Beslut
Skolinspektionen Gnesta kommun
[email protected]
2015-12-21 Dnr 400-2015:3323
Beslut efter kvalitetsgranskning av pedagogisk omsorg som bedrivs av Gnesta kommun som huvudman
Skolinspektionen
2(12)
Inledning Skolinspektionen genomför hösten 2015 en kvalitetsgranskning av pedagogisk omsorg. Det övergripande syftet med granskningen är att utreda om verksamheten utformas så att den främjar och stimulerar barnens utveckling och lärande. Granskningen av den aktuella verksamheten i Gnesta kommun, ingår i detta projekt. Sammanlagt är 26 verksamheter utvalda för besök. Verksamheten besöktes den 27 och 28 oktober 2015, i samband med besöket genomfördes observationer. Intervjuer med personal, förälder och representant för huvudmannen genomfördes den 28 oktober. Några föräldrar har valt att svara på frågor via en enkät. Ansvariga inspektörer har utredare Lars Thornberg och Agneta Kenneberg varit. Skolinspektionen har inför besöket begärt in en verksamhetsredogörelse samt ett antal dokument från huvudmannen då dessa utgör en del i Skolinspektionens arbete för att bedöma ansvarstagandet på huvudmannanivå. I detta beslut redovisar Skolinspektionens utredare sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Vidare görs en beskrivning av de utvecklingsområden som bedömts vara mest centrala att prioritera i huvudmannens kvalitetsarbete. I de fall utredarna identifierat väl fungerande inslag finns dessa också beskrivna. Förskolans läroplan (1998/2010) är vägledande, men inte bindande, för hur verksamheten ska bedrivas, vilket innebär att vissa delar av läroplanen kan tillämpas beroende på de förutsättningar som olika verksamheter har eller ges av sin huvudman (se prop. 2009/10:165, s. 527). Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg har därför varit ett viktigt verktyg i arbetet med att formulera Skolinspektionens kravbild avseende kvalitet i pedagogisk omsorg. När kvalitetsgranskningen är avslutad i dess helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de verksamheter som ingått i urvalet är förhoppningen att rapporten kan användas i jämförande syfte, den kan också fungera som ett stöd för verksamheter som inte ingått i granskningens urval. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
Beskrivning av huvudman och besökt verksamhet Gnesta kommun har totalt 36 inskrivna barn i pedagogisk omsorg den 23 oktober 2015. 1 kommunen finns det fem kommunala familjedaghem med totalt 22 barn,
Skolinspektionen
3(12)
fjorton barn i åldrarna 1-3 år och åtta barn i åldrarna 4-5 år. I kommunen finns också ett fristående familjedaghem med 14 inskrivna barn. Den pedagogiska omsorgen i kommunen är uppdelad i två områden, centrala Gnesta och Björnlunda. I varje område finns det tre familjedaghem. Den granskade verksamheten är ett kommunalt familjedaghem som sedan 1981 bedrivs hemma hos en dagbarnvårdare som bor centralt i Gnesta. Dagbarnvårdaren är utbildad barnskötare och har närmare 35 års erfarenhet i yrket. Totalt är fem barn inskrivna i verksamheten, tre barn i åldrarna 2- 4 år och två i åldrarna 4-6 år. Verksamheten bedrivs i ett mindre hus som ligger bredvid dagbarnvårdarens eget boningshus. Hela huset, som är på cirka 80 kvadratmeter, används i verksamheten. Huset har två rum, ett kök, en hall och en toalett. På väggarna hänger teckningar som barn har gjort, musikinstrument och planscher med bokstäver. De två rummen är inredda för lek och aktiviteter. I det ena rummet finns en soffa med stora kuddar på golvet. I det andra rummet finns det bland annat ett litet bord med stolar som är i barnstorlek, en leksaksspis och en bokhylla med barnböcker. I köket finns det ett bord med stolar som används vid måltider och vid aktiviteter. Tomten består av en stor trädgård som bland annat innehåller fruktträd och bärbuskar. På framsidan finns det en sandlåda med tillhörande leksaker och på baksidan finns det en lekstuga. I ett förråd på tomten förvarar verksamheten material som kan användas utomhus, som exempelvis ett bandymål och tillhörande klubbor.
Skolinspektionens bedömningar I granskningen av verksamhetens kvalitet har framförallt fem områden granskats mer ingående. Dessa tar sin utgångspunkt i huruvida 1) barnen erbjuds en språkutvecklande miljö 2) barnens lek, kreativitet och intresse för att lära främjas 3) barnen får ta del av andra verksamheter i samhället 4) barnen ges stöttning och vägledning i det sociala samspelet samt 5) verksamheten anpassas, planeras och utvärderas med utgångspunkt i barngruppens behov, erfarenheter och intressen. Sammanfattningsvis har Skolinspektionens granskning inte visat annat än att den aktuella verksamheten inom flera områden utformas så att den främjar barnens utveckling och lärande. Detta synliggörs bland annat genom att barnen erbjuds en språkutvecklande miljö där dagbarnvårdaren stöttar och stimulerar barnens språkutveckling. Barnen erbjuds även en miljö där deras lek, kreativitet och intresse för att lära stimuleras och där barnen ges stöttning och vägledning i
Skolinspektionen
4(12)
det sociala samspelet. Vidare anpassas och planeras verksamheten efter den aktuella barngruppens behov, erfarenheter och intressen. Verksamheten skulle dock i större utsträckning kunna utformas så att barnen får ta del av andra verksamheter i samhället. Nedan redogör Skolinspektionen mer utförligt för sina bedömningar kring område 1-5, vilka nämns ovan. Avslutningsvis presenteras det område som Skolinspektionen identifierat som relevant för huvudmannen att inleda ett utvecklingsarbete kring. Barnen erbjuds en språkutvecklande miljö
Barns språk- och identitetsutveckling hänger samman, liksom språkutveckling och lärande. Verksamheten bör dagligen erbjuda varje barn en rik och språkutvecklande miljö, där barn kan lära tillsammans, av varandra och av engagerad personal. Som ett led i att förbereda barnen för fortsatt lärande är det viktigt att personalen har kompetens att stimulera barnens språkutveckling. I begreppet språkutveckling ingår både det svenska språket och modersmålet, när det är annat än svenska. Däremot har inte pedagogisk omsorg samma krav att arbeta med barnens modersmål, som förskolan och fritidshemmet. Enligt Skolverkets allmänna råd' är det viktigt att personalen behärskar det svenska språket i den utsträckning som behövs för att utmana och stimulera barnens språkutveckling i svenska och förbereda barnen för fortsatt lärande. Skolinspektionen observerar under sitt besök flera exempel på hur barnen erbjuds en språkutvecklande miljö. När de mindre barnen uttalar ord otydligt eller "felaktigt" upprepar dagbarnvårdaren orden för barnen i syfte att barnen ska få en uppfattning om hur olika ord uttalas. Exempelvis när dagbarnvårdaren och ett yngre barn spelar ett spel uttalar ett barn "röd" som "löd". Dagbarnvårdaren upprepar ordet med ett korrekt uttal för barnet. Vid ett annat tillfälle säger ett barn till dagbarnvårdaren "Den är storare". "Ja, den är större." svarar dagbarnvårdaren. Verksamhetsobservationerna visar också exempel på hur dagbarnvårdaren stimulerar barnens språkutveckling genom att barnen får möjlighet att reflektera kring olika saker som sker i deras vardag. Exempelvis blir en situation då ett barn och dagbarnvårdaren skalar potatis också en möjlighet att samtala om varifrån
1 SKOLFS
2012:90 s 21.
Skolinspektionen
5 (12)
potatis kommer. Vid andra tillfällen ges barnen möjlighet att reflektera kring vilka svampar som går att äta och skillnaden mellan tåg och tunnelbana, att tåg går ovan mark och tunnelbana går under. Skolinspektionen observerade också hur dagbarnvårdaren stöttar och breddar barnens ordförråd. Exempelvis när dagbarnvårdaren läser ur en bok om helikoptrar förklarar hon ord i boken som strålkastare, hovrar, garage, hangar och fjällräddare. Vid observationerna finns det även exempel på hur barnen stöttas i att reflektera kring frågor som rör matematik. Vid ett tillfälle ställer dagbarnvårdaren en docka bredvid en gorilla (i form av ett mjukisdjur) och säger till ett barn: "Dockan är större än gorillan, men vem är störst om båda sitter ner?". Dagbarnvårdaren vrider på dockans ben och sätter dockan och gorilla rygg mot rygg. "Den", säger barnet och pekar på dockan. "Ja, den är störst i alla fall" säger dagbarnvårdaren. Vid ett annat tillfälle läser dagbarnvårdaren ur en bok för barnen. På en bild sitter tre djur i en båt och dagbarnvårdaren pekar på djuren i tur och ordning och säger samtidigt "kossan sitter längst bak, åsnan sitter längst fram och grisen sitter på sidan". Observationerna visar också att dagbarnvårdaren använder sig av ramsor, sång och musik i verksamheten. Exempelvis vid ett tillfälle spelar barnen olika musikinstrument samtidigt som dagbarnvårdaren sjunger. I verksamheten firuis även ett stort utbud av faktaböcker för barn och sagoböcker. Dagbarnvårdaren uppger i intervju att hon stöttar barnens språkutveckling genom att hon läser och sjunger tillsammans med barnen. Hon köper ofta böcker på secondhand för att barnen ska få tillgång till nya böcker. Barnens föräldrar uppger att barnen utvecklar sitt språk i verksamheten genom att de ständigt lär sig nya sånger, sagor och genom att de diskuterar hur saker och ting fungerar. Skolinspektionens granskning har inte visat annat än att barnen i verksamheten erbjuds en språkutvecklande miljö.
Skolinspektionen
6 (12)
Barnens lek, kreativitet och intresse för att lära främjas Enligt Skolverkets allmänna råd2 bör verksamheten utformas så att den främjar leken, kreativiteten och intresset för att lära. Det är viktigt att personalen utmanar och stimulerar såväl de yngre som de äldre barnens lek, kreativitet och intresse för att lära. Barns lek och kreativa skapande kan inte särskiljas från deras lärande. Personalen har en betydelsef-ull roll i allt slags lekande— som inspiratörer och vidareutvecklare och inte minst som deltagare i leken. Skolinspektionen observerar under sitt besök flera exempel på hur dagbarnvårdaren deltar i barnens lek, såväl som inspiratör som deltagare. Exempelvis visar dagbarnvårdaren ett barn hur de kan mila en rockring mellan varandra. När ett annat barn vill vara med visar dagbarnvårdaren barnet hur hen ska hålla med en hand och skjuta på med den andra handen för att rockringen ska få fart. Vid ett annat tillfälle, när de är på en lekplats, visar dagbarnvårdaren barnen hur de kan leka med en katt genom att dra med en pinne i marken så att katten jagar pinnen. När barnen leker i sandlådan hjälper dagbarnvårdaren barnen att baka kakor i leksaksugnen genom att fylla formar med sand. Dagbarnvårdaren möjliggör också vid ett par tillfällen för hela barngruppen att leka tillsammans. När de är ute i trädgården sätter dagbarnvårdaren igång en lek genom att säga: "Ni kan hämta lcrattorna, här finns massor av löv". Två av barnen börjar kratta löv och när de yngre barnen vill vara med säger dagbarnvårdaren till två av de äldre barnen "Kan ni springa och hämta fler krattor? "Nej, jo! jag springer så fort jag kan" svarar ett barn och båda barnen springer och hämtar fler krattor som de ger till de yngre barnen. Hela barngruppen och dagbarnvårdaren krattar därefter löven till en stor hög. Vid ett par tillfällen observeras att dagbarnvårdaren inte ger barnen stöttning och vägledning i en viss situation eller aktivitet utan istället "gör aktiviteten" åt barnen. Vid ett tillfälle lägger ett yngre barn ett pussel. Dagbarnvårdaren går fram till barnet och lägger bitarna på rätt plats utan att försöka få barnet att själv förstå hur bitarna ska passa in i själva pusslet. Vid ett annat tillfälle håller ett yngre barn på att fylla en hink med sand. "Du kan få hjälp, det blir aldrig fullt i hinken" säger dagbarnvårdare. Hon tar en spade och fyller hinken med sand.
2
SKOLFS 2012:905 19
Skolinspektionen
7(12)
Vid intervjun med dagbarnvårdaren framkommer att hon tycker att barnen ska få styra leken och att hennes roll är att gå in om något barn inte får vara med. Hon tycker att barnen är för små för att hålla på med pärlplattor, däremot berättar hon att barnen klarar av andra aktiviteter som exempelvis att samla och pressa löv. Hon använder ibland en dator för att exempelvis visa hur en vulkan fungerar eller hur olika fåglar ser ut. Föräldrar uppger att barnen ofta leker tillsammans och att de bland annat får pyssla, måla och hålla på med trolldeg i verksamheten. Skolinspektionens granskning har inte visat annat än att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att barnens lek, kreativitet och intresse för att lära främjas. Några tillfällen observeras visserligen då dagbarnvårdaren snarare genomför aktiviteter åt barnen än vägleder och stöttar dem så att de själva kan genomföra aktiviteten. Mot bakgrund av övriga observationer samt de uppgifter som dagbarnvårdaren och föräldrar lämnat i intervjuer gör dock Skolinspektionen bedömningen att det inte har framkommit annat än att barnens lek, kreativitet och intresse för att lära främjas i verksamheten.
Barnen får ta del av andra verksamheter i samhället Skolverket rekommenderar i sina allmänna råd för pedagogisk omsorg3 att ett sätt för personalen att främja barns allsidiga kontakter och sociala gemenskap kan vara att barnen även får ta del av andra verksamheter i samhället. Som exempel på vad detta kan handla om anges i de allmänna råden att barnen kan få besöka bibliotek, teaterföreställningar, konstutställningar, idrottsplatser m.m.
Under Skolinspektionens observationer möter dagbarnvårdaren och barnen två andra dagbarnvårdare och deras barngrupper. De träffas först på en lekplats och går sedan vidare till en andra lekplats.
SKOLFS 2012:90 19.
Skolinspektionen
8(12)
Dagbarnvårdaren berättar vid intervjun att hon inte besöker andra verksamheter, som exempelvis biblioteket, med denna barngrupp. Hon har tidigare i verksamheten haft äldre barn, skolbarn, och gjorde då sådana utflykter. Hon tycker att det är svårt att komma iväg med de fem barn hon har för tillfället då de är små barn. När hon och ett barn är ensamma i verksamheten kan de gå och titta på tåg, men hon vill inte gå ut med alla fem barnen i trafiken. Hon säger sig inte ha några regelbundna träffar med andra dagbarnvårdare då de bor så långt bort att det inte är möjligt för dem att gå dit. Istället försöker hon och de andra dagbarnvårdarna träffas en gång i veckan på en närbelägen lekplats. På frågan vilka andra verksamheter i samhället som barnen får ta del av svarar några föräldrar att det inte blir så mycket av det, men att säkerheten får gå först. De säger också att barnen gör utflykter med föräldrarna och att de tycker att det räcker. En förälder uppger att dagbarnvårdaren och barnen har varit på biblioteket, bio och i parken. En annan förälder uppger att dagbarnvårdaren och barnen har varit på bio. I en bilaga till den verksamhetsredogörelse som huvudmannen har lämnat in till Skolinspektionen står det att de tre dagbarnvårdare som finns i området träffas regelbundet tillsammans med barnen för gemensamma aktiviteter i en lokal och/eller ute i naturen. Huvudmannen uppger i intervju att det finns ett samarbete inom dagbarnvårdargruppen och att de brukar träffas i en av dagbarnvårdarens lokaler. Gruppen uppges också gå till skogen, kommunens bibliotek och till lekparken med regelbundenhet. Skolinspektionens granskning visar att verksamheten i större utsträckning kan utformas så att barnen får ta del av andra verksamheter i samhället. Huvudmannen har visserligen lämnat uppgifter som visar att det finns en avsikt att verksamheten ska utformas på ett sådant sätt att barnen får ta del av andra verksamheter i samhället. Granskningen visar också att sådana aktiviteter genomförs. Men mot bakgrund av de uppgifter dagbarnvårdaren själv, och en majoritet av intervjuade föräldrar, lämnar gör Skolinspektionen dock bedömningen att verksamheten kan utvecklas ytterligare inom detta område.
Skolinspektionen
9(12)
Barnen ges stöttning och vägledning i det sociala samspelet Enligt Skolverkets allmänna råd4 är personalens förmåga att förstå och samspela med barnen avgörande för att barnens vistelse i verksamheten ska bli positiv. Vidare anges att pedagogisk omsorg har en social dimension i sitt uppdrag som innebär att främja och utveckla allsidiga kontakter och social gemenskap både mellan barnen och mellan barn och vuxna. Ett sätt att göra detta kan vara att uppmuntra barnen att lyssna på varandras åsikter med allvar, intresse och respekt samt stötta barnen i att förstå och följa gemensamma regler. Det är även viktigt att alla barn får samtala om sina idéer och upplevelser i tillräcklig omfattning5. I Skolinspektionens observationer i verksamheten framkommer exempel på hur dagbarnvårdaren stöttar barnen i att förstå det sociala samspelet i gruppen. Exempelvis, vid ett tillfälle, bråkar två barn om leksaksbilar. Dagbarnvårdaren säger då till barnet med flest bilar "vi får dela upp bilarna, hur många bilar har du?" Dagbarnvårdaren och barnet räknar bilarna ihop och får det till tio stycken. Dagbarnvårdaren säger "Hur många bilar har IX det andra barnets namn]?" Dagbarnvårdaren och barnet räknar bilarna och får det till fem. "Har ni lika många?" frågar dagbarnvårdaren. "Nej" säger barnet. "Blir det rättvist då?", frågar dagbarnvårdaren. "Nej", säger barnet. Dagbarnvårdaren är också observant på när det förekommer konflikter mellan barnen, eller när ett barn blir ledset. Hon går då in och stöttar barnen för att komma vidare i leken. Vid ett tillfälle blir ett yngre barn ledset när de är ute i trädgården. Barnet söker kontakt med dagbarnvårdaren som lyfter upp barnet och låter därefter barnet välja nya leksaker från ett förråd. Under den del av Skolinspektionens besök då alla dagbarnvårdargrupperna träffas utomhus, observeras få exempel där barnen får stöttning och vägledning i socialt samspel. Dagbarnvårdarens barn samspelar och integrerar i låg grad med barnen i de andra barngrupperna, barnen leker istället ensamma eller med barn från den egna barngruppen. Dagbarnvårdarna genomför inte heller någon organiserad lek eller aktivitet för att få barnen från de olika verksamheterna att samspela med varandra.
4
SKOLFS 2012: 90 s 19
5
SKOLFS 2012: 905 33
Skolinspektionen
10(12)
Dagbarnvårdaren uppger i intervju att hon tycker att rättvisa och demokrati är hörnstenar i arbetet. Hon tycker att det är viktigt att alla barnen blir sedda och att de lär sig att visa hänsyn och att vänta på varandra. Föräldrar uppger i enkäten att deras barn har blivit mer trygga sedan de började i verksamheten. Skolinspektionens granskning har inte visat annat än att barnen ges stöttning och vägledning i det sociala samspelet. Observationerna visar visserligen att arbetet med att stötta och vägleda barnen i det sociala samspelet bedrivs i mindre utsträckning under träffarna med andra dagbarnvårdare. Men mot bakgrund av övriga observationer och de uppgifter dagbarnvårdaren och föräldrar lämnat i intervjuer gör Skolinspektionen ändå bedömningen att granskningen inte har visat annat än att verksamheten i detta avseende bedrivs med fullgod kvalitet.
Verksamheten anpassas, planeras och utvärderas efter den aktuella barngruppens behov, erfarenheter och intressen Skolverket framhåller i de allmänna råden för pedagogisk omsorg6 vikten av att personalen, genom att ha en god kännedom om varje barn, utgår från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Genom att göra det kan verksamheten anpassas efter den aktuella barngruppen. Genom att ta hänsyn till och avstamp i barngruppens behov, erfarenheter och intressen när verksamheten planeras och bedrivs möjliggörs en ingång till lärande. Om exempelvis en barngrupp har ett stort intresse för tåg kan ett besök till tågstationen öppna upp mot ett lärande. Barnens nyfikenhet och intresse blir en drivkraft i att vilja förstå och lära om exempelvis olika typer av tåg. Det kan handla om färg, form, antal, hastighet, teknik etc. (för vidare information se granskningens projektplan).
I Skolinspektionens observationer finns många exempel på hur dagbarnvårdaren anpassar verksamheten efter barnens intressen. Exempelvis får barnen själva välja vad de ska göra när de är i trädgården, som att leka i sandlådan, sparka bollar eller kasta rockringar. Vid ett tillfälle när barnen leker på framsidan i trädgården vill ett barn gå till lekstugan. Dagbarnvårdaren tar då med alla barnen till baksidan där lekstugan finns. När de är inomhus är dagbarnvårdaren lyhörd
6
SKOLFS 2012:90 s 21.
Skolinspektionen
för barnens önskemål, exempelvis när något barn tar fram en bok läser dagbarnvårdaren den för barnet. Vidare framgår av observationerna att dagbarnvårdaren både planerar utifrån barnens behov och är lyhörd för barnens behov. Vid ett tillfälle när dagbarnvårdaren och barngruppen går upp för en stor och brant backe säger ett barn att hen är törstig. Dagbarnvårdaren stannar då och tar fram dricka och muggar som hon delar ut till barnen. Dagbarnvårdaren uppger i intervju att hon brukar låta vädret styra verksamheten och när det är fint väder försöker de vara ute. Hon försöker att anpassa olika aktiviteter som de gör, som pyssel, efter barnens ålder. Exempelvis får de yngre barnen pennor som är anpassade för dem. Dagbarnvårdaren uppger även att hon anpassar vad de gör i verksamheten efter stämningen i barngruppen och vilket humör barnen är på. Skolinspektionens granskning har inte visat annat än att verksamheten anpassas, planeras och utvärderas efter den aktuella barngruppens behov, erfarenheter och intressen.
Identifierat utvecklingsområde I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande område: •
Verksamheten behöver i större utsträckning låta barnen ta del av andra verksamheter i samhället. Detta skulle kunna ske genom att dagbarnvårdarna i kommunen anordnar regelbundna träffar utomhus eller hemma i någon av dagbarnvårdarnas lokaler, alternativt i en lokal som huvudmannen tillhandahåller. Verksamheten skulle också regelbundet kunna besöka andra verksamheter som bibliotek eller teater.
Uppföljning Huvudmannen ska senast 2016-02-21 redovisa till Skolinspektionen en skriftlig planering för hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Planeringen bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Därefter ska huvudmannen 2016-12-21 skriftligt redovisa till Skolinspektionen såväl planerade som faktiskt vidtagna åtgärder.
Skolinspektionen
12 (12)
Redogörelser skickas per post till: Skolinspektionen, Lars Thornberg, Box 23069, 104 35 Stockholm eller via e-post, till
[email protected] med kopia till
[email protected]. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:3323) i de handlingar som sänds in.
I ärendets slutliga handläggning har utredare Agneta Kenneberg, projektledare Lotta Nyren och enhetsjurist Annika Mullaart Ed deltagit.
På Skolinspektionens vägnar
/Mårten Pete sson
Enhetschef Lars Thornberg Utredare/Föredragande
