INRIKTNING VERKSAMHET EKONOMI 2007-2010
SOCIALDEMOKRATERNA
Vi kommer igen! Inför mandatperioden 2007 till 2010 har socialdemokraterna valt att lägga fram ett eget förslag till inriktning verksamhet och ekonomi. Det möjliggör för oss att tydligare än tidigare redovisa vår politik och våra prioriteringar. Grunden för fortsatt välfärd är att fler människor arbetar och genererar skattepengar som betalar välfärden. Vårt uppdrag som förtroendevalda är att genom god ekonomisk hushållning förvalta skattepengarna på ett effektivt sätt, så att de ger mesta möjliga välfärd till Uppsalaborna. Under den gångna mandatperioden har Uppsala kommunens ekonomi avsevärt förbättrats. Kommunens bokslut för de två senaste åren och prognosen för 2006 visar att vi med gemensamma ansträngningar och en tydlig politisk ledning och styrning vänt underskott till överskott. De senaste åren har verksamhetens kostnader inte ökat snabbare än skatter och bidrag. Med egna pengar kan vi nu finansiera både stora investeringsbehov och avsätta medel till pensionsfonden. I vårt IVE-förslag går ungefär 90 procent av skatteintäkterna till mjuka verksamheter. Grunden för utveckling och välfärd är att det finns kärnverksamhet av god kvalitet. Den politik vi vill föra under kommande fyra år kan sammanfattas med orden: tillsammans för ett rättvist och hållbart Uppsala. Hållbar utveckling och tillväxt kräver både ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar. För oss är det viktigt att hållbarhetsperspektivet löper som en röd tråd genom all verksamhet – både den som kommunen utför i egen regi och den som upphandlas. Men hållbarheten kommer inte uppifrån – den växer underifrån. Det räcker inte med nationella mål. Den regionala och lokala nivån måste axla sitt ansvar. I den lokala närdemokratin finns nyckel till enskilda människors engagemang och initiativ. Uppsala är en av landets fyra storstäder. Vår kommun erbjuder såväl en attraktiv stadsmiljö som en skiftande och vacker natur och områden för fritid och rekreation. Uppsala har bra kommunikationer inom staden och regionen. Den nya motorvägen förbi Uppsala, utbyggnaden av Upptåget och ett nytt resecentrum kommer att ytterligare förbättra kommunikationerna. Befolkningen ökar med cirka 2000 personer per år. En utveckling som vi bejakar. Uppsala är och ska vara en tillväxtkommun. Det skapar utmaningar men ger också nya möjligheter. Utmaningar genom ökade krav på väl utbyggd kommunal service, att bostäder byggs, att kollektivtrafiken utvecklas för att ta några exempel. Möjligheter genom att företag och myndigheter kan rekrytera välutbildade medarbetare och att företag etablerar sig här, växer och nyanställer. I vårt IVE-förslag för 2007-2010 lyfter vi särskilt fram några för oss viktiga politikområden: Goda uppväxtvillkor för alla barn – där förebyggande insatser, inte minst förskolans verksamhet, har en central roll i barnens utveckling, en förskola som i nära samarbete med hemmet ser till alla barn och tillgodoser det enskilda barnets behov. Målet om att minska barngruppernas storlek ytterligare står fast. Stadsutveckling – där utvecklingen av staden sker enligt intentionerna i översiktsplanerna för staden och kommunen. Vår ambition är att bygga ut kollektivtrafiken och trafikmiljön enligt förslaget till trafikplanen. En tillgänglig, trygg, säker och ren stadskärna; med handel och butiker, nöjen och evenemang, ett brett och spännande kulturutbud, caféer och restauranger – bidrar
1
till att öka kommunens attraktionskraft. En levande landsbygd och livskraftiga tätorter med både social och kommersiell service och goda kommunikationer ger möjlighet till valfrihet i boendet. Ett äldrevänligt Uppsala – där trygghet och respekt är ledstjärnan och där alla äldre har möjlighet att vara aktiva och ha inflytande över vardagslivet och samhällsutvecklingen. Det kräver att det egna boendet är tryggt och att vårdboenden finns när omsorgen i det egna hemmet inte är tillräckligt. Vi vill utveckla kvaliteten i äldreomsorgen och inom psykiatrin, men också stödet till närstående. Flera nya boenden kommer att byggas de kommande åren. Skolan – där kunskapsmål och demokratimål går hand i hand. Vi vill ha en skola där alla barn och ungdomar ges en likvärdig utbildning, där flickor och pojkar möts som individer och inte utifrån könstillhörighet, en skola med kompetenta och skickliga pedagoger, som har stor pedagogisk frihet att utveckla skolan i linje med de lokala och nationella målen för skolan. I kommunen bor över 185 000 invånare. Om 25 år är vi 50 000 fler. Det kräver god framförhållning när det gäller bostäder, infrastruktur, grönområden, kommunikationer och social och kommersiell service. 75 procent av befolkningen bor i Uppsala stad. Vi kan se två tydliga problem som kräver aktiva insatser; dels ökande boendesegregation och dels stagnerande små tätorter. Görs inget kan det innebära ökade sociala problem och utanförskap i vissa stadsdelar samt svårigheter att upprätthålla en god – både offentlig och kommersiell service – utanför staden. Särskilda insatser efter modell från Gottsunda behöver utvecklas i utsatta stadsdelar. I översiktplanen för kommunen och i den markpolitiska strategin samt i ägardirektiven till våra bostadsföretag – betonar vi vikten av varierade upplåtelseformer i hela kommunen och ställer upp tydliga mål för en levande landsbygd och bostadsbyggande i staden och i tätorterna längs stråken. Ett viktigt mål är att öka andelen hyresrätter. Minst 30 procent av nyproduktionen ska vara hyresrätter. Vi ser med oro på att den moderatledda regeringen beslutat att slopa det statliga stödet till bostadsbyggande och att de borgerliga partierna i kommunen förespråkar en försäljning av våra kommunala bostadsföretag och en omvandling av hyresrätter till bostadsrätter. Det innebär att de som redan har det svårt att få bostad får det ännu svårare med borgerlig politik. För att Uppsalaregionen även i framtiden ska vara en tillväxtregion krävs fortsatta statliga insatser för att kunna bygga effektivt och minska produktionskostnaderna. Obalansen i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda har ökat de senaste åren. Företagsfrämjande åtgärder, ett aktivt arbete för att få fler företag att etablera sig och växa i Uppsala, ett nära samarbete med näringslivet för fler människor i arbete – är viktiga åtgärder som bidrar till att bryta utanförskap och segregation. Enligt OECD-rapporten 2006 för Mälardalen krävs ett paradigmskifte från den nuvarande modellen till en modell som bejakar mångfaldens sociala, kulturella och ekonomiska värde. I kommunens arbetsmarknadspolitiska program redovisas hur kommunen tillsammans med övriga aktörer ska agera för att skapa fler arbetstillfällen. Även om arbetsmarknadspolitiken i första hand är en statlig uppgift – krävs aktiva insatser av kommunen för att öka antalet arbetstillfällen och praktikplatser. Inte minst angeläget är att kommunen genom en aktiv och riktad rekrytering ökar andelen medarbetare med utländsk bakgrund i den egna organisationen. Vi befarar att den arbetsmarknadspolitik som den borgerliga regeringen för och den minskning av resurser till arbetsmarknadsåtgärder som högerpartierna i Uppsala förespråkar kommer att leda till ökat utanförskap och arbetslöshet. En påtaglig risk är då att kommunens kostnader för försörjningsstöd ökar.
2
God ekonomisk hushållning ställer krav på nämnderna att fortsätta arbetet med att samordna och effektivisera både inom administration och inom verksamheterna. Positiva resultat innebär inte att det nu är fritt fram att spendera. Det borde vara självklart för var och en att kommunens olika verksamheter inte kan förbruka mer pengar än vad fullmäktige angivit. God ekonomisk hushållning kräver också ett väl utvecklat prognosarbete och regelbunden uppföljning på alla nivåer. Det totala kommunbidraget att fördela till kommunstyrelsen och nämnderna för 2007 uppgår till drygt 7,5 miljarder kronor. Vi förstärker förslaget till IVE i förhållande till budget för 2006 med 485 mnkr eller 6,8 procent. Vi vill öka kommunbidraget till skolan med 10 mnkr, till äldreomsorgen med 15 mnkr och individ och familjeomsorgen förstärks med 10 mnkr i förhållande till s-v-mp-budgeten i maj 2006. Högerregeringens beslut om reducerat statsbidrag till vuxenutbildning kompenseras med 12 mnkr. För att möjliggöra åldersanpassning av busstaxorna mellan stadstrafiken och landsbygdstrafiken förstärks kommunbidraget till Gatu- och trafiknämnden med 7 mnkr. I IVE-beslutet i maj fördelades 27 mnkr till kollektivtrafiken. Totalt för mandatperioden drygt 50 mnkr. Den största satsningen som gjorts någonsin för att utveckla och förbättra kollektivtrafiken. De borgerliga partierna säger sig vilja satsa på kollektivtrafiken, men avsätter inte närmelsevis lika mycket. Dessutom avser de att höja busstaxan – för att öka kollektivtrafikens attraktionskraft?! I IVE-beslutet i maj avsattes 19,5 mnkr till förebyggande integrationsarbete för barn i förskoleåldrarna. Nu riktas särskilda projektmedel även till integrationsarbete kring homo-, bi- och transsexuella frågor (hbt). Uppsala kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Inom ramen för arbetsgivarmärket avsätter vi därför 10 mnkr per år, utöver utrymmet i avtalen, till löner inom kvinnodominerade yrken. En nödvändighet om vi i framtiden ska kunna rekrytera medarbetare inom bl. a. vård och omsorg Vi har tagit initiativ till ett kommunalt kvinnofridsprogram. 19 mnkr fördelades i maj-beslutet för genomförande. Någon motsvarande satsning finns inte i högerpartiernas förslag till IVE. Vi kan bara konstatera att kvinnors arbetsvillkor, trygghet och säkerhet inte är någon prioriterad fråga för den högerstyrda kommunledningen. För mandatperioden beräknar vi att ca 270 mnkr fördelas till pensionsfonden. Resultatmålet om överskott på 2 procent av skatter och bidrag ligger fast Vi säger definitivt nej till kommunalt vårdnadsbidrag, förskole- och grundskolepeng. Dessa s.k. reformer är inte finansierade i högeralliansens IVE. Det innebär att vårdnadsbidraget kommer att finansieras av kommunbidraget till förskolan, med försämrad kvalitet och större barngruppen som följd. Vårdnadsbidraget vrider klockan tillbaka till 50-talets hemmafruar, något som vi trodde det moderna samhället lämnat bakom sig. Under mandatperioden vill vi fortsatta utbyggnaden av vårdboenden. Beslutad och/eller påbörjad utbyggnad av vårdboenden beräknas till drygt 300 nya bostäder under de kommande åren. Det är fler än förslagen från högermajoriteten. Vi säger nej till den mellanform av äldreboenden som högerpartierna föreslår. Konsekvenser av det förslaget innebär att en gammal människa tvingas flytta oftare för att få sina behov av boende tillgodosett. Investeringsbudgeten för den skattefinansierade verksamheten för åren 2007-2010 uppgår till 2,7 miljarder kronor, varav 950 mnkr till lokaler för förskola och skola och cirka 1,1 miljarder till infrastruktur.
3
Redan i maj avsatte vi 80 mnkr för ombyggnad av Studenternas IP. Det är mycket angeläget att kommunen fortsätter planerna med ombyggnad av Studenternas, bl. a. för att kunna konkurrera om SM-finalerna i bandy. Behovet av lokaler för friidrott är eftersatt och trycket är hårt från idrottsrörelsen. I vår investeringsbudget finns 20 mnkr avsatta för detta ändamål. Målet är att vi ska finansiera 75 procent av investeringarna med skattemedel för att minska behovet av upplåningen. En strävan för oss är att återställa skattenivån till 2003 års nivå. Vi bedömer att det är möjligt att påbörja en skattesänkning under mandatperioden under förutsättning att vi klarar de ekonomiska målen för 2006 -2007 och att arbetslösheten minskar. Vi sätter en utveckling av välfärden före skattesänkningar. Vi kommer inte att sänka skatten om detta får allvarliga konsekvenser för kvaliteten i verksamheterna. Vi vill fortsätta att utveckla vår kommun. Vi är glada över att det år från år är fler människor som vill bo i Uppsala. Bostadsbyggandet med målet om 1 200 nya bostäder per år ska hållas. Förra året påbörjades cirka 1800 nya bostäder. Resultatet bedöms bli ungefär detsamma för 2006. Samarbetet inom partnerskapet Varumärket Uppsala ska vidareutvecklas. Uppsala ska utmärka sig som en spännande och intressant besöks- och evenemangsstad. Uppsala konsert och kongress som invigs under 2007 kommer starkt att bidra till det. Till nästa års Linnéfirande räknar vi med över 200 000 besökare. Förra året startade 1 553 företag i kommunen. Ett gott företagsklimat ska göra att fler företag vill etablera sig eller växa här. Ökad attraktionskraft skapar fler arbetstillfällen. Samarbetet med universiteten, näringslivet, fastighetsägarna, handeln, byggföretagen, STUNS, Regionförbundet, Stockholm Business Alliance m fl. aktörer ska intensifieras. Vi ska föra en oppositionspolitik med konstruktiv kritik, kloka ställningstaganden och förslag som gynnar hela befolkningen. En politik som syftar till minskade klyftor, ökad jämlikhet och mer rättvisa för alla medborgare. Vi kommer igen!
Vår politik gör Uppsala till en bra stad för alla människor!
Lena Hartwig
Jan Ask
Stavros Giangozoglou
4
6.1 Politisk verksamhet Kommunen ska på olika sätt stimulera medborgarnas intresse för och delaktighet i den politiska beslutsprocessen. Vi vill tillämpa ett öppet arbetssätt där politiska beslut föregås av tydliga skriftliga beslutsförslag från förvaltningarna. Dessa ska vara tillgängliga för medborgarna inför sammanträdena, dels via internet, men också på medborgarkontor och bibliotek. Det ökar medborgarnas möjlighet att ta del av och påverka besluten. Redan 1994 tog vi initiativ till att det bildades förskoleråd och skolråd på Uppsalas förskolor och skolor. Det var ett tydligt sätt att öka inflytandet över genomförande av verksamheten för elever och föräldrar. Idag har vi fungerande skolråd/förskoleråd på de flesta skolor och många förskolor. Nu är det dags att gå vidare till andra kommunala kärnområden som till exempel äldreomsorgen, så att de som nyttjar äldreomsorgens tjänster samt deras anhöriga ges en inblick i och möjlighet att påverka verksamheten. Pensionärsråd, handikappråd och andra samrådsformer med föreningslivet är också viktigt att vi utvecklar. Dels för att vi ska kunna informera om förslag till förändringar på ett tidigt stadium, men också för att vi ska få till oss information, idéer och förslag från föreningslivet. Socialdemokratin har alltid arbetat för att de orättvisor och missförhållanden som klassamhället skapar ska undanröjas genom demokratiska, sociala och ekonomiska reformer. Det tillhör därför partiets tradition när vi socialdemokrater vill avveckla de köns- och maktstrukturer som råder för att uppnå ett jämställt samhälle. Jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. Därför måste jämställdhet finnas med i det dagliga arbetet. Beslut som fattas ska analyseras utifrån dess konsekvenser för kvinnor respektive män. Att upptäcka och kartlägga bristande jämställdhet, se vad det beror på samt att genom åtgärder förbättra jämställdheten kräver kunskap. Utbildning för kommunens politiker och tjänstemän i metoder för att införa jämställdhet måste genomföras. De senaste åren har allt fler kommuner infört möjlighet att lämna så kallade medborgarförslag till kommunfullmäktige, ofta med mycket gott resultat. Det vill vi ska genomföras även i vår kommun. INRIKTNINGSMÅL 1. Driftkostnader, räntekostnader och avskrivningar för gjorda investeringar ska rymmas i kommunens driftbudget och ekonomin ska vara i balans. 2. Servicen och informationen till kommuninvånarna ska bli bättre och snabbare med hjälp av E-tjänster. UPPDRAG 1. Till uppdragsnämnderna att i uppdragsplanen redovisa sin långsiktiga planering inom given ekonomisk ram. 2. Till uppdragsnämnderna att i sina uppdragsplaner formulera tydliga effektmål utifrån de planer, program och inriktningsmål de berörs av och ansvarar för.
5
3. Till Kommunstyrelsen att utveckla hemsidan utifrån lättöverskådlighet, målgruppsanpassning och ökad interaktivitet. 4. Till Kommunstyrelsen att anordna en kommungemensam utbildning för de förtroendevalda. 5. Till Kommunstyrelsen att se över ändamålsenlighet och aktualitet i de äldre policierna i kapitel 5 samt att föreslå förändringar till IVE 2008 och IVE 2009. 6. Till kommunstyrelsen att utveckla former för möjlighet att lämna medborgarförslag till kommunfullmäktige. ÖVRIGA BESLUT 1. att bemyndiga Kommunstyrelsen att uppta de lån som krävs för budgetens genomförande. 2. att fastställa finansiella och ekonomiska mål för planperioden i enlighet med kapitel 6.0. 3. att fastställa internräntan till 4,5 procent. 4. att under Kommunstyrelsen budgetera 5 360 tkr till kommunrevisionen. 5. att fastställa Kommunfullmäktiges medel för oförutsedda utgifter 2007 till 3 mnkr. 6. att fastställa Kommunstyrelsens medel för oförutsedda utgifter 2007 till 5 mnkr. 7. att bemyndiga respektive nämnd att inom sitt ansvarsområde fastställa sådana avgifter (t.ex. sotningstaxa, torgtaxa, hamntaxa, taxor inom miljö- och hälsoskyddsområdet) som inte är av större ekonomisk betydelse eller av principiell vikt och av dessa skäl ska fastställas av kommunfullmäktige. Nya avgifter får ej införas utan kommunstyrelsens medgivande. 8. att besluta om ombudgetering mellan verksamhetsområden som framgår av bilaga 1. 9. att fastställa finansförvaltningen enligt bilaga 2. 10. att fastställa kommunbidrag per nämnd och verksamhetsområde för 2007 samt för planperioden enligt kapitel 7. 11. att fastställa resultaträkning och flödesschema för 2007 samt för planperioden enligt kapitel 8. 12. att anta investeringsbudget för 2007 samt för planperioden enligt kapitel 9. 13. att nämnd ska begära igångsättningstillstånd av kommunstyrelsen innan ett investeringsobjekt över 2 miljoner kronor påbörjas. 14. att fastställa oförändrad utdebitering av kommunal inkomstskatt för år 2007 till 21:53 kronor. 15. att anta beslut om uppdrag till uppdragsnämnder enligt kapitel 5. 16. att anta förslag till ägarstyrning av de helägda bolagen enligt kapitel 10. 17. att anta förslag till ansvarsfördelning och uppföljningsregler enligt i kapitel 11. 18. att uppmana uppdrags- och produktionsnämnder till rationaliseringsinvesteringar som leder till minskade driftkostnader.
6
6.2 Infrastruktur, skydd m m Uppsalas framgångar skapar nya utmaningar. Framgången har bland annat inneburit att sysselsättningen ökat markant i Uppsala och att det inom många sektorer råder brist på utbildad arbetskraft. Men den kanske största utmaningen är att fortsätta med en framsynt bostadspolitik. Genom en aktiv bostadspolitik med planarbete, en offensiv markpolitik samt att aktivt använda Uppsalahem, vill vi bidra till att det byggs bostäder för företagens och organisationernas nya arbetskraft. Dessutom bidrar ett ökat byggande också till ökad sysselsättning och fler jobb. Boendet är därför det fjärde benet i den socialdemokratiska välfärdspolitiken – utöver vård, skola och omsorg. Vi ska i huvudsak vara aktiva inom tre områden när det gäller den kommunala bostadspolitiken. Det är planarbetet, en aktiv markpolitik och att aktivt använda Uppsalahem. I planarbetet vill vi skapa förutsättningar för byggandet av studentbostäder som kan medge en låg produktionskostnad. Vi vill också medverka till att det kan byggas spännande, attraktiva bostäder i centrala lägen samt bostäder som medger alternativa produktioner som kan pressa byggkostnaderna. Hyresrätten måste prioriteras, gärna i samverkan med övriga aktörer på bostadsmarknaden. Hyresrätten underlättar en flexibel bostadsmarknad med olika upplåtelseformer, vilket är viktigt för en god näringslivsutveckling i Uppsala. Uppsala universitetet och SLU måste också använda sin mark aktivt för bostadsbyggande. För äldre och funktionshindrade måste vi tillskapa tillgängliga och bra boenden. Vi måste också arbeta för att få till stånd olika former av stödboenden för människor som av olika anledningar inte klarar ett eget boende, till exempel människor med psykiska funktionshinder eller med missbruksproblem. Vi vill förverkliga visionen om det goda ekologiska samhället. För detta krävs ett träget miljöarbete lokalt, nationellt och globalt. Vi måste minska utsläppen av miljögifter och koldioxid och värna viktiga naturresurser. Det kräver förändringar i vår livsstil och av såväl konsumtion som produktion. Parker, alléer och trädgårdar är viktiga inslag i staden. Alla stadsdelar ska ha nära till parker och goda möjligheter att nå naturen kring staden. Vi vill ha en grön och blommande stad för alla människor. Den biologiska mångfalden måste värnas och hotade arter skyddas, både inom staden och i hela den övriga kommunen. Tillgången på dricksvatten måste skyddas och vattenförsörjningen ska göras säkrare. De nya vattenverken ska ge en bättre kvalitet på dricksvattnet. Arlanda flygplats har stor betydelse för Uppsala. Det är därför angeläget att kommunen slår vakt om denna och utnyttjar de möjligheter som en internationell flygplats innebär. Upptåget ökar pendlingsmöjligheterna inom och utom regionen. Förbättrade tågförbindelser och tätare tågtrafik mellan Uppsala och Stockholm, bidrar till att knyta arbetsplatsområdena samman och skapar bättre förutsättningar för en stark regional tillväxt. Då är det viktigt att tågen stannar vid en station i norra Storstockholm, närmare Kista än idag. Vi vill utveckla cykelvägarna och öka framkomligheten för cyklister. Särskilt måste konfliktpunkterna mellan gång-, cykel- och biltrafik ses över. I samband med ombyggnaden av E4
7
vill vi bygga en cykelväg mellan Uppsala och Bälinge. En betydande förbättring av cykelstråken genom staden möjliggörs vid ombyggnaden av stationsområdet. Vi vill göra IT tillgänglig för alla. Vi ser den nya informationstekniken, IT, som ett hjälpmedel för att effektivisera verksamheter, förbättra arbetsmiljö, ge medborgare och näringsliv bättre möjligheter att komma åt viktig information och att kunna kommunicera med omgivningen. Den ger möjlighet att stödja demokratin, förbättra samhällsservice samt ger alla helt nya möjligheter att hitta information och kunna samverka. Vi har under de senaste mandatperioderna fattat beslut om viktiga infrastrukturella åtgärder som ytterligare stärker vår konkurrenskraft i Europa. Här kan nämnas utbyggnaden av E4, byggandet av ett resecentrum och den dubbelspåriga järnvägen, samt järnväg med direktförbindelse till Arlanda. Uppsalas främsta förutsättningar för en god näringslivsutveckling är de befintliga företagen. Av den anledningen prioriteras det befintliga näringslivet i Uppsala. Vi vill se en fortsatt utveckling av Rosendalsfältet. En ytterligare näringsgren som behöver utvecklas, är turismen. På socialdemokratiskt initiativ har ägarstrukturen för Uppsala Tourism AB förändrats. Avsikten är att fler ska engageras i arbetet med ett attraktivare Uppsala. Inom området finns det flera saker att lyfta fram. Såväl Uppsalas historia och betydelse i den nationella utvecklingen, som den rika och varierande naturen kan bidra till att locka fler besökare till vår kommun. Men även de många fritids- och idrottsanläggningar samt kulturinstitutioner vi har, ska marknadsföras bättre. Både gentemot den egna befolkningen och i vidare kretsar. Den nya konsert- och kongressanläggningen kommer att möjliggöra en utökad affärsturism. Vi vill genom god marknadsföring tydliggöra bilden av Uppsala som kunskapsstaden med ett positivt näringslivsklimat. I länet vill vi samarbeta med övriga kommuner och landstinget, samt med Stockholmsregionen. Uppsala har en internationell prägel, både i befolkning och i historia. Detta ska vi ta till vara och utveckla. Vi ska vara aktiva i det internationella samarbetet, framförallt tillsammans med kontaktorter i och utanför Europa. Fyrishov har allt större kostnader för sin energiförsörjning. För att minska dessa kostnader och för att samtidigt klara omställningen till ett förnyelsebart energisystem är en intressant möjlighet att pröva om solenergianläggning kan installeras på Fyrishov. INRIKTNINGSMÅL 1. Andelen kollektivtrafikresor ska öka. Målet är 20 procent av det totala antalet resor år 2020. 2. Andelen gång- och cykelresor ska öka. Målet är 50 procent av det totala antalet resor år 2010. 3. Antalet dödade och skadade i trafiken ska minska i enlighet med nollvisionen. 4. Utsläppen av växthusgaser ska minska. Målet är att utsläppen ska vara 20 procent lägre år 2010 jämfört med 1990. 5. Andelen ekologiska livsmedel inom kommunens verksamhet ska öka till 25 procent vid utgången av år 2010. Andelen rättvisemärkta och ekologiska varor ska öka. 6. Uppsala ska aktivt utveckla sina kultur-, natur-, fritids- och idrottsvärden och sitt varumärke.
8
7. Andelen hyresrätter ska öka i kommunen. Målet är att 30 procent av det totala bostadsbeståndet (exklusive studentbostäder) ska vara hyresrätter år 2020. 8. Vid all nyproduktion och renovering av fastigheter ska hänsyn tas till de totala kostnaderna och präglas av hög kvalitet, funktionalitet och estetisk gestaltning anpassad efter omgivningens/platsen. 9. All el som kommunen köper ska vara miljömärkt. 10. Gottsundas attraktiva värden ska utvecklas. Gottsunda ska, precis som övriga stadsdelar, präglas av trygghet, delaktighet och inflytande för alla som bor och verkar i området. UPPDRAG 1. att uppdra till Fastighetsnämnden att i anslutning till om-, till-, eller nybyggnation byta till energieffektiva uppvärmningssystem i kommunens fastigheter. 2. att uppdra till Fastighetsnämnden att i samband med investeringar i biovärmeverk för egna lokaler undersöka möjligheten att dimensionera anläggningen för att också kunna ansluta närliggande bebyggelse till när-/fjärrvärmesystem. 3. att uppdra till Miljö- och hälsoskyddsnämnden att i samråd med Byggnadsnämnden och VA- och avfallsnämnden ta fram ett program för kommunens framtida arbete med vatten och avlopp i områden där kommunalt VA i dag saknas. 4. att uppdra till Gatu- och trafiknämnden att samordna trafiksäkerhetsarbetet med samtliga nämnder. 5. att uppdra till Kommunstyrelsen att säkerställa att Uppsala kommun lever upp till utmärkelsen ”Rättvisemärkt stad” och ansöker om diplomering. 6. att uppdra till Fastighetsnämnden att i markanvisningar ge prioritet åt byggnation av passivhus, d.v.s. extremt energieffektiva hus. 7. att uppdra till Fastighetsnämnden att vid försäljning av kommunal mark för uppförande av hyresrätter ställa krav på fastighetsägaren att minst 5 % av beståndet ska stå till kommunens förfogande för bostadssociala ändamål. 8. att uppdra till Byggnadsnämnden och Nämnden för vuxna med funktionshinder att tillsammans med berörda nämnder och bolag leda utvecklingen i Gottsunda. 9. att uppdra till Fritids- och naturvårdsnämnden att utveckla formerna för bevarande och stärkande av den biologiska mångfalden. ÄGARDIREKTIV 1. att uppdra till Fyrishov att pröva om solenergianläggning kan installeras. ÖVRIGA BESLUT 1. att bemyndiga Fastighetsnämnden att förvärva och försälja tomtmark inom nyexploateringsområden. 2. att bemyndiga Fastighetsnämnden att förvärva och försälja fastigheter eller delar därav inom andra områden än exploateringsområden till ett värde som vid varje enskilt fall inte överstiger 10 mnkr.
9
6.3 Fritid och kultur Kultur är en brygga mellan människor med olika bakgrund och erfarenhet som binder samman människor och tidsåldrar. Kultur skapar hemkänsla och förståelse för omvärlden. Kultur i ett brett perspektiv är viktig i marknadsföringen av vår stad. Kulturaktiviteter är en viktig del i arbetet med integration och mångfald. Därför vill vi utveckla kulturen inom alla områden. Fritiden är en viktig del av vår tillvaro. Kommunen har ett ansvar för att medborgare har tillgång till fritidsaktiviteter som stimulerar. Att stödja föreningslivet är därför en väsentlig uppgift. Därmed bidrar kommunen till fostran till demokrati. Det är också betydelsefullt att kommunen med sitt stöd bidrar till utveckla och förnya föreningslivet. Idrotten spelar också en viktig roll i en meningsfull fritid. Ett bra stöd till ungdoms- och breddidrott skapar förutsättningar för en framväxt av elitidrott. En god början är att det ordnas ytor i bostadsområdena där barn och ungdom kan leka och improvisera idrotter under enkla former, vilket bör prioriteras i planarbetet för nya bostadsområden. Mandatperioden 1998-2002 genomfördes en fritidsvaneundersökning som sedan fungerat som underlag för de prioriteringar som gjorts inom sektorn. En uppdaterad fritidsvaneundersökning behöver nu göras för att aktualisera uppgifterna om uppsalabornas preferenser. Vi vill stärka föreningarnas arbete med jämställdhet, hbt, integration och mångfald samt funktionshindrades möjlighet att delta i föreningslivet. Fritids- och naturvårdsnämndens och Kulturnämndens ram för bidragsgivning utökas därför så att föreningar via projektmedel uppmuntras att aktivt arbeta med frågorna. UPPDRAG 1. att uppdra till Barn- och ungdomsnämnden att utveckla en kulturskola. 2. att uppdra till Barn- och ungdomsnämnden att utreda förutsättningarna för att sänka avgifterna och korta köerna till den kommunala musikskolan. 3. att uppdra till Fritids- och naturvårdsnämnden, Kulturnämnden och Barn- och ungdomsnämnden att genomföra en fritidsvaneundersökning. 4. att uppdra till Fritids- och naturvårdsnämnden och Kulturnämnden att uppmuntra föreningslivets arbete med demokratifrågor.
10
6.4 Pedagogisk verksamhet Samtliga skolformer Uppsalas skolor ska främja förståelse för andra människor och förmågan till inlevelse. Medvetenheten om det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, liksom förmågan att leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Främlingsfientlighet, rasism och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan ska sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra etiska ställningstaganden och medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar. Inom hela utbildningsområdet vill vi att resurserna även i fortsättningen fördelas efter elevernas behov. Årtiondet 2005-2014 har förklarats av FN som ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling. Dessa frågor markeras både i statliga dokument och i de kommunala policierna. Slaget om det hållbara samhället vinns lokalt. Lokala aktiviteter och åtgärder är nyckeln till framgång och är avgörande betydelse för ökad medvetenhet och engagemang bland våra barn och ungdomar. Skolan ska vara drogfri. Mobbning och annan kränkande behandling accepteras inte. Här behövs resoluta ingripanden från omgivningen. Förtroendeskapande åtgärder och tydliga regler ska tas fram i samarbete mellan pedagoger, elever och föräldrar. Men framför allt behöver förebyggande insatser sättas in tidigt. Skolan i samverkan med föräldrar och det omgivande samhället spelar en avgörande roll. Tills skollagen blir mer tydlig vill vi att alla aktiviteter som kan kopplas till undervisningen ska vara helt avgiftsfria. Det är inte acceptabelt att plånbokens tjocklek utestänger de ekonomiskt svagaste från gemensamma skolaktiviteter. Idag är elever i år 4 och uppåt, med mer än fyra kilometers avstånd till skolan, berättigad till skolskjuts. Dessa regler behöver ändras så att alla elever med 3 km avstånd till skolan får rätt till skolskjuts. På så sätt utökas och förstärks tillgänglighen till skolskjuts för barn och ungdomar, samtidigt som reglerna anpassas till dem som gäller för de förtroendevalda. Förändringen innebär också att gymnasieelever får ersättning för resor mellan bostad och skola, om elevens bostad är minst tre kilometer från skolan. Enskilda verksamheter inom utbildningsområdet finns i vår kommun både inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. De har samma ekonomiska stöd som kommunens egna skolor; de finansieras således av skattebetalarna. Därför anser vi att kommunen ska ha samma insyn i dem som i de egna skolorna och kunna ställa samma krav. Vi motsätter oss att stöd lämnas till friskolor som inte följer skollagen och inte ger elever en allsidig information och utbildning. Förskolan Förskolans utbyggnad måste fortsätta. Vi vill ha en förskola med bra kvalitet som innefattar färre antal barn i grupperna, högre personaltäthet med engagerade och kompetenta medarbetare samt bra lokaler. Det ger nöjda barn, föräldrar och medarbetare. Sedan 2002 har arbetet med att stärka förskolornas arbete med genuspedagogik pågått. Några av kommunens medarbetare har utbildats i genuspedagogik. Det arbetet behöver förstärkas.
11
Det målmedvetna arbetet i förskolan och skolan ska syfta till att bryta traditionella könsrollsmönster. Barn ska ges möjlighet att utveckla sin personlighet oavsett kön eller könsidentitet. Under förra mandatperioden har arbetet med att utveckla de öppna förskolorna till familjecentraler i samverkan med Landstinget visat goda resultat. För att fullfölja arbetet och säkerställa tillgängligheten bör behovet av fler öppna förskolor ses över. Ett effektivt sätt att stärka det förebyggande arbetet och öka integrationen är fler mötesplatser där föräldrar och barn med olika bakgrund kan träffas och få stöd. Grundskolan Vi vill att grundskolan förstärker grunden för ett livslångt lärande genom att stimulera barnets kreativitet och naturliga nyfikenhet. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsstrukturer. Vi ser det som självklart att varje barn får goda och grundläggande kunskaper i att räkna, tala, läsa och skriva. Varje elev ska utifrån sina unika förutsättningar och sin lust att lära ges likvärdiga möjligheter och stimuleras till att erövra nya kunskaper och färdigheter. Vi accepterar inte att en enda elev lämnas utan tillräckligt stöd för att lyckas i skolan. Rätten till ett rikt och utvecklat språk får inte vara en klassfråga. Vi vill vi därför utveckla modersmålsstödet i förskolan, undervisningen i det egna modersmålet och studiehandledning på det egna modersmålet. Av de elever som idag inte når upp till målen har 2/3 av barnen en annan etnisk och språklig bakgrund. Vi anser att Uppsala kommun, samtidigt som satsningen i det svenska språket pågår, ska utveckla former för mer ämnesundervisning på det egna modersmålet, som ett sätt att öka utbildningen på jämlika villkor och bättre måluppfyllelse. Grundskolan i Uppsala står sig bra vid nationella och internationella jämförelser, men det finns ändå anledning till kritik och nödvändiga förbättringar. Så länge det finns ungdomar som lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper när det gäller att läsa, skriva och räkna fullgör inte skolan sitt uppdrag. Målet är att antalet vuxna i skolan ska öka i samma takt som kommunens ekonomi förbättras och mer resurser kan läggas på skolan. Gymnasieskolan Gymnasieutbildningen måste precis som samhället i övrigt vara beredd på omställningar och flexibla lösningar. Genom att knyta en mångfald av vuxenkompetens och erfarenhet till skolan kan den också bättre återspegla det omgivande samhällets värderingar. Väl etablerade och goda kontakter mellan gymnasieskolan och det lokala arbetslivet, universiteten, olika föreningar och organisationer kan bidra med en verklighetsanknytning som ökar ungdomarnas motivation och lust att lära. Studie- och yrkesvägledning ska utvecklas. Gymnasieskolan ska så långt som möjligt ha utbudet anpassat till ungdomarnas egna önskemål och val av program och kurser. Ungdomarnas eget förstahandsval ska vara styrande. Genom det kan grunden läggas till fortsatt lärande och vilja att också framöver utveckla sina kunskaper och färdigheter - att stå beredd och väl rustad för framtidens krav på livslångt lärande. Den ska främja självständigt tänkande, förmåga till samarbete och en grundmurad demokratisk livssyn hos eleverna. Detta ska gälla oavsett vem som är huvudman för skolan. Redan i dag går så gott som alla ungdomar vidare från grundskolan till gymnasieskolan, vilket
12
är positivt. Men alltför många ungdomar når inte fram till gymnasieskolans mål. Därför krävs ytterligare insatser. Vuxenutbildning Den kommunala vuxenutbildningen är en mycket viktig del av det livslånga lärandet. I en tid när såväl samhälle som arbetsliv är i ständig omvandling, är det viktigt att människor hela tiden har chansen att vidareutbilda sig. Alla måste få chansen att i vuxen ålder bryta sig en ny levnadsbana och komplettera sina tidigare studier så att man kan ta sig an nya arbetsuppgifter, gå vidare till nytt jobb eller till högre studier. Tillgången på välutbildad arbetskraft med rätt kompetens är en av grundförutsättningarna för företagen. Om vi vill ha ett fortsatt expansivt och växande näringsliv i Uppsala är det viktigt att vi samarbetar med arbetsmarknadens parter och Arbetsförmedlingen när det gäller planeringen och fördelningen av resurser till vuxenutbildningen. INRIKTNINGSMÅL 1. Förskolan ska erbjuda en god kvalitet. Barn i behov av särskilt stöd samt barn med annat modersmål än svenska ska särskilt uppmärksammas. 2. Antalet barn i förskolans grupper ska minska i förhållande till 2006. 3. Andelen elever med fullständiga avgångsbetyg ska öka. 4. Undervisning och aktiviteter relaterade till undervisning ska vara avgiftsfria i såväl grundskola som gymnasieskola. 5. Elever med annat modersmål än svenska ska erbjudas ämnesundervisning och studiehandledning på det egna modersmålet. 6. Vardagsnära utbildning i naturorienterande och naturvetenskapliga ämnen ska prioriteras. 7. Perspektivet hållbar utveckling ska genomsyra hela det kommunala utbildningsväsendet. 8. De nyanlända flyktingbarnens rättigheter ska uppmärksammas utifrån barnkonventionen. 9. Elevernas hälsa ska främjas genom ett aktivt arbete för bättre matvanor, mer fysisk aktivitet och genom att motverka stress. 10. Elever ska erbjudas naturpedagogiska upplevelser inom bl. a. naturskolans verksamhet. UPPDRAG Till Barn- och ungdomsnämnden 1. att säkerställa att grundskolan ordnar simundervisning för alla elever i år 2 och år 3 samt med möjlighet till uppföljning under år 5. 2. att säkerställa att det på varje förskola och skola finns tillgång till personal utbildad i genuspedagogik. 3. att pröva behovet av fler öppna förskolor i kommunen. 4. att i samarbete med det lokala näringslivet etablera en teknik och entreprenör skola. Till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1. att utarbeta en behovsbaserad ersättningsmodell för gymnasieskolan.
13
Till Barn och Ungdomsnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 1. att ändra skolskjutsreglerna för grund- och gymnasieskolan så att elever har rätt till skolskjuts enligt samma villkor som bestämmelserna i ERS föreskriver om förtroendevalda. 2. att säkerställa en bra övergång av elever från grundskolan till gymnasieskolan. 3. att förbättra studie- och yrkesvägledningen.
14
6.5 Vård och omsorg Trygghet, värdighet och självbestämmande är nyckelord som präglar vår äldrepolitik. Vi vill genomföra de förändringar som behövs för att dagens goda vård och omsorg ska bibehållas och utvecklas. Den enskildes behov och rätt att bestämma över sitt eget liv ska avgöra hur äldreomsorgen utformas. Integritet och självbestämmande ska stå i centrum. Personalens arbete ska präglas av solidaritet och medmänsklighet. Medellivslängden för både kvinnor och män ökar och äldre förblir friska allt längre. Detta måste samhället anpassa sig till. Utbildning, arbete och fritid måste kunna varvas under hela livet efter vars och ens individuella behov och förmåga. Det ska vara möjligt för äldre att vara delaktiga i sociala, ekonomiska, andliga, kulturella och medborgerliga frågor. Alla former av åldersdiskriminering ska motarbetas. Vi vill verka för att människor ur olika generationer ska kunna mötas och samverka. Personer, oftast kvinnor, som utsätts för våld i nära relationer måste få stöd och hjälp för att kunna förändra sina liv. Utöver det stöd som kommunen ger våldsutsatta i nära relationer i form av råd och stöd och skyddat boende, måste ytterligare insatser säkerställas. Det handlar om den våldsutsattes ekonomi och bostadssituation. När en kvinna med eller utan barn, flyr från våld i hemmet och söker hjälp hos socialtjänsten eller någon av de ideella organisationerna, måste hon snarast få komma i kontakt med en handläggare vid försörjningsstöd så att hennes ekonomi ordnas. Boendesituationen måste lösas så att bostadsbristen inte utgör hinder för uppbrott från en våldsutsatt relation. Exempelvis måste kommunen i samarbete med andra huvudmän, där det är juridiskt genomförbart, se till att lägenhetskontraktet övergår till den våldsutsatta, om hon så önskar. Det arbete med ett kvinnofridsprogram som nu pågår måste kompletteras med dessa uppgifter. Det förebyggande arbetet bland vuxna ska stärkas bl. a. genom satsning på tidig upptäckt av missbruksproblem och utveckling av behandlingsresurser i öppna former på hemmaplan. INRIKTNINGSMÅL 1. Personer som hotas eller utsätts för våld inom familjen ska få stöd och hjälp och därmed ges möjligheter att förändra sina liv. Kvinnors och barns behov ska särskilt uppmärksammas. 2. Äldre och funktionshindrade människors möjlighet att bo kvar i sin bostad och känna trygghet ska förbättras. 3. Anhöriga till personer som får hjälp och stöd ska ses som en resurs och ges ett aktivt stöd. 4. Ett målinriktat förebyggande arbete ska vidareutvecklas, så att fler personer med olika former av sociala problem ska kunna leva ett självständigt liv. 5. Äldre invandrares behov av vård och omsorg ska särskilt uppmärksammas. 6. Alla hyresvärdar ska ta ett bostadssocialt ansvar. 7. Andelen lokalt tillagad mat ska successivt öka. UPPDRAG 1. att uppdra till Nämnden för vuxna med funktionshinder att i samverkan med Barn- och ungdomsnämnden erbjuda en kommunal verksamhet för behandling av män som misshandlar. Kvinnor och barn ska samtidigt erbjudas adekvat stöd.
15
2. att uppdra till Nämnden för vuxna med funktionshinder att inom Uppsala kommun erbjuda vård vid ett kommunalt behandlingshem för missbrukare. 3. att uppdra till Nämnden för vuxna med funktionshinder att skapa möjlighet för psykiskt funktionshindrade med beslut om bostad med särskild service att få beslutet verkställt inom kommunen. 4. att uppdra till Äldrenämnden att tillse att ingen mot sin vilja ska behöva skiljas från sin partner vid placering inom kommunens vårdboenden för äldre. 5. att uppdra till Äldrenämnden att tillse att vårdboende erbjuds inom tre månader för äldre som fått biståndsbeslut om vårdboende. 6. att uppdra till Nämnden för vuxna med funktionshinder tillse att ekonomin och boendesituationen säkerställs för våldsutsatta personer i nära relationer, oftast kvinnor. 7. att uppdra till Nämnden för vuxna med funktionshinder att ge psykiskt funktionshindrade rätt till personligt ombud.
16
6.6 Särskilt riktade insatser Kommande brist på arbetskraft gör det svårt att klara välfärden. I nuläget finns många människor som vill och kan arbeta, men som arbetsmarknaden inte efterfrågar bl. a. beroende på en alltmer långtgående uppdelning av arbeten och polariseringen inom arbetskraften. Det ställs högre krav för att komma in på arbetsmarknaden och arbetslivet har blivit alltmer intolerant mot arbetssökande med begränsningar i arbetsförmågan. Det finns också motstånd hos arbetsgivare att bereda praktik och arbete till personer med utländsk bakgrund. Förutsättningen för att såväl personer med utländsk bakgrund som de med olika former av funktionshinder ska kunna komma ut på arbetsmarknaden är därför att värderingarna om denna arbetskraft ändras. Förutsättningarna för kommunens riktade insatser påverkas av samarbetet på lokal och regional nivå. Det regionala tillväxtprogrammets åtgärder för att främja arbetskraftsförsörjningen samt samverkan på lokal nivå inom områdena kompetensförsörjning, integration och rehabilitering ger möjlighet till samordnade insatser. De lokala aktörerna behöver hitta bra strukturer för samarbetet. Det blir än viktigare i den nya strukturfondsperioden 2007-2013, när den nuvarande Europeiska socialfonden, som bl. a. stödjer projekt som bidrar till ökad sysselsättning genom partnerskap, får ett ändrat innehåll. Samarbete med framförallt Arbetsförmedlingen krävs för att kunna optimera tillgängliga resurser. Det innebär rehabilitering samt utformning av praktisk och teoretisk kompetensutveckling och utbildning för de prioriterade grupperna. Vi anser att Arbetsförmedlingen bör inrikta sitt arbete på aktivering av långtidsarbetslösa och långtidssökande. Det sammanfaller ofta med kommunens intressen och främjar kommunens arbete inom särskilt riktade insatser för ungdom, långtidsberoende av försörjningsstöd samt rehabilitering. Inte minst inom rehabiliteringsområdet är samarbetet viktigt för att insatserna ska bli maximalt effektiva. Kommunen ska fånga upp ungdomar med avbrutna gymnasiestudier eller med ofullständiga betyg från gymnasieskolan i arbetsmarknadsprogram tillsammans med arbetsförmedlingen för att förhindra att de går in i ett långtidsberoende av försörjningsstöd. Insatserna för de prioriterade grupperna måste intensifieras inom kommunen för att möjliggöra att de kan komma in/komma tillbaka till arbetsmarknaden eller behålla sin arbetsförmåga. Det krävs att alla nämnder medverkar, i enlighet med det arbetsmarknadspolitiska program som Kommunfullmäktige antog 2006, i arbetet med att tillvarata de möjligheter till praktik och sysselsättning, som går att utveckla i och i anslutning till de kommunalt finansierade verksamheterna. Genomgångs- och permanentbostäder för nyanlända flyktingar kommer att behövas även de närmaste åren inte minst med anledning av det ökade flyktingmottagandet som ett resultat av den tillfälliga asyllagstiftningen under 2006, samt kommunens åtagande för ensamkommande flyktingbarn. En av förutsättningarna för att nyanlända flyktingar och invandrare ska bli delaktiga i det svenska samhället är att de kommer in på arbetsmarknaden. En annan är att föreningslivet kan stimulera integrationsprocessen. Kommunens samarbete med föreningar som arbetar integrationsbefrämjande är av stor betydelse. En framtidsinriktad politik i syfte att minska ojämlikheterna på arbetsmarknaden ska resultera i samhällsvinster i form av effektiv resursanvändning med individens bästa i fokus. Den demografiska utvecklingen i samhället och de svagare gruppernas ställning på arbetsmarknaden gör Uppsala kommuns roll i omställningsarbetet ännu viktigare, utifrån ett inkluderande arbetsliv och ett framtida hållbart samhälle.
17
INRIKTNINGSMÅL 1. Nyanlända flyktingar och invandrare ska ha likvärdiga förutsättningar att leva och försörja sig som övriga medborgare i kommunen. 2. Kommunen ska medverka till att minska långtidsfrånvaro från arbetslivet och öka arbetskraftsdeltagandet. 3. Kommunen ska ha hög prioritet för arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser till ungdomar, personer med utländsk bakgrund, funktionshindrade samt personer som under en längre tid uppbär försörjningsstöd. 4. Alla flyktingar och invandrare ska utifrån individuella behov, förutsättningar och ett genusperspektiv ges samma möjligheter att få meningsfull introduktion, SFI och praktik. 5. Psykiskt funktionshindrade ska erbjudas sysselsättning.
18
6.7 Affärsverksamhet Trafiken alstrar de enskilt största miljöproblemen i Uppsala. Även om trafikproblemen i Uppsala kan te sig som små i förhållande till andra städer så menar vi att det är ett gemensamt ansvar att minska luftföroreningarna och andra problem orsakade av trafiken. Vi känner oss stolta över att vi deltagit i satsningar som biogas och P-pendel, och vill fortsätta utveckla alternativ till fossila bränslen. För att klara en utbyggnad av Uppsala kommun enligt besluten i översiktsplanerna för staden och kommunen vill vi satsa mer på kollektivtrafiken. Vi menar att det gynnar både miljön och expansionen av kommunen. Vi vill starkare än tidigare visa att vi prioriterar bussen framför bilen, även om det innebär ökade restriktioner för bilen som transportmedel. Vi vill fortsätta utveckla tillgängligheten till kollektivtrafiken för funktionshindrade. Vårt mål är att fler ska använda sig av kollektivtrafiken. Trafik med så kallad flexbuss ersätter tidigare närbusslinjer i de västra delarna av Uppsala tätort. På sikt vill vi sänka taxorna, framförallt för barn och ungdom. Detta för att styra in nya resenärer till kollektivtrafiken. I enlighet med trafikplanen vill vi utreda formerna för spårbunden trafik. Upphandlingen av nytt gemensamt biljettsystem möjliggör att samma kollektivtrafikkort kan användas i både stadstrafik och länstrafik, och även i flera angränsande län. För att underlätta ytterligare för resenären att byta mellan olika trafikhuvudmän är det angeläget att reglerna för åldersgränser harmoniseras. Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF) har utarbetat rekommendationer för hur sådana åldersgränsregler kan se ut. Förändringen innebär i ett första steg en sänkning av busspriserna för personer i åldersgruppen 13-20 år, vilket förväntas leda till en ökad andel kollektivtrafikresenärer. Uppsala kommun står, liksom flera andra kommuner i länet, inför förnyad upphandling av färdtjänst. Samtidigt är landstinget i Uppsala län i färd att genomföra förnyad upphandling av sjukresor. Inom regionförbundet har diskussion förts om vinster att genomföra gemensamma upphandlingar, liksom görs i de flesta län i Sverige. Gatu- och trafiknämnden föreslås därför få särskilt uppdrag att genomföra en samordnad färdtjänstupphandling tillsammans med offentliga aktörer i länet som så önskar. Sortering och återvinning av avfall måste successivt förbättras, bland annat genom ökad samverkan mellan alla aktörer och att det blir enklare att lämna sorterat avfall. Det komposterbara avfallet ska på lite sikt användas för framställning av biogas och rötresten återgå till jordbruksmark. Kommunen ska som tillsynsmyndighet övervaka verksamheter inom hälso- och miljöområdet så att de uppfyller de krav som finns. Genom information och förebyggande inspektioner kan olyckor, misstag och oavsiktliga lagöverträdelser undvikas. INRIKTNINGSMÅL 1. Den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken ska underlätta för människor med funktionshinder att leva ett aktivt och oberoende liv. 2. Flera allmänt tillgängliga tankställen med icke-fossila bränslen ska inrättas.
19
UPPDRAG 1. att uppdra till Gatu- och trafiknämnden att förändra åldersgränserna inom stadstrafiken för åldersgruppen 13-20 år. 2. att uppdra till Gatu- och trafiknämnden att genomföra upphandling av färdtjänst gemensamt med offentliga aktörer i länet som så önskar. 3. att uppdra till Gatu och trafiknämnden att likställa färdtjänstavgiften mellan de personer som bor på landsbygden med dem som bor i staden så att kostnadsneutralitet uppnås. Kostnaden för de färdtjänstberättigade får inte öka
20
6.8 Kommunledning och gemensam verksamhet Medarbetarna är den största tillgång vi har för att uppnå de politiska målen och genomföra verksamheten. Alla medarbetare i Uppsala kommun ska känna sådan motivation, arbetsglädje och trygghet att bästa resultat uppnås och framtida behov tillgodoses. Vi vill att Uppsala kommun ska betraktas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder intressanta och stimulerande uppgifter inom många verksamhetsområden som är i stark utveckling och där arbetsklimatet präglas av delaktighet, lyhördhet för idéer och möjlighet till personlig utveckling. Kommunen kommer inom en tioårsperiod att behöva rekrytera lika många personer som man har anställda i dag. Detta beror delvis på de kommande stora pensionsavgångarna, men även på personalrörlighet. Vårdtyngden ökar, så det behövs flera sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Det behövs också fler vuxna inom skola och utbildning. Kommunen satsar i dag aktivt på att rekrytera kompetenta medarbetare, men vi måste också satsa på att behålla de medarbetare vi idag samt ge dem kompetensutveckling så att de kan möta de nya behov som uppstår i verksamheten. Sjukfrånvaron bland kommunens personal är hög. Kommunfullmäktige har tagit ett mål att den ska minska. Trots att förvaltningarna arbetar intensivt med åtgärder för att minska sjukfrånvaron, tar det tid att bryta den negativa kurvan. Ett viktigt instrument är friskvård och förebyggande arbete med friska medarbetare samtidigt som man arbetar aktivt med att rehabilitera de medarbetare som är sjukskrivna. Det är viktigt att kommunens medarbetare känner sig delaktiga i och kan påverka sitt arbete. Att ta vara på medarbetarnas kompetens är viktigt. Många förvaltningar arbetar med flexibla arbetstider, s.k. önskescheman. Det har minskat sjukfrånvaron och ökat medarbetarens trivsel. Under perioden ska en lönesatsning inom de kvinnodominerade låglöneyrkena göras. Uppsala kommun ska skyndsamt genomföra en arbetsvärdering för att kartlägga de omotiverade och strukturella löneskillnader som finns, i första hand inom vård och omsorg. I budgeten avsätts särskilda medel som ska användas för att utjämna dessa löneskillnader. Dessa medel ska fördelas utöver det löneutrymme som skapas genom kommande centrala avtalsuppgörelser. Uppsala kommun ska göra det möjligt för deltidsanställda att få heltid och visstidsanställda att få en tillsvidareanställning. Det ska ske genom att det påbörjade projektet kring tillfälliga anställningar fullföljs. De utredningar kring bemanningsekonomi som gjorts visar att detta går att åstadkomma med sänkta kostnader. Fler heltider och färre visstidsanställda ger bättre kontinuitet och kvalitet i omvårdnaden. För kommunens medarbetare ger det större trygghet och gör det lättare för kommunen som arbetsgivare att rekrytera kompetenta medarbetare. Ansvaret som arbetsgivare ställer också krav på ändamålsenliga lokaler. Kommunens lokalbestånd är i stort behov av underhåll för att undvika kapitalförstörelse och inte minst för att barn och gamla, samt medarbetarna och brukarna inte drabbas av ohälsa. Förskolans expansion, grundskolans minskade lokalbehov, alternativ användning av pedagogiska lokaler och ett bättre utnyttjande av gemensamma lokaler för föreningslivets behov ställer krav på effektiva lösningar.
21
För att möjliggöra för mindre lokala företag att kunna lämnad anbud vid upphandling av varor och tjänster är det angeläget att upphandlingar utformas så att omfattningen inte stänger ute mindre aktörer. INRIKTNINGSMÅL 1. Vid utgången av år 2010 ska sjukfrånvaron bland kommunens medarbetare ha minskat jämfört med år 2006. 2. Heltidsanställning ska vara utgångspunkten. UPPDRAG 1. att uppdra till Fastighetsnämnden, att senast den 31 mars 2007, till kommunfullmäktige redovisa en långsiktig underhållsplan för det kommunala lokalbeståndet utifrån gällande internprissystem inom av KF antagen budget. 2. att uppdra till KS att genomföra förändringar i upphandlingspolicyn så att små och medelstora företag och kooperativ inte utestängs från möjlighet att lämna anbud. DIREKTIV OCH ÄGARDIREKTIV 1. Produktionsnämnden för vård och bildning och Produktionsnämnden för teknik och service ska intensifiera arbetet med att minska sjukfrånvaron. ÄGARDIREKTIV Nämnden för vård och bildning och Nämnden för teknik och service skall snarast genomföra en arbetsvärdering som syftar till att kartlägga omotiverade, strukturella löneskillnader som finns i kommunen. Nämnden vår vård och bildning och Nämnden för teknik och service skall fullfölja det påbörjade projektet kring tillfälliga anställningar samt att därefter implementera projektets resultat och arbetssätt i samtliga verksamheter föra att åstadkomma en bättre kvalitet till sänkta kostnader. ÖVRIGA BESLUT 1. att bemyndiga Fastighetsnämnden att höja de interna hyrorna inom gällande internprissystem (exkl. kapitalkostnader) för det egna fastighetsbeståndet med max tre procent. 2. att av kommunbidraget till Kulturnämnden avser 8 562 tkr Stadsarkivet.
22
Ekonomiskt beräkningsunderlag IVE 2007-10 - kapitel 7 Belopp i tkr
Socialdemokraterna 2006 141 000
Målsättning resultat (2% av skatter o keu)
Löne- o priskomp 2,5 %/år Skattesänkning 10 öre 2008-10 Återstår att fördela Enligt IVE 2006-09:
2010 170 801
153 158
175 485 309 879
187 277 -32 753 74 213
192 084 -34 352 109 794
203 638 -36 017 53 757
195 347
3 000 24 100 7 800 68 415 74 000 0 19 600 -3 800
-2 000 8 100 28 900 49 806 52 000 0 5 000 10 300
0 -700 -3 900 40 995 25 000 0 2 300 0
2 300 -2 500 4 200 76 646 40 000 0 0 -10 000
0 0 0 0 0 0 0 0
193 115
152 106
63 695
110 646
0
-23 700 -11 000 4 300 -6 000 -6 500
-1 900 -1 000 4 000
-4 460 -1 000 4 140
-3 000
-2 500
40 404 27 707 7 000 6 441 140 -804
500 -5 000 14 930 5 340 5 340 4 250 100 2 500 -1 000
500 -2 400 11 400 4 100 4 100 3 200
-5 100 14 480 5 170 5 170 4 140
-80 24 400 8 700 8 700 7 000
-400
-400
Årlig förändring
Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd mm Fritid o kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilda insatser Affärsverksamhet Kommunledning o gem verksamhet Summa behov o prioriteringar
Summa IVE 2007-2010 (s+v+mp maj)
2009 163 629
7 095 408 7 580 772 7 875 015 8 211 245 8 504 657 5,2% 6,8% 3,9% 4,3% 3,6% 348 505 485 364 294 243 336 230 293 412
Disponibelt utrymme Ökning, procent Ökning, belopp
Enligt IVE 2007-2010 (s+v+mp maj): Pedagogisk verksamhet *) varav förskola (volymer) varav försk barn (integration/föreb arb) varav grundskola (volymer) varav grundsärskola (volymer) varav gymnasieskola (volymer) varav gymn skola (invest ladugård) varav gymnasiesärskola (volymer) Vård och omsorg varav äldre varav psykiatri varav IFO/kvinnofrid Valnämnden Politisk verksamhet, arvoden Fritid o kultur, Linnéjubileét Linnéstigar Naturvård, komp statsbidrag Idrottsanläggningar Övrig fritidsverksamhet Implementering/uppf miljöprogram Kollektivtrafik, staden Kapitalkostnader Kapitalkostnader Teknisk ombudg fr finansförv
"Novemberförslag" 2007 2008 149 996 156 895
Årlig förändring
BUN BUN BUN BUN UAN UAN UAN ÄLN VFN VFN VLN KLN FNN FNN FNN FNN MHN GTN GTN FNN KS
855 500 27 000 3 500 1 500 25 200 51 385
-400 1 000 50 2 000 2 000 600
50 6 000 830
2 000 1 370
5 000 12 500 1 500
7 000
12 000
33 750
23 500
79 774
23
Novemberbeslut IVE 2007-2010 2006 Nya behov och prioriteringar 2007-2010: Beslut i budgetprop; Skatteväxling vuxenutbildning Avskaffat rekryteringsbidr f vuxna Samhällsinformation inom sfi Rätt till Särvux Asylsökandes barn Unga lagöverträdare Livsmedelstillsyn Övriga förändringar; KF/KS oförutsedda medel Lagändring Ersättningslokal Fyrisgården Kompensation ökade hyreskost, fsk Resursförstärkning grundskola Ersättningslokal Fyrisgården Hyresbidrag indusriminnesförening Bidrag politiska ungdomsförbund Kompensation stb vuxenutbildning Kvinnolöner (senare förd) Ökad hyreskostnad (Biologiska m) Skolskjutskostnad (villkor som ERS) Förstärkning äldreomsorg Individ- o familjeomsorg Projektbidrag: integration hbt Projektbidrag: integration hbt Åldersanpassade taxor (som UL)
2008
2009
2010
Årlig förändring
UAN UAN UAN UAN BUN SBN MHN
24 830 -400 100 280 1 000 1 200 -340
FIN ÖFN BUN BUN BUN VFN KLN FNN UAN KS KLN BUN/UAN ÄLN VFN FNN KLN GTN
-2 000 1 500 600 10 000 10 000 200 400 250 12 000 10 000 500 5 000 15 000 10 000 1 000 500 7 000
Summa IVE 2007-2010 (november, s) Överfört utrymme
Avvikelse mot resultatmål
2007
-1 000 520
10 000
10 000
10 000
108 620
9 520
10 000
10 000
2 232
0
0
0
2 232
0
0
0
0
Årlig resultatförändring 2 232 *) GPF mars -06 (gemensamma planeringsförutsättningar)
-2 232
1
0
0
14 015
68 140
75 248
113 069
I resultatet ingår budgeterade pensionsavsättningar
66 500
24
Ekonomisk sammanställning 2005-2010
S
"Novemberförslag"
Belopp i mnkr
Budget
Bokslut
Budget
Prognos
Budget
Prognos
Prognos
Prognos
2005
2005
2006
2006
2007
2008
2009
2010
-6 571
-6 478
-6 889
-6 780
-7 323
-7 640
-7 952
-8 270
6 738
6 692
7 074
7 100
7 500
7 877
8 216
8 576
Finansnetto
-32
14
-42
-5
-27
-47
-66
-99
Resultat
135
228
143
315
150
190
198
207
0
0
0
0
0
0
0
0
135
228
0 0 143
0 0 315
0 0 150
-33 10 157
-34 0 164
-36 0 171
Utdebitering kommunen Resultatmål 2% av skatter o kom ek utj Avvikelse mot resultatmål
21,53
21,53
21,53
21,53
21,53
21,43
21,43
21,43
135
134
141
142
150
157
164
171
0
94
2
173
0
0
0
0
Nettokostnadsförändring Nettokostn förändr, underliggande Förändring skatter och keu *)
8,2% 4,6% 8,9%
6,7% 4,4% 8,1%
6,0% 5,5% 5,0%
4,7% 8,0% 5,0% 5.9% 6,1% 5,6%
4,3% 4,2% 4,6%
4,1% 4,1% 4,3%
4,0% 3,9% 4,4%
Nettokostnad Skatter o kommunalekonomisk utj
Balanskrav Minskade skatteintäkter vid; Skattesänkning, öre Resultat efter skattesänkning
*) keu = kommunalekonomisk utjämning
Investeringar, skattefinansierad verksamhet 2003-2010 Socialdemokraterna Belopp mnkr
Utfall - Prog - Budget 2007 - Plan, skattefinansierade investeringar 2003
2004
2005
2006
376
282
549
985
2007
2008
2009
2010
944
647
574
579
*)
Självfinansieringsgrad (exkl utvecklingsinvesteringar 2006Målsättning
13,8%
100,0%
75%
75%
75%
75%
75%
75%
83,1%
53,0%
64,5%
81,5%
98,3%
100,0%
Självfinansieringsgrad, snitt 2005-10 (inkl 200 mnkr från tillväxtfond 2006-07)
*) Exkl utvecklingsinvesteringar 2006-10
77,1%
Beräknade driftkostnadskonsekvenser 2004-2010 Skattefinansierad verksamhet exkl utvecklingsinvesteringar 20062004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Årseffekt (avskr) Årseffekt (ränta)
141 -5
557 38
1 324 366
2 288 865
3 084 1 142
3 694 1 207
4 271 1 212
Avskr 3% (snitt) Ränta 4% (snitt) Summa
4 0 4
17 2 18
40 15 54
69 35 103
93 46 138
111 48 159
128 48 177
