Lärarutbildningen
Examensarbete 15 hp
Flickor med AD/HD - en pedagogisk utmaning
Institution för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap GO 2963 2011 HT
Författare: Sanel Muhic Handledare: Stellan Jeppsson
ABSTRACT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik psykologi och idrottsvetenskap
Titel
Flickor med AD/HD - en pedagogisk utmaning
Engelsk titel
Girls with AD/HD - an educational challenge
Författare
Sanel Muhic
Handledare
Stellan Jepsson
Datum
December 2011
Antal sidor
23
Nyckelord
AD,ADHD, flickor, pojkar, bemötande, pedagogik
Sammanfattning Syftet med denna studie är att lyfta fram problematiken kring flickor med ADHD diagnos. Att utforska hur dessa kan upptäckas samt vilka tillvägagångssätt man kan använda sig som pedagog för att ge dem det stöd och hjälp de behöver. För att kunna belysa frågorna kring detta ämne genomfördes tre intervjuer med tre verksamma specialpedagoger. Intervjuerna tolkades med hjälp av kvalitativ metodik. Resultatet beskriver specialpedagogers syn på flickor med ADHD diagnos i skolan samt lyfter fram vilka metoder specialpedagoger använder sig utav för att ge dessa flickor det stöd de behöver. I resultatet framkommer att det inte är särskilt ovanligt att större delen av flickor med ADHD aldrig får någon diagnos. Forskningen inom ämnet är ännu otillräcklig. Lärare behöver mer kunskap för att kunna bistå flickorna och ge dem en bättre framtid. Det framkommer av resultatet att flickor med ADHD är svåra att upptäcka och att dessa behöver hjälp för att kunna utvecklas.
Innehåll Inledning...........................................................................................................................................................1 Syfte och frågeställningar...................................................................................................................1 Bakgrund...........................................................................................................................................................2 Symptom och diagnos..........................................................................................................................2 Likheter/skillnader mellan pojkar och flickor med diagnosen ADHD........................5 Pedagogiskt bemötande.......................................................................................................................8
Metod................................................................................................................................................................11 Metodologiska utgångspunkter......................................................................................................11 Genomförande........................................................................................................................................13 Urval…………………………………………………………………………….13 Förberedelser och datainsamling………………………………………………..13 Bearbetning och analys…………………………………………………………14 Etiska forskningsregler…………………………………………………………14
Resultat............................................................................................................................................................15 Att upptäcka flickor med ADHD symptom.............................................................................15 Det pedagogiska tillvägagångssättet...........................................................................................16 Syn på medicineringen.......................................................................................................................17 Framtidsutsikter................................................................................................................................17
Diskussion....................................................................................................................................................18 Att upptäcka flickor med ADHD symptom.............................................................................18 Det pedagogiska tillvägagångssättet............................................................................................19 Läkemedelsbehandling...........................................................................................................20
Källförteckning.......................................................................................................................................22 Bilaga I DSM-IV kriterier till ADHD Bilaga II Mediciner som används vid ADHD Bilaga III Tips till lärare Bilaga IV Förfrågan Bilaga V Missiv till deltagare
Inledning Diagnosen ADHD förknippas oftast med pojkar och därför har det också forskats i en större utsträckning kring pojkars ADHD symptom. När det gäller ADHD hos pojkar så vet man tillräckligt för att erbjuda stöd och hjälp både hemma och i skolan. Man känner till vilka symptom man ska fokusera på för att upptäcka dessa pojkar samt vad dessa behöver för att utvecklas trots sina hinder. Men hur står det till med flickor med ADHD? Vilka symtom brukar de visa? Med den här studien vill jag lyfta fram dessa flickors problem samt öka min egen kunskap när det gäller ämnet. Som pedagog kommer jag säkert att stöta på dessa flickor som kommer att vara i behov av pedagogiskt stöd. En lärare med fritidspedagogisk inriktning arbetar med barn i många olika situationer, både i och utanför klassrummet. Oftast har läraren också sådana uppgifter som går ut på att stödja och hjälpa elever med olika diagnoser. En av de vanligaste diagnoserna är ADHD. Under mitt arbetsliv och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har jag ofta mött och även arbetat med bl.a. pojkar med ADHD men aldrig stött på flickor med samma diagnos. Med den här uppsatsen vill jag försöka synliggöra flickornas problem och utveckla kunskap om hur stöd till dessa flickor ser ut. Jag vill öka min kunskap när det gäller flickor med ADHD och hur man som pedagog kan stödja dem på bästa sätt och att lära mig hur man som pedagog ska förhålla sig till pojkar respektive flickor med diagnosen ADHD. Jag hoppas att kunna möta dem på rätt sätt och att jag kan bidra till deras utveckling och trygg skolgång.
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att försöka identifiera likheter och skillnader när det gäller pedagogiskt stöd till flickor respektive pojkar med diagnosen ADHD. Frågeställningarna är: 1. Vilka är skillnaderna/likheterna när det gäller stöd till pojkar/flickor med diagnosen ADHD? 2. Hur kan man som pedagog stödja flickor med denna diagnos och vad bör man särskilt tänka på i mötet med dessa flickor? 1
Bakgrund Den här delen av uppsatsen kommer att belysa symptom vid ADHD samt vad är det som krävs för att en diagnos skall fastställas. Jag kommer också att förklara skillnader och likheter mellan pojkars och flickors ADHD samt hur man bemöter flickor i det vardagliga pedagogiska arbetet.
Symptom och diagnos Enligt olika vetenskapliga studier har cirka 5 % av alla barn i skolåldern diagnosen ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder), och därmed ett beteende som hindrar deras lärande och utveckling. Barn med ADHD har uppmärksamhetsproblem som gör att de störs mycket lätt av sin omgivning och koncentrationssvårigheter som gör att de har svårt att kan koncentrera sig på den uppgiften de ska utföra. Många har svårt att börja på nya uppgifter samt att återgå till det de gjorde innan de blev avbrutna. Barn med stora uppmärksamhetsproblem har oftast svårt att planera och organisera sina aktiviteter som gör att deras skolarbeten inte blir gjorda i tid eller att de kommer för sent på lektioner. Dagdrömmande är en del av deras vardag som gör att de t.ex. inte är uppmärksamma på lektioner. Barn med dessa symptom stör dock inte sin omgivning eftersom de saknar impulsivitet och överaktivitet. Dessa symptom kan även kallas för ADD (Attention Deficit Disorder) dvs. ADHD utan HD (Hyperactivity Disorder) (Socialstyrelsen, 2010). Impulsivitet vid ADHD gör att barnen styrs av sina impulser i stunden utan att tänka och reflektera över vad de gör, hejda eller hålla inne dessa impulser är oerhört svårt. Impulsiviteten kan göra att dessa barn gör felbedömningar och utsätter sig för faror som kan leda till olyckor och skador. Att tänka långsiktigt och på konsekvenserna av ens handlingar i förhand är svårt, det gör att de sällan lär sig av sina misstag. Överaktiviteten gör att barn med ADHD känner sig rastlösa, de pratar mer än andra, kan inte vänta på sin tur samt att de alltid söker efter nytt stimuli och spänning (Socialstyrelsen, 2010). ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder) är en fackterm som har ersatt den tidigare termen MBD (Minimal Brain Dysfunction) och används för att rikta fokus på problemet, dvs. uppmärksamtssvårigheter och hyperaktivitet/impulsivitet. Kriterierna för en ADHD diagnos bestäms med hjälp av DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual Disorders) som är det amerikanska psykiaterförbundets diagnosmanual. I DSM-IV strävar man inte att komma fram
2
till den ideala diagnosen utan man använder sig utav diagnosgrupper eftersom vissa sjukdomar och diagnoser kan flyta in i varandra. Enskilda sjukdomar och tillstånd följs oftast av ett antal andra vilka kan förstärka varandra. Rønhovde (2006) säger att: ”En etikett (dvs. diagnos) ska vara en utgångspunkt och inte ett mål i sig. Den bör betraktas som en vägvisning i syfte att förstå en konkret person och inte som en begränsande stereotyp” (Rønhovde 2006.s.42) För att få diagnosen ADHD måste patienten uppfylla sex eller fler av symptom enligt DSMIV samt ha dessa symptom under minst sex månader i sträck. Dessa symptom skall också vara avvikande för barnets åldersstadium och normala utveckling (se bilaga I). DSM-IV kriterier till ADHD diagnos delas in i tre undergrupper; •Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, huvudsakligen bristande uppmärksamhet. •Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet. •Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, i kombination. Vid AD är barnet troligtvis ouppmärksamt, dagdrömmer och tar inte in det som sker runt omkring medan vid HD så reagerar barnet mer impulsivt på allt som sker i dennes omgivning och har svårt att skilja ut och koncentrera sig på det väsentliga t.ex. lektionen eller lärarens tillsägelser (Rønhovde 2006). För att kunna ställa diagnosen och få en bra bild av barnet är det viktigt att den som ställer diagnosen tar reda på hur barnet betett sig som liten, detta kan man göra genom att intervjua föräldrarna och förskolepersonalen. Det är inte helt ovanligt att dessa barn oftast uppvisar ett beteende där de inte kan sitta stilla, upplevs för det mesta som ganska livliga, okoncentrerade samt brukar råka ut för skador och olyckor genom lek. Att som förälder eller förskolelärare lyckas notera detta sorts beteende är näst intill omöjligt då många barn i tre till fyra års ålder uppfattas som ganska livliga. Samtidigt måste man ta hänsyn till att nästan lika många barn i fyra till fem års ålder kommer att ha växt ifrån detta sorts beteende (Rønhovde 2006). Som tidigare nämnts så finns det skillnad mellan AD och HD, vissa barn kan ha en primär uppmärksamhetsnedsättning, en primär hyperaktivitet eller en kombination av dessa symptom. Därutöver så betraktas impulsivitet som ett tydligt drag i hyperaktiviteten så att den har fått en egen kategori under kriterierna för hyperaktivitet. Nu på 2000-talet så är forskare eniga om att AD och HD är olika problem och att de har varit för snabba att slå ihop till en enda diagnos (Rønhovde 2006). 3
Symptom som barn med AD brukar ha är låg muskeltonus och slapp grovmotorik men också symptom av mer psykisk slag som t.ex. ängslighet, nedstämdhet, blyghet och tillbakadragenhet. De kan uppfattats som ”lugna” elever, elever som inte presterar bra i skolan trots normal begåvning. Eftersom barn med AD inte kräver så mycket uppmärksamhet från pedagoger som barn med ADHD eller HD riskerar de att inte få det stöd och den hjälp de behöver (Rønhovde 2006). Rønhovde (2006) definierar uppmärksamhet på följande sätt: ”Uppmärksamhet innebär att mentalt på ett medvetet och levande sätt ta sig an en av flera samtidiga och likvärdiga impulser eller tankespår. Fokusering, koncentrerad medvetenhet är uppmärksamhetens kärna. Det innebär att man flyttar tankarna bort från något i syfte att kunna syssla effektivt med något annat.” Med andra ord klarar man inte skilja viktig information från oviktig, alla intryck passerar genom hjärnan oberoende av om dessa är viktiga eller oviktiga (Rønhovde 2006). Utifrån min egen kliniska erfarenhet är de barn som remitteras för hyperaktivitet ofta ämnesmässigt resursstarka och klarar sig bra i skolan. Dessa barn har inga koncentrationsproblem och de är inte aggressiva. De kan ofta ”underhållas” med större teoretiska utmaningar och i vissa fall kan man komma fram till ett specialavtal med läraren om att inte störa andra i klassen (Rønhovde 2006 s. 44-45).
En stor del av de problem som kan uppfattas som emotionella, sociala eller psykiska har ofta en genetisk och ärftlig bakomliggande orsak. Detta gäller olika förståndshandikapp, autism ADHD, dyslexi men även psykoser, depression och ångest. Genom olika studier (familjestudier, adoptionsstudier och tvillingstudier) har man kommit fram till att 80 % av ADHD fallen har ärftliga komponenter. Resterande 20 % kan tillskrivas olika miljöfaktorer som t.ex. hemmiljön, uppfostran, social bakgrund osv. Med hjälp av olika medicinska och hjärnkirurgiska mätinstrument *(MRI, PET, CT)1 har man upptäckt att personer med ADHD har i genomsnitt mindre hjärnvolym samt sämre blodgenomströmning i de frontala delarna av hjärnan. Den frontala delen av hjärnan kallas även för ”hjärnans administrativa chef” och ansvarar
för
koncentrationen,
bedömningar
av
situationer,
lägga
upp
strategier,
uppmärksamhet och bemästrande av nya obekanta situationer. Den här delen av hjärnan 1*MRI=Magnetic Resonance Imaging (bildteknik som visar hjärnaktiviteter) PET=Positron Emission Tomography (visar omsättningen av glukos i hjärnan) CT=Computer Tomography (röntgenundersökning av hjärnan)
4
börjar utvecklas vid 3-4 års ålder och utvecklas långsamt. Denna process är inte klar förrän vid 11-15 års ålder och först efter 20 års ålder är dessa fullt ut funktionsdugliga hos de flesta. Resultat från forskningen antyder även att symptomen i samband med ADHD är orsakade av dysfunktioner i hjärnan pga. bristen på de kemiska ämnena dopamin, noradrenalin och serotonin. Dessa ämnen kallas för neurotransmittorer och är involverade i det komplexa hjärnsystemet som binder samman hjärnans olika delar (Rønhovde 2006). Genom att använda sig av röntgen har man kunnat komma fram till att hjärnan hos barn med ADHD har utvecklat ett annorlunda sätt att skicka hjärnsignaler för att omvandla den information som de får från sin omgivning (Science Daily Nov. 28, 2011). Läkare vid Massachusetts General Hospital har kommit fram till att personer med ADHD löper större risk att utveckla nikotin, alkohol eller drogberoende. Man kom också fram till att sådana faktorer som kön, familjebakgrund, problem i skolan och humörsvängningar inte kunde kopplas till ett ökat beroende men att personer med beteendeproblem i samband med just ADHD löpte större risk för att hamna i ett beroende. En av läkarna som genomförde studien, Timothy Wilens, säger att: ”Anyone with ADHD needs to be counseled about the risk for substance abuse, particularly if they have any delinquency” (Science Daily May 31, 2011).
Likheter/skillnader mellan pojkar och flickor med diagnosen ADHD Idag vet vi för lite om flickor med ADHD eftersom dessa har varit svåra att upptäcka för föräldrar och lärare. Flickors ADHD symptom har fallit i skymundan pga. att pojkarnas ADHD mönster överbetonas eftersom de är lättare att observera. Flickor har p.g.a. biologi och socialisation en benägenhet att vara mindre aktiva och aggressiva än pojkar. Dessa flickor som istället verkar förvirrade, slarviga och tysta, får mindre uppmärksamhet än pojkar som är aktiva störande och trotsiga (Nadeau m.fl. 2002). Flickor är biologiskt och neurologiskt annorlunda; de har andra sätt att umgås och utrycka sig, och är uppfostrade utifrån helt andra sociala förväntningar. Mot bakgrund av dessa väldokumenterade och allmänt vedertagna könsskillnader, skulle det vara förvånande om inte flickor ställdes inför andra svårigheter och uppvisade andra beteenden än pojkar med ADHD. (Nadeau m.fl., 2002 s. 36-37).
Även om flickor med ADHD diagnos som uppvisar hyperaktivitet utgör en liten del av alla flickor med ADHD, så är det lättast att upptäcka dessa eftersom deras symptom liknar många 5
pojkars symptom. Det är de utåtagerande, aggressiva, högljudda, påflugna barnen, som sällan visar respekt för sina kamraters privata sfär. Då deras agerande skiljer sig markant från den stereotypiska rollen på hur en ”typisk” flicka skall vara, syns dessa flickor mer som gör att de är överrepresenterade i när det gäller utredningar för ADHD. Många av flickor beskrivs oftast som ”annorlunda” och ”svåra” redan i förskolan eftersom deras beteende drar till sig uppmärksamhet. Deras pojkaktiga beteende utgör en besvikelse för föräldrar eftersom deras uppförande inte uppfyller föräldrars krav. Studierna har visat att flickor möts av hårdare kritik än pojkar med samma beteende. Dessa flickor har oftast oduglig, nästan oläslig handstil och dålig finmotorik som gör det svårt för dem att hantera pennan (Nadeau m.fl. 2002). Flickor med kombinerad typ av ADHD stämmer bättre in på könsrollsförväntningarna och är mindre aggressiva och trotsiga än pojkar med samma typ av ADHD. Det som utmärker dessa flickor är rastlöshet, nervositet samt i vissa fall också pratsamhet. Dessa flickor kan vara lätta att få ur balans när det kommer till deras uppmärksamhet, de kan hoppa från ämne till ämne utan att uppvisa några naturliga övergångar men också att hänga kvar i ett specifikt ämne för länge. Flickor med den här typen av ADHD är också oftast dramatiska och styrande i sitt beteende och kan av sina kamrater uppfattas som ledartyper men också som stöddiga och bortskämda. Deras humörsvängningar och överkänslighet kan leda till att de uppfattas på ett sätt som missförstås av omgivningen. Ett sätt för dem att dölja sin brister som glömska och slarvighet, är att anta en roll som klassens pajas. I hemmet däremot uppvisar dessa flickor ofta egenskaper där de är svåra att motivera och blir lättirriterade. (Nadeau m.fl., 2002). Majoriteten av flickor med ställd ADHD diagnos har uppmärksamhetsstörning. Flickor i den här gruppen är svåra att upptäcka eftersom de inte avviker från den kulturella normen. De här flickorna intar en ganska passiv roll, är blyga, osäkra, pratar inte mycket i klassrummet, dagdrömmer och undviker att dra uppmärksamhet till sig. Oftast undviker de utmaningar, har lätt att ge upp inför motgångar och har dåligt självförtroende. Deras interaktioner med lärarna är ofta präglade av ångest som gör att dessa flickor har svårt för att uttrycka sig även vid tillfällen där de kan svaret. Då deras problematik är internaliserad gör det att den inte syns, har dessa flickor svårt att få hjälp i tidiga åldrar (Nadeau m.fl., 2002). Eftersom det är svårt att upptäcka denna grupp flickor med ADHD är det inte lätt att ge dem det stöd som de behöver. Det som gör det ännu svårare är att dessa flickor inte utgör något större bekymmer i klassrumssituationer p.g.a. att de inte är utåtagerande som pojkar med 6
samma diagnos. Många flickor försöker gömma sina problem genom att smälta samman med omgivningen och göra sitt bästa för att försvinna i klassrummet. En annan orsak till varför de inte upptäcks är att de inte stämmer in på den standardprofilen för barn med ADHD och som läraren kan känna igen (Nadeau m.fl., 2002). Alla flickor med ADHD oavsett vilken undergrupp de tillhör upplever en känsla av pinsamhet eller skam i klassrummet. De försöker gömma detta med olika metoder; ilsken attityd, skämt, ställa in sig hos läraren eller att inte dra uppmärksamhet till sig. Flickorna i sådana positioner skulle aldrig få för sig att anförtro läraren sin oro och skamkänslor som deras problem frambringar. Här måste läraren försöka förstå och även tolka dessa flickors beteendemönster (Nadeau m.fl. 2002). Flickor med ADHD har oftare ångest och depression än pojkar. Den höga förekomsten av dessa emotionella symtom vid ADHD hos flickor är särskilt viktig att beakta vid de barnpsykiatriska klinikerna. Flickor söker i mycket högre grad hjälp i tonåren än vad pojkar gör och förekomsten av framför allt depression är vanligare bland flickor i den åldersgruppen. Orsaker till deras akuta besök är självmordstankar, självmordsförsök och depression. Underliggande skäl har i flera fall visat sig vara skolsvårigheter. Risken är stor att under akuta förhållanden inte förstå en eventuell underliggande ADHD-problematik (SBU 2005 s.55)
Flera år innan psykologen hunnit fastställa rätt diagnos (ADHD) brukar majoriteten av flickor utmärkas p.g.a. sina utvecklingsproblem såsom utvecklingsstörning, motoriska störningar, språksvårigheter samt för en rad emotionella störningar. Det visade sig också att föräldrarna till dessa flickor redan under deras tidiga utvecklingsår hade kunnat uppmärksamma en rad oroväckande symptom som skulle komma att antyda att allting inte stod rätt till med deras döttrar. Problemet i sådana fall var att någon diagnos oftast inte fastställts förrän flickorna var i övre tonåren. Dessa flickor har också oftast psykiska problem som hämmar dem i deras fortsatta utveckling, de lider vanligen av sömnsvårigheter, ångest, tvångssyndrom och kan till och med visa tendenser till depression. De har ofta tydliga svårigheter att skapa sociala relationer, mobbning har svårt för att uppnå begärda kunskapsmål i skolan. Deras anpassningsförmåga till det dagliga livet är låg och de får ofta kämpa för att passa in även när det kommer till deras naturliga livsmiljö (Kopp, 2010).
7
Varje gång en social och/eller koncentrationssvårighet orsakar hinder för flickor är det en stor risk att det underliggande problemet egentligen kan vara ADHD. Flickor som uppvisar dessa problem på ett tidigt stadium bör utredas för ADHD istället för att man försöker utesluta dessa diagnoser som det bakomliggande problemet. Oftast resulterar oviljan till att ställa en diagnos som ADHD till att man i första hand försöker lugna föräldrar till dessa flickor genom att man försöker ta bort stigman som denna komplexa störning medför. Det är inte ovanligt att många av flickorna med ADHD har olika typer av ångestliknande störningar och om man inte utreder flickorna specifikt för ADHD kommer man med detta enbart att se de ångestlinkande störningarna och på så viss missa att det finns ADHD problematik bakom flickans problem. ADHD brukar oftast visa sig i samband med andra samexisterande psykiska störningar som kan hindra dessa flickor i deras utveckling (Kopp, 2010). Dessa flickors oförmåga att fungera socialt är ett viktigt tecken på att deras problem gör att de måste uppmärksams i tidig ålder. Oftast brukar flickor ta till olika metoder för att döva sina problem genom att ta till vissa preparat som cigaretter, alkohol och även droger, vilket i sig antyder att utredningar och behandlingar bör påbörjas för att förhindra ett skadligt framtida hälsobeteende. Flickor som förblir oupptäckta får oftast en svår skolgång då de pga. avsaknaden av rätt diagnos aldrig kunnat få den hjälp som de behövt (Kopp, 2010).
En nyligen utförd studie som gjordes vid två finska universitet, University of Helsinki och University of Jyväskylä, visar att pojkar och flickor med ADHD skiljer sig från varandra när det gäller utsatthet till alkohol och drogproblem. I studien ingick 1545 pojkar och flickor med fastställd ADHD diagnos, vilken visade att flickor var mer benägna att missbruka alkohol och droger än pojkar (Science Daily June. 10, 2011).
Pedagogiskt bemötande Den psykologiska och sociala miljön i skolan är viktig för alla elever, för deras utveckling och inlärning. För sårbara barn, som de barnen med ADHD och de i behov av extra stöd, har skolmiljön ännu större betydelse (Socialstyrelsen, 2010). Greene (2001) skriver att: ”en användarvänligare skolmiljö är en miljö där alla vuxna som möter barnet har en klar förståelse av hans unika svårigheter” (Greene, 2001 s. 245). När läraren har uppmärksammat dessa barns beteende och är klar över det faktum att dessa problem kan tyda på ADHD eller om
8
barnet redan har fått en ADHD diagnos är det bästa att bemöta dessa barn med uppmuntran och stöd. Genom att skapa en trygg klassrumsmiljö, där det är tillåtet att göra misstag och accepterat att arbeta på ett sätt som är anpassat för elevers olikheter, kan läraren ge dessa flickor och pojkar viktigt stöd. Läraren ska berömma flickors kreativitet och entusiasm men försöka tona ner deras glömska, ouppmärksamhet och brist på organisation. På detta sätt ökar man flickors självförtroende och chansen att utvecklas på bästa sätt. (Nadeau m.fl., 2002). (Tips på hur lärare kan känna igen flickor med ADHD symptom se bilaga III) Som lärare ska man sträva efter att formulera sig på ett positivt sätt när man tilltalar barnet, speciellt i de situationer där man som lärare vill att barnet ska göra det som det förväntas av barnet. Ett aktivt arbete av hela personalen behövs för att kunna hjälpa barnen. Det som i synnerhet är av störst betydelse är att personalen är eniga om hur de ska hantera felsteg som dessa barn ofta begår. Genom att läraren uppmärksammar och lyfter fram de barn i klassen som följer normer och som kan ses som förebilder, bidrar läraren till att aktivt visa vilket beteende som kommer att accepteras bland barnen i skolan. På det här sättet kan man med små medel se till att de utvecklar sina sociala färdigheter. För att läraren ska kunna förstå vad som är på väg att hända och agera innan en situation har gått över styr måste hon/han känna till de enskilda barnen och hur de hanterar olika situationer. Det är också viktigt att läraren har adekvat utbildning och kunskap om adekvata förhållningssätt i mötet med dessa barn (Socialstyrelsen, 2010). Barn med ADHD måste följas upp systematiskt för att kunna bedöma deras inlärningskurva så att de inte hamnar efter i sin utveckling. Ett av problemen med dessa barn är att deras stökiga beteende döljer deras inlärningssvårigheter vilket i sin tur hindrar dem från att få den hjälp som de behöver. Det är också viktigt att dessa barn har en meningsfull fritid, där de kan utveckla sina sociala färdigheter och kan finna en gemensam tillvaro med andra barn (Socialstyrelsen, 2010). Eftersom förutsägbarhet ger trygghet ska man försöka strukturera dessa barns skolvardag så gått det går. En positiv skolanknytning kan göra att barn upplever skolan viktig och det de gör där är betydelsefullt. För att åstadkomma detta behöver dessa barn under sin skolvardag möta pedagoger som bryr sig och uppmuntrar. Inkludering och acceptans av klasskamrater gör oerhört mycket för självförtroendet och gör att de kan tampas med sina svårigheter på ett bättre sätt. Att bryta dessa barns destruktiva beteenden och förbättra deras relationer med 9
klasskamrater kan förhindra mobbning och uteslutning ur gruppen. Det är viktigt att hela arbetslaget har gemensamt förhållningssätt och använder liknande metoder när det gäller regelöverträdelser och olämpligt beteende (Socialstyrelsen, 2010). Genom att göra anpassningar i klassrumsmiljön och sitt egen agerande kan lärare minimera effekterna av flickors AD. Genom att placera den pratsamma flickan långt bort från de elever hon pratar mest med ökar chansen att hon kan koncentrera sig mer på sitt arbete. Läraren ska tillåta dessa flickor att göra om misslyckade prov samt minska antalet uppgifter eftersom stora mängder av uppgifter kan kännas överväldigande för dem. Målet med undervisningen är att elever ska lära sig och kunna visa det man har lärt sig och inte kunna klara ett visst prov på en viss dag. Dagdrömmande är någonting som flickor med uppmärksamhetsstörning inte kan rå för och därför ska läraren under lektioner försöka fånga deras uppmärksamhet på ett diskret sätt utan att kritisera. Läraren ska ha i åtanke att förändringar i vardagen som t.ex. byte av aktiviteter eller klassrum, kan vara svåra för elever med ADHD (Nadeau m.fl., 2002). Ett stort problem för flickor med AD är deras dåliga minne. Att komma ihåg att ta med sig saker till och från skolan, lämna in uppgifter, lära sig skolschemat osv kan utgöra stora hinder under deras skoldag. Det som läraren kan göra är att minska hemuppgifter och mängden av skolmaterial som ska hem och tillbaka från skolan, även informationen till föräldrar borde skickas genom e-mail. Skrivprocessen kan vara en plåga för många flickor och pojkar med ADHD p.g.a. den dåliga finmotoriken och svårigheter med uthålligheten vid fysiska aktiviteter. Den stora skillnaden i deras tankehastighet och tiden som krävs för att skriva på papper gör att många ord blir utelämnade. Därför skall man så tidigt som möjligt lära dessa barn att skriva på datorn med hjälp av olika ordbehandlingsprogram (Nadeau m.fl., 2002). Svårigheter med att få ordning på tankarna, problem med ordmobilisering och undvikande av betungande uppgifter kan bli grogrund för att skrivuppgifter upplevs som en stor plåga. Kontrolläsning slutligen är alltför långtråkigt för de flesta flickor med ADHD; de kan vara oerhört fokuserade en kort stund, för att sedan inte kunna uppbåda någon motivation för att avsluta uppgiften (Nadeau m.fl., 2002 s. 86).
Eftersom flickor med ADHD är lättdistraherade, oroliga och har svårigheter att plocka rätt information från minnet för att kunna svara på frågor kan de ha svårt vid olika skrivprov. Ett sätt att motverka detta och ge eleven rättvis chans att klara av provet är att; utöka tid, göra provet i en miljö där man har avlägsnat störningsmoment, göra provet muntligt där eleven kan 10
koncentrera sig på svaret och inte på skrivandet. Klassrumssituationen passar inte riktigt dessa elever eftersom de inte kan jobba i samma takt som elever utan ADHD. De jobbar för snabbt och slarvigt eller för sakta, att lyssna på läraren och anteckna kräver mycket av deras koncentration. Eftersom behovet av spänning är stort kan lärarens undervisning eller tragglande av uppgifter kännas tråkiga. Detta gör att de känner sig både fysiskt och mentalt missnöjda, då blir dagdrömmande deras tillflyktsort. Hemuppgifter kan innebära stora svårigheter för barnet eftersom det saknar klassrumsstrukturen och lärarens anvisningar. De blir nervösa inför uppgiften eftersom de är osäkra vad uppgiften handlar och om de har tagit hem den rätta läxan (Nadeau m.fl., 2002). När det gäller läsningen så förstår dessa flickor bättre texten om de får läsa högt för sig själva. Men även om denna teknik har visat sig fungera så är den inte accepterad i de flesta klassrum. För att dessa flickor ska slippa distraktionsmoment så ska de placeras längst fram i klassen där risken är mindre att de distraheras av sina klasskamrater. Om dessa dessutom omges av lugna och låg stimulerande klasskamrater som ökar deras chans att lyckas bättre med sitt skolarbete. Att hjälpa flickorna med att återvinna koncentrationen när dessa börjar dagdrömma med t.ex. en lätt beröring på axeln, ökar deras självkänsla inför klasskamraterna (Nadeau m.fl., 2002).
Metod Metodologiska utgångspunkter Hermeneutiken är en vetenskaplig förhållningsätt där intressen bakom teorin uttrycker sig i att förstå hur världen uppfattas eller hur den tolkas. Genom att tillämpa hermeneutiskt teori i denna uppsats kan den ge oss förståelse för individen och dennes livsvärld samt hjälp oss förstå varför en människa väljer att handla på ett specifikt sätt. Enligt Harman läggas tonvikten på tre viktiga faktorer; livsvärld, förståelse och tolkning. Hartman skriver vidare att en individs livsvärld är objektet för en hermeneutisk undersökning, genom att beskriva livsvärlden försöker vi skapa oss förståelsen för själva undersökningen och tolkningen ger oss möjlighet att förstå individens livsvärld. I korthet skulle man kunna säga att hermeneutiken inte försöker hitta den ”absoluta” sanningen eftersom en sådan sanning inte finns (Hartman 1998). 11
Kvalitativ metod är i huvudsak en hermeneutisk metod, dvs. en tolkande metod som hänvisar till att man samlar in mjukdata snarare än hårddata. Vid en kvalitativ studie väljer man oftast att begränsa sig till mindre och mer metodiska urval. Resultaten av en kvalitativ studie ger möjlighet till att författaren på ett mer definierat sätt kan nyansera frågeställningen, bestämma vilka områden som är betydelsefulla samt ge fördjupad kunskap inom det valda ämnesområdet (Lindblad, 1998). Kvalitativ metod står som ett samlingsnamn för ett antal angreppsätt som t.ex. djupintervju, deltagande observationer, fältstudier som bildar det insamlande materialet och därmed kallas för ”mjuk data”. Termen ”kvalitet” innebär att som forskare inom valt ämnesområde är intresserad av vilken kvalitet eller egenskap en företeelse har. Kunskap om dessa kvaliteter eller egenskaper skall hjälpa oss att förstå företeelsen (Bjereld m.fl., 1999) Kvalitativa intervjuer kräver stor skicklighet hos intervjuaren eftersom denne måste ha kunskap om ämnet för intervjun samt vara bekant med de metodologiska alternativ som finns (Kvale, 1997). Med den ostrukturerade intervjuformen utgår intervjuaren från en temaguide (se bilaga VI) med de ämnen som denne vill forska i. Med en ostrukturerad intervjuform har man möjlighet att fördjupa sig i temat genom att ställa följdfrågor till informanten. Svårigheten med det här sättet att göra intervjun på är att intervjuaren måste ha goda förkunskaper i ämnet han forskar i samt att materialet kan vara stor som kan kräva mycket tid vid bearbetning. Den strukturerade intervjun består däremot av förutbestämda frågor som följer en viss ordning, som ger begränsade möjligheter för intervjupersonen att utveckla sina svar (Stukát, 2005). Den kvalitativa forskningen handlar således om att samla in omätbar information dvs. kvalitativa egenskaper medan den kvantitativa hanterar statistik och analys. I den ostrukturerade intervjun används en intervjuguide med ett antal teman och huvudfrågor som gör det möjligt att ställa följdfrågor för att få fram så mycket information för studiens syfte (Patel & Davidsson, 1994). I en kvalitativ intervju ligger fokus på att utforska och urskilja främmande eller otillräckligt kända frågor och egenskaper inom valt ämne. Avsikten här är att upptäcka, förstå samt komma fram till något som man i förväg inte vet att man ska finna (Starrin och Renck 1996). Den kvalitativa intervjun vid forskningen ger en möjlighet för intervjupersoner att utveckla 12
sina egna tänkesätt och framföra sina egna erfarenheter. Genom att spela in intervjun ges en möjlighet att registrera ord, tonfall och pauser (Kvale, 1997).
Genomförande I detta avsnitt kommer jag att redogöra för hur studien är genomförd samt beskriva tillvägagångsättet, förberedelserna, datainsamlingen och analysen.
Urval Under tiden som student vid Linnéuniversitetens lärarprogram har jag haft min verksamhetsförlagda utbildning i en och samma kommun. Genom min verksamhetsförlagda utbildning har jag haft möjlighet att komma i kontakt med två specialpedagoger som jag sedan tidigare visste skulle vara villiga att ställa upp på att bli intervjuade inför denna studie. Den tredje specialpedagogen som jag valde att intervjua var rekommenderad av sina kollegor. Urvalet är m.a.o. ett s.k. bekvämlighetsurval, d.v.s. jag har valt personer som funnits tillgängliga (Bryman, 2011). Samtliga specialpedagoger är verksamma inom sitt område och har en daglig kontakt med lärare och elever på låg- och mellanstadiet. Samtliga specialpedagoger har i grunden en lärarutbildning och har varit verksamma som lärare i några år innan de bestämde sig för att specialisera sig inom specialpedagogik. De har varit verksamma som specialpedagoger i genomsnitt åtta år.
Förberedelser och Datainsamling Min första kontakt med specialpedagogerna skedde muntligt då jag ville försäkra mig om att de faktiskt ville ställa upp på intervjuerna. När jag då fick veta att de gärna ställde upp skickade jag inom loppet av en vecka en officiell förfrågan (se bilaga IV) och missiv (se bilaga V) med de forskningsetiska regler och hur uppsatsen kommer att användas. De tillfrågade fick vid detta tillfälle välja att ge sitt samtycke eller avböja sin medverkan i studien. För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av en intervjuguide som innehöll de teman som skulle behandlas under intervjun. Genom att använda en
13
semistrukturerade intervjuguiden kunde jag leda intervjun på ett mer naturligt sätt där intervjudeltagarna tilläts att diskutera kring frågorna som ställdes. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som underlättade bearbetningen av erhållet material. Denna metod gjorde att diskussionen kunde fortlöpa på ett avslappnat sätt då intervjudeltagarna efter ett tag glömde att de blev inspelade. Fördelarna med att spela in intervjun gjorde att man kunde unna sig den möjligheten att få höra olika tonfall och specifika ordval under intervjuomgången. D.v.s. man kunde höra sådant som man inte la märke till vid själva intervjun vilket i sin tur gjorde att man kunde höra olika nyanser i de intervjuades svar.
Bearbetning och Analys Efter varje genomförd intervju transkriberades intervjuerna. Detta var ett tidskrävande arbete eftersom varje intervjutillfälle tog ca en timme att genomföra. Efter att ha skrivit om och renskrivit intervjuerna skickades dessa till respektive intervjudeltagare för granskning och godkännande, allt för att undvika felaktigheter. Textmaterialet från samtliga intervjuer sorterades in i olika teman som jag ansåg hade betydelse. Dessa teman utkristalliserade sig efter upprepade genomläsningar av materialet. För att få en mer sammansatt bild av intervjuerna tolkades dessa för att kunna komma fram till ett resultat.
Etiska forskningsregler För att skydda intervjupersonernas integritet använde jag mig av de fyra forskningsetiska principer
inom
humanistisk-
samhällsvetenskaplig
forskning:
informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nytjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren
är
skyldig
att
informera
undersökningsdeltagare
om
den
aktuella
forskningsuppgiftens syfte. Samtyckeskravet syftar på att deltagare i undersökningen har rätt att själv bestämma över sin medverkan i studien. Den som medverkar i undersökningen har också rätt att bestämma om hur länge och på vilka villkor de ska delta, samt att avbryta sin medverkan när som helst om de så vill. Alla uppgifter om deltagaren skall hållas konfidentiella för obehöriga och utomstående. Nytjandekravet betyder att alla uppgifter insamlade under forskningens gång får endast användas för forskningsändamål d.v.s. dessa får inte användas för kommersiella eller andra icke vetenskapliga syften.
14
Resultat Utifrån de intervjuer som jag har genomfört kommer jag att här nedan presentera de kategorier som har framkommit av tolkningen: att upptäcka flickor med ADHD symptom, det pedagogiska tillvägagångssättet, syn på medicinering och framtidsutsikter.
Att upptäcka flickor med ADHD symptom Det framkom av intervju materialet att det mycket väl kunde finnas många fler flickor med ADHD men att dessa flickor var långt ifrån lätta att upptäcka. Vidare var det tydligt att under sin verksamma tid som specialpedagoger hade de träffat ytterst få flickor med ADHD diagnos. Detta såg de som ett problem eftersom de var oroade över dessa flickors välbefinnande. Nej… nej det har faktiskt inte varit så många. Om jag skulle vara tvungen att räkna så… skulle jag kunna räkna fram dem på mina två händer. Det är inte helt enkelt, ja alltså det är inte lätt att upptäcka flickor med dessa ”problem” om du förstår vad jag menar, det är inte så självklart att problemen är så framträdande som hos pojkar. Jag är säker på att det egentligen finns många fler flickor i våra klassrum med ADHD symtom, dessa flickor upptäcks inte. Det är inte så mycket… jag kan göra något åt, det är framförallt lärarnas uppgift… så att säga, att ”spåra upp” dessa barn, flickor. Sen när läraren har gjort detta då kan jag hjälpa både barnet och läraren.
En annan specialpedagog väljer att utrycka sig på följande sätt när jag frågar om hon under sitt verksamma liv som specialpedagog har träffat många flickor med ADHD symptom. Man skulle inte kunna tro att det är så, men det är det…det är nästan hemskt att jag själv kommer att säga det men… flickor med ADHD det är ett fenomen som inte många känner till.
Att upptäcka dessa flickor är svårt och de som brukar uppmärksamma dessa flickor i första hand är deras egna föräldrar. Oftast vänder sig föräldrarna till läraren med sin oro och oftast kan läraren bekräfta att förälderns oro är befogad. Men det ligger inte i lärarens arbetsuppgift
15
att ställa diagnos vilket betyder att man i detta skede enbart kan råda föräldern att söka hjälp hos en instans utanför skolan. Lärarens stressiga jobbförhållande, för många barn i klassen resulterar automatiskt till att en del lärare kanske önskar att de hade mer hjälp i klassen i form av en resursperson.
Det framkommer också om skillnader mellan pojkarnas och flickornas ADHD symptom. De beskriver oftast pojkarna som utåtagerande, livliga och uppmärksamhetssökande vilket gör att de upptäcks mycket oftare och erbjuds hjälp och stöd i ett tidigare skede än flickorna. Flickorna med ADHD är oftast blyga, tystlåtna och tillbakadragna vilket i sin tur gör att de inte uppmärksammas i tid om någonsin. Ja, som jag sa så är ju dessa flickor framförallt jätte blyga, du hittar dem kanske längst bak i klassen, brukar inte höras så mycket, de pratar inte så mycket och lyfter inte handen alls, dagdrömmer, de är inte heller så aktiva på rasterna, alltid efter… alltså, sena med läxor osv. De är ju jätte svåra att uppmärksamma för de beter sig på så sätt som vårt samhälle lär flickor att bete sig, alltså de är tystlåtna, tillbakadragna… gulliga, på något sätt typiskt tjejiga… om jag säger så.
Specialpedagogerna berättade också att pojkar med ADHD diagnos behöver och får mycket utav lärares uppmärksamhet och tid. Det är oftast så att dessa pojkar måste ha en resursperson, elevassistent eller liknande bredvid, för att läraren själv ska kunna genomföra sin lektion utan störningar samt ha mer tid för andra barn. Flickor däremot har oftast inte någon person som går bredvid för att hjälpa dem om flickan i fråga t.ex. har koncentrationssvårigheter. Istället tar läraren på sig rollen som den stödjande extra personen och försöker hjälpa dessa flickor i det vardagliga skolarbetet.
Det pedagogiska tillvägagångssättet Det framkommer att det viktigaste i arbetet med dessa flickor är att ge stöd och uppmuntran. Det är också viktigt att alla personer som finns i flickornas omgivning aktivt bidrar till att uppmuntra flickorna och öka deras självkänsla. Specialpedagogernas främsta uppgift är att hjälpa både lärarna och föräldrarna så att de i sin tur kan hjälpa barnen som behöver stöd. Uppfattningen att det ingick i specialpedagogers arbetsuppgifter att göra allt man kan för att dessa barn ska lyckas i sin utveckling framkom också. För att dessa barn ska kunna utvecklas 16
som deras klasskamrater framhölls vikten av att man anpassar skolmiljön, och ett långsiktigt mål att så småningom få se fler lärare kompetensutveckla sig inom området. ”Lärarna måste visa sin skicklighet, visa att de har ett tränat öga när det gäller dessa barn. Vi vill gärna se lärare som kan bemöta dessa flickor på ett pedagogiskt sätt… ja alla barn som uppvisar ADHD symptom utan att avfärda barnet som antingen lugnt eller busigt”.
Det kom fram är att det största problemet när det kommer till att tillgodose dessa barns behov är resursbrister i form av tillgängliga pedagoger. Som specialpedagog har man ingen befogenhet att tycka till om detta och kan inte heller göra något åt det. Det som uppfattades viktigt var att se till att de hade en god relation till lärarna och barnens föräldrar och på detta sätt se till att alla inblandade personer arbetade mot gemensamt mål. Det finns en medvetenhet om att det existerar en viss problematik när en diagnos ska ställas, och medvetenhet om föräldrars ovilja att få se sitt barn få en ADHD diagnos.
Syn på medicinering Skilda uppfattningar framkom när det gällde medicineringen av barn med ADHD diagnos, även om uppfattningen att dessa barn i vissa fall behöver och bör medicineras för att få en någorlunda normal tillvaro i sina liv också fanns. Biverkningar av läkemedlen är också någonting som de är oroliga över och menar att om man bara upptäcker dessa barn i tid kan man ofta med framgång klara sig utan läkemedelsbehandling.
Framtidsutsikter Under intervjuerna framkom det att det finns skäl till oro, speciellt när det kommer till de flickor som ännu inte upptäckts och som lider i tysthet. Det finns en vetskap om att dessa flickor har en lång väg framför sig och att det kommer att vara långt ifrån enkelt för dessa att anpassa sig till skolmiljöer som kommer att kräva mer och mer av dem allt eftersom åren passerar. ”Tänk dig de barn som vi faktiskt upptäcker i tid och som faktiskt får den hjälp som de behöver, trots allt detta, trots all träning med olika pedagoger, psykologer, lärare och
17
andra personer så kommer de ändå att få kämpa sig igenom skolan… tänk då på alla de barn som förblir upptäcka, tänk då på deras kamp”.
Diskussion I diskussionen använde jag mig av de delar och ståndpunkter som jag ansåg var betydelsefull och som problematiserar det utvalda ämnet.
Att upptäcka flickor med ADHD symptom Forskningen indikerar att att det inte är särskilt enkelt att urskilja flickor med ADHD. Det är inte heller något som anses vara märkligt eller konstigt, unga människor kan vara mästare på att förklä sig i roller, och ibland gå till ytterligheter för att inte framstå som avvikande. Flickorna med ADHD är känsliga inför sitt eget beteende och mer medvetna om att de egentligen inte passar in bland sina jämnåriga kamrater. Oftast visar sig ADHD bland flickor på ett helt annat sätt än hos pojkar vilket gör att läraren i klassen lätt missar att de har en flicka eller fler med ADHD problem. Det framstår tydligt att man än idag inte lägger lika stor fokus på flickor som på pojkar när det kommer till ADHD. Pedagogerna menar här att det alltid är lättare att fokusera på stökiga, bråkiga och högljudda pojkar än på tysta, blyga och tillbakadragna flickor för dessa ställer ju inte till med några problem i klassen. Flickorna försvinner på detta sätt från lärarens radar och uppmärksammas inte i tid om de uppmärksammas alls.
Många flickor lider i tysthet,
medvetna om att det är något som är fel på dem men helt omedvetna om vad detta kan vara för något. De klandrar sig själv för att de inte kan hänga med i klassen och skammen blir en självklar del av deras liv när de inser att ingen förstår, inte ens de själva. Alla nya studier inom detta område måste inkludera både pojkar och flickor för att resultat skall anses vara meningsfulla och korrekta. Det är viktigt att de som väljer att forska inom detta område är från början väl medvetna om att ADHD tenderar att visa sig på helt olika sätt hos flickor än vad det gör hos pojkar. För framtida studiers skull är det också viktigt att varje gång en kvinnlig patient utreds för någon form av emotionellt beteende eller utvecklingsstörningar att hon även bör utredas för ADHD. Resultatet från denna studie visar 18
att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller fel diagnosticeras. Resultaten antyder också att det finns risk att deras problem bagatelliseras vilket är allvarligt eftersom det numera finns effektiva behandlingsmetoder både vid behandling av autism och ADHD. Allt sammanlagt gör att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala svårigheter eller koncentrationssvårigheter genom alla samhällets offentliga verksamheter är stort. (Kopp, 2010). Det verkar som att skolan försöker först och främst lösa de problem som omfattar fler än en person t.ex. en pojke med ADHD som med sitt utåtagerande beteende förstör både för sig själv men också för sina klasskamrater och läraren. Flickor med ADHD stör ingen och drar inte till sig någon uppmärksamhet dvs. deras sjukdom påverkar bara dem själva och på så sätt skadar också bara dem själva. Skolan och dess verksamhet verkar ibland ha tunnelseende när det kommer till hanteringen av ADHD problematiken, mörkertalet av flickor med ADHD kan mycket väl vara stort. När dessa problem uppdagas i vuxen ålder har det redan gått så långt att de kan ha t.ex. utvecklat ett självdestruktivt beteende som kan vara svårt att bryta. P.g.a. detta får samhället i sin tur kanske betala för att hjälpa dessa kvinnor med de problem som skolan, om den hade satsat på kompetensutveckling inom detta område kunnat upptäcka och åtgärda.
Det pedagogiska tillvägagångssättet För att man ska kunna hjälpa barn med ADHD måste läraren vara uppmärksam inför sina elevers behov, läraren måste få utrymme att skapa relationer till sina elever, lära känna dem och veta vilka de är. Detta är långt ifrån alltid lätt eller genomförbart i dagens skola med skolklasser som för varje år ökar i antal och där läraren har ansvar för barn som den inte hinner lära känna. Studien tyder på att specialpedagoger är á jour med den nya forskningen. Jag anser att det läggs stor fokus på en kunskapsskola samt att fel prioriteringar ökar riskerna för att elever med ADHD och då speciellt flickor med AD inte får tillräckligt med stöd eller upptäcks i tid om de upptäcks alls. Det finns en viss uppgivenhet bland specialpedagogerna, då de uttrycker ett visst missnöje över hur lite de kan påverka och hur pass mycket hjälp och vilken hjälp dessa barn ska få. De upplever det som att det finns en prioriterad dagordning inom skolverksamheten dvs. kunskapsbildningen kommer före allt annat och om det då finns något barn som uppvisar tendenser till att inte klara av att följa denna dagordning, ja då är risken stor att detta barn också kommer att hamna efter. Detta är knappast något som man ska sträva efter, speciellt om det är en ”en skola för alla” som man har som mål att uppnå.
19
Läkemedelsbehandling Eftersom ADHD anses bl.a. bero på en kombination av olika genetiska faktorer och olika former av kemisk obalans i hjärnan är det inom medicin naturligt att behandla ADHD med läkemedel. Läkemedel som man använder är centralstimulerande medel (Ritalin, Dexedrin, Concerta) som påverkar de signalsubstanser som är i obalans och normaliserar de förhållanden i hjärnan som reglerar impulsstyrning och hämningsmekanismerna. Medicinerna ökar också flödet och mängden av signalsubstanserna serotonin, dopamin och noradrenalin i hjärnan. Man blir varken intelligentare, duktigare eller får någon ökad socialkompetens av dessa läkemedel. Rønhovde (2006) understryker att enbart läkemedelsbehandling inte räcker, det krävs alltid pedagogiska strukturerade insatser också.(Rønhovde 2006). För vissa barn med diagnosen ADHD dvs. de barn som inte blir hjälpta av enbart det pedagogiska tillvägagångssättet är medicineringen, som en del av behandlingen, viktig för att de ska klara av sin vardag men det är ända viktigt att ha en återhållsam inställning eftersom barn inte ska medicineras i onödan. Ibland kombineras flera mediciner p.g.a. att barnens diagnos kräver det eller för att motverka de oönskade biverkningarna hos vissa av medicinerna. De mediciner som brukar användas för att lindra symptom vid ADHD, kan ge biverkningar såsom sömnsvårigheter, ökad ängslighet, epileptiska anfall, illamående, tics osv. För att läkaren ska få rätt information om medicineringen visar någon effekt på barnet måste han ingå i ett samarbete med barnets föräldrar och lärare där de kan informera varandra om barnets beteende och om några biverkningar har uppvisats. Detta samarbete hjälper också läkaren att hantera de biverkningar av medicineringen. Hur läkemedel verkar på lång sikt vet man fortfarande inte (Greene, 2001). (Mer om mediciner som används vid ADHD och dess biverkningar se bilaga II). En ny studie som gjordes vid Örebro Universitet visar att barn med ADHD har nästan 50 procent lägre mängd av ett protein som är viktig för uppmärksamhet och inlärning. För att hjärnan ska kunna tillverka dopamin, noradrenalin och serotonin är den beroende av tillförsel av olika aminosyror, vid ADHD är det främst aminosyrorna tyrosin och tryptofan som håller för låg nivå. Brist på dessa aminosyror orsakar även andra ökända sjukdomar som t.ex. schizofreni, alzheimer och bipolär sjukdom vilka behandlas med andra mediciner än de som
20
används för ADHD. Detta betyder att man i framtiden skulle kunna använda sig av andra läkemedel för att behandla barn med diagnos ADHD (Science Daily Dec. 5, 2011).
Slutligen måste det bekräftats att detta är ett oerhört lärorikt ämne och jag anser att jag har fått ett ökat förståelse för ADHD som diagnos och problematiken kring flickors ADHD. Eftersom detta var en kvalitativ studie så kan man inte generalisera och förenkla problematiken bakom flickor med ADHD. Däremot kan denna studie användas som guide för dem som vill öka eller bekräfta sina egna kunskaper om ADHD. Jag skulle vilja se inom min framtida verksamhetsutövning att alla pedagoger uppmuntras att utbilda sig i bemötande av barn med behov av särskilt stöd men framför allt barn med ADHD.
21
Källförteckning
Bjereld, U m.fl. (1999) Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur. Bryman, A (2011) Sammhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Grenne, Ross W (2003) Explosiva barn. Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar. Stockholm: Cura Bokförlag och Utbildning AB Hartman, Jan (1998) Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur Kopp, Svenny (2010) Girls with soacial and/or attention impairments. Göteborg: University of Gothenburg http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/23134 Kvale, Stelnar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB Lindblad, I-B (1998) Uppsatsarbete – en kreativ process. Lund: Studentlitteratur AB
Nadeau, Kathleen G. (2002) Flickor med AD/HD. Stockholm: Studentliteratur AB Patel, Runa & Davidsson, Bo. (1994). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Per-Gunnar Svensson & Bengt Starrin (red.) (1996) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur AB Rönhovde, Lisbeth Iglum (2006) Om de bara kunde skärpa sig! Barn och ungdomar med ADHD och Tourettes syndrom. Lund: Studentliteratur AB Sciense Daily ( 2011, June 10) Gender differences in risk pathways for adolescent substance abuse and early adult alcoholism. University of Helsinki. Retrieved January 12, 2012, from http://www.sciencedaily.com/releases/2011/06/110610094459.htm 22
Science Daily (2011, November 28) Functional brain pathways disrupted in children with ADHD. Radiological Society of North America. Retrieved January 12, 2012, from http://www.sciencedaily.com/releases/2011/11/111128120138.htm Science Daily (2011, December 5) New biochemical changes found in children with ADHD. Orebro University. Retrieved January 12, 2012 from http://www.sciencedaily.com/releases/2011/12/111205102305.htm Science Daily, (2012 May 31) Link between childhood ADHD and substance abuse risk supported by long-term study data. Massachusetts General Hospital. Retrieved January 12, 2012, from http://www.sciencedaily.com/releases/2011/05/110531115410.htm Statens beredning för medicinsk utvärdering(SBU) (2005) ADHD hos flickor - en inventering av det vetenskapliga underlaget. Stockholm: SBU Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
23
Bilaga I DSM-IV kriterier till ADHD Uppmärksamhet: 1)Individen uppvisar ofta bristfällig uppmärksamhet för detaljer eller gör slarvfel i samband med skolarbetet och andra aktiviteter, 2)Har ofta problem med att hålla kvar uppmärksamheten på uppgifter eller lekaktiviteter, 3)Verkar ofta inte lyssna när man direkt riktar sig till honom eller henne, 4)Har svårt att följa med i instruktioner och misslyckas med att fullgöra uppgifter och skyldigheter i skolan eller på arbetet (något som inte beror på trots eller bristande förståelse), 5)Har ofta problem med att organisera uppgifter och aktiviteter, 6)Undviker ofta, tycker illa om eller vägrar att göra uppgifter som kräver en längre
tids
koncentration (till exempel läxor), 7)Glömmer eller förlägger ofta saker som behövs för att utföra uppgifter och aktiviteter i skolan eller hemma (till exempel leksaker, skolmaterial, pennor, böcker och verktyg), 8)Distraheras lätt av ovidkommande stimuli, 9)Ter sig ofta glömsk och tankspridd i samband med dagliga sysslor. Hyperaktivitet 1)Individen är ofta rastlös med händer och fötter eller sitter och vrider sig på stolen, 2)Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där det förväntas att man ska sitta still, 3)Springer ofta omkring, tar på eller klättrar på saker och ting i situationer där detta inte passar in (hos ungdomar och vuxna kan detta begränsas till en subjektiv känsla av rastlöshet), 4)Har svårigheter med att delta i lekar och andra fritidsaktiviteter på ett lugnt sätt, 5)Är ofta ”uppe i varv” eller uppför sig som om ”det satt en propeller i baken”, 6)Pratar ofta i ett sträck.
Impulsivitet 1)Individen kastar ofta ur sig ett svar redan innan frågan är färdigformulerad, 2)Har ofta svårt att vänta på sin tur, 3)Avbryter och stör ofta andra personer (blandar sig till exempel i andras samtal eller lekar). Innan man kan ställa diagnosen skall man också ta hänsyn till: ·Att barnets problem har funnits före sju års ålder, ·Att problemet ska leda till nedsatt funktionsförmåga i sociala, pedagogiska eller yrkesmässiga situationer, ·Att svårigheterna kan förekomma på flera av barnets arenor (hem, skola, fritid), ·Att symtomen inte kan förklaras på ett bättre sätt på grundval av andra tillstånd. (Rønhovde 2006 s. 45-46).
Bilaga II
Mediciner som används vid ADHD Vid bristande uppmärksamhet och koncentration används centralstimulerande preparat som höjer nivån på dopamin och noradrenalin i hjärnan. Centralstimulantia har använts i ca 60 år och dit räknas bl.a. metylfenidat (Ritalina) och d-amfetamin (Dexedrin och Metamina). Biverkningar är i de flesta fall lindriga och där ingår; sömnsvårigheter, aptitlöshet, förvärra redan existerande tics, ökad ängslighet och irritabilitet. Vid hyperaktivitet och impulsivitet används främst centralstimulerande preparat men i vissa fall använder man tricykliska antidepressiva preparat (TCA); nortriptylin (Sensaval), imipramin (Tofranil) och klomipramin (Anafranil). En av de ovanliga men allvarliga biverkningarna är att de är giftiga för hjärtat. Några av de mindre allvarliga biverkningarna är: muntorrhet, viktökning, dåsighet och förstoppning. Två andra preparat som också kan användas för att minska hyperaktivitet och impulsivitet är ett atypiskt antidepressiv bupropion (Zyban) och antyhypertensivt läkemedel klonidin (Catapressan). Det första preparatet kan öka risken för epileptiska anfall, förvärra tics, ge sömnproblem, illamående, huvudvärk, förstoppning, darrningar, muntorrhet medan det andra preparatet ökar risk för huvudvärk, yrsel, illamående, förstoppning och muntorrhet. Irritabilitet, retlighet och nedstämdhet brukar behandlas med en grupp läkemedel som kallas selektiva serotoninåterupptagningshämmare (SSRI) och till dessa räknas exempelvis fluoxetin (Fontex, Flouxetin, Seroscand, Fluxantin), sertralin (Zoloft), paroxetin (Seroxat), citalopram (Cipramil) och fluvoxamin (Fevarin). Dessa läkemedel är inte användbara för att behandla kärnsymptomen vid ADHD, utan för de mer kroniska sinnesstämningsproblemen hos vissa barn. Biverkningar är illamående, viktminskning eller viktökning, ångest, nervositet, sömnsvårigheter och i vissa fall även impotens. Barn med ”svår ADHD” och extrema humörsvängningar dvs. frekventa aggressiva utbrott behandlas med en typ av mediciner som kallas stämningsläge - stabiliserare. Dit räknas preparat som litium och antipileptika så som karbamazepin (Tegretol, Hermolepsin, Trimonil), valproat (Ergenyl, Absenor, Orfiril) och gabapentin (Neurontin). Dessa mediciner ökar dåsighet och trötthet
som kan öka irritabilitet hos vissa barn. Litium kan ge illamående, diarré, törst, ökade urinmängder och viktökning. Valproat och karbamazepin kan ge trötthet, illamående, diarré, halsbränna och viktökning. En av de svårare bivärkningarna av valproat är leverskador och när det kommer till karbamazepin brukar det oftast leda till ökning av mängden vita blodkroppar och även ha en motsatt effekt då det kan leda till en minskning av vita blodkroppar som i sin tur leder till aplastisk anemin. Två nya läkemedel som också kan behandla dessa problem är risperiodn (Risperdal) och olanzapin (Zyprexa), just dessa mediciner tenderar att föredras av läkare eftersom dessa mediciner har en benägenhet att fungera bättre. Biverkningar som förknippas med dessa preparat är trötthet och viktökning men kan i vissa fall ge extrapyramidala problem som t.ex. rullande med ögonen, grimaser, stelhet i armar och ben och ofrivilliga rörelser. Antidepressiva SSRI – preparat så som anxyolitika dvs. busprion (Buspar) och benzodiazepiner som klonazepam (Iktorivil) används oftast vid behandling av ångest och tvångsmässighet hos barn. Dessa mediciner hjälper mot framför allt ångest men kan också vara användbara vid behandling av tvångssyndrom, bristande flexibilitet och explosivitet. Dessa preparat kan också fungera på sådant sätt att de hjälper barnet att fokusera i situationer där barnets förmåga att tänka igenom saker störs av de ovan angivna symptom. Biverkningar kan vara dåsighet, yrsel, viktökning och ibland även illamående. (Greene, 2001 s.170-175).
Bilaga III
Några tips på hur lärare kan känna igen flickor med ADHD: •pratar tvångsmässigt. •har svårt att följa instruktioner. •alltid verkar fråga kamraten bredvid om vad som ska göras. •sitter tysta på sin plats, men aldrig verkar bli klara med sina uppgifter. •har det mycket rörigare i bänken eller skåpet än klasskamraterna. •ofta glömmer att lämna in lapar som föräldrarna fyllt i eller att ta med sig läxböckerna tillbaka till skolan. •ofta saknar en del material som behövs på lektionerna. •verkar ha problem med den auditiva bearbetningen. •verkar ha expressiva språkproblem. •har lång reaktionstid. •har en tendens att arbeta väldigt långsamt. (Nadeau m.fl., 2002 s.189-199).
Bilaga IV
Förfrågan om medverkan i C-uppsats Hej! Mitt namn är Sanel Muhic och jag läser på lärarprogrammet vid Linneuniversitetet. Just nu läser jag min sista termin och i samband med detta skriver jag nu mitt examensarbete, dvs. en C – uppsats. Ämnet som jag har valt att skriva om handlar om ADHD, om likheter/skillnader i kraven på pedagogen vad gäller pojkar/flickor med ADHD. Med denna studie vill jag få en djupare förståelse och kunskap om skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD samt hur jag som en blivande pedagog kan ge stöd i utvecklingen till dessa barn. Studien kommer endast att omfatta barn i åldrarna 6 till 12 år. För att få en bra bild av vilka krav som ställs på pedagoger ute i verksamheten, när det gäller barn med ADHD kommer jag att utföra tre intervjuer med olika specialpedagoger. Jag undrar därmed om det finns något intresse från Din sida att delta i denna studie. Min önskan är att själva intervjun skall ske på ett mer diskuterande tillvägagångsätt, dvs. jag vill att de personer som väljer att ställa upp på att intervjuas skall kunna diskutera runt sina svar samt problematisera runt sin roll som pedagoger. Intervjun kommer att ta ca en timme och kommer att spelas in men du som deltagande i denna studie kommer att vara anonym. Detta innebär att det inte finnas några möjligheter för utomstående att identifiera dig inom denna studie. Intervjun är frivillig och du som deltagande kan avbryta den när du vill. Tack på förhand!
Sanel Muhic E – post:
[email protected] Tfn: 0735011536
Handledare: Stellan Jeppsson
Bilaga V Missiv till deltagare För att ditt deltagande i min studie skall följa vissa etiska riktlinjer så borde du känna vilka rättigheter Du har som deltagare: Du som deltagare skall vara fullt införstådd med studiens syfte, vilken utbildning jag tillhör samt att ditt deltagande är helt frivilligt och att Du har rätt att avbryta den när Du vill. Ditt deltagande i studien bygger på ditt samtycke och Du har rätt att inte diskutera sådana ämnen som strider emot dina egna övertygelser. Du skall också vara införstådd för vad studie kommer att användas till samt har du rätt att få läsa studien/uppsatsen innan den publiceras. Intervjun är konfidentiellt och ditt namn och arbetsplats kommer inte att avslöjas i den färdiga studien.
Sanel Muhic E-post:
[email protected] Tfn: 0735011536
Handledare: Stellan Jeppsson
Bilaga VI Temaguiden Flickor med ADHD diagnos Att upptäcka flickor med ADHD symptom. Skillnader och likheter mellan pojkars och flickors ADHD symptom. Det pedagogiska tillvägagångsättet. Syn på medicinering av barn med ADHD diagnos. Framtidsutsikter för barn med ADHD med och utan diagnos.
