HÄR RÅDER LÄGESHYRA. Upp till 30 procents hyresskillnad i Umeå. Regeringen kallsinnig till Sabos rot-vädjan. Husvärdarnas vardag efter bilbränderna

Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan pris 59 kr

nummer 7/20 09

Regeringen kallsinnig till Sabos rot-vädjan

or: s s e f o r p o Ek å väg p g å v n ö Ny gr

te Hyresrätt in rätt i Torsby

Husvärdarnas vardag efter bilbränderna

Upp till 30 procents hyresskillnad i Umeå

HÄR RÅDER LÄGESHYRA nyheter

•

politik

•

ekonomi

•

arbetsmiljö

•

teknik

•

d e b at t

SPARA ENERGI ET H G I L J Ö EN M

N O J L I M R FÖ M ET

Att en inglasning skyddar balkongen och fastighetens fasad mot väder och vind är självklart. Vad många inte vet är att en inglasad fasad också kan sänka fastighetens uppvärmningskostnader med upp till 10%!

Octoplus - kraftpaketet för fastighetstvättstugan

P R O G RAM

Den idealiska 8-kilosklassen med många mervärden! Vårt nya kraftpaket – Octoplus – drar bara hälften så mycket energi och vatten jämfört med en tio år gammal maskin. Dessutom finns åtta klart definierade fördelar; stor kapacitet, patenterad skontrumma, föredömlig prestanda, miljövänlig, avancerad teknik, enkel att använda, prisad design samt ett starkt varumärke. Med andra ord – maskiner med många mervärden!

unitedreklam

www.balco.se

BALKONGSYSTEM

& INGLASNINGAR

Miele har all utrustning till fastighetstvättstugor, t ex tvätt- och torkutrustning, manglar, tvättbänkar, bokningssystem mm.

Privat kritik mot Umeås poänghyra

14

Nej till rotbidrag för hyreshus

6

Lärlingar ska bli multihantverkare

16

Runt fikabordet efter bilbränderna

18

Hyresrätt inte rätt i Torsby

23

Städavdrag avgörs i Regeringsrätten

23

Grön glöd har inte falnat i Bålarna

26

Professor väntar ny våg av ekobyar

32

Stolta arbetarhus i Lessebo

40

Alingsås i nytt ljus

44

mer i Bofast



Ledare

7

Riksrundan

24

Debatt

34

På nya jobb

42

Korsord

47

Prenumeration

Titeldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm Telefon 0770-457 185 Måndag-fredag 8.30-16 Du kan även gå in på www.prenservice.se och hantera dina prenumerationsärenden. Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms Repro och tryck Edita Västra Aros, Västerås

Annonser

Vi lovar lite bättre hantverk. Då straffar det sig att skylla på någon annan. Orden ”hantverkare” och ”ansvarsfull” förekommer sällan i samma mening. För att ändra på det har vi på Sandå avgivit sex löften*, bland annat att ta vårt ansvar och inte skylla ifrån oss. Det betyder inte att vi aldrig kommer att göra fel, men det betyder att du aldrig kommer att höra några bortförklaringar, svepskäl eller undanflykter från oss. Blir något fel informerar vi de berörda och rättar till problemen. Inget mer ”det var inte jag, det var han...” För då...! Välkommen till Sandå. Vi gör det mesta inom måleri, golv och fasad. Läs mer på www.sanda.se.

Annonskraft, Box 77, 827 22 Ljusdal. Tel 0651-169 80, fax 0651-161 50 Göran Cavallin 0651-169 82, 070-640 93 58 [email protected]

Roger Nilsson 0651-169 81, 070-376 13 00 [email protected]

Hans Engblom 0651-169 83 [email protected]

Nisse Olsson 0651-169 93 [email protected]

”Kronjuvelen i det svenska förhandlingssystemet har med tiden blivit en juvel utan krona”

Hyresgästföreningens ordförande, Barbro Engman, svarar på kritik från debattören Björn Alfredsson (se sidan 34).

44 40

Omslagsbild: Umeå, staden som delats in i 33 delar – som fått olika hyrespoäng. ges ut av Sabo Förlags AB

Foto: Ulrika Majstrovic Hansén

Redaktion Vasagatan 8–10, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon 08-441 53 80 Fax 08-441 53 89 Hemsida www.bofast.net E-post [email protected] Christian Lacotte VD/chefredaktör ansvarig utgivare 08-441 53 73 [email protected]

Anita Snis redaktör 08-441 53 85 [email protected]

Helene Ahlberg reporter/redaktör 08-441 53 84 [email protected]

Ulrika Majstrovic Hansén AD/ illustratör 08-441 53 72 [email protected]

Eva Blomberg reporter 08-441 53 81 [email protected]

Sanita Burdzovic ekonomiansvarig 08­-406 55 31 [email protected]

Redaktionen ansvarar ­ej för icke beställt ­material. Efter­tryck av text och bild får inte ske utan redak­tionens medgivande. 341

* Vi lovar att hålla tider. Vi lovar att respektera våra kunder.

26 18 ROBERT PERSSON

8

BENEDIKTA CAVALLIN

Systemhyror med över 500 variabler

ULRIKA MAJSTROVIC HANSÉN

innehåll

THOMAS WÅGSTRÖM

november nr 7 2009

009

Trycksak

Vi lovar att utföra jobbet utan att fuska. Vi lovar att inte åta oss svartjobb. Vi lovar att vara affärsmässiga. Vi lovar att ta vårt ansvar och inte skylla ifrån oss.

4

Bofast 7/2009



Bofast 7/2009

5

ledare

Notan. Någon? fick den före dette stats- och bostadsministern Ingvar Carlsson den något otacksamma uppgiften att försvara och förklara miljonprogrammet. Den allmänna meningen i rummet var att ämnet utgjorde ett typexempel på hur väl man ville, men hur fel det blev. Men så såg Ingvar Carlsson verkligen inte på saken. Han menade i stället att det i högsta grad rörde sig om ett väl genomtänkt – och genomfört – beslut. Den som utifrån dagens situation hävdar att det byggde på en felsyn vet inte hur situationen var efter kriget och hur människor bodde i trånga, dragiga hus och lägenheter med dass på gården. Det är inte alltför ofta någon står upp för betongförorternas tillkomst, men här gjorde alltså en av de ansvariga det. Möjligen för att han själv i högsta grad var ansvarig. Men sannolikt också för att han fortfarande omfattas av den tanke som bar, den gång det begav sig.

på sensommarens bostadsuniversitet

Upplev mer för mindre (pengar).

Upplev ett effektivare bredband. Upplev snålare drift då allt sköts i samma nät. Upplev fjärravläsning av el och vatten.

Upplev säkrare hus med porttelefoni, passersystem och möjlighet till kameraövervakning. Upplev enkelhet genom digital bokning av tvättstugan. Och upplev hur vi slutar rabbla förtjänster och istället summerar vad allt handlar om. Snabb uppkoppling, bra kundservice och nöjda hyresgäster. Kort och gott. Läs mer på bredbandsbolaget.se/fastighetsagare eller ring 0770-777 111

”För miljöns skull borde det vara krav på att anlita auktoriserade golvföretag.” JohAN eNGMAN, vD väSTeRBoTTeNS GolvBeläGGNINGAR, UMeå. AUKToRISeRAT GolvFöReTAG

är helt sant. Och viktigt! Inte bara för miljön, också för dig som är beställare. Alla auktoriserade golvföretag arbetar efter en miljöplan. Där finns strängt uppsatta regler för hur verksamheten ska bedrivas och vilka produkter som får användas. Det är en trygghet för alla och frågan är om det är någon som i framtiden väljer att anlita ett företag som inte är auktoriserat! det johan säger

så att de stora bostadsområdena i städernas ytterområden inte bara utgör sinnebilden för ett folk som botats från en rutten bostadsstandard. Lite skavanker dras drömmen med. Och risken är att det blir värre. För eftersom målet om en miljon lägenheter på tio år uppfylldes kommer under den närmaste tioårsperioden en miljon lägenheter uppnå den ålder då det krävs upprustning och renovering. Men vem ska betala? Fastighetsprofessorn Hans Lind gjorde vid ett Saboseminarium nyligen ett intressant inlägg. Man tänker sig att det kostar en viss summa att bygga ett hus. Den summan ska sedan återbetalas inom en viss period, låt säga 50 år. Då sätts hyran rimligtvis på en nivå som gör att hyresgästen betalar investeringen på ungefär den tiden. Och då, menar Hans Lind, har hyresgäst nummer ett givit sitt bidrag. Om huset sedan märkts av tidens tand så att det krävs mer omfattande renoveringar bör det rimligtvis bli de hyresgäster som bor där i framtiden som får betala för dem. Men om fastighetsägarna, privata som offentliga, får sin vilja fram och får skattelättnader för medel som fonderas för framtida ombyggnationer blir det ju den första hyresgästen som får bidra till de efterboendes standard, påpekar Lind.

nu är det i all a händelser

därmed skulle hyresgästerna , vara uteslutna när det gäller att stå för miljardnotan. Det måste bli ”någon annan”. Nu och som oftast menar man med ”någon annan” staten. Men staten förefaller tveksam. Och de olika formerna av bostadssubventioner säger sig statens företrädare vilja fasa ut, eftersom de ofta leder till oönskade bieffekter. Det kommer att krävas ett innovativt tänkande. Och det är möjligen därför som Sabo-vd:n Kurt Eliasson är så hovsam i tonen. Han ”problematiserar” och ”bjuder in till diskussion”. Inga krav och inget dundrande. En intressant och inte alldeles vanlig taktik. Det återstår att se om det resonerande förhållningssättet är en framgångsrik väg. Och hur det står pall mot Villaägarnas högljudda lobbyingmaskin den dagen de kommer på att de riskerar att stå som relativa förlorare.

kompetens \ kvalitet \ garanti – Det självklara valet Aktivt stödjande leverantörer: Altro \ Aprobo \ Armstrong \ Bona \ Bostik \ Casco \ DURI \ ege \ Finja Forbo \ Interface \ Junckers \ Kasthall \ Kiilto \ Kährs \ Nora \ Pergo Rappgo \ Siljan \ Stosett \ Tarkett \ TM Progress \ Weber \ Welin & Co

Christian Lacotte chefredaktör

Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR. [email protected] \ www.auktorisation.se



Bofast 7/2009

7

H Y R O R

M E D

M Å N G A

P O Ä N G

H Y R O R

M E D

M Å N G A

P O Ä N G

I Umeå sätts hyran efter ett poängsystem med över 500 variabler

Här har läget styrt hyran i snart 12 år och hyresgästföreningen arbetat med att sätta hyror efter ett poängsystem i över 15 år. Det har kostat mycket tid och möda. Resultatet är ett numer väletablerat system, med nästan 100 faktorer och över 500 variabler. Och lägesfaktorn är sedan länge ett faktum: hyrorna i ytterstaden är uppåt 30 procent lägre än i centrum.

i umeå har allmännyttan

Östra Ersboda

kommuner försöker bostadsföretagen nu göra om hyrorna efter ett system, där lägenhetens egenskaper värderas och bildar grunden för en ny hyra. Detta skrev Bofast om i förra numret. Den egenskap som orsakat mest konflikter är den så kallade lägesfaktorn: om och hur mycket dyrare det ska vara att bo där många vill bo, vilket oftast är liktydigt med i centrum. Men i Umeå är allt detta redan verklighet sedan länge. Staden hör till hyressättningspionjärerna och började arbetet med att systematisera hyrorna för över 15 år sedan. verkligen varit. Det förstår man när man pratar med dem som varit med ända sedan den första trevande starten 1994. – Det har varit en lång resa. Vi har haft träffar med referensgrupper, med hyresgästföreningen, hållit informationsmöten med hyresgästerna och besiktat nästan varenda

och et t arbete har det

0% Umedalen

"Skulle vi börja om från början hade vi nog haft färre detaljer" lägenhet för att kontrollera om det verkligen såg ut som vi trodde inne i lägenheterna, säger Sven-Ove Lindström som jobbat på stadens allmännyttiga bostadsbolag Bostaden i över 20 år. – Både vi och några eldsjälar på Hyresgästföreningen har lagt ner oerhört mycket kraft på det här. Allt började med att de vanliga hyresförhandlingarna strandade. – Vi ville höja mer i vissa områden, säger Sven-Ove Lindström. 8

Bofast 7/2009

Hyresmarknadskommittén (HMK), där centrala representanter från Sabo och Hyresgästföreningen hanterar strandade förhandlingar, rekommenderade då att bolaget skulle börja sätta hyrorna enligt en systematisk hyressättningsmodell. (HMK enades redan 1991 om att alla landets hyror borde sättas enligt denna modell – fast på den tiden kallades det bara hyressättning, rätt och slätt.) – Vi startade från grunden. Vi hade inget ordentligt datastöd, bara räknesnurror och excelfiler och det kunde ta flera dagar att räkna ut hur det skulle slå över beståndet om man till exempel bestämde att det skulle ge sex minuspoäng om det saknas hiss till plan fem, säger Sven-Ove Lindström och berättar om halvmeterhöga papperstravar. kan han mata in siffror och få fram ett simuleringsresultat efter några minuter. – Hyresgästföreningen gjorde ett jättejobb bland sina medlemmar. Jag vet inte om de drömmer om det på nätterna fortfarande, säger Sven-Ove Lindström, som i dag är affärsutvecklingschef på Bostaden. – Nja, jag kanske inte drömmer om det. Fast en hjärtinfarkt fick jag, säger HansUrban Strand, förhandlare på Hyresgästföreningen och en av eldsjälarna. – Under en fas kommunicerade vi väldigt mycket med de enskilda hyresgästerna för att informera kring systemet. Och jag hade 2 000 besiktningar att göra, berättar han. Först 1998 var de klara, efter fyra års förberedelser. Då hade parterna kommit fram till ett värderingssystem som innehöll 155 faktorer – men 553 variabler, om man lägger ihop alla typer av parametrar som fanns att ta hänsyn till, och deras undergrupper med olika poäng.

skickade i början ut brev till alla hyresgäster. Där stod ungefär: +13% ”Du får en höjning på 350 kronor – ring mig om du har frågor +17,5% så kommer jag och förklarar”. – Jag pratade med väldigt många hyresgäster då. Några hade +8% synpunkter på storleken på höjningen +14% och vad olika saker borde vara värda. Berghem Men efter ett tag förstod de flesta sysGrisbacka Väst på stan temet, säger Hans-Urban Strand. CENTRUM Själva besiktandet har också skaÖst på stan pat förtroende för systemet, menar +6,5% han, och nämner att det numer också Västra Böleäng finns många privata lägenheter i poängsystemet. – Det skapar legitimitet hos Innertavle +17,5% hyresgästerna om man kan Ålidhem sänka hyran med 30 kronor till exemTomtebo 0% +4% pel för att det visar sig att lägenheten +7% ligger rakt ovanför tvättstugan. Eller något annat som fastighetsägaren inte rapporterat in, som att balkongen saknar tak eller att badrummet är halvkaklat i stället för helkaklat. Det är ytterst sällan jag inte hittar något fel vid besiktningarna. Från 1998 började så de nya hyrorna +13% införas. Sänkningarna kom hyresgäsCentrala Teg terna till del helt och hållet från första året, medan höjningarna slogs ut över Umeå har delats in i 33 stadsdelar, som sedan fått olika poängtal utifrån hur populärt området upptre år. fattas vara. Umeborna har i en enkät fått svara på hur de värderar stadens områden. På kartan framgår hur några hyresgästföreningen

Text Helene ahlberg Grafik Ulrika Majstrovic Hansén

i fler och fler

-5,5%

– Det var en väldig förankringsprocess, framför allt på hyresgästsidan. Hyresgästföreningen gjorde ett himla jobb.

+4%

Röbäck

med dagens datasystem

Stocksjö

av stadsdelarna värderas. Poängtalen har här omvandlats till procent.

ett nollsummespel – den totala hyreskakan var densamma. Men numerärt var det fler som fick höjningar än sänkningar. Sänkningarna var dock i snitt större än höjningarna. – Fast det var få hyresgäster som fick dramatiska förändringar. Och folk fick tid på sig att byta lägenhet om den nya hyran inte passade, säger Hans-Urban Strand. Hur många hyresgäster som faktiskt bytte lägenhet vet han inte – någon så specifik statistik finns inte. De högsta höjningarna blev 20 procent. Även där lägesfaktorn drog uppåt kan andra faktorer ha gett minuspoäng. – Många lägenheter var underprissatta, framför allt små lägenheter. De som >> fick störst höjning var ofta små ettor, den nya hyressät tningen var

Den som dessutom lägger till att de olika faktorerna får olika poäng beroende på hur stor lägenheten är (av sex möjliga lägenhetsstorlekar) får ihop ett system med över 1 500 variabler.

De flesta faktorer rör standarden i lägenheten. Hur många plattor har spisen, vilket slags golv finns i kök och vardagsrum, vetter balkongen åt väster, söder, norr eller öster, finns förråd och i så fall hur stort. Och så vidare.

tycker dock inte att man ska räkna så, utan påpekar att det är ett 30-tal faktorer som används mest. Och att alla variabler aldrig är aktuella för en och samma lägenhet. – Fast om vi skulle börja om från början hade vi nog rationaliserat och haft färre detaljer på lägenhetsnivå. Systemet kan upplevas som komplicerat, säger Hans-Urban Strand. Systemet döptes till Poängen.

det gjordes också

hans - urban str and

en indelning i geografiska områden. Där gavs sedan poäng efter närhet till centrum, kollektivtrafik, buller och friluftsområden. Även närmiljön poängsattes – till exempel parkeringsmöjligheter, storlek på lekytor, framkomlighet för rullstolar och om huset ligger högt, lågt eller soligt. Skillnaden i hyra för en likvärdig lägenhet som ligger centralt jämfört med området med lägst poängtal blev nästan 30 procent.

Trots att förändringarna i hyressättningen var relativt stora utlöstes ingen protestvåg bland de boende. – Det blev bara en insändare i tidningen, säger Sven-Ove Lindström. Så varför tog Umeås hyresgäster de nya hyrorna med ett sådant jämnmod när samma tankar – framför allt lägets påverkan på hyrorna – har orsakat så mycket diskussioner i andra städer? Och var införandet så smidigt och lyckat som systembyggarna och pressklippen berättar? hyresgästföreningen ger i alla fall en samstämmig bild av ett ganska smärtfritt införande. Och av orsaken: det grundliga informerandet.

bostadsbol aget och



Bofast 7/2009

9

H Y R O R

M E D

M Å N G A

P O Ä N G

>> då blev inte höjningen mer några hundralappar i månaden. År 2000 var alla Bostadens lägenheter helt infasade i det nya systemet. Sedan hände inte så mycket mer med hyressättningssystemet under några år. – Vi fick en ny vd, som tyckte systemet var lite för komplicerat, säger Sven-Ove Lindström. Men 2003 tog arbetet ny fart. Systemet skulle ses över. Först gjordes en enkät bland alla Umebor om hur man värderade olika områden. – I spännvidden mellan olika områden låg vi rätt, Umeborna tyckte att det skulle vara ungefär så stor skillnad mellan områdena som vi redan hade, säger HansUrban Strand. att invånarna hade en lite annan uppfattning om vad som var centrala lägen. – De tyckte att centrum inte bara var på stan, utan att även stadsdelarna mellan centrum och universitetet var centrala. Så då fick Umeå ett större, mer utdraget centrum. Vi hade ju bara tagit en linjal och mätt avståndet från centrum på en karta. Sedan gjordes en del justeringar och förenklingar i systemet, som sedan dess kallas Nya Poängen. – Vi gjorde en uppenbar miss när vi lade in närhet till bank, post, apotek och kiosk som faktorer. Men en massa postoch bankkontor försvann ju året efter, och plötsligt hade apoteken stängt halva året. Så närservice plockades bort som en egen faktorgrupp. däremot visade det sig

närservicefaktorn bara av köpcentra eller större livsmedelsaffärer. – Det gör hyressättningen stabilare och mindre känslig för förändringar, när vi inte längre behöver ta hänsyn till små matställen som kommer och går. Totalt togs ett 50-tal faktorer bort. Men andra har tillkommit, och antalet variabler är fortfarande nästan lika många. Vilka tips finns till andra som vill se över sina hyror – vad skulle ni göra annorlunda i dag? – Systemet skulle varit mindre detaljerat. Och vi skulle gjort det tydligare vad vi värderat och hur. En måttstock på ett bra hyressystem är att man ska kunna förklara det för folk, säger Hans-Urban Strand. Han nämner också ett misstag från de första åren. – Vi gick in och ändrade några värderingar mitt under genomförandet. Hyresgästerna trodde att hyran skulle bli till exempel 5 215 kronor, sedan blev den i stället 5 314 kronor. Man ska vara försiktig i att störa hyresgästernas invänjning genom att ändra i systemet. n

numer består

10

Bofast 7/2009

H Y R O R

M E D

M Å N G A

P O Ä N G

”Alla i frontlinjen ska känna till systemet” Poängsystemet är i dag accepterat av Umeborna, enligt bostadsföretaget och hyresgästföreningen. Systemet är till och med så etablerat att bankerna uppmanar fastighetsägarna att låta lägenheterna poängvärderas.

on Balk

ö gis

on 0 kr

de r

or

t a kla Helkrum ba d

k +58

r

kr 7 1 1 +

Texter Helene ahlberg Grafik Ulrika Majstrovic Hansén enligt sven - ove lindström , affärsutvecklare på Bostaden, är det inte så många hyresgäster som hör av sig med frågor kring hyressättningen. – Men ibland är det någon som ringer och frågar varför deras hyra är 25–50 kronor högre än grannens, fast lägenheterna är likadana. Då kan vi gå in i systemet och säga: det beror på att du har balkong åt söder, tvättstuga på samma plan, eller vad det nu kan vara. Frågorna kan uppkomma till exempel när hyresgästerna står i tvättstugan och småpratar, och börjar jämföra hyror. Eller när man söker bland olika lägenheter och ser att hyrorna varierar. – Men ibland kan det ju också vara rena fel, som vi då rättar till. Ett annat exempel Sven-Ove Lindström är kvinnan som upp-

n askid m k Dis m bre 60 c

tillgång till – de andra kan bara titta. – Vi använder vår ingång så gott som varje dag. Till exempel för att göra jämförelser om det dyker upp en privat fastighetsägare utan förhandlingsordning. Eller om några hyresgäster har frågor, säger Hans-Urban Strand, förhandlare på Hyresgästföreningen. Men det händer inte så ofta längre. – Det beror nog på att vi informerade så mycket i början, tror han.

förenklad ingång där de kan se några utvalda faktorer – kring 10–15 faktorer för den egna lägenheten och ungefär lika många för själva huset. – Eller så kan hyresgästerna fråga sin kvartersvärd. De kan allt om systemet, intygar Sven-Ove Lindström. Däremot finns inga krontal eller poängtal inskrivna i hyresgästernas version. – Vi var oroliga för att de skulle haka upp sig på krontalen så att det skulle bli för många diskussioner med de enskilda hyresgästerna, om att det borde vara 86 i stället för 76 kronors avdrag för två trappor

utan hiss, säger Håkan Holmström, ITkoordinator på Bostaden. Sven-Ove Lindström betonar hur betydelsefullt det är att personalen som är ”långt ute i organisationen” är med från början när man diskuterar ett nytt hyressystem. – De som är i frontlinjen mot hyresgästerna, kvartersvärdar och alla som håller på

"Hyresgästerna kan fråga sin kvartersvärd"

hyresgästerna har en

ns b la p p s re Eng sakna e r da or

ron k 2 1 -

täckte att hennes och mammans lägenhet hade samma hyra, fast det ena var en 3:a och det andra en 4:a. Det visade sig bero på att mammans fyra hade ett sovrum som vette mot husets entré, vilket anses störande, samt saknade extratoalett, vilket annars är brukligt i fyror.

ta i mat um t s a Pl agsr vard nor

ro -78 k

Poängtalen och vad de ska vara värda förhandlas mellan Hyresgästföreningen, Bostaden och Fastighetsägarna. Hur stor hyran slutligen blir fastställs efter en komplicerad flerstegsberäkning (se rutan nedan).

Bostadens datasystem för poänghyressättning är webbaserat och har fyra ingångar. En för administrationen, en för kvartersvärdarna, en för hyresgästerna och en för hyresgästföreningen. Ändringar kan dock bara göras i den skarpa version som administrationen har

med uthyrning och marknadsföring, bör kunna svara på frågor. De ska inte behöva hänvisa till några experter på företaget. Poängsättningen diskuteras löpande under hela året, enligt Håkan Holmström, >>

Håkan Holmström, IT-koordinator på Bostaden i Umeå.

Pluspoäng, minuspoäng, miljöfaktorer och korrigeringsvariabler – så räknas poänghyran ut

1

Fastighetsstandard. Först ges 100 grundpoäng. Sedan görs avdrag eller tillägg om huset är bättre eller sämre än den standard parterna kommit överens om. Referenshuset är ett flerbostadshus byggt 1960–79, med bland annat tvåglasfönster, 90 cm hög diskbänk och tidsstyrda portlås. Är det i stället ett loftgångshus ges 1–5 minuspoäng beroende på typ av loftgång, medan ett radhus ger 7 pluspoäng. Material i stomme och bjälklag kan ge antingen plus eller minuspoäng. Mer isolering än standardhuset ger 1–2 pluspoäng. Totalt finns 16 faktorer i denna grupp. Antalet variabler är sammanlagt 108 stycken, om man räknar ihop alla parametrar som fått en egen poängsättning.

2

Geografiskt läge och utbud. Umeå har delats in i 33 stadsdelar som fått poängtal mellan +19 och -6. Antal meter till köpcentra och kollektivtrafik

kan också förändra poängtalet. För studentrum ges särskild poäng utifrån närhet till universitetet. I denna grupp finns totalt 5 faktorer och 52 variabler. Poängtalen är jämförelsevis höga och ger därför relativt stort utslag på hyrans storlek.

3

Närmiljö. Här vägs trafiksäkerhet, parkeringsmöjligheter, tillgänglighet och olika typer av bullerstörningar in, liksom storlek på lekytor och antal källsorteringsfraktioner. Men poängtalen är inte så höga i denna grupp, de varierar mellan 0,2 och 3. De 13 miljöfaktorerna (med sina 40 variabler) väger därmed inte så tungt i den sammanlagda poängen. Störst skillnad gör högt buller från trafik och ambulanshelikopter.

4

Lägenhetspoäng. Denna kategori är den i särklass största, sett till antalet faktorer. Först ges lägenheten en grundpoäng, utifrån antal rum och köksstandard. Sju rum och kök ger 57 baspoäng,

medan till exempel 1 rum och kokvrå ger 28 poäng. Varje kvadratmeter ger sedan ytterligare ett poäng. Sedan börjar ett plussande och minusande utifrån de 56 faktorgrupper som kan ge korrigeringspoäng, till exempel: antal trappor, läge i huset, brevlådans placering, antal ugnar, väderstreck och storlek på balkongen. Störning från strålkastare, mekanisk dörröppnare eller någon av de andra 23 sätt en hyresgäst kan bli störd på enligt poängsystemet ger enbart minuspoäng. Totalt finns 221 korrigeringsvariabler gånger sex lägenhetsstorlekar i denna grupp. Enbart köksutrustning täcker till exempel 39 rader i matrisen med poängtal i sex olika kolumner. Kylskåp delas in i sju storleksgrupper – som sedan kan ge olika poäng beroende på hur många rum lägenheten har.

5

Summering. Nu summeras poängen från alla dessa cirka 95 faktorer och över 1 500 variabler

genom en ganska komplicerad beräkning : Lägenhetspoängen multipliceras med det sammanlagda poängen för fastighetsstandard, läge och närmiljö. Till eller från detta läggs korrigeringspoängen för lägenheten multiplicerat med 100.

6

Hur hög blir hyran? Varje år förhandlar bostadsföretaget och hyresgästföreningen fram hur många kronor den totala hyreskakan för hela företaget ska bli – till exempel 600 miljoner kronor. Den summan delas med antalet totalpoäng i företaget och multipliceras sedan med lägenhetens poäng.

8 9

Kontrollräkning. När parterna lägger ihop alla enskilda lägenheters hyreshöjning ska detta bli samma totalsumma som de kommit överens om.

Klart! Om alla belopp stämde överens är fru Svenssons nya hyra nu klar.

vi esa Hyr

7

Avvikande standard. Om hushållsel och garageplats ingår i hyran finns ett fast månadstillägg i ett framförhandlat antal kronor. Om hyresgästen städar trappen eller måste betala för varje tvätt ges ett månatligt avdrag på ett visst krontal. (Här tillkommer 12 faktorer.)

e

igar

Bill

Hyresavi

Dyrare



Bofast 7/2009

11

H Y R O R

M E D

M Å N G A

P O Ä N G

ån e r fr s l l u B ula n a m b o pt e r k h e li

- 3%

>> som sedan några år jobbar så gott som heltid med poängsystemet. Även kvartersvärdarna involveras i arbetet. – Någon gång per år brukar vi skicka ut ett inventeringsuppdrag till kvartersvärdarna, till exempel: Finns det kakel i badrummen i de här husen? Det kan kvartersvärdarna ibland utantill, eller så får de gå runt och kolla. Hans-Urban Strand Eller så kanske nya

faktorer ska föras in, till exempel elanslutna handdukstorkar. – Då får man ta reda på i vilka lägenheter det finns. Strand hörde många av sig när systemet började bli känt i början av 2000-talet och ville få besiktningar gjorda. Till och med bankerna började skicka hyresgästerna till Hyresgästföreningen för att få en poängvärdering, till exempel när det kom nya hyreshusköpare. – Bankerna tycker att alla fastighetsägare borde vara med i poänghyressystemet. Då slipper de risken att hyresintäkten blir lägre än förväntat. Om hyran prövas i hyresnämnden, och nämnden kommer fram till att hyran är oskälig kan det ju bli hyressänkningar.

enligt hans - urban

så systemet är i dag såväl allmänt känt som allmänt accepterat i Umeå, det tror både SvenOve Lindström och Hans-Urban Strand. Fast en liten stickprovsundersökning som Bofast gör under ett besök i Umeå visar att nyare hyresgäster inte nödvändigtvis

är så insatta i hur hyrorna sätts. Den handfull studenter Bofast pratar med, som hyrt av Bostaden under några år, har ingen aning om att hyrorna satts efter ett detaljrikt poängsystem. Däremot tycker de inte att det är något konstigt alls att hyresnivåerna är olika höga i olika områden. n

Efterlängtad av installatörerna. Efterfrågad av fastighetsägarna.

Fotnot: Datasystemet har utvecklats av Bostaden och Hyresgästföreningen i Umeå, men har sålts till ett Umebaserat företag som nu säljer systemet till alla som är intresserade.

ed tu mdelning s a B xav rela

% +0,5

Ända sedan CTC var med och lanserade värmepumpar för luft-/vatten har EcoAir-modellerna tillhört de mest installerade. Villakunderna älskar dem för sin driftsäkerhet, komfort och goda ekonomi. Installatörerna föredrar dem för sin enkla installation och problemfria drift. Så det är inte konstigt att många har efterfrågat större modeller i serien. Nu är de här: tre modeller på 15, 20 och 25 kW som omvandlar luft (ända ner till –20 ˚C) till värme och varmvatten. Perfekt för stora villor, hyres- och industrifastigheter. Obegränsade placeringsmöjligheter utan att behöva borra. Med prestanda i toppklass och miljövärden inspirerade av Kyotoavtalet. Det finns mer att berätta. Kontakta oss redan i dag på 020-44 11 44.

12

Bofast 7/2009

www.ctcvarme.se

Storartade värmelösningar.

H Y R O R

M E D

M Å N G A

P O Ä N G

”Poängsystemet är orättvist” För tio år sedan hoppade Fastighetsägarna av samarbetet om poänghyror efter oenighet om lägesfaktorn. Sedan några år är de med igen – men de är inte nöjda. – Systemet är inte rättvist mot privata fastighetsägare, anser Ola Arwidsson, vd för Fastighetsägarna Norr.

i dag är 8 500 privatägda hyreslägenheter med i Umeås poänghyressystem, vilket betyder att de flesta av stadens privata hyresrätter är med. Men bara drygt hälften av de privata lägenheterna i systemet ägs av värdar som är med i Fastighetsägarna Norr, intresseorganisationen för privatvärdar. – Fastighetsägarföreningen förlorade många lägenheter för att de ville stå utanför systemet, menar Hans-Urban Strand, förhandlare på Hyresgästföreningen. 4 000 privata lägenheter är med i systemet utan att värdarna är med i Fastighetsägarna – de förhandlar direkt med Hyresgästföreningen. Privatvärdarnas väg in mot poängsystemet har varit skumpig och kantad av konflikter. Fastighetsägarföreningen satt med vid diskussionsbordet när poängsystemet skulle utformas på 90-talet. Geografin orsakade

”Systemet ger för dåligt utfall om man renoverar badrum” stora diskussioner. Fastighetsägarna tyckte att områdena värderades fel. Att delar av den dåvarande ledningen i föreningen fick sänkningar för sina hus hade viss betydelse, enligt samstämmiga uppgifter. Till slut hoppade föreningen av hela samarbetet. gjordes en enkät där Umeborna tillfrågades om hur de värderade olika områden. Värderingarna skiljde sig inte nämnvärt från de poäng som satts, men i de fall kommuninvånarna ändå tyckte annorlunda gjordes en ändring i systemet. Fast i ett fall gjordes ett undantag. Enligt Umebornas värderingar borde hyran ha Ola Arwidsson sänkts på Teg, ett område med bara privata fastighetsägare som ligger på andra sidan älven, från centrum sett. Men som en kompromiss behölls den någr a år ef ter avhoppet

14

Bofast 7/2009

högre poängen här, med motiveringen att området ändå ligger centralt – fågelvägen. Sedan 2002, när arbetet med att förnya systemet började, är Fastighetsägarna Norr med i samarbetet igen. – Man behöver ett systemstöd. Då kan man utöva aktiv förvaltning på ett bättre sätt, planera för underhåll, beräkna hyresintäkter och förklara för hyresgästerna vad som påverkar hyran, säger Ola Arwidsson, vd för Fastighetsägarna Norr sedan två år tillbaka. men han t ycker at t poängsystemet har stora brister. – Det är resurskrävande och tungjobbat. Det finns alldeles för många parametrar. 30–40 faktorer borde räcka, anser han. Den synpunkten förvånar HansUrban Strand. – Det är ju de privata fastighetsägarna som velat få in fler detaljer i systemet, till exempel pluspoäng för trägolv. De vill ju att det ska märkas om man höjer standarden i lägenheten. Sätter man in exklusiva luckor i köket vill man få högre hyra, säger han. Ola Arwidsson tycker att grundvärderingarna måste diskuteras på nytt. – Man måste tänka om. Systemet är uppbyggt efter allmännyttan och deras bestånd. Det är inte anpassat efter oss, som har både små och stora fastighetsägare med olika sorters fastighetsbestånd. Vi har mycket kvar att göra för att systemet ska upplevas som rättvist. han nämner som exempel att föreningen anser att avdragen för minikök och kokvrå slår fel. – Det slår för olika för allmännyttan och de privata fastighetsägarna, säger han. Fast han vill inte riktigt specificera på vilket sätt. Han konstaterar dock att det finns många minikök i det privata beståndet. – Vi tycker inte att parametrarna är rätt satta. Ska en ny dörr ge mer poäng än nya fönster? Är en balkong mer värd än en tvättpelare, undrar han.

lusiva k x E skåp sp i kr +39

Men han vill själv inte säga vad som är värt mest. – Det finns mycket kritik från mina medlemmar mot systemet. Områdespoängen måste förnyas hela tiden. Och det ger för dåligt utfall om man renoverar badrum, det täcker inte kostnaden. Men enligt Hans-Urban Strand kan fastighetsägarna aldrig räkna med att få igen hela kostnaden för en badrumsrenovering via poängsystemet. – Det mesta är ju rent underhåll, det ska de klara av via sina hyresintäkter ändå. Det gör ju allmännyttan. dessutom , menar han , vore det konstigt med ett system som höjer hyran när värden återställer ett avlopp till fungerande skick. I så fall borde det ju också ge avdrag om avloppet inte är renoverat. – I realiteten innebär badrumsrenoveringar ingen större standardhöjning. Ofta har man bara bytt halvkaklat mot helkaklat. Det ger en halv poäng. Men har man sedan samtidigt bytt från stenplattor till plastgolv så blir det nästan inga pluspoäng kvar. Trots missnöjet från Fastighetsägarna Norr tror inte Hans-Urban Strand att blir några stora förändringar i systemet under nästa år – om inte det kommer en ny hyreslagstiftning som förändrar förutsättningarna. n

[email protected]

Läs tidigare artiklar om systematiska hyror på www.bofast.net • Systematiska hyror snart i 109 kommuner • Läget snart en faktor även i Stockholm • Brådska att enas kring nytt system

Arne köpte kabel-TV till huset från Canal Digital.  

Vi som säljer kabel-TV hos Canal Digital har Sveriges lättaste jobb, helt enkelt för att vi har mest att erbjuda våra kunder. Vi är nämligen en digital-TV-operatör som erbjuder en fullständig digital spegling av det analoga basutbudet. De analoga kanalerna kommer då via digitalboxen istället och ger en betydligt förbättrad bild- och ljudupplevelse i de platta apparaterna. För 35 kr/månad! Valfrihet är ett allt vanligare krav idag. Därför erbjuder vi dina boende att lägga till ytterligare fyra, sex eller åtta favoritkanaler. Allt, lite till eller bara det bästa, vi har något för alla smaker. Med en HD Ready TV, HD-box och kanaler i HD-kvalitet blir bild och ljud bättre än du kan föreställa dig, och vill du erbjuda dina boende ett stort utbud av HD-kanaler så finns det bara en sak att göra, och bara en operatör värd namnet.

Ring Alondra, Lennart, Jonas, Vicktoria, Stefan, Magnus, Per, Måns, Marcus eller Yvonne på 0770-77 11 11 så hjälper de dig. De är också HD-Ready.  



Bofast 7/2009

15

nyheter

Fortsatt nej till hyres-rot 50 miljarder kronor. Eller 275 miljarder kronor. Någonstans däremellan ligger – beroende på vilken upprustningsnivå som väljs – kostnaden för att rusta upp de 300 000 lägenheter från rekordåren som ägs av Sabo-bolag.

finns inte. Eftersom bostadsbolagen av skatteskäl genom åren inte gjort tillräckliga avsättningar för framtida behov måste det fram nya pengar. Det naturliga skulle möjligen vara att höja priset/hyran, och låta kunden/hyresgästen betala. I en nyligen framlagd rapport från Sabo slås dock fast att det svårligen låter sig göras. Framför allt i de landsändar där trycket på hyresmarknaden inte är sådant men sådana summor

"Av statsfinansiella skäl är detta inte en framkomlig väg" att det går att i stort sett dubbla hyran, kommer bolagen få svårt att göra något annat än de mest basala insatserna. Därför kallar nu Sabo alla parter – fastighetsägare, privata såväl som offentliga, hyresgäster och staten – till vad man kallar en diskussion om hur denna ekvation ska kunna lösas. Renovering och upprustning pågår hela tiden, med nuvarande takt 11 000 lägenheter per år.

Problemet är dock att eftersom miljonprogrammet lyckades, i alla fall i betydelsen att en miljon bostäder byggdes på tio år, är det många insatser som måste göras på relativt kort tid. Sabo presenterade under en diskussionseftermiddag en bukett förslag där rot-avdraget blev första debattpunkt. Den handlade om att låta även hyresgästerna få dra av kostnader för upprustning på det sätt som villaägare och bostadsrättsinnehavare får göra. Den tanken avvisades dock av regeringens företrädare, den politiskt sakkunnige Daniel Liljeberg (kd). – Av statsfinansiella skäl är detta inte en framkomlig väg. Det är helt enkelt för dyrt. att hitta andra vägar. Vilka dessa är går inte att se för tillfället. Och Daniel Liljeberg väjde inte för problembeskrivningen, han till och med nickade när frågan om statens ansvar kom på tal. Så utifrån en kremlologisk tolkning är det inte otänkbart att staten ändå på något sätt kommer miljonhusen till undsättning. En annan paneldeltagare, fastighetsprofessorn Hans Lind från Tekniska högskolan i Stockholm, lät sig dock inte övertygas om att läget är så allvarligt att allt måste göras i ett enda svep. Han menade att det saknas kunskap om hur det egentligen förhåller sig i husen och att denna iver att göra allt med ett enda alexanderhugg var missriktad: – På vilket sätt är det ett problem att det tar 20 år att fixa husen? Det går väl alldeles

det blir nödvändigt

sabo har gått ut med ett brev till sina 300

medlems­företag med en uppmaning om att ställa krav på byggentreprenörerna att anställa lärlingar när rot-arbeten upphandlas. – Bara inom Sabo-företagen står vi inför en tredubblad renoveringsvolym, vilket motsvarar 10–12 miljarder kronor per år. Då behövs mångsidiga yrkesarbetare med rotkompetens, säger Sabos vd Kurt Eliasson. Han framhåller också vikten av att jobben utförs snabbare än i dag eftersom hyresgäs-

16

Bofast 7/2009

terna ofta bor kvar i sina lägenheter under ombyggnadstiden. – Vi vill ju bespara hyresgästerna så mycket störningar som möjligt. Arbetsförmedlingens roll i överenskommelsen är att bereda utbildningsplatser för arbetslösa bygglärlingar som inte haft möjlighet att slutföra sin lärlingsperiod. Vidareutbildningen är 16 veckor lång och inriktar sig på ungdomar som avslutat en treårig gymnasieutbildning inom fackområdena trä, betong eller mureri och som därefter får dubbel kompetens. Totalt kommer 1 000 platser på tio orter att ställas till förfogande. Byggnads ordförande Hans Tilly betonar att bekymret med renovering av till exempel badrum inte är nytt. – Redan på 1970-talet frågade vi oss om

INGLASNINGAR

Fönsterrenoveringar och nya fönster. Beklädnads- och utbytessystem.

Kompletta lösningar till fristående fastigheter och hyresfastigheter.

BALKONGER

VASABPRODUKTER

Kurt Eliasson, vd för Sabo

utmärkt att lappa och laga under tiden. Kurt Eliasson, vd på Sabo, höll dock emot och hävdade att jo, det är ett problem. I alla fall för dem som bor i lägenheterna, eftersom de får dras med läckande rör, mattor som släpper och uttjänta spisar. Slutligen kunde samtliga debattdeltagare lägga sina meningsskiljaktigheter åt sidan och peka på Svarte Petter, som dock inte fanns på plats: Det är på byggbranschen som ansvaret vilar. Den är ineffektiv och dyr och måste reformeras. Men även här kan det offentliga få en hjälpande roll. Genom ökade utbildningsinsatser ska hantverkarna bli multipotenta och därmed effektivare (se även artikel nedan). [email protected]

Tusen lärlingar får dubbel kompetens Bygglärlingar ska vidareutbildas för att få en bredare kompetens, vilket ska göra rot-jobben snabbare och effektivare. Den, enligt parterna, unika uppgörelsen presenterades nyligen.

FÖNSTER

det är vettigt att det måste behövas sex–sju yrkesgrupper för att renovera ett badrum. elisabeth martin, regionchef på Sveriges

Byggindustrier, summerar fördelarna för sina medlemmar: – Det bidrar till ett ökat antal lärlingsplatser, en kompetensutveckling inom företagen och kommer att underlätta nyrekryteringen framöver. Hon syftar på att branschen står inför stora åldersavgångar. Bara i Stockholms län är det 500–600 personer som kommer att lämna byggföretagen inom de närmaste fem åren. [email protected]

Kompletta system för renovering nybyggnation.

Kompletta system för renovering av våtrum.

Teknova Byggsystem AB • Box 75 • 592 22 Vadstena Tel: 0143-292 20 • Fax: 0143-131 50 • [email protected] • www.teknova.se

En framtid att bygga på! God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler, minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader kommer alltid ha ett högt värde. Tillsammans skapar vi byggnader med reella värden och god funktion. Besök: www.funktion.se Där kan du hitta exempel på värden vi skapat tillsammans.

010-505 00 00 www.afconsult.com

Läs hela artikeln oavkortad på www.bofast.net

Bofast 7/2009

17

nyheter

"Mycket handlar om att lugna de boende" Under hösten har det rapporterats om bilbränder, rån och stenkastning i flera av landets förorter. Jämte polis och brandmän är kanske fastighetsskötarna den yrkesgrupp som i störst utsträckning fått leva med konsekvenserna av oroligheterna. – Det tar väldigt mycket tid att möta oron hos våra hyresgäster, säger husvärden Anders Magnusson. Text och foto benedikta cavallin sent på k vällen den 18 augusti satte ett tjugotal ungdomar eld på en bil på Blendas gata i Backa och mötte den anländande polisen med ett stenregn. Efter det har Blendas gata varit en av de platser som allra mest förknippats med bilbränder och oroligheter. Bilden på den första utbrända bilen har gång på gång publicerats i media och Backa Röd har fått rykte om sig som en av Sveriges oroligaste platser. När kommunala bostadsbolaget Poseidon ordnar visningar av lägenheter på gatan är

"Över lag är det faktiskt ett ganska lugnt område" intresset stort, men många av besökarna kommer inte för att de vill flytta till Backa. – Adressen lockar många nyfikna. Vi skulle kunna anordna crimetours här, säger miljövärden Gisela Weber med ett skratt. det är förmiddag och dags för månadsmöte på husvärdskontoret i Backa Röd. Husvärdar och miljövärdar i området har samlats för att prata julbelysning, ekonomi och investeringar, men det blir också tid över till att diskutera oroligheterna och den bild som media målat upp av Backa Röd. Alla runt bordet är ense om att bilden inte är rättvis, Backa Röd är så mycket mer än bråkiga ungdomsgäng. – Över lag är det faktiskt ett ganska lugnt område. Det mesta har varit koncentrerat till vändplatsen vid Blendas gata. Pratar man med dem som bor en liten bit bort, har de sällan märkt av några oroligheter, säger Hasse Alexandersson, miljövärd. blendas gata är en kort gatstump som slutar i en vändplats. Fram tills nyligen fanns här en affär, men i september slog den igen och i dag förstärker de förspikade rutorna bilden av övergivenhet. Dagtid är

18

Bofast 7/2009

gatan tom, men på nätterna samlas ofta ungdomar från hela Backa på platsen, vilket har gjort att många hyresgäster med sovrum ut mot Blendas gata har bett om att få flytta till lugnare kvarter. allt som allt finns det 1 600 lägenheter i Backa Röd. Området byggdes 1969 till 1971 och 2004 påbörjades en renovering som i dag har hunnit halvvägs. Kontrasten är stor mellan de ljusa och inbjudande fasaderna i öster och de lite mer nedgångna kvarteren kring Blendas gata. Poseidon har också kunnat konstatera att de renoverade kvarteren inte har några problem alls med klotter och skadegörelse. Fast inte heller i de orenoverade delarna finns det särskilt mycket vandalisering, menar husvärdarna. – Vår bild är att alla som bor här är stolta över sitt område. Det gäller även ungdomarna som är ute och stökar på nätterna. När det klottras i stadsdelen är det nog snarare gäng från andra delar av Backa som vill hävda sig, säger husvärden Leif Wiberg.

bilbranden i augusti var det lugnt i Backa fram till slutet av september. Den gången tände man på en bil inne i ett garage några hundra meter från vändplatsen. Branden spred sig och allt som allt blev ett 40-tal bilar skadade. – Vi turades om hela dagen med att stå utanför garaget och prata med de boende, berättar Anders Magnusson. Vi tyckte det var viktigt att finnas till hands för alla som hade frågor eller bara vill prata. Många var förstås ledsna och uppgivna över att en sådan här sak händer. – Att möta oron hos de boende tar enormt mycket tid, säger Hasse Alexandersson. –För många är vi husvärdar kanske den viktigaste kontakten med samhället och vi har blivit lite av ett medborgarkontor. Det är oss man vänder sig till med frågor om det mesta.

ef ter den första

"Vi turades om hela dagen med att stå utanför garaget och prata med de boende" Husvärdarna Anders Magnusson och Leif Wiberg pekar ut skadorna efter branden i garaget. I taket har de hängt upp julbelysningen eftersom lysrörsarmaturerna blev uppbrända.

Polisen är inte alltid så uppskattad i förorten, men husvärdarna har aldrig mött annat än positiva attityder. Samtidigt är de medvetna om att situationen kan vara skör och de är måna om att inte stöta sig med ungdomarna. – Visst kan vi säga till om vi ser någon som gör något dumt, men vi försöker ändå att behålla en god relation, säger Hasse Alexandersson. Alla dessa människor är ju våra hyresgäster och vi har ingen glädje av att hamna i konflikt med dem.

Blendasgatan

efter mötet tar vi en promenad bort till

garaget där det brann för några veckor sedan. Här är tomt och sotigt och i stället för lysrör hänger slingor med glödlampor i taket. – Det är julgransbelysningen som vi hängt upp provisoriskt. Armaturerna var ju helt förstörda. Det var en ordentlig brasa, du ser hur betongen har spruckit i taket, berättar Anders Magnusson. n

Dagtid är vändplatsen i slutet av Blendas gata ganska tom och ödslig. Det är först vid fyratiden som ungdomarna börjar samlas här.

Fram till mitten av september låg det en liten kiosk vid Blendas gata, nu har den bommat igen.



Läs mer



Bofast 7/2009

19

nyheter

nyheter

Bilbränderna och oroligheterna i Göteborgsområdet har givit upphov till många tidningsartiklar och inslag i etermedia.

”Var är föräldrarna?” Alla de tre allmännyttiga bostadsbolagen i Göteborg har berörts av oroligheterna. I Bergsjön har Familjebostäder haft problem och i Norra Biskopsgården är det i första hand Bostadsbolagets hyresgäster som drabbats när bilar, garage och de så kallade miljöhusen för sopor och återvinning gång på gång stuckits i brand. Text och foto benedikta cavallin

N

är den tredje garagebranden på kort tid inträffade fick bostadsbolagets distriktschef Elisabet Sandberg nog och kallade till stormöte i Sjumilaskolans aula. Trots regn och åskväder hade ett par hundra boende slutit upp för att vädra sitt missnöje över klotter, skadegörelse och mopedgäng som sätter skräck i folk om kvällarna. – Var är föräldrarna? undrade Norullah Safi under mötet. Om de inte klarar av att ta hand om och sätta gränser för sina ungdomar så behöver de hjälp. Då får samhället omhänderta barnen. – Mina barn frågar varför de måste gå och lägga sig när alla andra barn får vara ute. Vi som an-

20

Bofast 7/2009

stränger oss kämpar i motvind, menade Hani Hashi. De boende är förstås innerligt trötta på situationen, ledsna och i vissa fall uppgivna. Det var många som ville berätta om sina egna upplevelser och tankar. Mötet resulterade också i en mängd idéer om vad som skulle kunna förbättra situationen, så som en telefonlinje där de kan lämna tips på vad som sker, nattvandrare och föräldrastödsgrupper. Under flera år har Bostadsbolaget i Göteborg samverkat med polisen och socialtjänsten i olika projekt. Tillsammans med hyresgästerna har man också arbetat med att höja trivseln i området. Bland annat fick ett tjugotal ungdomar sommarjobb i somras med att hålla ordning och rensa rabatter i

Överst till vänster: De båda husvärdarna Anders Magnusson och Leif Wiberg utanför kvartersexpeditionen i Backa Röd. Överst till höger: Hani Hashi var med när Bostadsbolaget samlade de boende i Norra Biskopsgården. Nere till vänster: Kvartersvärden Per Gunnarsson hjälper en av hyresgästerna i Norra Biskopsgården. Nere till höger: Markurellgatan i Backa Röd ligger i den delen av området som renoverats. Här har problemen med klotter och skadegörelse i stort sett försvunnit.

området. Dessutom har både lägenheterna, trappuppgångarna och gårdarna rustats upp. I samband med den senaste tidens oroligheter har dock åtgärderna i första hand varit akuta, så som att sätta in bevakning och att snabbt röja upp efter bränder och annan skadegörelse. Personalen i området har fått utföra en stor del av det arbetet. – Det är viktigt att området hålls så snyggt och städat det bara går. Annars finns det risk att det förfaller, säger Per Gunnarsson, kvartersvärd i Biskopsgården. Han och kollegorna har just ägnat morgonens första timme åt att ta emot hyresgäster på Boservice. Besöken har handlat om allt från nedfallna torkställningar i badrummet och sönderskurna skärbrädor till önskemål om renovering av hela lägenheten.

media helt enkelt valt att sluta berätta om det som sker. Det dröjde inte länge innan bränderna upphörde. Det var helt enkelt inte kul att elda när det inte gav någon uppmärksamhet, säger Kent Karlsson. – Antagligen är det en mycket liten klick ungdomar som ligger bakom, tror Dennis Karlsson. Men det får stora konsekvenser och många hyresgäster är oroliga. Många undrar vad som är nästa steg. När de

sig ut och åtgärda inrapporterade fel, men först äter de frukost tillsammans i fikarummet där stora fönster och mycket växter ger både ljus och trivsel. Det märks att kvartersvärdarna känner varandra väl och har roligt tillsammans. Samtalet flyter på om både det ena och det andra. Vad det beror på att några ungdomar eldar upp bilar och ställer till det på andra sätt, det har ingen av männen runt bordet något svar på. Men alla är ense om att oroligheterna säkert klingar av så fort media slutar rapportera om dem. – Jag läste om en liknande situation i England, där

tröttnat på att elda upp garage och miljöhus, börjar de elda i trappuppgångarna eller källarförråden då?

snart är det dags at t bege

"Om de inte klarar av att ta hand om och sätta gränser för sina ungdomar behöver de hjälp"

bekymmer och kvartersvärdarna i Biskopsgården har lagt mycket tid på att renovera och göra det snyggt. Nyligen har man målat flera genomgångar med vit färg, men det dröjer sällan länge innan klottret är tillbaka. – Visst är det tråkigt att fixa och göra fint när det blir förstört efter ett kort tag, säger Lasse Andersson. Men det är ju inte oss det är värst för. Först och främst är det förstås hyresgästerna som drabbas. n

klot ter är et t annat



Bofast 7/2009

21

nyheter

Bedow.se

Borätter ska locka återvändare Torsby Bostäder sänder locktoner till villaägare och planerar för 40 centrala lägenheter – som kan bli bostadsrätter. Vd:n för det kommunala bostadsbolaget är inte främmande för den tanken.

En klassiker i första rummet.

– vi är öppna för allt. Vi vill ha till stånd en centrumbyggnation som lockar villa ägare. Om de säljer sina villor kan de tänkas satsa på bostadsrättslägenheter. På så sätt får vi en omflyttning och fler villor blir lediga, säger Sven-Åke Pettersson, vd för Torsby Bostäder. Han berättar att kommunen i dag förlorar 150–200 invånare per år. Många bor i angränsande kommuner, men jobbar i Torsby just för att de inte hittar bra bostäder där. De nya husen skulle vara ett sätt att få invånare att återvända till Torsby. I ett första skede tänkte bostadsbolaget att lägenheterna i de två sjuvåningshusen skulle

Sto-konceptet:

et t tret tiotal bl anket ter för intresseanmälningar gick åt på mötet. På dem kan intressenterna fylla i vilken lägenhetsstorlek de vill ha. Men inga egentliga undersökningar har gjorts för att få veta vilken upplåtelseform som är mest intressant.

Finns då inget intresse för hyresrätt? – När den frågan ställdes, där på mötet, var det en som räckte upp handen, berättar Sven-Åke Pettersson. Han menar dock att människor inte alltid vill uttrycka sin åsikt öppet. Därför ska ytterligare ett möte hållas där experter på bostadsrätt och kooperativ hyresrätt bjuds in att berätta om upplåtelseformerna.

hyresrätt, bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt kommer Torsby Bostäder att förvalta bostäderna – om de boende så önskar. – Vi kan sköta allt om de boende vill, men vill de, så får de sköta allt själva. De får precis som de vill. Det viktiga enligt Sven-Åke Pettersson är att lägenheterna byggs. – Vi har en uppgift att fylla, att se till att det blir en byggnation.

oavset t om det blir

[email protected]

TORSBY BOSTÄDER

En solig vårdag i maj ringde telefonen hos metallgjuteriet i Anderstorp. Året var 1958 och när fabrikör Gunnar Bolin lyfte luren var det en märkbart irriterad man som bröt tystnaden i andra ändan. Mannen, som var tandläkare, ringde från Malmö och berättade att han precis skickat hem ännu en patient med bandage runt huvudet. Orsaken var de vassa hörnen på hatthyllan i väntrummet och tandläkaren undrade nu om Bolin kunde rita en hatthylla som skonade patienternas huvuden. Året därpå lanserades hatthyllan Classic och än idag är dess runda former lika populära. Läs mer om hyllan Classic och annan klassisk hallinteriör på www.essem.se.

bli kooperativa hyresrätter. Men när kontrakten skulle tecknas var det bara åtta, av de från början över hundra intressenterna, som ville skriva på. – En del tycker att kooperativ hyresrätt är en ganska udda upplåtelseform, eftersom man betalar en insats och kan få tillbaka den, men utan att få någon ränta på pengarna, säger Sven-Åke Pettersson. Vid ett informationsmöte nyligen kom ett 50-tal personer. Sven-Åke Pettersson tror, efter det mötet, att Torsbyborna kan tänka sig bostadsrätt. – Utifrån min egen magkänsla och kommentarer på mötet som ”jag vill sköta mig själv” och liknande, så tror jag det.

Att med fasadisolering minska klimatpåverkan De två sjuvåningshusen på Mejeritomten, som ligger centralt i Torsby, är i dag en grusad parkeringsplats.

Spara energi: Med fasadisoleringssystem från Sto Knappa resurser och stigande energikostnader ökar kraven på effektiv isolering. Sto är världsledande inom området fasadisoleringssystem med runt 400 miljoner m2 erfarenhet. Våra innovativa system erbjuder flexibla lösningar för individuell design med hög kvalitet och effektivitet. Kontakta våra specialister för att beräkna hur du kan minska energiförbrukningen och därmed minska CO2-utsläppen, för en bättre ekonomi och tryggare framtid - även för isbjörnsfamiljer. Information om våra produkter inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se Sto Scandinavia AB, tel 020-37 71 00.

Sto

22

Omsorgsfullt byggande.

Bofast 7/2009

Avdrag för trappstädning till Regeringsrätten Ska hyresgäster kunna dra av kostnaden för trappstädningen i sina deklarationer? Den frågan har nu Regeringsrätten beslutat att pröva. som bor i en hyresfastighet i västgötska Fritsla, fick rätt att dra av sina kostnader för trappstädningen. Trappstädningen ingår inte i Inga-Britt Vinges hyra och hon har angett att hon av åldersskäl inte har möjlighet att städa själv. Därför köper hon den tjänsten och betalar mot en faktura. Efter Skatteverkets

inga - brit t vinge ,

avslag har Inga-Britt Vinge fått rätt till skatteavdrag både i länsrätten i Vänersborg och i Göteborgs kammarrätt. Skatteavdrag för hushållsnära tjänster infördes den 1 juli 2007. Lagen innebär att de som köper hushållstjänster, som städning, snöskottning och trädgårdsskötsel, till sin bostad får dra av hälften av arbetskostnaden i sin deklaration. hyresgäster som vill göra avdrag för trappstädning och liknande tjänster har hittills fått avslag av Skatteverket, med motiveringen att trappen är en allmän yta som inte ingår i bostadsytan. Sådana ytor ska fastig-

hetsägaren ansvara för, enligt Skatteverket. Inga-Britt Vinge, däremot, har fått igenom sitt skatteavdrag eftersom hon enligt hyreskontraktet ska stå för städningen själv, köper den tjänsten och får den fakturerad. Skatteverket överklagade kammarrättens beslut till Regeringsrätten som nu alltså beslutat pröva fallet. [email protected]

Läs mer om skatteavdrag för trappstädning och andra tjänster på www.bofast.net

Bofast 7/2009

23

riksrundan

något på gång? Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • Eva Blomberg tel 08-441 53 81 e-post: [email protected]

Förvaltningsutbildning

PLUS Förvaltarträffar

Svenskar energismartast i Europa VÄXJÖ/BRYSSEL. Första pris i den europeiska tävlingen Energismarta grannar (se Bofast nr 5/09), som avgjordes nyligen, gick till Team Ahlgren från Karlskrona som lyckades sänka sin energiförbrukning med 37,63 procent. Men segern var knapp. Endast 0,03 procent efter kom det belgiska laget Temse som därmed kom på en hedersam andraplats. I Sverige anordnades tävlingen av Energikontor Sydost, ett bolag som ägs av regionförbund, landsting och kommuner i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. De sex hushållen i Team Ahlgren kom på första plats i Sverige och blev det lag som skickades till Bryssel för att tävla mot 500 andra lag från nio länder i Europa. Vinsten var äran och berömmelsen och så förstås en weekend i Bryssel för sex personer. n

Star 27 j t an

Hem ljuva hem STOCKHOLM. För några år sedan gav fotografen och författaren Jeppe Wikström ut boken "Tråkiga vykort". Nyligen kom så fotoboken "Hem ljuva hem – och andra broderade budskap". Jeppe Wikström har i många år samlat på bonader, uppenbart fascinerad av budskapen om flit, vänskap, familjelycka och inte minst betydelsen av det egna hemmet. "Generationer av svenskar har präglats av bonadernas budskap som sammantaget bildar ett slags instinktiv programförklaring för det svenska folkhemsbygget: Bilda familj. Bygg ett hus. Ta hand om varandra. Var snälla. Och framför allt – arbeta hårt", skriver han i bokens förord.

Jeppe Wikströms bok har hög igenkänningsfaktor, för vi är nog många som minns bonaden på köksväggen hemma hos äldre släktingar. Numera finns hela bonadssamlingar att beskåda på internet, och man kan även beställa den nya tidens broderimönster. budskapen uppdaterade till dagens mer självcentrerade inställning och står i bjärt kontrast till det traditionella och omsorgsfulla hantverket. Eller, vad sägs om: "Never mind the Botox", som anspelar på nutidens allt vanligare ansiktsomgörningar, eller "You can take my life but not my lack of enthusiasm"? n

Vår mycket omtyckta kurs omfattar 13 dagar och är uppdelad i sex block. Kursen genomförs under våren 2010 på olika orter i Sverige.

Block 1 Samarbete & kommunikation

Block 4 Arbetsmiljö

Block 2 Juridik Block 3 Affärsmannaskap/ekonomi

Block 5 Fastighetsskötsel Block 6 Byggnadsteknik

Vill du veta mer eller anmäla dig, besök www.plus.se eller mejla till Bengt Svensson på [email protected] (senaste anmälningsdag: 15 dec 2009)

www.plus.se

En träffpunkt för förvaltningsfolk i fastighetsbranschen Nya tillfällen för PLUS uppskattade Förvaltarträff. Under våren 2010 arrangerar vi ytterligare tre träffar där du är med och bestämmer innehållet! Vad tycker du är viktigt att diskutera med kollegor från hela Sveriges fastighetsbransch?

Göteborg 22-23 april 2010 Stockholm 25-26 maj 2010 Malmö 27-28 maj 2010 Vill du veta mer eller anmäla dig, besök www.plus.se eller mejla till Jessica Andersson på [email protected]

www.plus.se

på nätet är

”Små fåglar som talgoxar och blåmesar har glatt mitt hjärta under minst tio år” En hyresgäst beklagar i Värmlands folkblad att en granne anmält hans fågelmatning till hyresvärden.

Vi vill flytta!

En innehållsrik och unik kurs för dig som arbetar med fastighetsförvaltning och vill utvecklas i din yrkesroll

Platsannonsera i

Vi söker ny vd.

Dags att byta ut chefen?

www.uppsalahem.se/jobb Ring BOFAST på 08-441 53 73

Lyssna på företagets pengar. Placera hos oss. En stor nyhet för dig som har hand om företagets ekonomi! Lyssna på pengarna och placera dem där de trivs och känner sig trygga, med riktigt bra ränta och schyssta villkor. Välkomna alla plus-saldon, överlikviditeter, reservfonder och checkkonton! Öppna konto på sbab.se.

24

Bofast 7/2009



Bofast 7/2009

25

Vad hände sen... Höns och kalkoner, ved- och solvärmda hus, separata toaletter för kiss och bajs. Ekobyn Bålarna ligger betagande vackert i en sluttning ner mot hälsingska Storsjön. – Här är ett paradis, ingen vill flytta härifrån, säger Seija Viitamäki–Carlsson, en av dem som var med från början.

Seija Viitamäki-Carlsson läser Bofasts reportage från 1992 tillsammans med Bertil Emanuelsson. Han driver ett biodlingsföretag i ekobyns sjätte lägenhet.

Text eva blomberg Foto Ulrika majstrovic hansén

De hälsingeinspirerade ekobyggda husen, röda med vita knutar, har rent tekniskt fungerat väl under åren.

H ö s te n 19 92

Ett annat sätt att bo – tillsammans

F

på 1970-talet, från olika orter i landet; Sala, Stockholm, Alingsås och Juoksengi i Norrbotten. De trivdes ovanligt bra ihop, var politiskt aktiva och ideellt engagerade. Varför inte försöka hitta ett sätt att bo och leva ekologiskt, tillsammans?

seija viitamäki- carlsson berättar dock att det funnits delade meningar och diskussionerna har stundtals gått varma. – Ett av tvisteämnena var den gemensamma tvättstugan. Jag ville ha egen tvättmaskin. Och en gång satte Seija Viitamäki-Carlsson upp en utomhusbelysning utanför jordkällaren utan att fråga de andra. – Då kände jag mig så dum så jag tänkte flytta härifrån. Men jag flyttade lampan istället, berättar hon. De var fem familjer som fick en idé i slutet av 1980-talet. Alla hade flyttat till Hudiksvall och Nordanstigs kommun

sökandet efter en tomt intill vatten startade och resulterade så småningom i köpet av 45 hektar skogsmark intill Storsjön. Problemet var sedan att hitta en byggare som kunde bygga ekologiskt. Här kom den kommunägda Stiftelsen Nordanstigs Bostäder in i bilden. – Leif Stegenius, som då var vd i stiftelsen, fick nys om att vi ville bygga en ekoby och tog kontakt med oss. Han inledde diskussioner med byggföretaget Skanska, stiftelsen köpte tomtmarken av familjerna och en boförening för kooperativ hyresrätt bildades. Efter mycket ritande och räknande på byggkostnad gavs klartecken att starta. Men Seija Viitamäki–Carlsson och de andra gjorde tidigt klart att de ville vara med i hela processen. – Det blev ett himla liv. Det var chockerande för hela etablissemanget på Skanska att hyresgästerna skulle vara med och tycka. Men vi hade under flera år aktivt studerat hur man bygger nytt, modernt och ändå ekologiskt. Och vi visste också hur man inte ska bygga, säger hon. Vid årsskiftet 1991/1992 kunde de fem familjerna flytta in i de sol- och vedvärmda husen. Pannan eldas veckovis efter ett schema och även en del sopor eldas upp. Det övriga sorteras och återvinns eller komposteras. Ekobyn är nämligen sedan första början befriad från sophämtning. Det mest speciella i ekobyn är nog de separata toaletterna för kiss och bajs. Bredvid varandra på undervå>>

ärden går förbi ängar och genom djupa skogar. Vyerna är stundtals vykortslika med vitkalkade kyrkor på gröna sluttningar vid Kyrksjön och Storsjön. Bofast gör ett återbesök i Bergsjö, lite drygt fyra mil norr om Hudiksvall, för att se hur det gått för ekobyn Bålarna. Hösten 1992 gjordes förra påhälsningen. – Inte ska man flytta ihop med sina vänner, det sa många till oss. Då blir man ju ovänner. Men alla bor kvar. Vi bor så otroligt trevligt och vackert att ingen vill flytta härifrån, berättar Seija Viitamäki–Carlsson, en av eldsjälarna som startade ekobyn i början av 1990-talet. Det är lätt att förstå vad hon menar. Sittande på hennes och maken Kjells uteplats med utsikt över Storsjön, en indiansommarvarm höstdag, infinner sig ett sällan upplevt lugn. Tystnaden bryts endast av ett avlägset ylande från en motorsåg och ekobyns numera enda tupp som gal med jämna mellanrum.

26

Bofast 7/2009

De fem familjerna i ekobyn Bålarna bor mitt i ett böljande grönt landskap med utsikt över hälsingska Storsjön.



Bofast 7/2009

27

v ad

hände

sen ?

Husen värms helt och hållet av ved från byns egen skog, tillsammans med solfångarna på ett av husen.

Seija Viitamäki– Carlsson och maken Kjell Carlsson njuter av solen på sin uteplats.

28

Bofast 7/2009

>> ningen står de två toaletterna i plast. På övervåningen finns bara en kisstoa. Urinen samlas i en uppsamlingstank lite avsides på tomten och sprids ut som gödning ett par gånger om året på gräsytorna. Avföringen åker ner genom ett rör till en behållare och samlas sedan att torka i ett varmt uthus. Någon lukt märks inte, varken av det ena eller det andra. Den dag gödningen sker, vilket alltid görs en regnig dag, sprids dock en viss ammoniaklukt. Även om urinen då är uppblandad med sjövatten. "Byborna är missnöjda med kisstoan" skrev Bofast för 17 år sedan. – Och dem har vi kvar ännu, utbrister Seija Viitamäki– Carlsson när hon läser det. Hon tillägger dock att några kisstoaletter faktiskt har bytts ut mot separetter, toaletter där skålen är delad i två, en fram och en bak. Mest för att det inte räckte för barnen med en kisstoa på övervåningen, men även för att plasten i toaletterna gulnade och spolningen fungerade dåligt. I jordkällaren har familjerna varsin sektion på trähyllorna. Så har det varit sedan första början. Hur välfyllt det är varierar från år till år.

– I början var det mycket hemgjort vin. Och vi hade en hel del fester. En bit in på 1990-talet kom så fastighetskris, bankkris och ekonomisk nedgång i Sverige. På Nordanstigs kommun var man bekymrad över outhyrda lägenheter i det övriga beståndet och det började florera rykten på orten om ekobyn Bålarna som ett lyxboende som belastade kommunens ekonomi. – Det talades om en "gated community" och vi kallades Twin Peaks i lokalpressen, berättar Seija Viitamäki– Carlsson. visserligen ligger de faluröda hälsingeinspirerade husen ensligt en bra bit utanför Bergsjö, men där slutar parallellerna med David Lynchs 1990-talsklassiker. Husen i ekobyn har en bra boendestandard, men den är långt ifrån lyx. Några låsta grindar eller staket syns inte heller till, varken kring tomten eller de enskilda uteplatserna. –Vi hade aldrig några problem med grannarna och kommunen och stiftelsen försvarade oss hela tiden. Det resulterade dock i att Nordanstigs Bostäder ville sälja husen och 1999 köpte de fem familjerna sina respektive bostäder. – Vi ville alla bo kvar och det fanns inga alternativ, men vi skulle gärna fortsatt hyra. Det blev fördelaktigt för oss ekonomiskt att köpa, men inte ur ideologisk synvinkel, säger Seija Viitamäki–Carlsson. Då var de flesta av byborna vänsterpartister och med det synsättet var det egentligen inte rumsrent med ett enskilt ägande. I dag betalar varje familj 1 200 kronor i månaden till boföreningen, som fortfarande är kooperativ, för den gemensamma elen. Vid större investeringar, som en ny

traktor till skogsbruket, säljer föreningen av lite skog. Papper och tidningar återvinns inte längre hos yxfabriken i Gränsfors, där det förr användes som inslagspapper. Och var och en tar numera hand om och sorterar sina egna sopor. Annars är det mesta sig likt i ekobyn Bålarna. Alla vuxna bor i princip kvar i samma parkonstellationer som när de flyttade hit för 18 år sedan. Bara en tonåring av alla barnen bor kvar. Men ekobyn var från början barnrik: familjen Viitamäki–Carlsson har fem barn och de andra familjerna har tillsammans nio. Paret Bertil Emanuelsson och Monica Breander hade däremot inga. – De ville få tillgång till våra barn, det var deras motivation att bygga tillsammans med oss andra. hur har det då varit för barnen att växa upp i en ekoby? – Ebba, som är fjorton år i dag och enda barnet som bor kvar, brukar säga: "Jag har åtta föräldrar och sedan har jag en mamma och en pappa." Det är så hon tänker. Alla de andra barnen var i samma ålder, lekte och växte upp i ekobyn tillsammans. De är nu utflugna, utspridda i Sverige och världen och träffas inte mycket, annat än på facebook. Men Seija Viitamäki–Carlsson minns hur det var när de precis flyttat till Bålarna. Hon öppnar under diskbänken och pekar på sopsorteringskärlen som i dag är standard i nya lägenheter men som då, för 18 år sedan, var ganska ovanliga. Hon berättar om sonen Alex som då var sex år. På fritidshemmet fick han en apelsin att äta, men visste inte hur han skulle göra med skalet. – Så han tog hem det och kastade i komposten. I byn har tidigare funnits hästar och grisar. Numera är

det höns och kalkoner och någon enstaka hund. Leasingfår betar av slyn om somrarna. Under åren har häst- och fårstall byggts, liksom höns-och växthus. Och så den åttkantiga gemensamma bastun och badbryggan nere vid sjön. Det senaste projektet är en timmerstuga som ska tjäna som bagarstuga och gästhus, också den nere vid vattnet. – Vi har bestämt att vi alltid ska ha ett projekt på gång som engagerar alla. Nu är det den här "pizzerian", säger Seija Viitamäki–Carlsson. Utöver årsmötet hålls tre gånger om året stormöte i boföreningen och höstmöte i skogsföreningen. Och förutom traditionella helger firas även vedhelg, då tre arbetsdagar arrangeras kring vedkapning och gemensamt gille med extra god mat. – Nästa vedhelg ska vi bjuda in alla ungdomar med familjer och respektive. Och då ska vi bilda något slags festkommitté, eftersom de inte kommer hem samtidigt och träffas annars. Innan färden bär hemåt igen tar vi en sväng ner för att titta på bastun. Den har plats för minst tio personer och intill finns ett stort rum med långbord för midsommarfesten eller kräftskivan. Men även till vardags träffas och umgås man i ekobyn Bålarna. Seija Viitamäki–Carlsson berättar att de nyligen bestämt att varje måndag äta middagen ihop. Det känns som det ska till många felplacerade lampor för att det här gänget ska splittras.n Läs mer

Vi har bestämt att vi alltid ska ha ett projekt på gång





Bofast 7/2009

29

Vad

hände

sen ?

Byn såldes med förlust – men dåvarande stiftelsechefen är ändå stolt Stiftelsen Nordanstigs bostäder sålde till underpris för att bli av med den kontroversiella ekobyn. Den ansågs tära på kommunens ekonomi. – Men den kostade inte mer än traditionellt byggande, säger dåvarande vd:n Leif Stegenius.

husen är ganska lyhörda, men annars fungerar husen, rent tekniskt, väl än i dag. Mätningar visar att ingen fukt finns i väggarna. – Det var en givande period och väldigt inspirerande. Jag fick många negativa reaktioner då: "det kommer aldrig att fungera, väggarna kommer att ruttna" sa experterna. Men det här visar att det fungerar att bygga ekologiskt, säger Leif Stegenius.

på Stiftelsen Nordanstigs bostäder i början på 1990-talet och var även engagerad i Sabos utvecklingsråd. Han var den som tog kontakt med de blivande ekobyborna för att fråga om intresset för ett samarbete.

han l ämnade bostadsbol aget 1998. Ungefär ett år senare bestämde sig stiftelsen för att sälja ekobyn Bålarna eftersom den var en ekonomisk belastning. – Det var helt enkelt så att kostnaderna blev för stora och vi såg en vinst i att de boende tog över helt och hållet själva. Vi sålde därför till ett, utifrån marknadsvärdet, lågt pris, säger Åke Bertils, som var styrelseordförande i Stiftelsen Nordanstigs Bostäder. I en kooperativ hyresrätt kan man inte under löpande kontraktstid höja insatserna.

leif stegenius var vd

I slutänden blev det lyckligt för båda parterna Leif Stegenius

– Jag läste i ortspressen om den här gruppen människor som ville bygga en ekoby och samtidigt letade Sabo efter ekoprojekt. Han berättar med entusiasm om de tekniska lösningar man valde, bland annat fasader utan fuktspärr för att man inte ville ha någon plast i väggarna. Enligt Seija Viitamäki-Carlsson som bor i byn kunde inomhusluften vara bättre och

Men kunde man då inte ha höjt hyrorna? – Nej, det var det som var grunden till försäljningen. Det var inte möjligt att höja hyrorna så mycket som behövdes för att täcka kapitalkostnaderna. Då skulle byborna flyttat därifrån, säger Åke Bertils. Men enligt Seija Viitamäki-Carlsson var en hyreshöjning aldrig uppe till diskussion. Åke Bertils medger också att stiftelsen helt

enkelt ville få ekobyn såld eftersom den borgerliga oppositionen tryckte på. – De tyckte att stiftelsen inte skulle äga den här typen av boende, för att det gynnade ett fåtal personer. Vi var helt överens inom stiftelsen om beslutet att sälja. priset förhandl ades fram med de boende i Bålarna och Åke Bertils är medveten om att försäljningssumman låg betydligt lägre än byggkostnaderna. – Vi kunde ju inte sälja till ett pris som de boende inte skulle klara av. Och förlusten kunde vi skriva av mot andra fastigheter som var övervärderade. Så i slutändan blev det lyckligt för båda parterna, summerar han. Varken Leif Stegenius eller Åke Bertils kan minnas exakt vad byggkostnaden för ekobyn Bålarna landade på, men Leif Stegenius har en uppfattning om att de i alla fall inte var exceptionellt höga. – Jag är övertygad om att det inte kostade mer än traditionellt byggande. Dessutom slapp ju stiftelsen kostnader för underhåll och löpande förvaltning, eftersom de boende tog hand om allt det, säger Leif Stegenius. Ekobyn Bålarna fick ett hederspris av Nordiska kooperativa och allmännyttiga bostadsföretags organisation, NBO, 1994/1995 för att projektet var det som var mest konsekvent genomfört i det ekologiska byggandet, dock i för liten skala för att vinna. – Ekobyn Bålarna är lika mycket mitt barn som de boendes. Jag är stolt över att ha byggt den kanske enda riktigt genomtänkta ekobyn i det här landet, säger Leif Stegenius.

[email protected]

Så fungerar ekobyn Bålarna *Antal bostäder: Sex. Fyra 160 kvadratmeter stora lägenheter i tvåvånings parhus och ett enplanshus om 110 kvm. En lägenhet om 60 kvadratmeter i en gemensamhetsbyggnad. Den hyrs i dag av en av byborna och hans biodlingsföretag. *Läge: Intill Storsjön i Bergsjö, Nordanstigs kommun, cirka fyra mil norr om Hudiksvall i Hälsingland. *Gemensamt: En carportlänga, förråd, jordkällare, tvättstuga och en pannanläggning som eldas med ved. Egen borrad brunn. Lokalt

30

Bofast 7/2009

avlopp med tank för urin och latrinkompost. På senare år har det tillkommit bastu med badbrygga och höns- och växthus. Till byn hör 45 hektar skog som gör byborna självförsörjande på ved i minst 50 år. *Byggkonstruktion: Platsbyggda hus med stomme av trä. Grunden är platta på mark med värmeslingor. All uppvärmning sker med vedeldning. En byggnad har solfångare som förser hushållen med varmvatten. Isoleringen består av brandhärdig cellulosafiber, och husen har en enkel självdragsventilation med frånluftsfläktar.

*Speciellt: Bad-, disk- och tvättvatten leds till en tvåkammarbrunn och infiltrationsbädd. Urinen från kisstoaletterna leds till en gemensam tank på 10 kubikmeter. Tanken töms av de boende med en liten pump ett par gånger om året och sprids på gräsytorna. Fekalietoaletten har ett nedfallsrör som leder till en behållare om 20 liter, som töms av de boende var för sig vid behov. Behållarna ställs för kompostering och därefter töms de i en latrinkompost.



Bofast 7/2009

31

Ny våg av ekobyar är på väg 25 ekobyar har bildats i Sverige under lika många år. Men enligt Per G Berg, professor i uthållig samhällsbyggnad, talar nu mycket för att en ny våg av miljöengagemang är på ingång med ett ökat ekobyggande som följd. i uthållig samhällsbyggnad i stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Han berättar att det i dag finns 25 ekobyar i Sverige, i all slags bebyggelse, i alla stadstyper och över hela landet. I snitt har det alltså bildats en ekoby om året sedan den första ekobyn, Tuggelite i Karlstad, kom till 1984. – Ekobyarna fick en skjuts i början på 1980-talet i svallvågorna efter folkomröstningen om kärnkraften. Jag tror att det fanns en besvikelse då att vi inte kunde pröva att ställa om till förnybara energikällor. Bland annat utlöste det ett ökat ekobyggande, säger han. Nästa uppgång kom under 1990-talets senare hälft. Per G Berg förklarar att inriktningen på ekobyarna dock har förändrats under de gångna 25 åren. – De första ekoprojekten var mer fysiska, det var mycket tal om energifrågor och avloppsrening, och det fanns ett stort intresse för odlingsmöjligheter och grönt kring husen. Kvaliteten var det viktigaste medan kostnader och platsen i stadsbygden var mindre betonade. Ekobyn Bålarna (se föregående sidor) hörde till den kategorin. I de tidiga byarna krävdes samarbete och mycket tid avsattes till gemensamt arbete. I den andra generationen ekobyar, de som bildades från mitten av 1990-talet, ställdes enligt Per G Berg krav på att de skulle ligga nära centralorten så att man inte behövde ha bil. Det blev också viktigare med en hållbar ekonomi; att hålla budgeten för driftskostna-

per g berg är professor

derna. Kraven för vad som måste uppfyllas för att få kalla sig ekoby hade då ändrats. – De boende ställde krav på cykelavstånd till centrum, service och andra kommunikationer, och det blev mer framträdande med social hållbarhet. Per G Berg beskriver ett slags kollektiv styrka, inte bara inom ekobyn utan även genom kopplingen utåt, mot det övriga samhället. Ekobyn skulle inte vara en avskild del, utan integreras för att bli en del av den vanliga stads­bebyggelsen. På så sätt skulle ekobyn bli socialt tryggare och starkare, då den kunde ta del av skolor, affärer och annat som redan var uppbyggt. den tredje gener ationen av ekobyggande, som kom under 2000-talet, har lagt ytterligare en dimen-

Det kommer nya ekoprojekt på löpande band här framöver sion till ekobyn, nämligen anknytningen till platsens historia, traditioner och konst. – Hågaby, väster om Uppsala centrum, är ett exempel på en ekoby där man försökt anpassa husen till den befintliga lantliga bebyggelsen men även till miljonprogramshusen intill. Ett visst politiskt motstånd gjorde dock att man inte lyckades fullt ut. Per G Berg påpekar att man även i den vanliga stadsplaneringen kan se att de ekologiska tankarna har fått genomslag. – Det är trevligt att ekotankarna spiller över på stadsbyggandet rent allmänt. Exempel på det är bostadsmässan Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. I det vanliga byggandet håller de som planerar på

Ekobyar – ett sätt att leva med liten miljöpåverkan Ekobyar är enligt det världsomspännande nätverket för ekobyar, Global ecovillage network, "urbana eller lantliga samhällen där människor strävar efter att integrera sitt levnadssätt i en socialt stödjande miljö med liten miljöpåverkan" (fritt översatt). 1991 formulerade Boverket en definition av ekologiska byggnader i skriften ”Ekobyar”. Enligt verket är det inte nödvändigt att bebyggelsen måste uppfylla alla dessa punkter för att få kallas ekoby, med byn får inte avvika alltför mycket från punkterna. Begreppet ekoby förändras i takt med mer erfarenhet och forskning. Det här utmärker i korthet en ekoby enligt den definitionen: * Odling. Varje lägenhet har inom området tillgång till trädgårdsland för husbehovsodling. 32

Bofast 7/2009

* Matförvaring. Det ska finnas tillgång till sval förvaring som är oberoende av köpt energi. * Färskvatten. Om grundvattnet inom byn kan användas som dricksvatten, tas vattnet där. * Avlopp. Avlopp omhändertas så långt som möjligt lokalt. Näringsämnena i avloppet återförs till växternas kretslopp. * Avfall. Sopor källsorteras och komposterbart avfall från hushåll, trädgård med mera komposteras lokalt. * Dagvatten infiltreras. * Klimatanpassning. Bebyggelsen är lokaliserad så att ett gott mikroklimat uppnås. Byggnaderna är exempelvis vindskyddade och har god solinstrålning. * Uppvärmning. Det totala energibehovet är lågt och sker i görligaste mån med förny-

elsebara energikällor. Värmeenergibehovet i bostäderna är högst 50 kilowattimmar per kvadratmeter och år. * Elenergi. All elektrisk utrustning i byggnaderna är eleffektiv och eldragningar är utförda så att elektromagnetiska fält minimeras. * Luft och inomhusklimat. Inomhusluften har god kvalitet och luftomsättningen sker med självdrag eller behovsstyrd ventilation. * Byggnadsmaterialen ska inte vara ohälsosamma och de ska vara beprövade eller varudeklarerade. Byggnaderna utformas så att fuktproblem inte uppstår.         * Gemenskap. Det finns en gemensamhetslokal, som alla hushåll har andelar i och det finns möjlighet till gemensamt organiserade aktiviteter.

T Y P G O D K Ä N D

S T A M R E N O V E R I N G

att lära sig vad som är hållbart boende och byggande – en kunskap som delvis hämtas från ekobyggandet, tror Per G Berg. Han menar att det i dag finns många människor som vill bo och leva miljövänligt i vardagen. Det blir dock svårt i vanlig bebyggelse där man inte satt ekologiska hänsyn främst. – Man tvingas att resa med bil, handla i affärer som inte erbjuder bra varor och bo i hus med radon och material som inte är hälsosamma, bostäder som slösar med resurser. att man i det moderna samhället, som avskaffat det gamla grannskapet, vill hitta tillbaks till en modern form av grannsamverkan. – De som vill bo i de ekoprojekt som byggs i dag förutsätter att samverkan, grannar emellan, ligger väldigt nära ett vanligt boende. Men viss tid kommer ändå att avsättas för att sköta komposten eller rensa i området precis som i vilken bostadsrättsförening som helst. Per G Berg hävdar att han under de senaste tre åren kunnat skönja en ny stark trend. Bland annat efter att USA:s förre vicepresident Al Gore framträtt som frontfigur för miljön. – Vetenskapssamhället och media har tillsammans bestämt sig för att det finns ett problem på jorden och att vi måste lösa det. Trots en viss rädsla att begrava sig i domedagsbilder finns en stark önskan hos människor att vara en del av en lösning. Han ser även tecken på ett växande intresse för hållbar stadsutveckling. – 30–50 procent av studenterna som går yrkesutbildningar inom bygg, arkitektur och stadsplanering betonar varje år i sina utvärderingar en vilja att bidra till en hållbar stadsutveckling. När han stämt av den trenden med kollegor i Kanada, Kina och Indien ser det likadant ut där. Ytterligare tecken på ett ökat miljötänkande är rörelser som exempelvis det internationella nätverket Cittaslow. Den går bland annat ut på att höja livskvaliteten genom att utgå ifrån det lokala när det gäller råvaror, hantverk, miljö och kultur. – Ett lysande exempel på det i Sverige är Hällefors, där kommunen satsat på konst på bostadsgårdar i miljonprogramsområdena. Man bygger framtidens ekonomi utifrån sin gamla brukskultur, sätter järnvägen i bruk igen för persontrafik och för in förnybara energikällor. Tillsammans med förädling av ortens råvaror, viltkött och andra produkter från skog och malm, ger det, enligt Per G Berg, en ny ekonomi. – Jag tror att det kommer nya ekoprojekt på löpande band här framöver, och en ny våg av miljöengagemang.

vidare tror per g berg

Hänsyn till natur och de boende Att byta avloppsstammar och rör är en påfrestande process för de boende och för miljön. Med DaKKImetoden får ni en resurssnål process som låter de boende bo kvar under den korta renoveringstiden, med ett minimum av byggdamm och buller. Vi använder inte några lösningsmedel, ej heller några hälsovådliga eller brandfarliga rengöringsmedel. DaKKI-metoden är Sveriges första typgodkända metod för rörrenovering. Alla renoveringar utförs av specialutbildade och behöriga tekniker. För referenser och ytterligare information se www.dakki.se

Svärdlångsvägen 44, 120 60 Årsta Tel 08-709 00 15, E-post [email protected], www.dakki.se

[email protected]

dakki_bofast_nr6_2009.indd 1



Bofast 7/2009

33

2009-10-05 20.09.44

debatt

”Dela driftöverskottet med de boende” Ombuden uppmanades att lämna egna förslag på Fastighetsägarnas kongress. Här är ett av dem.

D ebattera i B ofast Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • Redaktör: Christian Lacotte tel 08-441 53 73, e-post: [email protected]

”Hyresgästföreningen är arrogant och självtillräcklig”

uteslöts en medlem, som sedan lång tid innehaft förtroendeposter, ur Hyresgästföreningen Region Stockholm. Beslutet var dåligt underbyggt och bland medlemmarna var kritiken hård. Alla papper krävdes på bordet. Regionledningen svarade med att bussa föreningens auktoriserade revisor på de mest kritiska föreningarna. Revisionen gav inget, men regionledningen tog ett opinionsmöte om demokratin inom föreningen, anordnat av bland annat Södermalmsföreningen, som förevändning för att begära hela Södermalmsstyrelsen suspenderad. Styrelsen fråntogs alla resurser och mitt under

för f yr a år sedan

"Bostadsfrågan blev aldrig en valfråga, tack vare föreningen" pågående årsmöte byttes i hemlighet låset till deras lokal. De fick vänta i nästan åtta månader på att komma tillbaka till lokalen. som fick mig att systematiskt börja samla material och dokumentera vad som hade hänt med avsikten att summera allt i en bok. Under materialinsamlingen uppdagades också att uteslutningen och suspensionshoten var som toppen på ett isberg och att det fanns mycket att undersöka under ytan. Den ursprungliga tanken var att boken skulle vara färdig i slutet av 2006 men innan det var dessa händelser

den blev klar meddelar plötsligt Hyresgästföreningen att man överväger att överge kronjuvelen i det svenska förhandlingssystemet, nämligen hyrestaket. Kompletteringar behövdes och så har det fortsatt. Kochska utredningen började bli klar, sedan kom det för Sabo och Hyresgästföreningen gemensamma förslaget om att överge hyrestaket och låta allmännyttan drivas affärsmässigt samt till sist beslutet att införa den så kallade Stockholmsmodellen. Det här har interfolierats med misslyckade förhandlingar och panikåtgärder som att blankt säga nej till kooperativa hyresrätter i Stockholm. I boken beskrivs den förda eftergiftspolitikens mer påtaliga innebörd för Stockholms hyresgäster. at t som hyresgästföreningen

använda uteslutning och suspensionshot som problemlösningsmetod vittnar om både arrogans och en extrem tro på den egna självtillräckligheten. Tron har förblindat och det har lett till att man till sist inte ens brytt sig om stadgarna. Det man slås av i flera av de förlopp som redovisas i boken är att man slarvar och att man rent ut sagt beter sig taffligt. Personer ges fel namn, betydelsefulla skrivelser är odaterade och enkla fakta kontrolleras inte. Det administrativa fiaskot toppas med påhittade skrivelser, gärna skrivna i efterhand, för att rättfärdiga det som hänt. Brister i kompetens kompenseras dock av goda löner och pensioner.

En del kanske tänker att det här bara drabbar föreningen och det inte har någon betydelse utanför Hyresgästföreningen. Men arrogansen har långtgående konsekvenser. Ett exempel får räcka: Inför valet 2006 försökte den dåvarande politiska ledningen i Stockholm, främst Annika Billström, hitta en formel för att ”låsa in” stadens allmännyttiga bostadsbolag för att undvika kommande utförsäljningar och ombildningar i händelse av ett regimskifte i Stadshuset. Såväl regionledningen som förbundsledningen valde att medvetet missuppfatta Annika Billströms förslag och påstod att hon ville göra kooperativa hyresrätter av hela allmännyttan. Barbro Engman kunde återigen vädra sitt ogillande av Annika Billström och en veritabel kampanj mot kooperativ hyresrätt bedrevs inom Hyresgästföreningen. Föreningar som tyckte att man åtminstone kunde utreda frågan hängdes ut som illojala. Hyresgästföreningens hållning i den här frågan kom att lägga en död hand över bostadspolitiken i Stockholm. Bostadsfrågan blev aldrig en valfråga tack vare föreningen som därmed bidrog till den rödgröna valförlusten.B Björn Alfredsson utredare och frilansskribent

NYTT KÖK HELT ENKELT!

Måttbeställda köksluckor, insatshurtsar, bänkskivor, hyllor m. m. Montage ingår. Leveranser över hela landet. Beställ kostnadsfri info. H s ela Box 80, 516 21 Dalsjöfors • Tel 033-27 17 00 Fax 033-27 17 05 • E-post: [email protected] • www.libluck.se

34

Bofast 7/2009

”Våra förslag har ett brett medlemsstöd” anders f johansson

Hyresgästföreningen har använt uteslutning och suspensionshot som problemlösningsmetod. Därtill har föreningen gjort misslyckade förhandlingar, brutit mot sina egna stadgar och bidragit till den rödgröna valförlusten i Stockholm. Det hävdar Björn Alfredsson som skrivit boken Folkrörelse i fritt fall.

Barbro Engman:

stan tomm da ar; måt rdmåt pas tan- t/ sad e

har ett mycket brett medlemsstöd vilket slagits fast av förbundsstämman ett antal gånger. Vi har därefter på samma sätt arbetat för att få fram ett alternativ till den utredning som Mikaël Koch presenterade och som vi ansåg skulle vara förödande för hyresrätten Sabos Kurt Eliasson och Hyresgästföreningens Barbro Engman presenterade ett gemensamt förslag till nytt hyressystem i våras. och hyresgästerna. Även b jörn alfredsson har r ät t, det är en det gemensamma förslag som vi tog fram ovanlig åtgärd att utesluta en medlem. Det tillsammans med Sabo har ett mycket stort förekommer nästan aldrig och i de ytterligt stöd i Hyresgästföreningen. få fall där en medlem uteslutits har det skett hyresgästföreningens uppgift är för först efter många och ingående överväövrigt inte att agera vallokomotiv till något ganden. Under hela hyresgästföreningens existens har det bara skett vid några enstaka politiskt parti eller någon enskild partiföreträdare. Hyresgästföreningens uppgift tillfällen. är att tillvarata hyresgästernas intressen. Det hyrestak som Alfredsson beskriver som kronjuvelen i det svenska förhandlings- Vi har varken ägnat oss åt eller haft någon anledning att ägna oss åt någon ”veritabel systemet har med tiden blivit en juvel utan kampanj” mot vare krona. Till skillnad från Alfredsson har sig Annika Billström, Hyresgästföreningen sedan länge insett att kooperativ hyresrätt vi lever i en föränderlig tid och måste agera eller stiftelser. därefter. Att sitta på läktaren och säga nej gagnar varken hyresgästerna eller hyresrätten. Vi har i stället valt att arbeta aktivt för att kunna tillvarata medlemmarnas intresse. Vi tog exempelvis initiativ till den så kallade Barbro Engman trepartsöverenskommelsen mellan hyresordförande i Hyresgästföreningen gästerna, Sabo och fastighetsägarna. Den

”Den som störs av röken får finna sig i denna olägenhet”

Riksdagsmannen Gunnar Sandberg vill att bostadsministern förbjuder störande rökning.

WEBB-FRÅGAN BÖR BOSTADSBOLAGEN SYSTEMATISERA SINA HYROR?

ja

60%

nej

20%

vet ej 20%

De flesta webbröstare tycker att det är bra med hyressättning utifrån standard, läge med mera (se även sidorna 8–14). Gå gärna in och rösta på nästa webbfråga: Är relining/rörinfodring ett bra alternativ till traditionella stambyten? www.bofast.net

”Regionala allmännyttiga bostadsföretag kan vara ett sätt att möta efterfrågan på bostäder”

S-kongressen vill att bolagen ska få verka över kommungränserna.

Kunskap, erfarenhet och trygghet På www.konsultgruppen.nu hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt.

Björn Alfredsson utredare och frilansskribent



Bofast 7/2009

35

www.agitator.se

debatt D ebattera i B ofast Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • Redaktör: Christian Lacotte tel 08-441 53 73, e-post: [email protected]

Vad hände med min motion? På Sabos kongress i juni motionerade Växjöhems ordförande Sven-Åke Fröderberg om möjlighet för bostadsbolagen att avsätta medel i avdragsgilla underhållsfonder. Men vad har hänt, frågar nu motionären. vi hade en minnesvärd Sabo-kongress i Luleå när sommaren var i antågande. Luleå välkomnade på ett fantastiskt sätt. Sabo-kongressen var också minnesvärd eftersom den gick i Bostads-Sveriges anda där allmännyttans betydelse blev fokuserad på ett handlingsinriktat sätt. Till kongressen hade lämnats in hela två motioner där jag hade dristat mig att författa den ena. Skrivandet kom till ur den krassa verkligheten för många av våra bostadsföretag där miljonprogrammets långsiktiga underhåll nu på allvar gör sig påmint. mitt försl ag var at t sabo skulle verka för ett långsiktigt finansiellt system där målet är att klara det långsiktiga underhållet. Jag kunde till min glädje konstatera att Sabos styrelse hade samma uppfattning om bostadsbolagens verklighet och motionen vann kongressens gillande. Nu är vi i hyresförhandlingstid i större delen av bolagen. Vi konstaterar att reparationsbudgeten ökar, vare sig vi vill det eller inte, eftersom vi inte kan öka underhållsbudgeten i den takt vi skulle behöva. Spontana hyreshöjningar är ingen lösning på problemet och dessutom är det ingen

möjlighet. Hyresgästerna skall också kunna betala! Vi behöver långsiktigheten. naturligtvis den berättigade frågan varför hyrorna nu ska höjas för att täcka det långsiktiga underhållet. Kände ni inte till att detta behov skulle komma! Så skälet till att jag nu återkommer till den motion som togs emot välvilligt och insikts-

hyresgästerna ställer

fullt på SABO-kongressen är att jag undrar vad som har hänt sedan vi sågs i Luleå.

Hyr tvättutrustningen.

Sven-Åke Fröderberg (c) styrelseordförande Växjöhem

Kurt Eliasson: Ett förslag kommer nästa år i uppdrag att arbeta för att hyresvärdar får möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar till fond för framtida underhåll. Vi har valt att arbeta med denna fråga

ankrat och tydligt förslag om balanserade villkor mellan upplåtelseformerna. Möjligheten till skattefria underhållsfonderingar kommer att vara en viktig del av detta. Förslaget beräknas bli klart i början av nästa år. I oktober träffade vi riksdaMöjligheten till skattefria underhållsgens civilutskott och vi fick då möjlighet att redovisa fakta fonderingar blir en viktig del och argument i frågan för våra politiska beslutsfattare. Vi kommer att gå vidare med den diskussionen. inom ramen för trepartsamarbetet. Ett enat att få till stånd ändringar i skattelagstiftagerande från hyresbostadssektorn är en ningen är ingen enkel uppgift. Det handlar grundläggande förutsättning för att över om en process som kräver uppslutning från huvud taget få upp denna fråga på den polibranschen, en väl utvecklad argumentation tiska agendan. och en bred politisk förankring. Det brukar I trepartssamarbetet arbetar vi nu intenta tid. Men vi är i alla fall på banan nu. sivt med att ta fram ett gemensamt, väl förkongressen gav st yrelsen

Samtidigt bedriver vi ett arbete för att förbättra förutsättningarna för upprustning av rekordårens bostäder. I den nya rapporten Hem för miljoner diskuteras bland annat hur kostnaderna kan sänkas, liksom behovet av statligt stöd till samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder. Detta är också av största vikt för att företagen ska kunna klara det långsiktiga underhållet.

Vi hjälper er att lägga upp en förmånlig hyresfinansiering! Genom att vi har marknadens bästa och bredaste sortiment av professionell tvättutrustning kan vi erbjuda våra kunder flexibla och ekonomiska lösningar. Och vill ni inte köpa tvättutrustningen, så kan ni hyra den! En hyresfinansiering genom oss är ett mycket klokt val. Tecknar du ett hyresavtal med oss, kan du få ett komplett Textilvårdsrum™ utan några investeringar. Så istället för att binda upp ert kapital i en investering, betalar ni bara en fast månadshyra – och får samtidigt full kontroll på era kostnader. Låter det intressant? Kontakta vår försäljning på tel. 0372 - 665 00, så hjälper dom er till en riktigt bra hyreslösning! Vi vill inget hellre än att ni ska känna er ”ombrydda” hos oss. För nöjda och trygga kunder är det bästa vi vet.

Kurt Eliasson vd Sabo

www.electrolux.se/laundrysystems 36

Bofast 7/2009



Bofast 7/2009

37

debatt D ebattera i B ofast Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • Redaktör: Christian Lacotte tel 08-441 53 73, e-post: [email protected]

”Gatukonst uppmanar oss att dela det offentliga rummet”

13 torn, 46 salonger och 182 rum.

ulrika majstrovic hansén

Gatukonsten uppmanar andra att dela det offentliga rummet och göra det till en allmänning – ägd av ingen, delad och förvaltad av alla. Det skriver Titti Olsson, journalist vid Movium, centrum för stadens utemiljö, vid Sveriges lantbruksuniversitet. Uppfattningen om gatukonst grundar sig ofta på förutfattade meningar och okunskap. Gatukonst är mer än graffiti – eller klotter, som en del säger. Den är heller ingen tillfällig trend utan här för att stanna. Att tro någonting annat är att sticka huvudet i sanden. Nyligen har Oslo och Helsingfors slopat sitt krav på nolltolerans för att följa Malmös strategi: att lära sig mer för att förstå bättre. Gatukonsten har funnits i Sverige sedan 1980-talet och tar sig allt fler uttryck. Gatukonst kan vara en röd stuga med vita knutar på en kulle, som i Traffic Island, av gatukonstnärerna Akay och Klisterpeter, mitt i bruset vid en motorväg i Stockholm. Bakom ett sådant projekt ligger – som i allt skapande – intellektuellt formade koncept. handling som uppmanar någon annan att svara, ett sätt att bjuda in andra i det offentliga rummet. Det handlar om att ta plats – men inte från någon annan. Inte som i exempelvis företeelsen gated communities, där människor

gatukonsten är en

gör en plats privat och utestänger alla andra. Gatukonsten uppmanar tvärtom andra att dela det offentliga rummet, att vara med och göra det till en allmänning, ägd av ingen, delad och förvaltad av alla. staden består av rum. Inget rum blir ett hem förrän man har präglat det själv. När en plats känns som hemma betyder det att man utvecklat en relation till den: staden har blivit en del av ens egen identitet. Att få invånare att känna så måste vara målet för alla stadsplanerare. Vi vill vara i staden, om och om igen, för att uppleva och överraskas. Staden ska utmana vår nyfikenhet. Där har gatukonsten definitivt någonting värdefullt att bidra med.

Ja, men är det mysigt?

Titti Olsson Journalist vid Movium Sveriges lantbruksuniversitet

”Fasaderna fortsätter att mögla och strukturerna att vara ålderdomliga, logistiken haltar och byggkostnaderna skenar” Med intelligent teknologi säkerställer vi energieffektivitet och komfort, i vilken byggnad som helst. Feministiskt Initiativs Gudrun Schyman och Hyresgästföreningens Barbro Engman vill att ”de sega gubbarna” i byggbranschen skärper sig.

Moderna byggnader ställer en mängd olika krav på funktioner. Teknologin ska klara de mest krävande behoven för komfort och energieffektivitet med minimal miljöpåverkan. Med innovativa lösningar, säkerställer vi att alla typer av byggnader fungerar effektivt och säkert, till minsta möjliga energianvändning och miljöpåverkan. Vi levererar komfort till människor, vart än de bor och jobbar. www.siemens.se/sbt

Answers for infrastructure. 38

Bofast 7/2009



Bofast 7/2009

39

stolta

hus

Mikael Jansson på Lessebohus är, efter konsultation med företagets lägenhetsförmedlare, stoltast över sina arbetarbostäder.

Vilket hus är du mest stolt över?

jag vet ingenting om lessebo när jag svänger av E4 vid Ljungby för att köra de nio milen rakt österut. Jo förresten, någonting vet jag. Jag känner till att det i denna gamla bruksort mellan Växjö och Emmaboda tillverkas finpapper. Och jag vet att Lessebohus nya vd heter Mikael Jansson. Han har varit en kort tid på det lilla bostadsföretaget och har därför konsulterat en av bolagets trotjänare, Britt Edberg, för att välja sitt ”stolta hus”. – HSB har byggt nya hus åt oss, men de är inte unika för orten, säger han. – Men de gamla arbetarbostäderna är däremot något speciellt för Lessebo. Det är enfamiljshus, treor och fyror med 70-tals-inredning, normal standard, fortsätter han. arbetarbostäderna är faluröda trähus med vita

knutar. Något mer svenskt kan man knappast tänka sig. På gräsplanen utanför husen står midsommarstången kvar, gjord av papper från Lessebo handpappersbruk. Enorma lövträd skapar rum och ramar in. Utanför ett av husen spelar två barn fotboll. När de märker att jag fotograferar dem försvinner de snabbt bakom den vita husknuten för att efter en

40

Bofast 7/2009

stund komma tillbaka med fem av sina syskon. Ett fönster i övervåningen slås upp och ut tittar två äldre bröder. Familjen Bero kom hit till hjärtat av den Mobergska utvandrarbygden från Irak för snart två år sedan. För mer än hundra år sedan drömde många människor i dessa trakter om ett bättre liv i Amerika och utvandrade i stora skaror. I dag kan Lessebo stolt betala tillbaka genom att erbjuda invandrare ett boende här i denna småländska idyll.

s to lta

h u s

T homas Wågström Fotografen Thomas Wågström har gjort nedslag runt om i landet för att höra vilka hus bostadsbolagen är mest stolta över.

när jag lämnar lessebo och färdas genom glasriket norröver in i möbelriket och ser de många stengärdsgårdarna, som för övrigt sägs innehålla mer sten än Egyptens pyramider, så slås jag av hur märkligt det är att det ur detta grova och steniga landskap, dessa en gång i tiden så hopplösa levnadsförutsättningar, har uppstått en brukskultur där det i dag skapas världsberömd glaskonst, innovativ och vacker möbeldesign och handgjort exklusivt papper. Kanske har det eviga kriget mot stenbumlingarna skapat ett hopp hos traktens människor om att allting är möjligt. Det gick trots allt att göra jorden brukbar. n

Henrik Bromfält



Bofast 7/2009

41

på nya jobb

på nya jobb

HALLBO I HALLSBERG SÖKER NY Direktör

UTREDARE KAN FÖRBÄTTRA FJÄRRVÄRMEKONKURRENS

EKONOMICHEF BLIR NY VD FÖR FAXEHOLMEN

Hallsbergs kommunala bostadsstiftelse, Hallbo, söker ny vd sedan den nuvarande vd:n Anne-Lie Carlos Jeansson har aviserat sin avgång. Detta efter att hon tackat ja till tjänsten som ny central chef för Swedbank i Örebro. I skrivande stund är ingen ny vd för stiftelsen utsedd.

Peter Nygårds har av regeringen utsetts att utreda tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. I dag drivs svenska fjärrvärmenät som lokala monopol och det är enbart den leverantör som äger fjärrvärmenätet som har möjlighet att distribuerar värme till kunder anslutna till nätet. Peter Nygårds ska analysera möjligheten att lagstadga om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten, likt el- och gasnäten. Om en sådan lag införs kan kunderna själva välja leverantör, vilket skulle ge en större konkurrens. Peter Nygårds är ansvarig för samhällskontakter vid Swedbank och har varit ordförande i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins projekt Vägval Energi som slutfördes i september.

Petri Berg tillträder som ny vd för kommunägda Faxeholmen i Söderhamn vid årsskiftet. Han är sedan tre år tillbaka anställd i bolaget som ekonomichef. Nuvarande vd Curt Arsander kommer att gå i pension, men stannar kvar i företaget till slutet av februari.

TILLFÖRORDNAD VD FÅR FORTSATT FÖRTROENDE Björn Wennerström är från och med september i år vd för kommunägda Årjängs Bostads AB i Värmland. Han har varit tillförordnad vd sedan i mars då förre vd:n i bostadsbolaget, Thore Berglund, gick vidare till annan tjänst inom kommunen. Björn Wennerström var tidigare vd i likaledes värmländska Sunne Bostads AB.

Berätta om ditt nya jobb för andra! Skicka gärna text och bild till [email protected].

uppsalahem

informera oss om era personalnyheter! Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • e-post: [email protected]

– I bägge företagen försöker vi hitta synergieffekter, att arbeta lite smartare. Jag tror till exempel att vi måste hitta klokare sätt att använda lokalerna på. Exempelvis att de boende i ett bostadsområde kan använda sig av skolan som kvarterslokal, säger hon. många lok aler , bl and annat just kvarterslokaler, står tomma stor del av tiden, berättar Åsa Hedenberg. De värms upp under vinterhalvåret, för att bara användas några timmar i månaden. Det vill hon ändra på. – Vi måste se till att samverka på ett bättre sätt och Huge har en stor fördel som har så många olika slags verksamheter. Huge Fastigheter har 550 000 kvadratmeter kommersiella lokaler och cirka 30 procent högre omsättning än Uppsalahem. Däremot har man färre bostäder, 9 000 lägenheter jämfört med Uppsalabolagets 14 000.

ISOLERINGSJÄTTE FÅR NY NORDISK MARKNADSCHEF Den första januari 2010 blir Maria Mehner chef för marknadsföringen på isoleringsföretaget Paroc Byggisolering Skandinavien. Hon kommer närmast från Vara konserthus där hon varit marknadschef och tar över tjänsten på Paroc efter Mats Wiktorsson. Han blir i stället chef för den internationella marknadskommunikationen på företaget.

Step 60 Silent ®

hängiven ambassadör för hyresrätten som upplåtelseform, som hon tycker behöver marknadsföras bättre. Det är något hon arbetat mycket med på Uppsalahem. – Och det tänker jag fortsätta med. Det handlar mycket om att lyssna på hyresgästerna, vad de vill ha. Jag tycker över huvud taget att vi måste bli mer serviceinriktade inom bo-

åsa hedenberg är en

”Vi behöver lyssna mer på hyresgästerna, vad de vill ha” stadsbranschen, men även tala om vad man faktiskt får och betalar för, säger hon. Som exempel nämner hon att svenska hyresrätter har mycket fast inredning jämfört med lägenheter i övriga Europa. – Vi har inte marknadsfört det speciellt mycket. Vi behöver tydliggöra vårt erbjudande, säger Åsa Hedenberg. Hon talar också om möjligheten att hyra ut på olika sätt, att till exempel erbjuda olika servicenivåer som kostar olika mycket.

Kraftigt och ljudreducerande elslutbleck Det unika i STEP 60 Silent är två patenterade tekniska lösningar som både fastighetsägaren och de boende drar nytta av. Listtryckstekniken ser till att dörren alltid kan öppnas utan att fastna och Silent-tekniken får dörren att öppna lätt och nästan helt utan ljud.

Uppsalahems vd, Åsa Hedenberg, som nu blir vd för Huge Fastigheter.

Att få jobba med många olika verksamheter i Huge Fastigheter var det som fick Åsa Hedenberg att lämna vd-posten på Uppsalahem efter drygt åtta år. Och så får hon ju lite närmare hem.

Vid stängning ser Silent-tekniken till så att dörren går säkrare i lås och detta sker nästan helt ljudlöst. •Öppnar trots tryck från tätningslister •Säker •Tyst •Brandgodkänd A60/E60/EI60

Stendal El. AB

42

Bofast 7/2009

Signalistgatan 17

723 21 Västerås

Tel. 021-189750

Fax 021-130169

www.steab.se

åsa hedenberg , vd och koncernchef i kommunägda Uppsalahem, lämnar bolaget i april nästa år för att bli vd för Huge Fastigheter i Huddinge. – Det som lockade mig var att jag får jobba med många olika verksamheter. Huge har ju både bostäder, skolor, fritidsanläggningar och flera köpcentrum där Huddinge centrum är det största. Förutom alla bostäder är det en spännande blandning av både kommunala och kommersiella lokaler, säger Åsa Hedenberg. Att ta steget från Uppsalahem till Huge Fastigheter tycks inte ha varit svårt eftersom Åsa Hedenberg anser att de bägge företagen har likartade arbetssätt.

jämfört med bostadsr ät ten tycker Åsa Hedenberg att hyresrätten är överlägsen, kanske särskilt för unga vuxna, ensamstående eller äldre. – Hyresrätten är framför allt ett bekvämare boende. Den är flexibel, har tre månaders uppsägning och man binder inget kapital, tar ingen ekonomisk risk. Vi tycker oss se en trend mot att människor vill hyra i stället för att äga, eftersom det är så positivt att ha den här flexibiliteten. I vår går nuvarande vd:n i Huge Fastigheter, Uno Eriksson, i pension och Åsa Hedenberg tar hans plats. Då kommer resan till jobbet gå söderut i stället för norrut, från hemmet i Sollentuna. – Ja, det blir närmare hem. Det ligger till och med på samma pendeltågslinje, säger Åsa Hedenberg. Den lediga tiden på hemmaplan ägnar hon helst åt att umgås med familjen. Bland annat engagerar hon sig i yngste sonens orientering. Men hon deltar inte själv. – När han är ute och kutar tar jag långa sköna skogspromenader. Annars spelar jag gärna golf eller plockar svamp med min make.

[email protected]



Bofast 7/2009

43

M OT

M Ö R K R E T S

K R A F T E R

Övre bilden till vänster: Ljusformgivarna samlade. Från vänster, nedre raden: Stefan Hofman, Tyskland, Katie Davies, Storbritannien, Andreas Milsta, Sverige. Mellanraden: Kapil Surlakar, Indien, Glenn Shrum, USA, Jean Sundin, USA och Giovanni Traverso, Italien. Foto alla bilder: Robert Persson

Stad i ljus

I Alingsås förbannas inte mörkret. Där tänds ljus. För tionde året i rad.

Skatearenan

Hjärtas park

D

enna höst är det formgivare från Indien, Italien, Storbritannien, Tyskland och USA som sprider sitt ljus. Tillsammans med ett sextiotal studenter från olika delar av världen och gymnasieelever från trakten har de belyst en skatearena, en bank, en kyrkogård, en minneslund och två parker. ”Höstmörka och vardagliga utomhusmiljöer förvandlas till spännande ljuskonstverk som förmedlar stämning och berättelser. Regnpiskade och anonyma fasader blir varma och färgsprakande, skogssjöar blir futuristiska landningsbanor och i oaser av ljus uppstår nya och inbjudande mötesplatser i staden” som arrangörerna själva beskriver det. brukar besöka evenemanget, som uppges vara det största i sitt slag i den kyliga delen av Europa. I första hand är det kommunen och en internationell ljusarkitekturorganisation som står bakom ljussättningarna. Bland sponsorerna finns bland andra kommunens energibolag och bostadsbolag, Alingsåshem. n

närmare 60 000 personer

Stadskyrkogården

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energioch ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden. www . h f o n s t r e t . s e

44

Bofast 7/2009

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Sparbanksgården

Hur står det till med de gamla garageportarna? Hur är konditionen - är det dags att modernisera? Störst i Sverige på garageportar och portöppnare. För information om närmaste GaragePortExpert, se vår hemsida eller ring 0248 - 306 45.

w w w. g a r a g e p o r t e x p e r t e n . s e



Bofast 7/2009

45

bofasts bostadskryss

CHANS TILL 50 000 KRONOR I MÅNADEN I 25 ÅR!

fem krysslösare får tre trisslot ter var

Så här får du ett säkrare och energisnålare kök! Varje år inträffar ett stort antal bränder på grund av kvarglömda plattor/kokzoner på spisen. För att undvika detta har Cylinda Keramikspis SPB 64/74 TK, “Säkerhetsspisen” timerstyrda kokzoner för högsta säkerhet. Vår nya Cylinda Kyl/Frys KF 5185 N har en mycket effektiv No Frost-funktion som gör att frysdelen inte isar igen. Nedisade frysar höjer energiförbrukningen avsevärt, helt i onödan.

LÖS KORSORDET OCH VINN TRISSLOTTER! När du löst korsordet – skicka ditt namn, din adress och meningarna i de färgade fälten till

Energisnålt och säkert

Bofast Box 474 101 29 STOCKHOLM Märk kuvertet ”korsord”. Du kan även e-posta till [email protected]

SäKerheTSSPiS

No FroST Kyl/FryS

Timerstyrda kokzoner för högsta säkerhet Barnspärr på hällen Förvaringsfals i nedre luckan Ugnen rymmer hela 55 liter Finns i bredderna 60 och 70 cm

Energiklass A Enkel och driftsäker No Frost-teknik = självavfrostande Metallhandtag Dynamisk kylning i kyldelen Belysning

SPiS SPB 64/74 TK

Kyl/FryS KF 5185N

Fem av dem som skickat in rätt lösningar vinner tre trisslotter var. Senast den 30 november vill vi ha ditt svar. Rätt svar i förra korsordet återfinns på sidan 50 …och vinnarna blev Inger Brus, Hudiksvall Else-Britt Carlsson, Flen Thommy Johansson, Falun Liss-Yngve Johansson, Fristad och Magnus Granstrand, Kungsbacka



Bofast 7/2009

47

NR 7 • 2009

SABONYTT SABOnytt ingår som en självständig del i tidningen Bofast och innehåller information och nyheter från SABOs kansli. Redaktör Nina Rådström-Oldertz, SABO, Box 474, 101 29 Stockholm, 08-406 55 72, [email protected]

BRA START MED SABO TRAINEE Står ditt företag inför en generationsväxling och är i behov av nya, unga och välutbildade medarbetare? Då är SABO Trainee en bra start. Under ett år knyts en trainee till företaget och arbete på företaget varvas med ett utbildningsprogram gemensamt för traineerna på andra SABO-företag. Utbildningsprogrammet utarbetas tillsammans med de företag som anställer traineer. Programmet vänder sig till nyutexaminerade akademiker eller KY/YH-utbildade som genom utbildningsprogrammets olika block snabbt kommer in i bostadsbranschen. De får också Gör som Svenska Bostäder, Bostadsbolaget, FaBo, Växjöhem med flera: - Hjälp era hyresgäster att sänka energianvändningen med hjälp av Manodo SBox. Läs mer på www.manodo.se

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller

48

Kåbe Original

Effektiva halkskyddslister av pressat stål eller gummi

Svensk originalprodukt i mer än 60 år

Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. En bra hjälp speciellt vintertid då människor som går in i en byggnad är mer medvetna om väderleken och redan här kan börja stampa av sig smutsen. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

Bofast 7/2009

...vi har lösningarna! Kåbe-Mattan AB, Sågverksv. 10A, 716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50, Fax. 0585-255 59 [email protected], www.kabe-mattan.se

under sitt år som trainee bred erfarenhet av hur det egna företaget fungerar. SABOs traineeprogram genomförs just nu för fjärde gången och hittills har 34 unga deltagit. De allra flesta har fått fast anställning i sitt företag efter traineetidens slut. Både stora och små företag runt om i landet har varit med i programmet. Ett femte program planeras med start hösten 2010 och rekrytering sker under våren 2010. Det är alltså hög tid att fundera över om ditt företag vill vara med i nästa omgång av SABO Trainee. Information Hanna Larsson, 08-406 56 15, [email protected]

Förtroendemannakonferens 2009 2–3 december i Stockholm Bovärdsutbildning – Affärsmannaskap 2–3 december i Stockholm Juridik och praktik i störningsärenden 3 december i Stockholm/SABO LOU för bostadsföretag 8 december i Stockholm/SABO Flygande start på jobbet 9–10 december i Stockholm Hyresjuridik II 14–15 december i Stockholm

2010 Avflyttningsbesiktning – grundkurs 13–14 januari i Stockholm Utvecklingsprogram för VD i SABO-företag 14–15 januari + 18–19 mars Förvaltningsträffar 2010 19–20 januari i Göteborg 2–3 februari i Umeå 16–17 februari i Malmö 9–10 mars i Stockholm Miljökommunikation (3 träffar) 20–21 januari, 8–9 mars och 28–29 april Leverantörsbedömning 27 januari i Stockholm

TRÄFF OM ERSÄTTNING FÖR SKADOR VÅLLADE AV HYRESGÄSTER SABOs medlemsföretag handlägger åtskilliga ärenden mot hyresgäster och försäkringsbolag där företagen kräver ersättning för skador vållade av hyresgästerna. Under de senaste åren har attityderna från hyresgästerna och framför allt från de stora försäkringsbolagen förändrats. Försäkringsbolagen och hyresgästerna ställer stora krav på företagen för att visa vållande och man ifrågasätter skäligheten av konsultkostnader, åldersavdrag och dylikt. I vissa fall har det gått så långt som till domstol. Välkommen till en kostnadsfri träff den 28 januari 2010. Där informerar SABOs jurister om läget och du får möjlighet till erfarenhetsutbyte och diskutera hur bostadsföretagen bättre kan komma till tals med försäkringsbolag och hyresgäster. Information Bo Lundborg, 08-406 55 03, [email protected] och Carina Knapp-Svedberger 08-406 56 25, [email protected]

FÖRTROENDEMANNAKONFERENS 2–3 DECEMBER I STOCKHOLM Bygga nytt idag – möjligt eller omöjligt? Idag står många kommuner inför en tuff bostadsutmaning. Det finns stor efterfrågan på bostäder, gärna ”billiga” och tillgängliga för att passa såväl unga som de något äldre. Många kommunledningar diskuterar därför nyproduktion av bland annat hyresrätter. Samtidigt har förutsättningarna för att bygga nytt förändrats rejält de senaste åren. Byggkostnadsutvecklingen, finanskrisen och lågkonjunkturen påverkar också möjligheterna att bygga nytt. Så hur får vi då igång nyproduktionen? Välkommen till en fullmatad förtroendemannakonferens som sätter den aktuella frågan om nyproduktion i fokus.

A K T U E L L I N F O R M AT I O N F R Å N S A B O

Når ni era miljömål?

dag för SABO dag sprider kunskap

Att planera och bygga egen vindkraft 11 februari i Stockholm Miljörevision 16–17 februari i Stockholm

Trycksaker från SABO Energitjuvar – en praktisk vägledning om energibesparing 10 Denna skrift fokuserar på hur man minskar energianvändningen i de många installationer och tekniska Energi tjuvar lösningar som redan finns i fastigheterna. som

tips

spara

r en

erg

En prakt

i

isk vägle

dning om 

energibesp

–  

aring



 





Individuell mätning och debitering i flerbostadshus I denna rapport beskrivs en kravspecifikation för individuell mätning och debitering, vilken kan användas som underlag till ett förfrågningsunderlag.

Information Gunilla Wikman Arnberg, 08-406 55 70, [email protected]

MARIA GABRIELSSON OCH CHARLOTTA LUNDSTRÖM – NYA ANSIKTEN PÅ SABO Maria Gabrielsson (t v) började på SABOs enhet för Ekonomi och Finans den 1 september. Hon kommer att ge SABO-företagen stöd och råd när det gäller exempelvis upphandling av lån och räntor, finanspolicies eller ränteprognoser i samband med hyreskalkyl och budgetarbete. Maria kommer senast från Stockholmshem där hon arbetade som finanschef i nästan 13 år. Charlotta Lundström (t h) tillträdde en ny tjänst som pressansvarig på SABO den 26 oktober. Hon kommer närmast från jobbet som redaktionschef för tidningarna Lag & Avtal och Arbetarskydd. Charlotta har tidigare även varit redaktionschef på Bofast. Ny medarbetare är även Mari-Ann Lindborg som anställts som löne- och ekonomiassistent.

”Min förhoppning är att frågan om upprustningen av rekordårens bostäder ska lyftas så att fler blir engagerade och ser de problem som bostadsföretagen, både allmännyttan och de privata, står inför” SABOs VD Kurt Eliasson bloggar på www.sabo.se



Bofast 7/2009

49

ENE GEO R

GI?

Stabilt. Lönsamt. Driftsäkert. Långsiktigt. Miljövänligt.

LÖSNING TILL KORSORDET I BOFAST 6/2009 Lösningsfraserna i de färgade rutorna är ”Med uppbyggande lyft” och ”Öppnar postalt”. Den undre bilden visar en nybyggnation på Norra Bantorget i Stockholm med Familjebostäder som byggherre. Huset blev inflyttningsklart förra året.

Geoenergi BRF Mandolinen har satsat 2,4 milj. kronor på sin geoenergianläggning. Dritftskostnaden sjönk till hälften och återbetalningstiden beräknas bli ca 8 år.

Det finns fler exempel på vad som är möjligt att spara med en korrekt dimensionerad geoenergianläggning. Och då har vi inte nämnt något om driftsäkerheten. Och inte heller något om de stora vinsterna för miljön när utsläppen minskar radikalt.

Så ... hur mycket vill du spara? För närmare information kontakta din lokala Geotecentreprenör eller hör av dig till vårt branschkontor.

Lösning korsord nr 6/09

www.wisyprojekt.se Tel 010-451 49 00

50

Bofast 7/2009



Bofast 7/2009

51

Avsändare: Titeldata AB 112 86 Stockholm

.s us

e

www.apt

ed vår ny m a t cke rk ä l m

mbol. lssy hå

mbol. lssy hå

med vår nyc rkta ke l mä

a produkte y n rä a r All

www.aptus.se

.s s u www.apt

e

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan).

POSTTIDNING B

a produkte a ny rä All r

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

PORTTELEFON MED LÄSARE OCH DISPLAY_RINGA 1707



Bofast 7/2009

53