aktuellt från Stadsbyggnadskontoret Nr 1-2016
Helsingkrona nation Stadsbyggnadspriset 2015
kontext nr 1-2016 1
S på rväg • u t byg g n a d s st rat eg i • R eg i o n a lt sa m a r b e t e • n ya b o stä d e r
innehåll 1–15 nyheter
3
Spår ger struktur
4
Bostadsbyggandet
7
6500 mätpunkter
8
ledaren Marcus Horning, stadsbyggnadsdirektör
växa genom förtätning 10 nyheter
11
veberöds kulturmiljö
12
Regionalt samarbete
13
Galten tar form
14
Första Sabo-husen
15
projektkavalkad
16
Välkommen till Kontext Det är fantastiskt inspirerande att börja arbeta i en kommun som Lund. Det händer otroligt mycket, mer är på gång och anledningarna till detta är flera. En viktig faktor är kommunens tidigare arbete med långsiktiga strategier. Att inte fastna i här och nu är avgörande för en stads utveckling. Spårvägssatsningen som nu börjar bära frukt är ett bra exempel. Intressenter utmed stråket från Lund C till Science Village of Scandinavia mellan ESS och Max IV, tar nu fart med sina planer. Trycket är högre än på länge att vara med och utveckla Lunds kommun. Att utveckla staden utmed starka kollektivtrafikstråk som skapar riktning och kontinuitet är både hållbart och smart. Lunds kommun satsar på att växa vid kollektivtrafiksnoder där blandstaden växer fram. Det ger en enkel och bra vardag för boende och verksamma. Om ett par år har vi en ny station i sydvästra Lund, förhoppning är att den ska bli ett nav i en framtida hållbar och dynamisk stadsdel. Jag får ofta frågan om jag nu ska flytta till Lund. Blir lika förvånad varje gång, ur mitt perspektiv bor vi alla i Öresundsregionen. Vi berikar och tar del av alla de kvaliteter en sammanlänkad flerkärnig region kan erbjuda och som vi arbetat hårt och länge för att förstärka. Vi tar del av en gemensam bostads- och arbetsmarknad, nyttjar kultur och natur i öst och väst, cyklar på Romele- eller Söderåsen, eller vandrar vid Haväng. Om vi för en stund tänker bort våra administrativa gränser, har vi mycket att vinna på att förstärka platsernas olika kvaliteter, så att Öresundsregionen som helhet utvecklas och blir än mer integrerad.
Välkommen att ta del av ett axplock av pågående projekt och planer!
kontext 1–16 Nyheter och information från Lunds kommun, Stadsbyggnadskontoret. Nr 1 maj 2016 Utgiven v 21 Adress Stadsbyggnadskontoret, Box 41, 221 00 Lund. E-post
[email protected] Redaktör Petra Kling Gutenwik, tel 046-359 47 48,
[email protected] Redaktionsgrupp Jonas Andreasson, Inga Hallén, Cecilia Hansson, Ole Kasimir, Malin Sjögren, Emma Wolf, Katarina Öberg Magnusson Grafisk form Art Industry layout Emma Wolf Omslagsbild Kasper Dudzik Upplaga 2000 ex Tryck Exakta www.lund.se/kontext för fler exemplar av tidningen eller för prenumeration.
2 kontext nr 1-2016
Stort och smått från stadsbyggnadskontoret
Lunds stadsbyggnadspris 2015 på omslaget Lunds stadsbyggnadspris instiftades 1990 som en gåva till Lund med syfte att premiera arkitekter, som på ett förtjänstfullt sätt har bidragit till stadsbildens utveckling. 2015 gick priset till arkitekten Mattias Hedberg Ek för gestaltningen av Helsingkrona nations nya studentbostadshus. Med sina 13 våningar har huset blivit ett nytt landmärke i Lund. Överst i huset, precis 100 meter över havet, finns en gemensam festvåning med fantastisk utsikt över Lund, Malmö och Öresund. I bottenvåningen ryms, utöver bostäder, ett studierum och en salladsbar.
foto: Kasper Dudzik
Utdrag ur juryns motivering: »Byggnaden håller mycket hög arkitektonisk kvalitet såväl i sin helhet som i omsorgsfullt utformade detaljer. Den resliga gestalten landar på ett självklart sätt i campusområdets unika miljö. Veckade metallfasader i flera nyanser ger ett intressant skuggspel och byggnaden är förebildlig som exempel på lyckad förtätning av staden. Arkitekten har antagit utmaningen om att på ett professionellt och lyhört sätt utveckla studentbostadskonceptet med ett slutresultat som tilltalar såväl boende som betraktare.«
Uppdaterat Skyltprogram
Bygglov Nu finns det ett nytt, uppdaterat skyltprogram som kan hjälpa den som söker bygglov för en ny skylt. Om
sökanden har utformat sin skylt enligt programmet ska det inte behöva bli några överraskningar i processen och man får sitt bygglov snabbare. I programmet finns bland annat riktlinjer för hur en skylt bör utformas och hur den bör placeras för att passa in i sin miljö. Att skyltarna är fina och tydliga och är placerade på ett bra sätt ger lundaborna en attraktiv och tillgänglig stadsmiljö.
foto: David Lebech
Dalby kungsgård som besöksmål Kulturmiljö Dalby kungsgård och kyrka är en unik kulturmiljö. Lunds kommun har därför inlett en dialog med Statens fastighetsverk kring hur man kan utveckla platsen till ett nationellt och internationellt besöksmål och till en lokal kulturell mötesplats. Den historiskt sett storslagna kyrkan förmodas vara grundlagd på uppdrag av kung Sven Estridsen runt år 1060. På platsen byggdes även en kungsgård med europeiska förebilder.
Indelning av byarna Uppdatering Nu är det dags att förnya områdesindelningarna i byarna. Under 2016 kommer därför arbetet igång med att se över den beslutade områdesindelningen från 1977. Såväl namn som utbredning av områdena ses över. Sedan tidigare finns en ny områdesindelning för Lunds stad.
kontext nr 1-2016 3
»För stadsplanerarna på stadsbyggnadskontoret är spårvägen så mycket annat än vagnar och räls.« 4 kontext nr 1-2016
Illustration: Olof Eriksson
Illustration: Olof Eriksson
spår ger Struktur Långsiktigheten i en spårväg förändrar staden. Nu håller många av visionerna för hur den här delen av Lund ska kompletteras, förtätas och förädlas på att ta konkret form. text: Petra Kling Gutenwik Mot slutet av året är det dags. Då
är det spaden i jorden för Lunds första spårvägslinje. Men för stadsplanerarna på stadsbyggnadskontoret är spårvägen så mycket annat än vagnar och räls. Det handlar om hur staden kommer att formas utifrån den beständighet som en spårväg innebär. – Sedan det slutgiltiga beslutet fattades om att bygga en spårväg har vi märkt hur byggherrarna gått från ord till handling, berättar Ole Kasimir, planchef på stadsbyggnadskontoret. – Under lång tid har vi tillsammans jobbat med de grova dragen och visionerna för stråket som går från Lund C och upp till Brunnshög. Nu handlar det
om att göra detaljplaner och vi tittar på hur vi bland annat löser tekniska, ekonomiska och juridiska frågor. Han menar att genom att ett spår är så permanent blir det tydligt för byggherrar och andra intressenter hur stadens tillväxtplaner ser ut. För vissa byggherrar har spårvägsbeslutet till och med varit ett krav för deras investering. Ungefär hälften av stadsbyggnadskontorets planarkitekter jobbar med de delar av Lund som går att koppla till spårvägsutbygganden. En av de platser som tydligast kommer att förändras är Sölvegatan. Redan idag finns där massor av företag, stora kontext nr 1-2016 5
Illustration: Arrow
»Sedan det slutgiltiga beslutet fattades om att bygga en spårväg har byggherrarna gått från ord till handling.« som små. Men när man rör sig längs med gatan ser man dem inte, bara ibland anas de bakom växtlighet och staket. Målet med stadsutvecklingen längs den gatan är att göra verksamheterna mer synliga och samtidigt ge näringslivet nya möjligheter för utveckling. Med fasader och entréer som vänder sig mot Sölvegatan och varandra får gatan en helt annan karaktär. Det blir en möjlighet att skylta det breda näringslivet på Ideon, samtidigt som det upplevda avståndet till Brunnshög krymper när gatan blir mer stadsmässig hela vägen. Ett annat område som ännu ligger i sin linda är att sjukhusområdet och möjligheten att utveckla dess relation till staden och universitetet. Just nu tittar man var och hur sjukhuset kan bygga nytt för att utöka och modernisera sina fastigheter. – Vi ser att idag vänder sjukhus- och universitetsområdet ryggen mot varan6 kontext nr 1-2016
dra och strukturen inbjuder inte till att röra sig mellan dem. Det vill vi förändra, säger Ole. Det handlar bland annat om att med gång- och cykelstråk göra det lättare att röra sig mellan områden. När nya hus byggs och befintliga förändras blir det också ett mål att de orienterar sig mot varandra på ett nytt sätt och riva många av de barriärer som har uppstått när de olika fastighetsägarna inte samarbetade på samma sätt som de gör nu. På samma sätt jobbar man med campusområdet i stort, verksamheterna ska interagera med varandra på ett nytt sätt och man strävar mot att göra mer stad på campus. Det vill säga att man vill ha in handel, andra typer av arbetsplatser och även bostäder där verksamheten så tillåter. – Detta hade naturligtvis kunnat göras även utan en spårvägslinje, men spårvägen fungerar i det här fallet som en mo-
tor. Man inser att linjen kommer att skapa en bestående attraktivitet i området och vill passa på att göra mesta möjliga av det, menar Ole. Stadsutvecklingen kommer
till stor del utgå från hållplatserna, ur stads planerarvinkel är dessa som noder i stadsmiljön. Det är runt hållplatser som förändringen kommer att bli tydligast för lundaborna och ju närmare hållplatsen desto större iver finns det från byggherrarnas sida. Ideontorget kommer att bli en av flera nya noder, med ökad service och mer boende. Men den plats som kanske kommer att påverka allra flest lundabor är omvandlingen av Clemenstorget som blir en av linjens ändhållplatser och där ombygganden beräknas starta under 2017.
Rekordmånga nya bostäder text: Petra Kling Gutenwik
2015 var ett år då det byggdes mer än på länge, det var byggstart för hela 1127 nya bostäder. Ökning jämfört med året innan var nästan 45 procent. Innan dess var det tio år sedan bostadsbyggandet kom upp i liknande siffor i Lund. Och kommunen har godkända detaljplaner så att bostadsbyggandet kan fortsätta. Byggrätter för 3000 nya bostäder finns, färdiga att utnyttja av bostadsföretag som väljer att satsa i Lund. 60 procent av bostäderna som byggdes 2015 var hyresrätter och LKF stod för hälften – 300 bostäder. Jämfört med 2014 byggdes dock färre studentbostäder och andelen villor låg endast på några få procent. De flesta av bostäderna har byggts i Lunds tätort, men det har även byggts en del i de mindre orterna utanför Lund, till exempel i Dalby och Stångby. Foto: Colourbox
AF Bostäder Magnus Cederberg
– Just nu har vi många studentbostäder på gång. På fem års sikt hoppas vi bygga 600 bostäder. Ett av våra största projekt just nu är att bygga nytt och mer energisnålt på Kämnärsrätten på Campus. Det kan vi eventuellt börja med mot slutet av året. Sedan sneglar vi även på om vi längre fram kan bygga på Brunnshög, det är ett område som vi tror är attraktivt för studenter.
JM AB Stefan Allansson
– Lund är en attraktiv stad, här finns en befolkningsökning och en omflyttning som gör att vi kan hitta kunder till våra projekt. Vi har en bra efterfrågan på bostadsrätter och ser att många gärna bor inne i centrum, även med familj. Nu kommer vi bygga den sista delen på Sockerbruksområdet, som verkligen kommer binda ihop bostadskvarteren med de äldre fastigheterna på det området. Vi håller även på med detaljplan för ytterligare bostäder i Stångby som vi tror mycket på. Framförallt för möjligheten till bra kommunikationer.
LKF Håkan Ekelund
– Vi bygger mer än på länge och klarar vårt mål på 300 bostäder per år. Nu har vi hela tiden färdiga byggrätter vilket gör att planeringen flyter på bra även om planprocessen tar tid. Under året gör vi en stor satsning i Veberöd där vi börjar bygga 37 radhus. Ett annat spännande projekt är i kvarteret Sofieberg, där bygger vi lägenheter särskilt för ungdomar och studenter. I samma hus kommer det att bli en förskola.
Lantmätare Anders Andersson och Rolf Larsson mäter in Bantorget på uppdrag av tekniska förvaltningen.
6 500 mätpunkter för att beskriva Bantorget Titta ned i marken när du går i Lund och du kommer att hitta små markeringar. De är nödvändiga för att allt ska bli rätt när man mäter, gör kartor och i förlängningen bygger nytt. text: Petra Kling Gutenwi Foto: Emma Wolf – Just nu håller vi på att mäta in Bantorget, berättar Anders Andersson och Rolf Larsson när vi träffar dem mitt i centrala Lund. Torget ska byggas om under året och Lunds tekniska förvaltning har beställt en karta för att kunna projektera ombyggnaden. De kartor som redan finns visar platsen i grova drag, men nu behövs ett betydligt mer detaljerat underlag, till exempel höjder, vad det är för typ av 8 kontext nr 1-2016
beläggning, hur bred häcken är och hur stor plats träden tar. Dessutom har det visat sig att husen vid torget, som är inmätta för många år sedan och med en helt annan teknik, behöver mätas om. Kartan visade fel på uppemot 20 centimeter och det är för mycket när man ska rita om platsen. Metodiskt arbetar sig Anders och Rolf igenom Bantorget. 5000 punkter är inmätta, ytterligare några tusen
»De kartor som redan finns visar platsen i grova drag, men nu behövs ett betydligt mer detaljerat underlag.« tror de behövs innan de är färdiga. Totalt räknar de med att mäta under ungefär fem arbetsdagar, sedan tillkommer ett efterarbete som också tar mycket tid. – Det här är den ”tekniska hjär-
nan” berättar Rolf och visar en gul dosa. Mot en fast mätpunkt, en så kallad stompunkt, mäter den en vinkel och ett avstånd och tillsammans blir det en koordinat. Den som mäter matar även in i dosan vilken typ av underlag det är som mäts, till exempel smågatsten eller gräs. All data omvandlas till en slags råkarta som sedan finjusteras i datorn. Att komplettera och förfina befintliga kartunderlag på det här sättet är bara en typ av uppdrag som stadsbyggnadskontorets mätenhet har. Flest upp-
drag gäller utstakning av nya hus och kontroller av att huset byggts rätt. Ibland handlar det om tvister när grannar inte kan komma överens om var gränsen går. På ett år har man drygt 500 uppdrag som kommer från andra beställare, och det kan handla om allt från stora byggföretag till en villaägare som ska bygga ett garage. Till det kommer de mätningar som stadsbyggnadskontoret gör för att underhålla det kartunderlag som alla kommuner måste ha. – Att underhålla och bygga upp grundkartan är den del av jobbet som jag personligen tycker är allra roligast, berättar Anders. Det är ofta lite mer komplicerade uppdrag där vi får användning av hela vår kompetens och behöver klura lite mer.
Info Mätenheten Mätenheten på stadsbyggnadskontoret har totalt åtta medarbetare och har drygt 500 externa mätuppdrag på ett år. Verksamheten är delvis intäktsfinansierad. Kunden betalar efter en taxa som är gemensam för många kommuner. Stomnätet? I hela Lund finns ungefär 4600 planpunkter markerade på marken och 580 höjdpunkter som oftast sitter på byggnader. Stomnätet är sedan grunden ur vilken hela baskartan är inmätt. Dessa punkter utgår man från när man gör alla typer av mätningar.
kontext nr 1-2016 9
Växa genom förtätning Nu finns ett första förslag på utbyggnads- och boendestrategi. Där visar kommunen hur man tänker sig det strategiska arbetet från översiktsplan till exploatering. Text: Vesna Vasiljkovic Foto: Benjamin Walfridson
Utbyggnads- och boendestrategin
är en strategi som utifrån översiktsplanen preciserar var, varför och hur kommunen tänker bygga fram till 2025. Här samlas kommunens bostadspolitiska mål och arbetet med markanvisningar och exploateringsavtal. Strategin behövs för att kommunens förvaltningar, marknaden och aktörer som vill investera i Lund ska förstå vad kommunen vill. En viktig utgångspunkt i förslaget har varit att växa främst genom förtätning. Kostnader för gator, parker och service vid nya utbyggnader är stora. Samtidigt upplevs områden som byggts färdiga som mer attraktiva och de som flyttar in tidigt behöver inte leva med byggkranar under en längre 10 kontext nr 1-2016
tid. Därför är det oftast bättre att samla utbyggnaden till färre platser, för att effektivisera kommunens ekonomi och bidra till ökat bostadsbyggande. Ibland händer dock något oför-
utsägbart i samhället som kan förändra viljan att bygga på vissa platser. Därför har en viktig del i strategin varit att möjliggöra för flexibilitet. Om en byggherre eller en investerare vill sätta igång ett projekt på en plats som inte är i fokus för utbyggnadensstrategin ska man ändå ha möjlighet tillmötesgå investeringsviljan. Det kan ta sig uttrycket att man får bygga på en annan plats om man i och med det erbjuder Lund en typ av bostäder eller kvaliteter som saknas i kom-
munen. Det kan också handla om att byggprojektet på olika sätt tar höjd för hållbarhetsaspekter. Utbyggnads- och boendestrategin är ett resultat av ett gemensamt arbete mellan stadsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen. Byggnadsnämnden och tekniska nämnden har beslutat att skicka ut ett första förslag på remiss internt inom kommunen, till grannkommuner, Länsstyrelsen och Region Skåne. Remissvaren kom in i början av maj och till hösten förväntas strategin antas av kommunfullmäktige.
Stort och smått från stadsbyggnadskontoret
Lund och Sverigeförhandlingen
foto: Colourbox
omvärld Det nationella syftet med den pågående Sverigeförhandlingen är att etablera höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö. En annan viktig del är att stärka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet. Planeringen är fortfarande i ett tidigt skede, men Sverigeförhandlarna har föreslagit att Lund C ska bli en av tre stationer i Skåne där höghastighetståg kan stanna. Andra delar i de fortsatta förhandlingarna är satsningar på cykeltrafik och spårväg mellan Lund C – ESS, vilka alltså kan få ytterligare statlig medfinansiering.
Nytt Program prioriterar det gröna Dokument Ett nytt grönprogram håller på att tas fram. Programmets syfte är att sprida kunskap och det ska bland annat prioritera vilka grönstråk och grönområden som ska finnas för att utveckla ekologiska och rekreativa värden. Stadsbyggnadskontoret bidrar till arbetet som tekniska förvaltningen leder och programmet kommer att vara ett mycket värdefullt kunskapsunderlag i den nya översiktsplanen. Ett programförslag är förhoppningsvis färdigt under 2016.
Trafikplats IDEON Ideon växer och förtätas. I samband med detta tar Trafikverket fram en vägplan för att
åstadkomma en kapacitetsförstärkning på E22:an. Planen innebär att en ny av- och påfart till motorvägen kommer att placeras mellan Lund Norra och Gastelyckan. Trafikplatsen innebär även en breddning med ytterligare ett körfält på motorvägen. Ny grönstruktur, bullervallar och slänter planeras i anslutning till vägområdet. Den nya trafikplatsen samt på- och avfarter planeras vara klara runt 2020.
Brunnshög växer fram
Nu börjar man se den nya gatustrukturen växa fram på Södra Brunnshög. Den nybyggda Brunnshögsgatan, som rundar området, öppnade för trafik i mitten av april. Det är också här som spårvägen ska gå i en mittförlagd gatusektion. Utbyggnaden av kvartersmiljön med bostäder, service och kontor börjar till hösten och sker etappvis. Men de första invånarna – salamandrarna – har redan flyttat in i en den nybyggda dammen i stadsdelens södra del.
Foto: Jurate Paulsson
Illustration: Colourbox
Sedan en tid tillbaka kan du få hjälp även av receptionen i Kristallen med att hämta ut ritningar på Lunds olika fastigheter. Receptionen har öppet alla vardagar, från klockan åtta fram till minst klockan 16, så servicen har ökat rejält.
foto: Colourbox
Mer öppet på ritningsarkivet
kontext nr 1-2016 11
Stadsantikvarie, Henrik Borg berättar för Veberöds inventeringsgrupp hur inventeringen av ett hus kan gå till.
Veberödsbor kartlägger sina kulturskatter I vår inventeras Veberöds alla kulturskatter och till sin hjälp har kommunen runt tolv engagerade Veberödsbor. Text och foto: Emma Wolf När Veberöds kulturhistoriska
bebyggelse kartläggs medverkar Veberödsborna som experter. Kärntruppen, på cirka tolv Veberödsbor, inventerar tillsammans med bland annat kommunens stadsantikvarie Henrik Borg. I vanliga fall anlitas konsulter för denna typ av inventering men för att få ett mer heltäckande resultat, som också fångar upp lokalkännedom och de muntliga traditionerna, vill kommunen pröva ett nytt arbetssätt. – En viktig del i Veberöds långsiktiga utveckling handlar om att vidareutveckla Veberöds identitet och kärnvärden. För detta behövs lokalkännedom och lokalkunskap, säger Carolina Lundberg,
12 kontext nr 1-2016
översiktsplanearkitekt på Stadsbyggnadskontoret. För att alla i kärntruppen ska
känna sig trygga i uppdraget och kunna inventera och dokumentera Veberöds tätort på ett bra sätt har de gått en intensivkurs, specialanpassad för deras uppdrag. – Jag kan bidra med det jag vet och så har jag bra kontakter i byn, berättar inventeraren Yvonne Andersson, som har ett stort intresse för svensk historia och har arbetat som lärare i Veberöd i 43 år. Ann-Charlotte Tinebo har inte lika stor kunskap om just Veberöd. Hon flyttade dit nu i vår.
– Jag tänkte att detta kunde vara ett bra tillfälle att lära mig mer om bygden. Jag kanske inte kan bidra med lokala kunskaper men jag har en master i arkeologi och en i historisk arkeologi och jag har gjort snarlika arbeten förut, berättar hon. Syftet med inventeringen är att
kartlägga Veberöds bebyggelse, historiska strukturer och gröna miljöer. Det sammanställda underlaget blir sedan en del av kommunens Bevaringsprogram som kommer att bidra med kunskap till pågående planeringsarbete för hur Veberöd ska utvecklas framåt.
Samarbete för Malmö-Lund-regionen Lund, Malmö och nio andra sydvästskånska kommuner har tillsammans tagit fram ett förslag på hur regionen ska utvecklas, en strukturplan för regionen. Text: Petra Kling Gutenwik Illustration: Gisele Paiva Nilsson
Cecilia Hansson och Johan Emmanuelson som har samma jobb, men på stadsbyggnadskontoret i Lund respektive Malmö. Här berättar de om sitt och kollegornas samarbete. Johan: Från början kom sig samarbetet av att vi såg ett fortsatt behov av att samarbeta när ett kommunförbund upplöstes nät Region Skåne bildades. Från början handlade det om ett kollegialt utbyte och hade mer formen av ett löst nätverk. Cecilia: Sedan fick vi det här politiska uppdraget, att skriva fram en strukturplan för Malmö-Lund-regionen. Och i och med det har samarbetet intensifierats. Det har varit bra för oss att ha något konkret att sätta tänderna i. Johan: Startsträckan för att komma igång med strukturplanen var inte särskilt lång. Det spelade så klart roll att du och jag jobbat ihop sedan tidigare, du satt ju i rummet bredvid när du jobbade här i Malmö. De personliga nätverken är väldigt viktiga.
info Strukturplan Strukturplan MalmöLund görs för att samla kommunernas krafter och idéer i en gemensam framtidsbild. Planen ska vara ett stöd i prioriteringar och åtgärder och den kommer att antas av respektive kommun. Kommunerna som tagit fram förslaget, förutom Lund och Malmö, är Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.
Cecilia: Vi hade till och med en gemensam anställd i Malmö-Lund-samarbetet. Det blir ju också ett slags utbyte. Flera av mina medarbetare i Lund bor förresten i Malmö, och vice versa. Det är givande att lära känna fler städer. Johan: I arbetet med att ta fram strukturplanen har det blivit tydligt att Malmö och Lund har väldigt mycket gemensamt. Vi brottas exempelvis med bostadsbrist. Våra innevånare har också andra vanor än småkommunernas när det gäller resande. Cecilia: Jo, så är det. Och vi har heller inte kunnat enas i alla frågor. Vi är några kommuner som hade velat förespråka ett nytt, yttre godsspår, medans andra
inte har något att vinna på det. Då har vi helt enkelt lagt det åt sidan i strukturplanen och istället fokuserat på det vi har varit eniga om. Johan: En av de stora vinsterna med samarbetat är att det blir enklare att kontakta varandra även i andra sammanhang. Och att vi kan tala med en röst utåt i många frågor. Om kommunerna ska besvara en statlig remiss vinner vi mycket på om vi svarar med samma argument från den här regionen. Cecilia: Absolut, den stora vinsten är att ha en stark röst utåt. Men den inre dialogen är minst lika viktig för utbytesbiten och för att vi ska fortsätta att utvecklas.
Galten tar form
Viktiga bitar är på plats när det gäller kvarteret Galten – hur kvarteret ska tillföra värden som stärker stadskärnans identitet och gör den attraktivare text: Petra Kling Gutenwik Foto: Kennet Ruona Inom några år kommer kvarteret
Galten, vid Mårtenstorget i centrala Lund att förändras. Ny handel, möjlighet till restauranger, betydligt fler bostäder och en ny form på regionbussarnas hållplats blir resultatet när kvarteret görs tätare. Byggnadsnämnden har i slutet av förra året fattat beslut om inriktningen för kvarteret. Beslutet slår fast en rad olika principer kring utformning och innehåll. Det Ole Kasimir, planchef på stadsbyggnadskontoret, vill betona är hur kvarteret ska lägga till värden som gör stadskärnan bättre. – Omvandlingen ska utgå från stadens struktur, det innebär bland annat att de flesta verksamheterna ska ha sina en-
14 kontext nr 1-2016
tréer mot Mårtenstorget och Bankgatan. På innergårdarna tror vi att det kan bli bra med restauranger eller caféer, på samma sätt som på flera andra platser i Lund. Planerna utgår från att de hus som finns på platsen kommer att finnas kvar. Men på delar av den mark som idag är obebyggd ska nya hus växa upp och de kommer att tillåtas bli högre än de runt omkring. – Vi pratar om en täthet som är högre än på många andra platser runt omkring. Inget är sagt om höjden på de nya husen, men avsikten är att tillföra många nya bostäder i ett läge som är attraktivt för många.
Busstorget där regionsbussarna stannar idag kommer att få en tydligare koppling till gång- och cykelstråken, det ska bli enkelt att komma dit och det ska finnas gott om plats att parkera sin cykel. Kommer man med bil ska det finnas ett stort underjordiskt garage. Tanken är att garaget ska kunna ta hand om de bilar som idag finns på Mårtenstorget, och då öppnas möjligheten för att använda torget på ett helt nytt sätt. Planen är att ha en detaljplan framme om två år. I så fall skulle Norcap tillsammans med Skanska kunna börja bygga året därpå.
Första SABOhuset är färdigt
Går det att bygga billigt med hög kvalitet? Standardiserat och rationellt byggande är något som diskuteras flitigt i byggbranschen. Text: Malin Sjögren foto: klas Andersson
På norra Fäladen har LKF nyligen byggt 48 nya lägenheter i fyra trevåningshus enligt modellen SABO Kombihus. Projektet bygger på ett modulkoncept och har som målsättning att kunna producera bostäder till låga kostnader genom att använda sig av ett standardiserat byggande. En fråga som då oundvikligt väcks är om standardiserade byggmetoder medför ett slutresultat med lägre kvalitet, eller om det trots begränsad budget är möjligt att finna goda helhetslösningar? Projektet i kvarteret Häradsrätten
uppvisar överlag bra och yteffektiva planlösningar med många kvaliteter, till exempel i form av bra dagsljusinsläpp. Exteriört upplevs också byggnaderna
som fina. Genom varm färgsättning och byggnadernas inbördes placering ger en behaglig rumslighet. Innergårdens utformning och innehåll ger också ett mervärde till boendemiljön. Med begränsade lägenhetsytor blir de gemensamma funktionerna och utemiljöns programmering än viktigare. På denna plats har man genom byggnadernas placering lyckats åstadkomma en klimatskyddad trädgård med planteringar och ytor för gemensamma aktiviteter, exempelvis genom en centralt placerad grillplats. Även om man enligt min mening lyckats uppnå många kvaliteter i projektet finns en utmaning i att gestaltningsmässigt utveckla konceptet. De standar-
diserade planlösningarna går att avläsa i fasadernas uttryck, till exempel genom olyckliga fönsterbröstningar. Standardiserat och rationellt byggande är något som diskuteras flitigt i byggbranschen och det är sannolikt något vi kommer att se mer av framöver. Att då utvärdera och ta med sig goda erfarenheter in i nästa projekt är oerhört viktigt. Att bygga billigt är bra, men man måste också värna om stadsbyggnadsoch gestaltningskvaliteterna så att det som byggs blir hållbart och bra på såväl kort som lång sikt.
Projektkavalkad
text: Malin Sjögren
Lunds Stadsarkitekt tycker till Foto: Emma Wolf
Lunds Södra 1
– Det är de små, små detaljerna som gör det! Oavsett gestaltningsidé och materialval är det gott hantverk och omsorg i detaljer som ger ett lyckat slutresultat. Arkitekt: Marie Ericsson. Byggherre: JM. Foto: Benjamin Walfridson
Arenatoppen
– Lunds siluett har förändrats. Den resliga första byggnaden i bostadsprojektet vid Arenan är klar för inflyttning. Gestaltningskonceptet bygger på en tidigare genomförd arkitekttävling med tyngre stenfasad i grå-blå färgskala mot Stattenavägen och ett lättare uppglasat och kulört uttryck mot Arenaparken. Fler hus är under uppförande. Alla kommer att följa samma gestaltningskoncept, men ändå med unikt arkitektoniskt uttryck. Arkitekt: Gunilla Svensson. Byggherre: NCC. Foto: Benjamin Walfridson
P-hus WTC
– Så roligt det är att även parkeringshus ges en omsorgsfull gestaltning! Den screentryckta glasfasaden är ett resultat av kreativa diskussioner mellan byggherre, arkitekt och bygglovshandläggare. Arkitekt: Anders Blomqvist, Horisont Arkitekter. Byggherre: Midroc. Foto: Benjamin Walfridson 16 kontext nr 1-2016
