Norge
Generellt • • • • •
Befolkning Lantbruksareal Antal aktiva Lantbruk Medelareal Ekologisk
4,5 milj. 1 milj. ha. 70.000 15 ha. 1,8 %
Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000
Övrigt
Tusen ha
50 000
Skog Jordbruk övrigt *
40 000
Jordbruk åker
* främst betesmark
30 000 20 000 10 000
Källa: FAO, 2001
B
NL
DK
IRL
AU
P
GR
GB
I
FIN
N
D
S
ESP
F
0
Källa: Statisk sentralbyrå, www.ssb.no
Jordbruksarealen i drift i procent av totalarealen
Källa: Statistik sentralbyrå, www.ssb.no
Växtodlingsareal 523,8
500 400
330,0
300 200
155,0
154,7 *kryddor, fiber, tobak o.dyl.
Frukt o bär
0,0 Övrigt**
4,9
Special*
6,0
Vall o foder
0,0
Oljeväxter
Källa: FAO, 2001
rotfrukt
Spannmål
0
5,1
Proteingrödor
100 grönsaker
Skördat areal (1000 ha)
600
**inkl. permanent vall och bete
Djurhållning djurenheter 1 GDE = ”14 kg P” 600
Antal GDE
500 400 300 200 100
Källa: Statistik sentralbyrå, www.ssb.no
kyckling
Hästar
Får o Get
Svin
Nöt
0
Djurhållning – Levande Djur 3 200,0
3 000 2 450,6
2 500 2 000 1 500
391,1
500
26,0
Källa: FAO, 2001
Får o Get
Svin
Nöt
0
kyckling
1 000
979,8
Hästar
Antal levande djur (1000)
3 500
Källa: Statistik sentralbyrå, www.ssb.no
Källa: Statistik sentralbyrå, www.ssb.no
Miljötillstånd • • • •
• • • •
Låga halter av nitrat i grund och ytvatten Huvudorsaken till förekommande övergödning antas härstamma från lantbruket Endast 3% av landarealen odlas Starkt sluttande mark och stora nederbördsmängder skapar jorderosion. Tidvis höga halter av jordpartiklar och växtnäring Norge uppvisar relativ höga fosforförluster, men detta har mätbart minskat de senaste åren. Fosforförbrukning minskat med 50% sedan 1980/81 Minskning i kvävetillförsel har inte minskat nitrathalter i vatten Areal under Nitratdirektivet motsvarar tillrinningsområdet till Oslofjorden fram till svenska gränsen
Miljölagstiftning • Miljölagstiftningen sedan 1975 – (minskat förorening och öppna landskap) En del av regionalpolitiken i Norge
• 1983 tillkom ”föroreningslagen” – innefattar utjämning av sluttande mark, hantering av stallgödsel, silopressaft, gödselanvändning
• Som EFTA-land måste Norge följa EUlagstiftning
Miljöregler - dokumentation • Årlig gödslingsplan på skiftesnivå (var femte år på gårdar med extensiv produktion eller likartat årlig gödsling)
Miljöregler – Grön mark, fånggröda, kantzon • Grön mark och fånggröda – Finns inga krav, men stöd kan uppnås för 30% vinterbevuxen åkermark (se miljöstöd och miljöersättningar)
• Skydds- och Kantzon – Inga krav men det finns miljöstöd för etablering på vissa platser. Kommunen kan kräva åtgärder (Skyddszon, minskat jordbearbetning) om större erosion förekommer från åkerareal.
Miljöregler – Lagring av stallgödsel • Minst 8 mån. lagringskapacitet dock ska kapaciteten säkra att spridningstider överhållas Flytgödsel
Ingen krav på täckning
Urin
Urinbehållare ska vara försedd med lock eller svämtäcke. Brunn ska vara tät och försedd med lock
Fastgödsel
Ingen krav på täckning
Miljöregler – Spridningsregler / djurtäthet •
Maximalt 2,5 ”gödseldjurenheter” (=14 kg producerat fosfor) per ha. Gödseln måste fördelas på hela utbringningsunderlaget – Kommunen får definiera strängare regler inom miljökänsliga områden
Djur
Antal tillåten/ha Normalt
Årsko mjölk (tung ras)
2,5
Årsdjur Dikor
3,75
Får/get
17,5
Vid användning av fytas1)
Producerat slaktsvin2)
45
50
Årsdjur ägghönor
200
250
Prod. slaktkycklingar2)
3500
4375
1)Fosforeffektiviteten
ska vara minst 25% över normalt 2) spridningsarealet beräknas utifrån antalet slaktade djur per år
Miljöregler – Spridningsregler / djurtäthet •
Stallgödsel får endast på godkänd areal
•
Spridning av stallgödsel ska ”så vida möjligt” ske från växtstart på våren till 1 september
•
Mellan 1 september och 31 oktober krävs nedmyllning eller användning av nedmyllningsaggregat, nedbrukas inom 18 timmar
•
Från 1 november till 15 februari råder totalt spridningsförbud av stallgödsel
•
Oavsett datum är det inte tillåtet att sprida på frusen eller snötäckt mark
•
Maximalt 170 kg N/ha får spridas som stallgödsel
Miljöstöd • Mycket av det miljöstöd som är tillgänglig i Norge rör minskat jordbearbetning på hösten för att minska erosion. Åtgärd
Ersättning (NOK/ha)
A) Obearbetad stubb, liten erosionsrisk
400
B) Obearbetad stubb, medelstor erosionsrisk
600
C) Obearbetad stubb, stor erosionsrisk
1 100
D) Obearbetad stubb, mycket stor erosionsrisk
1 400
Lätt höstharvning, 30% av jorden ska vara halmtäckt
300
Direktså höstsäd Höstsådd efter lätt harvning
400 300
Miljöstöd Åtgärd
Ersättning (NOK/ha)
Omläggning till extensiv produktion (från spannmål o.dyl. till vall)
70% omläggnings kostn. 1000 per år
Fånggröda (max 15% klöver): Prioritetsområde 1 Övriga landet
1 100 700
Finland
Generellt • • • • • •
Befolkning Lantbruksareal Antal aktiva Lantbruk Medelareal Jordart Ekologisk
5,17 milj. 2,2 milj. ha. 86.000 16 ha. Främst lerjordar Under 1%
Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000
Övrigt
Tusen ha
50 000
Skog Jordbruk övrigt *
40 000
Jordbruk åker
* främst betesmark
30 000 20 000 10 000
Källa: FAO, 2001
B
NL
DK
IRL
AU
P
GR
GB
I
FIN
N
D
S
ESP
F
0
Växtodlingsareal 304,5
300 250 200 116,0
5,9
0,0
**inkl. permanent vall och bete
Övrigt**
7,7
Special*
5,4
Vall o foder
10,0
Frukt o bär
*kryddor, fiber, tobak o.dyl.
Proteingrödor
Källa: FAO, 2001
rotfrukt
50 0
73,0
61,1
Oljeväxter
100
grönsaker
150
Spannmål
Skördat areal (1000 ha)
350
Djurhållning – Levande Djur 6 000
6 000 5 000 4 000 3 000 1 300
Källa: FAO, 2001
Svin
Nöt
0
108
57 kyckling
1 000
1 085
Hästar
2 000
Får o Get
Antal levande djur (1000)
7 000
Animalieproduktion - Kött 180 000
170 000
Producerat kött (Mt)
160 000 140 000 120 000 100 000
90 000 70 000
80 000 60 000 40 000
18 700
20 000
Får o Get
Fjäderfän
Källa: FAO, 2001
Svin
Nöt
0
Animalieproduktion Äggproduktion
Mjölkproduktion
2 000 1 500 1 000 500
60 000
59 500
50 000 40 000 30 000 20 000 10 000
Mjölk
0
Källa: FAO, 2001
70 000
0 Ägg
2 500
2 500 Producerat Ägg (Mt)
Producerat Mjölk (1000 Mt)
3 000
Miljötillstånd • Låg djurtäthet (0,34 DE/ha) och jordar med hög lerhalt medför Europas lägsta utlakning i medeltal • Endast 8% av arealen odlas • Erosion i samband med snösmältning kan ge lokalt höga P och N halter annars generellt bra vattenkvalité • Kort avstånd till sötvatten och stort vattenflöde gör att hela landet definierat under nitratdirektiviet • Kväveförbrukning som mineralgödsel minskat med 30% senaste 10 åren • Fosforförbrukning minskat med över 50% sedan 1988
Miljölagstiftning • Vattenförordningen tillkom 1961 – Reglerar uppdämning förändring och förorening av vatten • 1995 uppdaterades Vattenförordningen med ”Lagen om ändring av vatten” Härutöver finns: • Lag om gödselmedel • Motsvarighet till Sveriges Miljöbalk • Anpassningar till EU lagstiftning (t.ex. nitratdirektivet) från 1994
Miljöregler - dokumentation • Gödsling och efterföljande skörd ska dokumenteras på skiftesnivå • Ytterligare krav på dokumentation beroende av miljöstödsordning (Nästan hela lantbruksarealen under någon form för miljöstöd)
Miljöregler – Grön mark, fånggröda, kantzon • Grön mark – Finns inga krav, men stöd kan uppnås för 30% vinterbevuxen åkermark (se miljöstöd och miljöersättningar) • Kväve får aldrig spridas närmare än 5 meter från vattendrag o.dyl.
Miljöregler – Lagring av stallgödsel • Minst 12 mån. lagringskapacitet • Stallgödsel ska analyseras minst var femte år • Krav på täckning: Flytgödsel
Beroende på miljöstödsprogram
Urin
Beroende på miljöstödsprogram
Fastgödsel
Beroende på miljöstödsprogram
Miljöregler – Spridningsregler / djurtäthet •
Gränser satta för den totala kvävetilldelningen (summa av stallgödsel och mineralgödsel):
Gröda Höstgrödor
Total tillåten kvävetilldelning (mineralkväve + stallgödselkväve) 200 kg/ha varav max 30 kg/ha på hösten
Potatis
130 kg/ha
Vall (inkl. hö, ensilage)
250 kg/ha
Grönsaker
250 kg/ha
Vårgrödor (inkl. sockerbetor, oljeväxter)
170 kg/ha
• •
Spridningsmetod ska utföras så utlakning blir så liten som möjlig. Stallgödsel får ej spridas på frusen eller snötäckt mark.
Miljöstöd •
Finland har få regler, men bidraget från miljöstöd är viktigt varför den mesta arealen omfattas av regler via miljöstöden
Åtgärd Basmiljöstöd Kräver växtodlingsplan, markkarta och utbildning Årliga maxgivor av kväve och fosfor till resp. gröda Säkert växtskydd (spruttest, utbildning, journalföring) 1 m dikesrenar och skyddsremsor om 3 m invid vatten) Allmän hänsyn om landskapet invid gården, vård av rösen, murar m.m. Skördeplikt
Ersättni ng (€/ha)
93
Miljöstöd Ersättni ng (€/ha)
Övrigt
Basåtgärder för husdjurgården Noggrann spridning av stallgödsel och journalföring av spridning
117
(inkl. regler för basmiljöstödet!)
Gödsla enligt fastställda normer för fosfor och kväve, fosforutjämning i växtföljden, föra journal
13,46
Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd
30% vintergrön areal, reducerad jordbearbetning
23,55
Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd
Minskad ammoniakavgång från stallgödsel
23,55
Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd
Åtgärd
Miljöstöd Ersättni ng (€/ha)
Övrigt
Tillvaratag gödselgaser
23,55
Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd
Främjande av djurens välmående (utbildning, stallnäringsbalans, djur på bete, höns på golv etc.)
13,46
Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd
Leda diskvatten från mjölkrum till gödselbehållare eller till markbädd
23,55
Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd
450
Specialmiljöstöd
65
Specialmiljöstöd
Åtgärd
Skyddszon 15 m bred, ej gödslas eller bekämpas – behöver inte vara längs vattendrag. Effektiviserad stallgödselanvändning Dvs. mottaga stallgödsel från anan gård och föra spridningsjournal
Miljöstöd Åtgärd
Ersättnin g (€/ha)
Övrigt
Våtmark och sedimenteringsbassäng för att fånga jordpartiklar
450
Specialmiljöstöd
Reglerad dränering Grundvattennivån höjs delar av året
156
Specialmiljöstöd
5% viltåker, bryn (inkl. 2 dagars utbildning)
13,46
Tilläggsåtgärd till basmiljöstöd
Miljöinvestering t.ex. stallgödselhantering
25% bidrag
Investeringsstöd
Täckdikning
Lån + 20% bidrag
Investeringsstöd
