Genus- och jämställdhetsaspekter i regionala och bilaterala frihandels- och associationsavtal

För kännedom Enligt sändlista

YTTRANDE 2005-09-30

Dnr 100-557-05

UD

IH

Genus- och jämställdhetsaspekter i regionala och bilaterala frihandels- och associationsavtal Kommerskollegium har fått i uppdrag att ta fram förslag till hur genus/jämställdhetsbestämmelser kan integreras i EU:s bilaterala och regionala frihandels- och associationsavtal, samt hur detta kan följas upp i form av indikatorer. I uppdraget ingår även en kartläggning av omfattningen av jämställdhetsrelaterade villkor i främst EU:s och USA:s bilaterala och regionala frihandels- och associationsavtal. En jämförelse mellan EU:s och USA:s avtal visar att olika metoder för att inkludera jämställdhetsrelaterade villkor används. USA:s linje är att inkludera jämställdhetsrelaterade villkor genom en standardhänvisning till ILO:s principer och att i ett fåtal avtal föreskriva samarbete kring genusfrågor. EU:s avtal följer ingen strukturerad modell för hur genusoch jämställdhetsbestämmelser integreras. Associationsavtalen med sitt breda spektrum av samarbetsområden innehåller flest jämställdhetsrelaterade bestämmelser. Som regel förekommer de i den del som handlar om samarbete i sociala frågor. Cotonou-avtalet är exempel på ett avtal som föreskriver jämställdhetsintegrering inom alla områden. Samtliga associationsavtal har svaga uppföljningsmekanismer för jämställdhetsrelaterade bestämmelser. I alla EU:s avtal finns jämställdhetsrelaterade bestämmelser i form av mänskliga rättigheter, vilka har sanktioner knutna till sig. Kollegiet anser att EU bör integrera jämställdhetsaspekter mer strukturerat genom att välja ut vissa områden till jämställdhetsintegrering i EU:s bilaterala och regionala frihandels- och associationsavtal. Bestämmelserna bör handla om samarbete. För att befintliga och framtida jämställdhetsrelaterade bestämmelser skall bli verkningsfulla vill kollegiet i detta sammanhang understryka vikten av tydliga och mätbara uppföljningsmekanismer. En bättre samordning mellan kommissionens handels- och utvecklingsdirektorat skulle gynna en starkare och mer strukturerad uppföljning av genus/jämställdhet och handel.

BOX 6803, 113 86 STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON: 08-690 48 00, FAX 08-30 67 59 E-POST : REGISTRATOR@ KOMMERS. SE WWW.KOMMERS.SE

Yttrande 2(65) 2005-09-30

En sammanfattning av kollegiets viktigaste förslag på jämställdhetsintegrering är: -

Samarbetsprogram och kapacitetsuppbyggnad kombinerat med övervakning och utvärdering är det bästa sättet att inkludera jämställdhetsrelaterade villkor i handelsavtal.

-

Speciellt viktiga områden för kvinnor i u-länder där ett samarbete om jämställdhet/ genusfrågor kan bedrivas är jordbruk, tjänster och ett stödjande av kvinnors entreprenörskap.

-

Utbildning, reproduktiv hälsa/ familjeplanering, migration, humanitärt bistånd och skydd för flickors rättigheter (som t.ex. förekommer i Cotonou-avtalet) är lämpliga områden för jämställdhetsintegrering i form av samarbetsprogram.

Könsuppdelad statistik för specifika områden såsom tjänster, entreprenörskap, arbetsmarknad och jordbruk är en förutsättning för jämställdhetsrelaterade indikatorer. Vi föreslår följande indikatorer för uppföljning av jämställdhetsrelaterade bestämmelser i avtalen: -

Internationellt vedertagna indikatorer såsom FN:s statistik och index.

-

I tillägg till FN:s statistik kan tillgång till krediter och legala rättigheter till mark, produktionsfaktorer och andra resurser fungera som indikatorer på det ekonomiska området.

-

På det sociala området kan tillgång till basala tjänster som sjukvård, familjeplanering och utbildning utgöra indikatorer som komplement till FN:s statistik.

-

ILO:s indikatorer är vägledande ifråga om arbetsvillkor.

Vi föreslår att följande utvärderingsmekanismer bör prövas: -

En gemensam arbetsgrupp bör granska och utvärdera samarbetsprogram och kapacitetsuppbyggnad och rapportera till avtalsparterna.

-

En utökad användning av genusindikatorer och analys i EU:s ”Sustainable Impact Assessment” (SIA) bör övervägas inför förhandlingar om frihandelsavtal.

Yttrande 3(65) 2005-09-30

Genus- och jämställdhetsaspekter i regionala och bilaterala frihandels- och associationsavtal ........................................................... 1 1. Inledning................................................................................. 5 1.1 Uppdraget ........................................................................................ 5 1.1.1 Utgångspunkter för kollegiets förslag ......................................... 5 1.2 Generella skillnader mellan EU:s och USA:s handelsavtal ............ 6 1.3 Diskussionen om genus och jämställdhetsaspekter i frihandelsavtal ....................................................................................... 7 1.3.1 Begreppet genus........................................................................... 7 1.3.2 Argument i debatten om genus och jämställdhet i frihandelsavtal....................................................................................... 7 1.3.3 Sanktioner kopplade till jämställdhetsrelaterade bestämmelser ........................................................................................ 9 1.4 Avgränsningar ................................................................................. 9 1.5 Metod............................................................................................. 10 2. Referenser till mänskliga rättigheter ................................. 11 2.1 Skillnader mellan EU:s respektive USA:s avtal ............................ 11 2.2 Mänskliga rättigheter i EU:s avtal ................................................. 12 2.2.1 Mänskliga rättigheter i ingressen ............................................... 12 2.2.2 Politisk dialog om mänskliga rättigheter ................................... 13 2.2.3 Samarbete om mänskliga rättigheter ......................................... 13 2.2.4 Mänskliga rättigheter som avtalets väsentliga beståndsdel .......................................................................................... 13 2.2.5 Sanktionsmöjligheter vid brott mot mänskliga rättigheter som avtalets väsentliga beståndsdel .................................. 14 2.3 Mänskliga rättigheter i USA:s avtal .............................................. 16 2.3.1 Ingressen .................................................................................... 16 2.4 Jämförande diskussion avseende referenser till mänskliga rättigheter............................................................................................. 16 2.4.1 Mänskliga rättigheter i politisk dialog och samarbete ............... 16 2.4.2 Sanktioner vid brott mot mänskliga rättigheter ......................... 17 2.4.3 Förslag på jämställdhetsrelaterade bestämmelser i form av mänskliga rättigheter ...................................................................... 19 3. Icke-diskrimineringsprincipen som en del av rättigheter i arbetslivet ................................................................................. 20 3.1 Inledning ........................................................................................ 20 3.2 Rättigheter i arbetslivet i ingressen ............................................... 20 3.2.1 Exemplet EU.............................................................................. 20 3.2.2 Exemplet USA ........................................................................... 20 3.3 Separat avsnitt om rättigheter i arbetslivet; exemplet USA .......... 20 3.4 Samarbetsorgan i arbetsfrågor; exemplet USA ............................. 22 3.5 Lika rättigheter i arbetslivet; exemplet EU ................................... 22 3.6 Jämförande diskussion om referenser till rättigheter i arbetslivet ............................................................................................ 23 3.6.1 Kommerskollegiums ståndpunkter ............................................ 24 3.7 Förslag om rättigheter i arbetslivet ................................................ 25

Yttrande 4(65) 2005-09-30

4. Positiv särbehandling i samband med tilldelning av offentliga kontrakt ................................................................... 25 4.1 Exemplet USA ............................................................................... 25 4.2 Jämförande diskussion om positiv särbehandling vid tilldelning av offentliga kontrakt ......................................................... 25 5. Jämställdhetsintegrering och samarbete om jämställdhet i EU:s avtal ................................................................................. 26 5.1 Avtal som föreskriver jämställdhetsintegrering ............................ 26 5.1.1 Cotonou-avtalet.......................................................................... 26 5.1.2 Avtal med ett fåtal specifika bestämmelser om jämställdhetsintegrering ...................................................................... 29 5.2 Samarbete på det sociala området ................................................. 29 5.2.1 Samarbete i utbildningsfrågor.................................................... 30 5.2.2 Samarbete avseende familjeplanering och kvinnors reproduktiva hälsa ............................................................................... 31 5.2.3 Jämställdhet, fattigdom och utveckling ..................................... 32 5.2.4 Samarbete om skydd för flickors rättigheter ............................. 32 5.3 Samarbete om jämställdhet/genus på andra områden ................... 32 5.3.1 Stöd till mikro- och småföretag ................................................. 32 5.3.2 Samarbete avseende kvinnor inom jordbrukssektorn ................ 33 5.3.3 Humanitärt bistånd och katastrofhjälp ....................................... 33 5.3.4 Människohandel och migration ................................................. 34 5.4 Jämförande diskussion om jämställdhetsintegrering och samarbete om jämställdhet i EU:s avtal .............................................. 34 5.4.1 Diskussion om avtal med jämställdhetsintegrering ................... 34 5.4.2 Diskussion om samarbete avseende jämställdhet ...................... 35 5.5 Förslag på jämställdhetsintegrering som samarbete ...................... 36 6. Indikatorer och uppföljningsmekanismer ........................ 39 6.1 Indikatorer ..................................................................................... 39 6.2 Exempel på utvärdering och uppföljning av jämställdhet i handelsavtalen ..................................................................................... 41 6.2.1 Allmänt hållna utvärderingsmekanismer ................................... 41 6.2.2 Indikatorer.................................................................................. 43 6.3 Förslag på indikatorer och uppföljningsmekanismer .................... 44 Bilaga 1: Referenser till mänskliga rättigheter och jämställdhet (EU och USA) ................................................................. 46 Bilaga 2: Lika rättigheter i arbetslivet (EU och USA) ........................ 51 Bilaga 3: Positiv särbehandling vid tilldelning av offentliga kontrakt (USA) .................................................................................... 56 Bilaga 4: Avtal med jämställdhetsintegrering (EU) ............................ 57 Bilaga 5: Exempel på bestämmelsen om samarbete på det sociala området i EU:s associationsavtal som sammanhållen text: ...................................................................................................... 59 Bilaga 6: Samarbete i sociala frågor och på andra områden i EU:s avtal ............................................................................................ 61

Yttrande 5(65) 2005-09-30

1. Inledning 1.1 Uppdraget Inom regeringskansliet pågår ett arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av verksamheten. Jämställdhetsintegrering skall genomsyra såväl den inrikespolitiska som den utrikespolitiska dagordningen. Mot bakgrund av detta har Kommerskollegium fått i uppdrag att kartlägga omfattningen av jämställdhetsrelaterade villkor i främst EU:s och USA:s bilaterala och regionala frihandels- och associationsavtal, samt att ta fram förslag till hur genus/jämställdhet kan integreras i EU:s nya och befintliga frihandels- och associationsavtal. I uppdraget ingår även att ta fram indikatorer på hur jämställdhetsintegreringen kan följas upp. Kommerskollegium har i tidigare yttranden på uppdrag av UD undersökt möjligheterna att inkludera andra typer av sociala klausuler i bilaterala och regionala avtal. Dessa yttranden har berört arbetsrätt och miljö.1 1.1.1 Utgångspunkter för kollegiets förslag Kollegiet utgår från att UD med ”jämställdhetsrelaterade villkor” efterfrågar dels jämställdhetsintegrering som metod, dels jämställdhet som mål. Våra olika förslag till hur jämställdhetsrelaterade bestämmelser kan integreras är mer eller mindre relevanta beroende på vilken typ av regionalt/bilateralt avtal som avses och på hur långt landet i fråga har framskridit i sin sociala och ekonomiska utveckling. Våra förslag är inte skräddarsydda för en speciell typ av avtal och vissa förslag kommer därför att vara överflödiga för utvecklade länder, t.ex. gällande kapacitetsuppbyggnad och tekniskt bistånd. Förslagen kan ses som olika uppslag till sätt att inkludera jämställdhetsrelaterade bestämmelser. En utgångspunkt är att associationsavtal med sitt bredare spektrum av samarbetsområden kan komma att innehålla fler genus/jämställdhetsaspekter än exempelvis de ekonomiska partnerskapsavtal som skall slutas i Cotonou-avtalets kölvatten. 2 1

Proposals for addressing labour standards in future EU regional free trade agreements, report, dnr 100-161-04, 2004-06-01, samt Proposals for addressing environmental standards in future EU regional free trade agreements, dnr 120-2194-2004, 2004-09-30. 2 Cotonou-avtalet mellan EU och 77 forna kolonier i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, i kraft 2000-03-01. Ekonomiska partnerskapsavtal är under förhandling och kommissionen har därför inte velat delge oss några utkast.

Yttrande 6(65) 2005-09-30

De senare kommer att vara reciproka och troligtvis mer inriktade på ekonomiskt och handelssamarbete. En annan utgångspunkt är att EU:s framtida associationsavtal kommer att likna dem som nyligen slutits, exempelvis EU-Chile.

1.2 Generella skillnader mellan EU:s och USA:s handelsavtal Uppbyggnaden av de amerikanska frihandelsavtalen skiljer sig delvis från EU:s regionala och bilaterala frihandels- och associationsavtal. USA har jämställdhetsrelaterade bestämmelser i form av standardklausuler om arbetsvillkor. Jämställdhet integreras i form av en allmän strävan att införliva ILO:s principer. I ett fåtal frihandelsavtal tas genusfrågor upp i anslutning till arbetsrättskapitlet som ett ämne kring vilket parterna kan samarbeta. Generellt sett innehåller de amerikanska avtalen vanligtvis detaljerade bestämmelser om etablerandet av ett frihandelsområde och har separata kapitel för bl.a. arbetsrätt och miljö. EU:s avtal följer ingen strukturerad modell för hur jämställdhetsrelaterade bestämmelser integreras i handelsavtal. De europeiska regionala/bilaterala avtalen täcker förutom frihandel in olika former av samarbete på det sociala området, politisk dialog och krav på respekt för mänskliga rättigheter. Associationsavtalen, vilka förutom rena handelsaspekter även omfattar ett samarbete i en rad frågor, integrerar genus och jämställdhet i olika stor utsträckning. Som en gemensam nämnare förekommer jämställdhetsrelaterade bestämmelser under samarbete på det sociala området, dels där ILO:s principer nämns, dels i avsnitten om utveckling. Generellt sett innehåller de nyare associationsavtalen fler och mer omfattande bestämmelser. Av Rådets (EU) förordning 806/2004 följer att allt utvecklingssamarbete skall genomsyras av genusanalys och jämställdhetssträvanden.3 EU:s avtal innehåller mycket få bestämmelser om övervakning och uppföljning som är relevanta för jämställdhetsrelaterade bestämmelser.

3

Rådets förordning (EG) nr 806/2004, ikraft 20 maj år 2004, EGT L 143, 20.4.2004. Se även KOM/2001/0295 slutlig.

Yttrande 7(65) 2005-09-30

1.3 Diskussionen om genus och jämställdhetsaspekter i frihandelsavtal 1.3.1 Begreppet genus Begreppen genus och jämställdhet föranleder viss begreppsförvirring. Detta gäller inte minst när den engelska termen ”gender” skall översättas till svenska. En direktöversättning till svenska är genus. Genus markerar att det inte är det biologiska könet som ger människor en viss ställning i familjer och samhällen utan att könsroller är en delvis social konstruktion som varierar mellan samhällen och kulturer. I många fall kan termen ”gender” även översättas med jämställdhet. Så är fallet när ”gender” är en del av ett större övergripande mål som syftar till åtgärder på flera områden och som anger att skillnader vad gäller rättigheter mellan män och kvinnor skall elimineras. Slutligen finns ”gender mainstreaming” som metod vilken syftar till genomförandet av en genusanalys på ett eller flera områden.4 1.3.2 Argument i debatten om genus och jämställdhet i frihandelsavtal Diskussionen om att inkludera jämställdhetsrelaterade bestämmelser i frihandelsavtal bottnar dels i ekonomiska, dels i rättviseargument. De båda argumenten sammanfaller delvis. Till att börja med finns forskning som tyder på att en ökad jämställdhet ökar den ekonomiska tillväxten. Jämställdhet finns med bland FN:s millenniemål med utgångspunkten att halvera världens fattigdom till år 2015.5 Forskning som UNCTAD hänvisar till påvisar att stora brister i jämställdhet tenderar att försena ekonomisk tillväxt och försvåra ett utträde ur fattigdom. Det specifika sambandet mellan jämställdhet och ökad tillväxt kan översiktligt förklaras enligt följande: Om kvinnor kan utbilda sig, tenderar födelsetalen att minska och produktiviteten öka. Följden blir att BNP per capita ökar.6

4

Makt och privilegier, - om könsdiskriminering och fattigdom, Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 15-16. 5 www.un.org/millenniumgoals/. 6 Trade and Gender, Opportunities and Challenges for Developing Countries, UN Inter-Agency Network on Women and Gender Equality Task Force on Gender and Trade, Tran-Nguyen and Beviglia Zampetti, NY, Geneva, 2004, s.10.

Yttrande 8(65) 2005-09-30

Forskning om produktivitet inom jordbruket i Afrika visar att en ökad jämställdhet med samma tillgång till produktionsfaktorer för kvinnor kan öka jordbrukets avkastning väsentligt.7 Rättviseargumenten går ut på att jämställdhetsrelaterade bestämmelser borde inkluderas i handelsavtal i syfte att hjälpa kvinnor att få del av handelns vinster. Som exempel kan nämnas kvinnors rätt att få tillgång till krediter och äga land, samt argument för förbättrandet av kvinnors arbetsvillkor som en del av hållbar utveckling. Det senare argumentet bottnar i att kvinnor utgör merparten av den lågutbildade arbetskraften inom exportindustrin i många nyligen industrialiserade länder. De tenderar enligt många studier att ha lägre löner och sämre arbetsvillkor än sina manliga kollegor.8 Däremot är det svårt att påvisa att löneläget för kvinnor i dessa sektorer genomgående är sämre jämfört med andra sektorer och att situationen inte förbättras över tid. Speciellt viktiga handelsrelaterade områden för kvinnor är tjänstesektorn och jordbrukssektorn. Bland de minst utvecklande länderna (MUL) utgörs arbetskraften inom jordbruket till största delen av kvinnor. Här ansvarar kvinnorna enligt tradition huvudsakligen för odlingen av basgrödor, medan män traditionellt sett odlar s.k. cash crops, vilka lättare når en exportmarknad. Vid handelsliberaliseringar kan kvinnor i MUL ha svårt att få del av handelns vinster p.g.a. restriktioner, enligt lag eller sedvana, att ärva och äga land och få tillgång till krediter. 9 Dessa restriktioner tillsammans med ansvaret för familjens mathållning enligt sedvänja, kan vid handelsliberaliseringar medföra extra sårbarhet för kvinnor i MUL.10 Utvecklade länders jordbrukssubventioner och tullar är ett problem för en hållbar utveckling av jordbruket för både män och kvinnor i många MUL.11 Tjänstesektorn är mycket viktig för kvinnor både som potentiella ägare av mikro- och småföretag och arbetskraft i desamma och som konsumenter av samhälleliga bastjänster såsom utbildning, sjukvård, transport och vattenförsörjning m.m.12

7

Makt och privilegier, -om könsdiskriminering och fattigdom, Delstudier, Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 90. 8 Se t.ex. Gender Mainstreaming in Trade and Industry, A Reference Manual for Governments and other Stakeholders, Commonwealth Secretarial, O´ Reagan Tardu, Louise, London, 1999, s. 11. 9 De minst utvecklade länderna och världshandeln, Sida studies no. 5, de Vylder, Axelsson Nycander och Laanatza, s. 43. 10 Trade and Gender, s. 100. 11 Trade and Gender, s. 78. Problemet med ”food security”. 12 Trade and Gender, s. 175 ff.

Yttrande 9(65) 2005-09-30

1.3.3 Sanktioner kopplade till jämställdhetsrelaterade bestämmelser Frågan om att knyta sanktioner till jämställdhetsrelaterade bestämmelser i frihandelsavtal har beröringspunkter med diskussionen om arbetsvillkor. På motsvarande sätt som i debatten om handel och arbetsvillkor, råder delade meningar om effektiviteten av att ha sanktioner kopplade till jämställdhetsbestämmelser. Det finns forskare som är mycket tveksamma till effektiviteten av att ha sanktioner kopplade till jämställdhetsvillkor i form av t.ex. icke-diskriminering med avseende på lön m.m. Tveksamheten har flera orsaker men beror ytterst på att länder enligt dem inte förändrar sitt beteende p.g.a. sanktionerna. Handelsrestriktioner riskerar att bli kontraproduktiva eftersom de hämmar tillväxten och därmed framväxten av moderna samhällen.13 Det vanligaste argumentet mot sanktionerade sociala klausuler i allmänhet är risken för att marknadstillträdet villkoras för länder med sämre förutsättningar att leva upp till villkoren, t.ex. uländer. Risken finns även för att sådana regler används i ett protektionistiskt syfte. Organisationen ”European Women´s Lobby” är ett exempel på förespråkare för sanktioner kopplade till kvinnors arbetsvillkor och sociala klausuler. De menar att dessa är effektiva om de gäller länder och inte företag och om individuella bedömningar görs från land till land. De föreslår därför i tillägg till internationellt erkända arbetsvillkor bl.a. ett förbud mot all form av diskriminering, även hinder som beror på genusspecifika skillnader.14

1.4 Avgränsningar Kartläggningen är avgränsad till skriftliga avtal och villkor som innehåller jämställdhetsrelaterade bestämmelser. Processer av jämställdhetsintegrering som sker i form av frivilliga åtaganden och öppen dialog såsom inom Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) ingår därför inte i kartläggningen.

13

Gender Inequality and Trade, diskussionspapper (nr 308) från Hamburg Institute of International Economics, Busse, Matthias och Spielmann, Christian, Hamburg, 2005, s. 21-22. 14 European Women´s Lobby, Engendering International Trade. Gender Equality in a Global World, avsnitt 3.2.2. Se http://www.womenlobby.org/site/1abstract.asp?DocID=282&v1ID=&RevID =&namePage=&pageParent=&DocID_sousmenu=&parentCat=19.

Yttrande 10(65) 2005-09-30

Nämnas kan att APEC har jämställdhetsintegrering som ett uttalat mål och dessutom en ad-hoc grupp som arbetar med genus/ jämställdhetsfrågor.15

1.5 Metod Kartläggning av jämställdhetsrelaterade bestämmelser omfattar USA:s, Kanadas och EU:s bilaterala/regionala frihandels- och associationsavtal.16 Tyngdpunkten ligger dock på USA:s och EU:s avtal. Av utrymmesskäl har citat av avtalstext som resultat av kartläggningen lagts i bilagor till yttrandet. USA:s avtal består av frihandelsavtal, preferensavtal (t.ex. AGOA), samt ramavtal om handel och investeringar.17 De kartlagda europeiska avtalen består av frihandels- och associationsavtal i vid bemärkelse. Bl.a. ingår stabiliserings- och associationsavtal, partnerskaps- och samarbetsavtal, politisk dialog- och samarbetsavtal och avtal om handel, utveckling och samarbete. Slutsatserna har dragits utifrån litteraturen och forskningen på området jämställdhet och handel, kollegiets tidigare ståndpunkter i liknande frågor, EU:s policy och strukturen i EU:s avtal. Vad gäller EU:s avtal, speciellt Cotonou-avtalet, har kontakter tagits med kommissionen angående dess sanktionsmekanismer samt utformningen och innehållet i de ekonomiska partnerskapsavtal som skall slutas inom ramen för Cotonou-avtalet. Inom kommissionens handelsdirektorat (DG Trade) finns personer med speciellt ansvar för genus- och jämställdhetsfrågor.18 Kommunikation har även skett med bl.a. NGOs om Cotonouavtalets bestämmelser och hur dessa följs upp.19 Beträffande offentlig upphandling har diskussioner förts med Nämnden för offentlig upphandling och WTO.

15

Se APEC:s hemsida: http://www.apec.org/content/apec/apec_groups/som_special_task_groups/gen der_focal_point_network.html. 16 Ett fåtal avtal har det ej gått att få tag på p.g.a. att de ej funnits tillgängliga på EU:s respektive United Trade Representatives (www.ustr.gov) hemsidor. 17 AGOA förkortning för African Growth and Opportunity Act. TIFA är förkortning för Agreement concerning the development of Trade and Investment relations. Se www.ustr.gov. 18 Bettina Doeser och Graham Floater. 19 Katariina Lensu, WIDE samt Karin Ulmer, APRODEV.

Yttrande 11(65) 2005-09-30

2. Referenser till mänskliga rättigheter Att inte diskrimineras p.g.a. sitt kön är en mänsklig rättighet enligt FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter. Artikel 2 stadgar att ingen får diskrimineras p.g.a. kön i sitt utövande av deklarationens fri- och rättigheter. Den s.k. icke-diskrimineringsprincipen kompletteras av jämlikhetsprincipen i artikel 1 deklarationen, vilken stadgar att alla människor är födda fria och jämlika.20 I “Charter of fundamental rights of the European Union” är artiklarna 21 och 23 relevanta för jämställdhet. Artikel 21 stadgar ett förbud mot diskriminering p.g.a. kön medan artikel 23 föreskriver jämställdhet mellan män och kvinnor på alla områden, inklusive avseende yrke, arbete och lön.21

2.1 Skillnader mellan EU:s respektive USA:s avtal I EU:s frihandels- och associationsavtal kan referenser till mänskliga rättigheter förekomma i ingressen eller i de delar som handlar om politisk dialog respektive samarbete. I avtalets allmänna del om målsättningar och principer, finns sedan början av 1990-talet en klausul om att främjandet av mänskliga rättigheter utgör en av avtalets grundsatser, den s.k. människorättsklausulen.22 Denna bestämmelse har en sanktionsmekanism knuten till sig. Under nedanstående rubriker: Ingressen, Politisk Dialog och Samarbete, beskrivs hur EU refererar till mänskliga rättigheter under motsvarande avsnitt i frihandels- och associationsavtalen. I vissa fall innehåller EU:s avtal specifika referenser till jämställdhet i samband med mänskliga rättigheter i ingresstext. Hänvisningar sker då till FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (CEDAW) och kvinnokonferensen i Peking år 1995.23

20

Universal Declaration of Human Rights, avtagen av FN:s Generalförsamling år 1948. Texten finns på www.un.org/Overview/rights.html. Artikel 1: “All human beings are born free and equal in dignity and rights” Artikel 2: “Everyone is entitled to all the rights and freedoms set forth in this declaration, without distinction of any kind, such as race, colour, sex, language, religion, political or other opinion…” 21 Charter of fundamental rights of the European Union, EGT 2000/C, 364/01. 22 EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna, Europeiska Unionens Råd, Generalsekretariatet, 2004, avsnitt 4.1.5. 23 Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, eng. förkortning CEDAW. New York, 18 december 1979, i kraft sedan 3 september 1981. Undertecknad av Sverige 3 september år 1980.

Yttrande 12(65) 2005-09-30

I USA:s frihandelsavtal förekommer som regel inte referenser till mänskliga rättigheter i någon del av avtalen. Undantagen är ingressen till utkastet till Free Trade of the Americas (FTAA) och USA:s preferensavtal med delar av Afrika (AGOA 1). Det senare avtalet innehåller sanktionsliknande bestämmelser där länder som respekterar internationellt erkända mänskliga rättigheter får tullnedsänkningar och fattiga länder skuldavskrivningar.24

2.2 Mänskliga rättigheter i EU:s avtal 2.2.1 Mänskliga rättigheter i ingressen EU:s nyare avtal hänvisar till mänskliga rättigheter i ingressen. Instrumenten för mänskliga rättigheter varierar, men i de flesta fall används FN:s allmänna deklaration som standard. I bilaga 1 till detta yttrande finns exempel på en standardreferens i EU:s avtal. Förutom standardhänvisningen finns i Ekonomiskt partnerskap och politiskt koordinerings- och samarbetsavtal mellan EU och Mexico en hänvisning till slutförklaringarna från världstoppsmötet om social utveckling i Köpenhamn år 1995.25 Slutdokumentet från detta möte innehåller åtaganden såsom främjandet av mänskliga rättigheter och jämställdhet i vid bemärkelse.26 Cotonou-avtalet är unikt i sitt slag vad gäller referenserna till kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter i ingressen. En skillnad jämfört med övriga avtal vilka hänvisar till FN:s allmänna förklaring, är att instrumenten har utvidgats till att omfatta de civila och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Även regionala instrument för mänskliga rättigheter nämns. Direkt jämställdhetsrelaterade rättigheter nämns genom hänvisning till konventionen om eliminering av all form av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) och till FN:s kvinnokonferens i Peking år 1995.27 24

AGOA 1. De s.k. ”Eligibility Requirements” finns i artikel 104(3), samt skuldavskrivning för fattiga länder finns i artikel 121(5). 25 Ekonomiskt partnerskap, politisk koordinerings- och samarbetsavtal mellan EU och Mexico, i kraft 2000-10-01. 26 World Summit for Social Development, Copenhagen Declaration on Social Development, Part C, Commitment 5. Se www.un.org/esa/socdev/wssd/agreements/decpartc.htm. Hela citattexten finns i bilaga 1. Även ingressen till EU:s associationsavtal med Chile och avtalet om handel, utveckling och samarbete med Sydafrika innehåller hänvisningen till ovanstående möte. 27 Ingressen till Cotonou-avtalet. För citat, se bilaga 1.

Yttrande 13(65) 2005-09-30

2.2.2 Politisk dialog om mänskliga rättigheter Cotonou-avtalet föreskriver att den politiska dialogen skall följa upp utvecklingen avseende respekten för mänskliga rättigheter. I skillnad till EU:s övriga associationsavtal skall den politiska dialogen även innehålla sektoriella frågor som genusfrågor. Dialogen skall bedrivas i både formella och informella fora och innefatta regionala organisationer och civilsamhället.28 2.2.3 Samarbete om mänskliga rättigheter I avtalet mellan EU och Mexico och i partnerskaps och samarbetsavtalen (PCAs) med OSS-länderna finns en specifik bestämmelse om samarbete avseende mänskliga rättigheter.29 2.2.4 Mänskliga rättigheter som avtalets väsentliga beståndsdel EU:s frihandels- och associationsavtal innehåller sedan början av 1990-talet en klausul om mänskliga rättigheter placerad i avtalets allmänna del (som handlar om målsättningar och generella principer), den s.k. människorättsklausulen. Enligt klausulen är grundläggande mänskliga rättigheter enligt FN:s allmänna deklaration en grundprincip eller en ”väsentlig beståndsdel” i avtalet.30 Detta förstärkte möjligheterna enligt folkrätten att tillfälligt upphäva eller avsluta ett avtal.31 Till skillnad från EU:s övriga avtal vilka hänvisar till de grundläggande mänskliga rättigheterna, utvidgas rättigheterna i Cotonou-avtalet till att omfatta civila, politiska, ekonomiska, sociala respektive kulturella grundläggande rättigheter. Bestämmelsen är även unik därför att en uttrycklig koppling görs mellan mäns och kvinnors lika rättigheter.32

28

Cotonou, artikel 8. Se citattext i bilaga 1. Ekonomiskt partnerskap, politisk koordinerings- och samarbetsavtal mellan EU och Mexico, artikel 39. För citattext se bilaga 1. Beträffande Partnerskaps- och samarbetsavtal (PCA), se exempelvis artikel 68 i avtalet med Uzbekistan. Samma bestämmelse finns i PCAs med Armenien, Ukraina och Georgien. 30 EU:s årsrapport om de mänskliga rättigheterna, Europeiska Unionens Råd, Generalsekretariatet, 2004, avsnitt 4.1.5. Se bilaga 1 för exempel på citat. 31 The Vienna Convention on the Law of Treaties, artikel 60. I kraft sedan 27 januari 1980. Texten finns att hämta på www.un.org/law/ilc/texts/treaties.htm. Se även The Human Rights Clause in the EU´s External Agreements, Research Paper 04/33, International Affairs and Defence, House of Common Library, Miller, Vaughne, 2004-04-16, s. 15. 32 Cotonou-avtalet, artikel 9.2. Se bilaga 1 för citat. 29

Yttrande 14(65) 2005-09-30

2.2.5 Sanktionsmöjligheter vid brott mot mänskliga rättigheter som avtalets väsentliga beståndsdel I alla EU:s avtal är sanktionsmöjligheter knutna till människorättsklausulen. År 1995 bestämde Europeiska unionens råd att alla EU:s externa avtal skulle innehålla en sanktionsklausul knuten till uppfyllandet av avtalets väsentliga beståndsdelar.33 Klausulen uttrycker att en part kan företa ”lämpliga åtgärder” vid avtalsbrott. Eftersom mänskliga rättigheter uttryckligen är väsentliga beståndsdelar kan en part företa lämpliga åtgärder vid grova brott mot mänskliga rättigheter i ett land.34 I en kommuniké från Kommissionen samma år framgår att möjliga sanktioner i detta sammanhang är: Ändring av innehållet i samarbetsprogrammen eller de kanaler som används, Reducering av kulturella, vetenskapliga och tekniska samarbetsprogram, Uppskjutande av möten i den gemensamma kommitténs,35 Upphävande av vapenförsäljning, Avskaffande av bilaterala kontakter på hög nivå, Senareläggning av nya projekt (exempelvis utvecklingsprojekt), Vägran att följa upp den andra partens initiativ, Handelsembargon, Upphävande av vapenförsäljning och annat militärt samarbete och Upphävande av alla former av samarbete. 36

33

Rådets pressmeddelande 7481/95, 29 maj 1995. Se citat av standardklausulen i bilaga 1. 35 “Joint Committee” eller ”Association Council”. Även andra beteckningar kan förekomma beroende på avtalets art. 36 KOM 95(216), Commission Communication, 23 maj 1995, Appendix 2. 34

Yttrande 15(65) 2005-09-30

I Cotonou-avtalet finns möjlighet för en part att införa sanktioner mot den andra parten om den senare inte respekterar mänskliga rättigheter i form av fundamentala, civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I samband med mänskliga rättigheter nämns jämlikhet mellan mäns och kvinnors rättigheter. Det finns därför teoretiskt sett något bättre förutsättningar att reagera på diskriminering än som är fallet i avtalen som inte gör en uttrycklig koppling mellan mäns och kvinnors likvärdiga mänskliga rättigheter.37 Kommissionen har understrukit att syftet med att inkludera en sanktionsmekanism knuten till mänskliga rättigheter är att bedriva en dialog om mänskliga rättigheter samt verka för deras främjande. Avsikten är inte att använda den i ett bestraffande syfte.38 Ett lands befolkning skall t.ex. inte behöva bestraffas p.g.a. dess regerings handlande. Därför bör t.ex. humanitär hjälp inte ställas in som en sanktion mot ett lands regering.39 Sanktioner skall vara en absolut sista åtgärd. Därför stadgas uttryckligen i Cotonou-avtalet att upphävande av avtalet är en sista utväg.40 Innan sanktioner företas måste parten underrätta avtalets gemensamma kommitté, vilken är ansvarigt för och övervakar avtalets genomförande, i syfte att kommittén skall finna en acceptabel lösning för bägge parter.41 Om det rör sig om speciellt brådskande fall, ofta definierat som ett väsentligt avtalsbrott, får parten omedelbart vidta åtgärder. Dessa situationer handlar om situationer då grova brott mot de mänskliga rättigheterna förekommer. I EU:s avtal är det generellt sett den gemensamma kommittén som löser tvister om avtalets tolkning och tillämpning.42 Om en lösning av fallet inte kan uppnås, tillsätts en skiljedomare. I vissa avtal stadgas uttryckligen att en part får tillgång till tvistlösning när den andra parten vidtagit åtgärder i ett speciellt brådskande fall, d.v.s. grova brott mot de mänskliga rättigheterna. Så är fallet i avtalet med Sydafrika, Kroatien samt i EU:s associationsavtal med den Palestinska Myndigheten.43 37

Cotonou-avtalet, artikel 96, p. 2a. KOM 2001(252) och KOM 95(216). 39 Kom (95)216, Annex 2. 40 Se citat ovan, Cotonou-avtalet, artikel 96. 41 Vanligtvis ”Joint Committee”, ”Association Council”, “Cooperation Council” eller “Joint Council” beroende på avtalets art. 42 Se t.ex. associationsavtalet mellan EU och Jordanien, artikel 97, ikraft 2002-05-01. 43 Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 3, ikraft 2000-01-01. Se även t.ex. stabiliserings- och associationsavtal (SAA) mellan EU och Kroatien i den gemensamma förklaringen om artikel 38

Yttrande 16(65) 2005-09-30

De flesta av EU:s avtal innehåller bestämmelser om samråd inom det gemensamma rådet i samband med företagna åtgärder.44 I Cotonou-avtalet är konsultationer mellan parterna obligatoriskt vid det gemensamma rådets granskning av fallet. Vid valet av sanktionsåtgärder skall försiktighet råda. Den minst ingripande handlingen skall väljas så att avtalets syfte inte förfelas.45 Åtgärderna skall vidare vara proportionella mot avtalsbrottet och företagna i enlighet med folkrättens regler.46 Förlikning och konsultation föredras framför ett omedelbart upphävande.47

2.3 Mänskliga rättigheter i USA:s avtal 2.3.1 Ingressen USA:s frihandelsavtal innehåller inga referenser till mänskliga rättigheter. Undantagen är ingressen till utkastet till USA:s regionala avtal Free Trade of the Americas med Kanada och sydoch centralamerikanska stater.48 Här hänvisas till grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Avtalet är under förhandling.

2.4 Jämförande diskussion avseende referenser till mänskliga rättigheter 2.4.1 Mänskliga rättigheter i politisk dialog och samarbete Referenser till mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter i ingressen ger en signal om hur parterna ser på sina åtaganden och utgör samtidigt en ram varifrån avtalet kan tolkas. En politisk dialog om mänskliga rättigheter kan bidra till att utöka samarbetsområdet till att omfatta mänskliga rättigheter i de avtal som inte redan föreskriver ett sådant samarbete.

120, samt EU:s associationsavtal med den Palestinska Myndigheten, artikel 70.2. 44 Undantag är bl.a. Partnerskaps- och samarbetsavtalen (PCA) mellan EU och Kaukasus. 45 Se t.ex. associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 104, (under ratifikation). Se även avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 3. 46 Se t.ex. associationsavtalet mellan EU och Libanon, artikel 86, p.3, ikraft 2003-03-01. 47 Kom (95)216, s. 3. 48 Ingressen till det preliminära utkastet till Free Trade of the Americas (FTAA). Se bilaga 1 för citat.

Yttrande 17(65) 2005-09-30

Även om kvinnors rättigheter är en del av mänskliga rättigheter, kan det finnas en poäng i att utöka dialogen till att omfatta genus i syfte att fånga de strukturer som förhindrar kvinnor att utöva sina rättigheter fullt ut. Ofta bedrivs en politisk dialog för att undvika situationer där sanktioner kan komma ifråga. För att se resultat krävs dock uppföljningsmekanismer. Cotonou-avtalets artikel 8.4 och 9.4 är exempel på en uppföljningsmekanism vad gäller mänskliga rättigheter. Hur den politiska dialogen skall bedrivas och utvärderas är dock inte särskilt konkret och detta instrument skulle behöva förfinas ytterligare för att indikera förbättringar. Ett annat problem är vilka krav som kan ställas på förbättringar och ett framskridande vad gäller mänskliga rättigheter och jämställdhet. Flexibiliteten och avsaknaden av klara målsättningar och förväntningar på parterna gör att utvärderingar av framsteg blir svårbedömda. Samarbetsprogram som inkluderar mänskliga rättigheter är en lämplig form att främja kvinnors rättigheter i avtal med utvecklingsländer.49 Samarbetsprogram finansieras antingen genom en gemensam pott eller genom finansiellt och tekniskt bistånd och kan därför hjälpa utvecklingsländer att nå upp till åtaganden. Programmen bör bli föremål för granskning och utvärdering. 2.4.2 Sanktioner vid brott mot mänskliga rättigheter Människorättsklausulen tillsammans med sanktionsklausulen möjliggör att en avtalspart företar lämpliga åtgärder vid brott mot mänskliga rättigheter. Enligt kommissionen beror ”lämpliga åtgärder” på situationen i fråga och varierar från fall till fall. I hittillsvarande praxis har sanktioner mestadels använts ifråga om brott mot mänskliga rättigheter i politiskt oroliga länder (medborgerliga och politiska rättigheter). Sanktionsmöjligheterna har sällan använts, även om stater har haft problem med att klara åtagandet att respektera de mänskliga rättigheterna. Användningen har varierat från fall till fall, även om det varit fråga om liknande situationer.50

49

För utvärdering av samarbete om genus och jämställdhet i vidare bemärkelse, se kapitel 5 i yttrandet. 50 Human Rights in International Trade, Summary of Seminar held in Stockholm 5th of April 2005, Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter, Stockholm, Sverige, s. 5.

Yttrande 18(65) 2005-09-30

Nyare exempel på fall där Cotonou-avtalets sanktionsmöjligheter använts är Haiti och Zimbabwe. I Haitis fall var det bl.a. fråga om oegentligheter och bedrägeri i samband med valet år 2000. EU inbjöd till konsultationer enligt artikel 96, vilket Haiti vägrade. EU beslutade därför att företa ”lämpliga åtgärder” vilka bestod i inställt finansiellt bistånd samt innehållande av framtida bistånd från European Development Fund.51 I det andra fallet, Zimbabwe, nådde den politiska dialogen mellan EU och Zimbabwe om den politiska situationen ingen framgång. Inte heller samråd som ett förstadium till ”lämpliga åtgärder” löste fallet. Därför infördes fr.o.m. år 2002 sanktioner i form av inställt finansiellt bistånd, dels till Zimbabwes regering, dels från European Development Fund. EU:s stöd till NGOs som arbetade med humanitärt bistånd fortsatte dock. År 2004 förnyades sanktionerna.52 Cotonou-avtalet innehåller den senaste versionen av människorättsklausulen med hithörande sanktionsmöjligheter. Med beaktande av befintlig praxis kommer Cotonou-avtalets hänvisningar till lokala standarder och ett bredare spektrum av mänskliga rättigheter troligtvis inte att kunna användas på annat sätt än övriga avtal med grundläggande mänskliga rättigheter. Det är svårt att se hur exempelvis brott mot mera perifiera rättigheter som sociala och kulturella mänskliga rättigheter skulle kunna sanktioneras när klausulen i dagsläget endast använts i yttersta undantagsfall. Beträffande kopplingen mellan mänskliga rättigheter och jämlikhet mellan män och kvinnor i Cotonou-avtalet, är det även mycket tveksamt om EU eller något annat land skulle använda sanktionsmöjligheten i just detta hänseende. Teoretiskt sett skulle klausulen dock kunna användas vid tillfällen av systematiska människorättskränkningar i form av exempelvis massvåldtäkter av kvinnor som sanktioneras av en regim. EU:s användande av en klausul om mänskliga rättigheter i sina externa avtal har i vissa fall inneburit att avtal inte slutits.

51

The Human Rights Clause, s. 30. Angående EU:s beslut i frågan, se Rådets beslut: DEC 2001/131/EC, OJL 48, 17 Februari 2001. 52 Human Rights Clause, s. 55. Beträffande General Affairs Councils beslut, se General Affairs Council Conclusions, 23 February, http://ue.eu.int/pressData/en/gena/79149.pdf.

Yttrande 19(65) 2005-09-30

Inkluderandet av en standardklausul avseende mänskliga rättigheter uteslöt ett handelsavtal mellan EU och Australien, där Australien motsatte sig sanktionsklausulerna. Istället tillkom ett mera begränsat samarbete i form av en gemensam deklaration.53 I framförhandlandet av nya frihandels- och associationsavtal med utvecklingsländer finns i likhet med diskussionen om arbetsvillkor risk för att u-länder ser sanktioner som protektionism, eftersom sanktioner mest troligt kommer att användas av den mera socialt och ekonomiskt utvecklade avtalsparten. Ett annat argument mot sanktioner är att de riskerar att blir kontraproduktiva eftersom de begränsar handeln som drivkraft för social och ekonomisk utveckling och därmed för en utveckling av kvinnors situation. Ett argument för en människorättsklausul och en sanktionsmekanism knuten till denna är att det är lättare att upphäva samarbetsprogram och handelsembargon om möjligheten till lämpliga åtgärder vid avtalsbrott finns stadgat i avtalet. 2.4.3 Förslag på jämställdhetsrelaterade bestämmelser i form av mänskliga rättigheter Behandla frågan om kvinnors rättigheter genom samarbetsprogram om mänskliga rättigheter. Samarbetsprogrammen bör kombineras med utvärdering och övervakning. Ta upp mänskliga rättigheter i den politiska dialogen enligt mönster av Cotonou-avtalet med länder där detta bedöms som fruktbart. Användbara referenser i den politiska dialogen och uppföljningen kan exempelvis vara CEDAW och FN-mötet i Peking alternativt FN:s millenniemål. Referera till CEDAW och FN:s kvinnokonferens i Peking alternativt FN:s millenniemål när kvinnors mänskliga rättigheter tas upp i ingresstext.

53

Deklarationen antagen den 26 juni 1997, se vidare www.europa.eu.int/comm/trade/issues/bilateral/countries/australia/index_en. htm.

Yttrande 20(65) 2005-09-30

3. Icke-diskrimineringsprincipen som en del av rättigheter i arbetslivet 3.1 Inledning Internationella arbetsorganisationen ILO har fastställt arbetsrättsliga principer i sin deklaration från 1998 med dess uppföljning.54 Principerna som fastslås är rätten att organisera sig, erkännandet av rätten till kollektiva förhandlingar, eliminerandet av all form av tvångsarbete, avskaffandet av barnarbete samt elimineringen av diskriminering med avseende på sysselsättning och yrke. Det finns även ett antal konventioner på området som är relevanta för jämställdhet.55

3.2 Rättigheter i arbetslivet i ingressen 3.2.1 Exemplet EU De europeiska avtalen hänvisar vanligtvis inte till arbetsrätt i ingressen. Ett undantag är dock Cotonou-avtalet och avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, vilka innehåller en bekräftelse av den Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundprinciper.56 3.2.2 Exemplet USA Alla amerikanska avtal hänvisar till arbetsrätt i ingressen. Exempel på formuleringar finns i bilaga 2 till yttrandet.

3.3 Separat avsnitt om rättigheter i arbetslivet; exemplet USA De amerikanska frihandelsavtalen hänvisar till den internationella arbetsorganisationen ILO:s principer. De allra flesta avtalen har ett separat avsnitt som behandlar arbete.57 En standardformulering som återfinns i många av USA:s avtal finns i bilaga 2 till detta yttrande.

54

ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work, 86th Session, Geneva, June 1998, samt en Follow-up to the Declaration. 55 De viktigaste är nummer 111 (diskriminering avseende sysselsättning och yrke från år 1958), nummer 100 (konventionen avseende lika lön från år 1951), nummer 156 (avseende arbetare med familjeansvar från år 1981), och nummer 183 (avseende skydd för mödrar från år 2000). 56 För citattext, se bilaga 2. 57 Se t.ex. USA:s frihandelsavtal med Bahrain, Centralamerika (CAFTA-DR) och Singapore.

Yttrande 21(65) 2005-09-30

Enligt formuleringen skall parterna sträva efter att skydda ILO:s principer i den inhemska lagstiftningen. Även om de amerikanska avtalen hänvisar till ILO:s allmänna principer där ickediskriminering med avseende på sysselsättning och yrke ingår, exkluderas denna princip i bestämmelserna som handlar om tvistlösning och kravet på tillgänglighet till domstolsprövning. Icke-diskrimineringsprincipen tillhör nämligen per definition inte de arbetsrättsliga lagar (”labor laws”) som dessa bestämmelser grundar sig på.58 En gemensam kommitté benämnd ”Labor Affairs Council” övervakar införlivandet av arbetsbestämmelserna och samarbetsorganets verksamhet (se nedan).59 Kommitténs beslut tas i konsensus och offentliggörs. Vid meningsskiljaktigheter sker konsultationer genom frågor till den andra partens kontaktpunkt, vilket är en enhet under respektive parts departement med ansvar för arbetsfrågor. Om parterna inte kan komma överens kan Labor Affairs Council i ett andra steg aktualisera bona officia, förlikning och medling.60 Kommittén skall även förbereda rapporter relaterade till genomförandet av arbetsbestämmelserna som skall offentliggöras.61

58

Se artiklarna 18.3 och 18.8 respektive 18.6, p.6 i USA:s frihandelsavtal med Chile. Artikel 18.8 definierar ”labor laws” som ”a Party´s statutes or regulations, or provisions thereof, that are directly related to the following internationally recognized labor rights: a) the right of association; b) the right to organize and bargain collectively; c) a prohibition on the use of any form of forced or compulsory labor; d) a minimum age for the employment of children and the prohibition and elimination of the worst forms of child labor; and e) acceptable conditions of work with respect to minimum wages, hours of work, and occupational safety and health…” 59 Benämnt Labor Affairs Council i avtalet med Chile, artikel 18.4, och i CAFTA-DR, artikel 16.4. I avtalet mellan USA och Bahrain heter organet ”Joint Committee” alternativt Subcommitté on Labor Affairs, artikel 15.4 och 18.2. 60 Artikel 18.6, p. 5 i FTA USA-Chile. Se även CAFTA-DR, artikel 16.4 och 16.6. Ytterst är det dock ”Free Trade Commission” som övervakar implementeringen av avtalet och försöker lösa tvister angående avtalets tolkning och tillämpning, artikel 19.1 i CAFTA-DR. Se även avtalet med Chile, artikel 21.1. Organet består av representanter på regeringsnivå. 61 CAFTA-DR, artikel 16.4. Se även frihandelsavtalet mellan USA och Chile, artikel 18.4.

Yttrande 22(65) 2005-09-30

3.4 Samarbetsorgan i arbetsfrågor; exemplet USA USA:s frihandelsavtal med Chile etablerar ett samarbetsorgan i arbetsfrågor.62 Samarbetsorganet skall bl.a. ha som syfte att öka förståelsen för ILO:s principer och utreda frågor om arbetsförhållanden och socialt skydd. I avtalen med Bahrain och Centralamerika (CAFTA-DR) nämns genus och genusrelaterade frågor som ett specifikt ämne som samarbetsorganet kan samarbeta om.63 Samarbetet skall ske genom bl.a. finansiellt bistånd, kapacitetsuppbyggnad, utbildning, utbyte av information om arbetslagar samt gemensamma studier.64 Arbetet skall involvera NGOs, den privata sektorn och andra lämpliga givarinstitutioner. 65 En speciell gemensam kommitté (Labor Affairs Council) övervakar och utvärderar genomförandet av de arbetsrättsliga principerna respektive kapacitetsuppbyggnaden.66 Utöver detta finns i CAFTA-DR:s fall även en kapacitetsuppbyggnadskommitté bestående av representanter från bägge parter som övervakar kapacitetsuppbyggnaden genom utvärderingar. Resultaten avrapporteras till avtalets gemensamma kommitté.67

3.5 Lika rättigheter i arbetslivet; exemplet EU Fyra av EU:s avtal innehåller hänvisningar till ILO:s standard för arbetsvillkor. Samtliga handlar om samarbete. Cotonou-avtalet har en specifik bestämmelse om ILO:s arbetsvillkor under avsnittet om handelsrelaterade områden.68 Samarbetet skall bedrivas genom informationsutbyte om relevant lagstiftning, förstärkandet av existerande lagstiftning och dess genomdrivande, samt utbildning. Det stadgas uttryckligen att arbetsvillkor inte får användas i ett protektionistiskt syfte. I EU:s associationsavtal med Chile, avtalet om handel, utveckling och samarbete med Sydafrika och i utkastet till avtal med Mercosur-länderna presenteras arbetsvillkor enligt ILO:s standard i en bestämmelse om samarbete i en rad sociala frågor.

62

Artikel 18.5 i USA:s frihandelsavtal med Chile. Se bilaga 2 för citat. 64 CAFTA-DR, Annex 16.5, p. 2 och 4. Se även t.ex. avtalet med Marocko, Annex 16 A, p. 5. 65 CAFTA-DR, Annex 16.5.. 66 CAFTA-DR, artikel 16.4, p.2. 67 CAFTA-DR, artikel 19.4, p. 3. 68 Cotonou-avtalet, artikel 50, Trade and Labour Standards. Se bilaga 2 för citat. 63

Yttrande 23(65) 2005-09-30

I vissa avtal är bestämmelsen mera inriktad på arbetsvillkor medan den i andra avtal är en uppsamlingsbestämmelse för en rad prioriterade sociala frågor i samarbetet.69 I associationsavtalet med Libanon nämns likabehandling av män och kvinnor tillsammans med andra strävanden att lösa sociala problem i arbetslivet.70 EU:s stabilitets- och associationsavtal med Makedonien och Kroatien (SAA) innehåller en annan variant av bestämmelsen om socialt samarbete där en anpassning av den kroatiska lagstiftningen om arbetsvillkor och lika möjligheter för kvinnor och män innefattas. 71

3.6 Jämförande diskussion om referenser till rättigheter i arbetslivet I USA:s frihandelsavtal har vissa arbetsrättsrättsliga principer en stark ställning. En del frihandelsavtal kan ålägga straffavgifter för grova brott vilka skall betalas till en gemensam fond inrättad i enlighet med avtalet. Beviskraven är då mycket höga.72 Straffavgifter gäller dock inte tvister om den arbetsrättsliga principen om förbud mot diskriminering p.g.a. kön i arbetslivet. Vad gäller icke-diskrimineringsprincipen sträcker sig USA:s handelsavtal inte längre än att parterna skall sträva efter att skydda ILO:s principer i sina rättssystem. Arbetsrättskapitlet i bl.a. CAFTA-DR har över lag kritiserats för att inte kräva av parterna att de skall möta internationella standarder. Parterna får behålla sina arbetsrättsliga lagar med den enda skyldigheten att de befintliga lagarna skall kunna genomdrivas. I en rapport från den rådgivande kommittén för förhandlingar och handelspolitik beskrivs USA:s preferensprogram med tullnedsänkningar för respekterande av arbetsvillkor som ett effektivare sätt att driva igenom arbetsvillkor.73

69

Se bilaga 5 för exempel på bestämmelsens olika inriktning. Associationsavtal mellan EU och Libanon, artikel 65, stycke 2. Se även associationsavtalet med Israel, artikel 63, ikraft 2000-06-01. Se bilaga 2 för citat. 71 Stabiliserings- och associationsavtal mellan EU och Makedonien, art. 90.3, ikraft 2004-04-01. I avtalet med Kroatien finns samma bestämmelse i artikel 91. 72 Se t.ex. USA-Chile, artikel 18.2 samt 18.6, p.7. 73 The U.S-Central America Free Trade Agreement Report of the Labor Advisory Committee for Negotiations and trade Policy, March 19, 2004, s. 10. Även i USA:s preferensprogram på området, exempelvis AGOA, är ickediskrimineringsprincipen exkluderad från arbetsvillkor, se AGOA 1, artikel 104(f). 70

Yttrande 24(65) 2005-09-30

I två av USA:s frihandelsavtal finns bestämmelser om ett mera långtgående samarbete genom samarbetsorganet i arbetsfrågor. Här är ILO:s alla principer (även icke-diskriminering) utgångspunkt och understöds av kapacitetsuppbyggnad. I vissa avtal stadgas uttryckligen att samarbetet kan handla om genus/jämställdhetsfrågor. Exempel på samarbete och kapacitetsuppbyggnad som skett enligt CAFTA-DR är projekt för att minska diskrimineringen och sexuella trakasserier av kvinnor i arbetslivet. Vad gäller mera allmängiltiga projekt kan program för ett effektivt genomdrivande av arbetsvillkor genom arbetsplatsinspektioner och tvistlösning nämnas.74 EU är motståndare till sanktioner knutna till efterlevnaden av arbetsvillkor av det skälet att de riskerar att användas i ett protektionistiskt syfte. Istället förespråkas positiva incitament såsom samarbete med näringslivet (Corporate Social Responsibility), samarbete mellan internationella organisationer som ILO och WTO, tekniskt bistånd samt främjandet av arbetsvillkor via GSP-systemet.75 3.6.1 Kommerskollegiums ståndpunkter Kollegiet har i tidigare yttranden gjort bedömningen att handelssanktioner inte är den bästa metoden att främja efterlevnaden av mänskliga rättigheter i arbetslivet.76 Vad gäller behandlingen av arbetsvillkor i regionala/bilaterala avtal i förevarande utredning, är det Kommerskollegiums bedömning att arbetsvillkor bör främjas genom samarbete istället för genom sanktioner. Samarbetet bör kombineras med övervakning och utvärdering för att ge resultat. I detta sammanhang vill vi hänvisa till kollegiets tidigare yttrande med mera konkreta förslag på hur arbetsvillkor kan inkluderas i bilaterala/regionala avtal.77 Där föreslogs bl.a. etablerandet av ett samarbetsorgan i arbetsfrågor (en underkommitté till en kommitté för hållbar utveckling) och en kommitté för övervakning av uppfyllandet av åtaganden. Det senare organet föreslogs kunna ge rekommendationer och kunna upphäva samarbetsprojekten i fall där åtaganden inte bedöms vara uppfyllda.

74

CAFTA Facts, United States Trade Representative, CAFTA Policy Brief, July 2005. 75 http://europa.eu.int/comm/trade/issues/global/social/index_en.htm. 76 Kommerskollegium, dnr 110-976-2005, 2005-01-19, s. 1. 77 Proposals for addressing labour standards in future EU regional free trade agreements, report, dnr 100-161-04, 2004-06-01.

Yttrande 25(65) 2005-09-30

För länder som inte är understödda av sådant bistånd föreslogs politiska påtryckningar och en granskningsmekanism som årligen publicerar rapporter i ämnet.

3.7 Förslag om rättigheter i arbetslivet Följande är generella förslag på hur lika rättigheter i arbetslivet kan inkluderas i frihandels- och associationsavtal: Ta upp arbetsrättsliga principer med relevans för genus i regionala/bilaterala associationsavtal under avtalets del som handlar om samarbete genom att hänvisa till ILO:s principer (EU-Chile, Cotonou-avtalet). Beroende på hur framträdande roll man vill ge till rättigheter i arbetslivet kan antingen en separat bestämmelse om arbetsvillkor väljas (EU-Chile och Cotonou), eller så kan arbetsvillkor/ILO införas som ett av flera områden i en uppsamlingsbestämmelse om samarbete i sociala frågor (EUAlgeriet). En annan variant är att i enlighet med kollegiets tidigare yttrande inkludera arbetsvillkor i den generella delen av avtalet som underrubrik till hållbar utveckling.78

4. Positiv särbehandling i samband med tilldelning av offentliga kontrakt 4.1 Exemplet USA I vissa av USA:s frihandelsavtal finns bestämmelser om undantag från bestämmelser om offentlig upphandling. Regionala statliga myndigheter ges möjlighet att gynna kvinnor vid tilldelning av offentliga kontrakt genom undantag från WTO:s General Procurement Agreement (GPA) och dess regler om konkurrens och icke-diskriminering av leverantörer.79

4.2 Jämförande diskussion om positiv särbehandling vid tilldelning av offentliga kontrakt EU:s associationsavtal innehåller till skillnad från en del av de amerikanska frihandelsavtalen som regel inga utförligare bestämmelser om offentlig upphandling.80 78

Se kollegiets tidigare yttrande: Proposals for addressing labour standards in future EU regional free trade agreements, dnr 100-161-04, 2004-06-01. 79 GPA, artikel 111, National Treatment and Non-discrimination. 80 Undantaget är Associationsavtalet mellan EU och Chile som innehåller ett avsnitt om offentlig upphandling, se Title IV, Government Procurement, artikel 136 ff, ikraft 2003-02-01.

Yttrande 26(65) 2005-09-30

Det råder i dagsläget oklarhet i vilken utsträckning WTO:s General Procurement Agreement (GPA) och EG-rätten tillåter positiv särbehandling vid tilldelning av offentliga kontrakt. Frågan om positiv särbehandling vid tilldelning av offentliga kontrakt har aldrig kommit upp till behandling inom WTO:s tvistlösningssystem. En annan fråga som uppkommer vid användandet av en sådan klausul i praktiken är hur diskriminerade den blir gentemot andra leverantörer. USA:s undantag är något som USA har förhandlat till sig.81 I Appendix 1 till GPA, Annex 2, undantas ovanstående klausul (4.1 i detta yttrande) från GPA:s tillämpningsområde. För EU:s del finns inga liknande undantag i Appendix 1 med tillhörande annex.

5. Jämställdhetsintegrering och samarbete om jämställdhet i EU:s avtal Förutom samarbete i ovan nämnda frågor har EU i sina associationsavtal bestämmelser om ett lika omfattande samarbete i en rad andra frågor med relevans för genus/jämställdhet. Dessa är intressanta därför att många av dem föreskriver ett djupgående samarbete och jämställdhetsintegrering.

5.1 Avtal som föreskriver jämställdhetsintegrering ”Gender mainstreaming”, jämställdhetsintegrering, betyder att ett genusperspektiv skall genomsyra allt arbete. Det är en strategi och inte ett mål sig.82 Till skillnad från jämställdhet som ett långsiktigt mål, kan jämställdhet i betydelsen genusperspektiv alltid tillämpas som ett analysinstrument för att visa på kvinnors och mäns olika villkor. 5.1.1 Cotonou-avtalet Cotonou-avtalet är unikt i sitt slag vad gäller jämställdhetsintegrering. Jämställdhet är ett övergripande mål för hela avtalet och nämns inom de olika avsnitten.83

81

GPA, Appendix 1, Annex 2, Notes to Annex 2, p. 2. Makt och privilegier, - om könsdiskriminering och fattigdom, Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 16. 83 Cotonou-avtalet, artikel 1. Se bilaga 4 för citat. 82

Yttrande 27(65) 2005-09-30

Hänsyn till jämställdhetsfrågor skall systematiskt tas inom alla avtalsområden, det politiska, ekonomiska och sociala.84 Det stadgas att systematisk hänsyn skall tas till integreringen av ett genusperspektiv i allt samarbete.85 En artikel behandlar jämställdhetsfrågor speciellt, medan jämställdhetsrelaterade bestämmelser finns i ingressen och ytterligare nio artiklar.86 De flesta av Cotonou-avtalets jämställdhetsrelaterade bestämmelser kan grupperas tillsammans med liknande bestämmelser i andra av EU:s avtal. Dessa kommer att behandlas nedan under respektive underavsnitt till rubriken ”Samarbete i EU:s avtal”, kapitel 5. Relevanta artiklar är artikel 13 om samarbete i migrationsfrågor, artikel 26 om samarbete i ungdomsfrågor, artikel 25 om samarbete avseende familjeplanering och reproduktiv hälsa samt artikel 72 om humanitärt bistånd och katastrofhjälp. I avsnitt 4 om tematiska och ämnesövergripande frågor finns en separat bestämmelse som handlar om jämställdhetsfrågor. Bestämmelsen föreskriver bl.a. att samarbetet syftar till kvinnors lika tillgång till deltagande i det ekonomiska, politiska, sociala och kulturella livet.87 Finansiellt och tekniskt bistånd är kopplat till avtalet, vilket möjliggör att kvinnor ges ekonomiska resurser att genomföra de projekt som avtalet främjar. Målet med utvecklingsfinansieringen är exempelvis att hjälpa AVS-länderna att uppfylla målen i avtalet genom finansiellt och tekniskt bistånd. Samarbetet skall därför ligga i linje med prioriteringarna och målen i utvecklingsstrategierna.88 AVS-staterna och icke-statliga aktörer, d.v.s. exempelvis kvinnoorganisationer, kan föreslå och genomföra program inom sina områden. EU och AVS-staterna är gemensamt ansvariga för övervakning och utvärdering av projekt och program på utvecklingsfinansieringens område.89 Programmens inriktning kan vara alltifrån makro-ekonomiska och strukturella reformer, institutionell utveckling, kapacitetsuppbyggnad till tekniska samarbetsprogram.90

84

Cotonou-avtalet, artikel 1. Cotonou-avtalet, artikel 20. 86 Artiklarna 1, 8, 9, 13, 20, 25, 26 31 och 72, samt i parternas gemensamma deklaration 1. Gender översätts här med jämställdhet istället för genus p.g.a. att det rör sig om ett övergripande mål i avtalet. 87 Cotonou-avtalet, artikel 31. Se bilaga 4 för citat. 88 Cotonou-avtalet, artiklarna 55 och 56. 89 Cotonou-avtalet, artikel 57. 90 Cotonou-avtalet, artikel 60. 85

Yttrande 28(65) 2005-09-30

Ämnesövergripande frågor som jämställdhetsrelaterade frågor kan ges stöd i form av budgetstöd, investeringar, utbildning, teknisk assistans och institutionellt bistånd.91 Till Cotonou-avtalet är ett kompendium knutet. Enligt huvudavtalets artikel 20(3) är kompendiets syfte att komplettera, specificera och utveckla utvecklingsstrategierna i avtalet. Kompendiet innehåller ett avsnitt om genus som en ämnesövergripande fråga. Här utvecklas att lika deltagande i beslutsfattande skall främjas och att lika tillgång till och kontroll över ekonomiska resurser såsom yrken, kredit, land och arbete skall stärkas.92 Cotonou-avtalets utvecklingsrelaterade bestämmelser följs upp genom att en särskild gemensam kommitté i utvecklingsfrågor (underkommitté till Council of Ministers) en gång om året utvärderar om utvecklingsmålen är uppfyllda.93 Kommissionens utvecklingsdirektorat granskar även samarbetets prioriteringar och utformning såsom det planerats i ”Country Strategy Papers” samt det indikativa programmet (finansiering av ovanstående).94 I handelsfrågor sker ingen uppföljning av jämställdhetsrelaterade bestämmelser.95 Vad gäller just mänskliga rättigheter finns förutom möjligheten till ”lämpliga åtgärder” även möjlighet till tvistlösning i de fall där frågan rör avtalets tillämpning eller tolkning. Ett gemensamt organ, Ministerrådet, administrerar tvistlösningssystemet. Om organet inte lyckas lösa tvisten aktualiseras ett skiljedomsförfarande. 96

91

Cotonou-avtalet, artikel 69, p. d. Kompendium 4.1 om genus, stycke 128. 93 Cotonou-avtalet, artikel 83. 92

94

Se annex IV till Cotonou-avtalet. Se kommissionens rapport om granskningen av ”Country Strategy Papers” på länken http://register.consilium.eu.int/pdf/en/05/st11/st11422.en05.pdf Se även kommissionens (utvecklingsdirektoratet) handledning i jämställdhetsintegrering beträffande granskningen av CSP på länken http://europa.eu.int/comm/development/body/theme/human_social/lib_gende r1_en.htm 95

Enligt samtal med kommissionens handelsdirektorat den 12 september 2005 integreras jämställdhet genom en hänvisning till ILO:s principer i handelsdelen av avtalet. Detta, hävdar man, följs upp av ILO och genom en nationell övervakning. 96 Cotonou-avtalet, artikel 98.

Yttrande 29(65) 2005-09-30

I Cotonou-avtalet finns en ändringsklausul vilken gör att avtalet kan ses över och ändras vart femte år. Ändringsmöjligheterna gäller dock inte den del som handlar om ekonomiskt och handelssamarbete, där speciella regler gäller.97 5.1.2 Avtal med ett fåtal specifika bestämmelser om jämställdhetsintegrering I EU:s avtal med Chile och Centralamerika finns ett fåtal bestämmelser som specifikt behandlar jämställdhetsintegrering på de sociala, politiska, ekonomiska och kulturella områdena.98 I avtalet med Centralamerika finns även i tillägg till ovanstående en bestämmelse som talar om att samarbetet skall ta hänsyn till gränsöverskridande frågor såsom genus/jämställdhetsfrågor.99 I Chiles fall är det en underkommitté (Association Committee) till avtalets gemensamma kommitté som övervakar samarbetets genomförande och uppfyllandet av samarbetets målsättningar. Rapportering sker regelbundet till avtalets gemensamma kommitté.100 I avtalet med Centralamerika finns inga konkreta uppföljningsmekanismer för samarbetet. Det stadgas endast att avtalets gemensamma kommitté skall övervaka avtalets genomförande.101

5.2 Samarbete på det sociala området EU:s frihandels- och associationsavtal inkorporerar ofta sociala hänsyn i en eller flera separata bestämmelser om samarbete. I bestämmelserna om samarbete på det sociala området finns de flesta genus/jämställdhetsrelaterade bestämmelserna. I de avtal som endast har en bestämmelse om samarbete på det sociala området fungerar bestämmelsen ofta som en uppsamlingsbestämmelse för varierande sociala frågor med en uppräkning på områden som skall prioriteras och genomföras i samarbetsprogram.102 I andra avtal finns flera separata bestämmelser om samarbete i olika frågor med sociala teman.

97

Cotonou-avtalet, artikel 95. Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 45, avtal om Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centalamerika, artikel 44. Avtalet skrevs under i december år 2003 och är under ratifikation. Se bilaga 4 för citat. 99 Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel 6.2. 100 Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 54. 101 Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel 52. 102 Se t.ex. associationsavtalen inom ramen för Barcelonaprocessen (Medelhavsavtalen). 98

Yttrande 30(65) 2005-09-30

Vad gäller de avtal som inkorporerar olika sociala hänsyn i en och samma bestämmelse, uppvisar bestämmelsen en viss variation i hur den inriktas. I vissa avtal är bestämmelsen inriktad på den internationella arbetsorganisationen ILO och arbetsvillkor, medan den i andra fall är mera allmänt hållen och syftar till ett brett samarbete i en rad olika sociala frågor, exempelvis ett allmänt stödjande av kvinnor i den ekonomiska och sociala utvecklingsprocessen (t.ex. genom utbildning), främjandet av mänskliga rättigheter och ett allmänt skydd för mödrar och barn. Eftersom de olika prioriteringsområdena i bestämmelsen om socialt samarbete syftar till vitt skilda åtaganden har vi valt att ”bryta ut” de olika uppräknade områdena och presentera dessa tillsammans med andra (separata) bestämmelser på samma tema. Exempel på en allmänt hållen text om social utveckling är associationsavtalet mellan EU och Algeriet, medan ett exempel på ILO-inriktning är associationsavtalet mellan EU och Chile. I bilaga 5 till detta yttrande återfinns exempel på hur denna klausul kan vara formulerad och se ut som en sammanhållen text. Det finns få konkreta bestämmelser om uppföljning. I associationsavtalen med medelhavsländerna är det exempelvis en arbetsgrupp som skall utvärdera samarbete och dialog i sociala frågor.103 Exempel på annan typ av uppföljning som inte finns specificerad i avtalet är kommissionens ”Country Strategy Papers”, där samarbetets mål och utformning för landet ifråga konkretiseras och sedan följs upp av kommissionen. I det följande presenteras samarbete på områdena utbildning, familjeplanering och reproduktiv hälsa, utveckling och fattigdom och flickors rättigheter. 5.2.1 Samarbete i utbildningsfrågor I associationsavtalet mellan EU och Algeriet finns en jämställdhetsrelaterad bestämmelse rörande kvinnors utbildning. Under avsnittet samarbete på det sociala området stadgas att parterna skall ha program och projekt på det sociala området, där en av prioriteringarna skall vara att främja kvinnors roll genom utbildning och media.104

103

Se t.ex. associationsavtalen med Egypten, ikraft 2004-06-01. Se även Algeriet, artikel 67 respektive med Jordanien, artikel 84. 104 Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 74. Klausulen finns även i avtalen med Libanon och Marocko. Se bilaga 6 för citat.

Yttrande 31(65) 2005-09-30

I utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur, i associationsavtalet med Egypten och EU:s avtal med Centralamerika finns separata samarbetsbestämmelser som specifikt handlar om utbildning och yrkesträning vilka nämner kvinnors rättigheter i sammanhanget.105 5.2.2 Samarbete avseende familjeplanering och kvinnors reproduktiva hälsa Många associationsavtal, exempelvis mellan EU och Libanon innehåller i bestämmelsen om socialt samarbete formuleringen att parterna skall bedriva projekt på det sociala området. Familjeplanering och skydd för mödrar och barn är några av de sociala områden som skall prioriteras.106 Cotonou-avtalet föreskriver att utvecklingssamarbetet skall syfta till att en adekvat del av den offentliga budgeten skall gå till utgifter inom den sociala sektorn i syfte att öka tillgången till basala sociala tjänster. Målen är att förbättra reproduktiv hälsa och familjeplanering samt att förhindra kvinnlig omskärelse.107 Genom kapacitetsuppbyggnad kan u-länder få hjälp med utformandet av social politik på dessa områden.108 Kompendiet till Cotonou-avtalet utvecklar detta tema.109 Åtgärderna skall bestå av projekt och utbildningsprogram samt innefatta statistik, spridande av information till allmänheten och en utvärdering av projekten.110 I avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Centralamerika finns en separat bestämmelse som specifikt handlar om samarbete på området hälsa. Bestämmelsen föreskriver ett genusperspektiv och ett samarbete med NGOs i detta sammanhang.111

105

Interregional Association Agreement between the Common Market of the South and its Party States, on the one hand, the EC..., artikel 43. Utkast daterat 07-05-2004 (avtalet under förhandling). Se även associationsavtalet mellan EU och Egypten, artikel 42, samt EU:s avtal med Centralamerika, artikel 37. Se bilaga 6 för citat. 106 Associationsavtal mellan EU och Libanon, artikel 65, p. 1c. Se även associationsavtalet med Algeriet, Egypten och Marocko. Se bilaga 6 för citat. 107 Cotonou-avtalet, artikel 25. Se bilaga 6 för citat. 108 Cotonou-avtalet, artikel 25.2. 109 Kompendiet till Cotonou, avsnitt 3.5. 110 Kompendiet till Cotonou, avsnitt 3.5, stycke 116. 111 Avtal om politisk dialog och samarbete mellan EU och Centralamerika, artikel 41. Se bilaga 6 för citat.

Yttrande 32(65) 2005-09-30

5.2.3 Jämställdhet, fattigdom och utveckling I associationsavtalen mellan EU och Egypten är bestämmelsen om samarbete på det sociala området allmänt hållen och syftar till social utveckling i allmänhet. Bestämmelsen innehåller bland de prioriterade punkterna en allmän formulering om samarbete för att främja kvinnors medverkan i den ekonomiska och sociala utvecklingsprocessen.112 I avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika nämns förutom jämställdhet även våld mot kvinnor under bestämmelsen som behandlar sociala frågor.113 5.2.4 Samarbete om skydd för flickors rättigheter Cotonou-avtalet innehåller en särskild bestämmelse om ungdomsfrågor i den del som handlar om samarbete om social och mänsklig utveckling. Artikel 26, Ungdomsfrågor, föreskriver en sammanhängande politik vad gäller ungdomar där speciellt flickors rättigheter skall uppmärksammas.114

5.3 Samarbete om jämställdhet/genus på andra områden Dessa bestämmelser rör till viss del även sociala frågor men förekommer i andra delar av avtalet än i delen om socialt samarbete. 5.3.1 Stöd till mikro- och småföretag115 I avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika finns två bestämmelser med ett jämställdhetsperspektiv i samarbetet på det ekonomiska området. Bestämmelserna föreskriver ett främjande av små och medelstora företag och är intressanta därför att de syftar till att hjälpa kvinnor som entreprenörer.116

112

Associationsavtal mellan EU och Egypten, artikel 65. Se bilaga 6 för citat. Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 86. Se bilaga 6 för citat. 114 Cotonouavtalet, artikel 26. Se bilaga 6 för citat. 115 Även USA:s preferensavtal med delar av Afrika (African Growth and Opportunity Act) innehåller bestämmelser om stöd till småföretag, speciellt kvinnoägda företag. AGOA 1, artikel 103(6), Statement of policy, samt artikel 123(4), Overseas private Investment Corporation Initiatives. 116 Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 50 och 54. Se bilaga 6 för citat. 113

Yttrande 33(65) 2005-09-30

Hur det ekonomiska samarbetet skall följas upp utvecklas inte. Det finns endast en allmän formulering om att samarbetsrådet skall säkerställa att avtalets alla områden fungerar väl.117 Däremot finns bestämmelser om uppföljning vad gäller utvecklingssamarbete, vilket ovanstående bestämmelser om stärkande av småföretag delvis kan innefattas i.118 Cotonou-avtalet föreskriver att finansiellt stöd kan ges till mikro-projekt på lokal nivå.119 Bestämmelsen riktar sig inte specifikt till kvinnor. Däremot utvecklar kompendiet ambitionen att stärka småföretag genom ett stärkande av lokala mikrofinansiella institutioner i syfte att de skall kunna ge den utlovade hjälpen utformad till fattiga människor, speciellt kvinnor.120 5.3.2 Samarbete avseende kvinnor inom jordbrukssektorn Artikel 31 om jämställdhetsfrågor i Cotonou-avtalet nämner inte jordbruk men är relevant för kvinnor inom jordbrukssektorn. Där nämns samarbetets möjligheter att uppmuntra till positiva åtgärder till förmån för kvinnor avseende speciellt tillgången till produktionsfaktorer såsom land och kredit. Kompendiet specificerar att samarbetet bl.a. skall syfta till att stärka utformandet av nationell politik för att förbättra ovanstående områden.121 5.3.3 Humanitärt bistånd och katastrofhjälp Cotonou-avtalet innehåller i artikel 72 ett förbud mot diskriminering p.g.a. kön vid humanitärt bistånd och katastrofhjälp. 122 I det kompletterande kompendiet till avtalet finns ytterligare föreskrifter om att jämställdhetsintegrering i den externa hjälpen skall finnas genom hela processen på projekt-, program- och landsnivå från planerings- till utvärderingsfasen.123

117

Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 97. 118 Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 82. Se även yttrandets avsnitt 6 om indikatorer och uppföljning. Beträffande kopplingen mellan ekonomiskt och utvecklingssamarbete, se artikel 66.1 och inledningen till artikel 54. 119 Cotonou-avtalet, artikel 70. 120 Kompendium 2.6 till Cotonou-avtalet, Trade and Business Development, punkt 60. 121 Se bilaga 4 för citering av artikel 31. Kompendium 2.1 till Cotonouavtalet, Agricultural and rural development, avsnitt 2.3.1, p.15. 122 Cotonou-avtalet, artikel 72.2. Se text i bilaga 6. 123 Kompendiet till Cotonou, stycke 131.

Yttrande 34(65) 2005-09-30

5.3.4 Människohandel och migration I associationsavtalet mellan EU och Algeriet finns i avsnittet som behandlar samarbete i rättsliga och inrikes frågor en enskild bestämmelse som handlar om organiserad brottslighet. I detta sammanhang skall parterna samarbeta för att förhindra människohandel och utnyttjande för sexuella ändamål.124 Cotonou-avtalet föreskriver ett förbud mot diskriminering p.g.a. kön vad gäller migrationsfrågor.125

5.4 Jämförande diskussion om jämställdhetsintegrering och samarbete om jämställdhet i EU:s avtal 5.4.1 Diskussion om avtal med jämställdhetsintegrering EU:s avtal med Centralamerika och Chile innehåller båda en separat bestämmelse om jämställdhetsintegrering. Associationsavtalet med Chile har en starkare formulering i det att genusanalys som metod betonas på alla nivåer av samarbetet. Cotonou-avtalet är dock ett avtal som är unikt i sitt slag vad gäller jämställdhetsintegrering respektive referenser till mänskliga rättigheter. Hänsyn till genus/jämställdhetsperspektivet skall tas inom alla områden, det politiska, ekonomiska och sociala. Den politiska och sociala delen innehåller jämställdhetsrelaterade bestämmelser, medan detta perspektiv helt saknas i sektionerna om ekonomiskt och handelssamarbete, turism, regionalt samarbete, strukturell anpassning m.m. Som en jämförelse med andra områden kan nämnas att det i sektionen om handelsrelaterade områden (artiklarna 44-52) finns relativt detaljerade regler om handel och arbetsvillkor, konsumentaspekter och miljö. Artikel 30 om regionalt samarbete nämner en rad sociala frågor, men inte jämställdhet. Med beaktande av att diskriminering är en av orsakerna till fattigdom och bidrar till att människors potential som entreprenörer inte tillvaratas, kan jämställdhetsintegrering i handelsrelaterade frågor vara ett sätt bland andra, att minska kvinnors fattigdom. Ett annat argument är att ett främjande av kvinnors entreprenörskap kan bidra till ”empowering” och mer ekonomiskt oberoende.

124 125

Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 86. Se bilaga 6 för citat. Cotonou-avtalet, artikel 13. Se bilaga 6 för citat.

Yttrande 35(65) 2005-09-30

Cotonou-avtalets uppföljningsmekanismer för jämställdhetsrelaterade villkor är svaga. I många fall saknas instrument för att omsätta de genus/jämställdhetsrelaterade reglerna i praktiken, vilket gör att bestämmelserna blir svåra att omsätta i praktiken. Befintliga jämställdhetsbestämmelser i Cotonou-avtalet skulle kunna göras mer operationella genom att speciella ansvarsområden läggs på specifika aktörer och att jämställdhetsintegreringen beskrivs mer konkret och detaljerat. Kompendiet vidareutvecklar visserligen vissa delar, men det finns en risk att reglerna inte beaktas i lika stor utsträckning som de skulle göra om de hade funnits i huvudavtalet eller om fler referenser mellan kompendiet och huvudavtalet hade gjorts. Kompendiet är officiellt sett inte heller en del avtalet utan utgör endast kompletterande riktlinjer för hur samarbetet skall bedrivas.126 Cotonou-avtalets regler om möjligheten för civilsamhället och icke-statliga aktörer att delta i utvecklingssamarbetet möjliggör att kvinnoorganisationer får finansiellt stöd och kapacitetsuppbyggnad för genomförandet av samarbetsprogram. Även om detta är något som möjligen ökar kvinnors inflytande är reglerna om omsättning i praktiken vaga. Kvinnoorganisationer nämns visserligen som exempel på civilsamhällets aktörer, men oklarhet råder vem som definierar vilka organisationer som skall företräda civilsamhället. Konsultationsprocessen skulle därför kunna klargöras ytterligare. För ytterligare diskussion om Cotonou-avtalet och förslag i anslutning till detta se nedan i avsnitt 5.4.2. 5.4.2 Diskussion om samarbete avseende jämställdhet Enligt Kommerskollegiums bedömning bör jämställdhetsintegrering handla om ekonomiskt, socialt och politiskt samarbete. Däremot bedömer vi att det finns flera risker med att långtgående handelssanktioner knyts till bestämmelserna. Dels riskerar sanktionsmöjligheter att uppfattas som protektionism av uländerna, dels finns risken att sanktioner blir kontraproduktiva därför att handeln begränsas med risk för ännu sämre ekonomisk utveckling. Kvinnor kan då tvingas in i ännu sämre förhållanden. Jämställdhetsintegrering i form av samarbete begränsar inte frihandeln, men kräver resurser för samarbetets genomförande. Samarbetet bör dock följas upp kontinuerligt och ha uppföljningsmekanismer för att förverkligas i praktiken. 126

Se Cotonou-avtalet, artikel 100, där kompendiet inte nämns som en del av avtalet.

Yttrande 36(65) 2005-09-30

Kapacitetsuppbyggnad bör bedrivas för att bestämmelserna skall kunna omsättas i praktiken och i syfte att utrusta civilsamhällets aktörer med information och kunskaper för att de skall kunna bidra i utvecklingsprocessen. Tekniskt bistånd behövs även för utvärderingen av bestämmelserna i länder där statistiska myndigheter och metoder inte är så välutvecklade. Eftersom det rör sig om samarbete saknas konkreta sanktionsmöjligheter. Däremot kan uppföljningsmekanismer finnas vilka har behandlats i anslutning till bestämmelserna. Exempel på uppföljningsmekanismer finns även i yttrandets avsnitt om indikatorer och uppföljningsmekanismer.

5.5 Förslag på jämställdhetsintegrering som samarbete Olika avtal har olika syften och det är därför inte nödvändigt att referera till jämställdhet på samma sätt i alla avtal. Olika länder har dessutom kommit olika långt i sin sociala och ekonomiska utveckling, vilket gör att behovet av en jämställdhetsreglering är mindre i avtal med länder där jämställdhet är långt framskriden. Å andra sidan finns risken att en alltför stor variation uppfattas som protektionism eller särbehandling av ett mindre utvecklat land. Med beaktande av det sistnämnda och EU:s varierande praxis respektive svaga uppföljningsmekanismer anser kollegiet att jämställdhetsintegrering bör ske mer strukturerat. Om Sverige och EU vill stärka inslagen av jämställdhetsaspekter i handelsavtal, skulle vissa områden kunna väljas ut för en effektivare uppföljning av bestämmelserna. Utvalda områden bör ha tydliga och mätbara uppföljningsmekanismer. En mer stringent hantering av frågan kan exempelvis vara att ha en viss typ av bestämmelser i avtal med liknande syften eller att som i USA:s avtal ha standardklausuler. De avtal som förutom rena handelsaspekter integrerar olika former av samarbete, t.ex. associationsavtal, innehåller av naturliga skäl flest genus/jämställdhetsrelaterade bestämmelser. Av Rådets förordning (EG) nr 806/2004 följer att genus/jämställdhet skall integreras i all utvecklings- och biståndspolitik, således även i utvecklingssamarbete i frihandelsavtal. Avtal där syftet är mer handelsrelaterat kommer av naturliga skäl att innehålla färre jämställdhetsrelaterade bestämmelser. Bland de fåtal som kan vara tänkbara är exempelvis jämställdhetsrelaterade bestämmelser i form av samarbete i ekonomiska och handelsrelaterade frågor.

Yttrande 37(65) 2005-09-30

De ekonomiska partnerskapsavtal som skall förhandlas inom ramen för Cotonou-avtalet är exempel på avtal där den primära avsikten är att reglera rena handelsaspekter.127 Det är dock svårt att säga exakt vilka aspekter dessa kommer att innehålla eftersom förhandlingar pågår. Enligt Kommissionen finns möjlighet att integrera alla typer av områden som Cotonou-avtalet innehåller, således även jämställdhetsaspekter under förutsättning att WTO-reglerna följs.128 Enligt ett vägledningsdokument från förhandlingar mellan EU och västra Afrika ingår samarbete i handelsrelaterade frågor, kapacitetsuppbyggnad, utveckling och fattigdomsbekämpning i dess mandat.129 Denna tolkning görs även av vissa NGOs.130 Här kan möjlighet finnas att påverka förhandlingarna. Följande är förslag till framtida integrering av nus/jämställdhet i EU:s frihandels- och associationsavtal:

ge-

Integrera genus och jämställdhet som samarbete. Om det är underbyggt av tekniskt och finansiellt bistånd kan det hjälpa u-länder att nå upp till åtaganden om jämställdhet. Övervaka och utvärdera samarbetet och reglera uppföljningsmekanismer i avtalet. Rikta in ett samarbete i jordbruksfrågor på kvinnors tillgång till vatten, land, kredit, rådgivning samt teknologi eftersom många kvinnor arbetar inom jordbruket i utvecklingsländer. Stärk lokala mikrofinansiella institutioner genom kapacitetsuppbyggnad i länder där fördomar och administrativt krångel gör det svårare för kvinnor att få lån. Enligt vissa forskare bör mikrofinansiella institutioner inkorporeras i det formella finansiella systemet hellre än att drivas av NGOs.131

127

Enligt Cotonou-avtalet, artikel 37.7, är syftet med EPAs är att reducera handelshinder i enlighet med WTO:s regler. 128 Kommissionens (DG Trade) åsikt enligt samtal den 9 september. 129 Road Map for Economic Partnership Agreement Negotiations between West Africa and the European Community, Accra, 4th August, 2004. Tillgänglig på Kommissionens hemsida (handelsdirektoratet). 130 The EPAs and Sustainable Development: Benchmarks for ProDevelopment Monitoring of the Negotiations, International Centre for Trade and Sustainable Development and APRODEV, Brussels, 2005. Se även rapporten från Aprodev; Gender Dimensions of Economic Partnership Agreements, Dakar, september, 2004. 131 Se t.ex. The Democratisation of Finance, -Future Directions for Microfinance, Collegium for Development Studies, Uppsala universitet, 2005, s. 1 och s. 5 ff. År 2005 är utsett till att vara FN:s mikrofinansår.

Yttrande 38(65) 2005-09-30

Integrera jämställdhetsaspekter i det ekonomiska samarbetet efter EU-Sydafrikas modell.132 Utveckla och stärk mikroföretag respektive små- och medelstora företag genom tekniskt och finansiellt stöd till småföretag, finansieringsrådgivning, yrkesutbildning, marknadsinformation, skapandet av nätverk och samriskföretag m.m. Bedriv kapacitetsuppbyggnad i syfte att myndigheter, organ, beslutsfattare och andra skall kunna bidra till mikro- och småföretagens framväxt. Rikta in ett samarbete inom tjänstesektorn på genus och jämställdhet eftersom tjänster berör kvinnor som både konsumenter av bastjänster (utbildning, sjukvård) respektive som småföretagare och anställda. Integrera jämställdhetsaspekter på områdena utbildning, hälsa/familjeplanering, människohandel, flickors rättigheter och humanitärt bistånd, vilket bl.a. görs i Cotonouavtalet. Involvera civilsamhället i utvecklingsstrategierna efter mönster av Cotonou-avtalet så att kvinnoorganisationer kan delta. Klargör konsultationsprocessen ytterligare. Använd riktade budgetposter för samarbetsprogram för jämställdhetsrelaterade projekt inom ramen för utvecklingssamarbete. Integrera jämställdhet och genus i regionalt samarbete i avtal där det bedöms vara effektivt.

132

Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 54.

Yttrande 39(65) 2005-09-30

6. Indikatorer och uppföljningsmekanismer 6.1 Indikatorer En indikator i egentlig mening är ett nyckeltal som summerar en större mängd information i en enskild siffra, vilken kan ge indikationer på förändringar i tid jämfört med en viss norm. Indikatorer skiljer sig från statistik därigenom att indikatorer kräver jämförelse med en viss norm för dess tolkning.133 Normen i detta sammanhang är jämförande statistik om män i syfte att kunna mäta hur jämställdhet framskrider. Det krävs sammanställningar av könsuppdelad statistisk och utvärderingsmodeller av dessa för att kunna mäta förändringar. Vad gäller indikatorer kan man tala om dels siffror som mäter allmänna samband mellan handel och genus, dels indikatorer på att jämställdhets/genusbestämmelser i handelsavtalen följs upp. Det är mycket svårt att bedöma indikatorer mot bakgrund av handelsavtal. Denna komplikation beror bland annat på svårigheten att särskilja ett lands handel med andra länder från ett lands handel med ett speciellt utvalt land eller region. Ett framåtskridande vad gäller jämställdhet kan bero på ett flertal faktorer såsom exempelvis ett lands allmänna sociala och ekonomiska utveckling, lagstiftning, kulturella influenser, makroekonomiska politik och demokratiska rörelser. Internationellt vedertagna indikatorer underlättar jämförelser mellan länder. Källor med genus/jämställdhetsindikatorer finns idag i exempelvis FN:s ”Human Development Report” utarbetad av United Nations Development Programme (UNDP). Rapporten innehåller indikatorer på mänsklig utveckling (Human Development Index) som innefattar mått på köpkraft, utbildning och förväntad livslängd. Rapporten innehåller sedan år 1995 även ett ”Gender Development Index” med motsvarande mått, men som mäter genusspecifika skillnader. Det finns även ett ”Gender Empowerment Measure”, vilket mäter deltagande i det ekonomiska och politiska livet genom indikatorer på per capita inkomst (US dollar), andel av vissa typer av kvalificerade jobb som går till kvinnor respektive män samt könsfördelningen i parlamentet.

133

Using Gender-Sensitive Indicators, A Reference Manual for Governments and Other Stakeholders, Beck, Tony, Commonwealth Secretariat, London, June 1999, s. 7.

Yttrande 40(65) 2005-09-30

Utöver detta har FN i och med millenniemålen utarbetat en agenda med syftet att halvera världens fattigdom till år 2015. Ett av de åtta delmålen är jämställdhet, till vilket indikatorer framtagits. Dessa indikatorer har dock kritiserats för att inte uppmärksamma maktrelaterade frågor såsom tillgången till reproduktiv hälsa och sexuella rättigheter.134 Exempel på andra källor är Världsbankens ”GenderStats”, en databas som innehåller genusstatistik och indikatorer. Databasen innehåller nationell statistik, statistik från FN samt undersökningar företagna av Världsbanken. Den syftar till att täcka hälsa, utbildning, fattigdom och politiskt deltagande.135 Den internationella arbetsorganisationen ILO är ytterligare exempel på en statistikkälla med delvis könsuppdelad statistik. Litteraturen om genus/jämställdhetsindikatorer är knapp och består mestadels av rapporter och mindre uppsatser. Kvinnoorganisationen WIDE har utarbetat förslag på handel och genusindikatorer. Dessa avser utvärderingen av handelsavtal (främst frihandelsaspekten) på basis av dess påverkan på genus.136 Dessa indikatorer har såvitt kollegiet vet inte prövats i tillräcklig omfattning för att anses användbara i dagsläget. Indikatorer är som regel internationellt vedertagna, men i vissa fall står ett visst mått av överväganden bakom. Av relevans för genusaspekter är hur man mäter fattigdom. För att nämna några aspekter mäts ofta när det gäller inkomst och ekonomi den genomsnittliga inkomsten, men inte tillgång till mark och andra resurser. När det gäller hälsa mäts ofta mödra- och barnadödlighet eller kvinnors livslängd, men inte tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och service.137

134

Makt och privilegier, -om könsdiskriminering och fattigdom, Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 46-47. 135 www.genderstats.worldbank.org. 136 I deras analys ingår tre delar indikatorer; situationella (den allmänna sociala och ekonomiska ställningen, t.ex. position på arbetsmarknaden, löner, tillgång till kredit), indikatorer på politisk vilja (i vilken utsträckning genus/jämställdhet inkluderas i handelsavtalen) samt dynamiska indikatorer (en jämförelse mellan situationella indikatorer och handelsdata rörande exempelvis import/exportöverskott, sektoriell aktivitet och handelsvolymer uttryckt som elastisitet). Gender and Trade Indicators, Information Sheet, WIDE, February 2002. 137 Makt och privilegier, -om könsdiskriminering och fattigdom, Delstudier, Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 32.

Yttrande 41(65) 2005-09-30

Regeringskansliet har i sin skrift ”Makt och privilegier, -om könsdiskriminering och fattigdom” givit förslag på indikatorer för att mäta kvinnors fattigdom i vidare mening. Här ingår bl.a. tillgång till krediter, legala rättigheter till mark och andra resurser, utsatthet för våld, såväl i hemmet som under väpnade konflikter samt traditionellt/strukturellt (ex. könsstympning).138 Förutom indikatorer finns det bestämmelser om utvärdering och uppföljning som kan mäta hur jämställdhetsintegreringsbestämmelser följs upp.

6.2 Exempel på utvärdering och uppföljning av jämställdhet i handelsavtalen Konkreta exempel på bestämmelser som föreskriver utvärdering och indikatorer finns i flera avtal. I vissa fall behöver de förtydligas för att bli mera mätbara och konkreta. I många fall skulle en hänvisning till könsuppdelad statistik behövas. 6.2.1 Allmänt hållna utvärderingsmekanismer I Cotonou-avtalet liksom i andra avtal, finns bestämmelser om utvärdering av framsteg i enlighet med den politiska dialogen.139 Utvärderingen skulle kunna använda klarare referens- och utgångspunkter. I Cotonou-avtalet finns även bestämmelser om att utvecklingssamarbetet skall referera till slutsatserna i FN:s internationella konferenser och överenskomna mål i internationella fora och en uppföljning av dessa. Speciell uppmärksamhet skall ägnas åt framtagandet av kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Genus/jämställdhet nämns inte uttryckligen men genom hänvisningen till FN-konferenser inkluderas även kvinnokonferensen i Peking år 1995 och millenniemålen.140 I EU:s avtal om handel, utveckling och samarbete med Sydafrika finns relativt konkreta bestämmelser om uppföljning av utvecklingssamarbetet, vilket bl.a. innefattar skyddet av mänskliga rättigheter och hänsyn till utvecklingens jämställdhetsaspekter. De medel som kan utnyttjas är undersökningar, tekniskt bistånd, utbildning, revision och tjänsteresor i utvärderingssyfte.141

138

Makt och privilegier, -om könsdiskriminering och fattigdom, Regeringskansliet, UD, Stockholm, 2004, s. 48. 139 Cotonou-avtalet, artikel 8.4 och 9.4. Se även i avsnittet om utvärdering av den politiska dialogen. 140 Cotonou-avtalet, artikel 19.2. 141 Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 68.

Yttrande 42(65) 2005-09-30

Ett flerårigt vägledande program om prioriterade utvecklingsmål skall utarbetas där formerna för förberedande, genomförande och övervakning av utvecklingssamarbetet utformas. Detaljerade bestämmelser om övervakning skall bifogas det fleråriga vägledande programmet.142 Utvecklingsinsatserna skall vara föremål för övervakning och utvärdering av en extern bedömare i syfte att förbättra effektiviteten. Det skall ske genom årliga samråd mellan Sydafrika och EU för att bedöma framstegen och komma överens om förbättringar.143 USA:s avtal med Centralamerika och Dominikanska republiken (CAFTA-DR) föreskriver en speciell kommitté bestående av representanter från bägge parter för översyn av kapacitetsuppbyggnaden.144 Kommittén skall övervaka och utvärdera framsteg i kapacitetsuppbyggnadsprojekt och årligen publicera en rapport om kommitténs arbete. Publicering av utvärderingar om genomförande av projekt och mera transparens i beslutsgången hos det övervakande organet kan nämnas som exempel på något som i framtiden gynnar en bra efterlevnad. Ett offentligt beslut är lättare att kritisera. EU:s associationsavtal med Chile etablerar en underkommitté (Association Committee) till avtalets gemensamma kommitté. Underkommittén har en speciell uppgift i samarbetsfrågor där den övervakar genomförandet av samarbetsprogrammen. Med jämna mellanrum skall den rapportera till Association Council om tillämpningen och uppfyllandet av målen med samarbetet i avtalet.145 Möjligheter finns att även i framtida associationsavtal skapa en undergrupp till avtalets gemensamma kommitté som skulle kunna koncentrera sig på specifika frågor, exempelvis sociala frågor eller utvecklingsfrågor. I Cotonou-avtalet är det en särskild gemensam kommitté i utvecklingsfrågor (underkommitté till Council of Ministers) som minst en gång om året skall utvärdera om utvecklingsmålen är uppfyllda. För detta ändamål skall den etablera riktlinjer för ett effektivt genomförande.

142

Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 69. 143 Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 72.2. 144 CAFTA-DR, artikel 19.4. 145 Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 54. Se liknande bestämmelse i utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur, artikel 57.

Yttrande 43(65) 2005-09-30

Den skall även undersöka vilka speciella problem som genomförandet stött på och har experter till dess förfogande för detta.146 Det kompletterande kompendiet till Cotonou-avtalet föreskriver att genus/jämställdhetsanalyser på makro-, meso, - och mikronivå i utvecklingssamarbetet skall integreras i såväl föreställningarna, utformningen och genomförandet av all utvecklingspolicy, samt i dess utvärdering och övervakning. Makroekonomisk politik såsom strukturell anpassning skall ta hänsyn till indikationer från mikro- och mesonivån och kvinnors och mäns roller i produktionen och reproduktionen.147 6.2.2 Indikatorer En del avtal innehåller t.ex. bestämmelser om statistik och harmoniserade metoder för detta. I de flesta avtal handlar det om samarbete.148 EU:s associationsavtal med Chile föreskriver ett samarbete om statistiska metoder för att underlätta framtagandet av jämförbara data. Samarbetet skall syfta till gemensamma metoder för insamlande, analys och tolkning av data och kan tilllämpas på vilket område som helst i avtalet.149 Det skulle kunna preciseras att samarbetet även skulle kunna innefatta könsuppdelad statistik och vara understött av kapacitetsuppbyggnad. Särskilda budgetposter i den offentliga budgeten för sektorer som är viktiga för kvinnor, är något som skulle kunna bli framtida indikatorer. Cotonou-avtalet föreskriver en strävan i samarbetet efter att förbättra kvaliteten på och tillgången till basal social infrastruktur för alla befolkningsskikt, inklusive de mest utsatta grupperna. Här understryks vikten av att en adekvat nivå av den offentliga budgeten går till den sociala sektorn. Speciellt nämns områden som förbättrandet av sjukvården och förbättrandet av den reproduktiva hälsan och familjeplanering respektive förebyggandet av kvinnlig omskärelse.150 I annex IV till Cotonou-avtalet finns bestämmelser som skulle kunna bidra till framtagandet av statistik avseende tillgång till krediter för kvinnoorganisationer och kvinnounderstödjande projekt. Annexet innehåller granskningsprocedurer för verksamheter som finansierats genom anslag inom ramen för avtalet.

146

Cotonou-avtalet, artikel 83. Kompendium 4.1 till Cotonou-avtalet. 148 Exempel EES-avtalet, artikel 76 (ej samarbete) och frihandelsavtalet mellan USA och Chile, Annex 18.5, p. 4 f. 149 Associationsavtalet mellan EU och Chile, artikel 27. 150 Cotonou-avtalet, artikel 25. 147

Yttrande 44(65) 2005-09-30

Planeringen skall innehålla framtagandet av en utvecklingsstrategi för landet ifråga (Country Support Strategy), program för genomförandet av utvecklingsstrategin (det indikativa programmet), samt en granskningsprocedur för dessa båda program.151 Det indikativa programmet skall innehålla bl.a. uppgifter om resurser som tilldelats olika program, en identifikation av icke-statliga aktörer och resurser som tilldelats dem, samt parametrar och kriterier för granskning.152 Det finansiella samarbetet mellan AVS-staterna och EU skall vidare garantera att verksamheten ligger i linje med avtalets mål.153

6.3 Förslag på indikatorer och uppföljningsmekanismer De flesta av EU:s regionala och bilaterala avtal omfattar mer än bara frihandel. Associationsavtalen innefattar som nämnts i regel ett samarbete i bl.a. utvecklingsfrågor och sociala frågor. I våra underhandskontakter med kommissionen har kollegiet fått intrycket av att en bättre samordning mellan kommissionens handels- och utvecklingsdirektorat skulle gynna en starkare och mer strukturerad uppföljning av genus/jämställdhet och handel. Könsuppdelad statistik för vissa sektorer såsom arbetsmarknad, jordbruk och tjänster är en förutsättning för uppföljningen av jämställdhet. Vissa länder kommer att behöva tekniskt bistånd för insamlandet av könsuppdelad statistik. Följande är kollegiets förslag till indikatorer och uppföljningsmekanismer. Indikatorer Internationellt vedertagna indikatorer såsom FN:s statistik och index. Tillgång till krediter och legala rättigheter till mark och andra resurser (bl.a. rådgivning) bör fungera som indikatorer på det ekonomiska området. På det sociala området kan tillgång till basala tjänster som sjukvård, familjeplanering och utbildning utgöra indikatorer. ILO:s indikatorer skall vara vägledande ifråga om arbete.

151

Annex IV till Cotonou-avtalet, Implementation and Management Procedures, kap. 1, artikel 1. 152 Annex IV till Cotonou-avtalet, kap. 1, artikel 4. 153 Annex IV till Cotonou-avtalet, kap. 1, artikel 5.

Yttrande 45(65) 2005-09-30

Uppföljningsmekanismer Konkretisera uppföljningsmekanismer av samarbete kring jämställdhetsrelaterade villkor och utveckling i avtalet liksom i t.ex. EU-Sydafrika. Överväg en utökad användning av genusindikatorer och analys i EU:s ”Sustainable Impact Assessment” (SIA) inför förhandlingar om frihandelsavtal. På detta sätt är det lättare att upptäcka och följa omställningskostnader vid handelsliberaliseringar och handelns påverkan på kvinnor. Låt en gemensam oberoende arbetsgrupp granska samarbete och kapacitetsuppbyggnad. Resultaten bör avrapporteras offentligt till avtalets gemensamma kommitté. Denna grupp skulle enligt amerikansk modell (exempelvis CAFTA-DR, artikel 19.4) kunna vara en speciellt inrättad allmän kommitté för kapacitetsuppbyggnad eller en underkommitté till avtalets gemensamma kommitté som i EU-Chile, artikel 54. Underkommittén kan liksom i Cotonou-avtalet, artikel 83, vara speciellt inriktad på utvecklingsfrågor eller inriktas på utvärdering av uppfyllandet av sociala mål.

Ärendet har avgjorts av generaldirektören Lena Johansson i närvaro av enhetschefen för global handel Elisabeth Dahlin samt utredarna Marianne Jönsson och Anna Egardt, den sistnämnda föredragande. Lena Johansson Anna Egardt

Yttrande 46(65) 2005-09-30

Bilaga 1: Referenser till mänskliga rättigheter och jämställdhet (EU och USA) 1. Ingresstext 1.1 Exemplet USA Utkastet till Free Trade of the Americas. Text inom parentes betyder att olika meningar existerar om dess införande i avtalet: “[Committed to advancing towards economic prosperity, strengthening ties of friendship [and cooperation] and democratic values and institutions, [and] protecting fundamental human rights and the security of persons, and promoting social development among the Parties, within a framework of equity, [and][consistent with the underlying principles [of the Summit of the Americas] and overall objectives of the Summit of the Americas process;]]

1.2 Exemplet EU I ingressen till associationsavtalet mellan EU och Algeriet finns en referens till mänskliga rättigheter som återfinns i flera av EU:s associationsavtal: ”Considering the importance which the Parties attach to the Principles of the United Nations Charter, particularly the observance of human rights and political and economic freedom, which form the very basis of the Associa154 tion”

I ingressen till Ekonomiskt Partnerskap och politiskt koordinerings- och samarbetsavtal mellan EU och Mexico hänvisas till slutförklaringarna från världstoppsmötet i Köpenhamn år 1995.155 Slutdokumentet från detta möte innehåller åtaganden såsom främjandet av mänskliga rättigheter och jämställdhet i vid bemärkelse, bl.a. förbättrandet av kvinnors deltagande och ledarskapsroll i det politiska, civila, ekonomiska, sociala och kulturella livet.156 EU:s Partnerskaps- och samarbetsavtal med Moldavien nämner uttryckligen standarddokument för mänskliga rättigheter såsom ”Helsinki Final Act” och ”Charter of Paris”:

154

Associationsavtal mellan EU och Algeriet. Denna skrivning återfinns i många av EU:s associationsavtal. Liknande skrivning finns i utkastet till avtal mellan EU och Mercosur-länderna. I samarbetsavtalet mellan EU och Gulf Co-operation Council finns endast en allmän hänvisning till principerna i FNstadgan. 155 Ekonomiskt partnerskap, politiskt koordinerings- och samarbetsavtal mellan EU och Mexico. 156 World Summit for Social Development, Copenhagen Declaration on Social Development, Part C, Commitment 5. Se www.un.org/esa/socdev/wssd/agreements/decpartc.htm. Även ingressen till EU:s associationsavtal med Chile innehåller hänvisningen till ovanstående möte.

Yttrande 47(65) 2005-09-30

“Considering the firm commitment of the Community and its Member States and of the Republic of Moldova to the full implementation of all principles and provisions contained in the …Charter of Paris for a New Europe and the 157 CSCE Helsinki Document 1992 “The Challenges of Change,…”

I ingressen till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika nämns både slutförklaringarna till världstoppsmötet i Köpenhamn i mars år 1995 och kvinnokonferensen i Peking år 1995: ”Som erinrar om parternas åtagande att respektera principerna i Förenta Nationernas stadga, de demokratiska principerna och de grundläggande mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.” ”Som framhäver den betydelse parterna tillmäter de värderingar och principer som anges i slutförklaringarna från den internationella konferensen om befolkning och utveckling i Kairo 1994, från världstoppmötet om social utveckling i Köpenhamn i mars 1995 och från fjärde internationella kvinnokonfe158 rensen i Beijing 1995;”

Cotonou-avtalet innehåller en rad instrument för mänskliga rättigheter och hänvisar till såväl CEDAW som FN-mötet i Peking år 1995: “Referring to the principles of the Charter of the United Nations, and recalling the Universal Declaration of Human Rights, the conclusions of the 1993 Vienna Conference on Human Rights, the Covenants on Civil and Political Rights and on Economic, Social and Cultural Rights, the Convention on the Rights of the Child, the Convention on the Elimination of all forms of Discrimination against Women…” “Considering the Convention for the Protection of Human Rights and Fundamental Freedoms of the Council of Europe, the African Charter on Human and Peoples' Rights and the American Convention on Human Rights as positive regional contributions to the respect of human rights in the European Union and in the ACP States;…” “Paying particular attention to the pledges made at the Rio, Vienna, Cairo, Copenhagen, Beijing, Istanbul and Rome UN conferences and acknowledging the need for further action to be taken in order to achieve the goals and implement the action programmes which have been drawn up in those fora;”

157

Partnerskap och samarbetsavtal (PCA) mellan EU och Moldavien, signerat 28 november 1994, i kraft sedan 1998-07-01. 158 Ingressen till avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika.

Yttrande 48(65) 2005-09-30

3. Politisk dialog I Cotonou-avtalet skall den politiska dialogen innehålla mänskliga rättigheter och genusfrågor: “3. The dialogue shall cover all the aims and objectives laid down in this Agreement as well as all questions of common, general, regional or subregional interest…It shall encompass cooperation strategies as well as global and sectoral policies, including environment, gender, migration and questions related to the cultural heritage.” “4. The dialogue shall focus, inter alia, on specific political issues of mutual concern or of general significance for the attainment of the objectives of this Agreement … The dialogue shall also encompass a regular assessment of the developments concerning the respect for human rights, democratic principles, 159 the rule of law and good governance.”

EU:s avtal om handel, utveckling och samarbete med Sydafrika innehåller bestämmelser om politisk dialog på ministernivå/ hög tjänstemannanivå, som förutom mänskliga rättigheter även kan handla om diskrimineringsaspekter: ”2. Den politiska dialogen och det politiska samarbetet skall särskilt… c) understödja demokratin, rättssamhället och respekten för de mänskliga rättigheterna, d) främja social rättvisa och bidra till att skapa de nödvändiga betingelserna för att bekämpa fattigdomen och undanröja alla former av diskrimine160 ring.”

EU:s associationsavtal med Chile innehåller bestämmelser om en politisk dialog med huvudsyftet att främja demokrati och mänskliga rättigheter: “2. The main objective of the political dialogue between the Parties is the promotion, dissemination, further development and common defence of democratic values, such as the respect for human rights, the freedom of the individual and the principles of the rule of law as the foundation of a democ161 ratic society.”

Även avtalet mellan EU och Moldavien innehåller regler om politisk dialog om bl.a. mänskliga rättigheter.162 ”A regular political dialogue shall be established between the Parties which they intend to develop and intensify… The political dialogue… 159

Cotonou-avtalet, artikel 8. Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 4. 161 Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 12 och 13. Se liknande bestämmelse i EU:s politisk dialog- och samarbetsavtal med Centralamerika, artikel 3, p. 2. Exempel på politisk dialog från Medelhavsavtalen är associationsavtalen med Jordanien, artikel 4. 162 Partnerskaps och samarbetsavtal (PCA) mellan EU och Moldavien, artikel 6. Se även PCA med Ryssland, artikel 6, PCA med Armenien, artikel 5, PCA med Azerbadjan, artikel 5, PCA med Georgien, artikel 5, PCA med Ukraina artikel 6, PCA med Uzbekistan, artikel 4. 160

Yttrande 49(65) 2005-09-30

-shall foresee that the Parties endeavour to cooperate on matters pertaining to the strengthening of stability and security in Europe, the observance of the principles of democracy, the respect and promotion of human rights, particularly those of minorities and shall hold consultations, if necessary, on the relevant matters.”

4. Samarbete I avtalet mellan EU och Mexico finns en specifik bestämmelse om samarbete avseende mänskliga rättigheter: ”1. The parties agree that cooperation in this field should promote the principles referred to in Article 1. 2. Cooperation shall focus mainly on: …c.) promotion of human rights and democratic principles. 3. The parties may carry out joint projects in order to strengthen cooperation between their respective electoral bodies as well as between other bodies responsible for monitoring and encouraging the observance of human 163 rights”

I associationsavtalet med Chile finns i bestämmelsen som behandlar samarbete på det sociala området främjandet av mänskliga rättigheter som en prioriterad punkt.164 5. Mänskliga rättigheter i avtalets generella del; människorättsklausulen I EU:s associationsavtal med Libanon understryks att demokratiska principer och mänskliga rättigheter skall genomsyra alla bestämmelser i avtalet: ”Relations between the Parties, as well as the provisions of this Agreement itself, shall be based on democratic principles and fundamental human rights as set out in the Universal Declaration on human rights, which guides their internal and international policy and constitutes an essential element of this 165 Agreement”.

I partnerskaps och samarbetsavtalet (PCA) mellan EU och Moldavien och i andra PCAs används Helsinki Final Act och Charter of Paris for a New Europe som standarddokument vid hänvisning till mänskliga rättigheter.166 163

Artikel 39. Även avtalet mellan EU och Centralamerika innehåller en liknande bestämmelse om samarbete avseende mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning, se artikel 8. 164 Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 44 j. 165 Associationsavtal mellan EU och Libanon, COM (2002) 170 final, signerat 2002-06-17, under ratifikationsprocess, artikel 2. 166 PCA mellan EU och Moldavien, artikel 2. Se även PCA med Kazachstan, Ryssland m.fl.

Yttrande 50(65) 2005-09-30

Cotonou-avtalet, art 9, Essential elements and Fundamental element, gör en koppling mellan mäns och kvinnors lika rättigheter: “2. The Parties refer to their international obligations and commitments concerning respect for human rights. They reiterate their deep attachment to human dignity and human rights, which are legitimate aspirations of individuals and peoples. Human rights are universal, indivisible and inter-related. The Parties undertake to promote and protect all fundamental freedoms and human rights, be they civil and political, or economic, social and cultural. In this context, the Parties reaffirm the equality of men and women.” “Respect for human rights, democratic principles and the rule of law, which underpin the ACP-EU Partnership, shall underpin the domestic and international policies of the Parties and constitute the essential elements of this Agreement.”

6. Sanktionsmöjligheter avseende mänskliga rättigheter Följande exempel är hämtat från associationsavtalet med Egypten och utgör en standardklausul i EU:s frihandels- och associationsavtal: ” 1. The Parties shall take any general or specific measure required to fulfil their obligations under this agreement. They shall see to it that the objectives set out in this Agreement are attained. 2. If either Party considers that the other Party has failed to fulfil an obligation under this Agreement, it may take appropriate measures. Before doing so, except in cases of a material breach of this Agreement by the other Party, it shall supply the Association Council with all the relevant information required for a thorough examination of the situation with a view to seeking a 167 solution acceptable to the Parties.”

Cotonou-avtalet innehåller den mest uppdaterade sanktionsmekanismen: “If, despite the political dialogue conducted regularly between the Parties, a Party considers that the other Party has failed to fulfil an obligation stemming from respect for human rights, democratic principles and the rule of law referred to in paragraph 2 of Article 9, it shall, except in cases of special urgency, supply the other Party and the Council of Ministers with the relevant information required for a thorough examination of the situation with a view to seeking a solution acceptable to the Parties. To this end, it shall invite the other Party to hold consultations that focus on the measures taken or to be 168 taken by the party concerned to remedy the situation.”

167

Associationsavtal mellan EU och Egypten, COM (2001)184 final, signerat 2001-06-25, i kraft 2004-06-01, artikel 86. 168 Cotonou-avtalet, artikel 96, p. 2a.

Yttrande 51(65) 2005-09-30

Bilaga 2: Lika rättigheter i arbetslivet (EU och USA) 1. Ingressen 1.1 Exemplet EU Cotonou-avtalet hänvisar till ILO:s principer: ”Anxious to respect basic labour rights, taking account of the principles laid down in the relevant conventions of the International Labour Organisation”

Avtal om Handel, Utveckling och Samarbete mellan EU och Sydafrika: ”Som ånyo bekräftar parternas åtagande att främja ekonomisk och social utveckling och respektera arbetstagarnas grundläggande rättigheter, särskilt genom att underlätta genomförandet av Internationella arbetsorganisationens (ILO) relevanta konventioner om bland annat föreningsfrihet, rätten till kollektiva förhandlingar, icke-diskriminering och avskaffande av tvångsarbete och barnarbete…”

1.2 Exemplet USA Följande är hämtat från avtalet mellan USA och Jordanien: ”Desiring to promote higher labor standards by building on their respective international commitments and strengthening their cooperation on labor matters; and Wishing to promote effective enforcement of their respective environmental and labor law; …”169

2. Separat avsnitt om rättigheter i arbetslivet; exemplet USA En standardformulering som återfinns i många av USA:s avtal är följande; ”1. The Parties reaffirm their obligations as members of the International Labor Organization (ILO) and their commitments under the ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work and its Follow-up (1998). Each Party shall strive to ensure that such labor principles and the internationally recognized labor rights set forth in Article 18.8 are recognized and protected by its domestic law. 2. Recognizing the right of each Party to establish its own labor standards, and to adopt or modify accordingly its labor laws, each party shall strive to ensure that its laws provide for labor standards consistent with the internationally recognized labor rights set forth in Article 18.8 and shall strive to 170 improve those standards in that light.”

169

Frihandelsavtalet mellan USA och Chile innehåller en snarlik formulering. Frihandelsavtalet mellan USA och Chile, artikel 18.1, Statement of Shared Commitment. 170

Yttrande 52(65) 2005-09-30

3. Samarbetsorgan i arbetsfrågor; exemplet USA Följande exempel är hämtat från Annex 15A i USA:s bilaterala frihandelsavtal med Bahrain. Det hänvisas till lagstiftning om ILO:s principer inklusive icke-diskrimineringsprincipen med avseende på sysselsättning och yrke. Genus/ jämställdhetsrelaterade frågor föreslås som ett samarbetsområde: ” The Parties may undertake cooperative activities through the Labour Cooperation Mechanism on any labor matter they consider appropriate, including: (a) fundamental rights and their effective application: legislation and practice related to the core elements of the ILO Declaration (freedom of association and the effective recognition of the right to collective bargaining, elimination of all forms of forced or compulsory labor, the effective abolition of child labor, and the elimination of discrimination in respect of employment and occupation) (…) (f) gender-related issues: elimination of discrimination with respect to em171 ployment and occupation and other gender-related issues;…”

4. Parallellavtal om arbetsvillkor till frihandelsavtal; exemplet USA och Kanada I ett tilläggsavtal till North American Free Trade Agreement (NAFTA) finns jämställdhetsrelaterade villkor i form av lika rättigheter i arbetslivet. Avtalet är benämnt North American Agreement on Labor Cooperation (NAALC) och har som ett av sina syften att främja ILO:s arbetsrättsliga principer, inklusive eliminerandet av diskriminering med avseende på sysselsättning och yrke samt lika lön för män och kvinnor. I detta avtal definieras till skillnad från i de amerikanska frihandelsavtalen arbetslagar, ”labor laws”, även som ickediskriminering p.g.a. kön och rätt till lika lön för män och kvinnor på samma arbetsplats.172 Avtalets gemensamma kommitté (rådet) skall anordna samarbetsaktiviteter angående bl.a. arbetsrelaterad statistik och jämställdhet mellan män och kvinnor. Samarbetet skall bedrivas genom seminarier, utbildning, forskning och tekniskt bistånd.173

171

Frihandelsavtal mellan USA och Bahrain, Annex 15A, p. 4. NAALC, artikel 49. 173 NAALC, artikel 11, Cooperative Activities. 172

Yttrande 53(65) 2005-09-30

Det som står till buds vid meningsskiljaktigheter om avtalets tolkning och tillämpning vad gäller jämställdhetsrelaterade villkor är konsultationer och samarbete mellan parternas kontaktpunkter.174 Vid konsultationerna sker ett utbyte av information om relevanta lagar och praxis i syfte att försöka lösa problemet. För andra typer av arbetsprinciper såsom förbud mot barnarbete finns däremot mera långtgående sanktionsmöjligheter såsom straffavgifter.175 Kanadas samarbetsavtal med Chile i arbetsfrågor, ett parallellavtal till frihandelsavtalet mellan länderna, innehåller en bestämmelse om samarbete för att främja arbetsvillkor och principer som lika lön för män och kvinnor samt elimineringen av diskriminering p.g.a. kön.176 Samarbetet skall bestå i seminarier, teknisk assistans, gemensamma studier och utbildning. I detta avtal definieras till skillnad från i de amerikanska avtalen arbetsrätt, ”labor law”, även som eliminerandet av diskriminering p.g.a. kön och som lika lön för män och kvinnor.177 Parterna skall främja ett effektivt genomdrivande av den arbetsrättsliga lagstiftningen.178 Tvister om tolkning och tillämpningen av avtalet skall i första hand lösas genom konsultationer mellan nationella sekretariat respektive på ministernivå. Om parterna inte kommer överens går frågan över till en utvärderingskommitté bestående av experter. Dess slutrapport skall beaktas av avtalets gemensamma kommitté. Även här finns mera långgående sanktioner då åtaganden som säkerhet och hälsa på arbetsplatser inte anses uppfyllda.179 5. Lika rättigheter i arbetslivet som samarbete; exemplet EU Cotonou-avtalet, artikel 50.1, föreskriver en bekännelse till ILO:s grundläggande rättigheter i arbetslivet: “The Parties reaffirm their commitment to the internationally recognised core labour standards, as defined by the relevant International Labour Organisation (ILO) Conventions, and in particular the freedom of association and the right to collective bargaining, the abolition of forced labour, the elimination of worst forms of child labour and non-discrimination in respect to employment.”

174

NAALC, artikel 20 och 21. NAALC, artikel 27 ff. 176 Agreement on Labor Cooperation between Canada and Chile (ALCCC), artikel 1 och Annex 1, p. 7 och 8. 177 ALCCC, artikel 44, Definitions. 178 ALCCC, artikel 3. 179 ALCCC, Artikel 19 ff. 175

Yttrande 54(65) 2005-09-30

EU:s associationsavtal med Chile hänvisar till ILO:s standard och nämner icke-diskriminering och en lika behandling av män och kvinnor som grundläggande regler: ”1. The Parties recognise the importance of social development, which must go hand in hand with economic development. They will give priority to the creation of employment and respect for fundamental social rights, notably by promoting the relevant conventions of the International Labour Organisation covering such topics as the freedom of association, the right to collective bargaining and non-discrimination, the abolition of forced and child labour, 180 and equal treatment between men and women.”

Det finns även en annan variant på denna klausul. I EU:s associationsavtal med Algeriet i avsnittet om samarbete på det sociala området, stadgas att program och projekt skall stärka samarbetet mellan parterna. Prioritet skall då ges till bl.a. främjandet av mänskliga rättigheter ur ett förvärvsarbetesperspektiv: ”1. The Parties recognise the importance of social development, which must go hand in hand with economic development. They will give priority to respect for fundamental social rights. 2. With a view to consolidating cooperation between the Parties in the social field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest to them. In this context, the following shall be priority measures:… j) promoting the respect for human rights in the socio-professional con181 text…”

Associationsavtalet med Libanon innehåller i bestämmelsen om samarbete på det sociala området ett tillägg (punkten 2) att parterna skall bedriva en dialog på alla områden av ömsesidigt intresse. Speciellt nämns sociala problem såsom lika behandling av män och kvinnor: ”The Parties shall engage in a dialogue on all aspects of mutual interest, and particularly on social problems such as unemployment, rehabilitation of the less ablebodied, equal treatment for men and women, labour relations, voca182 tional training, safety and health at work.”

180

Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 44. Se även mycket snarlika bestämmelser i utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur, artiklarna 40 och 41, avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EUSydafrika, artikel 86, Cotonou-avtalet, artikel 50.1 samt politisk dialog- och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel 42.2. 181 Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 74, p.2 j. Samma bestämmelser finns i associationsavtalet mellan EU och den palestinska Myndigheten, artikel 45. 182 Associationsavtal mellan EU och Libanon, art 65, stycke 2. Nämnt stycke är identiskt med EU:s associationsavtal med Israel, artikel 63.

Yttrande 55(65) 2005-09-30

6. Lika rättigheter i arbetslivet; exemplet EES-avtalet EES-avtalet är ett associationsavtal mellan EU och EFTAländerna Norge, Island samt Liechtenstein.183 EES-avtalet är ett mycket speciellt avtal som inte kan jämföras med EU:s övriga associations- och frihandelsavtal. Andra associationsavtal kräver inte sådan harmonisering och etablerar inte en speciell domstol knuten till avtalet. Artikel 69 stadgar en lika rätt till lön för män och kvinnor för samma typ av utfört arbete. Mekanismerna för genomdrivande är starka p.g.a. att parterna skall införliva EG-direktiv som är tillämpliga på området jämställdhet. 184 EU-kommissionen respektive det oberoende övervakningsorganet ESA skall övervaka uppfyllandet av åtagandena enligt avtalet.185 Det oberoende övervakningsorganet, EUkommissionen och domstolarna kan ålägga straffavgifter om åtagandena i avtalet inte uppfylls i tillräcklig grad.186

183

Agreement on European Economic Area. På svenska EES-avtalet. EES, artikel 70. 185 EES, artikel 108 och 109. 186 EES, artikel 110. 184

Yttrande 56(65) 2005-09-30

Bilaga 3: Positiv särbehandling vid tilldelning av offentliga kontrakt (USA) Följande standardexempel är hämtat från ett bilateralt frihandelsavtal mellan USA och Australien: ”For the United States regional entities, this Chapter does not apply to preferences or restrictions associated with programs promoting the development of distressed areas or business owned by minorities, disabled veterans, or 187 women.”

187

Frihandelsavtal mellan USA och Australien, sektion 3b, punkt 2, under avsnittet offentlig upphandling. Se även FTA med Marocko, Notes to Schedule of the United States, Annex 9-A-2, Sub-central level Government Entities. Bestämmelsen finns även i FTA med Australien, Schedule of the United States, section 2; regional government entities. CAFTA-DR, section G; general notes, Schedule of Costa Rica.

Yttrande 57(65) 2005-09-30

Bilaga 4: Avtal med jämställdhetsintegrering (EU) 1. Cotonou-avtalet Cotonou-avtalet har jämställdhet som ett övergripande mål: “Sustained economic growth, developing the private sector, increasing employment and improving access to productive resources shall all be part of this framework…Systematic account shall be taken of the situation of women 188 and gender issues in all areas - political, economic and social…”

Artikel 31, Jämställdhetsfrågor: “Cooperation shall help strengthen policies and programmes that improve, ensure and broaden the equal participation of men and women in all spheres of political, economic, social and cultural life. Cooperation shall help improve the access of women to all resources required for the full exercise of their fundamental rights. More specifically, cooperation shall create the appropriate framework to: a) integrate a gender-sensitive approach and concerns at every level of development cooperation including macroeconomic policies, strategies and operations; and b) encourage the adoption of specific positive measures in favour of women such as: i) participation in national and local politics; ii) support for women's organisations; iii) access to basic social services, especially to education and training, health care and family planning; iv) access to productive resources, especially to land and credit and to labour market; and v) taking specific account of women in emergency aid and rehabilitation operations”.

Del 4.1 i kompendiet till Cotonou-avtalet handlar specifikt om genus. Kompendiet börjar med att formulera genus: ”…the different and interrelated roles, responsibilities and opportunities of women and men, which are culturally specific and socially constructed, and 189 can change over time, inter alia as a result of policy interventions…”

188

Cotonou-avtalet, artikel 1, Objectives of the Partnership. Kompendium 4.1 till Cotonou-avtalet, tematiska och ämnesövergripande frågor, stycke 127. 189

Yttrande 58(65) 2005-09-30

2. Avtal med ett fåtal specifika bestämmelser om jämställdhetsintegrering EU:s associationsavtal med Chile: “1. Samarbetet skall bidra till att stärka politik och program som syftar till att trygga ett rättvist deltagande av män och kvinnor på alla områden av det politiska, ekonomiska och sociala livet och kulturlivet. Samarbetet skall bidra till att underlätta kvinnors tillgång till de resurser som krävs för att de till fullo skall kunna utöva sina grundläggande rättigheter. Samarbetet bör i synnerhet främja inrättandet av en lämplig struktur för att Se till att jämställdhet och jämställdhetsrelaterade frågor kan beaktas på alla nivåer och områden av samarbetet, även i den makroekonomiska politiken och i strategierna och utvecklingsåtgärderna på det makroekonomiska området och För att befrämja antagande av positiva åtgärder till förmån för kvin190 nor.”

Även EU:s avtal med Centralamerika innehåller en specifik bestämmelse som behandlar samarbete i frågan jämställdhet mellan män och kvinnor: ”Parterna kommer överens om att samarbetet skall bidra till att stärka program och mekanismer för att stärka mäns och kvinnors lika deltagande i alla sektorer inom den politiska, ekonomiska, sociala och kulturella sfärerna. Samarbetet skall bidra till att underlätta kvinnors tillgång till de resurser som behövs för att kunna utöva sina rättigheter. Positiva åtgärder till förmån för kvinnor kan företas i syfte att underlätta kvinnors tillgång till de resurser som 191 behövs för att kunna utöva sina rättigheter.”

190

Associationsavtal mellan EU och Chile, artikel 45. Gender översätts här med jämställdhet istället för genus eftersom det handlar om jämställdhet som ett övergripande mål. 191 Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel 44.

Yttrande 59(65) 2005-09-30

Bilaga 5: Exempel på bestämmelsen om samarbete på det sociala området i EU:s associationsavtal som sammanhållen text: EU-Algeriet (inriktad på allmän social utveckling), artikel 74: ”1. The Parties recognise the importance of social development, which must go hand in hand with economic development. They will give priority to respect for fundamental social rights. 2. With a view to consolidating cooperation between the Parties in the social field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest to them. In this context, the following shall be priority measures: (a) contributing to the improvement of living conditions, job creation and the development of training in areas from which emigrants come; (b) resettling those repatriated because of their illegal status under the legislation of the state in question; (c) productive investment or the creation of businesses in Algeria by Algerian workers legally settled in the Community; (d) promoting the role of women in the economic and social development process through education and the media, in keeping with Algerian policy; (e) bolstering Algerian family planning and mother and child protection programmes; (f) improving the social welfare and health systems; (g) implementing and financing exchange and leisure programmes for mixed groups of Algerian and European young people residing in the Member States with a view to promoting mutual knowledge of their respective cultures and fostering tolerance; (h) improving living conditions in poor areas; (i) promoting socio-professional dialogue; (j) promoting respect for human rights in the socio-professional context; (k) contributing to the development of the housing sector, especially with regard to low-cost housing; (l) alleviating the adverse impact of the adjustment of economic and social structures; (m) improving the vocational training system.”

Yttrande 60(65) 2005-09-30

EU-Chile (prioritet åt arbetsrättsliga principer), artikel 44: ”1. The Parties recognise the importance of social development, which must go hand in hand with economic development. They will give priority to the creation of employment and respect for fundamental social rights, notably by promoting the relevant conventions of the International Labour Organisation covering such topics as the freedom of association, the right to collective bargaining and non-discrimination, the abolition of forced and child labour, and equal treatment between men and women. 2. Cooperation may cover any area of interest to the Parties. 3. Measure may be coordinated with those of the Member States and the relevant international organisations. 4. The Parties will give priority to measures aimed at: a) promoting human development, the reduction of poverty and the fight against social exclusion, by generating innovative and reproducible projects involving vulnerable and marginalised social sectors. Special attention will be paid to low-income families and disabled persons; b) promoting the role of women in the economic and social development process and promoting specific programmes for youth; c) developing and modernising labour relations, working conditions, social welfare and employment security; d) improving the formulation and management of social policies, including social housing, and improving access by beneficiaries; e) developing an efficient and equitable health system, based on solidarity principles; f) promoting vocational training and development of human resources; g) promoting projects and programmes which generate opportunities for the creation of employment within micro-, small-, and medium-sized enterprises; h) promoting initiatives contributing to social dialogue and the creation of consensus; and j) promoting the respect for human rights, democracy and citizens´ participa192 tion.”

192

Se även mycket snarlika bestämmelser i utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur, artiklarna 40 och 41.

Yttrande 61(65) 2005-09-30

Bilaga 6: Samarbete i sociala frågor och på andra områden i EU:s avtal 1. Utbildning I EU:s associationsavtal med Algeriet: ”2. With a view to consolidating cooperation between the Parties in the social field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest to them. In this context, the following shall be priority measures: d) promoting the role of women in the economic and social development process through education and the media, in keeping with Algerian policy (p. 193 d)…”

I EU:s associationsavtal med Egypten finns en separat bestämmelse om utbildning under delen om ekonomiskt samarbete: ”The Parties shall cooperate with the objective of identifying employing the most effective means to improve significantly education and vocational training, in particular with regard to public and private enterprises, trade-related services, public administrations and authorities, technical agencies, standardisation and certification bodies and other relevant organisations. In this context, the access of women to higher education and training will receive spe194 cial attention…”

I utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur finns en liknande bestämmelse: ”The Parties will significantly support, within their respective competencies, pre-schooling, basic, intermediate and higher education, vocational training and life-long learning. Within these fields, special attention will be paid to access to education for vulnerable social groups such as the disabled, ethnic minorities and the extremely poor. Access by young people, women and senior citizen to education, including technical courses, higher education and 195 vocation training, will also receive special attention.”

I avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Centralamerika finns motsvarande separata bestämmelse (artikel 37) om utbildning i den allmänna delen om samarbete.

193

Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 74. Klausulen finns även i avtalen med Libanon och Marocko. 194 Associationsavtal mellan EU och Egypten, artikel 42, Education and Training under del V, ekonomiskt samarbete, ikraft sedan 2004-06-01. 195 Utkastet till associationsavtal mellan EU och Mercosur, artikel 43.

Yttrande 62(65) 2005-09-30

2. Samarbete avseende familjeplanering och kvinnors reproduktiva hälsa Följande formulering finns i vissa associationsavtal inom ramen för Barcelonaprocessen (Medelhavsavtalen) i bestämmelsen om samarbete på det sociala området: ” 1. With a view to consolidating cooperation between the Parties in the social field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest to them, including:… c) bolstering and developing Lebanon´s family planning and mother and 196 child protection programmes…”

Cotonou-avtalets samarbete på utvecklingsområdet syftar till att en adekvat del av den offentliga budgeten skall gå till utgifter inom den sociala sektorn för att bl.a. förbättra den reproduktiva hälsan: “1. Cooperation shall support ACP States´ efforts at developing general and sectoral policies and reforms which improve the coverage, quality of and access to basic social infrastructure and services and take account of local needs and specific demands of the most vulnerable and disadvantaged, thus reducing the inequalities of access to these services. Special attention shall be paid to ensuring adequate levels of public spending in the social sectors. In this context, cooperation shall aim at: c) integrating population issues into development strategies in order to improve reproductive health, primary health care, family planning; and preven197 tion of female genital mutilation;”

Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika innehåller en separat bestämmelse om hälsa, vilken föreskriver ett genusperspektiv: “2… Partnerships with civil society, NGOs and the private sector are also needed to address sexual health and rights in a gender sensitive approach and to work with young people to prevent sexually transmitted diseases and unwanted pregnancies, provided that these objectives do not contravene the 198 legal framework and cultural sensitivity of the countries”

3. Jämställdhet, fattigdom och utveckling EU:s avtal med Mexico innehåller en jämställdhetsrelaterad bestämmelse i bestämmelsen om samarbete i sociala frågor och fattigdom.

196

Artikel 65, p.1 c. Se även associationsavtalen med Algeriet, Egypten och Marocko. 197 Cotonou-avtalet, artikel 25 p. c. 198 Politisk dialog och samarbetsavtal mellan EU och Centralamerika, artikel 41.

Yttrande 63(65) 2005-09-30

Dialogen om social och ekonomisk utveckling inom ramen för samarbetet skall bedrivas med hänsyn till utsatta grupper, såsom kvinnor med låglöneyrken och människor som lever i fattigdom: “The parties shall conduct a dialogue on all aspects of the social agenda of interest to one or other party. This include topics related to vulnerable groups and regions such as: indigenous population, the rural poor, women on low incomes and other population groups living in poverty. The parties recognise the importance of harmonising economic and social development taking into account the need to respect the basic rights of the groups mentioned in the previous paragraph. The new basis for growth should create employment and ensure a better standard of living for the least favoured sections of the population. The parties shall hold periodic consultations regarding cooperation activities involving civil society and destined to offer opportunities for the creation of 199 jobs, vocational training and income growth.”

Associationsavtalet mellan EU och Egypten, artikel 65: ”With a view to consolidating corporation between the Parties in the social field, projects and programmes shall be carried out in any area of interest to them. Priority will be given to: b) promoting the role of women in the economic and social development”

Avtal om handel, utveckling och samarbete mellan EU och Sydafrika, artikel 86: ”1. Parterna kommer att inleda en dialog om socialt samarbete. Dialogen skall omfatta, men inte nödvändigtvis begränsas till, frågor rörande sociala problem efter apartheid, lindring av fattigdomen, arbetslöshet, jämställdhet mellan könen, våld mot kvinnor, barns rättigheter, relationerna på arbetsmarknaden, folkhälsa, arbetarskydd och befolkningsfrågor.”

4. Icke-diskriminering vid humanitär hjälp Cotonou-avtalet stadgar ett icke-diskrimineringsförbud vid humanitär hjälp och katastrofbistånd: “Humanitarian and emergency assistance shall be granted exclusively according to the needs and interests of victims of disasters and in line with the principles of international humanitarian law. In particular, there shall be no discrimination between victims on grounds of race, ethnic origin, religion, gen200 der…”

199

Ekonomiskt partnerskap, politiskt koordinerings- och samarbetsavtal mellan EU och Mexico, artikel 36. 200 Cotonou-avtalet, artikel 72.2.

Yttrande 64(65) 2005-09-30

5. Skydd för flickors rättigheter Cotonou-avtalet, artikel 26, är en separat bestämmelse om ungdomsfrågor där flickors rättigheter skall ges speciell uppmärksamhet: “In this context, cooperation shall support policies, measures and operations aimed at: a) protecting the rights of children and youth, especially those of girl children;…”

6. Ekonomiskt samarbete och stöd till småföretag I EU:s avtal om handel, utveckling och samarbete med Sydafrika finns bestämmelser med jämställdhetsperspektiv i delen som handlar om samarbete på det ekonomiska området: Artikel 50: ”Parterna är överens om att utveckla och främja samarbetet i ekonomiska och industriella frågor till fördel för dem båda och för södra Afrika som helhet, genom att diversifiera och förstärka sina ekonomiska förbindelser, främja en hållbar utveckling av sina ekonomier, stödja modeller för regional ekonomisk utveckling, främja samarbete mellan små och medelstora företag och förbättra miljön, förbättra de ekonomiska möjligheterna för historiskt missgynnade grupper, däribland kvinnor, samt skydda och främja arbetstagares rättigheter och fackliga rättigheter.”

Artikel 54: ”Parterna skall sträva efter att utveckla och förstärka mikroföretag och små och medelstora företag i Sydafrika och efter att främja samarbete mellan små och medelstora företag i gemenskapen, i Sydafrika och i regionen på ett sådant sätt att hänsyn tas till jämställdhetsaspekter. Parterna skall bland annat samarbeta, när så är lämpligt, för att skapa rättsliga, administrativa, institutionella, tekniska, fiskala och finansiella ramar för grundande och utveckling av mikroföretag och små och medelstora företag, lämna det bistånd som mikroföretag och små och medelstora företag behöver, oberoende av deras juridiska ställning, i fråga om t.ex. finansiering, yrkesutbildning, teknik och marknadsföring, lämna bistånd till företag, organisationer, beslutsfattare och organ som tillhandahåller de tjänster som avses i b, genom lämpligt tekniskt stöd, informationsutbyte och kapacitetsuppbyggnad, upprätta och underlätta lämpliga kontakter mellan aktörer inom den privata sektorn i Sydafrika, södra Afrika och gemenskapen i syfte att förbättra informationsflödet (i fråga om utarbetande och genomförande av strategier, ekonomiska trender och affärsmöjligheter, skapande av nätverk, samriskföretag och överföring av know-how).

Yttrande 65(65) 2005-09-30

7. Människohandel och migration Associationsavtal mellan EU och Algeriet, artikel 86: ”1. The Parties agree to cooperate in order to prevent and fight against organised crime, in particular in the following fields: human trafficking; exploitation for sexual purposes…”

Cotonou-avtalet, artikel 13, föreskriver ett förbud mot diskriminering p.g.a. kön i migrationssammanhang: “The Parties reaffirm their existing obligations and commitments in international law to ensure respect for human rights and to eliminate all forms of discrimination based particularly on origin, sex, race, language and religion.”