Implementeringsplan Team Work

Implementeringsplan Team Work Version 2.3 SÖLVESBORGS KOMMUN 2014-07-28

Innehåll Implementeringsplan för ESF-projektet TEAM WORK ............................................................... 2 Beskrivning av arbetsmetoden steg för steg ...................................................................................... 2 Steg 1 Innan deltagaren skrivs in i Team Work ............................................................................................. 2 Steg 2 Första mötet och handlingsplansarbetet (Dag1-30) ........................................................................... 3 Steg 3 Dag 31-Självförsörjning ....................................................................................................................... 4

Arbete som sker utanför teamet ........................................................................................................ 5 Personalresurser vid projektets implementering ............................................................................... 7 Praktik-i-praktiken, ett liv efter projektet? ......................................................................................... 8

Implementeringsworkshop och lärtillfällen ............................................................................. 11 Tidsplan implementering ......................................................................................................... 13 Bilaga 1 – Beskrivning av arbetssättet i Team Work ......................................................................... 16 Innan inskrivning i Team Work, socialsekreterarens uppgift ...................................................................... 16 Första mötet Team Work ............................................................................................................................ 18 Handlingsplansarbete och kartläggning ...................................................................................................... 19 Teamarbete efter handlingsplansarbetet .................................................................................................... 21 När deltagare avslutas i Team Work............................................................................................................ 22 När det inte fungerar eller nya situationer uppstår som inte ingår i manualen.......................................... 24 Samordnaren på IFO:s arbetsuppgifter i arbetsmetoden ........................................................................... 25 Chefen på AME:s arbetsuppgifter i arbetsmetoden .................................................................................... 26

Bilaga 2 - Att vara mentor för vårt gemensamma arbetssätt på IFO och AME ................................ 28 Bilaga 3 - Praktik i Praktiken – En beskrivning av arbetet ................................................................. 30 Bilaga 4 - Fyra framgångsfaktorer ..................................................................................................... 35 Individen i centrum...................................................................................................................................... 35 Samarbete, samsyn och ökad förståelse ..................................................................................................... 35 Att ha motivation, arbetsglädje, drivkraft, kompetensutveckling, vara engagerad, våga pröva nytt och få en kreativare/bredare yrkesroll................................................................................................................... 36 Utflöde – individen kommer vidare och de kommer tidigare till rätt insats ............................................... 38

Bilaga 5 - Stories från Team Work..................................................................................................... 40 Story 1 – En ny process ................................................................................................................................ 40 Story 2 – En väg behöver inte ta slut även om du väljer att vika av till en annan ....................................... 43 Story 3 – Bröllopsklockorna ringer .............................................................................................................. 44 Story 4 – När vi gör rätt kan vi få se det vackra blomma ut....................................................................... 45 Story 5 – Små steg till ett bättre liv ............................................................................................................. 46 Story 6 – Glädjen över att få vara en del av samhället ................................................................................ 46 Story 7 – En berättelse om framtidens berättare ........................................................................................ 48 Story 8- En socialsekreterares betraktelser ................................................................................................. 49 Story 9 – Ibland blir det inte riktigt rätt ....................................................................................................... 50 Story 10 – Från hemlös till jobb ................................................................................................................... 52

1

Implementeringsplan för ESF-projektet TEAM WORK Beskrivning av arbetsmetoden steg för steg Projektets syfte har varit att pröva en arbetsmetod där ett team bildas kring deltagaren för att på bästa sätt hitta deltagarens väg till självförsörjning. Kring individen bildas ett team där deltagaren är projektledare, till teamet knyts alltid en socialsekreterare från Individ- och familjeomsorgen (IFO) och en coach från Arbetsmarknadsenheten (AME). I teamet kan också ingå handläggare från Arbetsförmedlingen (AF) och vid behov andra myndigheter eller personer som bedöms viktiga för att individen skall nå självförsörjning. I teamet skall individens egen vilja och mål vara i fokus, vi tror på människans eget ansvar och att de själva vet bäst hur de vill att deras liv skall se ut. Övriga i teamet skall uppmuntra, coach och stötta individen till att nå de mål som hen har satt upp.

Nedan finns en kort beskrivning av arbetsprocessen, för en mer ingående beskrivning och ansvarsfördelning för arbetsmarknadskonsulenter, socialsekreterare och chefer, se bilaga 1

Steg 1 Innan deltagaren skrivs in i Team Work Alla deltagare är inskrivna på IFO och uppbär försörjningsstöd. Vid möte med socialsekreterare diskuteras personens situation som den ser ut i dag, har hen någon arbetsförmåga, är sjukskriven eller har andra behov. Görs bedömningen att personen har en arbetsförmåga eller bedöms ha det inom en överskådlig framtid så är Team Work aktuellt.

Socialsekreteraren diskuterar vidare med hen om hur planeringen ser ut framöver, hur ser planen ut med AF, har hen en tydlig plan för att lösa sin situation själv osv. Om inte det finns en klar plan eller färdig lösning för personen så erbjuds hen att deltaga i Team Work.

Socialsekreteraren informerar vad Team Work innebär och delar ut informationsmaterial. Är personen positivt inställd så skriver hen på ett samtycke som bryter sekretessen mellan myndigheterna. Socialsekreteraren dokumenterar i systemet att personen ingår i Team Work-arbetet, kontaktar aktuell AF-handläggare att hen kommer att ingå i Team Work samt ger samtycket vidare till samordnaren på IFO. 2

Samordnaren samlar ihop de samtycken som finns och lämnar dem till chefen för AME. Chefen på AME fördelar ärendet på den arbetsmarknadskonsulent som bedöms mest lämplig utifrån utrymme och kompetens. Chefen ger sedan samtycket vidare till ansvarig arbetsmarknadskonsulent som öppnar ett nytt ärende i systemet. Arbetsmarknadskonsulenten tar sedan en kontakt med socialsekreteraren att ärendet är fördelat och socialsekreteraren kallar deltagaren på ett första trepartssamtal (eller fyrpartssamtal om AF har behov att vara med från start).

Summering: Socialsekreterare träffar individ och diskuterar nuläge Bedömer tillsammans att Team Work är rätt insats, tar samtycke Dokumenterar, kontaktar AF-handläggare och ger samtycke till samordnare Samordnare samlar ihop samtycken, ger vidare till AME-chef AME-chef fördelar till Arbetsmarknadskonsulent och ger samtycket Arbetsmarknadskonsulent öppnar ett ärende, kontaktar socialsekreterare Socialsekreterare kallar till första gemensamma mötet.

Steg 2 Första mötet och handlingsplansarbetet (Dag1-30) Första mötet skall alltid vara minst ett trepartssamtal med deltagaren, socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent. Andra myndigheter kan också deltaga, oftast AF men det kan också vara FK, behandlingsenhet eller annan myndighet som behövs. Dessa kan också kopplas på vid senare tillfälle om så behövs.

Vid första mötet går teamet igenom lite djupare vad Team Work innebär, vad individen kan få stöttning med och hur processen kommer se ut. Socialsekreterare informerar om de regler som deltagaren har att förhålla sig till utifrån rätten att få försörjningsstöd. Arbetsmarknadskonsulenten initierar arbetet med handlingsplanen, berättar om de olika delarna och tanken bakom.

3

Deltagaren får med sig tankar kring handlingsplanen hem, en ny tid bokas med arbetsmarknadskonsulent, i första hand. Vid träff 2 går arbetsmarknadskonsulent och deltagare kartläggningsdelen i Accorda och påbörjar eventuellt handlingsplansarbetet. Deltagaren får med sig ny uppgift hem gällande handlingsplanen, för att ha ytterligare en träff med arbetsmarknadskonsulenten en vecka senare. Tillsammans gör deltagaren och arbetsmarknadskonsulenten handlingsplanen i Accorda utifrån de instruktioner som finns.

Efter fem veckors arbete med handlingsplanen skall hela teamet samlas igen och färdigställa handlingsplanen. En tydlig beskrivning av nuläget, en klar drömbild, preciserade mål och en tydlig aktivitetsplan skall då finnas.

Handlingsplan och aktivitetsplan skrivs ut så att varje del i teamet har varsin med ett tydligt ansvar för vad som skall göras och när det skall göras.

Summering: Dag 1 träffas hela teamet och initierar arbetet med handlingsplan Deltagaren arbetar själv med ett antal uppgifter till träff 2 där arbetsmarknadskonsulent stöttar och följer upp. Kartläggning görs tillsammans i Accorda. Deltagaren fortsätter arbetet till träff 3 där arbetsmarknadskonsulent följer upp och tillsammans gör de handlingsplanen i Accorda Efter senast fem veckor träffas hela teamet på nytt och färdigställer handlingsplanen samt gör en aktivitetsplan, varje del av teamet får en kopia med klar ansvarsfördelning

Steg 3 Dag 31-Självförsörjning Från dag 31 skiljer sig arbetet i teamen helt och hållet åt eftersom varje individs planering är unik, varje deltagares väg till självförsörjning ser olika ut. Varje steg i aktivitetsplanen skall följas upp och både handlingsplan och aktivitetsplan skall kontinuerligt följas upp och ändras utifrån individens rådande förutsättningar. Hela teamet skall kontinuerligt träffas för att stämma av och följa upp att de aktiviteter som bestämts blir genomförda och om de inte har blivit det följa upp anledningarna till detta. Utifrån det görs en ny planering.

4

Från dag 1 tills personen är självförsörjande skall mötena dokumenteras i Accorda/ISOX med vad som har gjorts från förra träffen utifrån aktivitetsplanen, om det finns saker som behöver ändras i handlings-/aktivitetsplan, vad som har diskuterats på mötet samt vad som har kommits överens om till nästa möte.

Övriga delar av teamet skall även utan deltagaren kontinuerligt stämma av vad som händer, så att alla i teamet har all information tillgänglig. Har arbetsmarknadskonsulent möte med deltagaren har hen ansvaret att stämma av med socialsekreteraren vad som har diskuterats och bestämts. Har socialsekreteraren möte med deltagaren har hen ansvar för att kontakta arbetsmarknadskonsulent vad som har diskuterats och bestämts.

Summering: Från dag 31 är arbetet helt utifrån individens förutsättningar och plan, vilket gör att teamarbetet skiljer sig åt i varje individuellt fall. Hela teamet skall kontinuerligt träffas för att göra avstämning och uppdatera handlings/aktivitetsplan Varje möte från dag 1 skall dokumenteras med vad som gjorts, vad som diskuterats samt vad som skall göras till nästa träff Alla i teamet skall ha tillgång till samma information.

Arbete som sker utanför teamet Under projekttiden har en projektledare och en administratör funnits kopplad till Team Work. Administratörens roll har varit att sköta rapporteringen till ESF, vid projektets slut så kommer inte den rapporteringen behövas längre vilket gör att administratörtjänsten efter slutrapporteringen naturligt försvinner.

Projektledarrollen finns det inga budgeterade pengar för när projektet implementerats, av den anledningen krävs det att de uppgifter projektledaren har haft som fortfarande kommer finnas kvar efter arbetet med projektet behöver fördelas på ordinarie personal, i första hand chef på AME samt samordnare på IFO. Se bilaga med ansvarsfördelning för djupare information. 5

Projektledaren har ansvaret för ärendegenomgångar, uppföljning av teamarbetet och som bollplank för arbetsmarknadskonsulenter och socialsekreterare. Detta arbete fördelas ut på chef för Arbetsmarknadsenheten som minst varannan månad träffar samtliga arbetsmarknadskonsulenter och socialsekreterare individuellt för att gå igenom varje team som de ingår i. Här diskuteras vad som händer i varje enskilt team, vilka problem som stötts på, hur vägen till självförsörjning ser ut och övrigt som kan komma upp.

Chef på AME får också agera bollplank åt arbetsmarknadskonsulenter när ärenden kör fast på samma sätt som samordnare på IFO får agera bollplank åt socialsekreterare. Chef på AME och samordnare på IFO skall varje månad träffas för att stämma av om det finns ärenden som behöver diskuteras, om ändringar i arbetsmetoden behöver göras osv.

Gemensamma möten mellan socialsekreterare, arbetsmarknadskonsulenter, chef på AME och samordnare på IFO skall ske varje månad. Sammankallande och den som håller i mötet är chef på AME och samordnare på IFO gemensamt. På mötet diskuteras enskilda fall, tar upp allmänna problem som uppstått som hela gruppen kan behöva hjälpa till med eller som behöver lyftas vidare på en mer strategisk nivå. På detta möte diskuteras också eventuell utveckling av arbetsmetod och utvärdering av densamma.

Projektet har också inneburit att det har funnits vissa resurser till utbildningar, material, resor och studiebesök. Det är osäkert om det kommer finnas den typen av resurser efter projektet, skulle dock så vara fallet så har chef på AME ansvar för att upphandla och samordna detta.

Statistik för projektet har förts, detta bör leva vidare efter projektet och det bör fortsätta att ligga på samordnaren på IFO precis som idag.

Projektledare har även haft ansvaret för att introducera och utbilda nya medarbetare i arbetsmetoden. Efter projektet läggs ansvaret för att introducera själva arbetsmetoden för en ny medarbetare på chefen för AME och samordnaren på IFO. Denne skall beskriva hur arbetet går till utifrån den metodbeskrivning som finns i bilaga 1. Till varje ny medarbetare 6

kopplas också en mentor i form av en kollega, om det gäller en ny arbetsmarknadskonsulent så blir en av de befintliga arbetsmarknadskonsulenterna mentor och likadant för en ny socialsekreterare blir en av de befintliga socialsekreterarna mentor. Ansvaret för tilldelning av mentor ligger på, för arbetsmarknadskonsulenterna, chef för AME och, för socialsekreterarna, samordnare på IFO.

Personalresurser vid projektets implementering Vid projektansökan har de som skrivit ansökan tänkt till för att underlätta implementeringen. De resurser som sökts från ESF har varit en projektledare, en administratör (25 %) samt för en arbetsmarknadskonsulenttjänst. Under projektets gång har också en samordnare (50 %) och en handledare (50 %) anställts för att driva vårt koncept praktik-i-praktiken för att vidareutveckla vår grundtanke i projektet. Övriga resurser har tillskjutits med hjälp av att vår fast anställda personal har lagt del av sin arbetstid i projektet. Det underlättar för oss när vi skall göra detta till en del av ordinarie verksamhet att det för en stor del av gruppen redan är en del av deras dagliga jobb.

Vi har under projektets gång haft två stycken ordinarie arbetsmarknadskonsulenter som har lagt mellan 65-80 % av sin tid i projektet samt en projektanställd på 100 %. I januari 2014 har också en av de som tidigare medfinansierats som ordinarie resurs gått in som projektanställd därför att ett omplaceringsärende har återplacerats och resurserna fanns i projektet att behålla den extra resursen. Något som var viktigt för att kunna säkerställa arbetsmetoden och implementeringsarbetet. Så idag arbetar 1,65 tjänst som projektanställda och ca 0,75 tjänst som ordinarie personal. En person som har projektanställning kommer att försvinna när projektet upphör och ersättas med den arbetsmarknadskonsulent som återplacerades samt att en arbetsmarknadskonsulent som varit projektanställd går över till en tillsvidareanställning. Chef på AME har meddelat att resurserna för att arbeta med arbetsmetoden kommer att kvarstå även efter vilket innebär att tre arbetsmarknadskonsulenter kommer att arbeta med arbetsmetoden på ungefär 2,3-2,4 tjänster.

7

Som sagt så är samtliga socialsekreterare fast anställda och arbetet med Team Work är en del av deras dagliga arbete. Därför bör arbetsmetoden kunna fortleva utan några större problem hos IFO. Den risk som finns är en stor personalomsättning som kan göra att kunskapen om metoden sakta urholkas. Här krävs det ett aktivt arbete med de detaljerade arbetsbeskrivningar som finns som bilaga, när ny personal tillkommer skall ett aktivt arbete från samordnare på IFO skötas för att sätta in dem i arbetsmetoden.

Projektledarens stora roll har varit att utveckla arbetsmetoden och vid projektslut skall detta vara klart. De övriga uppgifter som projektledaren har haft som behöver leva vidare efter projektets slut har diskuterats i ovanstående avsnitt samt i bilaga och fördelats ut på chefen för AME samt samordnare på IFO.

Administratörens roll har spelat ut sin roll med tanke på att denne helt har arbetat med att sköta redovisningarna till ESF vilket inte längre kommer finnas ett behov av. Samordnaren och handledarens roll har varit att sköta praktik-i-praktiken, resurser för dessa tjänster finns inte efter projektet, men vi kommer att diskutera lösningar på detta under avsnittet Implementering av Praktik-i-praktiken.

Praktik-i-praktiken, ett liv efter projektet? Under projektets gång föddes en tanke om att erbjuda moduler till våra deltagare som tillgodose deras helhetsbehov för att lösa sin situation. Tanken är innovativ och mycket handlar om att pröva sig fram för att hitta just godbitarna att ta vidare och få in i verksamheten. Då de två 50 % -tjänsterna som finansierats genom projektet inte finns budgeterade för efter projektet så kommer vi behöva omfördela tid och resurser för att kunna täcka det behovet. En del av tanken med praktik-i-praktiken var från början att täcka upp för de deltagare som stod längst ifrån arbetsmarknaden, de personer som behövde enkla arbetsuppgifter, få någon typ av rutin för att hantera livet och den möjligheten hade vi inte på AME vid det tillfället. Tanken är att AME skall kunna erbjuda mer av den typen av verksamhet då målgruppen alltmer tenderar att stå väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Därför är praktik-i-praktiken en perfekt verksamhet att testa vad som skall implementeras.

8

Det koncept vi har kört är att det har varit åtta moduler i veckan, måndag-torsdag plus att vid behov samla ihop grupper för enklare utbildningar eller studiebesök. Varje pass håller handledaren i plus en av arbetsmarknadskonsulenterna eller projektledaren. Tre pass har varit praktiska arbetspass med enklare arbetsuppgifter, ett har varit kreativt, ett träningsinriktat och ett har lagats mat på. Dessutom har ett handlat om jobbsökning och ett teoretiskt pass med olika teman har funnits.

Bedömningen är att när projektet tar slut så kommer arbetsmarknadskonsulenternas administrativa börda minska, samla in närvarorapporter uppgår säkerligen till 10 % av konsulenternas tid idag. Dessa 10 % kan istället gå till att lägga på att fortsätta med konceptet, utöver den tid som redan går åt. Fördelat på ca 2,4 tjänst skulle det ge ytterligare utrymme för 10 timmar i veckan. Samtidigt har ordinarie arbetsmarknadskonsulenter redan idag lagt viss tid i Praktik i praktiken vilket bör ge möjlighet för ytterligare några timmar.

Jobbsökarpasset 2 timmar Matlagning, 2 timmar Kreativt pass 2 timmar Träning 2 timmar Praktiska pass 2 pass x 2 timmar=4 timmar

Utifrån den här fördelningen kan arbetsmarknadskonsulenterna få konceptet att leva vidare till viss grad. Det som plockas bort är ett praktiskt pass samt teoripasset.

En stor risk som krävs att det läggs extra fokus på under implementeringsfasen är att så gott som samtlig personal som arbetat med denna del av arbetsmetoden försvinner och det gäller att den kunskap och förståelse som tagits fram tas tillvara av de som skall jobba vidare med det.

Utvärderar vi de moduler vi har haft i Praktik i Praktiken så kan vi ganska snabbt se att vissa har varit mer framgångsrika än andra och här får en bedömning göras efter projektet vilka delar som skulle kunna användas i ordinarie verksamhet.

9

Jobbsökarpasset har under perioder fungerat bra, men med ett ojämnt inflöde i Team Work har det varit svårt att få kontinuitet på det. Passet har dock varit uppskattat och möjligen kan det planeras in vid behov i framtiden, men behöver inte ha en fast tid varje vecka.

Matlagningen är det som varit allra positivast. Den har många effekter som vi inte riktigt kunde räkna med. Dels så ges möjligheten för deltagarna att lära sig att laga enkla och kostnadseffektiva måltider. Dels har det också varit ett praktiskt sätt att se hur deltagare fungerar i grupp, hur de tar ansvar och hur de utför praktiska moment. Det har också gett möjligheten att se den sociala kompetensen. Vidare så finns det något som inte riktigt går att beskriva när en grupp människor lagar mat och äter ihop. Det ger upphov till diskussioner om livet, om filosofiska tankar, synen på världen, synen på sig själv och massa annat. Det är här den stora vinsten har funnits, att vi har fått komma nära djupet på våra deltagare som ytterst sällan skulle komma fram i ett vanligt samtal.

Det kreativa passet har också varit väldigt positivt. Vi har utfört olika kreativa projekt som har utmanat deltagaren att prova nya saker. Det har också skapat mycket glädje, idérikedom och framförallt en känsla av att vara behövd. Det ger deltagaren ett större sammanhang, de får känna sig som en del av vårt samhälle och vara med att bidra till ett bättre samhälle. Därför hade det varit väldigt positivt om detta hade överlevt, men det krävs rätt person till att kunna driva detta med en förståelse för att det skall bidra till något större än gruppen självt.

Träningspasset har haft en positiv inverkan, men kanske inte så stor som vi hade hoppats på. Vissa delar har varit bättre än andra. Styrketräningen har inte utnyttjats på det sätt som det hade kunnat, däremot har ofta långpromenader förekommit och det har gett upphov till bra samtal och förtroendeskapande som vi har haft stor nytta av. Dessutom har det under detta pass också innehållit en hel del prova på-aktiviteter. Det har testats yoga, boxning, golf, höghöjdsbana mm. Det har varit en viktig ingrediens för att hitta nya intressen, få våra deltagare att våga och att skapa nya kontakter. Att få prova nya saker utvecklar oss och det skapar förutsättningar för att våga prova nytt även i andra sammanhang.

10

De praktiska passen var mer aktiva i början av Praktik i Praktiken, då var vi ofta ute och arbetade med enklare arbetsuppgifter, som att kratta stigar, hjälpa till inför Killebom osv. Med tiden har det blivit mindre av det och de praktiska passen har mer gått in i de kreativa passen. Mycket beror det på att målgruppen har varit sådan att det har passat dem, här finns alltid möjlighet att anpassa om gruppen förändras. De praktiska passen har också fungerat som en viktig länk till den ordinarie verksamheten och samarbetet med verksamhetsledarna på AME. Det går dock att lösa inom ordinarie verksamhet att ha praktik i verksamheten med förstärkt handledning av coach.

Implementeringsworkshop och lärtillfällen Under mars månad har vi haft en implementeringsworkshop där vi jobbade brett med implementeringen. Styrgrupp, kommunchef, verksamhetsutvecklare, utvärderare och de som arbetat med arbetsmetoden en längre period deltog. Vi ville gärna lyfta fram framgångsfaktorerna och låta arbetsgruppen belysa dem så att de tydliggörs för samtliga inom organisationen. Utifrån det ville vi också öka förståelsen för hur vi skall arbeta efter projektet.

I implementeringsworkshopen så kom ett antal problemoråden fram som vi behöver jobba vidare med. Ett av dem är att mycket personal riskerar att bytas ut och försvinna, vi behöver därför överföra deras kunskaper till dem som tar vid. Vi har genomfört två heldagar med lärtillfällen där nuvarande grupps erfarenheter och kunskaper inom var och en lyfts upp och blir tydlig för övriga, för att sedan kunna föras ned till dem som tar vid när projektet tar slut. Helst med så lite brus och filtrering av budskapet som möjligt. Det kändes viktigt att avsätta en hel del resurser till detta. Så en extern processledare köptes in som kunde säkerställa att vi gör detta på rätt sätt. Lärtillfällena har genomförts 12 och 17 juni 2014. Fokus låg på att bryta ned vad projektets framgångsfaktorer har varit och vad de står för (se bilaga 4) samt att utifrån dem skapa berättelser kring teamarbetet med framgångsfaktorerna i fokus (se bilaga 5)

11

Ett gemensamt värdegrundsarbete skall genomföras under hösten 2014 med de personer som kommer att arbeta med arbetssättet efter projektet. Detta för att i största möjliga mån säkerställa att vi har en gemensam grund att stå på när det gäller hur vi ser på människan, på bemötandet, individen i centrum osv. Vi har idag två olika organisationer, IFO och AME, som dessutom samverkar med flera andra myndigheter, därför är det extra viktigt att vi ser på vårt arbete på ett liknande sätt för att kunna skapa bästa möjliga resultat.

12

Tidsplan implementering När

Vad

Vem

Aug 2013

Implementeringsplan klar - Projektledare Uppfyllt Kontinuerlig uppföljning av Samtliga arbetsmetoden och Praktik i Praktiken för att upptäcka behov att förändra implementeringsplanen Uppfyllt

Sep 2013

Implementeringsplan skickas till ESF -Uppfyllt

Projektledare

Kontinuerlig uppföljning Uppfyllt

Samtliga

Okt 2013

Kontinuerlig uppföljning Uppfyllt

Samtliga

Nov 2013

Kontinuerlig uppföljning Uppfyllt

Samtliga

Dec 2013

Avstämning 1 av resurser för Team Work som del av ordinarie verksamhet Uppfyllt

Projektledning, Styrgrupp

Samtliga Kontinuerlig uppföljning Uppfyllt Jan 2014

Kontinuerlig uppföljning Uppfyllt

13

Samtliga

Feb 2014

Omskrivning av Implementeringsplanen

Projektledare

Detaljerad arbetsProjektledare /metodbeskrivning slutförd Kontinuerlig uppföljning Samtliga Mar 2014

Implementeringsworkshop Styrgrupp + övriga berörda

Implementeringsmöte

Chefer IFO, chef AME, kommunchef, verksamhetsutvecklare, projektledare Samtliga

Kontinuerlig uppföljning Apr 2014

Avstämning 2 av resurser för Team Work som del av ordinarie verksamhet

Projektledning

Kontinuerlig uppföljning

Samtliga

14

Maj 2014

Utvärdering av Praktik i praktiken, vilka moduler och former skall vi ha i framtiden?

Chef AME, Projektledare, handledare, arbetsmarknadskonsulenter, samordnare

Slutdokumentering Projektledare gällande beskrivning av arbetsmetoden för arbetet efter projektet

Jun 2014

Spridningsseminarium Karlshamn 20 maj

Projektledare + projektmedarbetare

Planering lärtillfällen

Projektledare + processledare

Lärtillfälle 1, workshop, för Samtliga att föra över kunskap från projektmedarebetare till de som blir kvar efter implementering

Spridningsseminarium, Sölvesborg

Projektledare + samordnare

Lärtillfälle 2, workshop, för Samtliga att föra över kunskap från projektmedarbetare till de som blir kvar efter implementering

Projektet avslutas, fördelning av ansvar för projektledaruppgifterna görs 15

Projektledning

Bilaga 1 – Beskrivning av arbetssättet i Team Work Innan inskrivning i Team Work, socialsekreterarens uppgift Vid möte med klienten gör socialsekreteraren en bedömning om vad som är rätt insats för klienten. Bedömer socialsekreteraren att klienten har en arbetsförmåga eller inom överskådlig framtid kommer att ha det och har möjlighet att nå ett arbete så skall klienten kunna erbjudas plats i Team Work. Socialsekreteraren behöver skapa sig en samlad bild av klientens möjligheter och tillsammans komma fram till bästa lösningen. Det kan naturligtvis framkomma efter uppstart och då vi börjat jobba, att personen inte har någon arbetsförmåga eller att personen är i behov av annat stöd än det vi kan erbjuda, då får en ny bedömning göras av socialsekreteraren om klienten skall avslutas.

-Bedöms personen ha arbetsförmåga enligt ovan diskuteras vilka planer individen har, har personen nytt arbete på gång, har sökt studier eller har en tydlig plan som bedöms leda till självförsörjning inom kort så är inte Team Work aktuellt. -Har inte personen en tydlig egen plan som leder till självförsörjning så skall socialsekreteraren dels begära in klientens handlingsplan från Arbetsförmedlingen (AF) samt kontakta klientens handläggare på AF för att höra vilken planering de har med klienten. Har klienten en tydlig planering hos AF utifrån följande aktiviteter så är klienten inte aktuell för Team Work:

•

Är i FAS 3 (vi har väldigt få befogenheter att jobba med dem i denna fas)

•

Är hos kompletterande aktör (ny dialog efter beslutet hos dem löpt ut)

•

Har en längre praktik planerad via AF (minst 3 månader, ny dialog efter beslutet löpt ut)

•

Är i eller skall påbörja en längre arbetsmarknadsutbildning (minst 3 månader, ny dialog efter beslutet löpt ut)

Är klienten i någon av dessa aktiviteter så skall det avvaktas med Team Work. Är personen i aktivitet så ta reda på slutdatum för aktiviteten och boka in uppföljning.

- Har ovanstående fyra punkter kollats och klienten står till arbetsmarknadens förfogande, inte har en klar plan som leder till självförsörjning eller är i en av ovanstående aktiviteter genom AF, då skall personen erbjudas Team Work. Socialsekreterare informerar om vad Team Work innebär (se separat instruktion) och deltagaren får skriva på samtycke för att bryta sekretess mellan Individ- och Familjeomsorgen (IFO) och Arbetsmarknadsenheten (AME).

16

- I samband med att samtycket har tagits skall socialsekreteraren kontakta handläggaren på AF att klienten kommer att vara med i Team Work. I den kontakten skall också handläggaren från AF erbjudas möjlighet att vara en aktiv del av teamet.

- Samtycket lämnas till samordnaren på IFO och som lämnar det vidare till AME. Socialsekreterare inväntar kontakt från den arbetsmarknadskonsulent på AME som fått deltagaren tilldelad sig. När kontakt tas skall socialsekreteraren ge en kort bakgrund om deltagaren samt kort planera för de första stegen i samarbetet, när första mötet skall ske, vart det skall ske och hur det mötet skall vara upplagt. Har handläggare på AF meddelat att hen vill vara en aktiv del av teamet så skall även handläggaren vara med i planering av första mötet.

- I vissa team kan det krävas utökade resurser, exempelvis missbruksenhet, försäkringskassa, psykiatrin eller sjukvård. Är dessa behov kända vid inskrivningen i Team Work skall den resurs som krävs bjudas in till första mötet och erbjudas att vara en aktiv del av teamets planering. Ansvaret för detta ligger på socialsekreteraren. I fall när behovet upptäcks när arbetet är igång, se beskrivning av arbete i Team Work.

-Socialsekreteraren tar en kontakt med klienten och meddelar datum, tid och plats för första mötet samt meddelar vilken arbetsmarknadskonsulent som ingår i teamet. Detta skall meddelas både muntligen och skriftligen för att säkerställa att klienten tagit till sig informationen.

-Fram till första mötet har socialsekreteraren sin vanliga kontakt med klienten och skall meddela arbetsmarknadskonsulent och eventuell handläggare på AF om några avvikelser uppstår. -Skulle klienten utebli från första mötet i Team Work ligger det på socialsekreteraren att kontakta klienten och informera om de regler som gäller gällande försörjningsstöd samt att ansvara för att ett nytt gemensamt möte bokas

Kort checklista för inskrivning i Team Work □

Klienten bedöms ha arbetsförmåga

□

Klienten har ingen tydlig plan som leder till självförsörjning inom kort

□

Klienten har ingen aktivitet genom AF som hindrar Team Work

Är alla tre boxar ikryssade skall personen erbjudas Team Work □

Informerat om vad Team Work innebär

□

Samtycke påskrivet

17

□

Samtycke lämnat till samordnare

□

Kontroll att personen är eller blir inskriven på AF

□

Information om att klient kommer ingå i Team Work har lämnats till AF

□

Handläggare på AF har erbjudits aktiv del av teamet

□

Kontakt från ansvarig arbetsmarknadskonsulent har tagits

□

Kort genomgång av klientens bakgrund har genomförts

□

Behov av utökat team har utretts tillsammans med arbetsmarknadskonsulent

□

Planering av första steg i samarbetet har planerats

□

Eventuella utökade resurspersoner har bjudits in till att bli en aktiv del av teamet

□

Tid och plats har bokats med arbetsmarknadskonsulent och eventuella andra resurser

□

Klienten har muntligen kallats till första möte i Team Work

□

Klienten har skriftligen kallats till första möte i Team Work

Om klienten uteblir från första mötet □

Kontakt har tagits med klienten om anledning till varför hen uteblivit

□

information om vilka regler som gäller för försörjningsstöd har delgetts

□

Nytt möte har bokats tillsammans med övriga teamet

Första mötet Team Work Först och främst är det viktigt att komma ihåg att Team Work bygger på samarbete och att varje team har möjlighet att tillsammans med deltagaren göra förändringar i ansvarsfördelningen inom teamet. Detta skall dock göras tydligt för alla i teamet och dokumenteras.

Vid första mötet skall varje person presentera sig och vilken roll de har. Socialsekreteraren har ansvar för att informera om vilka regler som gäller för försörjningsstöd utifrån det arbete som nu påbörjas. Deltagaren skall bekräfta att han förstått informationen.

Arbetsmarknadskonsulenten informerar kort om arbetet med Team Work och klargör om det finns några oklarheter kring arbetet. Arbetsmarknadskonsulenten tar också samtycke från deltagaren för att kunna dokumentera arbetet i Accorda.

Arbetsmarknadskonsulenten har ansvar för att informera om hur arbetet kommer att se ut de första veckorna, hen skall informera om kartläggning och handlingsplansarbetet som pågår under de första

18

veckorna. Arbetsmarknadskonsulenten har också ansvar för att handlingsplanen blir gjord utifrån våra kriterier (se separat dokument).

Deltagaren skall ges möjlighet att berätta om sitt nuläge och om hen har några eventuella funderingar rörande Team Work.

Eventuella andra deltagare i teamet (AF, missbrukshandläggare osv.) skall ges möjlighet att kunna ge synpunkter, vilket stöd de kan ge och informera vilka kriterier som gäller utifrån deras regelverk.

Innan mötet är över skall en ny tid bokas mellan arbetsmarknadskonsulent och deltagare för att starta arbetet med handlingsplanen. Ett nytt möte skall i normala fall ske inom en vecka från uppstartsmötet.

Kort checklista för första mötet i Team Work □

Varje deltagare på mötet presenterar sig och deras respektive roll klargörs

□

Socialsekreteraren informerar om regler som gäller angående försörjningsstöd

□

Deltagaren har bekräftat att hen förstått informationen om reglerna

□

Arbetsmarknadskonsulent informerar om arbetet med Team Work

□

Arbetsmarknadskonsulent tar samtycke för dokumentation i Accorda

□

Arbetsmarknadskonsulent informerar om kartläggning och handlingsplansarbete

□

Deltagaren beskriver sitt nuläge och har tagit upp eventuella funderingar kring arbetet

□

Andra team-medlemmar har getts möjlighet att komma med synpunkter/information

□

Ny tid har bokats tillsammans med arbetsmarknadskonsulent

Handlingsplansarbete och kartläggning Arbetsmarknadskonsulenten har huvudansvar för handlingsplansarbetet tillsammans med deltagaren. Handlingsplanen och kartläggningen skall dokumenteras i Accorda.

Arbetet inleds med att deltagarens nuläge kartläggs utifrån de olika kategorier som finns i Accorda (utbildning, arbetsliv, kompetenser, språkkunskaper, datorvana, resurser & egenskaper, önskemål, myndighetskontakter, social situation samt hälsa & hinder). Arbetsmarknadskonsulenten och deltagaren går tillsammans igenom kartläggningsdelarna, kategori för kategori. Första mötet gällande handlingsplansarbetet bör fokuseras på kartläggningen, skulle det krävas fler träffar bokas en ny tid inom den närmaste veckan för att slutföra kartläggningsdelen. Vid första träffen bör också

19

deltagaren få i uppgift att fundera över sina drömmar, vad vill deltagaren med sitt liv. Detta för att starta den inre processen hos deltagaren. Ett nytt möte bokas inom en vecka.

Vid andra mötet påbörjas handlingsplansarbetet. Handlingsplanen skall följa den struktur som finns uppställd i Accorda. Det skall finnas en övergripande handlingsplan, tydliga delmål, aktiviteter som är tidssatta, vem som har ansvar för dem samt uppföljning på både aktiviteter och handlingsplanen i stort. Viktigt är att handlingsplanen och aktiviteterna blir så klara och tydliga som möjligt och att det finns en tydlig ansvarsfördelning. Detta för att deltagaren lätt skall kunna ta till sig den. Det är också deltagarens vilja och önskemål som skall vara styrande, detta är det absolut viktigaste att ha med sig i arbetet. Målet för varje individ är att nå självförsörjning, det innebär dock inte alltid att målen behöver vara inriktade på just detta. För att nå resultat krävs ett helhetstänkande kring individen och även andra områden i livet bör ingå i handlingsplanen.

Stor vikt bör läggas vid handlingsplansarbetet, flera träffar krävs antagligen för att slutföra den. Det är viktigt att deltagaren är med på allt som skrivs samt till varje träff får med sig saker att fundera över till nästa gång. Även om arbetsmarknadskonsulenten har huvudansvar för att handlingsplanen görs och är den som träffar deltagaren så skall övriga som ingår i teamet kontinuerligt informeras om arbetet och om det är eventuella aktiviteter eller mål som ligger på andra enheter så skall en dialog föras med dessa enheter så att det blir tydligt för alla.

Handlingsplanen skall vara klar inom fem veckor efter att teamet har haft sitt första möte (med undantag för semesterperioden). När handlingsplanen är klar så skall hela teamet kallas till ett nytt möte (på AME). Här skall handlingsplanen gås igenom, eventuella synpunkter på planeringen diskuteras och förändras. En tydlig ansvarsfördelning görs över vem som skall göra vad och när det skall vara gjort så att alla är överens. När detta är klart skrivs handlingsplanen ut så att varje teammedlem får varsitt ex samt skriver under den. Deltagaren får med sig handlingsplanen hem och arbetet med att bli självförsörjande börjar. Härifrån blir också varje teams arbete unikt då varje individs plan är unik.

I vissa fall kan deltagaren känna ett behov av att komma i aktivitet direkt när teamet börjar, då kan detta ske. Arbetet med handlingsplansarbetet sker då parallellt. I övriga fall räknas handlingsplansarbetet som aktivitet på heltid.

Kort checklista för Handlingsplansarbete och kartläggning □

Nuläget har kartlagts i Accorda utifrån de uppställda kategorierna

20

□

Deltagaren har fått i uppgift att självständigt reflektera över drömmar och framtid

□

Nytt möte bokat inom en vecka från föregående möte

□

Handlingsplanen följer strukturen utifrån Accorda

□

Handlingsplanen är kopplad till att få individen självförsörjande

□

Handlingsplanen tar hänsyn till hela individens situation

□

Deltagaren har aktivt varit del i arbetet med handlingsplanen och fått sätta målen

□

En tydlig ansvarsfördelning har gjorts i handlingsplanen

□

Ansvarsfördelningen har kommunicerats och accepterats av samtliga i teamet

□

Klara och konkreta mål har satts upp och tidsangivits

□

Klara och konkreta delmål har satts upp och tidsangivits samt vem som har ansvaret

□

Handlingsplanen är klar inom fem veckor från uppstart av teamet

□

När handlingsplanen färdigställts har hela teamet samlats igen och gett synpunkter

□

Varje team-medlem har fått ett exemplar av handlingsplanen och skrivit under den

Teamarbete efter handlingsplansarbetet Teamarbetet efter handlingsplansarbetet skiljer sig kraftigt åt mellan varje team då varje individ är unik och varje team är unikt. Det som är viktigt att tänka på i teamarbetet är att individen alltid skall vara i centrum, att se till helheten och att bemöta individen på det sätt som den vill bli bemött. Tydligheten i handlingsplan och aktivitetsplan är absolut viktigast för ett lyckat arbete och därför är det viktigt att punkterna i de instruktionerna följs.

Varje mål och delmål skall ha en tydlig ansvarsfördelning och ansvaret skall vara fördelat också utifrån vem som följer upp vad. I normalfallet så sköter exempelvis en socialsekreterare frågor rörande ekonomi, boende osv. och en arbetsmarknadskonsulent praktik eller studier. Det är dock upp till varje team att bestämma vem som ansvarar för vad. Skulle uppföljningsansvar saknas i handlingsplanen så är det arbetsmarknadskonsulentens ansvar att se till så att det blir inskrivet. Har inte handlingsplanen följts skall en dialog föras med deltagaren vad som har inträffat, detta skall dokumenteras i Accorda. Eventuellt skall planen revideras så att den bättre matchar indivdens behov och vilja. Socialsekreterare tar ställning till om eventuella ekonomiska konsekvenser för deltagaren utifrån de regler som gäller.

Det finns dock några viktiga saker att tänka på i teamarbetet. Varje kontakt skall dokumenteras i ISOX eller Accorda utifrån de föreskrifter som finns av socialsekreterare respektive arbetsmarknadskonsulent.

21

Vid möte med deltagaren eller vid annan kontakt av vikt för teamarbetet skall en kort redogörelse lämnas till den andra parten i teamet, exempelvis har socialsekreteraren ett möte med deltagaren skall socialsekreteraren också lämna en kort redogörelse till arbetsmarknadskonsulenten så att denne är uppdaterad om något nytt har inträffat. Kommunikation inom teamet är väldigt viktigt och därför bör också socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent åtminstone en gång per månad ha en kortare träff för att diskutera igenom de deltagare de har tillsammans för att ständigt hålla sig uppdaterad.

Deltagaren och teamet skall kontinuerligt stämma av att handlingsplanens innehåll fortfarande är relevant, skulle det inte vara så görs en ny planering.

Kort checklista för Teamarbete efter Handlingsplansarbetet □

Uppföljning av mål och delmål har gjorts utifrån den ansvarsfördelning teamet har

□

Arbetsmarknadskonsulenten har ansvar för att uppföljningsansvar finns specificerat

□

Om handlingsplanen ej följts, dialog i teamet om vad som felat

□

Om handlingsplan ej följts, dokumenterat orsakerna i Accorda

□

Socialsekreterare har tagit ställning om eventuella ekonomiska konsekvenser

□

Varje kontakt med deltagare har dokumenterats i ISOX eller Accorda

□

Vid tvåpartsmöte med deltagare har tredje parten fått kort redogörelse av mötet

□

Soc.sekreterare och arb.mkn.konsulent har avstämningsmöte en gång varje månad

□

Teamet har stämt av handlingsplanen och eventuellt reviderat/gjort ny

När deltagare avslutas i Team Work Målet för vårt arbete är att deltagaren blir självförsörjande och inte längre beroende av ekonomiskt bistånd i Sölvesborgs Kommun. Detta kan ske på olika sätt och en deltagare skall avslutas när något av följande kriterier är uppfyllda:

Arbete – Om deltagaren har fått ett arbete som löper under en period som gör dem självförsörjande i minst 3 månader

Studier – Om deltagaren påbörjar varaktiga studier på Grundvux, Komvux, Yrkesvux, Lärlingsutbildning, Folkhögskola, Yrkeshögskola eller Högskola. Deltagaren avslutas också om hen går in i en längre arbetsmarknadsutbildning via Arbetsförmedlingen (minst 16 veckor)

22

Rätt myndighet – Om deltagaren blir självförsörjande genom att få igång aktivitetsstöd eller A-kassa. Om deltagaren blir berättigad permanent sjukersättning eller annan ersättning som gör att de inte längre blir beroende av försörjningsstöd. Om deltagaren har ett missbruk och behöver gå in i behandling, även om personen fortfarande uppbär försörjningsstöd. Om deltagaren döms för brott och får ett längre fängelsestraff (minst 3 månader). Om deltagaren går in i AF:s Sysselsättningsfas. Om deltagaren får SIUS-konsulent via AF. Om deltagaren blir sjukskriven under en lång period (minst 3 månader). Om deltagaren går in i ett projekt som bedöms mer lämpligt (ex. FINSAM eller Klara Livet)

Flytt – Om deltagaren flyttar från kommunen

Avbruten kontakt – Om deltagaren ej längre söker ekonomiskt bistånd (avvakta 3 månader) och vi inte vet orsaken till detta

När ett team avslutas är det socialsekreterarens uppgift att innan månaden är slut meddela samordnaren på IFO att teamet skall avslutas, datum det skall avslutas, ärendenummer samt vilken anledning till avslut enligt ovanstående kategorier. Socialsekreteraren skall också lägga ett avslut i ISOX. Socialsekreteraren skall också meddela ansvarig arbetsmarknadskonsulent, om denne inte är informerad, att teamet skall avslutas. Arbetsmarknadskonsulenten avslutar ärendet i Accorda.

Samordnare och chef på AME skall kontinuerligt stämma av så att de aktiva ärenden som är igång stämmer överens på de bägge enheterna.

Skulle en deltagare avslutas och sedan åter bli aktuell så skall nytt samtycke tas och beroende på hur lång tid som har förflutit och vad som har hänt under den tiden sedan avslutet, skall en bedömning göras om handlingsplansarbetet skall göras om från grunden eller enbart revideras.

Kort checklista för Avslut i Team Work □

Deltagaren har avslutats i rätt kategori

□

Socialsekreterare har meddelat samordnare på IFO om att teamet avslutas

□

Socialsekreterare har meddelat arbetsmarknadskonsulent om att teamet avslutas

□

Socialsekreterare har avslutat ärendet i ISOX

□

Arbetsmarknadskonsulent har avslutat ärendet i Accorda

23

□

Samordnare på IFO har meddelat chef på AME om avslut

□

Chef på AME har flyttat ärendet från berörd arbetsmarknadskonsulent till avslutad

□

Om deltagare åter blir aktuell har nytt samtycke tagits

□

Bedömning görs om aktuell deltagare skall göra om eller revidera handlingsplanen

När det inte fungerar eller nya situationer uppstår som inte ingår i manualen Världen är inte svart och vit, det kommer alltid att dyka upp situationer i vårt arbete med deltagarna som faller utanför våra normala ramar. När sådana situationer uppstår skall socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent först ta en diskussion sinsemellan om vad som uppstått och hur det kan lösas. Kan teamet själva finna lösningen inom de ramar som finns för yrket så skall teamet ges möjlighet att prova den lösningen.

Kan teamet inte lösa det internt bör ärendet tas upp på ett gemensamt IFO/AME-möte för att få återkoppling från resten av arbetsgruppen samt medvetandegöra problematiken för ansvariga chefer. Kan gruppen hitta en lösning inom de ramar som ställts upp så skall teamet prova den lösningen.

Har gruppen ingen lösning skall frågan lyftas till chef på AME, arbetsmarknadskonsulenten har ansvar för att lyfta upp problemet och vad som har hänt i teamet så långt. Chef för AME skall sedan i dialog med samordnare på IFO handleda teamet i hur de kan lösa problemet.

Skulle det vara så att samarbetet mellan arbetsmarknadskonsulent och socialsekreterare inte fungerar är det respektive persons ansvar att lyfta det med sin chef, dvs. chef på AME eller samordnare på IFO. Vad som inte fungerar och vilka konsekvenser det har för deltagaren skall lyftas fram och tydliggöras. Chef på AME och samordnare på IFO skall träffas och diskutera teamet, vid behov skall också socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent finnas med så att en helhetsbild om situationen kommer fram. Utifrån det är det sedan upp till chef på AME och samordnare att arbeta frm en lösning. I värsta fall får teamkonstellationen göras om.

I övrigt om det uppstår problem kring Team Work skall respektive chef kontaktas. Chefen skall sedan lyfta frågan med sin motsvarighet på IFO eller AME för att diskutera fram en lösning.

Kort checklista för När saker inte blir som vi trott □

Teamet har försökt hitta en lösning internt inom uppsatta ramar

24

□

Teamet har lyft ärendet i gruppen som försökt hitta en lösning

□

Arbetsmarknadskonsulent har lyft ärendet till chef på AME

□

Chef på AME och Samordnare på IFO har diskuterat och handlett teamet

□

Vid icke-fungerande samarbete har detta lyfts till närmaste chef

□

Chef på AME och Samordnare på IFO har diskuterat och hittat lösning

□

Vid andra problem kring Team Work har ansvarig chef kontaktats

Samordnaren på IFO:s arbetsuppgifter i arbetsmetoden Har ansvar för att ta emot samtycke från socialsekreterare och ge vidare till chef på AME Har ansvar för att varje månad ta fram statistik över hur många team som är igång samt hur många team har avslutats samt till vilken avslutskategori de har avslutats Har ansvar för att följa upp dokumentation i ISOX Har ansvar för att handleda socialsekreterare i ärenden och ta med sig större frågor som kan behöva diskuteras på ledningsnivå Har ansvar för att minst en gång i månaden ha möte med chef för AME angående arbetsmetoden Skall deltaga och vara aktiv på IFO/AME-möten Skall återkoppla, kommunicera och ge feedback till socialsekreterare om vad som händer och är på gång Ansvarar för att information och utbildning av nya socialsekreterare sker i den tillämpade arbetsmetoden. I det arbetet kan Samordnaren ta hjälp av befintliga socialsekreterare som kan utbilda och fungera som mentorer för den nya. Ansvarar tillsammans med chef på AME att hitta lösningar på frågor som inte kan lösas inom teamet eller när teamkonstellationer inte fungerar (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar och leder, tillsammans med Chef AME, de gemensamma IFO/AME-mötena samt att planera/kommunicera när och hur till arbetsgruppen. Ambitionen är att variera mötena mellan AME och stadshuset (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar, tillsammans med Chef AME, för att planera och genomföra gemensamma aktiviteter (studiebesök osv.) för hela arbetsgruppen (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar tillsammans med Chef på AME att utbilda och informera eventuell ny samordnare på IFO, ny chef på AME, ny chef på IFO, ny kommunchef eller annan person som är berörd av arbetsmetoden (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar för att kontakta IT för att ge ny socialsekreterare tillgång till mappen Team Work IFO AME

25

Chefen på AME:s arbetsuppgifter i arbetsmetoden Ansvar för att ta emot samtycke från IFO:s samordnare och fördela ut ärendet på arbetsmarknadskonsulenterna Ansvar för att ha ärendegenomgångar med socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulenter på en kontinuerlig basis Ansvar för att handleda arbetsmarknadskonsulenter i ärenden samt ta med sig större frågor som kan behöva diskuteras på ledningsnivå Ansvarar och leder, tillsammans med samordnare på IFO, de gemensamma IFO/AME-mötena samt att planera/kommunicera när och hur till arbetsgruppen. Ambitionen är att variera mötena mellan AME och stadshuset Ansvarar för uppföljning av ärenden, handlingsplaner och dokumentation i Accorda Ansvarar för att avslutade ärenden flyttas från arbetsmarknadskonsulentens lista till avslutade ärenden Ansvarar för arbetssättets fortlevnad Ansvarar för att utbilda och informera nya arbetsmarknadskonsulenter i arbetsmetoden Ansvarar tillsammans med samordnaren på IFO att utbilda och informera eventuell ny samordnare på IFO, ny chef på AME, ny chef på IFO, ny kommunchef eller annan person som är berörd av arbetsmetoden (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar för att sammankalla möten med IFO:s samordnare som skall hållas minst en gång per månad Skall återkoppla, kommunicera och ge feedback till arbetsmarknadskonsulenter om vad som händer och är på gång Ansvarar, tillsammans med samordnaren på IFO, för att planera och genomföra gemensamma aktiviteter (studiebesök osv.) för hela arbetsgruppen (socialsekreterare/arbetsmarknadskonsulenter) minst en gång per halvår (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort) Ansvarar för att kommunicera arbetsmetodens resultat till politik och kommunchef Ansvarar för upphandlingar, inköp och utbildningar för arbetsgruppen och deltagare Ansvarar för vidareutveckling och fördjupning av arbetsmetoden Ansvarar för att utveckla en dialog med andra enheter som berörs av arbetet Ansvarar för att hålla kontakt och utveckla relationen med Arbetsförmedlingen Ansvarar för samordning och uppföljning av Praktik i praktiken Ansvarar för att teamen har individen i centrum och att det är ledstjärnan i arbetet Ansvarar tillsammans med samordnare på IFO att hitta lösningar på frågor som inte kan lösas inom teamet eller när teamkonstellationer inte fungerar (chef AME har huvudansvar att detta blir gjort)

26

Ansvarar för att dokumentation i Team Work-projektet bevaras och arkiveras på rätt sätt efter projektets slut Ansvarar för att kontakta IT för att ge ny arbetsmarknadskonsulent tillgång till mappen Team Work IFO AME

27

Bilaga 2 - Att vara mentor för vårt gemensamma arbetssätt på IFO och AME För att skapa en samstämmighet så vill vi försöka i största möjliga mån ha liknande upplägg både för socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulenter när det gäller hur vi introducerar arbetssättet för nyanställda. I den här texten kommer endast beskrivas introduktion och mentorskap för arbetssättet vi har använt i Team work, övrig introduktion på respektive enhet ansvarar cheferna för.

När en ny socialsekreterare eller arbetsmarknadskonsulent börjar skall respektive chef kort informera om arbetssättet och ge hen en kopia av beskrivningen av arbetssättet samt eventuell annan information som kan vara till nytta (exempelvis broschyrer). Respektive chef utser också en mentor till den nyanställde som skall hjälpa hen att komma in i arbetssättet. Chefen ansvarar också för att informera mentorn om detta uppdrag och förmedlar första kontakten. Mentorskapet innebär att ta ett större ansvar för den nyanställda än vad som tidigare krävts, det finns ingen bortre gräns för hur var och en tar sig an det ansvaret, här kommer däremot de grundläggande faktorerna beskrivas.

1. Att som utsedd mentor boka tid med motsvarande på andra enheten för att ta med den nyanställde. Exempel: Börjar en ny socialsekreterare så skall dennes mentor boka en tid med en av mentorerna på AME för att de gemensamt skall kunna gå igenom arbetssättet.

2. Vid en gemensam träff, arbetsmarknadskonsulent, socialsekreterare och nyanställd gå igenom beskrivningen av arbetssättet. Detta bör göras först för att den nyanställde skall kunna förstå metoden.

3. I första gemensamma träffen bör också fallbeskrivningar tas upp för att visa på hur det praktiskt går till att samverka och ha individen i centrum.

4. Som nyanställd skall denne också vara med mentorn under minst en dag när denne arbetar med arbetssättet. Detta för att kunna se och lära. Mentorn har valet att låta den nyanställde följa med fler dagar om de gemensamt känner ett behov av detta.

5. Den nyanställde skall också få vara med minst en dag med samverkande enhet och följa dem i deras arbete. Mentorn har ansvar för att se till att denna dag bokas. Exempel: Om det kommer en ny socialsekreterare så skall denne vara med en arbetsmarknadskonsulent minst

28

en dag för att få en inblick i hur de jobbar. Detsamma gäller tvärtom. Det står dem sedan båda fritt att boka in fler dagar om de gemensamt känner ett behov av detta.

6. Mentorn skall också finnas där som bollplank och stöd när den nyanställde påbörjar sitt arbete med arbetsmetoden. Det är viktigt för den nyanställde att det finns uttalat vart hen kan vända sig med sina frågor.

7. Mentorn skall även ha avstämningsmöten med den nyanställde under det första halvåret för att systematiskt kunna stämma av så att det fungerar samt om det finns några frågor. Avstämningsmötena bör vara åtminstone tre stycken under denna period utöver introduktionen och det vardagliga.

8. På AME så får också utsedda mentorer i uppgift att introducera nyanställda arbetsmarknadskonsulenter till att besöka Arbetsförmedling, vuxenutbildning och andra strategiska samverkanspartners för att den nyanställde så fort som möjligt får en inblick i de samarbeten vi har och kan skapa viktiga kontakter.

29

Bilaga 3 - Praktik i Praktiken – En beskrivning av arbetet Att beskriva i detalj vad Praktik i Praktiken (PiP) har gjort är väldigt svårt, det har varit baserat på deltagarna och har varierat kraftigt under projektets gång. Därför får det bli en övergripande beskrivning som kan användas som inspiration för framtida arbete.

Idén till PiP föddes tidigt i projektet då vi såg att de befintliga verksamheterna på Arbetsmarknadsenheten inte var anpassade till att möta vissa av våra deltagare i projektet. Vi hade en grupp som stod väldigt långt ifrån arbetsmarknaden som av olika anledningar inte klarade av det tempot som krävdes. Vi behövde arbeta mer långsiktigt. Efter att under knappt ett års tid arbetat med praktiskt arbete i mindre grupper, framförallt med personer med svag svenska, öppnade sig möjligheten att anställa upp inom projektets ramar så att vi kunde få en mer strukturerad och djupare verksamhet i PiP.

Vi satte oss ner och utarbetade olika moduler utifrån de behov vi upplevde att våra deltagare behövde. Här nedan följer en beskrivning av de moduler vi har arbetat med, vad de har innehållit och vad som är viktigt att tänka på.

Praktiskt pass- De praktiska passen har anpassats framförallt efter Naturvårdslagets verksamhet. När de har haft enklare arbetsuppgifter som annars inte blivit gjorda har det funnits möjlighet för gruppen att utföra dem. Exempel på sådana arbetsuppgifter har varit att rulla dansmattor i Slottslängorna, tvätta bryggstegar, bygga fågelholkar, fylla grus i håligheter på småvägar och hjälpa till inför Killebom. Det har också varit att tillsammans med servicelaget åka ut och byta lock på soptunnor, sortera soptunnor på återvinningscentralen och att hålla snyggt kring AME. Även visst samarbete med parkavdelningen har skett genom att röja stigar där avverkning har skett.

När det gäller de praktiska passen så gäller det att tänka på att det skall inte finnas någon deadline, dvs. för mycket tidspress. Gruppen i PiP har ofta mycket med sig i ryggsäcken och har en högre frånvaro än andra, det gör att det ibland saknas folk, med deadlines skapar det problem. Det är också en grupp som ofta är känsliga för stress och därmed skapar deadlines en ohälsa om deras stresskänslighet inte byggs upp gradvis. Det gäller också att fokusera på relativt enkla arbetsuppgifter där det inte krävs för mycket instruktioner, är det för många moment kan det bli svårt att hantera och det leder till misslyckanden. Optimalt är det också arbetsuppgifter som görs i grupp så att det sociala samspelet tränas. Och naturligtvis en handledare som är närvarande med gruppen hela tiden.

30

Jobbsökarpassen- Har varit uppdelade i sex moment där praktiskt jobbsök gås igenom. Första träffen har fokuserat på CV, vad är ett CV, varför behövs ett CV och hur det skall se ut för att arbetsgivare skall tycka om det. Den andra träffen har fokuserat på det personliga brevet, vad är ett sådant, varför behövs det, vad vill arbetsgivaren veta och vad vill hen inte veta. Tredje träffen har fokuserat på intresseanmälan, hur gör vi när det inte finns ett ledigt jobb, men ändå ett intresse att söka spontant. Till dessa tre träffar får också deltagaren en massa tips om hur de kan sälja in sig själva på ett enkelt sätt, de får tips om hur en arbetsgivare tänker och vad som leder till en framgångsrik ansökan. Träff fyra fokuseras på arbetsintervju, hur skall de klä sig, vad skall förberedas och vilka frågor kan komma på en intervju. Träff fem är fokuserad på vart de hittar jobben, går igenom platsbanken, andra jobbsökarsidor, hur de hittar företag att spontanansöka till, hur bemanningsföretag fungerar och hur de anmäler sig till dem osv. Sista träffen har varit fokus på repetition, att tänka efter och eventuella frågor. I samband med varje träff ges också möjlighet att efter passet sitta ned med föreläsaren och gå igenom sitt CV osv.

Det som är viktigt i jobbsökarpassen är att göra det enkelt, det får inte bli en komplicerad process att söka jobb. Det handlar också om att skapa förståelse om hur en arbetsgivare tänker. Det krävs också exempel och ett skrivet material som de kan få med sig när de går, eftersom det är mycket information på kort tid. Viktigt är också att förklara varför, vilka bakomliggande tankar finns det för att vissa saker bör vara på ett visst sätt. Svårigheten är att få till grupper, detta pass har varit för hela Team Work och då flödet in är lite varierande så är det svårt att tajma att det passar, arbetsmarknadskonsulenterna har också möjligheten att arbeta med dessa frågor själv tillsammans med deltagaren.

Kreativa passen- De kreativa passen har varit väldigt varierande, ibland har det handlat om att göra, andra gånger har det handlat om att uppleva. Gruppen har varit i Kivik för att se på Äppeltavlan och aktiviteter därikring, de har varit på konstrunda under kulturveckan, de har sett på dokumentärer mm. Gruppen har också haft sitt eget event på Killebom, en interaktiv konstutställning där det gas möjlighet att måla Graffitti och egna tavlor. De har haft en fotoutställning på Skofabriken under Kulturveckan. De har spelat in film, arbetat med ett stort fotoprojekt tillsammans med kommunens infokontor och de har även filmat särskolans förberedelser inför sin stora musikal om Bollywood. Det är egentligen bara kreativiteten och fantasin som sätter gränserna när det gäller vad som kan hända på dessa passen. De har varit väldigt uppskattade och har gett mycket. Att som deltagare få vara med och skapa event eller att få vara del av ett fotoprojekt för att göra Sölvesborg attraktivare, det skapar mening och inkludering i ett liv som annars präglas av utanförskap. Det skapar också möjlighet att våga, att möta nya människor, att prova olika saker. Exempelvis så under vårt event på Killebom så

31

mötte våra deltagare hundratals personer, de och vi fick se nya sidor som de kanske inte visste fanns, det leder till stärkt självkännedom, självkänsla och glädje.

I de kreativa passen handlar det om fingertoppskänsla. Det handlar om att ha förståelse för kreativa processer och för människor. Vi har jobbat med deadlines, men försökt ha god framförhållning så att deltagaren känner att de inte behöver stressa. I vissa fall har vi tillsammans med gruppen spånat fram idéer om hur vi vill ha det, exempelvis Killebomeventet. Andra gånger så har vi fått en förfrågan på ett uppdrag eller vi som handledare har kommit med förslag. Många gånger handlar det om att vara lika förvirrade, både handledare och deltagare, för att tillsammans få igång en kreativ process. Handledaren har sedan ansvaret att strukturera upp det och driva processen framåt, men likväl är deltagaren en mycket aktiv del. Att förklara de processerna konkret är som att förklara färgen blått för en färgblind, det krävs en handledare som helt enkelt har förståelse, det går inte att dokumentera. Det som går att förklara är det som mer har handlat om att uppleva. Att uppleva kreativitet är enklare. Vi har i projektet försökt ta språng från det lokala kulturlivet, att besöka våra lokala konstgallerier, att titta på lokal arkitektur mm. Här gäller det att hålla ögon och öron öppna efter kulturella evenemang och händelser som händer. Det handlar också om att ta kontakt med lokala kulturella förmågor som vi kan ta lärdom av. Sedan är det bara att göra.

Teoretiska passen- Vi hade högtflygande planer när det gäller de teoretiska passen, tyvärr blev de inte det vi hade hoppats på. Det som det har fallit på är att det skulle vara öppet för alla i Team Work och precis som med jobbsökarpassen så har vi ett ojämnt inflöde, vilket leder till att många redan har en fastställd planering och därmed blev inte de teoretiska passen prioriterade. Det är också svårt att hitta just de teoretiska pass som verkligen ger deltagaren något. Eftersom vi drivit ett projekt med individen i centrum och med individuella lösningar, i en grupp som endast har försörjningsstöd och arbetslöshet som gemensam faktor så är det svårt att hitta gemensamma pass som berör många. Vi hade också planerat två timmar i veckan. Här kanske man kan tänka om och hellre planera heldagar med jämna mellanrum där olika teoretiska pass körs på samma dag. I de teoretiska passen var också tänkt att göra studiebesök på både företag, skolor och andra samhällsinstutioner. En del har vi ändå genomfört, det har bl.a. varit föreläsningar om privatekonomi och hälsa. Vi har också varit iväg på lite studiebesök.

Eftersom vi själva känner att vi inte har lyckats med de teoretiska passen så gäller det att i framtiden fundera över vad som är viktigt för deltagaren, hur kan vi hittar ämnen som berör en större grupp, hur kan vi planera så att det blir enkelt för deltagaren att komma (exempelvis om personen är på praktik så är det inte så enkelt att gå ifrån en onsdag mellan 10-12). Skall teoretiska pass genomföras

32

så bör de finnas med i deltagarens handlingsplan och ett stort ansvar ligger på arbetsmarknadskonsulenterna att kalla in deltagare och se till att de kommer.

Träningspassen- Vi har velat se helheten med människan, många av de möter har en ohälsa med sig och vi har velat erbjuda åtminstone ett pass i veckan med fysisk aktivitet. Vi har haft utgångspunkten att en frisk kropp ger en sundare knopp. Eftersom vi har haft Skofabrikens lokaler till förfogande så har vi där haft tillgång till deras gym. Det tillsammans med promenader har varit den vanligaste friskvårdsaktiviteten. Eftersom forskningen också visar på att personer som är föreningsaktiva (p.g.a. större nätverk) lättare kommer i arbete så har vi haft en tanke om att få våra deltagare att prova på olika aktiviteter för att hitta sin grej. Därför har vi provat på bl.a. skytte, golf, yoga, boxning, badminton, höghöjdsklättring och fotbollsgolf. Gruppen har själva fått komma med förslag om vad de vill prova utifrån de aktiviteter som erbjuds i närheten. Någon deltagare har även hängt på och testat innebandy på kvällstid.

Träningspassen och att få prova på olika aktiviteter har varit mycket uppskattade. Styrketräningen kanske är det som minst personer haft glädje av, det kan dels hänga på att vår handledare stora passion inte låg i den typen av träning och dels på att många upplever det som för svårt att komma igång med. Det är dock inte vilken fysisk aktivitet som är det viktigaste utan att det faktiskt är en fysisk aktivitet. Långpromenader har varit jättebra för att det ger upphov till bra diskussioner, upptäcka nya platser och se sig omkring i sin närmiljö. Det är ett extremt enkelt sätt att få människor aktivare och lära känna dem på samma gång. Att få ha provat på olika aktiviteter har varit väldigt populärt, här finns det något att bygga vidare på. Att skapa fler kontakter med lokala föreningar som kan anordna prova på-aktiviteter och att sedan se till att arbeta vidare på det, att också fånga upp deltagarnas intresse när de har provat något de tycker är kul. Här har vi inte nått ända fram, att få deltagarna att aktivera sig mer i föreningar, både inom idrott och kultur. Det krävs ett ännu mer aktivt arbete och kanske ett engagemang från handledaren som går utöver tjänsten, för kanske behöver handledaren följa med i början för att skapa tryggheten hos deltagaren innan hen är inne i den nya gruppen.

Matlagningspassen- Det finns något i oss som är svårt att förklara, kanske att det är gener som sitter i sedan urminnes tider, men när vi lagar mat tillsammans uppstår samhörighet. Vi gör något tillsammans som leder till något gemensamt gott. Det här hade vi inte riktigt tänkt på när vi påbörjade matlagningspassen. Vårt syfte var i första hand att lära och stötta våra deltagare i att laga billiga och enkla maträtter från grunden. Vi lät gruppen komma med förslag och i början var det mycket förslag om pizza, hamburgare och tacos. Det har sedan tagits steg mot mer varierade rätter,

33

kokt torsk och potatis, kroppkakor, brödbakning och mycket annat har testats på. Syftet med passet var också att få ett socialt sammanhang, att i liten grupp och utan prestige kunna vara med. När det gäller matlagning så finns det så många moment som alla kan vara del av, det kan vara att duka bordet eller att skiva gurka, men det kan också vara sautera sparris. Det finns alltså olika nivåer på uppgifterna så att alla kan vara med och bidra. Det som också visade sig i matlagningspassen var samtalen, både när vi tillredde maten, men framförallt när vi åt den. Det är här de stora och små frågorna kommer upp som leder framåt, samtalen har handlat om från sin roll i samhället, meningen med livet, politik, deltagarnas livshistorier till att det borde finnas en sandstrand på Kaninholmen, roliga videos på Youtube eller de senaste nyheterna. Att samtala i en avslappnad miljö säger oftast mycket mer om en person än vad det gör att sitta i ett formellt möte.

Att ta vid det upplägg som har drivits i PiP är egentligen en enkel sak. Tillgång till ett kök, laga enkla maträtter och låt alla vara med efter sin förmåga. Låt det ta tid, ha tålamod med deltagarna och låt samtalen vara i fokus. En handledare med genuint intresse för människor och som möter deltagarna med glädje gör sitt till.

Det var en kort beskrivning av vad Praktik i Praktiken har handlat om, tillsammans har modulerna skapat en fantastisk helhet som har varit mycket uppskattad av deltagarna. Det har visat på att med rätt stöd så kan människor, som många hade gett upp på, växa och hitta sin plats. De flesta som deltagit har dessutom kommit vidare från projektet, men här skulle vi kunna bli ännu bättre. Deltagarna i PiP skulle behövas slussas in i andra verksamheter, sakta men säkert, med nära samverkan mellan berörda. Hoppet har ibland blivit för stort mellan den verksamheten och nästa steg, med facit i hand så borde vi ibland kanske tagit mindre steg fast i högre tempo. Genom det kan ännu bättre resultat nås. Och vi skall alla komma ihåg att den grupp som varit i Praktik i Praktiken har oftast bedömts stå längst ifrån arbetsmarknaden av alla vi har arbetat med.

34

Bilaga 4 - Fyra framgångsfaktorer Nedan finns de framgångsfaktorer som vi har identifierat i vårt arbetssätt beskrivna. Vad är det som gör vårt arbetssätt lyckat förutom själva arbetsmetoden? Vad innebär det att ha individen i centrum? Vi identifierade från början nio stycken framgångsfaktorer under en implementeringsworkshop. Dessa arbetade vi sedan vidare med under våra lärtillfällen. Vi insåg att flera tangerade varandra, så vi har nu klustrat ihop dem till fyra.

Individen i centrum Varje människa är unik och det innebär att vi måste bemöta och arbeta med varje individ på ett unikt sätt. I varje team skall individens vilja vara i centrum. Vi skall ha respekt för individens önskemål och drömmar. Individen skall bli sedd och lyssnad på. Vi skall möta hen där hen befinner sig. Vi skall ha en tro på att varje individ kan utvecklas och förändras samt ha en tro på att varje individ är expert på sitt eget liv. När vi har individen i centrum behöver vi se till hens hela livssituation. Är hen exempelvis bostadslös så kanske det inte är ett jobb som är första steget att lösa. Genom att ha helhetsperspektivet så kan vi också koppla in rätt parter till teamet, exempelvis behandlingsgrupper, vuxenpsykiatri eller Arbetsförmedling. Att utgå från individen i centrum innebär också att tillåtas att prova och misslyckas. Det är individen som skall hitta sin väg och det kan innebära att vi ibland behöver ta både ett eller två steg tillbaka. Teamets roll är att vara en katalysator för att individen skall nå sina mål samt kunna vidga perspektiven för att utöka möjligheterna och drömmarna. Genom att ha individen i centrum och att deltagaren är den som styr så ger vi dem makten till sina liv och verktyg att kunna hantera det även efter att de har lämnat oss.

Samarbete, samsyn och ökad förståelse Ett samarbete för oss innebär först och främst att vi alla är överens om att individen är i centrum och att dennes mål är styrande. Det innebär att vi måste ha en samsyn och förståelse för varandra så att vi på bästa möjliga sätt kan stötta individen i dennes väg framåt. Samarbete betyder att vi litar på varandras kompetens och på vårt arbetssätt. Det innebär att vi följer den arbetsmetod som är fastställd och att vi hela tiden för en dialog i teamet och med andra instanser. För att kunna ha ett bra samarbete och samsyn så måste vi ha ett liknande synsätt på arbetsförmåga, hälsa, familjesituation osv. Detta skapar vi genom att ha täta kontakter i både olika

35

teamkonstellationer och i arbetsgruppen. Vi går gemensamma utbildningar och genom det skapar vi en gemensam plattform. Vi skall ha ett lösningsfokuserat arbetssätt som skall vara ledande i arbetet tillsammans med att ha individen i centrum. Genom det bjuder vi in rätt enheter och myndigheter i teamet för att tillsammans hitta bästa lösningarna. Samarbetet blir bättre genom att ha mycket gemensamma möten mellan arbetsgrupperna samt träffar med andra enheter och myndigheter. Vi tror att ju bättre vi känner varandra och våra respektive arbeten desto bättre förutsättningar finns det för att vi skall få ett gott samarbete och en samsyn. Vi tror också på att vi skall ha roligt tillsammans, glädjen smittar av sig och det gör vårt arbete med deltagaren bättre. Genom samarbetet får vi en ökad förståelse för varandras yrkesroller och en bättre insikt i varandras regelverk. Ju mer samarbete vi har desto bättre blir det, både formella kontakter som informella kontakter skall uppmuntras, återigen, ju bättre vi känner varandra desto bättre samverkan kan vi ha

Att ha motivation, arbetsglädje, drivkraft, kompetensutveckling, vara engagerad, våga pröva nytt och få en kreativare/bredare yrkesroll Genom att ha ett bra samarbete så skapar vi arbetsglädje, motivation och engagemang. När vi har mycket kontakt och trivs med varandra i våra respektive yrkesroller så vågar vi mer och vi får en större vilja att prova nya saker. Genom att utvecklas på detta sätt skapas arbetsglädje som gör att deltagarna möter motiverad och engagerad personal. För att skapa engagemang och arbetsglädje krävs en respekt för både individen, vår arbetsmetod och för varandras yrkesroller. Vi behöver kunna lita på att var och en tar det ansvar de är satta att göra samt att vi har en tät kommunikation i teamen. Ju bättre vi samarbetar och känner varandra desto mer kommer vi också våga att ge med oss av nya idéer, tänka i nya banor och hitta bättre lösningar tillsammans i teamet. Genom att våga och engagera sig så provar vi nya arbetsformer inom vårt arbetssätt, exempelvis Praktik i Praktiken eller Supported Employment. Genom att få prova och utveckla så skapas återigen arbetsglädje. Cheferna har en viktig roll i att skapa motivation, drivkraft och arbetsglädje. Genom att ha en uppmuntrande attityd och en respekt för sina medarbetares kompetens kan de se till så att medarbetarna vågar prova nya saker, lägga fram nya idéer och få dem engagerade. På samma sätt som vi har individen i centrum i våra team så behöver vi ha våra medarbetare i centrum för vårt

36

arbetssätt. Det är de som kan skapa förändring och det är de som har de bästa idéerna, det är dem vi skall tro på. För att våga och för att skapa ett positivt engagemang så gäller det att vi ger mycket positiv feedback. Både mellan medarbetare, men också mellan chef och medarbetare. Ofta får vi den bästa feedbacken från deltagarna, men ett genomgående flöde av positiv feedback ger det bästa resultatet. Genom att vi får individer vidare så skapas också arbetsglädje, att se någon lyckas ger medarbetare mer engagemang och tro på sig själva. Detta leder i sin tur att det smittar av sig på andra team. Detsamma gäller tyvärr också när någon får mindre engagemang och arbetsglädje. Därför är det oerhört viktigt att sprida genuin positiv energi. För att skapa engagemang och för att våga prova nya saker krävs också möjlighet till att utvecklas. Detta gör vi genom att uppmuntra till att ta in ny kunskap, åka på individuella och gemensamma utbildningar/föreläsningar, göra gemensamma studiebesök osv. Ju mer vi interagerar med resten av världen, desto större möjligheter har vi att hitta nya framgångsrika metoder att ta till oss av. Genom allt den arbetsglädje och det engagemang som har funnits för arbetssättet så har det varit lätt att få deltagare att vilja vara delaktiga i Team Work. Andra kommuner vittnar om de svårigheterna och det är därför en viktig del att bygga vidare på. För att skapa förutsättningar för ett engagemang så krävs det att vi har en tydlighet i all vår kommunikation. Både till deltagare, medarbetare, kollegor och till andra myndigheter. Vi måste hela tiden vara tydliga så att så lite missförstånd som möjligt dyker upp. Ju smidigare det fungerar desto bättre arbete kan vi göra. En förutsättning för detta är också att vi har en tydlig spelplan, var och en behöver veta sin roll, sina rättigheter och skyldigheter. Kompetensutveckling och kreativare yrkesroll går hand i hand med engagemang, arbetsglädje och att våga tänka nytt. Genom att ständigt vilja utvecklas så bygger vi på våra kunskaper så att vi kan bemöta varje individ bättre där just hen är. Och genom att våga tänka nytt, våga prova, så får vi också möjlighet att få en bredare yrkesroll. En del i kompetensutvecklingen är att vara nyfiken på varandras yrkesroller. Genom att lära av varandra och förstå varandra så skapar vi också möjligheter till ett bättre samarbete. När vi utbyter erfarenheter inom teamet eller arbetsgrupperna ökar vår gemensamma kunskap. Det gäller att vi är prestigelösa och delar med till varandra av de kunskaper vi har. Vi kompetensutvecklar också oss genom att åka på föreläsningar, läsa, gå utbildningar, träffa andra myndigheter osv. Ju mer kunskap vi får till oss, desto mer vågar vi lita på vår kompetens och det gör att vi provar nya saker.

37

Genom att vi har hög kompetens så vågar vi ta mer ansvar, ökar vår förmåga att se olika perspektiv på en situation, vi får mer förståelse och kunskap om andra myndigheter och allt detta gör att vi kan bemöta varje deltagare på ett bättre sätt. Framförallt utvecklar vi vår kompetens i våra möten med deltagarna. Deras livshistorier och situationer berikar våra liv på många sätt. För varje historia vi får höra, för varje individ som kommer vidare och för varje gång vi misslyckas så lär vi oss något nytt, något som vi kan komma att ha nytta av i nästa team. Genom vårt arbetssätt så får socialsekreteraren mer tid att arbeta med att få deltagaren vidare och mindre tid läggs på myndighetsutövning. Arbetsmarknadskonsulenten får arbeta mer med supported employment, mer med utsatta grupper och genom det en bredare yrkesroll. Exempelvis så har de genom Praktik i Praktiken fått arbeta mer praktiskt än tidigare.

Utflöde – individen kommer vidare och de kommer tidigare till rätt insats Genom vårt arbetssätt så kommer individen vidare snabbare, fler kommer till rätt insats tidigare och färre ramlar tillbaka in i problem. Det är vår fulla övertygelse. Utflödet blir bättre eftersom vi samarbetar med individen i centrum, dvs. individen är själv den som sitter på lösningen, det skapar motivation hos den enskilde. Genom att också ge större förutsättningar för att prova och att det är okej att misslyckas så kommer vi fram till mer långsiktiga lösningar än när någon bara slussas in i en praktik som hen inte vill vara på. Fokus på arbetet är alltid att föra processen framåt i den takt som deltagaren klarar av, det får hellre ta två år och att det blir en bra lösning än att stressa igenom något som sedan fallerar. Det är en av de viktigaste principerna i vårt arbetssätt. Genom att ha ett team kring individen så upptäcks snabbare problem, det är en tätare kontakt och det ger bättre möjligheter att föra en dialog med andra myndigheter när flera redan är involverade kring individen. Arbetssättet handlar inte bara om arbete, det handlar också om personlig utveckling och att skapa en tro på sig själv, den tron skapar förutsättningar för arbetet. Vi behöver göra saker i rätt ordning. Genom att komplettera medintegrationsprojekt och FINSAM så har deltagare lättare och snabbare hamnat i rätt insats. De olika projekten kompletterar varandra. Genom FINSAM har också ovärderliga kontakter skapats med psykiatri och sjukvård som gjort att vi kunnat slussa vidare på ett bra sätt. Tillsammans med andra ESF-projekt som Lärlingsakademin och Klara Livet så har vi kunnat samverka och skicka deltagare vidare till dessa projekt som en del i deras process. Det har varit mycket lyckat.

38

Genom en ökad samverkan får vi större möjligheter till stöd från Arbetsförmedling, Stöd & Motivation, Skola och landsting. Det gör att deltagare kommer vidare snabbare och får rätt stöd tidigare. Framförallt så ökar utflödet och deltagare kommer till rätt insats tidigare genom att vi följer vårt arbetssätt samt utgår från de framgångsfaktorer som finns ovan. Genom att ha individen i centrum, samarbeta kring individen och ha ett engagerande, drivande och kreativt arbetssätt med mycket glädje så når vi våra mål snabbare, både för individen och för vår kommuns ambition att minska försörjningsstöden.

39

Bilaga 5 - Stories från Team Work Här finner du tio stycken små berättelser, av de dryga 200 som finns att berätta, från projektet Team Work. Vissa är lyckade, vissa har vi ännu inte satt punkt för och någon visar på att vi faktiskt ibland misslyckas, men att vi vill lära oss av det. Historierna är alla berättade av personer som har jobbat aktivt med deltagare i projektet och har utgångspunkt i de framgångsfaktorer vi har identifierat. Alla personer som omnämns heter egentligen något annat.

Story 1 – En ny process Det var en kylig januaridag, snön låg som ett massivt pressande täcke over en jord som sedan länge glömt hur solen såg ut. I Sölvesborg hade precis de första skälvande stegen tagits för att förändra hela arbetssättet för personer med försörjningsstöd. Kostnaderna hade rusat i taket och politikerna behövde se resultat. En liten grupp hade skrivit ihop en idé, en tanke om att ha individen i centrum och att samverka på en helt ny nivå. Med stöd från europeiska socialfonden hade de nu fått de ekonomiska musklerna att pröva denna idé, projektet Team Work hade fötts.

Just denna kyliga januarimånad hade en ny socialsekreterare anlänt, med en stilla undran om vad Team Work var för ett konstigt påhitt. Det var en ny värld, obekant, men ändå spännande på något sätt. Vi får ge det en chans, tänkte hon medan hon stelfrusen släckte sin cigarett.

Ungefär samtidigt steg Anders in genom stadshusets dörr och tog hissen upp till andra våningen. Med tunga steg vandrade han längst ner i korridoren, lite rädd och lite nyfiken. Han skulle få träffa sin nya socialsekreterare. Ännu en surtant antagligen, tänkte han. Mitt i den tanken möttes han av ett stort leende. – Hej, det är jag som är din nya socialsekreterare, sade socialsekreteraren och slängde fram handen. – Hej, svarade Andreas. Kanske detta inte skulle vara så illa ändå tänkte han. De gick in på rummet och slog sig ner. Samtalet kretsade mycket kring Anders tidigare liv, all den besvikelse och alla de misslyckanden som kantat hans väg. Den stora boven i dramat var alkoholen, den hade tagit makten över Anders och kostat honom både jobb, familj och körkort. Droppen var när han blev tagen för grovt rattfylleri och körkortet blev indraget permanent. Efter den dagen hade han bestämt sig att göra en förändring, det gjorde Anders klart i samtalet. Frågan var bara hur, han hade bränt många broar längs sin berusade resa, kanske ingen längre ville ha honom? Socialsekreteraren svarade att det inte skulle vara några problem. – Håll dig nykter och behåll viljan så skall vi stötta dig i din process. Hon började berätta om Team Work och hur han då också fick en coach att ha kontakt med, att vi utgick från hans önskningar och att vi alla samarbetade för hans bästa. Anders gillade det

40

han hörde, han ville ju bara ha ett jobb i och för sig, men det här med att mina önskningar var viktiga lät bra tyckte han. Sagt och gjort, de skrev ett samtycke så att sekretessen med coachen bröts.

En vecka senare var det dags för Anders att bege sig till Arbetsmarknadsenheten. Det var inte helt enkelt när man inte bor centralt och endast har en otillförlitlig moped att tillgå, speciellt inte i ett tråkigt januariväder. Detta skulle inte stoppa Anders, han kom i tid och möttes av socialsekreteraren och coachen. Han satte sig ned bredvid dem i de stora, mjuka, röda fåtöljerna på coachens rum. Här skulle man lätt kunna somna tänkte Anders, men fann sig snabbt när socialsekreteraren började prata. Hon berättade lite om Team Work igen, ungefär samma sak som sist. Hon informerade också om reglerna för försörjningsstöd, att det är viktigt att ändå följa den gemensamma handlingsplanen, annars kunde det bli avslag på försörjningsstödet. Det skulle dock inte vara några problem poängterade både coach och socialsekreterare, det är ju dina mål vi skall jobba efter. Samtalet ledde vidare in på Anders nuläge och vad han drömde om. –Jag drömmer väl inte om något speciellt, sade Anders, familj och ett jobb hade varit tillräckligt. Gärna ett praktiskt jobb där jag får vara ute en del, flikade han in. Men jag har varit borta från arbete ett tag, med alla de här problemen ni vet, det är inte lätt att komma tillbaka. De fortsatte prata en bra stund och Anders fick i uppgift hem att specificera sina drömmar och mål, vad skulle coachen och socialsekreteraren hjälpa honom med?

Ett par veckor senare träffade Anders coachen igen, han hade kanske inte arbetat jätteintensivt med den uppgift han fick, men han hade tänkt på det åtminstone. Det viktigaste var att hitta ett jobb som passade, ett där han fick använda sina praktiska förmågor. Coachen och Anders skrev gemensamt ned tankarna och specificerade ett mål, att hitta ett praktiskt jobb. De började också diskutera hur vi skulle komma dit. - Fundera på det till nästa gång, sade coachen innan de skiljdes åt.

Ytterligare en vecka passerade, de bistra februarivindarna gjorde sig till känna, den dagen då det var dags för ett nytt möte med både socialsekreteraren och coachen. Coachen frågade direkt om Anders hade funderat vidare på hur han skall komma i jobb. – Ja, funderat har jag väl gjort, men jag vet inte. Jag behöver komma igång. Jag orkar inte sitta hemma längre. –Hur skulle det vara om vi började med en praktik, här på plats, hos Naturvårdslaget? frågade coachen. –Naturvårdslaget? undrade Anders. – Ja, de arbetar med att arrangera Killebomfestivalen, röja sly, göra leksaker till dagis, ställa iordning Slottslängorna och en himla massa annat, svarade coachen. Det här lät som ljuv musik i Anders öron, praktiskt arbete, det gillade han. – Vi kan väl boka en tid med vår verksamhetsledare så får du kolla själv hur det verkar, sade coachen. Anders var nu på väg mot sitt mål, mot ett arbete, mot att bryta sitt långvariga utanförskap.

41

Anders och coachen träffade verksamhetsledaren några dagar senare. Anders kände direkt, att det här kommer bli bra. Verksamhetsledaren verkade skitbra och arbetsuppgifterna passade perfekt. De verkade dessutom inte bry sig om den struliga bakgrunden. – Alla här har massa skit i bagaget, hade verksamhetsledaren sagt. - Du kan börja på måndag, nollsju noll noll vill vi ha dig här.

Klockan stod på 06:58 den måndagen när Anders tog steget in på Arbetsmarknadsenheten, stämplade sitt förberedda stämpelkort och möttes av verksamhetsledaren. – Vi skall fixa lite arbetskläder till dig, sen kör vi igång, sade verksamhetsledaren. Pang på rödbetan, tänkte Anders. En kvart senare var han omklädd och redo för arbete. –Du kan börja med att hänga på Pelle och Erik ner till Slottslängorna, det var partaj där i helgen så vi behöver ställa iordning till nästa grej, sade verksamhetsledaren.

Veckorna flöt på och Anders trivdes med sin praktik, han tog mycket ansvar och visade sig vara väldigt kunnig. Coachen, verksamhetsledaren och Anders hade kontinuerliga avstämningsmöten som sedan sammanställdes och rapporterades vidare till socialsekreteraren. Efter hand så blev Anders en viktig kugge i Naturvårdslaget, hans hjälp var uppskattad och behövd. Där och då tog också dåvarande chefen på Arbetsmarknadsenheten ett nytt grepp, att anställa personer i verksamheten på elva månader så att de här personerna kunde få viktig erfarenhet och få igång en ny Akasseperiod. Det fanns två krav, att personen uppbar försörjningsstöd och att personen hade en kod hos Arbetsförmedlingen så att det fanns möjlighet att anställa med stöd av lönebidrag. Anders uppfyllde båda kriterierna.

Beslutet var inte speciellt svårt att ta för någon, verksamhetsledaren var nöjd, han behövde bra folk. Coach och socialsekreteraren såg det här som en ypperlig lösning, de hade ju sett hur Anders trivdes och växt som människa under sin korta tid i Naturvårdslaget. Nu skulle han få ytterligare elva månader på sig att växa och få möjlighet att kunna ta nästa steg. För Anders själv var det en lösning som inte kunde vara bättre, han trivdes som fisken i vattnet. Naturligtvis hade han velat ha ett fast jobb, men med den bakgrund som fanns var han ändå glad. Bara att få lite mer pengar i plånboken och vara sin egen igen, det betydde mycket.

Anders fortsatte att jobba på bra efter att anställningen börjat. Vår blev till sommar och sommar blev till höst. Även om Anders inte längre var med i Team Work så höll coachen kontakten. Även socialsekreteraren stack då och då in huvudet och hälsade, fortfarande med samma glada leende som den där januaridagen för ett knappt år sedan.

42

När vintern åter var kommen och Anders bara hade tre månader kvar av sin anställning fick coachen åter ett ansvar att mer aktivt jobba med Anders för att hitta en lösning. Tillsammans gjorde de ansökningshandlingar, tittade på olika jobbmöjligheter och förde en dialog med Arbetsförmedlingen. Någon månad passerade och våren började närma sig, skulle Anders få ett nytt jobb eller skulle han åter hamna i utanförskap?

Eftersom Anders älskade att arbeta ute i det fria med praktiskt arbete samt hade under sin anställning både utbildats inom röjsåg och motorsåg så var det den typen av arbete han sökte efter. Coachen satt med sina kollegor en dag och funderade på vilka ställen som kunde passa då en av kollegorna berättade att han hade kontakt med golfklubben. De hade tagit emot praktikanter innan, men det hade inte fallit så väl ut, men Anders visste vi var pålitlig. De hade dessutom alltid behov att ta in säsongsjobbare. Sagt och gjort, kontakt togs med golfklubben som jättegärna ville träffa Anders. Så coachen åkte med och gjorde ett studiebesök, de träffade chefen på klubben som gick igenom deras arbete och vad de behövde hjälp med. Anders blev intresserad och klubben kände att det här kunde vara en bra lösning, även om de först ville testa honom. Coachen tog en kontakt med Arbetsförmedlingen och tillsammans arbetade de fram en lösning för Anders och golfklubben. När Anders elva månader var slut på Arbetsmarknadsenheten gick han in i en månads praktik på golfklubben. Han skötte sig väl och det gick över till en anställning. Och det bästa av allt, han sitter där ännu idag på sin gräsklippare. Kanske han då och då skänker en tanke på den där kalla januaridagen när han möttes av ett varmt leende på Individ- och familjeomsorgen. Den dagen var vi egentligen alla lika vilse som Anders, men med en tro på individen och ett samarbete hittade vi vägen fram för honom.

Story 2 – En väg behöver inte ta slut även om du väljer att vika av till en annan Våren 2014 blev Rikard inskriven i Team Work. I samtalen kring Rikards bakgrund och drömmar kom både det ena och andra fram. Rikard klarade sig genom gymnasiet, men har få godkända betyg. Hans pappa hotar att slänga ut honom från hemmet och han har kompisar som vänt honom ryggen. Men i Rikard finns en dröm, han har en passion för musiken och drömmer om att få stå på Sweden Rocks festivalscen med sitt band. Bandet finns inte ännu, men en dag, då skall det stå där.

För att nå dit vill Rikard gå på musikhögskolan, men betygen är inte tillräckliga just nu. Han behöver läsa upp dem. Redan innan Team Work har Rikard tagit ett initiativ och bokat en tid med Studie- och yrkesvägledare för att eventuellt kunna söka in till KomVux, men han missade tiden. Drömmen riskerade att gå till spillo, men tillsammans med coachen fixar de en ny tid.

43

Väl hos Studie- och yrkesvägledaren väcks nya tankar till liv. Drömmen om Sweden Rocks festivalscen finns fortfarande kvar, men en ny växer fram. Svetsare har alltid verkat kul, och det ger en stabilitet. Så Rikard söker in till lärlingsutbildningen inom svets som startar till hösten. Passionen för musik väljer han att ha vid sidan om just nu. Så även om vägen till festivalscenen inte är spikrak gäller det att hålla ögonen öppna efter möjligheter som tar oss dit vi vill vara som individer.

Story 3 – Bröllopsklockorna ringer I augusti 2012 började socialsekreteraren träffa ett par, Kalle och Lisa. Kalle hade ett känt narkotikamissbruk i bakgrunden. Socialsekreteraren hade tidigare arbetat med de båda, men då var för sig. De hade alltså varit separata ärenden, men hade nu flyttat ihop. Kalle var aktuell genom Omsorgens verksamhet medan Lisa önskade sysselsättning via Team Work. Misstanken fanns att Lisa, 39 år gammal, hade ett narkotikamissbruk, men att det inte var uttalat av Lisa själv. Lisa skrevs in i Team Work så att hon kunde få chansen att komma ut i sysselsättning efter ett långt utanförskap. Hon fick en praktik på AME och den höll i två dagar. Här i augusti så kom de tillsammans och berättade att de var ett par. De gick in i en aktiv period av missbruk och kriminalitet. För Kalle blev konsekvensen ett längre fängelsestraff som omvandlades till ett års kontraktsvård. Inför Kalles inställelsedatum kallades Lisa till ett flerpartsmöte tillsammans med stöd och motivation. Även coachen från Team Work var med vid mötet. Främst för att Lisa fortsatt ville ha sysselsättning nu när Kalle skulle börja sin kontraktsvård. Mitt i mötet bryter Lisa ihop och gråter i över en timme. Lisa börjar med att erkänna att hon tagit narkotika för att kunna genomföra mötet. Hon börjar berätta om sitt utbredda missbruk och ber om hjälp i samband med att Kalle får behandling från kontraktsvården. Lisa skrivs därför ut från team Work och går in i kommunens primärbehandling med en önskan om att få återkomma till Team Work efter behandlingen.

Under tiden som Lisa genomför behandlingen arbetar socialsekreteraren fram ett nytt boende samt följer upp Kalles behandling. Kalle skrivs också in i FINSAM-projektet ”Min Väg” med anledning av att han har för avsikt att ansöka om sjukersättning och planering för sysselsättning så fort han är utskriven från kontraktsvården.

Lisa slutför sin behandling och återinskrivs i Team Work. Teamet planerar aktivitet i kombination med efterbehandlingen. Planeringen faller då Kalle och Lisa tar ett återfall på en av Kalles permissioner. Närmaste veckorna fylls med skam och skuld över detta. Behandlingshemmet beslutar dock att Kalle är välkommen tillbaka. I Lisas fall samlas teamet kring henne och hon erbjuds att gå in i

44

kommunens primärbehandling med fokus på återfallsprevention i kombination med fortsatt planering för sysselsättning. Målsättningen för paret är att vara i någon form av sysselsättning till hösten, och då som gifta, för i augusti ringer bröllopsklockorna för paret. De har en lång väg kvar att vandra till ett narkotikafritt liv och arbete, men de har ett team omkring sig som hjälper de längs den vägen oavsett om de ramlar från den eller inte.

Story 4 – När vi gör rätt kan vi få se det vackra blomma ut Lisa, 24 år, är en tillbakadragen tjej som vill alla väl. Efter år av strul så har Lisa berättat att hon äntligen hittat rätt. Hon är inte framme vid sitt mål ännu, men hon är på väg. Idag går hon en utbildning för att lära känna sig själv, utveckla sig själv och börja tro på sina egna möjligheter. Att Lisa ens kom dit beror mycket på synsättet ”individen i centrum” som Team Work arbetat utifrån. Lisa har fått vara sin egen projektledare i sin process och även om det tagit 18 månader så har vi tillsammans hittat rätt väg.

Lisa har en bakgrund där hon tidigt i livet fick ta väldigt mycket ansvar. Hon fick ta hand om sig själv och sina syskon under sin uppväxt. Hon fick tidigt barn och barnet blev direkt familjehemsplacerat av olika skäl. Lisa har dessutom sedan 16 års ålder haft en del kontakt med psykiatrin. Någon utredning har aldrig gjorts då de alltid fått jobba med Lisa i det akuta skedet. Lisa har själv avsagt sig kontakten från psykiatrin när det akuta lugnat ner sig.

Under projektets gång har olika instanser varit inblandade i teamet beroende på vilket behov Lisa har haft just då. Lisa har provat på flera olika insatser så som arbetsprövning, intern och extern praktik, Arbetspsykologisk utredning via Arbetsförmedlingen. Det har tillåtits att Lisa har tagit steg både framåt och bakåt i sin process, men det har aldrig setts som ett misslyckande. Lisa fick till slut intresse för Praktik i praktiken och genom det fick hon komma ut i ett socialt sammanhang. Under tiden i Praktik i Praktiken blommade Lisa ut och hon började våga saker. Hon började öppna upp sig och hitta en plats. Redan efter en kort tid märktes stor skillnad. Bara en sådan sak att Lisa alltid varit dansintresserad och genom Praktik i Praktiken av en händelse fick träffa en av sina idoler, en av dansarna i Let’s Dance, var nog värt massor för Lisa. När då en utbildning som byggde vidare på att få utveckla sig själv och få bättre självkännedom dök upp så var Lisa redo. Och idag är det med entusiasm och glädje i rösten som vi hör Lisa berätta. Hon har ett driv som aldrig förr och ser för första gången framåt på livet med tillförsikt.

45

Story 5 – Små steg till ett bättre liv När de varma sommarvindarna byts ut mot kalla höstvindar och löven börjat gulna på träden. Då kom en kille i 30-årsåldern, Morgan, in på IFO. Hans sjukpenning har upphört och han har inte längre ekonomi för att klara sin försörjning. Sjukskrivningen berodde på ett trauma som hänt honom, men Morgan var trött på att vara sjukskriven, han ville tillbaka till arbetsmarknaden.

Socialsekreteraren var tveksam till om det var rätt åtgärd, men valde att skriva in Morgan i Team Work. Vid det första trepartssamtalet deltog även modern. I mötet växte bilden fram, det berättades om en fysisk och psykisk sjukdomshistoria. Morgan själv var helt övertygad: -Får jag bara ett jobb så löser allt sig! Eftersom det fanns en del begränsningar gällande hans psykiska mående och långvariga sjukskrivning bestämdes att Morgan skulle påbörja sysselsättning via Praktik i praktiken, ett par timmar i veckan till att börja med.

Morgan började i sysselsättningen och det märktes ganska tidigt att detta inte var en lämplig planering. Teamet flyttade istället fokus till att utreda Morgans arbetsförmåga med hjälp av sjukvården. Han skrevs in i FINSAM-projektet Min Väg som samordnar myndigheter kring personer som har ingen eller väldigt begränsad arbetsförmåga för att kunna få hjälp därifrån. Han behöll dock sin coach från Team Work då behovet av stöd med kontakter inom sjukvården var stort. Med hjälp av coachen och socialsekreteraren har Morgan nu genomgått två utredningar på habiliteringen samt fått kontakt med omsorgen. Då utredningen visade att arbetsförmåga kan finnas vid mycket anpassad arbetsplats sp fortsätter arbetet för att hitta rätt form av sysselsättning samt vilken grundinkomst Morgan har rätt till.

Trots att det återstår mycket hårt arbete för att vi skall nå dit vi vill så upplever Morgan att det har hänt mycket positivt när det gäller sin livssituation. Stegen har varit små, de har varit många och det krävs ytterligare några, men tillsammans så kommer de att tas.

Story 6 – Glädjen över att få vara en del av samhället I april 2012 hade Team Work varit igång i några månader. Vi hade redan där och då identifierat att de verksamheter som Arbetsmarknadsenheten erbjöd till praktik inte var helt anpassade utifrån den nya målgrupp vi nu mötte. Verksamheterna hade för höga krav på produktion och med vissa stressmoment så gick det helt enkelt inte för många av våra deltagare att klara av den typen av verksamhet. Vi behövde göra någonting annorlunda. Coacherna och projektledaren satte sig ner och jobbade fram ett förslag hur vi kunde möta deltagarnas behov av aktivitet utan att ha för högt tempo

46

och ett produktionskrav. Praktik i praktiken hade fötts. Dåvarande chefen på Arbetsmarknadsenheten gav sin välsignelse att prova och vi blev handledare för en grupp deltagare som bedömdes ha ett behov av en annan typ av aktivitet. Av rena slumpen så visade det sig att den första gruppen bestod av några irakiska män. En av dem, Milad, var en ung irakisk man med stora språksvårigheter. Han hade en dyslexidiagnos som försvårade inlärningen. Trots detta så läste han körkortsteori, men hade tyvärr flera misslyckade test bakom sig. Teamet gav honom möjlighet att fortsätta fokusera på teorin eftersom ett av Milads stora mål var att ta körkort. Så fokus låg på körkortet och Praktik i praktiken var en sekundär insats. Men Milad kom varje gång och han kom med glädje.

Redan vid vårt första möte i Praktik i praktiken syntes glädjen. Det visade sig att, förutom den alkoholpåverkade mannen på järnvägsstationen, så var vi de första svenskarna som de haft ett riktigt normalt samtal med, vi var ingen myndighetsperson. Samtalet flöt på i timmar trots språksvårigheterna. Vi pratade om allt från varför det tar så lång tid att bli begrav i Sverige, till Emil i Lönneberga och situationen i Irak.

Någon dag senare strålade solen och vårt första praktiska arbetspass skulle dra igång. Det var en sådan enkel uppgift som att rensa ogräs kring staketet på Arbetsmarknadsenheten. Vi har nog sällan upplevt en sådan arbetsglädje som fanns i den gruppen den där första dagen. En av deltagarna berättade om kärnan till denna glädje, det var första gången på tio år som han fick arbeta. Det var första gången på väldigt länge som han kände sig behövd. Tänk vad lite ogräs kan göra i en mänsklig process. Hursomhelst så arbetade de så att svetten lackade, tystnaden i gruppen visade på all flit och vi insåg att det inte var arbetstempot de hade problem med. Den här gruppen behövde bara få en chans och lite extra handledning.

Efter genomfört arbete kom Morgan, verksamhetsledaren som tilldelat uppdraget och inspekterade. –Det här var inte alls bra, sade han, ni har jobbat så hårt och gjort allt detta på ett par timmar, vissa andra skulle ta en vecka på sig för samma jobb. Vi kommer helt enkelt få problem att få arbetsuppgifterna att räcka till med det tempot.

Men arbetsuppgifterna rullade in och vi gjorde allt möjligt, sommaren kom och vi fick hjälpa till med att ställa iordning Killebomfestivalen. Milad var fortfarande med och vi upptäckte flera svårigheter, han var hastig och hade ibland fysiska problem, men glädjen och viljan fanns alltid där. Vi började föra en dialog med Arbetsförmedlingen, att vi misstänkte att det fanns en djupare problematik.

47

Handläggaren på Arbetsförmedlingen ville dock inte utreda Milad trots våra påtryckningar. Som tur är så var det en av få gånger som inte vårt samarbete fungerat klockrent.

Under samma period kämpade Milad på med körkortet och en dag kom han till oss, med ett försök till allvarlig blick. Men glädjen lyste igenom i ögonen, han sprack upp som en sol. Det var som att se ett barn få sin största dröm att gå i uppfyllelse. Milad hade klarat körkortet!!! Vi jobbade vidare och efterhand slussades Milad och andra mer in i den ordinarie praktikverksamheten. Hand drabbades av ett stort bakslag när hans lägenhet brann ned och en tuff period började. Men han kämpade på och en dag utbrast han på sin begränsade svenska: -Alla älskar mig på AME och jag älskar dem!

Vi släppte så småningom över honom till vårt nya integrationsprojekt som startat. I den fick han möjlighet att utveckla språket. Hans problematik kvarstod dock och teamet arbetade tillsammans för att hitta lösningar. Samhall diskuterades, men föll igenom. Arbetsmarknadsenheten var Milads bästa möjlighet och han ville inget annat än att vara kvar. Precis då dök möjligheten upp, kommunen satsade miljonbelopp på att anställa personer med försörjningsstöd inom sina egna verksamheter. Teamet såg sin chans. Milad hade inte de bästa förutsättningarna, men han var värd en chans. Och skulle vi bara lyssna och anpassa oss efter Milads behov så skulle det vara möjligt. Tillsammans fick vi med honom i satsningen och Milad fick se en ny dröm gå i uppfyllelse, att få jobba och göra en skillnad!

Story 7 – En berättelse om framtidens berättare Vi träffade Jakob på IFO en blåsig vårdag. Dagen speglade den situation Jakob just nu genomlevde. Han hade hoppat av gymnasiet och visste inte riktigt vad han ville göra. Hans blick var uppgiven och kroppspråket pulserade av nedstämdhet. Han hade inga direkta kunskapsbegränsningar, det var inte därför han hoppade av skolan, nej, han kände att skolan var ett fängelse. I vårt möte var Jakob inbunden, han svarade mest med korta ja och nej kryddat med ett och annat vet inte. Vi började ställa frågor kring hans intressen och plötsligt tändes något litet inom Jakob. Han berättade att han läste mycket och tyckte om att skriva. Samtidigt fick vi en känsla under samtalet, det var bara en känsla och de är ibland svåra att sätta fingret på. Någonting sade oss dock att Jakob nedvärderade sig själv, hans syn på sig själv behövde förändras.

Nästa gång träffades coachen och Jakob på AME. När samtalet ramlade in på hans framtidsdröm kom svaret nästan lite ursäktande, Jakob drömde om att bli författare. Han skulle vilja skriva skönlitterära verk som hade en betydelse för sina läsare. Det som skulle göra detta möjligt för Jakob handlade om

48

att skriva och att läsa mycket varje dag. Han beskrev också att utbildning var en möjliggörare av denna dröm, han som tidigare sett skolan som ett fängelse. Han fick frågan om han hade funderat på folkhögskola? Med de misslyckanden som fanns i den traditionella skolan samt möjligheten till skrivarinriktade kurser så kunde det vara ett bra alternativ menade coachen. Jakob blev genast intresserad och lovade att till nästa gång ta reda på mer om utbildningar. Han var betydligt piggare vid denna träff, han satt rakare i ryggen och var mer aktiv i samtalet. Jakob fick frågan om det kunde finnas hinder för hans plan som de måste överkomma. En lång tystnad uppstod innan Jakob berättade att han haft flera depressioner sedan högstadiet.

Vid nästa träff hade Jakob som utlovat tagit reda på mer om några skolor som han tyckte verkade intressanta. Det fanns skrivarkurser på en vecka, men de kostade pengar och var inte intressanta. De hittade en utbildning som varade ett år, tillsammans med coachen ringde Jakob dit, men kursen var redan fullbelagd. De försökte med nästa, men fick inget svar. Men Jakob lovade att ta kontakt med dem själv.

Där är vi nu. Jakob beskriver själv de veckor han hunnit vara i Team Work som bra veckor. Han är fokuserad och han upplever det som möjligt att genomföra planen. Han har bestämt sig, först läsa den ett-åriga skrivarlinjen, sen skall han läsa in gymnasiekompetensen på samma skola. Och en dag så står han där, fri från sitt fängelse, med en glödande het roman i sin hand!

Story 8- En socialsekreterares betraktelser Jag fick över Freddy på min klientlista vid den tiden när dagarna var som längst och värmen ombäddade oss i sin sköna famn. Freddy var inget lätt ärende och jag minns så väl vårt första inbokade möte. Tystnaden sköljde över rummet och det kändes obekvämt. Freddy hade inget intresse av att dela med sig av sitt liv till mig, han ville hålla sin integritet. Mina tankar gick igång och jag funderade länge och väl vad vi skulle kunna göra som skulle vara till nytta för Freddy. Han gjorde klart och tydligt mig medveten om att en praktik, det ville han inte ha. – Sån skit, sade han, det leder inte till något.

Sakta men säkert började vi hitta varandra när vi träffades, Freddy började öppna sig lite. Han berättade för mig att han ville studera, men han visste inte vad han ville bli för något. Jag kände direkt att Team Work hade varit en grej för Freddy. Där skulle han kunna få hjälp och stöttning med sina tankar kring studier, samt att få in struktur i sin vardag. För den hade han tappat längs vägen. Jag

49

berättade för Freddy om arbetssättet och den framgång som vi har haft i arbetet. Han var skeptisk, men tänkte att han kan ge det en chans, och skrev på samtycket.

Freddy blev omgående tilldelad en coach och tillsammans började vi vårt arbete. Vi märkte ständigt att Freddy öppnade upp sig ju fler gånger vi träffades, han började känna förtroende för oss. Det gjorde det enklare för oss att ge honom rätt stöd. Tillsammans kom vi överens om att han kunde få sysselsättning via Praktik i Praktiken, det var ett bra sätt att hitta strukturerna. Så kunde vi jobba med studiespåret parallellt. Praktik i praktiken visade sig vara mycket lyckat. Freddy deltog aktivt och med stor inlevelse i de olika kreativa passen, även om det var si och så med att komma i tid. Han berättade själv att tiden i Praktik i Praktiken gav honom energi och tid att tänka över sitt liv. Dessutom fick han prova på att filma, ett intresse som tog fart och där studieplaner började ta form inom det området. Kanske inte just nu, men om ett år. För energin han hade fått gjorde att Fredrik själv tog kontakt med en arbetsgivare och Freddy fick en anställning i Malmö. Han flyttade dit och är ännu kvar, men studieplanerna lever kvar, troligen blir det högskola redan till hösten 2014 och vägen till ett nytt liv har börjat.

Freddy lyckades bryta sitt biståndsberoende på egen hand, med lite stöd från oss fick han upp ögonen förnya intressen och tillbaka motivationen. I de stunderna känns vårt arbetssätt extra roligt!

Story 9 – Ibland blir det inte riktigt rätt Den här storyn handlar om David och vårt teamarbete kring honom. David föddes i en liten by utanför en större stad. Redan som liten hamnade David i ett utanförskap. Han växte upp i en missbrukarfamilj under tuffa förhållanden och David fick aldrig rätt förutsättningar med sig. Hans föräldrar var inte kapabla att ta hand om honom vilket resulterade i att han runt 10-årsåldern blev familjehemsplacerad. David kom till sin nya familj i en ny stad med hopp om att känna trygghet och finna ro i livet. Något hände dock på vägen och David började redan i tidig ålder att missbruka droger.

Som 18-åring fick David en egen lägenhet eftersom hans familjehemsföräldrar inte längre orkade med honom. David hamnade på försörjningsstöd. Han erbjöds tidigt Team Work, men p.g.a. sitt missbruk så föll han snabbt ur. Svårigheten var att han inte ville berätta om missbruket, inte ens erkänna det, trots att vi hade klar information om det.

50

Efter en tid utan planering skrevs David in i Team Work igen och i samband med det fick han en ny socialsekreterare och coach. Teamet arbetade med att hitta en sysselsättning till David då detta var hans önskemål. Teamet ville koppla in kommunens enhet för Stöd & Motivation men David ville inte då han ansåg sig inte ha ett missbruk. Istället kopplades Arbetsförmedlingen in i hopp om att göra en arbetspsykologisk utredning, något David själv ville. I samband med detta blev också David bostadslös, främst p.g.a. sitt missbruk. Teamet kände sig allt mer frustrerade och en uns av hopplöshet kom fram. Vilken ände börjar man i med någon som inte vill erkänna sin problematik? Teamet valde dock att boka ett flerpartssamtal med Arbetsförmedlingen.

På Arbetsförmedlingen står coach och socialsekreterare i det kalla, mörka och ödsliga väntrummet. Det är tidig morgon, diset ligger kvar på gräset och det är tomt på gatorna utanför. In kommer David. Han är lätt påverkad, smutsig och förvirrad. Handläggaren Peter på Arbetsförmedlingen låser upp den tunga glasdörren och kikar ut lite försiktigt. De går alla ,genom den trånga och dystra korridoren, in på Peters kontor. Väl inne på kontoret sätter de sig på varsin stol. Peter vräker sig ner på sin kontorrstol, lutar sig bakåt, drar nonchalant upp sina fötter på bordet och flexar sina tatuerade armar när han lägger händerna bakom huvudet. Peter frågar: -Jaha du, David, vad vill du arbeta med när du blir stor? Coachen och socialsekreteraren tittar diskret på varandra och undrar gemensamt om den här killen vet vad han pratar om? Peter påbörjar sin hårda yta o svär hej vilt. Peter fortsätter att leda samtalet kring praktik och Arbetsförmedlingens insatser, resten av teamet hakar på, men gör David det?

Under mötet görs en planering med mål om praktik och David instämmer. Under hela mötet glömmer vi att David fortfarande är bostadslös och aktiv i sitt missbruk. Efter mötet skakar alla hand och känslan finns att det är en vattentät planering. Frågan är dock hur pass aktiv och medveten David var i planeringen?

I mötet fanns många av projektets framgångsfaktorer med, där fanns ett samarbete mellan olika instanser. De professionella visste vilken uppgift som var deras. Men var fanns tanken kring individen i centrum? Vad hände med att låta David vara den som bestämde. Han var aldrig en del av planeringen. Vi missade det viktigaste av allt. Föga överraskande bröt David sin planering redan efter någon vecka.

Det finns inga enkla lösningar på komplexa problem, men en grundförutsättning för att lyckas är att låta David vara drivande i att bestämma i sitt eget liv.

51

Story 10 – Från hemlös till jobb Jag minns en eftermiddag i april 2013. Jag hade precis börjat min tjänst som handledare i projektet Team Work. Min uppgift var att aktivt jobba med de som stod allra längst ifrån arbetsmarknaden. Just denna dag skulle projektdeltagare med kreativa intressen träffas för att tillsammans hitta ett mål med de kreativa passen som låg framför oss. Tre deltagare dök upp den dagen, en av dem var Rikard. Han var en kille utan rötter, under sina dryga 30 år så hade de senaste 11 åren inneburit hemlöshet, kriminalitet och droganvändning.

Mitt första intryck av Rikard var att han var vältalig och påläst, ovanpå det satt kepsen, en glänsande piercing i näsan och på stolen bakom honom hängde jackan med trycket ”Jack Daniels” på ryggen. En spännande kombination helt enkelt! Rikard hade fasta principer och åsikter, han värnade om den personliga integriteten och friheten. Men han saknade en struktur i vardagen. Socialsekreteraren hade hjälpt till så att Rikard fick en lägenhet, så redan där hade teamet tagit ett stort steg. I praktik i praktiken skulle nästa steg tas, att få struktur i livet och ta ett första steg mot rätt väg.

På mötet kom deltagarna överens om att vi skulle finnas med på Killebom, Sölvesborgs stadsfestival. Där skulle deltagarnas egna konstverk ställas ut och vi skulle skapa en aktiv graffittivägg som alla festivalbesökare fick prova att testa på. Arbetet innebar att alla i gruppen i tre månaders tid fick förbereda plats, innehåll, reklam och hålltider. Rikards engagemang var stort. De gånger han var närvarande vill säga. För frånvaron spökade, den långa bristen av struktur gjorde att Rikard kom och gick.

Under vårt arbete så lärde jag känna Rikard allt bättre. Han var killen som satsade allt i det han tyckte om och lade allt annat åt sidan. Det var sunt ibland, osunt ibland. Men på Killebom kom hans bästa sidor fram. Vår rädsla var stor att han skulle utebli, men det blev precis tvärtom. Rikard kom och han höll sina tider. Han kom dessutom även de tider han inte behövde vara där. Och han inte bara kom, han engagerade sig enormt mycket i arbetet och hjälpte alla som ville testa graffitti. Vi kunde där och då se en förmåga som aldrig tidigare hade fått komma fram, Rikard var en fantastisk pedagog, han bemötte barn och ungdomar som om han aldrig hade gjort något annat. Och han hade kul!

Efter eventet fortsatte Rikard i Praktik i Praktikens olika aktiviteter, ibland dök han inte upp, men det hade skett en förändring till det positiva! När kommunen sedan kom med sin stora jobbsatsning så plockade teamet med honom som förslag. Och vad skulle passa Rikard bättre än att få jobba som extra resurs för barnen på en lågstadieskola. Så på ett år gick Rikard från hemlöshet till arbete och ett mycket långvarigt utanförskap är brutet.

52