationell katalog. Samverkan kommer att bli allt viktigare både lokalt och i större sammanhang. Här måste biblioteket arbeta för att öppna upp för fler möjligheter. Lokaler I kommunens Biblioteksplan 2011-2014 står: "stadsbiblioteket har varit i samma lokaler i mer än 50 år. Lokalerna har under årens lopp byggts till och byggts om. Detta har medfört att det finns en del brister och problem i lokalerna. Bibliotekets läge är mitt i ett bostadsområde vilket försvårar tillgängligheten. 31 december 2016 går kontraktet ut på nuvarande lokaler. Innan dess bör ett beslut tas om biblioteket ska fortsätta vara kvar i lokalerna:' Även om det är viktigt att bevara lokaler, så finns det i bibliotekets fall starka skäl att satsa på ett nytt bibliotek, inte bevara nuvarande. Det finns idag en del problem med luft, ventilation, drag från entre 'Y4.lf<)t skulle också behövas grupprum att hyra ut och plats för workshops och makerakti;;dtef(~)N'~är det som flest låntagare önskar att det fanns i biblioteket. Ett levande centrum b~'1r.''ll,ll~ucJ:nde kulturhus och där bör biblioteket vara hjärtat. Biblioteket är till för alla. Det sk~"\Qj$_f~]J-fl~fritt och tillgängligt. Biblioteket är en mötesplats, /-"!)å att göra någonting, men där det ändå ges en miljö där var och en kan komma iii,1Jt en möjlighet att vara i ett sammanhang. Det ~tii-lflilj! få ställen i samhället där detta är möjligt, om inte till och med det enda. <':!-{, Bokbussen kör till både förskolor och skolor (och kvällstid till bostadsområden på landsbygden). Det byggs på många områden utanför centrum där bokbussen skulle kunna vara en naturlig mötesplats. Nuvarande bokbuss är gammal och bör bytas ut. En ny bokbuss skulle kunna vara ett rullande lustfyllt läsrum som också kunde fungera som marknadsföring för Uddevallas kulturliv. Genom att finnas på platser där kultur och fritid har evenemang kan den bli en knutpunkt där besökarna kan stanna till och bläddra i tidskrifter eller prata böcker. Dalabergs bibliotek ligger i ett mångkulturellt område och är en viktig mötesplats. Man har ett brett samarbete med föreningar och Mötesplats Dalaberg. På Dalabergs bibliotek finns litteratur på många olika språk. Ytterligare satsningar på mångkultur är ett mål för biblioteket. Slitna lokaler gör att det behöver rustas upp inom några år. Ljungskile bibliotek är välbesökt både av skola och allmänhet. Lokalerna är trånga och slitna. Skolan har tidigare aviserat att man har behov av lokalerna när barnkullarna växer. Med de planerade bostadsbyggena i Ljungskil e kommer antalet besökare till biblioteket på fritiden troligtvis att öka. Det kan bli nödvändigt att byta eller bygga nytt bibliotek. En samordningsvinst hade varit att göra detta tillsammans med fritidsgården. Boken kommer . Den som pga. funktionshinder inte kan besöka biblioteket själv kan få medier hemkörda via biblioteksservicen Boken kommer. På stadsbiblioteket finns också en bemannad läs- och skrivhörna med en specialdator som innehåller talsyntes, fOrslaringsprogram m.m.
29
Folkets Hus Folkets Hus i Uddevalla har under senare år utvecklats, renoverats och breddat sin verksamhet. Utsändningar av operaföreställningar från Metropolitan i New York har möjliggjorts och uppskattas av många. En jazzklubb är på väg att etableras (dock ej tillgänglig för personer med funktionsnedsättning), soppluncher med kulturinslag, bildkonst för barn och konstnärlig verksamhet som arbetsmarknadsåtgärd bedrivs. Här finns också konfe-renslokaler, som kan kombineras med konstutställningar. Kommunens insats är ett årligt bidrag, som, enligt Folkets hus-chefen, ligger på en låg nivå, vilket innebär att Folkets Hus hela tiden brottas med dålig ekonomi. Regionala institutioner i Uddevalla Bohnsläns museum och Regionteater Väst Bohusläns museum framhålls i enkätkommentarerna som något av det bästa Uddevalla har och som något att bygga vidare kring när kulturhus diskuteras. Utställningarna är angelägna och välbesökta, och många hyr in sig för arrangemang i lokalerna. Som en del i kulturarvet, placerad på museet, finns även Föreningsarkivet, med handlingar från 1800 föreningar. Arkivet har kulturstrategiskt uppdrag från regionen och ett bidrag från Uddevalla kommun, samt hyressubvention från museet. Trångbodda, men fungerande. Arkivet används av skolorna och även av forskare. Det finns tre regionala arkiv i Västra Götalandsregionen - Skaraborg, Älvsborg och Bohuslän. På museet hålls också årligen en bokmässa, öppen för alla, med lättläst litteratur, Boktober. Regionteater Våst har en högklassig verksamhet för barn och unga och Uddevallas kommunala grundskolor har alla möjligheter att ta del av utbudet gratis, genom de kultur i skolan-pengar som är avsatta inom BUN. Minst en teater/dansupplevelse per läsår erbjuds. Regionteatern och Bohusläns museum har under arbetet med kulturplanen bildat en arbetsgrupp och konstaterar att "den fysiska tillgängligheten på Bohusläns museum och Regionteater Väst är tillfredsställande som den är idag. Däremot upplever vi att tillgängligheten ur aspekten att våra verksamheter kommer barn och unga till del inte är lika god. Ekonomiskt finns inga hinder för skolan/lärare att boka besök på museet eller föreställningar på teatern eftersom det inte kostar något för skolor. Vi upplever att det blivit svårare med åren att få skolan att ta del av vårt utbud. Detta skapar ett problem då det hänger på att de mest engagerade lärarna bokar och därmed är det många elever som inte får möjlighet att via skolan ta del av kulturen. Kommunen uppger tydligt i .l!ll'P~gen till Regionteater Väst och Bohusläns museum att vi ska prioritera barn och unga. Vifd:t~t~ ~hindrar att detta sker i större utsträckning? Vi tror att det delvis kan ha att göra med atfJe(!>l~t1 finns struktur och långsiktighet förvaltning och skolledning kring att nyttja kulturen in1';n\),'~.Ji skolan (läroplanen)." De två institutionerna kommer att fortsätta det samarbete-Z'J?rJeJt')'llenom kulturplansarbetet och samla till regelbundna möten, även tillsammans med BUN ;;'i;!1t!itftrpch Fritid. Detta för att få veta mer om varandras verksamhet, för att få ideer utifrån ·1mnet för en framtida utställning och/eller föreställning, något som inbjuder till gemensam verksamhet eller bara att få inspiration. Men framförallt för att försöka hitta praktiska lösningar eller andra vägar att gå för att deras utbud ska komma fler barn och unga till del.
30
6.6 Ideer kring rum för kultur
• •
Inventera tillgängligheten i kulturlokalerna och ge stöd till de förbättringar och anpassningar som behövs Projektera och bygg lokaler för kultur på lämpligast möjliga plats, miljömässigt och arkitektoniskt inspirerande och tillgängliga för alla Ny scen i Margeretegärdeparken, möjlighet att lätt installera tilWilliga utomhusscener på olika platser, efter behov och ideer Tillgängliga gästateljeer projekteras och inrättas och galleriverksamhet bevaras, utvecklas och stöds
31
Två av de utsmyckade innergårdarna i vänorten Skien - inspirerande!
32
6.7 stadsmiljöns utformning och utsmyckning Att ha strukturer för tätare samarbete mellan Tekniska kontoret, Miljö och stadsbyggnad och Kultur och fritidsförvaltningen, samt att använda medborgardialog i framtidsarbetet innebär att resurser tas tillvara och att utvecklingen sker i riktning mot det som invånare och inflyttande - även unga - ser som en attraktiv kommun. Här är också Uddevalla Centrumutveckling och fastighetsägarna viktiga parter. Den konstnärliga utsmyckningen bör vara en del av planeringen vid ny- och ombyggnad. Det bör finnas en form för samverkan och en budget enligt styrdokumentet kring gestaltning av offentlig miljö, som bör ligga till grund för arbetet. Redovisningen bör falla tillbaka på den dialogbaserade styrningen och finnas med i verksamhetsplanen. Dialogen kring fördelning av resurser till konsten är rimligt att ha i början av varje år. En grupp med representation från Tekniska kontoret, Miljö och stadsbyggnad samt Kultur och fritidsförvaltningen (som i arbetsgruppen kring kulturplanen) och som även innefattar fastighetsägare skulle kunna vara en framkomlig väg, där konstnärlig utsmyckning och gestaltning av staden diskuteras. Det är viktigt att även miljonprogramsområden kommer ifråga för gestaltningsprogrammet, inte bara centrum. Möjligheten att ge viktiga kulturmiljöer som status som kulturreservat bör prövas. Här är exempelvis Gustafsberg, Bassholmen och Emaus aktuella. Uddevallas profil som staden vid vattnet kan uppfyllas genom att utveckla ett kulturcentrum åt Söder och vid Bäveån~nt1 en hållbar stadsdel med kulturupplevelser, som kopplas till energiplanen? ..r(})l~
son~ passaloll~
F
Mötesplatser ute/inne skapar livskvalitet och är något som nämnts som önskemål i enkäten. Aven stadsodllnfl
lJi?JA
Hållbarhet Våren 2013 antogs sex nya miljömål för Uddevalla kommun, ul1ilit._tbrik Hållbar tillväxt. Under mål 3, Planera hållbart står det: "Uddevalla kommun ska bedriva en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna." För att uppnå detta kan bevarande av värdefulla miljöer, levande centrum, en kommun i människotakt, inte anpassad efter biltrafik vara en del. En konstruktiv anpassning till det som väntar på grund av klimatförändringarna, men också vägar att påverka så att dessa minimeras. Även jämställdhet, mångfald och tillgänglighet ingår i en hållbar planering; medvetenhet om vilkas behov som tillgodoses när kommunen utvecklas och vilka normer som styr idag och i framtiden. Att till exempel utveckla billig och bra kollektivtrafik påverkar främst unga och kvinnor, eftersom det är främst dessa grupper som använder den. Det har stor betydelse för tillgången till kultur-evenemang och möjligheten att ta sig till Kulturskolan exempelvis, inte minst for invånare som bor utanför centrum. Unga framhåller nödvändigheten av anpassad och trygg kollektivtrafik får att de ska kunna ta sig till och från kulturarrangemang. Ett led i jämställdhets- och mångfaldsarbetet är också att se till att anlita arkitekter och konsulter med olika bakgrund/influenser samt både män och kvinnor. Uddevalla Centrumutveckling har gjort ett utkast till handlingsplan, där flera förslag kring håll-
33
barhet finns med, bland annat att fylla tomma lokaler och tomma platser med innehåll, engagera Uddevallaborna i deras stadsmiljö, skapa fler sittplatser i centrum, se över och förbättra fasadbelysning och festdekorationer och erbjuda unga utrymmen där de trivs.
Tillgänglighet Lokaler och miljöer ska vara utformade för alla, det vill säga att befintliga lokaler ska anpassas och nya byggas med medvetenhet om att alla ska kunna använda dem. Det kräver kunskap och medvetenhet och kreativitet kommunalt men även hos privata fastighetsägare - samverkan är nödvändig. Under 20 Il gjordes en gedigen undersökning i enlighet med Västra Götalandsregionens verktyg Tillgänglighetsdatabasen, med hjälp av två projektanställda. Mitt i det arbetet uppdaterades databasen, vilket gjorde att de data som samlats in inte gick att mata in i det nya. Uddevalla syns bara med fem ställen i den nya databasen, www.t-d.se. Arbetet behöver revideras, men det gamla materialet bör kunna vara underlag. Det kräver dock personella resurser. Diskussioner har under sommaren och hösten 2014 inletts mellan representanter för tillväxtavdelningen, miljö- och stadsbyggnad, centrumutvecklaren och kultur- och fritidsförvaltningen kring hur centrums lokaler - kommunala och företag - kan bli tillgängliga. Här krävs kunskap, medvetenhet och kreativitet såväl i kommunen som hos privata fastighetsägare och samverkan är nödvändig. Goda exempel böJ1'~fram.
lJ}] P(,'
~
Konst 1J Idag ges ganska litet ekonomiskt utrymme ti11' fli~-'4''P.:r9fch utveckling av konst i kommunala verksamhetslokal er.. Hälften går till fasta kostnader, t e,e,'ft~flflv;er där konsten förvaras och visas i Stadshuset. .t::, A Den konstnärliga utsmyckningen vid kommunal om-, ny- och tillbyg~sl/rs enligt l procentregeln. Det betyder i Uddevalla l procent av den upphandlade entreprenör~stnaden, trots att Kommunfullmäktige 2011 beslutade att l procent av kommunens totala investeringsvolym skulle avsättas till konstnärlig gestaltning, enligt Fyrbodalsmodellen för gestaltning av offentlig miljö .. Avdelningen Kultur har remissvarat att l procent av kommunens totala investeringsbudget skulle gå dit. 0,5 procent avsätts för ombyggnad. Ko F inbjuds inte att delta i starten av kommunala byggprojekt vid t ex val av arkitekt och i formuleringen av program för byggnationen. Oftast är alla ritningar klara när inbjudan kommer vilket innebär att gemensamt arbete mellan arkitekt och konstnär utesluts, liksom möjligheten för arkitekt och konstkonsult att tillsammans med beställaren formulera lämpliga uttryck och system för gestaltningar.
.f( f
Ur Kommunledningskontorets verksamhetsplan: "Uddevalla har en positiv befolkningsutveckling. Möjligheten till boende och arbetstill- fållen i vår del av regionen är avgörande för en fortsatt positiv befolkningsutveckling. En god planmässig beredskap för nya boenden i attraktiva områden är en framgångsfaktor, liksom möjligheten till arbetspendling genom en god transportinfrastruktur och kollektiva fårdmedel till t. ex. Göteborg. Med anledning bl.a. av den kraftiga planerade expansionen av handel och service på Torpområdet krävs en fortsatt översyn och utveckling av väginfrastrukturen. " Reflektion: Var finns kulturen här? Forskning visar att attraktiva och tillgängliga kulturmiljöer,
34
ett öppet kreativt klimat, mångfald, ett rikt kulturliv vad gäller arrangemang (inte minst för barn och unga), bibliotek etc har stor betydelse för val av boendeort, liksom användandet av vår historia genom att tex värdera det byggda kulturarvet som en tillgång, en positiv resurs.
35
6.8 Ideer kring stadsmiljöns utformning och utsmyckning Utveckla strukturerna för samarbete mellan Miljö- och stadsbyggnad, Tekniska kontoret och Kultur och fritidsförvaltningen, samt fastighets· ägare, Uddevalla Centrumutveckling och andra relevanta funktioner/per· soner kring stadsplanering. Här kan representanterna i det årliga arbetet med kulturplanen också fungera som kulturombud i bostadsområdena. Öka andelen konstnärlig utsmyckning, från l procent av den upphandlade entreprenörskostnaden till l procent av kommunens totala investeringsbudget Kultur och fritidsförvaltningen måste vara med från uppstarten av ett kommunalt byggprojekt, vid val av arkitekt och för att få fram en lämplig konstkonsult som kan samverka med arkitekten.
36
6.9 Marknadsföring av Uddevalla som kulturkommun I de gamla kulturpolitiska målen finns stöd till kulturföreningar, studieförbund och andra kulturorganisationer med som pnnkt nr 7. För att nå dit ska kommunen "samordna information och marknadsföring": Uddevalla Centrumutveckling har i sitt utkast till handlingsplan beskrivit ett antal vägar att arbe· ta för att "skapa en unik identitet för Uddevalla centrum"". Här finns förslag om all informera om de "gömda pärlorna"' i centrum, bilda en projektgrupp för marknadsföring, utveckla hemsidan, producera nyhetsbrev 8-10 per år och kartlägga behovet av fler affischeringstavlor i centrum, bland mycket annat. Det är viktigt att informationsverksamheten från det hållet och från kommunen synkas och samordnas.
Vid flera möten under arbetet med kulturplanen, och även i enkäten, har framhållits att det är svårt att få reda på det som händer i kommunen, vad gäller kulturarrangemang. Avtalet med Bohusläningen, där kalendarier fanns, har sagts upp och behöver ersättas. Målet är att samla, underlätta och sprida information om kulturlivet på mest effektiva sätt. Samverkan mellan kultur och fritidsförvaltningen, kommunledningskontorets informationsavdelning, Destination Uddevalla och arrangörer ger möjlighet att göra detta. Digitala vägar är mest J3lmkomliga, via hemsidorna uddevalla.se, uddevalla.com, appar, sociala media, sms-funktionef.l!Jil,i_l<)i~tt det kompletteras med tryckt information, eftersom inte alla medborgare använde;:'d\~~ · ')--., Det är också viktigt med stor medvetk~Vt~ utformning av informationen - vilka syns på bilderna, hur syns de? Vem känner sig inbJbåe~14 "J> Perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och mfu.~a(d~ ~'}!Psyra marknadsföringen och den ska göras på ett hållbart sätt. 4.
'\.j<1l
Att det finns information för turister centralt är något som framförts från olika håll i processen. Ett levande centrum behöver en turistbyrå. Natur- och kulturresurserna i Uddevalla kommun är av stort värde. I kommunen fOrsöker vi att inte särskilja natur från kultur om det inte finns särskilda skäl. Värdena finns i såväl s k stadsnära områden som på vår landsbygd. Tillgängligheten till dessa kan väsentligt öka genom förbättrad marknadsföring och samverkan mellan olika förvaltningar, organisationer och privata näringsidkare. Att söka samsyn mellan dessa parter är av stor vikt för nödvändig utveckling.
37
6.10 Ideer kring marknadsföring •
Levande och tydlig exponering av kulturutbudet på kommunens hemsida, www.uddevalla.se. Etablera samverkan mellan alla de olika förvaltningar, organisationer och privata som arbetar med våra besöksmål och natur och kulturmiljö Fortsatt och utvecklat stöd till arrangörsföreningar och -grupper att exponera sitt utbud till besökare via Destination Uddevalla Tillgänglig kvalificerad turistinformation i centrum, turistbyråns nu-
varande placering bör förändras i den riktningen.
38
7. Nya samarbeten och möjligheter Effektivt användande av resurser exempelvis genom att korskoppla Kultur och fritidsförvaltningen med Socialtjänst, integration, flyktingmottagning, näringslivsavdelningen, nyskapande verksamheter genom samarbete mellan Avdelningen Kultur och naturskolan, genom samarbete mellan förskola och äldreboende med mera. Även inom Kultur och fritidsförvaltningen bör samarbetet öka, exempelvis kring föreningsbidrag och andra stöd, så att arbetet blir effektivt och tydligt för invånarna. Finns strukturerna, vet personer/funktioner inom respektive förvaltning om varann, vilket inte minst processen med kulturplanen gett, öppnas nya möjligheter. Eftersom barn och unga har högsta prioritet kan särskilt nämnas, vilket också gjorts ovan, kultursommarjobb för unga, som andra kommuner, bl a Göteborg och Mölndal genomför med framgång, kunna vara en modell att använda sig av även i Uddevalla. För ett mer levande centrum och för utveckling av kulturen inom äldreboenden, mötesplatser etc Beredskap ska finnas på Kultur och fritidsförvaltningen för att ta emot och stötta initiativ från personer, grupper, !!fe~gar som vill genomföra kulturverksamheter och projekt. På samma sätt ska ingångar fl'ni\~ a förvaltningar. Respektive förvaltning ska kunna vägleda personer som söker upp o . t ~W(''jra enkelt att komma med ideer och bli lyssnad till och information om detta ska vara tillfsä~iii! A' Föreningsstöd skulle kunna hanteras utiU,4_ s~~!fl,kunskaper som finns inom respektive förvaltning - Socialtjänsten, Avdelningen Kultufet<(;~J~enbart ligga under fritid.
vi~
Inom näringslivsavdelningen har på olika sätt framhållits hur kulturen är för utveckling och tillväxt i kommunen, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv, där kreativitet, innovationer och en regional mylla av multikulturell integration är viktiga delar. Näringslivsutvecklaren beskriver också vikten av kreativa kluster och en "kulturell atmosfår': Den italienske kulturekonomen Pier Luigi Sacco har forskat och utvecklat många ideer kring detta. Enligt honom ligger kulturens betydelse i att den genomsyrar det sociala och ekonomiska livet i städer och regioner. Något som vi tagit fasta på i arbetet med kulturplanen - alla förvaltningar är involverade, tillsammans med regionala institutioner, föreningar, fria konstutövare, kommuninvånarna via enkäten etc. Evenemang av olika slag ger ringar på vattnet och påverkar företagandet i kommunen, via besöksnäringen, handel etc. Festivaler och arrangemang drivs ofta av ideella krafter, men har positiv inverkan på näringslivet, direkt under själva arrangemangen, men även genom att öka kommunens attraktivitet i stort. Ett kommunalt stöd kan ses som väl investerade pengar som ger mervärde. Att som ung få praktisk erfarenhet av att genomföra en festival/arrangemang kan ge ingångar i utbildningar och arbetsliv. En verksamhet som No Limits, bild och konst med personer som har autismspektrumtillstånd, som idag drivs på Folkets Hus med stöd av ABF och Socialstyrelsen, är utvecklingsbar och kan ge arbetstillfållen för en grupp som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Unga kan arbeta med unga och även finnas inom äldreomsorgen med konstprojekt Fler kommuner är på gång att starta No Limits-verksamhet.
39
De möjligheter och medel som finns regionalt, nationellt och inom EU är viktiga att ta vara på. För att effektivt kunna söka exempelvis EU -projekt, behövs expertis inom kommunen, som gör ansökningar regelbundet och som kan detta. Eftersom kommunen behöver gå in med en insats
för att dessa medel ska komma invånarna till del, krävs också en medveten satsning från Uddevallas sida. På samma sätt är det med merparten av de regionala projektmedlen. Kunskapen om vilka möjligheter som finns och beredskap från kommunens sida att gå in i samarbeten är betydelsefull för utveckling av kulturen. Reflektion: Fortsatt internationellt samarbete- vad sikta på? Vänorterna och skolutbyte med japan, men mer? Skydd av hotade författare, konstnärer som Västra Götalandsregionen önskar att kommuner deltar i - var står Uddevalla kommun? Under diskussionerna i arbetsgrupperna har framhållits att det kanske är dags att satsa stort: Sikta mot att Uddevalla ska bli kulturhuvudstad om några år! Sikta på att Uddevalla ska bli Årets ungdomskommun - ett pris som bland andra Trollhättan fått. Hållbarhet är ett av de perspektiv som kulturplanen ska genomsyras av. Viktigt här är tätare samarbete mellan tekniska kontoret, miljö och stadsbyggnad och kultur och fritidsförvaltningen kring bevarande av äldre be~gelse. Det är oftast energieffektivt att inte riva äldre hus. Beva· har rivningarna i stadens centrum ökat, låt oss försöka rande är resurshushållning:'P! : bromsa här och bättre ta vara på ·~. 1 Det handlar också om hur ny byggnation r ~~j
ffi
4
Kulturaktiviteter - upplevelser, eget skapande, återbruk etc - framhålls som ett sätt att bygga ett samhälle hållbart. Det ses ofta som motvikt mot ohållbar konsumtionshets och resursslöseri och kulturen har på senare år av forskare presenterats som den fjärde stödpelaren vid sidan av de ekologiska, sociala och ekonomiska som grund för ett hållbart samhälle. Vad gäller återbruk så skulle loppmarknader, användning av tomma tomter och lokaler t ex i enlighet med det enkätrespondenterna angett (tillfålliga odlingar, utställningar, utomhusbio mm) samt till seeond hand-butiker, cykelreparationsverkstäder för allmänheten etc, vara sätt att göra centrum levande. Allt fler städer anordnar liknande aktiviteter. Omställningsrörelsen engagerar allt fler kommuner och regioner i Sverige, efter modell från England. Grupper bildas och kommuner antar utmaningen att ligga i framkant i en tid av nödvändig omställning till ett fossilfritt samhälle. Alingsås och Göteborg ligger väl framme i Våstra Götalandsregionen. Uddevalla skulle kunna vara med här. (www.omstallning.net)
40
8. Fortbildning Bland annat i skrivningarna från BUNs representanter i projektgruppen framhålls vikten av fortbildning kring knlturfrågor, kulturens betydelse för att nå goda skolresultat etc. Ett förslag, utöver pedagogernas egna kompetensutvecklingsdagar, kan vara regelbundna kulturkafeer för kommunens anställda, med föreläsningar, workshops, seminarier med grund i perspektiven barn och unga, tillgänglighet, mångfald, hållbarhet och jämställdhet. Dessa ligger på arbetstid, vissa är obligatoriska, men ett antal per år ska varje anställd delta i. Flera kompetensutvecklingar kan göras av oss själva även över f
41
9. En tänkbar vision för Uddevalla- kulturen i Bohusläns hjärta Grundat i det som framförts i enkätsvar, i projektgruppen, arbetsgrupper och andra kontakter och diskussioner under arbetet med kulturplanen och med avstamp i Vision 2040, kan en framtidsvision för kulturen i Uddevalla tecknas på följande vis: Uddevalla är ett regionalt centrum för kultur, ett av kreativitet bultande hjärta i Bohuslän. Kulturen är allas. Alla, inte minst barn och unga, känner sig inbjudna, delaktiga och upplever att tillvaron är rikare, staden vackrare, kommunen mer öppen, full av liv och anpassad till människor, oavsett ålder, funktionsskillnader, bakgrund och sexuell läggning. Ett hus för kultur, som inte gått någon i Västra Götalandsregionen förbi, är byggt. Skydden mot stigande havsnivåer kring Bohusläns museum, har formats så att invånare och besökare fortfarande upplever kontakten med hamn och fjord och båt! iv. Grönområdena har bundits ihop till en park, som flitigt används till kulturaktiviteter av olika slag- evenemang, loppmarknader, utomhusscener, skulpturutställningar, av konstnärer formade lekplatser, klätterplank, utomhusgym, sittplatser, sommarkafeer osv. Även andra parker och grönområden i kommunen har plats för kultur - att uppleva, titta på, skapa. Kulturlokalerna är tillgängliga på alla sätt fysiskt och innehållsmässigt och inrymmer verksamheter som garanterar åldersblandning och många besök. Föreningar och arrangörsgrupper känner sig välkomna och har goda förutsättningar att lyckas med sina arrangemang; låga hyror, bra ljud och ljus, bra service. Huset är allas. Det är byggt på hållbart och framsynt sätt, ett miljöhus, ett hus som andra kommuner i regionen och landet besöker för att få inspiration, en sevärdhet i sig. Förutom det större kulturhuset, så finns det i Uddevalla flera andra kulturhus, med olika profil. Andra centrala lokaler är ombyggda och används mycket av unga, både till scenframträdanden och som häng, med kafe etc. Även åldersintegrerade arrangemang görs, eftersom Uddevallas ledstjärna är att blanda generationer, att riva barriärer, öka förståelsen, späda på nyfikenheten och upptäckarlustan. Det finns också permanenta och ti!Williga lokaler och ytor för möten, för musik, dans, teater, utomhusbio, film, utställningar runt om i kommunen, alla tillgängliga. Används äldre byggnader, vilket är vanligt eftersom Uddevalla lägger stor vikt vid ett hållbart sätt att hantera kulturmiljöer och gamla hus, anpassas dessa så långt det går, med stor kreativitet och omsorg. Festivalarrangörer känner sig välkomna i Uddevalla kommun. Inte enbart inne i stadens cen· trum utan även i bostadsområden, i Ljungskik på landsbygden. Att kollektivtrafiken är välutbyggd, trygg och flexibel och att cykelvägar finns överallt underlättar för evenemang runt om i kommunen. Fler, inte minst unga, gör kulturarrangemang av olika slag och får gott stöd av kommunen, om så behövs. Alla vet vart de ska vända sig och vet att de blir väl mottagna och lotsade. Beredskapen i förvaltningarna är god och attityden öppen och välkomnande. Medborgardialogen är väl etablerad vad gäller stadsmiljöutveckling och utsmyckning, vilket gör att Uddevallaborna känner att de är viktiga för hur staden utvecklas. Uddevalla är en internationell och internationellt känd kommun, via sina vänorter men även genom nya nätverk, projekt, priser och kontakter. Invånare och besökare med bakgrund utanför Sverige är en stor tillgång för staden och dess kulturliv. Här finns gästateljeer för internationella konstnärer, artists in residence, här får f
43
möjlighet till stipendier för boende och verksamhet. Kulturskolan är öppen, har lokaler ihop med övriga på Avdelningen Kultur i kulturhuset, och verkar också i skolorna, inom Socialtjänstens verksamheter, i samarbete med Integration etc. Alla har räd att låta sina barn delta i Kulturskolans aktiviteter, eftersom avgifterna är bland de lägsta i landet ocb flexibiliteten stor. Eleverna får möjlighet att utvecklas tillsammans och bli självständiga i grupper, ensembler, kompanier, team och de syns ofta i kommunens kulturlokaler, på gator och torg och inom t ex äldreomsorgen. Det är blandade grupper i dans, bild och teater, och eleverna stöttas, uppmuntras och vägleds in i eget musicerande efter att de slutat på Kulturskolan, via nära kontakt med estetiska programmet och studieförbund. Detta arbetssätt blir en förebild för andra Kulturskol or, för att nå en mer jämställd musikscen. Förskola, grundskola och gymnasieskola - alla skolformer har kultur, kreativitet, skapande som självklar och viktig del i vardagen och lärande!. För sin egen skull - för att barnen och de unga ska växa så mycket de kan, för att kulturuttryck och kulturupplevelser är djupt mänskliga behov - och för att det ger vinster inom andra ämnesområden. Kunskapen om detta är stor in01n
barn och utbildningsförvaltningen och bland pedagogerna. Lusten att lära lever, liksom engagemanget. Detta ger goda resultat och kunskaper och insikter sitter för livet. Liv, lust och ett
fantas4~llech rum. Uddevalla kommun.
Så skulle en vision kunna se ut.
J"S.il[
~1)]
l?J/lf.
44
10. Bilagor 10.1 Deltagare i projektgrupp, projektledningsgrupp och styrgrupp Projektgrupp:
Ann-Marie Vibloml BUN, estetprogrammet gymnasiet, lärare Annetie Andersson lKultur och fritid, Avd Kultur, Kulturskolan, lärare Cajsa GustafssoniBUN, grundskolan, skolbibliotekarie Carl CasimiriKultur och fritid, Avd Kultur, kommunantikvarie Charlotta Byberg/vikarie Johanna Ljung AbrahamssoniKultur och fritid, Avd Kultur, barnkultursamordnare Christine HellqvistiKultur och fritid, Avd Kultur, processledare kulturplanen Cornelia KirpensteijniKommunledningskontoret, demokratiutvecklare Eriqa LindsteniBohusläns museum, enhetschef Gunilla Svensson/Helena BennehediKultur och fritid, stadsbiblioteket, bibliotekschef/enhetschef Heidi RasmusseniSocialtjänsten, Sociala avd, enhetschef Ida Ivarsson lRegionteater Väst, chefsproducent Jenny BerneriKultur i Väst, konsulent barn och unga Karin Nilsson (vik för Eva Herlogsson)ISocialtjänsten, Avd för stöd och service till personer med funktionsnedsättning, enhetschef Kerstin Dygd-MartinssoniSocialtjänsten, Avd för assistans och rehab, anhörigsamordnare Kerstin Karlsson lKultur och fritid, Avd Kultur, ungkultursamordnare Kim JondelliKultur och fritid, Avd Kultur, kulturskolan, lärare Maria LehtoiKultur och fri_lidf 1\}'<,j för unga, avdelningschef Patrik Carlsson lKultur och filt&{~Jlul~ ungkultursamordnare Paula NymaniTekniska kontoret, stabs{be!( A" Sofia OlssoniBUN, förskoleutvecklare ..( A Stefan Björling! Miljö och stadsbyggnad, utredare -
SJI
VJ
Följande personer har deltagit på något eller några av mötena: Eva Persson! Kultur och fritid, Avd Kultur, kulturskolan, enhetschef RolfRodin lKultur och fritid, Avd Kultur, kultursamordnare Lars TorsteinsrudiKultur och fritid, Avd Kultur, vik kultursamordnare Ellen AlströmiKommunledningskontoret, praktikant Anton KristofferssoniKommunledningskontoret, praktikant Ludvig DelvretiKommunledningskontoret, praktikant Linda WahlqvistiNo Limits Jan WahlqvistiNo Limits Simon Tehyrelllarrangör Solid Sound Pontus Blomlarrangör Solid Sound
45
Projektledningsgrupp: Christine Hellqvist, Stellan Hedendahl och Jenny Berner. Styrgrupp: Peter LarssoniKommunledningskontoret, kommundirektör Katarina Hansson lKultur och fritidsforvaltningen, förvaltningschef Hans-Lennart SchylbergiBarn och utbildningsförvaltningen, förvaltningschef Bo Lundgren lSocialtjänsten, förvaltningschef Carina Johansson lMiljö och stadsbyggnad, förvaltningschef Patrik PetneiTekniska kontoret, förvaltningschef Bern! ErikssoniRäddningstjänsten, förvaltningschef
46
10.2 Underlag från förskolan Bakgrund En hel del dokument kommer ifråga när vi talar om kultur och barn i förskoleåldern. I Västra Götalandregionens handlingsplan för implementering av FN:s konvention beskrivs barns och ungas mänskliga rättigheter i olika former - politiska, medborgerliga, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Barnkonventionens § 13 handlar om att barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att mottaga och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Vidare beskrivs i§ 31 att konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. I läroplanen för förskolan (98/2010) finns uppdraget att utveckla barns förmågor och eget kulturskapande. Förskolan ska också vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Arbetslaget på förskolan ska ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet, samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. I förskolans uppdrag ingår också att överföra kulturarv från en generation till nästa. Det finns också mål som anger att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama.
·~\tJ?~}"'jtt
I Uddevallas vision 2040 LIV i Uddevalla präglas av det goda livet, mångfald, samt mänsklig tillväxt och att mångfJ@ ~~g~ltur präglar Uddevalla.
;:.~~4(1a:llev.~a
Sedan 2010 finns en Servicedeklaration för där barnkulturutbudet beskrivs vara tillgängligt för alla barn. Grundskolan finns J,;:;~~~~ det gäller att skapa program för sommar, höst och -vinterlov men förskolan nämns inte~~it i det sammanhanget.
5\å
Förskola- hur ser det ut? Efter samtal i förskolechefsgruppen kan vi konstatera att förekomst av kulturella aktiviteter i förskolan i dagsläget beror mycket på medarbetares intresse och kunskaper i kulturskapande. Det finns en tradition i förskolan av att arbeta med skapande i olika former liksom att använda estetiska uttryck i kommunikation. Detta görs i stor utsträckning men benämns sällan som kultur eller estetiska lärprocesser. Det är dock osäkert om alla u trycksformer förekommer i tillräcklig omfattning. Kulturbegreppet förstås ofta som en fråga om mångkultur och inte estetiska utrycksformer. Vår bedömning är att medvetenhet kring hur skapandeaktiviteter kan användas som estetisk lärprocess är begränsad. Estetiska lärprocesser har därför skrivits fram som prioriterat arbetsområde för Uddevallas kommunala förskolor. I förskolechefsgruppen finns ett stort intresse för att bjuda in representanter från olika konst-
47
former som dans, teater etc. Detta sker dock mycket sällan då det inte är möjligt p.g.a. ekonomiska begränsningar i. Information om arrangörsstödet har gått ut i förskolechefsgruppen men är idag inte en så levande fråga. Villkoret att själv finansiera 50 o/o är många gånger ett hinder. Tidigare har det funnits kulturombud i fårskolan men för några år sedan försvann strukturen för detta och arbetet lades i träda. De allra flesta förskolor använder bibliotek eller bokbuss för att låna böcker. På vilket sätt detta sker är varierat och här finns troligen utrymme för ett förbättrat samarbete. Vilka insatser krävs?
För att en kulturplan ska få genomslag i förskolan krävs ekonomiska resurser kopplade till detta. Information om arrangörsstödet behöver återkomma i förskolechefsgruppen kontinuerligt. För att kartlägga nuläget djupare rekommenderas en nulägesanalys t.ex. i fonn av enkät och/eller fokusgrupper. Då det till stor del handlar om att skapa medvetenhet om estetiska läroprocesser hos förskollärare och barnskötare i förskolan fåreslås utbildning på området. Kopplingen till forskning och måluppfyllelse är en vi5jig del att lyfta fram. I processen behöver även chefer och specialpedagoger ingå då de är viktitfa.f'i(~eclding ska komma till stånd.
förskolan~l:t97)s
»J! det befintliga nätverket för kulturombud i grundBarnkulturombud i skolan. En bättre samverkan mellan t. e~. 'sJI,J>!llv~
:/!.!?.l
~l
Sammanfattning i pnnktform: Ekonomiska resurser
• • •
Kartläggning Utbildning på alla nivåer Barnkulturombud Samverkan
Sofia Olsson skolutvecklare förskolan
48
10.3 Underlag från grundskolan Detta underlag utgår ifrån den handlingsplan som görs varje år. Att ha en sådan är ett krav från Kulturrådet for att få tillgång till Skapande skola-medel. Handlingsplan för att stärka kulturens roll i Uddevallas kommunala grundskolor, grundsärskolor och specialstödsskolor (inför 2014) Inledning Uddevalla, med drygt 50 000 invånare, är en stor och aktiv skolstad med ca 1500 barn i kommunens förskolor, ca 5000 elever i grundskolan och en av Sveriges största gymnasieskolor med ca 4000 elever. Uddevalla har ett rikt kulturliv med regionala kulturinstitutioner som till exempel Bohusläns museum och Regionteater Väst samt ett flertal verksamma kulturföreningar inom musik, konst, teater, dans, film och konsthantverk.
Kopplingar till skolans styrdokument Av det som kommer att styra innehållet i undervisningen, samt som styr samarbetet mellan skola och kulturaktörer i Uddevalla idag, har vi valt att lägga särskild vikt vid fåljande:
A
LGRll: h Skolan ska stimuleraiv:iit~ hvf!,t bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de'pj'~~~vnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.
f~4~
Eleverna ska få uppleva olika uttryck <;ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Dram ~ns, musicerande och skapande i bild, text och fonn ska vara inslag i skolans verksamhet. 11_rqt,nisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig o~ gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. Skolan ansvarar för att eleven efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. Läraren ska ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. Läraren ska tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen. Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- ocb arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. Uddevalla kommuns kulturpolitiska mål: Barn och ungdomar skall få möjlighet att ta del av kulturutbudet på sina egna villkor och beredas tillfalle till eget skapande. De nationella kulturpolitiska råden: "Tid för kultur" (2009/10:3)
49
Genom att uppleva kultur och ägna sig åt eget skapande kan barn och unga behålla och utveckla sin fantasi och sitt självständiga tänkande. Kulturella aktiviteter ger barn och ungdomar utrymme att utbyta tankar och använda sin kreativitet i gemenskap med andra. Att lära känna kulturarvet och förstå historiska sammanhang stärker barns och ungas identitet och ger perspektiv på tillvaron. Barn och ungdomar ska också ges möjlighet till infiytande och göras delaktiga såväl i planeringen som i genomförandet av de verksamheter som rör dem. FN:s barnkonvention, artikel13 och 31: Barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, i skrift eller tryck, i konsinärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Målet för Uddevallas kommunala grundskolor är ytterst att, genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete och på så sätt, genom en större variation i användandet av verktyg sommotsvarar de behov varje elev har för sitt unika lärande, nå kunskapsmålen i skolan i högre grad.
kultu;;:!~.t9~~a
Nuvarande och långsiktigt utvecklingsarbete Många av skolorna arrange.ra1i.1
-1.}]/(J
uppmärks~
Att kulturen är effektiv somlärverktyg har redan av många av kommunens lärare och ett uttryck för det är att ca 2000 av våra elever, under 2012, arbetade med drama och skrivande i projektet "Ung berättare". Resultatet av arbetsprocessen blir varje elevs personliga bok, tryckt och presenterad på bokmässor. Kultur i skolan-samordnare fungerar somlänk mellan skolorna och det regionala kulturlivet och koordinerar grundskolornas gemensamma kulturprogram. De ingår i grundskolans utvecklingsgrupp vars uppgift är att initiera, stötta och leda skolutvecklingsprocesser. En central placering i organisationen är viktig för en långsiktig förankring och samverkan med andra områden såsom Naturskola, skolbibliotek och !T är värdefullt. Tjänsten har utökats succesivt och delas idag av två personer, en anställd av kultur och fritidsförvaltningen och en anställd av barn och utbildningsförvaltningen. Ambitionen är att täcka upp kulturområden som skolorna inte sökt skapande skola och arrangörsstöd för samt att nå alla elever. Kultur i skolan-samordnarna har bland annat etablerat ett samarbete med Regionteater Väst som innebär att alla elever i grundskolans samtliga årskurser, samt barn i förskoleklass, får uppleva någon form av scenkonst på teatern varje år. Våra elever fungerar ofta som researchgrupper för regionteatern och är provpublik på deras föreställningar. De skolor som inte kan nyttja stadstrafiken får ekonomiskt stöd till bussresan så att de också kan komma iväg på samma villkor som övriga skolor inom kommunen. Kultur i skolan ordnar också kulturombudsträffar minst en gång per termin. Träffarna arrangeras som
50
möten mellan kulturlivets aktörer och skolans pedagoger. Under 2012 arrangerade Uddevalla kommun en regional Skapande skola-konferens, med hjälp av medel från Statens kulturråd. Syftet med konferensen var att inspirera beslutsfattare såväl som lärare och andra "skol-doers" till ett långsiktigt tänkande om kultur i skolan som ett naturligt verktyg för lärande samt visa på hur andra läroplansperspektiv såsom elevinflytande, IKT och entreprenöriellt lärande på ett naturligt sätt ofta kan samverka med varandra i de lärprocesser som syftar till uppfyllande av läroplanens "kulturmål': Kulturen som lärverktyg bjuder möjligheter till synergieffekter för såväl själva lärandet som för lärares möjligheter att skapa helheter för eleverna. Flera politiker, rektorer samt verksamhetschef från Uddevalla kommun närvarade och vi ser att detta kan hjälpa kulturen att bli en naturlig aktör i skolan. Sedan några är tillbaka har grundskolans och kommunala Kulturskolans pedagoger samverkat och utvecklat ämnesövergripande program inom liera konst- och kulturområden, båda parter är mycket nöjda med samarbetet: "Spännande är att när skolorna själva väljer vad de ska arbeta med så väljer de inte den enkla vägen som en enstaka timma med dans eller musik, utan något så "krångligt" som stora projekt som kräver mycket tid och som vänder upp och ner på den ordinarie undervisningen'; menar en pedagog på Kulturskolan. "Kulturen verkar ha gått från att vara begränsad till "roliga timman" till att på allvar ha integrerats i undervisningen och få ta tid!"
2014~-&~ltji,ngsövergripande
arbete i kommunen för att ta fram en Under 2013 och kulturplan. Inom ramen för dettfatb{t~ fiilYtn:;r elevgrupper jobba med Uddevalla som kulturstad, en framtidsvision om hur de vil'h:tt V!jn;dunjll ska se ut när de blir vuxna. Skolorna kommer att erbjudas skapande workshops på te7rr:lt-i(l~}il)a kultur och konstområden. Vi genomför även enkätundersökningar bland både elever oclff{~gy f
51
I skolans styrdokument framgår tydligt att elever ska ges inflytande över undervisningens planering, det är ett aktuellt utvecklingsområde i Uddevallas grundskolor och medvetenheten om detta är hög hos våra pedagoger. Detta kommer tydligt till uttryck i skolornas respektive planering och utvärdering av Skapande skola-aktiviteter där elever i samråd med lärare, oftast inom elevrådets eller särskilda skolkulturgruppers ram, får vara med och påverka utbudet. Mer långsiktigt vill vi arbeta för att ge eleverna ett övergripande och kontinuerligt inflytande över de kommunala skolornas planering av kulturprogram där en kontinuerlig grundskaleövergripande referensgrupp med elever vore ett sätt. Referenselever får idag till exempel vara med på de utbudsdagar som arrangeras i området och på bokmässan i Göteborg. Elevgrupper engageras som referens och provpublik hos Regionteater väst. Elev och personalgrupper involveras i arbetet med att ta fram en långsiktig kulturplan för hela kommunen. Under genomförandet av skapande aktiviteter kan eleverna ofta påverka utformningen av sina uppgifter, t ex i val av material och redskap samt redovisningsform. I valet av till exempel författare lyssnar vi på elevernas önskemål och under besöket är eleverna delaktiga genom att ställa sina egna frågor. En annan form av delaktighet är förstås genom utvärderingar där eleverna synpunkter ~kb inför nästa aktivitet.
~~~ty
Efter kritik från äller samverkan med kommunens kulturskola har vi i år uppmanat skolorna att integrerlf a e samarbete med Kulturskolan i den ordinarie verksamheten och se sig om efter nya samarl 4r'\111>rj-för arbetet med skapande skola. Kultur i skolansamordnarna står till skolornas tjänst i jakt{n.Mibl)lllturaktörer och detta har också lett till att fler skolor har lämnat en öppen ansökan. Fler~ Jk~Ji>f
Utvärdering Denna handlingsplan följs upp och utvärderas årligen av skolutvecklaren och samordnare för kultur i skolan-arbetet. Detta görs efter att varje skola utvärderat sina Skapande skola-satsningar lokalt och inför ansökan av skapande skola.
Cajsa Gustafsson skolbibliotekarie Grundskolan
52
10.4 Underlag från gymnasieskolan Bakgrund I motsats till övriga kommunala skolformer är gymnasieskolan en frivillig skolform. Samhällets krav på utbildning medför dock i praktiken, att i det närmaste alla unga går någon form av gymnasieutbildning.
"Uddevalla gymnasieskola (UG) är en skolenhet bestående av fem skolhus, Agneberg, Akademi Sinclair, Margretegärde, Östrabo J och Östra bo Y. Alla skolhus ligger centralt och nära varandra. UG erbjuder alla nationella program (förutom Humanistiska programmet och Naturbruk) skolförlagda och/eller som lärlingsutbildning. UG har tolv rektorer och tillsammans med varje rektor arbetar ett arbetsslag, bestående av lärare och elevhälsa. Gymnasiet har 522 anställda, varav 433 är lärare och ca 3 200 elever i utbildning:' (Läsåret 2013/2014. Uddevalla kommuns hemsida)
jla(~q}'&.'IF\Y!l)
I läroplanen för är några av de övergripande målen, att utveckla de ungas förmågor, möjligheter o~_;a.iv@Jtt:lt mer globaliserad värld.
internationaliseri~.t?_läfande
"Det svenska samhällets rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leV:~' {~)!fh jnse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturellmötesPia4s49m har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befastas genom undervisningen i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas:' En viktig del av Gymnasieskolans arbete är att förbereda eleverna för en framtid i en global värld. Bland EU:s framgångsfaktorer är de kulturella och kreativa näringarna väsentliga. Detta beskrivs också i Kulturrådets strategier för regional och nationell utveckling. "Tillgång till konst och kultur är viktigt för att en region ska utvecklas och vara attraktiv. De kreativa och kulturella näringarna är en viktig del av detta. Alla regioner i Sverige har utarbetat egna planer eller program för de kulturella och kreativa näringarna och inom EU -samarbetet lyfts de kulturella och kreativa sektorerna fram som väsentliga för att implementera EU 2020-strategin:' Gymnasieskolan omfattas, likväl som de övriga skolformerna av Västra Götalandsregionens handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barn-och ungas mänskliga rättigheter samt Barnkonventionens § 13 samt§ 31. I denna handlingsplan lyfts barn-och ungas rätt till kulturutövande och kulturupplevelser fram. Stor vikt läggs också på kulturens viktiga roll i samhällets demokratiutvecklande arbete.
53
I Uddevallas vision 2040 talar man om att LIV i Uddevalla präglas av det goda livet, mångfald, samt mänsklig tillväxt och att mångfald och mångkultur präglar Uddevalla. Som nämnts i den inledande texten är kultur ett omfattande begrepp som kan innebära dels eget konstnärligt skapande och upplevelse av olika konstarter, dels socialt överförda levnadsmönster med normer och värderingar. Kulturskapande verksamhet bidrar till social trygghet och identitet. Det är också ett verktyg i det pedagogiska arbetet när det gäller kunskapsinhämtning (s.k. estetiska lärprocesser) men även ett viktigt redskap när det gäller arbetet med skolans grundläggande värderingar och arbete med demokratifrågor. UG är en daglig mötesplats och arbetsplats i ett mångkulturellt samhälle. Att börja i gymnasieskolan innebär högre krav på studieprestationer och förmåga att hitta social tillhörighet i nya grupper, vilket är omvälvande för många. Genom att ge elever möjlighet till gemensamma kulturupplevelser, skapande verksamhet och stimulerande platser för möten även utanför lektionstid, får eleverna bättre förutsättningar till en rikare studietid och möjlighet att utveckla sin kreativitet och kommunikativa förmåga. Kultur främjar elevens fysiska och psykosociala hälsa vilket skapar bättre förutsättningar för bra skolresultat. En stor mängd forskning finns på området som styrker vikten av kultur för ett välmående, kreativt, demokratiskt och tolerant samhälle. Några exempel på denna forskning finns tillgänglig på kommunens hems ida. Med den nya kulturplanen, som ska genomsyra alla förvaltningar, har UG möjlighet till samarbete llJd t!). Kultur-och Fritidsförvaltningen och Socialforvaltningen for ett gemensamt ansvar runt de ~-.,
-1...-g{
"V-C ]'r
S,A1:A
UG- hur ser det ut? Elevers mojlighet till egen kultlrfsJla. rksamhet under skoltid har till stor del forsvunnit rJel)jBstetisk verksamhet då togs bort. Inom det insedan Gy!l infördes och den obligata dividuella valet erbjuds elever tillgång till kurs~ltlte/Skapande verksamhet men då dessa kurser inte är högskolemeriterande väljs de ofta bort. Inon;'{(e yrkesförberedande programmen väljer många elever att använda dessa poäng i utbildningen för att få högskolebehörighet Vissa program arbetar med estetiska uttryck och ett estetiskt förhållningssätt som en del av programmålen t.ex. Hantverksprogrammet (yrkesprogram) och Estetiska programmet (studieförberedande program), När det gäller Estetiska programmet (även Hantverksprogrammet?) ingår estetiska lärprocesser som en naturlig del av utbildningen framförallt inom de olika konstriktningarna. Akademi Sinclair är en daglig mötesplats för dessa elevers egna kulturskapande verksamhet. Med sin utåtriktade verksamhet ger Akademi Sinclair möjlighet för elever inom UG att ta del av olika föreställningar, konserter och utställningar. För elever skrivna i Uddevalla kommun finns möjlighet att ta del av kulturaktiviteter inom Kulturskolan under gymnasietiden. Terminsavgiften innebär dock en kostnad som får vissa elever/
familjer kan vara ett hinder. Möjligheter finns också till deltagande inom kulturföreningar och olika studieförbund. Kultur och Fritid stöttar ungas kulturprojekt framför allt genom det s.k. Giraffprojektet, vilket dock utgår från att en grupp har en fardig projektide som presenteras. Dessa aktiviteter sker utanför skoltid och blir på det sättet inte något som är en naturlig del av elevernas skolmiljö eller utbildning. Eftersom uppemot hälften av UG:s elever dessutom kommer från andra kommuner är en del verksamhet inte tillgänglig för dessa elever dels utifrån kravet
54
om mantalsskrivning i kommunen men även begränsade möjligheter att stanna kvar efter skoltid då skolbussarnas tider sätter ramar för detta. Då kulturplanen sätter barn-och ungas behov och rättigheter till kultur i fokus, ligger ett ansvar på UG att kartlägga vilka möjligheter som redan ges till detta under elevernas studietid. Utifrån denna kartläggning kan en handlingsplan utarbetas utifrån de behov som finns för fortsatt utveckling mot kulturplanens mål och som är tänkt att utvärderas årligen. Arbetet med kulturplanen ska ske förvaltningsövergripande vilket även innebär ökade samarbetsmöjligheter i det gemensamma ansvaret för barn-och ungas uppväxtvillkor. Detta innebär också möjligheter för UG att samarbeta med t.ex. Kultur-och Fritid för kulturskapande verksamhet samt utökat samarbete med ungkultursam ordnare. Skolan är den plats där unga tillbringar mest tid under sin uppväxt och föräldrar får under gymnasietiden mindre betydelse i de ungas sökande efter en egen vuxen identitet. Gymnasieskolans roll i att stötta en ung människas kunskapsutveckling och framtida yrke/utbildning är stor. Som tidigare nämnts har kulturskapande, kulturella upplevelser samt kreativa-och estetiska lärprocesser stor betydelse for den sociala- och kulturella identiteten likväl som fysisk- och psykisk hälsa. skolledarens roll är viktig när det gäller att bygga förutsättningar för en kreativ kulturskapande skola. Kan eleverna~r~elaktiga i skapandet av en kreativ lärmiljö? Ges eleverna möjlighet till skapande verkifuii~~~turupplevelser inom programmets utbildning? På vilket sätt arbetar man aktivt för atttt~e~fla i den sociala- och kulturella identiteten? Hur arbetar man med att ge eleverna kunskap{,Q}~ IU'mensamma kulturarv? Vilka möjligheter utnyttjar skolan för kulturella lärmiljöer som Bohts!~';J!;i!yQ,l• bibliotek och kulturföreningar? Bohusläns museum efterfrågar större kontakt med skoli'n~~j}'d~r bl. a. ett rikt arkivmaterial och utställningar om vårt gemensamma historiska och kultur~ ~en även aktuella utställningar inom samtidskonst Museet har kunniga pedagoger där arbete m{g skolelever ingår i deras uppdrag och är kostnadsfritt. En skolmiljö där eleverna kan känna trygghet i en social-och kulturell identitet utgör förutsättningar for det gemensamma värdegrundsarbetet I höstas skickades information till samtliga skolledare och pedagogisk personal inom UG om det pågående arbetet med en kulturplan. I brevet fanns också kontaktinformation om man hade tankar, ideer eller funderingar gällande detta. Under våren har ett möte skett med gyronasiechef Stefan Einarsson för att informera om tanken bakom kulturplanen samt några ideer om det fortsatta arbetet inom UG. Nästa steg i processen togs senare i vår, då skolledarna fick information samt uppdraget att se till att samtliga mentorer i åk! och åk.2 skulle gå igenom tanken bakom kulturplansarbetet och fylla i den enkät som ligger på kommunens hemsida. Den kommer att utgöra en viktig del av ungas inflytande i det inledande arbetet med kulturplan en. Under en av de inledande K-dagarna i augusti finns möjlighet att presentera resultatet av elevernas enkätsvar till skolledare och personal inom UG men även ge ytterligare information om det fortsatta kulturplansarbetet och hur det kan implementeras i skolans verksamhet. Då ytterligare möten med skolledarna tyvärr inte har varit möjlig så har inga samtal skett angående hur de olika skolorna arbetar med kultur i skolan eller vilka förutsättningar som finns.
55
Vilka insatser krävs?
Skolledarna har en mycket viktig roll för att det fortsatta arbetet blir bra. Ett grundläggande för detta arbete är att kartlägga de kulturella och skapande verksamheter som görs inom varje skolenhet både när det gäller övergripande aktiviteter för elever men även det som pedagogisk personal gör inom ramen för sina ämnen. I kartläggningen kan skolorna också se över sina
möjligheter att skapa förutsättningar för att stimulera elever till egen skapande genom att t. ex. upplåta lediga lokaler för diverse verksamhet eller något annat. Viktigt är också möjligheter till kompetensutveckling inom kulturområdet for både skolledare och personal när det gäller kulturens roll i samhället men också dess potential som pedagogisk resurs. Kompetensutveckling inom området har anordnats gratis av VG-regionen i flera år och hållit en mycket hög kvalitet både när det gäller det kulturarbete som görs inom andra kommuner men även det senaste inom forskning. En stor kompetens inom detta område finns också på det Estetiska programmet. VG-regionen erbjuder även kulturupplevelser av professionella konstutövare och bidrar med arrangörsstöd. Då skolan har viss kostnad för detta (ca.SO %) medför en stram budget att möjligheterna till detta blir mycket begränsade. Ekonomiska insatser krävs för att stimulera och utveckla kulturarbetet inom UG för både elever och personal. Denna genomgång vill göra tydligt att insatser behöver göras för att utveckla U G: s förmåga att tillvarata kulturens möjligheter, även ekonomiska. Det ger stor utdelning tillbaka till såväl elever som personal och gynnar dessutom positiv samhällsutvecklig. Mera fakta om unga vuxnas villkor finns att läsa på hemsidan www.mucf.se (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågorl
Ann-Marie ViblomA Lärare i musik, hisfQliak~nAI\lwnstarterna och samhället
Estetiska programmetJA~k'T~~r Uddevalla Gymnasieskola
l.)At-<1 /", . 11l(l.IJ.l
56
10.5 Enkätredovisning unga http ://www. uddevaila .se/down load/18. 24d3203a 146e9316b2888 3a0/1405413311585/Unga+ 140715.pdf
10.6 Enkätredovisning vuxna http://www. uddevalla.se/download/18.24d3203a 146e9316b2888 3al/1405413311694Nuxna+ 140715.pdf
57
Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden
2016-05-19
§ 64
Dnr KFN 2013/00171
Upprättande av kulturplan Sammanfattning
Kommunfullmäktige har gett Kultur och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en kulturplan. Avdelningen kultur har samarbetat med förvaltningarna, kulturföreningar, organisationer samt haft kontakt med andra aktörer. Utifrån det arbetsmaterialet har det skrivits en kulturplan och en bilaga som innehåller förslag till mål och strategier. Syftet är att genom samarbete göra så att Uddevalla kommun ger goda möjligheter till hög livskvalitet och väl utvecklade förutsättningar för kulturupplevelse och kreativitet. Förslag till kulturplan har varit på remiss hos kommunens nämnder. Alla är positiva och tillstyrker förslaget till Kulturplan. Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2016-05-03 Kulturplan Förslag till mål och strategier för kulturplanen 2016-01-13 Kulturen i Bohusläns hjärta, arbetsmaterial 2016-01-13 Protokollsutdrag SBN 2016-03-17 § 135 Protokollsutdrag BUN 2016-03-17 § 42 Protokollsutdrag SOC 2016-03-16 § 57 Beslut
Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta Kulturplan 2016-2020 för Uddevalla kommun, Kulturen i Bohusläns hjärta. Vid protokollet Anna-Helena Wiechef Justerat 2016-05-23 Annelie Högberg, Asa Noord Justeringen tillktinnagiven på anslagstavlan 2016-05-23 intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat 20 16-05-23 Kommunfullmtiktige
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(3)
Tjänsteskrivelse Kultur och fritid
2016-05-03
Dnr
Handläggare
Stellan Hedendahl Telefon 0522-69 65 33 [email protected]
Upprättande av kulturplan Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett Kultur och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en kulturplan. Avdelningen kultur har samarbetat med förvaltningarna, kulturföreningar, organisationer samt haft kontakt med andra aktörer. Utifrån det arbetsmaterialet har det skrivits en kulturplan och en bilaga som innehåller fOrslag till mål och strategier. Syftet är att genom samarbete göra så att Uddevalla kommun ger goda möjligheter till hög livskvalitet och väl utvecklade förutsättningar för kulturupplevelse och kreativitet.
Förslag till kulturplan har varit på remiss hos kommunens nämnder. Alla är positiva och tillstyrker förslaget till Kulturplan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 2016-05-03 Kulturplan Förslag till mål och strategier för kulturplanen 2016-01-13 Kulturen i Bohusläns hjärta, arbetsmaterial2016-01-13 Protokollsutdrag SBN 2016-03-17 § 135 Protokollsutdrag BUN 2016-03-17 § 42 Protokollsutdrag SOC 2016-03-16 § 57 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta Kulturplan 2016-2020 för Uddevalla kommun, Kulturen i Bohusläns hjärta.
Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har gett Kultur och fritidsnämnden i uppdrag att ta fram en kulturplan. Avdelningen kultur har samarbetat med fOrvaltningarna, kulturföreningar, organisationer samt haft kontakt med andra aktörer. Detta har resulterat i ett dige1i arbetsmaterial med mycket bakgrund och många bra ideer för framtiden. Utifrån det arbetsmaterialet har det skrivits en kulturplan och en bilaga som innehåller förslag till mål och strategier. Syftet är att genom samarbete göra så att Uddevalla kommun ger goda möjligheter till hög livskvalitet och väl utvecklade förutsättningar för kulturupplevelse och kreativitet.
Förslag till kulturplan har varit på remiss hos kommunens nämnder. Alla är positiva och tillstyrker förslaget till Kulturplan. Med de förslag till ändringar som inkommit,
KFN 2013/00171
Tjänsteskrivelse
2(3)
Kultur och fritid
2016-05-03
Dnr KFN 2013/00171
uppdatering av befolkningsantalet och ett förtydligande av under punkt 4 i Kulturplan 2016-2020 föreslås att planen skickas till Kommunfullmäktige för att antas. Synpunkter Nämnderna är alla positiva till planen och några synpunkter har kommit in. I samhällsbyggnadsnämndens svar skriver man att arbetsmaterialet är gediget och är ett resultat av omvärldsanalys, enkäter, dialoger och arbete i projektgruppen och mindre arbetsgrupper. Fokus ligger på barn och ungas delaktighet och tillgänglighet för alla. Detta har varit en viktig utgångspunkt redan från början och att det ska genomsyra arbetet med kultur. Det behövs en tydligare förklaring i planen hur arbetet med strategier och målsättningar ska gå till. Man anser att det är otydligt om mål och strategier ska ses som förslag eller om det är de som ska gälla efter beslut. Samhällsbyggnadsnämnden anser att målen är kan bantas ned till två stycken. Målen kan användas som nyckeltal som man kan föra in i styrkorten. Bilagan som foljer med Kulturplanen "Förslag till mål och strategier" Är ett förslag som arbetats fram ihop med kulturplanen. Dessa ska ses endast som förslag som nämnder och förvaltningar kan jobba vidare med. De som man bestämmer sig för ska arbetas in i det ordinarie strategiarbetet och i styrsystemet. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår vidare i sitt svar att den så kallade l % av investeringsbudgeten ska avsättas till konstnärlig utsmyckning/gestaltning. Processen att hantera budgeten för offentlig konst ur ett helhetsperspektiv är inte uppdaterad. Detta kan bli ett arbete och som ett led i budgetprocessen att en förvaltningsövergripande arbetsgrupp tar fram ett förslag. Man vill också uppmärksamma att det är otydligt hur och till vad kommunens sponsrar. I februari beslutade samhällsbyggnadsnämnden att man ska arbeta för att stöd till arrangemang och event ska gå genom Destination Uddevalla. Det är viktigt att stöd som ges följer intentionerna i kulturplanen. Till sist påpekar man att samutnyttja befintliga lokaler är viktigt inte minst av ekonomiska orsaker. Socialnämnden tillstyrker också förslaget till kulturplan. I sitt svar skriver man att flera av förslagen till mål och strategier har stor relevans för Socialtjänstens målgrupper. Det handlar om att göra kultur tillgängligt för kommunens alla medborgare. I tjänsteskrivelsen hänvisar man till Socialtjänstlagen (2001 :453), l kap § l, framgår att socialtjänsten på demokratins grund och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.
Tjänsteskrivelse
3(3)
Kullur och fritid
2016-05-03
I lag (1993:387) om stöd och service till personer med vissa funktionsnedsättningar LSS, 5 §, framgår att verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de som tillhör personkretsen lagen vänder sig till. Målet är att den enskilde få möjlighet att leva som andra. Avslutningsvis så har Socialtjänsten önskemål om att två personer skall vara med i den framtida arbetsgruppen för kulturplanen. Barn och utbildningsnämnden tillstyrker också förslaget till kulturplan. Man påpekar att befolkningsantalet bör uppdateras till dagens ilmevånarantal. Barn och utbildningsnämnden tillstyrker förslaget till kulturplan. Nämnden föreslår att under punkt 4: nämndernas strategiarbete ska texten "kulturen i skolan" ska ersättas med "kul turgaranti -alla grundskolans elever får årligen besök eller ska få besök av minst en kulturinstitution". Eftersom "Kulturen i skolan hänvisar till bilagan "Förslag till mål och strategier för kulturplanen" blir det något somman kan ta fram i det årliga mål och strategiarbetet
Katarina Hansson Kultur och fritidschef
Expediera till
Kommunfullmäktige
Stellan Hedendahl
Dnr KFN 2013/00171
Protokoll Samhöllsbyggnadsnämnden
2016-03-17
§ 135
Dnr SBN 2016/00055
Kultur och fritidsnämndens remiss angående upprättande av kulturplan Sammanfattning
Kommunfullmäktige har beslutat att uppdra åt Kultur och fritidsnämnden att i samarbete med övriga förvaltningar och i samråd med kulturföreningar arbeta fram en kulturplan. Syftet med kulturplanen är att alla som lever, verkar och är gäster i Uddevalla upplever att kommunen ger goda möjligheter till hög livskvalitet och väl utvecklade förutsättningar för kultutUpplevelser och kreativitet. Till grund för arbetet finns framförallt Bamkonventionen, Uddevalla kommuns vision, Ungdomsplanen och Strategisk plan. Kulturplanen utgår från de prioriterade områdena En jämlik skola, Ett levande centrum och Ett rikt kultur-och fritidsliv i Strategisk plan. Synpunkter: Arbetsmaterialet är gediget och är ett resultat av omvärldsanalys, enkäter, dialoger och arbete i projektgmppen och mindre arbetsgrupper. Fokus ligger på barn och ungas delaktighet och tillgänglighet för alla. Detta har varit ingående faktorer från start i arbetet med att ta fram kulturplanen och det genomsyrar också förslaget till kulturplan på ett tydligt sätt. Kulturplanen behandlar nämndemas strategiarbete under kapitel4. Det behövs en tydligare förklaring i planen hur det är tänkt att arbeta med strategier men även med målsättningama som bifogas. Målsättningama omnämns inte i planen och det är otydligt om målsättningar och strategier ska ses som förslag eller om det är dessa som kommer att gälla efter beslut. Målen är i huvudsak relevanta för nämndema att arbeta mot men samhällsbyggnadsförvaltningen anser att dessa med fördel kan bantas ner till ett, möjligen två målsättningar per utpekat område. Många av målen kan istället användas som nyckeltal som nämnden eller förvaltningen kan välja att följa i styrkort alternativt verksamhetskort Väl utvecklade kulturförutsättningar ger förutsättningar för ett gott liv och för att människor ska välja att bo kvar, flytta hit eller besöka Uddevalla. Stymingen av det som Uddevalla kommun kan bidra med inom kulturutvecklingen är därför viktig och det görs effektivast och tydligast genom styming på få men kärnfulla målsättningar. Det finns idag två mål i Kommunfullmäktiges styrkort (Ungdomars deltagande i kultur-och fritidsaktiviteter och Medborgamas möjlighet till delaktighet och inflytande) som kan knytas tydligare till Kulturplanen, exempelvis i kapitel 2 i planen.
Utdragsbestyrkande
Protokoll Samhllllsbyggnadsnämnden
2016-03-17
Forts.§ 135 strategierna som bifogas kulturplanen bör ge effekt enligt vad projektet kommit fram till. De bör ses som förslag till strategier för nämnderna i och med att nämnden själ v väljer strategier enligt riktlinjer för styr-och ledning. För Samhällsbyggnadsnämnden gäller enligt förslag till kulturplan att särskilt beakta följande områden i sitt strategiarbete: • Barns och ungas fritid • Förutsättningar för en levande kultur • Hållbar stadsutveckling Dessa områden är relevanta att arbeta med och fitms inkluderade i samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden. De har till stor del redan beaktats samhällsbyggnadsnämndens styrkort 2015-2018 genom strategier, uppdrag och målsättningar vilket redovisas i ärende beskrivningen. Samhällsbyggnadsnämndens målsättning om att minst l procent av investeringsbudgeten avsätts till konstärlig utsmyckning/gestaltning kan utvecklas ytterligare enligt den strategi som finns omnämnd i förslaget. Där hänvisas istället till l procent av den totala kommunala investeringsbudgeten. Samhällsbyggnadsförvaltningen tror att förslaget kan medföra att det blir större riktade kultursatsningar i och med att budgeten koncentreras och ökar för utvalda objekt. l procent principen finns idag genom styrdokumentet Fyrbodalmodellen-Offentlig miljö som konstform som Kommunfullmäktige antog 20 Il. Processen att hantera budgeten för offentlig konst ur ett helhetsperspektiv är ännu inte upparbetad. Den kan ingå som ett led i budgetprocessen/budgetdialogen där exempelvis en förvaltningsövergripande arbetsgrupp tar fram förslag till konst och kultursatsningar för l procent av den kommunala investeringsbudgeten. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill också uppmärksamma ett förslag till strategi i området Förutsättningar för en levande kultur. Det gäller Kommunal strategi för sponsring av kulturarrangemang. Idag finns flera vägar in i kommunorganisationen för sponsring men även för ansökning av bidrag i form av tjänster. Det blir otydligt för både sökande och förvaltningarna hur prioriteringar ska ske. Att ta fram tydligare strategi inom kommunen när det gäller att stödja arrangemang och even! är viktigt för att på så sätt följa intentionen och målsättningar i kulturplanen. I februari 2016 tog samhällsbyggnadsnämnden ett beslut om att arbeta för att bidrag till arrangemang i framtiden ska hanteras av Destination Uddevalla. Inriktningen i beslutet lämnas därför som synpunkt och förslag även i detta remissvar till kulturplanen. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-02-26 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden 2016-01-21 Kulturen i Bohusläns Hjärta, Förslag till kulturplan 2016-2020
~
/- ·l•
/{tf . Jqbte~ signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(4)
Samhällsbyggnad 2016-02-26
Dnr SBN 2016/00055
Handläggare Stabschef Paula Nyman Telefon 0522-69 63 75 [email protected]
Kultur och fritidsnämndens remiss angående upprättande av kulturplan Sammanfattning
Kommunfullmäktige har beslutat att uppdra åt Kultur och fritidsnämnden att i samarbete med övriga fOrvaltningar och i samråd med kulturföreningar arbeta fram en kulturplan. Syftet med kulturplanen är att alla som lever, verkar och är gäster i Uddevalla upplever att kommunen ger goda möjligheter till hög livskvalitet och väl utvecklade förutsättningar för kulturupplevelser och kreativitet. Till grund för arbetet finns framförallt Barnkonventionen, Uddevalla kommuns vision, Ungdomsplanen och strategisk plan. Kulturplanen utgår från de prioriterade områdena En jämlik skola, Ett levande centrum och Ett rikt kultur-och fritidsliv i strategisk plan. Synpunkter: Arbetsmaterialet är gediget och är ett resultat av omvärldsanalys, enkäter, dialoger och arbete i projektgruppen och mindre arbetsgrupper. Fokus ligger på barn och ungas delaktighet och tillgänglighet för alla. Detta har varit ingående faktorer från start i arbetet med att ta fram kulturplanen och det genomsyrar också förslaget till kulturplan på ett tydligt sätt. Kulturplanen behandlar nämndernas strategiarbete under kapitel 4. Det behövs en tydligare förklaring i planen hur det är tänkt att arbeta med strategier men även med målsättningarna som bifogas. Målsättningarna omnämns inte i planen och det är otydligt om målsättningar och strategier ska ses som förslag eller om det är dessa som kommer att gälla efter beslut. Målen är i huvudsak relevanta för nämnderna att arbeta mot men samhällsbyggnadsförvaltningen anser att dessa med fördel kan bantas ner till ett, möjligen två målsättningar per utpekat område. Många av målen kan istället användas som nyckeltal som nämnden eller förvaltningen kan välja att följa i styrkort alternativt verksamhetskort Väl utvecklade kulturförutsättningar ger förutsättningar för ett gott liv och för att människor ska välja att bo kvar, flytta hit eller besöka Uddevalla. Styrningen av det som Uddevalla kommun kan bidra med inom kulturutvecklingen är därför viktig och det görs effektivast och tydligast genom styrning på få men kärnfulla målsättningar. Det finns idag två mål i Kommunfullmäktiges styrkort (Ungdomars deltagande i kultur-och fritidsaktiviteter och Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande) som kan knytas tydligare till Kulturplanen, exempelvis i kapitel 2 i planen.
2(4)
Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad
2016-02-26
D nr SBN 2016/00055
strategierna som bifogas kulturplanen bör ge effekt enligt vad projektet kommit fram till. De bör ses som fOrslag till strategier för nämnderna i och med att nämnden själv väljer strategier enligt riktlinjer fOr styr-och ledning. För Samhällsbyggnadsnämnden gäller enligt förslag till kulturplan att särskilt beakta följande områden i sitt strategiarbete: • Barns och ungas fritid • Förutsättningar fOr en levande kultur • Hållbar stadsutveckling Dessa områden är relevanta att arbeta med och finns inkluderade i samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden. De har till stor del redan beaktats samhällsbyggnadsnämndens styrkort 2015-2018 genom strategier, uppdrag och målsättningar vilket redovisas i ärendebeskrivningen. Samhällsbyggnadsnämndens målsättning om att minst l procent av investeringsbudgeten avsätts till konstärlig utsmyckning/gestaltning kan utvecklas ytterligare enligt den strategi som finns omnämnd i förslaget. Där hänvisas istället till l procent av den totala kommunala investeringsbudgeten. Samhällsbyggnadsförvaltningen tror att förslaget kan medfora att det blir större riktade kultursatsningar i och med att budgeten koncentreras och ökar för utvalda objekt. l procent principen finns idag genom styrdokumentet Fyrbodalmodellen-Offentlig miljö som konstform som Kommunfullmäktige antog 20 11. Processen att hantera budgeten för offentlig konst ur ett helhetsperspektiv är ännu inte upparbetad. Den kan ingå som ett led i budgetprocessenl budgetdialogen där exempelvis en förvaltningsövergripande arbetsgrupp tar fram förslag till konst och kultursatsningar för l procent av den kommunala investeringsbudgeten. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill också uppmärksamma ett förslag till strategi i området Förutsättningar för en levande kultur. Det gäller Kommunal strategi för sponsring av kulturarrangemang. Idag finns flera vägar in i kommunorganisationen för sponsring men även för ansökning av bidrag i form av tjänster. Det blir otydligt för både sökande och förvaltningarna hur prioriteringar ska ske. Att ta fram tydligare strategi inom kommunen när det gäller att stödja arrangemang och event är viktigt för att på så sätt följa intentionen och målsättningar i kulturplanen. I februari 2016 tog samhällsbyggnadsnämnden ett beslut om att arbeta för att bidrag till arrangemang i framtiden ska hanteras av Destination Uddevalla. Inriktningen i beslutet lämnas därför som synpunkt och förslag även i detta remissvar till kulturplanen.
Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-02-26 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden 2016-01-21 Kulturen i Bohusläns Hjärta, Förslag till kulturplan 2016-2020
'\>~VA,<
'Y
C>
<'"f>
1: ·.• •·. . .:;;. o lit M
Tjänsteskrivelse
3(4)
Samhällsbyggnad
2016-02-26
Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom syfte och intention i förslaget till kulturplan samt att lämna synpunkter på kulturplanen enligt samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse.
Ärendebeskrivning Kompletterande kommentarer till sammanfattningen: För Samhällsbyggnadsnämnden gäller enligt forslag till kulturplan att särskilt beakta följande områden i sitt strategiarbete: • Barns och ungas fritid • Förutsättningar fOr en levande kultur • Hållbar stadsutveckling Dessa områden finns inkluderade i samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden och har till stor del redan beaktats samhällsbyggnadsnämndens styrkort genom strategier, uppdrag och målsättningar. strategier i samhällsbyggnadsnämndens styrkort enligt kulturplanens intentioner: • Utveckla attraktiva mötesplatser och områden för aktiviteter • Tillvarata kulturhistoria och befintlig bebyggelse • Öka insatserna fOr underhåll, estetik, säkerhet och trygghet i det offentliga rummet ur ett socialt jämlikhetsperspektiv • Förbättra hälsan hos unga genom att skapa trygga miljöer där unga befinner sig. • Beakta att vi i planering, investering och service fördelar resurser jämställt till kvinnor och män, pojkar och flickor • Där beslut går att påverka ska medborgardialog baserad på jämlikhet ingå som underlag. Bland annat för att stärka ungas position och känsla av delaktighet Uppdrag i samhällsbyggnadsnämndens styrkort enligt kulturplanens intentioner: • Ta fram ett gestaltningsprogram för centrala Uddevalla • Utveckla å-rummet för en attraktivt och tillgänglig stadskärna. Framförallt ska en trappa byggas från Hasselbacken mot Kungstorget och förändringar/investeringar genomföras på Hamngatorna. • Anpassa Kungstorget ur tillgänglighet- och trygghetsperspektiv • Samverka i utvecklingen av Bodele, Skeppsviken och Gustavsberg • Upprätta rutiner för Tillgänglighetsdatabasen (TD) • Genomföra Belysningsplanen ur ett socialt jämlikhetsperspektiv
D nr SBN 2016/00055
Tjänsteskrivelse
4(4)
Samhällsbyggnad
2016-02-26
Medborgardialog/budget genomfårs för lämpliga lekplatsobjekt i lekplatsutredningen Målsatt mått i samhällsbyggnadsnämndens styrkort enligt kulturplanens intentioner: • Andel av nämndens egen investeringsbudget avsatt till konstnärlig utsmyckning/gestaltning är minst l % •
Kulturhus är samma ord i singular som i plural. Uddevalla kulturhus skulle i en tid av begränsade resurser kunna innebära att mindre satsningar istället görs får att skapa en mångfald av olika scener och mötesplatser för kultur. Redan idag finns flera fungerande kulturlokaler i stadskärnan och i samverkan med föreningar, regionen och privata fastighetsägare kan kulturlivet genom samnyttjande av lokaler fortsätta att utvecklas i Uddevalla även om det i nuläget inte finns medel att bygga ett helt nytt kulturhus.
Carina Johansson Förvaltningschef
Expediera till Samhällsbyggnad Kultur och fritid
Paula Nyman stabschef
D nr SBN 2016/00055
Protokoll Socialnämnden
2016-03-16
§57
Dnr SN 2016/00028
Remiss från kultur och fritid angående kommunens kulturplan Sammanfattning Kultur- och fritidsnämnden har till bl.a. socialnämnden remitterat forslag till kulturplan får Uddevalla kommun.
Kommunfullmäktige har gett kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att i samarbete med övriga forvallningar och kulturforeningar arbeta fram en kulturplan for Uddevalla kommun. Socialtjänsten har deltagit med flera representanter i den projektgrupp som arbetat fram forslag till kulturplan, som nu remitterats till socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämn den. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko112016-03-02, § 17. Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2016-02-1 O. Kultur och fritids missiv 2016-01-25. Kultur- och fritidsnämndens protokollsutdrag 2016-01-21, § 5. Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2016-01-05. Förslag till kulturplan 2016-2020, daterat 2015-12-04. Underlag till kulturplan for Uddevalla kommun 2016-2020. Förslag till mål och strategier for Uddevalla kommuns kulturplan, daterat 2015-12-04. Beslut Socialnämnden beslutar
att tillstyrka kultur och fritids förslag till kulturplan 2016-2020.
Vid protokollet
Florence Johansson Justerat 20 !6-03-23 Stefan Skoglund Jan-Olof Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-03-24 intygar
Florence Johansson Expedierat 2016-03-24 Kultur- och fritidsnämnden Kultursekreterare Stellan Hedendahl Utvecklare Ralja Angelis
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Socialtjänsten 2016-02-1 o
Handläggare Utvecklare Ralja Angelis Telefon 0522-69 70 52 [email protected]
Remiss från kultur och fritid angående kommunens kulturplan Sammanfattning Kultur- och fritidsförvaltningen har remitterat fOrslag om kulturplan till bland andra Socialnämnden. Kommunfullmäktige har gett i uppdrag till Kultur- och fritidsnämnden att i samarbete med övriga förvaltningar, och i samråd med kulturf6reningar, arbeta fram en kulturplan. Socialtjänsten har deltagit med flera representanter i den projektgrupp som arbetat fram forslag till kulturplan, som nu remitterats till samtliga förvaltningar.
Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse, 20 16-02-1 O Underlag till kulturplan revdec 14 b Missiv kulturplan, 2016-01-25 E-post Remissvar for kulturplan for Uddevalla kommun, 2016-01-25 Protokollsutdrag KFN 2016-01-21 § 5, 2016-01-21 Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2016-01-05 Förslag till kulturplan, 2015-12-04 Mål och strategier kulturplan 2016,2015-12-04 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att tillstyrka Kultur- och fritidsförvaltningens forslag till Kulturplan 2016-2020.
Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att arbeta fram en kulturplan. Samtliga förvaltningar (utom räddningstjänsten) liksom Regionteater Väst och Bohusläns museum har varit med i projektgruppen som tagit fram fors laget. Ä ven kulturf6reningar, kulturaktörer och andra intresserade har varit med och bidragit. Kulturplanen är kopplad till kommunens gemensamma vision, strategisk plan och andra styrande dokument. Det innebär att kulturplanen bland annat kommer att vara en integrerad del i kommunens styr- och ledningssystem. Syftet med planen är bland annat att skapa en "kulturell infrastruktur" f6r att fOrenkla for människor att ta egna initiativ till kulturevenemang i alla dess former, och att stödja
1(2) Dnr SN 20 16/00028
Tjänsteskrivelse
2(2)
Socialtjänsten
2016-02-1 o
samverkan i kulturfrågor. Några av de övergripande målen är att göra kultur tillgänglig för alla, och att kulturlivet ska präglas av delaktighet, tillgänglighet och jämställdhet. Stellan Hedendahl, avdelningschef Kultur- och fritidsförvaltningen, höll en genomgång av förslaget till kulturplan för socialtjänstens ledningsgrupp den 8 februari. För att sjösätta kulturplanen är planen att skapa en styrgrupp bestående av samtliga förvaltningschefer. Förutom styrgruppen planeras för en arbetsgrupp med representanter från samtliga förvaltningar. I arbetsgruppen skall representanterna fora dialog kring, utveckla och implementera de strategier och mål som finns angivna i kulturplanen. Avrappottering sker till styrgruppen. Flera av de övergripande mål och strategier som tagits fram i förslaget till kulturplan har stor relevans för de målgrupper som tar del av socialtjänstens insatser. Det handlar framförallt om att ge människor förutsättningar att uppleva kultur i alla dess former, samt att göra kultur tillgänglig för alla kommunens medborgare. I socialtjänstlagen (200 l :453), SoL, l kap, l§, framgår att socialtjänsten på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. I lag (1993:387) om stöd och service till personer med vissa funktionsnedsättningar, LSS, 5 §, framgår att verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de som tillhör personkretsen lagen vänder sig till. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Socialtjänstens önskemål är att ha minst två representanter i den arbetsgrupp som tillsätts, då det finns många olika målgrupper som är aktuella inom socialtjänsten, och det är av vikt att representera så många intressen, önskemål och behov som möjligt. Sammanfattningsvis ställer sig Socialnämnden positiv till förslaget om kulturplan.
Bo Lundgren Socialchef
Expediera till
Ralja Angelis Utvecklare
D nr SN 2016/00028
Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden 2016-03-17
§ 42
Dnr BUN 2016/00101
Remiss från Kultur och fritidsnämnden - Upprättande av kulturplan 2016-2020 Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har skickat ett förslag till kulturplan på remiss till övriga nämnder. Kulturplanen är resultatet av förvaltningsövergripande arbete där representanter från verksamheterna inom Barn och utbildning deltagit och aktivt medverkat. Förslaget bygger på arbetsgruppens förslag och förvaltningen föreslår nämnden att tillstyrka planen. Förvaltningen vill uppmärksamma att uppgiften om Uddevallas befolkning som nämns i texten behöver uppdateras till aktuell siffra innan planen antas. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2016-03-04 Yrkande Sonny Persson (S): att tillägga att punkten "Kulturen i skolan" under "Barn och utbildningsnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta" på sidan 8 av l Oi "Kulturen i Bohusläns hjärta Förslag till kulturplan 2016-2020" lyfts ut och ersätts av texten "Kulturgaranti - alla grundskolans elever får årligen besöka eller ska få besök av minst en kulturinstitution "som är hämtad ur barn och utbildningsnämndens styrkort Propositionsordning Ordförande ställer proposition på Sonny Perssons (S) tilläggsyrkande och finner att barn och utbildningsnämnden beslutar enligt Sonny Perssons (S) yrkande. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att tillstyrka förslaget till kulturplan samt att föreslå kultur och fritidsnämnden göra följande justering i kulturplanen: att punkten "Kulturen i skolan" under "Barn och utbildningsnämnden behöver i sitt strategiarbete särskilt beakta" på sidan 8 av l O i "Kulturen i Bohusläns hjärta .Förslag till kultwplan 2016-2020" lyfts ut och ersätts av texten "Kulturgaranti- alla grundskolans elever får årligen besöka eller ska få besök av minst en kulturinstitution "som är hämtad ur barn och utbildningsnämndens styrkort
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2016-03-04
l (l) Dnr
Handläggare
SkolchefHans-Lennart Schylberg Telefon 0522-69 68 52 [email protected]
Remiss från Kultur och fritidsnämnden - Upprättande av kulturplan 2016-2020 Sammanfattning Kultur och fritidsnämnden har skickat ett förslag till kulturplan på remiss till övriga nämnder. Kulturplanen är resultatet av förvaltningsövergripande arbete där representanter från verksamheterna inom Barn och utbildning deltagit och aktivt medverkat. Förslaget bygger på arbetsgruppens förslag och förvaltningen föreslår nämnden att tillstyrka planen. Förvaltningen vill uppmärksamma att uppgiften om Uddevallas befolkning som nämns i texten behöver uppdateras till aktuell siffra innan planen antas.
Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2016-03-04 Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att tillstyrka förslaget till kulturplan.
Hans-Lennart Schylberg skolchef
Expediera till
BUN 2016/00101
\)~V<"t,(
Tjänsteskrivelse
'Y
~
+0 . ·..
~
~
C!
1(1)
Kommunledningskontoret
2016-06-08
Dnr KS 2016/00198
111 M \.l
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg 0522-69 60 48 [email protected]
Telefon
Granskning av lärares kompetensutveckling, revisionsrapport Sammanfattning Deloitte har av Uddevalla kommuns förtroendevalda revisorer fått uppdraget att genomföra en granskning av lärares kompetensutveckling. Den revisionsfråga som utgjort utgångspunkt för revisionen är "Säkerställer barn och utbildningsnämnden att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och for den kompetensutveckling som krävs för att kunna klara sitt uppdrag?" Revisorernas bedömning är att barn och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och får den kompetensutveckling som krävs för att klara sina uppdrag. Revisorerna har identifierat ett antal rekommendationer och förslag på utvecklingsområden, som barn och utbildning besvarar i sin tjänsteskrivelse 2016-04-0 l. Barn och utbildningsnämnden beslutade 2016-04-21 att ställa sig bakom förvaltningens svar på revisorernas rekommendationer, samt att uppföljning av lärares behörighet och kompetensutveckling tills vidare ska redovisas till nämnden två gånger per år. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-06-08. Barn och utbildningsnämndens protokoll2016-04-21 §55. Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2016-04-01. Granskning av lärares kompetensutveckling, revisionsrapport, 2016-01-20. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna barn och utbildningsnämndens svar till revisorerna.
~ Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Bam och utbildningsnämnden Kommunens revisorer
Ck
•
''~-i\
u .. L~
!
l
'/ ·
'
nnica Åberg Förvaltningssekreterare
Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden
2016-04-21
Omedelbar justering
§55
Dnr BUN 2015/00579
Deloitte AB -Granskning av lärares kompetensutveckling Sammanfaffning
Deloitte har av Uddevalla kommuns förtroendevalda revisorer fatt uppdraget att genomföra en granskning av lärares kompetensutveckling. Den revisionsfråga som utgjort utgångspunkt för revisionen är: "Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och far den kompetensutveckling som krävs för att kunna klara sitt uppdrag?" Beslutsunderlag
Revisionsrapport från Deloitte inkommen 2016-01-26 Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 20 16-04-0 l Yrkanden
Sonny Persson (S): tillägga att uppföljning av lärarnas behörighet och kompetensutveckling tills vidare redovisas i nämnden två gånger per år Propositionsordning
Ordförande ställer proposition på Sonny Perssons (S) tilläggsyrkande mot förslaget i handlingarna och finner att barn och utbildningsnämnden bifaller Sonny Perssons (S) tilläggsyrkande Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar att notera förvaltningens redogörelse om rapporten, att uppföljning av lärarnas behörighet och kompetensutveckling tills vidare redovisas i
nämnden två gånger per år samt att denna paragraf förklaras omedelbart justerad Vid protokollet Peruilla Gustafsson Justerat 2016-04-21 Vivian Udden (MP), Anna-Malin Björk Joelsson (C) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-04-21 intygar Peruilla Gustafsson Expedierat 2016-04-21 Uddevalla kommuns ilirtroendevalda revisorer Grundskalekontoret Gyronasiekontoret
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
l (3)
Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2016-04-01
Dnr BUN 2015/00579
Handläggare
Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon 0522-69 68 52
[email protected]
Deloitte AB - Granskning av lärares kompetensutveckling Sammanfattning
Deloitte har av Uddevalla kommuns fortroendevalda revisorer ratt uppdraget att genomfOra en granskning av lärares kompetensutveckling. Den revisionsfråga som utgjort utgångspunkt for revisionen är: "Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och får den kompetensutveckling som krävs for att kunna klara sitt uppdrag?" Beslutsunderlag
Revisionsrapport från Deloitte inkommen 2016-01-26 Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2016-04-01 Förslag till beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar att notera förvaltningens redogörelse om rapporten samt att denna paragraf forklaras omedelbart justerad
Ärendebeskrivning
Deloitte har av Uddevalla kommuns fortroendevalda revisorer ratt uppdraget att genomfora en granskning av lärares kompetensutveckling. Den revisionsfråga som utgjort utgångspunkt for revisionen är: "Säkerställer barn- och utbildningsnämnden att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och rar den kompetensutveckling som krävs for att kunna klara sitt uppdrag?" Utifrån genomförd granskning bedömer revisorn att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och rar den kompetensutveckling som krävs for att kunna klara sitt uppdrag. Revisorns bedömning är att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och får den kompetensutveckling som krävs fOr att kunna klara sina uppdrag. Under granskningen har identifierats ett antal rekommendationer och forslag på utvecklingsområden. Barn- och utbildningsnämnden rekommenderas utifrån revision att:
2(3)
Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 2016-04-01
Dnr BUN 2015/00579
Fmtsätta arbetet med att säkerställa att det finns tillräckligt antal behöriga lärare inom svenska som andraspråk. Utarbeta och säkerställa tydliga strukturer för hur individuella kompetensutvecklingsplaner ska hanteras i organisationen. Prioritera arbetet med att säkerställa att samtliga tillsvidareanställda lärare inom grundskola blir behöriga och legitimerade. Säkerställa en ändamålsenlig organisation kring lärarlyftet Förtydliga kommunikationen så att det tydligt framgår för lärare när de rar kompetensutveckling samt vilka medel som avsatts för kompetensutveckling i organisationen. Kontinuerligt utvärdera och utveckla förstelärarnas funktion för att säkerställa att den effekt som önskas erhållas avseende bl.a. kompetensutveckling samt undervisning uppnås. Förvaltningens kommentarer till rekommendationerna Rekrytering och legitimation Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att säkerställa att personal som anställs är legitimerad och behörig för det arbete och den undervisning de ska bedriva. De regler som nu gäller gör det omöjligt att inte göra detta. Den svårighet som finns att rekrytera legitimerad personal delar kommunen med andra huvudmän. Den ökande konkurrensen märks tydligt i en eskalerande lönespiral där lärare erbjuds allt högre löner vid rekrytering från en huvudman till en annan. I de senaste löneöversynerna har lärare prioriterats i Uddevalla kommun.
Kompetensutveckling Rekommendationerna antyder att kommunen borde finansiera lärares kompetensutveckling för att bli behöriga i ämnen där kommunen har ett behov av fler legitimerade lärare ("Prioritera arbetet med att säkerställa att samtliga tillsvidareanställda lärare inom grundskola blir behöriga och legitimerade." samt "Säkerställa en ändamålsenlig organisation kring lärarlyftet."). Kommunen har inte tagit ställning för att finansiera enskilda personers grund- eller vidareutbildning för att täcka det rekryteringsbehov som finns inom förvaltningen. Stora rekryteringsbehov finns även inom andra förvaltningar och kommunala ritlinjer för detta bör i så fall utarbetas. När det gäller lärarlyftet tillämpas gällande regelverk och statsbidrag används för att stödja individer som väljer att söka dessa utbildningar enligt fastställda riktlinjer. Kompetensutvecklingsplaner används på olika sätt inom olika verksamheter och finns delvis på verksamhetsnivå och delvis på individnivå. Systematiken i detta arbete kan utvecklas och bli bättre. Frågan kommer att behandlas i förvaltningens ledningsgrupp. Förstelärare När det gäller förstelärarnas roll och uppdrag är svårigheten att skapa utrymme i dessa lärares tjänster för att ge tydliga uppdrag i organisationen. Staten ger bidrag till
Tjänsteskrivelse
3(3)
Barn och utbildning
2016-04-01
förstelärarnas löner men inte till den arbetstid som krävs för att få tillräcklig stor utväxling i tydliga utvecklingsuppdrag. strategier för fårsielärarnas arbete utformas på verksamhetsnivå och ser lite olika ut i de olika skolformerna. Kompetensutveckling för personal, oavsett kategori, är väsentlig för verksamhetens utveckling men påverkas starkt av de resurser som ställs till fårfogande för ändamålet. De planeringsförutsättningar som getts för perioden 2017-20 I 9 pekar på stora svårigheter att göra några större satsningar.
Hans-Lennart Schylberg skolchef
Expediera till
Uddevalla kom m uns fårtroendevalda revisorer Grundsko lekontoret Gymnasiekontoret
Dnr BUN 2015/00579
2016-01-20
Kommunens revisorer
Till: Barn- och utbildningsnämnden, Uddevalla kommun
Granskning av lärares kompetensutveckling På uppdrag av revis01·ema i Uddevalla kommun har Deloitte AB granskat barn- och utbildningsnämndens rutiner för lärares kompetensutveckling. Granskningen visar att Barn- och utbildningsnämnden inte fi.rllt ut säkerställer att liirarna har en ändamålsenlig utbildning och får den kompetensutveckling som krävs får att kunna klara sitt uppdrag. I granskningen framkommer bland annat att det inte finns någon tydlig struktur !or vad som gäller avseende individuella kompetensutvecklingsplaner, varken for grundskola eller gymnasium. Det finns inte heller någon struktur for uppfoljning av individuella kompetensutvecklingsplaner på verksamhetschefsnivå. Vidare framkommer att organisationen kring och möjligheterna for lärarna att gå lärarlyftet inte tungerar helt önskväri. Granskningen visar också att det inte finns någon tydlig struktur for uppfåljning av f
&/~r At/fb-d),r r~r ,,.~Mauritz EliaS:son Vice ordforande
Deloitte3
pete
kli g
Uddevalla kommun
December 2015 Johan Osbeck, Louise Abraham_sson
Innehåll Sammanfattning
j
Inledning
3
2.
Resultat av studie
5
3.
Diskussion och bedömning
BHaga 1
15 18
Sammanfattning
Deloltte har av Uddevalla kommuns förtroendevalda revisorer fått uppdraget att genomföra en granskning av lärares kompetensutveckling.
Det är svårast att få behöriga lärare till svenska som andraspråk (SVA) samt specialpedagoger. Läramas kompetenser och behörigheter loggas kontinuerligt i
Revisionsfråga säkerställer barn- och utbildningsnamnden att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och får den kompetensutveckling som krävs för att kunna klara sitt uppdrag?
personalsystemet Winlas.
Kartläggningar av gymnasiets och grundskolans behörigheter och legitimationer har skett. Barn- och utbildningsförvaltningen planerar att låta lärare som går i pension inom en snar framtid, i fOrakommande fall, ersätta dem med
Svar på revisionsfråga Utifrån genomförd granskning bedömer vi att barn- och
legitimerade lärare vid nyrekrytering.
Läsåret 15/16 är 86% av lärarna inom grundskola och 91% inom gymnasiet legitimerade
utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställer att lärarna har en
De ämnen inom grundskola där det finns många icke-legitimerade och
ändamålsenlig utbildning och får den kompetensutveckling som krävs för
obehöriga lärare är SVA samt praktiska och estetiska ämnen.
att kunna klara sitt uppdrag.
Inom gymnasiet är det svårast att hitta behöriga lärare inom "natur-
Iakttagelser
Kvalitetssäkring av kompetensutveckling sker, förutom genom rektors
Utifrån vad som framkommit i vår granskning har vi gjort följande
ansvar, med hjälp av de skolutvecklare som är placerade centralt inom
iakttagelser.
verksamheterna.
matematik".
Den enskilde lärarens önskemål om kompetensutveckling stämmer Alla tillsvidareanställda lärare inom gymnasiet har legitimation.
inte alltid överens med organisationens behov.
Ett fåtallärare inom gymnasiet är obehöriga och har tidsbegränsade
Ingen av verksamheterna har någon struktur för individuella
anställningar. Dessa obehöriga får handledning av behöriga lärare vid
kompetensutvecklingsplaner och det finns inte något formellt krav att
betygsättning.
de ska ha detta.
Inom grundskola varierar andeten behöriga lärare mellan
Det är upp till varje rektor att koppla samman individuell
skolenheterna och sammantaget saknas det någon behörighet inom
kompetensutveckling med de fyra fokusomradena (GSK) respektive
alla /ärarkategorier.
den gemensamma kompetensutvecklingsplanen (GY).
Det finns idag ingen exakt sammanställning över hur många lärare
Rekommendationer
som undervisar i ämnen de inte är behöriga fOr men det kommer att
Vi rekommenderar barn- och utbildningsnämnden att:
finnas när sammanställningen är färdigställd. Uddevalla kommun har anställt ett stort anta! förstelärare inom
Fortsätta arbetet med att säkerställa att det finns tillräckligt antal
grundskola och gymnasium, bland annat för att bidra till att öka
behöriga lärare inom svenska som andraspråk.
kompetensen inom hela lärarkåren. Dessa bedöms utgöra en viktig
Utarbeta och säkerställa tydliga strukturer för hur individuella
resurs för rektor i allt utvecklingsarbete.
kompetensutvecklingsplaner ska hanteras i organisationen.
Arbete med kompetensförsörjning på kommun- och förvaltningsnivå
Prioritera arbetet med att säkerställa att samtliga tillsvidareanställda
bedöms ha kommit långt och beräknas, av kommunen, sannolikt vara
lärare inom grundskola blir behöriga och legitimerade.
fullständigt klart våren 2017.
säkerställa en ändamålsenlig organisation kring lärarlyftet
Förvaltningen har vidtagit ett antal åtgärder för att säkerstälJa att Ingen
Förtydliga kommunikationen så att det tydligt framgår för lärare när de
brist på lärarkompetens uppstår inom kommunen.
får kompetensutveckling samt vilka medel som avsatts fur
Lärares önskemål avseende kompetensutveckling varierar mellan
kompetensutveckling i organisationen.
åldersgrupper och verksamheter.
Kontinuerligt utvärdera förstelärarnas funktion för att säkerställa att
Förvaltningen har ett kartlagt sitt rekryteringsbehov till och med år
den effekt avseende kompetensutveckling samt undervisning som
2025 och fram till år 2018 uppgår det till 291 medarbetare.
önskas erhålls.
Alla lärare erbjuds 15 kompetensutvecklingsdagar per årförutom de specifika utbildningsinsatser för vissa individer, som görs inom prioriterade områden. Granskningen indikerar emellertid att det
Göteborg den 16 december 2015
föreligger en viss otydlighet mellan lärare öch teldorer avseende hur mycket kompetensutveckling som faktiskt bedrivs inom grundskola.
DELOliTE AB
Det är ett stort fokus, inom hela förvaltningen, på nyanlända barn och ungdomar och hur undervisningen för dessa kan utvecklas. Få lärare väljer att gå Järarlyftet, bl.a. för att de upplever att deras kompensation i relation till personlig Insats är för låg. Lärarlyftet verkar alltså inte fungera helt önskvärt.
Louise Abrahamsson Certifierad kommunal revisor
Revisor
Tillgängliga medel för kompetensutveckling per lärare är ungefär likartade mellan åren 2013 och 2014 samt mellan verksamheterna grundskola och gymnasium. 2
1. Inledning
1.1 Bakgrund
1.4 Underliggande frågeställningar
Deloitte har av Uddevalla kommuns förtroendevalda revisorer fått i
Hur ser barn- och utbildningsnämndens kartläggning av läramas
uppdrag att genomföra en fördjupad studie av lärares
kompetenser och behörigheter ut?
kompetensutveckling.
Finns måldokument och hur sker kvalitetssäkring av
Det finns både internationella studier såväl som rapporter från Skolverket
Finns individuella planer för kompetensutveckling?
kompetensutvecklingen? som indikerar att läramas kompetens är den enskilt viktigaste faktorn för
Hur används lärarlyftet?
måluppfyllelse i skolan.
Vilka medel finns avsatta för kompetensutveckling? Hur säkerställer barn- och utbildningsnämnden framtida
Från 1 juli 2015 krävs legitimation fOr lärare och förskollärare för att
kompetensbehov?
självständigt få sätta betyg och för att kunna bH tillsvidareanställda. För att
Har barn- och utbildningsnämnden en plan för hur de lärare som
få undervisa krävs både legitimation och behörighet
saknar legitimation ska kunna vidareutbildas för att kunna erhålla
1.2 Syfte och avgränsning
Har bam- och utbildningsnämnden en rekryteringsstrategi för att
legitimationen?
Granskningen syftar till att bedöma om
barn~
och utbildningsnämnden
säkerställer läramas kompetensutveckling utifrån kravet på lärarlegitimation och förmågan att klara av sitt uppdrag.
säkerställa att det inte uppstår någon brist på lärarkompetenser inom kommunen? Vilka strukturer för lärande har barn- och utbildningsnämnden skapat inom verksamheterna?
Granskningen avgränsades till verksamheterna grundskola och
gymnasieskola för, i huvudsak, år 2015.
Har bam- och utbildningsnämnden säkerställt att kommunen kommer att leva upp till de krav på legitimation och behörighet som träder ikraft den 1 juli 2015?
1.3 Revisionsfråga
1. 5 Revisionskriterier
Säkerstäl!er barn- och utbildningsnämnden att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och får den kompetensutveckling som krävs för att kunna klara sitt uppdrag?
Följande revisionskriterier har utgjort grunden för vår granskning: Skollagen Kommunens policyer, interna riktlinjer och övriga relevanta styrdokument 3
1.6 Metod, granskningsinriktning och faktakontroll Granskningen har genomförts genom intervjuer med: Verksamhetschef gymnasieskolan Verksamhetschef grundskola samt biträdande verksamhetschef grundskola Rektorer gymnasieskolan Rektorer grundskola Pedagoger gymnasieskolan Pedagoger grundskola8s yngre år Pedagoger grundskolans äldre år Granskningen har även genomfOrts genom dokumentstudier. Granskningen har faktakontrollerats av bam- och utbildningsförvaltningens representanter.
4
2. Resultat av studie
Utifrån genomförda' intervjUer och dokumentstudiet presenteras i följande
En tillsvidareanställd lärare eller förskollärare utan legitimation får
kapitel resultatet av genomförd studie.
undervisa under högst ett år i taget om det exempelvis råder lärarbrist.
2.1 Inledning
Intervjuerna visar att inom gymnasieskolan sattes ett fokus på att inventera lärarnas kompetens under 2013 och 2014. Idag har alla tillsvidareanställda lärare legitimation. Det är varje rektors ansvar att
kommunt";n lever upp tm de krav
bet·,c•rlfjhi)t som trädde ikraft den i
löpande inventera legitimation och behörighet bland lärarna. Under intervjuerna framkom även att det fanns ett fåtal kurser inom ekonomiprogrammet och handelsprogrammet där lärarna inte hade behörighet. l dessa fall hade de slutit ett fackligt avtal avseende de
Från 1 juli 2015 krävs legitimation för lärare och förskollärare för att
obehöriga att de fick handledning av behöriga lärare vid betygsättning.
självständigt få sätta betyg och för att kunna bli tillsvidareanställda. För att
få undervisa krävs både legitimation och behörighet.
Under intervjuerna med representanter från grundskolan framkom att HRavdelningen har gjort en genomlysning kring behörigheter i grundskolan.
Huvudregeln är att endast den lärare eller förskollärare som har en legitimation kan få en tillsvidareanställning. Det är dock möjligt för rektorer
och skolhuvudmän att anställa lärare eller förskollärare utan legitimation under en begränsad tid, högst för ett år i taget, förutsatt att den sökande
Genomlysningen visar att andelen behöriga lärare varierar mellan skolorna, sammantaget saknas det dock någon behörighet inom a!!a lärarkategorier. Likt gymnasieskolan är det rektors ansvar att löpande säkerställa
att lärarna har den behörighet som krävs.
bedöms lämplig att bedriva undervisningen och har Wiräcklig utbildning. Regeln får exempelvis tillämpas vid lärarbrist eller om det med hänsyn till barnen eller eleverna finns något annat särskilt skäl. Beslut om betyg måste fattas tillsammans med en legitimerad kollega. 1
Intervjuerna indikerar att det område där det är svårast att få behöriga lärare är svenska som andraspråk (SVA). Det är dessutom ett område där efterfrågan ökar hela tiden. Intervjuerna visar även att grundskolan har upplevt en problematik kring att behöriga lärare inom SVA har gått till
En lärare som väntar på legitimation eller examen måste inte sägas upp. Om rektorer och huvudmän finner det lämpligt finns det möjligheter att behå!fa ol13:9itimerade lärare i väntan på att de tar sin legitimation.
1
Komvux, dvs. intern konkurrens inom kommunen. Under intervjuerna framkom att grundskolan även upplever svangheter att rekrytera specialpedagoger samt att de har haft relativt många vakanser inom
Utdrag från skolverkets hemsida per 2015~1 0~20 5
elevhälsoteamen. Grundskolan har därför fått ett uppdrag från
2.2 Kartläggning och planer
förvaltningschefen att skapa en tydligare organisation, bättre samarbete kring verksamheterna för att därmed försöka verka för attraktivare ljänster. Inom grundskolan har även en internutbildning för obehöriga startat där de får stöd kring bedömning, planering etc. Elevhälsan är idag en egen verksamhet utanför grundskola, vilket skiljer sig mot gymnasieskolan där elevhälsan organisatoriskt ligger inom gymnasieverksamheten.
2.2.1 Hur s
Under intervjuerna med rektorer inom gymnasieskolan och grundskolan, samt lärare inom båda verksamheterna framkom att de upplever att barn-
kopia på lärarlegitimation, vilken sedan arkiveras i personalakterna. Se även 2.3 nedan.
och utbildningsnämnden i det stora hela har säkerstäfft att kommunen
lever upp till de krav på legitimation och behörighet som trädde ikraft den
1 juli 2015.
Inom gymnasiet haren, som nämnts ovan, kartläggning skett under 2013 och 2014. Under intervjuerna framkom att i samband med kartläggningen fick samtliga lärare lämna in utbildningsbevis och visa upp legitimation. Idag har alla tillsvidareanställda lärare legitimation. För grundskolans del
Alla tillsvidareanställda lärare inom gymnasiet har legitimation.
har HR-avdelningen har gjort en genomlysning kring behörigheter i
Ett fåtal inom gymnasiet är obehöriga och har tidsbegränsade
grundskolan
anställningar. Dessa obehöriga får handledning av behöriga lärare vid
betygsättning. Inom grundskola varierar andelen behöriga lärare mellan skolenheterna och sammantaget saknas det någon behörighet inom alla lärarkategorier.
Det är svårast att få behöriga lärare till svenska som andraspråk (SVA)
Läramas kompetenser och behörigheter loggas kontinuerligt i personalsystemet Winlas. Kartläggningar av gymnasiets och grundskolans behörigheter och legitimationer har skett.
samt special pedagoger. HR-avdelningen har gjort en genomlysning av behörigheter i grundskolan.
'
_2.2,2' Har barn- och utioiidn;ingsnii;rnndien en lärare som saknar
ska kunna
för hur de
v~dareutbifdas
för
l tabell 1 ovan framgår andelen legitimerade lärare. Inom grundskolan är 86% av lärarna legitimerade, motsvarande siffra inom gymnasieskolan
att kunna erhäiia I<'!!Jifimati;or!
uppgår till 91 %. Vad gäller yrkeslärare på gymnasieskolan är 57 % av
Det finns en liten grupp lärare inom grundskolan som enligt intervjuerna
lärarna legitimerade.
inte ve!a_t söka legitimation. Dessa avser framförallt lärare som går i pension inom en snar framtid. För dessa finns därför ingen plan för
Inom grundskolan är det främst lärare på de mindre skolenheterna som
vidareutbildning utan tanken är att låta dem gå i pension och i
saknar legitimation. De mindre skolenheterna har ofta ett flertal
förekommande fal! ersätta dem med legitimerade lärare vid nyrekrytering.
deltidstjänster vilket gör det svårare att hitta legitimerade öch behöriga lärare. De ämnen där det är flest icke-legitimerade och obehöriga lärare är
På förvaltningen finns det en uttalad uppmaning till alla utbildade lärare att
SVA samt praktiska och estetiska ämnen.
de ska söka lärarlegWmation. Under intervjuerna framkom att lärarna förväntas ta eget ansvar kring sin legitimation, som en del i den
Under intervjuerna med representanter från gymnasieskolan framkom att
individuella utvecklf'ngsplanen som behandlas i medarbetarsamtalet med
de lärare som inte har legitimation främst avser nyanställda yrkeslärare.
respektive rektor.
Majoriteten av de yrkeslärare som anställs har ej legitimation då de rekryteras från yrkeslivet. Intervjuerna visar dock att samtliga yrkeslärare utbildas i kombination med att de arbetar under sin första tid. Under intervjuerna framkom även att ~natur-matte" är ett ämne där gymnasieskolan upplever en problematik kring att hitta legitimerade och Legitimerade
Grundskola
Ej legitimerade
435
behöriga Iärare. Vidare finns det även ett fåtal äldre lärare som snart går i pension och som därför ej ville söka sin !ärarlegitimation,
71
•
Barn- och utbildningsförvaltningen planerar att låta lärare som går i pension inom en snar framtid, i förekommande fall, ersätta dem med legitimerade lärare vid nyrekrytering. Läsåret 15/16 är 86% av lärarna inom grundskola och 91 %inom gymnasiet legitimerade
2
Yrkeslärare berörs inte av legitimationskravet
De ämnen där det finns många icke-legitimerade och obehöriga lärare
undervisar i 7-9 med lärare som undervisar i samma ämnen på
är SVA samt praktiska och estetiska ämnen inom grundskola.
gymnasieskolan.
fnom gymnasiet är det svårast att hitta behöriga lärare "natur-matte". Diskussioner förs på enhetsnivå, både inom grundskola och gymnasium,
av
mellan arbetstagare och arbetsgivare om vilken individuell kompetensutveckling som ska ske. Det är upp till rektor vilken
Inom grundskolan finns fyra fastställda fokusområden som avspeglas i alla delar av organisationens målarbete, vilka framgår av årsredovisningen 2014. De fyra fokusområdena benämns "motorvägar" och består av;
kompetensutveckling som ska erbjudas kopplat till organisationens behov och resurser. Ibland framkommer individuella önskemål som inte realiseras.
infonmation. kommunikation och teknik (IKT) bedömning för lärande (BFL)
Kvalitetssäkring av kompetensutveckling sker, förutom genom rektors
rektors förutsättningar som pedagogisk ledare
ansvar, med hjälp av de skolutvecklare som är placerade centralt inom
organisationen kring nyanlända
förvaltningen. Den enskilde lärarens önskemål om kompetensutveckling stämmer
Organiserade under verksamhetschefen finns ett anta! skolutvecklare som
inte alltid överens med organisationens behov.
arbetar med detta tillsammans med rektorer och sätter upp mål tillsammans med varje rektor hur de ska uppnå de övergripande målen. Det finns inga fonnalla krav på att det ska 'finnas individuella Inom gymnasieskolan fastställs en kompetensutvecklingsplan årligen. På rektorsenhetsnivå är det upp t_iH rektor att avgöra hur de lägger in fortbildning i budgeten. (Rektors ansvar för den inre organisationen enligt det statliga uppdraget.)
kompetensutvecklingsplaner på individnivå eller strukturer får att hantera kompetensutveck!ingsplaner, varken inom gymnasium eller grundskola. Intervjuerna visar att det, inom gymnasieskolan, inte finns någon struktur för individuella kompetensutvecklingsplaner och det finns inte något formellt krav kring detta. Varje rektor skall arbeta med de övergripande
Under intervjuer med lärare framkom ett önskemål om mer kompetensutveckling kring styrdokument och måldokument Lärare upplever att de inte har så mycket tid som önskas för detta. Exempelvis efterfrågas ämnesforum med lärare från andra skolor, för att utveckla
kompetensutveck!ingsområdena, dock finns ingen fastställd struktur för att samtliga anställda ska ha en individuell kompetensutveck!ingsplan. Det finns inte heller någon uppföljning från verksamhetschefens håll för att följa upp att alla anställda har en individuell kompetensutvecklingsplan.
kompetensen. Vidare efterfrågas en utvecklad samverkan för lärarna som
'
Detta är upp till respektive rektor. Under intervjuerna med lärare på
Det är upp till varje rektor att koppla samman individuell
gymnasieskoian framkom att det varierar mellan skolenheterna huruvida
kompetensutveckling med de fyra fokusområdena (GSK) respektive
de har individuella kompetensutvecklingsplaner eller ej samt att det är upp
den gemensamma kompetensutvecklingsplanen (GY).
till varje rektor huruvida personalen skall ha individuella kompetensutvecklingsplaner eller ej. !nom gymnasieskolan har
2.3 Rekryteringsstrategi och framtid
förstelärarna fått uppdraget att inventera kompetensutvecklingsbehovet bland lärarna inom sitt ämne, och utifrån detta sätta en prioriteringsordning avseende hur kompetensutveckling ska!! ske. Detta arbete är påböljat men ännu ej slutfört Intervjuerna visar även att inte heller grundskolan har någon struktur för individuella kompetensutvecklingsplaner och det finns inte något fonmellt krav krtng detta. Det är upp fil! va!je rektor att koppla samman individuell kompetensutveckling med de fyra fokusområdena och den gemensamma kompetensutvecklingsplanen. Vidare finns det ingen uppföljning på verksamhetschefsnivå avseende Individuella kompetensutvecklingsplaner. Verksamhetschef följer dock upp att rektorerna har en struktur för att arbeta med den gemensamma kompetensutvecklingsstrategin och de olika fokusområdena.
2.3. i Har bam· och utbildningsnämnden en rokr;yterfngs:strategi för att säkerstäHa att det tnt~;; u~·p~;tilr brist fårarkompetenser inom kommtme-n"? Uddevalla kommun har tagit fram en kommunövergripande plan/ kompetensförsö~ningsstrategi
som tas upp till behandling i centrala
samverkansgruppen under december 2015. Barn- och utbildningsfOrvaltningen kartläggning av sina rekryteringsbehov ligger till grund för den kommunövergripande planen ovan. En detaljerad kompetensförsörjnfngsplan, på förvaltningsnivå, kan eventuellt vara färdigställd hl 2016 eller vt 2017. Det finns idag ingen exakt sammanställning över hur många lärare som undervisar i ämnen de inte är behöriga för, men det kommer att finnas när den exakta sammanställningen, som är under framtagande, är färdigställd. Det bör
Förstelärarna inom grundskolan leder tre heldagskonferenser per tenmin utifrån de fyra fokusområdena. För att rektor skall få återkoppling från dessa heldagskonferenser deltar även de på konferenserna.
emellertid påpekas att det är rektor som i det statliga uppdraget tar ansvar för bedömningen av undervisande lärares lämplighet. Förvaltningen har vidtagit ett antal åtgärder för att säkerställa att ingen brist på lärarkompetens ska uppstå inom kommunen. l sin strategi, för att
Ingen av verksamheterna har någon gemensam struktur för
undvika brist på lärarkompetenser inom både grundskola och gymnasium,
individuella kompetensutvecklingsplaner och det finns inte något
använder sig kommunen b!.a. av; verksamhetsförlagd utbifdning,
formellt krav att de ska ha detta.
förstelärartjänstersamt samverkan mellan grundskola och gymnasium.
Uddevalla kommun är engagerade i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
samverkan kring svenska som andraspråk kan utvecklas, då det är ett
kopplat till flera högskolor och universitet. Då studenter är en stor andel av
ämne där efterfrågan ökar ständigt samtidigt som det upplevs svårt att
de som rekryteras anser både grundskola och gymnasieskola att det är av
rekrytera behöriga lärare.
stor vikt att delta i samarbetet med VFU och att sö~a för att studenterna
har med sig en positiv erfarenhet av kommunen efter avslutad VFU.
En trend som lyftes under intervjuerna med representanterna från grundskolan är att lärare tenderar att byta till andra kommuner för att på
Uddevalla kommun har även infört fOrstelärartjänster. Detta för att erbjuda
så sätt få upp lönen. Efter i genomsnitt ett par år kommer de sedan
lärare en alternativ karriärväg samt locka till sig fler lärare. l grundskolan
tillbaka till kommunen och har då en lön i nivå med förstelärarna.
finns 54 förstelärare och en lektor. Vid anställningen av förstelärarna satte kommunen inte upp en kravspecifikation utifrån ämnen utan istället utifrån
Under intervjuerna med representanter från gymnasieskolan framkom att
hur lämplig lärarna var for denna tjänst utifrån metodik. Syftet med detta
det blivit betydligt dyrare att rekrytera duktiga yrkesmän. Lönenivåerna för
var för att förstelärarna ska få i uppdrag av rektor att arbeta med olika
yrkeslärare är idag högre än för ämneslärare.
områden som rektor bedömer behöver utvecklas. Exempel på olika områden där förstelärarna utvecklar och jobbar med övriga lärare är barn i
När det gäller lärares önskemål avseende kompetensutveckling ger
behov av särskilt stöd samt nyanlända barn och ungdomar.
intervjuerna följande grova bild: Bland gymnasielärarna önskar de framförallt ämnesfördjupande samt didaktisk kompelensutveckling.
Inom gymnasieskolan finns 29 förstelärare. Huvuddelen av
Grundskollärare inom de äldre åldrarna önskar samma
gymnasieämnena har en förstel.ärare som ansvarar för kompetensen och
kompetensutveckling som gymnasielärare samt didaktik kopplat till
likvärdig bedömning för sin ämnesgrupp. Som ett led i
användning av IKT (information, kommunikation och teknik}. Lärare in om
rekryteringsstrategin inom gymnasieskolan rekryterar de· lärare när de vet
de yngre åldrarna önskar ofta kompetensutveckling kopplat till barn med
att de har pensionsavgångar inom en snar framtid. Under intervjuerna
olika sorters särskilda behov.
framkom även att det finns en flexibilitet mellan programmen och lärare är Inte helt bundna till ett och samma program, utan avlastar och hjälper varandra.
Uddevalla kommun har anställt ett stort antal förstelärare inom grundskola och gymnasium, bland annat för att bidra till att öka
Kommunen har även en samverkan mellan grundskola och gymnasieskola för de situationer där efterfrågan på lärare varierar mellan verksamheterna. l dessa fal! kan exempelvis gymnasieskolan anställa grundskalelärare med behörighet Det pågår även en diskussion hur
kompetensen inom hela lärarkåren. Dessa bedöms utgöra en viktig resurs för rektor i allt utvecklingsarbete. Det finns idag ingen exakt sammanställning över hur många lärare som undervisar i ämnen de inte är behöriga för, men det kommer att 10
finnas när den exakta sammanställningen, som är under framtagande,
2.4 Övriga lärandestrukturer
är färdigställd. Arbete med kompetensf6rsörjning på kommun- och f6rva!tningsnivå har kommit långt och beräknas sannolikt vara fullständigt klart våren
2.4.i Vilka strukturer för lärande har bam- och utbHdnlngsnämnden skapat inom verksamheterna?
2017.
Enligt de intervjuade är det rektors ansvar att styra och leda de
Förvaltningen har vidtagit ett antal åtgärder for att säkerställa att ingen
pedagogiska processerna. Under medarbetarsamtalen diskuteras vilken
brist på lärarkompetens uppstår inom kommunen.
kompetensutveckling läraren behöver.
Lärares önskemål avseende kompetensutveckling varierar mellan åldersgrupper och verksamheter.
Förvaltningen har enligt intervjuerna 15 kompetensutvecklingsdagar {kdagar) per år för lärarna, då eleverna inte har undervisning. Under det
;2-.;3.2 Hur säkerstaHer
bar-n~
och utibiidn:Hlgsnii:mndienftamtida
senaste året har ett stort fokus varit på !T-utvecklingen inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter då de just nu implementerar moln-
Förvaltningen har gjort en kartläggning av det framtida
tjänster i sitt dagliga arbete. Dessa erbjuds alla lärare men det är upp till
kompetensbehovet, var vänlig se bilaga 1 nedan.
varje enskild lärare, i dialog med sin rektor, att boka in sig på utbildningarna.
Av bilaga 1 framgår attförvaltningen har ett totalt rekryteringsbehov till och med
år 2018 om 291 personer. Det främsta rekryteringsbehovet är lärare
Av de 15 k-dagarna är tre dagar inom gymnasieskolan samt en dag inom
förtidigare år (F-6). Motsvarande siffra till och med år 2020 är 214
grundskolan avsatta för ett kollegialt lärande som benämns
personer. Fram till och med år 2020 är det främsta rekryteringsbehovet
"smörgåsbordet". Under dessa dagar får lärare möjlighet att hålla i olika
lärare tidigare år (F-6) samt förskollärare.
workshops, seminarium eller föreläsningar om ett ämne/område som de vill sprida vidare till sina kollegor. Det är sedan upp till varje lärare att anmäla sig till de seminarium de finner mest intressanta. Under
Förvaltningen har ett kartlagt sitt rekryteringsbehov till och med år 2025 och fram till år 2018 uppgår det till291 medarbetare.
intervjuerna framkom att lärarna tycker att "smörgåsbordef inte alltid håller den kvalitet som önskas och det dätfdr finns en efterfrågan på mer kompetensutveckling genom extern expertis. Utöver ovan framkom även under intervjuerna att det är ett stort fokus på nyanlända barn och ungdomar och hur undervisningen för dessa kan utvecklas. Som nämnts ovan finns en stor efterfrågan på behöriga lärare i
........ . . ...................•.................. ··-··-·······-······---·-
svenska som andraspråk. Det pågår även en diskussion kring hur lärare i
Litteraturkostnader med maximalt 5000 kr för hela studieperioden
andra ämnen. som exempelvis matte/no ska kunna utveckla sina
ersätts.
språkkunskaper och därmed undelVisa även nyan!8:nda i andra ämnen.
Läraren får använda 4 betalda arbetsdagar per 15 hp åt studier. Hur dessa tas ut görs upp mellan lärare och rektor. Läraren har rätt till dessa dagar för studier under den period utbildningen pågår.
Alla lärare erbjuds 15 kompetensutvecklingsdagar per år förutom de specifika utbildningsinsatserfår-vissa individer, som görs inom prioriterade områden. Det är ett stort fokus, inom hela förvaltningen, på nyanlända barn och ungdomar och hur undervisningen får dessa kan utvecklas.
2.5 Resurser
Avbrott i studierna omfattas av reglerna i Studieledighetslagen. Om en lärare avbryter studierna blir kommunen återbetalningsskyldig för det stalsbidrag som utbetalats. Det är därför viktigt att rektor diskuterar med läraren om förutsättningarna och gör en bedömning av lärarens möjlighet att genomfora utbildningen. Kommunerna får statlig delfinansiering för kostnader i form av stadsbidrag (stimulansbidrag) som regleras i forordningen (2007:222) om stadsbidrag för fortbildning av lärare samt fritidspedagoger och motsvarande. stadsbidraget till kommunen Jämnas med 1000 kronor per högskolepoäng
På kommunens intranät l nblicken finns beslutade riktlinjer avseende
får kurser i matematik och 500 kronor per högskolepoäng får övriga
lärarlyftet
kurser.
Endast behöriga lärare med en visstidsanställning eller
Kommunen erbjuder alla som vill gå lärarlyftet att gå lärarlyftet Många
tillsvidareanStäl!ning, och som undelVisar i ämnen de saknar
lärare som kan vara aktuella för att gå lärarlyftet väljer emellertid ofta,
behörighet i, kan delta.
enligt de intervjuade, att inte gå för att de upplever att deras insats blir
Fritidspedagoger kan läsa ett eller två praktisk-estetiska ämnen som
större än den kompensation de erbjuds av organisationen i form av tid och
leder flil behörighet; bild, musik, idrott och hälsa, slöjd, samt i hem- och
pengar.
konsumentkunskap. Lärare i särskolan kan läsa hela efler delar av speciallärarutbildningen
Under intervjuerna framkom delade meningar kring hur vällärarlyftet
med specialisering mot utvecklingsstörning.
fungerar. Lärare upplever att de får göra lärarlyftet på egen tid, tid de
Skolchef beslutar vilka lärare som erbjuds delta.
upplever att de inte har, och därmed väljer att inte genomfåra lärarlyftet
Endast skolverkets köpta kurser ingår.
Enligt intervjuerna är det relativt få lärare som gått lärarlyftet. De lärare som gick lärarlyftet med syftet alt få behörighet i ett ämne de studerat i sin 12
lärarutbildning upplever att det har fungerat bra. De lärare som däremot
kompetensutveckling inom IKT kostar årligen mellan 500-700 000 kr. För
ville fortbilda sig till ett helt nytt ämne upplevde att de inte fick den tid som
språkutvecklande arbetssätt, BFL (Bedömning för lärande)
önskades för detta och slulförde därmed inte utbildningen_ Under
och SVA avsätts framgent väsentliga summor årligen, enligt kommunen.
intervjuerna framkom även att en grupp lärare gick lärarlyftet där det senare visade sig att de inte hade behövt gå, då det var andra krav som
Vi har i granskningen tagit del av den sammanlagda budgeten för
gällde på den tiden de utbildade sig, vilket de kunde tillgodoräkna sig även
kompetensutveckling för kommunens skolor, både grundskola och
nu. Under intervjuerna uttrycktes en önskan om en tydligare
gymnasieskola.
kommunikation samt infoiTnation kring lärartyftet, hur det fungerar samt vilka det är relevant för.
Tabell 2_· Budgel förkompetensulveckling"
Senaste ögonblicksbilden avseende lärarlyftet: Vårterminen 2015 började 2 lärare studera via lärarlyftet Höstterminen 2015 bö~ade 3 lärare studera via lärarlyftet 2 till hade anmält intresse men slutade i kommunen innan de börjat studera.
Grundskola
1643
1 883
4,7
5,2
263,9
260,4
2 086
THI våren 2016 har 2 lärare anmält att dem vill studera via lärarlyftet
~akttageiser
Resurs/lärare. medelvärde
Kommunen erbjuder alla som vill gii lärarlyftet att gå lärarlyftet Få lärare väljer att gå lärarlyftet, bLa_ för att de upplever att deras
Antal lärare, heltidstj_ GY
kompensation i relation till personlig insats är för låg.
För övergripande kompetensutveckling finns medel avsatta inom
l tabell 2 ovan framgår att grundskolan har ca 2,1 Mkr avsatta för
grundskolans verksamhetsledning. Av intetvjuema har framgått att
kompetensutveckling under 2015. Motsvarande siffra för gymnasieskola är
3 Data avseende antal lärare 2015, i SCB:s databaser, är inte tmgängliga förrän i mars 2016.
ca 1,1 Mkr. Enligt ovan tabell har den totala summan ökat inom grundskola sedan 2013. För gymnasieskolan har medel ökat för 2015, men minskat totalt sedan 2013. Mellan åren 20.13 och 2014 ökar
"Resurs!Järare, medelvärde" något inom GSK men minskar något inom
GY.
Tillgängliga medel för kompetensutveckling per lärare är ungefär likartade mellan åren 2013 och 2014 samt mellan verksamheterna
grundskola och gymnasium.
3.
Diskussion och bedömning
UUfrån resultatet av genomförd granskning presenteras ; 'följande kapitel en diskussion kring gjorda iakttagelser samt rekommendationer och törsfag på utvecklingsområden.
A
Granskning-en visar att organisationen kring och möjligheterna för lärarna att gå lärarlyftet inte fungerar helt önskvärt. Intervjuerna visar att flertalet lärare upplever att de inte får den tid och övriga resurser som de menar behövs for lärarlyftet och därför inte går utbildningen, vilket de egentligen hade velat för att utveckla sin kompetens.
Från 1 juli 2015 krävs legitimation för lärare och förskollärare för att självständigt få sätta betyg och för att kunna bli tillsvidareanställda. För att
Det är viktigt att på chefsnivå tydligt kommunicera till !ä rama när de får
få undervisa krävs både legitimation och behörighet Under intervjuerna
kompetensutveckling och i vilken form de får den, för att lärarna löpande
framkom att samtliga tillsvidareanställda inom gymnasieskolan är behöriga
ska känna att de utvecklas. Granskningen visar att lärarna inom
och legitimerade. Inom grundskolan finns brister på behöriga lärare inom
grundskola inte upplever att de får all den kompetensutveckling de önskar,
alla §mnen. Antalet behöriga lärare varierar även stort mellan skolenheter.
vilket möjligen indikerar att kommunikationen till lärarna avseende när de
Den enskilt viktigaste aktiviteten för nämnden är, enligt vår bedömning, att
får kompetensutveckling är otydlig och att det kan finnas ett individuellt
säkerställa att samtliga tillsvidareanställda lärare inom även grundskola
missnöje när de enskilda önskemålen inte överensstämmer med
har behörighet och legitimation, för att säkerställa att lära ma har rätt
organisationens behov.
kompetens men även för att uppfylla lagstiftningen. Granskningen visar att SVA är ett av de områden som är svårast att få Granskningen visar att det inte finns någon tydlig struktur för vad som
behöriga lärare till, samtidigt som det är det ämne där efterirågan ökar
gäller avseende individuella kompetensutvecklingsplaner, varken för
mest. Det är av stor vikt att nämnden löpande arbetar med denna fråga,
grundskola eller gymnasium. Det finns inte heller någon struktur får
för att säkerställa att kommunen har rätt kompetens att möta den
uppföljning av individuella kompetensutvecklingsplaner på
efterfråga som finns och eventuellt kommer att fortsätta öka.
verksamhetschefsnivå. Ett led i att säkerställa att lärarkåren har den kompetens som behövs är att-arbeta med och följa upp läramas
Som ett led i att öka kompetensen inom lärarkåren har kommunen anställt
individuella kompetensutveckling. En tydlig och eventuellt enhetlig,
ett stort antal förstelärare inom grundskola och gymnasieskola.
struktur for detta kan bidra till att säkerställa den totala
Granskningen visar att det inte finns någon tydlig struktur för uppföljning
kompetensutvecklingen även om det inte finns några lagkrav att så skal!
av förstelärarfunktionen. För att säkerställa att den effekt avseende
vara fallet
kompetensutveckling samt undervisning som önskas utifrån förstelärartjänsterna erhålls, är det av stor vikt att nämnden och 15
förvaltningen kontinuerligt utvärderar och kvalitetssäkrar försteläramas
Kvalitetssäkring av kompetensutveckling sker, förutom genom rektors
funktion och effekt.
ansvar, med hjälp av de skolutvecklare som är placerade centralt inom verksamheterna.
Iakttagelser
Den enskilde lärarens önskemål om kompetensutveckling stämmer
Utifrån vad som framkommit i vår granskning har vi gjort f61jande
inte alltid överens med organisationens behov.
iakttagelser:
Ingen av verksamheterna har någon struktur för individuella kompetensutvecklingsplaner och det finns inte något formellt krav att
Alla tillsvidareanställda lärare inom gymnasiet har legitimation.
de ska ha detta.
Ett fåtal lärare inom gymnasiet är obehöriga och har tidsbegränsade
Det är upp till va~e rektor att koppla samman individuell
anställningar. Dessa obehöriga får handledning .av behöriga lärare vid
kompetensutveckling med de fyra fokusområdena (GSK) respektive
betygsättning,
den gemensamma kompetensutvecklingsplanen (GY).
lno.m grundskola varierar andelen behöriga lärare mellan
Det finns idag ingen exakt sammanställning över hur många lärare
skolenheterna och sammantaget saknas det någon behörighet inom
som undervisar i ämnen de inte är behöriga fOr men det kommer att
alla lärarl
finnas när sammanställningen är färdigstäHd.
Det är svårast att få behöriga lärare till svenska som andraspråk (SVA)
Uddevalla kommun har anställt ett stort antal förstelärare inom
samt specialpedagoger.
grundskola och gymnasium, bland annat för
att bidra till att öka
Läramas kompetenser och behörigheter loggas kontinuerligt i
kompetensen inom hela lärarkåren. Dessa bedöms utgöra en viktig
personalsystemet Winlas.
resurs för rektor i allt utvecklingsarbete.
Kartläggningar av gymnasiets och grundskolans behörigheter och
Arbete med kompetensförsörjning på kommun- och förvaltningsnivå
legltimation_er har Skett.
bedöms ha kommit långt och ber'äkhas, av kommunen, sannolikt vara
Bam- och utbildningsförvaltningen planerar att låta lärare som går i
fullständigt klart våren 2017.
pension inom en snar framtid, i förekommande fall, ersätta dem med
Förvaltningen har vidtagit ett antal åtgärder för att säkerstäfia att ingen
legitimerade lärare vid nyrekrytering.
brist på likarkompetens uppstår inom kommunen.
Läsåret 15/16 är 86% av lärarna inom grundskola och 91 %inom
Lärares önskemål avseende kompetensutveckling varierar mellan
gymnasiet legitimerade
åldersgrupper och verksamheter.
De ämnen inom grundskola där det finns många icke-legitimerade och
Förvaltningen har ett kartlagt sitt rekryteringsbehov till och med år
obehöriga lärare är SVA samt praktiska och estetiska ämnen.
2025 och fram till år 2018 uppgår dettill 291 medarbetare.
Inom gymnasiet är det svårast att hitta behöriga lärare inom "natur-
Alla lärare erbjuds 15 kompetensutvecklingsdagar per år förutom de
matematik".
specifika utbildningsinsatser fOr vissa individer, som görs inom
prioriterade områden. Granskningen indikerar emellertid att det
Vår bedömning är att barn- och utbildningsnämnden inte fullt ut
föreligger en viss otydlighet mellan lärare och rektorer avseende hur
säkerställer att lärama har en ändamålsenlig utbildning och får den
mycket kompetensutveckling som faktiskt bedrivs inom grundskola.
kompetensutveckling som krävs för att kunna klara sina uppdrag.
Det är ett.stort fokus, inom hela förvaltningen, på nyanlända bam och
Under granskningen har vi identifierat ett anta! rekommendationer och
ungdomar-och hur 'undervisningen för dessa kan utvecklas.
förslag på utvecklingsområden.
Få lärare väljer att gå lärarlyftet, bl.a. för att de upplever att deras kompensation i relation till personlig insats är för låg. Lärar1yftet verkar
Sam- och utbildningsnämnden rekommenderas att:
alltså inte fungera helt önskvärt Tillgängliga medel för kompetensutveckling per lärare är ungefär
Fortsätta arbetet med att säkerställa att det finns tillräckligt antal
likartade mel!an åren 2013 och 2014 samt mellan verksamheterna
behöriga lärare inom svenska som andraspråk.
grundskola och gymnasium.
Utarbeta och säkerställa tydliga strukturer för hur individuella kompetensutvecklingsplaner ska hanteras i organisationen. Prioritera arbetet med att säkerställa att samttiga tillsvidareanställda
Den övergripande revisionsfrågan var:
lärare inom grundskola blir behöriga och legitimerade. säkerställa en ändamålsenlig organisation kring lärarfyftet.
SäkerstäJ!er barn- och utbildningsnämnden att lärarna har en ändamålsenlig utbildning och tar den kompetensutveckling som krävs för att kunna klara sitt uppdrag?
Förtydliga kommunikationen så att det tydligt framgår för lärare när de får kompetensutveckling samt vilka medel som avsatts för kompetensutveckling i organisationen. Kontinuerligt utvärdera förstelärarnas funktion för att säkerstäila att den effekt avseende kompetensutveckling samt undervisning som önskas- erhålls.
Bilaga 1
4
Skolledare
4
10
Lärare senare år
5
31
15
19
20
28
Lärare gym yrkesämnen
10
28
15
27
10
37
Speciallärare
8
11
7
g
SVA-lärare
10
14
10
11
5
9
Fritidspedagoger
7
11
10
13
8
18
Dagbarnvårdare
minskat behov
1
5
8
5
5
5
9
Elevassistent
Summa
291
214
3
310
..: Avser ökn·1ng på grund av volymökning och högre personaltäthet !>Avser totala rekryteringsbehovet, där utöver föregående kolumn även pensionsavgängar ingår samt behovet till följd av legitimationsbristen. 18
About Deloitte Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ("DTTL"), its network of member finns, and their related entities. DTTL and each of its member firms are !ega!ly separate and independent entities. DTTL (also referred to as "De!oitte Global"} does not provide servico....s to c!ients. Prease see WVr~N.deloltte.comjabout for a more detailed description of DTTL and its member finns. De!oitte provides audit, tax, consulting, financial advisory, risk management, tax and re!ated services to public and private c1ients spanning multiple industries. With a globa!ly connected netvvork of member firms in more than 150 countries and territories, De!oitte brings worldelass capabillfies and high-qua!ity service to clients, de!ivering the insights they need to address their most camplex business challenges. De!oifte's more than 210,000 professionals are committed to becoming thestandard of excellence. This communlcation contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, lts member firms, or their related entltles (co!Jectively, the ~oeJoitte network") is, by means of this communication, rendering professlenar advice or services. No entity in the Deloitte nef:INOrk sha!l be re~ponsible for any loss whatsoever sustalned by any person who relies on this communlcation.
© 2015 Deloitte AB
l (l)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-08-12
Dnr KS 2016/00305
Handläggare
Ekonomichef Kenneth Er! andsson Telefon 0522-69 60 03 [email protected]
Granskning av kommunens redovisning av mervärdesskatt, revisionsrapport Sammanfattning
Kommunrevisionen har genom PwC genomfOrt en granskning av kommunens redovisning av mervärdesskatt. Granskningen konstaterar att "kommunstyrelsen genom sin redovisning säkerstäUer en ändamålsenlig hantering av mervärdesskatten inom kommunen".
Granskningsrapporten innehå11er en rekommendation: "Vi rekommenderar att en fungerande rutin skapas får att ranga upp de fakturor som har blivit attesterade efter den tidpunkt då utdrag ur huvudboken tas ut inför ansökan om ersättning får att undvika utebliven momskompensation. Enligt uppgift från kommunen finns redan ett pågående projekt med detta syfte". Ekonomiavdelningen har slutfort detta arbete och skapat en rutin som används sedan en tid tillbaka. Beslutsunderlag
Kommunens revisorer, "Granskning av kommunens redovisning av mervärdesskatt" 2016-06-15 PwC, "Granskning av kommunens redovisning av mervärdesskatt, Uddevana kommun" Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-08-12 Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar för egen del att som svar på rapporten hänvisa till att rekommendationen är genomförd. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
attgo···d···.·. k··.·ä·n·n·a kommunstyrelsens svar till revisorerna..· / ., .
'/ / _,
iete~'[g~so( Kommundirektör Expediera till
, .
.• ...:···-
Er~;:ss~n
-----
A &tt~ Kenneth
Ekonomichef
-------·-----.
u 7
2016-06-15
' Kommunens revisorer
Till: Kommunstyrelsen, Uddevalla kommun
Granskning av kommunens redovisning av mervärdesskatt På uppdrag av revisorerna i Uddevalla kommun har PwC granskat om kommunstyrelsen ur ekonomisk synvinkel har en ändamålsenlig hantering av mervärdesskatten inom kommunen. Granskningen visar att kommunstyrelsen genom sin redovisning säkerställer en ändamålsenlig hantering av mervärdesskatten inom kommunen. Granskningen av underlag och intervjuer med berörd personal har visat att kommunen aktivt arbetar med att säkerställa att rutinerna får hanteringen av mervärdesskatt blir så effektiva som möjligt. Det finns mindre brister när det gäller att ställa samman underlag får återsökning av moms från kommunkontosystemet som hänger ihop med redovisningssystemet och dess uppbyggnad. Personalen är medveten om problemet och löser det genom manuell hantering. Vi rekommenderar dock att en fungerande rutin skapas for att fånga upp de fakturor som har blivit attesterade efter den tidpunkt då utdrag ur huvudboken tas ut infor ansökan om ersättning for att undvika utebliven momskompensation. Enligt uppgift från kommunen finns redan ett pågående projekt med detta syfte. Granskningsrapporten innehåller några iakttagelser och rekommendationer och översänds med önskemål att senast den l september 2016 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen ämnar vidta med anledning av de bedömningar och rekommendationer som redovisas i rappmien. Svar önskas elektroniskt till kommunrevisionens ordfårande, tllomas.ottosson@IJ_
-7Z:-~""
[!J/l-
Thomas Ottosson Ordforande
~
cYZ/ir'. & u.~/------' Mauritz Eliasson Vice ordforande
www.pwc.se
Granskning av kom.m.unens redovisning av m.ervärdesskatt Uddevalla IZommun Lena Josefsson skattekonsult Anna Buhre skattekonsult Maj 2016
p wc
2
Innehåll Sammanfattning
3
Inledning
4
1
Bakgrund
4
2
Revisionsfråga
4
3 Kontrollmål och kriterier
4
4 Metod och avgränsning
4
Utredningen
5
1 Sammanfattning 2
och rekommendationer
Allmänt om momsen inom kommuner
5 5
3 Momspliktig verksamhet inom Uddevalla Kommun
6
4 Omvänd beskattning av byggtjänster
7
4.1 Allmänt om vem som omfattas av reglerna
7
4.2 Kommunens tillämpning
7
5 Kommunens fördelningsnyeidar för moms på inköp
7
5.1 Allmänt om avdrag i blandad verksamhet
7
5.2 Fördelningsnyckeli schablon
7
5·3 Beskrivning av kommunens fördelningsnyeidar
8
5·4 Synpunkter på kommunens hantering
8
6 Momskompensation från kommunkontot
9
6.1 Allmänt om bestämmelserna
9
7 Genomgång av hanteringen av ansökning om ersättning
10
7.1 Underlaget för avstämningen
10
7.2 Iakttagelser och synpunkter
10
7·3 Bokföringsrutinernas påverkan på ansökan om ersättning
11
8 Djupgranskning av återsökningar inom Socialtjänsten
12
8.1 Allmänt
12
8.2 Granskning av underlagen
12
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.
3
Sammanfattning Uddevalla Kommuns förtroendevalda revisorer har gett PwC i uppdrag att granska kommunstyrelsens rutiner för momshantering. Granskningen ska besvara revisionsfrågan: •
säkerställer kommunstyrelsen ur ekonomisk synvinkel en ändamålsenlig hantering av mervärdesskatten inom kommunen?
Vår samlade bedömning efter utförd granskning är att kommunstyrelsen genom sin redovisning säkerställer en ändamålsenlig hantering av mervärdesskatten inom kommunen. Bedömningen baseras på följande: Vår granskning av underlag och intervjuer med berörd personal har visat att kommunen aktivt arbetar med att säkerställa att rutinerna för hanteringen av mervärdesskatt blir så effektiva som möjligt. Det finns mindre brister när det gäller att ställa samman underlag för återsökning av moms från kommunkontosystemet som hänger ihop med redovisningssystemet och dess uppbyggnad. Personalen är medveten om problemet och löser det genom manuell hantering. Vi rekommenderar att en fungerande rutin skapas för att fånga upp de fakturor som har blivit attesterade efter den tidpunkt då utdrag ur huvudboken tas ut inför ansökan om ersättning för att undvika utebliven momskompensation. Enligt uppgift från kommunen finns redan ett pågående projekt med detta syfte.
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entlty.
4
Inledning 1Bakgrund Kommunala revisionen har gett PwC i uppdrag att granska Uddevalla Kommuns hantering av moms i affårsmoms- respektive kommunkontosystemet för verksamhetsåret 2014. 2
Revisionsfråga
Revisionsfrågan som granskningen ska besvara är: •
säkerställer kommunstyrelsen ur ekonomisk synvinkel en ändamålsenlig hantering av mervärdesskatten inom kommunen?
Underliggande frågeområden som ska beröras: • • • • •
Hur ser förekomsten av momspliktig verksamhet ut inom kommunen? Hur hanterar kommunen förekomst av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn? Vilka rutiner har kommunen för att säkerställa att fördelning av ingående moms vid blandad verksamhet sker på ett korrekt sätt? Hur säkerställer kommunen att de erhåller rätt kompensation enligt kommunkontosystemet för kostnad vid förhyrda lokaler? Hur säkerställer kommunen att de får rätt kompensation enligt kommunkontosystemet för kostnad vid upphandling av vård och social omsorg?
3 Kontrollmål och kriterier Kontrollmålen som ligger till grund för besvarandet av revisionsfrågan: •
Konstatera förekomst av momspliktig verksamhet inom kommunen.
•
Eventuellt fårekommande omvänd skattskyldighet inom byggsektorn hanteras på rätt sätt.
•
Kommunens rutiner för fördelning av ingående moms vid blandad verksamhet säkerställer en korrekt hantering av avdragsrätten i affärsmomssystemet respektive rätten till ersättning från kommunkontosystemet
•
Kommunens rutiner säkerställer att de erhåller rätt kompensation enligt kommunkontosystemet när det gäller kostnad vid förhyrda lokaler.
•
Kommunens rutiner säkerställer att de erhåller rätt kompensation enligt kommunkontosystemet när det gäller kostnad vid upphandling av vård och omsorg.
Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: •
Mervärdesskattelagen samt därtill kopplade föreskrifter.
•
Lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund.
4 Metod och avgränsning Granskningen bygger på intervjuer med ekonomipersonal, dokumentstudier och stickprovskontroller i underlaget för redovisningen. Granskningen avgränsas till kommunens momstransaktioner under 2014.
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. AU rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhr!ings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.
5
Utredningen 1
Sammanfattning och rekommendationer
Vi har granskat kommunens momshantering och började med att konstatera att stora delar av de verksamheter som var momspliktiga inom Uddevalla Kommun har utlakaliserats till kommunala bolag eller kommunalförbund. De delar som finns kvar inom kommunen är parkeringsverksamhet, uthyrning av lokaler, serverings- och kioskverksamhet, viss uppdragsutbildning samt lite skogsbruksverksamheL Vi kunde konstatera att Uddevalla Kommun inte säljer några byggtjänster, och därmed omfattas kommunen inte av de särskilda reglerna för omvänd beskattning av byggtjänster. Därefter inriktade vi granskningen på avdrag för ingående moms och möjlig momskompensation. Kommunen tillämpar en fördelningsnyckel för att fastställa hur mycket av debiterad ingående moms som ska dras av i affärsmomssystemet och hur mycket som ska ersättas via kommunkontosystemet. Fördelningsnyckeln baseras på kostnadsmassan inom de olika verksamheterna, och fastställs ner på enhetsnivå. Vår bedömning är att kommunens val av fördelningsmetod är väl genomtänkt och speglar faktisk förbrukning på ett relativt tillfredsställande sätt. Vi noterar även att man när det gäller investeringar i egenägda fastigheter, som utgångspunkt använder fördelningsnycklar men sedan manuellt direktallokerar dessa så långt det är möjligt. Det gör att investeringarna bör knnna fastställas per fastighet och det är därmed möjligt att genomföra korrektajämkningar eller justeringar av avdragen/ ersatt ingående moms om det skulle bli aktuellt, vilket är positivt. När det gäller djupgranskningen av momskompensation har vi gjort följande noteringar: Faktura underlag: vid brister i inkommande faktura är vårt råd att begära rättat underlag. Periodisering: i vissa fall finns möjlighet att begära kompensation tidigare än som skett. 3. Utebliven momskompensation: i några fall har vi noterat att kompensation inte begärts. Detta beror sannolikt på avsaknad av maskinell markeringjutsökning av fakturor som ligger för attest. 1.
2.
Baserat på vår granskning rekommenderar vi att en fungerande rutin skapas för att fånga upp de fakturor som har blivit attesterade efter den tidpunkt då utdrag ur huvudboken tas ut inför ansökan om ersättning för att undvika utebliven momskompensation. Enligt uppgift från kommunen har man ett pågående projekt med detta syfte. 2
Allmänt om momsen inom kommuner
Kommuner omfattas i sin verksamhet av både mervärdesskattelagens (ML) bestämmelser och av lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund, samordningsförbund (LEMK). Regelsystemen syftar till att kommunen, med några få undantag, alltid ska kompenseras för moms som belöper på inköp i den kommunala verksamheten. Kommunernas verksamhet består både av en momspliktig del och en momsfri del, samt en del som avser myndighetsutövning. Den momspliktiga delen kan t ex avse kommunens hantering av avfall från hushållen, av försäljning av vatten till hushållen, eller annan försäljning av momspliktiga varor och tjänster. Den momsfria delen av kommunens verksamhet omfattar oftast social omsorg, utbildning och i vissa fall sjukvård och tandvård. Myndighetsutövning, som t ex när kommunen fattar beslut i planärenden mot en enskild, ses inte som en ekonomisk verksamhet och ligger därför helt utanför det område som kan momsbeskattas.
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.
6
Affärsmomssystemet Avdragsrätt skattedeklaration
Kommunkontosystemet Ersättning Ansökan om kompensation
I den momspliktiga delen av verksamheten är det ML:s regelverk, det så kallade "affarsmomssystemet" som gäller, på samma sätt som för kommunala och privata bolag. Transaktioner som sker i affarsmomssystemet redovisas till skatteverket via momsdeklarationerna. Kommunen redovisar utgående moms på momspliktiga försäljningar i momsdeklarationen. Samtidigt har kommunen rätt att i momsdeldarationen dra av ingående moms som kan kopplas till den momspliktiga verksamheten. I den momsfria delen av kommunens verksamhet debiteras ingen utgående moms om tjänsterna säljs från kommunen. Däremot får kommunen betala ingående moms på inköp i den momsfria verksamheten. Denna moms har kommunen rätt att begära ersättning för från kommunkontosystemet. På så sätt belastas inte den momsfria kommunala verksamheten av moms på inköpen. Dessutom har kommunen rätt till olika typer av schablonersättningar för "dold" moms. När man upphandlar tjänster avseende social omsorg, sjuk- eller tandvård, eller utbildning från en fristående leverantör, så säljer denne i de flesta fall momsfria tjänster till kommunen. Det betyder att leverantören i sin verksamhet inte har haft möjlighet att dra av den ingående moms som belöper på inköp i dennes verksamhet. När kommunen sedan köper tjänsten från leverantören finns det således en icke avdragen ingående moms som en del i det avtalade priset. För denna dolda moms får kommunen söka en schablonersättning från kommunkontosystemet, utifrån bestämmelserna i ErsL.
3 Momspliktig verksamhet inom Uddevalla Kommun Frågeområde: Hur ser förekomsten av momspliktig verksamhet ut inom kommunen? Till de verksamheter som är momspliktiga och som vanligtvis bedrivs inom en konunun hör vatten- och avloppsanläggningar med tillhörande hantering, renhållning och avfallsdeponi, el- och värmeverk, kollektivtrafik och i förekommande fall hamnverksamhet I Uddevalla Kommun bedrivs samtliga dessa verksamheter i kommunala bolag, vilket gör att omfattningen på kommunens egen momspliktiga verksamhet inte blir lika omfattande. Räddningstjänsten bedrevs i kommunens regi under 2014, men har från 2015 tagits över av Mittbohusläns kommunalförbund, som är ett samarbete mellan kommunerna Uddevalla, Munkedal och Lysekil. Även denna momspliktiga verksamhet har således flyttats från kommunen, och kommer inte att påverka den momspliktiga delen av verksamheten från 2015 och framåt. De momspliktiga verksamheter som finns kvar inom kommunen är den kommunala parkeringsverksamheten, viss uthyrning av lokaler som omfattas av frivillig skattskyldighet till moms, servering-, kiosk- och restaurangverksamhet, uppdragsutbildningar, försäljning av administrationstjänster till andra förvaltningar/kommuner samt viss skogsbruksverksamhet. Under 2014 uppgick den totala momspliktiga försäljningen inom Uddevalla Kommun till 56 927 589 kronor.
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.
7
4 Omvänd beskattning av byggtjänster Frågeområde: Hur hanterar kommunenförekomst av omvänd skattskyldighet inom byggsektorn?
4.1 Allmänt om vem som omfattas av reglerna infördes regler för byggsektorn som syftade till att minimera problemen med momsfusk inom branschen. Reglerna innebär i korthet att om någon säljer byggtjänster till en köpare som själv säljer den typen av tjänster, så ska säljaren tillämpa omvänd beskattning till moms. Mekanismen med omvänd beskattning innebär att istället för att säljaren ska debitera utgående moms på fakturan till köparen, som säljaren betalar in till staten och köparens sedan får tillbaka genom ett avdrag för ingående moms, så ställer säljaren ut en faktura utan moms. Köparen tar sedan upp värdet av inköpet i sin momsdeklaration och beräknar själv en utgående moms på värdet, samt redovisar momsen i deklarationen. Därefter kan köparen dra av motsvarande ingående moms i deklarationen. På så sätt undviks möjligheten till momsfusk mellan oseriösa parter. 2008
Det är således två specifika kriterier som måste vara uppfyllda för att den omvända byggmomsen ska bli tillämplig. Dels ska det vara "rätt tjänst", dvs en byggtjänst. Med byggtjänster avses i princip alla typer av tjänster som görs på en fastighet. Det kan t ex handla om konstruktion och byggande, grundförstärkningar, installation av byggnadstillbehör och markplanering. Dels ska det vara "rätt köpare", dvs en köpare som i sin verksamhet mer än ti!Willigt själv säljer den typen av tjänster. Inte bara företag omfattas av bestämmelserna utan även kommuner ska tillämpa reglerna, förutsatt att de köper "rätt tjänst" och uppfyller !
4.2 Kommunens tillämpning Så länge kommunen inte säljer byggtjänster till utomstående eller till kommunala bolag, utan enbart utför tjänsterna för egen räkning inom kommunens olika enheter, omfattas man inte av reglerna för omvänd byggmoms. Det innebär att när kommuen köper in byggtjänster ska moms debiteras på fakturorna. Enligt uppgift säljer Uddevalla Kommun inte den typen av tjänster till andra aktörer, vare sig till fristående köpare eller till kommunala bolag. Detta bekräftas av Tekniska nämnden. Byggmomsreglerna är utifrån det svaret inte tillämpliga på Uddevalla Kommun.
5 Kommunensfördelningsnycklar för moms på inköp Frågeområde: Vii/ca rutiner har kommunenför att säkerställa attfördelning av ingående moms vid blandad verksamhet sker på ett korrekt sätt?
5.1 Allmänt om avdrag i blandad verksamhet För att avdragsrätt för ingående moms ska föreligga krävs att inköpet sker i en momspliktig verksamhet. Man brukar tala om att den ingående momsen ska ha koppling till kommande utgående transaktioner, d v s momspliktiga försäljningar. I en verksamhet kan man dela in inköp i inköp som är direkt kopplade till en särskild del av verksamheten och inköp som ses som gemensamma kostnader. En juridisk person, t ex en kommun, som bedriver både momspliktig och momsfri verksamhet samtidigt, anses bedriva en blandad verksamhet. För att bestämma avdragsrätten i en blandad verksamhet måste man i första hand direktallokera inköp till den momspliktiga eller momsfria delen av verksamheten. De kostnader som inte kan direktallokeras, blir de kostnader som ses som gemensamma kostnader för hela verksamheten. Det handlar om olika typer av over-head-kostnader, som administration, ekonomi, personal och i kommunernas fall, politiken.
5.2 Fördelningsnyckel/schablon Avdragsrätten för ingående moms på gemensamma kostnader bestäms genom någon form av fördelningsnyckel eller schablon. Vanligen används omsättningen för de respektive verksamhetsgrenarna. Det är denna fördelningsgrund som anvisas i EU:s momsdirektiv. Det finns även andra fördelningsgrunder som kan användas om dessa ger ett mer rättvisande resultat. Det kan t ex vara lokalyta, arbetade timmar eller
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. AH rlghts reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of wl1ich is a separate legal entity.
8
kostnadsmassa. Det är den skattskyldige som ska kunna visa att den fördelningsnyckel som man valt är den mest rättvisande. Samma princip för fördelning av ingående moms tillämpas när fördelning ska göras mellan avdrag i affärsmomssystemet och ersättning från kommunkontosystemet
5·3 Beskrivning av kommunensfördelningsnycklar Generellt för inköp Kommunen använder sig generellt av en schablonmetod för att beräkna vilken del av ingående moms på inköp som ska dras av i affärsmomssystemet respektive ersättas från kommunkontosystemet I början av året fastställer varje förvaltning i kommunen en fördelningsnyckel mellan momspliktig och momsfri verksamhet inom förvaltningen, som baseras på utfallet från föregående år. I beräkningen tas även med kommande förändringar under året som är kända vid tidpunkten för fastställande!. Fördelningsnyckeln ligger sedan till grund för fördelningen av momsen mellan affärsmomssystemet och kommunkontosystemet Proportioneringen avspeglas i de verksamhetskoder som finns för respektive förvaltning. När ett inköp konteras anges en verksamhetskod, som sedan styr om den ingående momsen dras av i affärsmomssystemet eller ingår i underlaget för ersättning från kommunkontosystemet. Fördelningsnyeidarna omprövas vatje år.
Underlag förfördelningsnyckel inom en förvaltning Som nämnt ovan är omsättningen i momspliktig respektive momsfri del av verksamhet den parameter som används som utgångspunkten för fördelningsnycklar och avdragsschabloner. Det finns dock andra parametrar som kan tillämpas. Uddevalla Kommun använder sig av kostnadsmassan i vatje förvaltning som utgångspunkt för beräkningen. Därefter ställs den totala bokförda kostnadsmassan i proportion till den momspliktiga omsättning som genereras i förvaltningen under året. Den procentsats som man får fram är den andel av inköpen där den ingående momsen kommer att dras av i affärsmomssystemet Resten av den ingående momsen ersätts från kommunkontosystemet.
Inköpförfastigheter som ägs av kommunen Även när det gäller inköp som är hänförliga till fastigheter som ägs av kommunen tillämpas fördelningsnycklar för att fastställa avdragsrätten alternativt ersättningsrätten för moms. Detta kompletteras med en manuell hantering, för att så långt det är möjligt göra direktallokeringar av inköpen, i syfte att spegla verkligheten så långt det är möjligt.
5·4 Synpunkter på kommunens hantering Fördelning utifrån kostnadsmassan Vid genomgången av kommunens underlag för hanteringen av fördelningsnycklarna framkommer att man arbetat fram en välgenomtänkt modell, och fått fram ett system som fungerar både ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. I och med att fördelningen sker utifrån verksamhet på förvaltningsnivå gör det att schablonberäkningen ligger nära den faktiska användningen. Vanligen används en omsättningsbaserad fördelning, som utgår från momspliktiga försäljningar och intäkter i form av skatter och statsbidrag. Det är inte lika vanligt att man använder sig av kostnadsmassan som en fördelningsgrund. Teoretiskt bör det dock ge samma resultat. Kommunen ska inte driva verksamhet som genererar överskott, vilket innebär att intäkter och kostnader under ett år ska balanseras mot varandra. Av den anledningen bör det inte heller spela någon roll att man som täljare använder faktisk momspliktig omsättning. Vår bedömning är att hanteringen är väl genomtänkt och speglar den faktiska förbrukningen av moms i respektive system på ett godtagbart sätt.
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. AU rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.
9
Årlig uppdatering av fördelningsnycklar Vi rekommenderar alltid verksamheter som tillämpar olika varianter av schabloner att göra en översyn av beräkningen medjämna mellanrnm. När omsättning används är det naturligt att omprövning görs en gång om året, och om lokalyta används ska en omprövning ske så snart somlokalens användning ändras. När det gäller den kostnadsbaserade fördelningsnyckel som Uddevalla Kommun valt, så liknar den i mångt och mycket omsättningsmodellen och därför bör den omprövas en gång per år, vilket också sker. Fördelningsnycklarna omprövas en gång om året utifrån tidigare års utfall men tar även hänsyn till kända kommande förändringar, vilket innebär att nycklarna så långt det är möjligt är aktuella och speglar faktiska förhållanden under löpande år. Vår bedömning är att kommunens regelbundna uppdatering av fördelningsnyckeln följer gängse praxis.
Investeringar i egenägdafastigheter Som nämnts ovan under punkt 7.1 ska man i första hand direktallokera inköp till momspliktig respektive momsfri del av verksamheten. I och med att kommunen i princip enbart använder sig av fördelningsnycklar görs inte någon direktallokering, utan alla inköp fördelas som om de är gemensamma för respektive förvaltning. Det här behöver inte utgöra något problem så länge som fördelningsnyeidarna så långt som möjligt speglar den faktiska användningen. Det finns dock ett fall där det kan få betydelse, och det gäller investeringar i fastigheter som ägs av kommunen. Med investering menas momsmässigt inköp av tjänster för ny-, till- eller ombyggnad. När man får avdrag i affärsmomssystemet eller ersättning från kommunkontosystemet för moms på dessa investeringar, förbinder man sig att fårbrnka avdraget i momspliktig verksamhet respektive i egen verksamhet under en tioårsperiod. skulle fastigheten säljas under den tidsperioden kan det bli fråga om att betala tillbaka moms till staten. Reglerna om återbetalning skiljer sig dock mellan affärsmomssystemet och kommunkontosystemet, vilket gör att det är viktigt att kommunen vet i vilket system man fått tillbaka momsen. Uddevalla Kommun är medveten om ovanstående problem. Därför kompletteras fördelningen enligt fördelningsnycklarna med en manuell hantering för att åstadkomma direktallokeringar när det gäller investeringar i egenägda fastigheter. Vår bedömning är att kommunens hantering är väl genomtänkt.
6 Momskompensationfrån kommunkontot 6.1 Allmänt om bestämmelserna Ersättning för debiterad ingående moms Kommunerna har, som ovan nämnts, möjlighet att för ingående moms som belöper på den momsfria delen av verksamheten få ersättning från kommunkontosystemet. Kommunen har rätt att få tillbaka all debiterad ingående moms som är kopplad till den momsfria verksamheten, och som man således inte kan göra avdrag för i momsdeklarationen. I Uddevalla Kommun begärs ersättning för debiterad ingående moms utifrån de fördelningsnycklar som beskrivits ovan.
Ersättning för dold moms Dessutom har kommunerna rätt att få viss kompensation för dold moms vid inköp av vissa tjänster. Det gäller för upphandling av utbildning, social omsorg, sjukvård och tandvård. Kompensationen omfattar även bidragsgivning till verksamheter inom dessa områden. Huvudregeln för storleken på momskompensation vid upphandlade tjänster är 6% av inköpspriset. Alternativregeln är att man kan dela upp inköpsunderlaget i lokalkostnad, 18 %kompensation, och övriga
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.
10
tjänster, 5% kompensation. Om man väljer alternativregeln måste kommunen, enligt skatteverket, kunna visa de faktiska lokalkostnaderna. Här finns således ett krav på att kommunen i så fall har ett underlag som styrker leverantörens egen lokalkostnad.
Särskilda vårdboenden Dessutom kan kommunen få 18 %kompensation om man hyr lokal för särskilda vårdboenden. För att en lokal ska berättiga till denna kompensation är det dock viktigt att kommunen kan visa att de vårdtagare som finns på vårdboendet har fått rätt till boendet genom beslut som fattas enligt 5 kap 5 § 2 st och 5 kap 7 § 3 st SoL, eller 9 §p 8-9 LSS.
7 Genomgång av hanteringen av ansökning om ersättning Frågeområde: Hur säkerställer kommunen att de erhåller rätt kompensation enligt kommunkontosystemet för kostnad vidförhyrda lokaler? Frågeområde: Hur säkerställer kommunen att de får 1·ätt kompensation enligt kommunkontosystemet för kostnad vid upphandling av vård och social omsorg?
7.1 Underlagetfor avstämningen I vårt uppdrag att granska kommunens hantering av återsökning av ersättning från kommunkontot har vi valt ut ansökan för september 2014. Enligt sammanställningen ingår underlag från redovisningen från 2014-08-07
till och med 2014-09-19. Ansökan omfattar inköp av tjänster som gjorts av dels Barn och utbildning och dels Socialtjänsten. Uppgifterna skickas vatje månad från respektive avdelning till Kommunledningskontoret där de sammanställs till en gemensam ansökan för hela kommunen. Ansökan inkluderar schablonersättning om 6% av kostnaden för upphandling av vård- och omsorgstjänster, schablonersättning om 18% av kostnaden vid hyra av lokal för specifika boendeformer, samt kompensation enligt alternativregeln där fördelning gjorts mellan 18 %för lokalkostnader och 5 %för övriga kostnader. Vi har erhållit samtliga fakturor som ligger till grund för ansökan och har gjort en avstämning med fakturorna mot sammanställningen till ansökan för respektive schablonersättning.
7.2 Iakttagelser och synpunkter Inköp av omsorg och lokalfrån olika leverantörer För fakturor från leverantören Nytida AB som ingår i ansökan, har kommunen återsökt 5% ersättning. De inköpta tjänsterna avser social omsorg som bedrivs i grupp bostäder. Lokalerna för gruppboendet har kommunen upphandlat från en annan leverantör. Man har av försiktighetsskäl behandlat detta på samma sätt som inköp av social omsorg inklusive lokal från en och samma leverantör. Därför har man bara ansökt om ersättning utifrån alternativregeln, med 5% för social omsorg och 18 %för lokalkostnaden. Eftersom kommunen i princip har handlat upp två tjänster, frän två olika aktörer, måste man, enligt vår bedömning, ha möjlighet att ansöka om kompensation med 6% för social omsorg avseende fakturorna från Nytida AB.
Ersättning enligt huvudregeln eller altemativregeln? För att ansöka om ersättning utifrån alternativregeln5/18% krävs att det finns ett underlag som styrker de faktiska lokalkostnader som leverantören haft. Av den anledningen väljer många kommuner att enbart begära ersättning enligt huvudregeln 6 %. Uddevalla Kommun har till viss del använt alternativregelns/t8% men inte fullt ut. Det kan noteras att det räcker att lokalkostnadens andel av den inköpta tjänstenligger mellan 8 och 9 %av den totala kostnaden för att en återsökning utifrån alternativregeln ska ge en högre ersättning till kommunen.
Fakturaunderlag
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Umited, each member firm of which is a separate legal entity.
11
I ett fall har vi noterat att fakturabeloppet inte stämmer överens med det belopp man ansökt om ersättning för. Det gäller en faktura från Attendo, där underlaget anger 9 300 kr som inköpsvärde, men där ansökan gjorts utifrån värdet 93 ooo kr. Det visade sig att underlaget var fel, eftersom kostnaden för vårddygn hade angetts med ett för lågt belopp. Attenda har fått betalt för den högre summan, 93 ooo kr, och därför är det detta högre belopp som tagits med i ansökan. När det gäller återbetalning av debiterad moms ska det i princip finnas en korrekt faktura som i alla detaljer speglar transaktionen. När det gäller ansökan om ersättning från kommunkontosystemet anser skatteverket att man inte kan kräva en fullgod faktura. Kommunen kan även på annat relevant underlag begära ersättning. I det här fallet vet man genom avtal att beloppet på Attendo-fakturan var fel, och leverantören har dessutom fått betalt med den högre ersättningen. Det är möjligt att detta är tillräckligt för att skatteverket ska anse att man kunnat visa vilken kostnad kommunen haft. Vi menar dock att eftersom det råder viss osäkerhet om hur skatteverket skulle ställa sig i det enskilda fallet, är det alltid bättre att ha som rutin att man får en rättad faktura från leverantören som underlag i bokföringen.
Periodisering av inköp Vi noterar att kommunen i flera fall periodiserar kostnaderna för inköp, främst när det gäller hyresfakturor för olika boenden. Från ett momsperspektiv har man rätt att söka ersättning när fakturan betalats, och man behöver således inte hänföra begäran om ersättning till den redovisningsperiod då inköpet förbrukas. Kommunen har således möjlighet att begära ersättning utifrån fakturans fulla belopp redan när fakturan betalas. Enligt uppgift från kommunen används vissa periodiseringsmallar för att periodisera kostnaderna för inköp på ett enhetligt sätt. Bokföringsmässigt kan det uppkomma vissa svårigheter med att säkerställa att en och samma faktura inte inkluderas i ansökan för momskompensation mer än en gång om periodisering enligt periodiseringsmallarna inte tillämpas. Kommunen ska därför överväga vilket tillvägagångssätt som är mest fördelaktigt och enklast att följa.
7·3 Bokföringsrutinernas påverkan på ansökan om ersättning Kommunens system för att avgränsa och bestämma när i tiden inköp ska tas med i ansökan för momskompensation uppfattar vi är baserat på bokförda kostnader under den period som väljs. Fakturorna bokförs i ett försystem på ankomstdatum. Därefter bokförs fakturorna på ankomstdatum i huvudboken när fakturorna har blivit attesterade. Om fakturorna inte är attesterade vid det tillfälle då utdraget ur huvudboken tas ut inför ansökan om ersättning, så kommer inte fakturorna med i ansökan. Det kan vara svårt att fånga upp dessa fakturor i efterhand, eftersom fakturan efter attest automatiskt bokförs på ankomstdatum och därmed kan hamna i en period där ansökan om ersättning redan har lämnats in. Som vi förstår det letar man manuellt upp dessa fakturor genom att gå igenom tidigare perioder för att hitta tillkommande attesterade fakturor. Om det är möjligt hade det underlättat om de fakturor med fördröjd attest som kommer in efter det att underlag för en period tagits ut, får t ex en maskinell markering och kan tas ut på en särskild lista så att det enkelt går att i efterhand spåra vilka fakturor som inte tagits med i tidigare ansökningar. Kommunen arbetarjust nu med att ta fram en ny rutin för att undvika att fakturor med fördröjd attest inte kommer med i ansökan om momskompensation. Ekonomiprogrammet gör det möjligt att söka rapport på attestdatum inklusive ankomstdatum vilket innebär att fakturor med en fördröjd attest skulle kunna fångas upp manuellt och inkluderas i nästkommande återsökningsperiod för momskompensation.
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. AU rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.
12
8 Djupgranskning av återsökningar inom Socialtjänsten 8.1Allmänt Inom Socialtjänsten hanteras stora mängder fakturor avseende vård och omsorg för vilka man söker momskompensation. Vi har, utöver sammanställningen för ansökan om momskompensation (som skickas till Kommunledningskontoret) och faktura underlag, även tagit del av utdrag ur huvudboken för aktuella inköpskonton. De kontogrupper vi har gått igenom är 463, köp av huvudverksamhet och 601, lokal- och markhyror.
8.2 Granskning av underlagen Personlig assistans I vår granskning fann vi att kommunen har ansökt om momskompensation för kostnader avseende personlig assistans (se bilaga 1). Sådana typer av kostnader ingår enligt praxis inte i de vårdtjänster för vilka momskompensation erhålls. Kommunen har dock uppmärksammat detta och i januari 2015lämnades en rättelse in till skatteverket för den felaktiga momskompensationen avseende de tre senaste åren. Från och med januari 2015 har rutinen ändrats och man ansöker inte längre om momskompensation för personlig assistans. Vi har således inget att erinra mot kommunens hantering i den delen.
Ingen ersättning för inlcöp för personligt brulc En del fakturor som avser vård och social omsorg innefattar även andra typer av inköp för vilka kompensation inte utbetalas. I dc fall vi har tagit del av har det bland annat handlat om kläder, cykellås och cykelhjälm. Vi har konstaterat att kommunen gör en manuell borträkning av dessa inköp från ansökan om ersättning och antecknar på faktura underlaget, vilket verkar fungera på ett bra sätt.
Fördröjd momskompensation i vissafall Vi har uppmärksammat att det ibland kan bli en viss fördröjning för enskilda fakturor när det gäller att ansöka om momskompensation (se bilaga 2). Exempelvis har tre fakturor från Frösunda LSS i Väst AB med fakturadatum 2014-07-31, inte ingått i huvudboken för augusti och september 2014. Däremot ingår de i sammanställningen för ansökan om momskompensation för september 2014. Det innebär att begäran om ersättning för moms gjordes senare än vad som hade varit möjligt. Vi kan tillägga att det visade sig att fakturorna avsåg personlig assistans, vilket inte omfattas av momskompensation, ochjustering gjordes i januari 2015. Likaså kunde vi konstatera att faktura från Gryning Vård AB med fakturadatum 2014-07-04 samt faktura från Humana Assistans AB med fakturadatum 2014-08-06 inte heller ingår i huvudboken för augusti och september, men ingår i ansökan om ersättning av moms för september 2014.
Utebliven momskompensation Den problematik som nämndes under punkt 9·3 gällande svårigheten att fastställa vilka inköpsfakturor som ingår i ansökan om ersättning då fakturorna inte syns i huvudboken förrän efter attestering, har även framkommit i den djupare granskningen inom Socialtjänsten (se bilaga 2). Exempelvis har fakturan från Denbro Omsorg AB (ver nr 32036333) bokförts i huvudboken på 2014-09-12, men den ingår inte i ansökan om ersättning för moms för september 2014, eftersom den attesterades först 2015-09-23 och inte var synlig i huvudboken vid tidpunkten för avstämning. Den har inte heller inkluderats i ansökan om momskompensation för oktober månad.
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate !egal entity.
13
På grund av att det saknas ett tillförlitligt system för att fånga upp vilka fakturor som inte tagits med i ansökan om kompensation, kan sådana här situationer uppkomma då vissa fakturor faller mellan stolarna och momskompensation uteblir. En ny rutin för att säkerställa att fakturor med fördröjd attest inkluderas i ansökan om momskompensation är under utarbetande. Se vidare information under avsnitt 9.3 ovan. Periodisering
Vi noterade att aconto-fakttlror från Trehörna Omsorger AB (ver nr 32026981, 32026982) avseende gruppbostäder periodiseras över tre månader så att en tredjedel bokförs åt gången (se bilaga 2). Fakturorna avser perioden juli till september 2014. Om kommunen så önskar behöver inte fakturorna periodiseras vid begäran om momskompensation, utan det går lika bra att begära ersättning för hela kostnaden på en gång, förutsatt att de betalas i förskott. Se ovan under avsnitt 9.2. Utökad granskning av utdrag ur huvudbok I syfte att eventuellt finna ytterligare inköpsfakturor på andra kostnadskonton som inte har inkluderats vid ansökan om ersättning för moms har vi gjort en vidare granskning av utdragen ur huvudböckerna. Procapita IFO
I huvudboksutdraget för inköpskonton under kontoklass 463, köp av huvudverksamhet, för augusti till september 2014 har vi funnit flera fakturor med huvudtexten Procapita IFO. Enligt uppgift ankommer dessa fakturor till socialsekreterarna som har hand om ärendet. De registrerar in fakturorna i verksamhetsprogrammet Procapita. Vmje dag görs en körning och då kommer fakturabeloppen in i ekonomisystemet med texten Procapita. När kommunen sedan ska ansöka om schablonersättning om 6% så skickas en lista ur huvudboken ner till administratören för socialsekreteraren som plockar fram respektive faktura och sidekar dem vidare till den person som ansvarar för sammanställningen av Socialtjänstens del av ansökan om momskompensation. Vi har fått kopior på de tre största Procapitafakturorna. 2 av dessa är fakturor från Berginsgården och Vidablick, som avser fakturering av kostnader för boende där kommunen fått ersättning från Migrationsverket Kommunen har därför valt att inte ansöka om momskompensation i kommunkontosystemet. Än så länge är detta korrekt hanterat utifrån skatteverkets uppfattning. Dock pågår diskussioner om huruvida dessa boenden ska hetraktas som stadigvarande hostad. Simlie man komma fram till att det inte är stadigvarande boende skulle det eventuellt vara möjligt att framöver lyfta av moms på boendena. Den tredje fakturan avser kostnader för boende från Ljunghacken vilken är en SIS-institution. Statens Institutionsstyrelse, SIS, bedriver individuellt anpassad tvångsvård och verkställer sluten ungdomsvård i samverkan med Socialtjänsten. Kommunen kan därför inte inkludera denna faktura i ansökan om momskompensation från kommunkontosystemet, och har således hanterat den korrekt. Köp av resor
Vi har även tagit del av utdrag från huvudbok avseende konto 4633, Köp av resor. Enligt uppgift faktureras kommunen av Västtrafik avseende färdtjänstresor 4 gånger per år. Vid fakturamottagandet begärs momskompensation om 6% för den momsfria delen av fårdtjänstresorna. Dessa fakturor bokförs på ett balanskonto. Därefter görs en månadsvis avstämning gentemot Västtrafik för att se antalet faktiska resor per månad. Västtrafik gör sedan en slutavstämning nästkommande år där manjämför faktiska resor med det kommunen har hetalt in a conto. Denna faktura finns med som underlag när en justering i kommunkontosystemet görs antingen som ett avdrag eller som ett tillskott beroende på om kommunen hetalt in för mycket eller för lite pä a eontot.
© <2016> PricewaterllouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers
AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.
14
När vi granskade utdraget ur huvudboken för september månad 2014 fanns det inga fakturor från Västtrafik vilket innebär att de fyra fakturorna från Västtrafik är inkomna under andra månader under året. Vi har dock inget att erinra mot den ovan beskrivna hanteringen av begäran om kompensation och den senare justeringen när man vet om den faktiska förbrukningen.
Lokalhyror stickprov I granskningen av utdrag från huvudboken avseende lokalhyror (momskompensation om 18 %) för september 2014, har vi begärt in ytterligare 6 fakturor med större belopp för att undersöka varför de inte finns med i ansökan om momskompensation för september. Det visade sig att fyra av fakturorna avsåg hyra för momspliktiga lokalytor. Dessa inköpsfakturor ska inte ingå i underlaget för kompensation för dold moms, eftersom man istället får ersättning för debiterad moms. Däremot fann vi två fakturor som enligt radtexten i huvudboken avser någon typ av gruppbostad (se bilaga 2). Enligt information från kommunen avser dessa LSS-boenden, för vilka momskompensation kan begäras. Enligt uppgift kommer dessa hyresunderlag att inkluderas i kommande återsökning av kommunmoms. Anledningen till att dessa två fakturor inte hade inkluderats i återsökningen i september 2014 är ändrade rutiner i samband med hyresaviseringen. Tidigare betalade hyresgästen hyran själv till fastighetsägaren, men numera betalar kommunen hyran åt hyresgästen.
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Lena Josefsson, Senior Manager
Anna Buhre, Assistant Manager
Mobil: 0725-84 90 66
Mobil: 0725-84 98 27
Bilagor: 1) Lista över fakturor personlig assistans för vilka momskompensation har sökts 2) Lista över fakturor med fördröjd momskompensation, utebliven momskompensation, periodisering och lokalhyror
Denna rapport har upprättats inom ramen för vårt uppdrag att utföra granskning av momshanteringen i kommunen. Rapporten är endast upprättad för vår uppdragsgivares räkning, Uddevalla Kommun, och får inte lämnas ut eller göras tillgänglig för andra fysiska eller juridiska personer utan Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB:s/PricewaterhouseCoopers AB:s skriftliga godkännande. l avsaknad av skriftligt godkännande, tar Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB/PricewaterhouseCoopers AB inte något som helst ansvar gentemot andra fysiska eller juridiska personer än nyss nämnda som väljer att förlita sig på eller att agera utifrån innehållet i denna rapport. Inte heller tas nagot ansvar för att rapporten används för andra syften än för dem som förelegat vid uppdragets utförande.
© <2016> PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, "PwC" refers to Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB or PricewaterhouseCoopers AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.
Protokollsutdrag Personalutskottet
2016-06-01
§ 21
Dnr KS 2015/00590
Riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda Sammanfattning
Kommunledningskontoret har gjort en revidering av riktlinjer kring representation och uppvaktning for anställda och fortroendevalda. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-05-23 Riktlinjer får representation och uppvaktning får anställda och fortroendevalda 2016-05-10. Tillämpningsanvisningar får redovisning av representation m.m. vid Uddevalla kommun 2016-05-09 Beslut
Personalutskottet fareslår kommunfullmäktige besluta att anta reviderade riktlinjer for representation och uppvaktning for anställda och f
Vid protokollet Elisabeth Jo hans son Justerat 2016-06-08 Paula Berger Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-06-09 intygar Elisabeth Johansson Expedierat KS
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
l (l)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-05-23
Dnr KS 2015/00590
Handläggare
HR -strateg Agneta Andersson Telefon 0522-69 60 78 [email protected]
Riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda Sammanfattning
Kommunledningskontoret har gjort en revidering av riktlinjer kring representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-05-23 Riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och fårtroendevalda 2016-05-1 O. Tillämpningsanvisningar för redovisning av representation m.m. vid Uddevalla kommun 2016-05-09
Förslag till beslut
Personalutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta
att anta reviderade riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda.
~L-~-~
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
-4c-~+~Agneta Andersson HR-strateg
l (5)
Riktlinjer för representation och uppvaktning för anställda och förtroendevalda 2016-05-10
Dnr:nr
Representation Representation är en del i kommunens relationer i första hand med utomstående, men även med den egna personalen. Representationen utövas i olika sammanhang och på olika sätt, men vanligtvis avses kostnader för gåva, mat, dryck eller liknande. I Uddevalla kommuns riktlinjer mot mutor och annan korruption framgår att anställda och förtroendevalda som har rätt att representera har ett eget ansvar för att inte bryta mot gällande lagstiftning och för att agera på ett korrekt sätt för att upprätthålla allmänhetens förtroende för verksamheten. Exempel på situationer där extern representation kan vara lämplig är när kommunen inleder, eller vill bibehålla viktiga förbindelser eller vid invigningar. Ofta återkommande representation med en och samma person eller grupp ska undvikas. Representationen ska inte vara lyxbetonad eller vara av sådan karaktär att den kan äventyra kommunens goda rykte. Varje förvaltning ansvarar för att dessa bestämmelser följs. En felaktig representation skulle kunna tolkas som ett mutbrott. Givande av muta är ett brott som innebär lämnande av gåva eller löfte om gåva till person med tjänsteutövning hos myndighet, för att tillskansa sig ekonomiska eller andra fördelar. Tagande av muta innebär att anställd, förtroendevald eller annan tar emot, låter åt sig utlova eller begär muta eller annan otillbörlig belöning för sin tjänsteutövning.
När kommunen och kommunägda företag representerar Kommunens och de kommunala bolagens representation ska följa den av kommunfullmäktige fastställda värdegrunden, som innebär öppenhet, respekt och professionalitet. Det gäller såväl den externa som den interna representationen. För all representation gäller att: • representationen ska vara av rimlig omfattning • det finns ett klatt samband med den verksamhet som bedrivs • valet av ort för representation har betydelse för bedömning om det föreligger ett samband med den verksamhet som bedrivs • den ska vara motiverad både ifråga om ändamålet samt tidpunkten för representationen • ddtagarlista ska bifogas där även syftet framgår • om den som beslutsattesterar själv deltar i aktiviteten ska överordnad attestera Kommunledningskontoret Personalavdelningen
www.uddevalla.se
Postadress
Besöksadress
Telefon (vx)
45181 UDDEVALLA
Stadshuset Varvsvägen l
0522·69 60 00
E· post [email protected]
fox fax
2 (5) 2016-05-10
fakturan Det är det huvudsakliga syftet med representationen som avgör om den ska redovisas som extern eller intern representation. Om det huvudsakliga syftet är att representera Uddevalla kommun mot utomstående är representationen extern. På motsvarande sätt är representationen intern om det huvudsakliga syftet är att representera mot kommunens personal. Kostnader fOr representation ska vara ett naturligt led i kommunens verksamhet och rar aldrig ses om ersättning for privata levnadskostnader. All representation ska därfor prövas om den är nödvändig och hur kostnaderna kan hållas nere. Den som ansvarar för ett representationstillfåll e och den som har rätten att representera ska se till att verifikationen är specificerad och att underskrift är läsbar. De kommunägda företagen ska beakta bestämmelserna i tillämpliga delar. Detsamma gäller även stiftelser och kommunalforhund där Uddevalla kommun är fOrvaltare eller utser majoriteten av styrelsen/direktionen.
Extern representation Riktar sig till utomstående personer, syftet ska ligga i linje med kommunens verksamhet. Extern representation innebär att kommunen: • representerar med en gåva • är värd fOr en måltid eller motsvarande med utomstående som kommunen har utbyte med Även tidigare anställda/fOrtroendevalda är att betrakta som externa. För att representationen ska ses som extern räcker det med att en person i sällskapet är extern. De externa deltagarna bör vara t1er än representanterna från kommunen.
Intern representation Riktar sig till anställd personal och fortroendevalda inom Uddevalla kommun där samtliga deltagare representerar kommunen. Interna kurser och konferenser med lunch eller middag av normal karaktär räknas i fOrmånssammanhang som representation och är därmed skattefri. För att räknas som kurs/konferens ska programmet omfatta minst 6 timmar/dag (exkl.lunchtid). För att vara skattefri krävs att sammankomsten är tillfällig och kortvarig. För planeringskonferens får inte innehållet handla om det direkta löpande arbetet utan ska behandla större förändringar såsom exempelvis budget, personalfrågor och inköpsstrategi. Planeringskonferenser bör hållas restriktivt.
3 (5)
\)\',Vt/'
Q
'(' y
2016-05-10
Anställda kan delta i externa studieresor, studiebesök, kurser och seminarier under förutsättning att utbildningsmomentet dominerar och är seriöst Förmånsbeskattning förekommer oftast i dessa falL Personalvårdsförmåner är skatte- och avgitlsfria, För att fönnånen ska räknas som en personalvårdsfönnån måste förmånen rikta sig till hela personalen. Som sedvänja är kaffe/te en personalvårdsförmån som gäller för samtlig personal inom Uddevalla kommun. Utöver kaffe/te kan förfriskningar, frukt och annan enklare förtäring (som inte kan ses som måltid) få tillåtas förekomma vid interna möten som är tillfälliga och kortvariga såsom exempelvis APT, Vid regelbundna interna möten (Lex, veckomöten) får arbetsgivaren inte bjuda på annat än kaffe/te, om så ändå sker räknas det som förmån oeh ska beskattas. Arbetsluncher anses inte i förmånssammanhang vara intern representation och bör därför inte förekomma. Om det ändå sker ska de anställda som blir bjudna förmånsbeskattas,
Representationsrätt Kommunfullmäktiges presidie och kommunstyrelsens ordförande har ett övergripande ansvar för kommunens externa representation, Beslut ska fattas enligt gällande delegationsordning. För övrigt avgör gällande delegationsordning inom kommunen vem som har rätt att besluta om extern representation. För intern representation fattar ansvarig chef beslut utifrån grundprinciperna i dessa riktlinjer och följer tillämpningsan visningarna, Förvaltningschef och resp, VD (eller motsvarande) ansvarar för att regelverket följs, Alkoholhaltiga drycker Allmänt gäller stor restriktivitet för servering av alkoholhaltiga drycker vid all representation i Uddevalla kommun och dess stiftelser/förbund/företag, Representationen ska som huvudregel vara alkoholfri, Om det är särskilt motiverat med hänsyn till omständigheterna får, etler respektive värds bedömande, öl och vin serveras i normal måltidsomfattning, Delegationsbeslut från kommunstyrelsen krävs.
4 (5)
2016-05-10
Gåvor Under vissa förutsättningar får man ge anställda gåvor, allt enligt skatteverkets regler. För närmare information se tillämpningsanvisningar för redovisning av representation på Inblicken.
Födelsedagar Kommunen uppvaktar anställda på dennes 50-årsdag med blomsterbukett och enklare förtäring. Uppvaktningen bekostas av resp. arbetsställe och chef ansvarar för genomförandet. Minnesgåva efter 25 års anställning Anställd, ej förtroendevalda, som uppnår 25 års sammanlagd anställningstid enligt nedan ska erhålla minnesgåva. • Anställning med en fastställd sysselsättningsgrad motsvarande minst 40 % av heltid hos Uddevalla kommun. • Anställning med en fastställd sysselsättningsgrad motsvarande minst 40 % tör arbetstagare vars anställning har överförts till Uddevalla kommun i samband med övertagande av verksamheter. • Sjuk- och föräldraledigheter tillgodoräknas fullt ut, övriga ledigheter tillgodoräknas i högst 6 år. Anställd väljer någon av arbetsgivaren anvisad gåva. Gåvan delas ut en gång per år i samband med middag där kommunfullmäktiges presidium och förvaltningschefer representerar kommunen. Samtliga minnesgåvor ska, där så är möjligt, vara försedda med Uddevalla kommuns stadsvapen. Värdet på 25-årsgåva fastställs årligen och följer förändring av pris basbeloppet. Personalavdelningen ansvarar för arrangemang och beställning av 25-års gåva.
Avgång A) Anställda som slutar och haft mindre anställningstid än l O år erhåller blomsterbukett och enklare förtäring. B) Anställd som slutar sin anställning och har haft anställning i l O år eller mer erhåller blomsterbukett, gåva samt enklare förtäring. Uppvaktningen bekostas av resp. arbetsställe och chef ansvarar för genomgörandet Pension Vid avgång med pension uppvaktas pensionärer med blomsterbukett, gåva samt enklare förtäring. Uppvaktningen bekostas av resp. arbetsställe och chef ansvarar för genomförandet.
,.··A\
,_ ','
'(.
\
5 (5)
!l /
'
,7 ,-;'
''
_,.;;..
' tt
2016-05-10
·•.,\
Dödsfall Om anställd eller förtroendevald inom kommunen avlider kan kommunen representeras av berörd förvaltning genom personlig närvaro, kondoleans och blomsterarrangemang. Resp. arbetsställe bekostar och chef ansvarar för genomförandet. Flaggning kan ske på begravningsdagen utanfår Rådhuset och stadshuset och om så är möjligt utanför berörd arbetsplats. Förtroendevalda Ovanstående regler avseende uppvaktning vid födelsedagar, pensionsavgång samt hedrande vid begravning avseende anställda ska också tillämpas för förtroendevald med undantag !Or minnesgåva efter 25 års tjänstgöring, vilket inte utgår för förtroendevald. (enligt PU-beslut 2004, § 19)
Tillämpningsanvisningar för redovisning av representation m.m. vid Uddevalla Kommun
2016-05-23
Dessa tilläggsanvisningar är ett komplement till Kommunens "RIKTLINJER FÖR REPRESENTATION OCH UPPVAKTNING FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA", och tar upp vilka kriterier som gäller för extern och intern representation/uppvaktning (kaffe, lunch och middag samt blommor och gåvor), kurser/konferenser samt personalvård
och hur dessa ska konteras. Kost som arbetsgivaren betalar ska som utgångspunkt beskattas. Förtäring som inte går att placera in i någon ruta nedan ska beskattas. Eventuella blanketter som finns hänvisningar till nedan hittas under Självservice & Support/Personal på Inblicken.
l Aktivitet
Beskrivning
l
r Förmåns1 beskattas
Representati.:;;;-' Kommentar Intern/extern
f-:L-u-n-c'""h-/1m-:id"'d"'a-g--'"";n-:t_e_rn--------!--:L-u-n-ch:-m-::ö-cte-e-;-:lle-r-:1-u-nc-:h-/;-m-:i-:d-:d-ag-:-i--\-i.;:S:.:ka:.:t:.:te:.:p:.:l:,:ik.:t.:igt-:----+.:.:.:.::.:c:.:;,....:::.:.:.:.:.:.:.:.....+-::B-e-gr-e-p-p-:et arbetslunch förekommer ej
--il
i
anslutning t i! l möte, vid övertid,
skattelagstiftningen och får ej bekostas av arbetsgivaren.
halvdagskonferens, styrelsemöte.
Lunch/middag anses som privat levnadsomkostnad och
~
] ska betalas av den anställde, alternativt j förmånsbeskattas via lön. Deltagarförteckning skickas till lönekontoret.
Lunch internt jnformationsrnöte
lunCh Vid möten-_om organiSationsföråndrlngar;· personalfrågor.
skattefri
Intern representation
Möten ska ha karaktären av envägsinformation. Deltagare samt dagordning bifogas faktura ellei-
utläggsblankett. l samband med variliga arbetsmöten anses lunch som privat levnadskostnad-oCh betalas:av· den·ariställde. Ex. APT och veckornöten betrakta-s inte som informatiohsmöten; sammankomsten-ska vara kottvarlg.och tillfällig och får inte handla' om det löparide
arbetet.
Interna styrelsemöten med lunch
Lunch/middagextern
Lu-nch möte eller ·middag i anslUtning till möte n1ed ext€:rria_gäster_-.:
skattefritt
Extern representation
Frukostmöte internt
Enklare frukost vid möte med hela personalen på avdelning/motsv.
*Skattefritt
Intern representation
eller middag
LKaffejTe
skattefritt
___
Kaffebröd/enklare förtäring vid informationsmöte om
_
f
· den anställde.
l
Kaffebröd/enklare förtäring vid informationsmöte:
_ _
Skatt.~e-p-:1-:;ik-:.t:-igt-:-~--+------·---~~~h anses som privat levnad;kostnad och betalas av
Lunch internt styrelsemöte
skattefritt
.
l
lunch/middag med externa gäSter bör ske i o·me·d-elba_rt_ l samband med-€xenipelvis studiebesök. Delt3gare och syfte bifogas faktura eller u.tläigsblankett. *)Får max förekom~a var tredje vecka för att vara i skattefri. Deltagare och syfte anges. Oftare ( förekommande möten ska förmånsbeskattas. Deltagarförteckning skickas till lönekontoret. Mötet får i inte handla om det löpande arbetet 1 Personalvårdsformån som omfattar alla anstalida i
l
---1
·--+------··J_ uddeva lla k?~~-----·-" Intern representation
w _____
___J
1 Möte ska ha karaktären av envägsinformation och inte hå!~2~~~~b~-~det:_Pe!tagare_c;:~h syfte bifoga~-~ktu~
Kaffe/Kåffebroil:
el
organ isationsförä ndringa r, personalfrågor etc.
kalle och kaffellioilV\C! mote med
eller utläggsblankett.
51<åttefritt
Extern representation
Gäller rriöte" som ej hålls regelbUndet.--Dehagare och syfte bifogas faktura eller utläggsb!ankett.
Program som omfattar minst 6 timmar exkl. lunch. Måltider och kaffe ingår i konferenspaket.
skattefritt
Intern representation
Program samt deltagar!ista bifogas faktura eller ut!äggsblankett. För att planeringskonferensen ska vara skattefri så får den inte handla om planering av det löpande arbetet. Sammankomsten ska vara kortvarig och tillfällig.
kOTifer'ehS rrli n'dr'i:tifri. 6"'ilrfirri·ad'6:fti· avslutas med lunch.
sl
LunCh betraktas som privat levnadSkostn'a'd- och betalas av den anställde.
Kommunen anordnar kurs för anställda i exempelvis Raindance. Kaffe och enklare förtäring ingår i kursavgift. Komm·unen- anoTdriår·Iffirs·:fOr anställda i exempelvis Raindance.
skattefri
Sammankomsten ska vara tillfällig. Jämställs med intern representation i förmånssammanhang
skattefri
$an1niimkornsten ska vara kortva·rJg (ridnSt en"d-ag Jämställs med intern representation i förmånssammanhang Lunchen/middagen anses som privat levnadskostnad och ska förmånsbeskattas. Anställd redovisar på reseräkn ingsb la nkett.
externa deltagare. Planeringskonferens
Plarier'irigskorifer~ns
halvdag
Kurs intern, halvdag
Kurs intern, heldag·
högst en vecka) och tillfällig.
Måltid och kaffe ingår i kursavgift Kurs, konferens extern
Anställd deltar i kurs, konferens som arrangeras av och genomförs hos extern arrangör. Måltider och kaffe ingår i anmälningsavgift
skattepliktig
PersOnalfest
Anställda bjuds på lunch eller
Skattefritt
Intern representation
Medges 2 ggr per år. Anställd betalar själv för ev. alkohol. De!tagar!ista samt syfte bifogas faktura eller ut!äggsblankett.
skattefritt
Intern representation
Belopp max 300 kr. Mottagare samt syfte ska anges.
skattefritt
Extern representation
Mottagare och syfte ska anges på faktura eller utläggsblankett. Belopp max 300 kr
middag ex. julfest eller sommaravs!utning. Blommor internt BlOmmor, extern persOn
När en anställd fyller 50 år, avslutar sin anställning eller går i pension. PerSonlig bemarke·lsedag: , pensionsavgång ect.
Blommor, extern organisation
Extern representation vid exempelvis jubileum/invigning.
skattefritt
Extern representation
Mottagare och syfte ska anges på faktura eller utläggsblankett. Belopp max 300 kr
Gåva extern m'ottaga're
Skål, bok, choklad ect. Vid
skattefritt
Extern representation
Mottagare och syfte ska anges på faktura eller utläggsbia nkett. Belopp max 300 kr
skattefritt
Extern representation
uppvaktning av extern persons bemärkelsedag Gåva, extern organisation
Skål, bok, choklad ect. Vid jubileum/invigning.
Gåva, intern minnesgåVa
Gåva till anställd vid 25'års jubileum.
skattefritt
Intern representation
Mottagare och syfte ska anges på faktura eller
utläggsblankett. Belopp max 300 kr Personalavdelningen beställer gåva samt anordnar arrangemang.
Gåva, intern julgåva
Julgåva till anställda
Skatt~fritt·---..,~~tern -··-··----Mottag~7e och svft~ anges, Belopp kommuniceräs på--,
Gåva, intern vid pensiOTI
Gåva tlll anställd som går.i pension
Skattefritt
representation Intern
Blomstergåva
skattefritt
Intern
Blomstergåva samt gåva
! representation skattefritt ·-~ntern
j Avgång, mindre än lO års anställning J·. Avgång mer än·lO.års aiiStällnirig
Inblicken under hösten 2016.
j Max 1000 kr. Motta-~g::.a"re::c..:oc'Ch"'--syft-_-e-a_n_g_e_s_p-:å:cf:-ac-kt-u~r-a-e-::11-e-cr-11 representation ~läggsblar.:!_kett. __ .J_, i
-j
Mottagare och syfte anges på faktura eller utläggsblankett. Belopp max 300 kr Mottagare och syfte anges på faktur_a_e-::11-e-,-,-----,----j
_________ j_ re presentat~~-~--·! utläggsblankett. Belopp max lO__:O__:O_k:_r_ __
UaFS
Blad l
BESTÄMMELSER FÖRREPRESENT ATIO N OCH UPPVAKTNING FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA
l.
Representation
Representation är en del i kommunens relationer i fårsta hand med utomstående, men även med den egna personalen. Representation utövas i olika sammanhang och på olika sätt, men vanligtvis avses kostnader får gåva, mat, dryck eller liknande. Givande och tagande av muta Se Riktlinjer mot mutor och annan konuption får Uddevalla kommun KF 2014 § 23 Extern representation Extern representation innebär att: • Kommunen representerar med en gåva • Kommunen är värd får en måltid eller motsvarande med utomstående som kommunen har utbyte med Ä ven tidigare anställda/fårtroendevalda är att betrakta som externa. De externa deltagarna bör vara fler än representanterna från kommunen. Intern representation Intern representation: • Riktar sig till anställd personal och fårtroendevalda inom Uddevalla kommun där samtliga deltagare representerar kommunen. Det är lämpligt att kommunens helägda bolag beaktar bestämmelserna i tillämpliga delar. Detsamma gäller även stiftelser där Uddevalla kommun är fårvaltare eller utser majoriteten av styrelsen. De vanligaste exemplen på intern representation är personalfester, informationsmöten och enklare förtäring vid t.ex. nämndsammanträd e. För personalfester medges momsavdrag får maximalt två fester per år (julbord eller jullunch får de anställda betraktas i detta fall som personal fest). Kontrollera mot skatteverkets infonnation eller förvaltningens ekonom/ekonomer vid osäkerhet. Observera att måltid i samband med längre intern kurs eller ett internt utbildningsprogram normalt räknas som en del i utbildningskostnaden och inte som representation. För att räknas som kurs/konferens ska programmet omfatta minst 6 timmar/dag.
UaFS
Blad 2
Representationsrätt Kommunfullmäktiges presiclie och kommunstyrelsens ordforande har ett övergripande ansvar fOr kommunens externa representation. Beslut ska fattas enligt gällande delegationsordningar. För övrigt avgör gällande delegationsordningar inom kommunen vem som har rätt att besluta om extern representation. För intern representation fattar ansvarig chefbeslut utifrån grundprinciperna i dessa regler. När kommunen representerar Kommunens representation ska folja den av kommunfullmäktige fastställda värdegrunden, som innebär öppenhet, respekt och professionalitet. Det gäller såväl den externa som den interna representationen. Avsikten med representationen ska vara av rimlig omfattning och ha ett klart samband med den verksamhet som bedrivs, vara motiverad både ifråga om ändamålet samt tidpunkten for representationen. Exempel på situationer där representation kan vara lämplig är när kommunen inleder, eller vill bibehålla viktiga forbindelser eller vid invigningar. Ofta återkommande representation med en och samma person eller grupp ska undvikas. Representationen ska inte vara lyxbetonad eller vara av sådan karaktär att den kan äventyra kommunens goda rykte. Alkoholhaltiga drycker Allmänt gäller stor restriktivitet for servering av alkoholhaltiga drycker vid representation i Uddevalla kommun och dess stiftelser/bolag. Om det är särskilt motiverat med hänsyn till omständigheterna får, efter respektive värds bedömande, öl och vin serveras i normal måltidsomfattning. Delegationsbeslut från kommunstyrelsen krävs. Intern kontroll Den som ansvarar får ett representationstillfälle ska se till att: verifikationen är specificerad syftet till representationen anges deltagare vid representationen namnges underskriften är läsbar (namnfårtydligande vid behov)
UaFS Blad 3
2. Uppvaktning Födelsedagar Kommunen uppvaktar arbetstagare, ej fOrtroendeval da, på dennes 50-årsdag med blomsterbukett och enklare fortäring. Ansvarig chefbekostar och ansvarar fOr uppvaktningen. Minnesgåva efter 25 års anställning Arbetstagare, ej tOtiroendevalda, som uppnår 25 års sammanlagd anställningstid enligt nedan ska erhålla minnesgåva. • •
•
Anställning med en fastställd sysselsättningsgrad motsvarande minst 40 % av heltid hos Uddevalla kommun. Anställning med en fastställd sysselsättningsgrad motsvarande minst 40 % fOr arbetstagare vars anställning har överfOrts till Uddevalla kommun i samband med övetiagande av verksamheter. Sjuk- och f
Arbetstagare väljer, någon av arbetsgivaren anvisad gåva. Kontakta personalavdelningen for mer information. Gåvan delas ut en gång per år i samband med middag där kommunfullmäktiges presidium och forvaltningsehefer representerar kommunen. Samtliga minnesgåvor ska, där så är möjligt, vara forsedda med Uddevalla kommuns stadsvapen. Värdet på 25-årsgåva fastställs årligen genom forändringen av prisbasbeloppet (11,4% av pbb, 5100 kr år 2015). Ansvarig är personalavdelningen for arrangemang och beställning av 25-års gåva. Avgång A) Arbetstagare, ej fotiroendevalda, som slutar och haft mindre anställningstid än l O år erhåller blomsterbukett och enklare f
UaFS
Blad 4
Flaggning kan ske på begravningsdagen utanför rådhuset och stadshuset och om så är möjligt utanför berörd arbetsplats. Ansvarig chef bekostar och ansvarar för genomförandet.
1(2)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-08-07
Handläggare
Utredare Camilla Karlsson Telefon 0522-69 70 47 [email protected]
Kultur och fritidsnämndens avropportering av uppdrag i kommunfullmäktiges flerårsplan 2016-2018 Sammanfattning
I kommunfullmäktiges flerårsplan 2016-2018 fick kultur och fritidsnämnden i uppdrag att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för barn och ungdomar under 2016. Uppdraget är vitt i sin formulering och utgör en mycket central del av det grunduppdrag som kultur och fritidsnämnden har genom de övergripande bestämmelserna i reglementet. Att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för barn och ungdomar sker ständigt i den löpande kärnverksamheten. Kultur och fritidsnämnden arbetar med utvecklingsprojektet Cumuluskraft. Det är en speciell satsning och ett nytt arbetssätt for att skapa utökade möjligheter för fler barn och ungdomar att ta del av kultur och fritidsaktiviter. Efter projektets genomförande ska utvärdering ske for att se hur satsningen kan utgöra en del av den ordinarie verksamheten. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-08-07 Kultur- och fritidsnämndens tjänsteskrivelse 2016-05-31 KFN protokollsutdrag 2016-06-16 § 78 Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna redovisningen av uppdrag från flerårsplan 2016-2018 och forklara det som avslutat.
Ärendebeskrivning
Uppdrag från flerårsplan 2016-2018 Att under 2016 skapa möjligheter till en meningsfull fritid för barn och ungdomar I flerårsplan 2016-2018 fick kultur och fritidsnämnden i uppdrag från kommunfullmäktige att under 2016 skapa möjligheter till en meningsfull fritid for barn och ungdomar. Uppdraget är vitt i sin formulering och utgör en mycket central del av det grunduppdrag som kultur och fritidsnämnden har genom de övergripande bestämmelserna i reglementet. Att skapa möjligheter till en meningsfull fritid for barn
D nr
KS 2016/00342
2(2)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
D nr KS 20 J 6/00342
2016-08-07
och ungdomar sker ständigt i den löpande kärnverksamheten, bland annat genom olika typer av kulturarrangemang och fritidsverksamhet. Kultur och fritid arbetar kontinuerligt för att skapa förutsättningar och tillvarata olika möjligheter för en mer meningsfull fritid för barn och ungdomar i Uddevalla kommun. Projektet Cumuluskraft är ett nytt initiativ och arbetssätt för att skapa utökade möjligheter för en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Projektet var i planeringsoch uppstartningsfas under sommaren och hösten 2015 och har nu under våren/försommaren gått in i en genomforandefas. Den speciella satsningen har som syfte att ge fler barn och ungdomar chansen att gratis pröva på och utöva idrott och kulturaktiviteter, vilket förhoppningsvis ger fler barn och ungdomar ett inträde till föreningslivet och organiserat kulturutövande. Cumuluskraft ska också verka för att främja integration genom att minska ett "vi-och dom"-tänkande och utgör en del i att bredda kommunens sommarjobbssatsningar till att även inkludera kultur och idrott. Kultur och fritid vill på så sätt öka delaktigheten- fler barn och ungdomar ska känna att de tillhör ett positivt sammanhang där man får möjlighet att utvecklas och mötas. Ett sätt att skapa goda förutsättningar för ett lyckat projekt har varit att rekrytera och utbilda unga ledare som organiserar aktiviteterna. Dessa unga ambassadörer har skiftande bakgrunder och kunskap inom olika aktivitets- och ämnesområden. Under årets första tertial har kultur och fritid anställt en projektledare som rekryterat unga ambassadörer. Under våren har de gått utbildning i ledarskap samt påbörjat planering och genomförande av olika aktiviteter. Gruppen har också börjat nätverka och samarbeta med olika aktörer (interna och externa) för att göra projektet så brett som möjligt. Efter utvecklingsprojektets genomförande ska utvärdering ske för att se hur satsningen kan utgöra en del av den ordinarie verksamheten.
./ ) /"
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
/
K;::~(_-------~
Camilla Utredare
Protokollsutdrag Kullur och trilidsnämnden
2016-06-16
§ 78
Dnr KFN 2016/00063
Kultur och fritidsnämndens avropportering av uppdrag från kommunfullmäktige Sammanfattning I kommunfullmäktiges flerårsplan 2016-2018 fick kultur och fritidsnämnden i uppdrag att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för barn och ungdomar under 2016. Uppdraget är vitt i sin formulering och utgör en mycket central del av det grunduppdrag som kultur och fritidsnämnden har genom de övergripande bestämmelserna i reglementet. Att skapa möjligheter till en meningsfull fritid for barn och ungdomar sker ständigt i den löpande kärnverksamheten.
Kultur och fritidsnämnden arbetar med utvecklingsprojektet Cumuluskraft. Det är en speciell satsning och ett nytt arbetssätt för att skapa utökade möjligheter för fler barn och ungdomar att ta del av kultur och fritidsaktiviter. Efter projektets genomförande ska utvärdering ske för att se hur satsningen kan utgöra en del av den ordinarie verksamheten Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kultur och fritidsförvaltningen 2016-05-31. Beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner rapporteringen av kommunfullmäktiges uppdrag i flerårsplan, samt föreslår kommunfullmäktige att godkänna rapporteringen och därmed avsluta uppdraget. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat 2016-06-20 Annelie Högberg, JosefSannholm Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-06-20 intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat 20 16-06-21 Kommunfullmäktige
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse Kullur och fritid
2016-05-31
Dnr
Handläggare
Utvecklare Sofie Ludvigsson Telefon 0522-69 70 17 [email protected]
Kultur och fritidsnämndens avropportering av uppdrag från kommunfullmäktige Sammanfattning I kommunfullmäktiges flerårsplan 2016-2018 fick kultur och fritidsnämnden i uppdrag att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för barn och ungdomar under 2016. Uppdraget är vitt i sin formulering och utgör en mycket central del av det grunduppdrag som kultur och fritidsnämnden har genom de övergripande bestämmelserna i reglementet. Att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för barn och ungdomar sker ständigt i den löpande kärnverksamheten.
Kultur och fritidsnämnden arbetar med utvecklingsprojektet Cumuluskraft. Det är en speciell satsning och ett nytt arbetssätt får att skapa utökade möjligheter för fler barn och ungdomar att ta del av kultur och fritidsaktiviter. Efter projektets genomförande ska utvärdering ske för att se hur satsningen kan utgöra en del av den ordinarie verksamheten Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kultur och fritidsförvaltningen 2016-05-31. Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner rapporteringen av kommunfullmäktiges uppdrag i flerårsplan, samt föreslår kommunfullmäktige att godkänna rapporteringen och därmed avsluta uppdraget.
Ärendebeskrivning Uppdragfrån flerårsplan 2016-2018: Att under 2016 skapa möjligheter till en meningsfullfritidför barn och ungdomar
I flerårsplan 2016-2018 fick kultur och fritidsnämnden i uppdrag från kommunfullmäktige att under 2016 skapa möjligheter till en meningsfull fritid får barn och ungdomar. Uppdraget är vitt i sin formulering och utgör en mycket central del av det grunduppdrag som kultur och fritidsnämnden har genom de övergripande bestämmelserna i reglementet. Att skapa möjligheter till en meningsfull fritid för barn och ungdomar sker ständigt i den löpande kärnverksamheten, bland annat genom olika typer av kulturarrangemang och fritidsverksamhet. Kultur och fritid arbetar
KFN 2016/00063
Tjänsteskrivelse
2(2)
Kultur och fritid
2016-05-31
kontinuerligt för att skapa forutsättningar och tillvarata olika möjligheter för en mer meningsfull fritid for barn och ungdomar i Uddevalla kommun. Projektet Cumuluskraft är ett nytt initiativ och arbetssätt för att skapa utökade möjligheter for en meningsfull fritid för barn och ungdomar. Projektet var i planeringsoch uppstartningsfas under sommaren och hösten 2015 och har nu under våren/forsommaren gått in i en genomförandefas. Den speciella satsningen har som syfte att ge fler barn och ungdomar chansen att gratis pröva på och utöva idrott och kulturaktiviteter, vilket fOrhoppningsvis ger fler barn och ungdomar ett inträde till foreningslivet och organiserat kulturutövande. Cumuluskraft ska också verka för att främja integration genom att minska ett "vi-och dom"-tänkande och utgör en del i att bredda kommunens sommarjobbssatsningar till att även inkludera kultur och idrott. Kultur och fritid vill på så sätt öka delaktigheten- fler barn och ungdomar ska känna att de tillhör ett positivt sammanhang där man får möjlighet att utvecklas och mötas. Ett sätt att skapa goda förutsättningar för ett lyckat projekt har varit att rekrytera och utbilda unga ledare som organiserar aktiviteterna. Dessa unga ambassadörer har skiftande bakgrunder och kunskap inom olika aktivitets- och ämnesområden. Under årets forsta tertial har kultur och fritid anställt en projektledare som rekryterat unga ambassadörer. Under våren har de gått utbildning i ledarskap samt påbörjat planering och genomförande av olika aktiviteter. Gruppen har också börjat nätverka och samarbeta med olika aktörer (interna och externa) för att göra projektet så brett som möjligt. Efter utvecklingsprojektets genomförande ska utvärdering ske för att se hur satsningen kan utgöra en del av den ordinarie verksamheten.
Katarina Hansson Kultur och fritidschef
Expediera till Kommunfullmäktige
Sofie Ludvigsson Utvecklare
Dnr KFN 2016/00063
1(1)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-08-11
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected]
Årsredovisning och revisionsberättelse 2015 för stiftelsen Barnhemmets Vänner Sammanfattning
Stiftelsen Barnhemmets Vänner har inkommit med årsredovisning for år 2015. Stiftelsen har under 2015 beviljat 45 stipendium på sammanlagt 77 500 kronor. Stiftelsens ekonomiska resultat 2015 är 927 51 O kronor. Revisorerna har granskat årsredovisningen och tillstyrker att styrelseledamöterna beviljas ansvarsfrihet. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-08-11. Årsredovisning och revisionsberättelse 2015 får Stiftelsen Barnhemmets Vänner, inkommen 2016-06-30. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen fareslår kommunfullmäktige besluta
att med hänvisning till revisorernas skrivelse godkänna årsredovisningen, samt att bevilja ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och forvaltare for den tid revisionen omfattar.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Stiftelsen Barnhemmets Vänner
Annica Åberg Förvaltningssekreterare
D nr
KS 2016/00366
NordeaW Göteborg 2016-06-29
Görel Cederborg
010-15 69 170 Uddevalla Kommun Att: Annika Thorström Varvsvägen 11 451 81 Uddevalla
Stiftelsen Barnhemmets Vänner
översänder kopia på årsredovisningen för 2015 jämte revisionsberättelse.
Med vänlig hälsning Nordea Bank AB (publ)
1tiftelsfti~nst
.
lJJJ,I/ P v: iJ!f 1 ~ f
i
''-..'
Görel}eclerborg
.,
"'
Telefax/ Telefax
Postadress/ Mailing Address
Besöksadress/ Visiting Address
Telefon/ Telephone
GB32 SE-405 09 GÖTEBORG
Östra Hamng 16
+46 31 7716014 +46 31 7716246
Org.nummer/
styrelsens säte/
Reg.No.
Reg. Office
516406-0120
stockhalm
Stlfte/sen Barnhemmets V~nner 858500-4289
STIFTELSEN BAHNHEMMETS VÄNNER
ÅRSREDClVISNING 2015
Sida 1 av 9
Nordoa Private Banking Sl!ftelseljänst
Stiftelsen Barnhemmets Vänner 858500·4289
Stiftelsen avger härmed årsredovisning för år 2015
Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten
stiftelsens ändamål är att avkastningen skall användas som stipendier eller på annat sätt för underhåll och uppfostran efter avslutad obligatorisk skolgång av flickor från Uddevalla stads församling. Eftersom ingen förändring skett i frågan kring stiftelsens stadgar, utgår styrelsen från samma tolkning som tidigare att Uddevalla stads församling numera omfattar Uddevalla kommun. styrelsen sammanträder normalt tre gängor per år samt vid behov om så krävs. stipendier delas ut under vår och höst, då varje studerande kvinna kan ansöka om och beviljas stipendium till maximalbeloppet kr ·12 000 erhållits. Främjande av stiftelsen ändamål
Under 2015 har 45 st beviljats stipendium på sammanlagt kr 77 500. Förmögenhet
Marknadsvärdet av stiftelsens förmögenhet var enligt nedan:
Eget kapital, bokfört värde Skillnad mellan bokfört värde och marknadsvärde på värdepapper Eget kapital, marknadsvärde
2015-12-31
2014-12-31
4 849 914
3 999 903
791 258 5 641172
751 726 4 751 629
Beträffande stiftelsen resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande tilläggsupplysningar och bokslutskommentarer.
Sida 2 av 9
Nordea Private Danking Sliftelsetjänst
SUneisen Barnhemmets Vänner 858500·4289
Fem år i sammandrag 2011.
2012
2013
2014
2015
Intäkter Aktieutdelningar Räntor
136 059 17128
109 380 17 063
98 049 22 657
100 266 25133
122 052 22 662
Summa
153 187
126 443
120 706
125 399
144 713
Kostnader Förvaltningskostnader
-35 523
-54 406
-45 861
-43 569
-49 086
Disponibelt överskott
117 664
..
72037
74 845
81 830
95628
72000
--
28600
106 200
102 000
77 500
l % av föreg. års överskott
90%
·-
24%
147%
136%
95%
Genomsnitt 5 år
96%
79%
84%
90%
91%
Flerårsöversikt Ar ( Kr )
2011
2012
2013
2014
2015
Resultaträkningen
Utdelat belopp
·-
·-
Tillgångar marknadsvärde Obligationer Fonder Aktier Bankmedel
294 870 302 669 317 842 712 120 2 284 415 2 550 007 638 232 257 409
981 297 3 030 82
Summa
3 535 359 3 822 205
4 391 908 4 764 434 5 648 097
760 985 840 976 240 734 298 278 287 218 298 3 380 711 4 151 492 99605 233 147 116
Skulder Diverse skulder Reserverade bidrag
-4 175 -37 000
-6 925
-14 425
-12 805
-6 925
Summa
-41 175
-6 925
-14 425
-12 805
-6 925
3494184· 3 815 280 ==
4 377 483
Nettoförmögenhet
4 751 629 5 641172
'ttz (; ~~
1
Sida 3 av 9
Notd&a Private Banking-Stiftelsetjänst
j
Sllftelsen Barnhemmets V~nner 658500·4269
Resultaträkning 2015
2014
122 051,54 22 661,76 144 713,30
100 266,48 25 132,85 125 399,33
-49 085,62 -49 085,62
-43 569,00 -43 569,00
95 627,68
81 830,33
831 882,96 o 00 831 882,96
63 794,71 0,00 63 794,71
927 510,64
145 625,04
Not Intäkter
Aktie- och fondutdelning Räntor Kostnader
övriga kostnader
1
Resultat före omplaceringsresultat
Omplaceringsresultat Nedskrivning/Reversering Arets res ultat
2
=·
Sida 4 av 9
Nordea Private Banking Stiftelsetjlinst
Stlftelsen Barnhemmets Vanner 658500-4269
Balansräkning Not
2015-12-31
2014-12-31
Finansiella anläggningstillgångar Aktier Fonder Obligationer Nedskrivning
3 352 313,26 300 000,00 971 378,18 0,00
2 630 915,30 300 000,00 982188,18 0,00
Summa anläggningstillgångar
4 623 691,44
3 913103,48
Kortfristiga fordringar Kassa och bank
233 147,32
99604,64
Summa omsättningstillgångar
233 147,32
99 604,64
4 856 838,76
4 012 708,12
Not
2015-12-31
2014-12-31
Bundet eget kapital Kapital
4
4 762 434,17
3 920 988,44
Fritt eget kapital Medel disponibla för anslag
4
87 479,59 4 849 913,76
78 914,68 3 999 903,12
5
6 925,00
12 805,00
4 856 838,76
4 012 708,12
inga
inga
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar
3
Omsättningstillgångar
Summa tillgångar
==
EGET KAPITAL OCH SKULDEn
Eget kapital
Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa eget kapital och skulder
--
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Sida 5 av9
Nordea Private Banking Stirtelseijänst
Stiftelsen Barnhemmets V~nner 858500-4289
Noter med redovisningsprinciper' och bokslutskommentarer Allmänna redovisningsprinciper Arsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen (ARL).
Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värdurats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Reversering/nedskrivning aktier Aktieportföljen värderas i sin helhet. l det fall anskaffningsvärdet väsentligt överstiger marknadsvärdet sker nedskrivning, som återförs om det inte längre finns skäl för den. Anslag Beviljade anslag redovisas direkt mot eget k
Sida 6 av 9
Nordea Private Banking Stiftelsetjanst
Sllftelsen Barnhemmets Vllnner 858500·4289
Not 1
Förvaltningskostnader 2015
2014
Privat Banking avgift Bokföringsarvode Revisionsarvode styrelsearvode mm Tillsyns- registerhållningsavgift övriga kostnader
15 000,00 15 000,00 6 500,00 10 437,17 425,00 1 723,45
15 000,00 15 000,00 6 500,00 6 159,00 425,00 485,00
Summa
49 085,62
43 569,00
2015
2014
Realisationsvinst aktier Realisationsvinst räntebärande Realisationsförlust aktier Realisationsförlust räntebärande
902 540,19 0,00 -70 657,23 0,00
233679,78 213,41 -166 078,28 -4 020,20
Redovisat omplaceringsresultat
831 882,96
63 794,71
Not 2
Omplaceringsresultat
O . . 1\D
rff( Sida 7 av 9
Nordea Private Banking Stiftelsetjänsl
Stifielsen Barnhemmets Vänner 858500-4289
Not 3
Finansiella anläggningstillgånnar Aktier och obligationer Bokfört värde vid årets början Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar
2015·12-31
2014-12·31
3 913 103,48 3 258 263,00 -2 547 675,04
3 888 586,77 2 732 450,00 -2 707 933,29
Bokfört värde vid årets slut
4 623 691,44
3 913 103,48
Specifikation över värdepapper 2015-12-31 Värdepapper Astrazeneca Autoliv lnc SDB Bilia AB B BillerudKorsnäs Duslin Group Evolution Garning F abege Hexagon Inirum Justitia Investor B lnwido JM Klövern B NCCB No bia Nolato B Nordax Group SAAB B SEBA SKF B Stora Ensa OY J R SEK Swedish Match Tellasonera Trelleborg B RB Alcoa 180420 RB Marksp 180420 RB Metso 170720 RB Stena 170420 RB Teletonica 171020 Nordea A271 181202 Nordea Bostadsobligationsfond Summa
Antal
315 185 850 1 300 2 650 650 1 200 370 600 500 1 800 800 17 800 660 1 400 650 4 150 730 1700 680 2 100 620 4 300 1 100 100 000 200 000 100 000 200 000 200 000 150 000 2 910,5698
Summa värdepapper
Sida 8 av 9
Ansk.värde 117 865,44 129 453,58 122 523,77 162 448,00 174 693,00 91 282,45 98 240,25 105 446,00 132 654,00 99 716,25 175 284,00 190 439,20 170 591,00 154 003,00 101234,19 113 615,00 200 513,00 163 816,00 120 304,00 105 123,00 177 404,77 129 073,67 201 714,00 114 875,68 100 548,00 203 426,00 100 743,87 204 349,31 209 311,00 153 000,00 300 000,00
Markn.värde 182 070,00 198 505,00 163 200,00 204 360,00 172 250,00 199 225,00 168 120,00 116 476,00 173 160,00 156 300,00 199 800,00 202160,00 169100,00 173 580,00 148 400,00 167 375,00 211 650,00 190 384,00 151 980,00 93 296,00 161 280,00 186 124,00 181 417,00 181 280,00 99 330,00 202 160,00 101 630,00 206 300,00 209 500,00 157 320,00 287 217,65
4 623 691,44
5 414 949,65
4 623 691,44
5 414 949,65
1' c:-1:('. '
Nordea Private Banking Stlftelsetjänsl
.
<
~
SUrtolsen Barnhemmets V~nner 858500-4289
Not4 Eget kapital
Vid årets början Arets resultat Omföring av omplacerings- och värderegleringsresultat Kapitalisering 1O% av löpande avkastning Beviljade anslag Belopp vid årets utgång
Bundet eget kapital
Fritt eget kapital
3 H20 988,44
78 914,68 927 510,64
H31 882,96
-831 882,96
9 562,77
4162 434,17
-9 562,77 -77 500,00 87 479,59
2015
2014
0,00 6 500,00 425,00 6 925,00
5 880,00 6 500,00 425,00 12 805,00
Not 5 Upplupna kostnader Arvoden 2015 Revision Tillsyns o registerhållningsavgift Summa
Uddevalla 2016-
OY- i<}
rtl-4<~------~
d~~hanna Ramneskär
/l u -~R--LM 110fV .
~
·
ke Carnerö
4f" dfdtdrr~täz.c1
Urban Forsberg Godkänd revisor
Lena Henriksson
Sida 9 av 9
Nordaa Private Banking Stiftelsetjanst
REVISIONSBERÅTTELSE Till styrelsen i Stiftelsen Barnhemmets Vänner Org.nr. 858500-4289 Rapport om årst·edovisningen
Vi har ulfött en revision av årsredovisningen 11\r Stiftelsen Samhemmets Vänner för år 20 15.
Styrelsms m1svar j/Jr årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den in tema kon Ii'•) Il som styrelsen bedömer är nödviindig får att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentlig,a felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisoms (lllsvm· Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisning•.:n på grundval av vår revision. Vi har utf6tt revisionen enligt International standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utfOr revisionen fOr att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtg1irder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i i•.rsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar ;·evisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta fOr hur stiftelsen upprättar årsredovisningen fOr att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder somllt' ändamålsenliga tm:d hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i stiftelsens inte,·na kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtatär tillräckliga och ändamålsenliga som grund får vått uttalande.
Uttalande Enligt vår uppfattning har årsredovisningenupprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat fOr året enligt årsredovisningslagen.
Sida 1(2)
RaJlJlOI't om and m In·av enligt lagar och and m författningar· Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utf
Styrelsens tmsvrtr Det är styrelsen som har ansvaret fOr förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseforordnandet. Revisorus mu· vm· Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om torvattningen på grundval av vår revision. Vi har utiOrt revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag for vårt uttalande om fOrvattningen har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och torhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styt·elseledamot är ersättningsskyldig mot stiftdsen eller om det finns skäl fOr entledigande. Vi har även granskat om någon styt·elseledamot på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen, stiftelsefdrordnandet eller årsredovisningslagen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund for vårt uttalande.
Utta/ml(/e Enligt vår uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelsefdrordnandet eller årsredovisningslagen.
Uddevalla den 27 april2016
""' dftk_~e>~ Urban Forsberg Godkänd revisor )t!t((;'(
{
M1 p//t.1""/
Lena Hemiksson Av kommunfullmäktige i Uddevalla vald revisor
Sida 2(2)
l (l)
skrivelse Kommunstyrelsen
2016-08-18
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected]
Förstudie kulturhus Sammanfattning
En fårstudie av nytt kulturhus i Uddevalla föreslås genomfåras i samarbete med Granen Fastighetsutveckling AB. Förstudien beräknas ta 3-4 månader och är beräknad till en budgetnivå om l miljon kronor. Förstudien påbötjas under hösten 2016 och ska ligga till grund får kommande samarbets- och investeringsbeslut Förstudien ska innehålla tidplan, kostnadskalkyl, programutredning, yl-beräkning, fårslag till projektstyrning samt fårslag till brukarsamordning. Konceptet får kulturhuset inkluderar drift av mulitarena och ett eventuellt hotell. I fårstudien identifieras huvudmän, ansvarsfårdelning och fårslag till samordning med målsättning att kulturhusprojektet ska fungera som en enhet och vara Uddevalla kommuns ansikte utåt vid färdigställandet. Kostnaden får fårstudien belastar Granen Fastighetsutveckling AB om byggnation fullfåljs. I det fall inget investeringsbeslut tagits innan utgången av 2018 tillfaller kostnaden och fårstudien Uddevalla kommun. Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens ordfårandes skrivelse 2016-08-18. Skrivelse Kulturhus Uddevalla från Granen Fastighetsutveckling AB. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna att fårstudie genomfårs enligt ovanstående skrivelse.
Ingemar Samuelsson Kommunstyrelsens ordfårande
Expediera till
D nr
KS 2016/003 73
l
KULTURHUs UDDEVALLA
Gl\;\NEN +OK!<
Kulturhus i Uddevalla Bakgrund Planer på ett nytt kulturhus i Uddevalla har stått på kommunens önskelista i över tio år. Granen Fastighetsutveckling erbjuder sig härmed att samverka för att förverkliga kommunens och dc olika intressenternas önskemåL Projektet föreslås återstarta med en gemensam förstudie framställd i Granens regi under hösten 2016. Det nya Kulturhuset planeras som tidigare på Kampenhof, granne med Bohusläns museum. Ar 2009 förväntades projektet kosta 300 miljoner med förväntan att kommunen skulle hyra 3500 kvadratmeter bibliotekslokaler samt tillkommande ytor för kommunens behov på ett långsiktigt 25årskontrakt. Efter att alla beslut är tagna tar Kulturhuset ca två år att projektera och bygga. Byggnaden kan stä klar tidigast midsommar 2019. Förstudie En förstudie föreslås genomföras i samarbete med Uddevalla kommun, förstudienberäknas ta 3-4 månader och ~ir beräknad till en budgetnivå om 1 miljon kronor, innan projektstart utarbetas en mer detaljerad budgetplan. Förstudien kan påbörjas under hösten 2016 och ska ligga till grund för kommande samarbcts- och investeringsbeslut. Förstudien föreslås utföras av Granen Fastighetsutveckling och innehålla tidphn, kostnadskalkyl, program utredning, yt-beräkning, förslag till projektstyrning samt förslag till brukarsamordning. Konceptet för Kulturbuset inkluderar drift av multiarena och ett eventuellt ett hotell, i förstudie identifieras huvudmän, ansvarsfördelning och förslag till samordning med målsättning att Kulturhusprojektet ska fungera som en enhet och vara Uddevalla Kommuns ansikte utåt vid färdigställandet. Kostnaden för förstuelien belastar Granen Fastighetsutveckling om byggnation fullföljs, i det fall inget investeringsbeslut tagits inom två år tillfaller kostnaden Uddevalla Stad. Kulturhuset Byggnaden som tidigare har beräknats till 17000 kvadratmeter förväntas innehålla kontor, föreningsundervisnings·· och möteslokaler, I-'olkets Hus, Kulturskolan, bio, bibliotek och en restaurang samt en multiarena för över två tusen besökare. Ett närmare samarbete med Bohusläns muscum och ett hotell i anslutning till Kulturbusets har diskuterats, så även ett ett Maritimt infocentcr.
Multiarena J mult-ihallen phl.11eras det kunna inrymmas alltifr{in sportevenemang till stora mässor och konferenser. I en flexibel hall med scen och rörliga läktare. Koncept Genom att kombinera kulturevenemang med möten skapas förutsättningar för en byggnad som genererar liv och rörelse, inom sina egna väggar såväl som i sin närmaste omgivning- stadens centrum. Detta uppnås genom ett brett utbud och ett gediget program av både tillfilliga unika evenemang och mer permanenta eller äterkommande aktiviteter och verksamheter. Den högt satta ambitionen har som målsättning att innebära fler besökare till staden och regionen, något som också kommer att (_)ka behovet av hotellrum. Konceptet för kulturhuset inkluderar d~irför även ett hotell tillhörande etablerad hotellkedja. Hotellet, eller annan aktör, kan bedriva evenemangs- och kongressverksamhet i nära samarbete med kulturhuset. Tillsammans kan kulturhuset och hotell utgöra en attraktiv duo för staden och regionen, .samt för besökat:e och arrangörer.
Arkitekturen Arkitekturen ska verka för att öka Uddevallas attraktionskraft och skapa bästa möjliga förutsättningar att manifestera kulturens givna plats samt till goda livsvillkor för invånarna. Byggnaden ska vara en självklar mötesplats och en symbol för Uddevalla. Mångfalden av aktiviteter och aktörer ska synas i arkitekturen. Samtidigt ska det nya kulturhuset utformas med flexibilitet som utgångspunkt, så att lokalerna enkelt kan anpassas efter framtida behov utan större resursanvändning. Byggnaden bör öppna sig ut mot staden för att generera flöden och aktivitet på torg och närliggande gator. Det nya kulturhuset ska utstråla ett bjärta i staden, en aktiv byggnad som främjar kultur och en välkomnande hållbar livsstiL Per Arwidsson, Granen F'astighetsut:veckling
Karalina Kcyzcr, OKK+
"1'. V4(
~
!:;;)
... •
'
Tjänsteskrivelse
~
..,.
+OM····~l<\~~
Kommunledningskontoret
20I 6-08- I 8
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48
[email protected]
Ekonomiskt stöd till BMK Uddevalla för arrangerande av Uddevalla Grand Prix 2017 Sammanfattning
Kommunstyrelsen beslutade 2016-03-24 att uppdra åt kommunstyrelsens ordforande att slutfora forhandlingar med fOreningen BMK Uddevalla i syfte att teckna avtal avseende ekonomiskt stöd for arrangemanget av Uddevalla Grand Prix 2017. Förhandlingarna har även omfattat upplåtelseform och avgiftsnivåer avseende den mark som foreningen nu arrenderar av kommunen for sin verksamhet. Dessa forhandlingar pågår fortfarande. Vid forhandlingarna har kommunstyrelsens presidium och kommundirektören medverkat. När det gäller ekonomiskt stöd for arrangemanget Uddevalla Grand Prix 2017 är forslaget efter genomforda forhandlingar att Uddevalla kommun stödjer BMK Uddevalla for arrangerande av Uddevalla Grand Prix 20 I 7 med sponsring och ekonomiskt stöd till ett sammanlagt värde av totalt 800 tkr. Sponsringsavtal upprättas i enlighet med gällande Riktlinjerfor sponsring i Uddevalla kommun. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 I 6-08-18. Kommunstyrelsens protokoll20I6-03-24 § 9I. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att bevilja BMK Uddevalla sponsring och ekonomiskt stöd fOr arrangerandel av Uddevalla Grand Prix 20I 7 till ett sammanlagt värde av totalt 800 tkr, samt
att finansiering sker inom kommunstyrelsens budget.
Peter Larsson Kommundirektör
I (l) Dnr KS 20I6/00I65
~\'.V,<\(
<-)>
<;> ;;;.,
f'
-~--
~
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen
2016-03-30
o MM.<>
§ 91
Dnr KS 2016/00165
Ekonomiskt stöd till BMK Uddevalla för arrangerande av Uddevalla Grand Prix 2017 Sammanfattning
Kommunstyrelsens ordförande har inlett förhandlingar med föreningen BMK Uddevalla som omfattar dels upplåtelseform och avgiftsnivåer avseende den mark som föreningen nu arrenderar av kommunen för sin verksamhet, dels förutsättningar för kommunalt stöd vid föreningens eventuella arrangerande av VM-deltävling i motocross (Uddevalla Grand Prix of Sweden) år 2017. Vid förhandlingarna medverkar, förutom ordförande, även övriga ledamöter ur presidiet, samt kommundirektören. För att kunna fmisätta och slutföra förhandlingarna behöver kommunstyrelsens ordförande kommunstyrelsens mandat att, inom vissa givna ramar, teckna avtal med föreningen i ovan beskrivna ärenden. Avtalen ska utformas så alt dess giltighet kräver lagakraftvunnet beslut om godkännande i kommunstyrelsen. Markupplåtelse BMK har i dag ett arrendekontrakt på området med ändamålen motorsportverksamhet, trafikövningsplats m.m. och endurobana. Trafikövningsplatserna innehåller dels en halkbana för personbilar dels en bana för bromsprovsövning med MC. På området finns också ett antal byggnader och andra anläggningar för verksamheten, dessa ägs av BMK. Avtalet skrevs 20 l O och gäller till år 203 5 med ett års förlängning. Avgälden var överenskommen att öka med tiden och har nu nått maximal nivå om 270 tio·/ år. BMK har uttryckt önskemål om att köp av marken. Upplåtelse med tomträtt är också ett alternativ som diskuteras. Markfrågan har diskuterats under ett Hertal år, dock utan att överenskommelse kunnat nås. Det får bedömas som mycket angeläget att frågan når en lösning, inte minst med avseende på föreningens möjligheter att fortsatt arrangeraVM-deltävlingar i motocross, vilket är ett betydelsefullt evenemang för Uddevalla. Ekonomiskt stöd till BMK Uddevalla för arrangerande av Uddevalla Grand Prix 2017 Uddevalla kommun har de senaste åren och på olika sätt beslutat om olika former av stöd till BMK Uddevalla för att ge föreningen förutsättningar att arrangera VMdeltävling i motocross. Arrangemanget, som hållits en lång rad år, lockar ett mycket stort antal besökare till Uddevalla och har därför ett betydande värde för kommunen. Inför år 2016 valde föreningen att tacka nej till att arrangera evenemanget. Anledningen var osäkerhet om de ekonomiska förutsättningarna alt klara uppdraget. Föreningen behöver relativt omgående lämna besked till den organisation som äger rätten till VMtävlingarna om man kan åta sig uppdraget eller inte. Frågan om ekonomiskt stöd från kommunen är därför brådskande ---Justerandes signatur Utdragsbestyrkande
Protokollsutdrag Kommunstyrelsen
2016-03-30
forts. § 91 Kommunstyrelsen gav stöd till2015 års arrangemang om300 tkr. Eftersom inga tävlingar genomförs under 2016 utgår heller inget stöd detta år. Det bedöms därför som rimligt att kommunstyrelsen för 2017 bidrar med 600 tkr. Beroende av vad som framkommer av de fortsatta samtalen är det rimligt att en mindre fOrhandlingsmarginal kan accepteras. Carin Ramneskär (M), Rolf Carlson (SD), Magnus Jacobsson (KD), Christer Hassiebäck (UP) och Sonny Persson (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-03-24. Yrkanden Carin Ranmeskär (M), Magnus Jacobsson (KD), Rolf Jonsson (L): avslag på andra attsatsen. Propositionsordning Ordförande ställer först proposition på första och sista attsatsen enligt förslaget i handlingarna och finner kommunstyrelsen bifalla förslaget i handlingarna. Ordförande ställer därefter proposition på andra attsatsen enligt förslaget i handlingarna mot Carin Ramneskärs (M) m. fl. avslagsyrkande och finner kommunstyrelsen bifalla Carin Ramneskärs (M) yrkande. Beslut Kommunstyrelsen beslutar
att uppdra åt kommunstyrelsens ordförande att slutföra förhandlingarna med BMK Uddevalla i syfte att teckna avtal avseende ekonomiskt stöd för arrangerande av Uddevalla Grand Prix ofSweden 2017, samt att avtalet ska utformas så att dess giltighet förutsätter laga kraftvunnet beslut i kommunstyrelsen.
Vid protokollet Ann ica Åberg Justerat 2016-04-0 l
Ingemar Samuelsson, Magnus Jacobsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-04-0 l intygar Annica Åberg Expedierat 2016-04-0 l
BMK Uddevalla
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(3)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-06-14
Dnr KS 2016/00238
Handläggare
Arkitekt Hans Johansson Telefon 0522-69 73 25
hans.j ohansson@uddevalla. se
Begäran om planbesked för Fisketången l gällande nybyggnation av bostäder Sammanfattning
Kommunfullmäktige har beslutat att frågor som avser planbesked, markanvisning och andra större exploateringsinitiativ ska beredas enligt rutin med av kommunstyrelsen fastställda tydliga och transparenta kriterier, s k förprövning, och att kommunstyrelsen ska vara beslutsinstans. Ägaren till fastigheten Fisketången l har inkommit med en begäran om planbesked. Syftet är att i en detaljplan pröva lämpligheten av bostadsbebyggelse i form av ett punkthus med ca 30 st lägenheter på platsen. Ärendet har beretts av en tjänstemannagrupp från samtliga berörda förvaltningar. Utvärdering har gjorts från uppställda kriterier. Gruppen föreslår att kommunstyrelsen ska ställa sig positiv till att detaljplan upprättas. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-06-14. Begäran om planbesked 2016-04-28. Ansökningshandlingar för Fisketången l. Kartunderlag mm för Fisketången l. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att att att
godkänna att detaljplaneförslag för Fisketången l upprättas, bedömningen görs att en detaljplan kan antas senast under andra halvåret 2018 samt kommunstyrelsens beslut ska utgöra planbesked enligt PBL 5:2.
Ärendebeskrivning
Fastighetsägaren har inkommit med en begäran om planbesked för rubr fastighet. Syftet är att i en detaljplan pröva lämpligheten av bostadsbebyggelse på platsen. Sökanden har för avsikt att bygga ett punkthus med åtta våningar och ca 30 st lägenheter med ett utseende motsvarande det på grannfastigheten Fisketången 2. Fastigheten ligger på Skogslyckan och begränsas av Kurverödsleden i väster, Västanvindsvägen i norr och Nordanvindsvägen i öster. I söder ligger fastigheten Fisketången 2. Fisketången l är idag bebyggd med flerbostadshus från 1960-talet. Dessa innehåller 143 st lägenheter. För området gäller idag en detaljplan som redovisar bostadsändamål men där den aktuella delen inte lar bebyggas.
Tjänsteskrivelse
2(3)
Kommunledningskontoret
2016-06-14
Bedömning av kriterier vid beredning av ärendet Förslaget har prövats mot de kriterier som ställts upp för att bereda den här typen av ärenden och som ansetts vara relevanta i sammanhanget. Nedanstående bedömning är gjord med de förutsättningar vi känner till idag. I huvudsak överensstämmelse med följande kriterier: - Mark- och vattenanvändning (ÖP): Den kommunomfattande översiktsplanen redovisar att den övervägande delen av ny sammanhållen bebyggelse ska ske i tätorterna och den fördjupade översiktsplanen redovisar området som "befintlig stadsbebyggelse". - Bostadsförsörjning: En förtätning innebär ett utnyttjande av befintlig infrastruktur, närhet till kollektivtrafik mm, vilket bedöms vara i linje med målsättningar för bostadsförsörjningen. Förmodligen avses hyresrätt byggas, vilket också stödjs av bostadsförsörjningsprogrammet. - Samhällsbyggnadsstrategin: Innebär förtätning och komplettering inom tätortens bebyggda delar vilket är en del av strategins planeringsprinciper. - Miljö och energi, vatten och avlopp: Bedöms överensstämma med kommunala miljömåL Kommunala va-ledningar finns i närområdet. Kapaciteten är begränsad till ca 30 nya lägenheter, enligt Västvatten. - Näringsliv, handel och offentlig service: Relativt nära till skogslyckans centrum med handel och offentlig service. - Infrastruktur: Befintligt gatunät kan utnyttjas. Gång- och cykelväg, parallell med Kurverödsleden, finns i direkt anslutning till fastigheten. - Kollektivtrafik: 250 meter till busshållplats, tre linjer, sju avgångar/h. "Industrilinje" finns också. - Ekonomi: I nuläget bedöms inte en exploatering innebära några övergripande kommunala investeringar. Mindre god eller dålig överensstämmelse med följande kriterier: - Övriga kvaliteter och brister: En relativt steril närmiljö runt ett nytt hus kan förutses, hårdgjorda ytor i form av p-platser och gator. Försämrad utsikt från lägenheter i bef bostadshus. Rekommendation mm Den sammantagna bedömningen är att det är lämpligt att förfrågan prövas i en detaljplan. I ett detaljplanearbete bör trafikbullersituationen ytterligare belysas. Sökanden har i en bullerutredning redovisat att gällande riktvärden kan uppfyllas, men beräkningen är gjord med nuvarande trafikmängd på Kurverödsleden som grund. En framtida trafikökning bör värderas. Kanske bör också en högre skyltad hastighet (60 km/h) analyseras i sammanhanget. Ev kvarvarande markförorening från f d drivmedelsstation i området måste beaktas. Fastighetsägaren har i ansökan redovisat två olika parkeringslösningar. Dels en som följer gällande p-norm (14,3 pl/1 000 m 2 bruttoarea) och dels en med färre antal p-platser (0,75/lgh). Också den frågan bör närmare studeras i detaljplanen. Men
Dnr KS 2016/0023 8
Tjänsteskrivelse
3(3)
Kommunledningskontoret
2016-06-14
det kan nämnas att när grannfastigheten Fisketången 2 nyligen bebyggdes så anlades pplatser enligt gällande norm. Förvaltningen gör bedömningen att ett antagande av detaljplanen kan ske senast under andra halvåret 2018, under förutsättning att t ex utredningsarbete, som detaljplaneförslaget är beroende av, inte drar ut på tiden. Det bör också noteras att ett positivt planbesked inte innebär någon garanti för att detaljplanen kommer att antas.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till sökanden samhällsbyggnadsnämnden
Hans Johansson Arkitekt
Dnr KS 20 16/0023 8
Begäran om planb Datum
2016 -04- 2 8 Oimcnr
2 Dlb 'Z'JS
(1)_ Sökanden/fastlghet F"astig helsbeteckning- adress
Kontaktperson
Fisketången 1
Richard Falk
l
Person/organisationsnummer
sökande (fakluramottagore)
556963-1707
saxviken Fastigheter AB
E-post
Adress
[email protected]
Box 532 52
Fastighetsägare om annan än sökonde
Postadress
400 16 Göteborg
l010-330 06 88
Mobiltelefon
ärden avser
D
Handel
D
Kontor
l
Mobiltelefon
Telefon (öven riktnummer)
46 706 14 40 30
G)
Ular;..; 'J'Ibc:.. t.
D
Industri/lager
Telefon (även riktnummer)
DAnnot
Kortfattad beskrivning av åtgärden
Huvudsakligt syfte/ända mål med pionförstagel
Nybyggnation av bostäder
Beskrivning av byggnodsverke ts karaktär och ungefärfig omfattning
En systerbyggnad till befintligt punkthus på fastigheten Fisketången 2. Ett punkthus i 8 våningar inkl sutterängplan. Total31 lägenheter.
(4)
Bifogade handlingar
l.f l
D
G)
Situationsptan Planritningl-skisser
l.f
IIIIustrationer
D
Projektbeskrivning
D D
Fasadritningl-skisser Fullmakt från fastighetsägare
Underskrift av sökande/Intressent
Nomr,teck.nlng
Namnförlydligonde
Richard Falk
l.f
lutredningar
Fisketången 1
l,~ ......... ~,,.... --
~
~ -- ---~-
•
-
\
·~ f ·~------.
~~
____
~~e-:_x
N=6471105 E= 144237
\
,·>\,
~·
•
t~ $~ -~ ;.s-- --
.............. ~
'~~\
' • ·:,
'-
"'-',_-..-;--:-
/
,',<.
.'
\ .... - - 4- -
H
/~"
/
··'
. ....
' ~' ~ - c>c~>'< ' 'j,
•
t
\ \
~ ~/;:Z"""' / J ·.. ~;' t l Sol
f- -.
... ......\
~ ~ ~.----~--~
N
,,
~'5=-t:--
~ .
-
l
~ :..... '-""""'
---<.. __
,'
~
"'
,.,.
~"' f"
--.
,;'
rr
-,.-~--,{'
-- ..... -
_..,..---
---
l
,l l'
.!•',~. ' ,' - :·-
/
,,.·
---..l~.:i~ ~f '" \
~-~ l~---- .
s_k_a_~~--~-:-~-~~o~~~L--L:~---·~·:________· L-~--~~~·-"_·_____E_~ -_~ _ ___-_-___ System SWER EF 99 12 00 Utskriven 20 16-05-1 7 Kartredovisningen har inte rättsver1
o
200 ____,
- ~----------------~~-------
Skala 1 3000
111
\'~ t, -,~ l
Q
."
"
...
.-
.;-
KV SMOGI'N
!
IJNNEHOO 7 4
/
\ /
/ ._L "" ,. . ,,, ' ,, w
1100 o
...... , ......... , ' ·'-'~·:...
~
h:tw,·-._ -
(()
studio ekberg Alt O, 75 P-pi/Lgh 160422 l Jl
1- - - l
0
studio ekberg Alt 14,3 P-pi/ 1000 BTA 160422 l Jl
1D
Tjänsteskrivelse
1(3)
Kommunledningskontoret
2016-06-14
Handläggare
Arkitekt Hans Johansson Telefon 0522-69 73 25 hans.j ohansson@uddevalla. se
Begäran om planbesked för tre villatomter på Herrestad 5:67 Sammanfattning
Kommunfullmäktige har beslutat att frågor som avser plan besked, markanvisning och andra större exploateringsinitiativ ska beredas enligt rutin med av kommunstyrelsen fastställda tydliga och transparenta kriterier, s k förprövning, och att kommunstyrelsen ska vara beslutsinstans. Sökanden har inkommit med en begäran om planbesked på del av fastigheten Herrestad 5:67. Av ansökan framgår att man har önskemål om etablering av tre enbostadshus på mark som i gällande detaljplan redovisas som allmän plats, park. Ärendet har beretts av en tjänstemannagrupp från samtliga berörda förvaltningar. Utvärdering har gjorts från uppställda kriterier. Gruppen föreslår att kommunstyrelsen inte ska vara beredd att upprätta detaljplaneförslag på platsen. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-06-14. Ansökningshandlingar för Herrestad 5:67. Kartunderlag mm för Herrestad 5:67. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att att
inte vara beredd att upprätta detaljplaneförslag för bostadsändamål på Herrestad 5:67 samt beslutet ska utgöra planbesked enligt PBL 5:2.
Ärendebeskrivning
Sökanden har inkommit med en begäran om planbesked på del av fastigheten Herrestad 5:67. Det aktuella området ligger centralt i villaområdet som ursprungligen bebyggdes med fritidshus, men där en stor del idag utgör året runt-hus. I gällande detaljplan redovisas området som allmän plats, park. Det begränsas i väster och söder av Skogsliden, i norr av villatomter och i öster av grönområde (allmän plats, park) som står i förbindelse med naturmark öster om planområdet Området lutar relativt kraftigt, från ca 35 m ö h vid Skogsliden i söder till ca 50 m ö h i norr, på en sträcka av ca 65 meter. Av ansökan framgår att man har önskemål om etablering av tre enbostadshus. Dessutom redovisas en allmän lekplats samt att den nordligaste delen av området ligger kvar som grönområde. Området har idag enskild va-försörjning, delvis i form av föreningsnät som är anslutet till kommunens va-ledningar i den södra delen av Sunningen. Sökanden föreslår att de tre tomtema ska kopplas på det föreningsägda nätet. Enligt Västvatten är kapaciteten på
Dnr KS 2016/00217
Tjänsteskrivelse
2(3)
Kommunledningskontoret
2016-06-14
det enskilda va-nätet oklar. Kommunen har ambitionen att hela området ska anslutas till det kommunala va-nätet i framtiden. Den gällande detaljplanen medger små byggrätter, ursprungligen för fritidshus. Under årens lopp har ett antal mindre detaljplaneändringar utförts för att medge större byggrätter på enskilda tomter. Samhällsbyggnadsförvaltningen har ett uppdrag att se över hela det ursprungliga detaljplaneområdet i ett sammanhang, bl a för att pröva större byggrätter. Ett antagande av en sådan detaljplan ska anpassas till tidpunkten när fastigheterna i området kan erbjudas kommunal vaanslutning. Bedömning av kriterier vid beredning av ärendet Förslaget har prövats mot de kriterier som ställts upp för att bereda den här typen av ärenden och som ansetts vara relevanta i sammanhanget. N edanstående bedömning är gjord med de förutsättningar vi känner till idag. I huvudsak neutralt i förhållande till följande kriterier: - Mark- och vattenanvändning (ÖP): Förslaget varken stödjs av eller strider mot ÖP. - Bostadsförsörjning: Mer bostäder är positivt men av begränsad betydelse för bostadsförsörjningen. I kommunens bostadsförsörjningsprogram bygger de bostadspolitiska målen på de olika hållbarhetsaspekterna. Ur det ekologiska perspektivet är förslaget tveksamt då det skulle ta i anspråk ett allmänt naturområde och innebära ett fortsatt bil beroende. - Samhällsbyggnadsstrategin: Stämmer med strategin i allmänna termer även om huvudfokus ska ligga på tätorterna Uddevalla och Ljungskile. Begränsad tillgång till kollektivtrafik gör att exploateringen inte har stöd i samhällsbyggnadsstrategin. - Näringsliv, handel och offentlig service: Den föreslagna exploateringen bedöms inte påverka kommunens mål i det här avseendet. - Kollektivtrafik: 300 meter till hållplats. En linje, två turer/h. Bidrar inte till ett ökat kollektivt resande. - Ekonomi: Bedöms inte påverka den kommunala ekonomin. Mindre god eller dålig överensstämmelse med följande kriterier: - Miljö och energi, vatten och avlopp: Exploateringen innebär ett fortsatt bilberoende och naturmark tas i anspråk. Området har idag en dagvattenproblematik där det aktuella området utgör en positiv faktor för fördröjning. Om området exploateras skulle mer hårdgjorda ytor tillskapas. Infrastruktur: Mycket låg trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter på det lokala vägnätet (Skogsliden och Barrskogsvägen) med dålig standard avseende beläggning, bredd och lutning. Hälsa och säkerhet: Dålig tillgänglighet p g a brant terräng avseende Skogsliden resp exploateringsområdet Ev bullerutsatt från E6:an. Natur- och kulturmiljö: En central "allmänning" i området skulle tas i anspråk. I och för sig inga utpekade naturvärden, men området torde ha ett rekreationsvärde att bevara.
D nr KS 2016/0021 7
Tjänsteskrivelse
3(3)
Kommunledningskontoret
2016-06-14
Övrigt: Kvaliteten med ett centralt naturområde till gagn för området i stort skulle försvinna om det exploaterades. Dessutom skulle en exploatering i den branta terrängen påverka omgivningen negativt. Det är förståeligt att området undantogs från exploatering i den gällande detaljplanen. Rekommendation mm Den sammantagna bedömningen med utgångspunkt från värdering av ovan redovisade kriterier är att kommunen inte bör ställa sig positiv till detaljplaneupprättande för bostadsändamål. Dessutom har samhällsbyggnadsförvaltningen ett uppdrag att studera området i sin helhet. Tidpunkten för ett antagande av en ny detaljplan ska anpassas till när en anslutning till det kommunala va-nätet kan ske. I det detaljplanearbetet bör hela området ses i ett sammanhang. Om större byggrätter - och därmed möjlighet till fler året runt-boenden-ska tillåtas, desto viktigare är det att bevara de allmänna och gemensamma grönytorna i området även om de idag kanske inte utnyttjas i någon större omfattning.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till sökanden
Hans Johansson Arkitekt
Dnr KS 2016/00217
l (l)
Begäran om planbesked Datum
(1)
sökanden/fastighet Kontoktperson
Fostlghetsbelecknlng- o dress
Dag Westbring
Herrestad 5:67 Sökonde
Porson/organisationsnummer
( lo~ l uromolt ogor e)
580515-4811
Dag Westbring
E·POSI
Adre.ss
[email protected]
skogsliden 26
FosllghelsöQare om annan ön sökande
Postodress
45177 Uddevalla
Enl fulmakt
l Telefon (öven riktnummer)
Mobiltelefon
Mobiltelefon
0705297400
D (l)
Hondel
D
l(orrltlr
D
J
Telefon (även riktnummer)
Industri/loger
Kortfattad beskrivning av åtgärden
Huvud•okUgl syf1e/öndom 61med planförslaget
Jag har blivit tillfrågad om att förvärva fastigheten Herrestad 5:67. Vad finns det för möjlighet att ändra i planen för en byggnation av tre st villor och en allmän lekplats samt sparar ett mindre grönområde en l bif skiss.
Beskrivning av byggnadsverkets koraklär och ungeförlig omfattning
Tre st villor som är anpassade till terrängen och en allmän lekplats_ Tomterna blir ca 800 kvadrat. Har varit i kontakt med västvatten ang vatten o avlopp, dom ser inga hinder att ansluta till det kommunala nätet via föreningen. Har även kontaktat Uddevalla Energi som ej heller hade några invändningar bif handlingar.
(4)
Bifogade handlingar
D
Siluationsplan
l.f l
Planritningl-skisser
D
mustrotlane r
D Proleklb~~rlvnlng
D Fosadritnfng/-s~~ser [l]
Fultmakt tron fastighetsögare
ritt av sökande/Intressent Namnförtydligonde
t>~ ~ oc:: ~ ·t\.:n·· H\ o
[ { } t redningar
PLJLLMfll<-1 PÖR DRG WEST~f.!.l Nh. Il
"
G~LLfk
HERRESTRD
SL!IVNIW~EN
LliJD[VH~LA
(,.j 4 bD/b - b/~ 2D fl
V:t fK1 tfRf LRRS ':16HFINSSoN
ftcua dk~o vt.- '
bi: 1 ~
--
............~: ......
"'l.
-... . . . . . ' .. / ... ....... ~
... '"~.. 30:1
-- .--.
..
.
H_ERRESTAD ..
'l · .
' '·
.
-' -t-
J.p3
~u tV~ iv-. a rit
• o9
o""
Herreotod
05ltatlk
dt fa-~rldf\ A?rogården
rla-f1,
Herrestad 5:67
\
\ \
\
\
-· \
\ l>' 'y/
N
o
,,-._________..,. E
N= 6467881 E~ 139984
System SWEREF 99 12 00 Utskriven 2016-05-17 Kartredovisningen har inte rattsve!i(an, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar
-~
,.
Skala 1:4000
·~\
Tjänsteskrivelse
1(2)
Kommunledningskontoret
2016-08-12
Handläggare
Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon 0522-69 60 03
[email protected]
Redovisning av åtgärder med anledning av socialnämndens delårsrapport 2016-04-30 Sammanfattning
Enligt kommunens "Bestämmelser vid konstaterade eller prognostiserade avvikelser från kommunbidrag eller resp. nämnds/ styrelses internbudget" ska nämnd skyndsamt informera kommunstyrelsen om vilka åtgärder som nämnden avser vidta for att hålla budget. Gränsen f
• • •
• •
det är framfOr allt verksamheterna hemtjänst och boendestöd, placeringar av barn och unga i familjehem, boende enligt LSS for barn och unga samt personlig assistans enligt LSS som står for underskottet ny bedömning av underskottet f
Beslutsunderlag
Socialnämnden 2016-07-20, § 120 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-08-12 Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att godkänna redovisningen.
Dnr KS 2016/00368
2(2)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-08-12
(/),,;_
f/{);;;x
/
··L~~
P eter Larsson Kommundirektör
Expediera till
Dnr KS 2016/00368
/::'i't'd~----------,
Af~ //
Kenneth Erlandsson Ekonomichef
Protokoll Socialnämnden 2016-07-20
§ 120
Dnr SN 2016/00101
Återrapportering av åtgärder med anledning av socialnämndens delårsrapport 2016-04-30 Sammanfattning Socialnämnden beslutade 2016-05-19, § 95, att ge förvaltningen i uppdrag att fottlöpande redovisa vidtagna åtgUrder för all få en ekonomi i balans och att åtgärderna redovisas till kommunstyrelsen enligt styrprinciperna. Med de åtgärder som pågår gör förvaltningen bedömningen all underskottet kommer att ligga på ca 12 mkr vid årets slut. Siffran är beroende av sommarens kostnader. Sammanfattningsvis kommer socialnämnden att ha svårigheter att klara ett nollresultat år 2016. Infår 2017 gör förvaltningen bedömningen att det finns möjligheter att klara ett nollresultat under l~irutsällning alt planerade långsiktiga åtgärder faller ut enligt plan.
Beslutsunderlag Arbetsutskottets protoko112016-07-06, § 40. Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2016-06-22. Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna återrapporteringen av åtgärderna med anledning av socialnämndens delårsrapport för tertial l och övcrliimna den till kommunstyrelsen.
Vid protokollet Florence Johansson Justerat 2016-07-27 Lars-Olof Laxrot
Per-Erik I-Iolmberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 J 6-07-28 intygar Florence Johansson Expedierat 2016-07-28
Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp Socialtjänstens ekonomer
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse Socialtjänsten
2016-06-22
Handläggare
SocialchefMalin Krantz Telefon 0522-69 70 20 [email protected]
Återrapportering av åtgärder med anledning av socialnämndens delårsrapport 2016-04-30 Sammanfattning
Socialnämnden beslutade vid sammanträdet 2016-05-19 § 95 att "ge förvaltningen i uppdrag att fortlöpande redovisa vidtagna åtgärder för att få en ekonomi i balans och att åtgärderna redovisas till kommunstyrelsen enligt styrprinciperna". Socialnämnden kommer sammanfattningsvis att ha svårigheter att klara ett nollresultat år 2016. Med dc >1tgärdcr som pågår görs bedömningen att underskottet kommer ligga på cirka 12 mkr vid örets slut. Siffran är beroende av sommarens kostnader. Inför 2017 görs bedömningen att det Jlnns möjligheter att klara ett nollresultat under förutsättning att planerade långsiktiga åtgärder faller ut enligt plan. Beslutsunderlag
Socialtjänstens tjiinsteskrivelse 2016-06-22 Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar
att godkänna återrapporteringen av åtgärderna med anledning av socialnämndens delårsrapport för tertial l och överlämna den till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Bakgrund
Socialnämnden redovisade i delårsrapporten för tertial l år 2016 en årsprognos på -20,4 mkr. Socialnämnden beslutade vid sammanträdet 2016-05-19 § 95 att "ge förvaltningen i uppdrag att forllöpanclc redovisa vidtagna åtgärder för att få en ekonomi i balans och att åtgärderna redovisas till kommunstyrelsen enligt styrprinciperna". Nuläge
Det är främst fyra omriiden som har stora avvikelser inom socialnämndens ansvarsområde och det handlar om resursfårdelning till hemtjänst och boendestöd, placeringar av barn och unga i familjehem, boende enligt LSS för bam och unga och personlig assistans enligt LSS. Områdena har haft underskott även tidigare år men har ökat i omfattning med stigande volymer och begränsad resurstilldelning och otillräckliga åtgiirclcr för att komma i ekonomisk balans.
1(3) Dnr SN 2016/00101
Tjänsteskrivelse
2(3)
Socialtjänsten
2016-06-22
Ökad ram och långsiktiga åtgärder
Inför 2017 kommer socialnämndens ram utökas med motsvarande 33 mkr. Tillskottet kommer delvis att möta det prognostiserade underskott som redovisats i tertial l. Eftersom socialnämnden också har volymökningar krävs ändå att åtgärder vidtas for att klara socialnämndens åtagande inom angiven ram på längre sikt. Socialnämnden har beslutat om vissa långsiktiga åtgärder. Bland annat görs en översyn av resursfördelningssystemet till hemtjänst och boendestöd med ambitionen hålla angiven budgetram inom området. Socialnämnden har också beslutat att förvaltningen skall ta 11·am en modell för mätning av vårdtyngd inom vård- och omsorgsboendena för att bättre kunna styra resurser och bemanning utifrån vårdtyngd. Modellerna beräknas vara i drift första kvm·talet 20 17. Atgärder i relation till kommunfullmäktiges mått
Prognosen i den senaste delårsrapporten avseende målsättningen i kommunfullmäktiges mått kommer inte all påverkas ytterligare av redovisade åtgärder. Kortsiktiga åtgärder
Det vidtas också ett antal mer kortsiktiga åtgärder för att reducera det prognostiserade underskottet så !&ngt det gör. Kortsiktiga åtgärder som vidtas är översyn av övertidsanvändningcn, senarelUggning av uppstart av vissa vård- och omsorgsplatser, översyn av bemanning utill·ån beläggning på vård- och omsorgsboende, i större grad arbeta för hemmaplanslösningar i relation till placering i annan kommun, minska antal betalningsdagar, översyn lokaler med mera. Totalt förväntas de kortsiktiga åtgärderna ge effekt med totalt ca 8 mkr för år 2016. Nämnden står också inf(ir volymökningar inom bostad med särskild service som behöver hanteras, då det finns risker för ytterligare vitesförelägganden om inte platser tillhandahålls. Pi\ ett av vård- och omsorgsboendena krävs viss personalförstärkning för att undvika vitesfcireliiggandc från arbetsmiljöverket Detta innebär att det inom verksamheten finns kommande kostnadsökningar under året som också behöver mötas med åtgärder fCir att inte öka niinmdens underskott. En försvårande faktor, där konsekvenserna iinnu inte har inträtt, iir de svårigheter som finns atl rekrytera vikarier in får sommaren. Det går i dagsläget inte att bedöma sommarens kostnader och i vilken mån kostadsdrivande åtgiirder behöver tas såsom atl inbeordra av personal osv. Socialnämnden kommer sammanfattningsvis att ha svårigheter att klara ett nollresultat år 2016. Med dc åtgiirdcr som pågår görs bedömningen att underskottet kommer ligga på cirka 12 mkr vid årets slut. Siffl'an är beroende av sommarens kostnader. Förvaltningen knn vidta ytterligare åtgärder utöver de ovan redovisade men dessa är mer ingripande och U\ngtgåcndc i den mån att de kan minska utbudet och kvalitetsupplevelsen för socia lniimndens brukare.
Dnr SN 2016/00101
Tjänsteskrivelse
3(3)
Socialtjänsten
2016-06-22
In får 2017 görs bedömningen alt det 11nns möjligheter alt klara ett nollresultat under förutsättning att planerade långsiktiga åtgärder faller ut enligt plan.
Malin Krantz Socialchef
Expediera till Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp Socialtjänstens ekonomer
Dnr SN 2016/00101
1(4)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-06-22
D nr KS
Handläggare
Utredare Markus Hurtig Telefon 0522-69 60 75 [email protected]
Prövning enligt kommunallagen 6 kap l a § om verksamheten i de kommunala bolagen år 2015, varit förenlig med kommunala ändamål och befogenheter Sammanfattning
Från och med den l januari 2013 trädde ändringar i kommunallagen i kraft som gäller hel- och delägda kommunala företag. Bestämmelserna innebär bl.a. att det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram får verksamheten ska anges i bolagsordningen (3 kap. 17 § KL). Nyssnämnda bestämmelse avser helägda aktiebolag. En fårstärkt uppsiktsplikt har införts får kommunstyrelsen. Styrelsen ska (6 kap l a§ KL) i årliga beslut får varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 16 a § (hel- och delägda bolag) pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen får de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna fårslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-06-22. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att den verksamhet som bedrivits i Uddevalla Utvecklings AB, Uddevalla Turisttrafik AB, Uddevalla Omnibus AB, Uddevalla Event AB, Uddevalla Hamntern1inal AB, Swanfl1lk Shipping AB, Uddevalla Energi AB (inkl dess dotterbolag), Uddevalla Vatten AB, Västvatten AB och Fyrstads Flygplats AB under år 2015 bedöms ha varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet för respektive bolag och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. att delge kommunfullmäktige detta beslut.
Ärendebeskrivning Bakgrund
Från och med den l januari 2013 trädde ändringar i kommunallagen i kraft som gäller hel- och delägda kommunala företag. Bestämmelserna innebär bl.a. att det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram får verksamheten ska anges i
2016/00255
Tjänsteskrivelse
2(4)
Kommunledningskontoret
2016-06-22
bolagsordningen (3 kap. 17 § KL). Nyssnämnda bestämmelse avser helägda aktiebolag. En fårstärkt uppsiktsplikt har införts för kommunstyrelsen. styrelsen ska (6 kap l a§ KL) i årliga beslut får varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 16 a§ (hel- och delägda bolag) pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen får de kommunala befogenheterna. Om styrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna fårslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Grunder och förutsättningar för bedömningen
Sedan reglerna infördes har prövning skett fOr verksamhetsåren 2013 och 2014. Vid dessa prövningar har hänvisats till förhållanden som uppmärksammades vid genomgång av bolagens styrdokument, utförd av advokatbyrå anlitad av kommunen, som gjordes under 2014. Denna visade att det fanns anledning att särskilt hålla uppsikt över viss verksamhet i några av bolagen, vad gäller helägda bolag rör det sig om beställningstrafikens hos Uddevalla Omnibus och kryssnings- och chartertrafiken i Uddevalla Turisttrafik. Generella ägardirektiv -uttalanden från styrelse och lekmannarevisorer Kommunfullmäktige antog under 2015 ett generellt ägardirektiv för Uddevalla kommuns direkt och indirekt helägda bolag (KF 2015-10-14 § 248). För att underlätta den årliga prövningen har i ägardirektiven reglerats bolagens och revisorernas ansvar. Under punkt 14 i generella ägardirektiv: årlig rapport från bolaget utifrån 6 kap. l och l a§§ kommunallagen står att Bolagets styrelse ska årligen redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats ut[fi·ån det i bolagsordningen och det Specifika Agardirektivet angivna ändamålen. Uttalandet ska vara så u(format att det kan läggas till grund/dr lekmannarevisorernas granskning, liksomför kommunstyrelsens uppsikt och beslut enligt 6 kap. l och la§§ kommunallagen. Denna redovisning ska rapporteras till kommunfullmäktige i samband med årsredovisningen. Under punkten 15, revision står följande: Det åligger Bolagets lekmannarevisorer all årligen i sin granskningsrapport särskilt yllra sig om huruvida Bolagels verksamhet bedrivits i enlighet med ändamålet i bolagsordning och ägardirektiv, liksom de kommunala bejhgenheter som utgör ram för verksamheten. Lekmannarevisorerna ska snarast uppmärksamma kommunstyrelsen på om Bolaget brister i de avseenden som omnämnts ovan. Uttalanden i årsredovisning Av de bolag som prövningen omfattar har uttalanden gjorts i årsredovisningen hos samtliga bolag förutom Uddevalla Turisttrafik, Uddevalla Omnibus, Uddevalla Event och Fyrstad Flygplats. Uddevalla Omnibus har gjort utlandet i separat protokoll. Dialog har förts med Uddevalla turisttrafik inför kommande årsredovisning och bolaget har inkommit med uppgifter om kryssnings- och chartertrafiken. I Fyrstad Flygplats är
Dnr KS 2016/00255
3(4)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
D nr KS 20 16/0025 5
2016-06-22
kommunen endast delägare och Uddevalla Event är vilande. Där uttalanden finns intygas att verksamhet bedrivits i enlighet med ändamålet i bolagsordning och ägardirektiv, liksom de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten.
Lekmannarevisorernas bedömningar Lekmannarevisorerna har upprättat granskningsrapporter får samtliga bolag. Inga brister i förhållande till ändamål eller befogenheter har uppmärksammats. Kommunledningskontoret har fört dialog med revisionens ordfårande om hur lekmannarevisorernas granskning framgent ska redovisas utifrån de nya uppdraget i de generella ägardirektiven. Uppsiktsmöten Kommunstyrelsen håller regelbundet s.k. uppsiktsmöten med bolagen. Under 2015 har frågor kring kommunala befogenheter och ändamål diskuterats. Kompetensenligbeten kring verksamheten i vissa kommunala bolag Den genomgång som gjordes av samtliga hel och delägda bolag 2014 fåranledde kommunledningskontoret att rekommendera kommunstyrelsen att särskilt hålla uppsikt över beställningstrafikens hos Uddevalla Omnibuss och kryssnings- och chartertrafiken i Uddevalla turisttrafik. Dessa bolag har till kommunledningskontoret inkommit med uppgifter enligt nedan: Uddevalla Omnibus AB Beställningstrafik omsättning i kronor
..
--·-
2012 2013 · - - - - ---· 2014 2015
Privata bussföretag 249 000 192 480 176 447 95 743
Tågersättning 222 000 208 093 142 678 773 131
---·
Total omsättning i Uddevalla Omnibus AB 2012-2015 2012 180 mkr 183 Mkr 2013 159 Mkr 2014 162 Mkr 2015
Övriga kunder 498 000 364 468 335 581 341 873
Totalt 971 012 767 054 656 720 1210747 ·--·
Som framgår av sammanställningen har beställningstrafiken fördubblats jämfört med tidigare år. Ökningen förklaras, enligt bolaget, av tågersättning som bolaget utfår när tågtrafiken av olika anledningar står still och genom avtal med Västtrafik och Buss i Väst.
=
Tjänsteskrivelse
4(4)
Kommunledningskontoret
D nr KS 2016/00255
2016-06-22
I den mån tågersättning bedrivs för lokal eller regional kollektivtrafik är kommunledningskontorets bedömning att detta torde rymmas inom den kommunala kompetensen.
Uddevalla turisttrafik AB Omsättning kryssnings- och chartertrafik år 2012-2014 2012 2013 Intäkter (kr) Krvssningstrafik 946 068 926 268 Chartertrafik 663 606 714 571 Totalt 1 609 674 l 640 839
l
2014
2015
974 487 619 188 l 593 675
l 019 471 789 657 1809128
I 2014 års genomgång gjordes bedömningen att kryssnings- och charterverksamheter bedöms ligga inom "gråzonen" för den kommunala kompetensen. Dock bedöms att verksamheten, bl.a. med hänsyn till att verksamheterna även till icke ringa del har kulturhistoriska inriktning, tills vidare kan bedrivas kompetensenligt, men att förhållandena får bedömas löpande. Bolaget har uppgett att det saknas intresse för privata initiativ av verksamheten i Uddevalla. Som framgår av ovan har omsättningen i både kryssnings- och chartertrafiken ökat under 2015 jämfört med tidigare år. Kommunledningskontorets bedömning är dock att ökningen inte är av den omfattningen att någon annan rekommendation är att fortsatt följa utvecklingen bör ges. Sammanfattande bedömning
Kommunledningskontorets bedömning, baserad på bolagens uttalanden och revisorernas bedömningar, är att bolagens verksamhet i allt väsentligt under år 2015 bedrivits enligt fastställda kommunala ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna. Notera: Uddevalla Turisttrafik AB harfrom 2016 bytt namn till Uddevalla Turism AB. Uddevalla Even/ är numera avvecklat genomfusion med Uddevalla Utvecklings AB.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
Tjänsteskrivelse
1(2)
Kommunledningskontoret
2016-06-28
Handläggare
Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon 0522-69 61 45 [email protected]
Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att hyra ytterligare lokaler på l 17 -området Sammanfattning
Bam- och utbildningsnämnden har 2016-06-16 beslutat hemställa att kommunstyrelsen med stöd av kommunens fastighetsförvaltning förhyr lokaler på I17 -området motsvarande vuxenutbildningens behov de närmaste åren. Anledningen till det ökande behovet är befolkningsutveeklingen. Ett stort antal elever kommer också att tillforas vuxenutbildningen i takt med att asylärenden avgörs inom de kommande två åren. Behoven bedöms uppgå till 2000 m2 under en period av 3-4 år. Hur stort behov som finns därefter anger nämnden som svårt att bedöma men om behovet skulle minska har vuxenutbildningen idag flera kontrakt som kan sägas upp med relativt korta uppsägningstider. Nämndens bedömning är att gymnasieskolans lokalbehov inom kort kommer att kräva mer lokaler och att det därfor är låg ekonomisk risk att hyra lokaler lämpliga for gymnasie- och/eller vuxenutbildning under den kommande tioårsperioden. Kommunledningskontoret har fort dialog med Hemsö som äger fastigheterna på 117området. I nuläget finns inga lediga lokaler. Dialogen har dock resulterat i en avsiktsf6rklaring, daterad juni 2016, i vilken kommunen meddelar att man vill tillforhyra ytterligare lokalytor i byggnad 4 så snmi vakanser uppstår. Hyresvärden ska enligt överenskommelsen hålla vakanta ytor tillgängliga for avtalstecknande med Uddevalla kommun i 45 dagar från dagen då Hemsö meddelat att lokal finns ledig att hyra. Kommunledningskontoret avser att ta förnyad kontakt med Hemsö efter sommaren for avstämning. I övrigt sker den fortsatta hanteringen enli!,>t gängse rutiner for lokalf6rsörjning.
Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-06-28. Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2016-05-26. Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag 2016-06-16 § 86. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar
Dnr KS 2016/00337
""'v"'(<-
~
!;;;)
"J?
+o At-~-t-\'\)~
Tjänsteskrivelse 2016-06-28
att som svar på barn- och utbildningsnämndens hemställan lämna ovan redogörelse for arbetet med att lösa vuxenutbildningens lokalbehov.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Barn oeh utbildningsnämnden
2(2)
Kommunledningskontoret
Mattias Hagelberg Lokalstrateg
Dnr KS 2016/00337
l··; }··~~
Lt(, Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden
2016-06-16
§ 86
Dnr BUN 2016/00335
Förhyrning av lokaler på 117 SammanfaHning
Barn och utbildningsnämndens verksamheter står inför en mycket omfattande volymexpansion under hela den kommande tioårsperioden. Med erfarenhet av tidsåtgången för att planera för och bygga ut lokaltillgången är det av största vikt att tillgång tilllämpliga lokaler säkras i god tid för att undvika den stora lokalbrist som idag finns inom forskol e- och grundskoleverksamheterna. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen står inför stora påfrestningar for att få plats med den stora mängden nyanlända elever som kan förutses inom dem närmste åren. För att klara detta föreslås barn och utbildningsnämnden hemställa till kommunstyrelsen att få förhyra ytterligare lokaler på l 17 -området. Beslutsunderlog Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2016-05-26
Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar
att hemställa att kommunstyrelsen med stöd av kommunens fastighetsförvaltning förhyr lokaler på Il7-området motsvarande vuxenutbildningens behov de närmaste åren
Vid protokollet Hans-Lennart Schylberg Justerat 2016-06-22 Cecilia Sandberg (S), Sonny Persson (S) J usleringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-06-22 intygar Pernilla Gustafsson Expedierat 2016-06-22 Kommunstyrelsen Vuxenutbildningen
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse Barn och utbildning
2016-05-26
Dnr BUN 2016/00335
Handläggare
Förvaltningschef Hans-Lennart Schylberg Telelon 0522-69 68 52 [email protected]
Förhyrning av lokaler på 117 Sammanfattning Barn och utbildningsnämndens verksamheter står inför en mycket omfattande volymexpansion under hela den kommande tioårsperioden. Med erfarenhet av tidsåtgången för att planera för och bygga ut lokaltillgången är det av största vikt att tillgång tilllämpliga lokaler säkras i god tid för att undvika den stora lokalbrist som idag finns inom förskol e- och grundskoleverksamheterna. Gymnasieskolan och vuxenutbildningen står inför stora påfrestningar för att få plats med den stora mängden nyanlända elever som kan förutses inom dem närmste åren. För att klara detta föreslås barn och utbildningsnämnden hemställa till kommunstyrelsen att få förhyra ytterligare lokaler på I 17 -området. Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse 2016-05-26
Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa att kommunstyrelsen med stöd av kommunens fastighetsförvaltning förhyr lokaler på I 17 -området motsvarande vuxenutbildningens behov de närmaste åren.
Ärendebeskrivning Under 2015 har Uddevallas befolkningsökning varit högre än tidigare år. Den alldeles nyligen uppdaterade befolkningsprognosen pekar på ännu större ökning 2016 och 2017. Detta ställer stora krav på barn och utbildningsnämndens verksamheter. Lokalbristen i förskolan och grundskolan än akut och det är mycket viktigt att inte gymnasieskolan och vuxenutbildningen hamnar i samma situation. De senaste årens stora invandring har lett till att det just nu finns många asylsökande som inte fått sin asylansökan behandlad ännu. Förskolan och ungdomsskolan måste erbjuda sina verksamheter till asylsökande men vuxenutbildnings sfi-verksamhet ska erbjudas de som fått upphållstillstånd och som startar sin etablering i landet. Det betyder att ett stort antal elever kommer att tillföras vuxenutbildningen i takt med att asylärendena avgörs inom de kommande två åren.
Tjänsteskrivelse
2(2)
Barn och utbildning
2016-05-26
Verksamhetschefen gör bedömningen att ytterligare 2 000 m2 behövs under en period av 3-4 år. Hur stort behov som finns därefter är svårt att säga men om behovet skulle minska har vuxenutbildningen idag flera kontrakt som kan sägas upp med relativt korta uppsägningstider. Förvaltningens bedömning är dock att gymnasieskolans lokalbehov inom kort kommer att kräva mer lokaler och att det är låg ekonomisk risk att hyra lokaler lämpliga för gymnasie- och/eller vuxenutbildning under den kommande tioårsperioden. Förslaget är att kommunstyrelsen uppdrar åt kommunens lokalstrateg och fastighetsförvaltare att, med underlag från vuxenutbildningen inleda förhandlingar med berörd fastighetsägare.
Hans-Lennart Schylberg Skolchef
Expediera till
Kommunstyreisen
UlfLarsson Verksamhetschef vuxenutbildningen
Dnr BUN 2016/00335
Tjänsteskrivelse
1(2)
Kommunledningskontoret
2016-06-30
Handläggare
Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon 0522-69 61 45 [email protected]
Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att beställa tre färskolemoduler Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden beslutade 2016-06-16 att hos kommunstyrelsen hemställa att få beställa tre forskolemoduler med vardera två avdelningar. Nämnden motiverar sin hemställan med att lokalbristen i forskolan under de två senaste åren varit akut. Flera av de planerade akuta och tillfålliga lokallösningar som forvallningen arbetat med har av olika skäl inte kunnat genom foras. På grund av lång leveranstid for moduler har inriktningen i samråd med fastighetskontoret därutöver varit mot permanenta lokaler som medfor marginellt längre leveranstid med bättre kvalitet och ekonomi över tid. Ä ven byggandet av de permanenta lokalerna har dock drabbats av fOrdröjningar av olika skäl. Nu har dessutom arbetsmiljön vid ett par befintliga enheter befunnits ha sådana brister att arbetsmiljöåtgärder kan komma att begränsa tillgången till dessa. Därfor bedöms att moduler behöver beställas till de tre platser som bygglov beviljats på (Herrestad, Dalaberg och Skansen). Modulen är den standardmodul som upphandlats till Skogslyckan. Det betyder tre moduler a två avdelningar till en årlig kostnad av drygt l mnkr per enhet enligt gjorda forstudier (kalkylen utgår från en femårsperiod).
Barn och utbildningsnämnden har under 2015 och 2016 endast utnyttjat en mindre del av tilldelat investeringsutrymme. Till stor del beror det på att planerade lokalforändringar inte kunnat genom foras. En konsekvens av det är nu att moduler behöver anskaffas. Den hyreskostnad som det medfor skulle i annat fall ha kommit som kapitaltjänstkostnad om investeringsplanen genomf6rts. Barn och utbildningsnämnden anger att den har begränsade möjligheter till effektivisering av verksamheten for att skapa det utrymme som krävs f6r att täcka den tillkommande hyreskostnaden. Dock är lokalanskaffningen nödvändig for att kommunen ska kunna genomfora sitt åtagande. Nämnden avser lyfta dess tillkommande lokalkostnader i kommande budgetdialoger. Då den årliga hyreskostnaden överstiger
J
mkr ska ärendet behandlas av kommunstyrelsen.
Kommunledningskontorets bedömning är att iordningställande av mark m.m. kommer att uppgå till omkring 500 tkr per modul, dvs l ,5 mkr for tre moduler. Finansiering av detta kan ske inom ramen f6r 2017 års investeringsbudgeL Hyra och kostnader for investering får hanteras inom barn- och utbildningsnämndens befintliga budgetram.
Dnr KS 2016/00336
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-06-30
Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-06-28. Barn- och utbildningsnämndens protokoll 2016-06-16 § 88. Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-06-14. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
att bifalla barn- och utbildningsnämndens hemställan om att få beställa tre fårskolemoduler med vardera två avdelningar, att investeringar i form av iordningställande av mark finansieras inom ramen får 2017 års investeringsbudget att hyra och kostnader får investering ska hanteras inom barn- och utbildningsnämndens befintliga budgetram.
-,;···)
-}
/:.;~~,_-:_.:_.
1a
-~
···-·-···
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen
Mattias Hagelberg Lokalstrateg ·
2(2) D nr KS 2016/00336
Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden
2016-06-16
§ 88
Dnr BUN 2016/00430
Förskalemoduler Sammanfattning
Lokalbristen i förskolan har under de två senaste åren varit akut. Flera av de planerade akuta och tillfålliga lokallösningar som förvaltningen arbetat med har av olika skäl inte kunnat genomföras. På grund av lång leveranstid för moduler har inriktningen i samråd med fastighetskontoret därutöver varit mot permanenta lokaler som medför marginellt längre leveranstid med bättre kvalitet och ekonomi över tid. Ä ven byggandet av de permanenta lokalerna har dock drabbats av fördröjningar av olika skäl. Nu har dessutom arbetsmiljön vid ett par befintliga enheter befunnits ha sådana brister att arbetsmiljöåtgärder kan komma att begränsa tillgången till dessa. Därför bedömer förvaltningen, i brist på andra lösningar, att moduler behöver beställas till de tre platser som vi etter förstudier ratt bygglov på. Det betyder tre moduler a två avdelningar till en årlig kostnad av drygt l mnkr per enhet enligt gjorda förstudier. Beslutsunderlag
Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-06-14.
Beslut
Barn och utbildningsnämnden beslutar
att hos kommunstyrelsen hemställa att få beställa tre förskolemoduler med vardera två avdelningar enligt förvaltningens beskrivning
Vid protokollet Hans-Lennart Schylberg Justerat 2016-06-22 Cecilia Sandberg (S), Sonny Persson (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-06-22 intygar Pernilla Gustafsson Expedierat 2016-06-22 Lokalplanerare B UN Kommunstyrelsen Förskalekontoret
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse Barn och utbildning
2016-06-14
Dnr BUN 2016/00430
Handläggare
Skolchef Hans-Lennart Schylberg Telefon 0522-69 68 52
[email protected]
Förskalemoduler Sammanfattning Lokalbristen i förskolan har under de två senaste åren varit akut. Flera av de planerade akuta och tillfälliga lokallösningar som förvaltningen arbetat med har av olika skäl inte kunnat genomföras. På grund av lång leveranstid för moduler har inriktningen i samråd med fastighetskontoret därutöver varit mot permanenta lokaler som medför marginellt längre leveranstid med bättre kvalitet och ekonomi över tid.
Ä ven byggandet av de permanenta lokalerna har dock drabbats av fördröjningar av olika skäl. Nu har dessutom arbetsmiljön vid ett par befintliga enheter befunnits ha sådana brister att arbetsmiljöåtgärder kan komma att begränsa tillgången till dessa. Därför bedömer förvaltningen, i brist på andra lösningar, att moduler behöver beställas till de tre platser som vi efter forstudier fått bygglov på. Det betyder tre moduler å två avdelningar till en årlig kostnad av drygt l mnkr per enhet enligt gjorda förstudier. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-06-14. Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar
att hos kommunstyrelsen hemställa att få beställa tre förskolemoduler med vardera två avdelningar enligt förvaltningens beskrivning. Ärendebeskrivning Lokalbristen i forskolan har under de två senaste åren varit akut. Flera av de planerade akuta och tillfälliga lokallösningar som förvaltningen arbetat med har av olika skäl inte kunnat genomföras. På grund av lång leveranstid för moduler har inriktningen i samråd med fastighetskontoret därutöver varit mot permanenta lokaler som medfor marginellt längre leveranstid med bättre kvalitet och ekonomi över tid.
Ä ven byggandet av de permanenta lokalerna har dock drabbats av fördröjningar av olika skäl. Nu har dessutom arbetsmiljön vid ett par befintliga enheter befunnits ha sådana brister att arbetsmiljöåtgärder kan komma att begränsa tillgången till dessa. Därför bedömer förvaltningen, i brist på andra lösningar, att moduler behöver beställas till de tre platser som vi efter forstudier fått bygglov på (Herrestad, Dalaberg och Skansen). Modulen är den standardmodul som upphandlats till Skogslyckan. Det betyder tre moduler å två avdelningar till en årlig kostnad av drygt l mnkr per enhet enligt gjorda förstudier (kalkylen utgår från en femårsperiod).
Tjänsteskrivelse
2(2)
Barn och utbildning
2016-06-14
Finansiering Barn och utbildningsnämnden har under 2015 och 2016 endast utnyttjat en mindre del av tilldelat investeringsutrymme. Till stor del beror det på att planerade lokalförändringar inte kunnat genomföras. Det finns flera olika skäl till det men olika hinder har påverkat genomförandet negativt. En konsekvens av det är nu att moduler behöver anskaffas. Den hyreskostnad som det medför skulle i annat fall ha kommit som kapitaltjänstkostnad om investeringsplanen genomförts.
Barn och utbildningsnämnden har begränsade möjligheter till effektivisering av verksamheten för att skapa det utrymme som krävs för att täcka den tillkommande hyreskostnaden. Dock är lokalanskaffningen nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sitt åtagande. Frågan om nämndens tillkommande lokalkostnader måste fortsatt lyftas i kommande budgetdialoger.
Hans-Lennart Schylberg skolchef
Expediera till
Dnr BUN 2016/00430
1(4)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-06-01
Handläggare
Arkitekt Hans Johansson 0522-69 73 25 [email protected]
Telefon
Utvärdering av kriterier för bedömning av ny-och ombyggnadsprojekt Sammanfattning
Kommunstyrelsen beslutade om kriterier för bedömning av ny- och ombyggnadsprojekt 2015-05-27 samt att en utvärdering av kriteriernas tillämpning skulle ske efter ett år och redovisas vid kommunstyrelsens sammanträde i juni 2016. Kommunledningskontorets utvärdering föreligger nu och man kommer fram till att användningen av kriterierna innebär att den första fasen av samhällsbyggnadsprocessen getts en tydligare koppling till de mål kommunen fastställt. De säkerställer också att projekt blir allsidigt belysta samt att hållbarhetsfrågorna vägs in. Kriterierna, tillsammans med den kunskap tjänstemännen i den s k förprövningsgruppen besitter, utgör grund för den samlade bedömning som redovisas i tjänsteskrivelser inför politiskt ställningstagande. Kommunledningskontoret redovisar också i utvärderingen att arbetssättet kan utvecklas och förfinas genom att tydligare fördela ansvaret för bevakning av kriterierna. Struktur och innehåll i dessa behöver ses över så att bevakningsansvaret lättare kan härledas till en ansvarig förvaltning/avdelning. Detta kan innebära att vissa kriterier delas upp och ges en tydligare beskrivning med ytterligare exempel på frågeställningar som är kopplade till kriterierna. Processen kan genom ett tydligt fördelat ansvar bli än mer effektiv och professionell. Kommunledningskontoret bedömer att detta kan genomföras inom ramen för befintliga kriterier och beslut. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-06-0 l. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar
att
godkänna kommunledningskontorets utvärdering av kriterier för bedömning av ny- och ombyggnadsprojekt
Ärendebeskrivning
Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2015-01-14 att frågor som avser planbesked, markanvisning och andra större exploateringsinitiativ ska beredas enligt en fastställd rutin (förprövning) med tydliga och transparenta kriterier. Kriterier för förprövningen ska fastställas av kommunstyrelsen. Bakgrunden till beslutet är behovet att tydliggöra och effektivisera en del av samhällsbyggnadsprocessen inom Uddevalla kommun. Bered-
Dnr
KS 2016/00280
Tjänsteskrivelse
2(4)
Kommunledningskontoret
2016-06-01
ningskravet gäller för såväl projekt som initieras av kommunen som av privat aktör och omfattar nybyggnation eller förändringar i byggnation som förutsätter ny eller ändrad detaljplan oavsett om det gäller kommunägd eller privatägd mark. Kommunstyrelsen beslutade om kriterier för bedömning av ny- och ombyggnadsprojekt 2015-05-27 och att dessa skulle tillämpas tillsvidare samt att en utvärdering av kriteriernas tillämpning skulle ske om ett år och redovisas vid kommunstyreslens sammanträde i juni 2016. Syftet med förprövning och kriterier Förprövning av nya projekt syftar till att på ett tidigt stadium göra en bedömning av hur projektet förhåller sig till de mål kommunen fastställt på olika områden. Kommunen har många mål- och styrdokument varför målbilden är komplex och mångfasetterad. De kriterier som lagts till grund för bedömning av projekt syftar till att säkerställa att varje projekt belyses allsidigt och med utgångspunkt från kommunens målsättningar. Alla projekt ska bedömas utifrån samma frågeställningar och bedömningsgrunderna ska vara kända på förhand. Förprövningen ska med utgångspunkt från fastställda kriterier bedöma om ett projekt bidrar till att nå målbilden och därmed till önskad utveckling. Kriterierna ska medverka till att skapa ett enhetligt och kvalitativt beslutsunderlag inför fortsatt handläggning av ärendet. Vilka är kriterierna? Kriterierna är skapade utifrån kommunens måldokument Flertalet av måldokumenten utgår från såväl ekologiska som ekonomiska och sociala aspekter varför hållbarhetsfrågorna vägs in i respektive målsättning/kriterium. Kriterierna är för närvarande 13 st till antalet varav ett är öppet för att kunna beskriva ett projekts kvaliteter eller brister som eventuellt inte faller inom övriga kriterier. För varje kriterium hänvisas till vilket/vilka måldokument kriteriet bygger på och som stöd för bedömning har ett antal exempelfrågeställningar formulerats som kan bidra till att klarlägga om projektet medverkar till att nå det önskade målet. Kriteriernas tillämpning Bedömning av projekt enligt kommunstyrelsens kriterier sker i den s k förprövningsgruppen. Gruppen är sammansatt av representanter från kommunens alla förvaltningar och bolag. Möten hålls månadsvis för att löpande kunna behandla inkomna ansökningar. Beredningen tar sin utgångspunkt i kriterierna och följer en fastställd mall för bedömning av måluppfyllnad. Kommentarer lämnas till varje relevant kriterium. Projekt bedöms utifrån vart och ett av kriterierna och kan således ha både positiv som negativ påverkan på olika mål. I slutändan görs en sammanvägd bedömning av projektets måluppfyllelse vilket resulterar i en rekommendation till beslut i kommunstyrel-
Dnr KS 2016/00280
Tjänsteskrivelse
3(4)
Kommunledningskontoret
2016-06-01
sen. Ansvaret for forprövning ligger organisatorisk hos avdelningen for strategisk samhällsplanering inom kommunledningskontoret I den konkreta ärendehanteringen har vissa kriterier mer relevans än andra då de är mer grundläggande till sin karaktär. Projekt bedöms alltid utifrån dessa kriterier. Några kriterier saknar relevans for vissa typer av projekt p g a sin geografiska lokalisering eller sin ringa omfattning och kan då inte tillämpas. Detta kan t ex gälla Maritim strategi, IT och landsbygdsutveckling. Dessa kriterier bör dock inte tas bort, då de i vissa ärenden ska beaktas/värderas. Vid bedömning enligt de olika kriterierna är inte alla att anse som likvärdiga. I den samlade bedömningen tillmäts kriterier olika betydelse utifrån fOrprövningsgruppens värdering över vilken påverkan projektet kan innebära på olika mål. Översiktsplanen (markoch vattenanvändningen) och samhällsbyggnadsstrategin är sektorsövergripande och har stor tyngd vid bedömningen. Kriteriet IT (med mål- och styrdokumentet ITinfrastruktur-program/Bredbandsstrategi 2012-2015) är ett kriterium som tillmäts liten betydelse vid bedömning av projekts måluppfylland. En regelrätt viktning av kriterierna vilket i forlängningen skulle göra forprövningen till en "matematisk" beräkning ter sig svår att genomfora. Kriteriernas omfattning Kriterierna ska säkerställa att projekt blir allsidigt belysta och står i överensstämmelse med kommunens mål. Det är dock inte möjligt att på ett så tidigt stadium som vid forprövning analysera samtliga konsekvenser av ett projekt. Värderingen utifrån kriterierna ger en indikation och utgör en generell bedömning som kan ligga till grund for ett ställningstagande om lämpligheten av ett projekt. I det fortsatta arbetet, primärt detaljplanearbetet, belyses konsekvenserna av forslaget tydligare, ibland genom ytterligare utredningar. Att pröva lämpligheten av och konsekvensbeskriva det som foreslås är grundläggande vid detaljplaneupprättande. De 13 kriterierna ger sammantaget en god bild om såväl ekologiska, ekonomiska som sociala konsekvenser av ett projekt och foljsamheten till kommunens mål- och styrdokument Kriteriet "Övriga kvaliteter och brister" tillåter att andra aspekter, än sådana som direkt ingår under de övriga kriterierna, kan tas upp till värdering. Ytterligare kriterier bedöms inte tillfora prövningen större kvaliteter. Kriterier som inte kan härledas/grundas på måldokument blir också svåra att tillämpa. Bidrar kriterierna till att skapa ett bra beslutsunderlag? Kriterierna utgör utgångspunkt for forprövning av nya projekt. Förprövningsgruppens medlemmar representerar olika verksamheter och kunskapsområden och har en expertkunskap inom sina respektive områden. Kombinationen av kriterier som borgar for rätt utgångspunkter i bedömningen och den samlade kunskap gruppens medlemmar besitter skapar forutsättningar for att projekt blir väl belysta och att konsekvenserna av ett projekt på olika plan inte forbises. Underlaget utgör grund for fOrprövningens samlade be-
Dnr KS 2016/00280
Tjänsteskrivelse
4(4)
Kommunledningskontoret
2016-06-01
dömning vilken sammanfattas i en rekommendation för politiskt ställningstagande. Det underlag som lämnas av förprövningsgruppen tydliggör genom kriterierna projektets måluppfyllnad och ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. slutsats Förvaltningen bedömer att kriteriernas tillämpning i förprövningsarbetet inneburit att den inledande fasen i samhällsbyggnadsprocessen blivit tydligare och mer effektiv. Kriterierna säkerställer att kommunens måldokument beaktas och konsekvensbeskrivs. Genom att använda på förhand kända kriterier som bedömningsgrund skapas större förutsägbarhet, vilket i förlängningen kan bidra till högre kvalitet på inkomna ansökningar genom att initiativtagare till olika byggnadsprojekt på förhand känner till på vilka grunder ett projektförslag kommer att prövas. I och med att motiveringen för kommunens beslut kan härledas till olika måldokument blir processen tydlig och mer transparent skälen för såväl negativa som positiva plan- eller exploateringsbesked är motiverade och därmed lättare att förstå. Arbetssättet vid förprövning kan utvecklas och förfinas genom att inom förprövningsgruppen fördela ansvaret för bevakning av kriterierna (måldokument). Kriteriernas struktur och dess innehåll kan därför behöva ses över så att bevakningsansvaret lättare kan härledas till en ansvarig förvaltning/avdelning som utser en handläggare/expert. Detta kan innebära att vissa kriterier delas upp och ges en tydligare beskrivning med ytterligare exempel på frågeställningar som är kopplade till kriterierna. Processen kan genom ett tydligt fördelat ansvar bli än mer effektiv och professionell. Kommunledningskontoret bedömer att detta kan genomföras inom ramen för befintliga kriterier.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
Sven Andersson Strateg samhällsplanering
Hans Johansson Arkitekt
Dnr KS 2016/00280
Tjänsteskrivelse
1(4)
Kommunledningskontoret
2016-06-29
Handläggare
Utredare Markus Hurtig Telefon 0522-69 60 75 [email protected]
Framställan från IFK Uddevalla om att ingå avtal om tomträtt för del av Helenedal 1:1 samt köp av kommunägd egendom på fastigheten Sammanfattning
IFK Uddevalla har till kultur- och fritidsnämnden inkommit med framställan om att ingå avtal om tomträtt för del av fastigheten Helenedal l: l och köp av kommunen ägd egendom på fastigheten. I sin framställan framhåller föreningen, att den under de 15 år som hyresrätten gällt, gjort mycket stora investeringar i syfte att anpassa anläggningen, som ursprungligen byggdes för issporter, till en attraktiv anläggning för fotbollsverksamhet Under åren har en ständig intern fråga varit om det är rimligt att utföra många för föreningen mycket omfattande insatser på en anläggning som man endast har hyresrätt för. Samtliga insatser medför betydande värdehöjningar och som kunnat användas som säkerheter i den händelse föreningen varit eller kommer att vara i behov av att ta upp lån för ytterligare anpassningar för att möta nya behov. Föreningen pekar här bl.a. på sin ambition om ett fördjupade insatser med redan påbörjat integrationsarbete. Ärendet bereddes först av kultur- och fritidsnämnden som beslutade att ställa sig positiv till framställan samt att överlämna ärendet till kommunstyrelsen för avgörande om fortsatt hantering. Kommunstyrelsen remitterade ärendet till samhällsbyggnadsnämnden som inte har något att erinra mot förslaget. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-06-29. Samhällsbyggnadsnämndens protokoll 2016-06-09 § 2 71. Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-05-17. Kultur- och fritidsnämndens protokoll 2016-04-21. Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-03-29. Framställan från IFK Uddevalla 2015-12-13. Avtal om lokalhyra undertecknat 2000-08-17, med tillägg undertecknat 2000-09-27. Kommunfullmäktiges protokoll 2000-1 O-l O § 14 7.
Dnr KS 2016/00236
Tjänsteskrivelse
2(4)
Kommunledningskontoret
2016-06-29
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att överlämna ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för fortsatt handläggning i syfte att ersätta hyreskontraktet med tomträttssavtal samt överlåta byggnader och anläggning till IFK Uddevalla, samt i övrigt handha kontakterna med föreningen i ärendet, Ärendebeskrivning
IFK Uddevalla har till kultur- och fritidsnämnden inkommit med framställan om att ingå avtal om tomträtt för del av fastigheten Helenedal l: l och köp av kommunen ägd egendom på fastigheten. I sin framställan skriver föreningen, att den under de 15 år som hyresrätten gällt, gjort mycket stora investeringar i syfte att anpassa anläggningen, som ursprungligen byggdes för issporter, till en attraktiv anläggning för fotbollsverksamhet Under åren har en ständig intern fråga varit om det är rimligt att utföra många för föreningen mycket omfattande insatser på en anläggning som man endast har hyresrätt för. Samtliga insatser medför betydande värdehöjningar och som kunnat användas som säkerheter i den händelse föreningen varit eller kommer att vara i behov av att ta upp lån för ytterligare anpassningar för att möta nya behov. Föreningen pekar här bl.a. på sin ambition om fördjupade insatser med redan påbörjat integrationsarbete. Ärendet bereddes först av kultur- och fritidsnämnden som sedan sände ärendet till kommunstyrelsen för avgörande om fortsatt hantering. Kommunstyrelsen remitterade ärendet till samhällsbyggnadsnämnden. Kultur- och fritidsnämndens behandling av ärendet
Kommunfullmäktige beslutade 2000-10-10 § 147 att godkänna dåvarande fritidsnämnds förslag till hyresavtal att gälla tiden 2000-09-01-2030-09-01 , dvs. under 30 år och med en årshyra om 500 kronor/år. Beslutet grundade sig på flera utgångspunkter, bl.a. en vid den tiden tydlig politisk målsättning om att stimulera föreningar till ökad och etablering av verksamhet i de norra stadsdelarna. En metod var att ge föreningar bästa möj liga förutsättningar. Av avtalet framgår bl. a. att föreningen har fullt kostnadsansvar för anläggningens drift och eventuella investeringar. Kultur- och fritidsnämnden är kommunens ägare av det (exkl. marken) som enligt hyresavtalet upplåts till föreningen. Närliggande är att överföra detta ägande till samhällsbyggnadsnämnden och att det i normal ordning ska finnas ett internt hyresavtal mellan nämnderna. Den förändringen kommer inte att påverka relationen mellan kommunen och föreningen beroende på att hyresvillkoren ligger fast till år 2030. Tomträtt innebär att fastighetsägare upplåter hel eller del av fastighet under vissa villkor till en s.k. besittningsinnehavare, som köper det som finns och som tillförs fastigheten,
Dnr KS 2016/00236
Tjänsteskrivelse
3(4)
Kommunledningskontoret
2016-06-29
bl.a. byggnader. Uddevalla har för tillfället ett antal avtal om tomträtt med föreningar, bl.a. Ljungskile Sportklubb, Ljungskile Tennisförening, Bokenäs IF och Stiftelsen Backamo Lägerplats. Samhällsbyggnad har under samråd om ärendets hantering, framfört att kommunen inte har för avsikt att använda det aktuella markområdet till annat ändamål under överskådlig framtid samt att det inte föreligger några principiella hinder mot att föreningen köper byggnader och annan lös egendom. Kultur och fritid ser positivt på att upplåtelsen mellan kommunen och föreningen i form av hyresrätt omvandlas till tomträtt. Den leder till en betydligt större tydlighet om ägandeförhållande och ansvar samt förstärker föreningens förutsättningar att utvecklas. Viktigt från kultur och fritids sida är, att det tydligt framgår tomträttsavtalet att detta gäller under förutsättning att det bedrivs ideell idrottslig verksamhet. Mot bakgrund av att kommunfullmäktige godkände hyresavtalet med hyresrätt, överlämnade nämnden föreningens framställan till kommunstyrelsen för avgörande om fortsatt hantering. Samhällsbyggnadsnämndens behandling av ärendet
Samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig inte negativa till föreningens önskemål. Förvaltningen lämnar en kort redogörelse för vilka kostnader ett förändrat avtalsförhållande kan medföra för föreningen. En tomträtt kan endast upplåtas på hel fastighet vilket betyder att hyresområdet måste styckas av genom förrättning av Lantmäteriet vilket beräknas kosta ca 40 000 kronor. Blivande tomträttshavare står kostnaden för förrättningen liksom de kostnader eventuella nya serviser för vatten och avlopp, ny dragning av el och liknande skulle med:föra. Den årliga tomträttsavgälden beräknas utefter marknadsvärdet på den blivande fastigheten. En marknadsmässig värdering av området som ska ligga till grund för tomträttsavgälden beställs och bekostas av markägaren Uddevalla kommun. Området består av cirka 20 000 m2 mark för fritidsanläggningar och cirka 450 m2 mark med byggrätt. Mot bakgrund av nyligen genomförd värdering av liknande mark i kommunen beräknas tomträttsavgälden hamna på ett belopp om cirka 20 000 kronor per år. Byggnaderna och anläggningarna kommer, vid det eventuella tomträttsbildandet, även de att genomgå en marknadsmässig värdering vilken kommer att ligga till grund för framtida köpeskilling. Kommunledningskontorets bedömning
Då kultur- och fritidsnämnden ställt sig positiv till föreningens framställan och överlämnat till kommunstyrelsen att besluta om den fortsatta hanteringen föreslås
Dnr KS 2016/00236
Tjänsteskrivelse
4(4)
Kommunledningskontoret
2016-06-29
ärendet överlämnas till samhällsbyggnadsnämnden, för fortsatt handläggning i syfte att ersätta hyreskontraktet med ett tomträttssavtal samt överlåta byggnader och anläggning till IFK, samt i övrigt handha kontakterna med föreningen i ärendet. Nämndens mandat begränsas i dess reglemente till upplåtelse av tomträtt upp till ett värde av l 00 basbelopp. Vid värde över detta belopp ska kommunfullmäktige besluta. Det nuvarande hyresavtalet godkändes av kommunfullmäktige i oktober år 2000. Hyreskontaktet gäller i 30 år (t.o.m. 2030-09-01). Avtalet ger ingen möjlighet till ensidig uppsägning från endera parten under avtalstiden. Då kommunfullmäktige godkänt avtalet och avtalstiden inte gått ut är bedömningen att kommunfullmäktige slutligen bör avgöra om avtalet ska sägas upp, alternativt överlåta åt samhällsbyggnadsnämnden att besluta. I kultur- och fritidsnämndens beslutsunderlag framhålls vikten av att det tydligt framgår av ett framtida tomrättsavtal att det ska bedrivas ideell idrottslig verksamhet på området. I samhällsbyggnadsnämndens fortsatta handläggning bör ingå att utreda hur denna aspekt kan säkerställas. Kommunledningskontoret delar tidigare redovisad uppfattning att ett tomträttsavtal inte skulle påverka kommunens strategiska samhällsplanering negativt.
~
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden
Dnr KS 2016/00236
Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden
2016-06-09
§ 271
Dnr SBN 2016/00295
Remiss enligt Kommunstyrelsens ordförandes del.nr 8 om framställan från IFK Uddevalla om att ingå avtal om tomträtt för del av fastigheten Helenedall :l m m Sammanfattning
IFK Uddevalla har till Kultur- och fritidsnämnden inkommit med förfrågan om att avsluta sitt hyresavtal på del av Helenedal l: l och ersätta detta med ett tomträttsavtaL I samband med den eventuella tomträttsupplåtelsen önskar IFK Uddevalla också att köpa de av kommunen ägda fastighetstillbehören på fastigheten. Kultur- och fritidsnämnden har ställt sig positiva till IFK Uddevallas förfrågan och skickat ärendet vidare till Kommunstyrelsen för avgörande om fortsatt hantering. Kommunstyrelsen har i sin tur skickat ärendet på remiss till Samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig inte negativa till förändringen under förutsättning att kostnaderna i samband med förändringen beaktas. Förutom kostnaderna för bildandet av en fastighet som krävs för tomträtt, tillkommer för IFK Uddevalla också kostnader för fastighetstillbehören, en årlig tomträttsavgäld samt övriga med tomträttsbildandet tillhörande kostnader. För Uddevalla kommun uppstår kostnader för värdering av den blivande fastigheten samt för värdering av fastighetstillbehören.
Beslutsunderlag
Nu gällande hyresavtal mellan Uddevalla kommun och IFK Uddevalla 2000-08-17 samt tillägg till avtalet 2000-09-27 Framställan från IFK Uddevalla 2015-12-13 Protokollsutdrag Kultur- och fritidsnämnden Dnr KFN 2015/00173 § 43, 2016-04-21 Delegationsbeslut Kommunledningskontoret, KS 2016/00236, 2015-04-26 Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-05-17
Beslut
Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse som yttrande på Kommunstyrelsens
ordförandes remiss.
Justerandes signatur
Utdrags bestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(3)
Samhällsbyggnad
2016-05-17
Dnr SBN 2016/00295
Handläggare
Mark- och exploateringsing. Christine Gunnarsson Telefon 0522-69 64 91
christine.gunnarsson@uddevalla. se
Remiss enligt Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8 om framställan från IFK Uddevalla om att ingå avtal om tomträtt för del av fastigheten Helenedal l: l samt köp av kommunägd egendom på fastigheten Sammanfattning IFK Uddevalla har till Kultur- och fritidsnämnden inkommit med förfrågan om att avsluta sitt hyresavtal på del av Helenedal l: l och ersätta detta med ett tomträttsavtaL I samband med den eventuella tomträttsupplåtelsen önskar IFK Uddevalla också att köpa de av kommunen ägda fastighetstillbehören på fastigheten. Kultur- och fritidsnämnden har ställt sig positiva till IFK Uddevallas förfrågan och skickat ärenqet vidare till Kommunstyrelsen för avgörande om fortsatt hantering. Kommunstyrelsen har i sin tur skickat ärendet på remiss till Samhälls byggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig inte negativa till förändringen under förutsättning att kostnaderna i samband med förändringen beaktas. Förutom kostnaderna för bildandet av en fastighet som krävs för tomträtt, tillkommer för IFK Uddevalla också kostnader för fastighetstillbehören, en årlig tomträttsavgäld samt övriga med tomträttsbildandet tillhörande kostnader. För Uddevalla kommun uppstår kostnader för värdering av den blivande fastigheten samt för värdering av fastighetstillbehören.
Beslutsunderlag Nu gällande hyresavtal mellan Uddevalla kommun och IFK Uddevalla 2000-08-17 samt tillägg till avtalet 2000-09-27 Framställan från IFK Uddevalla 2015-12-13 Protokollsutdrag Kultur- och fritidsnämnden Dnr KFN 2015/00173 § 43, 2016-04-21 Delegationsbeslut Kommunledningskontoret, KS 2016/00236, 2015-04-26 Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2016-05-17 Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta samhällsbyggnadsförvaltningens skrivelse som yttrande på Kommunstyrelsens ordförandes remiss.
Tjänsteskrivelse
2(3)
Samhällsbyggnad
2016-05-17
Ärendebeskrivning
IFK Uddevalla har lämnat in en framställan till Kultur- och fritidsnämnden om att ingå avtal om tomträtt för del av fastigheten Helenedal l: l samt köp av kommunen ägd egendom på fastigheten. Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2016-03-29 att ställa sig positiva till föreningens framställan samt att lämna ärendet till Kommunstyrelsen för avgörande om fortsatt hantering. 2016-04-26 beslutade Kommunstyrelsens ordförande att sända ärendet till Samhällsbyggnadsnämnden på remiss. IFK Uddevalla hyr i dag ett cirka två hektar stort område på Fridhem i norra Uddevalla. Hyresavtalet tecknades år 2000 med en giltighetstid på 30 år och hyresavgiften per år är cirka 500 kr. Föreningen står då själva för allt underhåll på byggnaderna och anläggningarna inom området. Samhällsbyggnadsförvaltningen ställer sig inte negativa till föreningens önskemål men önskar vara tydliga med vilka kostnader ett förändrat avtalsförhållande kan medföra för föreningen. En tomträtt kan endast upplåtas på hel fastighet vilket betyder att hyresområdet måste styckas av genom förrättning av Lantmäteriet vilket beräknas kosta ca 40 000 kronor. Blivande tomträttshavare står kostnaden för förrättningen liksom de kostnader eventuella nya serviser för vatten och avlopp, ny dragning av el och liknande skulle medföra. Den årliga tomträttsavgälden beräknas utefter marknadsvärdet på den blivande fastigheten. En marknadsmässig värdering av området som ska ligga till grund för tomträttsavgälden beställs och bekostas av markägaren Uddevalla kommun. Området består av cirka 20 000 m2 mark för fritidsanläggningar och cirka 450 m 2 mark med byggrätt Mot bakgrund av nyligen genomförd värdering av liknande mark i kommunen beräknas tomträttsavgälden hamna på ett belopp om cirka 20 000 kronor ~k ' Byggnaderna och anläggningarna kommer, vid det eventuella tomträttsbildandet, även de att genomgå en marknadsmässig värdering vilken kommer att ligga till grund för framtida köpeskilling.
Dnr SBN 2016/00295
Tjänsteskrivelse
3(3)
Samhällsbyggnad Dnr SBN 2016/00295
2016-05-17
~
::;;~· .)'
...
l
,,
l
'
/
l l
r
i
\
. ;--- - --
-:~.-
D
l
0
l .1-
Carina Johansson Förvaltningschef
Expediera till Kommunstyrelsen
Christine Gunnarsson Mark- och exploateringsingenjör
l
.
-.-
~
Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden
2016-04-21
§ 43
Dnr KFN 2015/00173
Framställan från IFK Uddevalla om att ingå avtal om tomträtt för del av Helenedal 1:1 samt köp av kommunägd egendom på fastigheten Sammanfattning IFK Uddevalla har inlämnat en begäran om att nu gällande avtal med Uddevalla kommun, dess kultur- och fritidsnämnd, om hyresrätt av Helendedal l: l, ska ersättas av ett avtal om tomträtt. Föreningen framhåller att den är beredd att köpa lös egendom, som byggnader, läktare m.m. förutsatt att priset hamnar på en för föreningen rimlig nivå. Kultur och fritid ställer sig positiva till föreningens framställan. Mot bakgrund av att gällande hyresavtal godkänts av kommunfullmäktige överlämnas framställan till kommunstyrelsen för avgörande om fortsatt hantering. Beslutsunderlag Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2016-03-29 IFK Uddevallas framställan 2015-12-13 Kommunfullmäktiges protokoll 2000-10-1 O § 147 Avtal om lokalhyra 2000-08-17 Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att anta kultur och fritids tjänsteskrivelse som sin egen, att till kommunstyrelsen överlämna ärendet för avgörande om fortsatta hantering.
Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat 2016-04-25 Annelie Högberg, Christer Johansson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2016-04-25 intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat 2016-04-25
Kommunstyrelsen IFK Uddevalla
Justerandes signatur
Utdragsbestyrkande
1(3)
Tjänsteskrivelse 2016-03-29
Dnr KFN 2015/00173
Handläggare
Fritidsintendent Anders Krylberg Telefon 0522-69 64 30 [email protected]
Framställan från IFK Uddevalla om att ingå avtal om tomträtt för del av Helenedal l: l samt köp av kommunägd egendom på fastigheten Sammanfattning IFK Uddevalla har inlämnat en begäran om att nu gällande avtal med Uddevalla kommun, dess kultur- och fritidsnämnd, om hyresrätt av Helendedal l :l, ska ersättas av ett avtal om tomträtt. Föreningen framhåller att den är beredd att köpa lös egendom, som byggnader, läktare m.m. förutsatt att priset hamnar på en for föreningen rimlig nivå. Kultur och fritid ställer sig positiva till foreningens framställan. Mot bakgrund av att gällande hyresavtal godkänts av kommunfullmäktige överlämnas framställan till kommunstyrelsen for avgörande om fortsatt hantering.
Beslutsunderlag Kultur och fritids tjänsteskrivelse 2016-03-29 IFK Uddevallas framställan 2015-12-13 Kommunfullmäktiges protokoll 2000-10-1 O § 14 7 Avtal om lokalhyra 2000-08-1 7
Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar
att anta kultur och fritids tjänsteskrivelse som sin egen, att till kommunstyrelsen överlämna ärendet för avgörande om fortsatta hantering.
Ärendebeskrivning I sin framställan framhåller föreningen, att den under de 15 år som hyresrätten gällt, gjort mycket stora investeringar i syfte att anpassa anläggningen, som ursprungligen byggdes för issporter, till en attraktiv anläggning för fotbollsverksamhet Under åren har en ständig intern fråga varit om det är rimligt att utföra många för föreningen mycket omfattande insatser - ideellt praktiska och ekonomiska -på en anläggning som man endast har hyresrätt för. Och att samtliga insatser medfOr betydande värdehöjningar och
2(3)
Tjänsteskrivelse 2016-03-29
Dnr KFN 2015/00173
som kunnat användas som säkerheter i den händelse föreningen varit eller kornmer att vara i behov av att ta upp lån för ytterligare anpassningar för att möta nya behov. Föreningen pekar här bl.a. på sin ambition om ett fordjupade insatser med redan påbörjat integrationsarbete. Kornmunfullmäktige beslöt 2000-1 0-1 O § 14 7 (Dnr 2000/3 63 .25) att godkänna dåvarande fritidsnämnds förslag till hyresavtal att gälla tiden 2000-09-01-2030-09-01, dvs. under 30 år och med en årshyra om 500 kronor/år. Beslutet grundade sig på flera utgångspunkter, bl.a. en vid den tiden tydlig politisk målsättning om att stimulera föreningar till ökad och etablering av verksamhet i de norra stadsdelarna. En metod var att ge foreningar bästa möjliga förutsättningar. A v avtalet framgår bl. a. att föreningen har fullt kostnadsansvar for anläggningens drift och eventuella investeringar. Kultur- och fritidsnämnden är numera kornmunens ägare av det (exkl. marken) som enligt hyresavtalet upplåts till föreningen. Närliggande är att överföra detta ägande till samhällsbyggnadsnämnden och det i normal ordning ska finnas ett internt hyresavtal mellan nämnderna. Den förändringen kornmer inte att påverka relationen mellan kommunen och foreningen beroende på att hyresvillkoren ligger fast till år 2030. Tornträtt innebär att fastighetsägare upplåter hel eller del av fastighet under vissa villkor till en sk. besittningsinnehavare, som köper det som finns och som tillförs fastigheten, bl.a. byggnader. Uddevalla har för tillfåll et ett antal avtal om tornträtt med förening. I den gruppen finns bl.a. Ljungskile Sportklubb, Ljungskile Tennisförening, Bokenäs IF och Stiftelsen Backarno Lägerplats. Samhällsbyggnad har under samråd om ärendets hantering, framfört att kommunen inte har för avsikt att använda det aktuella markornrådet till annat ändarnål under överskådlig framtid samt att det inte foreligger några principiella hinder mot att foreningen köper byggnader och annan lös egendom. Om beslut fattas om att hyresavtal ska ersättas med avtal om tornträtt kornmer samhällsbyggnad att bli handläggare av ärendet, dvs. efter förhandling upprätta förslag till tornträttsavtal och förslag på köpeskilling. Kultur och fritid ser positivt på att upplåtelsen mellan kommunen och föreningen i form av hyresrätt omvandlas till tomträtt. Den leder till en betydligt större tydlighet om ägandeförhållande och ansvar samt förstärker föreningens förutsättningar att utvecklas.
Tjänsteskrivelse 2016-03-29
Viktigt från kultur och fritids sida är, att det tydligt framgår tomträttsavtalet att gäller under förutsättning att det bedrivs ideell idrottslig verksamhet. Mot bakgrund av att kommunfullmäktige godkände hyresavtalet med hyresrätt, överlämnas föreningens framställan till kommunstyrelsen för avgörande om fortsatt hantering.
Katarina Hansson Kultur och fritidschef
Expediera till
Kommunstyrelsen IFK Uddevalla
Magnus Dejevik Avdelningschef
3(3) Dnr KFN 2015/00173
Uddevalla 2015- l 2-13 ,.
Kommun & Fritid Uddevalla Kommun 451 81 Uddevalla
Framställan om att ingå avtal om tomträtt för del av fastigheten Helendal 1:1 oc h köp a v kommunen ägd egendom på fastigheten. IFK Uddevalla framför härmed sin önskan om att ingå avtal om tomträttsavtal för del av fastigheten Helenedal l :l , som ägs av kommunen och som vi nu hyr, och köp av byggnader m.m. nu belägna på fastigheten . Syftet med tomträtten ska vara givetvis vara för idrottsliga ändamål, vilket med tydlighet ska framgå av avtalet. Med tecknandet av tomträttsavtal ser vi det som naturligt att befintligt hyresavtal upphör att gälla per den dag tomträttsavtalet gäller från.
Bakgrund. Avtalet om att hyra mark och tillhörande byggnader tecknades år 2000. Vår avsikt var att få en egen anläggning för vår verksamhet och dessutom bidra till kommunens ambition om ett förstärkt och ökat utbud av aktiviteter i den norra delen av Uddevalla tätort. Vi anser att vi under de gångna åren mer än väl har lyckats med verksamheten, samtidigt som vi mäktat med att förbättrat, byggt om och i övrigt investerat i anläggningen så att den idag är i ett helt annat skick än då hyresavtalet tecknades. Det är gott nog, men en ständig fråga har varit; är det försvarbart och rimligt att lägga så betydande investeringar i en anläggning som vi själva inte äger eller åtminstone i det som vid tomträtt betecknas som lösöre? styrelsens skyldighet är att fortlöpande ge en rimlig förklaring till revisorer, medlemmar och bank, framför allt för behövliga investeringar för att utveckla verksamheten. Det har inte varit enkelt och denna framställan om att få teckna avtal om tomträtt och köp av det som betraktas som lösöre, bygger på att styrelsen och föreningen i sin helhet ska få ett betydligt bättre stöd för alla framtida investeringar.
Motiv. Varför måste vi då investera och bygga om? Jo vår verksamhet har under de sista åren vuxit kraftigt både när det gäller spelare och aktiviteter. Vi behöver fler omklädningsrum, duschrum, mer ändamålsenlig tvättstuga etc.
f'osrad ress 13jörbiickwägen 6 -l5i 55 lJDDEVAL L.'\
Kamratgarden UDDEVALL\
T~kfon
f: - (l(>.~l
Org.or
iJ 704- 22x22 O 0522- 150'.19
i n l(l@i lkuJctevutfa _nu
~5850(}.()~\>':.1
BHnkgiru 171-2032
Rent sportsligt så har vi tagit stora steg både med våra elitlag och med våra ungdomar i de lägre åldrarna. Vår målsättning är att med ett gediget arbete med de allra yngsta så skall vi få fram både duktiga spelare men framförallt att de kan uppföra sig för övrigt i samhället. Framtid. Den senaste utmaningen som vi står inför är vårt integrationsarbete som vi påbörjat och där det också kan framkomma behov av viss anpassning av lokaler plus att det blir ännu fler aktiviteter. Alla kanske inte kan/vill spela fotboll men vi kan kanske locka med andra aktiviteter som kan utgå från Kamratgården. Exempelvis Boule, löpning/vandringar mot Bjursjönområdet, läxhjälp, matlagning mm.
Vår förhoppning Vår förhoppning är att kommunen ställer sig positiv till vår framställan och att processen, som ska föregå ett tecknande av tomträttsavtal och köp av lös egendom, påbörjas så snart som möjligt. Vi är väl medvetna om att vi måste delta i processen och att det kommer att kosta oss åtskilliga ideella timmars arbete. För oss är det en självklar del i vår strävan att utveckla verksamheten i den riktning som vi här ovan beskrivits.
L~;,t! Ordförande
l'osllldrc,;~
Telefon
Djörbiicksvägen 6
Ka mntlgil rdo;;n
45 1 55 UDDEVALLA
UDDEV ;\ L LA
0704-228220 0522- 15099
l':·posr in!i.J@) !lutddcv,;J ia nu
Org.nr 858500-0899
llunk~iru
rn-:>.on
1(6)
AVTAL OM LOKALHYRA 1
FORMALIA
1.1 PARTER Upplåtare Uddevalla kommun Fritidsnämnden 212000-1397 451 81 Uddevalla
Kontaktperson:(Seppo Räik.könen, 0522-964 20) Hyresgäst IFK Uddevalla 858500-0899 Box595 451 22 Uddevalla Kontaktperson:(Jan Axelsson, 0522-150 99)
1.2 OBJEKT Hyresrätten omfattar del av fastigheten Helenedal l: l med tillhörande byggnader och anläggningar (bilaga l: Beskrivning av hyresobjektet) samt sk. inventarier enligt fOrteckning (bilaga 2). Objektets gränser framgår av karta (bilaga 3). 1.3 ÄNDAMÅL Objektet upplåts för att hyresgästen skall kunna bedriva idrottslig verksamhet samt därmed förenlig verksamhet för främst barn och ungdomar
För annan användning krävs upplåtarens skriftliga samtycke. 1.4 A VT ALSTIDIUPPSÄGNINGSTID Detta avtal gäller under 30 år fr.o.m. 2000-09-01, nedan kallad tillträdesdagen, t o m 2030-09-01. Avtalet förlängs därefter på 3 år i sänder, om inte uppsägning från endera parten sker senast 9 månader fore avtalstidens utgång. Uppsägningen skall vara skriftlig.
Om hyresgästen under löpande avtalsperiod får till detta avtal härforliga, uppenbara och svårlösta ekonomiska förhållanden, vilka hyresgästen vid tecknandet av detta avtal inte hade möjlighet att fOrutse, kan hyresgästen med 9 månaders uppsägningstid få detta avtal att upphöra.
2{6)
1.5
SYN
Objektet upplåts i befmtligt skick. Före tillträdesdagen skall partema gemensamt hålla syn av objektet, varvid protokoll över objektets skick skall upprättas och undertecknas av parterna. Motsvarande syn skall hållas vid avtalets upphörande. 1.6 PERSONAL Vardera parten är arbetsgivare för de anställda som avlönas av respektive part med därav följande av förpliktelser enligt lag och avtal.
HYRESGÄSTENS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
2.
2.1 ERSÄTTNING FÖR UPPLÅTELSEN För upplåtelsen skall hyresgästen i mars månad varje år, mot räkning, till upplåtaren betala en bashyra, som utgör 500 kronor för kalenderår.
Bashyran är anpassad till indextalet (bastalet) för oktober månad 1999. Upplåtaren äger rätt att utan uppsägning av avtalet utta hyrestillägg med hänsyn till ändringarna i konsumentprisindex (totalindex) med 1980 som basår. Hyran enligt ovan skall sålunda justeras vaz:je den 1 januari med det procenttal, som utgör skillnaden mellan oktoberindex året fore och bastalet varvid avrundning sker till helt procenttal. Hyresbeloppet skall dock aldrig sättas lägre än bashyran enligt avtalet. 2.2 DRIFT, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL Hyresgästen skall ekonomiskt och praktiskt svara får objektets totala drift, skötsel och underhåll.
Åliggandet avser såväl det löpande som det periodiska underhållet och omfattar således skötselansvaret fOr hela anläggningen. Inom hyresobjektet och hyrestiden uppkommande skador t.ex. vatten~, avlopp-, elskador eller andra byggnadsskador, vilka inte omfattas av upplåtarens egendomsförsäkring, inryms i detta åtagande. Undantag från detta åtagande skall redovisas i protokoll fort vid besiktning i samband med överlåtelsen. Vidare har hyresgästen att teckna abonnemang och ekonomiskt ansvara fOr objektets försörjning med elektricitet, vatten och avlopp, sophämtning samt te letj änster. UPPLÅTELSE AV REKLAMPl.ATS Hyresgästen har rätt att under avtalsperioden upplåta reklamplatser inom objektets gränser och har rätt till samtliga reklamintäkter.
2.3
3(6)
Reklamplatserna far inte användas till reklam för tobak och alkoholhaltiga drycker. Diskriminerande och annan otillåten reklam f'ar heller inte forekornma.
2.4 FÖRSÄLJNINGSRÄTTIGHETER Hyresgästen har inom ramen för ändamålet med detta avtal rätt att idka sedvanlig kommersiell försäljning inom objektet. Detta inkluderar även forsäljningsrätten i en av byggnaderna belägen cafeteria. ERSÄTTNING FÖR TJÄNSTER SOM TILLHANDAHÅLLs AV UPPLÅTAREN Hyresgästen skall utge ersättning for de tjänster som beställs och tillhandahålls av upplåtaren.
2.5
2.6 LÅS OCH NYCKLAR SAMT LARM Hyresgästen ansvarar fr o m tillträdesdagen för objektets samtliga nycklar. Upplåtaren påtar sig kostnaden och ombesörjer installation av ett nytt nyckelsystem och överlämnar på tillträdetsedagen tre nycklar till vardera enhet i systemet. Föreligger ytterligare behov av nycklar skall hyresgästen ombesörja och bekosta kopiering. Eventuella torändringar i befintligt nyckelsystem skall bekostas av hyresgästen. Upplåtaren tillhandahåller på tillträdelsedagen instruktion och koder till larm. 2.7
UTHYRNING TILL ALLMÄNHETEN, ANDRA FÖRENINGAR, OFFENTLIGA ORGAN M FL Hyresgästen äger rätt att till annan upplåta hela eller delar av objektet under kortare tid (s.k. korttidsupplåtelse) inom ramen för ändamålet med detta avtal. Hyresgästen kan under sådan upplåtelse överlåta sin försäljningsrättighet till
sådan nyttjanderättsinnehavare. 2.8 ANSVAR FÖR OBJEKTETs SUNDHET~ ORDNING OCH SKICK Hyresgästen skall tillse att sundhet, ordning och skick uppråtthålls inom objektets gränser. Härvid skall särskild vikt fåstas vid sådana förhållanden som kan medföra risk för att utövare eller annan besökare kan komma till skada. Hyresgästen skall tillse verksrunhet bedrivs som inte medför risker ifråga om
miljö och hälsa. Hyresgästen skall genast underrätta upplåtaren om förhållanden som är av betydelse för upplåtaren i dennes egenskap av fastighetsägare.
4(6) 2.9 NY-, OM- OCH TILLBYGGNAD AV OBJEKTET Hyresgästen får inte foreta ny-, om eller tillbyggnad utan upplåtarens skriftliga medgivande. Om sådant medgivande lämnas skall parterna, om endera part så önskar, träffa särskild överenskommelse om villkoren för detta. Hyresgästen skall fOr medgiven ny-, om- och tillbyggnad ombesörja och bekosta erforderliga tillstånd hos berörd myndighet.
2.10 FÖRSÄKRINGAR Hyresgästen har att teckna erforderliga försäkringar för objektets drift med tillhörande ansvarsförsäkring samt dito för tillfälligt avbrott i idrottsverksamheten. Försäkring skall även omfatta de s.k. inventarierna (bilaga 2) som omfattas av detta avtal.
UPPLÅTARENs RÄTTIGHETEROCH SKYLDIGHETER
3
3.1 INSPEKTION Upplåtaren har rätt att företa. inspektion, under vilken protokoll skall föras, av objektet. Om inspektionen foranleds av anmälan från tredje man är hyresgästen skyldig att närvara vid inspektionen. Hyresgästen skall i god tid underrättas om förestående inspektion. 3.2 EGENDOMsFÖRSÄKRING Upplåtaren ansvarar för att den egendom som detta avtal omfattar är försäkrad, med undantag från s. k. inventarier (bilaga 2). Den egendom som hyresgästen tillfor ansvarar hyresgästen för, om inte annat överenskommes.
3.3 LEDNINGSARBETEN M. M. Upplåtaren eller annan, som har dennes tillstånd, f'ar dra fram och vidmakthålla ledningar med i förekommande fall tillhörande ledningsstolpar och infästningsanordningar inom objektets gränser. 4
ÖVRIGA BESTÄMMELSER
4.1
HÄVNINGSRÄTT Part rar häva detta avtal om motpart inte fullgör sina åtaganden och om rättelse inte sker utan dröjsmål efter erinran, under fOrutsättning att avtalsbrott är av antingen väsentlig betydelse eller är av sådan karaktär att hyresrätten är förverkad enligt jordabalken. Hyresgästen f'ar inte vidta åtgärder som kan antas åsidosätta lag eller kollektivavtal eller annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom hyresgästens kollektivavtalsområde. Detta är av väsentlig betydelse för upplåtaren och utgör en grund för att häva avtalet.
5(6)
4.2 OMFÖRHANDLING AV VILLKOR Vid ändrade förhållanden av vikt för endera parten avseende villkoren ror hyresobjektet, har part under avtalsperioden rätt till förhandling. 4.3 ÖVERLÅTELSE AV AVTAL Detta avtal f'ar inte överlåtas på annan utan upplåtaren..'> skriftliga godkännande. 4.4 FÖRBUD MOT INSKRIVNING Detta avtal tar inte inskrivas. 4.5 ÖVERLÅTELSE AVINVENT ARIER Upplåtaren överlåter till hyresgästen efter l O års hyrestid de s.k. inventarierna (bilaga 2) som omfattas av detta avtal. Ifrågavarande s.k. inventarier, som tmder tiden fram till överlåtelsen blir obrukbara, kompletteras inte av upplåtaren. 4.6 OPTION Hyresgästen har vid eventuell försäljning av hyresobjektet optionsrätt till köp av objektets anläggningar och byggnader.
Vid beräkningen av köpeskillingen för sådant fall, skall hänsyn tas till tidigare bidrag som lämnats till fastigheten såsom bland annat det bidrag om 2 750 000 kronor som Thordenstiftelsen lämnade under perioden 1985 - 1990 till Isbanestiftelsen i Uddevalla för byggnation av hyresobjektet
4.7 INLÖSEN Vid avtalets upphörande skall egendom som tillfOrts objektet erbjudas upplåtaren till inlösen. Löseskillingen skall därvid bestämmas med utgångspunkt från anskaffningskostnaden med avdrag för ålder och bruk, nedsatt användbarhet samt till egendomen härförliga bidrag som lämnats av upplåtaren eller annan. Har upplåtaren inte inom tre månader efter lämnat erbjudande antagit detta eller lämnat ett lägre bud som hyresgästen inte accepterat, får hyresgästen bortfOra egendomen. Objektet skall efter bortfårandet återställas i godtagbart skick. Om egendomen inte bortförts inom sex månader från avtalets upphörande eller anspråk på lösen slutgiltigt förkastats, tillfaller egendomen upplåtaren utan lösen.
6(6) 4.8 FORCE MA.JEURE Force majeure som krig, omfattande arbetskonflikt, blockad, eldsvåda, miljökatastrot~ allvarlig smittspridning eller annan omständighet, som parterna inte råder över och som forhindrar part att fullgöra sina avtalsenliga skyldigheter, befriar part från fullgörelse av dessa skyldigheter.
Arbetskonflikt som har sin grund i parts brott mot kollektivavtal samt vädermässiga omständigheter får inte åberopas som befrielsegrund Motparten skall omedelbart underrättas om det föreligger omständighet som kan föranleda tillämpning av denna bestämmelse. 4.9 UTVÄXLING A V AVTAL Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. 4.10 VILLKOR Detta avtal är giltigt endast under förutsättning av att kommunfullmäktige godkänner detsamma genom beslut som vinner laga kraft.
Uddevalla 2000-
~t-
r;
UDDEVALLA KOMMUN FRITIDSNÄMNDEN
~~~niijmf'iJt/&1/!apk Hei;;~:~~~ Nordendorph 1
~fo,~R:
L .... p.po···R···a s::I.f.J... ...........
~
IFK UDUEV ALLA
·· · ·· · · ·· ·· ~·-······
Jt__ ;2L
.. .. .. ....... ................ ... .... ...... !
l (2)
Bilaga l. Tillhörande avtal om lokalhyra mellan Uddevalla kommun/Fritidsnämnden/ och IFK Uddevalla del av fastigheten Fridhem l :l, Uddevalla kommm1, med tillhörande anläggningar och byggnader.
Beskrivning av anläggningar och byggnader inom del av fastigheten Helenedal l: 1 Beståndsdelar
Fridhemsstugan är ett tvåplans suterrängbyggnad om ca. 360 kvm. Bottenvåning inrymmer: • Två omklädningsrum med vardera två duschar och WC • Ett omklädningsrum med dusch, WC och bastu • Elcentral • Apparatrum innehållande oljepanna och ackumulatortank. • Tvättstuga/utrymme för ackumulatortankar • Tre mindre förråd • Kallfdrråd(under altan) Första plan inrymmer: • Samlingssal för 80 personer • • • •
Kök Två kontor Sammanträdesrum för ca. 15 personer Två WC varav ett handikappsanpassat
• Tre fiirråd Byggnaden är försedd med mekanisk ventilationsanläggning och larm.
Kylmaskinsbyggnad på ca. 135 kvm. Med särskilda entreer från gavel finns för utövare och publik dam- respektive herrtoalett. Byggnadens olika utrymmen värms med direktverkande el. Garage på ca. 100 kvm försedd med tre garageportar. Inom byggnaden ryms fi>rutom garage, ett mindre förråd, pentry och toalett. Byggnadens olika utrymmen jämte tappvarmvatten värms med direktverk
Avbytarplats/sekretariat
En ställning för reklam, försedd med nio belysningsarmaturer.
2(2)
Tidtagningsbyggnad i två plan. Byggnaden värms med direktverkande el. Sammanlagt åtta belysningsmaster utrustade enligt följande: • Bel ysningsmasl l (B l): 7 strålkastare och två högtalare. • Beiysningsmast 2(B2): l O strålkastare och två högtalare. • Belysningsmast 3(B3): lO strålkastare • Belysningsmast 4(B4): 7 strålkastare • Belysningsmast 5(B5}: 7 strålkastare • Belysningsmast 6(B6): l Ostrålkastare • Belysningsmast 7(B7): lO strålkastare • Belysningsmast 8(B8): 7 stråtkastare
Grundpreparerad och grustäckt plan på ca. 180 x 70 meter.
Bilaga2: 1(2) Tillhörande avtal om lokalhyra mellan Uddevalla kommun/Fritidsnämnden/ och IFK Uddevalla avseende del av fastigheten Helenedal l: l, Uddevalla kommun, med tillhörande anläggningar och byggnader.
FÖRTECKNING ÖVER INVENTARIER OCH FÖRBRUKNINGSINVENTARIER Antal Produkt 2 Anslagstavla l Arbetsbänk 3 Arbetsskåp l Barometer 4 Blomsterkrukor, stor i sten 1 Blädderblocksställ l Bokhylla 5 Bord 2 Bord, litet 1 Borrma..<;kin l Borrmaskin, batteridriven l Bänk till skrivbord 1 Dammsugare 12 Fas ta nycklar 3 Ficklampa 9 Flaggstång, komplett l Fälgkors 2 Hammare J Handhyvel l Häcksax 1 Högtalaranläggning med radio/kassettspelare 3 Jalusiskåp l Julgransutrustning, komplett l KatTeautomat l Kaffebryggare l Kassaskåp 8 Klädskåp l Kofot Konferensbord Konferensstolar Konferenstavla
Kopieringsmaskin Kratta
Köksbord Mikrovågsugn Overheadduk Overheadställ Parksct, gröna Plåtsax Plåtskåp Polygrip
Reklamtavla Räfsa Rörtång
l 13 l
l 3 l l
l l
4 2 l 2 l 2
Bilaga 2: 2(2) Tillhörande avtal om lokalhyra mellan Uddevalla kommun/Fritidsnämnden! och IFK Uddevalla avseende del av fastigheten Helenedal l: l, Uddevalla kommun, med tillhörande anläggningar och byggnader. Produkt Skiftnyckel skottkärra Skrivbord skrivbordsstol skrivmaskin skruvmejsel skyffel Slipmaskin Snöskyffel Sopkvast Spark Spärrnyckel Stege, trapp Stege, vanlig sticksåg Stolar med armstöd strålkastare Stämjärn Såg Tavla Telefon Träskåp TV, Bang & Olufsen TV-ställ Vattenpass V attenslang Yxa
Antal
2 l
3 3 l 2
5 l 1
4 13 2 l l l 10 2 2 2 l l l l l l l l
+
Q,!
lu f..
~ <;)
N..
"
<;)
O<)
....... ~
'""
\t.
.,d
Ol)
<= ·a
gg
]"" 12 .e"'....
~
---
.___
l
.._
l .J
"-
Il
00
lu
\
l
'""'-.......
---
Bilaga 3. Tillhörande avtal om lokalhyra mellan Uddevalla kommun/Fritidsnämnden/ och IFK Uddevalla avseende del av fastigheten l klenedal l: l, Uddevalla kn111mun,
TILLÄGG l TILL AVTAL OM LOKALHYRA Tillägg till avtal mellan
Upplåtare Uddevalla kommun fritidsnämnden 212000-1397 451 81 Uddevalla
Hyresgäst
IFK Uddevalla 858500-0899 Box 595 451 22 Uddevalla om hyresrätt omfattande del av fastigheten Helenedal l: l med tillhörande byggnader och anläggningar. Tillägget gäller under den tid som anges i avtalet under rubrik; 1.4
AVTALSTID/UPPSÄGNTNGSTID. Tillägg:
NYTTJANDE AV OMRÅDET Kommunen kan nyttja området efter särskild överenskommelse infor varje enskilt tillftille. Uddevalla 2000-/9..-~J UDDEVAIJLA KOMMUN FRITIDSNÄMNnEN
uftb"~;:::dendorph I:'"F!11rfdMilfrh Helen
. v.~·j
1
Utdrag PROTOKOLL
l
Sammanträdesdalum
2000-10-10
UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE
§ 147
2000/363.25
Avtal om lokalhyra avseende Helenedall:l (del av) med IFK Uddevalla
Fritidsnämnden har den 21 september 2000, § 57 behandlat ärendet. Yrkanden Under överläggningen yrkar Helen Hagström Nordendorph (s) med instämmande av Bengt Ljungberg (m) bifall till kommunstyrelsens förslag.
Gerd Andersson (fp) med instämmande av Hans Jonasson (kd), Hugo Nilsson (fV), Magnus Jacobsson (kd) yrkar återremiss. Yngve Andersson (c) av yrkar avslag på förslaget. Ann-Margret Massberg (mp) yrkar i första hand återremiss och i andra hand avslag. Dan Gahnström (v) med instämmande av Per Duregård (v) yrkar bifall till förslaget med tillägg att kommunen betalar försäkringar för alla idrottsföreningar som har bred ungdomsverksamhet och egna anläggningar. Vidare yttrar sig Ole Borch (mp) Under överläggningen meddelar ordföranden först att han vägrar ställa proposition på Dan Gahnströms tilläggsyrkande jämlikt kommunallagen 5 kap 45 § då det innebär ett olagligt beslut som kan överklagas eftersom bifall innebär att ett nytt ärende väcks som inte beretts. Propositionsordning Sedan överläggningen avslutats ställer ordfåranden först proposition på att avgöra ärendet idag resp återremiss och finner att kommunfullmäktige beslutar avgöra ärendet idag. Därefter ställer ordföranden proposition på att bifalla respektive avslå förslaget och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Beslut Kornmunfullmäktige beslutar godkänna avtal om lokalhyra avseende Helenedal l: l (del av) med IFK Uddevalla.
U1 dragsbcslyrkande
Utdrag
l
PROTOKOLL Sammanträdesdatum
2000-1 O-l o
UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE
Reservation Mot beslutet reserverar sig folkpartiet, miljöpartiet, centerpartiet, och kristdemokraterna. Vid protokollet
Stcfan Andersson Justerat 2000-l 0-17 Alf Gillberg, Mikael Höglind, AnnKrislin Sörensson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2000-l O-l 9 intygar Eva Hansson Expedierat 2000-10-20 IFK Uddevalla Fritidsnämnden IK Svane
Ekonomiavdelningen
Ut dragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(2)
Kommunledningskontoret
2016-07-07
Handläggare
Miljöstrateg Birgitte Johansson Telefon 0522 - 69 73 58
[email protected]
Utredning gällande intern klimatkompensation vid tjänsteresor Sammanfattning
Uddevalla kommunen står bakom klimatstrategin får Västra Götaland med målet att bli en fossiloberoende region 2030. I kommuns energiplan och miljömål finns beslut att minska klimatpåverkan av resor och verka får en fossiloberoende kommun. För att växla upp arbetet internt, kan man infåra klimatkompensation/klimatväxling. Det innebär att man avgiftsbelägger t. ex. tjänsteresor med hög klimatbelastning får att finansiera interna åtgärder får minskad klimatpåverkan. Kommuner och regioner runt om i Sverige har infårt detta, bland annat Göteborg, Borås, Karlstad, Kalmar, Helsingborg, Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Erfarenheterna från andra kommuner som klimatkompensation! klimatväxling visar att resorna har minskat totalt och andelen mer klimatsmartatjänsteresor har ökat. Det finns olika sätt att klimatkompensera internt. Frågor finns också kring hantering av budget och administration. Därfår behövs det en utredning om hur en intern klimatkompensation får Uddevalla kommun kan utformas. Frågan om intern klimatkompensation diskuterades vid hållbarhetsberedningens sammanträde 2016-06-07. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-07-07. Hållbarhetsberedningens protokoll 2016-06-07 § 31. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommundirektören att tillsätta en utredning om intern klimatkompensation får Uddevalla kommun.
Ärendebeskrivning Bakgrund
Uddevalla kommunen står bakom klimatstrategin får Västra Götaland som har målet att bli en fossiloberoende region 2030. I kommuns energiplan och miljömål finns beslut att minska klimatpåverkan av resor och verka får en fossiloberoende kommun. För att växla upp arbetet och minska utsläppen av koldioxid från kommunens egen verksamhet kan man infåra intern klimatkompensation/klimatväxling. Det innebär att man
Dnr KS 2016/00300
"~V4.(
"' !:::l
+0
<)' '~'
~
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-07-07
111M.<>
avgiftsbelägger t. ex. resor med hög klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan. Kommuner runt om i landet bland annat Göteborg, Borås, Karlstad, Kalmar, Helsingborg, Region Skåne och Västra Götalandsregionen har infört intern klimatkompensation eller klimatväxling. Erfarenheten härifrån visar att resorna har minskat totalt och andelen mer klimatsmmia tjänsteresor har ökat. Klimatkompensation som finansierar en åtgärd utanför den egna organisationen, t. ex. genom att köpa utsläppsrätt på öppna markanden, som ska leda till en utsläppsminskning som är lika stor som de utsläpp som ska kompensera, är enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inte förenligt med kommunallagen. Som offentlig verksamhet kan man i stället införa klimatkompensation/klimatväxling inom den egna organisationen. Frågan om intern klimatkompensation diskuterades vid hållbarhetsberedningens sammanträde 2016-06-07. Utredningens utformning
Det finns olika sätt att klimatkompensera internt. Frågor som kan ställas är i vilken omfattning det kan gälla, t. ex. om det endast ska omfatta personalen eller om även de förtroendevalda politikerna ingå och om alla resor ska ingå eller endast flygresor och resor med privat bil. Viktigt att undersöka är också hur systemet ska administreras och finansieras. Vidare bör utredas hur medlen som genereras via klimatkompensationen ska användas till. En möjlighet är att inrätta en fond ur vilken det ska gå att söka medel och i så fall kriterier för att erhålla medel. Andra viktiga aspekter är var ansvaret för systemet ska ligga och hur det ska följas upp/mätas. Erfarenhet kring hur andra kommuner har gjort och vad som har fungerat bäst är viktigt att ha med i utredningen. Kommundirektören föreslås ges i uppdrag att tillsätta en utredning om intern klimatkompensation för Uddevalla kommun. Utredningen bör ge förslag på om Uddevalla ska införa ett sådant system och i så falllämna förslag till utformning av detsamma.
Peter Larsson Kommundirektör
2(2)
Birgitte Johansson Miljöstrateg
D nr KS 2016/00300
Protokoll Hållbarhelsberedning 2016-06-07
§ 31
Dnr KS 281093
N ulägesrapport översyn av resepolicyn Birgitte Johansson, miljöstrateg kommunledningskontoret, informerar om revideringen av resepolicy och bestämmelser för tjänstefordon samt privatleasing från Miljöbilscentralen ur ett hållbarhetsperspektiv. Bakgrund: Ny organisation för kommunens fordon Övergripande mål för miljö och energi Teknikutveckling Syfte: Nå målen i energiplanen Påskynda omställningen till en fossilbränslefri kommun Visa alt kommunen tar ansvar för att påbörja omställningen till en fossilbränslefri kommun Idag finns det 213 tjänstefordon i kommunen och det efterfrågas ytterligare ca 30 st. l 06 bilar leasar personalen via Miljöbilscentralen och man körde under 2015 66.696 mil med privatbil i tjänsten. Vad behöver utvecklas: Stärka kommunens varumärke som en miljökommun Tydliggöra målen med styrdokumenten Tydliggöra det övergripande ansvaret Tydliggöra hur uppföljning skall ske Styrning av privatleasing av miljöbilar Laddinfrastuktur Resepolicy: Resereglementet i P A handboken och resepolicyn behöver synkas Tydliggöra ansvar fOr utbildning Tydliggöra vis beställning av resa vilka resor/hotell som skall väljas i första hand Tydliggöra hur avvikelse från resepolicyn ska hanteras Tydliggöra koppling till kommunens mål om en fossilfri kommun Tydliggöra uppföljning Bestämmelser för tjänstefordon: Beslut för fastställande av fordonsstandard Tydliggöra val av fordon Tydliggöra uppföljningen Hur avvikelser hanteras
t)?; /f;:, ---------------·--··--·-Utdragsbestyrkande
Justerandes signatur l
Protokoll Hållbarhetsberedning
2016-06-07
forts§ 31 Personbilar via Miljöbilscentralcn: Tydliggöra val av fordon Kan nästa steg vara en intern klimatkompensation: Intern klimatfond- kostnad tas ut på tjänsteresor för flyg och resor med privat bil. Pengarna går in på ett särskilt internt klimatkonto. Pengarna används f6r klimatåtgärder internt t.ex. cykel parkering, elcyklar m.m.
Ordförande tackar fcir informationen.
/
,,, l
( ..· tF/
.
/c
~~,----;---,-----------·-··--;-;,-;----;--.----;----
Just~randcs
signatur
Utdragsbestyrkande
Tjänsteskrivelse
1(5)
Kommunledningskontoret
2016-08-05
Handläggare
Controller Helena Olsson Telefon 0522-69 60 36 [email protected]
Omräkning av kommunbidrag 2017 tilllöpande pris Sammanfattning
Kommunfullmäktige har fastställt flerårsplanen för åren 2017-2019 och beslutat: " att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndernas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att fastställa internräntan för år 2017 tilll,75% och reglera kommunbidragen för effekterna av förändringen". Kommunbidragen har räknats om från fasta, dvs. 2016 års nivå, tilllöpande priser för 2017 för att nämnderna ska ha rätt förutsättningar för arbetet med internbudget för 20 l 7. Beräkningarna har skett med utgångspunkt från förhållandena 2016 samt de antaganden som skett i flerårsplanen angående pris- och löneökningar för 20 l 7. Beräkningarna ska ge en rimligt avvägd kompensation för de kostnadsökningar som sker för den skattefinansierade verksamheten. Det ska noteras att minskade kostnader som ett resultat av kommande effektiviseringar med 9,3 mkr kan komma att minska nämndernas kommunbidrag senare. Resultatet av omräkningen innebär att 50,6 mkr belastar pris- och lönereserven. Fördelningen är en ökning av nämndernas kommunbidrag med 50,6 mkr samt en minskning av de interna ränteintäkterna om 11,7 mkr. Den kvarstående reserven om 95 mkr bedöms vara mer än tillräcklig för att finansiera 2016 års löneökningar för kommunal samt 2017 års löneökningar för samtliga avtal. I ramomräkningen ingår även utbetalning från och återbetalning till den sociala investeringsreserven. Utbetalningarna uppgår ti114,8 mkr och återbetalningarna 1,9 mkr. Beslutsunderlag
Flerårsplan 2017-2019 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-08-05 Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna omräkningen av kommunbidragen för år 2017 från fast tilllöpande pris, att nettoökningen av kommunbidragen med totalt 38,9 mkr finansieras genom disposition ur pris- och lönereserven
Dnr KS 2016/00369
Tjänsteskrivelse
2(5)
Kommunledningskontoret
2016-08-05
att fastställa de omräknade kommunbidragen enligt redovisning i bilaga.
Ärendebeskrivning
Löneökningar Kompensation för löneökningar sker enligt principen att nämnderna ska ha kommunbidrag för 2016 års gällande löner vid ingången av 2017. Däremot sker ingen utfördelning i kommunbidragen av beräknade löneökningar för 2017 års löneförhandlingar. Dessa kvarstår i pris- och lönereserven för utfördelning när förhandlingama är klara. För 2016 är samtliga avtal fårdigförhandlade förutom kommunals. Ytterligare en reglering av kommunbidragen till nämnderna kommer att ske så snart kommunals avtal är klart. Löneökningarna för den skattefinansierade verksamheten blev genomsnittligt ca 3 % för 2016, exkl. kommunal, och fördelas ut till nämnderna. Helårseffekten för 2016 års löneökningar, exkl. kommunal, är 38,1 mkr.
Övriga kostnader och intäkter Den allmänna prisnivån beräknas öka med l ,5 % under 2017. Budgetutrymmet för övriga kostnader räknas upp med l ,5 % i enlighet med flerårsplanens utgångspunkter. Kompensationen för lokalvård räknas dock upp med 3,4% för 2017 eftersom dessa tjänster huvudsakligen består av löner. Kostnaderna för hyror består, förutom av en kapitalkostnadsdel, även av en indexberoende del som påverkas av prisutvecklingen. Ökningen av den indexberoende delen är l ,5 % enligt samhällsbyggnadsförvaltningens beräkningar och nämnderna kompenseras för detta. Internräntan har sänkts från 2,5% tilll,75% och effekten reducerar nämndemas kommunbidrag med 11,7 mkr. Uppräkning av intäkterna inom de skattefinansierade verksamheterna sker med l ,5 % (jfr den allmänna prisutvecklingen). Kompensationen för övriga kostnader och intäkter uppgår netto till l 0,6 mkr.
Återbetalning och utbetalning - social investeringsreserv Projektet "Förstärkt och samordnat familjestöd" har beviljats 11 633 tkr från den sociala investeringsreserven. Projektet påbörjades 2015 och enligt beslutet ska återbetalning ske fr.o.m. 2017. Återbetalningen pågår under 8 år vilket ger l 450 tkr per år. Under de tre
Dnr KS 2016/00369
Tjänsteskrivelse
3(5)
Kommunledningskontoret
Dnr KS 2016/00369
2016-08-05
första åren ska barn- och utbildningsnämnden återbetala l 010 tkr per år och socialnämnden 440 tkr per år. Projekt "Fallprevention" har beviljats 9 610 tkr från den sociala investeringsreserven. Projektet påbörjades 2016 och enligt beslutet ska återbetalning ske fr.o.m. 2017. Återbetalningen pågår under 9 år och återbetalas i sin helhet från socialnämndens budget. Utbetalningarna uppgår 2017 ti114,8 mkr och återbetalningarna ti111,9 mkr . t'satiimaiistäfliiiitg..
1:
·····
..
.. :' ' '
l
1 ..._. . . .
·~.
.
. ' ., -, •::-• . !
.. -
.
'
r.~-
--· • • ·,
- M:ki- ..........
.
..
'
. . ..
··~ f!~---~,,·-
-.f\
...
-
. . .. . .-. ~
.'. '•
')
.
.. .
Avsatta medel Pris och lönereserv 2017
146,0
Summa
146,0
Använda medel Löneökningar 2016 -
38,1
Övriga kostnader och intäkter
10,6
Minskade räntekostnader internränta Minskade intäkter internränta
-11,7
Utbetalning social investeringsreserv Återbetalning social investeringsreserv
11,7 4,8 -1,9
Övrig omiördelning
-1,0
Summa
50,6
Kvar i reserv
95,4
Med dessa kvarstående medel ska kommunals löneökningar för 2016, samtliga löneavtal för 2017 samt övriga mindre justeringar för 2017 finansieras. I dagsläget görs bedömningen att reserven är mer än tillräcklig för att klara av den finansiella beredskapen för justering av 2017 års löneökningar.
l
l
Tjänsteskrivelse
4(5)
Kommunledningskontoret
2016-08-05
Omräkningen tilllöpande pris innebär en uppräkning av nämndemas kommunbidrag med 50,6 mkr samt minskade internräntor om 11,7 mkr. Finansiering sker med medel ur pris- och lönereserven. De omräknade kommunbidragen framgår av bilaga.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
Helena Olsson Controller
Dnr KS 2016/00369
5(5)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
D nr KS 2016/00369
2016-08-05
DRIFTSBUDGET- OMRÄKNING LÖPANDE PRIS
Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige och revision Kommunstyrelse Barn och utbildningsnämnd Socialnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Valnämnden Försörjningsstöd Driftreserv för nytt badhus Finansieringsbehov l effektiviseringsbehov
-9,6 -223,3 -l 282,3 -l 209,6 -114,6 -134,8 -0, l -14,0 -12,0 9,3
0,0 -2,7 -25,2 -7,0 -1,9 -1,3 0,0 0,0 0,0 0,0
-0, l -l ,8 -3,4 -4, l -0, l -l ,O
0,3 4,6 2,2 3,7 l, O
0,3 1,5 -3,7 0,0 0,0
-0, l -4,0 -22,5 -12,5 1,6 -1,3
-9,7 -227,3 -l 304,8 -l 222,2 -112,9 -136, l -0, l -14,0 -12,0 9,3
Summa nämnder/styrelser
-2 990,9
-38,1
-10,6
11,7
-1,9
-38,9
-3 029,8
-221,0 50,0
38,1 0,0
10,6
0,0 -l l ,7
1,9
50,6 -11,7
-170,4 38,3
Summa verksamhetens neffokostnad
-3161,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-3161,9
skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader
2 474,0 725,0 72,9 -65,4
2 474,0 725,0 72,9 -65,4
Resultat e. finansneffo
44,6
44,6
REDOVISAT RESULTAT
44,6
44,6
Övriga ej fördelade poster *** Eliminering internt finansnetto
Tjänsteskrivelse
l (l)
Kommunledningskontoret
2016-08-24
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected]
Redovisning av delegationsbeslut 2016 Sammanfattning
I få1ieckning daterad 2016-08-23 redovisas delegationsbeslut fattade på kommunstyrelsens vägnar. Beslutsunderlag
Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2016-08-24. Fö1ieckning över delegationsbeslut 2016-08-23. Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att lägga redovisningen till handlingarna.
Peter Larsson Kommundirektör
Expediera till
Annica Åberg Förvaltningssekreterare
D nr KS 2016/00002
Delegationsbeslut Kommunledningskontoret
tb
J")
l
--
1(2)
2016-08-23
Förteckning över delegationsbeslut Nummer KS 2016/00002
Do kid 281750
Datum Beskrivning 2016-08-22 Livsmedelsinspektörs delegation m L. l. 7, beslut om avgift för extra offentlig kontroll vid livsmedelsanläggning Berga 2:8, Bogstorps förskola
KS 2016/00002
281749
2016-08-22 Livsmedelsinspektörs delegation nr L.l.7, beslut om årlig kontrolltid för livsmedelsanläggning Fjällräven 15, Fjällrävens förskola
KS 2016/00362
281729
2016-08-16 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, ärendet KS 2016/362 Förändring av nationaldagsfirandet 6 juni, skickas på remiss till kultur och fritidsnämnden.
KS 2016/00002
281712
2016-08-11 Miljöinspektörs delegation nr M.l2.1, tillsynsbesök och tillsynsavgift småbåtshamnar
KS 2016/00190
281691
2016-08-1 o Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, att skicka kommunledningskontorets tjänsteskrivelse på remiss till samhällsbyggnadsnämnden gällande ärende KS 2016/190 Samhällsbyggnadsnämndens begäran om att snarast flytta busstrafiken från Norra Hamngatan till Asplundsgatan som en del i projektet Helhetsplan Centrum
KS 2016/00012
281685
2016-08-05 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 9, ansökan om antagning till hemvärnet tillstyrks
KS 2016/00012
281652
2016-07-08 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 9, ansökan om antagning till hemvärnet tillstyrks
KS 2016/00355
281638
2016-07-07 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 4, sponsring av IK Oddevold vid 2016 års SM och Special Olympics Öppna Nationella Spel i parafotboll
KS 2016/00259
281617
2016-07-04 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr l, utfärda fullmakt för Bengt Adolfsson att representera Uddevalla som ombud vid ansökan om permutation av testamente
KS 2015/00666
279051
2016-06-28 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8 om att avtal om finansiering av stiftelsen Bohusläns museum skickas på remiss till kultur och fritidsnämnden
Delegationsbeslut 2(2)
2016-08-23
Beskrivning
Nummer
Do kid
Datum
KS 2016/00052
281483
2016-06-23 Enhetschefupphandlings delegation nr 20, sekretessbelägga allmän handling rörande upphandling av telefoner och tillbehör
KS 2016/00052
281482
2016-06-23 Enhetschefupphandlings delegation nr 20, sekretessbelägga allmän handling rörande upphandling av telefoner och tillbehör
KS 2016/00052
281481
2016-06-23 Enhetschef upphandlings delegation nr 20, sekretessbelägga allmän handling rörande upphandling av telefoner och tillbehör
KS 2016/00052
281480
2016-06-23 Enhetschef upphandlings delegation nr 20, sekretessbelägga allmän handling rörande upphandling av telefoner och tillbehör
KS
281475
2016-06-23 Enhetschef upphandlings delegation nr 20, sekretessbelägga allmän handling rörande upphandling telefoner och tillbehör
KS 2016/00310
281464
2016-06-22 Kommunstyrelsens ordförandes delegation nr 8, ärendet 2016/31 ONäringsdepartementets betänkande gällande en trygg dricksvattenförsörjning, skickas på remiss till samhällsbyggnadsnämnden och Västvatten AB
KS 2016/00332
281463
2016-06-22 Kommunstyrelsens ordförendes delegation nr 8, ärendet 2016/332 Avgifts-och hyresfrihet avseende Junicupen och Oddebollen, remitteras till kultur och fritidsnämnden
KS 2016/00002
281425
2016-06-22 Miljöinspektörs delegation nr M.8.7 om föreläggande om försiktighetsmått vid PCB-sanering på fastigheten Sandstenen 2
KS 2016/00002
281334
2016-06-20 Livsmedelsinspektörs delegation nr L.l.l och L. l. 7, föreläggande Forshälla vattenverk, Buddeberg 2:13
KS 2016/00281
281333
2016-06-20 Protokollsutdrag och delegationsbeslut jävsutskottet 2016-06-20 § 17 Utvändig ändring samt tillbyggnad av skolbyggnad Malen 2, Äsperödskolan
-
1(2)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-06-17
Handläggare
Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon 0522-69 60 48 [email protected]
Anmälningsärenden till kommunstyrelsen 2016
Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga f
2016/10 Finansrapportjuni ochjuli 2016 2015/613 Delrapport av projektet idrott och integration Uddevalla 2015-2016 från Västsvenska idrottsfOrbundet 2016/11 Controllerrapport juni 2016 2016/269 Minnesanteckningar kommunstyrelsens uppsiktsmöte med samhällsbyggnadsnämnden Arbetsmarknadsutskottets protokoll 2016-06-08 DOK 281329 Tillstånd att göra ingrepp i fornlämning RAÄ, Uddevalla 224, Uddevalla kommun DOK 281330 Tillstånd till ingrepp inom fornlämningarna RAÄ Lane-R yr 51: l och 218: l på fastigheten Kållebråten l :4 i Uddevalla kommun Jävsutskottets protokoll2016-06-20 Personalutskottets protokoll 2016-06-0 l DOK281410 Länsstyrelsens beslut gällande tillstånd till ingrepp inom fomlämning RAÄForshälla 155:1 på fastigheten Forshälla-Hede 1:4
D nr
KS 2016/00004
2(2)
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret
2016-06-17
2016/100 Länsstyrelsens beslut gällande kameraövervakning vid rovdjursinventering DOK281589 Protokoll från Kommunassurans Syd Försäkrings AB:s årsstämma den lO maj 2016 DOK 281588 Beslut från trafikverket om statlig medfinansiering till miljö-, trafiksäkerhets- och cykelåtgärder på kommunalt vägnät i Västra Götaland år 2017 DOK 281605 Tillstånd till ingrepp inom fornlämningarna RAÄ Lane-Ryr 146:1, 150:1 och 175:1 på fastigheten Hjälmhult l :7 i Uddevalla kommun DOK 281604 Tillstånd till ingrepp inom fornlämningarna RAÄ Ljung 146: l på fastigheten Braaseröd l :65 i Uddevalla kommun 2016/308 Förvaltningsrättens dom avseende överklagande angående laglighetsprövning enligt kommunallagen gällande begäran om planbesked och markanvisning fOr bostäder på Herrestad 3:2, Källdal4:7 m fl. DOK 281594 Länsstyrelsens beslut om tillstånd till ingrepp inom fornlämning RAÄ Ljung 149:2 på fastigheten Anfasteröd 2: l DOK281595 Länsstyrelsens beslut om tillstånd till ingrepp inom fornlämningarna RAÄ Ljung 114:1-2 på fastigheten Braaseröd l :65 DOK281596 Länsstyrelsens beslut om tillstånd till ingrepp inom fornlämning RAÄ Lane-Ryr 52:2 på fastigheten Kållebråten l :4 2016/370 Förbundsavgift år 2017 till Sveriges kommuner och landsting 281730 DOK Länsstyrelsens beslut gällande till stånd till ingrepp inom fornlämning RAÄ Skredsvik 379:1 på fastigheten Knähammar 1:5
D nr KS
2016/00004
FINANsRAPPORT
1(7)
2016-07-01
Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef Finanschef Bengt Adolfsson Finansstrateg Ronald Rombrant
FINANSRAPPORT JUNI 2016 Sammanfattning Resultatet av ED-omröstningen i England överraskade finansmarknaden och effekten blev kursfall för valutor och börser samt nedgång av marknadsräntoma. I Sverige har marknadsräntorna lagt sig på lägre nivå än före folkomröstningen. Nästa veckas räntebesked från Riksbanken blir, med stor sannolikhet, att reporäntan ligger kvar på nuvarande nivå och att eventuella räntehöjningar skjuts längre fram i tiden. Sannolikheten är också stor att finansmarkanden kommer att präglas av turbulens den närmaste tiden. Samtidigt skriver Konjunkturinstitutets i sinjunirapport att de senaste sju årens lågkonjunktur i svenska ekonomin förbyts i år, och de närmaste åren, till en högkonjunktur. Internbanken avvaktar med ytterligare upplåning till efter sommaren, i avvaktan på nya bedömningar av årets investeringsnivå från kommunkoncernen. Nivån har under första halvåret legat på en lägre nivå än budgeterat. Uddevalla Event AB har upphört som eget bolag och ingår numera i Uddevalla Utvecklings AB. Uppföljning ramar och riskbegränsningar per rapportdatum Not Lån av kred~inst~ut ( M
16-06-30
1
vägd per rapportdatum(%)
Räntabindningstid (år) Räntaförfall inom 1 år(%)
1
Kap~albindningstid (år) 1 Kap~Wörfall
inom 1 år(%)
1,6
16-05-31
2 450 1,74 3,6 39 1,7 33
2 450 1,74 3,7 39 1,8 33
Tillåtna motparter
1
Ja
Ja
Derivat som andel av skuld, netto (%)
2
47 5 2 540 479 350 333
47 5 2 538 486 350 353
o
o
Andel strukturerade derivat av skuld(%) Koncernintern utlåning (M
3
Koncernintern borgen (M
4
Bekräftade
kred~löften
Likvid~etsberedskap
(M
5 5
(M
Valutarisk
Ränteutveckling%
Inom limit
Limiter 2016 (KS 2016-01-27 §10)
Sammanst budget 2016: Max 2 912 mkr
Ja
Sammanst budget 2016:: 1,9%
Ja
Tillåtet intervall 2- 6 år
Ja
Max 50 % inom 1 år
Ja
Min 2år Max 30% inom 1 år
Nej Nej
Bör spridas mellan olika motparter
Ja
Max 100%
Ja
Max 10 % av skuldportföljen
Ja
Sammanst budget 2016: 2 786 mkr
Ja
Max 495 mkr (beslut av Kf)
Ja
.
Ja
Min 300mkr Huvudregalen llr att all valtuitrisk ska elimineras
Ja Ja
Långfristig upplåning (mkr)
4,0
3 000
3,5
2 500
3,0
2 000
2,5 2,0
1 500
1,5
1000
1,0 0,5
500
0,0
o
-0,5 -1 ,0 1112
-500 1212
-
Reporänta
-
Internbanken
1312
1412 -
1512
S-år swapränta STI BOR3M
1612
1112 -
1212
Total laneskuld
1312 -
1412
1512
1612
varav kommunens egen del
2(7)
Finansiell ställning Belopp i Mkr
Utg balans 16-06-30
Not
Långfr koncernkontoutlåning
2 540
3
-23
198
o
o
2 538
2
2 509
o o
o
Reversfordr koncernföretag
o
o
Öl r långfr fordringar
6
7
2 528
2 549
o o
o o
Summa finansiella tillgångar: Inlåning via koncernkonto
-2 450
-2 450
-2 450
-2 450
77
99
-22
Kortfr låneskulder Långfr lån från kredijinsijut
1
Summa finansiella skulder:
-21
o o o o
3
lng balans 16-01-01
o
o
Kortfr placeringar
Förändr 1 mån
4
-19
Tillgångar: Koncernkonto (netto)
Skulder:
Utg balans 16-05-31
Förändr fr 16-01-01
-217
o 31
o
7 2 714
-187
-2
2
-1
o
o
-2 600
150
-2 602
152
112
-35
Internbankens upplåningsränta Nedan anges internbankens genomsnittliga upplåningsränta på internbankens samlade skuldportfölj. Koncernföretagens räntekostnad är densamma som internbankens upplåningskostnad jämte en marknadsmässig marginal och administrativ avgift (f.n. totalt 0,39%- 0,75% per år). Prognosen är framtagen med hjälp av systemstödet Kl Finans, som utifrån vissa antagenden om refinansiering samt marknadens prissättning av framtida räntor räknar fram en prognosränta. Ambitionen är att prognoshorisonten successivt ska förlängas och att metodiken fortlöpande ska förfinas. Utfall
Ilelopp i mkr
Prognos
Budget
Tertial1 Tertial2 Tertial3 Tertial1 Tertial2 Tertial3 2016 2016 2016 2015 2015 2015 helår 2016
Plan
Plan
Plan
2016 helår
2017 2018 2019 helår helår helår
Utgående balans långir lån
2 350
2 450
2 600
2450
2 700
2 800
2 800
2 900
3 350 3 700 3 900
Medellåneskuld
2 350
2 366
2450
2 524
2 450
2700
2 600
2 738
3125 3 525 3 800
Kostnad långfrislig upplåning*
15,9
14,7
12,7
14,3
14,2
14,7
44,0
52,5
64,0
81,0
91,2
Ränta långfristig upplåning (A/360)
2,03
1,81
1,53
1,68
1.70
1,70
1.70
1,92
2,05
2,30
2,40
Bengt Adolfsson Finanschef
3(7) NOTER FINANSRAPPORT
1. Extern låneskuld Internbanken verkställer all extern upplåning och svarar för riskhanteringen inom kommunkoncernen. Den externa låneskulden får 2016 uppgå till högst 2 912 Mkr. Internbanken ska förvalta kommunkoncernens låneportfölj på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt med hänsyn tagen till risker och andra faktorer. Internbankens upplåning ska uppfylla kraven på en låg finansieringsrisk, hög kvalitet på lånedokumentation och enkel administration. Följande upplåningsformer är tilllåtna. Banklån från svensk eller utländsk bank Utgivande av obligation eller annat löpande skuldebrev Tecknande av skuldebrev med annan finansiell institution eller placerare
l'vbtpart lån (M
Utg balans 16-05-31
Utg balans 16-06-30
Komruninvest
Förändr 1 mån
lng balans 16-01-01
Förändr fr 16-01-01
2450
2450
o
2600
-150
2450
2450
o
2 600
-150
Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska vara sammansatt så att kapital- och ränteförfall sprids över tiden. Max 30 % av kapitalet får rörfalla inom l år och max 50 % av ränteförfallen får äga rum inom l år. Nedanstående diagram visar skuldportföljens sammansättning, innevarande period med mörkblå stapel, föregående månad med ljusblå stapel. Kapitalbindning
40o/o l~
~
~r
Il 0%
-
r 11111 -
'< 1
1-2
2-3
3 -4
4 -5
5-6
• 16-06 -30
6 -7
7-8
8-9
9-10
> 10
. 16-05-31
Genomsnittlig kapitalbindningstid är 1,7 år och 33 %av kapitalet fårfaller inom ett år. Räntebindning 50% 40%
1-
30%
,.-
20% 10% 0% <
1
1-2
l
2-3
If 3-4
,...
_ 1 4-5
5-6
• 16-06-30
6- 7
7-8
8-9 9-10 ,. 10
16-05-31
Genomsnittlig räntebindningstid uppgår ti113,6 år och 39% av räntorna förfaller inom ett år.
4(7) 2. Derivat
Räntederivat används för att förändra eller säkra räntan på ett lån utan att behöva torändra villkoren fOr det underliggande lånet. Internbanken använder räntederivat i syfte att torändra räntebindningen, snitträntan och/eller säkerställa en maximal räntenivå. Valutaderivat används för att hantera valutarisken. Nominellt belopp netto. mkr
Tillåtet enl finanspolicy
• Ränteswap
1150
JA
• strukturerade derivat
130
JA
Följande derivat används för närvarande:
Nedan redovisas internbankens aktuella portfölj av ränteswappar. Ränteswappar innebär att två parter avtalar att erlägga betalningar till varandra beräknade på fast respektive rörlig ränta. Erhålla-swap innebär att internbanken erhåller fast ränta och betalar rörlig ränta till motparten. Betala-swap innebär att internbanken erhåller en rörlig ränta och betalar en fast ränta till den aktuella motparten. Nedan visas marknadsvärden på derivatavtalen, ett negativt värde är en kreditrisk på motparten. Utg balans 16-06-30
Mltpart räntederivat (M
Utg balans 16-05-31
Förändr 1 mån
SEB
1 520
1 520
varav erhålla-swappar
-900
-900
880
880
-350
-350
Brutto:
2400
2400
Netto:
1150
1150
o o o o o o
130
o
Nordea*
varav erhålla-swappar
lng balans 16-01-01
Förändr fr 16-01-01
1150
o o o o o o
130
o
1 520
-900 880
-350 2400
*l angivet belopp ingår strukturerade derivat med (ni
130
Utg balans 16-06-30
Utg balans 16-05-31
Periodens låneskuld (ni
2450
2450
Förändr 1 mån
o
lng balans 16-01-01
Förändr fr 16-01-01
2600
-150
Derivat som andel av skuld
47%
47%
0%
44%
3%
Andel strukturerade derivat av skuld
5%
5%
0%
5%
0%
Derivat, marknadsvärde (mkr)
-146
-122
-23
-88
-58
5(7)
3. Koncernintern in- och utlåning Koncernfåretagens långfristiga upplåning från internbanken sker genom utnyttjande av checkkrediter via koncernkontosystemet Nedan redovisas respektive koncernföretags koncernkontosaldo för perioden. Ett negativt saldo (utnyttjad checkkredit) redovisas i tabellen för utlåning och ett positivt saldo redovisas i tabellen för inlåning. Uddevalla Energi AB med dotterbolagen Uddevalla Kraft AB, Uddevalla Energi Elnät AB och Uddevalla Energi Värme AB redovisas som en koncern. Samma gäller Uddevalla Hamnterminal AB med dotterbolaget Swanfalk Shipping AB. Moderbolagets eventuella tillgodohavanden nettoredovisas mot dotterbolagens skulder.
Utlåning (Mkr)
Uddevalla Uvecklings AB
Utnyttjad Utnyttjad checkkredit checkkredit Förändring 16-06-30 16-05-31 1 mån
Ingående balans
16-01-01
Förändring Beviljad från check16-01-01 kredit
Kvar att utnyttja
9,3
9,0
0,3
11.5
-2,2
15
6
709,7
699,3
10,4
733,9
-24,2
840
130
Uddevalla Omnibus AB
39,0
41,5
-2,5
46,7
-7,7
80
41
Uddevalla Hamnterninal AB (koncern)
33,9
34,4
-0,5
33,6
0,3
80
46
3,5
2,0
1,5
8,0
-4,5
10
7
1 000,7
989,2
11 ,5
936,4
64,3
1100
99
154,8
154,8
0,0
155,8
-1,0
180
25
Loslit Fastighets AB
75,5
75,5
0,0
76,0
-0,6
80
5
stiftelsen Ljungskilehem
48,3
46,1
2,2
44,7
3,6
66
18
Gustafsbergsstiftelsen
3,4
3,7
-0,4
3,0
0,3
6
3
462,1
482,4
-20,3
459.4
2.7
600
138
2 540,2
2 537,9
2,2
2 509,1
31,0
3057
517
Tillgodohavande
Tillgodohavande
16-06-30
16-05-31
0.4
0,0
0,4
0,0
0,4
0,4
0,0
0,4
2,1
-2,1
Uddevalla Energi AB (koncern)
Uddevalla Turism AB Bostadsstiftelsen Lkldevallahem HSB:s Stiftelse Jakobsberg
Uddevalla Vatten AB
Inlåning (Mkr)
Uddevallahem Sundberg AB
Spec underkoncerner
Förändring 1 mån
Förändring från
16-01-01
16-01-01
Ingående balans
Förändring Beviljad från check16-01-01 kredit
Kvar att utnyttja
Saldo
Saldo
16-06-30
16-05-31
12,4
22,7
-10,3
18,8
-6,4
22
34
-480,1
-467,8
-12,3
-446,2
-33,9
521
41
-97,5
-103,9
6,4
-164,3
66,8
135
38
Lkldevalla Energi Bnät AB
-144,6
-150.3
5.7
-142,3
-2,3
162
17
Summa koncern
-709,7
-699,3
-1M
-733,9
24,2
840
130
-38,9
-38,5
-0,4
-37,9
-1 '1
80
41
5,1
4,1
0.9
4,3
0,8
-33,9
-34,4
0,5
-33,6
-0,3
Uddevalla Energi AB Uddevalla Kraft A B Uddevana Energi Värme AB
Uddevalla Hamnternina l AB Sw anFalk Shipping AB Summa koncern
Förändring 1 mån
Ingående balans
16-01-01
80
41
6(7) 4. Borgensförbindelser Kommunfullmäktige beslutar om borgen och garantier till förmån för koncernföretagen, föreningar och andra externa parter. 4.1 Koncernintern borgen Utnyttjad borgen 16-06-30
Gäldenär
ll~rl Uddevalla Omnibus AB Uddevalla Utvecklings AB Uddevalla Kraft AB Uddevalla Energi Bnät AB 1
19,2
Utnyttjad borgen 16-05-31 19,8
Beviljad borgen 2016 1
Förändring jämfört med beviliad boraen
22,9
3,7
83,8
83,8
83,8
0,0
361,7
366,9
371,5
9,7
14.7
15,2
15 8
1'1
479,5 .. l enlighet med beslut av kommunfullmakt1ge
485,9
494,0
14,5
4.2 övriga borgensförbindelser Utnyttjad borgen 16-06-30
Gäldenär (~r)
Utnyttjad borgen 16-05-31
Ingående balans 16-01-01
Förändring jämfört med 16-01-01
Egnahemsförbindelser 1
0,9
0,9
0,9
0,0
Föreningen Folkets hus 1
4,5
4,5
4,5
-0,0
IK Oddevold 1
1,5
1,5
1,5
-0 ,0
stiftelsen Uddevalla Skolf artyg 1
0,9
0,9
1,0
-0,0
0.0
0,0
0,0
0,0
7,7
7,7
7,8
-0,1
Fyrstads Rygplats AB
2
1
Egnahemsförbindelserna uppdateras endast vid årsskiften, övriga vid tertialslut
2
Beslut fattat om borgen 1,6 mkr, f. n. inget utnyttjat
5. Likviditetsberedskap och bekräftade kreditlöften Kommunkoncernen ska ha en betalningsberedskap motsvarande en månad av kommunkoncernens kostnader i form av tillgängliga likvida medel inklusive ej utnyttjade kreditlöften. Likviditetsberedskap Belopp
(~r)
Likvida medel (kassa bank) Rn. tillgångar (oms.bara inom 3 dgr) Bekräftade kreditlöften Ut!JYttif:!de kreditlöften
Bekräftade kreditlöften (Belopp
~r)
Nordea
Förändring 16-06-30 2,3
16-05-31 3,1
Limit
1 mån -0,8
0,0
0,0
0,0
350,0
350,0
0,0
-18.9
0,0
-18.9
333,4
353,1
-19,7
Mn300 Mu-
Utnyttjat
Utnyttjat
Förändring
Bekräftat
Kvar att
16-06-30
16-05-31
1 mån
belopp
utnyttja
-18,9
0,0
-18,9
300,0
281,1
SEE
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Swedbank
0,0
0,0
0,0
50,0
50,0
-18,9
0,0
-18,9
350.0
368,9
7(7) 6. Finansiell risklogg Finansrapport 2016 December (2015)
Avvikelse från beslutade ramar och limiter Andel kapital som förfaller inom l år uppgår till 33 %. Limiten är 30 %.
Åtgiird
Januari
Andel kapital som forfaller inom l år uppgår till 33 %. Limiten är 30 %.
Åtgärdas i samband med låneforfall och nyupplåning under forsta kv 2016
Februari
Kapitalbindning uppgår till 1,9 år, limiten är 2,0 år. Andel kapital som forfaller inom l år uppgår till 3 7 %. Limiten är 30 %.
Ett lån på 150 mkr forfåll l mars, i den ursprungliga planen låg att då att ersätta detta lån med ett lån med längre löptid. Eftersom likviditeten är god har tidpunkten for nyupplåning skjutits framåt.
Mars
Andel kapital som forfaller inom l år uppgår till 33 %. Limiten är 30 %.
April
Andel kapital som forfaller inom l år uppgår till 33 %(limit 30 %). Kapitalbindningen ligger på 1,9 år, (limit 2,0 år) Kapitalbindning alltjämt fortsatt kort järnfort med limiter, se ovan Kapitalbindning alltjämt fortsatt kort järnfort med limiter, se ovan
Tillfälligtvis utnyttjas checkkrediten i avvaktan på nyupplåning, en nyupplåning som har internbanken har valt att skjuta framåt i tid. Motivet for detta är att en nyupplåning skulle medfora en onödigt stor överlikviditet Se ovan
Maj Juni
Datum åt2ärdat
Åtgärdas i samband med låneforfall och nyupplåning under första kv 2016
Checkkrediten utnytljas inte, upplåningen skjuts framåt Checkkrediten utnyttjas tillfälligt. Nyupplåningen skjuts framåt till efter sommaren.
7. Operativ risklogg Operativ risk
Datum
Åtgärd
Rutinbeskrivningar samtliga väsentliga processer ej upprättade.
2016-0201
Kommer att ske under forsta halvåret 2016
Resursbrist pga långtidssjukskrivning och att vikarie for finanschef ej är på plats.
Fe b/mars 2016
Problemet med resursbrist är i allt väsentligt åtgärdat tack vare att vikarierande finanschef nu är på plats.
Viss underbemanning, alla rutinbeskrivningar inte på plats
Maj/Juni 2016
Det viktigaste arbete flyter på. Avstämning av läget ska ske i augusti.
Datum åtgiirdat Pågående
16-03-01
8. Uppföljning interna kontroller Intern kontroll
Notering
Ändamålsenlig organisation. Rutinbeskrivningar väsentliga processer.
Se ovan Se ovan
Åtgärdsgärds· behov JA JA
FINANsRAPPORT
1(7)
2016-08-09
Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef Finanschef Bengt Adolfsson Finansstrateg Ronald Rombrant
FINANSRAPPORT JULI 2016 Sammanfattning Räntebeskedet från Riksbanken i juli blev som förväntat, att reporäntan ligger kvar på nuvarande nivå och att eventuella räntehöjningar skjuts längre fram i tiden. Under juli har stockholmsbörsen återhämtat sig från fallet som följde av Brexit. I SCBs nationalräkenskaper fOr andra kvartalet, redovisas en lägre tillväxttakt än vad flera analytiker förväntat sig. Det allmänna stämningsläget i ekonomin sjönk därmed, vilket visar sig i att Konjunkturinstitutets barometerindikator backade. Internbankens förändringar under juli månad är små. Internbanken avvaktar med ytterligare upplåning till efter sommaren, i avvaktan på nya bedömningar av årets investeringsnivå från kommunkoncernen. Nivån har under första halvåret legat på en lägre nivå än budgeterat. Uddevalla Event AB har upphört som eget bolag och ingår numera i Uddevalla Utvecklings AB. Uppföljning ramar och riskbegränsningar per rapportdatum Not Lån av kreditinstitut (M
1
Snittränta, vägd per rapportdatum (%) Räntebindningstid (år) Ränteförfall inom 1 år(%)
1
Kapitalbindningstid (år) 1
16-07-31
2450 1,74 3,5 39 1,6 33
2 450 1,74 3,6 39 1,7 33
Inom limit
Limiter 2016 (KS 2016-01-27 §10)
16-06-30
Sammanst budget 2016: Max 2 912 mkr
Ja
Sammanst budget 2016. : 1,9%
Ja
Tillåtet intervall 2- 6 år
Ja
Max 50 % inom 1 år
Ja
Min 2år
Nej
Max 30% inom 1 år
Nej
Tillåtna motparter
1
Ja
Ja
Bör spridas mellan olika motparter
Ja
Derivat som andel av skuld, netto(%)
2
47
47
Max 100%
Ja
Max 10% av skuldportföljen
Ja
Sammanst budget 2016: 2 786 mkr
Ja
Max 495 mkr (beslut av Kf)
Ja
-
Ja
Min300mkr
Ja
Huvudregelenar att all valulatrisk ska elimiaeras
Ja
Kapitalförfall inom 1 år(%)
1,6
Andel strukturerade derivat av skuld(%)
3 4 5 5
Koncernintern utlåning (M
5
5
2 574 479 350 305
2 540 479 350 333
o
o
Långfristig upplåning (mkr)
Ränteutveckling % 4,0
3 000 2 500
3,0
l 000
2,0
1500
1,0
1000
0,0
500
o -1,0
1112
Reporänta - - Internbanken
·500
-
S-år swapränta STIBOR3M
1112 -
1212
Totallaneskuld
1312 -
1412
1512
1612
varav kommunens egen del
2(7) Finansiell ställning Belopp i Mkr
Utg balans 16-07-31
Not
-28
198
o
o
o
o
3
2 574
2 540
34
2 509
65
o
o
o
6 2 528
o o
o
3
6 2 533 -1
7 2 714 -2
-1 -181 1
Övr långfr fordringar Summa finansiella tillgång_ar
o
o o
-2 450 -2 451
-2 450 -2 450
82
77
Kortfr låneskulder
1
Långfr lån från kreditinsitut
Förändr fr 16-01-01
-19
Reversfordr koncernföretag
Inlåning via koncernkonto
lng balans 16-01-01
o
Kortfr placeringar
Skulder:
Förändr 1 mån
-47
Tillgångar: Koncernkonto (netto) Långfr koncernkontoutlåning
Utg balans 16-06-30
Summa finansiella skulder:
6 -1
o o
-246
o
o
-1
-2 600 -2 602
150 151
5
112
-30
Internban kens upplåningsränta Nedan anges internbankens genomsnittliga upplåningsränta på internbankens samlade skuldportfölj. Koncernföretagens räntekostnad är densamma som internbankens upplåningskostnad jämte en marknadsmässig marginal och administrativ avgift (f.n. totalt 0,39%-0,75% per
år). Prognosen är framtagen med hjälp av systemstödet Kl Finans, som utifrån vissa antagenden om refinansiering samt marknadens prissättning av framtida räntor räknar fram en prognosränta. Ambitionen är att prognoshorisonten successivt ska fårlängas och att metodiken fortlöpande ska fårfinas. Prognos
llfall
Belopp i mkr
Budget
Tertial1 Tertial2 Tertial3 Tertial1 Tertial2 Tertial J 2016 2016 2016 2016 helår 2015 2015 2015
Plan
Plan
Plan
2016 helår
2017 2018 2019 helår helår helår
Utgående balans långfr lån
2 350
2450
2 600
2 450
2 700
2 800
2 800
2 900
3 350 3 700 3 900
Medellåneskuld
2 350
2366
2 450
2 524
2450
2 700
2 600
2738
3125 3525 3 800
Kostnad långfristig upplåning•
15,9
14,7
12,7
14,3
14,2
14,7
44,0
52,5
64,0
81,0
91,2
Ränta långfristig upplåning (A/360)
2,03
1,81
1,53
1,68
1,70
1,70
1.70
1,92
2,05
2,30
2,40
Bengt Adolfsson Finanschef
3(7) NOTER FINANSRAPPORT 1. Extern låneskuld Internbanken verkställer all extern upplåning och svarar för riskhanteringen inom kommunkoncernen. Den externa låneskulden får 2016 uppgå till högst 2 912 Mkr. Internbanken ska förvalta kommunkoncernens låneportfölj på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt med hänsyn tagen till risker och andra faktorer. Internbankens upplåning ska uppfylla kraven på en låg finansieringsrisk, hög kvalitet på lånedokumentation och enkel administration. Följande upplåningsformer är tilllåtna.
{
Banklån från svensk eller utländsk bank Utgivande av obligation eller annat löpande skuldebrev Tecknande av skuldebrev med annan finansiell institution eller placerare
l'v'otpart lån
Utg balans
(~r)
Utg balans
16-07-31
KollTTlJninvest
Förändr
lng balans
Förändr fr
1 mån
16-01-01
16-01-01
2600
-150
2 600
-150
16-06-30
2 450
2450
2 450
2450
o o
Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska vara sammansatt så att kapital- och ränteförfall sprids över tiden. Max 30 % av kapitalet får rörfalla inom l år och max 50 % av räntef'örfallen får äga rum inom l år. Nedanstående diagram visar skuldportföljens sammansättning, innevarande period med mörkblå stapel, föregående månad med ljusblå stapel. Kapitalbindning 50o/o
-
r--
i
40%
30%
- ~
20%
-
~ - r' l ~
J
•
-
10%
J]
0% < 1
1 -2
2 -3
1!1:1
3-4
4-5
1:1
5-6
6-7
7 -8
8-9
9 - 10
" 10
1 6-06-30
• 16-07-3 1
Genomsnittlig kapitalbindningstid är l ,6 år och 33 % av kapitalet förfaller inom ett år. Räntebindning 50o/o
40%
r-
30% 20%
l
10%
-<
1
1 -2
l
u n lf 2·3
3-4
4 -5
5-6
• 16-07-31
6 -7
7 -8
8-9 9 - 1 0 > 10
16-06-30
Genomsnittlig räntebindningstid uppgår till3,5 år och 39% av räntorna förfaller inom ett år.
4(7) 2. Derivat Räntederivat används för att förändra eller säkra räntan på ett lån utan att behöva förändra villkoren för det underliggande lånet. Internbanken använder räntederivat i syfte att förändra räntebindningen, snitträntan ochfeller säkerställa en maximal räntenivå. Valutaderivat används för att hantera valutarisken. Nominellt belopp netto , mnkr
Följande derivat används för närvarande:
Tillåtet enl finanspolicy
• Ränteswap
1150
JA
•
130
JA
strukturerade derivat
Nedan redovisas internbankens aktuella portfölj av ränteswappar. Ränteswappar innebär att två parter avtalar att erlägga betalningar till varandra beräknade på fast respektive rörlig ränta. Erhålla-swap innebär att internbanken erhåller fast ränta och betalar rörlig ränta till motparten. Betala-swap innebär att internbanken erhåller en rörlig ränta och betalar en fast ränta till den aktuella motparten. Nedan visas marknadsvärden på derivatavtal en, ett negativt värde är en kreditrisk på motparten. Utg balans 16-07-31
IIIIotpart rantederivat (M
Utg balans 16-06-30
Förändr 1 mån
SEB
1 520
1 520
varav erhålla-swappar
-900
-900
880
880
-350
-350
Brutto:
2400
2400
Netto:
1150
1150
o o o o o o
130
o
Nordea*
varav erhålla-swappar
lng balans 16-01-01
Förändr fr 16-01-01
1150
o o o o o o
130
o
1 520
-900 880
-350
2400
*l angivet belopp ingår strukturerade derivat med (rrlu") Nordea (1036)
130
Utg balans 16-07-31
Utg balans 16-06-30
Periodens låneskuld (ni
2 450
2 450
Derivat som andel av skuld
47%
47%
Andel strukturerade derivat av skuld Derivat, marknadsvärde (ni
5% -150
Förändr 1 mån
o
lng balans 16-01-01
Förändr fr 16-01-01
2600
-150
0%
44%
3%
5%
0%
5%
0%
- 146
-5
-88
-63
5(7)
3. Koncernintern in- och utlåning Koncernföretagens långfristiga upplåning från internbanken sker genom utnyttjande av checkkrediter via koncernkontosystemet Nedan redovisas respektive koncernföretags koncernkontosaldo för perioden. Ett negativt saldo (utnyttjad checkkredit) redovisas i tabellen för utlåning och ett positivt saldo redovisas i tabellen för inlåning. Uddevalla Energi AB med dotterbolagen Uddevalla Kraft AB, Uddevalla Energi Elnät AB och Uddevalla Energi Värme AB redovisas som en koncern. Samma gäller Uddevalla Hamnterminal AB med dotterbolaget Swanfalk Shipping AB. Moderbolagets eventuella tillgodohavanden nettoredovisas mot dotterbolagens skulder.
Utlåning (Mnkr)
Lkldevalla Utvecklings AB Uidevalla Energi AB (koncern)
Utnyttjad Utnyttjad checkkredit checkkredit Förändring 1 mån 16-07-31 16-06-30
Ingående balans 16-01-01
Förändring Beviljad från check16-01-01 kredit
Kvar att utnyttja
9,3
9,3
0,0
11 ,5
-2,2
15
6
716,1
709,7
6,4
733,9
-17,8
840
124
Uidevalla Ormibus AB
36,3
39,0
-2,6
46,7
-10,3
80
44
Uidevalla Harmterrrinal AB (koncern)
36,7
33,9
2,8
33,6
3,1
80
43
Uidevalla Turism AB Bostadsstiftelsen Uidevallahem HSB:s Stiftelse Jakobsberg
3,0
3,5
-0,5
8,0
-5,0
10
7
1 010,8
1 000,7
10,0
936,4
74,4
1100
89
154,8
154,8
0,0
155,8
-1,0
180
25
-0,6
80
5
6,2
66
15
Lostif Fastighets AB
75,5
75,5
0,0
76,0
Stiftelsen Ljungskilehem
50,9
48,3
2,6
44,7
Gustafsbergsstiftelsen Uidevalla Vatten AB
Inlåning (Mnkr)
Uidevallahem Sundberg AB
Spec underkoncerner
Uidevalla Energi AB
2,8
3,4
-0,6
3,0
-0,2
6
3
478,1
462,1
16,0
459,4
18,7
600
122
2 574,3
2 540,2
34,1
2 509,1
65,1
3057
483
Tillgodohavande 16-07-31
Tillgodohavande 16-06-30
Förändring
Ingående balans 16-01-01
1 mån
Förändring från 16-01-01
1,3
0,4
0,9
0,0
1,3
0,4
0,4
0,0
2,1
-2,1
Saldo
Saldo
Förändring 1 mån
16-07-31
16-06-30
38,0
12,4
25,6
Ingående balans 16-01-01
Förändring Beviljad från check16-01-01
Kvar att utnyttja
kredit
18,8
19,2
22
60
-496,2
-480,1
-16,2
-446,2
-50,0
521
25
Lkldevalla Energi Värrre AB
-108,5
-97,5
-11,0
-164,3
55,7
135
26
Lkldevalla Energi Bnät AB
-149,4
-144,6
-4,8
-142,3
-7,1
162
13
Summa koncern
-716,1
-709,7
-6,4
-733,9
17,8
840
124
-39,9
-38,9
-1 ,O
-37,9
-2,1
80
40
3,3
5,1
-1,8
4,3
-1 ,O
-36,7
-33,9
-2,8
-33,6
-3,1
Uidevalla Kraft AB
Lkldevalla Harmterrrinal AB
Sw anFalk Shipping AB Summa koncern
80
. 40
6(7) 4. Borgensförbindelser Kommunfullmäktige beslutar om borgen och garantier till förmån för koncernföretagen, föreningar och andra externa parter. 4.1 Koncernintern borgen Gäldenär
Utnyttjad borgen
Utnyttjad borgen
Beviljad borgen
I(M
16-07-31
16-06-30
20161
Förändring jämfört med beviljad bor!len
Uddevalla Omnibus AB
18,6
19,2
22,9
4,3
Uddevalla Utvecklings AB
83,8
83,8
83,8
0,0
361,7
361,7
371,5
9,7
14,7
14.7
15.8
1.1
478,9
479,5
494,0
15,1
Uddevalla Kraft AB Uddevalla Energi Bnät AB 1
l enlighet med beslut av kommunfullmäktige
4.2 Övriga borgensförbindelser
Gäldenär
Utnyttjad borgen
Utnyttjad borgen
Ingående balans
Förändring jämfört med
(l'vl
16-07-31
16-06-30
16-01-01
16-01-01
Egnahemsförbindelser 1 Föreningen Folkets hus
1
IK Oddevold 1 stiftelsen Uddevalla Skolfartyg 1 Fyrstads Rygplats AB
2
0,0
0,9
0,9
0,9
4,5
4,5
4,5
-0,0
1,5
1,5
1,5
-0 ,0
0,9
0,9
1,0
-0,0
0,0
o.o
0,0
0,0
7,7
7,7
7,8
-0,1
1
Egnahemsförbindelserna uppdateras endast vid årsskiften, övriga vid tertialslut
2
Beslut fattat om borgen 1,6 mkr, f. n. inget utnyttjat
5. Likviditetsberedskap och bekräftade kreditlöften Kommunkoncernen ska ha en betalningsberedskap motsvarande en månad av kommunkoncernens kostnader i form av tillgängliga likvida medel inklusive ej utnyttjade kreditlöften. Likviditetsberedskap Belopp (Mlkr)
Förändring
16-07-31
16-06-30
Likvida medel (kassa bank)
2,0
2,3
-0,2
Rn. tillgångar (oms.bara inom 3 dgr)
0,0
0,0
0,0
350,0
350,0
0,0
-47.4
-18,9
-28 ,5
304,6
333,4
-28,7
Bekräftade kreditlöften LAnyttjade kreditlöften
Limit
1 mån
Mn 300 l'vl
Bekräftade kreditlöften
Utnyttjat
Utnyttjat
Förändring
Bekräftat
Kvar att
(Belopp Mlkr)
16-07-31
16-06-30
1 mån
belopp
utnyttja
Nord ea SEB Swedbank
-47,4
-18,9
-28.5
300,0
252,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
50,0
50,0
-47,4
-18.9
-28.5
35M
302,6
7(7) 6. Finansiell risklogg Avvikelse från beslutade ramar ocb limiter Andel kapital som förfaller inom l år uppgår till 33 %. Limiten är 30 %.
Åtgärd
Januari
Andel kapital som förfaller inom l år uppgår till 33 %. Limiten är 30 %.
Åtgärdas i samband med låneförfall och nyupplåning under första kv 2016
Februari
Kapitalbindning uppgår till 1,9 år, limiten är 2,0 år. Andel kapital som förfaller inom l år uppgår till 37 %. Limiten är 30 %.
Ett lån på 150 mkr förföll l mars, i den ursprungliga planen låg att då att ersätta detta lån med ett lån med längre löptid. Eftersom likviditeten är god har tidpunkten för nyupplåning skjutits framåt.
Mars
Andel kapital som förfaller inom l år uppgår till 33 %. Limiten är 30 %.
April
Andel kapital som förfaller inom l år uppgår till 33 %(limit 30 %). Kapitalbindningen ligger på 1,9 år, (limit 2,0 år) Kapitalbindning alltjämt fortsatt kort jämfört med limiter, se ovan Kapitalbindning alltjämt fortsatt kort jämfört med limiter, se ovan
Tillfalligtvis utnytijas checkkrediten i avvaktan på nyupplåning, en nyupplån in g som har internbanken har valt att skjuta framåt i tid. Motivet för detta är att en nyupplåning skulle medföra en on ödigt stor överlikviditet Se ovan
Finansrapport 2016
December (2015)
Maj Juni
Juli
Kapitalbindning alltjämt fortsatt kort jämfört med limiter, se ovan
Datum åtgärdat
Åtgärdas i samband med låneförfall och nyupplåning under första kv 2016
Checkkrediten utnyttjas inte, upplåningen skjuts framåt Checkkrediten utnyttjas tillfälligt. Nyupplåningen skjuts framåt till efter sommaren. Checkkrediten utnyttjas tillfälligt. Nyupplåningen skjuts framåt till efter sommaren.
7. Operativ risklogg Operativ risk
Datum
Åtgärd
Datum åtl!;ärdat Pågående
Rutinbeskrivningar samtliga väsentliga processer ej upprättade.
2016-02-01
Kommer att ske under första halvåret 2016
Resursbrist pga långtidssjukskrivning och att vikarie för finanschef ej är på plats.
Fe b/mars 2016
Problemet med resursbrist är i allt väsentligt åtgärdat tack vare att vikarierande finanschef nu är på plats.
16-03-01
Viss underbemanning, alla rutinbeskrivningar inte på plats
Maj/Juni/Juli 2016
Det viktigaste arbete flyter på. Avstämning av läget ska ske i augusti.
2016
8. Uppföljning interna kontroller Intern kontroll
Notering
Ändamålsenlig organisation. Rutinbeskrivningar väsentliga processer.
Se ovan Se ovan
Åtgärdsgärdsbehov JA JA
l
Utvärdering av beviljat stöd,,,,, Aktivitet: Futsalskola uppstart
När: Jullovet
,
' '
201~i~~l~t(~~2,,[~~:':' ''' ' ""'"
Förening: IFK Uddevalla
Utvärdering: Dessa pengar ansöktes om för att täcka kostnaderna för det stora planeringsarbete man lade ner i föreningen på möten inbjudningar inköp och dylikt för att kunna genomföra futsalskolan. Vilket man hoppades skulle nå ut till många tjejer och killar som inte varit engagerade i någon förening.
Aktivitet: Futsa/sko/a
När: 2 dagar på Jullovet
Förening: IFK Uddevalla Utvärdering: För att möjligöra för ensamkommande att deltaga i redan planerad futsolskola
ansökte man om bidrag till att utöka deltagarantalet. Man bjöd in ungdomar från alla klubbar i området, vilket resulterade i att 25 tjejer deltog i aktiviteten. Detta gjordes för få upp intresset för att börja i Futsalföreningens träning som kommer att fortsätta till hösten.
Aktivitet: Friidrott
När: Jullovet 2015
Fören/g: /K Orient Utvärdering: Inbjudan till ensamkommande att prova på olika friidrottsgrenar med ledare
som tränar friidrott. Man testade det mesta under tre tillfällen i Rimnershallen på jullovet. Tyvärr nådde man inga tjejer men många intresserade killar. Ledaren för dessa dagar har tyvärr ej fått med sig någon i föreningen men haft fortsatt kontak med flera av ungdomarna som fortsatt besökt hallen.
Aktivitet: Bangolf
När: Säsong 2016
Förening: Uddevalla Bangolf Utvärdering: Prova på pass där man ville vända sig främst till nyanlända och
ensamkommande flyktingbarn. Intresset visade sig vara mycket svalt men man hade också problem med kontakter. Så beslut är taget att försöka på nytt för start i augusti när man nu också fått bättre kanaler för kontakter utåt med boenden et. c. Ledare finns och material för att starta en kurs om 7 tillfällen ca 1,5 tim per gång. Har även vänt sig till svenska ungdomar för att få en mix i klubben för samverkan. Man har tappat lite efter flytten från Folkets Park.
Aktivitet: Ffick/ag i fotboll
När: Säsong 2016
Förening: /K Svane Utvärdering: Hjälp till flicklaget bestående enbart av invandrare, både nyanlända och de
som varit här en längre tid. Tjejerna har fått nytt matchställ av klubben och tagit över begagnat som extra ställ. Dom deltar i seriespel och alla är medlemmar. Pengarna har också används till utbildning som erhållits av SISU och till en del aktiviteter t. ex. en picknick. Medlemsavgiften har också reducerats av klubben för dessa tjejer.
Aktivitet: Prova på pass
När: Säsong 2016
Förening: Ultimate Sport Club Utvärdering: Klubben har vänt sig till både svenska och nyanlända har även fått intresserade
från kringliggande kommuner. Föreningen jobbar mycket hårt med integration och ser till att blanda alla pass så ungdomarna får umgås. Innan detta projektet har man redan startat en tjejgrupp som har ca. 30 deltagare, tyvärr har just detta projekt ej genererat några nya. Man anordnar även sommarlovs träning. Har även förebildstränare som man bjuder in för att visa på att man kan lyckas vem man än är eller vart man än kommer ifrån. Man har även köp en del utrustning som behövs för att kunna utöva sporten och som deltagarna får låna.
Aktivitet: Prova på pass
När: Säsong 2016
Förening: Lyckorna GK Utvärdering: Integrationsprojekt startat av klubben vilket skulle vända sig till boenden för ensamkommande barn i Ljungskil e. Eftersom det inte finns så många flickor vände man sig även till närliggande kommun stenungsund för att bjuda in flickor som man gärna vill se mer av i klubben. Projektet sträckte sig över 4 prova på tillfällen och man fick ca 40 besökare några flickor. Det bjöds även på fika och samtal efteråt då många medlemmar från klubben engagerade sig i aktiviteten. Flera av de som prövade visade intresse för att fortsätta med nybörjarkurser.
Aktivitet: Fotbollsträning
När: Säsong 2016
Förening: Ljungskile SK Utvärdering: Efter kontakt från flykting boenden i Ljungskile startade man upp träning ca.16
ggr under våren med 20-25 deltagare. Fotbollsakademin och A-laget ställde upp med tränare. Har resulterat i en del spontanträningar och diskussioner om fortsatta träningar efter sommaren.
Aktivitet: Prova på pass
När: Säsong 2016
Förening: Uddevalla Kettelbe/1 Klubb Utvärdering: Medel till prova på träning har inte nyttjats ännu då man inte lyckats få något
intresse för klubbens träning. Men i augusti skall man dra igång ett andra försök att locka deltagare till aktiviteten. Då man har kontakter på boenden runt omkring hoppas man på att detta skall generera deltagare.
Aktivitet: På språng motframtiden
Datum: 2 sista veckor på sommarlovet 2016
Förening: Häl/e IF Utvärdering: Häl/e gör en stor satsning på Dalaberg under sommarlovets sista veckor med
dagliga förmiddagsaktiviteter. Man kommer att bjuda på nyttig frukost och gemensamt med befintliga aktörer som är aktiva i området, ideella som offentliga, ge en bra mix på aktiviteter för de semesterlediga att engagera sig i. Man vill sedan att detta skallleda till intresse för klubben och deras idrott så man fortsätter med ett veckapass under hösten med både manliga och kvinnliga ledare. Klubben vill speciellt försöka fånga upp tjejer under dessa dagar på Dala berg.
Aktivitet: Tennisträning
När: maj-juni
Förening: Ljungskile Tennisförening Utvärdering: Prova på tennis under våren för ensamkommande flyktingbarn 2 gånger i
veckan. 10-12 killar visade intresse tyvärr inga tjejer. De har blivit erbjudna sommarträning och sedan kan de fortsätta till hösten. Klubben står även för rack och bollar till de som kommer.
Aktivitet: Nybörjarkurs
När: Sommar 2016
Förening: Lyckorna GK Utvärdering: Fått in 7 ungdomar- ensamkommande barn- som vill börja spela golf. 1 flicka och 6 killar. Vi ska starta nybörjarkurs med dem. De kommer att ha 6 kurstillfällen och de får samtidigt medlemskap i klubben. Klubben kommer att förse dem med utrustning så att de kan åka/gå till klubben och träna och spela på korthålsbanan när de själva vill. När ungdomarna har kommit igång mer så finns det medlemmar som gärna går fadderrundor med dem. Intresse finns från fler som vill börja spela när sommarlovet startat.
Aktivitet: Prova på pass
När: Säsong 2016
Förening: Lyckorna GK Utvärdering: För att även integrera vuxna asylsökande i samhället har man bjudit in till
prova på golf med golfens pro samt även till samtal och fika med andra medlemmar i klubben efteråt för att få träffa andra vuxna. Denna aktivitet har genererat anmälningar till nybörjar kurser och däribland 2 kvinnor.
Aktivitet: Prova på pass
När: Vecka 25 U-Games
Förening: Körpehöla Judo Utvärdering: Efter förfrågan från arrangörer av U-Games beslöt man att deltaga i
arrangemanget då klubben jobbar på att få fler medlemmar. Man såg detta som ett tillfälle att få visa vad man gör och få prata med ungdomar om sin sport. Trots få besökare på arrangemanget hade man ändå många som provade på.
Aktivitet: Prova på pass
När: Vecka 24-25 U-Games
Förening: Uddevalla Bangolf Utvärdering: Efter förfrågan från arrangörer av U-Games beslöt man att deltaga i
arrangemanget då klubben jobbar på att få fler medlemmar. Man såg detta som ett tillfälle att få visa vad man gör och få prata med ungdomar om sin sport.
Aktivitet: Prova på
När: Vecka 24-25 U-Games
Förening :IFK Uddevalla Utvärdering: För att låta ännu fler ungdomar prova på att leka med bollen ställde man upp
med ledare som själva kommer från andra länder för att lättare kunna kommunicera med de ungdomar som besökte U-games.
Aktivitet: Material till ensamkommande
När: Säsong 2016
Förening: IFK Uddevalla Utvärdering: Köpt in collegetröjor och T-shirts för att de ensamkommande skall ha möjlighet
att känna samma tillhörighet som alla andra i klubben. Föreningen har även samlat ihop överblivna träningskläder så som skor, shorts, strumpor etc. detta till ca 60 killar som aktivt spelar i klubben.
Aktivitet: Extra stöd
När: Säsong 2016
Förening: IFK Uddevalla Utvärdering: Då man fått stora grupper av medlemmor med utländsk bakgrund har det
blivit en stor utmaning att ta hand om dessa på bästa sätt. IFK löste detta genom att ta in stöd ledare till alla träningar som kunde leda kiltarna både före under och efter träning i alla frågor och dilemman som dök upp, och på så sätt skapat en bra miljö i integrationen mellan alla inblandade i föreningen och skapat en förståelse för varandra.
Aktivitet: Bussar till matcher
När: Säsong 2016
Förening. IFK Uddevalla Utvärdering: Genom detta bidrag har POl-laget kunnat komma till alla bortamatcher, vilket
varit svårt annars då laget består av 80% ensamkommande barn. Detta innebär ju såklart att det inte finns föräldrar som kan ställa upp att köra. Gemensamhetskänsla för dessa killar går inte att beskriva i ord när de får ingå som jämlikar i en grupp.
Aktivitet: Extra tränare
När: Säsong 2016
Förening: IFK Uddevalla Utvärdering: Träning för ensamkommande barn under 12 veckors tid mars-maj. Man hade
ca 50-60 killar som kom och tränade och som nu stannat i klubben.
Aktivitet: Vänligtvatten
När: 1-2/7
Förening: Viken Ägir Utvärdering:
Aktivitet: Nybörjarkurs
När: Säsong 2016
Förening: Lyckorna GK Utvärdering: Deltagare från prova på som nu villlära sig spela erbjuds nybörjarkurs och
medlemskap samt utrustning bestående av golfbag med några klubbar och fria bolar på rangen.
CONTROLLER-RAPPORT BUDGET 2016
Uppföljning per sista juni 2016
Här följer några fakta ur budget 2016 och nyckeltal som har koppling till de finansiella målen med jämförelse några år tillbaka.
Denna rapport är ett komplement till de övriga fasta ekonomiska rapporterna. Den är inte heltäckande utan innehåller väsentlig ekonomisk information av betydelse för ekonomin. Målgruppen är både politiken och förvaltningarna med syfte att ytterligare förbättra kontrollen över ekonomin och inspirera till fördjupade analyser hos förvaltningarna om resultaten ger anledning till detta.
Målet nås
Målet nås inte
Resultat - mkr 150 100
exkl jmf störande poster
50 0 2011
2012
2013
2014
Förutsättningarna för 2016 års resultat styrs framförallt av de marginaler som finns i budget 2016. Diagrammen till vänster speglar årets budget samt årsprognos utifrån senaste delårsrapport. Det kan konstateras att två av de fyra finansiella målen i den strategiska planen förväntas uppnås, medan nettokostnadsandelen och andelen egenfinansiering av investeringar inte når upp till nivån i strategisk plan. Jämfört med årets budget nås dock samtliga fyra mål. Dessa är mer generöst satta än de långsiktiga målen.
2015 2016 B 2016 P
-50 -100 105
Nettokostnadsandel %
I delårsrapporten per den sista april prognosticerades resultatet till 47 mkr, att jämföra med budgeterade 30 mkr. Förbättringen är i huvudsak hänförlig till kommungemensamma poster i form av pensionskostnader, pris- och lönereserv samt lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar än beräknat.
inkl finansnetto
100
Nämndernas prognosticerade resultat är -15 mkr. Socialnämndens prognos pekar mot -21 mkr medan övriga nämnder är i balans med eller redovisar överskott mot budget. Realisationsvinsterna beräknas uppgå till 1 mkr.
95
90 2011
2012
2013
2014
2015 2016 B 2016 P
Egenfinansiering investeringar %
En ny bedömning av årsprognosen kommer att ske i delårsrapporten för augusti månad. Fortsatt fart i svensk ekonomi
120
Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt 2015. Under första halvåret i år har utvecklingen varit mer dämpad. Förutsättningarna framåt ser dock fortsatt gynnsamma ut, mycket tack vare en fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Dessutom förväntas svensk export öka på grund av en försvagad krona samt en förbättrad tillväxt i omvärlden.
100 80 60 40 20 0 2011
2012
16 14 12 10 8 6 4 2 0
2013
2014
2015 2016 B 2016 P
Investeringar i %
Migrationsverkets bedömning av antalet asylsökande har påtagligt sänkts, både för i år och kommande år. Nuvarande bedömning för 2016 är 34 500, att jämföra med 100 000 i april. Även bedömningen av antalet ensamkommande flyktingbarn har minskat kraftigt, från 18 000 till 3 500 personer.
av skatt och bidrag
Den nya och lägre bedömningen av antalet asylsökande och antalet ensamkommande flyktingbarn innebär att prognosen för kommunal och statlig konsumtion har skruvats ned. En svagare utveckling av offentlig konsumtion innebär, allt annat lika, en svagare utveckling av efterfrågan i svensk ekonomi. Av bland annat detta skäl har bedömningen av tillväxten i svensk ekonomi justerats ned. 2011
2012
2013
2014
2015 2016 B 2016 P
Soliditet %
80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0
Bruttonationalprodukten (BNP) väntas öka med 2,9 % i år, vilket är något lägre än föregående prognos. Utvecklingen av antalet arbetade timmar ökar däremot markant. Prognosen för 2016 är en ökning med 2,2 % att jämföra med 1,0 % för 2015. Svagare skatteunderlagstillväxt Det reala skatteunderlaget (efter justeringar för ändrade priser och löner) beräknas öka i ungefär samma takt som sysselsättningen, dvs. drygt 2 %. Även om det är en hög nivå är det en lägre ökningstakt än vad som tidigare prognosticerats. Även det preliminära taxeringsutfallet för 2015 är lägre än förväntat.
2011
2012
2013
2014
2015 2016 B 2016 P
Källa: Sveriges kommuner och landstings cirkulär 16:45
Arbetslösheten i Uddevalla
Löneutbetalningar
Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. juli 2016. Arbetslösheten redovisas i relation mot den registerbaserade arbetskraften.
Diagrammet som följer speglar de faktiska utbetalningarna under året mätt som ett helårsperspektiv och förändringstakten i utbetalningarna. Varje stapel representerar en 12månadersperiod tillbaka i tiden och linjen visar den procentuella ökningen från föregående 12-månadersperiod. Årstakt löneutbetalningar
mkr
2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0
7,8 % av arbetskraften i Uddevalla var i juli 2016 öppet arbetslösa alt. i program med aktivitetsstöd, vilket är en minskning sedan föregående controllerrapport. Arbetslösheten präglas dock av tydliga säsongsvariationer med en återkommande nedgång av andelen arbetslösa under sommarmånaderna. Jämfört med juli 2015 är arbetslösheten i Uddevalla idag 0,3 procentenheter lägre. Uddevalla har fortfarande en högre arbetslöshet än regionen i övrigt, skillnaden kvarstår på ungefär samma nivå som för ett år sedan. Män har högre arbetslöshet än kvinnor, framför allt är det gruppen unga män som har svårt att få jobb. Värt att notera att ungdomsarbetslösheten bland kvinnor är lägre än den totala arbetslösheten hos män.
10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0%
Förändringstakten för den gångna 12-månadersperioden byggs upp av 2015 och 2016-års avtalsökningar. En bedömning är att ökningstakten på grund av avtalsutfallet för senaste 12-månadersperiod borde vara ca 3,0 % om inte några förändringar i personalvolymen sker i verksamheterna. Nuvarande ökningstakt om 8,5 % indikerar en kraftigt ökad personalvolym. Nedan visas perioden januari – juni med utfall per förvaltning. Löneutbetalningar 14% 12%
12,9%
Procentuell förändring för jan-juni jämfört med föregående år 11,4% 10,3%
10,3%
10% 8% 6%
4,2%
4% 2%
2,1%
0%
Den klart största ökningen finns hos kommunledningskontoret, barn och utbildning och socialtjänsten. Kommunledningskontorets ökning är till största delen hänförlig till evakueringsboendet på Backamo.
Ungdomsarbetslösheten i Uddevalla var i juli 2016 11,2 %, vilket är en minskning med 1,7 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Den öppna arbetslösheten ligger på samma nivå som för ett år sedan, förändringen beror i första hand på att andelen arbetssökande i program har minskat, främst bland unga kvinnor.
Barn och utbildnings löneutbetalningar ökar till följd av volymökningar och satsningar inom förskola och grundskola. Delvis finansieras detta externt i form av statsbidrag för nyetablerade elever och kvalitetshöjande åtgärder. För närvarande pågår satsningar avseende kvalitet inom grundskolan som finansieras av statsbidrag. Därutöver medför karriärstjänster en ökad kostnad. Linneaskolan kommunaliserades 2015 vilket ger ytterligare ökning av personalvolymen. Socialtjänstens ökning beror på volymökningen inom hemtjänsten, insatser enligt LSS samt insatser till ensamkom-
mande flyktingbarn. I oktober 2015 återgick Skogslyckans äldreboende till kommunal regi vilket ger ytterligare en ökning av personalvolymen. Från 2016 är kostverksamheten organiserad under samhällsbyggnadsförvaltningen.
350,0
Driftsentreprenader
300,0 250,0 1001-1006
200,0
1101-1106 1201-1203
Kostnader för övertid
1301-1306
150,0
1401-1406
Kommunens övertidskostnader har ökat under de senaste åren. Kostnaderna för första halvåret 2016 är 13 % högre än motsvarande period 2015. Jämfört med första halvåret 2013 är ökningen 45 %. Nedanstående diagram visar utfallet per förvaltning. Kostnader för övertid, mkr
1501-1506
100,0
1601-1606
50,0 0,0 Entreprenader, husbyggnads-, anl- & reparations-
Entreprenader & köp av huvudverksamhet
1301-1306 1401-1406
8,0
1501-1506
7,0
1601-1606
Uppföljning av hemtjänsttimmar Nedanstående diagram visar antalet beviljade hemtjänsttimmar för åren 2010-2016. Allt sedan 2010 har antalet timmar ökat för att under hösten 2014 eskalera. Ett trendbrott skedde dock hösten 2015 och för första gången på länge är antalet timmar lägre än föregående år.
6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0
Under första halvåret har antalet timmar minskat med i snitt 600 timmar per månad jämfört med samma period föregående år. (-1,4 %).
0,0
Socialtjänstens ökade övertidskostnader beror fortsatt på rekryteringsproblematik för sjuksköterskor och socialsekreterare.
Skillnaden i årstakten för antal timmar mellan 2010 och juni 2016 är drygt 210 000 (+62 %) vilket motsvarar ca 125 heltidstjänster. 700 000
Köp av varor och tjänster och entreprenader
Årstakt - antal timmar hemtjänst och boendestöd, inkl delegerad hemsjukvård
600 000
För köp av varor och tjänster är kostnaderna för januari-juni högre än föregående år.
500 000 400 000
90,0
Köp av varor o tjänster
80,0
1001-1006 1101-1106
70,0
1201-1206
60,0
1301-1306
50,0
1401-1406
300 000 200 000 100 000
1501-1506
apr-16
nov-15
jan-15
jun-15
aug-14
mar-14
okt-13
maj-13
jul-12
dec-12
feb-12
apr-11
sep-11
20,0
jun-10
30,0
0
nov-10
1601-1606
jan-10
40,0
10,0 0,0 Köp av varor och tjänster
Konsulttjänster
Kostnader för entreprenader och köp av huvudverksamhet är något lägre januari-juni än motsvarande period föregående år.
Frågor och synpunkter om rapporten ställs till controller Magnus Södergren, ekonomiavdelningen, tel 0522 - 69 60 12 eller e-post [email protected]
Foto: Uddevalla kommun, Strandpromenaden
Besöksadress: Varvsvägen 1 Postadress: Uddevalla kommun 451 81 Uddevalla Telefon: 0522-69 00 00 www.uddevalla.se
