Å RSREDOVISNING
2008
Järfälla kommun Årsredovisning 2008
Året som gick ............................................................................................................................................................... 2 Kommunens organisation ............................................................................................................................................ 4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet .................................................................................................................... 5 Fem år i sammandrag ................................................................................................................................................. 6 Vart gick skattepengarna? .............................................................................................................. 7 Förvaltningsberättelse .................................................................................................................................................. 8 Ekonomiskt resultat ........................................................................................................................................... 9 Omvärldsanalys ............................................................................................................................................... 9 Kommunens styrsystem .................................................................................................................................. 11 Måluppföljning .............................................................................................................................................. 12 Viktiga händelser . ......................................................................................................................................... 14 Ekonomisk analys .......................................................................................................................................... 15 Väsentliga personalförhållanden .................................................................................................................. 18 Koncernen ..................................................................................................................................................... 19 Sammanfattning och framtid . ....................................................................................................................... 21 Kommunen ................................................................................................................................................................ 22 Resultaträkning . ............................................................................................................................................. 22 Kassaflödesanalys ......................................................................................................................................... 22 Balansräkning ................................................................................................................................................ 23 Noter ............................................................................................................................................................. 24 Driftredovisning . ............................................................................................................................................ 28 Investeringsredovisning ................................................................................................................................. 28 Sammanställd redovisning ....................................................................................................................................... 29 Resultaträkning . ............................................................................................................................................. 29 Kassaflödesanalys ......................................................................................................................................... 29 Balansräkning ................................................................................................................................................ 30 Noter ............................................................................................................................................................. 31 Redovisningsprinciper .............................................................................................................................................. 34 Begreppsförklaringar ................................................................................................................................................ 35 Nämnders och bolags verksamhetsberättelser i sammandrag .............................................................................. 36 Kommunstyrelsen ............................................................................................................... 37 Barn- och ungdomsnämnden . ...................................................................................................................... 40 – Förskola och grundskola . .......................................................................................................................... 45 Utbildningsnämnden ..................................................................................................................................... 47 – Utbildning och flyktingmottagande ..................................................................................... 51 Kultur- och fritidsnämnden . .................................................................................................. 53 – Kultur och fritid ............................................................................................................... 56 Socialnämnden ............................................................................................................................................. 58 – Vård och omsorg ....................................................................................................................................... 66 – Stöd och behandling ................................................................................................................................. 67 Familjerättsnämnden .......................................................................................................... 69 Tekniska nämnden ............................................................................................................. 71 – Mark och fordon ............................................................................................................ 76 Miljö- och bygglovsnämnden ....................................................................................................................... 78 Järfällabygdens Hus AB ................................................................................................................................ 81 Personalredovisning . ................................................................................................................................................ 82 Miljöredovisning ....................................................................................................................................................... 86 Kvalitetsredovisning . ................................................................................................................... 91 Revisionsberättelse .................................................................................................................................................... 95 Järfälla kommun • Årsredovisning 2008 • Tryck: Jakobsbergs tryckeri • April 2008 Text och form: Järfälla kommuns ekonomiavdelning & informationsenhet • Omslagsbild: Karneval på Tallbohovskolan, foto: Mikael Nasberg
Året som gick ”Järfälla visar vägen” är den devis som ska stödja oss i vårt arbete att nå kommunens Vision för år 2015. Visionen har fyra teman; det Öppna, Innovativa, Mälarnära och Samarbetande Järfälla. Nedan redovisas några exempel på händelser under 2008 som ligger i linje med kommunens devis. Med andra ord; Så här visar vi vägen i Järfälla kommun! Anders Major, kommundirektör
Ett 40-tal e-tjänster nu på webbplatsen
Projektet med att utveckla e-tjänster i kommunen syftar till att underlätta medborgarens kontakt med kommunen, ge ökad service samt att effektivisera kommunens interna arbetsprocesser. Under 2008 har e-tjänster lanserats inom följande områden; barnomsorg, skolval, äldre- och handikappomsorg, kulturskola, serveringstillstånd, bygglov och felanmälan. Medborgaren behöver inte veta hur kommunen är organiserad utan finner alla e-tjänster på en samlad plats (Mina sidor) på kommunens webbplats. Projektet med att utveckla e-tjänster fortsätter under 2009.
Foto: Anna Gradén
”Lek för alla” i Kallhällsparken.
Järfälla kommun tilldelades Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästares Kommunpris 2008 för projektet ”Lek för alla”. Lekplatsen har blivit en symbol för god design i samarbete med barnen. Det är den nya lekplatsen i Kallhällsparken som fått stor uppmärksamhet. Lekplatsen är till för alla men särskilt för barn med speciella behov. Lekplatsen formades genom ett bra samarbete och med stor förankring i kommunen, ett medverkande av dem som är kunniga och de som har behov, ”det samarbetande Järfälla”.
Olovslundskolan får Spira-priset för andra året i rad
– Det visade sig att Kallhällsparken uppfyllde många kriterier för att kunna ha en lekplats anpassad för barn med speciella behov. Tillgängligheten med kollektivtrafik och bil samt möjlighet till toalett. Parken visade sig redan vara en målpunkt för kommunens specialklasser, säger stadsträdgårdsmästare Kerstin Sköld.
För andra året i rad får Olovslundskolan pris för sitt omfattande arbete mot mobbning via bland annat Internet och sms. Skolan får 15 000 kronor till att vidareutveckla sin verksamhet. – Vi träffar föräldrar och vill ha dialog. Detsamma gör vi med eleverna. Vi arbetar även med återkommande enkäter, berättar kurator Anna Bergman på Olovslundskolan.
Barn med speciella behov behöver utvalda platser för att träna sina sinnen. Med hjälp av speciallärarnas dagliga erfarenhet har en lekplats utformats som består av fyra rum i olika färger inom en cirkel. Var aktivitet har fått sin färg. Gul för sandlek, grön för balansträning, blå för klätterlek och röd för gunglek. När mörkret faller tänds strålkastare i olika färger.
SPIRA är ett samarbete mellan Skandia, Friskolornas riksförbund, Sveriges skolledarförbund och Skolporten AB. Priset syftar till att belöna, lyfta fram och sprida utvecklingsarbete som gör att barn och ungdomar kan känna sig trygga i alla IT-sammanhang.
Uppmärksammat Action-arbete
Järfälla kommun använder sig av det IT-baserade stödet Action, som är avsett att hjälpa äldre och deras anhöriga i vardagen. Med hjälp av Action kan man få information via datorn eller ringa till Action-centralen för stöd och tips. Den som vill utvidga sitt sociala nätverk kan prata med nya bekantskaper via bildtelefon. – Genom Action blir användarna också utbildade för att använda e-mail och internet, vilket trots många fördomar inte alls är ointressant för kommunens äldre, berättar Elisabeth Helgöstam på Järfälla hemstöd. Järfällas arbete med Action har uppmärksammats av såväl svensk och utländsk media som myndigheter i andra länder och regeringen. – Vi har haft besök av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson, och det har varit många japanska studiebesök. Lokaltidningen och en holländsk tidning har också skrivit om Action i Järfälla, säger Elisabeth stolt.
Handel
Järfälla kommun hamnar på fjärde plats när landets kommuner rangordnas utifrån handelns omsättning per invånare i kommunen. Barkarby handelsplats drar många besökare till kommunen.
Samgymnasiet gjorde Årets skolarbete
För andra året i rad tog en grupp elever från Samgymnasiet hem första priset i den riksomfattande uppsatstävlingen Årets Skolarbete 2008. I konkurrens med över 800 bidrag av sistaårselever från gymnasieskolor i hela Sverige vann de första pris i kategorin Global. För prestationen stod Frida Kamyab, Shabnam Sharifpour, Hana Mohammed-Amin, Sofia Söderberg och Rebecka Wigsén från Samgymnasiet globala inriktning. Den vinnande uppsatsen handlar om människor med funktionsnedsättning i Uganda och kan läsas till sin helhet på www. samgymnasiet.se. Juryn motiverade sitt beslut enligt följande: ”Författarna visar på ett konkret sätt hur unga människor kan engagera sig i sin omvärld. Att genomföra informationsinsamlingen i ett utvecklingsland visar dessutom på stor nyfikenhet och kunskapstörst. Genom sitt projektarbete, som handlar om funktionsnedsatta människor i Uganda sett ur ett globalt perspektiv, tar de upp ett viktigt ämne som det alltför sällan talas om. Genom intervjuer och beskrivningar av studiebesök levandegör de dessa människors vardag på ett för läsaren intressant och tankeväckande sätt.”
Lundskolan fick Skolornas fredspris
Renovering av Görvälns slott
För sitt arbete med projektet LIP-Focus fick Lundskolan i våras ta emot Skolornas fredspris 2008. Syftet med projektet är att skapa ett trivsamt klimat i skolan genom positiv förstärkning av goda beteenden. Bakom priset står Emerichfonden, vars grundare Emerich Roth också blev årets Nelson Mandela pristagare.
Efter omfattande renovering av Görvälns slott, flyglar och Gula villan har restaurang- och konferensverksamhet inklusive möjlighet till övernattningsboende startats under hösten. Åtgärden är en del av kommunens satsning på visionens Mälarnära Järfälla.
Foto: Mikael Nasberg
Kommunens organisation 2008 Revisorer
Kommunfullmäktige
Överförmyndare
Valnämnd
Kommunstyrelse
Barn- och ungdomsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Utbildningsnämnd
Familjerättsnämnd
Socialnämnd
Teknisk nämnd
Miljö- och bygglovsnämnd
Bolag: Järfällabygdens Hus AB • Bolinders Drabantstad AB • Kvarnhallen AB
Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2007–2010 2003–2006 Socialdemokratiska arbetarepartiet Moderata samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de gröna Centerpartiet Sverigedemokraterna
21 20 * 7 * 4 * 3 3 2 * 1
26 * 13 10 5 4* 2* 1 -
Totalt antal mandat
61
61
* Partier som bildat majoritet
Befolkningen fortsätter att öka även 2008 De största infrastruktursatsningarna gjordes inom Flottiljområdet och Barkarby trafikplats. Syftet är förstås att öka handelplatsens attraktionskraft och att fortsätta att bygga bostäder inom området.
Under 2007 ökade befolkningen med hela 1 085 personer, det var den största befolkningsökningen sedan 1971. Den stora ökningen fortsatte även 2008. Under året blev ökningen 928 personer. En stor del av ökningen beror på inflyttning. Det var 624 personer fler som flyttade till kommunen än som flyttade från. Att Järfälla är en kommun med ett attraktivt läge med närhet till såväl storstaden som till fina strövområden får vi därmed ytterligare bevis för.
Vårt mål är att järfällaborna ska ha en kommunal service med bästa möjliga kvalitet till lägsta möjliga kostnad i ett tryggt och snyggt Järfälla. Detta ska åstadkommas inom ramen för en skattesats som inte överstiger genomsnittet för länets kommuner. Ett första steg togs 2007, med en skattesänkning på 15 öre. Steg två togs 2008 då skatten sänktes med 18 öre. Det tredje steget tas 2009 då skatten sänks med ytterligare 17 öre. Därmed har vi sedan valet 2006 sänkt skattesatsen med 50 öre.
I hela kommunen har över 700 nya bostäder tillkommit på två år. Men vi vill ha fler attraktiva bostäder i kommunen. Planer för olika typer av bostäder finns nu för Flottiljområdet, Ormbacka, Jakobsberg och Kallhälls centrum.
Till slut ett stort tack till alla som under året medverkat till att ge järfällaborna en bra service och effektivt förvalta invånarnas skattepengar.
Arbetet med ett tryggt och snyggt Järfälla har fortsatt under året. En total klottersanering är på gång i kommunen. Målet är att allt klotter på kommunala fastigheter och mark ska bort. Städning av centrumområden, buskröjning och förbättrad belysning är annat som sker för att öka trivseln och tryggheten i Järfälla. När vi nu går in i en lågkonjunktur känns det särskilt bra att konstatera att kommunens ekonomi i grunden är god med en låg skuldsättning och bra styrsystem. Att ha en ekonomi i balans är en självklarhet och med årets ekonomiska resultat klarar kommunen nu det statliga balanskravet för tionde året i rad. Det är särskilt roligt att konstatera att verksamheterna även i år visar ett samlat överskott.
Eva Lennström
Ordförande i kommunstyrelsen
De kommunala verksamheterna kännetecknas av höga ambitioner. Vi samarbetar på olika sätt med andra kommuner för att förbättra kvaliteten i verksamheten ytterligare. Ett exempel på detta är det nätverk som vi sedan 2007 har deltagit i, i Sveriges Kommuner och Landstings regi, för att ta fram olika kvalitetsmått. Nätverket har under 2008 utökats till att omfatta 63 kommuner. Kommunens investeringar har varit mycket stora även under 2008. Totalt har 253 miljoner satsats på verksamhetslokaler och infrastruktur. På nybyggnation och upprustning av verksamhetslokaler har under året satsats 144 miljoner. Nya barnomsorgspaviljonger, ny förskola i Ormbacka och ombyggnad av Olovslunds förskola och Jakobsbergskolan är några exempel. Ett nytt korttidsboende är under uppbyggnad vid Jakobsbergs sjukhus och Görvälns slott har upprustats och fått övernattningsmöjligheter.
Fem år i sammandrag (kommunen) Ekonomiska nyckeltal
2008
2007
2006
2005
2004
25 32
50 31
129 92
192 40
39 2
18 15 150
23 40 129
–5 119 132
12 182 156
8 28 59
3 065
2 921
2 744
2 602
2 531
2 397
2 275
2 100
2 000
1 938
5
8
5
3
3
2 421
2 285
2 159
2 021
1 935
99
100
97
99
100
Bruttoinvesteringar (mnkr)
253
170
169
171
129
Nettoinvesteringar (mnkr)
227
143
104
12
97
64
65
70
66
61
2
1
12
11
4
Tillgångar (mnkr) per invånare (kr)
2 484 38 598
2 388 37 650
2 352 37 727
2 317 37 527
2 197 35 686
Avsättningar och skulder (mnkr) per invånare (kr)
905 14 063
842 13 275
702 11 260
797 12 908
867 14 083
Eget kapital (mnkr) per invånare (kr)
1 580 24 551
1 546 24 374
1 650 26 467
1 521 24 634
1 329 21 587
8
8
8
13
17
170
170
170
258
308
1 497 23 262
1 412 22 262
1 444 23 163
1 433 23 209
1 513 24 576
Antal anställda
3 778
3 614
3 615
3 528
3 472
Personalkostnader (mnkr)
1 427
1 344
1 289
1 215
1 175
Kommunal utdebitering (kr)
18,80
18,98
19,13
19,13
19,13
64 355
63 427
62 342
61 743
61 564
335
374
139
128
258
Årets resultat (mnkr) årets resultat årets resultat enligt balanskravet Budgetavvikelse (mnkr) nämnder och styrelser driftbudget, totalt investeringsbudget, totalt Verksamhetens bruttokostnader (mnkr) (externa kostnader och avskrivningar)
Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster/förluster)
Nettokostnadsutveckling (%) Skatteintäkter (mnkr) (inklusive generella statsbidrag och utjämning)
Verksamhetens nettokostnader (%) (i procent av skatteintäkter)
Soliditet (%) Soliditet inklusive totala pensionsåtagandet (%)
Lånefinansieringsgrad (%) (långfristig upplånings andel av anläggningstillgångarna)
Långfristiga lån (mnkr) Borgensåtagande (mnkr) per invånare (kr)
Folkmängd Antal färdigställda bostäder
Vart gick skattepengarna? 100 kronor i skatt till Järfälla kommun användes under 2008 så här:
Grundskola Barnomsorg Äldreomsorg Handikappomsorg Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg Avskrivningar Teknik och miljö Kommungemensam verksamhet Fritid Kultur Räddningstjänst Vuxenutbildning Arbetsmarknadsåtgärder 2007 års siffror inom parentes
23,20 17,40 12,90 10,70 10,40 7,50 4,30 3,70 3,50 2,20 1,60 1,30 1,10 0,20
kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr
(23,70 (17,50 (12,60 (10,40 (9,90 (7,30 (4,70 (3,80 (3,70 (2,10 (1,60 (1,30 (1,20 (0,20
kr) kr) kr) kr) kr) kr) kr) kr) kr) kr) kr) kr) kr) kr)
Förvaltningsberättelse
Foto: Mikael Nasberg
Förvaltningsberättelse Kommunallagens balanskrav ställer krav på alla kommuner att skapa tillräckliga marginaler för att undvika att underskott mot balanskravet uppstår i framtiden. Exempel på situationer då underskott kan uppstå är fluktuationer i skatteintäkterna (avräkningarna) och oförutsedda större kostnadsökningar för pensioner eller verksamheter.
Ekonomiskt resultat Bra resultat även 2008
Årets resultat uppgår till 24,7 miljoner kronor (mnkr). Motsvarande resultat för år 2007 var 50,1 mnkr.
För att i framtiden på ett bättre sätt kunna hantera en situation med underskott mot balanskravet är det viktigt att medvetet och tydligt skapa ett långsiktigt sparande för att hantera situationer då nivån på de finansiella målen är otillräcklig. Detta sparande kan betecknas som en konjunktur- och strukturbuffert som ger kommunen väsentligt förbättrade möjligheter att långsiktigt leva upp till god ekonomisk hushållning och därmed också kunna klara det mer kortsiktiga balanskravet. En medvetet uppbyggd buffert kan således användas till att möta framtida intäktsminskningar, kostnadsökningar eller omstruktureringar som kortsiktigt ger ekonomiska förluster men i ett längre perspektiv skapar förutsättningar för minskade framtida kostnader.
Årets resultat (mnkr)
50 25
2007
2008
I 2006 års bokslut började en buffert att byggas upp genom att en del av årets överskott avsattes. Bufferten kan i framtiden användas för att hantera en situation med underskott mot balanskravet. I 2006 års bokslut avsattes 82 mnkr, det vill säga justerat resultat jämfört med det ekonomiska målet på 10 mnkr. I 2008 års bokslut avsätts på samma sätt årets överskott, jämfört med det ekonomiska målet, för 2008 och 2007, 21,7 mnkr respektive 21,4 mnkr.
Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter skall överstiga årets kostnader. Vid avstämning om balanskravet uppnås ska varken realisationsvinster från försäljning av mark och fordon eller reglering av värdet på kommunens kapitalförvaltning medräknas. Det justerade resultatet 2008 att jämföra med balanskravet blir då enligt nedan: Årets resultat enligt resultaträkning - avgår realisationsvinster + tillkommer värdereglering
24,7 mnkr -16,2 mnkr 23,2 mnkr
Justerat resultat enligt balanskravet
31,7 mnkr
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Järfälla kommun. Några faktorer som påverkar kommunen är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut samt pris- och löneutveckling.
Även kommunens ekonomiska mål, ett resultat på 10 mnkr, ska jämföras med det justerade resultatet ovan. Järfälla kommun har alltid klarat balanskravet och årets resultat innebär således att både balanskrav och ekonomiskt mål klaras även i år. Diagrammet nedan visar hur balanskravet klarats sedan 2004.
Samhällsekonomisk situation och utveckling
Efter flera år med hög tillväxt dämpades tillväxttakten under 2007. Efter en svag utveckling under inledningen av 2008 gick den svenska ekonomin bokstavligen in i väggen under andra halvåret. BNP föll under tredje kvartalet och under fjärde kvartalet. Framför allt har exporten stannat av, men även den inhemska ekonomin har dämpats. För hela 2008 blev tillväxten endast 0,2 procent.
Justerat resultat enligt balanskravet (mnkr)
31
32
Även inflationsnedgången var dramatisk under årets sista månader. I december stannade KPI-uppgången på 0,9 procent i årstakt efter att så sent som i oktober legat på 4 procent. Som årsgenomsnitt blev KPI-inflationen 3,4 procent 2008. För 2009 bedöms inflationen bli negativ för att sedan bli svagt positiv under 2010.
2007
2008
Som ett resultat av de senaste årens goda tillväxt var läget på arbetsmarknaden i huvudsak bra under 2008. Nu börjar dock
Fortsatt stor befolkningsutveckling
Befolkningen i Järfälla kommun ökade med 928 personer eller 1,5 procent till 64 355 invånare 2008. 2007 ökade befolkningen med 1 085 personer vilket var den största ökningen sedan 1971.
den försvagade BNP-tillväxten göra avtryck på arbetsmarknaden och kommande år bedöms sysselsättningen minska. Det innebär att arbetslösheten bedöms öka, från knappt 6 procent i början av 2008 till cirka 9 procent i slutet av 2010, den högsta nivån sedan 1998.
Antal invånare
Det ovan beskrivna har medfört kraftiga nedrevideringar av löneökningsprognoserna och därmed skatteunderlagstillväxten för de kommande åren. Även kostnadsutvecklingen i kommunsektorn dämpas. Vidare förutses ökade kostnader för försörjningsstöd.
65 500 65 000 64 355
64 500 64 000
Med den ovan beskrivna utvecklingen ter sig kommunernas situation 2009 mycket sämre än på många år. För Järfällas del innebär även den demografiska utvecklingen (med fler förskolebarn, gymnasieelever och äldre) att ökade krav ställs på kommunal service.
63 427
63 500 63 000 62 500 62 000 61 500 61 000
Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi
60 500
Olika statliga beslut påverkar kommunernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet.
60 000 2007
2008
Ökningen 2008 består dels av ett födelseöverskott på 309 personer, dels av ett positivt flyttningsnetto på 624 personer. Födelseöverskottet avser 759 födda och 450 döda. Flyttningsnettot består av ett positivt flyttningsnetto med utlandet på 337 personer och med länet på 379 samtidigt som flyttningsnettot mot övriga Sverige är negativt (-92 personer).
De riktade statsbidrag som funnits inom förskola, grundskola och vuxenutbildning har successivt ändrats till att vara generella och ingå som en del av utjämningssystemet. Från 2008 slopades den statliga fastighetsskatten och en fastighetsavgift till kommunerna infördes i stället. För Järfällas del innebär avgiften ett tillskott på 83,1 mnkr. För att förändringen ska vara kostnadsneutral för staten har regleringsbidraget reducerats med samma summa.
En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av ökade skatteintäkter. En undersökning genomförd av dåvarande Kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsutveckling på maximalt 1,5 procent per år har bäst ekonomi.
Det kommunala utjämningssystemet genomgick stora förändringar 2005. I korthet kan förändringarna beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersatts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar 115 procent av medelskattekraften. De kommuner som har en skattekraft som överstiger 115 procent betalar en avgift till systemet. Då skattekraften i Järfälla under ett antal år ökat långsammare än genomsnittet har Järfällas avgift minskat successivt. Kommunen betalade 7,0 mnkr i avgift 2007 och 2008 är kommunen för första gången bidragsmottagare med ett bidrag på 21,3 mnkr i inkomstutjämning.
Bostadsbyggande
För att befolkningen ska kunna öka måste nya bostäder byggas. Under 2008 färdigställdes 335 bostäder. De senaste fem åren har det i genomsnitt byggts cirka 250 bostäder per år. Antal färdigställda bostäder 374
Även Järfällas avgift till kostnadsutjämningen i utjämningssystemet har minskat genom åren. Avgiften blev 8 mnkr 2007. 2008 erhåller Järfälla ett bidrag på 6,5 mnkr i kostnadsutjämning. Förändringen beror främst på att Järfällas befolkning, med en ökande andel äldre, har blivit mer lik riksgenomsnittet.
335
139
Det inomkommunala utjämningssystem för LSS-kostnader (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) innebar för Järfällas del en avgift på 18,1 mnkr, en minskning med 1,5 mnkr jämfört med 2007. Systemet som i viss mån är påverkbart av kommunerna och därmed kostnadsdrivande skapar dock farhågor för framtida höjda avgifter.
2007
10
2008
Vision 2015 - ”Järfälla visar vägen”
Arbetsmarknad
En av avsikterna med att ta fram en vision var att utveckla ett mer långsiktigt och omvärldsorienterat arbetssätt. Visionen ska fungera som riktningsgivare och vara utgångspunkt för processer och styrinstrument som är av operativ och återkommande karaktär.
Den öppna arbetslösheten var i december 2008 högre än december 2007 i Järfälla kommun, i Stockholms län och i riket. Andelen öppet arbetslösa i Järfälla var i genomsnitt under året 2,1 procent (2,4 % 2007). Andelen arbetslösa ungdomar var i genomsnitt under 2008 1,9 procent (3,0 % 2007).
Visionens hörnstenar eller teman är: • Det öppna Järfälla • Det innovativa Järfälla • Det samarbetande Järfälla • Det mälarnära Järfälla
Arbetslösa i december 2007/2008 (16-64 år) %
2.1
2.0
Järfälla Stockholms län Källa: AMS
2.8
2.4
2.2
Riket
3.2
Järfälla Stockholms Riket län
20076
2008
Visionen har två funktioner. Den första är att vara en utgångspunkt för de kommungemensamma inriktningsmålen, i samband med processen för att ta fram Mål och Budget. Utifrån dessa mål utarbetar sedan nämnderna fram förslag till mer konkreta mål och åtaganden. Den andra funktion som visionen har är att vara en ”inspirationsgivare” eller riktningsgivare i samband med enheters/avdelningars verksamhetsplanering (detta under mottot: ”Det här är vårt bidrag till Visionen”).
Känslighetsanalys/riskanalys
Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt genom kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation.
Känslighetsanalys
Förändring mnkr
Pris och löneökning
1%
30
Varav löner och sociala avgifter egen personal
1%
15
Ändrad nyttjandegrad förskola
1%
4
Ändrad nyttjandegrad gymnasieskola
1%
2,5
100 pers.
3
1%
21
10 öre
13
Förändring Stockholms fondbörs
1%
0,5
Ränteförändring
1%
1
Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) Prognosen för uppräkningsfaktorer av skatteunderlag slår fel Förändrad utdebitering
Målstyrning
Målstyrningen har som överordnat syfte att ange vad som ska åstadkommas. Därmed betonas syftet med organisationen (varför den finns till). Med hjälp av målstyrning koncentrerar de förtroendevalda sig på vad som ska åstadkommas eller uppnås med givna resurser. I och med det sätts kontrollen in på resultat, effekter eller just måluppfyllelse. Målstyrningsmodellen består av två kategorier av mål: inriktningsmål och effektmål. För att styrningen ska fungera optimalt finns ett antal kriterier utifrån vilka målen ska formuleras. Inriktningsmålen ska vara allmänt och enkelt formulerade, ange inriktningen på verksamheten, uttrycka en gemensam grundsyn, gälla för en längre tidsperiod och innebära en utmaning. Effektmålen ska vara orienterade mot avnämare, kommuninvånare och kund. De ska uttrycka nyttan för de som verksamheten är till för och beskriva ett önskvärt tillstånd. Ett effektmål ska vara härlett från ett inriktningsmål. Effektmålen ska vara mätbara, både avseende kvantitet och kvalitet.
Kommunens styrsystem Järfälla kommuns styrmodell Styrningskedjan
Ekonomistyrning
Styrningen av ekonomin består av olika delar; budgetprocessen för framtagande och fastställande av budget, ekonomistyrregler för det aktuella budgetåret, uppföljning genom tertialbokslut, delårsrapport och verksamhetsberättelse/årsredovisning samt hantering av årets resultat.
Nämndövergripande planer och program
Inriktningsmål
Effektmål Kvalitetsstyrning – – – –
effektmål åtagande synpunkts och klagomålshantering plan för uppföljning och utvärdering
Kvalitetsstyrningssystem
Planerad produktion
Kvalitetsstyrningssystemet innehåller fyra delar; effektmål, åtaganden, rutiner för hantering av synpunkter och klagomål samt plan för uppföljning och utvärdering. Effektmålen ska uttrycka
Budget
11
mätbara mål för verksamheten. I åtagandena beskrivs de tjänster som respektive nämnd är ansvarig för. Varje nämnd utformar en rutin för hur synpunkter och klagomål ska tas emot och hanteras. Nämnden beslutar också om en plan för uppföljning och utvärdering av målen.
tralitet (i kundvalssystem och upphandlingsförfarande), att bedriva utvecklingsarbete (omvärldsbevakning, utredning och analyser) samt att ansvara för uppföljning och utvärdering. I uppdraget ingår också myndighetsfrågor (till exempel se till att lagar och föreskrifter efterlevs, framställa riktlinjer för att bedriva verksamheter samt framtagande av taxor).
Nämndövergripande planer och program
I samband med fullmäktiges antagande av Mål och budget fastställs även ett antal andra mål- och styrdokument. Dokumenten uttrycker fullmäktiges ambitioner för ett antal sakfrågeområden. Dessa dokument är riktade till fler än en nämnd. Exempel på sådana dokument är: • • • • • • •
Ägaruppdraget Ägaruppdraget innebär att verkställa det faktiska uppdraget. Det omfattar verksamhetsansvar (att uppnå angivna mål), resursanvändning (inom givna ramar för pengsystem, överenskomna avtal och regler), svara för arbetsgivaruppgifter (bland annat verkställighet av personalpolitiken) samt i övrigt svara för den interna organisationen.
Översiktsplan 2001 (med tillhörande sektorsplaner) Riktlinjer för kvalitetsstyrning i Järfälla kommun Ökad valfrihet för kommuninvånarna (kundval) Plan för Järfälla kommuns miljöarbete Handikappolitiskt program 2001–2010 Integrationspolitiskt program Personalpolitisk handlingsplan
Principorganisation – gemensam grundstruktur Nämnderna ansvarar formellt inför fullmäktige för både samhällsuppdraget och ägaruppdraget. Nämnden biträds i dessa båda uppdrag av en förvaltningschef. Till sitt förfogande har förvaltningschefen ett nämndkansli för handhavandet av samhällsuppdraget och enhetschefer för att handha driftuppgifterna eller utförarfunktionen. I förekommande fall bistår driftchef förvaltningschef med därtill hörande ansvar och uppgifter.
Beställare och utförare – det dubbla uppdraget Ansvar för samhällsuppdrag och myndighetsuppgifter • Det nationella uppdraget • Det lokala uppdraget/fullmäktiges uppdrag
Ägaruppdraget • Utföra samhällsuppdraget • Ansvara för den egna regiverksamheten
Måluppföljning God ekonomisk hushållning
Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Detta har som årligt finansiellt effektmål uttryckts som att årets resultat ska vara 10 mnkr. Som framgår nås detta mål i årets bokslut med god marginal.
Kommunens, eller nämndens, dubbla uppdrag innebär för det första att i egenskap av offentligt samhällsorgan ansvara för det ”nationella samhällsuppdraget”. Med det avses verksamheter och uppgifter som statsmakten gett kommunen i uppdrag att ansvara för. Förutom det nationella uppdraget tillkommer det ”lokala” eller ”kommunala samhällsuppdraget”. Med det menas fullmäktiges uppdrag till nämnderna vad gäller kommunens egna ambitioner, kostnader, kvalitet, kvantitet, inriktning med mera för de olika verksamhetsområdena.
För verksamheten finns inriktningsmål och effektmål både kommungemensamt och nämndspecifikt. Uppföljningen av de kommungemensamma målen redovisas nedan medan övriga redovisas i respektive nämndavsnitt. Då merparten av målen har uppnåtts kan det övergripande målet om god ekonomisk hushållning också anses ha uppnåtts.
Det dubbla uppdraget innebär för det andra (om kommunen inte anlitar extern entreprenör) att vara utförare av samhällsuppdraget. I det uppdraget ingår även att leda och samordna den utförande organisationen med dess olika enheter och funktioner, utifrån ett ”ägarperspektiv”.
Måluppfyllelse för de kommungemensamma effektmålen
Uppföljning av målen sker bland annat genom en medborgarenkät som genomförs vartannat år, nu senast i oktober 2008 av SCBs Medborgarundersökningar.
Det är viktigt att hålla isär dessa två uppdrag, ofta kallade beställare och utförare, särskilt när det gäller verksamheter som är kundvalsstyrda och verksamheter som är föremål för upphandlingsförfarande. Samhällsuppdraget Samhällsuppdraget består främst av planeringsfrågor (till exempel bedömning av behovs- och resursutveckling och utarbetandet av mål) och finansieringsfrågor (prislistor, bokslut med mera). Uppdraget innebär också att värna om konkurrensneu-
12
Kommungemensamma mål Måluppfyllelse
Inriktningsmål/Effektmål Portalmål
– Järfälla ska vara en attraktiv inflyttningskommun som kännetecknas av ekonomisk tillväxt för god välfärd och hållbar utveckling. Skattekraftsutvecklingen i Järfälla ska vara högre än länsgenomsnittet.
Målet är inte uppfyllt. Skattekraftsutvecklingen mellan taxeringsåren 2007 och 2008 var i Järfälla 2,8 % medan genomsnittet i Stockholms län var 4,8 %.
Kommunen ska ha ett positivt flyttningsnetto,vilket innebär att antalet som flyttar till Järfälla ska överstiga antalet som flyttar från kommunen.
Målet är uppfyllt. Det positiva flyttningsnettot var 624 personer.
Kommunens finansiella mål är att redovisa ett resultat på minst 10 miljoner kronor per år, 2008 samt 2009.
Målet är uppfyllt. Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster är 31,7 miljoner kronor.
Öppna Järfälla – Järfälla ska vara en trygg och snygg kommun. Andelen invånare som anser att det är tryggt och säkert att vistas utomhus i kommunen oavsett tid på dygnet ska öka.
Målet är uppfyllt. Andelen som i SCB:s medborgarundersökning ger godkänt (5-10) betyg för att de kan vistas tryggt utomhus på kvällar och nätter ökar med elva procentenheter, från 50 % till 61 %.
Minst 80 % av invånarna ska anse att Järfälla är en ren och välvårdad kommun som aktivt bekämpar klotter och nedskräpning.
Målet är delvis uppfyllt. Andelen som i SCB:s medborgarundersökning ger godkänt (5-10) betyg för renhållning av gator och vägar respektive parker och allmänna platser är 85 % respektive 80 %. Andelen som ger godkänt för det klotterbekämpande arbetet är 74 %.
Mälarnära Järfälla
– Kommunen ska erbjuda nydanade boendekoncept samt bättre rekreationsmöjligheter i mälarnära läge. Målet är delvis uppfyllt. Ett programuppdrag med inriktning mot småhus har givits till kommunledningskontoret.
Möjligheterna till mälarnära boende och rekreation ska öka genom att planläggning av det mälarnära området Uddnäs påbörjas under år 2008.
Innovativa Järfälla
– Järfälla kommun ska medverka till ett gott klimat för entreprenörskap och innovationer samt vara en attraktiv kommun för företagande. Målet är uppfyllt. Antalet nyregistrerade företag under 2008 var 359, vilket utgör en ökning med sju företag. Vid den servicemätning som Stockholm Business Alliance genomför fick Järfälla 2008 ett Nöjd kund-index på 71 (Skala 0-100). Genomsnittet för deltagande kommuner i Stockholms län var 63.
Nyföretagandet ska årligen öka och befintliga företag ska uppfatta kommunen som företagsvänlig och effektiv.
Samarbetande Järfälla
– Järfälla kommun ska ha ett öppet och samarbetande arbetssätt samt verka för att alla kommunens invånare känner ansvar och delaktighet. Andelen invånare som anser att det är lätt att komma i kontakt med kommunens politiker ska öka.
Målet är uppfyllt. Andelen som i SCB:s medborgarundersökning ger godkänt (5-10) för möjligheten att komma till tals med politikerna ökar från 64 % till 68 %. (Alternativt andelen som ger väl godkänt har ökat från 16 % till 17 %)
Andelen invånare som anser att de blir väl bemötta i kontakten med kommunens anställda och medarbetare som är anställda hos externa utförare ska öka.
Målet är inte uppfyllt. Andelen som i SCB:s medborgarundersökning ger väl godkänt (5-10) har minskat från 85 % till 83 %.
13
av trygghet har ökat från 41 till 47 procent. De positiva synpunkterna gällande slyröjning utmed gång- och cykelvägar samt buskborttagning och häckklippning i centrala lägen pekar på att det kan ha gett utslag i undersökningen.
Viktiga händelser Under året har beslut fattats att utöka Kommunalförbundet Brandkåren Attunda med Sigtuna och Knivsta kommuner. Kommunalförbundet har därmed sex medlemmar från och med 2009.
Lekplatsen ”Lek för Alla” i Kallhäll har blivit rikskänd genom att den fått kommunpris år 2008 från föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare. Kallhällsparken med lekparken har fått Järfälla kommuns byggnadsmärke.
Stockholmsregionens Försäkring AB (SRF) bildades under våren 2008 av 20 av länets kommuner med syfte att reducera kommunernas försäkringskostnader. Under hösten 2008 genomfördes upphandling av kommunernas olika försäkringar med väsentligt sänkta premier som resultat.
Kommungemensamt kvalitetsarbete
Inom ramen för medlemskapet i Stockholm Business Alliance har en serviceenkät genomförts för att bedöma hur företagare som varit i kontakt med kommunen i olika ärenden (bland annat bygglov, miljö- och hälsotillsyn och ansökan om serveringstillstånd) bedömer kommunens service. Nöjd-kund-index för Järfälla blev 71, medelvärdet för övriga kommuner som deltog i mätningen var 63.
Efter omfattande renovering av Görvälns slott, flyglar och Gula villan har restaurang- och konferensverksamhet inklusive möjlighet till övernattningsboende startats under hösten. Åtgärden är en del av kommunens satsning på visionens Mälarnära Järfälla.
Järfälla kommun tilldelades ett hedersomnämnande i Öhrlings PWCs tävling om ”Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisningen för år 2007.” Även Järfällas resursfördelningssystem samt modell med 2-årsbudget har uppmärksammats under året, vilket har medfört att kommun bjudits in för att presentera modellen vid olika konferenser.
Projektet med att utveckla e-tjänster i kommunen syftar till att att underlätta medborgarens kontakt med kommunen, ge ökad service samt att effektivisera kommunens interna arbetsprocesser. Under 2008 har e-tjänster lanserats inom följande områden; barnomsorg, skolval, äldre- och handikappomsorg, kulturskola, serveringstillstånd, bygglov och felanmälan. Medborgaren behöver inte veta hur kommunen är organiserad utan finner alla etjänster på en samlad plats (Mina sidor) på kommunens webbplats. Projektet fortsätter under 2009.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har startat projektet ”KF:s kvalitetsredovisning”, vars syfte är att utveckla verktyg för att stärka de förtroendevaldas roll i styrningen av den kommunala verksamheten. Projektet som senare bytt namn till ”Kommunens kvalitet i korthet” genomfördes för första gången under 2007 med 42 deltagande kommuner. I projektet har fem viktiga områden pekats ut och för dessa har sammanlagt 35 mått tagits fram. De fem områdena är; tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet, effektivitet och samhällsutveckling. Projektet har utökats under 2008 till att omfatta 62 kommuner. Resultatet av projektet redovisas i kommunens årsredovisning samt av SKL i mars 2008.
Arbetet med att göra Järfälla tryggt och snyggt har under året bland annat resulterat i att kommunfullmäktige antog en kommungemensam policy mot klotter som uttrycker kommunens syn på klotterproblematiken. Policyn framhåller bland annat snabb sanering och förebyggande arbete som viktiga aspekter i arbetet mot klotter. Under året har cirka 340 bostäder färdigställts. Bland annat har över 140 bostäder färdigställts inom Barkarbystadens Flottiljområde I. Nya bostäder har tillkommit i samtliga kommundelar. Utifrån befintliga och tillkommande detaljplaner finns möjlighet att uppföra 850–900 bostäder under kommande år.
Kommungemensamt miljöarbete
Arbetet med att utveckla kommunens miljöledningssystem har fortsatt under året. En viktig del av miljöledningssystemet är den miljödiplomering som på kommunledningskontorets uppdrag hanteras av bygg- och miljöförvaltningen. Antalet kommunala enheter som arbetar med miljödiplomering var vid årets slut 58 stycken (en ökning med 7 stycken). Av dessa hade 26 enheter fått miljödiplom vid årets slut. Totalt har 1 600 kommunanställda fått en grundläggande miljöutbildning sedan 2003 (en ökning med 200 stycken, 2008). Under året togs också beslut om att inrätta en milöplaneringsfunktion på kommunledningskontoret.
Beslut om detaljplaneuppdrag för Barkarbystadens tredje etapp Barkarbystaden I har tagits. Denna etapp omfattar cirka 400– 600 bostäder i flerbostadshus och även en utvidgning av Barkarby handelsplats. En gemensam nämnd för familjerättsliga frågor i Järfälla och Upplands-Bro kommuner har inrättats från och med 1 januari 2008. Syftet med en gemensam nämnd är att genom metodutveckling och effektivisering ge brukaren en bättre kvalitet på servicen. Under året har en markanvisningstävling genomförts för ett bostadsområde på Söderhöjden i Jakobsberg. Företaget Småa AB utsågs till vinnare med ett förslag som omfattar cirka 80 bostadsrätter. Årets medborgarundersökning, som utförs av SCB, visar att Järfällaborna är till 69 procent nöjda med sin miljö och att betydelsen av god miljö har ökat sedan undersökningen 2006. Känslan
14
Verksamhetens intäkter ökar med 19,4 mnkr jämfört med 2007. Exklusive realisationsvinster ökar intäkterna med 21,9 mnkr (3,4 %). Den största intäktsökningen jämfört med 2007 avser konsumtionsavgifter som ökar med cirka 9 mnkr.
Ekonomisk analys Nettokostnadsandelen förbättras
Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Nyckeltalet som används är nettodriftskostnadernas andel av skatteintäkterna.
Intäktsstruktur (mnkr)
Nettodriftskostnader (mnkr) i % av skatteintäkter
100 99
2007
2008
196,1
118,7 257,6 85,5 16,2
116,4 240,8 92,9 18,7
Summa
684,3
664,9
(sociala avgifter, pensioner m.m)
Entreprenader och köp av verksamhet och konsulter Lokal-, markhyror och fastighetsservice Bränsle, energi och vatten Förbrukningsmaterial Övriga kostnader Interna tjänster avseende investeringsprojekt
Verksamhetens nettokostnader (mnkr) (exklusive realisationsvinster) 2 397
Summa
2 275
2007
206,3
Bidrag och transfereringar Löner Övriga personalkostnader
Halva ökningen av verksamhetens nettokostnader beror på ökade volymer inom för- och gymnasieskola samt äldre- och handikappomsorg.
2300 2250 2200
Taxor och avgifter Försäljning av verksamhet och entrepenader Bidrag Övriga intäkter Realisationsvinster
Kostnadsstruktur (mnkr)
Enligt resultaträkningen ökar verksamhetens nettokostnader jämfört med 2007 med 124,4 mnkr (5,5 procent) medan skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 136,0 mnkr (6,0 procent) och finansnettot minskar med 37,0 mnkr. Exklusive realisationsvinster ökar verksamhetens nettokostnader med 121,9 mnkr (5,4 procent) medan finansnettot exklusive nedskrivning av värdet på kapitalförvaltningen minskar med 13,8 mnkr.
2350
2007
Verksamhetens kostnader ökar med 147,7 mnkr (5,3 %) jämfört med 2007. Av ökningen avser 61 mnkr (6,5 %) personalkostnader och 47 mnkr (5,9 %) köp av verksamhet. Av kostnadsökningen avser cirka 63 mnkr ökade volymer inom förskola, skola, äldre- och handikappomsorg.
Måttlig ökning av verksamhetens nettokostnader
2400
2008
2008
15
2008
2007
125,6 1013,2
113,1 952,9
501,7
497,0
916,3 147,2 60,1 77,3 140,4
856,0 138,9 59,8 72,3 140,2
–24,7
–20,8
2 957,1
2 809,4
Nämndernas budgetutfall positivt
När det gäller slutavräkningen för 2007 så uppgår den till 500 kr per invånare, 31,0 mnkr. Av dessa har 35,2 mnkr bokförts år 2007 och differensen mellan prognos och slutligt utfall, -4,2 mnkr, belastar årets resultat.
Av tretton förvaltningar redovisar sju underskott. Mätt i kronor har Utbildningsnämnden störst underskott. Socialnämnden redovisar störst överskott. Budgetavvikelserna fördelar sig enligt följande.
Utjämningsbidrag istället för avgift
Styrelse och nämnders samlade resultat för 2008 visar på ett totalt överskott på 18,0 mnkr eller cirka 0,7 procent av budgetomslutningen. Motsvarande resultat uppgick 2007 till 22,8 mnkr.
Jämfört med bokslutet 2007 ökar nettot för generella statsbidrag och utjämning inklusive fastighetsavgift från 22,1 mnkr till 63,9 mnkr. 2007 var det första året sedan nuvarande utjämningssystems tillkomst 1995, som Järfälla inte var nettobetalare till systemet.
Budgetavvikelser (mnkr) Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och bygglovsnämnden Verksamheter i egen regi Teknik och försörjning (KS) Förskola och grundskola (Bun) Utbildning och flyktingmottagning (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Mark och fordon (Ten) Resultatregleringsanslag Totalt
2008
2007
5,5 1,3 –10,7 –1,1 12,4 0,0 –4,1 –1,9
8,9 –5,3 –2,3 –0,8 31,6 –10,1 1,0
–3,8 0,6 –0,7 6,5 0,2 –2,2 15,8
–4,1 –8,4 2,5 0,0 4,4 0,3 5,0
18,0
22,8
2008 är första året som Järfälla är bidragsmottagare inom både inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Skälet till detta är främst den demografiska utvecklingen och den relativt låga skattekraftsutvecklingen. Från 2008 slopades den statliga fastighetsskatten och en fastighetsavgift till kommunerna infördes istället. För Järfällas del innebär avgiften ett tillskott på 83,1 mnkr. För att förändringen ska vara kostnadsneutral för staten har regleringsbidraget reducerats med samma summa.
Kraftigt försämrat finansnetto
Finansnettot försämras med 37 mnkr jämfört med 2007 till -15,8 mnkr. Av försämringen avser 23,2 mnkr nedskrivning av kapitalförvaltningen och 13,7 mnkr minskad avkastning från kapitalförvaltningen på grund av börsutvecklingen under 2008. Finansnetto (mnkr)
21
Socialnämndens överskott om 12,4 mnkr består av; äldreomsorg +10,8 mnkr, handikappomsorg +2,8 mnkr, individ- och familjeomsorg -1,7 mnkr och gemensamt +0,5 mnkr.
-16
Utbildningsnämndens underskott på 10,7 mnkr beror till största delen på att 88 fler elever har gått gymnasieutbildning än vad som antogs vid budgettillfället.
2007
2008
Den 2 januari 1997 avsattes 200 mnkr för kapitalförvaltning. Två externa kapitalförvaltare anlitades för att förvalta 100 mnkr vardera.
Avskrivningar ökar
Avskrivningskostnaderna uppgår till 108,0 mnkr, vilket är 3,9 mnkr lägre än förra året. I 2007 års avskrivningar ingick en nedskrivning av värdet på Berghems förskola på 6,5 mnkr med anledning av branden. En jämförelse mellan åren exklusive detta belopp blir att avskrivningskostnaderna ökar med 2,6 mnkr.
Vid utgången av 2008 var marknadsvärdet på kapitalet 375,2 mnkr, en minskning med 22,6 mnkr jämfört med utgången av 2007. Kapitalförvaltning (mnkr) (marknadsvärde 31 december)
Skatteintäkterna ökar med 4,2 procent
Skatteintäkterna ökar med 94,2 mnkr (4,2 %) jämfört med 2007. Ökningen dämpades med cirka 23 mnkr av att skattesatsen sänktes med 18 öre.
398
375
Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Detta innebär att Sveriges Kommuner och Landstings prognos för slutavräkning för 2008 (-242 kr per invånare) -15,3 mnkr, har belastat resultaträkningen. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall kommer att belasta 2009 års bokslut. 2007
16
2008
Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer får högst 40 procent placeras i aktier medan resterande skall placeras i räntebärande värdepapper. Maximalt hälften av aktiedelen får placeras i internationella aktiefonder. Kapitalets fördelning på olika tillgångsslag framgår av diagrammet nedan.
luftbehandling Fastebolskolan (5,0), Köksåtgärder efter tillsyn (4,7), Bolindervallen allvädersbanor (3,6) och verksamhetsanpassning Kvarnkontoret (3,3). Resterande avvikelse består av en mängd projekt med såväl över- som underskridanden. Inom Tekniska nämnden finns större avvikelser på projekten Flottiljområdet 2 (14,1 mnkr), Barkarby trafikplats (5,7), Tryggt och Snyggt (3,3), Bullerdämpande åtgärder (2,9), Parker och lekplatsupprustningar (2,6), Enköpingsvägen/Skarprättarvägen (2,5) och Bolinder strand (2,3). Även inom Tekniska nämnden finns en mängd ytterligare projekt med såväl över- som underskridanden.
Fördelning av tillgångsslag (mnkr) Likvida medel 6,0 Internationella aktiefonder 28,4
Fond av hedgefond 12,8
Uppföljning större investeringsprojekt 2008
Svenska aktier 52,5
Projektnamn Jakobsbergskolan Räntebärande 275,4
Rekordstora investeringar med oförändrad låneskuld
Investeringsutgifterna för 2008 uppgår till 252,7 mnkr (169,8 mnkr år 2007). Jämfört med budget redovisas ett överskott på 164,3 mnkr. Investeringsinkomsterna blev 25,9 mnkr vilket är 14,3 mnkr lägre än budgeterat och avser främst inkomster från markförsäljning. År 2007 var investeringsinkomsterna 27,2 mnkr.
Investeringar (mnkr)
253
240
181 620 172 518
Prognos
22 050 191 000
Barnomsorgspaviljonger
18 000
15 676
2 589
15 676
Korttidsboende
60 000
15 882
12 581
70 000
Ormbacka förskola
22 000
9 621
9 579
45 000
Olovslunds förskola
14 100
13 473
12 459
14 100
Berghems förskola
10 000
18 561
18 147
19 000
Görvälns slott
20 000
15 404
15 404
22 000
Viksjö centrum
25 052
24 858
1 969
25 052
Flottiljområdet
48 000
46 468
2 090
48 000
Flottiljområdet 2
25 000
10 862
10 428
38 500
Barkarby trafikplats
38 558
32 301
6 352
41 600
Skälbyvägen
13 440
12 169
3 891
13 700
Projektet Barnomsorgspaviljonger 2007 är slutfört. Detsamma gäller i huvudsak för Olovslunds förskola. I prognosen för Ormbacka förskola ingår både den provisoriska byggnaden (hittills genomförd) och den permanenta, som bedöms kosta cirka 35 mnkr.
Nettoinvesteringarna för 2008 blir således 226,9 mnkr (142,7 mnkr år 2007). 260
Utfall 2008
Utfall Total budget t.o.m 2008
227
220
Kommunens långfristiga låneskuld uppgick till 348 mnkr vid årsskiftet 2002/2003 och har därefter minskat. Kommunens låneskuld uppgick vid 2008 års utgång till 170 mnkr. Även vid årsskiftet 2007/2008 var låneskulden 170 mnkr.
170 143
Låneskuld (mnkr)
2007
2008 170
170
2007
2008
De största avvikelserna återfinns på fastighetssidan (76 mnkr) och på tekniska nämnden (59,3 mnkr), främst på grund av senarelagda projekt. De största överskotten på projekt inom fastighetssidan är Korttidsboende (17,4 mnkr), Brandstation (10,0), Lågtröskelboende Slöjdvägen (8,5), Lädersättra förskola (6,6), ombyggnad och
17
Soliditet
Sjukfrånvaron minskar
Soliditeten är ett viktigt mått på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring. Soliditeten försämras från 65 procent 2007 till 64 procent 2008.
Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick till 7,4 procent för hela året. Motsvarande siffra för 2007 var 8,5 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro uppgick till 8,4 procent och var liksom tidigare år dubbelt så hög som männens. Högst sjukfrånvaro hade åldersgruppen 50 år och äldre.
Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) har kommunens soliditet varit 3–5 procent under flera år. Tack vare goda ekonomiska resultat och en långsam ökning av den gamla pensionsskulden ökade soliditeten (inklusive hela pensionsåtagandet) till 11 procent 2005 och 12 procent 2006. Den gamla pensionsskulden (ansvarsförbindelsen) ökade 2007 med 174 mnkr på grund av ändrad modell för pensionsskuldberäkning. Detta tillsammans med ovan nämnda minskning av eget kapital innebar att soliditeten inklusive hela pensionsåtagandet sjönk till 0,7 procent.
Personalkategorierna inom förskola och teknik hade högst sjukfrånvaro.
Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Sjukfrånvaro totalt för kvinnor för män för yngre än 29 år för 30-49 år för 50 år och äldre andel sjukfrånvaro 60 dagar och mer för kvinnor för män
Tack vare årets ekonomiska resultat och en långsam ökning av den gamla pensionsskulden ökar nu soliditeten (inklusive hela pensionsåtagandet) till 1,6 procent.
2007
7,4 8,4 4,1 4,3 6,8 8,5 66,3 67,7 55,9
8,5 9,8 4,6 3,7 8,1 9,8 69,1 70,5 59,6
Pensionsförpliktelserna ökar långsammare igen
De totala pensionsförpliktelserna för kommunens anställda uppgick till 1 676,1 mnkr vid årets slut, en ökning med 26,7 mnkr jämfört med 2007. Motsvarande ökning var 206,8 mnkr 2007. Åtagandet redovisas under olika poster i balansräkningen dels som avsättningar, dels som ansvarsförbindelse.
Båda soliditetsmåtten visas i diagrammet nedan. Soliditet (%) 65
2008
Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2008 till 136,4 mnkr (inklusive löneskatt), en ökning med 17,3 mnkr jämfört med utgången av 2007.
64
Pensionsavsättning (mnkr) 136
140 130 1
2
2007
2008
120
119
110
Väsentliga personalförhållanden Antalet anställda ökar
2008 var antalet anställda 3 778. Det är en ökning med 164 personer jämfört med 2007. Ökningen var inom Vård och Omsorg och förklaras framför allt av att Björkens äldreboende övergick i kommunal regi samt expansionen inom hemtjänsten och boendestödet. Yrkesgruppen personliga assistenter ökade också i volym till följd av ökade behov.
2007
18
2008
Den gamla pensionsskulden som intjänats före 1998 redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och är 1 539,7 mnkr (inklusive löneskatt) vid utgången av 2008, en ökning med cirka 9 mnkr jämfört med 2007. Ansvarsförbindelsen ökade med 174 mnkr 2007. Den kraftiga ökningen 2007 berodde på att modellen för pensionsskuldberäkningen ändrades. Bland annat ändrades livslängdsantagande och diskonteringsränta på intjänad pensionsrätt.
Koncernens omsättning var inklusive skatteintäkter 3 557 mnkr varav kommunen svarar för 86 procent, JHAB för 13 procent och Attunda för 1 procent.
Pensionsskuld (mnkr)
Årets resultat uppgår till 34,2 mnkr, vilket är 33,5 mnkr lägre än föregående år. Järfälla kommuns resultat före elimineringar uppgår till 24,7 mnkr och justerat mot balanskravet är resultatet 31,7 mnkr. JHAB:s resultat uppgår till 18,0 mnkr och Attundas till 0,35 mnkr (25 procent av 1,4 mnkr).
1550
1 530
Antalet årsarbetare var 3 452 varav 3 352 i kommunen, 64 i JHAB och 36 i Attunda (25 procent av cirka 142), det är 103 årsarbetare fler än 2007.
Ekonomiskt resultat och kostnadsutveckling
1 540
1500
I diagrammet nedan framgår resultatutvecklingen mellan 2004– 2008. Årets resultat koncernen (mnkr)
2007
2008 68
Koncernen
34
Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. Begreppet är synonymt med koncernredovisning.
2007
2008
Verksamheternas intäkter har under 2008 ökat med 34 mnkr. Kostnadsutvecklingen har varit 5,6 procent under 2008. Verksamheternas nettokostnader har ökat med 6,3 procent medan kommunens skatteintäkter (inkl statsbidrag och utjämning) ökat med 5,8 procent.
I redovisningen ingår kommunen, Järfällabygdens Hus AB (JHAB) och kommunalförbundet Brandkåren Attunda (Attunda). Kommunen äger 100 procent av aktierna i JHAB. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bildades i maj 1997 och ägarandelen fördelas lika mellan fyra kommuner, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Järfälla.
De finansiella nettokostnaderna har ökat med 39,3 mnkr eller 82 procent. JHAB har minskat sin långfristiga upplåning med 8 mnkr och kommunens upplåning är oförändrad. JHAB:s låneskuld har minskat beroende på årliga positiva kassaflöden.
Förutom aktieinnehav i JHAB, äger kommunen 100 procent av aktierna i Bolinders Drabantstad AB och 83 procent i Kvarnhallen AB (ishall). Vidare har kommunen aktier och andelar i Söderhalls Renhållnings AB (SÖRAB), AB Vårljus (HVB-hem), Stockholmregionens Försäkring AB, STOSEB Gas AB, Kommentus AB och Kommunalförbundet Norrvatten.
Ett bra ekonomiskt resultat för Järfällabygdens Hus AB Även 2008 redovisar bolaget ett bra ekonomiskt resultat (18,0 mnkr). Motsvarande resultat 2007 var 12,8 mnkr.
Järfälla kommun förvaltar även en stiftelse och två donationsfonder: Stiftelsen Kerstin Alms Minnesfond, Sven Emil Hagstedts Minne, Stipendiefonden Järfälla Skolor.
Resultatet före dispositioner och skatter var 15,4 mnkr (29,0 mnkr 2007). Det som i huvudsak bidrar till det goda resultatet är att uthyrningsgraden är hög och låga värme- och driftskostnader på grund av den milda vintern. Låneskulden har amorterats ner med 8 mnkr till 1 696 mnkr.
Stockholmsregionens Försäkring AB (SRF) bildades under våren 2008 av 20 av länets kommuner med syfte att reducera kommunernas försäkringskostnader. Under hösten 2008 genomfördes upphandling av kommunernas olika försäkringar med väsentligt sänkta premier som resultat.
Enligt ägardirektiven skall JHAB redovisa ett resultat om minst
19
12 procent av ingående eget kapital efter reduktioner av reavinster vid fastighetsförsäljningar. Med årets resultat har detta uppfyllts.
fälla har resulterat i ett förslag som utgör underlag för utskickade anbudsförfrågningar. Offerter från byggentreprenörer kommer att lämnas in februari 2009.
Omfattande stamrenoveringar pågår och underhållsnivån har höjts till cirka 244 kronor/kvm 2008 från 205 kr/kvm 2007. Detta har varit möjligt genom upplösning av periodiseringsfond. Soliditeten ökar till 19,2 procent från 18,8 procent föregående år.
Ambitionen är att inflyttning kan ske under hösten 2010. Brandkåren Attunda kommer att vara byggherre och stå som ägare för brandstationen. Projektledning för hela processen köps av Järfälla kommun.
Den nyproduktion av 37 lägenheter som startade i december 2006 blev klar vid årsskiftet 2007/2008.
Kommunalförbundet Brandkåren Attunda redovisar plusresultat och utökas
Regeringen har beslutat att införa ”Radiokommunikation för effektiv ledning” (RAKEL) i hela landet. RAKEL-systemet ska underlätta och säkerställa radiokommunikation, såväl inom myndigheter och organisationer som mellan dessa vid räddningsinsatser.
För femte året i rad redovisar kommunalförbundet ett positivt resultat. För 2008 var resultatet på 1,4 mnkr. Motsvarande resultat för 2007 var 3,2 mnkr.
Infrastrukturen för RAKEL är i drift i Stockholms län sedan den 1 augusti 2007. Då Brandkåren Attunda och övriga räddningstjänster i Stockholms län har en utvecklad samverkan för den operativa räddningstjänsten, kommer införandet av RAKEL att vara beroende av detta samt även hur samarbetet utformas för den gemensamma larm- och ledningsfunktionen.
Under året har beslut fattats att utöka Kommunalförbundet Brandkåren Attunda med Sigtuna och Knivsta kommuner. Kommunalförbundet har därmed sex medlemmar från och med 2009.
Fortsatt god soliditet
Resultatet blev högre än det budgeterade. Flera samverkande faktorer har bidragit, men framför allt är det ökade intäkter och högre ränta på likvida medel samt lägre personalkostnader på grund av vakanser, sjukfrånvaro och lägre pensionsavsättning som påverkat resultatet.
Soliditeten är ett viktigt mått på den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring.
Det egna kapitalet ökar till 14,3 mnkr.
För 2008 uppgår koncernens soliditet till 42,6 procent mot 42,5 för 2007. Motsvarande siffror för kommunen är 64 procent för 2008 och 65 procent för 2007.
Kommunalförbundet Brandkåren Attunda skall för kommunens räkning minska risken för bränder i bostäder, olyckor på gator, vägar och kommunikationsleder och andra olyckor där den negativa konsekvensen kan bli omfattande för samhället. Vidare skall man minska antalet anlagda bränder och onödiga automatlarm. Man skall också göra brandsyner och tillsyn samt se till att alla bostäder som ägs av kommunala bostadsbolag har brandvarnare.
I diagrammet nedan redovisas soliditet för koncern och kommun de senaste fem åren. Soliditet (%)
De länsövergripande projekt som pågått under 2007 och 2008 avseende en eventuell fördjupad samverkan mellan räddningstjänstorganisationerna i Stockholms län har resulterat i bildande av Storstockholms brandförsvarsförbund med kommunerna Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, och Österåker.
65
64 43
Nacka har valt att samverka om förvaltningsledning med Södertörns brandförsvarsförbund och Brandkåren Attunda har utökats med Sigtuna och Knivsta kommuner.
2007
43
2008
Borgensåtagandena ökar för JHAB, men minskar för övriga
Brandkåren Attunda kommer den 17 februari 2009 att byta primär operativ samverkan till Södertörns brandförsvarsförbund och deras räddningscentral. Stockholms län kommer då ha två räddningsregioner med varsin räddningscentral där Storstockholms brandförsvar utgör en räddningsregion och där Brandkåren Attunda, Södertörns brandförsvarsförbund, Nacka brandförsvar och Norrtälje räddningstjänst utgör den andra räddningsregionen.
Kommunens samlade borgensåtagande uppgick vid utgången av 2008 till 1 497 mnkr vilket är 85 mnkr högre än vid årets ingång. Av totalbeloppet avser 1 468 mnkr borgen för JHAB, en ökning med 90 mnkr. Ökningen beror på att vid en omsättning av ett lån under hösten 2008 upptogs lånet med kommunal borgen
Planering och dimensionering av den nya brandstationen i Jär-
20
istället för med pantbrev som säkerhet. Bolagets totala låneskuld uppgår till 1 696 mnkr och den resterande säkerheten utöver borgen är pantbrev om 242 mnkr.
Sammanlagt redovisar styrelse och nämnder ett positivt budgetutfall på 18,0 mnkr, varav 15,8 mnkr är den buffert som avsatts som resultatregleringsanslag.
Det bokförda värdet på JHAB:s byggnader och mark uppgår till 2 189 mnkr, vilket utgör cirka 4 157 kr/m2. Detta torde väl understiga marknadsvärdet i Stockholmsområdet. Sammantaget innebär detta att det finns en god täckning för kommunens åtaganden gentemot JHAB.
Investeringsutgifter blev ovanligt stora -252,7 mnkr. Det kan här vara värt att notera att kommunens upplåning inte ökat under året. Liksom tidigare år redovisar investeringsbudgeten ett stort överskott (150 mnkr). Skälen till överskottet är flera, bland annat senareläggning eller försening av projekt för tekniska nämnden och på fastighetssidan.
Borgensåtaganden utanför kommunkoncernen har minskat med 5 mnkr och är vid årets slut 28 mnkr varav 3 mnkr avser egna hem.
Då det ekonomiska läget i Sverige och världen ser mörkt ut för 2009 är det tillfredställande att konstatera att Järfälla, med tanke på utfallet 2008, står relativt starkt inför 2009.
Åtaganden åt föreningslivet uppgår till 25 mnkr med säkerhet i form av säkerhetsöverlåtelse. Med anledning av att Kallhälls Ishall AB inte kunnat finansiera sin verksamhet har kommunen i oktober infriat borgen och löst det kvarvarande lånet hos Swedbank om cirka 1,8 mnkr. Därmed är kommunen ägare till ishallen.
Konjunkturnedgången går dock snabbt; socialbidragskostnaderna ökar och bygglovsintäkterna minskar. SKL:s senaste prognos för skatteintäkter och utjämning innebär 40 mnkr i lägre intäkter än vad som budgeterats för 2009.
Jämfört med för fem år sedan har de externa åtagandena ökat med 3 mnkr.
I 2006 års bokslut började en buffert att byggas upp genom att en del av årets överskott avsattes. Bufferten kan i framtiden användas för att hantera en situation med underskott mot balanskravet. I 2006 års bokslut avsattes 82 mnkr, det vill säga justerat resultat jämfört med det ekonomiska målet på 10 mnkr. I 2008 års bokslut avsätts på samma sätt årets överskott, jämfört med det ekonomiska målet, för 2008 och 2007, 21,7 mnkr respektive 21,4 mnkr.
Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens riskexponering är förhållandevis låg.
Sammanfattning och framtid Det är tionde året i rad som Järfälla kommun klarar balanskravet. Årets resultat, exklusive realisationsvinster från försäljning av mark och fordon samt nedskrivning av värdet på kapitalförvaltningen, blir 31,7 mnkr.
Verksamhetens nettokostnader 2009 är budgeterade till 2 534 mnkr det vill säga 138 mnkr (5,7 %) högre än utfallet 2008. I de 138 miljonerna ingår så kallade volympengar med 56 mnkr. Utöver dessa kostnader finns således ett utrymme för en genomsnittlig nettokostnadsökning på cirka 3 procent. Det är ungefär samma nivå som ökningen 2008. Även i 2009 års budget finns ett relativt stort resultatregleringsanslag (14,6 mnkr). Med fortsatt god budgetdisciplin bör balanskravet kunna nås även i 2009 års bokslut.
Det ekonomiska målet, som för 2008 var budgeterat till 10,0 mnkr i årets resultat, nås därmed också. Huvudorsaken till det goda resultatet är verksamheternas positiva resultat samt att resultatregleringsanslaget därmed inte har behövts tas i anspråk. Årets resultat inklusive realisationsvinster och värdereglering uppgår till 24,7 mnkr. Att årets resultat blir cirka 10 mnkr sämre än prognosen i delårsrapporten beror på att nedskrivningen av värdet på kapitalförvaltningen är cirka 10 mnkr större än prognostiserat. I övrigt är prognossäkerheten god. Verksamhetens nettokostnadsutveckling är 5,5 procent (8,3 % år 2007). Då skatteintäkterna (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 6,0 procent innebär detta sammantaget att nettokostnadsandelen (det vill säga nettokostnaderna i procent av skatteintäkter) nu förbättras från 100 till 99 procent. Det är tillfredsställande att för femte året i rad konstatera att nämndernas uppföljningsrutiner tycks ha fungerat bra. Differensen mellan utfall och prognos är för flertalet nämnder och förvaltningar 1,0 procent eller mindre.
21
Kommunen Resultaträkning (mnkr) 2008
2007
Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar (not 3)
684,3 -2 957,1 -108,0
664,9 -2 809,4 -111,9
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
-2 380,8
-2 256,4
Skatteintäkter (not 4) Generella statsbidrag och utjämning (not 5) Finansiella intäkter (not 6) Finansiella kostnader (not 7)
2 357,4 63,9 34,5 -50,3
2 263,2 22,1 39,3 -18,1
24,7
50,1
2008
2007
24,7
50,1
Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 9)
137,9
68,7
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
162,6
118,8
0,7 -9,2 45,9
0,2 –35,9 36,6
200,0
119,7
Investering i materiella anläggningstillgångar (not 10) Investeringsbidrag Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 11) Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 10 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (not 11) Investering i kapitalförvaltningen Försäljning av kapitalförvaltningen
-246,5 3,1 22,6 -6,2 0,2 -476,1 469,9
–169,8 6,9 19,9 -0,3 -524,6 504,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-233,0
–162,6
Ökning av övriga långfristiga skulder (not 22)
3,2
65,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
3,2
65,2
-29,8
22,3
231,4 201,6
209,1 231,4
ÅRETS RESULTAT (not 8)
Kassaflödessanalys (mnkr)
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat
Minskning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Årets kassaflöde Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut
22
Balansräkning (mnkr) 2008
2007
1 614,0 74,7
1 487,9 71,8
370,6 60,6
387,6 54,6
2 119,9
2 001,9
Förråd Fordringar (not 16) Kortfristiga placeringar (not 17) Kassa och bank (not 18)
2,1 160,7 160,0 41,6
2,8 151,5 158,9 72,5
Summa omsättningstillgångar
364,4
385,7
2 484,3
2 387,6
1 579,8 24,7
1 546,1 50,1
136,4
119,1
1,4
4,8
137,8
123,9
Långfristiga skulder (not 22) Kortfristiga skulder (not 23)
238,4 528,3
235,2 482,4
Summa skulder
766,7
717,6
2 484,3
2 387,6
1 539,7 1 496,6 9,7 3
1 530,3 1 411,6 8,9 3
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 12) Maskiner och inventarier (not 13) Finansiella anläggningstillgångar Kapitalförvaltning (not 14) Övriga finansiella anläggningstillgångar (not 15) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 19) därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 20) Andra avsättningar (not 21) Summa avsättningar Skulder
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensioner intjänade före 1998 (not 24) Borgensåtaganden (not 25) Leasingavtal (not 26) Avtal om visstidspension – antal (not 27)
23
Noter (mnkr) 2008
Enligt driftredovisningen Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter
5 774,8 -2 357,4 -110,9 -34,5
5 440,0 -2 263,2 -56,7 -39,3
Verksamhetens intäkter Interna intäkter
3 272,0 -2 587,7
3 080,8 -2 415,9
684,3
664,9
Not 2 Verksamhetens kostnader Enligt driftredovisningen Avskrivningar Generella statsbidrag och utjämning Finansiella kostnader
5 750,1 -108,0 -47,0 -50,3
5 389,9 -111,9 -34,6 -18,1
Verksamhetens kostnader Interna kostnader
5 544,8 -2 587,7
5 225,3 -2 415,9
Externa kostnader
2 957,1
2 809,4
Not 3 Avskrivningar Avskrivning på byggnader och tekniska anläggningar
-80,0
-80,3
Avskrivning på maskiner och inventarier
-28,0
-25,0
-
-6,6
-108,0
-111,9
2 376,9
2 235,0
Slutavräkning 2006 varav intäktsförts 2006
-
-6,4 -13,4
Slutavräkning 2007, prognos
-
35,2
Slutavräkning 2007 varav intäktsförts 2007
31,0 -35,2
-
Slutavräkning 2008, prognos
-15,3
-
Summa
– – 56,7 –
Avgifter i utjämningssystemen Inkomstutjämningsavgift Regleringsavgift Kostnadsutjämningsavgift Avgift till LSS-utjämningen
– -28,9 – -18,1
-7,0 – -8,0 -19,6
Summa
63,9
22,1
Räntor bankmedel Övriga räntor Aktieutdelning Borgensavgifter Räntebidrag Kapitalförvaltning
9,3 0,2 2,3 3,3 0,3 19,1
5,7 0,4 1,5 3,4 0,3 28,0
Summa
34,5
39,3
Räntor lån Kapitalförvaltning Ränta på pensionsavsättning Övriga räntor
-6,1 -13,2 -4,7 -3,1
-5,7 -6,3 -3,5 -2,6
Värdereglering kapitalförvaltning
-23,2
–
Summa
-50,3
-18,1
Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår årets realisationsvinster Tillkommer värdereglering kapitalförvaltning
24,7 -16,2
50,1 -18,7
23,2
–
Justerat resultat enligt balanskravet
31,7
31,4
Avskrivningar Värdereglering kapitalförvaltning Nyintjänade pensioner inklusive ränta Avsättningar Realisationsvinst Realisationsförlust Periodiserade anläggningsavgifter-va 1995–2006 Anläggningsbidrag Stockholm Vatten AB
108,0 23,2 17,3 -3,4 -16,2 –
111,9 32,5 4,8 -18,7 0,1
– 9,0
-61,9 -
Summa
137,9
68,7
Not 7 Finansiella kostnader
Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt
21,3 6,5 – 83,1
Not 6 Finansiella intäkter
Kostnadsstruktur, se förvaltningsberättelsen tabell Kostnadsstruktur
Summa
Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag Kommunal fastighetsskatt
Bidrag från utjämningssystemen och fastighetsavgift
Intäktsstruktur, se förvaltningsberättelsen, tabell Intäktsstruktur
Nedskrivning/utrangering
2007
Not 5 Generella statsbidrag och utjämning
Not 1 Verksamhetens intäkter
Externa intäkter
2008
2007
2 357,4
Not 8 Årets resultat
2 263,2
Not 9 Ej likviditetspåverkande poster
24
Noter (mnkr) 2008 Not 10 Investeringar Årets utgifter Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Exploateringsmark Maskiner och inventarier
Aktier i Stockholmsregionens Försäkrings AB
-0,8 -146,5 -8,1 -58,2 -1,4 -31,5
-0,3 -70,8 -11,8 -54,0 -5,3 -27,6
-246,5
-169,8
-6,2
-
Summa investering i finansiella anläggningstillgångar Summa
-6,2
-
-252,7
-169,8
Årets inkomster Markreserv Verksamhetsfastigheter Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Exploateringsmark Maskiner och inventarier
10,0 11,3 1,3
Summa försäljning av materiella anläggningstillgångar
3,1 0,5 0,6 14,5 1,2 -
22,6
19,9
-
0,3
Summa försäljning av finansiella anläggningstillgångar Summa
Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar/utrangeringar Investeringsbidrag Omklassificering Utgående anskaffningsvärde
2 586,3 215,1 -12,6 -3,1 0,1 2 785,8
2 616,4 142,1 -165,3 -6,9 2 586,3
Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar
-1 098,4 6,6 -80,0 -1 171,8
-1 084,2 66,1 -80,3 -1 098,4
Restvärde
1 614,0
1 487,9
43,9 964,8 90,2 353,4 2,9 0,3 101,1 57,4
46,2 925,5 81,5 319,1 2,9 0,3 100,0 12,4
1 614,0
1 487,9
60,1 24,8
61,9 31,6
Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar/utrangeringar Omklassificering Utgående anskaffningsvärde
488,5 31,4 -9,3 -0,1 510,5
464,0 27,6 -3,1 488,5
Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar
-416,7 8,9 -28,0
-394,2 2,4 -24,9
Utgående avskrivningar
-435,8
-416,7
Restvärde
74,7
71,8
Specifikation Maskiner Inventarier och konst Bilar och andra transportmedel Förbättringsutgifter på ej ägda fastigheter
2,2 53,5 13,5
2,6 52,4 11,4
5,5
5,4
Summa
74,7
71,8
Specifikation Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Exploateringsmark Pågående investeringar
Not 11 Försäljning av anläggningstillgångar
Bostadsrätter Aktier
2007
Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Summa investering i materiella anläggningstillgångar
2008
2007
0,2
Summa Taxeringsvärde Mark Byggnader
Not 13 Maskiner och inventarier
-
0,2
0,3
22,8
20,2
25
Noter (mnkr) 2008
2007
2008
2007
Not 17 Kortfristiga placeringar
Not 14 Kapitalförvaltning Ingående värde Avkastning Årets värdereglering
387,6 6,2 -23,2
367,7 19,9 -
Bankdeposit Bankcertifikat Bostadscertifikat
160,0 -
70,0 39,4 49,5
Utgående värde
370,6
387,6
Summa
160,0
158,9
Specifikation Likvida medel Aktier Räntebärande värdepapper Internationella fonder Fond av Hedgefond Värdereglering
6,0 71,3 262,9 39,5 14,1 -23,2
8,7 70,7 259,7 32,0 16,5 -
0,0 41,6 41,6
0,0 72,5 72,5
Summa
370,6
387,6
119,3 82,3 –160,0 41,6
166,4 65,0 –158,9 72,5
300,0 130,0
100,0 30,0
-
200,0 100,0
1 546,1
1 649,6
– 9,0
-61,9 -91,7
1 555,1 24,7 1 579,8
1 496,0 50,1 1 546,1
21,5 16,0 6,9 0,4 22,3 0 8,0 –13,5 1,2 1,4 9,8 14,6 3,8 11,7 2,3 –2,2 125,1 1 350,5 1 579,8
17,2 7,1 6,7 1,3 19,4 9,9 –27,4 3,3 13,9 14,1 3,9 5,2 2,0 0 82,0 1 387,5 1 546,1
Not 18 Kassa och bank Plusgiro Kassa och bank Summa Specifikation Kommunen Järfällabygdens Hus AB Kortfristiga placeringar Summa
Not 15 Övriga finansiella anläggningstillgångar
Beviljad checkräkningskredit varav JHAB enligt avtal
Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar
54,6 6,2 -0,2
54,6 -
Utgående anskaffningsvärde
60,6
54,6
Specifikation Aktier Järfällabygdens Hus AB
32,9
32,9
0,1
0,1
0,3
0,3
1,2
1,2
6,2
–
0,0
0,0
0,5
0,7
0,1
0,1
Bostadsrätter
19,3
19,3
Summa
60,6
54,6
21,9 25,0 4,8 31,0 76,0 2,0 160,7
23,3 14,2 5,9 41,6 64,4 2,1 151,5
Lånelöfte varav JHAB enligt avtal
Not 19 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Effekt av ändrad redovisningsprincip Periodiserade anläggningsavgifter-VA 1995-2006 Anläggningsbidrag Stockholm Vatten AB Ingående eget kapital justerat i enlighet med ny redovisningsprincip Årets resultat Summa Specifikation Kommunstyrelsen (Kst) Barn- och ungdomsnämnden (Bun) Utbildningsnämnden (Ubn) Kultur- och fritidsnämnden (Kun) Socialnämnden (Son) Familjerättsnämnden (Frn) Tekniska nämnden (Ten) VA-verksamheten (Ten) Avfallshantering (Ten) Miljö- och bygglovsnämnden (Mbn) Förskola och grundskola (Bun) Utbildning och flyktingmottagande (Ubn) Kultur och fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Mark och fordon (Ten) Buffert Övrigt Summa
Antal: 32 900 st Nom värde: 1 000 kr Ägarandel:100%
Bolinders Drabantstad AB Antal: 1 000 st Nom värde: 100 kr Ägarandel: 100%
Kvarnhallen AB Antal: 2 500 st Nom värde: 100 kr Ägarandel: 83%
Söderhalls Renhållnings AB Antal: 1 200 st Nom värde: 1800 kr Ägarandel: 15%
Stockholmsregionens Försäkring AB Antal: 62 342 st Nom värde: 100 kr Ägarandel: 7%
Kommentus AB Antal: 15 st Nom värde: 100 kr Ägarandel: 6,9%
AB Vårljus Antal: 2 415 st Nom värde: 100 kr Ägarandel: 4,83%
Stoseb Gas AB Antal: 100 Nom värde: 400 kr Ägarandel: 4,17%
Not 16 Fordringar Kundfordringar Mervärdesskatt Upplupna ränteintäkter Upplupna skatteintäkter Övriga interimsposter Övriga kortfristiga fordringar Summa
26
Noter (mnkr) 2008
2007
Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 119,1 -5,5 15,3 4,7 3,3 -0,5
86,6 -4,5 20,2 3,5 6,4 6,9 -
Utgående pensionsavsättningar Aktualiseringsgrad (%) Specifikation Pensioner enligt blandad modell Garantipensioner Visstidspensioner Löneskatt Summa
136,4 82,9
119,1 78,9
108,6 0,7 0,5 26,6 136,4
93,5 1,4 0,9 23,3 119,1
Egna hem Järfällabygdens Hus AB Föreningar Summa
Bilar Kopiatorer Summa
Ej infriade avtal om visstidspension (antal)
1,4 1,4
4,8 4,8
170,0 68,4 238,4
170,0 65,2 235,2
84,7 0,4 132,8 22,0 90,9 2,1
66,8 0,4 101,6 21,9 86,0 2,3
51,8
47,8
30,7 15,3
32,7 -
96,3 1,3 528,3
122,4 0,5 482,4
1 239,1 300,6 1 539,7
1 231,5 298,8 1 530,3
Avtalen förutsätter i princip 12 års tjänstgöring. Samordning sker med eventuell utfallande lön. Antalet avser tjänstemän och förtroendevalda.
Not 23 Kortfristiga skulder
Not 24 Pensioner intjänade före 1998 Pensioner Löneskatt Summa
4,0 1 378,1 29,5 1 411,6
3,6 6,1 9,7
2,8 6,1 8,9
3
3
Not 27 Avtal om visstidspension
Not 22 Långfristiga skulder
Järfällabygdens Hus AB Bolinders Drabantstad AB Leverantörsskulder Preliminär skatt Semester- och övertidsskuld inkl löneskatt Upplupna räntor Upplupen pensionskostnad, avgiftsbestämd del inkl löneskatt Upplupen arbetsgivaravgift och övrig löneskatt Förutbetalda skatteintäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder Summa
3,2 1 468,1 25,3 1 496,6
Not 26 Leasingavtal
Not 21 Andra avsättningar
Lån i banker och kreditinstitut Anläggningsavgifter VA Summa
2007
Not 25 Borgensåtaganden
Ingående pensionsavsättningar Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändring av försäkringstekniska grunder Övrigt
Omstruktureringskostnader Summa
2008
27
Driftredovisning (tkr) Styrelse/nämnder
Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden - Skattefinansierad verksamhet Tekniska nämnden - VA Tekniska nämnden - Avfall
Intäkter
Miljö- och bygglovsnämnden
372 960 107 699 111 345 3 161 553 5 378 15 463 64 069 40 918 7 717
Verksamheter i egen regi Förskola och grundskola (Bun) Utbildning och flyktingmottagande (Ubn) Kultur ochh fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Mark och fordon (Ten)
968 309 110 318 40 115
Summa styrelse/nämnder
Kostnader
Nettokostn/ resultat -119 -1 013 -288 -94 -789
439 349 119 938 803 3 511 777 456 276
Budget 140 1 014 277 93 802
723 687 469 869 252 0 85 599 -9 403 0 9 412
Budgetavvikelse 21 1 -10 -1 12
284 338 650 069 449 3 912 626 456 864
492 1 121 399 94 951 5 102 59 38 18
399 048 464 941 356 375 974 293 462 993
971 308 110 311 40 117
924 628 968 693 289 764
-3 834 588 -660 6 492 237 -2 213
0 0 0 0 0 0
-3 834 588 -660 6 492 237 -2 213
2 748 981
5 145 571
-2 396 591
2 414 608
18 017
507 741
495 579
12 163
9 472
2 691
090 216 308 185 526 551
Gemensamt Gemensamma intäkter/kostnader varav Intern ränta Semester- och övertidsskuld Pensioner Arbetsgivaravgifter, med mera Personalomkostnader Övrigt Realisationsvinster/förluster Avskrivningar Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter/kostnader
81 506 426 232 3 15 243 0 2 357 399 110 936 34 522
Totalt driftredovisningen
5 774 822
9 5 129 338 13
423 022 198 067 868 0 0 13 045 0 47 022 48 907
5 750 124
-87 4 2 -11
72 -5 -129 -338 412
083 022 198 067 364 3 243 045 399 915 386
75 272 -132 900 -335 400 402 500 0 0 -12 964 2 360 500 59 600 8 000
24 698
10 000
15 -13 2 357 63 -14
-1 -4 2 -1
-3 -5 3 -2 9 15 -3 4 -22
189 022 702 667 864 3 243 -81 101 315 386
14 698
Driftredovisningen innehåller interna poster, det vill säga personalomkostnadspålägg, (42 procent för anställda och 35 procent för övriga), intern ränta (5 procent) samt övriga interna mellanhavanden utom kommunbidraget.
Investeringsredovisning (tkr) Styrelse/nämnder
Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Familjerättsnämnden Tekniska nämnden - skattefinansierad verksamhet Tekniska nämnden - VA Tekniska nämnden - Avfall Miljö- och bygglovsnämnden
Inkomster
Utgifter
Nettoinvestering
Budget
Budgetavvikelse
24 390 0 0 0 0 0 205 0 0 0
170 362 0 0 1 850 3 934 0 56 467 8 146 0 48
145 972 0 0 1 850 3 934 0 56 262 8 146 0 48
210 888 0 0 1 713 7 142 0 112 317 11 131 300 227
64 916 0 0 -137 3 208 0 56 055 2 985 300
0 0 0 0 0 1 270
2 376 1 558 1 731 514 0 5 732
2 376 1 558 1 731 514 0 4 462
12 511 3 275 6 425 728 255 9 911
10 135 1 717 4 694 214 255 5 449
25 865
252 718
226 853
376 823
149 970
179
Verksamheter i egen regi Förskola och grundskola (Bun) Utbildning och flyktingmottagande (Ubn) Kultur ochh fritid (Kun) Vård och omsorg (Son) Stöd och behandling (Son) Mark och fordon (Ten) Totalt investeringsredovisningen
28
Sammanställd redovisning Resultaträkning (mnkr) 2008
2007
Verksamhetens intäkter (not 1) Verksamhetens kostnader (not 2) Avskrivningar
1 136,0 –3 268,5 –162,8
1 101,8 –3 094,3 –166,3
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
–2 295,3
–2 158,8
2 357,4 63,9 31,0 –118,2
2 263,2 22,1 35,5 –83,3
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
38,8
78,7
Aktuell skatt Uppskjuten skatt
–7,2 2,6
–6,7 –4,2
Årets resultat
34,2
67,8
2008
2007
34,2
67,8
Justering för ej likviditetspåverkande poster (not 5)
191,2
127,9
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
225,4
195,7
0,7 –8,8 38,3
0,2 –23,5 48,0
255,6
220,4
Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Investering i kapitalförvaltning Försäljning av kapitalförvaltning
–292,1 3,1 24,1 -8,2 0,2 –476,1 469,9
–234,5 6,9 22,3 –528,3 504,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten
–279,1
–228,9
Amortering av skuld Ökning av övriga långfristiga skulder
–8,0 3,2
–32,0 65,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
–4,8
33,2
Årets kassaflöde
–28,3
24,7
Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut
246,0 217,7
221,3 246,0
Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter (not 3) Finansiella kostnader (not 4)
Kassaflödessanalys (mnkr)
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat
Minskning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
29
Balansräkning (mnkr) 2008
2007
3 792,1 82,5
3 676,8 79,2
370,6 34,2
387,6 26,2
4 279,4
4 169,8
Förråd Fordringar (not 10) Kortfristiga placeringar (not 11) Kassa och bank (not 12)
2,1 165,8 160,0 57,7
2,8 157,0 158,9 87,1
Summa omsättningstillgångar
385,6
405,8
4 665,0
4 575,6
1 988,5
1 945,3
34,2
67,8
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar
150,8 41,0
131,9 47,2
Summa avsättningar
191,8
179,1
Långfristiga skulder (not 13) Kortfristiga skulder (not 14)
1 934,5 550,2
1 939,3 511,9
Summa skulder
2 484,7
2 451,2
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
4 665,0
4 575,6
242
350
1 541,3 28,5 9,7 0,5 3
1 531,8 33,5 9,2 0,4 3
TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 6) Maskiner och inventarier (not 7) Finansiella anläggningstillgångar Kapitalförvaltning (not 8) Övriga finansiella anläggningstillgångar (not 9) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat Avsättningar
Skulder
STÄLLDA PANTER ANSVARSFÖRBINDELSER Pensioner intjänade före 1998 Borgensåtaganden Leasingavtal Övriga ansvarsförbindelser Avtal om visstidspension (antal)
30
Noter (mnkr) 2008
2007
Not 1 Verksamhetens intäkter Järfälla kommun Järfällabygdens Hus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Bolinders Drabantstad AB Summa
662,6 454,1 19,3 -
644,3 438,7 18,8 -
1 136,0
1 101,8
–2 916,4 –326,4 –25,7
–2 770,9 –298,2 –25,2
Summa
–3 268,5
–3 094,3
10,4 0,6 0,6 0,3 19,1
6,3 0,6 0,6 28,0
Summa
31,0
35,5
–75,2 –13,2 –5,2 –1,4 –23,2
–71,8 –6,3 –3,9 –1,3 --
–118,2
–83,3
Avskrivningar Värdereglering kapitalförvaltning Nyintjänade pensioner inklusive ränta Avsättningar Realisationsvinst Realisationsförlust Uppskjuten skatt Periodiserade anläggningsavgifter - VA 1995–2006 Anläggningsbidrag Stockholm Vatten AB
162,8 23,2 18,9 –3,4 –16,7 –2,6
166,3 34,2 4,8 –19,8 0,1 4,2
9,0
–61,9 -
Summa
191,2
127,9
Summa
5 522,7 198,0 –165,8 –6,9 5 554,9
Ingående avskrivningar
–1 878,2
–1 812,0
Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar
6,9 –132,8 –2 004,1
66,8 –132,9 –1 878,2
Restvärde
3 792,1
3 676,8
Taxeringsvärde - mark - byggnader
952,7 2 656,1
380,7 2 536,0
Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar/utrangeringar Omklassificering Utgående anskaffningsvärde
519,8 34,0 –13,8 –0,1 539,9
494,6 29,6 –4,4 519,8
Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående avskrivningar
–440,6 13,2 –30,0 –457,4
–418,0 3,9 –26,5 –440,6
82,5
79,2
Ingående värde Avkastning Årets värdereglering
387,6 6,2 –23,2
367,7 19,9 -
Utgående värde
370,6
387,6
Specifikation Likvida medel Aktier Räntebärande värdepapper Internationella fonder Fond av Hedgefond Värdereglering
6,0 71,3 262,9 39,5 14,1 –23,2
8,7 70,7 259,7 32,0 16,5 -
Summa
370,6
387,6
Not 7 Maskiner och inventarier
Not 4 Finansiella kostnader Räntor lån Kapitalförvaltning Ränta på pensionsavsättning Övriga räntor Värdereglering kapitalförvaltning
5 554,9 258,2 –13,9 –3,1 0,1 5 796,2
Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar/utrangeringar Investeringsbidrag Omklassificering Utgående anskaffningsvärde
Not 3 Finansiella intäkter Räntor bankmedel Övriga räntor Aktieutdelning Räntebidrag Kapitalförvaltning
2007
Not 6 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Not 2 Verksamhetens kostnader Järfälla kommun Järfällabygdens Hus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda
2008
Summa
Not 8 Kapitalförvaltning
Not 5 Ej likviditetspåverkande poster
31
Noter (mnkr) 2008
2007
Not 9 Övriga finansiella anläggningstillgångar 26,2 8,2 -–0,2
22,5 3,7 -
Utgående anskaffningsvärde
34,2
26,2
0,3
0,3
1,2
1,2
Antal: 2500 st Nom värde: 100 kr Ägarandel 83 %
6,2
-
0
0
0,5
0,7
0,1
0,1
Antal: 100 st Nom värde: 400 kr Ägarandel 4,17 %
Andelar SABO Byggnadsförsäkring AB Övriga
0,1 0,3
87,1
119,3 82,3
166,4 65,0
16,1 –160,0
14,6 –158,9
6,2
4,5
19,3
19,3
Summa
34,2
26,2
Not 10 Fordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar
23,8
25,8
137,9 4,1
114,3 16,9
Summa
165,8
157,0
Bankdeposit Bankcertifikat Bostadscertifikat
160,0 -
70,0 39,4 49,5
Summa
160,0
158,9
57,7
87,1
300,0
100,0
-
200,0
Lån i banker och kreditinstitut Anläggningsavgifter -va
1 866,1 68,4
1 874,1 65,2
Summa
1 934,5
1 939,3
Leverantörsskulder Skuld till staten, preliminär skatt arbetsgivaravgifter Semester- och övertidsskuld Upplupen pensionskostnad; avgiftsbestämd del inklusive löneskatt Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder
178,8
157,3
56,3 92,6
55,5 87,6
51,8
47,8
168,3 2,4
160,0 3,7
Summa
550,2
511,9
Not 14 Kortfristiga skulder
0,1 -
Bostadsrätter
Långfristiga fordringar
57,7
Not 13 Långfristiga skulder
Antal: 2415 st Nom värde: 100 kr Ägarandel 4,83 %
Stoseb Gas AB
Summa
Lånelöfte
Antal: 15 st Nom värde: 100 kr Ägarandel 6,9 %
AB Vårljus
0,0 87,1
Beviljad checkräkningskredit
Antal: 62 342 st Nom värde: 100 kr Ägarandel 7 %
Kommentus AB
0,0 57,7
Summa
Antal: 1200 st Nom värde: 1800 kr Ägarandel 15 %
Stockholmsregionens Försäkring AB
Plusgiro Kassa och bank Specifikation Järfälla kommun Järfällabygdens Hus AB Kommunalförbundet Brandkåren Attunda Kortfristiga placeringar
Specifikation
Söderhalls Renhållnings AB
2007
Not 12 Kassa och bank
Ingående anskaffningsvärde Årets investeringar Försäljningar
Aktier Kvarnhallen AB
2008
Not 11 Kortfristiga placeringar
32
Fem år i sammandrag (koncernen) Ekonomiska nyckeltal Årets koncernresultat (mnkr) Nettoinvesteringar (mnkr) Balansomslutning (mnkr) Kassalikviditet %
(likvida medel i % av kortfristiga skulder)
Soliditet % Lånefinansieringsgrad % Eget kapital (mnkr) Borgensåtaganden (mnkr) Ställda panter (mnkr)
2008
2007
2006
2005
2004
34,2 289,0 4 665,0
67,8 227,6 4 575,6
151,8 189,4 4 535,4
215,7 194,1 4 512,7
69,5 138,3 4 417,1
39,6 42,6 43,6
48,1 42,5 44,9
47,7 44,7 45,6
54,4 41,6 48,7
46,1 38 52,6
1 988,5 28,5 242
1 945,3 33,5 350
2 029,5 35,2 351
1 877,7 24,3 373
1 662 25,3 386
33
Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med reglerna i kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning, såvida inte annat anges.
Anläggningstillgångar och investeringsutgifter
Anläggningstillgångarna är upptagna till anskaffningsvärde minskat med statsbidrag/bidrag, vilket är lika med nettoanskaffningsvärde. Det bokförda värdet utgörs av nettoanskaffningsvärdet minskat med ackumulerade planmässiga avskrivningar och nedskrivningar. Anläggningstillgångarna omfattar även exploateringsfastigheter.
År 2008 fastställdes anläggningsbidraget för år 2007 till ett lägre värde än den preliminära uppgiften. Skillnaden redovisas, som en konsekvens av hanteringen 2007, direkt mot eget kapital.
Som investering avses anskaffning av tillgång med en viss varaktighet, 3 år eller längre, och ett visst anskaffningsvärde, minst 20 000 kronor.
Sammanställd redovisning (koncernredovisning)
I jämförelseuppgifter redovisas ändringarna i sin helhet år 2007 respektive 2008.
Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att kommunens (moderbolagets) bokförda värden på aktier i dotterbolaget eliminerats mot dotterbolagets egna kapital vid förvärvet.
Avskrivningar
Avskrivningarna påbörjas när anläggningen eller anskaffningen tas i bruk, det vill säga i normalfallet anskaffningsåret och beräknas enligt linjär avskrivningsmetod. Utgångspunkt för antaganden om nyttjandetid är SKL:s förslag till avskrivningstider för kommunal verksamhet.
Pensionsavsättningarna i den sammanställda redovisningen redovisas för kommunen och Kommunalförbundet Brandkåren Attunda med en del i balansräkningen och den andra som ansvarsförbindelse. Järfällabygdens Hus AB gör avsättning till pensioner genom inbetalning till försäkringsbolag.
Kapitalförvaltning
Medlen för kapitalförvaltning redovisas som anläggningstillgång och är värderad som en portfölj till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen.
Lånekostnader
Lånekostnader redovisas enligt huvudregeln, det vill säga belastar årets resultat.
Pensionsutfästelser
Årets intjänade pensionsförmåner, utom ej infriade visstidspensioner, redovisas som avsättning respektive kortfristig skuld (avgiftsbetämda delen) i balansräkningen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Tillämpad beräkningsmodell från och med år 2007 är RIPS 07. Visstidspensioner som ännu inte infriats kommenteras i not till balansräkningen.
VA-verksamheten
Från år 2007 periodiseras VA-verksamhetens anläggningsavgifter, liksom de historiska anläggningsavgifterna för åren 1995-2006. Från samma år redovisas de aktiverade anläggningsbidragen till Stockholm Vatten AB inte längre som anläggningstillgång. Effekten av dessa åtgärder redovisades som en korrigeringspost i eget kapital år 2007.
34
Begreppsförklaringar De olika delarna i den kommunala redovisningsmodellen
Driftredovisning Externa/interna intäkter – Externa/interna kostnader
Resultaträkning
Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen använt sitt kapital i anläggnings- och omsättningstillgångar och hur dessa finansierats genom upplåning, skulder, avsättningar och eget kapital.
Externa intäkter – Externa kostnader = Årets resultat
Investeringsredovisning
Kassaflödesanalysen visar betalningsflödet fördelat på den löpande verksamheten respektive investerings- och finansieringsverksamheten. Är årets kassaflöde positivt ökar likvida medel, medan ett negativt kassaflöde minskar likvida medel.
Investeringsinkomster – Investeringsutgifter
Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder
Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att innehas under flera år, till exempel mark, byggnader och aktier. Avskrivningar sker för att en anläggningstillgångs anskaffningsvärde ska fördelas och påverka resultatet under tillgångens nyttjandetid.
Kassaflödesanalys Inbetalningar – Utbetalningar = Årets kassaflöde
Avsättningar är en ekonomisk förpliktelse vars belopp eller förfallotidpunkt inte är helt bestämd. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eget kapital ökar om årets resultat är positivt och minskar om det är negativt.
Driftredovisningen visar styrelse och nämnders resultat för den löpande verksamheten. Den innehåller samtliga intäkter och kostnader, det vill säga både externa och interna samt avskrivningar.
Kapitalförvaltningen består av särskilt avsatta medel placerade i aktier och räntebärande värdepapper och ingår i anläggningstillgångarna.
Interna intäkter och kostnader uppstår då kommunens olika förvaltningar utför tjänster åt varandra. Även intern ränta och personalomkostnadspålägg är exempel på interna kostnader och intäkter. Intern ränta utgör ersättning för kapital som binds i anläggningstillgångar och personalomkostnadspålägget är en ersättning för sociala avgifter och pensionskostnader. Driftredovisningen är också en uppföljning av årets budget.
Likvida medel är en del av omsättningstillgångarna och består av banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar i till exempel statsskuldväxlar och bankcertifikat.
Resultaträkningen innehåller alla externa intäkter och kostnader samt avskrivningar. Externa intäkter och kostnader uppstår då inbetalningen eller utbetalningen avser någon utanför den kommunala organisationen, till exempel en kommuninvånare eller leverantör. Skillnaden mellan intäkter och kostnader är årets resultat. Årets resultat påverkar det egna kapitalet.
Långfristiga skulder avser skulder med en förfallotid på mer än ett år.
Investeringsredovisningen omfattar årets investeringsutgifter i till exempel mark och byggnader. Dessa tillgångar är avsedda att användas under längre tid och ingår i anläggningstillgångarna. Investeringsinkomsterna består i huvudsak av inkomster från markförsäljningar.
Utdebitering – skattesats anger hur stor andel per intjänad hundralapp som ska erläggas i kommunalskatt. Kommunalskatten redovisas som skatteintäkter i resultaträkningen.
Omsättningstillgångar utgörs av kortfristiga fordringar och skulder och har en förfallotid på ett år eller mindre. I omsättningstillgångarna ingår även likvida medel.
35
Nämnders och bolags verksamhetsberättelser i sammandrag För att anpassa budgeteringen till kommunens beställar/utförarorganisation används begreppet kommunbidrag i nämndernas (beställarnas) interna budgetar. Kommunbidraget motsvarar de skattemedel som åtgår för att finansiera en nämnds verksamhet.
Kommunstyrelsen Ordförande: Eva Lennström (M) Förvaltningschef: Anders Major Antal anställda: 138
Ansvarsområde
Kommunstyrelsen (KS) är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning, samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling av den kommunala demokratin, den kommungemensamma informationsverksamheten, integrationsfrågor, den översiktliga fysiska planeringen, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens medelsförvaltning, fastighetsförvaltning, arbetsgivarfrågor och främjandet av näringslivet i kommunen. KS är även krisledningsnämnd.
Årets resultat (mnkr) Intäkter Kostnader (exkl kapitalkostnader) Kapitalkostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Investeringsinkomster Investeringsutgifter Nettoinvestering Eget kapital
2008
2007
2006
373,0
373,1
345,7
-378,1 -114,3 -119,4 124,9 5,5 24,4 -170,4 -146,0 21,5
-375,4 -112,1 -114,4 121,6 7,2 19,3 -88,2 -68,9 17,3
-356,7 -109,1 -120,1 120,6 0,5 55,3 -74,1 -18,9 12,1
Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på knappt 5,5 mnkr. Överskottet kommer från alla delar av kommunstyrelsens ansvarsområden men främst från politisk verksamhet, kommunledningskontoret (Klk) samt fastighetsförvaltningen.
Bilder från 2008: Kommunfullmäktige sammanträder ● Demokrativecka ● Barnhearing i Järfällasalen. ● Välkomstceremoni för nya svenska medborgare Foto: Mikael Nasberg
Mötena inleddes av inbjudna sakkunniga inom olika områden av betydelse för den lokala demokratin. Därefter deltog en panel av lokala politiker i diskussioner kring temat. I syfte att stärka möjligheterna till påverkan har även en förslagsrätt för kommuninvånare införts.
Ekonomiskt utfall
För politisk verksamhet redovisas ett överskott på 1,7 mnkr. Kommunfullmäktige redovisar överskott främst för att antalet 25-årsgåvor och kostnader för sammanträden var lägre än budgeterat. De politiska partierna redovisar lägre kostnader än budgeterat och intäkter som ej budgeterats. Övriga verksamheter redovisar mindre avvikelser.
I mars tog kommunstyrelsen ett beslut om att göra en översyn av kommunens konkurrenspolicy. Arbetet har pågått under året och väntas leda till att en omarbetad policy med tillhörande riktlinjer kan antas i början av 2009.
Totalt för de kommungemensamma verksamheterna ansvarsförsäkring, facklig verksamhet, företagshälsovård och plusjobb redovisas ett överskott på 0,7 mnkr. Merparten av överskottet kommer från ”plusjobb”.
Arbetet med att göra Järfälla tryggt och snyggt har under året bland annat resulterat i att kommunfullmäktige antog en kommungemensam policy mot klotter som uttrycker kommunens syn på klotterproblematiken. Policyn framhåller bland annat snabb sanering och förebyggande arbete som viktiga aspekter i arbetet mot klotter.
Kommunledningskontor exklusive fastighetsförvaltning redovisar ett överskott på 1,2 mnkr. De största överskotten visar förvaltningsledning och stab, personalavdelningen och planeringsoch exploateringsavdelningen. Skälet är främst att anslag för centrala utredningar och konsulter med mera inte förbrukats.
Under året har cirka 340 bostäder färdigställts. Bland annat har drygt 140 bostäder färdigställts inom Barkarbystadens Flottiljområde I. Nya bostäder har tillkommit i samtliga kommundelar. Utifrån befintliga och tillkommande detaljplaner finns möjlighet att uppföra 850–900 bostäder under kommande år.
Fastighetsförvaltningens resultat är 1,6 mnkr. Överskottet avser i första hand lägre kostnader för värme, el och vatten medan hyror, reparationer, markskötsel och underhåll redovisar underskott.
Beslut om detaljplaneuppdrag för Barkarbystadens tredje etapp Barkarbystaden I har tagits. Denna etapp omfattar cirka 400– 600 bostäder i flerbostadshus och även en utvidgning av Barkarby handelsplats.
Kvalitetsredovisning
Under året har två synpunkter inkommit. En synpunkt handlade om tydligheten hos en faktura och en handlade om genomförandet av medborgarundersökningen som upplevts störande.
Under året har en markanvisningstävling genomförts för ett bostadsområde på Söderhöjden i Jakobsberg. Företaget Småa AB utsågs till vinnare med ett förslag som omfattar cirka 80 bostadsrätter.
Väsentliga personalförhållanden
Sjukfrånvaron för år 2008 uppgick till 5 procent, vilket var något lägre än 2007. Kvinnornas sjukfrånvaro var högre än männens.
Miljöredovisning
Kommunfullmäktige i Järfälla och Upplands-Bro beslutade i november 2008 att godkänna ett avtal om överförmyndarsamverkan från och med 2009. Ett gemensamt tjänstemannakansli har inrättats hos överförmyndaren i Järfälla och en ny medarbetare har rekryterats.
Fastighetsavdelningen har en omfattande miljöpåverkan både som förvaltare av kommunens egna fastigheter och som byggherre i samband med ny-/ombyggnation och rivning. Under 2008 har miljöarbetet bland annat inriktats på utbildningsinsatser angående kemikalier och avfall. Man har även tagit fram en miljökravspecifikation för energi, fukt, material, avfall med mera att användas vid ny- och ombyggnation samt rivning. För att minska energianvändningen har omläggning från oljeeldning till bergvärme gjorts vid två skolor samt flyglar och två villor vid Görväln.
Kommunledningskontoret har fortsatt att delta i ett antal infrastrukturprojekt av strategisk betydelse för utvecklingen av kommunen. Bland annat kan nämnas deltagande i Banverkets järnvägsutredning för Mälarbanan, utredningsarbetet för utbyggnaden av E18 mellan Hjulsta och Kista, arbetet med en komplettering av Kallhälls trafikplats och Rotebroledens utbyggnad. Kontoret har även varit aktivt i det pågående arbetet med att utveckla en ny regional utvecklingsplan (RUFS).
Arbetet i Kommunalhusets miljögrupp, där representanter från samtliga förvaltningar och från de politiska kanslierna ingår, har bland annat resulterat i ett fungerande system för sortering och återvinning av avfall.
Förhandlingar med Svenska kraftnät kring avveckling och nedläggning av kraftledningar har genomförts. En överenskommelse har nåtts som innebär att betydande markområden kan frigöras för framtida bostadsbebyggelse.
Viktiga händelser
En e-strategi för kommunen antogs av kommunfullmäktige den 31 mars. Ambitionen är bland annat att införa e-tjänster för alla områden där så är lämpligt, att skapa en internportal för samtliga medarbetare och att skapa en kommungemensam kundtjänst.
Inom fastighetsverksamheten har större underhållsarbeten utförts på kulturbyggnaderna vid Säby, Görväln och Skälby gård samt vid ett antal skolor. Upprustning av kök har gjorts vid Aspnässkolan och Polarisstugan. För att minska energiförbruk-ningen har bergvärme installerats vid Iljansbodaskolan, Berghemskolan och i flyg-
Under hösten har Järfällas demokrativecka genomförts genom att en föreläsningsserie hölls på Hyllan på Jakobsbergs bibliotek.
38
larna samt Solbacka, Solbacka annex samt flyglarna vid Görväln. Efter omfattande renovering av Görvälns slott, flyglar och Gula villan har restaurang- och konferensverksamhet inklusive möjlighet till övernattningsboende startats under hösten. Åtgärden är en del av kommunens satsning på visionens Mälarnära Järfälla.
Jämfört med budget är inkomsterna knappt 17 mnkr lägre och utgifterna drygt 4 mnkr lägre än budget. I båda fallen beror det i huvudsak på förseningar i pågående projekt.
Framtid
Inom planerings- och exploateringsområdet avser de största inkomsterna försäljningar av industrimark inom flottiljområdet samt bostadsmark på Stäkethöjden, före detta Nybergskolan och i Skälby. På utgiftssidan är köpet av villan på Slöjdvägen för iordningställande av lågtröskelboende den enda stora utgiften. För ett flertal pågående utredningar/projekt föreslås återstående medel överföras till 2009.
Övergripande projekt avser utgifter för aktier i gemensamt försäkringsbolag och inkomster för försäljning av aktier i ”Vårljus AB”.
Utbyggnaden av Barkarbystadens tredje etapp, Barkarby I, kommer att vara ett viktigt område under 2009. Även Ormbackaplaneringen med cirka 350–400 bostäder ska etappvis påbörjas. När detaljplanen för Växthusvägen är klar kommer projektering och utbyggnad av Växthusvägen också att ske. Program för Kallhälls Centrum ska genomföras med fortsatt detaljplaneläggning för cirka 250 bostäder. Detta ska ge ett bättre underlag för en utveckling av service och det kommersiella utbudet i Kallhälls Centrum.
För IT-projekt inklusive e-strategi har cirka 10 mnkr förbrukats under året. IT-enheten har under 2008 genomfört ett omfattande moderniseringsprojekt gällande vår IT-miljö. Det innefattar även satsningar på ”Grön IT”, det vill säga mindre energikrävande IT-installationer.
En miljöplan för kommunen, dels som geografiskt område, dels som organisation, kommer att tas fram under 2009.
Fastighetsinvesteringsbudgeten omfattade 70 projekt om sammanlagt 221,4 mnkr. Av dessa har 144,2 mnkr eller 65 procent förbrukats. De största projekten är fortsatt upprustning av Jakobsbergskolan (22,0 mnkr), uppbyggnad av Berghems förskola efter brand (18,1 mnkr), upprustning av Görvälns slott (15,4 mnkr), korttidsboende vid Aspnäs (12,6 mnkr), ombyggnad av Olovslunds förskola (12,5 mnkr) och ny förskola i Ormbacka (9,6 mnkr). Av dessa projekt är Berghems förskola och Olovslunds förskola avslutade medan övriga pågår även 2009.
Under 2009 inleds ombyggnad av E 18 på sträckan Hjulsta-Kista, där den första etappen avser Hjulsta trafikplats. Kommunen planerar att bygga en till- och avfart för Barkarbystaden med anslutning till trafikplatsen.
Investeringsredovisning
Kommunstyrelsens projekt exklusive fastighetsprojekt omfattar 29 projekt med inkomster om 23 mnkr och utgifter om 25 mnkr.
Måluppföljning Effektmål
Måluppfyllelse
Opartiska granskare ska finna att nämnderna och förvaltningarna efterlever kommunens styrsystem och nämndövergripande styrdokument.
Kommunstyrelsens ledningsmål ska följas upp under 2009 varför måluppfyllelse inte kan redovisas i 2008 års verksamhetsberättelse.
Förvaltningsledningarna ska uppfatta kommunens styrsystem, styrdokument och kommunstyrelsens dialogstyrning som lättbegriplig, vägledande och under ständig förbättring.
Kommunstyrelsens ledningsmål ska följas upp under 2009 varför måluppfyllelse inte kan redovisas i 2008 års verksamhetsberättelse.
Tillfrågade medarbetare ska anse att kommunstyrelsens service är tillgänglig, professionell och effektiv (avser både verksamhetssystem och medarbetarnas professionalism).
Målet är delvis uppfyllt. Andelen chefer och nyckelpersoner som i genomsnitt ger betyget 4–5 (skala 1–5) i en genomförd serviceenkät är 50 % för området tillgänglighet, 71 % för området professionalism och 47 % för området effektivitet.
En internportal ska vara tillgänglig för alla kommunens medarbetare under 2008.
Målet är inte uppfyllt. Lanseringen av Portalen väntas dock kunna genomföras under mars 2009.
Energiförbrukningen i kommunens verksamhetslokaler ska minska år 2008 (jämfört med år 2007) och år 2009 (jämfört med år 2008).
Målet är uppfyllt. Energiförbrukningen har minskat med 3,83 GWh (6,2 %), 2008 jämfört med 2007. Den största delen av denna minskning står en minskad fjärrvärmeanvändning för.
Minst 40 % av lokalerna ska vara miljödeklarerade år 2008 och minst 80 % år 2009.
Målet är uppfyllt. 24 av 60 anläggningar (40 %) är miljödeklarerade per 2008-12-31.
Minst 60 % av hyresgästerna till kommunala verksamhetslokaler ska vara nöjda med kommunstyrelsens förvaltning av lokalerna.
Målet är uppfyllt. 68 % av hyresgästerna är att betrakta som nöjda, (ger betyget 5–9 på en niogradig skala) enligt en studie som genomförts.
39
Barn- och ungdomsnämnden
Ordförande: Bo Winander (FP) Förvaltningschef: Elisabet Stålhane t.o.m. den 14 oktober, Kah Slenning fr.o.m. den 15 oktober
Samhällsuppdraget (beställardelen)
Antal anställda: 21
Ansvarsområde
Nämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet, som utgörs av förskoleklass, grundskola och särskola. Nämnden ansvarar också för förskola och skolbarnsomsorg.
Ekonomiskt utfall
Barn- och ungdomsnämnden redovisar för samhällsuppdraget ett överskott om 1,4 mnkr. Nettokostnadsökningen har, jämfört med föregående år, varit 40,3 mnkr (4,1 %) medan budgetens nettoram ökat med 47,0 mnkr (4,9 %). Den reala nettokostnadsökningen, rensad från volymjusteringar och tekniska justeringar uppgår till 2,3 procent. Årets intäkter är 9,4 mnkr högre än budgeterat. Överskottet avser barnomsorgsavgifter, statsbidrag, Ludvikamoms samt interkommunala ersättningar.
Årets resultat (mnkr) Intäkter Kostnader (exkl. kapitalkostnader)
Kapitalkostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Eget kapital
2008
2007
2006
107,7
105,1
126,7
–1 121,0 0,0 –1 013,3 1 014,7 1,4
–1 078,1 0,0 –973,0 967,7 –5,3
–1 047,5 0,0 –920,8 902,7 –18,1
16,0
7,1
3,0
Bilder från 2008: Gymnastik på Fjällenskolan. ● Lektion på Källtorpskolan ● Vattmyraskolan firade 50 år ● Kungaparet på besök på Tallbohovsskolan Foto: Mikael Nasberg
Kvalitetsarbete
E-tjänster för barnomsorg och skolval har tagits i bruk under året.
Under 2008 har man arbetat med att samordna, förenkla och förtydliga förvaltningens och nämndens kvalitetsarbete. Alla enheter använder numera samma mall för arbetet vilket ökar jämförbarheten.
Framtid
Förvaltningen kommer under året att arbeta med ett större program för resultatförbättring för Järfällas skolor. Detta med anledning av att skolorna borde kunna uppnå bättre resultat sett till elevernas förutsättningar och kostnader för verksamheten.
LJUS på kvalitet, som är ett samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna kommun, och syftar till att kvalitetsgranska skolor och förskolor, har under året genomfört granskningar på sex förskolor.
Förvaltningen arbetar med att skapa förutsättningar för att starta ett Skoldatatek/Språkotek dit skolor med elever som har läsoch skrivsvårigheter kan vända sig för att få råd och stöd med lämpliga hjälpmedel med mera.
Skolundersökning 2008, som är ett samarbete med UpplandsBro kommun har genomfört gemensamma elev- och föräldraenkäter för tredje året. Undersökningen visade att förskoleföräldrarna är helt eller till stor del nöjda med sitt barns förskola. Elever i skolan är mest nöjda med att de känner sig trygga i skolan och att de får lära sig att ta ansvar för sina studier. Skolmiljön får lägre betyg.
Regeringen har lagt en proposition om allmän förskola för barn från tre års ålder från och med den 1 juli 2010. Idag gäller den avgiftsfria allmänna förskolan för barn från 4 års ålder. Förskola och grundskola kommer att möta ökande volymer, framförallt i yngre åldrar. För att få bättre framförhållning kommer förvaltningen att utarbeta en långsiktigt hållbar kapacitetsplan för förskola och grundskola.
Resultatet av lässcreeningen, som genomförts sedan läsåret 2004/05, visar på en klar förbättring jämfört med de första årens resultat för årskurs 2. Även i årskurs 4 och 7 har förbättringar skett. Matematikscreeningen i årskurs 3 visade att knappt 10 procent av eleverna bedömdes vara i behov av fortsatt kartläggning, vilket är ett positivt resultat.
Verksamheterna står inför en kraftig generationsväxling och stora rekryteringsbehov kommer att finnas under de närmaste åren.
Sammanställningen av slutbetyg i årskurs 9 visar på förbättring i svenska, engelska och matematik jämfört med förra året. 89,6 procent av Järfällas elever var behöriga till nationella program på gymnasiet.
E-tjänsterna kommer att fortsätta utvecklas, närmast kommer en komplett tjänst för barnomsorgen att lanseras.
Vid årets skolval fick 94 procent av förskolebarnen samt 91 procent av årskurs 7-eleverna sitt förstahandsval.
Miljöredovisning
Kansliet deltar i det miljöarbete som bedrivs i kommunalhuset.
Viktiga händelser
Under hösten 2008 har Skolinspektionen granskat skolverksamheten och skolbarnsomsorgen. På de punkter där man bedömt att åtgärder behövs ska kommunen återkomma till Skolinspektionen med en redovisning av vad man har gjort, senast den 11 maj 2009. Antalet nyanlända med annat modersmål fortsätter att öka och behovet av platser i förberedelseklasser har ökat kraftigt under året. Nya klasser har startat och antalet uppgår nu till 10. Under året har beslut fattats om en förändrad skolorganisation, där år 6 organiseras tillsammans med nuvarande år 7–9. Antalet platser i de särskilda undervisningsgrupperna inom Järfälla Resurscentrum ska minskas och varje elev ska ha en utslussningsplan. Av de tre förskolor som beräknade att starta vid årsskiftet 2008/09 blev endast Ormbacka färdig. I början av 2009 startade Dalens förskola och en tillfällig paviljong som ersätter Lädersättra förskola.
41
Måluppföljning förskola Effektmål
Måluppfyllelse
Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år.
Målet är inte uppfyllt. Föräldraenkät: 94 (96) procent av föräldrarna anser att deras barn trivs bra eller ganska bra i förskolan. 67 (66) procent av föräldrarna anser att barnen trivs bra. 27 (30) procent anser att barnen trivs ganska bra.
Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år.
Målet är delvis uppfyllt. Föräldraenkät: 96 (95) procent av föräldrarna anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter i förskolan. 71 (66) procent är helt övertygade att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter, 25 (29) procent anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter.
Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka.
Målet är inte uppfyllt. För förskolan mäts föräldrarnas uppfattning. Andelen föräldrar som är helt nöjda har ökat. Föräldraenkät: 89 (89) procent anser att deras barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar. 51 (49) procent är helt nöjda, 38 (40) procent är ganska nöjda.
Andelen barn/ungdomar som tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år.
Målet är inte uppfyllt. Föräldraenkät: 89 (90) procent anser att deras barn lär sig att ta ansvar, helt eller ganska mycket. 46 (45) procent anser att barnen helt lär sig att ta ansvar. 43 (45) procent anser att de lär sig ganska mycket att ta ansvar.
Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år.
Målet är inte uppfyllt. Föräldraenkät: 81 (83) procent av föräldrarna är mycket eller ganska nöjda med det inflytande de har. 49 (47) procent är mycket nöjda och 32 (36) procent är ganska nöjda.
Antalet föräldrar vid förskolans/skolans träffar ska öka varje år.
Redovisas i enheternas och kommunens kvalitetsredovisning/ar.
Antalet enheter som deltar i kommunens miljödiplomering ska öka varje år.
Målet är uppfyllt. Alla förskolor som är med i miljödiplomeringen är diplomerade.
Uppgifterna inom parentes avser 2007
42
Barn- och ungdomsnämnden
Måluppföljning grundskola Effektmål
Måluppfyllelse
Andelen elever som i årskurs 9 når godkändnivån i alla ämnen ska öka varje år.
Målet är uppfyllt. 76,1 procent nådde målen i alla ämnen mot 72,9 procent förra året.
Det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 ska förbättras varje år.
Målet är uppfyllt. Det genomsnittliga meritvärdet var 213,8 mot 209,7 förra året.
Andelen elever som når godkända resultat på nationella prov i årskurs 5 ska öka varje år.
Målet är inte uppfyllt. 89 procent godkända resultat i svenska i år jämfört med 86,7 procent förra året. 86,1 procent i matematik jämfört med 86,7 procent förra året. 89,1 procent i engelska jämfört med 89,5 procent förra året.
År 2009 ska minst 90 procent av eleverna i årskurs 3 nå godkända resultat i de nationella proven i svenska och matematik.
Redovisas i oktober 2009.
Andelen barn/ungdomar som känner sig mobbade eller kränkta ska minska varje år.
Målet är inte uppfyllt. Föräldrarna är dock mer nöjda än förra året. Elevenkät: 92 (93) procent av eleverna känner sig helt eller ganska trygga i skolan. 59 (63) procent är helt trygga. 87 (87) procent blir bra eller ganska bra bemötta av andra elever. 41 (42) procent är helt nöjda. Föräldraenkät: 91 (89) procent anser att deras barn är trygga eller ganska trygga i skolan. 56 (55) procent är helt nöjda.
Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år.
Målet är uppfyllt. Föräldrarna är också mer nöjda. Elevenkät: 82 (80) procent anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter i skolan, varav 55 (51) är helt övertygade. Föräldraenkät: 87 (85) procent anser att pojkar och flickor ges lika rätt och möjligheter, varav 56 (53) procent är helt övertygade.
Andelen barn/ungdomar som skolkar ska minska varje år.
Redovisas i enheternas och kommunens kvalitetsredovisning/ar.
Verksamheternas kostnader för skadegörelse ska minska varje år.
Redovisas i enheternas och kommunens kvalitetsredovisning/ar.
Andelen barn/ungdomar som anser att de har inflytande över sin arbetssituation ska öka.
Målet är uppfyllt. Elevenkät: 80 (78) procent anser att vuxna lyssnar på elevernas åsikter, varav 39 (35) procent är helt nöjda. Föräldraenkät: 91 (91) procent är oftast nöjda eller ganska nöjda med överenskommelser som görs under utvecklingssamtalen för att stödja elevens utveckling. 65 (64) procent är oftast nöjda.
Andelen barn/ungdomar som tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år.
Målet är uppfyllt. Elevenkät: 89 (89) procent är nöjda eller ganska nöjda med att de får lära sig att ta ansvar för sina studier. 53 (51) procent är helt nöjda. 84 (82) procent känner bra eller ganska bra till vad de behöver kunna för att nå målen. 45 (44) procent är helt säkra.
Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år.
Målet är inte uppfyllt. Föräldraenkät: 78 (79) procent är helt eller ganska nöjda med det inflytande de har i verksamheten. 39 (41) procent är helt nöjda.
Antalet föräldrar vid förskolans/skolans träffar ska öka varje år.
Redovisas i enheternas och kommunens kvalitetsredovisning/ar.
Antalet enheter som deltar i kommunens miljödiplomering ska öka varje år.
Målet är uppfyllt. Tre nya skolor har miljödiplomerats.
Uppgifterna inom parentes avser 2007 43
Verksamhetsmått - Resursfördelning
Gemensamma kostnader för administration och ledning ovanför utförarnivå ingår ej
2008 2007 2006
Barnomsorg Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad
98,6 –528,5 –429,9 0,7 –429,2
Volymer Antal barn 1–9 år varav 1–5 år - varav i egen regi varav 6–9 år - varav i egen regi
6 3 2 2 2
Nyckeltal Andel inskrivna barn (%) förskolebarn skolbarn Bruttokostnad kr per barn Nettokostnad kr per barn Avgiftsfinansiering (%)
602 790 797 812 574
97,0 –501,8 –404,8 –1,6 –406,4 6 3 2 2 2
284 599 660 685 463
113,8 –476,2 –362,4 0,4 –362,0 6 3 2 2 2
062 438 532 624 400
89 93 79 945 65 010 11
87 92 80 108 64 672 11
87 95 78 488 59 716 11
9,0 –576,3 –567,3 –4,5 –571,8
7,9 –552,2 –544,3 –6,8 –551,1
12,6 –548,1 –535,1 0,1 –535,0
Volymer Antal Järfällaelever Elever i egen regi från andra kommuner Antal särskoleelever varav i egen regi
7 756 6 477 124 118 85
7 742 6 488 135 114 85
7 883 1 418 145 107 82
Nyckeltal Nettokostnad kr per elev
72 618
70 150
66 959
Utbildning * Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad
* ) förskoleklass, grundskola och särskola
44
Barn- och ungdomsnämnden
Förskola och grundskola
(egenregiverksamheten)
Chef: Jan-Erik Sahlberg Antal anställda: 1 970
Ansvarsområde
Driftsorganisationen Förskola och grundskola bedriver verksamhet som omfattar förskola 1–5 år, öppen förskola, familjedaghem, förskoleklasser, grundskola, skolbarnsomsorg, fritidsverksamhet och särskola. Förvaltningen bestod 1 januari 2008 av 25 resultatenheter, varav 6 förskoleenheter och 17 grundskoleenheter samt Resurscentrum och Språkstöd för förskolebarn med annat modersmål än svenska. På två av grundskolorna fanns särskoleklasser och på tre skolor fanns samundervisningsklass för grundskole- och särskoleelever. Det fanns också ett antal särskolebarn integrerade i grundskoleklasser i kommunen. Förskola 1–5 år bedrevs också på tio grundskolor, två av dessa samt en förskola bedriver även familjedaghemsverksamhet.
Årets resultat (mnkr)
2008
2007
2006
968,1
931,0
922,9
Kapitalkostnader Årets resultat
–967,1 –4,8 –3,8
–926,5 –4,5 –8,4
–917,7 –5,0 0,2
Nettoinvestering Eget kapital
2,4 9,8
4,7 13,9
3,4 22,3
Intäkter Kostnader
(exkl. Kapitalkostnader)
utförandet av skriftliga omdömen, som ett stöd för varje skolas eget arbete med utformningen. Förskola och grundskola har under året deltagit i Skolverkets implementeringsarbete med mål och nationella prov i år 3, kompetensutvecklingssatsningen Lärarlyftet samt i det initiala skedet av ett skolutvecklingsarbete i samarbete med Karlstad universitet, där processledare utbildas och där Järfälla kommun ingår som en av flera kommuner i ett aktionsforskningsprojekt. Skolinspektionen har under 2008 utfört granskning av Järfälla Kommuns skolverksamhet. Granskningen har inneburit rapportering och redovisning av den egna skolverksamheten på såväl enhets- som förvaltningsnivå, samt platsbesök från myndigheten. Skolinspektionens rapporter har varit utsända till respektive enhet för sakgranskning och kommer att redovisas i en gemensam kommunrapport den 11 februari 2009. Därefter vidtar arbetet med åtgärder föranledda av skolinspektionens granskning. Arbetet med att förändra grundskolornas organisation utifrån det beslut som fattades 2007 har pågått under hela 2008. Med start vid höstterminen 2009 kommer kommunens skolor att vara utformade som Förskoleklass – skolår 5, skolår 6–9 respektive Förskoleklass – skolår 9-enheter. Under 2008 har arbetet pågått med att planera för genomförandet, bland annat beträffande lokaler, pedagogik och personalkonsekvenser.
Ekonomiskt utfall
Det sammanlagda resultatet för Förskola och grundskola är ett underskott om 3,8 mnkr. Förskoleenheterna har ett överskott om 0,7 mnkr och de enheter som omfattar grundskole- och förskoleverksamhet redovisar ett underskott om 4,5 mnkr. Resultaten för de olika enheterna varierar kraftigt. Många enheter har underskott, vissa till och med stora sådana. Några har överskott, som till stor del beror på återhållsamhet med kostnader samt svårigheter att rekrytera behörig personal. Underskotten beror bland annat på att antalet elever på vissa skolor har minskat mer än vad man budgeterat och organiserat för, samt att några enheter förbrukat en del av sitt ackumulerade överskott, till exempel upprustning av inomhusmiljön. Allmänt sett har, inom ett antal enheter, internt arbete med organisatoriska förändringar vidtagits i syfte att förbättra de ekonomiska resultaten.
Det stora antalet nyanlända barn och ungdomar med annat modersmål än svenska har gjort att behovet av förberedelseklasser inom grundskolan har ökat kraftigt under året. Från att tidigare ha kunnat samla denna verksamhet vid en skolenhet har det under 2008 öppnats undervisningsgrupper vid två ytterligare skolor och en fjärde skola planerar att sätta igång verksamhet under 2009. Den 1 juli upphörde verksamheten vid Lädersättraskolan i Kallhäll och elever och personal flyttade i samband med höstterminen 2008 till Ulvsättraskolan. Förskoleverksamheten vid Olovslundsskolan övergår vid årsskiftet 2008/2009 till Fastebol-Traktor förskolor. Syftet är att knyta förskoleverksamheten vid Olovslunds förskola närmare liknande verksamheter för att förbättra och underlätta kvalitet och planeringsförutsättningar för verksamheten.
Viktiga händelser
Från höstterminen 2008 har elever i grundskolan rätt att erhålla skriftliga omdömen om sin utveckling. Dessa omdömen får nu vara betygsliknande. Det är rektors ansvar att utforma de betygsliknande omdömena på respektive enhet. Rektorerna i Järfälla kommun har initierat ett arbete som bedrivs centralt inom förvaltningen för att skapa en gemensam struktur och form för
Under hösten 2008 påbörjades arbetet med Dalens förskola, i området strax bakom IKEA-huset. Dalens förskola är en provisorisk förskola, avsedd att vara i verksamhet till dess att utbygg-
45
naden av Barkarbyfältet möjliggör permanenta lösningar för förskoleverksamheten. Förskolan planeras starta i januari 2009, och kommer organisatoriskt att tillhöra Aspnässkolan.
Det gångna året har varit händelserikt ur flera perspektiv. Dels den kommunövergripande IT-omorganisationen, men också den förändring som ägt rum inom förskola och grundskola på grund av dåvarande IT-ansvariges pensionsavgång. Dessa två omorganisationer kommer sträcka sig en bit in på nästkommande år.
Berghems förskola, vilken eldhärjades sommaren 2007, har återuppbyggts och invigdes under hösten 2008 i delvis nya, delvis renoverade lokaler.
Personalförhållanden
I arbetet med att förbättra chefernas arbetsmiljö pågår arbetet med att samordna och utveckla det centrala stödet till cheferna, med utgångspunkt i den analys som gjordes under 2007.
Sjukfrånvaron under 2008 har minskat med 0,66 procent jämfört med 2007. Kvinnors sjukfrånvaro har minskat mer än för män. Andelen utan sjukfrånvaro har minskat något jämfört med 2007 och det är kvinnors andel som står för minskningen.
Framtid
Kompetensutveckling
De prognoser som visar på förändringar i elevantal i förskola och grundskolas verksamheter skapar behov av en organisation som är anpassad till de volymer som går att förutse, samtidigt som det måste finnas en flexibilitet såväl när det gäller lokaler som kompetens inom organisationen.
Kombinationsutbildningen riktad mot förskola startade hösten 2008 vid Södertörns Högskola. Utbildningen är en ny statlig högskoleutbildning på cirka 3 år exklusive examensarbete under en halv termin. Från Järfälla påbörjade 19 deltagare utbildningen. Södertörns Högskola har tillsammans med Botkyrka, Huddinge och Järfälla kommun startat planeringen av en liknande kompletterande utbildning för obehörig personal på fritidshem.
De kommande förändringarna i skollag, läroplan och kursplaner, ett nytt betygssystem och en ny lärarutbildning kommer att ställa stora krav på den kommunala organisationen. Till det kommer arbetet med en ökad måluppfyllelse och förbättrade resultat. De kvalitetsgranskningar som görs i form av kvalitetsredovisningar, LJUS-granskningar, skolinspektionens granskning samt övriga kvalitetsmätningar och statistikrapporter behöver samverka och integreras i ett sammanhang för att förbättra verksamhetens kvalitet.
Mångfald
Mångfaldssatsningen har avslutats som projekt i och med årsskiftet 2008/2009. Mångfaldsarbetet ska fortsätta som en del av den ordinarie skolverksamheten och bedöms vara i början av implementeringsfasen på de flesta kommunala förskolor och skolor. Området har en fortsatt hög prioritet. Skolverket redovisar att de elever som deltar i modersmålsundervisning har generellt de högsta betygen.
Antalet elever som kommer till grundskolan utan tillräckliga kunskaper i svenska har ökat kraftigt under 2008. I samverkan med utbildningsförvaltningen och flyktingenheten kommer rutiner för mottagande av nya elever och deras familjer att ses över, vilket ökar beredskapen att möta behovet.
Den röda tråden inom mångfaldssatsningen har varit språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i förskola och skola. Arbetet har bland annat resulterat i en gemensam språkutvecklingsplan för kommunens förskolor. Satsningen har lyckats med att legitimera ämnet svenska som andraspråk som före satsningen saknade utbildade lärare, bedömningskunskap och professionell organisation på de flesta skolorna. Med medel från integrationspolitiska utskottet har en sakkunnig coach i svenska som andraspråk lett arbetet. Modersmålets betydelse för lärande, identitet och självkänsla har ökat. Antalet ansökningar om att få studera modersmål har ökat kraftigt i både förskola och skola.
Barn- och ungdomsnämnden beslöt i februari, att från höstterminen 2009 ändra de kommunala skolornas organisation till att omfatta dels skolor med undervisning i förskoleklass till och med årskurs 5 och dels skolor med undervisning i årskurs 6–9. Personalkonsulterna har under hösten gjort en analys av förändringens personalkonsekvenser, med stöd av särskild sakkunskap inom olika processdelar. Intervjuer har gjorts med samtliga rektorer och en gemensam inriktning för det fortsatta arbetet har tagits fram. Inriktningen är en helhetssyn där eleven och medarbetaren är i fokus. Frågorna ska lösas gemensamt inom Förskola och grundskola i de fall där den enskilda skolan inte själv kan hantera förändringen och endast i undantagsfall lämnas till kommungemensam hantering. Alla skolor har gjort en risk- och konsekvensbedömning och 90 procent anger någon risk, vilket framför allt gäller personalens oro för övertalighet. Det är först efter skolvalet våren 2009 som de verkliga konsekvenserna kan bedömas.
Kostservice
Arbetet med implementering av och utbildning i egenkontroll vid livsmedelshantering samt godkännande av livsmedelsanläggningar har under året fortsatt. Merparten av alla kök i förskolor och skolor är nu godkända av Miljö- och hälsoskyddsavdelningen.
46
Utbildningsnämnden Ordförande: Cecilia Löfgreen (M) Förvaltningschef: Kerstin Ekenberg
Samhällsuppdraget (beställardelen)
Antal anställda: 15
Ansvarsområde
Nämnden har ansvar för gymnasial utbildning, vuxenutbildning, flyktingmottagning och bidrag till studieförbund.
Ekonomiskt utfall
Nämnden har ett totalt underskott om 10,7 mnkr. Gymnasieutbildningen har ett underskott om 12,1 mnkr som beror på att fler elever än budgeterat studerat samt ökade kostnader för lokaler och för särskilda undervisningsgrupper. Kansliet har ett underskott om 0,6 mnkr som beror på kostnader för införandet av e-tjänster. Oförutsedda utgifter har ett överskott om 1,8 mnkr.
Årets resultat (mnkr) Intäkter Kostnader -varav kapitalkostnad Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital
2008
2007
111,3 –399,5 0,0 –288,1 277,5 –10,7
97,2 –362,9 0,0 –265,7 263,4 –2,3
6,9
6,7
Bilder från 2008: Uttrycksteatern på Kvarngymnasiet. ● Lektion på Samgymnasiet ● Järfälla utbildningscentrum. ● The sugar beat project på HTS-gymnasiet Foto: Mikael Nasberg
Kvalitetsredovisning
Endast 2 klagomål/synpunkter har inkommit under året.
förberedande program. Det individuella programmet ska få en annan betydelse.
Elevenkäten som årligen ställs till samtliga elever i årskurs 2 i Järfälla gymnasieskolor berör trygghet och gemenskap, lärande, inflytande och helhetsomdöme. I förhållande till år 2007 är förändringarna relativt små. Däremot är förändringarna större när det gäller respektive skola. Resultatet är mer positivt för NT-gymnasiet (naturvetenskap och teknik) och YTC (Yrkestekniskt centrum), medan HTS- (handel, tjänster, service) och SAM- (samhällsvetenskap) gymnasiet har något sämre resultat i förhållande till år 2007. Arton av frågorna är gemensamma för gymnasieskolor i länet. För Bygg- och Elprogrammen ligger resultatet över snittet i länet medan resultaten för NV (naturvetenskapligt program), SP (samhällsvetenskapligt program) och Estetprogrammen ligger lägre än snittet i länet.
Nämnden har tagit ställning till en begäran från YTC om att få avknoppa och etablera sig som fristående gymnasieskola. Mot bakgrund av bland annat osäkra ekonomiska förutsättningar avvisade nämnden YTC:s begäran. Frågan om införande av lokalpeng i ersättningen till gymnasieskolorna har prövats och avvisats av kommunfullmäktige. Järfälla lärcentrum deltar aktivt i utvecklande av särskilda yrkesinriktade svenska för invandrarekurser (sfx), som kommunerna i länet samverkar kring. Nämnden har skrivit på en överenskommelse om att skapa en vuxenutbildningsregion i Stockholms län. Den syftar till att utveckla utbudet i länet och att underlätta för deltagare att mer fritt kunna söka utbildning.
Lupp är en enkät som Ungdomsstyrelsen har tagit fram. Den täcker ett flertal områden som fritid, skola, politik och inflytande, trygghet och hälsa samt framtid. Det finns tydliga skillnader mellan flickors och pojkars upplevelse av sin hälsa. Elever i Järfälla gymnasieskolor är mer nöjda med sin studie- och yrkesvägledning än elever som går i skola utanför kommunen. Däremot är de elever som går i skola utanför kommunen genomgående mer nöjda med sin skolgång.
Nämnden har fattat beslut om att underteckna en överenskommelse med kommunerna i länet rörande introduktion av nyanlända. Syftet är att skapa ökad samordning och utveckling av insatser, med särskilt fokus på utbildnings- och arbetslivsinriktade insatser.
Stockholmsenkäten är en enkät till eleverna i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Den berör fem områden: droger och spel, brott och utsatthet för brott, risk- och skyddsfaktorer, psykisk hälsa samt skola och fritid. Järfälla avviker inte på något påtagligt sätt från övriga kommuner. Däremot finns det skillnader mellan gymnasieskolorna i Järfälla som bör analyseras vidare.
Framtid
I avvaktan på propositionen om en framtida gymnasieutbildning planeras inga större förändringar av gymnasieverksamheten. Regeringen har aviserat en satsning på kommunal vuxenutbildning. För Järfällas del kan det innebära cirka 300 heltidsstudieplatser fördelade på tre år.
Elevenkäten inom vuxenutbildningen visar att de som studerat inom vuxenutbildningen i hög grad är nöjda och att de är mer nöjda år 2008 jämfört med år 2007. 88 procent är nöjda med kursutbudet. 94 procent av de studerande är nöjda med undervisningen. 95 procent är nöjda med sina möjligheter att kunna påverka undervisningen.
Kommunen har förutom den egna regin, avtal med två entreprenörer för vuxenutbildning. Avtalen upphör den 1 juli 2010. Under 2009 ska nämnden ta ställning till hur den framtida vuxenutbildningen i kommunen ska utformas. Med tanke på tilldelning av statsbidrag ska utveckling av yrkesinriktade utbildningar särskilt beaktas. En del i en sådan utveckling är bland annat den verksamhet som byggs upp i länet kring en anpassning av sfi för olika yrkesgrupper.
En utvärdering av flyktingmottagandet i kommunen har genomförts. En enkät har besvarats av flyktingar som tagit del av introduktionen i minst ett år. Flyktingmottagningen har varit relativt framgångsrik vilket lett till att många flyktingar blivit självförsörjande. En tredjedel av flyktingarna bedömer att man haft stor eller mycket stor nytta av introduktionen.
Migrationsverket bedömer att behovet av introduktionsplatser kommer att minska något under 2009.
Miljöredovisning
Nämndkansliet deltar i arbetsgruppen i kommunalhuset som arbetar med miljöfrågor.
Viktiga händelser
I mars presenterades utredningen om den framtida gymnasieskolan. Den föreslår långtgående förändringar när det gäller vilka program som ska erbjudas och strukturen på dessa. Man vill göra tydligare skillnad mellan studieförberedande och yrkes-
48
Utbildningsnämnden
Måluppföljning Effektmål
Måluppfyllelse
Gymnasieutbildning
Andelen elever som anger att de känner trygghet och gemenskap i skolan ska öka.
Andelen har ökat från 71 % år 2007 till 73 % år 2008. Målet är uppfyllt.
Andelen elever som anger att de har inflytande över den egna utbildningen ska öka.
Andelen har minskat från 47 % år 2007 till 43 % år 2008. Målet är inte uppfyllt.
Andelen elever som avslutar gymnasieutbildningen med slutbetyg ska öka.
För elever som går i Järfälla gymnasie-skolor har andelen ökat från 73 % till 74 %. För samtliga järfällaungdomar har andelen minskat från 78 % till 77 %. Målet är inte uppfyllt.
Andelen elever som uppnår grundläggande behörighet ska öka.
Andelen har minskat från 90 % till 89 %. Målet är inte uppfyllt.
Vuxenutbildning
Antalet studerande med kort tidigare utbildning ska öka.
Antalet heltidsstudieplatser inom grundläggande vuxenutbildning har ökat från 190 år 2007 till 198 år 2008. Målet är uppfyllt.
Andelen studerande som är nöjda med sin utbildning ska öka.
Den studerandeenkät som gjordes i december 2008 visar att de studerande genomgående är mer nöjda med verksamheten än under 2007. Målet är uppfyllt.
Andelen elever som slutför kurs ska öka.
Under år 2007 (senaste uppgift) slutförde 70 % kurserna. (71 % år 2006). Målet är inte uppfyllt.
Flyktingmottagning
Andelen flyktingar som har sin egen försörjning efter flyktingmottagningsperioden (24 mån) ska öka.
Resultatet för flyktingarna mottagna år 2006 är 59,2 % För gruppen mottagna år 2005 var andelen 60,1 %. Målet är inte uppfyllt.
Andelen elever med godkänt i Sfi ska öka.
Andelen har ökat från 45 % år 2007 till 53 % år 2008 Målet är uppfyllt.
Andelen elever som går sfx ska öka.
Som en följd av att antalet kurser inom sfx ökat så har också antalet elever ökat. Från 11 elever 2007 till 13 elever år 2008. Målet är uppfyllt.
49
Verksamhetsmått - Resursfördelning
Gemensamma kostnader för administration och ledning ovanför utförarnivå ingår ej
2008
2007
2006
Gymnasial utbildning Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad
70,7 -326,8 -256,1 0,0 -256,1
66,2 -299,9 -233,6 1,9 -231,7
59,8 –274,2 –214,4 0,2 –214,2
Volymer Antal elever varav egen regi varav i annan kommun varav i fristående skola varav i särskola
2 872 1 437 768 634 33
2 718 1 406 731 554 27
2 557 1 360 662 507 28
89 171
85 246
84 697
2,0 -30,2 -28,2 0,4 -27,8
1,5 -29,1 -27,6 0,6 -27,0
11,2 –27,8 –16,6 0,7 –15,9
833 198 376 204 55
838 190 398 194 56
810 160 440 175 35
33 373
32 220
19 630
Nyckeltal Nettokostnad kr per elev
Vuxenutbildning Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad Volymer Antal helårsstudieplatser varav grundläggande vuxenutb. varav gymnasial vuxenutb. varav Sfi varav särvux Nyckeltal Nettokostnad kr per elev
2008
2007
162
197
2006
Flyktingmottagning Antal mottagna flyktingar Antal personer
50
192
Utbildningsnämnden
Utbildning och flyktingmottagande (egenregiverksamheten) Förvaltningschef: Kerstin Ekenberg Antal anställda: 415
Ansvarsområde
Gymnasieskolan
Utbildning och flyktingmottagande ansvarar för kommunens verksamheter i egenregi inom gymnasial utbildning, vuxenutbildning och flyktingmottagande.
Årets resultat (mnkr)
2008
2007
309,2
283,7
Kapitalkostnader Årets resultat
–305,3 –3,3 0,6
–277,1 –4,2 2,5
Nettoinvestering Eget kapital
1,6 14,6
2,3 14,1
Intäkter Kostnader
(exkl. Kapitalkostnader)
Måluppfyllelse
Variationen mellan såväl skolor som skolornas programområden är relativt stor, både med avseende på trygghet och elevdemokrati som när det gäller studieresultat och kunskapsutveckling. Resultaten från den genomförda elevenkäten 2008 visar att resultatet totalt sett sjunkit något (1 procentenhet) jämfört med den tidigare mätningen. När det gäller andel elever med slutbetyg och elever som går vidare till fortsatta studier är variationerna stora även här. Arbetet med en bättre måluppfyllelse pågår inom alla områden och goda exempel finns där det har gett bra resultat.
Viktiga händelser
Skolinspektionen har under 2008 utfört en granskning av Järfälla Kommuns skolverksamhet. Granskningen har inneburit rapportering och redovisning av den egna skolverksamheten på såväl enhets- som förvaltningsnivå, samt platsbesök från myndigheten. Skolinspektionens rapporter har varit utsända till respektive enhet för sakgranskning och kommer att redovisas i en gemensam kommunrapport den 11 februari 2009. Därefter vidtar arbetet med eventuella åtgärder föranledda av skolinspektionens granskning.
Ekonomiskt utfall
Bokslutet för Utbildning och flyktingmottagande redovisar ett överskott på 0,6 mnkr för 2008. Fem av förvaltningens åtta resultatenheter har ett positivt resultat. YTC, Flyktingenheten och Järfälla lärcentrum står för de största överskotten medan Kvarngymnasiet (inklusive Vandrarhemmet Majorskan) och SAM-gymnasiet står för de största underskotten.
Med anledning av en motion till kommunfullmäktige initierade utbildningsnämnden under 2008 ett arbete med att utveckla ett dokument för information om elevers ordning och uppförande i gymnasieskolan, avsett att börja tillämpas för samtliga gymnasieelever med start höstterminen 2008. Arbetet med utformningen har bedrivits dels inom den centrala förvaltningen, dels med hjälp av en arbetsgrupp bestående av lärare från samtliga fem kommunala gymnasieskolor. Resultatet av arbetet är under process och kommer att implementeras och börja tillämpas under våren 2009.
NT-gymnasiet och YTC har en positiv elevutveckling och Lärcentrum har fått ta emot fler elever än beräknat, vilket gett ökade intäkter. För Flyktingenheten är 2008 det första år där enheten kan se effekterna av ett förhållandevis jämt mottagande under tre års tid. HTS- och SAM-gymnasiet, som båda uppvisar negativa resultat, har en negativ elevutveckling. HTS-gymnasiet har under de senaste två åren fått ett tillskott av elever via det nystartade frisörprogrammet, vilket till viss del uppvägt minskningen på andra program. Kvarngymnasiet, som är beroende av externa intäkter, har fått ta emot färre externa elever än beräknat under hösten.
Vid utbildningsnämndens sammanträde 22 april 2008 beslöt nämnden att inte bifalla förslaget att låta SUT AB överta verksamheten vid YTC. YTC kommer därför att fortsatt drivas som kommunal gymnasieskola i egen regi
Investeringsredovisning
Av årets investeringsbudget på 3,3 mnkr har 1,6 mnkr förbrukats. De största investeringarna under året har gymnasieskolorna stått för.
Framtid
Andelen elever som kommer till gymnasieutbildningarna utan tillräckliga kunskaper i svenska har ökat kraftigt under 2008. Det ökar behovet av en god mottagning och utslussning till nationella program. För att möjliggöra detta har en programinriktad utbildning, PRIVIK, inrättats som projekt vid SAM-gymnasiet, samt ett stöd till mottagningen av nyanlända vid IV-programmet. Avsikten är att utveckla kompetens och form för att möta de nya eleverna. I samverkan med barn- och ungdomsförvaltningen och flyktingenheten kommer rutiner för mottagande av nya elever och deras familjer att ses över.
HTS-gymnasiet har gjort investeringar i köket och till frisörprogrammet. SAM-gymnasiets investeringsmedel har gått till en utropsanläggning (tillsammans med NT), möbler och teknik. De investeringsmedel som inte använts kommer att begäras att bli ombudgeterade till 2009 eftersom de ska gå till möbler och inventarier i hus K (V-huset). NT-gymnasiet investeringsmedel har gått till en utropsanläggning (tillsammans med SAM) och teknik. Kvarngymnasiet har investerat i möbler och teknik.
51
bets- och samordningsprojekt i länet och i EU-projekt, främst kopplade till arbetsmarknaden. Kommunen finns också med i regionala styrgrupper. Detta framåtriktade arbete är också en god beredskap för en eventuell förändring av ansvarsfördelningen mellan stat och kommun vid mottagande och introduktion av nyanlända, vilket utretts under året.
Den 31 mars 2008 presenterades regeringens utredning Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Riksdagen väntas fatta beslut våren 2009. Efter riksdagens beslut ska gymnasieförordningen anpassas och kursplaner för de nya utbildningarna tas fram. Detta kommer att påverka utformning och urval vid gymnasieskolorna och innebär ett kommande utvecklingsarbete för Järfällas gymnasieutbildningar.
Lärcentrums framträdande roll i länssamarbetet med svenskundervisning i kombination med yrkesutbildning fortsätter och nya yrkesutbildningar tillkommer under nästa år.
De kommunala gymnasieskolorna är konkurrensutsatta i sina verksamheter. Dessutom kommer elevkullarna, enligt prognoser, att minska inom en nära framtid. Detta påverkar dimensionering och inriktning på gymnasieutbildningarna. Redan idag vidtas åtgärder för att anpassa utbildningarna till det antal elever som söker och antas till gymnasieutbildning inom Järfällas gymnasieskolor. Detta arbete pågår och kommer att fortsättas under 2009. Parallellt med dimensioneringsarbetet är det av vikt att presentera attraktiva och intressanta utbildningsalternativ som attraherar ungdomar i och utanför Järfälla.
Ett samarbete mellan vuxenutbildningen, flyktingmottagandet och kommunens kultur- och fritidssektor har planerats under 2008 och kommer att realiseras kommande år. Det gäller främst nyanlända som studerar svenska och syftar till att underlätta språkinlärningen. Kommunala praktikplatser för nyanlända beräknas vara reguljär verksamhet under 2009. I samverkan med Barn- och ungdomsförvaltningen kommer skolornas och vuxenutbildningens rutiner för mottagande av nyanlända elever och vuxenstuderande att ses över. Goda modeller från Flyktingenheten kommer att vara en utgångspunkt för arbetet.
Vuxenutbildning och flyktingmottagande Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen för utbildning och flyktingmottagande är i huvudsak god: - Andel flyktingar som har egen försörjning efter 24 månader har minskat marginellt. - Andel godkända sfi-studerande har ökat, liksom andelen som deltar i sfi i kombination med yrkesutbildning (sfx).
Nyckeltal Antal elever (snitt vt/ht)
Andel nöjda studerande vid Lärcentrum är hög. Den har inte ökat, men ligger kvar på samma höga nivå som föregående år.
2008
2007 2006
Gymnasieskolorna HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-gymnasiet YTC Kvarngymnasiet Gymnasiesärskolan
Viktiga händelser
Lärcentrum har med medel från integrationspolitiska utskottet arbetat med Språkutvecklingscentrum, en utveckling av vuxenutbildningen i nära samverkan med arbetsplatser. Målet för arbetet är att främja språkutvecklingen med stöd av kontakten med arbetslivet. En operativ grupp, sammansatt av representanter från både kommunens olika förvaltningar och arbetsförmedling, har varit styrgrupp i arbetet.
266 750 460 463 405 14
258 784 457 410 408 12
188 72 340 55
190 52 260
Lärcentrum Komvux Antal heltidstudieplatser grundläggande Antal heltidstudieplatser gymnasiet Antal i Sfi Antal elever i särvux*
Lärcentrum har blivit regionens samordnare för vidare utveckling av sfi i kombination med yrkesutbildning och ansvarar för sfi med ingenjörsutbildning, i samarbete med KTH. Hösten 2008 fick utbildningsnämnden ytterligare medel från integrationspolitiska utskottet för att inventera kommunala praktikplatser för nyanlända, som kunde nyttjas av kommunen, främst Lärcentrum, Jobbcenter och arbetsförmedlingen. Arbetet är påbörjat och ska redovisas 2009. En databas ska då finnas och ett förslag till permanent organisation för kommunala integrations- och praktikplatser på fem olika nivåer.
* Särvux flyttades över till Järfälla lärcentrum från Kvarngymnasiet ht 2008.
Framtid
Den samverkan mellan vuxenutbildning, flyktingmottagande, arbetsmarknad och sociala myndigheter som präglat 2008, utvecklas vidare under kommande år. Järfälla lärcentrum och Flyktingenheten ingår i forskningsprojekt, flera större samar-
52
237 810 437 381 405 12
Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Lennart Nilsson (KD) Förvaltningschef: Kerstin Ekenberg
Samhällsuppdraget (beställardelen) Antal anställda: 15
Ansvarsområde
Nämnden har ansvar för fritid, kultur, bibliotek, samt kulturskola.
Ekonomiskt utfall
Nämnden har ett totalt underskott om 1,1 mnkr. Kansliet har ett underskott om 0,2 mnkr på grund av kostnader för e-tjänster och utökade uppgifter i samband med arbete mot två nämnder. Kultur har ett underskott om 0,4 mnkr som beror på att nämnden avsatt medel för Cirkus Cirkör och kostnader för fritids- och kulturvaneundersökningen. Fritid har ett underskott om 0,5 mnkr som beror på kapitalkostnader för inventarier i gymnastikhallen i Viksjö. Biblioteksverksamheten i Järfälla har högre bruttokostnader än kommunerna i Stockholms län. En förklaring till detta är de höga lokalkostnaderna. Kostnaderna för fritidsverksamheten i Järfälla ligger på likartad nivå som länssnittet. Kostnadsnivån för kulturskolan har sjunkit beroende på att det extra anslaget på 1 mnkr/år som beviljats tidigare har upphört. Kulturskolan ligger långt under kostnaderna för kommunerna i Stockholms län.
Årets resultat (mnkr) Intäkter Kostnader -varav kapitalkostnad Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital
2008
2007
0,0 –94,9 –0,6 –94,9 93,9 –1,1
0,0 –80,5 –0,1 –80,5 79,7 –0,8
1,9 0,4
1,4 1,3
Kvalitetsredovisning
Fritid är den av nämndens verksamheter som har mest förslag/ synpunkter (15) och klagomål (12). Det finns däremot inget speciellt område som utpekas.
Bilder från 2008: Idrottslyftet ● Utställning på Hyllan ● Simhallen ● Niklas Kronwall tog hem Stanley Cup- pokalen till Järfälla Foto: Mikael Nasberg
Kultur- och fritidsnämnden
Den första januari övertog kultur- och fritidsnämnden ansvaret för fritidsgårdsverksamheten från barn- och ungdomsnämnden. Samtliga fritidsgårdar har hållit öppet på fredagskvällar. Viksjöträffen har också haft öppet på lördagskvällar och är den fritidsgård som haft flest besökare.
I fritids- och kulturvaneundersökningen har medborgarna rangordnat vilka områden som är viktigast att satsa på och vilka verksamheter som de saknar. De fem prioriterade områdena är natur- och strövområden, friluftsbadplatser, simhall, fritidsgårdar och ungdomens hus. Rangordningen skiljer sig i viss mån för olika åldersgrupper. 55 procent anser att det finns ett bra utbud av fritidsaktiviteter. 3 procent tycker att det är dåligt. När det gäller kultur anser 33 procent tycker att det finns ett bra utbud av kulturaktiviteter i kommunen och 5 procent tycker att kulturutbudet är dåligt.
Beslut om att anlägga två spontanidrottsplatser togs under 2008. Dessa ska anläggas i anslutning till Tallbohovskolan respektive Aspnässkolan. Idrottsplatserna Vattmyravallen och Bolindervallen 3 avvecklades under året.
I medborgarundersökningen har betygsindex för fritid minskat något i förhållande till tidigare år men är högre än genomsnittet för samtliga kommuner. För kultur har index minskat i förhållande till tidigare år men är också är lägre än för genomsnittet.
Under 2008 utökades budgeten för skötsel av fritidsanläggningar med 1 mnkr. Detta har gjort det möjligt att under året göra ett stort antal åtgärder.
I Ungdomsstyrelsens enkätundersökning ”Unga under lupp” får gymnasieelever svara på frågor om sin fritid, föreningsliv, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Det finns en tydlig skillnad mellan hur pojkar och flickor svarat. Flickorna har högre ambitioner och är betydligt aktivare än pojkarna. Idrotten är den största aktiviteten och där är pojkarna något mer aktiva. Inom kulturföreningar och kulturaktiviteter dominerar flickorna stort. När det gäller hälsa så mår flickorna betydligt sämre än pojkarna. De flesta ungdomar känner sig trygga i kommunen. På nöjesställen, allmänna platser och i kollektivtrafiken finns en känsla av viss otrygghet. Pojkarna känner sig mer trygga än flickorna. De fem områden som ungdomarna tycker att det är viktigast att satsa på är arbeten, bostäder, sjukvård, arbete mot kriminalitet och skola.
Verksamhet med Cirkus Cirkör har varit omfattande. Tre cirkuspedagoger har arbetat med kurser och verksamhet inom kulturskolan, förskolor och grundskolor, samt med egen produktion. Föreställningen Trippa, trappa, tvillingpappa sågs av 2000 personer. Kulturskolans lekgrupper har blivit väldigt populära. Många som stod i kö kunde börja men nya köer har uppstått.
Framtid
Kultur- och fritidsnämnden kommer att överta driftansvaret för sporthallar och idrottssalar från barn- och ungdomsnämnden den 1 januari 2009.
I Stockholmsundersökningen får elever i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 besvara frågor om rökning, alkohol, narkotika, brott, fritid och psykisk hälsa. De allra flesta eleverna upplever att de känner sig trygga. Ändå är det 18 procent av pojkarna i gymnasiet och 14 procent i nian som känt sig allvarligt hotade. För flickorna är motsvarande siffror 12 procent på gymnasiet och 8 procent i nian. Erfarenheter av brott ligger på samma nivå som länssnittet. Järfälla ligger lägre än länssnittet när det gäller rökning i årskurs 9 men det finns fler storkonsumenter av alkohol bland pojkarna i nian än genomsnittet. Tillgängligheten till narkotika är oroande hög. Trots det ligger Järfällas elever lägre än länssnittet när det gäller att ha prövat narkotika. Det är fler som anger att de ha varit utsatt för såväl enstaka som kontinuerlig mobbning än snittet. Hälsotalet för ”psykisk hälsa” ligger precis på länssnittet. Ungefär 75 procent av pojkarna och drygt 60 procent av flickorna tycker att det oftast är härligt att leva.
Fritidsgårdsverksamheten och Hus1 kommer att utvecklas vidare och ha mer öppet på kvällar och helger. Utredningen om Jakobsbergs simhall ska vara klar våren 2009. Samlokaliseringen med SAM-gymnasiets estetiska program och kulturverksamheten i hus K (V-huset) öppnar möjligheter för framtida samarbetsformer. I biblioteksplanen finns ett antal utvecklingsområden angivna. Under de närmaste tre åren ska möjligheterna att genomföra dessa utvecklingsområden prövas. Den regionala biblioteksplanen för Stockholms län pekar på vikten av utökat samarbete mellan alla bibliotek. Ett förslag är att inrätta ett biblioteksråd för länet.
Miljöredovisning
Investeringsredovisning
Kansliet deltar i arbetsgruppen i kommunalhuset som arbetar med miljöfrågor.
Under året har 1,9 mnkr investerats i gymnastikredskap till Järfälla gymnastikhall.
Viktiga händelser
Projekteringen för friidrottsbanor på Bolindervallen i Kallhäll startade i november och ska vara slutförd i augusti 2009. Alla grenar inom friidrott kan då genomföras där.
54
Måluppföljning Effektmål
Måluppfyllelse
Fritid Kultur- och fritidsnämnden ska bilda partnerskap med föreningar och andra aktörer i Järfälla med syfte att skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar.
Målet är uppfyllt. Samarbete har skett med föreningar och grundskolor kring ”Idrottslyftet” där eleverna fått prova olika idrottsaktiviteter.
Kultur Samtliga grundskoleelever ska årligen erbjudas minst två kulturupplevelser.
Målet är uppfyllt. Tre kulturupplevelser har erbjudits
Bibliotek Utlåningen av barn- och ungdomslitteratur ska öka under 2008 och 2009.
Målet är uppfyllt. Utlåningen av barn- och ungdomslitteratur har ökat med 25 procent. Målet är uppfyllt. ”Boken kommer” verksamheten har fler lån per invånare än genomsnittet för Stockholms län.
”Boken kommer” verksamheten ska ha fler utlån per invånare och år än det genomsnittliga antalet utlån per invånare och år för Stockholms län. Kulturskola Elev som önskar gå i kulturskolan ska senast inom 18 månader ha erbjudits plats inom önskat ämnesområde.
Målet är inte uppfyllt. I december har 47 elever stått i kö mer än 18 månader. Kön uppgick till 507 elever.
Verksamhetsmått - Resursfördelning
Gemensamma kostnader för administration och ledning ovanför utförarnivå ingår ej
2008
2007
2006
-6,7 -23,1 -29,8 0,5 -29,3
-6,4 -22,9 -29,3 0,5 -28,8
-5,8 -22,6 -28,4 0,4 -28,0
5,0
4,5
4,6
0,0 -54,2 -54,2 -1,1 -55,3
0,0 -48,3 -48,3 -0,4 -48,7
0,2 -48,0 -47,8 0,1 -47,7
453
472
499
165
163
177
Kultur och bibliotek Ekonomi (mnkr) Kultur, kostnader Bibliotek, kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad Volymer Antal boklån per invånare
Fritidsverksamhet (avser både Buns och Kuns ansvarsområden) Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad Volymer Inskrivna barn i fritidsklubb Antal genomsnittligt närvarande barn i öppen fritidsverksamhet
55
Kultur- och fritidsnämnden
Kultur och fritid (egenregiverksamheten) Förvaltningschef: Kerstin Ekenberg Antal anställda: 153
Investeringsredovisning
Ansvarsområde
Av årets investeringsbudget på 6,4 mnkr har 1,7 mnkr förbrukats. De största investeringarna är gjorda på Fritidscenter.
Kultur och fritid ansvarar för kommunens verksamheter i egen regi inom kultur, kulturskola, bibliotek och fritid.
Årets resultat (mnkr)
2008
2007
110,3
93,1
Kapitalkostnader Årets resultat
–110,3 –0,7 –0,7
–92,4 –0,7 0,0
Nettoinvestering Eget kapital
1,7 3,8
1,0 3,9
Intäkter Kostnader
(exkl. Kapitalkostnader)
Järfälla kulturs investeringsmedel har gått till kulturscenen. De outnyttjade investeringsmedlen kommer att begäras bli ombudgeterade till 2009 för att används till inköp av inventarier till kulturscenen och det ombyggda hus K (V-huset). Bibliotekets investeringskostnader avser RFID-projektet. De outnyttjade investeringsmedlen kommer att begäras att bli ombudgeterade till 2009 för att kunna avsluta projektet. Fritidscenters investeringskostnader avser en gångväg i Ängsjö, stängsel och Görvälnsbadet. De outnyttjade investeringsmedlen kommer att begäras att bli ombudgeterade till 2009.
Måluppfyllelse
Måluppfyllelsen för kultur och fritid är i huvudsak god: - Grundskolans elever får tillgång till minst två kulturupplevelser per år. - Utlåning av barn- och ungdomslitteratur ökar. - ”Boken kommer”-verksamheten har betydligt flera utlån än länsgenomsnittet. - Partnerskap finns med föreningar och andra aktörer för att bidra till goda uppväxtvillkor för barn och unga.
Ekonomiskt utfall
Bokslutet för Kultur och Fritid redovisar ett underskott på 0,7 mnkr för 2008. En av förvaltningens tre resultatenheter har ett positivt resultat. Överskottet på 0,5 mnkr för Järfälla kultur beror dels på mer intäkter än de budgeterade samt återhållsamhet vad gäller vikarietillsättning och driftkostnader. Syftet har varit att skapa utrymme för inköp av inventarier till hus K (V-huset). Enheten har byggt upp en buffert för de närmaste åren.
Kulturskolan har dock flera ungdomar än önskvärt som inte erbjudits plats inom det ämnesområde de önskat under den senaste 18-månadersperioden.
Järfälla folkbibliotek gör ett underskott på 0,1 mnkr. Detta beror till största del på omställningskostnader i form av ökade dataoch utbildningskostnader i samband med övergången till ett nytt biblioteksdatasystem (RFID). RFID-projektet är något försenat och blir klart under våren 2009.
Viktiga händelser
En ny enhet, Järfälla fritidsgårdar, inledde sin verksamhet den 1 januari 2008. Enheten består av de fritidsgårdar som tidigare tillhörde barn- och ungdomsnämnden samt av ungdomens hus, (Hus1), som tidigare var knutet till Järfälla fritidscenter.
Järfälla fritidscenter gör ett underskott på 0,5 mnkr för 2008. En stor del av underskottet (0,4 mnkr), beror på obudgeterade elkostnader för Järfälla ishall och utebana. Under året har E.ON uppmärksammat Järfälla kommun på att kommunen inte har betalat någon el för utebanan sedan den flyttades från Veddesta. Brukets skidbacke kunde inte ha öppet någon dag på grund av den varma vintern. Här redovisar fritidscenter ett underskott på 0,1 mnkr.
Ett visionsseminarium och ett målseminarium har genomförts med nämndens ledamöter, enhetschefer och kansliet i syfte att konkretisera nämndens uppdrag och prioritera de områden som är mest angelägna. Tillsammans med nämnden besöktes kommunens sport- och idrottsanläggningar i juni. Särskilt studerades Ängsjö och Görvälnbadet, där olika framtida utvecklingsmöjligheter diskuterades.
Resultatet för Järfälla fritidsgårdar visar på ett underskott på 0,6 mnkr för 2008. Redan vid delårsbokslutet april 2008 uppmärksammades problem med att beställningen inte täcker personalkostnaderna, att det inte finns utrymme för driftspengar samt att det inte tagits hänsyn till överbyggnaden.
56
Framtid
Samverkan mellan sim- och sporthallen och kommunens utbildning i svenska för invandrare har inletts, för att underlätta integrationen för nyanlända. Ett gemensamt ansvar för idrotts- och sporthallar har inneburit en bättre överblick över kommunens idrottsanläggningar och större möjligheter till en framtida god lokalstandard.
Utvecklingen mot ett öppnare och mera kundorienterat bibliotek har fortsatt under året. Den nya tekniken har underlättat detta arbete, som innebär att personalen i högre utsträckning kan engageras i aktiviteter som kopplar samman kultur, litteratur och upplevelse. Samverkan mellan gymnasieskola och kulturskola har förberetts, inför den gemensamma lokalisering som kommer att ske 2009. Nya pedagogiska metoder har utvecklats i kulturskolan, för att flera barn och ungdomar ska få del av kulturutbudet. Särskild utveckling har skett inom områdena film och nycirkus.
Utvecklingen av fritidsgårdarnas roll som motorer i utvecklingen av ett tryggt och snyggt Järfälla har inletts. En organisationsförändring har påbörjats, som bland annat innebär en förändring av öppettider och ökande samarbete med föreningar och övriga kultur- och fritidsenheter.
Nyckeltal
2008
Kultur och kulturskola Antal Antal Antal Antal
konstutställningar program barn och ungdom barn skolbio (vt och ht) elever Kulturskolan (ht)
Bibliotek Antal lån/invånare Antal besök/öppettimme Aktiviteter barn och ungdom Bruttokostnad/lån (kr)
Fritid Intäkter simhallen (tkr) Antal föreningsaktiviteter
57
2007
2006
7 28 15 040 1 394
7 18 14 577 1 287
7 24 14 779 1 414
5,0 69,8 239 78,68
4,5 72,8 219 89,99
4,6 71,0 224 88,16
6 185 51 875
5 618 57 495
5 534 53 196
Socialnämnden Ordförande: Björn Falkeblad (M) Förvaltningschef: Åke Svenson
Samhällsuppdraget (beställardelen)
Antal anställda: 160
Ansvarsområde
Socialnämnden ansvarar för äldreomsorg, handikappomsorg, individ- och familjeomsorg, arbetsmarknadsåtgärder, den kommunala hälso- och sjukvården samt uppgifter inom det bostadssociala området (bostadsanpassningsbidrag).
Ekonomiskt utfall
Socialnämnden redovisar ett positivt resultat på 12,4 mnkr för år 2008, eller 1,3 procent av bruttoomslutningen.
Årets resultat (mnkr) Intäkter Kostnader (exkl. kapitalkostnader)
Kapitalkostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Nettoinvesteringar Eget kapital
2008
2007
2006
161,5
143,8
124,4
–949,3 –2,1 –789,9 802,3 12,4
–867,8 –2,1 –726,1 757,7 31,6
–822,5 –2,2 –700,3 710,3 10,0
–3,9 22,3
–1,6 19,4
–2,3 6,1
Bilder från 2008: Fixartjänsten, nu med hjärtstartare. ● Olovslunds äldreboende ● Björn Falkeblad inviger Barncenter ● Hummelmora center Foto: Mikael Nasberg
Viktiga händelser
De första e-tjänsterna inom nämndens ansvarsområde har introducerats.
sulterat i åtgärder där ändrade arbetsrutiner, utbildning av personal och information/dialog är framträdande.
En stor brukarundersökning (enkäter) har genomförts med utgångspunkt från nämndens uppföljningsplan för år 2008.
Viktiga händelser
Nya driftsavtal för äldreboendena Almen och Björken påbörjades i mars år 2007. Efter eget önskemål medgavs Aleris att frånträda dessa avtal från och med juli år 2008. På grund av den uppkomna situationen gjordes en direktupphandling med konsultstöd där övriga tidigare anbudsgivare inbjöds att delta. Tilldelningen av nya avtal gick för Björkens del till Vård och Omsorg i en intraprenad och för Almens del till Carema Äldreomsorg.
Väsentliga personalförhållanden
Den totala sjukfrånvaron för socialförvaltningen fortsätter att sjunka och var 3,93 procent Det är en minskning i förhållande till föregående år och en låg andel i förhållande till kommunen i övrigt. En minskning har även skett om man gör en fördelning på åldersgrupper eller kön. Mycket positivt är att även långtidssjukfrånvaron minskat.
Via ACTION-projektet och modern IT -teknik har äldreomsorgen på ett nytt sätt kunnat möta äldre personers behov av trygghet, information och kunskaper samt hjälpt dem behålla och utvidga sina nätverk och sociala relationer. Genom ACTIONtjänsten (ett IT-baserade anhörigstöd), utrustas varje familj i hemmet med dator, Internet, e-post samt bildtelefon. De får även tillgång till olika utbildningsprogram. Deltagarna erbjuds gemensam utbildning samt olika sociala aktiviteter.
Miljöredovisning
Socialförvaltningens arbete med miljöutredning, framtagande av en miljöpolicy och handlingsplan för förvaltningens miljöarbete pågår. Arbetet är inriktat på en Miljödiplomering av socialförvaltningen.
Äldreomsorg
Framtid
Äldreomsorgen riktar sig till personer över 65 år, som behöver hjälp i vardagen (hjälp i hemmet, dagverksamhet med mera) eller som behöver bo på äldreboende.
Järfällas befolkning är relativt ung i ett omvärldsperspektiv, trots det beräknas antalet äldre som behöver äldreomsorgens insatser fortsätta att öka. Den demografiska utvecklingen gör att det förebyggande arbetet får fortsatt viktig strategisk betydelse. Utgångspunkten vid planeringen är för närvarande andelen personer som är 80 år och äldre. Den årliga ökningen för denna åldersgrupp är cirka 100 personer. Särskild uppmärksamhet behöver även ägnas åt antalet personer 90 år och äldre. Inriktningen fortsätter att vara densamma och ökat fokus läggs på allmänt förebyggande insatser.
Ekonomiskt utfall
För äldreomsorgen redovisas ett totalt överskott på 10,8 mnkr. Överskottet beror bland annat på en senarelagd start av ett korttidsboende och försenad förändring av Tallbohovs äldreboende.
Kvalitetsredovisning
Äldreomsorgen har ingått i den brukaruppföljning med skriftliga enkäter som genomförts i hela socialförvaltningen under år 2007 och 2008. Enheterna som ingick i undersökningen var hemtjänst, äldreboenden och dagverksamhet. Resultatet visade att de flesta brukarna är nöjda eller mycket nöjda med det stöd och den service de får. Dock var resultatet något sämre än 2007.
Under år 2009 kommer former att utvecklas för upphandling av tjänster för valfrihet enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV). Nuvarande certifiering med kundval kommer därmed att ersättas med upphandling enligt LOV. Valfriheten för kunden kommer att finnas kvar, men avtalsförhållandet mellan kommunen och utföraren kommer att bli tydligare.
Under år 2008 har 142 klagomål registrerats, vilket kan jämföras med år 2007 då 128 klagomål inkom. Ingen markant ökning av klagomål förekommer under år 2008 vilket huvudsakligen kan ses som positivt. En stor del av klagomålen handlar om utförande, trygghet, bemötande, kommunikation/information samt delaktighet/inflytande. En upphandling av trygghetstelefon hösten år 2007 har återspeglats i inkomna klagomål. Klagomålen gällde dålig information angående utbytet och otrygghet med det. Alla klagomål har säkerställts och besvarats. År 2007 inkom många klagomål angående en ny upphandling för turbundna resor. Fortfarande ligger Sirius högt avseende klagomål. Sirius arbetar kontinuerligt med att förbättra sina transporter. Antalet inkomna anmälningar enligt Lex Sarah under 2008 är åtta, vilket kan jämföras med 12 anmälningar under 2007. De flesta anmälningar rör brister i omsorg. Anmälningarna har re-
59
Ekonomiskt utfall
Verksamhetsvolymer/mått Äldreomsorgen
2008
2007
För handikappomsorgen redovisas ett totalt överskott på 2,8 miljoner kronor. Överskottet beror bland annat på försening av serviceboende och gruppboende.
2006
Volymer för ordinärt boende Social hemhjälp Bedömda timmar Utförda timmar Antal personer (årssnitt) Korttidsboende Antal dygn Antal platser
412 420 359 575 337 420 356 553 309 324 292 290 962 1 231 1 076 13 505 37
13 505 37
13 505 37
158 0,4
634 1,7
1 078 3
5 354 4 648 97 (16)
4 476 5 035 88 (17)
4 976 4 819 (8)
Trygghetstelefon, 31 dec
766
726
679
Omvårdnadsbidrag, pers (årssnitt)
72
59
57
Köpta korttidsplatser Antal dygn Antal platser Dagverksamhet Bedömda dagar (demens) Utförda dagar (social) Antal personer (årssnitt) (varav endast dagvht)
Handikappomsorgen har haft en fortsatt volymutveckling under år 2008. Det totala antalet personer som har fått stöd har ökat från 861 till 945 personer.
Kvalitetsredovisning
Handikappomsorgen har ingått i den brukaruppföljning med skriftliga enkäter som genomförts i hela socialförvaltningen under år 2007 och 2008. Enheterna som ingick i undersökningen då som nu var bostad med särskild service LSS, daglig verksamhet LSS, hemtjänst (SoL) samt bostad med särskild service för psykiskt funktionshindrade. Resultatet visade att de flesta brukarna är nöjda eller mycket nöjda med det stöd och den service de får. Dock var resultatet något sämre än 2007. Under år 2008 har 19 klagomål registrerats och åtgärdats. Under 2007 var antalet registreringar 23. De flesta klagomålen gäller utförande, kompetens, bemötande och trygghet. Under året har sex anmälningar om missförhållanden gjorts enligt Lex Sarah. De sex anmälningarna har gjorts enligt 24 § Anmälan om missförhållande, LSS. Ingen anmälning har gjorts enligt Socialtjänstlagen. Anmälningarna har gällt brister i omvårdnad, brister i tillsyn, brister i bemötande från personal, personals misshandel av brukare samt skadegörelse av deltagares arbetsplats/daglig verksamhet.
Volymer för särskilt boende Äldreboende Antal dygn Antal lägenheter
121 910 121 910 120 085 329 334 334
Köpta platser Antal dygn Antal platser
5 159 14
4 711 13
4 162 11
Sålda platser Antal dygn Antal platser
1 143 3
1 805 5
831 2
16 -
12 -
426 1
Viktiga händelser
Socialstyrelsen har för 2008 fördelat medel för att kommunerna ska kunna fortsätta utveckla sociala insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar/psykisk ohälsa inför en reform som kommit under året inom den psykiatriska tvångsvården. Handikappomsorgen har arrangerat två utbildningsdagar så att all personal inom verksamheter som är inriktade på stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar/psykisk ohälsa ska få en utbildningsdag.
Volymer för betalningsansvar Betalningsansvar Antal dygn Antal platser
Under 2008 har programcheferna för handikapp och äldreomsorgen certifierat flera nya företag som erbjuder hjälp i hemmet, ledsagarservice och avlösarservice inom handikappomsorgen. Utöver det har nya verksamheter startats inom dagverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar, daglig verksamhet och bostad med särskild service.
Framtid
Handikappomsorg
Inom handikappomsorgen är många verksamheter konkurrensutsatta enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU eller kundvalscertifierade. Genom den nya lag om valfrihetssystem (LOV), som träder i kraft den 1 januari 2009, ges ett nytt upphandlingsalternativ för sociala tjänster. Därför kommer certifiering inte att vara ett möjligt alternativ. LOV liknar både Järfällas kundvalssystem och förfarandet vid upphandling enligt LOU och en anpassning av socialförvaltningens kundvalssystem är nödvändigt.
Den kommunala handikappomsorgen är inriktad på att skapa förutsättningar för människor med olika former av funktionsnedsättningar att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Stöd- och serviceinsatserna kan till exempel innebära olika former av stöd och service i vardagen. Det kan även innebära olika former av boende, sysselsättning eller avlastning för anhöriga. Verksamheten vänder sig till personer under 65 år.
60
Kvalitetsredovisning
Översynen av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan innebära förändringar i kommunens ansvar och ekonomi. Bland annat föreslås det i LSS-utredningen att insatsen personlig assistans övergår till att helt bli en statlig insats.
Individ och familjeomsorgen har ingått i den brukaruppföljning med skriftliga enkäter som genomförts i hela socialförvaltningen under år 2007 och 2008. Enheterna som ingick i undersökningen då som nu var mottagningsenheten, försörjningsstödsenheten, familjerätten, vuxengruppen samt insatserna familjebehandling och kontaktperson/-familj. Resultatet visade att de flesta brukarna är nöjda eller mycket nöjda med det stöd och den service de får. Dock var resultatet något sämre än 2007 utom för familjerätten och familjebehandling som visade ett bättre resultat.
Försäkringskassan har infört nya riktlinjer för bedömning av behovet av assistansersättning, LASS. Handikappomsorgen påverkas av detta genom att de som inte får assistansersättning i stället ansöker om andra insatser, främst personlig assistans LSS.
Under 2008 har individ- och familjeomsorgen mottagit 15 klagomål. Klagomålen har till större delen gällt tillgänglighet till handläggaren, bemötande, information/kommunikation och handläggning.
Verksamhetsvolymer/mått Handikappomsorgen
2008
2007
2006
Viktiga händelser
Från och med 1 januari 2008 har Järfälla och Upplands-Bro kommuner en gemensam familjerätt under en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor. Familjerätten ligger organisatoriskt under socialförvaltningen och verksamheten är direkt underställd IFO-chefen.
Timrelaterat stöd (antal timmar) Hemtjänst Boendestöd Avlösarservice Ledsagarservice Personlig assistans LSS Personlig assistans LASS (ers. till Försäkringskassan)
59 15 18 22 17
918 316 920 628 780
53 10 16 20 15
485 667 872 821 667
134 118 128 180
55 8 17 20 21
975 233 352 654 931
Lagen om detaljhandel med nikotinläkemedel som trädde i kraft den 1 mars 2008 innebär att kommunen har ansvar för tillsynen av att åldersgränsen om 18 år efterlevs och att egen kontroll bedrivs. Ansvaret för tillsynen har lagts på socialnämnden.
--
Personlig assistans (antal personer) Personlig assistans LASS därav nya därav avslutade
125 5 -
121 14 4
114 19 7
200
189
183
253
224
214
I september 2008 inrättades ett Familjevåldsteam i projektform med sex nordvästkommuner. Uppgift är att på sikt samordna allt operativt arbete med våld i nära relationer inklusive handlingsplaner och utbildning. Arbetet ska ske i nära samverkan med primärvård, frivård och ideella organisationer.
Daglig verksamhet LSS Antal personer
Ett Barnahus Norrort inrättades i november 2008 med syftet att på ett mer rättssäkert och barnvänligt sätt utreda brott och misstankar om brott mot barn. Arbetet sker i samverkan med Norrorts kommuner och polismyndigheten.
Bostad med särskild service, SoL och LSS Antal personer
Arbetet med att förbättra och utveckla socialtjänstens insatser för våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld har fortsatt under 2008. I september öppnades en kvinnofridsmottagning i Jakobsberg. Arbetet sker i samverkan mellan Järfälla kommun, Kvinnojouren Stina och Tjejjouren.
Individ- och familjeomsorg Till individ- och familjeomsorgens uppgifter hör att vara väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, att i samarbete med andra aktörer främja goda miljöer i kommunen och att svara för bistånd, vård och omsorg till familjer och enskilda som så behöver.
Framtid
Konjunkturläget kommer att försämras och arbetslösheten öka under 2009. Ändringarna i Försäkringskassans regler avseende sjukersättning och sjukpenning innebär att fler hushåll kommer att söka försörjningsstöd. Även förändringarna i A-kassans regler kommer att påverka antalet hushåll som söker försörjningsstöd. Extra svårt får de svaga grupperna, till exempel de som varit borta länge från arbetsmarknaden på grund av sjukdom samt lågutbildade och ungdomar utan arbetslivserfarenhet. Det är därför viktigt att statliga och kommunala satsningar som görs för dessa grupper blir framgångsrika.
Ekonomiskt utfall
Individ- och familjeomsorgen redovisar i bokslutet 2008 ett underskott på 1,7 mnkr. Underskottet finns inom vuxenvården och förklaras huvudsakligen av högre kostnader inom institutionsvård än budgeterat. Inom området ekonomiskt bistånd blev kostnaderna för socialbidrag 44,5 mnkr mot budgeterade 41,4 mnkr.
61
Antalet jourhemsplacerade barn och unga förväntas öka och institutionsplaceringarna förväntas vara på samma nivå som 2008. Institutionsvård ska endast erbjudas när andra alternativ uttömts eller om situationen är så allvarlig att plats måste erbjudas på ett § 12 hem. Antal ungdomar som är i heldygnsvård förefaller konstant , men genom att mer intensivt arbeta på långsiktiga och mer hållbara lösningar bör placeringstiderna i låst form och på HVB-hem kunna kortas ner.
Verksamhetsvolymer/mått Individ- och familjeomsorg
2008
2007
2006
47 13,1 8 202 1 595 22,5
32 4,8 3 444 1 391 9,4
42 5,6 5 118 1 102 14
47 22,6 8 535 2 648 23,8
54 30,9 10 632 2 904 29,1
47 30,0 10 151 2 954 27,8
74 16 394 485
86 18 307 410
64 16 538 522
123 33 837
120 29 600
133 26 729
Vuxenvård
(enligt SoL och LVM) Antal placerade Bruttokostnad Mnkr Antal vårddygn Kostnad per vårddygn, kr Antal helårsplatser
Arbetsmarknadsåtgärder Staten har huvudansvaret för den svenska arbetsmarknadspolitiken. Kommunens roll är att komplettera statens insatser på området. Kommunen har att noga följa utvecklingen på arbetsmarknadsområdet samt vidta åtgärder för att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av densamma.
Barn- och ungdomsvård
(enligt SoL och LVU) * Antal placerade Bruttokostnad Mnkr Antal vårddygn Bruttokostnad per vårddygn Antal helårsplatser
För människor med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden anordnar kommunen olika former av stödinsatser. Dessa sker i första hand i samverkan med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget, näringslivet och andra aktörer. De aktuella stödåtgärderna är individanpassade och förändras över tid. Praktiskt anordnas stödinsatser genom Jobbcenter. När det gäller sommarprogram för ungdomar ordnas ett särskilt program i samverkan med skolan och näringslivet.
Familjehemsvård
Antal placerade Antal vårddygn Bruttokostnad per vårddygn
Kontaktfamiljer/-personer
Antal placerade Bruttokostnad per barn/ungdom
Ekonomiskt utfall
* inklusive ensamkommande flyktingbarn, år 2008.
Verksamheten redovisar ingen avvikelse mot budget.
Viktiga händelser
2008 inleddes med högkonjunktur på arbetsmarknaden. Det innebar att statens insatser var inriktade på stimulansåtgärder som underlättade för företag att anställa. Detta medförde förändrade förutsättningar för kommunens arbete. Konkret samarbete med arbetsförmedlingen har skett vad gäller Nystartsjobb, Offentligt skyddade arbeten, Lönebidrag, plusjobb samt olika samarbetsorgan som till exempel Ungdomsslussen. Åtgärden plusjobb upphörde under 2008. Under senare delen av året har avtal träffats med arbetsförmedlingen om jobb- och utvecklingsgaranti både för unga och vuxna arbetslösa. Jobbcenter har anpassat sig efter det nya läget och inlett ett nära samarbete med arbetsförmedling, individ- och familjeomsorgen och ungdomsslussen för att klara av situationen.
Framtid
Prognosen för 2009 är att det kommer att råda lågkonjunktur på arbetsmarknaden och att många varsel som lämnats under 2008 kommer att utlösas och leda till arbetslöshet. Ungdomar som ofta haft kort tid på arbetsmarknaden riskerar att fastna i arbetslöshet. Särskilda satsningar bör göras för de grupper som ligger längst bort från arbetsmarknaden.
62
Socialnämnden
Måluppföljning Måluppfyllelse
Effektmål Äldreomsorg
Inflyttade personer i Flottiljen ska få ökad tillgång till informationsteknik/ teknisk utrustning jämfört med befintliga äldreboenden.
Detaljplanering sker under år 2009. Inflyttning i Flottiljens äldreboende med Träffpunkt sker först under slutet av år 2010 eller i början av år 2011. Jämförande beskrivning kring måluppfyllelse, med planeringen som utgångspunkt, kommer att göras år 2009. Målet bedöms kunna uppnås men först under år 2010 eftersom byggnationen är försenad.
Antal användare av ACTION-tjänsten/IT-baserat stöd ska öka under 2008-2009 i förhållande till år 2007, bland annat med personer med demenshandikapp.
Antalet ACTION-användare uppgick vid årets slut till 44 inklusive ACTION-centralen och mötesplatsen i Kallhäll. Uppföljning sker enligt projektplan i samarbete med Högskolan i Borås samt med statistik. Målet har uppnåtts redan under år 2008.
80 % av personer över 80 år ska erbjudas förebyggande hembesök under åren 2008-2009 i samarbete med landstinget.
Under året har 571 personer erbjudits hembesök vilket motsvarar 25 % av personer över 80 år. En högre andel än förväntat har tackat ja till hembesök. Totalt har det genomförts 225 hembesök under år 2008. Målet bedöms nu endast delvis kunna uppnås under år 2009. Resursförstärkning via omfördelning av stimulansmedel övervägs. Uppföljning sker enligt projektplan och inom FOU äldre norr. Målet är delvis uppfyllt.
Cirka 100 personer ska erbjudas ingå i hemgeriatrik – samarbete med landstinget för multisjuka (äldretjänst) under åren 2008-2009.
Projektet ”Samordningstjänst för äldre” har startat (tidigare benämnt Hemgeriatrik).161 personer har erbjudits deltagande under år 2008. Antalet deltagare beräknas bli ca 30 t o m projektavslut maj 2009. Uppföljning sker enligt projektplan och inom FOU äldre norr. Målet bedöms kunna uppnås under år 2009.
Handikappomsorg
Färre personer skall åka turbunden resa till och från den dagliga verksamheten.
När resultat av brukarundersökning för 2007 jämförs med resultat för 2008 går utvecklingen åt rakt motsatt håll. Andelen som åker med färdtjänst eller turbunden resa till daglig verksamhet har ökat med 10 procentenheter från 52 % (brukarenkät 2007) till 62 % (brukarenkät 2008). Målet bedöms ändå kunna uppnås under 2009. Dialog sker med utförare.
25 % av de barn och ungdomar som har behov av boende ska erbjudas insats på hemmaplan.
Målet har inte uppfyllts. Planeringen har inte kunnat fullföljas då behovet av barnboende för närvarande är för litet.
Alla föräldrar till barn och ungdomar som fått boende på hemmaplan skall känna sig delaktiga i barnets utveckling samt få vägledning av personal i att ge barnet stöd i hemmet.
Målet har inte uppfyllts. Eftersom målet är starkt kopplat till att ett barnboende etableras i kommunen har planeringen inte kunnat fullföljas.
Alla nya personer som ansöker om insats ska få en informationsbroschyr om handläggningsprocessen.
Under 2008 har arbete med en ny broschyr om handläggningsprocessen pågått inom handikapp- och äldreenheten. Broschyren kommer att vara klar för tryckning under första halvåret 2009. Effektmålet följs upp under år 2009 genom avstämning mot lista över nya ärenden.
Personer som bor i en ”bostad särskild service” enligt LSS skall erbjudas minst en individuell fritidsaktivitet per vecka.
Andelen personer som har egen fritidsaktivitet minst en gång i veckan eller mer har ökat med 22 procentenheter från 35 % (brukarenkät 2007) till 57 % (brukarenkät 2008). Målet bedöms kunna uppnås under 2009. Dialog sker med utförare.
63
Måluppfyllelse
Effektmål Individ- och familjeomsorgen
Den enskilde ska vara delaktig och informerad om planerade och beslutade insatser.
Totalt har 359 personer svarat på brukarenkäten 2008 avseende sina kontakter med någon av IFO:s enheter på myndighetssidan (mottagningsenheten, försörjningsstödsenheten, vuxengruppen, barn- och familjeenheten resp. ungdomsenheten). Enligt enkäten har mellan 70 och 90 procent av de svarande känt sig delaktiga och kunnat påverka sitt beslut om insats. Målet bedöms vara uppfyllt.
Antal personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska.
Utvecklingen av antal personer med ekonomiskt bistånd har inte kunnat följas upp. Redovisad statistik av antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd visar dock på en tydlig ökning mellan åren 2007–2008. Målet har inte uppfyllts.
Antal personer som blir självförsörjande efter avslutad motiverande och rehabiliterande insats ska öka.
Målet har inte kunnat följas upp.
Andelen barn och unga som får råd och stöd tidigt och i öppna former ska öka.
Enligt mätningen i systemet Procapita framgår att av den totala andelen insatser som barn och unga fått 2008 är 73 procent råd och stöd tidigt och i öppna former. Andelen insatser i öppna former 2007 var 71 procent. Målet är uppfyllt.
Antalet ungdomar som prövar/använder alkohol och/eller droger ska minska.
Under det senaste året har vi sett i de yngre tonåren (14 år) en minskning av antalet berusningsdrickande, men en ökning av de som prövat narkotika. I en jämförelse med länet 2008 (i åldersgruppen 16 resp. 18 år) ligger flickorna i Järfälla lägre i såväl berusningsdrickande som narkotikaerfarenhet medan pojkarna ligger i nivå med eller strax under snitt i länet. För tobaksrökning gäller genomgående klart lägre siffror för såväl pojkar som flickor i Järfälla, jämfört med länet i övrigt. Exponeringen för narkotika i kommunen uppges vara i nivå med, eller något högre än, snittet för länet, vilket kan innebära att tillgången på narkotika är relativt hög i Järfälla. (Uppgifterna är hämtade från kommunens drogförebyggare) Målet är delvis uppfyllt.
Arbetsmarknadsåtgärder
Minst 60 procent av dem som erhållit åtgärder genom kommunens JobbCenter ska komma ut på arbetsmarknaden eller studier.
Enligt mätning på JobbCenter har 64 procent av de som fått åtgärder genom JobbCenter kommit ut på arbetsmarknaden eller i studier. Målet är uppfyllt.
Arbetslösa ungdomar 18-24 år ska inom fem dagar erbjudas kontakt av kommunen.
Alla ungdomar kan få kontakt med någon av de fyra socialsekreterare som finns på ungdomsslussen samma dag de ringer. För personligt besök tar det dock minst fem arbetsdagar. Målet är uppfyllt.
64
Socialnämnden
Verksamhetsmått - Resursfördelning
Gemensamma kostnader för administration och ledning ovanför utförarnivå ingår ej
2008
2007
2006
Äldreomsorg Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad
40,2 –359,2 –319,0 3,8 –315,2
35,2 –331,4 –296,2 0,1 –296,1
32,5 –320,3 –287,8 0,3 –287,5
99,7 –365,4 –265,7 2,7 –263,0
94,0 –335,2 –241,2 4,2 –237,0
84,2 –314,2 –230,0 0,5 –229,5
10,7 –193,3 –182,6 0,2 –182,4
8,1 –177,3 –169,2 0,3 –168,9
5,9 –175,1 –169,2 -–169,2
44,4
40,5
45,3
Handikappomsorg Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad
Individ- och familjeomsorg (inkl socialbidrag) Ekonomi (mnkr) Intäkter Kostnader Resultat Utförarresultat Nettokostnad
varav Socialbidrag Kostnader Antal hushåll Bistånd per hushåll, kr Biståndstid i månader (enbart årssiffror) Biståndstid per hjälpmånad, kr Biståndskostnad per invånare, kr
1 36 6 7
65
221 334 293 050 690
1 35 6 6
133 760 081 663 650
1 36 6 6
252 189 821 642 734
Vård och omsorg (egenregiverksamheten) Chef: Arnfinn Kleveland Antal anställda: 651
Ansvarsområde
Under 2008 har en stor satsning gjorts på kompetensutveckling. Den har omfattat alla verksamheter. Verksamheterna inom äldreomsorg har haft stort stöd av den statliga satsningen ”kompetensstegen”.
Vård och omsorg är kommunens egen regi inom äldre- och handikappomsorg. Organisationen innehåller många olika verksamheter; hemtjänst, äldreboende, mötesplats för äldre, dagverksamhet för äldre, larm- och nattpatrull, daglig verksamhet, sysselsättning, gruppboende, serviceboende, boendestöd, personlig assistans, avlösare, kontaktperson, ledsagare, korttidsfamilj, korttidshem, restauranger, personligt ombud och Järfälla hemstöd. Som stöd till verksamheterna finns ”Vakansen” som är vård och omsorgs egen vikarieförmedling, två restauranger och funktionen för ledning och stöd.
Årets resultat (mnkr)
2008
2007
2006
318,2
274,9
253,0
Kapitalkostnader Årets resultat
–311,4 –0,3 6,5
–270,2 –0,3 4,4
–252,1 –0,1 0,8
Nettoinvestering Eget kapital
0,5 11,7
0,3 5,2
0,5 0,8
Intäkter Kostnader
(exkl. Kapitalkostnader)
Korpralsvägens serviceboende startades under hösten. Vård och omsorg vann under våren upphandlingen om att få driva Björkens äldreboende med verksamhetsstart den 1 juli. Övertagande skedde på mycket kort varsel men fungerade trots detta bra. Vård och omsorg har som organisation växt under 2008. Antalet verksamhetschefer har ökat från sju till tio stycken. Inom de kundvalsstyrda verksamheterna har det skett betydande volymökningar under året. Inom Personlig assistans som, under de senaste åren har växt relativt mycket, blev ökningen under året 5,5 procent. Marknadsandelen är dock oförändrad i jämförelse med 2007 (65 procent). Inom hemtjänsten har antalet utförda timmar ökat med 12,6 procent i jämförelse med 2007. Den ökade konkurrensen har inte påverkat Vård och omsorgs marknadsandel som vid årsskiftet var 49 procent. Inom boendestödet har antalet utförda timmar ökat med 50 procent i jämförelse med 2007.
Ekonomiskt utfall
Vård och omsorg redovisar ett överskott på 6,5 mnkr. Resultatet visar på överskott för huvuddelen av uppdragen/enheterna. Personlig assistans som räknade med ett relativt stort underskott lyckades tack vare ett antal engångsinsatser undgå ett underskott vid årets slut. Skälen till överskottet är i huvudsak ökad effektivitet och ökade volymer.
Väsentliga personalförhållanden
Antalet anställda har under året ökat med 12 procent. Det är övertagandet av Björkens äldreboende, nystart av Korpralvägens serviceboende och utökningar inom hemtjänst, personlig assistans och boendestöd som ligger bakom ökningen. Sjukfrånvaron per arbetad tid har minskat dramatiskt för Vård och omsorg under 2008 och ligger nu på cirka 7,3 procent, det vill säga i nivå med kommungenomsnittet. Sjukfrånvaron exklusive sjukersättningar uppgår till 4,95 procent, en minskning från 2007 med nästan en tredjedel. Vård och omsorgs långsiktiga arbete med att skapa större delaktighet och goda arbetsmiljöer samt satsningar på friskvård och utvecklingsaktiviteter kan vara bidragande faktorer. 31 procent av Vård och omsorgs anställda har ingen sjukfrånvaro under 2007. Vård och omsorg har under 2008 inte haft några större problem med att rekrytera medarbetare och vikarier.
Viktiga händelser
Vård och omsorg har under 2008 styrt och följt upp uppdragen med ”Balanserade styrkort”. Perspektiven kund, ekonomi och medarbetare används. Utfallen redovisas i delårsuppföljningar och verksamhetsberättelse. I Vård och omsorgs kvalitetsarbete ingår att kunderna en gång om året har möjlighet att ge synpunkter på sina hjälp- och stödinsatser. Enkäterna mäter andel positiva svar. Resultaten är övervägande mycket positiva. Vård och omsorgs intresse fokuseras på de delar som får svagare respons. Arbete har även lagts ner på att införa individuella omsorgsplaner och social dokumentation enligt socialförvaltningens anvisningar.
Investeringar
Vård och Omsorg disponerade 0,7 mnkr för investeringar inom områdena ersättningsinventarier, arbetsmiljö och datautrustning. Utfallet vid årets slut blev 0,5 mnkr.
Samtliga uppdrag som Vård och omsorg har ansvarat för under 2008 har genomförts i enlighet med de mål och ambitioner som är uttryckta. Under året följs alla uppdrag upp med en kundenkät.
66
Stöd och behandling (egenregiverksamheten) Chef: Alexander Rajsic Antal anställda: 66
Ansvarsområde
Järfälla Stöd och Behandling (JSB) är Individ- och familjeomsorgens (IFO) egna regi verksamhet som på uppdrag av beställarna bedriver allmänt och riktat förebyggande och uppsökande socialt arbete. Inom JSB finns fyra resultatenheter; Vuxengruppen, Barn- och familjegruppen, Ungdomsgruppen och Jobbcenter.
Årets resultat (mnkr)
2008
2007
2006
40,5 –40,3
39,7 –39,4
27,7 –27,7
Årets resultat
0,2
0,3
0,0
Eget kapital
2,3
2,0
1,7
Intäkter Kostnader
Syftet är att ge ännu bättre service till målgruppen. Riddarmottagningen har visat en fortsatt ökad tillströmning av nya missbrukare.
Barn- och familjegruppen
Verksamheten ansvarar för alla förebyggande, behandlande och öppna verksamheter som gäller familjer med barn 0–13 år. Här ingår även kommunens Familjerådgivning. Inom Barn och familjegruppen finns följande verksamhetsgrenar: Familjebehandling Biståndsbedömda insatser från myndighetsenheten. Föräldramottagningen Öppen mottagning för föräldrar/familjer med barn mellan 0–20 år.
Ekonomiskt utfall
Avvikelsen förklaras av högre statliga intäkter till Jobbcenter utifrån den rådande arbetsmarknaden samt att verksamheten har fått fler uppdrag än beräknat.
Familjerådgivning Familjerådgivningen erbjuder par råd och stöd i samlevnadskonflikter.
Vuxengruppen
Vuxengruppen ger professionella stöd- och behandlingsinsatser på hemmaplan i form av råd, stöd, upplysning samt medicinska och psykosociala behandlingsinsatser för vuxna missbrukare över 20 år. Inom verksamheten arbetar man med alkohol-, narkotika- och läkemedelsmissbruk.
Barn och familjeverksamheten Socionomer på Barnmorskemottagning och Barnhälsovård som ger råd, stöd, samtal och olika gruppverksamheter till blivande föräldrar, ensamstående eller unga mammor. FöräldraDialog Syftet med verksamheten är att bidra till att utveckla generellt förebyggande föräldrastödjande arbete i kommunen. Verksamheten erbjuder grupper för stöd i föräldraskapet för föräldrar i allmänhet och ger handledning samt utbildning för andra personer att starta och leda grupper.
Verksamheten samverkar även med Landstingets Beroendevård och Psykiatri för personer med komplexa vårdbehov. Denna verksamhet som bedrivits i projektform sedan 2006 är sedan 2008 permanent. Verksamheten har ett boende för bostadslösa vuxna missbrukare (Fågelsjö) och därtill ett kopplat träningsboende som kan leda till eget boende (socialt kontrakt) under förutsättning att man fullföljer sin behandling och är drogfri.
Spädbarnsverksamheten – Fröet Verksamheten är ett samarbete mellan Järfälla kommun och Barn och Ungdomspsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Järfälla (BUP). Syftet med verksamheten är att ge hjälp till föräldrar och barn där deras samspel brister.
Viktiga händelser
Inom ramen för Riddarmottagningens verksamhet finns möjlighet för kommuninvånare över 20 år att komma på så kallad ”Öppen Dörr” om behov av stöd och behandling för alkohol och narkotikamissbruk föreligger. Fågelsjö erbjuder nio boendeplatser för hemlösa missbrukare (män och kvinnor). Beläggningen har under 2008 varit 90 procent.
Gruppverksamheten – GRUPPEN Verksamheten vänder sig till barn/ungdomar som lever i en familj där någon av föräldrarna missbrukar eller har missbrukat alkohol eller droger. Gruppen är ett samarbete mellan Järfälla Stöd och Behandlings alla verksamheter.
Framtid
Viktiga händelser
För den öppna verksamheten på Riddarmottagningen har kommunen tecknat ett särskilt samverkansavtal med Landstingets Beroendevård.
Länsstyrelsen har beviljat medel för gruppsamordning vilket kommer att resultera i att brukarna lättare kommer att kunna ingå i gruppverksamheter.
67
Socialnämnden
Framtid
Inom Barn och familjegruppen ökar behovet av att arbeta med småbarnsfamiljer i familjernas hemmiljö, särskilt inriktat på både pedagogiskt och behandlande insatser.
Järfälla kommun prioriterar trygghetsskapande insatser för kommunens invånare. Ett led i denna satsning är projektet trygghetsvärdar som vandrar i Jakobsbergs centrum på fredags och lördagskvällar i kommunen och som finns som lekmannastöd till alla invånare som passerar centrum på kvällstid. Trygghetsvärdarna har arbetat 40 helger under 2008. Projektet ligger under Ungdomsgruppen och Trygghetssamordnaren har under våren fått ett utökat uppdrag i form av Grannstödsbilen som är ett komplement för att minska bostadsinbrotten och skapa en tryggare miljö i Järfälla. Projektet kommer att fortsätta under 2009.
Fler har sökt hjälp hos kommunens familjerådgivning. 324 Familjer sökte hjälp under 2008 På föräldramottagningen har tonårsärenden som ofta beror på föräldrarnas oro och är relaterat till föräldrars olika syn på förhållningssätt gentemot ungdomen ökat. Efterfrågan för barn till missbrukare att ingå i en gruppverksamhet är fortfarande stort.
Framtid
Ungdomsgruppen inom JSB ger insatser för ungdomar 13–20 år i kommunen. Verksamheten erbjuder såväl förebyggande som behandlande insatser.
Efterfrågan på insatser i familjer och i form av intensivt stöd för enskilda ungdomar är stort. Ungdomsgruppen kommer att förstärka insatsen för enskilda ungdomar under våren 2009 för att möta behoven. De ungdomar som är i behov av denna form av insats kommer i hög utsträckning från familjer med stor social problematik, med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar.
Ungdomsgruppen kan med nuvarande verksamheter erbjuda goda möjligheter att skräddarsy insatser på hemmaplan för att stödja ungdomen och familjen utifrån en geografisk närhet och kunskaper om ungdomsmiljön.
Ungdomsmottagningen prioriterar att arbeta med det ökade antalet klamydiafall och ökade antalet aborter i målgruppen. Ungdomsmottagningen kommer att fortsätta att sätta fokus på killar under 2009.
Ungdomsgruppen
Jobbcenter
Inom Ungdomsgruppen finns följande verksamhetsgrenar: Ungdomsmottagningen, Fältverksamheten och Drog- och brottsförebyggaren erbjuder förebyggande insatser på både strukturell, grupp och individnivå. Verksamheterna arbetar med information, upplysning, kartläggning, uppsökande verksamhet samt individuellt stöd i form av enskilda samtal.
Jobbcenter är en resultatenhet inom Järfälla Stöd och Behandling som får sina uppdrag från Individ- och familjeomsorgen. Jobbcenter har även samarbetsavtal med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Verksamheten riktar sig till personer som är arbetslösa och får försörjningsstöd.
Ungdomsteamet erbjuder behandlande insatser för ungdomar med missbruksproblem, provtagning och medicinsk bedömning.
Viktiga händelser
Under 2008 har Jobbcenter utvecklat metoder och arbetssätt för att möta de krav som ställs i dag. Jobbcenters arbetsmarknadskonsulenter har utvecklat sina specialområden under året genom omfattande kompetensutveckling, bland annat i ”Supported employed” en metod med intensiv coachning och matchning. Från ansökan av försörjningsstöd till aktiv insats på Jobbcenter har tiden påtagligt förkortats.
Ungdomsbehandlarteamet arbetar med att ge stöd och insatser till föräldrar och ungdomar. Behandlande insatser sker i form av familjesamtal där man får enskilda samtal i den miljö som passar familjen bäst. Stöd i vardagen erbjuds i form av individuellt stöd för att motivera till förändring samt stödja och strukturera upp ungdomars vardag.
Jobbcenter har idag cirka 20 OSA (Offentligt Skyddade Arbeten) platser till förfogande. Det finns en speciell handläggare som ansvarar för alla våra OSA anställda.
Viktiga händelser
Ungdomsmottagningen har under 2008 haft 5 873 besök totalt. Av dessa var 1 103 pojkar.
Framtid
Arbetsmarknaden har försvagats kraftigt under sista kvartalet 2008. Verksamheten ser redan nu en ökad mängd arbetslösa som inte har A-kassa eller som blivit utförsäkrade. Det kommer att krävas mer resurser för att möta de nya arbetslösa.
Under 2008 har ytterligare personer anställts för att kunna ta emot ungdomar som är i behov av stöd och hjälp. Verksamheten Ungdomsteamet har ökat fokus på uppsökande arbete i syfte att nå ungdomar i ett tidigare skede av sitt missbruk.
Måluppfyllelse
Enligt avtal mellan Jobbcenter och Individ- och familjeomsorgen skall minst 50 procent av anvisade till Jobbcenter ha efter tiden på Jobbcenter ett arbete, annan åtgärd eller studera. Jobbcenters resultat blev 64 procent av avslutade ärenden självförsörjande efter insatser på Jobbcenter.
Drog- och brottsförebyggaren har fortsatt att bygga och befästa primärpreventiva strukturer genom generella insatser såsom Tobaksprojektet, Örebro Preventions Program, utveckling av snatteriundersökningen, preventionsplan för skolan. Gemensamt är fokus på samverkan och föräldrars delaktighet. 68
Familjerättsnämnden Ordförande: Björn Falkeblad (M) Förvaltningschef: Åke Svensson Antal anställda: 8
Ansvarsområde
Järfälla och Upplands-Bro kommuner har sedan 1 januari 2008 en gemensam familjerätt under en gemensam nämnd för familjerättsliga frågor. Järfälla är värdkommun. Familjerätten ingår organisatoriskt i Järfälla kommuns socialförvaltning och är direkt underställd IFO-chefen. Familjerättens verksamhet regleras främst av Föräldrabalken och Socialtjänstlagen. Verksamhetens ansvarsområden omfattar: - faderskap: godkänna faderskapsbekräftelse, utreda faderskap, väcka och föra talan i mål om faderskap, lägga ner utredning om faderskap - godkänna respektive inte godkänna avtal om vårdnad, boende och umgänge - lämna upplysningar till tingsrätten i vårdnadsmål - på uppdrag av tingsrätten genomföra utredningar avseende vårdnad, boende och umgänge - ansökan till tingsrätten om särskilt förordnad vårdnadshavare till ensamkommande flyktingbarn - yttra sig i adoptionsärenden - medgivande vid adoption - prövning av samtycke till fortsatt adoptionsförfarande - återkalla medgivande till adoption - uppföljning av adoptionsärenden.
Årets resultat (mnkr) 2008 Intäkter Kostnader (exkl. kapitalkostnader) Kapitalkostnader Årets resultat Nettoinvesteringar Eget kapital
5,4 –5,4 0 0 0 0
Ekonomiskt utfall
Bokslutet 2008 visar ett överskott på 3,0 tkr.
Bilder från 2008: Invigning av Familjerätten Foto: Mikael Nasberg
Kvalitetsredovisning
Viktiga händelser
En väntrumsenkät genomfördes under september–december rörande frivilliga samarbetssamtal. Av de 21 personer som svarat på enkäten tycker 19 personer att kontakten med familjerätten har varit mycket bra eller bra. Nästan alla svarar att de har blivit lyssnade till mycket väl (10) eller tillräckligt (10) och att kontakten har handlat huvudsakligen (16) om det som var angeläget för dem eller till viss del (4). För åtta personer har samtalet lett till någon lösning kring barnets/barnens situation och för ytterligare åtta personer har samtalet till viss del lett till någon form av lösning.
Med sammanslagningen av familjerättsverksamheten i Järfälla och Upplands-Bro den 1 januari 2008 har en ny organisation skapats. Verksamheten bedrivs i nyrenoverade lokaler på Kvarnvingevägen 2 i Jakobsberg. Personalen består av en enhetschef, sex familjerättssekreterare (5,5 tjänster) samt en assistent. Utöver det löpande arbetet har under året tyngdpunkten legat på att inrätta verksamheten och att hitta gemensamma arbetsformer för den nya arbetsgruppen. En genomgång av arbetsrutiner/arbetssätt som respektive arbetsgrupp förde med sig vid samgåendet har gjorts och gemensamma handläggningsrutiner tagits fram.
I oktober/november genomfördes en brukarundersökning som ett led i socialförvaltningens kvalitets- och förbättringsarbete. Familjerätten deltog i enkätundersökningen, vars syfte var att belysa brukarnas upplevelse och inställning till kommunens service och hur denna levereras. Motsvarande brukarundersökning genomfördes första gången 2007 innan familjerätterna i Järfälla och Upplands-Bro kommuner slagits samman.
Som en del i kompetensutvecklingen genomgick handläggarna en utbildning i samarbetssamtal. Utbildningen lade stort fokus på konflikthantering i samarbetssamtal. Syftet var att i högre utsträckning nå överenskommelser mellan föräldrar och undvika att konflikter övergår till en domstolsprocess.
För familjerättens del visar brukarundersökningen detta resultat: Av 151 enkäter som skickades ut inkom 59 svar (10 naturliga bortfall). Detta ger en svarsfrekvens på 42 procent, vilket bedöms som godkänd. I enkäten fick de tillfrågade svara på fyra frågor om hur de upplevt kontakten med familjerättens handläggare. Frågorna var formulerade som positiva påståenden på en femgradig skala, där 1 innebar att brukaren tog helt avstånd från påståendet och 5 innebar att brukaren instämde helt i påståendet. Ett medelbetyg av 4,0 i tabellen nedan innebär att cirka 90 procent av brukarna var nöjda med kontakterna med familjerätten.
Framtid
Socialförvaltningens övergripande inriktningsmål för verksamheten 2008 och 2009 är en mera öppen, tillgänglig, serviceinriktad och professionell socialtjänst. En plan för arbetet med att utveckla och förbättra myndighetsutövningen har tagits fram och kommer att involvera medarbetarna på familjerätten under 2009. Utvecklingsarbetet består av olika steg; genombrottsmetoden, servicemål, kvalitet och professionalitet i myndighetsutövningen och en utveckling mot en kompetensbaserad och framtidsanpassad rekrytering.
Det totala intrycket är att brukarnas inställning till familjerättens service och tillgänglighet är oförändrad i jämförelse med resultatet 2007. Brukarundersökningen 2008 bifogas i sin helhet verksamhetsberättelsen.
Genombrottsmetoden bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet och utvecklingsarbetet syftar till att ”sluta gapet mellan det några vet och de flesta gör”. Genombrottsarbetet startades i november 2008 med en kartläggning av brukartid. Fokus i arbetet under 2009 kommer att ligga på att effektivisera och förkorta handläggningstiderna och öka tillgängligheten för allmänheten.
Synpunkter, klagomål och beröm
Hantering av synpunkter/klagomål/beröm ingår i socialförvaltningens kvalitetsstyrningssystem. Under 2008 har två klagomål registrerats på familjerätten. Inkomna klagomål handlar i det ena fallet om personalens kompetens (partiskhet) och bemötande och det andra klagomålet tar upp personalens bristande handläggningsrutiner och kompetens (partiskhet). Klagomålen har följts upp och återkoppling har skett med de klagande.
Dina kontakter med myndigheten
Verksamhetsvolymer Antal ärenden 2008
2008 2007*
Jag har varit delaktig och kunnat påverka handläggning av mitt ärende
4,0
4,0
Jag blir bemött med respekt av min handläggare
4,6
4,4
Jag kan lätt komma i kontakt med min handläggare
3,9
3,9
Jag är nöjd med det stöd jag fått
4,2
4,1
* Endast Järfällas handläggare
70
Järfälla
Upplands-Bro Totalt
Fastställda faderskap
362
121
483
Samarbetssamtal
157
46
203
Snabbupplysning
47
14
61
Remisser från tingsrätten ang. vårdnad, umgänge, boende
28
14
42
Tekniska nämnden
Ordförande: Nicolas Cronberg (M) till och med november, från december Eva Hellroth (M) Förvaltningschef: Per-Olof Kroon
Samhällsuppdraget Antal anställda: 46
Ansvarsområde
Tekniska nämnden ansvarar för trafikplaner och trafikfrågor, gatuhållning, gatubelysning, parkeringstillstånd för rörelsehindrade, dagvatten, vatten- och avloppsförsörjning, avfallshantering, parkoch naturvård, lantmäteriteknisk verksamhet samt namnsättningsfrågor. Tekniska nämnden är en remissinstans för fysiska planer och andra remisser gällande övergripande infrastrukturfrågor.
Årets resultat (mnkr) Skattefin. Avgiftsfin.
Intäkter Kostnader
(exkl. kapitalkostnader)
Verksamheterna finansieras både genom skattemedel och genom avgifter. I den skattefinansierade delen ryms verksamhetsområdena administration, park och naturvård, väg och trafik samt del av kartoch mätverksamhet. I den avgiftsfinansierade delen ingår vatten, avlopp och dagvatten samt avfallshantering.
Kapitalkostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat
Inom förvaltningens verksamheter ingår insatser för att uppnå de uppsatta regionala miljömålen för Stockholms län, huvudsakligen inom verksamhetsområdena avfall, vatten och avlopp, park och natur samt väg och trafik.
Eget kapital Skattefinansierad verksamhet Vatten och avlopp Avfall
Nettoinvesteringar
15,5 –53,4 –49,6 –87,5 85,6 –1,9 56,3
Tot. 2008 Tot. 2007
Tot. 2006
120,5 110,7
108,8
–94,0 –147,4 –152,0 –3,8 –53,4 –39,6 7,2 –80,3 –80,9 78,2 0,0 85,6 –2,7 7,2 5,3
134,8 –44,5 –70,5 67,0 –3,5
64,4
60,4
71,8
8,0 –13,5 1,2
9,9 –27,4 -
10,0 -
105,0
8,1
Bilder från 2008: Vatten och avloppsingenjör Anna Sundén ● Lekplatsen Lek för alla i Kallhällsparken ● Mark och Fordon röjer buskage ● Mätningsingenjör Urban Liljedahl Foto: Anna Gradén
Ekonomiskt utfall
Tekniska nämnden redovisar totalt ett överskott på 5,3 mnkr, 4,1 mnkr lägre än budget, vilket främst beror på resultatet för Vatten och avlopp.
En ny e-tjänst har arbetats fram och tagits i bruk under året. E-tjänsten innebär att medborgare kan göra felanmälan inom nämndens ansvarsområde på kommunens webbplats.
Kvalitetsarbetet
Framtid
Tekniska nämnden har 38 åtaganden, vilka huvudsakligen har uppfyllts. Antalet inkomna klagomål har ökat jämfört med tidigare år. Det finns förväntningar för att den nya kommungemensamma kundtjänsten ska kunna avlasta handläggarna så att mer tid kan läggas på verksamheten och samtidigt höja kvaliteten. Därmed är förhoppningen att en viss del av klagomålen ska minska.
Verksamheten kan utvecklas och förbättras. Det handlar om att bevara och säkra funktioner i de anläggningar som byggts inom gatu- och parkmiljön under en lång tid. Det handlar om planer för beläggningsunderhåll, underhåll och förnyelse av den offentliga belysningen, underhåll av parkanläggningar, lekplatser och konstbyggnader. Tillgänglighet till viktiga samhällsfunktioner är ett annat viktigt område där insatser är nödvändiga. Plan- och bygglagen säger att enkla fysiska hinder ska vara åtgärdade senast 2010.
Skattefinansierad verksamhet Årets resultat (mnkr) 2008
2007 2006
Intäkter Kostnader (exkl. kapitalkostnader) Kapitalkostnader Nettokostnad Kommunbidrag
15,5 -53,4 -49,6 -87,5 85,6
14,6 -62,1 -30,8 -78,3 78,2
14,3 -58,5 -30,0 -74,2 74,3
Årets resultat Nettoinvesteringar Eget kapital
-1,9 56,3 8,0
-0,1 48,5 9,9
0,1 56,3 10,0
Barkarbybron utreds i syfte att ta reda på dess standard och säkerhet. I väntan på utredningens resultat har säkerhetsåtgärder vidtagits för att säkerställa brons bärighet. Barkarbybron är gammal och underhållet är minimerat eftersom en ny bro ska byggas. Detta till följd av att Banverket planerar ombyggnad av Mälarbanan till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll.
Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp Årets resultat (mnkr) 2008
2007 2006
Intäkter Kostnader (exkl. kapitalkostnader) Kapitalkostnader Nettokostnad Kommunbidrag
64,1 -55,5 -3,8 4,8 0,0
65,7 -62,0 -7,1 -3,4 0,0
70,2 -45,6 -14,5 10,1 -7,3
Årets resultat Nettoinvesteringar Eget kapital
4,8 8,1 -13,5
-3,4 11,9 -27,4
2,8 15,5
Ekonomiskt utfall
Den skattefinansierade verksamhetens negativa avvikelse på 1,9 mnkr beror främst på att kostnaderna för gatubelysning är 2,9 mnkr högre än budget. Årets resultat är sämre än de senaste två årens, vilket också huvudsakligen beror på gatubelysningens ökade kostnader.
Viktiga händelser
Kommunen gör en satsning på Tryggt och snyggt. Här utför tekniska nämnden förstärkta åtgärder genom utökad städning, klottersanering, buskröjning, förbättrad belysning och åtgärder för att öka ljusinsläpp och siktbarhet. Nämnden har antagit en klotterpolicy som har lett till en policy för hela kommunen. Inom tekniska nämndens ansvarsområde har allt klotter tagits bort. Policyn innebär att nytt klotter ska tas bort inom tre arbetsdagar från det att klotter anmäls eller upptäcks.
Ekonomiskt utfall
Vatten och avlopp redovisar ett överskott på 4,8 mnkr, vilket är en avvikelse mot budget på –4,6 mnkr. Avvikelsen beror på nya avtal med Norrvatten och Stockholm Vatten.
Årets medborgarundersökning, som utförs av SCB, visar att Järfällaborna är till 69 procent nöjda med sin miljö och att betydelsen av god miljö har ökat sedan undersökningen 2006. Känslan av trygghet har ökat från 41 till 47 procent. De positiva synpunkterna gällande slyröjning utmed gång- och cykelvägar samt buskborttagning och häckklippning i centrala lägen pekar på att det kan ha gett utslag i undersökningen.
Jämfört med de senaste två åren har både kostnaderna för vattenförbrukning och avloppsrening blivit högre, vilket är en effekt av de förändrade avtalen enligt ovan. Sektionens totala resultat är inte direkt jämförbart mot tidigare år på grund av den nya redovisningsprincipen som började tillämpas 2007. Sektionens negativa egna kapital från 2007 förbättrades väsentligt när det uppbokade anläggningsbidraget 2007 till Stockholm Vatten blev 9,1 mnkr lägre än sektionen fått uppgift om.
Lekplatsen ”Lek för Alla” i Kallhäll har blivit rikskänd genom att den fått kommunpris år 2008 från föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare. Kallhällsparken med lekparken har fått Järfälla kommuns byggnadsmärke.
72
Viktiga händelser
Framtid
Ett intensivt arbete med läcksökning och åtgärdandet av läckage har inneburit att mängden läckvatten minskat betydligt. Sektionen godkänner numera att köksavfallskvarnar kopplas till vatten- och avloppsnätet. Hanteringen kräver en anmälan till den tekniska nämnden och till miljö- och bygglovsnämnden.
Avfallsplanens övergripande mål är indelade i tre faser, år 2012, 2016 och år 2020. Åtgärder för att nå delmålen till år 2012 påbörjas år 2009. Otydlig ansvarsfördelning mellan producenterna och kommunerna medför bland annat svårigheter att påverka utbyggnadstakten av återvinningsstationer och fastighetsnära lösningar. Det pågår därför ett arbete med att ta fram en överenskommelse mellan producenterna, SKL (Sveriges kommuner och Landsting ) och Avfall Sverige, vilken har letts av regeringens förhandlare.
Under året har e-tjänsten felanmälan tagits i bruk. Tjänsten innebär att medborgaren kan göra felanmälan på kommunens webbplats.
Framtid
Arbetet med underhållsplaner, läcksökning, olovligt uttag av vatten samt systematiskt utbyte/renovering av ledningssystemet är prioriterade uppgifter under 2009. En ny metod för renovering av vattenledningar håller på att tas fram och kommer troligtvis att prövas under år 2009. Ett utökat investeringsbehov kan ses som nödvändigt för ändamålet samt för införskaffande av ett driftövervakningssystem för avloppspumps- och tryckstegringsstationer. Detta ska på sikt medföra lägre driftkostnader.
Investeringsredovisning Tekniska nämndens 75 olika investeringsprojekt redovisar ett utfall på totalt 64,4 mnkr, vilket är 59,3 mnkr lägre än budget. Skattefinansierad verksamhet Inom den skattefinansierade delen investerades 56,3 mnkr, vilket är 56,1 mnkr lägre än budget. Flottiljområdet etapp två har startat under året och en fortsatt utbyggnad av Barkarby trafikplats har gjorts. Dessutom fortskrider projekten med handikappanpassningar, trafiksäkerhetshöjande åtgärder samt utökning av gång- och cykelbanenätet.
Avfall Årets resultat (mnkr) Intäkter Kostnader (exkl. kapitalkostnader) Kapitalkostnader Nettokostnad Årets resultat Nettoinvesteringar Eget kapital
2008
2007 2006
40,9 -38,4 0,0 2,5
30,7 -29,6 0,0 0,8
24,3 -30,7 0,0 -6,4
2,5 0,0 1,2
0,8 0,0 -
-6,4 0,0 -
Avgiftsfinansierad verksamhet Den avgiftsfinansierade verksamheten investerade totalt 8,1 mnkr vilket är 3,3 mnkr lägre än budget. Förnyelser och förstärkningar av vatten- och avloppsnätet är de huvudsakliga investeringar som gjorts.
Ekonomiskt utfall
Avfall redovisar ett överskott på 2,5 mnkr, vilket främst är en effekt av den nya avfallstaxan. Jämfört med föregående år beror den stora skillnaden på att den nya taxan har fått full effekt. Sektionens resultat är inte jämförbart mot år 2006.
Viktiga händelser
Kommunerna som ingår i Sörabregionen har tagit fram en ny avfallsplan som antagits i Järfälla. Planens styrka ligger i att hela regionen samlat krafttag för framtidens avfallsverksamhet med ett antal gemensamma mål med människan i centrum. Avfallstaxan medger en reducering av grundavgiften vid hemkompostering av matavfall eller hantering av matavfall i en köksavfallskvarn, kopplad till vatten- och avloppsnätet. Hanteringen kräver en anmälan till den tekniska nämnden respektive till miljö- och bygglovsnämnden. Mjukplast ska numera samlas in och återvinnas.
73
Måluppföljning Måluppfyllelse
Effektmål Skattefinansierad verksamhet
Väg och trafik Att med effektiv och rätt vald metod undvika kapitalförstöring av befintliga anläggningar.
Målet uppfyllt. Målet uppfyllt.
Minska klagomålen från allmänheten på sektionens verksamheter. Park och natur 80 procent av medborgarna ska uppskatta Mälarpromenaden.
Medborgarundersökningen gav talet 7,5 till mälarpromenaden inom Görvälns naturreservat och 7,2 till promenaden i Kallhäll. Högsta värde var 10. Målet är inte uppfyllt.
80 procent av medborgarna ska uppskatta kommundelsparkerna och naturreservaten.
Medborgarundersökningen gav talet 6,1 på Riddarparken. Högsta värde var 10. Målet är inte uppfyllt.
Den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas.
Inventering Basetkärret 2008 visar att växtarter har ökat. Målet är uppfyllt.
Kommunens fornminnen, åkermark och kulturlandskap ska vara välskötta.
Länsmuséet utför på uppdrag av Länsstyrelsen intervallvis kontroller av fornminnen. (Senast utfört 2007). Länsstyrelsen har ännu inte gjort stickprovstagning på bruket av Järfällas åkrar. Målet är delvis uppfyllt.
Kart och GIS 80 procent av alla interna och externa kunder skall vara nöjda med våra tjänster.
Under 2008 har verksamheten följts upp genom ”Bygglovsalliansens kundenkät 2008”. I korthet visar kundenkäten att sökanden till 70–80 procent är nöjda. På vissa frågor uppnås över 80 procent. Målet är i princip uppfyllt.
Avgiftsfinansierad verksamhet Vatten och avlopp Vatten ska levereras utan avbrott.
Målet uppfyllt.
Spill- och dagvatten ska tas hand om utan störningar.
Målet uppfyllt.
Avfall Förekomsten av farligt avfall och elavfall blandat med hushållsavfall ska minska.
. Sörab genomför plockanalyser på hushållsavfallet år 2009, enligt delmål i avfallsplanen. Plockanalys har genomförts för året på det ej brännbara avfallet i Järfälla, för urskiljning av metaller till återvinning. (Redovisade mängder inkluderar ej grå boxen för tertial 3). Målet är ej uppfyllt.
Minst 15 procent av insamlat ej brännbart avfall ska materialåtervinnas.
17,5 procent inkluderar ej mängder från grå boxen. Målet är uppfyllt.
Ytterligare 100 kunder ska sortera ut sitt matavfall. Idag är 975 anslutna.
Nya abonnemang för året är 68 stycken. Målet är på god väg att uppfyllas under budgetperioden.
74
Verksamhetsmått och nyckeltal
2008
2007
2006
Nämndbehandlade ärenden Allmänna ärenden, antal
80
51
63
Parkeringstillstånd, antal Övriga ärenden, antal
413 358
393 330
414 304
Totalt
771
723
718
3,27 4,63 590 2 347
3,36 3,72 565 2 340
4,29 3,12 545 2 320
20 kr
37 kr
37 kr
3,77 kr
7 kr
7 kr
Nettokostnad/m² skötsel naturreservat och fornminnen
0,49 kr
0,49 kr
0,44 kr
Nettokostnad/m² skötsel parkskog
0,07 kr
0,07 kr
0,07 kr
Nettokostnad/m² skötsel jordbruket
0,09 kr
0,09 kr
0,23 kr
Nybyggnadskartor Utstakningsuppdrag Kontrollmätningsuppdrag Mätn för fastighetsbildning Övriga ärenden
40 39 47 82 106
54 46 68 63 147
57 32 44 66 206
Totalt
314
378
405
3 25
3 25
3 25
4 893 000 12,80
5 000 000 12,80
4 745 547 12,80
250 242 31,68 13,31
249 242 28,40 15,59
249 242 23,80 16,53
17 138 13 964
17 398 14 051
18 027 14 241
2,137 2 748 426,6 271
0,66 2 927 421 280
* 3 293 493 290
Delegeringsbeslut
Väghållning Vinterväghållning (kr/m²) Vägskötsel (kr/m²) Gatubelysning (kr/ljuspunkt) Väg i m² i tusental
Park- och natur verksamhet Nettokostnad/m² skötsel stadsdelspark (Riddarparken) Nettokostnad/m² skötsel övrig parkmark och gatuträd
Kart- och mätverksamhet (antal)
Lev.tid/ärende för husutsättning, arbetsdagar Lev.tid/ärende nybyggnadskarta, arbetsdagar
Vatten Försåld (m³) Normaltaxa, kr per m³
VA-ledningar Vattenledningar (km) Avloppsledningar (km) Vattenledning (kr/m) Avloppsledningar (kr/m)
Avfallshantering Insamlat hushållsavfall, ton Brännbart hushållsavfall, ton Utsorterad mängd metall ur det ej brännbara hushållsavfallet, ton Grovavfall, ton Gröna linjen, ton Avfall per invånare, kg * ) sorteringen startade 2007
75
Mark och fordon (egenregiverksamheten) Chef: Stefan Wiberg Antal anställda: 81
Viktiga händelser
Ansvarsområde
Under hösten startade en utredning där Mark och fordon ska utredas i syfte att tydliggöra organisationens framtidsutsikter och konsekvenserna av en eventuell minskande beställningsvolym. Vidare ska också följande frågor besvaras; Hur ser avtalssituationen ut för de olika verksamheterna, Hur fördelar sig beställningarna mellan kommunens olika förvaltningar, Transporttjänsternas omfattning, Ska kommunen äga eller leasa sina fordon samt Jämför situationen i andra kommuner med liknande organisation.
Mark och fordon är en utförarförvaltning under Tekniska nämnden och arbetar på uppdrag av Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden, Barn- och ungdomsnämnden och resultatenheter i kommunen. Anläggningsavdelningen omfattar skötsel och underhåll av kommunens gator och vägar, barmarksunderhåll och vinterdrift, entreprenadarbeten inom väg och vatten samt markarbeten på kommunal tomtmark, drift av återvinningsanläggning på uppdrag av SÖRAB samt ledning av offentligt skyddade arbeten.
Utvecklingstendenser
Transport- och Verkstadsavdelningen omfattar transportservice som äger och hyr ut fordon och tillhandahåller transporttjänster, verkstadsservice med fordons- och smidesverkstad samt materialhantering. Driften av matserveringen är också organiserad under denna avdelning
Årets resultat (mnkr)
2008
2007
Efter omställningen på grund av de tappade uppdragen har 2008 varit ett prövoår, främst för Anläggningsavdelningen och i viss mån för Fordonsverkstan. Dimensioneringen av såväl personal som fordon och maskiner har visat sig svår att beräkna. Detta har resulterat i att kostnaderna för dessa varit för höga. Ett fortsatt rationaliseringsarbete för att minska dessa kostnader kommer att balansera kostnader och intäkter. Med fortsatt strama driftbudgetar i övrigt finns risk för att det fortsatt blir svårt att få en god ekonomi i organisationen.
2006
Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Årets resultat
115,6 –114,5 –3,3 –2,2
126,7 –127,4 –3,4 –4,1
123,2 –123,7 –3,2 –3,7
Nettoinvestering Eget kapital
4,5 –2,2
2,1 0,0
2,6 –0,9
Anläggningsavdelningen Ekonomiskt utfall
Anläggningsavdelningen redovisar ett underskott på 1,9 mnkr. Efter den stora omstruktureringen som de tappade avtalen medförde, har 2008 varit ett försöksår i den nya organisationen. Planerade besparingsåtgärder har även under detta år fallit ut. Till exempel får de successiva pensionsavgångarna i arbetsledningen fullt utslag först 2009.
Ekonomiskt utfall
Årets resultat för Mark och fordon visar ett underskott om 2,2 mnkr. Det negativa resultatet om 2,2 mnkr beror bland annat på en viss fördröjning i minskningen av de fasta administrativa kostnaderna. De förväntas att få full effekt år 2009.
En vidare analys av resultatet är att avdelningen fortfarande belastas med höga overheadkostnader på grund av att alla åtgärder inte har fått fullt genomslag.
Kostnader blev högre än budgeterat. Detta är en effekt av ovanligt stor lönejustering och betydligt ökade priser på el och bränsle.
Måluppfyllelse
Uppställda mål har varit att i jämförelse med marknaden i övrigt kunna utföra uppdrag med hög kvalitet och till konkurrenskraftiga priser. Detta blir allt svårare att uppnå med en krympande organisation. Ett exempel är de tidigare samordningsvinsterna för multianvändbara maskiner. Mark och fordon är dessutom helt beroende av en kund, det vill säga kommunen själv, där upprättade avtal om verksamhetutövande endast finns för drygt 20 procent av Anläggningsavdelningens omsättning.
Arbetsmiljö
En viss oro bland personalen kan konstateras. En orsak är att man fortsatt på de tidigare genomförda omställningarna föranledda av tappade uppdrag. Den under hösten påbörjade utredningen om Mark och fordons framtid har också resulterat i en viss oro hos medarbetarna.
Miljöredovisning
Kvalitetsarbetet
Miljödiplomet i guld har förnyats under året och gäller till april 2009. Under 2008 har cirka 1200 ton jord/grusmaterial återanvänts ur rivnings- och schaktmassor till användning vid anläggningsarbeten inom kommunen. Cirka 5 700 ton schaktmassor har lags på kommunens deponi vid Görvälns återvinningscentral.
De nya rutinerna för allmänhetens felanmälningar har för Mark och fordon medfört ökade administrativa insatser. GPS-positionering av väghållningsfordonen har införskaffats. Systemet kommer att förbättra planeringen av vinter- och sommarväg-
76
hållningen samt kvalitetssäkra att resurserna har varit på avsedd plats och vid vilken tid.
vice har i samband med detta fått uppdraget att transportera kommunens trycksaker mellan tryckeriet i Solna och Järfälla. Mattransporterna har ökat under året till följd av nystartade förskolor med matleveranser. Transportservice har också fått i uppdrag att transportera mat till äldreboendena Eken och Björken från och med december 2008 och tillsvidare. Transportservice fordon som används i samband med mattransporter har under året godkänts som livsmedelsanläggningar av Miljö- och hälsoskyddsavdelningen.
Viktiga händelser
Omställningsarbetet efter de förlorade entreprenaddelarna har även speglat nästan hela 2008. Personal- och verksamhetsminskningen jämfört med föregående år är i storleksordningen 30 procent. Detta har naturligtvis påverkat hela Mark och fordon över lag. Till exempel har de breda samverkansfördelarna i att organisationen omfattar flera enheter och entreprenaddelar som kan samverka och samnyttja resurser vid de olika säsongsvariationerna minskat betydligt med en krympande organisation.
Investeringar
Investeringsutgifterna om 5,7 mnkr utgörs i huvudsak av utbyte av fordon, maskiner och utrustningar. Investeringsinkomsterna om 1,2 mnkr utgörs av inkomster från försäljning av fordon och maskiner.
Framtid
Även 2009 kommer att påverkas av omställningen efter de förlorade entreprenaderna. Verksamhetens behov av ytor för fordon och material med mera, har påtagligt ändrats och dessa förändringar (minskningar) pågår i viss mån fortfarande. Fordonsparken har inte helt anpassats för den nya situationen då det behövs en säsong för att optimera nivån. Även personalnumerären kan behöva justeras om inte uppdragen från huvudbeställarna ger full sysselsättning.
Nyckeltal Fullständiga snöröjningar
2008 2 st.
2007 3 st.
2006 8 st.
Fullständiga sandningsomgångar Kemisk halkbekämpning
Transport- och Verkstadsavdelningen
– saltning, åtgång
Ekonomiskt utfall
Transport- och Verkstadsavdelningen redovisar ett underskott på 0,3 mnkr. Det innebär en försämring jämfört med föregående års resultat med 0,6 mnkr.
Kvalitetsarbete
Det arbete som påbörjades 2004, när det gäller att nyttja fordon som ur miljö- och förarhänseende är det bästa alternativet, har fortsatt under året. Närmare 100 procent av Mark och fordon använder syntetiskt framställd diesel i form av EcoPar. Nyinköpta fordon inom Mark och fordon förses med alkolås enligt plan.
Utveckling Transportservice
Persontransporterna har under 2008 minskat något i omfattning. Transportservice stora buss har däremot haft något högre beläggning än normalt, tack vare ”Matbuss projektet” där den nyttjats för bussresor av pensionärer. ”Matbuss projektet” är ett projekt som drivits av Socialförvaltningen i samverkan med Transportservice och kommunens pensionärsorganisationer. Projektet har varit statligt finansierat och syftat till att öka det sociala umgänget för Järfälla kommuns pensionärer. Om projektet kommer att fortgå även under 2009 är oklart. Internposttransporterna har ökat något till följd av att kommunens tryckverksamhet lades ner samt att Svensk kassaservice lade ner sin verksamhet i Jakobsbergs centrum. Transportser-
77
9 st.
2 st.
4 st.
51 st.
32 st.
47 st.
292 ton
267 ton
320 ton
Miljö- och bygglovsnämnden Ordförande: Monika Hallstensson (M) Förvaltningschef: Per-Olof Kroon Antal anställda: 28
Ansvarsområden
Miljö- och bygglovsnämnden är lokal tillsynsmyndighet enligt miljöbalken, tobaks- och livsmedelslagen samt till och med år 2008 enligt djurskyddslagen. Kommunens miljödiplomeringsarbete av företag och verksamheter ingår även i nämndens ansvarsområde. Nämnden ansvarar vidare för bygglovverksamheten enligt planoch bygglagen (PBL), tillsyn gällande ansvar i byggprocessen, ventilationsanläggningar samt hissar. Nämnden har också en rådgivande verksamhet gentemot allmänheten i bygg- och miljöfrågor.
Ekonomiskt utfall
Miljö- och bygglovsnämnden redovisar totalt ett underskott på 1,9 mnkr, vilket främst är orsakat av att Bygglov haft extraordinära personalkostnader på knappt 1,3 mnkr samt att avdelningens intäkter drastiskt har minskat under hösten. Detta har även påverkat att resultatet är 2,8 mnkr sämre än föregående år.
Årets resultat (mnkr) Intäkter Kostnader Kapitalkostnader Nettokostnad Kommunbidrag Årets resultat Nettoinvesteringar Eget kapital
2008
2007
2006
7,7 –18,9 –0,1 –11,3 9,4 –1,9
8,7 –16,5 –0,1 –7,9 8,9 1,0
6,7 –15,0 0,0 –8,3 9,0 0,7
0,1 1,4
0,1 3,2
0,0 2,3
Miljö och hälsoskydd redovisar ett överskott på 0,7 mnkr. Resultatet beror på vakanser på personalsidan och ökade intäkter, vilket Bilder från 2008: Nya lägenheter i Flottiljområdet ● Båtklubb i Bolinder strand ● Bygglovarkitekt Niklas Nyström ● Kristina Engström inspekterar Sushibaren i Jakobsberg Foto: Anna Gradén
Under året har tillsyn av inventering av PCB i flerbostadshus och industrifastigheter intensifierats. Miljö och hälsoskydd har haft en utökad samverkan med kommunens båtklubbar. Inom länets miljösamverkan har avdelningen medverkat i ett arbete med att ta fram checklista och underlag för tillsyn av energifrågor.
bland annat beror på en intensifierad tillsyn inom livsmedelsområdet. Bygglov redovisar ett underskott på 2,6 mnkr. Resultatet beror främst på extraordinära personalkostnader om 1,3 mnkr och 1,1 mnkr lägre intäkter. År 2008 avslutades med en finanskris som har inneburit att alla större byggprojekt har stannat upp, därav underskottet på intäktssidan. Årets kostnad för e-tjänstprojektet bygglov blev 0,4 mnkr. Nämnden har godkänt att projektet finansieras via det egna kapitalet.
Miljö- och hälsoskydd har under året utövat tillsyn på 46 förskolor och öppna förskolor. Tillsynen har fokuserat på hur inomhusmiljön upplevs och hur verksamheternas egenkontroll fungerar. Avdelningen har även inspekterat kommunens 13 solarier ur strålsäkerhetssynpunkt.
Kvalitetsredovisning
Under sommaren infördes e-tjänsten Bygglov.
Fyra av nämndens fem åtagande är i princip uppfyllda. Antalet inkomna klagomål har minskat väsentligt mot tidigare år. Detta har frigjort tid till att ägna mer arbete åt handläggning.
Under hösten 2008 tog stadsarkitekten initiativ till Fredagsforum, vilket är tänkt att vara ett forum för att höja kunskapen om och intresset för offentlig konst och arkitektur i samhällsbyggandet.
Järfälla har under året deltagit i ett arbete med att ta fram jämförande nyckeltal för länets miljökontor. Detta arbete är nu avslutat och gruppen har redovisat ett tiotal föreslagna nyckeltal för länets miljöchefer. Kommunförbundet i Stockholms län (KSL) kommer att redovisa nyckeltalen på sin hemsida under 2009. Miljö- och hälsoskydd har, sånär som på ansökningsärenden inom ett tillsynsområde, klarat åtagandena.
Framtid
Från januari 2009 har tillsynsansvaret för djurskyddet flyttats över till Länsstyrelsen. Tack vare årets goda resultat för Miljöoch hälsoskydd, med ett stort antal godkända livsmedelsverksamheter, kommer nästa års livsmedelstillsyn kunna ägnas åt revision av verksamheterna. Tillsyn av städningen vid återvinningsstationerna kommer att genomföras under 2009.
Bygglov i Järfälla deltar i Bygglovalliansen, vilken består av nio kommuner i stockholmsområdet som samverkar i bygglovfrågor. Tillsammans har kommunerna genomfört en kundundersökning i enkätform. Resultatet för 2008 visar att Järfälla har flest nöjda kunder av kommunerna.
Byggandet i Järfälla och i princip hela Sverige avstannade under fjärde kvartalet. Finanskrisen och den påföljande lågkonjunkturen innebär att många planerade byggstarter har skjutits på framtiden. Om lågkonjunkturen håller i sig under hela 2009 kommer Bygglov inte att kunna hålla sin budget på grund av minskade intäkter.
Bygglov har startat ett kvalitetshöjande arbete som omfattar uppdatering av handläggarrutiner och handläggarstöd.
Underskottet av bostäder i stockholmsregionen kommer att fortsätta att växa då inflyttningen inte minskar i samma utsträckning som nybyggandet. Det är därför viktigt att vara beredd på en kommande byggboom direkt efter lågkonjunkturen.
Miljöredovisning
Bygg- och miljöförvaltningen har under 2008 uppnått nivån för miljödiplom Guld. Förvaltningen verkar i sitt miljöarbete för ett rationellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhällsbyggande. Det finns rutiner för avfallshantering, energibesparing och inköp av miljömärkta varor. Sedan våren 2008 pågår ett försök på förvaltningen att även sortera ej brännbart avfall.
Boverket ställer krav på att länsstyrelserna ska förbättra sin tillsyn av kommunernas tillsynsverksamhet inom byggväsendet. Länsstyrelsen har börjat utbilda sin personal under 2008 i syfte att förstärka sin tillsyn av kommunerna. Lagen om energideklaration började gälla under 2008. Lagen innebär att avdelningen får ännu mer tillsynsarbete. Utöver detta kommer uppdateringarna av plan- och bygglagen att innebära att kommunernas tillsynsansvar utökas. Under 2009 är det därför viktigt att Järfälla utökar sitt tillsynsarbete inom byggandet och förbereder sig för ännu större krav på arbetsinsatser inom området.
Viktiga händelser
Under året har det pågått ett intensivt arbete med att godkänna kommunens livsmedelsverksamheter. Långt fler livsmedelsverksamheter än planerat har godkänts, vilket innebär att 95 procent av livsmedelsverksamheterna har godkänts under två år. Inom miljödiplomeringen har man arbetat extra med marknadsföring under året. Hösten 2008 lanserades miljödiplomeringens nya logotyp. Grundkursen i miljödiplom hölls tre gånger under året och hade totalt 40 deltagare. Uppdragsutbildningar anordnades för tre företag med sammanlagt cirka 90 deltagare. Under sommaren besöktes ett fyrtiotal företag i industriområdena kring Bolinders Strand, Girovägen och Åkervägen, med syfte att göra miljödiplomeringen känd och att få nya företag att gå med. Under 2008 har sju nya företag och tre nya kommunala enheter gått med.
Investeringsredovisning
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tre investeringsprojekt, samtliga på Bygglov. Avdelningen har under 2008 investerat 0,18 mnkr lägre än budget på 0,23 mnkr.
79
Måluppföljning Måluppfyllelse
Effektmål Miljö och hälsoskydd Antalet anmärkningar (orsakade av brister i egenkontrollen) vid tillsyn som kräver uppföljning ska ha minskat.
Egenkontrollen bedöms ha förbättrats vid de C-verksamheter (företag som är anmälningspliktiga men inte har en omfattande miljöpåverkan) som besöktes 2008 och som tidigare besökts 2006/2007. Uppgifter om antalet anmärkningar har dock visat sig svårt att ta fram.
Minst 10 stycken livsmedelsobjekt ska på grund av en förbättrad egenkontroll kunnat byta riskklass.
Målet har inte nåtts. För att kunna byta riskklass måste minst en revision ha genomförts. Under 2008 har arbetet med att godkänna verksamheterna prioriterats, vilket inneburit att endast ett fåtal revisioner kunnat genomföras. Två livsmedelsobjekt har bytt riskklass.
Miljödiplomeringen ska varje år öka med totalt sju företag och minst tre deltagande företag eller verksamheter ska uppnå guld och därmed Svensk miljöbasstandard.
Målet har nåtts. I år har sju nya företag och tre nya kommunala enheter gått med. Fyra företag har uppnått gulddiplomnivån.
Bygglov 80 procent av de som söker bygglov ska känna sig nöjda med avdelningens myndighetsutövning (bemötande, service samt handläggning).
Målet är uppfyllt. Bygglovalliansens enkätundersökning 2008 visar att 82 procent av de som söker bygglov känner sig nöjda.
Verksamhetsmått och nyckeltal 2008 Miljö- och hälsoskydd Bygglovremisser
2007
2006
0
18
56
161
194
181
Miljö- och naturskyddsremisser
4
3
11
Besiktningar av prövningspliktiga företag
2
5
5
136
169
224
14
14
12
Anmälningsbeslut enligt miljöbalken
Miljöskyddstillsyn (tillsynsbesök) 1) Bostadstillsyn (tillsynsbesök) 2) Djurskydd (tillsynsbesök)
47
39
21
209
176
47
Offentliga lokaler (tillsynsbesök)
85
79
74
Avfallsärenden (inklusive dispenser)
88
88
52
Detaljplaner
15
20
13
Bygglov, antal delegeringsbeslut
493
597
340
Kontrollplaner, antal delegeringsbeslut
279
376
206
Livsmedelstillsyn (tillsynsbesök)
Bygglov
1) Innefattar inte avfallstillsyn. 2) Dessutom tillkommer ett antal klagomål som vidarebefordrats till fastighetsägaren men inte blivit ärenden. Dessa är inte registrerade
80
Järfällabygdens Hus AB Ordförande: Johnny Lennström (M) VD: Olof Lindholm Antal årsarbetare: 64
Företagets uppdrag
Ändamålet med bolagets verksamhet är att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Ägardirektiv som fastställdes på ordinarie bolagsstämma 2003 gäller med mindre revideringar i januari 2006 och januari 2007 och innebär bland annat följande: • • • • • • •
Resultaträkning (mnkr)
2008
2007
487,0 –219,8 –128,2 –53,7 3,2 –73,1
469,6 –211,2 –108,2 –53,5 2,3 –70,0
15,4
29,0
Resultat före skatt
10,0 25,4
–7,1 21,9
Skatter - aktuell skatt - uppskjuten skatt
–7,2 –0,2
–6,7 –2,1
Årets resultat
18,0
13,1
Nettoomsättning Kostnader, drift Kostnader, underhåll Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader
ekonomiska mål med en soliditet på 17 procent, årligt resultat på 25 mkr samt att lämna utdelning till ägaren förvalta beståndet på affärsmässiga grunder medverka till goda boendemiljöer boendeinflytandet och miljöarbetet skall stärkas samverkan med kommunen i boende för grupper med särskilda behov samarbete med Stockholms Stads Bostadsförmedling för förmedling av bostäder företagets dominerande ställning på hyresbostadsmarkna- den i Järfälla bör på sikt minska
Resultat efter finansiella investeringar Bokslutsdispositioner
Ekonomi
Årets resultat före skatt uppgår till 25,4 mkr. Resultatet uppfyller den nivå som ägardirektiven anger.
Balansräkning (mnkr)
Omfattande stamrenoveringar pågår i fastighetsbeståndet och en kraftig ökning av underhållet har gjorts. Underhållsnivån ligger på 244 kr/m² (205 kr/m² år 2007), vilket är en nödvändig och bra nivå. Detta har möjliggjorts genom upplösning av periodiseringsfond. Reparationskostnaderna ökade på grund av ett antal större brand- och vattenskador under året.
2008
2007
Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar
2 187,6 96,6
2 195,8 80,2
Summa tillgångar
2 284,2
2 276,0
Eget kapital och skulder Eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder
413,3 34,2 30,1 1 696,1 110,5
397,0 44,2 29,8 1 704,1 100,9
Summa eget kapital och skulder
2 284,2
2 276,0
Tillgångar
El- och renhållningskostnaderna har ökat genom taxehöjningar medan den milda vintern gav låga värmekostnader. Avskrivningsnivån är oförändrad (skattemässiga 2 %). Soliditeten är 19,2 procent (föregående år 18,8 %).
Marknad
Uthyrningen av bostäder har varit bra med i stort sett inga vakanser.
Förvaltad volym
Efterfrågan på lokaler är tillfredsställande.
Ytor m2
Efterfrågan på p-platser har varit stabil och vakansgraden relativt oförändrad, ca 10 procent.
Bostäder Lokaler
Investeringar - produktion
Årets investeringar är 45,0 mkr (föregående år 64,5 mkr).
81
462 300 66 500
2007
2008 Ytor m2
antal
6 170 459 800 515 66 400
6 136 483
antal
Personalredovisning Personalstruktur
Under 2008 hade kommunen 3 778 månadsavlönade personer, motsvarande 3 352 årsarbeten. Därutöver fanns cirka 660 personer som var timavlönade. Antalet månadsavlönade personer ökade med drygt 4 procent jämfört med 2007. Antalet timanställda omräknat till årsarbete ökade med 11 procent. Nästan hälften av kommunens anställda arbetade inom förskolan och skolan och nästan 20 procent inom vård och omsorg. Drygt 10 procent arbetade inom administration och teknikarbete, drygt 3 procent arbetade inom kultur- och fritidssektorn. Av kommunens anställda var 78 procent kvinnor och 22 procent män. Andelen tillsvidareanställda uppgick till 87 procent. Andelen heltidsanställda uppgick till 78 procent och sysselsättningsgraden till 92 procent. Både andelen heltidsanställda och sysselsättningsgraden minskade något jämfört med år 2007. Andelen helt frånvarande eller lediga minskade med 10 procent jämfört med föregående år.
Åldersstruktur (%) Åldersgrupp 20–29 30–39 40–49 50–59 60 >
2008
2007
2006
8 20 26 28 19
8 19 26 29 18
9 18 25 30 18
Åldersstruktur Andelen anställda som var mellan 30–49 år uppgick till 46 procent, en något högre andel jämfört med föregående år. De flesta tillhörde åldersgruppen 50-59 år. Andelen anställda som var 60 år och äldre var något högre jämfört med föregående år. Medelåldern hos kommunens anställda uppgick liksom tidigare år till 46 år .
Bilder från 2008: Kontaktcentrum ● Fältarbetare i centrum ● Information Järfälla. ● Prisutdelning i stegtävling
Foto Mikael Nasberg
Personalrörlighet Andelen tillsvidareanställda som avslutade sin anställning i kommunen uppgick liksom tidigare år till nio procent. Andelen som började sin anställning i kommunen, externt rekryterade, uppgick till 10 procent. Det är en ökning jämfört med 2007 med fyra procentenheter.
Personalpolitiska insatser
Lön Antalet löneutbetalningar uppgick till 4757 stycken per månad, motsvarande cirka 84,2 miljoner kronor i löneutbetalningar per månad (exklusive PO). Sjuklöneutbetalningarna uppgick till cirka 1,2 miljoner kronor per månad.
Den nya personalpolitiska handlingsplanen har lanserats och förankrats. Ett antal frukostmöten anordnades för chefer för att sprida innehållet och med möjlighet till att ställa frågor och diskutera.
Utgångspunkten under året har varit den nya personalpolitiska handlingsplanen för åren 2008–2011. Den uttrycker arbetsgivarens värderingar, framtidsbilder samt övergripande mål och aktiviteter som ska genomföras under perioden för att understödja utvecklingen i enlighet med målen.
Utvecklingsaktiviteter som bedrevs under året var främst kopplade till områdena Medarbetarskap, Chefs- och ledarskap, Jämställdhet och Mångfald samt Uppföljning av det personalpolitiska målet.
Medellönen för kommunens månadsanställda uppgick till 24 268 kr per första november 2008. För kvinnorna uppgick medellönen till 23 909 kronor och för männen uppgick den till 25 505. Kvinnornas medellön uppgick liksom föregående år till 94 procent av männens.
Nya IT-verktyg för systemutveckling inom personalområdet var också en betydande utvecklingsinsats under året.
Väsentliga personalförhållanden
Strukturförändring i lönesystemet Omfattande arbete med omstrukturering av kodsystem och organisationsträd i lönesystemet genomfördes under året. Organisationsträdet omstrukturerades till en beställar- och utförarorganisation. Ett nytt nationellt kodsystemet infördes – AID (arbetsidentifikation kommuner och landsting). Det är ett system för gruppering av arbetsuppgifter. Syftet med AID är att kunna analysera lönebildningen på central och lokal nivå samt att ge underlag för viss planering. Därutöver ger statistiken allmän information om personalstruktur, lönestrukturer och sysselsättning.
Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetad tid Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick till 7,4 procent för hela året och blev därmed en procentenhet lägre jämfört med 2007. Om ”tidsbegränsad sjukersättning” exkluderas i beräkningen uppgick sjukfrånvaron till 5,6 procent för hela året, en minskning med knappt en procentenhet jämfört med 2007. Andelen sjukfrånvaro som omfattade ”60 dagar och mer” uppgick till drygt 66 procent, en sänkning motsvarande tre procentenheter jämfört med 2007. Kvinnornas sjukfrånvaro blev drygt åtta procent och var liksom tidigare år dubbelt så hög som männens. Sjukfrånvaron var högst hos åldersgruppen 50 år och äldre. Andelen som inte sjukskrev sig någon gång under året uppgick till 32 procent.
Delvis nya grupperingar i verksamhetsområdena har tillkommit. På grund av detta görs ingen jämförelse mot tidigare år för verksamhetsområdena.
Andel anställda med tidsbegränsad sjukersättning uppgick till nästan fyra procent, vilket är något lägre jämfört med 2007. Anställda med sjuk- eller aktivitetsersättning uppgick till 1,5 procent, vilket var 3,5 procentenheter lägre jämfört med 2007.
Medarbetarskap Introduktion för nyanställda Introduktion för nyanställda med busstur i kommunen anordnades vid två tillfällen. Omkring 90 nyanställda deltog. Vid introduktionen ges kommunövergripande information av kommundirektör, personaldirektör samt förvaltningschefer.
Personalkategorierna inom ”Förskolan” hade allra högst sjukfrånvaro och därefter kom personalkategorierna inom ”Teknik”.
Medarbetarakademin Medarbetarakademins omgång fyra avslutades under våren. Omgång fem startade i oktober för 24 deltagare. Medarbetarakademin sker i samarbete med Nacka och Sollentuna kommuner.
Sjukfrånvaro i % av arbetad tid Personalkategorier Förskola Skola Vård och omsorg Fritid och kultur Teknik Administration
2008
2007
10,2 5,1 7,0 6,2 9,7 4,9
11,4 5,7 9,3 7,4 9,6 6,3
2006
Information för blivande pensionärer Informationstillfällen för blivande pensionärer anordnades vid ett antal tillfällen under året, något som är mycket uppskattat. Informationstillfället, som är en heldag, tar upp frågor om den allmänna pensionen, pensionärsföreningarnas verksamhet, tjänstepensionen samt arv och testamente.
12,9 6,8 10,8 6,7 8,7 6,4
83
Föreläsningar och seminarier Kommunikation och Bemötande Pilotföreläsningar anordnades i ämnet ”Kommunikation och Bemötande” för vissa delar av organisationen med en uttalad servicefunktion. Utgångspunkten var det kommungemensamma åtagandet att öka medvetenheten om vikten av god kommunikation och bemötande inom kommunen och gentemot invånarna. Ledorden är ”Respekt, Lyhördhet och Tillgänglighet”.
Nytt samarbetsprojekt Ett nytt projekt kring jämställdhetsintegrering planerades i samarbete med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Värderingar i arbetslivet Genom nätverket ”Värderingar i arbetslivet”, där Järfälla kommun, Näringslivet och Svenska kyrkan deltar, anordnades två föreläsningar med efterföljande seminarier på temat ”Mångfald ger lönsamhet” och ”Coachande och lösningsfokuserat förhållningssätt”.
Projektutbildning Några omgångar av både en projektkunskapsutbildning och en projektledarutbildning har genomförts under året, som bygger på kommunens gemensamma projektmodell.
FAIR-kompetensförsörjning
Fair- kompetensförsörjning, som omfattar kompetensutveckling, rekrytering och kompetensväxling, introducerades med hjälp av den nya personalpolitiska handlingsplanen. En översyn av kommunens rekryteringsguide gjordes för att säkerställa att den lever upp till Fair-konceptet.
Lunch- och middagsbio I samarbete med Järfälla kultur erbjöds kommunens anställda ”personalbio” vid fyra tillfällen under året.
Chefs- och ledarskap Chefsintroduktion Under våren genomfördes den femte omgången av Chefsintroduktion för nya chefer. Den har omfattat fyra dagar och handlar om kommunens organisation styrning och ledning samt en baskurs i Arbetsmiljö. I december startade en ny omgång av chefsintroduktionen. Denna gång i en ny modell som kommer att pågå en gång/månad under ett år.
Offentliga jobb Det webbaserade annonserings- och rekryteringsverktyget ”Offentliga Jobb” infördes successivt i hela organisationen. All rekrytering sköttes via webbverktyget. I slutet av året tillkom även en funktion med möjlighet att skapa tidningsannonser via Offentliga Jobb. Därmed kunde hela rekryteringskedjan skötas av respektive enhet och chef.
Chefsakademin I mars avslutades första omgången av Chefsakademin. Utbildningen pågår under ett år och är ett samarbete mellan Järfälla, Nacka och Sollentuna - ett utvecklingsprogram för ledarskap i framkant. Erfarna chefer träffas för att bland annat få nya impulser från forskare, chefer och andra inspiratörer. Erfarenheterna från utbildningen har varit mycket positiva och i december utgick inbjudan till omgång två.
Arbetsmiljö
Arbetet med att minska sjukfrånvaron har intensifierats bland annat för att ta nya krafttag för att minska sjukfrånvaron. Rehabguiden har reviderats och samverkansmöten med personalkonsulter, försäkringskassan och Järfällahälsan har genomförts för att informera om nya bestämmelser och löpande diskutera praxis. Systemstödet Adato Systemstöd för sjukskrivningar och rehabilitering (Adato) inköptes under året och prövades som en testverksamhet. Vid uppföljningar har alla varit mycket nöjda med systemet, framför allt med den överblick man får över alla sina sjukskrivningar.
Ledarskapsakademin Ledarskapsakademin avslutade sin fjärde omgång i juni med en Grand Finale där bland annat Romeo & Julia kören ledde övningar med chefer och Ledarskapsakademins deltagare. Ledarskapsakademin är en tre terminers ledarförberedande utbildning i samarbete med Nacka, Norrköping, Linköping och Sollentuna. Programmet omfattar övergripande kommunkunskap, personlig utveckling och ledarstilar, etik och förhållningssätt, att leda mångfald samt ledarskap i en föränderlig värld. De tretton deltagarna kom från förskola, skola, vård och omsorg, socialförvaltning, bygg och miljö och kommunledningskontoret.
Arbetsprocessen innebär att samtliga personer som är sjuka mer än 28 dagar i sträck eller vid 6 tillfällen under 12 månader överförs till systemet, samtidigt som ett mail skickas automatiskt till ansvarig chef. Systemet fungerar sedan som en ”journal” där aktiviteter och anteckningar förs in. Syftet med systemet är att få en överskådlig och säker hantering i rehabiliteringsärenden, samt att detta i förlängningen ska leda till en lägre sjukfrånvaro. Kommunens rehabiliteringsguide finns inlagd i systemet och det uppdateras kontinuerligt med Försäkringskassans regler.
Mångfald och Jämställdhet
Under året bedrevs projekt under rubriken ”Jämställdhetsintegreringen” i några verksamheter. Ett nytt frågeområde i personalenkäten arbetades fram under rubriken ”Mångfald och Jämställdhet” . Frågeområdet belyser organisationsklimatet och är underlag för att få fram mångfalds- och jämställdhetsplan såväl centralt som lokalt.
Lönebildning Löneöversyn Årets löneöversynsförhandlingar med samtliga fackliga organisationer var i huvudsak klara i god tid före sommaruppehållet. Vårdförbundet blev klart senare som en konsekvens av förbundets stridsåtgärder, som dock inte berörde vår kommun.
84
Uppföljning och måluppfyllelse Personalpolitiska målet Det personalpolitiska målet är att minst 80 procent av kommunens anställda ska anse att kommunens personalpolitiska inriktningsmål uppfylls. Målet mäts genom en kommungemensam personalenkät som genomförs vart annat år under hösten. Enkäten utgår från sju frågeområden med ett antal underfrågor. Indextalet är andel positiva svar.
Förbättringsområden som framträder gäller främst lönekriterier, återkoppling och motivering till lönen, frågor om kompetensutveckling samt en arbetsorganisation som motverkar stress och ger möjlighet till återhämtning. Målet för sjukfrånvaron Sjukfrånvaro mäts årligen genom antal sjukfrånvarotimmar i förhållande till arbetad tid. Arbetsgivarens mål för sjukfrånvarons omfattning år 2008 är att den totala sjukfrånvaron ska ligga i nivå med länsgenomsnittet. Kommunens sjukfrånvaro uppgick totalt till 7,4 procent och länsgenomsnittet preliminärt till 7,2 procent. Därmed kom kommunens sjukfrånvaro att hamna något över snittet och målet uppnåddes närapå.
Personalenkäten 2008 genomfördes under veckorna 45, 46 och 47. I december presenterades det kommunövergripande resultatet på stora chefskonferensen. Personalenkäten visade liksom föregående mätning 87 procent positiva svar. Det personalpolitiska målet uppnåddes därmed med god marginal på kommunnivå. Totalt inkom 2 614 svar vilket motsvarade 79 procent svarsfrekvens, en sänkning med fyra procentenheter jämfört med 2006.
Personalnyckeltal
2008
Antal personer hel- och deltidsanställda Antal årsarbetare varav chefer
2007
2006
3 778 3 352 253
3 614 3 245
3 615 3 249
78 22 46 46 46 45 46 45 87 89 79 78 76 84 92 92 94
77 23 46 47 46 45 45 43 86 88 79 80 77 88 93 92 95
77 23 46 47 46 44 44 43 84 86 76 79 77 87 93 92 95
32 28 43 5,6 6,3 3,3 3,8
31 28 45 6,0 6,7 3,6 4,1
33 29 45 6,7 7,4 4,5 3,3
9 10
9 6
8 6
24 268 23 909 25 505 94
23 051 22 706 24 226 94
22 459 22 185 23 355 95
Personalstruktur
Andel kvinnor (%) Andel män (%) Medelålder (år) kvinnor män Andel av åldersgruppen 30–49 år (%) kvinnor män Andel tillsvidareanställda (%) kvinnor män Andel heltidsanställda (%) kvinnor män Sysselsättningsgrad (%) kvinnor män
Sjukfrånvaromönster
Ingen sjukfrånvaro (%) kvinnor män Sjukfrånvaro exklusive tidsbestämd sjukersättning (%) kvinnor män Andel med tidsbegränsad sjukersättning (%)
Personalrörlighet
Andel som slutat i kommunen (%) Andel som börjat i kommunen (%)
Lön
Medellön (kr) kvinnor män Kvinnors lön av männens (%)
85
Miljöredovisning Sammanfattning
Trenden för miljön i kommunen är fortsatt positiv. Utsläppen av luftföroreningar från kommunen som helhet fortsätter att minska. Minskningen beror i huvudsak på minskade utsläpp från arbetsmaskiner. Kunskapen om utvecklingen av bullersituationen är däremot bristfällig och uppföljningen på detta område skulle behöva förbättras framöver. Kommunens tredje fokusområde inom miljön är hållbar utveckling, där är utvecklingen mer diversifierad. Energianvändningen per person i kommunen är i stort sett oförändrad. Andelen förnyelsebara energikällor i fjärrvärmen är fortsatt hög, 93,4 %. Avfallsmängden per person och år fortsätter minska, medan mängden insamlat farligt avfall och mängden avfall till återvinningscentralen ökar. Under 2008 har inga nya dagvattendammar uppförts eller enskilda avlopp åtgärdats. Antalet miljöcertifierade och miljödiplomerade företag i kommunen fortsätter att öka, främst genom miljödiplomeringsverksamheten.
Järfälla kommuns miljödiplomeringsverksamhet utgör grunden för kommunens miljöledningssystem. Grundkravet i miljödiplomeringen är att lagar och förordningar, som är relevanta för verksamheterna, ska följas och dessutom ska man ständigt sträva efter att förbättra verksamheten miljömässigt. En miljöplan antogs av kommunfullmäktige i mars 2005. Miljöplanen har tre prioriterade områden; hållbar utveckling, minskande bullerstörningar och minskande luftföroreningar. Under respektive målområde finns prioriterade aktiviteter som ansvariga nämnder ska arbeta med. Järfälla kommuns miljöarbete ska bidra till att de 16 nationella miljökvalitetsmålen kan nås.
Miljöredovisning – nyckeltal
Miljöredovisningen visar effekterna av miljöarbetet med hjälp av bland annat siffror och nyckeltal, dels redovisade för kommunen som geografiskt område, dels redovisade för kommunen som organisation. Nyckeltalen gör det möjligt att påvisa förändringar över tiden samtidigt som miljöpåverkan inom olika områden synliggörs. Trenderna i återkommande miljöredovisningar ger underlag för en miljörevision där uppnådda resultat i miljöarbetet jämförs mot gällande effektmål. Resultatet ligger sedan till grund för beslut om korrigeringar, exempelvis kvalitetshöjningar i miljöarbetet eller justeringar av målnivåer.
Kommunens eget miljöarbete fortsätter främst i miljödiplomeringens regi. En viss avmattning kan skönjas under 2008 då antalet medarbetare som genomgått miljöutbildning och antalet uppnådda miljödiplom minskat något i verksamheten. Energianvändningen i kommunens lokaler fortsätter för tredje året i rad att minska, både totalt och per kvadratmeter. Endast elanvändningen per kvadratmeter inom vårdboende och vattenförbrukningen på sportanläggningarna ökade under 2008. Avfallsåtervinningen och andelen inköpta ekologiska livsmedel är i princip oförändrade.
Prioriterat område: Luft
Nationella miljökvalitetsmål: Frisk luft. Levande sjöar och vattendrag. Begränsad klimatpåverkan.
Inledning Miljöpolicy, miljödiplomering och miljöplan Grunden för miljöarbetet i Järfälla kommun: I avsikt att ta fram de viktigaste miljöaspekterna gjordes en miljörevision 2001. Den presenterades för kommunstyrelsen i juni 2001 och kommunfullmäktige beslutade i mars 2002 om miljöpolicy, övergripande miljömål samt effektmål för miljöledningsarbetet. Policyn utgår från grundsynen att ekologisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling hänger ihop. Därför eftersträvas ett samhälle där kretsloppen fungerar och de ekonomiska, ekologiska och sociala systemen är i balans och där engagerade och kunniga järfällabor aktivt främjar en hållbar utveckling. Utveckling och miljö ska utvärderas med människans intressen som utgångspunkt.
Utsläppen av luftföroreningar som genereras inom kommunen som helhet fortsätter att minska. Under 2007, som är uppföljningsåret för dessa parametrar, beror minskningen i huvudsak på minskade utsläpp från arbetsmaskiner. Utsläppen för arbetsmaskiner är osäkra och bygger på SCB statistik över bränsleleveranser till olika förbrukarkategorier. Dieselleveranser som kan hänföras till användning av arbetsmaskiner har minskat i Järfälla kommun jämfört med år 2006. Inom energisektorn har det även skett minskade utsläpp av svaveldioxid samt koldioxid. De miljökvalitetsnormer som finns uppsatta för luftföroreningar, och som enligt lag inte får överskridas, klaras inom kommunen. Uppföljning Utsläpp till luft av kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2), koldioxid (CO2), partiklar (PM10) och flyktiga ämnen (VOC) i ton per år i Järfälla kommun, från samtliga utsläppskällor
Järfälla kommun ska medverka till ett uthålligt samhälle genom att: • betrakta lagar och förordningar som minimikrav och ständigt bedriva förbättringsarbete utifrån nationella, regionala och lokala miljömål • arbeta för uthållig resursanvändning samt integrera miljöfrågor som en naturlig del i arbetet • kommunicera miljöfrågor med invånare, brukare, anställda, leverantörer, utförare och övriga intressenter
86
Utsläpp NOx
2007
2006
2005
300
400
430
SO2
10
20
20
CO2
83 000
91 000
94 000
PM10
120
140
140
VOC
580
650
700
Kolväten Den största källan till flyktiga organiska kolväten är vägtrafiken. Kolväten tillsammans med kväveoxider ger upphov till marknära ozon. Vissa kolväten är dessutom cancerframkallande. En miljökvalitetsnorm finns för bensen i utomhusluft . Normen för årsmedelvärdet för bensen är 5 μg/m3 och får inte överskridas efter den 31 december 2009. Miljökvalitetsnormen klaras i alla områden i Järfälla. Halterna av bensen minskar i luften. Förbättringen beror sannolikt på personbilarnas katalytiska avgasrening samt att bensenhalten i bensin har begränsats från och med år 2000.
Siffrorna bygger på beräkningar av SLB-analys(Stockholms luft- och bulleranalys) på inlämnade uppgifter från kommunen och större företag samt statistik från SCB.
Koldioxid (CO2) ”Fossil koldioxid”, som bildas vid förbränning av olja, påverkar klimatet globalt. Även för koldioxid kan en minskning noteras jämfört med tidigare år. Det förklaras av att Säbyverket numera eldar med träpulver och bioolja.
De senaste två decennierna har synen på luftföroreningars skadeverkningar skärpts avsevärt. Studier visar att det finns tydliga samband mellan negativa effekter på människors hälsa och halter av olika föroreningar i utomhusluften. Effekterna har visat sig uppstå vid lägre nivåer än man tidigare trott. För att nå de värden som finns för skydd av hälsa, vegetation och kulturminnen krävs stora utsläppsminskningar av både kväveoxider och flyktiga organiska ämnen såväl i länet som i hela Europa. Kommunens ansvar är att se till att planeringsarbetet, och då framför allt den långsiktiga planeringen, säkerställer uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna och verkar för att uppfylla miljökvalitetsmålen.
Partiklar (PM10) Partiklar består av olika ämnen och är olika stora. De bildas vid all förbränning men också genom mekaniska processer som till exempel vägslitage. I Stockholms län är trafiken den viktigaste källan men partiklar förs även till Sverige med vindar från andra länder. Det finns ett klart belagt samband mellan höga halter partiklar och sjukhusinläggningar. På lång sikt kan man se en förhöjd dödlighet i områden med höga halter partiklar.
Kväveoxider (NOx) Kväveoxider kommer till största delen från vägtrafiken men även från annan förbränning av till exempel olja. Kväveoxider kan orsaka andningssjukdomar och skador på lungvävnad. Dessutom bidrar de till försurning och övergödning av mark och vatten. Det finns miljökvalitetsnormer och mål för kväveoxider. I Järfälla klaras miljökvalitetsnormen överallt. Även det svenska delmålet för ”Frisk luft” klaras. Under de senaste tjugo åren har halterna av kväveoxid minskat vilket främst beror på katalytisk avgasrening för nya personbilar. Minskningen kommer troligen att stanna av då bilparken är utbytt.
Miljökvalitetsnormen för partiklar innebär att medelvärdet under det 36:e värsta dygnet inte får vara högre än 50 µg/m3. I Järfälla överskrids inte detta värde. Längs E18 är halterna förhöjda men minskar snabbt med avståndet från vägen tack vare utspädningen. Miljökvalitetsnormen klaras med god marginal i övriga delar av Järfälla. Ozon Marknära ozon är en sekundär luftförorening. Det bildas genom kemiska reaktioner framför allt med kväveoxider och kolväten. Dessa reaktioner ökar i intensitet vid höga temperaturer och starkt solsken. Ozon kan orsaka andningssvårigheter, nedsatt lungfunktion, astma, ögonirritation, nästäppa och försämrat immunförsvar mot förkylningar och andra infektioner. Det kan även skada växter och träd och fördärva gummi och textilier.
Kartläggning baserad på mätningar och beräkningar av kvävedioxid (NO2) i kommunen visar dock att halterna längs E18 fram till Kallhäll ligger över den nedre utvärderingströskeln för gällande miljökvalitetsnormer, det vill säga mellan 48 och 36 μg NO2/m³. Längs de mest trafikerade vägarna ligger halterna under den nedre utvärderingströskeln, det vill säga halter mellan 24 μg/m³och 36 μg NO2/m³. Övriga delar av kommunen har halter under 24 μg/m³.
Halterna i Stockholmsregionen beror i huvudsak på utsläppen i Europa och generering under transporten till Sverige. Under våren kan höga halter uppkomma. Halterna ökar med avståndet från stadskärnans mitt. För Järfällas del innebär det att halterna är relativt höga. För länet överskreds miljökvalitetsnormen för skydd av hälsa vid bakgrundstationerna (utanför innerstaden) men klarades i innerstaden. Miljökvalitetsnormen för skydd av växtlighet klarades på samtliga stationer. Det nationella miljömålet för Frisk luft överskreds. Ozonhalterna i Europa har i grova drag fördubblats sedan 1940-talet. I Sverige liksom i Europa som helhet har halterna stabiliserats.
Svaveldioxid (SO2) Svaveldioxid är det ämne som bidrar mest till försurningen av naturen och den successiva förstörelsen av byggnader. Utsläpp av svaveldioxid sker vid förbränning av olja och utsläppen håller sig relativt konstanta. Miljökvalitetsnormerna klaras med god marginal. Även det nationella delmålet för Frisk luft klaras. Anledningen till den snabba minskningen är främst sänkt svavelhalt i eldningsoljan samt minskad oljeanvändning. Utbyggnaden av fjärrvärme har dels inneburit att förbränningen blivit effektivare, dels att utsläppen sker på hög höjd så att utspädningen blir större. Planerade åtgärder i Europa gör det troligt att ytterligare minskningar av halten av svaveldioxid i tätorter kan förväntas fortsätta. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare i framtiden. 87
läckage av närsalter från främst åkermark och enskilda avlopp leder tidvis till kraftig algblomning som stör reningsprocessen. Även föroreningar från båttrafik, industrier, dagvattenutsläpp, renat avloppsvatten med mera hotar vattenkvaliteten. Det är nödvändigt att minska föroreningarna i dagvattnet. Förutom näringsämnen transporteras oljespill, tungmetaller och organiska föreningar med dagvattnet till Mälaren, de lokala sjöarna och vattendragen. För att rena sjövatten till dricksvatten tillsätts kemikalier enligt ovan redovisade mängder.
Prioriterat område: Buller
Nationellt miljökvalitetsmål: En god bebyggd miljö. Delar av kommunens bostadsområden är störda av buller från trafiken på vägar och järnväg. Bullerfrågan har nu prioriterats i kommunens miljöledningssystem. Som en följd av detta förväntas bullersanering ske planmässigt under kommande år. Kunskapen om bullersituationen inom kommunen är dock fortfarande bristfällig.
Dagvattenrening Under 2008 har inga nya dagvattendammar anlagts. Ett projekt för att minska biltvätt på gatorna har genomförts.
Uppföljning Antal bullersanerade hushåll/områden 2006: 4 st. 2007: 2 st. 2008: 4 st
Uppföljning Antal LOD-projekt/år
Under 2007 lades bullerdämpande asfalt på vägbanan längs vägsträckan Byleden – Barkarbybron på Skälbyvägen. Resultatet har utvärderats under 2008. Man har då kunnat konstatera en minskning på mellan 1-3 Decibel(A). Att inte minskningen blivit större kan delvis förklaras av att bilarnas faktiska medelhastighet har höjts på sträckan efter att den bullerdämpade asfalten lagts dit.
2006: 5 st. 2007: 1 st. 2008: 0 st
För att minska risken för att förorenat dagvatten rinner ut i Mälaren och andra vattendrag är det viktigt med rening. En metod är att dagvattnet tas om hand så nära källan som möjligt och renas genom dammar eller vegetation. Denna typ av rening kal�las lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). I kommunens dagvattenplan finns riktlinjer om att dagvatten i första hand ska omhändertas lokalt. Under 2008 har inga nya dammar för rening av dagvatten uppförts. Kommunen har genomfört en kampanj som heter ”Ren bil med rent samvete” där man uppmanar människor att tvätta sina bilar i ”gör-det-själv-hallar” eller biltvättar för att inte belasta dagvattnet med olja, tungmetaller m.m. som kommer tvättvattnet, bland annat delas rabattkuponger ut för att locka folk till biltvättarna.
Prioriterat område: Hållbar utveckling Vatten
Nationella miljökvalitetsmål: Levande sjöar och vattendrag. Ingen övergödning. Bara naturlig försurning. Giftfri miljö. Grundvatten av god kvalitet. Vattenanvändningen ökar per person och under 2008 har varken några nya åtgärder vidtagits mot förorenat dagvatten eller enskilda avlopp. Kemikalieanvändningen vid vattenproduktionen är i princip oförändrad utom för natriumbikarbonat som slutade användas under första halvan av 2008.
Energi
Nationella miljökvalitetsmål: Begränsad klimatpåverkan. Frisk luft. God bebyggd miljö. Ingen övergödning.
Dricksvatten Förbrukningen av vatten per person och dag ökade 2008 i förhållande till 2007. Den ökade vattenförbrukning beror troligtvis på att flödesmätare har installerats i systemet och att kommunen nu faktureras efter en faktisk förbrukning. Kemikalieanvändningen vid vattenproduktionen är i princip oförändrad utom för natriumbikarbonat som slutade användas under första halvan av 2008.
Energianvändningen (exklusive olja, bensin och diesel) per person och år är i stort sett oförändrad. Andelen som kommer från fjärrvärme har ökat. En orsak är den fortsatta bergvärmeutbyggnaden. En viss ökning av utsläppen av koldioxid, kväveoxider och stoft från produktionen av fjärrvärme har skett under 2008. Orsaken är att mer av energin har producerats via träpulver och bioolja. Den minskning av andelen förnybar energi i fjärrvärmeproduktionen som redovisas för 2008 beror på att elförbrukning till värmepumparna räknats in i årets statistik. Totala utsläppsmängden av koldioxid från fossila källor från fjärrvärmeproduktionen har däremot minskat.
Uppföljning Kommunens vattenförbrukning och kemikalietillsatser till dricksvatten ● total vattenförbrukning i kommunen (m3): 5 717 000 ● vattenförbrukning per person och dag (l) 241 ● aluminiumsulfat (råvatten.): 50 g/m3 ● vattenglas (råvatten): 2,1 g/m3 ● natriumbikarbonat (råvatten): 0,07 g/m3 ● klor (dricksvatten): 0,3 g/m3 ● ammoniumsulfat (dricksvatten): 0,3 g/m3 ● släckt, teknisk kalk (dricksvatten): 18,0 g/m3
Uppföljning
Energianvändning
Mälaren är länets största vattentäkt. Görvälnverket, som ligger i kommunen, producerar cirka 125 000 m3 rent vatten varje dygn som distribueras till 13 kommuner. Järfälla kommun är medlem i Mälarvårdsförbundet. Råvattnets kvalitet är bra men sårbar. Ut88
exkl. olja , bensin och diesel
2008
2007
Total förbrukning (GWh) varav el (GWh) varav fjärrvärme (GWH) Förbrukning/person och år (MWh)
960 661 299 14,9
944 676 269 14,9
Energianvändningen i samhället är starkt kopplad till många av dagens miljöproblem. Energiomvandlingen från fossila bränslen som till exempel olja till värme påverkar bland annat växthuseffekt, försurning och luftkvalitet i tätorten.
Naturvård, jord- och skogsbruk
Nationella miljökvalitetsmål: Levande skogar. Ett rikt odlingslandskap. Myllrande våtmarker. Ett rikt och växt- och djurliv. Andelen mark i kommunen som är skyddad som naturreservat och skogsmark som sköts genom miljömärkt skogbruk är oförändrad.
Järfälla fjärrvärmenät Värmen till fjärrvärmenätet i Järfälla produceras vid två olika produktionsanläggningar, Slammertorp samt Säbyverket. Tillsammans förses cirka 12 500 kunder/hushåll med värme i EONs 65 km långa fjärrvärmenät.
Uppföljning Reservatsskyddad skogsmark Av kommunalägd mark är 1195 hektar skyddad som naturreservat. Arealen är oförändrad sedan 1995. Där bedrivs landskapsvård med naturbete och manuella insatser, samt extensivt skogsbruk där naturvård och friluftsliv sätts före produktion.
Slammertorp producerar sin värme med två värmepumpar på vardera cirka 25 MW. Värmepumparna utnyttjar Mälarens vattentemperatur under hela året. Värmepumparna står i ett bergrum dit Mälarens vatten sugs upp och avger sin värme.
Andel FSC-certifierad skogsmark Den andel kommunalägd skog som är FSC-certifierad har hållit sig konstant på 38% under åren 2000 till 2008. FSC-certifieringen syftar till ett samhällsnyttigt, miljöanpassat och ekonomiskt livskraftigt bruk av skogen. FSC-standarden ger regler för hur en produktionsskog ska brukas så att hänsyn tas till såväl biologisk mångfald och känsliga ekosystem som fornlämningar och kulturella traditioner. Den FSC-certifierade andelen härrör från Järfälla kommuns delägarskap i Sollentuna Häradsallmänning som är en FSC-certifierad skogsägare. En del (cirka 73 hektar) av kommunens eget skogsinnehav utanför reservaten förvaltas av Skogssällskapet och brukas enligt FSC-standarden, dock utan att vara certifierad.
Säbyverket fungerar som spets- och reservkapacitetsanläggning för fjärrvärmenätet. Anläggning är i drift under kalla dagar samt vid eventuella driftstörningar i Slammertorp. Säbyverket har 3 stycken pannor på vardera 50 MW. En panna körs på vegetabilisk bioolja, en körs på träpulver och en på eldningsolja 4. Järfälla är gynnat av en hög andel förnybar energi i fjärrvärmeproduktionen. Det är dock viktigt att i den fortsatta samhällsutbyggnaden ägna energifrågorna stor uppmärksamhet så att det blir möjligt att nå nationella, regionala och lokala miljömål. Antal installationer av bergvärme i småhus ökar årligen. 2008 anmälde 92 fastighetsägare installation och totalt finns drygt 920 stycken anmälda. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen erfar att de flesta byter från oljepanna eller elpanna med vattenburet system. Detta medför sannolikt att koldioxidutsläppen minskar.
Miljöcertifierade företag
Antal miljöcertifierade företag i kommunen fortsätter öka, främst tack vare kommunens arbete med miljödiplomering. Antal miljöcertifierade företag är nu 80 stycken i kommunen.
Utsläppsdata från Säbyverket Emission Koldioxid (fossil), ton Koldioxid (från biobränsle), ton Svavel (från oljeeldning, både bioolja och fossil olja), kg Kväveoxider, kg Stoft, kg
2008
Uppföljning Antal miljöcertifierade företag i Järfälla (ISO 14001 eller EMAS)
2007
416
844
32 277
20 412
1 276
2 503
21 598
18 800
1 412
867
2006: 30 st. 2007: 31 st. 2008: 32 st.
Antalet miljöcertifierade företag enligt ISO och EMAS är lägre i kommunen än länsgenomsnittet. En av orsakerna till detta är att det lokala certifieringssystemet miljödiplomering har fått större genomslag bland företagen i kommunen.
Siffrorna är preliminära, slutresultat redovisas i E.ON:s miljörapport 2008.
Antal MiljöDIPLOMerade företag i Järfälla
Andel förnybar energi i fjärrvärmen Produktionsenhet Värmepumparna Säbyverket pulverpanna P12 + bioolja P11 Säbyverket oljepannor P11, P13 Inköpt mängd (förnybar energi) från Fortum Försäljning av fjärrvärme till Fortum Förnybar energi
Producerad mängd (MWh)
%
163 375
54,5
85 334
28,5
1 934
0,6
48 998
16,4
4 398 279 736
– 93,4
2006: 7 brons, 8 silver, 19 guld 2007: 2 brons, 9 silver, 18 guld 2008: 5 brons, 7 silver, 20 guld
Antalet företag som deltar i miljödiplomeringsprocessen har ökat med 5 st under 2008 till 48 företag från 43 deltagande 2007. Flera företag har under året avancerat till högre nivå i systemet, vilket är positivt.
89
Miljöarbete i kommunen
Energi och elförbrukning i kommunens lokaler Elförbrukningen i kommunens lokaler fortsätter att minska i omfattning. De tre sista åren har energiförbrukningen minskat för kommunens fastighetsbestånd och gatubelysning. Även energianvändningen per kvadratmeter minskar. Elanvändning och vattenförbrukning per kvadratmeter och år i vårdboende och för sportanläggningar har dock ökat. Andelen av kommunens fordonspark som går på drivmedlet EcoPar ökar.
Uppföljning Antal kommunanställda som genomgått miljöutbildning
Uppföljning Elförbrukning i kommunens lokaler 2006: Total elförbrukning 36,4 GWh 2007: Total elförbrukning 36,0 GWh 2008: Total elförbrukning 35,6 GWh
Miljöarbetet i kommunen är fortsatt aktivt. En viss avmattning kan dock skönjas då antalet utbildade och antalet miljödiplomeringar har minskat något. Under 2008 nås effektmålet för antalet anställda som genomgått miljöutbildning precis, medan antalet nya kommunala enheter som börjat miljödiplomeringen inte nådde upp till målet. Det senare beror på att endast ett fåtal enheter är kvar att introducera i miljödiplomeringen.
2006: 309 st. 2007: 240 st. 2008: 200 st.
Totalt sedan 2003; cirka 1650 anställda
Användning av värme i kommunens lokaler, förbrukning kWh/m2/år (fjärrvärme)
Utbildningen har en central roll i miljöarbetet. Med införandet av miljöledningssystem i kommunen 2002 sattes ytterligare fokus på miljöutbildningen.
Typ av anläggning Skolor Förskolor Vårdboende Sportanläggningar
Antal miljöDIPLOMerade kommunala enheter 2006: 17 brons, 9 silver, 7 guld 2007: 13 brons, 11 silver, 11 guld 2008: 4 brons, 5 silver, 7 guld
Total yta
Alla nämnder/förvaltningar har påbörjat miljödiplomeringen. Antalet verksamheter som deltar i miljödiplomeringsprocessen är i december 2008 58 stycken, en ökning med 7 verksamheter jämfört med december 2007.
Typ av anläggning Skolor Förskolor Vårdboende Sportanläggningar
164 000 m2
2006 93 193 81 247
Total yta
2007 89 182 80 269
2008 80 181 107 317
205 500 m2
Vattenförbrukning i kommunens lokaler, m3/m2/år
Uppföljning
Återvinning Metall Papper Wellpapp Pappförpackningar Plastförpackningar Glas Brännbart
2007 2008 153 134 128 84 144 120 299 242
Användning av el i kommunens lokaler, förbrukning kWh/m2/år (innefattar även elvärme)
Insamling för återvinning från kommunala verksamheter Mängden insamlat material för återvinning från kommunens verksamheter är i stort sett oförändrad. Under 2008 har dock mängden insamlad metall minskat.
Material (ton)
2006 162 151 114 305
2008
2007
32,2 104,5 167,7 12,9 7,2 2,0 34,6
47,5 98,5 148,0 12,0 6,7 1,7 34,5
Typ av anläggning Skolor Förskolor Vårdboende Sportanläggningar Total yta
2006 0,51 0,90 1,04 3,90
2007 0,51 0,81 1,06 6,12
2008 0,44 0,76 1,14 7,5
205 000 m2
Andel alternativbränsledrivna kommunala fordon 2006: 80.5%
2007: 74%
2008: 83%
I alla typer av verksamheter arbetar kommunen med källsortering. Inom barnomsorg och skola lär sig även eleverna med att sortera rätt och hur materialet kan återvinnas eller återanvändas.
I kommunen väljer vi ett syntetdiesel, EcoPar. Det är ett rent drivmedel för vanliga dieselmotorer, utvecklat och patenterat av EcoPar AB. Jämfört med dieselolja går utsläppen av många cancerogena ämnen ner med över 90 procent. Halterna av kvävedioxid i omgivningen går ner med upp till 50 procent.
Andelen ekologiska/kravmärkta livsmedel Den totala kostnaden för inköp av livsmedel till samtliga enheter i kommunen är 28,8 mnkr, varav 5,5 procent är ekologiska/ kravmärkta livsmedel.
Mängden sot minskar, och totala giftigheten på avgaserna minskar kraftigt. Nettoutsläppen av koldioxid går ner med 10–30 procent inräknat hela livscykeln enligt ISO 14040.
90
Kommunens kvalitet i korthet Under ett antal år har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) drivit olika projekt med syfte att stärka den kommunala ledningens arbete med att utveckla de kvalitativa aspekterna i styrning och uppföljning av verksamheterna. För att en kvalitetsredovisning ska innehålla information som ger de förtroendevalda god kunskap om kommunens kvalitet har olika verktyg utvecklats som stöd.
som deltog i projektet. Arbetet i projektet har bestått av att ta fram och prova lämpligheten i måtten genom att genomföra undersökningen i den egna kommunen. De 35 verksamhetsmåtten och utfallet för Järfälla och övriga deltagande kommuner 2007 redovisades bland annat i årsredovisningen för det året. Projektet som nu bytt namn till ”Kommunens kvalitet i korthet” har fortsatt även under 2008. De flesta kommuner som deltog i projektet 2007 har även deltagit 2008, dessutom har nya kommuner tillkommit. Totalt har 62 kommuner deltagit 2008.
Det har dock funnits behov av en fortsatt utveckling av dessa verktyg. Under 2006 började SKL utveckla ett enkelt verktyg där man, med 35 olika mått inom 5 områden som bedömts vara viktiga för kommuninnevånarna, ger en bild av kommunens (samlade) kvalitet.
Deltagande från Stockholms län är förutom Järfälla; Danderyd, Sigtuna, Södertälje, Tyresö, Vaxholm och Österåker. Bland övriga större eller jämförbara kommuner som deltagit finns bland annat: Borås, Eskilstuna, Knivsta, Kungsbacka, Lomma, Lund, Strängnäs, Örebro och Östersund.
Projektet har som syfte att utveckla en struktur för kvalitetsredovisning utifrån förtroendevaldas perspektiv och behov. Projektet bygger vidare på kunskap och erfarenhet från andra SKLprojekt såsom jämförande nätverk, kvalitativa årsredovisningar, kvalitetsbanker och liknande.
Under året har några verksamhetsmått tagits bort och några nya har tillkommit. Totalt har antalet mått ökat med 3 till 38. Nedan redovisas årets utfall för Järfälla (med 2007 års siffor inom parentes) samt det genomsnittliga utfallet för deltagande kommuner.
Under 2007 prövades och vidareutvecklades verktyget inom projektet ”kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning”. Järfälla var en av 43 kommuner från Lomma i söder till Piteå i norr
Din delaktighet och kommunens information
Indikatorer
Kommunens Resultat
Snitt nätverks kommuner
Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet?
%
81,2% (81,2 %)
79,4 % (78,9 %)
Hur god är kommunens information till medborgare?
Informationsindex %
69% (68 %)
59 % (55 %)
Hur väl möjliggör kommunen för sina medborgare att delta i kommunens utveckling?
Index % av 63 poäng
52% (60 %)
45 % (47 %)
Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet?
Index SCB enkät av 100 poäng
45% (43 %)
42 % för 27 kommuner (42 %)
Föregående års siffror inom parentes
91
Din kommuns tillgänglighet
Indikatorer
Kommunens Resultat
Snitt nätverks kommuner
Hur många medborgare får svar på en enkel epost fråga inom två dygn?
%
83% (72 %)
76 % (72 %)
Hur stor andel av medborgarna fick kontakt med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga?
% antal kontakt
42% (60 %)
51 % (60 %)
Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga?
% gott bemötande
55% (86 %)
64 % (84 %)
Hur många timmar/vecka har kommunens huvudbibliotek öppet utöver tiden 08-17 på vardagar?
Antal timmar per vecka
19 tim (19 tim)
11 tim (12 tim)
Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden 08-17 på vardagar?
Antal timmar per vecka
26 tim (26 tim)
24 tim (26 tim)
Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskolan har fått plats på önskat placeringsdatum?
%
87% (71 %)
80 % (81 %)
Hur lång är väntetiden i snitt för de som inte fått plats på önskat placeringsdatum för sitt barn inom förskoleverksamheten?
Antal dagar
23 dagar (61 dagar)
22 dagar (29 dagar)
Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats?
Antal dagar
17 dagar (30 dagar)
48 dagar (53 dagar)
Trygghetsaspekter i Din kommun
Indikatorer
Kommunens Resultat
Snitt nätverks kommuner
Hur trygga känner sig medborgare i kommunen?
Index SCB enkät av 100 poäng
47% (41 %)
53 % för 25 kommuner (50 %)
Antal per tusen
0,6 (0,5)
0,8 (1,1)
Hur många olika medarbetare besöker en hemtjänsttagare i snitt under 14 dagar?
Antal medarbetare
10st (13 st)
13 st (13 st)
Hur många barn/personal är det i snitt i kommunens förskolor?
Antal barn per personal
5,5 barn (5,2 barn)
5,3 barn (5,3 barn)
Hur många myndighetsbeslut som ändrats på grund av överklagande i första ledets instans?
Föregående års siffror inom parentes 92
Din kommuns effektivitet
Indikatorer
Kommunens Resultat
Snitt nätverks kommuner
Vilka resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? (2007)
Skolindex. Placering av 290
188 (140)
129
Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? (2007)
Skolindex. Placering av 290
235 (241)
133
Vilket resultat når de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av? (2007)
Skolindex. Placering av 290
178 (153)
133
Hur effektiva är de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av? (2007)
Skolindex. Placering av 290
176 (171)
141
Vilket resultat når elever i årskurs 5 i kommunala skolor i de nationella proven? Medel (2008)
Skolindex. Placering av 290
91
86
Vilken servicenivå har kommunens äldreboende? (%) (2008)
Äldreomsorgsindex % av 65 poäng
69
68
Vad kostar en plats i kommunens äldreboende i förhållande till servicenivå? (2007/2008)
Kr/kvalitetspoäng
14 587
12 142
Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boendet? (2008)
Indexpoäng av 100 möjliga
59
70
Vilken omsorgs- och servicenivå har kommunens hemtjänst? (%) (2008)
Hemtjänstindex % av 67 poäng
67
59
Kr/kvalitetspoäng
2 230
3 994
Indexpoäng av 100 möjliga
73
75
Vad kostar en plats i kommunens hemtjänst förhållande till omsorgs- och servicenivå? (2007/2008) Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (2008) Föregående års siffror inom parentes
93
Din kommun som samhällsutvecklare
Indikatorer
Kommunens Resultat
Snitt nätverks kommuner
%
3,5
1,2 (1,0)
%
79,4 (77,6)
79,9 (77,0)
Antal per 1 000 invånare
6,8 (7,6)
6,0 (6,0)
Antal
982 (149)
315 (25)
%
4 (4)
4 (4)
52 (70)
130
Dagar/år
36,6 (38,3)
41,5
Hur stor är andelen miljöbilar av kommunens totala antal bilar? (2008)
%
77
29
Hur stor är andelen inköpta ekologisk livsmedel? (2007)
%
5
5
Hur stor är pappersanvändningen i kommunen? (2007)
kg/årsarbetare
15
16
Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (2006-2008)
Index poäng av 100 möjliga
65 (60)
64 (61)
Hur många fler invånare har kommunen fått under de fem sista åren? (%) (31 dec 2002 - 31 dec 2007) Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? (2007) Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? (första halvåret 2008) Hur många fler förvärvsarbetande har tillkommit/ försvunnit i kommunen? (2007) Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? (2007) Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? Totalranking (2008) Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? (2007)
Föregående års siffror inom parentes
94
Revisionsberättelse
Revisionsberättelse för Järfälla kommun undertecknad av kommunens revisorer.
95
Järfälla kommun • Årsredovisning 2008 Tryck: Jakobsbergs tryckeri • April 2009 Text och form: Järfälla kommuns ekonomiavdelning & informationsenhet
Ängsjö friluftsområde är ett omtyckt utflyktsmål med strandpromenad, grillplatser, servering, motionsspår, bastu och stugor för övernattning. Kallhällsbadet är ett utomhusbad intill det nya Mälarnära bostadsområdet Bolinder Strand. Görvälns slott från 1600-talet erbjuder konferens, övernattning, bröllop, weekend eller middag i nyrenoverade lokaler. Gårdsmiljön är unik då alla byggnader finns bevarade. En park i den engelska traditionen innehåller skulpturer, ett hundratal olika träd och buskar samt kryddgård.
Säbysjön är en känd fågelsjö med cykel- och gångstigar och grillplatser runt sjön. För fågelskådning finns fågeltorn. Vid sjön finns också Säby gård som är Järfällas huvud entré till Järvafältet.
Bruket har en liten badvik, servering och uthyrning av båtar.
Jakobsbergs Centrum har ett 100-tal butiker, bibliotek, konsthall, biograf samt en galleria.
Görvälnbadet är kommunens största utomhusbad.
Barkarby Handelsplats, ett av Storstockholms största handelscentrum.
Koffsan är en liten holme vars sjökrog 1731 fick celebert besök av Carl von Linné. På en halvtimme hade han inventerat alla växter och skapat Flora Kofsöensis. Kroggrunden grävdes ut 1993 och fynden finns att beskåda på Jakobsbergs bibliotek.
Viksjö golfklubb med 27 hål driver också en populär restaurang.
Gåseborg är en av Mälardalens bäst bevarade fornborgar med en vidsträckt utsikt över Mälaren. Här låg en bronsgjutarverkstad redan på 500-talet e. Kr.
Barkarby torg med gästgiveri och tingshus var under flera hundra år en av Järfällas viktigaste knutpunkter. Värdshuset Lasse-Maja öppnade vid torget redan 1671 och än i dag finns här gästgiveri och festvåning. En bit från torget ligger Järfälla kyrka från 1100-talet. Veddesta är Järfällas största industriområde. Här finns både stora internationella företag och små familjeföretag.
Järfälla kommun • 177 80 Järfälla Telefon: 08-580 285 00 • e-post:
[email protected] • www.jarfalla.se
