Gäller för: Landstinget i Uppsala län Handläggare: Lena Pettersson Zotterman Servicecontroller/städ Landstingsservice
Dokumentnamn: Handbok för miljöanpassad städning i Landstinget i Uppsala län Revision: Version: 1 Signatur:
Sida: 1(35)
Gäller fr.o.m.: 2007-09-11
Handbok Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................................................... 2 FÖRORD.................................................................................................................................................. 4 INLEDNING............................................................................................................................................ 5 1 STÄDNING I SJUKVÅRDEN............................................................................................................. 6 1.1 Grundläggande städning................................................................................................................. 6 1.2 Regler och rutiner - personal.......................................................................................................... 6 1.3 Städutrustning................................................................................................................................. 7 1.4 Rengöring av utrustning ................................................................................................................. 8 1.4.1 Städmaterial och arbetskläder ................................................................................................. 8 1.4.2 Textilier ................................................................................................................................... 8 1.4.3 Avfall....................................................................................................................................... 8 1.4.4 Städutrustning.......................................................................................................................... 8 1.4.5 Skurmaskin (Combimaskin).................................................................................................... 9 1.5 Städning hos infekterade och/eller infektionskänsliga patienter.................................................... 9 1.6 Städning hos cytostatikabehandlade patienter och annan specialstädning................................... 10 1.7 Städning utförd av vårdpersonal .................................................................................................. 10 2 ARBETSMETODER .......................................................................................................................... 11 2.1 Inredning ...................................................................................................................................... 12 2.2 Avfläckning.................................................................................................................................. 12 2.3 Stoppade möbler och textila mattor ............................................................................................. 13 2.4 Golvrengöring .............................................................................................................................. 13 2.5 Maskinstädning ............................................................................................................................ 14 2.6 Duschrum/Hygienutrymme.......................................................................................................... 14 2.7 Toalett........................................................................................................................................... 15 2.7.1 Arbetsbeskrivning då hela toalettutrymmet städas................................................................ 15 2.7.2 Arbetsbeskrivning då endast tvättställ städas........................................................................ 16 2.7.3 Arbetsbeskrivning då endast toalettstol städas...................................................................... 16 3 STÄDYTOR OCH UNDERHÅLL..................................................................................................... 17 3.1 Golvbehandling ............................................................................................................................ 17 3.2 Storstädning (inkl golvvård) och periodiskt underhåll................................................................. 17 3.2.1 Rekommenderade frekvenser för storstädning...................................................................... 17 4 UTBILDNING AV STÄDPERSONAL ............................................................................................. 18 4.1 Introduktion.................................................................................................................................. 18 4.2 Påbyggnadsutbildning .................................................................................................................. 18 5 ARBETSMILJÖ.................................................................................................................................. 20 5.1 Belastningsergonomi.................................................................................................................... 20 5.1.1 Belastningsbesvär.................................................................................................................. 20 5.2 Utformning av städredskap .......................................................................................................... 22 5.2.1 Städvagn ................................................................................................................................ 22 5.2.2 Skurmaskin............................................................................................................................ 22 5.3 Kemiska produkter ....................................................................................................................... 22 Länk: Rättmedel vid rätt tillfälle 6 BYGGPLANERING........................................................................................................................... 24 Byggenskap och vårdhygien (BOV) ...................................................................................................... 24 6.1 Förebyggande åtgärder för att underlätta städning inom en byggnad.......................................... 24 Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
2
6.2 Nybyggnationer/ombyggnationer........................................................................................... 26 6.2.1 Lokalindelning ...................................................................................................................... 26 6.2.2 Ytskikt ................................................................................................................................... 26 6.2.1 Byggstädning......................................................................................................................... 27 REFERENSER....................................................................................................................................... 28 BILAGOR .............................................................................................................................................. 29 Bilaga 1 Grundläggande städning utförd av städpersonal................................................................... 29 Bilaga 2 Ansvarsfördelning vårdpersonalen ....................................................................................... 30 Bilaga 3 Kvalitetskontroll ................................................................................................................... 31 Bilaga 4 Städning utförd av vårdpersonal 32 Bilaga 5 Vanliga frågor, ”Frågor och svar” ........................................................................................ 34
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
3
FÖRORD Handboken behandlar olika moment i städarbetet och syftet är att handboken ska vara ett hjälpmedel för att kvalitetssäkra städningen i sjukvården. Handbokens generella delar som presenteras här kommer att finnas tillgängliga i intranätet. Det skall finnas möjlighet till anpassning av innehållet efter den egna verksamheten genom komplettering med lokala anvisningar. Lokala anvisningar skall finnas på de arbetsplatser som har behov av speciell städning. Viktigt att komma ihåg är att oberoende av om städningen utförs i egen regi eller på entreprenad åvilar alltid ansvaret för städningen på verksamhetschefen. Handboken är fastställd av Landstingsdirektören och gäller för samtliga lokaler där Landstinget i Uppsala län bedriver verksamhet.
Följande personer har medverkat i projektet: Projektansvarig, Lena Pettersson Zotterman Servicecontroller/städ Landstingsservice Anna Karlsson, Avdelningsschef Akademiska sjukhuset Camilla Artinger, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Akademiska sjukhuset Finn Elsrud, Servicechef Lokalplaneringsavdelningen Akademiska sjukhuset Kerstin Andersson, Utredningssekreterare Akademiska sjukhuset Ulrika Ransjö, Sektionschef Vårdhygien Akademiska sjukhuset Karin Sundberg, Miljökemist Miljö- och kemienheten Landstinget Per - Gunnar Sjöström, Administrativchef Landstingsservice Bouba Jallow, Överläkare Länshälsan Margareta Parkstam, Försörjningssamordnare Primärvården Ismo Niemenpää, Platschef ISS Åsa-Teres Pihl, Platschef Sodexho
Hit kan du vända dig för att få svar på dina frågor: Lena Pettersson Zotterman, Servicecontroller/städ Landstingsservice 018-611 32 13
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
4
INLEDNING Det finns ett antal städmetoder som används inom många olika verksamheter. Nya städmetoder som idag introduceras innebär att behovet av städkemikalier minskar eller blir överflödiga, vilket välkomnas ur hälso- och miljösynpunkt. Städningens uppgift är att få bort föroreningar från alla ytor i byggnaden. För att uppnå en god standard på städningen måste denna vara effektiv och utföras regelbundet. Det har under en längre tid funnits en tendens till sjunkande städnivå inom bl. a offentliga lokaler. Samtidigt tillbringar vi större delen av vår tid inomhus. Det kan vara i bostaden, skolan, på jobbet mm. Innemiljöns beskaffenhet har stor betydelse för hur vi mår och för vårt välbefinnande. Många olika faktorer samverkar för att göra innemiljön bra eller dålig. Sambandet mellan innemiljö och hälsa är komplext. Man beräknar att uppemot en halv miljon människor i vårt land upplever besvär av inneklimatet i så hög grad att de får symtom. ”Sjuka hus-sjukan”, SBS (Sick Building Syndrome) är benämningen på besvär som slemhinne- och hudbesvär, man upplever det som om man är tung i huvudet mm. Orsaken till besvären är många. Dålig ventilation, flyktiga ämnen från byggnadsmaterial, inredningsmaterial, fukt, mögel, men även brist på kvalitativ städning anses bidra till besvären. Sjukhusstädning är en viktig verksamhetsfråga där städkvaliteten avgörs av resultatet av städningen och hur länge det uppnådda resultatet kvarstår. Städresultatet kan bedömas genom egenkontroll och inspektioner. Se bilaga 3. Flera faktorer bidrar till nedsmutsningsgraden i en lokal. Till exempel: • Entrélösningar • Lokalernas placering och utformning • Typ av verksamhet som bedrivs i lokalerna • Antal personer som vistas i/passerar genom lokalerna Resultatet av städningen i en lokal beror på en mängd faktorer. Till exempel: • Vem som utför städningen • Vilken städmetod som använts • Golvunderhåll • En effektiv årsplanering över samtliga städmoment, rutiner och golvunderhåll
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
5
1 STÄDNING I SJUKVÅRDEN 1.1 Grundläggande städning Inom sjukvården ställs höga krav på städningen då den utgör en viktig del för att skapa en god inomhusmiljö för patienter, personal och besökande. En effektiv städning innebär bl.a. rena golvytor och dammfria ytor nära patienter samt i övriga utrymmen där verksamhet bedrivs. Grundläggande städning utföres på ett sätt som skall garantera en fastställd hygienisk nivå. Vid städning skall damm och smuts avlägsnas och antalet bakterier i miljön reduceras. Rätt utförd städning minskar antalet mikroorganismer och hämmar förutsättningarna för tillväxt. Lokalerna skall städas så att trivsel, säkerhet, hygien och materialvård skall hålla en god standard. Den grundläggande städningen utföres i huvudsak med kemikaliesnåla städmetoder, medan storstädning, akutstädning och städning hos infekterade och/eller infektionskänsliga patienter kan kräva städmetoder som innebär användande av desinfektionsmedel, kemikalier och engångsmaterial. För varje enhet/avdelning finns en specifik städinstruktion. Se rekommenderande frekvenser för grundläggande städning. Se bilaga 1
1.2 Regler och rutiner - personal Grundläggande regler vid städning • Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med städning eller vårdarbete. • Använd alltid handskar och eventuellt skyddsrock vid städning. Byt handskar efter varje rum, eller oftare vid behov. Händerna ska spritas varje gång du byter handskar. • Ta alltid ny torkduk/mopp till ny lokal eller patientenhet. Byt oftare om det behövs. • Städa alltid från rent mot smutsigt exempelvis städa alltid golvet sist, börja längst in och arbeta ut mot dörren. • Rengör och desinfektera alltid städutrustningen när arbetet är avslutat. Noggrann handhygien är av största vikt. Arbetsledningen för städpersonalen ansvarar för att det finns: För städområdet aktuella städinstruktioner och att personalen är väl förtrogen med dessa. Personalen skall bära enhetliga arbetskläder försedda med leverantörens firmamärke samt namnbricka alternativt med firmamärke försedd namnbricka eller id-kort. Tvättning av arbetskläder skall genomföras på ett hygieniskt och ur smittorisksynpunkt riktigt sätt. Vid handhavande av arbetskläder är det viktigt att rent och orent hålls åtskilt under hela hanteringskedjan. Verksamheten tillhandahåller i förekommande fall de skyddskläder som krävs vid viss specialstädning.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
6
1.3 Städutrustning
• • • • • • • • • •
1 Moppstativ 2 Sopset 3 Clickskrapa 4 Engångs handskar 5 Moppgarn (flergångs) 6 Microfiberduk 7 Nylonduk/svamp 8 Städkemikalier 9 Förbrukningsmaterial 10 Handdesinfektion
Sop- och tvättsäckar tillkommer Endast godkänt städmaterial skall användas vid städning. Rätt medel vid rätt tillfälle Städutrustningen skall rengöras vid dagens slut av den som använt utrustningen enligt arbetsbeskrivningen kapitel: 1.4.4. Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
7
1.4 Rengöring av utrustning 1.4.1 Städmaterial och arbetskläder Vid handhavande av städmaterial eller arbetskläder är det viktigt att rent och orent hålls åtskilda under hela hanteringskedjan. Orent städmaterial (moppar och dukar) placeras på avsedd plats på städvagnen och lämnas för central tvättning. Moppar tvättas vid lägst 85°C. Om förfuktat material används bör det användas inom ett dygn annars skall det tvättas. Personalkläderna bör bytas dagligen och ska tvättas i separat tvättmaskin. Kläderna tvättas vid lägst 60°C. 1.4.2 Textilier Kläder och textilier som tillhör landstinget skickas i tvättsäck till tvätteri som landstinget har avtal med. Säckar för smutstvätt finns på respektive enhet och/eller i personalens omklädningsrum. 1.4.3 Avfall För definitioner och rutiner för avfallshantering se Avfallshandboken: Länk: Avfallshandböcker 1.4.4 Städutrustning Omfattning: Rengöring av: Städvagn Moppstativ Hinkar Borstar Sopskyffel Flaska med rengöringsmedel Sopsäck Rengöringen sker i städrum eller städcentral Arbetsgång • Töm städvagnen på smutsigt städmaterial. • Tag av sopsäcken. • Rengör hinkarna. • Rengör moppskaft och moppstativ. • Rengör borstar och sopskyffel. • Torka rent flaskorna för rengöringsmedel. • Torka av städvagnen. • Torka av redskapshållarna. • Avsluta med att ytdesinfektera alla skaft samt handtag på städvagnen. Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
8
Vid handhavande av städmaterial är det viktigt att rent och orent hålls åtskilt under hela hanteringskedjan. Länk till rätt medel vid rätt tillfälle Rätt medel vid rätt tillfälle Se avsnitt 5 (arbetsmiljö) 1.4.5 Skurmaskin (Combimaskin) Omfattning: Rengöring av maskinen Arbetsgång • Tag av sugfoten och rengör denna. • Töm och rengör smutsvattentanken. • Töm renvattentanken. • Lämna locken öppna till tankarna så att tankarna kan lufttorka. • Tag loss skurborsten/skurrondellen och rengör dessa noggrant. Om rondellerna är slitna, bytes dessa ut mot nya. • Torka maskinen ut- och invändigt. Laddning Följ föreskrifterna för laddning av respektive maskin. Viktigt att tänka på: Använd engångshandskar vid rengöring av maskinen. Halkfria skor rekommenderas. Tömning sker i golvbrunn där det är möjligt annars är ejektorpump att föredra.
1.5 Städning hos infekterade och/eller infektionskänsliga patienter Städmetoderna hos infekterade och/eller infektionskänsliga patienter är samma metoder som används vid grundläggande städning. Detta förutsätter dock att vårdpersonal i alla situationer har desinfekterat spill av smittsamt kroppssekret från samtliga patientgrupper, s.k. punktdesinfektion. Vid städning av vårdrum med infekterade eller infektionskänsliga patienter gäller följande: Vårdhygien har tagit fram lokala anvisningar för bland annat virusorsakad magsjuka, MRSA och tuberkulos, där man påtalar vidden av att informera städpersonalen om dessa infektioner. Dessa instruktioner är till för att förhindra vidare spridning av infektion till patienter och den personal som kommer i kontakt med berörda smittämnen (personal = städpersonal, vårdpersonal etc.). Vid alla situationer ska dock alla patienter hanteras som tänkbart infekterade och tänkbart mottagliga det är grundregeln. Noggrann handhygien är av största vikt. Se ansvarsfördelning bilaga 2 Information om städning i specifika fall hittar du på Vårdhygiens hemsida på Navet Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
9
Städmaterial som använts vid städning av infekterad lokal skall hanteras enligt följande: • Engångsmaterial placeras i plastpåse som försluts och förpackas som konventionellt avfall. • Flergångsmaterial placeras i plastpåse som försluts och lämnas till tvätt. Städutrustningen skall rengöras och desinfekteras efter avslutad städning
1.6 Städning hos cytostatikabehandlade patienter och annan specialstädning Här hittar man instruktioner för städning vid speciella tillfällen. Länkar: Checklista för städpersonal som städar i lokaler där det förekommer cytostatikahantering.
Handböcker
Hygienrutiner/PM
1.7 Städning utförd av vårdpersonal Vårdpersonal utför ibland städning, t.ex. när patienten flyttas till en annan avdelning, ett annat rum eller när patienten åker hem på tider då städpersonalen ej är i tjänst. Anvisningar hur detta ska gå till finns i bilaga 4. ARBETSMETODER beskrivs i detalj i kapitel 2. I Handbok för hälso och sjukvårdspersonal finns också ett kapitel om Städning . Handbok för hälso- och sjukvård Lokala anvisningar för utstädning av särskilt infekterade patienter som t.ex. MRSA finns att läsa på vårdhygiens Hemsida på Navet Hygienrutiner/PM Städmetoderna hos särskilt infekterade och/eller infektionskänsliga patienter är samma metoder som används vid grundläggande städning. Detta förutsätter dock att vårdpersonal i alla situationer har desinfekterat spill av smittsamt kroppssekret från samtliga patientgrupper, s.k. punktdesinfektion (se bilaga 2 Ansvarsfördelning vårdpersonal). I vårdenhetens städrum förvaras städvagn och städmaterial, som skall vara utformat enligt Kapitel 3. Förbrukningsmaterial anskaffas av vårdenheten. Flergångsmaterial (t ex moppar, microfiberdukar) är endast avsett för städpersonalen och förvaras inte i städrummet. Rekommendationer för val av rengöringsmedel finns att läsa i
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
Rätt medel vid rätt tillfälle
10
2 ARBETSMETODER En städmetod beskriver hur man går till väga och vad man använder för att utföra ett rengöringsmoment. Vanligen skiljer man på: • • •
Torra städmetoder Fuktiga städmetoder Våta städmetoder
Torra städmetoder innebär att inget vatten eller kemikalier används. Metoden bygger på att damm och andra smutspartiklar tas upp genom mekanisk och/eller elektrostatisk effekt. Stoppade möbler och textiler kan dammsugas. Materialet i moppar och dukar är syntetfibrer och/eller bomull. Torra metoder kan behöva kombineras med fuktiga städmetoder för avfläckning. Torrdamning och användning av dammvippa riskerar att sprida dammpartiklar i luften och dessa metoder är inte lämpliga för vårdmiljöer. Vid fuktig städmetod används vanligen förfuktade moppar och dukar. Definitionen för fuktig metod är att moppen ej är så våt att den efterlämnar fukt på golvet. Moppar och dukar som består av mikrofiber behöver inte i samma utsträckning kombineras med städkemikalier då mikrofiber har god rengörande effekt med enbart vatten. Våta städmetoder används endast vid hög smutsbelastning. Den våta städmetodens huvudsakliga uppgift är att lösa upp intorkad smuts och fläckar. Golv kan rengöras vått med skurmaskin som skurar och suger upp vatten i ett moment. Överflödigt vatten skall torkas upp. Svabbning bör undvikas eftersom smutsen från golvet återförs till tvättvattnet. Manuella våta städmetoder bör undvikas, då de innebär risk för halka och mögelväxt och inte har några praktiska fördelar jämfört med fuktiga metoder.
Det förekommer moppar med tillsats av golvvax eller oljor. Oljemoppning innebär att oljerester kan finnas kvar på den städade ytan. Olika typer av oljor används, paraffinolja eller vegetabilisk olja. Ibland innehåller oljemopparna tillsatser som parfym. Dessa preparerade/behandlade moppar bör inte användas vid städning i vårdmiljö.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
11
2.1 Inredning Omfattning Dammtorkning av inredning Arbetsgång • Börja alltid med rent städmaterial • Dammtorka/avfläcka med förfuktad torkduk • Fri yta på fönsterbräda, skrivbord, golvlister, ovanpå tavlor och bokhyllor/skåp, på element och synliga rör • Samtliga fria horisontella ytor upp till 1,70 meter. All damning och rengöring av fria ytor utförs av städpersonalen med vissa undantag. Undantag Vårdpersonalen svarar för daglig rengöring av: • Patientsängar, sängbord och patientbritsar • Arbetsbänkar, rullande material och disk- och laboratoriebänkar • Teknisk utrustning, vårdapparater och instrumentpaneler Viktigt att tänka på Använd förlängningsskaft eller pall/stege vid behov. Arbeta rakt framåt och på lämpligt avstånd. Dammvippa bör ej användas.
2.2 Avfläckning Omfattning Avfläckning av inredning Arbetsgång • Börja alltid med rent städmaterial • Avfläcka med förfuktad torkduk • Störande fläckar på väggar och dörrar (dörrar ut och invändigt) • Avtorkning runt strömbrytare och dörrhandtag och glaspartier. Viktigt att tänka på Använd engångshandskar Tänk på bakterietillväxten i fuktig miljö. Bekväm arbetsställning får du genom att stå stadigt med lämpligt avstånd mellan fötterna. Stå nära arbetsområdet. Att arbeta knästående/nigsittande kan ibland vara nödvändigt, men bör begränsas.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
12
2.3 Stoppade möbler och textila mattor Omfattning Dammsugning Arbetsgång • Dammsug möbeltyget eller mattan rent från damm, grus och smulor. • Glöm inte att rengöra under lösa dynor. • Den del av möbeln som inte är tygklädd torkas av med förfuktad torkduk. • Fläckar på tyget avlägsnas med torkduk, fuktad i rent vatten. Möbeltvätt utföres med avsedd utrustning och beställs extra. Vid användning av dammsugare skall ljudnivån följa vad som föreskrivs i AFS 2005:16 Buller.
2.4 Golvrengöring Omfattning Fuktmoppning Arbetsgång • Börja alltid med rent städmaterial. • Ställ in moppskaftet till axelhöjd. • Lägg moppen på golvet och fäst den på mopplattan. • Börja moppa längst inne i rummet. • För alltid moppen med samma sida mot dig, då tappar du inte det som är ihopmoppat. • Det är viktigt att gå över en bit på det som är moppat tidigare (överlappning). • Avsluta alltid moppningen vid dörren. • Lägg den använda moppen i en avsedd påse. • Använd borste och skyffel till att samla upp smuts efter avslutad moppning. Viktigt att tänka på Moppen skall inte användas till ihopsamling av smuts, använd borste och sopskyffel. Lägg de använda mopparna i avsedd tvättsäck på städvagnen. Håll mjukt om skaftet och växla grepp ofta. Arbeta med sänkta axlar och mjuka rörelser. För över kroppstyngden från ena benet till det andra och åter. Detta kan ske framåt – bakåt eller från sida till sida.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
13
2.5 Maskinstädning Omfattning Rengöring av golv med skurmaskin Arbetsgång Förberedelser • Kontrollera att maskinen är fulladdad. • Kontrollera att sugfoten är hel, ren och korrekt fastsatt. • Kontrollera att skurborsten alternativt skurrondellen är hel och korrekt fastsatt. • Fyll på vatten och dosera eventuellt därefter lågskummande allrengöringsmedel, avsett för combimaskinskurning. Körning • Starta maskinen på huvudströmbrytaren/nyckeln. • Sänk ner sugfot och skurhuvud. • Ställ in önskad vattenmängd. • Starta sugmotorn och skurborsten/skurrondellen. • Tryck in körreglaget och påbörja rengöringen. Avslutning av maskinstädning • Stäng av skurborsten/skurrondellen och höj upp skurhuvudet. • Fortsätt köra med sugfoten nere till dess att all skurlösning är uppsugen. • Höj upp sugfoten och stäng av sugmotorn. Viktigt att tänka på Följ alltid tillverkarens instruktioner för resp. maskin. Rengöringsmedlet doseras enligt beskrivningen på flaskan. Halkfria skor rekommenderas. Arbeta med avspända armar och sänkta axlar. Maskinen gör arbetet – försök ej att ”styra” den. Använd benmusklerna och håll ryggen rak vid vändning av maskinen.
2.6 Duschrum/Hygienutrymme Omfattning Dusch Kranar Handikappräcke Dörr Dörrhandtag Golvbrunn Arbetsgång • Börja alltid med rent städmaterial. • Avfläcka dörren och torka av dörrhandtaget. • Torka av lampan och handikappräcket. Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
14
• • • • •
Torka av väggarna i duschutrymmet. Höjd ca: 1.70 m Torka av och vid behov avkalka kranar, duschanordning, väggar, golv. Börja nedifrån Lyft gallret till golvbrunnen. Rengör gallret från hår och tvålrester. Lägg tillbaka gallret över golvbrunnen.
Viktigt att tänka på Använd handskar. Använd skyddsglasögon vid avkalkning med starkt sura medel. Tag stöd med handen vid framåtböjt arbete. Känn efter att du står bekvämt och stadigt. Fötterna skall ha god kontakt med underlaget.
2.7 Toalett 2.7.1 Arbetsbeskrivning då hela toalettutrymmet städas Omfattning Toalettpappershållare Lampa, spegel, tvålkopp Handdukshållare Mugghållare Tvättställ, kranar Papperskorgshållare Handikappräcke Avlastningshylla Toalettstol Sanitetshållare Golv • • •
• • • • • • •
Nya engångshandskar tas på, och rent städmaterial används för varje toalettenhet. Toaletten spolas, och därefter hälls städkemikalie ned i toalettstolen. Låt medlet verka. Med ren torkduk avtorkas, med arbetsgång uppifrån nedåt. o Spegel, samt ovanpå lampa o Dörrhandtag och dörryta intill handtaget, på utsidan av dörren o Hållare för förbrukningsmaterial avtorkas (pappershanddukar, tvål, ev. handdesinfektion, plastmuggar) o Handfat – kranar först, därefter i, utanpå, och under handfatet o Dörrhandtag samt dörryta där intill, på insidan, samt lysknapp o Väggyta kring och under handfat, under pappershanddukshållare samt ovanför papperskorg Toaletten rengörs invändigt med toalettborste. Toalettstolen spolas återigen. Med torkduk avtorkas toalettpappershållare och eventuella handikappstöd. Med torkduk avtorkas spolknapp. Med torkduk avtorkas sitslock och sittring på båda sidor. Med torkduk avtorkas toalettstolen utvändigt, uppifrån och nedåt. Detsamma gäller vägg intill toalettstol. Papperskorgen töms och ny insatspåse sätt in. Detsamma gäller för sanitetsbehållare. Toalettgolvet avtorkas med fuktig mopp. Arbeta från kanterna mot mitten, och ut mot dörren.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
15
Viktigt att tänka på Använd handskar. Använd skyddsglasögon vid avkalkning. Lägg smutsig torkduk i avsedd säck på städvagnen. Arbeta så nära att du undviker böjd eller vriden bål eller ännu värre samtidigt böjd och vriden bål. Försök att arbeta med överarmen sänkt så mycket som möjligt. Använd förlängningsskaft vid rengöring av väggar, lampor mm. Försök att ta stöd mot stol eller liknande när du måste böja dig djupt. Ta stöd med handen vid framåtböjt arbete. Försök växla mellan att arbeta med höger och vänster hand.
2.7.2 Arbetsbeskrivning då endast tvättställ städas Omfattning Tvättställ, kranar • •
Nya engångshandskar tas på, och rent städmaterial används för varje objekt som städas. Med ren torkduk avtorkas, med arbetsgång uppifrån nedåt. o Handfat – kranar först, därefter i, utanpå, och under handfatet o Väggyta kring och under handfat.
2.7.3 Arbetsbeskrivning då endast toalettstol städas Omfattning Toalettstol • Nya engångshandskar tas på, och rent städmaterial används för varje toalettenhet. • Toaletten spolas, och därefter hälls städkemikalie ned i toalettstolen. Låt medlet verka. • Toaletten rengörs invändigt med toalettborste. Toalettstolen spolas återigen. • Toalettpappershållare och eventuella handikappstöd avtorkas med torkduk. • Spolknapp avtorkas. • Sitslock och sittring avtorkas på båda sidor. • Toalettstolen avtorkas utvändigt, uppifrån och nedåt. Detsamma gäller vägg intill • Toalettstol
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
16
3 STÄDYTOR OCH UNDERHÅLL 3.1 Golvbehandling Alla golv utsätts för slitage och utöver städning kan det behövas golvbehandling. Det är viktigt att all behandling av golv utföres enligt golvtillverkarens rekommendationer. Golvbehandlingens huvudsakliga uppgift är att skydda golvmaterialen från slitage och göra dem mer lättstädade. Golvbehandlingen fyller upp ojämnheter och skapar en jämn, lättstädad och smutsavvisande yta. Behandlade golvytor kan i de flesta fall torr- eller spraypoleras med polermaskin. Polering av golvet förlänger behandlingens hållbarhet och behovet av nollställning av golvet före ny behandling minskar. Detta ger mindre miljöbelastning, såväl på arbetsmiljön som på den yttre miljön. Golvbehandlingar tål inte hur mycket grus och fukt som helst. Effektiva entrémattor är ett måste för att försöka hålla smutsen borta från golvytan. Starka alkalier tillsammans med för våta städmetoder ”löser upp” behandlingen varför torra städmetoder bör eftersträvas där det är möjligt. Inom vården hanteras många olika former av lösningsmedel, t ex sprit. Flertalet lösningsmedel har en negativ effekt på golvbehandlingen.
3.2 Storstädning (inkl golvvård) och periodiskt underhåll Komplettering av grundläggande städning som beskrivits tidigare i handboken. • • • • • • • • • • • •
Skura golv och lägg på polish (ev. annan behandling beroende av golvtyp) Avfläcka/torka av väggar Torka dörrlister och dörrar Torka golvlister Dammtorkning av takarmatur och andra högt belägna ytor Torka yttre del av ventiler Torka möbler i kök och matsal Torka av utvändigt och dra fram och gör rent bakom kylskåp, frysskåp och spis. Torka av köksskåp och garderober på utsidan, tomma garderober på insidan Rengör silbrunnar Torka sanitetsporslin Dammsug textilier
3.2.1 Rekommenderade frekvenser för storstädning • Alla vårdanknutna lokaler bör storstädas 1ggr/år. •
Med anledning av hög patientgenomströmning och/eller lokalernas beskaffenhet kan vissa enheter behöva storstädning 2ggr/år.
•
Lokaler utan direkt anknytning till vårdarbetet t ex administrativa lokaler, rekommenderas att man gör en individuell bedömning.
•
Fönsterputsning beställs separat.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
17
4 UTBILDNING AV STÄDPERSONAL 4.1 Introduktion • • • • • •
Praktisk information Grundläggande städteknik Vårdhygien Sekretesslag, övriga föreskrifter Kemisktekniska produkter Att arbeta på sjukhus
Introduktionen kompletteras med praktiskt arbete tillsammans med utvald städpersonal ex teamledare, introduktionsstädare, gruppledare el dyl. Vissa enheter har särskilda krav. Där bör anpassad introduktion ske vid första tillfälle personal arbetar på sådan enhet.
4.2 Påbyggnadsutbildning Här följer en kort beskrivning av det som bör ingå i en städutbildning. Det är viktigt att utbildningen anpassas till deltagarna och att utbildningen följs upp med återkommande utbildningstillfällen. Utbildningens innehåll och längd kan variera beroende på vilka kunskapskrav man ställer samt vilken erfarenhet den anställde har av de aktuella arbetsuppgifterna. Grundläggande rengöringsteknik – städmetoder. I detta avsnitt är det viktigt att man lär ut hur man städar både teoretiskt och rent praktiskt. Hur man bestämmer vilken städmetod som bäst lämpar sig alternativt kombinera en eller flera metoder vid städning, lära sig vad som skiljer olika städmetoder. Att man ska kunna bedöma vad städkvalitet, effektivitet, tid, ekonomi, m.m. innebär. Daglig städning – städredskap – planering. Här skall man bl.a. få kunskap om hur man planerar den dagliga städningen, vikten av att sätta sig in i eventuella städinstruktioner, vilka städredskap som finns, hur de används, rengörs etc. Vårdhygien. Hur och varför ska man städa på sjukhus. Basala hygienrutiner. Städning av vårdrum med infekterade eller infektionskänsliga patienter . Miljöanpassad städning – kemisk-tekniska produkter. En miljöanpassning av städningen bygger på att man använder torrare städmetoder och begränsar kemikalieanvändningen. Det viktiga är användning av rätt metod på rätt plats. Det är viktigt med städmaterial med lång livslängd som kan tvättas med låg energi- och vattenförbrukning. Kunskaper om funktion, pH-skalan, innehåll samt om risker med kemiska produkter, säkerhetsdatablad (tidigare: ”varuinformationsblad”) och personlig skyddsutrustning etc. är också viktiga. Det går oftast inte att helt avstå från rengöringsmedel. Det gäller att veta vilket medel som man skall använda och till vad. Lära sig vikten av rätt dosering, för höga koncentrationer kan ha en negativ inverkan på såväl golv och väggmaterial som människa och miljö. I detta sammanhang skall även riskerna vid inandning, eksem, allergier belysas. Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
18
Materialkunskap. En grundläggande utbildning för att lära sig känna igen de vanligaste golv- och inredningsmaterialen, samt hur de skall underhållas. Här kan man nämna de vanligaste; linoleum, plast, trä, laminat, keramik etc. För väggar gäller det målade ytor, kakel, textilier etc. Maskinstädning. Man skall lära sig de vanligaste maskintyperna samt var, när och hur maskinerna skall användas. Vad innebär användandet av fel maskin på ett golv? Viktigt är att gå igenom skyddsföreskrifterna, visa på hur man laddar batteriet och eventuella risker samt elsäkerheten. Golvunderhåll – golvbehandling. I detta avsnitt lär man sig golvunderhållets betydelse och vilka metoder som finns. Olika golvmaterial kan kräva varierande underhållsmetoder. Miljökunskap. Få en insikt i vad miljön betyder i ett globalt viktigare sammanhang. Vilka miljöaspekter finns i mitt arbete? Hur ska avfall hanteras? Vidare bör även beskrivningar av miljöbalken, miljöledningssystem, tillståndspliktig verksamhet, produktvalsprincipen m.m. ingå i utbildningen. Arbetsmiljö. Här skall man få kunskap om de lagar och regler som finns inom arbetsmiljön. Hur kan man själv bidra till en bra arbetsmiljö på arbetsplatsen? Ergonomi. Det är även viktigt att visa hur man skall arbeta med städutrustningen på ett för individen bra sätt samt informera om belastningsriskerna. Praktisk arbetsteknikträning bör ingå. Specialkompetens. Inom städningen handlar det om de speciella krav som ställs på rengöring och hygien vid ett antal kliniker inom sjukvården. Det gäller bl.a. att sätta sig in i vilka arbetsinstruktioner som finns, vara lyhörd för övrig personal och bidra till att verksamheten bedrivs på ett trovärdigt sätt med hög kvalitet. Service och kvalitet. Kunna definiera begreppen och med konkreta exempel visa att man lärt sig innebörden. I det dagliga arbetet veta/se vilka faktorer som påverkar kvaliteten av arbetet. Den nordiska standarden för bedömning av städkvaliteten bör vara ett bra hjälpmedel. Egenkontroll. Här skall ingå hur en kontroll av utfört arbete genomförs. Egenkontroll är ett viktigt instrument för att säkerställa kvaliteten i städarbetet.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
19
5 ARBETSMILJÖ Arbetsmiljön för städpersonal innebär oftast ensidig fysisk belastning och vid användning av städkemikalier, desinfektionsmedel etc. kan påverkan genom inandning, hudkontakt etc. innebära en riskfaktor. Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljön (samt samordningsansvar för städentreprenör) och skall göra en riskbedömning och sedan välja arbetsmetoder och kemiska produkter som är bra ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Den anställde är skyldig att följa de regler och anvisningar som finns, samt använda den skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller. Arbetsmiljön på våra arbetsplatser regleras i Arbetsmiljölagen, medan detaljerade bestämmelser finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I avsnittet 5.1 Belastningsergonomi finns en kort beskrivning av de belastningar/belastningsbesvär som är vanliga vid denna typ av arbete. I avsnittet 5.2 Utformning av städredskap beskrivs en del grundläggande krav man bör ställa på de städredskap som vanligen används för städning. Det kommer även kortfattat att ges en del råd vid användande av 5.3 Kemiska produkter i städarbetet.
5.1 Belastningsergonomi Till detta område räknas arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra faktorer som indirekt eller direkt kan inverka på hälsan i rörelseorganen, bl.a. muskler, senor, skelett, brosk, ledband samt vissa nerver. Inverkande parametrar i arbetet kan vara utformning av arbetslokaler, arbetsplatser, arbetsobjekt, arbetsredskap, arbetsorganisation, samt psykiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen. Människan har olika förutsättningar att klara av fysiska och psykiska krav. Detta beror på kön, ålder, kroppsmått, erfarenhet, kondition, motivation och andra faktorer. För att underhålla kroppens funktioner behövs en balanserad blandning av rörelse, belastning och återhämtning. 5.1.1 Belastningsbesvär Belastningsbesvär är en benämning på arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen. Dessa besvär kan ha samband med förhållanden i arbetet. Ohälsa kan ha sin orsak i arbetet eller förvärras av arbetet. Denna typ av besvär eller skador är en av de vanligaste orsakerna till människans frånvaro från arbetet. Ensidiga, långvariga och/eller stora belastningar utgör ett av de största arbetsmiljöproblemen i arbetslivet. Den skadliga inverkan på lederna uppkommer när dessa ofta eller under lång tid belastas då de är kraftigt böjda, sträckta eller roterade. I dessa ytterlägen har musklerna en sämre förmåga att utveckla kraft och arbeta på ett samordnat sätt. I en del arbetsställningar utgör kroppsdelarnas egen tyngd en avsevärd belastning. •
Detta gäller t ex städarbete då man böjer sig framåt för att plocka upp något från golvet eller sträcker ut armen långt från kroppen för att rengöra ett föremål.
Statiskt muskelarbete innebär att musklerna spänns utan att detta medför rörelse i den led musklerna sträcker sig över.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
20
• •
Ett sådant fall inträffar när skuldermuskulaturen spänns statiskt för att hålla upp och ge stadga åt armarna, när händerna arbetar högt över huvudet eller långt ut från kroppen. Det yttre arbetsområdet för händerna i horisontalplanet begränsas av armens räckvidd, medan huvuddelen av händernas arbete bör ligga inom det inre arbetsområdet (dvs. 90 grader i armbågsleden och hängande överarm).
Ensidigt upprepad belastning innebär att samma kroppsdelar används på ett likartat sätt under lång tid utan tillfälle till vila eller omväxling. Moppning, avfläckning/avtorkning av väggar och dörrar är moment då musklerna i skuldror, axel, armpartierna används frekvent. Psykisk belastning i form av för höga krav eller stark tidspress kan orsaka muskelspänningar och därmed förstärka effekterna av den fysiska belastningen. Ett för kroppen skonsamt sätt att utveckla kraft och få ökad räckvidd är att använda sig av s.k. tyngdöverföring. Kroppstyngden förs från det ena benet till det andra och åter. Detta kan ske framåt eller bakåt eller från sida till sida. • Moppning av golv är ett arbetsmoment där det är viktigt att arbeta med tyngdöverföring. Städarbete innebär mycket stående och gående arbetsställningar, varför arbetsskor med svikt i sulan för att minska kontakten mellan fot och underlag är att föredra. Skor utan hälkappa bör undvikas pga. ökad risk för olyckor och belastningsbesvär. • • •
I stående och sittande arbete bör man eftersträva en upprätt arbetsställning med sänkta axlar och överarmarna nära överkroppen. Möjlighet att åstadkomma anpassad arbetshöjd till varje individ är med reglerbar utrustning. Arbetsställningar som medför knästående, hukande eller nigsittande bör i största möjliga utsträckning begränsas. Arbete som medför arbetsrörelse med handlederna påtagligt böjda eller att händerna är ovanför axlarna, nedanför knäna alternativt långt ut från kroppen är ganska vanligt. Pågår dessa arbetsmoment under längre tid eller är regelbundet återkommande bör åtgärder vidtagas i syfte att förbättra arbetet.
Det kan bli nödvändigt med en riskbedömning som underlag för att förändra arbetsutrustningen, hjälpmedlen, arbetstyngden eller arbetsorganisationen. En annan viktig parameter är personalens utbildning i för kroppen skonsam arbetsteknik. Genom kunskaper kan individen själv upptäcka tidiga signaler på överbelastning och i många fall även åtgärda dessa. För att försöka förebygga ryggskador vid lyft och bärarbete bör man: • Undvika tunga lyft om det går att använda tekniska hjälpmedel. • Bära bördan nära kroppen. • Undvika att lyfta och vrida samtidigt. • Se till att stå stadigt innan man lyfter. • Se till att greppa ordentligt om bördan. • Undvika arbete under knähöjd och över axelhöjd
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
21
5.2 Utformning av städredskap Tyngden på samtliga redskap har avgörande betydelse för belastningens storlek på framförallt axlar/nacke/armar. Önskvärt är att städredskapen har så liten vikt som möjligt. Skaftet på moppen och andra redskap bör vara ställbara efter användarens kroppslängd. Inställning av skaftlängden bör vara enkel att utföra. Det bör finnas olika tjocklekar på moppskaften. Den idag förekommande ”kulan” på moppskaften är tveksam, då det innebär att användaren håller för högt upp på skaftet. Interiörmoppar bör vara vinkelställbara efter användningsområde. Tänk på att de städredskap som köps in för vårdnära städning bör vara av material som tål alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. 5.2.1 Städvagn Städvagnen skall vara välbalanserad med lämplig hjulstorlek och lättrullad även över trösklar. Handtagen bör vara ställbara med greppvänlig form och ge möjlighet till upprätt ställning med fria benoch fotrörelser. Vagnens utformning bör medge att man kan komma nära vagnen vid körning. Redskap och arbetsmaterial skall ha en logisk placering. Sopsäcken skall ej behöva lyftas av vagnen utan medge att man kan dra av den. Vagnen bör ha plats för mindre stege, för högre arbetshöjder. 5.2.2 Skurmaskin Skurmaskinen skall vara väl balanserad och lätt att köra även över trösklar och ojämnheter. Vändningsradien bör vara liten och maskinens hjul skall vara anpassade till användningsområdet. Maskinens handtag bör vara ställbara, ha en placering och en utformning som ger möjlighet till en upprätt arbetsställning. Vid körning är det viktigt att det finns tillräcklig plats för ben och fötter, så att man kan arbeta nära maskinen.
5.3 Kemiska produkter Vid städarbete är strävan med en miljöanpassad städmetod att minimera antalet samt användningen av kemiska produkter. Kemiska produkter som desinfektionsmedel, avkalkningsmedel, diskmedel, golvvårdsmedel m.fl. behövs. De risker som finns med kemiska produkter är att de kan vara hälsofarliga (vid inandning, hudkontakt och stänk i ögonen), brandfarliga och miljöfarliga. Viktigt är att alltid dosera produkterna rätt enligt anvisningarna. Överdosering medför ökade risker både för den som arbetar med produkten och för den yttre miljön och kan medföra att vägg- och golvytor skadas. Man får aldrig blanda olika produkter med varandra, eftersom det då finns risk för att mycket farliga kemikalier kan bildas. De vanligaste problemen vid städarbete är uttorkad, sprucken, rodnande och kliande hud. Kombinationen av irriterande ämnen i de kemiska produkterna och fuktigt arbete är ofta orsaken till hudproblemen. För att skydda huden bör handskar, som är rena och torra invändigt, användas vid arbete med kemikalier. Efter avslutat arbete och när handskarna tagits av tvättas händerna med mild tvål och smörjes därefter in med fet kräm. Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
22
Vid arbete med avkalknings- och maskindiskmedel eller andra frätande medel är det viktigt att använda för arbetet lämpliga skyddshandskar och skyddsglasögon och ha tillgång till någon form av ögondusch så att man vid behov snabbt kan skölja ögonen (till exempel lösa engångsflaskor i plast på städvagnarna). Kemiska produkter som används på stora ytor t ex golvvårdsmedel kan avge ångor som kan orsaka irritation i ögon och luftvägar. Det är då extra viktigt att ventilationen är bra i lokalen där man arbetar. Det är viktigt att personalen känner till riskerna med de produkter man hanterar, följer givna anvisningar och använder den skyddsutrustning som krävs. Använd endast kemiska produkter som landstingets Miljö- och kemienhet har godkänt och följ de instruktioner som finns i form av arbetsbeskrivningar, säkerhetsdatablad (tidigare kallade varuinformationsblad) och liknande. Oparfymerade och miljömärkta produkter ska alltid användas i möjligaste mån. Utförligare information om hur farliga produkter ska hanteras samt information om upphandlade kemiska produkter (säkerhetsdatablad) finns på landstingets intranät Navet i ”Rätt medel vid rätt tillfälle”. Länk: Rättmedel vid rätt tillfälle
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
23
6 BYGGPLANERING Länk till typrum Byggenskap och vårdhygien (BOV)
6.1 Förebyggande åtgärder för att underlätta städning inom en byggnad Det viktigaste är att försöka förhindra smuts att komma in i byggnaden. Här följer några generella förslag: • • • •
Skrapgaller utanför entrén för grövre smuts. Skärmtak över de entréer som finns till byggnaden. Vindfång med erforderlig längd och med torkmattor som medför att smutsen samlas upp. Platt-, stenbeläggning av marken utanför och i anslutning till entrén.
Vid utformningen av skrapgaller är det viktigt att utrymmet under gallret kan rensas utan svårigheter, samt att gallret är försett med erforderlig vattenavrinning. Skärmtak över entrén gör att entréytan hålls torr och skyddar även ytterdörren. Vindfång skall vara försett med torkmatta och ha en tillräcklig längd. Beroende på passagemängden rekommenderas oftast en längd om 2–4 meter. Platt-/stenbeläggning utanför entrén bör vara tillräckligt bred och ha en svag lutning från entrén. Inne i byggnaden är det flera faktorer som kan vara av vikt att tänka på i syfte att underlätta städningen. Här beskrivs övergripande några av de vanligaste: • • • • • • •
Val av golvmaterial Dörrar och fönster Invändiga trappor Val av väggmaterial Val av innertak Installationer Fast inredning
Det är verksamheten i byggnaden/lokalerna som skall vara avgörande vid valet av golvmaterial. Generellt kan man, ur städsynpunkt, utgå ifrån att släta ytor är lättare att rengöra. En begränsning av antalet golvmaterial underlättar städningen, då olika golvmaterial kan kräva olika städmetoder. Golvmaterial i entréer skall oftast tåla större slitage, smuts, väta, salt, i annat fall blir de svårstädade. Hårda stenmaterial, av god kvalitet, med rätt behandling, är mycket tåliga. Stenmaterial som golvbeläggning påverkar rumsakustiken. Väl underhållna och skötta golvmaterial underlättar städningen, bl.a. genom att moppen sveper lättare över golvytan. Dörrar och fönsters placering och utformning avgörs oftast av funktion och byggnadens utseende. Städning och underhåll är oftast inte prioriterat vid valet av dörrar och fönster. Man bör dock tänka på att dörrar och fönster med spröjs oftast försvårar rengöringen. Fönster, glaspartier och glasväggar i en byggnad bör, ur städsynpunkt, vara åtkomliga för rengöring på båda sidor dvs. oftast både insida och utsida. Konventionella trösklar är ett hinder vid städningen och försvårar framkomligheten. Man bör välja körbara trösklar som då oftast är välvda om inte brandskyddet föreskriver annat. Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
24
Självstängande dörrar med uppställningsanordning är också ur flera synpunkter ett bra val, detta gäller även hissdörrar. Brandklassade dörrar får dock inte vara försedda med uppställningsanordning om den inte automatiskt frigörs vid rökutveckling. Ur städsynpunkt bör trappor vara försedda med bakkantslist, som hindrar smuts att falla ned på underliggande golv eller trappa. En s.k. skurlist skyddar väggen från att komma i kontakt med moppar etc. Man bör eftersträva rundade övergångar och hörn, då skarpa vinklar blir svårstädade. Utrymmen under trappor bör vara åtkomliga för rengöring. Trappräcken bör vara utformade utan dammsamlande detaljer. Oftast är rundade räcken att föredra. Krav på väggarnas ytskikt bör utgå från vilken verksamhet som bedrivs i den aktuella lokalen med tanke på bl.a. slitage, nedsmutsning mm. Vanligen är det ett val mellan hårda och glatta ytmaterial eller målade ytor, som är lätta att reparera och/eller måla om. Av vanliga väggmaterial i hygienutrymme anses kakel vara mest lättstädat. Alla innertak bör kunna rengöras. I sjukvårdslokaler är möjligheten till rengöring av taket viktig. Här ställs även krav på fast undertak i följande utrymmen: • • • • •
Rum med operationsstatus Rum med särskild ventilation Sterilförråd Läkemedelsrum Isoleringsrum
I övriga sjukvårdsutrymmen accepteras löst undertak som är kantförseglat. I dagens byggnader förekommer en mängd installationer, vatten, avlopp, värme, el, belysning, tele, datanät, ventilation etc. Viktigt är att kabeldragning, schakt m.m. planeras och utformas så att städningen inte försvåras. I hygienrum och våtutrymme skall ytskikt samt fogar, anslutningar och genomföringar ha en utformning så att de lätt kan hållas rena. Det är viktigt att golven frigörs från anslutningar. Installationer som väggmonteras och vägganslutningar av ledningar är oftast att föredra. Det är viktigt med tillräckligt utrymme kring installationerna för att underlätta rengöringen. Avloppsrör från tvättställ kan dras till vägg så att golvet frigöres för städning med långskaftat redskap. I hygienutrymme bör golvbrunnar utformas och dimensioneras med hänsyn till belastande vatten och så att de lätt kan rensas. Belysningsarmaturer bör ha en utformning och placering att de lätt kan rengöras. Vad avser fast inredning som högskåp och väggskåp är det viktigt att de anslutes direkt till tak respektive vägg. Övriga skåp och annan golvnära utrustning skall anslutas tätt mot golv eller med så stort mellanrum att städning lätt kan utföras. Väggfasta bänkar bör i likhet med diskbänkar antingen placeras minst 40 mm från vägg eller vattentätt direkt mot vägg. Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
25
Vid val av material för fast inredning bör detta klara fuktig rengöringsmetod. Flertalet av städsynpunkterna ligger väl i linje med bl.a. de tillgänglighets- och utrymmeskrav som finns i handikappnormer och råd. I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1995:4 Projektering av byggnader och anläggningar, finns ett avsnitt med om städning av lokaler. Det är i projekteringen man skall se till att städningen i den kommande byggnaden underlättas. Det nämns en del av det ovanstående i föreskriften.
6.2 Nybyggnationer/ombyggnationer 6.2.1 Lokalindelning
1 2 3a 3b v
Lokaler utan direkt anknytning till vårdarbetet t.ex. administrativa lokaler, allmänna transportleder, personalrum. Sjukvårdslokaler t.ex. vårdrum, undersökning och behandlingsrum samt desinfektionsrum på normalvårdavdelning Lokaler med höga hygieniska krav ex vårdrum på intensivvårdsavdelning, uppvakningsavdelning, infektionsavdelning samt isoleringsrum på övriga vårdavdelningar Lokaler med mycket höga hygienkrav t ex operationssalar, vissa behandlingsrum och speciallaboratorier Lokaler med övervägande våtfunktion
6.2.2 Ytskikt Golv • Icke absorberande fogfri eller med svetsade fogar. Övergång mellan golv och vägg tät och rundad. Kvarvarande gropar får ej uppstå när tyngre föremål flyttas. Grupp 2, 3a, 3b. • Golvmaterial uppdras på vägg ca 7 cm. Alla lokalgrupper. • Färg och mönster på golv får inte försvåra upptäckten av föroreningar. Grupp 2, 3a, 3b, V. • Skall tåla behandling med skurmaskin. Alla grupper. • ”Halkfria” golv skall endast användas där speciella krav på halkfrihet föreligger. Grupp V. Obs! Val av matta skall ske i samarbete med städexpertis och Miljö- och kemienheten. • Skall tåla punktdesinfektion med 40-70 % alkohol, perättiksyra och Virkon. Grupp 2, 3a, 3b, V. Väggar • Skall tåla punktdesinfektion med 40-70 % alkohol, perättiksyra och Virkon. Grupp 2, 3a, 3b, V. • Släta ytor. Vid tvättställ, i våtrum och kök, alt kakel. Grupp 2, 3a, V. • Icke absorberande, lätta att rengöra med gängse metoder. Fria från sprickor. Grupp 2. Tak • •
Skall kunna rengöras 1ggr/år eller vid behov. Grupp 2, 3a. Skall kunna tvättas 1ggr/år eller vid behov. Grupp 3b, V.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
26
Rumskompletteringar • Onödiga lister, skrymslen och skarpa hörn bör ej förekomma. Grupp 2, 3a, 3b, V. • Trösklar skall ej förekomma.(Trösklar kan vara nödvändiga i vissa lokaler av ljudisoleringsskäl) Grupp 2, 3a, 3b. • Dörrstoppar fästes på vägg eller dörr och på sådan höjd över golv, att detta kan rengöras även under dörrstoppar. Alla grupper. • Dörrar och karmar utföres med släta ytor. Grupp 2, 3a, 3b, V • Dörrar bör kunna öppnas och stängas utan att man använder händerna. Grupp 3a, 3b. • Fönster bör vara öppningsbara. Grupp 1, 2. • Fönster; särskilda regler enl. BOV. Grupp 3a, 3b. Inredning mm • Lös och fast inredning skall vara lätt att rengöra och tillverkad av sprickfritt, icke absorberande material. Desinfektionsmedel kan förekomma. Grupp 2, 3a, 3b, V • Möbler skall vara tillverkade av material som tål avtorkning med rengöringsmedel. Desinfektionsmedel kan förekomma. Grupp 2, 3a. • Textilier inklusive gardiner och draperier i vårdutrymmen skall vara tvättbara i minst 60°C. Möbler i vårdrum och gemensamhetsutrymmen skall ha avtorkbar ytbeklädnad alt kan klädseln vara avtagbar och tåla 70°C vattentvätt eller tvättprocess med motsvarande dokumenterad effekt på ex enterokocker och stafylokocker (MRSA). Grupp 2, 3a, V. • Vägg- och högskåp takanslutna eller snedställda för att underlätta städningen. Grupp 2, 3a, 3b, V. • List för sladdar (kabelskena) Sanitetstekniska installationer • Golvbrunn skall ha löstagbart galler. Grupp V. Toaletter • Vägghängda toaletter är att föredra. GruppV. • Toalettsitsar bör vara släta och löstagbara. Grupp V 6.2.1 Byggstädning Förebyggande åtgärder Vid inläggning av nya golv är det viktigt att den första rengöringen (byggstädning) utförs på rätt sätt. Olämplig eller felaktig byggstädning kan förstöra golvets utseende och funktion för all framtid och dessutom förkorta golvets livslängd. Byggstädning bör lämpligen göras av den entreprenör som har uppdraget att sköta den regelmässiga städningen fortsättningsvis. Stäm av mot golvleverantörens egna byggstädningsanvisningar så att åtgärderna inte sätter fabrikantens garantibestämmelser ur spel.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
27
REFERENSER •
Handbok för miljöanpassad städning i sjukvården. Universitetssjukhuset/Region Skåne. Februari 2001
•
AFF Städ 99, avtal för fastighetsförvaltning, Svensk byggtjänst.
•
Hygiengrupperingar, Landstinget Sörmland. September 2004.
•
Städhandbok för golv, Svenska golvrådet.2000.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
28
BILAGOR Bilaga 1 Grundläggande städning utförd av städpersonal Utöver detta kan det tillkomma städning utförd av vårdpersonal. Vårdanknutna lokaler bör städas alla dagar verksamheten är öppen (mån - söndag): • förlossningsrum • vårdsalar • toaletter • operationssal • dusch • läkemedelsrum • korridorer • allmänna toaletter • allmänna ytor • reception • kök • patientmatrum • patientkök • sköljrum • akutrum • behandlingsrum/provtagningsrum/undersökningsrum
Övriga lokaler städas 1 dag i veckan eller enl. överenskommelse: • kontor/exp/läkarrum • personalrum • kopieringsrum • omklädningsrum personal • förråd • trappor/hissar • bibliotek • soprum • mötes/konferens/samtalsrum/föreläsningssal Omfattning Golv Fuktmoppa alt combiskurmaskin vid större ytor. Städpersonalen skall vid daglig städning flytta möbler/inredning som står på hjul. Papperskorg Byta insatspåse och sätta in ny. Fylla på förbrukningsartiklar Toalettpapper, pappershanddukar, byta förpackning för tvål och handdesinfektionsmedel. Avfläckning Ta bort störande fläckar på väggar och dörrarnas fram och baksida. Avtorkning Runt strömbrytare och dörrhandtag och glaspartier Fria ytor Torka på fönsterbräden, skrivbord, golvlister, ovanpå tavlor och bokhyllor/skåp på element och synliga rör
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
29
Bilaga 2 Ansvarsfördelning vårdpersonalen Det är viktigt att känna till vilket ansvar vårdpersonalen har för daglig städning av sin vårdavdelning/mottagning/enhet även vid de tider då städpersonalen inte finns på plats • Akut nedsmutsning (spill osv.) Vårdpersonalen ansvarar för att ta hand om akut nedsmutsning vid de tider på dagen då städpersonalen ej är närvarande. • Kroppsvätskor (urin, avföring, blod osv.) Vårdpersonalen ansvarar alltid för att ta hand om kroppsvätskor. •
Information vid infekterade och/eller infektionskänsliga patienter/ändrade förutsättningar Vid konstaterat infekterade och/eller infektionskänsliga patienter eller i övrigt ändrade förutsättningar ansvarar vårdpersonalen för att informera städpersonalen innan städning påbörjas. Loggbok för information bör finnas i personalrummet eller annan överenskommen plats. • Blöjor och kateterpåsar Dessa skall alltid kastas i en för ändamålet speciellt avsedd behållare placerad i sköljrummet, inte i vanliga papperskorgar. • Förbrukningsartiklar (pappershanddukar, tvål osv.) Förbrukningsartiklar köps in och lagerförs av respektive vårdavdelning/mottagning/enhet om inte annat avtalats. • Patientnära ytor (säng, sängbord) Vårdpersonalen ansvarar för rengöring av säng/sängbord. • Medicinsk utrustning/apparatur Vårdpersonalen ansvarar för rengöring av medicinsk utrustning/apparatur. • Smittförande avfall Vårdpersonal ansvarar för att förpacka och innehållsdeklarera behållare för smittförande avfall.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
30
Bilaga 3 Kvalitetskontroll Kundenkät 1. Vartannat år genomförs en enkät som går ut till samtliga landstingsinterna kunder. 2. Resultatet analyseras och förbättringsaktiviteter sammanställs. 3. Kunderna får en återapportering per förvaltning av resultat och aktiviteter. Kvalitetskontroller 1. Leverantören genomför tillsammans med representant för verksamheten kvalitetskontroller 2ggr/år på minst 95 % av lokalerna. 2. Kontrollerna dokumenteras med kopia till kund. Resultatet sammanställs till servicecontrollern med kopia till kund. En kvalitetskontroll som understiger 90 % godkända mätpunkter skickas direkt till servicecontrollern och anmäls också som en avvikelse. 3. Resultatet analyseras. Om avvikelse enl. punkt 2, upprättas en handlingsplan. 4. Varje vecka går servicecontroller och leverantör igenom veckans kvalitetskontroller. 5. Servicecontrollern gör ca: 120 egna kvalitetskontroller och gör avvikelserapporter vid behov. Avvikelsesystem 1. Vid problem med levererad tjänst så fyller kunden i en avvikelse, blanketten och rutinen för avvikelsehantering finns på Intranätet och på Navet. 2. Avvikelsen skickas till utförande leverantör. Leverantören hanterar avvikelsen senast påföljande arbetsdag. Avvikelser kan också lämnas per telefon och dokumenteras på en avvikelseblankett av leverantören. 3. Leverantören sammanställer avvikelserna och skickar kopior till servicecontrollern. 4. Vid upprepade avvikelser upprättas en handlingsplan, som följs upp av servicecontrollern. 5. Varje vecka går servicecontroller och leverantör igenom veckans avvikelser.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
31
Bilaga 4 Städning utförd av vårdpersonal Grundläggande regler vid städning • Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med städning eller vårdarbete. • Använd alltid handskar och plastförkläde vid städning. • Byt handskar efter varje rum, eller oftare vid behov. • Händerna ska desinfekteras med handsprit varje gång du byter handskar. Noggrann handhygien är av största vikt. Städa alltid från rent till smutsigt.
Städning av vårdtagarens rum 1. Rengör först sängbord, säng och möbler i rummet. Använd M-tork eller engångs torkduk fuktad med rengöringsmedel och vatten. 2. Ta en ny torkduk vid behov och alltid till ett nytt rum. 3. Doppa aldrig en använd torkduk i rengöringslösningen. 4. Städa golvet sist. Använd moppskaft och engångs skurduk fuktad med rengöringsmedel och vatten. Börja längst in i lokalen och arbeta ut mot dörren. 5. Doppa aldrig en använd skurduk i rengöringslösningen. 6. Tag ny engångs skurduk till varje rum. 7. Rengör och/eller desinfektera städutrustning när arbetet är avslutat.
Städning av toalett/våtutrymme • Tag på rena handskar. • Spola toaletten, och häll toalettrengöringsmedel ned i toalettstolen. Låt medlet verka. • Torka med ren M-tork, rengöringsmedel och vatten • handfat: kranar först, därefter i - utanpå och under handfatet • väggyta kring och under handfat, under pappershanddukshållare • Rengör toaletten invändigt med toalettborste. Spola toalettstolen. • Torka • Toalettpappershållare och eventuella handikappstöd • Spolknapp • Sitslock och sittring på båda sidor. • Toalettstolen utvändigt, uppifrån och nedåt • Töm papperskorgen och sätt i ny insatspåse. Byt sanitetspåse. • Städa golvet sist. Använd moppskaft och engångs skurduk fuktad med rengöringsmedel och vatten. Arbeta från kanterna mot mitten. • Kör toalettborste och tillhörande behållare i spoldesinfektorn.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
32
Slutstädning • Madrass med fast plastklädsel: Punktdesinfektera vid behov. Torka med rengöringsmedel och vatten. . • Madrass med plastskydd: Byt plastskydd. Kassera madrassen om den är grovt förorenad. • Tvättbar kudde tvättas. Övriga kasseras. • Rengör och desinfektera all utrustning och material som använts vid vård och behandling av vårdtagaren. Använd M-tork och alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. • Horisontella ytor, handtag och kranar i vårdtagarens rum desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
33
Bilaga 5 Vanliga frågor, ”Frågor och svar” FRÅGA: Varför blir inte golvet vått när ni städar? SVAR: P. g. a hygien- och städtekniska skäl använder vi metoden fuktmoppning när vi städar (och det är den metoden som är upphandlad). Denna metod innebär att vattnets och moppens förmåga att tillsammans lösa upp smuts utnyttjas utan att kvarlämna smuts på golvytan. Vattnet binder smutsen och lämnas vattnet kvar på golvet lämnas även smutsen kvar. 15 sekunder efter att man dragit moppen över golvytan skall ytan vara torr.
FRÅGA: Får städpersonal utföra utstädning efter infekterad patient? SVAR: Se bil 2 vårdpersonalens ansvar. Detta gäller också vid utstädningar. Städpersonalen kan genomföra den delvis, men vårdpersonalens ansvar kan inte överföras till städpersonalen.
FRÅGA: Varför blir det en grå hinna på golvet? SVAR: Antingen används för mycket kemikalier vid golvstädning eller också var det för länge sedan golvvård utfördes.
FRÅGA: Kan vi inte få golvet torkat varje dag istället för att ni exempelvis dammtorkar? SVAR: Kontakta Lena Pettersson - Zotterman på landstingsservice för ändringar i städavtalet och kostnadsförslag.
FRÅGA: Varför blir det kalkavlagringar i sanitetsporslinet? SVAR: Det är ett vanligt problem i Uppland p.g.a. vattnets hårdhet (kalkhalten) eller så har städningen utförts med fel kemikalier. FRÅGA: Varför luktar det inte ”rent” när ni har varit här och städat? SVAR: Rent luktar inte! Doften av nystädat som man känner hemma är egentligen doften av rengöringsmedel. P.g.a. allergier och hygientekniska skäl använder vi parfymfria kemikalier när vi städar. Alla städkemikalier vi använder är noga utvalda och godkända av landstingets miljö- och kemienhet. Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
34
FRÅGA: Varför dammar ni aldrig mina fönsterbrädor/mitt skrivbord/mina hyllor? SVAR: Att någon yta inte blir dammtorkad beror oftast på att man valt att inte köpa tjänsten dammtorkning, se avtalad städnivå. Det kan också vara så att du har för mycket papper eller andra saker så att det inte finns fria ytor att dammtorka.
FRÅGA: Handspriten lämnar svarta fläckar på golvet, varför städas dessa inte bort? SVAR: Alkoholen fräter bort polishytan på golvet och ger upphov till bestående fläckar. Dessa går inte att ta bort med fuktmoppning, däremot kan det bli bättre med regelbunden maskinstädning.
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
35
Handbok för miljöanpassad städning Landstinget i Uppsala län den 11 september 2007
36
