TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Innehåll, Lika värde nr 4 2016 Ledare: Uppföljning en framgångsfaktor
3
Forskare och lärare i samarbetet – Vad är det man kan när man kan? 4 Mer av värde
6
Nya avhandlingar 6 Få koll på konventionen 7 Utbildning om rättigheter 7 Rättigheter på lättläst svenska 7 Särskoleelever i grundskolan 8 Handikappförbunden blir Funktionsrätt Sverige 8 Om betyg för elever 8 Undervisa om nya ord 9 9 SVT-program på 15 språk
FoU specialpedagogik: Flickor, adhd och specialpedagogiskt stöd
10
Tema: Stöd för utveckling
11
De jobbar på att knäcka koden till språkutveckling 11 ”Som att gå runt i en bokaffär” – Maria använder tjänsten Hitta läromedel 13 Kollegial handledning gav resultat 15 Råd från SPSM: Mötesplatser är viktiga för att skapa delaktighet 17 Utveckla verksamhetens tillgänglighet 18 Vi ger råd 18
Nytt från SPSM
19
Kurser och konferenser 19 Material för kollegialt lärande i förskolan 19 Om elevhälsan på webben 20 Filmer om it i lärandet 20 Föreläsningar om skolans ljudmiljö 20 Råd om punktskrift 21 Nya läromedel 21 Ny läromedelskatalog 21 Luna mot toppen, Luna återvinner, Luna på utflykt 21 Kommentarer i SPSM:s Facebook-flöde 22
Tillgänglig utbildning: Att smälta en snöboll
24
Forskning i tiden – forskarporträttet
25
Specialundervisning en naturlig del i Finlands skolsystem 25
Om Lika värde-tidningen 1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
27 1
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Lika värde nr 1, 2017 Tema: Stöd för utveckling. Språkutveckling i förskolan. Kollegial handledning gav resultat. Forskning i tiden: ”Finland och Sverige kan lära av varandra”.
Nr 1 · 2017
www.spsm.se
GES UT AV SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
Språkutveckling i förskolan Kollegial handledning gav resultat
Stöd för utveckling
Tema
Forskning i tiden ”Finland och Sverige kan lära av varandra”
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
2
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Ledare: Uppföljning är en framgångsfaktor Utveckling kan ske i stora steg, med dramatiska omvälvningar som förkastar hur det var innan. Men utveckling kan också ske i så små steg att den som är mitt inne i det knappt märker det. Och ibland kan små, enkla förändringar göra stor skillnad och vara mer hållbara än de dramatiska. Jag vågar påstå att förskolor och skolor ständigt befinner sig i förändring. Det är nya elever, ny personal, nya föräldrar och nya styrdokument som påverkar verksamheten. Samtidigt finns önskemål från olika håll om att förskolan och skolan ständigt ska bli bättre. För det krävs utveckling och uppföljning. Under förra året medverkade vi från Specialpedagogiska skolmyndigheten i Skolinspektionens granskning av skolans arbete med extra anpassningar. Det våra rådgivare såg var att arbetet med att möta elevers behov fungerar bäst på skolor där det finns systematik, samarbete, tydliga rutiner och tilltro till varandras kompetenser. Sämst fungerade det på skolor som visserligen satte in insatserna tidigt, men som inte följde upp hur det fungerade och inte analyserade resultatet. Risken är då att skolan lägger resurser på insatser som inte leder till någon utveckling hos eleven. För att kunna analysera och följa upp anpassningar och stöd, är det av stort värde om ni som arbetar i förskolor och skolor på ett enkelt sätt dokumenterar vad det är ni gör. Det kan vara allt ifrån anteckningar i en skrivbok till noteringar i ett digitalt system. Syftet ska vara att både hitta framgångsfaktorer och fallgropar. Att hitta vad det är som gör att vissa åtgärder fungerar så bra, medan andra inte fungerar alls. Då kan verksamheten utvecklas för att möta barn och elever med olika behov. Vårt nya stödmaterial för förskolan ger stöd för kollegialt lärande och utveckling i förskolan. I det finns bland annat konkreta råd om kortfattad dokumentation i en loggbok. Dessa råd passar bra även för andra verksamheter. Vi kan också ge specialpedagogiskt stöd och bidrag till utvecklingsprojekt. Tillsammans utvecklar vi verksamheter för barn och elever med funktions-nedsättning. Greger Bååth Generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten Foto: Peo Sjöberg
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
3
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Forskare och lärare i samarbete: Vad är det man kan när man kan? Att utveckla skolans undervisning med hjälp av forskare. Den tanken väcktes hos Ann-Sofie Montelius när hon tillträdde som rektor för Manillaskolan våren 2014. Viljan hos lärarna att arbeta efter en pedagogisk plattform fanns där. Och Ann-Sofie visste vem hon ville arbeta med för att höja elevernas kunskaper och öka deras måluppfyllelse.
Ann-Sofie kontaktade Diana Berthén, prefekt vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Hösten 2014 startade projektet. Inger Eriksson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, arbetade tillsammans med Diana och två andra forskare. – Vi började med en kartläggning och frågade lärarna vad de ville åstadkomma på lektionen. Sedan tittade vi på vad som skedde i praktiken. Elever och lärare filmades och lärarna hjälpte varandra, säger Inger. Vad är det man kan när man kan? Det var frågan som vi började ställa oss, berättar Åsa Helmersson. Hon är förstelärare på Manillaskolan med svenska, engelska och teckenspråk som ämnen. Ett år senare hade Åsa och hennes arbetsgrupp åstadkommit två lektionsplaneringar i projektet. Det låter futtigt, men det var ett nytt tänkande som etablerades. Själva medvetenheten. – Vi började prata samma språk och blev öppnare för varandra i lärarlaget. Samarbetet med forskarna blev en utvecklingsprocess för oss. Jag började fundera över vad jag kan ändra i min undervisning så att alla elever kan delta. Ansvaret ligger i mitt sätt att undervisa, säger Åsa. Inger Erikssons forskning handlar om hur elevers kunskapsutveckling kan stärkas genom förbättrad undervisning. – Hur åstadkommer vi det vi vill åstadkomma? När vi analyserar läroplanen ser vi vilka krav som ställs. Då blir frågan till läraren hur vi skapar förutsättningar för att eleverna ska utveckla dessa förmågor, förklarar Inger. Projektet med forskarna är avslutat. Men Ann-Sofies uppgift att utveckla skolans pedagogiska arbete löper vidare. Nu delar rektorn och personalen ett tänkande. – Det är inställningen till pedagogiken och lärandet som är viktigast, förklarar Ann-Sofie. Framgångsfaktorerna är en kompetent lärargrupp, ett långsiktigt tänkande och uthållighet. – Vi gav tid till utveckling och lade inte arbetet ovanpå allt annat som ska göras, förklarar Ann-Sofie. Vi hittade en metod för att utveckla vår undervisning och vi vill skapa resultat på lång sikt.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
4
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
– Ni ställde krav. Vi ställde upp! Vi som forskare har drivit en process på Manillaskolan där lärarnas frågor också var våra frågor. Vi var eniga om att undervisningen behöver utvecklas. Sedan har det varit ett samarbete lärare och forskare emellan. Vi arbetade utforskande och provade oss fram, säger Inger. – Att lärarna hade förtroende för varandra och vågade öppna sina klassrumsdörrar var viktigt, avslutar Åsa. Dialogen om pedagogiken fortsätter. Vad är det man kan när man kan? Det är frågan. Text: Anna Rosenberg Foto: Hans Alm
Manillaskolan Manillaskolan i Stockholm är en specialskola för elever som är döva eller har en hörselnedsättning. På skolan går cirka 100 elever, från förskoleklass till årskurs 10. Eleverna läser enligt läroplanen för specialskolan.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
5
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Mer av värde Redaktör: Karina Johansson
[email protected]
Nya avhandlingar Mind the gap, Transition to adulthood – youths´ with disabilities and their caregivers´ perspectives Elisabet Björquist, Lunds universitet, 2016 Mer information och individanpassat stöd skulle underlätta övergången till vuxenlivet. Det visar avhandlingen som tar upp situationen för både ungdomar som har cerebral pares och för invandrade ungdomar som har någon form av funktionsnedsättning. Sysselsättning och social rättvisa: En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning Jessica Arvidsson, Högskolan i Halmstad, 2016 Kön, utbildningsprogram och föräldrars utbildningsnivå är några av de faktorer som påverkar framtida sysselsättning för elever på gymnasiesärskolan. Hela 22,4 procent av dessa elever får arbete, men 24 procent har vare sig daglig verksamhet, jobb eller skola. Educational pathways and transitions in the early school years: Special educational needs, support provisions and inclusive education Johanna Lundqvist, Stockholms universitet 2016 Om utbildningsvägar från förskola till första klass med fokus på insatser för barn i behov av anpassningar och särskilt stöd samt inkluderande undervisning. Genom teckningar och visualiserade semistrukturerade intervjuer fångas även barns egna upplevelser in.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
6
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Få koll på konventionen Uppfyller arbetsplatsen, biblioteket, restaurangen eller tågresan konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning? Det kan du nu själv testa via ett verktyg på webben. Det är Funka, som på uppdrag av Handikapporganisationernas Samarbetsorgan (HSO) Skåne, har utvecklat Konventionskollen. Vid behov erbjuder tjänsten förslag på åtgärder för att uppnå kraven och vart du kan vända dig för att påtala behov. www.hsoskane.se/konventionskollen
Utbildning om rättigheter En ny webbaserad och interaktiv utbildning om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning riktar sig till personal som arbetar i offentliga verksamheter. Utbildningen är en del av en introduktionsutbildning i mänskliga rättigheter. Den är lanserad av Uppsala universitet, Myndigheten för delaktighet (MFD) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). www.mrutbildning.se
Rättigheter på lättläst svenska Nu finns Skolinspektionens och Barn- och elevombudets webbsidor om rättigheter för elever, skrivna för elever, även översatta till lättläst svenska och till språk som många nyanlända talar. Därmed får fler elever möjlighet att läsa om sina rättigheter. På elevwebben finns också information om vad Skolinspektionen
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
7
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
och Barn- och elevombudet kan göra om en elev inte får sina rättigheter tillgodosedda. elev.skolinspektionen.se
Särskoleelever i grundskolan Skolinspektionens rapport ”Integrerade elever” handlar om skolsituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan, men som får sin undervisning i grundskolan. På Skolinspektionens webbplats finns ett inspelat webbinarium där granskningen presenteras samt en frågestund där representanter från Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten svarar på frågor. www.skolinspektionen.se (sök på ”integrerade elever” i sökrutan)
Handikappförbunden blir Funktionsrätt Sverige Den 18 maj byter Handikappförbunden namn till Funktionsrätt Sverige. Organisationen tycker att begreppet funktionsrätt behövs när vi pratar om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Handikappförbunden är en samarbetsorganisation för 39 funktionsrättsförbund och representerar 400 000 människor. Om betyg för elever Skolverkets film ”Hur sätter lärare betyg?” besvarar en del av de frågor kring bedömning och betyg som elever har. Filmen berättar bland annat
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
8
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
hur lärare gör när de sätter betyg och hur stor betydelse ett nationellt prov har. Filmen finns på Youtube. Undervisa om nya ord Många lärare använder Språkrådets nyordslista som utgångspunkt för diskussioner om både språk och samhälle. För att stötta detta har Språkrådet skapat ett webbaserat material med uppgifter och diskussionsfrågor, för gymnasieskolans svenskundervisning. www.sprakochfolkminnen.se (sidorna För dig i skolan)
SVT-program på 15 språk SVT Språkplay är en app med interaktiva undertexter på 15 olika språk. Syftet är att göra SVT:s programutbud tillgängligt för fler som har behov av att utveckla sin svenska. Appen är en första version för att testa koncept, behov och teknik. Den finns för iOS- och Androidmobiler.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
9
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
FoU specialpedagogik: Flickor, adhd och specialpedagogiskt stöd Text: Charlotta Pettersson, nationell forsknings- och utvecklingssamordnare, fil.dr.ped.
[email protected]
Flickor med adhd ger ofta uttryck för svårigheter på mer subtila sätt än vad pojkar med samma funktionsnedsättning gör. Därför kan det vara lätt att missa deras behov – och att stödet uteblir! Vi i Specialpedagogiska skolmyndigheten har i en studie undersökt vilken typ av specialpedagogiskt stöd som skolor söker kring elever med adhd. Det visar sig att flickor med adhd är relativt osynliggjorda. 2015 gick 14 procent av myndighetens stöd till flickor, 56 procent till pojkar och resterande del till blandade grupper. I populationsstudier är det 2-3 gånger vanligare med adhd bland pojkar än bland flickor. Att diagnostiseringen har förskjutits mot pojkar menar forskare beror på att diagnoskriterierna till stor del är baserade på forskning om pojkars beteenden. De skolor som vänder sig till myndigheten för att få stöd när det gäller adhd har främst svårigheter att hantera elevers utåtagerande beteende. Det gäller både pojkar och flickor. Det innebär en särskild utmaning att vara observant och ha kännedom om flickors ibland introverta sätt att visa svårigheter. Att det är svårt att ge rätt typ av särskilt stöd uppmärksammas i Skolverkets utvärdering av betyg från årskurs 6 (2017). Betygen bidrar till att lärarna lättare förstår elevernas kunskapsnivå och kan identifiera vilka elever som riskerar att inte nå kunskapskraven, men det är oklart om elever får det stöd de behöver. Det anges inte ha skett någon förändring i hur många elever som får stöd nu jämfört med tidigare. Det är viktigt att vi inte missar någon elevs behov av stöd. Det kan få ett högt pris i personligt lidande, men även samhällsekonomiskt. Under april-maj planerar vi att ge ut en antologi om specialpedagogik, inkludering och genus i samarbete med Umeå universitet. Den syftar till att bidra med ny kunskap och nya diskussioner om hur genus och identitetsbildning kommer till uttryck i den specialpedagogiska praktiken. Håll utkik efter den!
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
10
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Tema Stöd för utveckling När lärmiljön inte fungerar för alla barn och elever kan det vara dags att utveckla verksamheten. En del tar hjälp utifrån. Läs om verksamheter som fått stöd i sitt utvecklingsarbete av Specialpedagogiska skolmyndigheten. De jobbar på att knäcka koden till språkutveckling Förskolan ville bli bättre på att ge barnen stöd att utveckla sin kommunikation. De behövde mer kunskap om vilka konsekvenser flera funktionsnedsättningar kan få för barnens språkutveckling. Med stöd utifrån utvecklade de sitt arbetssätt.
Snäckbackens specialförskola i Sollentuna är en fristående förskola med stort fokus på språkutveckling i teckenspråk och talad svenska. På två avdelningar eller hemvister som de kallas här, går 25 barn i åldrarna 1-6 år som är döva eller har en hörselnedsättning. Flera av barnen har även andra funktionsnedsättningar som påverkar lärandet. För att förstå vilka konsekvenser det kan få för språkutvecklingen vände sig förskolan till Specialpedagogiska skolmyndigheten. – Vi ville ha ett annat perspektiv i vårt sätt att arbeta för att kunna ge stöd till ett barn som inte utvecklade något språk, varken teckenspråk eller talat språk. I det läget behövde vi någon som kom utifrån och tittade på hur vi jobbar och gav stöd i hur vi skulle kunna utveckla vårt arbete. När vi sedan fick i uppgift att göra observationer i vår egen verksamhet kunde vi se att barnet var mer delaktigt i en liten grupp med barn som använde teckenspråk, berättar Eline Bruland som är barnskötare på hemvisten Sjöhästen. Myndigheten kopplade in sin personal inom Resurscenter tal och språk för att bidra med specialistkompetens i frågor om språkstörning. I dialog med förskolan utformade de ett kom-petensutvecklingspaket i tre delar: stöd till all personal på förskolan, stöd till arbetslaget och slutligen en del där personalen fick genomföra egna observationer och därefter få handledning. Personalen fick en föreläsning om språkstörning av myndigheten. De fick också med sig materialet ”Att arbeta med språkstörning i förskola och skola” och diskussionsfrågor för att kunna fortsätta samtalet i personalgruppen. – Nu arbetar vi med att få till kommunikationen på teckenspråk och kommunikation med stöd av bilder parallellt. Båda möjligheterna behövs för att alla barn ska kunna använda det kommunikationssätt de behöver, säger Emelie Westerberg, förskollärare som arbetar i samma arbetslag som Eline. Emelie visar ett knippe med nyckelbilder som hon och alla kollegor
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
11
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
har hängande runt halsen. Där finns de alltid till hands för att kunna användas som stöd i kommunikationen. På så sätt kan barnet välja att tala, teckna eller använda bildstödet, till exempel för att välja frukt eller för att kunna svara ja, nej eller vet inte på en fråga. Alla barn får en introduktion i teckenspråk. För att förskolan ska kunna erbjuda en teckenspråkig miljö med kvalitet, har varje hemvist där det finns barn som är döva eller har en hörselnedsättning två medarbetare som själva är döva. Tillgången till olika sätt att kommunicera ger varje barn möjlighet att välja det språk som passar bäst. Ibland är teckenspråket det första språket. Oavsett vilket språk barnet använder är det genom det som barnet lär sig begrepp som är nödvändiga för att kunna tänka abstrakt. – För oss är barnens kommunikation viktigast. De behöver knäcka koden för att få ett fungerande språk. Genom det stöd vi fått är vi mer medvetna och använder bilder i större utsträckning än tidigare. Vi delar ofta upp barnen i mindre grupper för att de ska få ut mer av aktiviteterna. Det har också lett till att det blir färre konflikter bland barnen och lugnare på hemvisten, säger Emelie. Kompetensutvecklingen bekräftade att de är på rätt väg. Utvecklingen kan gå väldigt långsamt framåt för barn med språkstörning och det krävs både närvaro och tålamod i arbetet. – De nya kunskaperna har bidragit till mer struktur och det smittar av sig på barnen. Det är viktigt att vara närvarande när vi arbetar i barngruppen, eftersom många barn påverkas av allt som händer omkring dem. Vi behöver påminna varandra om det. Här har personalen en fantastisk förmåga att kommunicera i ett socialt samspel. De får barnen att känna sig trygga. Det är en viktig del i den utveckling som stödet från Specialpedagogiska skolmyndigheten bidragit till, säger Kristina Nilsson, verksamhetsansvarig på Snäckbackens specialförskola. Text: Malou Nordlöf Ekström Foto: Hans Alm
Personalen använder teckenspråk och eller tal i kommunikationen. Några i personalen har teckenspråket som sitt första språk. Det är viktigt för att barn som är döva eller har en hörselnedsättning ska få stöd i sin språkutveckling.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
12
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Genom språket lär sig barn begrepp som är nödvändiga för att kunna tänka abstrakt.
”Som att gå runt i en bokaffär” – Maria använder tjänsten Hitta läromedel Maria Sundberg är en av 10 000 som använder den digitala söktjänsten Hitta läromedel för att leta läromedel till elever som behöver särskilt stöd. Här berättar hon om hur hon använder tjänsten.
Det är blyertsgrå himmel över Skurus skolgård i Nacka utanför Stockholm. Här samsas elever i alla stadier, från förskoleklass till årskurs nio. Det är varmt och välkomnande att kliva in i den sandgula byggnaden där Maria Sundberg arbetar. Hon är ansvarig för det specialpedagogiska arbetslaget på skolan. Vi möts utanför det lilla skolbiblioteket. Maria beskriver sig själv som en person som hittar i det digitala. När hon fick en elev med blindhet behövde hon hitta läromedel i tryckt punktskrift. Då letade hon i Hitta läromedel efter den specifika engelskaboken som klassen använde och hittade läroboken i en anpassad version. Att leta efter ett specifikt läromedel är en sak. Men att leta efter ett helt nytt läromedel att använda är något annat, förklarar Maria. – Att komma in i Hitta läromedel är som att komma in i en bokaffär, förklarar Maria. Jag går först runt och bekantar mig och sedan bläddrar jag i läromedlen och kollar på smakprov om det finns. Det finns texter som beskriver vilka egenskaper hos ett läromedel som är bra för olika funktionsnedsättningar. Varje elev är unik och jag får en grundkunskap som är bra, förklarar Maria.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
13
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Besökarna kan inte beställa läromedel direkt från Hitta läromedel, men det går att klicka vidare till förlagens hemsidor. Titlarna kan sparas i Mina listor, som delas med kollegorna. Böckerna i Skuru skolas bibliotek står i rad efter rad efter rad. I Hitta läromedel finns över 9000 läromedel. Det skulle kräva många hyllmeter för att få plats med dem. Men det behövs inte för nu finns de i en digital läromedelsutställning bara en knapptryckning bort. Text: Anna Rosenberg Foto: Hans Alm
Söktjänsten Hitta läromedel I söktjänsten Hitta läromedel finns tusentals titlar med läromedel som passar i specialpedagogiska sammanhang. Alla utbildningsnivåer finns med – från förskola och grundskola till gymnasium och vuxenutbildning. Där beskrivs hur läromedel ska vara utformade och vilka egenskaper de ska ha för att passa elever som behöver särskilt stöd. Det finns också en avdelning med inspiration för olika skolformer och ämnen. Bakom tjänsten står Specialpedagogiska skolmyndigheten. hittalaromedel.spsm.se
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
14
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Kollegial handledning gav resultat Trycket på att ta emot allt fler elever till resursklassen blev till slut för stort. Lösningen blev att dela med sig av sina kunskaper. Nu erbjuder Vasaskolan kollegial handledning till andra skolor i kommunen.
När Vasaskolan gav kollegial handledning till andra skolor i Danderyds kommun, minskade behovet av att ta emot elever i skolans resursklass för elever med autismspektrumtillstånd. – Det blev en otrolig förändring. Nu kan de andra skolorna hantera situationen och läget är inte längre akut, säger rektor Peter Odenlind. För att kunna erbjuda handledning behövde skolan utbilda handledare. Tillsammans med Ann Lindgren och Anna Sjölund, som har tagit fram en handledningsmodell för vårdsektorn, skapade skolan en modell och startade ett projekt med bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Sex personer har fått utbildning inom projektet, dels i att handleda och dels om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under utbildningen har de fått träna på att handleda lärargrupper. Grupperna har träffats tre gånger och samtalat om problem och lösningar kring enskilda elever. – De flesta lärare har ingen kunskap om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och då blir det svårt att inkludera dem. Lärare behöver förstå hur dessa elevers ojämna förmågor visar sig i skolan, under till exempel lektioner, raster och utflykter, säger Ann, som leder projektet. – Jag har känt mig förtvivlad när jag inte nått fram till vissa elever. Handledningen har fått mig att förstå hur jag kan individanpassa undervisningen. Vi har kommit fram till konkreta lösningar och när jag prövat dem har det fått en omedelbar effekt, säger Camilla Melin, som är bildlärare. – För mig som rektor tar det mycket tid att stötta lärare som är frustrerade och föräldrar som är arga. En lugnare skola blir bättre för alla, säger Peter, som tror att alla skolor kommer att arbeta på liknande sätt inom en snar framtid. Ofta har lösningarna varit enkla, som att låta eleven sitta i ett lugnt hörn, att hon eller han får hämta sitt material först och skriva upp momenten i en uppgift, för att kunna bocka av dem vartefter de blir klara. Men Ann är noga med att poängtera att generella lösningar inte passar alla elever. – Elevernas funktion är olika, trots att de har samma diagnos. Därför fungerar inte alltid generella lösningar, man måste anpassa dem till den enskilda eleven, säger hon.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
15
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Grundstenarna i arbetet har varit tydliggörande pedagogik, lågaffektivt bemötande och ett lösningsfokuserat arbetssätt. – Jag ser ett annat lugn hos eleverna, en förmåga att fokusera. Jag vill bara fortsätta med handledning nu och kontinuerligt förbättra mig, säger Camilla. En nyckel till projektets framgång är handledarna, en annan är att det är lärare som handleder andra lärare. – De som ger och tar emot handledning har samma erfarenheter. Handledarna måste också vara personer som kan skapa förtroende och som andra vill lyssna på, säger Ann. Hennes högsta önskan nu är att ett lärosäte tar tillvara projektets erfarenheter, skapar en utbildning på högskolenivå och beforskar kollegial handledning. Text: Sara Håkansson Foto: Rickard Kilström
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
16
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Råd från SPSM: Mötesplatser är viktiga för att skapa delaktighet Förskolechefen eller rektorn är den som ska driva utvecklingen. Det är det viktigaste när en förskola eller skola vill utveckla sin verksamhet för barn och elever med funktionsnedsättning. Det säger AnnBrith Eliasson Labraaten, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
När AnnBrith besöker en verksamhet ber hon oftast om att få träffa personer som kan tillföra olika perspektiv i den aktuella situationen. – Kommentaren efteråt brukar vara att det var så bra att de fick tid att diskutera tillsammans, säger AnnBrith. Därför är ett av hennes råd att skapa mötesplatser, där alla involverade kan diskutera hur de ska möta olika problem. Ett annat råd är att göra barnen delaktiga. – De lever med sin funktionsnedsättning dygnet runt och är de verkliga experterna. De kan tillföra mycket genom att berätta om sin situation. Pedagoger kan också lära sig av varandra. Om en hittat något som fungerar bra, kan andra lära sig av det. – Barnet eller eleven ska inte drabbas av att det fungerar bättre hos en del pedagoger än hos andra. För att kartlägga sin pedagogiska, sociala och fysiska miljö kan förskolor och skolor använda myndighetens Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. – Då blir det tydligt vad verksamheten behöver utveckla, för att möta barn och elever med olika behov. Vi har också studiepaket på vår webbplats, som kan hjälpa till att komma igång med att förbättra lärmiljön. När det inte räcker till kan myndigheten ge skräddarsytt stöd. Då tycker Ann-Brith att det är bra om verksamheten har inventerat sin egen kompetens inom området, så att hon och hennes kollegor kan komplettera den och ge ett bra stöd i utvecklingsarbetet. Text: Sara Håkansson Foto: Sara Christiansson
www.spsm.se/tillganglighet www.spsm.se/studiepaket
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
17
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Utveckla verksamhetens tillgänglighet Använd tillgänglighetspaketet, som vänder sig till förskolor, skolor och fritidshem. Paketet består av tre delar: Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning som hjälper till att kartlägga lärmiljön, en distanskurs samt DATE lärmaterial. Från mitten av mars finns DATE lärmaterial för förskolan, grundskolan och gymnasiet. Sedan tidigare finns det för årskurs 4-9. Nu är det materialet uppdaterat med en revidering av den inledande teoretiska bakgrunden, lektionsinnehållet är detsamma som tidigare. En ny studie visar att Värderingsverktyget fungerar som en ögonöppnare. Studien publiceras på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats i början av april. Tillgänglighetspaketet har tagits fram i samarbete mellan Handikappförbunden och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Allt material är kostnadsfritt. www.spsm.se/tillganglighet www.date-larmaterial.se
Vi ger råd Ett steg för att komma igång med ett utvecklingsarbete kan vara att vända sig till Specialpedagogiska skolmyndighetens tjänst Fråga en rådgivare. På webbplatsen finns drygt 400 frågor besvarade. Hittar du inte svar på din fråga där, kan du ringa eller skicka in den. – Vi har oftast ingen kötid när man ringer oss, det är inga knappval eller så, utan du kommer direkt till en rådgivare. Vi tar oss tid att hjälpa till, säger Gunilla Salo som samordnar tjänsten. Ring vardagar mellan 12.00 och 16.00 på telefon 010 473 60 00 eller skicka in din fråga via webben.
VEM? VAD?
www.spsm.se/fragaenradgivare
VAR?
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
NÄR?
VARFÖR? HUR? 18
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Nytt från SPSM Kurser och konferenser Matematik med stöd av it Nätbaserad kurs 3 april – 12 maj. En verksamhetsinriktad, erfarenhetsbaserad och processfokuserad kurs med diskussioner och uppgifter. Självständigt arbete på kursens webbsida och i egen verksamhet. Kursen beräknas ta cirka 5 timmar per vecka. Anmälan senast 13 mars Flerspråkiga barn och elever Östersund 12 april. Tematräff om att möta nyanlända, och flerspråkiga, barn och elever med funktionsnedsättning. Fokus för träffen är samverkan mellan modersmålslärare, studiehandledare och pedagoger. Anmälan senast 15 mars. Elevhälsans arbete Karlstad 15 juni En tematräff om hur elevhälsan kan arbeta mer hälsofrämjande och förebyggande för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Anmälan senast 17 maj. Mer information om dessa och andra kurser, konferenser och arrangemang finns på www.spsm.se/kurser
Material för kollegialt lärande i förskolan Ett nytt webbaserat stödmaterial för förskolan stöttar kollegialt lärande inom ämnena trygga relationer, lek och kommunikation. Utifrån materialet organiserar förskolan fortbildningen på egen hand. Det utförliga planeringsstödet innehåller allt som behövs för att strukturera, genomföra och följa upp den gemensamma fortbildningen.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
19
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
– Modellen för stödmaterialet har testats med goda resultat. Deltagarna upplever att de fått en bättre samsyn om förskolans uppdrag, arbetar mer förebyggande och har flyttat fokus från individuella förutsättningar till verksamhetens förutsättningar, berättar Aya Stehager, projektledare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten. www.spsm.se/stodmaterial-forskola
Om elevhälsan på webben Nu finns webbinformation om hur skolor kan utveckla ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete. Förutom textbaserad information och tips på vidare läsning finns ett par filmer. I filmerna reflekterar forskare och en sakkunnig från Bris kring vad elevhälsokompetens kan vara. www.spsm.se/stod/elevhalsa/
Filmer om it i lärandet I fyra filmer berättar eleverna Alexa, Viktor och Nadia om vilken skillnad användning av rätt verktyg har gjort för dem i deras skolarbete. Deras lärare, rektor, andra pedagoger och en forskare berättar om vad som krävs för att lyckas i arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter och användning av alternativa verktyg. www.spsm.se/ratt-verktyg-gor-skillnad
Föreläsningar om skolans ljudmiljö Missade du kunskapsdagen om bra ljudmiljö i skolan? Ta del av de inspelade föreläsningarna, som bland annat handlar om ljudmiljöns betydelse för språkutveckling, elever med synnedsättning eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och vad skolorna behöver göra för att förbättra situationen. hrf.se/vad-vi-gor/skolkonferens2016/filmning-av-kunskapsdagen/
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
20
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Råd om punktskrift De allmänna råden ”Elever med punktskrift som läsmedium” är uppdaterade. Materialet ger skolhuvudmän och rektorer vägledning om lagar, regler och arbetssätt om dessa elever, så att de ska kunna uppnå kunskapsmålen.
Elever med punktskrift som läsmedium Allmänna råd till skolhuvudmän och rektorer
^allmänna råd
webbshop.spsm.se
SKOLHUVUDMÄN OCH REKTORER
Nya läromedel Nya specialpedagogiska läromedel I Läromedelskatalogen finns läromedel som du kan beställa från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hela sortimentet finns i vår webbshop, där du även kan beställa eller ladda ner Läromedelskatalogen. I webbshoppen hittar du dessutom en stor samling publikationer och tidningen Lika värde. Välkommen till
LÄROMEDELSKATALOG
2017
webbshop.spsm.se
Luna mot toppen, Luna återvinner, Luna på utflykt Författare: Jonny Wåger Illustratör: Anna Olofsson En serie böcker om flickan Luna. De handlar om motion och hälsa, återvinning och allemansrätten. Luna har många funderingar kring saker som hon ser och hör. I böckerna försöker hennes mamma förklara. Böckerna kan använda både i helklass och individuellt. Målgupp: Elever i grundsärskolan med inriktning träningsskolan, kan också passa andra elever som är i behov av tydliggörande pedagogik. webbshop.spsm.se
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
21
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Prenumerera på nyheter om läromedel I våra nyhetsbrev om läromedel får du veta mer om nya läromedel, SPSM:s webbshop och söktjänsten Hitta läromedel. Skriv upp dig på sändlistan! www.spsm.se/nyhetsbrev
Kommentarer i SPSM:s Facebook-flöde Apropå ett blogginlägg om hur vi pratar om skolan och lärare: ”Konstruktivt beröm för det som är bra ökar motivationen för ALLA. Tillstånd smittar sa en av mina gamla rektorer så om man sprider glädje blir andra glada. Missmod skapar missmod och tilltro skapar tilltro. Ut och uppmuntra elever, lärare och föräldrar inte minst! Stöd varandra.” Karin Nygren
Apropå en film om tvåspråkighet i specialskolan för elever som är döva eller har en hörselnedsättning: ”Underbart! En av de bästa filmerna jag sett på länge! Bra jobbat, SPSM. Eira Balkstam
Apropå myndighetens webbsidor för elever: ”En dröm som jag hoppas kan bli verklighet för flera. Bra att ni finns.” Moa Saf
Följ Specialpedagogiska skolmyndigheten i sociala medier på Linkedin, Twitter @SPSMsverige och Facebook SPSMsverige.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
22
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Tillgänglig utbildning: Att smälta en snöboll Text: Lena Hammar. samordnare för tillgänglighet
[email protected]
Under slutet av förra året arrangerade Specialpedagogiska skolmyndigheten dialogkonferenser för elevhälsoteam runt om i Sverige. De handlade om hur skolor kan utveckla sin elevhälsokompetens för att skapa hälsofrämjande och tillgängliga lärmiljöer för alla barn och elever, oavsett förutsättningar. Konferensplatserna fylldes snabbt. Det blev tydligt att behovet av att få reflektera och samtala om detta var stort, så vi utökade med ytterligare två konferenser! Deltagarna v isade ett sjudande engagemang, lyssnade aktivt, delade med sig av erfarenheter och samlade guldkorn. Som moderator fick jag chansen att tala lite mer med dem som deltog i panelsamtalen. Några representerade skolor och berättade om spännande utvecklingsarbeten. Från dessa samtal tar jag med mig många tankar och perspektiv, men också nya uttryck och begrepp. Ett sånt uttryck är ”att smälta en snöboll”. En skola beskrev att antalet ärenden och åtgärder kring enskilda elever bara ökade, som en snöboll som kommit i rullning. Därför hade de bestämt sig för, att smälta den snöbollen. En annan skola beskrev sitt arbete kring att skapa en ”tillsammanskultur”. Ett annat uppskattat och viktigt inslag var Sveriges elevråd – SVEA:s deltagande. Vi måste ha med barns och elevers perspektiv, om vi ska kunna erbjuda hälsofrämjande och tillgängliga lärmiljöer. ”Öppna dörren till korridoren och fråga eleverna, istället för att tro eller anta vad som är bäst för dem”, var bara ett av många kloka budskap från elevorganisationen. Jag är tacksam över och upplyft av möjligheten att vara delaktig dessa dagar och att vi kunde skapa dessa mötesplatser. Om du missade konferenserna kan du ta del av filmer och annat material från dem på våra nya webbsidor om elevhälsa. I vår arrangerar vi en ny konferensserie. Då sätter vi fokus på hur förskolor och skolor kan skapa förutsättningar för alla barn och elever att lyckas i sitt lärande. Den heter ”Lyckas i lärandet - om att skapa tillgängliga lärmiljöer”. Hoppas att vi ses där, varmt välkommen! www.spsm.se/elevhalsa www.spsm.se/lyckasilarandet
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
23
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Forskning i tiden – forskarporträttet Marjatta Takala, Professor i specialpedagogik vid Oulu universitet i Finland och Umeå universitet
Specialundervisning en naturlig del i skolsystemet Finland är landet som får lysande resultat i PISA men som samtidigt, i jämförelse med andra länder, har en mycket hög andel elever som får specialundervisning. De har också en mycket populär lärarutbildning med ett så stort söktryck att bara ett fåtal sökande får en studieplats. Här ser vi spännande skillnader mellan oss och vårt grannland som vi vill veta mer om.
Marjatta Takala är professor i specialpedagogik och verksam både på Oulu universitet i Finland och på Umeå universitet. Hon berättar att nästan 23 procent av alla finska elever får specialundervisning på deltid någon gång under sin skoltid. – När man bara ser till siffran kan man fråga sig om skolan är extra svår i Finland. Men så är det inte. Det finns flera orsaker till att det ser ut på det här sättet, bland annat ser vi vår specialundervisning som en del av det gängse skolsystemet. Att ge stöd, och framför allt ett tidigt stöd, ingår i den vanliga skolgången, säger Marjatta. Att de första insatserna kommer snabbt är ett utmärkande drag i det finska skolsystemet. De första insatserna får eleverna ofta redan i årskurs ett eller två, ibland så tidigt som under den första terminen. I de yngre åren får eleverna mycket stöd, sedan under några år är behoven mindre för att utökas igen under de senare skolåren. – Vi jobbar med det vi kallar ”early inventions”. Varje lärare har ett ansvar att ge det stöd som behövs. Eleverna har enligt lag rättigheten att få stöd för inlärning och skolgång i ett så tidigt skede som möjligt. Märker en lärare att en elev behöver stöd så ska eleven redan från första upptäckt få hjälp. Alla lärare har en viss del specialpedagogik i sin utbildning och här ser vi verkligen nyttan med det. Alltid har någon, eller några, extra behov i en grupp, någon har dyslexi, någon har en synnedsättning, svårigheter i matte eller något annat, så alla lärare behöver veta grunderna, tänker vi. Det första steget – det allmänna stödet – ger klass- eller ämnesläraren i
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
24
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
elevens klass. Det kan handla om att placera eleven rätt i klassrummet, att tydliggöra dagens schema för att ge struktur eller andra former av enkla interventioner. Visar det sig att det allmänna stödet inte räcker till skriver läraren en pedagogisk bedömning och stödet intensifieras i steg två. Då får eleven vanligen stöd av speciallärare i klassrummet, eller utanför klassrummet, beroende på individ och situation. I sista och tredje hand är det dags för specialstöd och en individuell planering. Detta kan eleven få i ett enskilt ämne eller genom hela utbildningen. Allt beror på behoven. Handlar det om en elev som har ett ständigt behov av extra stöd i matematik så får denne specialundervisning i det enskilda ämnet. Har eleven behov av specialundervisning i hela sin undervisning på grund av exempelvis en grav funktionsnedsättning så ser stödet ut på det sättet. – I Finland är det också så att även föräldrar till elever kan begära ett särskilt beslut på specialstöd. Om en elev exempelvis har kokleaimplantat och föräldrarna vill att eleven ska ha tillgång till en lugnare miljö, så kan föräldrarna ta initiativet att få ett beslut om specialstöd. Om ett sådant beslut finns får exempelvis inte klassen ha fler än 20 elever för att det ska bli en lugnare miljö, berättar Marjatta. Vad gör då lärarutbildningen så populär att bara 10-15 procent av de som söker får en utbildningsplats? Söktrycket till klasslärarutbildningen är lika stor som till medicinska utbildningar och juridikutbildningar i Finland. Marjatta bedömer att styrkan bland annat ligger i att den finska klasslärarexamen är forskningsbaserad.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
25
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
– Jag tror mycket på att det vetenskapliga innehållet och metodiken för forskning gör att utbildningen får dignitet. Det ger värdefulla verktyg för de finska lärarna i sin yrkesvardag. Dessa önskar jag även för svenska lärarstudenter. Jag tror att en utbildning på mastersnivå här i Sverige skulle hjälpa professionen att få den uppskattning och den lönebild som den så väl förtjänar även här. Men jag måste samtidigt också få tillägga att Finland har att lära av Sverige också. Sverige har nått längre när det gäller inkludering, samarbete mellan kolleger och inte minst i det konsultativa och väg ledande arbetssättet som speciallärare och specialpedagoger har. Det går alltså att konstatera att Finland och Sveriges kan lära av varandra när det gäller både specialundervisning och lärarutbildning. Tillsammans finns också många gemensamma utmaningar och spännande spörsmål för framtiden. – När jag ser framåt inom vårt område ser jag bland annat digitaliseringen och asylinvandringen som två stora och viktiga utmaningar som vi måste ta oss an. På ett rent personligt plan är jag intresserad av att forska på tystnadens och ljudens roll i skolan. Vilken inverkan har ljudmiljön för elevers inlärning och för lärarens undervisning? En annan intressant sak är, hur använder vi undervisningstiden i skolan? Där finns något spännande som jag skulle vilja forska om i framtiden, avslutar Marjatta. Text: Karina Johansson Foto: Ulrika Sahlen Illustration: Helena Halvarsson
Snabba fakta om Finlands skolsystem I Finland finns endast professionen speciallärare som kan beskrivas som en kombination av Sveriges specialpedagog och speciallärare. Trestegsmodellen med allmänt stöd, intensifierat stöd och specialstöd har funnits i Finland sedan en lagändring genomfördes 2010. Syftet med denna lagändring var att: • stärka rätten för elever att få stöd till inlärning och skolgång i ett så tidigt skede som möjligt och flexibelt i samband med undervisning • göra stödet mer systematiskt och effektivisera stödåtgärderna • utöka det yrkesövergripande samarbetet • minska omfattningen på det särskilda stödet. Den finska lärarexamen är sedan 1979 forskningsbaserad, det vill säga en masterutbildning.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
26
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Om Lika värde-tidningen Nästa nummer ute den 5 maj. Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut tidningen Lika värde. Den kommer ut med fyra nummer om året. Vi skickar den till förskolor, skolor, utbildningsförvaltningar och skolpolitiker runt om i Sverige. Tidningen är gratis och kan beställas på www.spsm.se. Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. ©2017 Specialpedagogiska skolmyndigheten Ansvarig utgivare: Greger Bååth Redaktör: Sara Håkansson Redaktion: Malou Nordlöf Ekström, Karina Johansson och Anna Rosenberg. Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lika värde, Box 6074, 700 06 Örebro Telefon: 010 473 50 00 E-post:
[email protected] Omslag: Ann Lindgren och Camilla Melin, Vasaskolan i Danderyd. Omslagsfoto: Rickard Kilström Vinjettfoton: Atelje Änggatan Produktion: Liljedal Communication Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN: 1652-3466 Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial. Citera oss gärna, men ange alltid källan.
1 • 2017
Lika värde
SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
27
